Bostadsutskottets betänkande
2001/02:BOU2
Överföring av fastighetstillbehör
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar bostadsutskottet
regeringens förslag i proposition 2000/01:138
Överföring av fastighetstillbehör. Utskottet
behandlar också två motioner som väckts med
anledning av propositionen samt vidare några
motioner från den allmänna motionstiden vilka har
ett samband med propositionens förslag.
Utskottet föreslår att riksdagen antar
propositionens lagförslag och avslår samtliga
motionsförslag.
Lagförslagen avser ändringar i jordabalken,
fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen och
anläggningslagen. Syftet med förslagen är att göra
det möjligt att i rättsligt hänseende överföra
byggnader eller andra anläggningar
(fastighetstillbehör) från en fastighet till en
annan. Enligt förslagen skall tillbehören i samband
med servitutsbildning och inrättande av
gemensamhetsanläggning kunna överföras från den
tjänande fastigheten till den eller de härskande
fastigheterna. Vidare föreslås att vissa
anläggningar som hör till en fastighet skall kunna
frigöras från fastigheten i rättsligt hänseende i
samband med upplåtelse av ledningsrätt. Beslut om
överföring och frigörande skall under vissa
förutsättningar kunna fattas även om ägaren till den
tjänande fastigheten motsätter sig åtgärden. Denne
skall ha rätt till ersättning om beslutet innebär en
minskning av fastighetens värde eller annan skada.
Lantmäterimyndigheten föreslås få vissa möjligheter
att genom fastighetsbestämning pröva om ett föremål
utgör fastighetstillbehör eller inte.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1
januari 2002.
Till betänkandet har fyra reservationer fogats.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Lagförslagen
Riksdagen antar regeringens förslag till
a. lag om ändring i jordabalken,
b. lag om ändring i fastighetsbildningslagen
(1970:988),
c. lag om ändring i ledningsrättslagen
(1973:1144) och
d. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2000/01:138
och avslår motionerna 2001/02:Bo1 och 2001/02:Bo2
yrkande 1.
Reservation 1 (m, kd, c, fp)
2. Ersättning vid tvångsförvärv av mark
m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Bo2 yrkande
2, 2001/02:Bo202, 2001/02:Bo216 yrkande 3 i denna
del och yrkande 4 samt 2001/02: Bo230.
Reservation 2 (m)
Reservation 3 (kd, c, fp)
3. Expropriationsändamålen
Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo216 yrkande 3
i denna del.
Reservation 4 (m)
Stockholm den 15 november 2001
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Knut
Billing (m), Lennart Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar
(s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Ulla-Britt
Hagström (kd), Sten Andersson (-), Carina Moberg
(s), Inga Berggren (m), Anders Ygeman (s), Siw
Wittgren-Ahl (s), Sten Lundström (v), Annelie
Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Helena Hillar
Rosenqvist (mp), Rigmor Stenmark (c) och Yvonne
Ångström (fp).
2001/02
BoU2
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlar bostadsutskottet
regeringens förslag i proposition 2000/01:138
Överföring av fastighetstillbehör. Regeringen
föreslår i propositionen att riksdagen antar förslag
till lagar om ändringar i jordabalken,
fastighetsbildningslagen (1970:988),
ledningsrättslagen (1973:1144) och anläggningslagen
(1973:1149). Regeringens lagförslag återges i bilaga
2.
I betänkandet behandlas också två motioner som
väckts med anledning av propositionen
(följdmotioner) samt tre motioner från den allmänna
motionstiden 2001 (fristående motioner) vilka har
ett samband med propositionens förslag. Dessa
återges i bilaga 1.
Propositionens huvudsakliga innehåll
De föreslagna ändringarna i jordabalken,
fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen och
anläggningslagen syftar till att göra det möjligt
att i rättsligt hänseende överföra byggnader eller
andra anläggningar (fastighetstillbehör) från en
fastighet till en annan. Enligt förslagen skall
tillbehören i samband med servitutsbildning och
inrättande av gemensamhetsanläggning kunna överföras
från den tjänande fastigheten till den eller de
härskande fastigheterna. Vidare föreslås att vissa
anläggningar som hör till en fastighet skall kunna
frigöras från fastigheten i rättsligt hänseende i
samband med upplåtelse av ledningsrätt. Beslut om
överföring och frigörande skall under vissa
förutsättningar kunna fattas även om ägaren till den
tjänande fastigheten motsätter sig åtgärden. Denne
skall ha rätt till ersättning om beslutet innebär en
minskning av fastighetens värde eller annan skada.
Lantmäterimyndigheten föreslås få vissa möjligheter
att genom fastighetsbestämning pröva om ett föremål
utgör fastighetstillbehör eller inte. Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.
Utskottets överväganden
Överföring av fastighetstillbehör
Lagförslagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till
ändring i jordabalken,
fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen
och anläggningslagen. Därmed kommer riksdagen
att avslå de motstående motionsförslagen.
Jämför reservation 1 (m, kd, c, fp).
Enligt regeringen bör det införas en möjlighet att
rättsligt överföra byggnader eller andra
anläggningar som hör till en fastighet till en annan
fastighet utan att fysiskt flytta på anläggningen.
Det bör också införas en möjlighet att omvandla
ledningar eller liknande egendom som hör till en
fastighet till lös egendom. Behovet av att överföra
fastighetstillbehör mellan fastigheter och att
omvandla fastighetstillbehör till lös egendom bör
tillgodoses genom ett lantmäteriförfarande
Om ett fastighetsbildningsservitut ger rätt att
nyttja en byggnad eller annan anläggning som enligt
2 kap. 1 § jordabalken hör till en fastighet, skall
lantmäterimyndigheten kunna besluta att anläggningen
skall höra till den fastighet som innehar
servitutsrätten (den härskande fastigheten). Om
ägaren av den fastighet som belastas av servitutet
(den tjänande fastigheten) inte har samtyckt till
åtgärden, skall följande gälla.
1. Åtgärden får vidtas endast om den leder till en
mer ändamålsenlig markanvändning och fördelarna av
den överväger de kostnader och olägenheter som den
medför.
2. Om anläggningen utgör en byggnad får åtgärden
vidtas endast om det inte uppkommer väsentlig
olägenhet för någon sakägare. Därutöver skall krävas
att byggnaden har ett endast obetydligt värde eller
att åtgärden i betydande mån förbättrar
möjligheterna att åstadkomma en ändamålsenlig
markanvändning.
När det i en gemensamhetsanläggning ingår en
byggnad eller annan anläggning som enligt 2 kap. 1 §
jordabalken hör till en fastighet, skall
lantmäterimyndigheten kunna besluta att anläggningen
skall överföras till och vara samfälld för de
fastigheter som deltar i gemensamhetsanläggningen.
Om ägaren av den tjänande fastigheten inte lämnar
sitt medgivande till åtgärden, skall åtgärden få
vidtas endast om den leder till en mer ändamålsenlig
markanvändning och fördelarna av den överväger de
kostnader och olägenheter som den medför. Beslut om
överföring av fastighetstillbehör skall kunna fattas
vid den förrättning då gemensamhetsanläggningen
inrättas eller vid en senare, ny förrättning.
Om en byggnad eller annan anläggning som enligt 2
kap. 1 § jordabalken hör till en fastighet är ägnad
att användas vid utövandet av en ledningsrätt, skall
lantmäterimyndigheten kunna besluta att anläggningen
inte längre skall höra till fastigheten. Ett sådant
beslut får dock, om anläggningens ägare inte har
samtyckt till åtgärden, meddelas endast om åtgärden
leder till ett mer ändamålsenligt utnyttjande av
ledningsrätten, och fördelarna av åtgärden
överstiger de kostnader och olägenheter som den
medför. Genom ett beslut om att anläggningen inte
längre skall höra till fastigheten skall
äganderätten till anläggningen övergå till
innehavaren av ledningsrätten. Beslut om frigörande
av fastighetstillbehör skall kunna fattas vid den
förrättning då ledningsrätten upplåts eller vid en
senare, ny förrättning.
När ett beslut om överföring eller frigörande av
fastighetstillbehör har vunnit laga kraft, skall en
uppgift om åtgärden införas i fastighetsregistrets
allmänna del.
Om det beslutas att en anläggning skall överföras
från en fastighet till en annan, skall ägaren av den
fastighet som anläggningen övergår till betala
ersättning enligt bestämmelserna i
fastighetsbildningslagen respektive
anläggningslagen. Beslutas det om frigörande av
fastighetstillbehör enligt ledningsrättslagen, skall
den som därigenom blir ägare till anläggningen
betala ersättning enligt expropriationslagens
bestämmelser.
Såvitt gäller överföring av fastighetstillbehör
genom fastighetsreglering föreslås inte några
lagändringar. Bestämmelserna i 5 kap. 10-12 §§
fastighetsbildningslagen innebär att
expropriationslagens ersättningsregler skall
tillämpas när det finns förutsättningar för
expropriation eller liknande tvångsförvärv.
Expropriationslagen bygger på principen att den vars
egendom tas i anspråk skall ha ersättning för sin
skada. Enligt regeringens mening är det rimligt att
dessa regler tillämpas när den aktuella egendomen
skulle ha kunnat tas i anspråk enligt exempelvis
expropriationslagens regler om tvångsförvärv. Av
fastighetsbildningslagen följer vidare att, när
förutsättningar för expropriation eller liknande
tvångsförvärv saknas, ersättningen i stället skall
bestämmas enligt en s.k. vinstdelningsprincip. Denna
innebär att vinsten av regleringen skall fördelas
mellan de berörda fastigheterna. Detta är enligt
regeringens mening ändamålsenligt också vid
överföring av fastighetstillbehör. Liksom vid annan
fastighetsreglering bör det dessutom stå de berörda
fastighetsägarna fritt att genom avtal göra avsteg
från lagens ersättningsregler.
När det gäller överföring av fastighetstillbehör i
samband med inrättande av gemensamhetsanläggning
föreslår regeringen en mindre ändring i 13 §
anläggningslagen som klargör att ersättning kan utgå
även i dessa fall. Enligt regeringens mening är det
lämpligt att principerna för ersättning är desamma
vid detta slag av överföring som vid överföring
genom fastighetsreglering. Expropriationslagens
ersättningsregler bör alltså gälla i sådana fall då
anläggningen skulle ha kunnat tas i anspråk genom
tvångsförvärv med stöd av expropriationslagen eller
liknande (jfr 13 § anläggningslagen). I andra fall
bör vinsten av regleringen fördelas mellan de
berörda fastighetsägarna.
Ledningsrättslagen medger, till skillnad från
fastighetsbildningslagen och anläggningslagen, inte
någon vinstdelning. Vid upplåtelse av ledningsrätt
bestäms ersättningen i stället alltid enligt
expropriationslagens regler, dvs. ersättningen skall
motsvara den skada som fastighetsägaren drabbas av.
Detta skall ses mot bakgrund av att upplåtelser
enligt ledningsrättslagen är av det slag som även
kan komma till stånd genom expropriation.
Promemorians förslag att fastighetsbildningslagens
ersättningsregler skall tillämpas vid frigörande av
fastighetstillbehör innebär därför ett visst avsteg
från vad som i dag gäller enligt ledningsrättslagen.
Flera remissinstanser har kritiserat detta.
Regeringen konstaterar för sin del att de åtgärder
som föreslås kunna komma till stånd enligt
ledningsrättslagen regelmässigt kommer att trygga
samma allmänintresse som har motiverat själva
ledningsrättsupplåtelsen. Mot den bakgrunden är det
inte motiverat att i ledningsrättslagen nu
introducera andra ersättningsprinciper än vad som
gäller vid upplåtelse av ledningsrätt. Såsom en
remissinstans har varit inne på torde dessutom
fastighetsbildningslagens vinstdelningsregler i
detta sammanhang passa mindre väl för att bestämma
ersättningen.
Om det behövs vid en
fastighetsbildningsförrättning eller vid en
förrättning enligt ledningsrättslagen eller
anläggningslagen, skall lantmäterimyndigheten genom
fastighetsbestämning kunna avgöra frågan om en
byggnad eller annan anläggning hör till en fastighet
enligt 2 kap. 1 § jordabalken. Frågan skall under
vissa förutsättningar även kunna prövas efter
begäran av en sakägare eller en kommun.
De föreslagna reglerna skall träda i kraft den 1
januari 2002.
I motionerna 2001/02:Bo2 (m) yrkande 1 och
2001/02:Bo1 (kd) har, som motionerna får förstås,
yrkats att riksdagen avslår regeringens proposition
och som sin mening för regeringen ger till känna
behovet av ett bättre beslutsunderlag i form av en
tydligare behovsanalys. Enligt motionärerna bör
analysen göras i samband med den i Regeringskansliet
pågående beredningen av utredningsbetänkandet
Tredimensionell fastighetsindelning (SOU 1996:87).
Enligt utskottets mening har det redan gjorts en
tillräckligt omfattande analys som visar att det
finns behov av de föreslagna lagreglerna som
möjliggör överföring av fastighetstillbehör m.m. En
redovisning av denna analys har lämnats i
propositionen. I propositionen har också under
rubriken Andra alternativ berörts några av de
överväganden som Utredningen om tredimensionellt
fastighetsutnyttjande gjort i sitt betänkande.
Utredningen har själv förkastat eller bedömt som
mindre lämpligt två modeller som den behandlat.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att inte
någon av de två modellerna bör väljas.
Det finns mot den givna bakgrunden inte skäl att
bifalla motionerna. Utskottet ansluter sig också i
övrigt till de bedömningar som finns redovisade i
propositionen. Utskottet föreslår att riksdagen
antar regeringens lagförslag och avslår motionerna
2001/02:Bo2 (m) yrkande 1 och 2001/02:Bo1 (kd).
Vissa andra av lagförslagen
aktualiserade frågor
Ersättning vid tvångsförvärv av mark m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionerna om att
ersättningsreglerna vid tvångsförvärv skall
ändras. Jämför reservation 2 (m) och 3 (kd,
c, fp).
I motion 2001/02:Bo2 (m) yrkande 2 föreslås att
riksdagen beslutar att ersättning för överföring av
egendom, såsom mark och fastighetstillbehör, skall
vara marknadsmässig. I motion 2001/02:Bo216 (m)
yrkande 3 i denna del och yrkande 4 föreslås att vid
expropriation fastighetens fulla marknadsvärde skall
ersättas samt att ersättning skall lämnas för alla
de kostnader och för hela det intäktsbortfall som
uppkommer. Motionärerna vill också avskaffa
expropriationslagens presumtionsregel. I motion
2001/02:Bo230 (kd) lämnas förslag om att en översyn
görs av de regler som gäller expropriation.
Översynen skall ha som inriktning att den som avstår
egendom skall få marknadsmässig ersättning. I motion
2001/02:Bo202 (c) föreslås också en översyn av
reglerna i expropriationslagen. Inriktningen skall
vara att ersättningsreglerna skall vara mer generösa
mot dem som tvingas avstå mark.
Motionerna har främst inriktning på
expropriationslagens ersättningsregler. En
förändring av dessa regler skulle, liksom en ändring
av de ändamål för vilket expropriation får ske (se
nedan), få följder också vad gäller den ersättning
som skall utgå vid andra fastighetsrättsliga
åtgärder, bl.a. enligt den lagstiftning som
behandlats ovan. Utskottet har flera gånger tidigare
behandlat expropriationslagens ersättningsregler
(senast i bet. 2000/01:BoU4) och anfört att gällande
regler i grunden är väl avfattade när det gäller
rätten till ersättning. Utskottet vidhåller denna
bedömning. Tillräckliga skäl saknas därför för att
ändra dem eller initiera en översyn av
ersättningsreglerna med den inriktning som
motionärerna förordar. Utskottet har emellertid
erfarit att det inom Justitiedepartementet pågår
överväganden om vissa förändringar i
ledningsrättslagen, omfattande också frågor om
ersättning. Utskottet vill avvakta vad dessa
överväganden kan leda fram till.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet
att riksdagen bör avslå motionerna 2001/02:Bo2 (m)
yrkande 2, 2001/02:Bo216 (m) yrkande 3 i denna del
och yrkande 4, 2001/02:Bo230 (kd) samt 2001/02:Bo202
(c).
Expropriationsändamålen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om att
expropriationsändamålen skall begränsas.
Jämför reservation 4 (m).
I motion 2001/02:Bo216 (m) yrkande 3 i denna del
lämnas förslag om att expropriation endast skall få
ske när synnerligen viktiga samhällsintressen
påkallar det. Enligt motionärerna bör rätt till
expropriation enbart föreligga för staten och kommun
när syftet är att skydda människor till liv, hälsa
och säkerhet, att skydda miljön och naturen samt att
genomföra för landet eller kommunen andra ytterst
angelägna uppgifter.
Utskottet anser att den rådande reglering av de
ändamål för vilka expropriation får ske innebär en
sådan avvägning mellan olika intressen att en
ändamålsenlig hushållning av markresurser främjas.
Det kommer även fortsättningsvis att vara nödvändigt
för det allmänna att kontrollera
samhällsutvecklingen genom att tillämpa
expropriation i enskilda fall. En total inskränkning
av möjligheterna till expropriation för enskilda
rättssubjekt och en begränsning av möjliga
expropriationsändamål för staten och kommunen skulle
innebära betydande svårigheter för
samhällsutvecklingen. Det allmänna måste även
fortsättningsvis ha möjligheter att göra
erforderliga avvägningar mellan skilda berättigade
intressen som kan göra anspråk på ett specifikt
markområde. Vid tillståndsprövningen skall hänsyn
inte bara tas till de allmänna intressen som kan
motivera den sökta åtgärden utan även till
motstående intressen. Tillstånd får exempelvis inte
meddelas om ändamålet lämpligen bör tillgodoses på
annat sätt eller om olägenheterna av expropriationen
från allmän eller enskild synpunkt överväger de
fördelar som kan vinnas genom den. Kraven på
rättssäkerhet får därmed anses vara tillgodosedda.
Utskottet avstyrker på anförda skäl motionen
2001/02:Bo216 (m) yrkande 3 i denna del. Utskottets
ställningstagande är i allt väsentligt detsamma som
när utskottet vid tidigare tillfällen behandlat
motsvarande motionsförslag.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.
1. Lagförslagen (punkt 1)
av Knut Billing (m), Sten Andersson (-), Ulla-
Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m), Annelie
Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Rigmor
Stenmark (c) och Yvonne Ångström (fp)
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen dels avslår proposition 2000/01:138, dels
tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen.
Riksdagen bifaller därmed motionerna 2001/02:Bo1 och
2001/02:Bo2 yrkande 1.
Ställningstagande
Propositionens förslag strider mot viktiga
principer.
I dag krävs att ett fastighetstillbehör avlägsnas
från en fastighet för att det rättsliga sambandet
mellan fastigheten och fastighetstillbehören skall
kunna brytas. Förslaget innebär att denna princip
överges. Även den i dag gällande principen om
frivillighet överges. Förslaget innebär således att
det blir möjligt att mot en fastighetsägares vilja
överföra byggnad eller fastighetstillbehör till en
annan fastighet. De föreslagna förändringarna
riskerar att urholka äganderätten ytterligare.
Det är mycket viktigt att reformer som innebär
sådana avsteg från grundläggande principer inte
genomförs om det inte verkligen föreligger ett stort
behov härför. Innan man ruckar på så viktiga
principer krävs det även möjlighet för folk i
allmänhet att få bättre information för att få
förståelse för samt kunna bilda sig en mera tydlig
uppfattning om behovet. Vi anser att framför allt
behovsfrågan inte är tillräckligt belyst och
analyserad i propositionen. Den föreslagna ordningen
måste bli föremål för ytterligare diskussion och en
ingående behovsanalys. En viktigt utgångspunkt i
denna analys är att äganderätten skall värnas och
skyddas.
Eftersom bildande av servitut och inrättande av
gemensamhetsanläggningar har nära kopplingar till
tredimensionell fastighetsbildning är det rimligt
att behovsanalysen sker i samband med de
överväganden som pågår inom Regeringskansliet om
denna nya form av fastighetsbildning.
Vad som anförts i reservationen bör riksdagen,
med avslag på proposition 2000/01:138 och
med bifall till motionerna 2001/02:Bo2 (m)
yrkande 1 och 2001/02:Bo1 (kd) som sin
mening ge regeringen till känna.
2. Ersättning vid tvångsförvärv av mark m.m.
(punkt 2)
av Knut Billing (m), Sten Andersson (-), Inga
Berggren (m) och Carl-Erik Skårman (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen.
Riksdagen bifaller därmed motionerna 2001/02:Bo2
yrkande 2 och 2001/02:
Bo216 yrkande 3 i denna del och yrkande 4 och avslår
motionerna 2001/02:Bo202 och 2001/02:Bo230.
Ställningstagande
Som vi tidigare har påpekat bör expropriationslagen
ändras.
Ersättningsreglerna bör vara sådana att de ger
markägaren kompensation för fastighetens fulla
marknadsvärde samt för de kostnader och det
inkomstbortfall som inte kan återvinnas. Dessutom
krävs en kraftig begränsning av
expropriationsändamålen.
Den enskilde fastighetsägarens underläge gentemot
exproprianten förstärks av den s.k.
presumtionsregeln. Att som presumtionsregeln
föreskriver ålägga den drabbade fastighetsägaren
bevisbördan avseende eventuella förväntningsvärden
är tvärtemot gängse rättssäkerhetsprinciper.
Presumtionsregeln bör således avskaffas.
Vi anser att regeringen bör anmodas att snarast
återkomma med förslag om ändringar i
expropriationslagen som innebär att
presumtionsregeln avskaffas. Förslag med denna
inriktning bör kunna föreläggas riksdagen utan
vidare dröjsmål. Därutöver bör i samband med den av
oss förordade översynen av expropriationslagen i
fråga om expropriationsändamålen m.m. utarbetas
förslag om ändrade ersättningsregler i syfte att
stärka markägarens ställning i enlighet med vad vi
inledningsvis förordar. Översynen bör därutöver
omfatta frågan om en högre ersättningsnivå skall
införas när det gäller tvångsförfoganden där starka
privatekonomiska intressen gör sig gällande. Det kan
som exempel gälla vad markägaren skall erhålla när
hans mark tas i anspråk för en bredbandsutbyggnad
som ger möjligheter till kraftiga vinster. Ofta
talas om att en vinstdelning borde ske mellan
markägaren och den som exproprierar (eller på annat
sätt med tvång får rätt till annans mark). Ett
förslag till lagändring bör emellertid inte bygga på
att en egentlig vinstdelning skall ske i det
konkreta fallet. I stället bör en schabloniserande
metod användas där företagens vinstmöjligheter
avspeglas i markvärdet på ett marknadsimiterat sätt.
Mark som kan användas på ett förändrat och mer
vinstrikt sätt har naturligen ett högre värde än
eljest.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt
förslag lämnas med anledning av motionerna
2001/02:Bo2 (m) yrkande 2 och 2001/02:Bo216 (m)
yrkande 3 i denna del och yrkande 4.
3. Ersättning vid tvångsförvärv av mark m.m.
(punkt 2)
av Ulla-Britt Hagström (kd), Annelie Enochson
(kd), Rigmor Stenmark (c) och Yvonne Ångström
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen.
Riksdagen bifaller därmed motionerna 2001/02:Bo202
och 2001/02:Bo230 samt avslår motionerna 2001/02:Bo2
yrkande 2 och 2001/02: Bo216 yrkande 3 i denna del
och yrkande 4.
Ställningstagande
Det är angeläget att ersättningsreglerna vid
tvångsförvärv reformeras.
Expropriationslagens ersättningsregler bygger på
tanken att en expropriation skall kosta så lite som
möjligt för samhället. Bakom dagens utbyggnad av
infrastrukturen ligger det i många fall starka
privatekonomiska intressen. Ett exempel är
utbyggnaden av bredbandsnäten. Det är naturligtvis
så att det finns allmänna intressen som kan motivera
tvångsförfogande till förmån för enskilda
rättssubjekt. Många markägare har reagerat mot det
kommersiella utnyttjandet av deras mark. Vad de
vanligen vänder sig emot är att de, trots att de är
ägare till den mark som är ianspråktagen med t.ex.
vägrätt eller är belastad med ledningsrätt och som
utnyttjas för utbyggnaden av bredbandsnät, inte får
någon ersättning samtidigt som bredbandsaktörernas
verksamhet kan förväntas generera stora ekonomiska
vinster. Situationen är den att ersättningsreglerna
i expropriationslagen, som också reglerar rätten
till ersättning vid tvångsförfoganden enligt annan
lagstiftning (t.ex. ledningsrättslagen), inte medger
rätt för markägaren till andel i vinst.
Expropriationslagen är föråldrad. Lagens
ersättningsregler är inte anpassade till dagens
tvångsförvärv. I många fall sker dessa förvärv för
att tillgodose - förutom allmänna intressen genom
förvärv av stat och kommun - starka privatekonomiska
intressen. En översyn av expropriationslagens
ersättningsregler bör därför genomföras med syfte
att markägaren tillförsäkras del i vinsten vid
sådana tvångsförvärv och tvångsutnyttjanden där
starka privatekonomiska intressen gör sig gällande.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför.
Vårt förslag lämnas med anledning av
motionerna 2001/02:Bo230 (kd) och
2001/02:Bo202 (c).
4. Expropriationsändamålen (punkt 3)
av Knut Billing (m), Sten Andersson (-), Inga
Berggren (m) och Carl-Erik Skårman (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen.
Riksdagen bifaller därmed motion 2001/02:Bo216
yrkande 3 i denna del.
Ställningstagande
Bestämmelserna om expropriationsändamålen medger
enligt vår uppfattning ett alltför stort utrymme för
godtycke.
Den enskilde fastighetsägaren riskerar att
utsättas för expropriation av rent konfiskatorisk
karaktär utan att sådan är påkallad av att ytterst
angelägna samhällsintressen skall tillgodoses. Det
är inte värdigt en rättsstat att tillåta
tvångsmässiga ingrepp i den enskilda äganderätten på
de grunder som nuvarande expropriationsändamål
medger. Expropriation av mark är en kränkning av
äganderätten och bör endast komma i fråga när
synnerligen viktiga samhällsintressen så påkallar.
Mot bakgrund av detta föreslår vi att en
genomgripande översyn av expropriationslagen
genomförs. Översynen skall i första hand syfta till
att begränsa och tydliggöra de ändamål som kan
åberopas vid ett expropriationsföretag. Endast för
stat eller kommun ytterst angelägna uppgifter och
samhällsåtaganden, däribland värnande om människors
liv, hälsa och säkerhet samt skydd av natur och
miljö, skall tillåtas som expropriationsgrunder.
Expropriation där det allmännas enda motiv till
ingreppet är att stävja en marknadsbaserad
värdeökning skall exempelvis inte medges. En
särskild fråga som bör övervägas är om eller i vilka
fall en rätt till expropriation skall föreligga för
enskilda rättssubjekt. Det stöter nämligen
rättskänslan att t.ex. en privat företagare ges
möjlighet att beröva en annan företagare dennes
egendom och därmed sammankopplade möjligheter till
eget företagande, vinst och utkomst. En annan
situation som bör utredas gäller fall när
exproprierad egendom kommer att användas för ett
annat ändamål än för vilket expropriation skett. I
en tid av snabb ekonomisk och teknisk utveckling
torde det bli allt vanligare att så blir fallet.
Särskilt stötande är de fall när den som
exproprierat kommer att använda egendomen på ett
sätt som den tidigare fastighetsägaren haft önskemål
om för egen del. Vi är medvetna om att lösningarna
av det senare problemet kan vara svåra att finna.
Men det är väsentligt att en utredning tar sig an
frågan.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt
förslag lämnas med anledning av motion 2001/02:Bo216
yrkande 3 i denna del.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
I proposition 2000/01:138 föreslås att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i jordabalken
2. lag om ändring i fastighetsbildningslagen
(1970:988)
3. lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)
4. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)
Följdmotioner
2001/02:Bo1 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd):
Riksdagen begär att regeringen gör en behovsanalys
för att ge bättre underlag inför beslut om reglerna
för överföring av fastighetstillbehör.
2001/02:Bo2 av Knut Billing m.fl. (m):
1. Riksdagen beslutar att utreda frågan om
fastighetstillbehör med en tydligare behovsanalys
och med beaktande av den pågående utredningen om
tredimensionell fastighetsbildning.
2. Riksdagen beslutar att ersättning för överföring
av egendom, såsom mark och fastighetstillbehör,
skall vara marknadsmässig.
Motioner från allmänna motionstiden
2001/02:Bo202 av Kenneth Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av
ersättningsreglerna i expropriationslagen.
2001/02:Bo216 av Knut Billing m.fl. (m):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om expropriation.
4. Riksdagen beslutar om avskaffande av
presumtionsregeln vid expropriation i enlighet med
vad som anförs i motionen.
2001/02:Bo230 av Caroline Hagström m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av
ersättningsreglerna vid expropriation.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
1. Förslag till lag om ändring i
jordabalken
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § jordabalken[1]
skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
2 kap.
7 §[2]
-----------------------------------------------------
Överlåtelse av föremål En överlåtelse av ett
som hör till fastighet föremål som hör till en
gäller ej mot tredje man, fastighet gäller inte mot
förrän föremålet skiljes tredje man, förrän
från fastigheten på
sådant sätt att det ej 1. föremålet skiljs
längre kan anses höra från fastigheten på ett
till denna. sådant sätt att det inte
längre kan anses höra
till denna, eller
2. ett beslut enligt
fastighetsbild-ningslagen
(1970:988), lednings-
rättslagen (1973:1144)
eller anlägg-ningslagen
(1973:1149) om att före-
Om verkan av vissa målet inte längre skall
överlåtelser från staten, höra till fas-tigheten
av exekutiv försäljning har införts i
av föremål som hör till fastighetsregistrets
fastighet och av allmänna del.
ianspråktagande av sådant
föremål genom Om verkan av vissa
expropriation finns överlåtelser från staten,
särskilda bestämmelser. av exekutiv försäljning
av föremål som hör till
en fastighet och av
ianspråktagande av sådana
föremål genom
expropriation finns
särskilda bestämmelser.
-----------------------------------------------------
_________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
**FOOTNOTES**
[1]:1 Balken omtryckt 1971:1209.
2 Senaste lydelse 1992:1460.
[2]:
2. Förslag till lag om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970:988)
Härigenom föreskrivs i fråga om
fastighetsbildningslagen (1970:988)[3]1
dels att 1 kap. 1 §, 4 kap. 25 §, 5 kap. 1 §, 10
kap. 5 §, 11 kap. 6 § och 14 kap. 1 § samt rubriken
till 7 kap. skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,
7 kap. 14 §, av följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
1 kap.
1 §
-----------------------------------------------------
Fastighetsbildning är Fastighetsbildning är
en i enlighet med denna en åtgärd som vidtas
lag företagen åtgärd enligt denna lag och som
genom vilken fastighets- innebär att
indelningen ändras eller
servitut bildas, ändras 1.
eller upphäves. fastighetsindelningen
ändras,
2. servitut bildas,
ändras eller upphävs,
eller
3. en byggnad eller
annan anläggning som hör
till en fastighet
överförs till en annan
fastighet.
-----------------------------------------------------
Genom Genom
fastighetsbestämning en- fastighetsbestämning en-
ligt denna lag avgöres ligt denna lag avgörs
frågor om beskaffenheten frågor om
av gällande fastighets-
indelning samt frågor 1. hur
rörande beståndet eller fastighetsindelningen är
omfånget av ledningsrätt beskaffad,
eller vissa servitut.
2. huruvida en
ledningsrätt eller ett
servitut gäller och
vilket omfång rätten har,
och
3. huruvida byggnader
eller andra anläggningar
hör till en fastighet
enligt 2 kap. 1 §
jordabalken.
-----------------------------------------------------
4 kap.
25 §[4]2
Lantmäterimyndigheten skall utreda
förutsättningarna för fastighetsbildningen.
Föreligger ej hinder mot denna, skall myndigheten
utarbeta den fastighetsbildningsplan samt ombesörja
de göromål av teknisk art och de värderingar som
behövs för åtgärdens genomförande. Därvid bör
rådplägning med sakägarna ske. Vid behov skall
samråd ske med de myndigheter som beröres av
åtgärden.
-----------------------------------------------------
Sedan de sålunda Sedan de i första
föreskrivna åtgärderna stycket föreskrivna
utförts, skall åtgärderna har utförts,
myndigheten meddela skall myndigheten meddela
beslut om fastighetsbild- beslut om
ningen fastighetsbildningen
(fastighetsbildningsbeslut).(fastighetsbild-
Detta beslut skall ange ningsbeslut). Detta
hur fastighetsindelningen beslut skall ange hur
ändras och vilka ser- fastighetsindelningen
vitutsåtgärder som ändras, vilka
vidtages. I övrigt skall servitutsåtgärder som
beslutet innehålla vidtas och vilka
uttalanden i frågor som byggnader eller andra
har ett omedelbart anläggningar som överförs
samband med till en annan fastighet.
fastighetsbildningen. I övrigt skall beslutet
Särskilda bestämmelser om innehålla uttalanden i
vad beslutet i vissa fall frågor som har ett
skall innehålla meddelas omedelbart samband med
i 5, 8 och 12 kap. fastighetsbildningen.
Särskilda bestämmelser om
vad beslutet i vissa fall
skall innehålla finns i
5, 8 och 12 kap.
-----------------------------------------------------
Om det är lämpligt, får fastighetsbildningsbeslutet
meddelas utan hinder av att tekniska göromål och
värderingar ej utförts. Under samma förutsättning
får olika frågor som hör till beslutet upptagas för
sig och avgöras genom särskilda beslut. Vad som
föreskrives om fastighetsbildningsbeslut gäller även
sådant avgörande.
5 kap.
1 §
-----------------------------------------------------
Genom Genom
fastighetsreglering får fastighetsreglering får
mark överföras från en
fastighet eller 1. mark överföras från
samfällighet till annan en fastighet eller
sådan enhet samt andel i samfällighet till en
samfällighet överföras annan sådan enhet,
från en fastighet till en
annan. Genom 2. andelar i
fastighetsreglering kan samfälligheter överföras
också samfällighet bildas från en fastighet till en
samt servitut bildas, annan,
ändras eller upphävas.
3. samfälligheter
bildas,
4. servitut bildas,
ändras eller upphävas,
och
5. byggnader eller
andra anläggningar som
hör till en fastighet
överföras till en annan
fastighet.
-----------------------------------------------------
Som ett led i fastighetsreglering kan vissa för
sakägarna gemensamma arbeten verkställas.
**FOOTNOTES**
[3]:1 Lagen omtryckt 1992:1212.
[4]:2 Senaste lydelse 1995:1394.
-----------------------------------------------------
7 kap. Särskilda 7 kap. Särskilda
bestämmelser om servitut bestämmelser om servitut,
och ledningsrätt ledningsrätt och
överföring av
fastighetstillbehör
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------
14 §
Lantmäterimyndigheten
får besluta att
sådana byggnader
eller andra
anläggningar, som
enligt 2 kap. 1 §
jordabalken hör
till en fastighet
och är ägnade för
stadigvarande bruk
vid utövandet av
ett servitut enligt
denna lag eller
motsvarande äldre
bestämmelser, skall
överföras till den
härskande
fastigheten. Genom
beslutet övergår
äganderätten till
byggnaden eller
anläggningen till
ägaren av den
härskande
fastigheten.
En byggnad får
dock överföras
endast om
1. det inte
uppkommer väsentlig
olägenhet för någon
sakägare och
2. byggnaden har
ett obetydligt
värde eller
överföringen i
betydande mån
förbättrar
möjligheterna att
åstadkomma en
ändamålsenlig mark-
användning.
Om de sakägare
vilkas rätt berörs
av åtgärden medger
det, får avsteg
göras från andra
stycket.
-----------------------------------------
10 kap.
5 §
-----------------------------------------------------
Bestämmelserna om Bestämmelserna om
bildande av samfällighet bildande av samfällighet
och servitut genom fas- och servitut genom fas-
tighetsreglering äger tighetsreglering och om
motsvarande tillämpning överföring av byggnader
vid avstyckning såvitt eller andra anläggningar
avser förhållandet mellan genom fastighetsreglering
styckningsdelarna. tillämpas också vid
avstyckning, när det
gäller förhållandet
mellan styckningsdelarna.
-----------------------------------------------------
Vid avstyckning av ägovidd från
fastighet som har del i samfälld väg kan
styckningslotten såsom servitut i
stamfastigheten tilläggas rätt att
nyttja vägen. Sådant servitut får dock
ej bildas, om styckningslottens behov av
väg kan tillgodoses bättre på annat
sätt.
11 kap.
6 §
-----------------------------------------------------
Bestämmelserna om Bestämmelserna om
bildande av samfällighet bildande av samfällighet
och servitut genom fas- och servitut genom fas-
tighetsreglering äger tighetsreglering och om
motsvarande tillämpning överföring av byggnader
vid klyvning såvitt avser eller andra anläggningar
förhållandet mellan genom fastighetsreglering
klyvningslotter. tillämpas också vid
klyvning, när det gäller
förhållandet mellan
klyvningslotterna.
-----------------------------------------------------
Mark som på grund av beskaffenheten
eller läget ej kan värderas med
tillräcklig säkerhet eller som har så
lågt värde att kostnaderna för delning
av marken ej står i rimligt förhållande
till värdet får avsättas som samfälld
för klyvningslotterna, även om det ej är
tillåtet enligt 6 kap. 1 §.
-----------------------------------------------------
14 kap.
1 §[5]3
-----------------------------------------------------
Om det vid Lantmäterimyndigheten
fastighetsbildning får genom
uppkommer frågor om fastighetsbestämning
fastighetsindelningens pröva frågor om
beskaffenhet eller om be-
ståndet eller omfånget av 1. hur
ledningsrätt eller av fastighetsindelningen är
servitut, skall frågan beskaffad,
prövas vid
fastighetsbestämning, om 2. huruvida en
det behövs för ledningsrätt eller ett
fastighetsbildningen. I servitut gäller och
fråga om servitut för vilket omfång rätten har,
vattenverksamhet som har och
tillkommit med stöd av
miljöbalken eller 3. huruvida byggnader
motsvarande äldre eller andra anläggningar
lagstiftning får en sådan hör till en fastighet
bestämning endast avse enligt 2 kap. 1 §
servitut enligt 28 kap. jordabalken.
10 § miljöbalken eller
motsvarande äldre
bestämmelser.
-----------------------------------------------------
På ansökan av sakägare I fråga om servitut för
får även i annat fall vattenverksamhet som har
fastighetsbestämning ske tillkommit med stöd av
för prövning av fråga om miljöbalken eller
fastighetsindelningens motsvarande äldre
beskaffenhet eller om lagstiftning får
beståndet eller omfånget fastighetsbestämning
av ledningsrätt eller av enligt första stycket
servitut, som tillkommit endast avse servitut
vid avvittring eller enligt 28 kap. 10 §
enligt lagstiftningen om miljöbalken eller
fastighetsbildning eller motsvarande äldre bestäm-
enskilda vägar eller melser.
enligt anläggningslagen
eller 28 kap. 10 §
miljöbalken eller
motsvarande äldre
bestämmelser, såvida icke
frågans avgörande
uppenbarligen är utan
betydelse för sökanden.
Samma rätt att påkalla
fastighetsbestämning
tillkommer kommunen
såvitt gäller område med
detaljplan eller
områdesbestämmelser eller
område beträffande vilket
fråga väckts om upp-
rättande av sådan plan
eller sådana
bestämmelser.
-----------------------------------------------------
En fråga om
fastighetsbestämning får
tas upp till prövning, om
1. det behövs vid en
fastighets-
bildningsförrättning,
2. lantmäterimyndigheten
har förordnat om det
enligt 15 §
ledningsrättslagen
(1973:1144) eller 17 §
anläggningslagen
(1973:1149),
3. en sakägare har
ansökt om det, eller
4. en kommun har ansökt
om det och ansökan gäller
ett område med detaljplan
eller områdesbestämmelser
eller ett område för
vilket fråga har väckts
om att upprätta en sådan
plan eller sådana
bestämmelser.
-----------------------------------------------------
En ansökan enligt
tredje stycket 3 eller 4
får dock inte prövas om
det är uppenbart att
frågan saknar betydelse
för sökanden. Om ansökan
gäller fas-
tighetsbestämning av
servitut får den inte
heller prövas om
servitutet har tillkommit
på annat sätt än vid
avvittring eller enligt
lagstiftningen om
fastighetsbildning eller
enskilda vägar eller
enligt anläggningslagen
eller 28 kap. 10 §
miljöbalken eller
motsvarande äldre
bestämmelser.
-----------------------------------------------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari
2002.
3. Förslag till lag om ändring i
ledningsrättslagen (1973:1144)
Härigenom föreskrivs i fråga om ledningsrättslagen
(1973:1144)
dels att 13-15 och 22 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer,
12 a och 34 a §§, och närmast före 12 a § en ny rubrik av
följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
Frigörande av
fastighetstillbehör
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
12 a §
-----------------------------------------------------
Lantmäterimyndigheten
får besluta att sådana
byggnader eller andra
anläggningar, som
enligt 2 kap. 1 §
jordabalken hör till en
fastighet och är ägnade
för stadigvarande bruk
vid utövandet av
ledningsrätten, inte
längre skall höra till
fastigheten. För ett
sådant beslut krävs att
åtgärden leder till ett
mer ändamålsenligt
utnyttjande av
ledningsrätten och att
fördelarna av åtgärden
överväger de kostnader
och olägenheter som den
medför.
Genom ett beslut
enligt första stycket
övergår äganderätten till
anläggningen till
innehavaren av
ledningsrätten. Om det
föreligger ett
förordnande enligt 1 §
andra stycket andra
meningen, gäller vad som
sägs i 2 kap. 1 § andra
stycket jordabalken även
anläggningen.
-----------------------------------------------------
13 §
-----------------------------------------------------
I fråga om ersättning I fråga om ersättning
för upplåtelse och för upplåtelse och
inlösen enligt 12 § äger inlösen enligt 12 § eller
4 kap. åtgärd enligt 12 a §
expropriationslagen tillämpas 4 kap.
(1972:719) motsvarande expropriationslagen
tillämpning. 4 kap. 3 § (1972:719). Vid
expropriationslagen skall tillämpningen av 4 kap.
härvid tillämpas i fråga 3 § expropriationslagen
om värdeökning som ägt skall tiden för
rum under tiden från värdestegringen räknas
dagen tio år före det från dagen tio år före
ledningsförrättningen det att ansökan om
påkallades. ledningsförrättningen
gjordes eller
lantmäterimyndigheten
enligt 7 kap. 11 §
fastighetsbildningslagen
(1970:988) förordnade om
Är innehavare av prövning enligt led-
rättighet, som minskar ningsrättslagen.
fastighets värde,
berättigad till Är innehavare av en
ersättning, skall det rättighet som minskar en
värde som fastighets värde
tillgodoräknas berättigad till
fastighetens ägare ersättning, skall det
minskas med belopp värde som tillgodoräknas
motsvarande den fastighetens ägare enligt
värdeminskning som första stycket minskas
rättigheten inneburit. med det belopp som
Om det värde som skall motsvarar den värde-
tillgodoräknas fastig- minskning för fastigheten
hetens ägare ej kan som rättigheten
minskas utan att skada inneburit. Om det värde
uppkommer för inne- som skall tillgodoräknas
havare av fordran med fastighetens ägare inte
bättre rätt, minskas i kan minskas utan att
stället ersättningen skada uppkommer för
till rättighetshavaren innehavaren av en fordran
med motsvarande belopp. med bättre rätt, minskas
i stället ersättningen
till rättighetshavaren
med motsvarande belopp.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
14 §
-----------------------------------------------------
Avsteg får göras från 6 Om de fastighetsägare
§, såvitt den innebär och andra sakägare vilkas
skydd för enskilt rätt berörs medger det,
intresse, och från 12 § får avsteg göras från
första stycket eller 13 följande bestämmelser i
§, om de fastighetsägare denna lag:
och andra sakägare vilkas
rätt beröres medger det. 6 §, såvitt den innebär
skydd för enskilt
intresse,
12 § första stycket,
12 a § första stycket
andra meningen, och
13 §.
-----------------------------------------------------
Svarar fastighet för fordran, får avsteg från 13 § med stöd av ägarens samtycke
ske endast om även fordringens innehavare medger det. Besväras
fastigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de
medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som i 22 kap.
11 § jordabalken föreskrives för relaxation. Medgivande av
rättsägare behövs ej, om upplåtelsen är väsentligen utan betydelse
för honom.
15 §
Ledningsrättsfråga upptages efter ansökan. Har vid
fastighetsreglering förordnats att ledningsrättsfråga skall prövas
enligt denna lag, får frågan dock upptagas utan ansökan.
Ledningsrättsfråga får prövas gemensamt med
fastighetsbildningsåtgärd vid en förrättning. Sådan gemensam
förrättning får åter delas upp på skilda förrättningar.
Är ledningen av större omfattning får, om det finnes lämpligt,
prövningen av ledningsrättsfråga uppdelas på skilda förrättningar,
envar avseende viss sträcka av ledningen.
-----------------------------------------------------
Om det behövs vid en
förrättning enligt denna
lag, får lantmäterimyn-
digheten förordna om
prövning enligt 14 kap. 1
§ fastighetsbildnings-
lagen (1970:988).
-----------------------------------------------------
22 §[6]1
-----------------------------------------------------
Om hinder icke möter Om det inte finns något
mot upplåtelsen, skall hinder mot upplåtelsen,
lantmäterimyndigheten skall lantmäteri-
meddela ledningsbeslut. myndigheten meddela
ledningsbeslut.
-----------------------------------------------------
I ledningsbeslut anges I ett ledningsbeslut
anges
1. ledningens ändamål
och huvudsakliga 1. ledningens ändamål
beskaffenhet, och huvudsakliga
beskaffenhet,
2. utrymme som upplåtes
för ledningen, 2. utrymme som upplåts
för ledningen,
3. fastighet eller del
därav som inlöses, 3. en fastighet eller
del av en fastighet som
inlöses,
4. bestämmelser som 4. en byggnad eller
avses i 1 § andra annan anläggning som
stycket, omfattas av ett beslut
enligt 12 a §,
5. den tid inom vilken
ledningen skall vara 5. bestämmelser som
utförd, avses i 1 § andra
stycket,
6. övriga föreskrifter
rörande ledningen som med 6. den tid inom vilken
hänsyn till förhållandena ledningen skall vara
finnes påkallade. utförd,
7. övriga föreskrifter
rörande ledningen som med
hänsyn till förhållandena
är påkallade.
-----------------------------------------------------
Prövas ledningsrättsfråga gemensamt med fastighetsbildningsåtgärd
vid en förrättning, får ledningsbeslutet upptagas i
fastighetsbildningsbeslutet.
-----------------------------------------
34 a §
En fråga om att
byggnader eller
andra anläggningar
enligt 12 a § inte
längre skall höra
till en fastighet
får prövas vid en
ny förrättning även
om villkoren i 33 §
första stycket inte
är uppfyllda.
-----------------------------------------
Denna lag träder i kraft den 1
januari 2002.
**FOOTNOTES**
[5]:3 Senaste lydelse 1998:865.
[6]:
1Senaste lydelse 1995:1404.
4. Förslag till lag om ändring i anläggningslagen
(1973:1149)
Härigenom föreskrivs i fråga om anläggningslagen
(1973:1149)[7]1
dels att 13, 16, 17 och 24 §§ skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya
paragrafer, 12 a och 35 a §§, och närmast före 12
a § en ny rubrik av följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
Överföring av
fastighetstillbehör
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------
12 a §
Lantmäterimyndigheten
får besluta att
sådana byggnader
eller andra
anläggningar som
enligt 2
kap. 1 §
jordabalken hör
till en fastighet
och ingår i
gemensamhetsanläggningen,
skall överföras
till och vara
samfällda för de
fastigheter som
deltar i
gemensamhetsanläggningen.
För ett sådant
beslut krävs att
åtgärden leder till
en mer
ändamålsenlig
markanvändning och
att fördelarna av
åtgärden överväger
de kostnader och
olägenheter som den
medför.
-----------------------------------------
13 §
-----------------------------------------------------
I fråga om ersättning I fråga om ersättning
för upplåtelse och för upplåtelse och
inlösen enligt 12 § inlösen enligt 12 § eller
gäller 5 kap. 10-12 §§ åtgärd enligt 12 a §
fastighetsbildningslagen gäller 5 kap. 10-12 §§
(1970:988). Därvid skall fastighetsbildningslagen
inlösen inte anses som (1970:988). Därvid skall
ett sådant tvångsförvärv inlösen inte anses som
som avses i 5 kap. 10 a § ett sådant tvångsförvärv
andra stycket som avses i 5 kap. 10 a §
fastighetsbildningslagen. andra stycket
fastighetsbildningslagen.
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[7]:1 Lagen omtryckt 1992:1148.
16 §
-----------------------------------------------------
Avsteg får göras från Avsteg får göras från
1. 5 §, om ägarna av de 1. 5 §, om ägarna av de
fastigheter som skall fastigheter som skall
deltaga i anläggningen delta i anläggningen
medger det, medger det,
2. 8 § såvitt den 2. 8 § såvitt den
innebär skydd för enskilt innebär skydd för enskilt
intresse, 12 § första intresse, 12 § första
stycket eller 13 §, om de stycket eller 13 §, om de
fastighetsägare och andra fastighetsägare och andra
sakägare vilkas rätt sakägare vilkas rätt
beröres medger det, berörs medger det,
3. 12 a § andra
meningen, om an-
3. 15 §, om det medges läggningens ägare medger
av fastighetsägare som det,
ålägges större bi-
dragsskyldighet än som i 4. 15 §, om det medges
annat fall skolat gälla av fastighetsägare som
och avvikelsen från be- åläggs större bidrags-
stämmelsen icke sker i skyldighet än som annars
otillbörligt syfte. skulle ha gällt och
avvikelsen från
bestämmelsen inte sker i
otillbörligt syfte.
-----------------------------------------------------
Svarar fastighet för fordran, får
avsteg från 13 eller 15 § med stöd av
ägarens samtycke ske endast om även
fordringens innehavare medger det. Be-
sväras fastigheten av gemensam
inteckning, fordras dessutom de
medgivanden från fastighetsägare och
fordringshavare som i 22 kap. 11 §
jordabalken föreskrives för
relaxation. Medgivande av rättsägare
behövs ej, om anläggningens inrättande
är väsentligen utan betydelse för
honom.
17 §
Anläggningsfråga upptages efter
ansökan. Har vid fastighetsreglering
förordnats att anläggningsfråga skall
prövas enligt denna lag, får frågan
dock upptagas utan ansökan.
Anläggningsfråga får prövas
gemensamt med annan anläggningsfråga
eller med fastighetsbildningsåtgärd
vid en förrättning. Sådan gemensam
förrättning får åter delas upp på
skilda förrättningar.
-----------------------------------------------------
Om det behövs vid en
förrättning enligt denna
lag, får
lantmäterimyndigheten
förordna om prövning
enligt 14 kap. 1 §
fastighetsbildningslagen
(1970:988).
-----------------------------------------------------
24 §[8]2
-----------------------------------------------------
Om hinder icke möter Om det inte finns något
mot anläggningen, skall hinder mot att inrätta
lantmäterimyndigheten gemensamhetsanläggningen,
meddela skall lantmäterimyndig-
anläggningsbeslut. heten meddela
anläggningsbeslut.
-----------------------------------------------------
I anläggningsbeslut anges I ett anläggningsbeslut
anges
1. anläggningens
ändamål, läge, storlek
1. gemensamhetsanläggningens
och huvudsakliga ändamål, läge, storlek
beskaffenhet i övrigt, och huvudsakliga
beskaffenhet i övrigt,
2. de fastigheter som
skall deltaga i 2. de fastigheter som
anläggningen, skall delta i
gemensamhetsanläggningen,
3. utrymme som upplåtes
för anläggningen, 3. utrymme som upplåts
för gem-
4. fastighet eller del ensamhetsanläggningen,
därav som inlöses,
4. en fastighet eller
del av en fastighet som
inlöses,
5. tiden för
anläggningens be- stånd, 5. en byggnad eller
om sådan anses böra annan anläggning som
bestämmas, omfattas av ett beslut
enligt 12 a §,
6. den tid inom vilken
anläggningen skall vara 6. tiden för
utförd, gemensamhetsanläggningens
bestånd, om en sådan bör
7. behövliga bestämmas,
föreskrifter i fråga om
anläggningens utförande. 7. den tid inom vilken
gemensamhetsanläggningen
skall vara utförd,
8. behövliga
föreskrifter i fråga om
gemensamhetsanläggningens
utförande.
-----------------------------------------------------
I anläggningsbeslutet får I anläggningsbeslutet
också anges de i får också anges de i
anläggningen deltagande gemensamhetsanläggningen
fastigheternas andelstal deltagande fastigheternas
i fråga om kostnaderna andelstal i fråga om
för anläggningens kostnaderna för an-
utförande och drift. läggningens utförande och
drift.
-----------------------------------------------------
Prövas anläggningsfråga gemensamt med
fastighetsbildningsåtgärd vid en
förrättning, får anläggningsbeslutet
upptagas i
fastighetsbildningsbeslutet.
-----------------------------------------
35 a §
En fråga om
överföring av
byggnader eller
andra anläggningar
enligt 12 a § får
prövas vid en ny
förrättning även om
villkoren i 35 §
första stycket inte
är uppfyllda.
Om
gemensamhetsanläggningen
förvaltas av en
samfällighetsför-
ening, företräder
föreningen
delägarna vid den
nya förrättningen.
-----------------------------------------
Denna lag träder i kraft
den 1 januari 2002.
**FOOTNOTES**
[8]:2Senaste lydelse
1995:1405.