Bostadsutskottets betänkande

2001/02:BOU14

Vissa inomhusmiljöfrågor

---

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens proposition
2001/02:128 Vissa inomhusmiljöfrågor samt tre
motioner väckta med anledning av propositionen.
Vidare behandlas förslag i fem motioner väckta under
2001 års allmänna motionstid. Dessa förslag har
anknytning till de frågor som tagits upp i
propositionen.

Regeringen lägger i propositionen fram två förslag
för riksdagens avgörande. Propositionen innehåller
därutöver regeringens bedömningar i olika frågor med
anknytning till inomhusmiljön samt redovisningar av
pågående och planerade aktiviteter inom området.
Bostadsutskottets överväganden avser huvudsakligen
de frågor där förslag presenterats av regeringen
eller i motioner.
I propositionen föreslås att miljökvalitetsmålet
God bebyggd miljö skall kompletteras med ett delmål
för inomhusmiljön. Delmålet skall vara uppnått till
år 2020 och innebär att byggnader och deras
egenskaper inte skall påverka hälsan negativt. För
att uppnå målet skall det säkerställas att samtliga
byggnader där människor vistas ofta eller under
längre tid senast år 2015 har en dokumenterat
fungerande ventilation, att radonhalten i alla
skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m3
luft och att radonhalten i alla bostäder år 2020 är
lägre än 200 Bq/m3 luft.
Bostadsutskottet tillstyrker regeringens förslag
om delmålet för inomhusmiljön och avstyrker ett
motstående motionsförslag. Utskottet tillstyrker
även regeringens förslag om medel för utbildning på
radonområdet.
Samtliga behandlade motionsyrkanden avstyrks av
utskottet. I flera fall hänvisar utskottet till
regeringens redovisning av pågående och planerade
aktiviteter och utredningar. Ett antal
motionsyrkanden avstyrks också med hänvisning till
att utskottet i andra betänkanden nyligen behandlat
och avstyrkt motsvarande förslag.
Till betänkandet har fogats nio reservationer och
ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Delmål för inomhusmiljön

Riksdagen godkänner regeringens förslag om
delmål för inomhusmiljön inom miljökvalitetsmålet
God bebyggd miljö. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:128 punkt 1 och avslår motion
2001/02:Bo27 yrkandena 1 och 2.
Reservation 1 (m, -)

2. Medel för utbildning på radonområdet

Riksdagen godkänner att det under utgiftsområde
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande uppförda ramanslaget 31:6 Bidrag till
åtgärder mot radon i bostäder för år 2002 också
får användas för utbildning på radonområdet.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:128
punkt 2.

3. Handläggningen av radonbidraget

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo29 yrkande 6.
Reservation 2 (kd)

4. Anslag för åtgärder mot radon m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo28 yrkande 2.
Reservation 3 (c)

5. Nationellt register för radon- och
ventilationsstatus

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo27 yrkande 3.
Reservation 4 (m, -)

6. Åtgärder mot radon i övrigt

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo29 yrkandena
3-5.
Reservation 5 (kd)

7. Byggnadsdeklarationer

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Bo28
yrkande 12, 2001/02:Bo257 och 2001/02:Bo261.
Reservation 6 (c)

8. Lågfrekvent buller

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo252.

9. Byggforskning och experimentbyggande

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Bo28
yrkandena 3 och 4 samt 2001/02:Bo29 yrkande 2.
Reservation 7 (kd, c)

10. Nationellt handlingsprogram för
inomhusmiljön

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Bo28
yrkande 1, 2001/02:Bo29 yrkande 1, 2001/02:Bo325
yrkande 23 och 2001/02:So497 yrkande 14.
Reservation 8 (kd, c, fp)

11. Övriga åtgärder för en god
inomhusmiljö

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo28 yrkandena
5-11.
Reservation 9 (c)

Stockholm den 16 maj 2002

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Knut
Billing (m), Lennart Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar
(s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Ulla-Britt
Hagström (kd), Sten Andersson (-), Carina Moberg
(s), Anders Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl (s), Sten
Lundström (v), Annelie Enochson (kd), Carl-Erik
Skårman (m), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Rigmor
Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp) och Ewa Thalén
Finné (m).

2001/02

BoU14

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas regeringens proposition
2001/02:128 Vissa inomhusmiljöfrågor samt tre
motioner väckta med anledning av propositionen.
Vidare behandlas förslag i fem motioner väckta under
2001 års allmänna motionstid. Dessa förslag har
anknytning till de frågor som tagits upp i
propositionen.

I ärendet har en med pseudonym undertecknad
skrivelse inkommit.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen beskriver propositionens huvudsakliga
innehåll som följer.

I propositionen föreslås att miljökvalitetsmålet
God bebyggd miljö skall kompletteras med ett delmål
för inomhusmiljön. Delmålet skall vara uppnått till
år 2020 och innebär att byggnader och deras
egenskaper inte skall påverka hälsan negativt.
Delmålet skall utgöra ett led i att uppnå även andra
miljökvalitetsmål, såsom Giftfri miljö och Begränsad
klimatpåverkan. Bland annat skall effektiv
energianvändning i byggnader eftersträvas.
Regeringen preciserar i denna proposition hur
delmålet skall säkerställas avseende radon och
ventilation, faktorer som är centrala i arbetet med
att nå delmålet. Andra väsentliga faktorer som
buller och fukt- och mögelskador övervägs
ytterligare inom ramen för det samlade
miljömålsarbetet. Samtidigt kommer en översyn av
plan- och bygglagstiftningen och dess relation till
miljöbalken att genomföras.
Regeringen bedömer att eftersträvade förbättringar
i fråga om radon och ventilation bör nås genom att
nuvarande ansvarsfördelning och regelverk
kompletteras med ett system av standardiserade
byggnadsdeklarationer med uppgifter om byggnadernas
egenskaper i vissa avseenden. Den närmare
utformningen av ett sådant system kommer att utredas
vidare. Åtgärder vidtas på radonområdet för att
förbättra utbildning och förstärka effekten av
befintliga bidragssystem.
Utvecklingen mot delmålet kommer att följas inom
ramen för det samlade miljömålsarbetet med en årlig
översiktlig redovisning till riksdagen om hur
arbetet fortskrider. Vart fjärde år utförs en
fördjupad utvärdering av målen i syfte att klarlägga
om styrmedel eller mål behöver korrigeras.

Utskottets överväganden

Inledning

Regeringen lägger i proposition 2001/02:128 fram två
förslag för riksdagens avgörande. Propositionen
innehåller därutöver regeringens bedömningar i olika
frågor med anknytning till inomhusmiljön samt
redovisningar av pågående och planerade aktiviteter
och utredningar inom området. Bostadsutskottet
behandlar i detta betänkande huvudsakligen
propositionen i de frågor där förslag presenterats.
I övrigt kommenteras regeringens bedömningar m.m.
främst i de frågor som aktualiserats genom
motionsyrkanden. Tre motioner har väckts med
anledning av propositionen. Dessutom behandlas fem
motioner från 2001 års allmänna motionstid med
förslag som avser inomhusmiljön.

Delmål för inomhusmiljön

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om
delmål för inomhusmiljön inom
miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö samt
avslå motstående motionsförslag, jämför
reservation 1 (m, -).

Våren 1999 fastställde riksdagen 15 miljökvalitetsmål som
innebar en ny struktur för arbetet med miljömålen
(prop. 1997/98:145, 1998/99:MJU6, rskr. 183). Ett av
dessa mål avser God bebyggd miljö och innebär bl.a.
att den bebyggda miljön skall utgöra en god och
hälsosam livsmiljö. Riksdagen har vidare hösten 2001
beslutat om vissa delmål för miljökvalitetsmålen,
däribland för God bebyggd miljö (prop. 2000/01:130,
2001/02:MJU3, rskr. 36). Vad gäller detta mål
aviserade regeringen sin avsikt att återkomma till
riksdagen med överväganden rörande inomhusmiljön och
problemen med radon inomhus.

I den nu aktuella propositionen föreslår
regeringen att riksdagen skall godkänna att
miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö kompletteras
med ett delmål för inomhusmiljön som formuleras
enligt följande:

År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte
påverka hälsan negativt. Därför skall det
säkerställas att

- samtliga byggnader där människor vistas ofta
eller under längre tid senast år 2015 har en
dokumenterat fungerande ventilation,
- radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010
är lägre än 200 Bq/m3 luft och att
- radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än
200 Bq/m3 luft.

Som bakgrund till sitt förslag redovisar regeringen
en bedömning av de aktuella frågorna enligt
följande:

Radon, fukt och mögel är exempel på faktorer som
vi exponeras för inomhus och som påvisats ha
betydelse för människors hälsa. Det är väsentligt
att dessa problem avhjälps och att nya problem
förebyggs. Ett första steg för att avhjälpa en
del av dessa brister är att säkerställa en god
ventilation.

Hälsoeffekterna till följd av problem i
inomhusmiljön uppstår i allmänhet vid långvarig
exponering. Det är därför viktigt att i första
hand lösa problemen där människor, och särskilt
barn och ungdomar, vistas ofta eller under längre
tid. Följaktligen är det väsentligt att
ventilationen fungerar i skolor och förskolor.
En fortlöpande väl fungerande ventilation är av
stor betydelse för att begränsa
inomhusmiljöproblemen. En god ventilation minskar
koncentrationerna av partiklar och emissioner i
inomhusluften, liksom fukthalter och i vissa
fall halterna av radon och utgör därmed ett
viktigt led i strävan att uppnå en inomhusluft av
fullgod kvalitet.
Radon utgör en hälsorisk i de halter som kan
uppstå inne i byggnader. Radon bör därför
behandlas inom ramen för miljökvalitetsmålet God
bebyggd miljö. Sambanden mellan radon och ohälsa
är väl dokumenterade. Det är därför motiverat att
nu ta ställning för en allmän sänkning av
radonhalterna i inomhusluft till 200 Bq/m3 luft.
Att minska radonriskerna i byggnader där barn och
ungdomar vistas bör prioriteras.

Regeringens förslag om ett delmål för inomhusmiljön
har väckt invändningar i motion 2001/02:Bo27 (m). I
motionen föreslås att riksdagen dels avslår
förslaget om sänkta gränsvärden för radon i
befintlig bebyggelse (yrkande 1), dels i ett
tillkännagivande framhåller behovet av omedelbara
forskningsinsatser för att fastställa vetenskapligt
korrekta gränsvärden för befintlig bebyggelse
(yrkande 2). Motionärerna anser att regeringen inte
redovisar några forskningsresultat som talar för ett
sänkt gränsvärde för befintlig bebyggelse. Vidare
anser man att ett förslag om sänkt gränsvärde borde
ha föranlett ett samtidigt förslag om att staten
skall stå för finansieringen samt lämna ersättning
för de skador som kan ha orsakats av det hittills
gällande gränsvärdet. Motionärerna förordar att
resurser läggs på information kring radon samt
forskning på området. Innan forskningen visat att
nya gränsvärden är nödvändiga bör dagens gränsvärden
kvarstå.

Bostadsutskottet anför följande om det föreslagna
delmålet för inomhusmiljön och de i motionen
redovisade invändningarna avseende gränsvärden för
radon.
Utskottet har alltsedan 1970-talet haft anledning
att ta upp frågor om radon i olika sammanhang. Olika
samhällsinsatser för att minska människors
exponering av radon har därvid kommit att
diskuteras. Det har i första hand varit fråga om att
med olika insatser kunna förmå fastighetsägarna att
frivilligt vidta åtgärder när risk för höga
radonhalter förelegat. Flera informationskampanjer
har bedrivits av de ansvariga myndigheterna under
dessa år. Dessutom har olika statliga bidrag kunnat
utgå till åtgärder för att minska radonhalten i
bostäder.
Riskerna med radon i bostäder har således länge
varit väl kända. Sedan flera årtionden har också
olika undersökningar redovisat riskuppskattningar i
en storleksordning som givit anledning till oro. I
propositionen redovisas resultatet från Statens
strålskyddsinstituts (SSI) senaste riskuppskattning
som innebär att ca 500 personer i Sverige varje år
drabbas av lungcancer med dödlig utgång till följd
av radon i inomhusluft. Bedömningen grundas främst
på epidemiologiska undersökningar i bostäder, i
första hand en svensk studie som presenterats av
Institutet för miljömedicin vid Karolinska
Institutet. Enligt riskbedömningen skulle
radonsänkande åtgärder i alla bostäder med
radonhalter över 400 Bq/m3 luft kunna spara upp till
150 dödsfall i cancer per år. En minskning till 200
Bq/m3 skulle kunna minska antalet dödsfall med
ytterligare 50 per år.
Enligt regeringens bedömning finns det i dag ett
starkt vetenskapligt stöd för att sänka
radonhalterna i inomhusluft. Denna bedömning bildar
utgångspunkten för regeringens vidare överväganden
om ett delmål för inomhusmiljön. Regeringen
konstaterar att de gräns- och riktvärden som
tillämpas i dag, dvs. 200 Bq/m3 luft för nya
byggnader och 400 Bq/m3 luft i befintliga byggnader,
är satta mot bakgrund av vad som hittills ansetts
tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.
Sett ur strikt riskbedömningssynpunkt kan det
således finnas anledning att tillämpa väsentligt
lägre värden än dem som gäller i dag. Samtidigt
måste de mål som sätts upp gå att genomföra inom en
överblickbar tidsperiod. Ett mycket ambitiöst mål
skulle sannolikt förutsätta en så lång
genomförandeperiod att de nödvändiga åtgärderna
riskerar att skjutas upp till en senare del av
perioden. Det finns således skäl att avväga såväl
målnivån för radon som målperiodens längd så att de
åtgärder som krävs för att nå målen bedöms vara
praktiskt genomförbara.
Bostadsutskottet instämmer i regeringens bedömning
att det måste anses föreligga ett tillräckligt
vetenskapligt underlag för nu att sätta upp mål och
vidta olika åtgärder för att sänka radonhalten i
bostäder, skolor och förskolor. Det föreslagna målet
- en radonhalt på högst 200 Bq/m3 luft - liksom
målperiodens längd - till år 2010 för skolor och
förskolor och år 2020 för bostäder - förefaller vara
mot den av regeringen redovisade bakgrunden väl
valda.
Av det hittills anförda framgår att utskottet inte
delar de synpunkter som framförs i motion
2001/02:Bo27 (m) om att det saknas vetenskapligt
stöd för att tillämpa lägre värden än i dag för
radonhalten i byggnader. Däremot instämmer utskottet
i att ytterligare forskningsinsatser inom området är
önskvärda. Vidare vill utskottet med anledning av
motionens yrkande 1 om att riksdagen inte skall
fastställa ett nytt gränsvärde för radonförekomsten
i befintlig bebyggelse påpeka att detta inte heller
är innebörden i det av regeringen begärda
godkännandet av delmålet för inomhusmiljö. Det i dag
tillämpade riktvärde på 400 Bq/m3 som kan utgöra
grund för ingripande mot enskilda byggnadsägare med
stöd av miljöbalken föreslås för närvarande inte
ändras. Regeringen anför däremot att avsikten är att
senare under målperioden ändra detta värde till
nivån 200 Bq/m3, men att ett beslut om ett ändrat
värde bör anstå i avvaktan på den utredning om
byggnadsdeklarationer som aviseras i propositionen.
Det föreslagna delmålet för god inomhusmiljö tar
även upp ett mål för ventilationen. Det skall
säkerställas att samtliga byggnader där människor
vistas ofta eller under längre tid senast år 2015
har en dokumenterat fungerande ventilation.
Delmålets formulering avseende ventilationen har
inte väckt några invändningar i motioner eller under
utskottets beredning av ärendet. Det framgår av de
bedömningar och överväganden som redovisas i
propositionen att regeringen anser att frågan om
ventilation och radonförekomst har ett starkt
samband och att åtgärderna på dessa områden därför
till stor del bör kunna samordnas. Bostadsutskottet
instämmer i denna bedömning.
Sammanfattningsvis tillstyrker bostadsutskottet
regeringens förslag om att miljökvalitetsmålet God
bebyggd miljö kompletteras med ett delmål för
inomhusmiljön med den föreslagna lydelsen. Motion
2001/02:Bo27 (m) yrkandena 1 och 2 avstyrks.
I propositionen redovisas vilka åtgärder vid
nybyggande respektive i befintlig bebyggelse som
regeringen bedömer vara nödvändiga för att nå de
uppsatta målen för ventilation och radon. Endast en
av dessa åtgärder - användningen av anslaget för
radonbidraget - underställs emellertid riksdagen för
beslut. Utskottet tar i det följande avsnittet upp
detta förslag, men kommenterar övriga åtgärder
endast till den del de aktualiserats genom
motionsförslag.

Åtgärder mot radon i bostäder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om
att medel på anslaget för bidrag till
åtgärder mot radon i bostäder också får
användas för utbildning på radonområdet samt
avslå motionsförslagen om
- handläggningen av radonbidraget, jämför
reservation 2 (kd),
- anslag för åtgärder mot radon m.m., jämför
reservation 3 (c),
- nationellt register för ventilations- och
radonstatus, jämför reser-
vation 4 (m, -),
- åtgärder mot radon i övrigt, jämför
reservation 5 (kd).
Jämför även särskilt yttrande (m, -).

Medel för utbildning på radonområdet

Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder kan utgå
enligt förordningen (1988:372) om bidrag till
åtgärder mot radon i egnahem. Medel för bidraget
anslås under utgiftsområde 18 på anslaget 31:6
Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder. För att
få större effekt av dessa bidrag föreslår regeringen
att medel från anslaget avsätts till ökad utbildning
av dem som hanterar ansökningar om bidrag. Förslaget
innebär att medel ur det aktuella anslaget för år
2002 därför skall få användas också för utbildning
inom radonområdet.

Som skäl för förslaget anför regeringen att ett
utbildningsbehov hos handläggare av radonbidrag
skapas av att vissa nya villkor kommer att ställas i
samband med att radonbidrag beviljas. Bidrag till
radonsanering bör enligt propositionen endast lämnas
på villkor att radonkällan anges och att
uppföljningsmätningar görs. Dessutom bör krav på
godkänd ventilationsbesiktning införas för bidraget
för att understryka det samband som råder mellan
fungerande ventilation och radonhalt.
Varken i motioner eller under utskottets beredning
av ärendet har några invändningar framkommit mot
regeringens förslag om att medel avsätts för
utbildning av handläggare av radonbidraget.
Bostadsutskottet tillstyrker således förslaget.

Handläggningen av radonbidraget

Bidragsverksamheten enligt förordningen om bidrag
till åtgärder mot radon i egnahem sköts av Boverket,
länsstyrelserna och kommunerna. Ansökan om bidrag
görs hos länsstyrelsen. Bidrag kan lämnas för de
åtgärder som kommunen funnit nödvändiga för att
huset efter åtgärderna skall uppfylla de krav i
fråga om radonhalten i inomhusluften som med stöd av
plan- och bygglagen kan ställas vid ombyggnad.
Länsstyrelsen beslutar om bidrag. Beslutet får
överklagas hos Boverket.

Den nuvarande ordningen för handläggningen av
radonbidraget ifrågasätts i motion 2001/02:Bo29 (kd)
yrkande 6. Enligt motionärerna bör i stället
Småhusskadenämnden ges i uppdrag att administrera
radonbidraget. Motionärerna framhåller att betydande
erfarenheter och kompetens finns hos denna myndighet
som också bör kunna tas till vara i samband med
åtgärder mot radon, inte minst vad gäller kontakten
med sakkunniga konsulter och administratörer.
Den statliga fonden för fukt- och mögelskador i
småhus, m.m. - Småhusskadenämnden - är en liten
statlig myndighet lokaliserad till Kammarkollegiet i
Stockholm. Småhusskadenämnden lämnar ekonomiskt stöd
i form av bidrag eller ersättning till reparation av
fukt- och mögelskador i en- och tvåbostadshus.
Även i propositionen redovisas vissa överväganden
om handläggningen av radonbidraget med anledning av
ett förslag i Radonutredningens betänkande (SOU
2001:7) om att handläggningen av bidragsärenden
skall samlas hos länsstyrelsen. Arbetsfördelningen
vid handläggningen behöver enligt propositionen
klarläggas, bl.a. med anledning av de nya villkor
för bidrag som nämnts ovan. Regeringen kommer att
överväga denna fråga ytterligare i samråd med
länsstyrelserna och andra berörda.
Bostadsutskottet kan inte finna skäl att förorda
en förändrad handläggningen av radonbidraget på det
sätt som föreslås i motionen. Radonutredningen
övervägde frågan om handläggningen och konstaterade
bl.a. att det i många län finns handläggare med
formell byggnadsteknisk kompetens och att det i
fråga om bidragshanteringen finns en lång erfarenhet
vid länsstyrelserna. Däremot ansåg utredningen att
tillräcklig kompetens inte alltid fanns
representerad vid kommunernas del i
bidragshanteringen. Detta föranledde det förslag som
regeringen nu ytterligare skall överväga.
Bostadsutskottet vill inte föregripa de aviserade
övervägandena om handläggningen av radonbidraget och
avstyrker motion 2001/01:Bo29 (kd) yrkande 6.

Anslag för åtgärder mot radon m.m.

I motion 2001/02:Bo28 (c) yrkande 2 föreslås
riksdagen göra ett tillkännagivande om att
erforderliga medel skall avsättas under kommande års
budgetar så att ambitionerna om en god inomhusmiljö
kan förverkligas.

Bostadsutskottet vill framhålla att
ställningstagande i budgetfrågor i princip bör anstå
till höstens budgetarbete. Ett allmänt formulerat
tillkännagivande om "erforderliga medel" torde inte
heller fylla någon egentlig funktion. Vad gäller det
anslag som diskuterats ovan - 31:6 Bidrag till
åtgärder mot radon i bostäder - kan utskottet också
konstatera att anslaget höjdes från 7 miljoner
kronor för år 2001 till 20 miljoner kronor för
innevarande budgetår. Enligt budgetpropositionen för
år 2002 beräknas anslaget för de kommande budgetåren
2003 respektive 2004 till 33 miljoner kronor.
Utskottet avstyrker motion 2001/02:Bo28 (c)
yrkande 2.

Nationellt register för radon- och
ventilationsstatus

I propositionen redovisar regeringen sin avsikt att
vidta olika åtgärder som ett led i arbetet med att
uppnå delmålet för inomhusmiljön. En av dessa
åtgärder avser ett uppdrag till Lantmäteriverket att
utreda hur uppgifter om radon- och
ventilationsstatus kan samlas i ett nationellt
register. Bakgrunden till den planerade utredningen
är ett förslag från Radonutredningen om ett
radonregister. Regeringen finner detta förslag väl
utarbetat men anser att även uppgifter om
ventilation bör kunna infogas i ett sådant register.

Regeringens planerade uppdrag till
Lantmäteriverket tas upp i motion 2001/02:Bo27 (m)
yrkande 3. Enligt motionen bör riksdagen fatta ett
beslut om att en sådan utredning inte skall
tillsättas. Motionärerna anser att regeringen i
alltför stor utsträckning tillskapar register på
olika områden. Detta anses i förlängningen kunna
leda till att människors integritet och frihet
hotas.
Bostadsutskottet anser inte att friheten är hotad
av att Lantmäteriverket utreder möjligheten att
inrätta ett register över byggnaders radon- och
ventilationsstatus. Syftet med en sådan registrering
skulle i stället vara att påskynda arbetet med att
förbättra inomhusmiljön i våra byggnader. Det får
förutsättas att eventuella risker för att uppgifter
i registret skulle kunna uppfattas som
integritetskränkande e.d. kommer att uppmärksammas i
den aviserade utredningen.
Utskottet avstyrker den aktuella motionen.

Åtgärder mot radon i övrigt

I motion 2001/02:Bo29 (kd) finns ytterligare tre
förslag om tillkännagivanden till regeringen om
åtgärder mot radon m.m.

I yrkande 2 föreslås att ett system för
certifiering av radonsanerare utarbetas.
Motionärerna anser att många saneringsföretag i dag
saknar tillräcklig kunskap och kompetens.
I motionens yrkande 4 föreslås riksdagen göra ett
tillkännagivande om behovet av ett tvärsektoriellt
synsätt beträffande radon. Motionärerna anser att
radon i dricksvatten och inomhusluft bör ha en
likartad behandling. Vidare föreslås i yrkande 5 att
bidrag till radonsanering av dricksvatten bör
återinföras.
Bostadsutskottet anser liksom motionärerna att det
är av stor vikt att de åtgärder som vidtas i
byggnader med hög radonhalt i luften utförs på ett
fackmannamässigt sätt. I propositionen kommenteras
också behovet av utbildning inom radonområdet. Det
konstateras att behovet av personer med särskild
kompetens att utföra mätningar m.m. kommer att öka.
Särskilda kunskaper beträffande sambanden mellan
radon i inomhusluften och andra inomhusmiljöproblem
erfordras. Regeringen framhåller att
kunskapsinhämtandet liksom hittills bör vara en
fråga för berörda branscher.
Utskottet har inte skäl att ifrågasätta
regeringens bedömning att de berörda branscherna i
huvudsak själva bör kunna svara för den erforderliga
kunskapsinhämtningen för de företag som är verksamma
inom området. När det gäller certifiering inom
radonområdet finns det exempel inom närliggande
områden, bl.a. för ventilationsrengöring, på att
branschorgan själva tagit initiativ till att
certifieringssystem på frivillig väg utformats. Även
inom radonområdet finns det i dag ett
certifieringsorgan som utfärdar kompetensbevis för
radontekniker, även om de hittills inte fått någon
större spridning. Det kan emellertid förväntas att
en ökad uppmärksamhet kring radonfrågorna till följd
av bl.a. arbetet med det nu aktuella delmålet för
inomhusmiljön leder till en ökad aktivitet från de
företag och branschorgan som är verksamma inom
området. Det ligger givetvis också i beställarens
intresse att försäkra sig om att den som skall
utföra en åtgärd besitter tillräcklig kompetens.
När det gäller synpunkterna på behovet av ett
tvärsektoriellt synsätt och att frågor om radon i
dricksvatten bör behandlas samtidigt som radon i
byggnader kan utskottet bara till viss del instämma.
Naturligtvis kan ett tvärsektoriellt angreppssätt på
olika problem ofta vara en bra utgångspunkt. Detta
innebär emellertid inte självklart att alla problem
som exempelvis ett visst ämne kan orsaka i olika
sammanhang måste diskuteras samtidigt. Om detta
synsätt tillämpades konsekvent på andra problem i
inomhusmiljön skulle det leda till krav på att en
rad komplexa miljöproblem samtidigt behandlas.
Enligt utskottets mening måste det vara möjligt att
överväga åtgärder i byggnaders inomhusmiljö utan att
samtidigt ta ställning till problem som gäller vårt
kanske viktigaste livsmedel, dricksvattnet. Frågor
om dricksvatten bereds inom riksdagen av miljö- och
jordbruksutskottet. Från de utgångspunkter som
bostadsutskottet i första hand har att beakta finns
det inte tillräckliga skäl att föreslå en ändring av
denna ordning eller förorda bidrag till
radonsanering av dricksvatten.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion 2001/02:Bo29 (kd) yrkandena 3-5.

Byggnadsdeklarationer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
byggnadsdeklarationer. Utskottets
ställningstagande görs mot bakgrund av det
pågående arbetet på området. Jämför
reservation 6 (c).

På bostadsutskottets förslag gjorde riksdagen hösten
1995 ett tillkännagivande om deklaration av bostäder
(bet. 1995/96:BoU1, rskr. 1995/96:30). Innebörden i
tillkännagivandet var att ett system för
kvalitetsdeklaration av bostäder borde utvecklas och
komma i praktiskt bruk så snart som möjligt.
Regeringen gav därefter Boverket i uppdrag att
utveckla ett sådant system. Boverket redovisade sin
utredning år 1998. Därefter gav regeringen Boverket
ett förnyat uppdrag att genomföra en
försöksverksamhet med utgångspunkt från verkets
förslag. Boverket redovisade resultatet av
försöksverksamheten samt sina förslag år 2001. Vid
sidan av Boverkets utredning och försöksverksamhet
har under de senaste åren flera andra system för
deklaration av bostäder utvecklats, bl.a. det s.k.
MIBB-systemet som har stöd från flera organisationer
inom bostadssektorn.

Regeringen redovisar i propositionen sin bedömning
av hur arbetet med byggnadsdeklarationer bör föras
vidare. För att göra inomhusmiljön till en
angelägenhet för alla inom bygg- och
fastighetssektorn anser regeringen att såväl nya som
befintliga byggnaders egenskaper i vissa avseenden
bör deklareras. Sådana deklarationer bör kunna
användas både för uppföljningen av miljömålen och
som en del av den information som normalt lämnas vid
ägarbyten och förhyrning av byggnader och lokaler.
Regeringen redovisar sina överväganden både i frågan
om vad deklarationerna bör omfatta och om de skall
vara frivilliga eller göras obligatoriska, men tar
inte definitiv ställning i någon av dessa frågor.
När det gäller omfattningen framhåller emellertid
regeringen framför allt behovet av att vidare utreda
deklarationer som redovisar uppgifter om radon och
ventilation samt eventuellt byggnadens
energianvändning. I utredningsarbetet bör enligt
propositionen även belysas frågor om frivillighet
kontra obligatorium, möjligheter att infoga
informationen i befintliga system för deklarationer
samt genomförandetider, övergångsregler och
konsekvenser för olika grupper, såsom mindre och
medelstora företag. Utredningsarbetet bör enligt
regeringen bedrivas så att resultatet föreligger
senast år 2004 för att kunna beaktas i den första
fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen.
Enligt motion 2001/02:Bo28 (c) yrkande 12 bör ett
obligatoriskt deklarationssystem för bostäder
införas. Motionärerna framhåller bl.a. behovet av
deklaration av vilka byggmaterial som ingår i
byggnaderna.
Även två motioner från allmänna motionstiden tar
upp frågor om byggnadsdeklarationer. I motion
2001/02:Bo257 (v) föreslås att regeringen bör
prioritera arbetet med att ta fram ett system för
miljö- och energideklaration av bostäder som kan
användas senast år 2003. Enligt motionen bör
systemet vara obligatoriskt och deklarationerna vara
offentliga handlingar. I motion 2001/02:Bo261 (s)
föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande med
innebörden att regeringen bör öka ansträngningarna
att i stor skala införa ett system för
miljödeklarationer av fastigheter.
Som framgått ovan initierades det utredningsarbete
som bedrivits vid Boverket för att ta fram ett
system om byggnadsdeklarationer ursprungligen av
bostadsutskottet. Utskottet har emellertid inte
tagit ställning i frågan om den närmare omfattning
av ett sådant system. Det framgår av de överväganden
som redovisas i propositionen att inte heller
regeringen ännu anser sig ha tillräckligt underlag
för ett ställningstagande i denna fråga. Flera
avvägningar behöver enligt regeringen göras när det
bl.a. gäller frivillighet kontra obligatorium och
vilka egenskaper som i första hand bör deklareras.
Inriktningen på det av regeringen föreslagna
delmålet för inomhusmiljön framhålls också som en
utgångspunkt för dessa avvägningar.
Den fråga som särskilt framhålls i motion
2001/02:Bo28 (c) - deklaration av vilka byggmaterial
som ingår i byggnaderna - behandlas i propositionen
i avsnitt 5.1 om åtgärder i samband med nybyggande.
Regeringen konstaterar att det finns ett behov av en
översiktlig dokumentation i någon form av vilka
byggprodukter som använts vid byggandet, var i
byggnaden de finns samt av vem och när de
tillverkats. Denna fråga kommer enligt regeringen
att övervägas i en tidigare aviserad översyn av
plan- och bygglagstiftningen.
Bostadsutskottet har förståelse för att de
avvägningar som redovisas i propositionen kan behöva
utredas ytterligare innan definitiv ställning tas
till ett system för deklaration av bostäder. Mot
denna bakgrund avstyrks motionerna 2001/02:Bo28 (c)
yrkande 12, 2001/02:Bo257 (v) och 2001/02:Bo261 (s).

Lågfrekvent buller

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsförslag om
åtgärder mot lågfrekvent buller. Utskottet
hänvisar till den redovisning av frågan som
finns i propositionen.

I motion 2001/02:Bo252 (s) diskuteras problemen med
lågfrekvent buller i boendemiljön. Motionärerna
anser att vissa rekommendationer som Boverket
presenterat för att komma till rätta med problemen
är otillräckliga. Av detta skäl föreslås att
riksdagen i ett tillkännagivande skall begära
ytterligare åtgärder för att motverka lågfrekvent
buller i boendemiljön.

Även i fråga om lågfrekvent buller initierades ett
utredningsarbete vid bl.a. Boverket genom ett
tillkännagivande från riksdagen på förslag av
bostadsutskottet (bet. 1997/98:BoU4, rskr.
1997/98:146). Tillkännagivandet innebar att
regeringen borde initiera en översyn av problemen
med lågfrekvent buller och därefter återkomma till
riksdagen med en redovisning av frågan samt
eventuella förslag till åtgärder. I propositionen
lämnar regeringen nu den begärda redovisningen.
Regeringen hänvisar till rapporten Lågfrekvent
buller i boendemiljön som Boverket tagit fram i
samråd med Socialstyrelsen och Naturvårdsverket. I
rapporten konstateras att lågfrekvent buller upplevs
som störande där det uppträder, att de tekniska
möjligheterna att förebygga och åtgärda sådant
buller är goda och att de myndighetskrav som gäller
lågfrekventa ljud i bostäder är ändamålsenliga. Vad
gäller lågfrekventa ljud från installationer
utomhus, vanligen fläktar, finns enligt Boverkets
uppfattning en lucka i bygglovhanteringen. Enligt
regeringen kommer denna fråga, liksom
bygglovhanteringen i övrigt, att behandlas i
anslutning till översynen av plan- och
bygglagstiftningen. Vidare aviseras att regeringen
kommer att uppdra åt de myndigheterna som svarar för
olika regelverk där begränsningar av buller ingår
att samordna sina krav i olika avseenden, bl.a. vad
gäller metoder för bullermätningar.
Motion 2001/02:Bo252 (s) avgavs under allmänna
motionstiden hösten 2001. Motionärerna hade således
inte kännedom om den redovisning som regeringen nu
presenterat och de åtgärder som aviserats. Utskottet
anser att det föreslagna tillkännagivandet kan
undvaras. Motionen avstyrks således.

Byggforskning och experimentbyggande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
byggforskning och experimentbyggande, jämför
reservation 7 (kd, c).

Två motioner väckta med anledning av propositionen
tar upp frågor om byggforskning.

Enligt motion 2001/02:Bo28 (c) får valet av
byggmaterial stor betydelse för människors hälsa och
välbefinnande. Även om många samband är tydliga
anser motionärerna att det behövs mer forskning på
området. Ett tillkännagivande till regeringen med
denna innebörd föreslås i yrkande 3. Vidare föreslås
i yrkande 4 att riksdagen gör ett tillkännagivande
om att byggforskningen måste bedrivas utifrån ett
kvinno-, barn- och ungdomsperspektiv. Motionärerna
anser att det är särskilt angeläget att beakta de
synpunkter som kvinnor och barn kan ha på hur
inomhusmiljön skulle kunna förbättras.
I motion 2001/02:Bo29 (kd) yrkande 2 föreslås att
riksdagen skall förorda att särskilda anslagsmedel
avsätts för experimentbyggande. Motionärerna pekar
bl.a. på de problem som kan bli följden av oprövade
metoder och material.
Bostadsutskottet delar motionärernas syn på vikten
av att det bedrivs ett forsknings- och
utvecklingsarbete med inriktning mot de frågor som
har betydelse för inomhusmiljön. Det är också
utskottets uppfattning att ett omfattande arbete med
statlig finansiering i dag bedrivs på detta område.
I propositionen framhålls bl.a. den satsning inom
området byggnadsrelaterad ohälsa som görs bl.a. inom
forskningsprogrammet Det sunda huset, som drivs av
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande (FORMAS). Detta program tar även
upp relationen mellan brukaren, byggnaden och
inomhusmiljön samt de ekonomiska, juridiska och
kulturella förutsättningar som styr vad som upplevs
som möjligt och rimligt att göra för att säkerställa
och förbättra inomhusmiljön. Programmet omsätter ca
50 miljoner kronor under sin andra etapp åren
2001-2003. Resultaten förväntas enligt propositionen
vara till stor nytta vid den utvärdering av delmålet
för god inomhusmiljö som skall genomföras inom en
fyraårsperiod.
Vad gäller de frågor som tas upp i motionerna kan
nämnas att FORMAS enligt sin instruktion särskilt
skall verka för att genusperspektivet får genomslag
i forskningen och att jämställdheten mellan män och
kvinnor främjas. Som motionärerna framhåller kan
denna utgångspunkt även ha betydelse i frågor om
inomhusmiljön liksom behovet av att beakta bl.a.
barns och ungdomars särskilda behov och känslighet
för allergiframkallande ämnen m.m. FORMAS skall
enligt sin instruktion även fördela medel till
utvecklingsarbete inom bebyggelseområdet, vilket får
anses inkludera en möjlighet att stödja s.k.
experimentbyggande.
Bland de forskningsutförande organ som arbetar med
frågor om byggnadsmaterial och byggnadsteknik kan
särskilt nämnas de tekniska högskolorna. Vidare
bedrivs ett omfattande arbete på detta område vid
olika forskningsinstitut, branschinstitut samt vid
företagen inom sektorn.
Med hänvisning till det anförda anser inte
utskottet att det föreligger tillräckliga skäl för
riksdagen att ställa sig bakom de relativt allmänt
formulerade förslag om tillkännagivanden som läggs
fram i motion 2001/02:Bo28 (c) yrkandena 3 och 4.
Utskottet kan inte heller finna tillräckliga skäl
för att i enlighet med förslaget i motion
2001/02:Bo29 (kd) yrkande 2 förorda att medel till
experimentbyggande skall anslås i särskild ordning.
Motionerna avstyrks således.

Nationellt handlingsprogram för
inomhusmiljön

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om ett
nationellt handlingsprogram för inomhusmiljön
m.m. Utskottet anser att arbetet med att
vidga insatsområdet för en bättre
inomhusmiljö i första hand bör ske inom ramen
för miljömålsarbetet.
Jämför reservation 8 (kd, c, fp).

I två av de motioner som väckts med anledning av
propositionen riktas kritik mot att regeringens
förslag om ett delmål för inomhusmiljön har en
alltför begränsad inriktning. Motionärerna menar att
regeringen borde ha lagt fram förslag om ett
nationellt handlingsprogram som utgår från ett
helhetsperspektiv på inomhusmiljö och hälsa.

Förslag om att ett sådant nationellt
handlingsprogram skall utarbetas läggs fram i motion
2001/02:Bo28 (c) yrkande 1. Motionärerna anser att
regeringen i propositionen endast behandlat radon-
och ventilationsfrågor medan buller, fukt- och
mögelskador, magnetiska och elektriska fält samt
luftföroreningar från källor utanför byggnader
lämnats obehandlade.
Även i motion 2001/02:Bo29 (kd) hävdas att
regeringens förslag är otillräckliga och i yrkande 1
förordas därför att ett nationellt handlingsprogram
för inomhusmiljön skapas. Motionärerna framhåller
bl.a. att det är viktigt att målen för inomhusmiljön
tydligt kopplas till folkhälsoarbetet.
Utskottet tar i detta sammanhang också upp två
motioner från allmänna motionstiden. Ett
tillkännagivande till regeringen om att en bra
bostad är en viktig del av folkhälsopolitiken
föreslås i motion 2001/02:So497 (fp) yrkande 14. I
Centerpartiets partimotion 2001/02:Bo325 yrkande 23
föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande om
betydelsen av en god inomhusmiljö. I motionen hävdas
att det i många bostadsområden i dag syns tecken på
sämre hälsa.
Bostadsutskottet kan inledningsvis konstatera att
det i de aktuella motionerna med förslag om ett
nationellt handlingsprogram inte finns några
invändningar mot det av regeringen föreslagna
delmålet för inomhusmiljön, utom att det anses vara
alltför begränsat. Några förslag om konkreta
kompletteringar av delmålet läggs emellertid inte
fram i motionerna. Motionärerna förordar i stället i
allmänna ordalag att ett brett handlingsprogram
utarbetas för att hantera hela problembilden för
inomhusmiljön. Enligt en av motionerna skall i detta
sammanhang dessutom hanteras frågor om
luftföroreningar utanför byggnaden.
Bostadsutskottet menar att det breda angreppssätt
på de komplexa problemen med inomhusmiljön som
motionärerna förordar i stället bör ske inom ramen
för miljömålsarbetet. Det skulle kunna hävdas att
detta arbete i sig är ett nationellt
handlingsprogram för flertalet miljöproblem.
Miljökvalitetsmålen definierar det tillstånd för den
svenska miljön som miljöarbetet skall sikta mot.
Delmålen anger inriktning och tidsperspektiv i det
fortsatta konkreta miljöarbetet. Kopplat till
miljömålsarbetet är också ett tydligt
uppföljningssystem som gör en effektiv mål- och
resultatstyrningsprocess möjlig.
Vad gäller inomhusmiljön tas nu ett första steg i
arbetet med att konkretisera miljökvalitetsmålet
genom ett delmål och att lägga fast vilka åtgärder
som behöver vidtas för att nå de uppsatta målen.
Samtidigt framhålls i propositionen att detta endast
skall ses som ett led i ett arbete som kommer att
behöva breddas till andra väsentliga faktorer som
har betydelse för inomhusmiljön och påverkar hälsan.
Regeringens bedömning är att det fortsatta arbetet
bör inriktas på att komma till rätta med fukt,
mögel, buller och kemiska ämnen i byggmaterial. Det
bör vidare erinras om att flera av de fastställda
miljökvalitetsmålen utöver målet God bebyggd miljö
avser frågor med betydelse för boende och hälsa. Det
gäller t.ex. målen Frisk luft, Giftfri miljö och
Säker strålmiljö. Även dessa miljökvalitetsmål har
konkretiserats genom ett antal uppföljningsbara
delmål.
Som framhålls i en av motionerna är en god bostad
också en viktig del av folkhälsopolitiken.
Regeringen konstaterar således i propositionen att
delmålet för god inomhusmiljö nästan enbart syftar
till att tillgodose människors hälsa.
Socialstyrelsen har ett övergripande ansvar för
hälsofrågor och Statens folkhälsoinstitut är
ansvarig myndighet för det nationella
folkhälsoarbetet. Dessa myndigheter kommer därför
tillsammans med Boverket, som är ansvarig myndighet
för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, att
gemensamt bidra till uppföljning och utveckling av
delmålet för inomhusmiljön. Hur samordningen av
arbetet skall ske skall enligt propositionen
övervägas ytterligare inom Regeringskansliet. När
det gäller arbetet med att följa upp de fastställda
målen innebär införandet av ett delmål för god
inomhusmiljö att inomhusmiljön förs in i det
uppföljningssystem som finns knutet till
miljökvalitetsmålen och som innebär att regeringen
årligen rapporterar till riksdagen hur arbetet
fortskrider och vart fjärde år redovisar en
fördjupad utvärdering.
I arbetet med att uppnå en bättre inomhusmiljö är
det givetvis av största vikt att kontinuerligt föra
ut befintlig kunskap på området. Som ett exempel på
sådan kunskapsspridning framhåller regeringen ett
informationsmaterial - Hus och Hälsa - som tagits
fram av Boverket och FORMAS som interaktiv
utbildning på nätet. Regeringen erinrar också om de
sammanställningar över kunskapsläget på området som
vid flera tillfällen gjorts tillgängliga vid
särskilt utlysta allergiår eller inomhusmiljöår.
Sådana tvärtsektoriella kampanjer torde enligt
regeringens bedömning även behövas framöver.
Bostadsutskottet kan sammanfattningsvis inte se
att det föreligger någon motsättning mellan
motionärernas önskemål om ett nationellt
handlingsprogram för inomhusmiljön och det av
riksdagen godkända miljömålsarbetet. Som utskottet
kortfattat redogjort för kommer inom ramen för detta
arbete att ingå verksamheter som likaväl hade kunnat
benämnas ett handlingsprogram för inomhusmiljön.
Utskottet anser givetvis, liksom motionärerna, att
det hade varit till fördel om det redan nu varit
möjligt att konkretisera mål även för andra faktorer
som påverkar inomhusmiljön än ventilation och radon.
Inriktningen på miljömålsarbetet är emellertid att
successivt konkretisera målen för arbetet och att
vidta åtgärder i takt med att tillräcklig kunskap
finns att tillgå. Som framgår av propositionen står
nu flera områden på tur att hanteras i arbetet för
att uppnå en god inomhusmiljö.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 2001/02:Bo28 (c) yrkande 1,
2001/02:Bo29 (kd) yrkande 1, 2001/02:Bo325 (c)
yrkande 23 och 2001/02:So497 (fp) yrkande 14.

Övriga åtgärder för en god
inomhusmiljö

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå de motionsförslag om
åtgärder för en god inomhusmiljö som
behandlas i detta avsnitt. Utskottet hänvisar
till att förslagen i flertalet fall nyligen
har behandlats och avstyrkts av utskottet i
andra betänkanden. Jämför reservation 9 (c).

Bostadsutskottet tar i detta avsnitt upp sju förslag
framlagda i motion 2001/02:Bo28 (c) yrkandena 5-11.
Det kan konstatera att flera av dessa förslag
nyligen behandlats och avstyrkts av utskottet i
annat sammanhang. Utskottet redovisar därför endast
mycket kortfattat sina tidigare ställningstaganden i
dessa frågor. Inte heller i övrigt ger förslagen i
motionen utskottet anledning till annat än
kortfattade överväganden. Nedan redovisas innebörden
i respektive yrkande följt av utskottets kommentarer
till dem.

Yrkande 5: Regeringen bör särskilt observera samt
föreslå åtgärder som begränsar människors utsatthet
för strålning i inomhusmiljön. Motionärerna
framhåller bl.a. den strålning som kommer från
kraftledningar och mobiltelefonmaster.

Frågor om strålning från mobiltelefonmaster och
kraftledningar behandlades nyligen av
bostadsutskottet i betänkande 2001/02:BoU9,
Byggfrågor. Utskottet hänvisade i detta betänkande
bl.a. till pågående överväganden om hanteringen av
risker med elektromagnetisk strålning samt
nödvändigheten att iaktta försiktighet vid
lokalisering av sändare för mobiltelefoni respektive
kraftledningar. Det bör vidare erinras om att ett av
de fastställda miljökvalitetsmålen avser Säker
strålmiljö. I målet ingår att riskerna med
elektromagnetiska fält skall kartläggas så långt som
möjligt och att nödvändiga åtgärder skall vidtas i
takt med att eventuella risker identifieras.

Yrkande 6: Statens stöd för teknisk utveckling på
byggområdet bör i fortsättningen utformas så att
större byggprojekt i ekologisk byggteknik blir
möjliga att genomföra.

Sedan år 2001 kan ett bidrag till
bostadsinvesteringar som främjar ekologisk
hållbarhet vid bostadsbyggande utgå. Bidrag får
lämnas för de merkostnader som kan uppstå vid val av
tekniska lösningar som minskar belastningen på
miljön (se vidare SFS 2000:1389).

Yrkande 7: Det nationella arbetet med Agenda 21 bör
förstärkas och inbegripa frågor om inomhusmiljön.

Bostadsutskottet har nyligen behandlat frågor om
arbetet med Agenda 21 (bet. 2001/02:BoU8). Utskottet
framhöll bl.a. att det ingår i uppgifterna för
Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat att
följa och stimulera arbetet på nationell nivå. Det
får således förutsättas att kommittén vid behov
särskilt uppmärksammar regeringen på de insatser
inom ramen för Agenda 21-arbetet som behöver
förstärkas.

Yrkande 8: Den yttre miljöns betydelse för
inomhusmiljön bör uppmärksammas. Motionärerna
framhåller bl.a. att grönområden bör planeras in när
städer byggs ut.

Bostadsutskottet anser inte att ett allmänt
formulerat tillkännagivande om att den yttre miljön
också kan påverka inomhusmiljön skulle tjäna något
syfte. Regeringen torde vara väl medveten om detta
förhållande.

Yrkande 9: Ett förbud mot direktverkande elvärme vid
nybyggnad och vid omfattande ombyggnader bör genast
införas. Motionärerna anser att endast fritidshus
bör undantas från detta förbud.

Ett enigt bostadsutskott avstyrkte den 21 mars ett
motsvarande motionsförslag om ett omedelbart förbud
mot direktverkande elvärme i betänkande
2001/02:BoU9. Utskottet hänvisade till ett uppdrag
som Boverket nyligen fått att genomföra en analys av
konsekvenserna av ett förbud mot direktverkande
elvärme. Riksdagen följde utskottets förslag genom
ett beslut den 12 april 2002.

Yrkande 10: Regeringen bör belysa olika aspekter på
mekanisk och naturlig ventilation samt föreslå
åtgärder så att dessa två system kan samverka.
Motionärerna anser att det finns stora problem med
mekanisk ventilation och framhåller i stället
fördelarna med självdragsventilation. Enligt
motionen motverkar gällande bestämmelser
användningen av självdragsventilation. En översyn av
dessa bestämmelser bör därför göras. Vidare bör
enligt motionen Boverkets arbete inom
ventilationsområdet liksom ventilationsindustrins
påverkan ingående granskas av ett opartiskt organ.

Ett motsvarande yrkande om ventilation behandlades
av utskottet våren 1998. Utskottet redogjorde då för
gällande byggregler om ventilation och vissa
utvärderingar på området (se bet. 1997/98:BoU4 s.
18). Det framhölls att byggreglerna i huvudsak är
utformade som funktionskrav och att det inte anges
vilken teknisk lösning som skall väljas för
ventilationen i olika byggnader. Funktionskraven på
inomhusluftens kvalitet anger bl.a. att byggnader
skall utformas så att god luftkvalitet erhålls och
att ventilationssystemen skall dimensioneras så att
erforderlig mängd uteluft tillförs byggnaden.
Utskottet fann vid sin behandling det inte
erforderligt med något tillkännagivande med
anledning av motionsyrkandet.

Yrkande 11: Regeringen bör genast ta fram ett
förslag om att i plan- och bygglagen förtydliga att
kvalitetsansvarig skall vara opartisk. Motionärerna
anser att man inte kan avvakta den översyn av
reglerna om kvalitetsansvarig som regeringen
aviserar i propositionen.

Regeringen konstaterar i propositionen att det i
vissa avseenden har riktats kritik mot det system
med kontrollplan och kvalitetsansvarig som infördes
för sju år sedan. Ett av de problem som har
uppmärksammats är att den kvalitetsansvarige ibland
kan hamna i situationer som innebär att dubbla
lojaliteter uppstår. Regeringen anför att tiden nu
är mogen för en översyn för att klarlägga på vilket
sätt tillämpningen av nuvarande regler kan
förbättras. En sådan översyn föreslås ske i
anslutning till den aviserade översynen av plan- och
bygglagen. Regeringens ställningstagande i denna
fråga ansluter till vad bostadsutskottet tidigare i
år förordat i betänkandena 2001/02:BoU6 och
2001/02:BoU9. Enligt utskottets mening förefaller
det föga konstruktivt att som motionärerna begära
att regeringen genast skall lägga fram ett förslag i
frågan, dvs. utan att först analysera problemen och
därefter utarbeta eventuella förslag om ändringar i
regelsystemet.
Som framgått av utskottets kortfattade kommentarer
till motion 2001/02:Bo28 (c) yrkandena 5-11
föreligger det inte tillräckliga skäl att tillstyrka
de föreslagna tillkännagivandena till regeringen.
Motionen avstyrks således i de aktuella delarna.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.
1. Delmål för inomhusmiljön (punkt 1)
av Knut Billing (m), Carl-Erik Skårman (m), Ewa
Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo27 yrkandena 1 och 2 och
avslår proposition 2001/02:128 punkt 1.

Ställningstagande

Vad gäller delmålen för inomhusmiljön motsätter vi
oss punkten som avser radonhalten i befintliga
fastigheter. Det gränsvärde för radon på 400 Bq/m3
luft som i dag tillämpas för befintliga byggnader är
satt mot bakgrund av vad som hittills ansetts vara
tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Nu föreslår
regeringen att riksdagen skall fastställa ett mål
som innebär att en sänkning skall genomföras av
gränsvärdet till 200 Bq/m3 luft. Det finns enligt
vår mening skäl att ifrågasätta en sådan sänkning,
eftersom den kan medföra både praktiska problem och
en stor ekonomisk belastning på fastighetsägarna och
på samhällsekonomin i stort.

Rapporterna om riskerna med radon i inomhusluften
bör givetvis tas på största allvar. Hittills har det
emellertid ansetts ligga på fastighetsägarnas eget
ansvar att ta ställning till om och när det är
rimligt att vidta olika saneringsåtgärder vid lägre
radonhalt än 400 Bq/m3. Om staten skall ta över
detta ansvar genom att väsentligt skärpa det i dag
tillämpade gränsvärdet måste det föreligga ett
starkt vetenskapligt stöd för ett sådant krav. Något
sådant stöd för att just nivån 200 Bq/m3 bör gälla i
fortsättningen redovisas emellertid inte i
propositionen.
Vi intar den principiella inställningen att
retroaktivt verkande samhällskrav på den enskilde i
det längsta bör undvikas. När regeringen nu lägger
fram förslag som i praktiken innebär en retroaktiv
skärpning borde också frågan om finansieringen av de
nödvändiga åtgärderna ha behandlats. Det kan starkt
ifrågasättas om inte staten borde stå för de
kostnader som en skärpning skulle förorsaka.
Enligt vår mening bör riksdagen i stället för att
nu förorda ett nytt gränsvärde för radon begära att
regeringen ökar satsningen på forskning om radon i
inomhusluften i syfte att ta fram en bättre
vetenskaplig grund för framtida insatser på området.
Resurser bör också läggas på information om riskerna
med radon. Informationen bör framför allt syfta till
att förmå fastighetsägare med långt högre
radonvärden än 400 Bq/m3 att åtgärda sina
fastigheter. Det är också detta som borde vara
riksdagens mål, dvs. att ingen skall bo i ett hus
med högre radonhalt än 400 Bq/m3 luft.
Vi anser sammanfattningsvis att riksdagen inte bör
godkänna det av regeringen föreslagna delmålet för
inomhusmiljön. Riksdagen bör i stället med anledning
av motion 2001/02:Bo27 (m) yrkandena 1 och 2 som sin
mening ge regeringen till känna vad vi ovan anfört.

2. Handläggningen av radonbidraget (punkt 3)

av Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo29 yrkande 6.

Ställningstagande

Det är ytterst angeläget att det stöd som ges till
åtgärder mot radon i bostäder också används på ett
riktigt sätt. I samband med bidragsgivningen bör
därför råd kunna ges angående bl.a. val av konsulter
och entreprenörer.

Småhusskadenämnden har genom sitt arbete med stöd
till egnahem med fukt- och mögelskador fått en
betydande erfarenhet och kompetens som också bör
kunna tas till vara i samband med åtgärder mot
radon. Myndigheten har också byggt upp ett
omfattande kontaktnät med sakkunniga konsulter och
entreprenörer runt om i landet. Vi anser därför att
Småhusskadenämnden bör ges i uppdrag att
administrera bidraget till åtgärder mot radon i
bostäder.
Småhusskadenämndens arbete vad gäller bedömning av
skador och erbjudande om åtgärder har hittills
inriktats mot egnahem. Nämndens kompetens bör
emellertid också kunna utnyttjas för stöd till andra
typer av fastigheter, som hyresbostäder, förskolor
och skolor.
Det vi nu med anledning av motion 2001/02:Bo29
(kd) yrkande 6 anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

3. Anslag för åtgärder mot radon m.m. (punkt 4)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo28 yrkande 2.

Ställningstagande

Det är viktigt att uppföljningsbara mål formuleras
som utgångspunkt för arbetet med att förbättra
inomhusmiljön. Det är emellertid lika viktigt att se
till att målen omsätts i praktisk handling. För att
kunna förverkliga ambitionerna om en god
inomhusmiljö krävs det därför att erforderliga medel
avsätts i det kommande budgetarbetet för bl.a.
åtgärder mot radon, fukt och mögel. Riksdagen bör
redan nu, i samband med att ett delmål för
inomhusmiljön fastställs, begära att regeringen i
budgetarbetet beaktar de ökade resurskrav som en
höjd ambitionsnivå för inomhusmiljön kommer att
ställa.

Det vi nu med anledning av motion 2001/02:Bo28 (c)
yrkande 2 anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

4. Nationellt register för radon- och
ventilationsstatus (punkt 5)

av Knut Billing (m), Carl-Erik Skårman (m), Ewa
Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo27 yrkande 3.

Ställningstagande

Regeringen avser att ge Lantmäteriverket i uppdrag
att utreda hur uppgifter om byggnaders radon- och
ventilationsstatus kan samlas i ett nationellt
register. Vi anser att det måste föreligga mycket
tungt vägande motiv om nya statliga register över
landets invånare eller deras egendom skall inrättas.
Några motiv av en sådan dignitet redovisas inte i
propositionen när det gäller det planerade registret
över radon- och ventilation.

Varje nytt statligt register medför en ökad risk
för att människors integritet kan bli kränkt. Även
om riskerna med ett enskilt register kanske är
begränsade måste den sammantagna effekten av alla
register beaktas. I förlängningen kan vi annars få
ett samhälle där staten har insyn i snart sagt varje
förhållande som rör den enskildes liv. En sådan
samhällsutveckling måste motverkas genom att varje
förslag om utökad registrering noga prövas.
Riksdagen bör enligt vår mening framhålla för
regeringen att det saknas tillräckliga skäl att
införa ett nationellt register för radon- och
ventilationsstatus. Någon utredning med denna
inriktning bör därför inte komma till stånd.
Vad vi nu med anledning av motion 2001/02Bo27 (m)
yrkande 3 anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

5. Åtgärder mot radon i övrigt (punkt 6)

av Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo29 yrkandena 3-5.

Ställningstagande

Fastighetsägarna bör på olika sätt stimuleras att
vidta åtgärder i byggnader med höga radonhalter.
Åtgärderna måste utgå från riktigt genomförda
mätningar av radonhalten och bedömningar av källan
till radonförekomsten. Därefter måste rätt åtgärder
vidtas med utgångspunkt från förhållandena i varje
enskilt fall. För alla dessa steg i en s.k.
radonsanering krävs emellertid att de utförs av väl
utbildad personal. Tyvärr finns det oroande
uppgifter om att var tredje radonsanering inte leder
till sänkta radonhalter i inomhusluften. Orsaken är
sannolikt att det råder brist på kunnig
saneringspersonal som genomgått den utbildning på
området som ges av Strålskyddsinstitutet. Bara ett
tiotal personer går varje termin denna utbildning.
Av dem är de flesta miljöhandläggare från
kommunerna.

Ett sätt att påverka utbudet av kunnig
saneringspersonal är att utforma ett system för
certifiering med en kravspecifikation som
tillgodoser de olika typer av kompetens som
erfordras. Någon sådan certifiering av
saneringsföretagen finns inte i dag.
Radonutredningen föreslog att en kravspecifikation
skulle tas fram under SSI:s ledning men regeringen
lägger inte fram något förslag med denna inriktning.
Vi anser att målet om en sänkning av radonhalten i
skolor, förskolor och bostäder måste följas upp med
en rad olika konkreta åtgärder. Utvecklingen av ett
certifieringssystem för radonsanerare är en av de
konkreta åtgärder som erfordras.
Vi är vidare kritiska till att regeringen i
propositionen helt undviker att behandla en av
källorna till radonförekomsten i våra byggnader,
nämligen radon från dricksvatten. Orsaken är
sannolikt att regeringen anser att radon i
dricksvatten är en livsmedelspolitisk fråga. Vi
anser att det är olyckligt att göra denna typ av
sektorsindelning av problem som har ett starkt
samband och rimligen bör beredas i ett sammanhang.
Det kan för övrigt noteras att regeringen i sina
skrivelser om miljöstrategier m.m. brukar framhålla
det önskvärda i tvärsektoriella syn- och
angreppssätt. Radon i dricksvatten och inomhusluft
bör således få likartad behandling. Det innebär
bl.a. att den möjlighet till bidrag till
radonsanering av dricksvatten som upphörde den 1
augusti 1999 bör återinföras.
Det vi nu med anledning av motion 2001/02:Bo29
(kd) yrkandena 3-5 anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

6. Byggnadsdeklarationer (punkt 7)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo28 yrkande 12 och
bifaller delvis motionerna 2001/02:Bo257 och
2001/02:Bo261.

Ställningstagande

En god inomhusmiljö och en utveckling mot
miljöanpassade bostäder är en viktig del i
folkhälsoarbetet och insatserna för att förhindra
allergiernas utbredning. En av förutsättningarna för
att detta arbete skall bli framgångsrikt är att det
finns kunskap om de grundläggande faktorer som
påverkar inomhusmiljön i vårt byggnadsbestånd. Genom
obligatoriska byggnadsdeklarationer skulle alla
berörda kunna ges en sådan kunskap.
Byggnadsdeklarationerna skulle ge såväl
fastighetsägare som boende en möjlighet att ta
ställning till bl.a. riskerna med hälsofarliga
byggmaterial och tekniska lösningar.

Det har nu gått snart sju år sedan riksdagen på
bostadsutskottets initiativ begärde att regeringen
skulle ta fram ett system för deklaration av
bostäder som kunde komma i praktiskt bruk så snart
som möjligt. Regeringen har genom nya
utredningsuppdrag förhalat frågan flera gånger. Inte
heller i den nu aktuella propositionen vågar man ta
ställning utan aviserar ytterligare en utredning.
Dessutom tycks regeringen nu anse att ett eventuellt
system för byggnadsdeklarationer skall vara
frivilligt och begränsas till frågor om radon och
ventilation samt eventuellt energianvändning.
Jag delar inte regeringens inställning i denna
fråga. Regeringen bör i stället anmodas att snarast
lägga fram ett förslag om ett obligatoriskt system
för byggnadsdeklarationer som även omfattar bl.a. de
ingående byggnadsmaterialen i byggnaden. Deklaration
av ingående byggmaterial är från allergi- och
hälsosynpunkt av största vikt. En sådan deklaration
kan också bidra till att ökade krav kan ställas på
byggnadsmaterialproducenterna att lämna tydlig
information om vad deras produkter innehåller.
Det jag nu med anledning av motion 2001/02:Bo28
(c) yrkande 12 anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Det anförda torde även
innebära att motionerna 2001/02:Bo257 (v) och
2001/02:Bo261 (s) till stor del får anses vara
tillgodosedda.

7. Byggforskning och experimentbyggande
(punkt 9)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Annelie Enochson
(kd) och Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:Bo28 yrkandena 3 och 4
samt 2001/02:Bo29 yrkande 2.

Ställningstagande

Vid sidan av ett mål för en god inomhusmiljö och ett
nationellt handlingsprogram för de åtgärder som
behöver vidtas, måste också en tillräcklig
byggforskning med inriktning på inomhusmiljön
garanteras. Obeprövade byggmetoder och nya
byggmaterial ligger bakom en stor del av dagens
inomhusmiljöproblem. Det behövs därför ökade
satsningar på forskning både vad gäller material och
byggteknik. En del av dessa satsningar bör komma
till stånd i form av s.k. experimentbyggande där nya
metoder kan prövas under realistiska förhållanden.
Denna typ av satsningar är en förutsättning för att
kunna undvika att felaktiga metoder och material
kommer till användning i stor skala i det
serieproducerade byggandet. För att garantera att
experimentbyggandet får tillräcklig omfattning bör
särskilda anslagsmedel avsättas för denna
verksamhet.

När lösningar på problemen med inomhusmiljö
diskuteras är det viktigt att utgå från de människor
som vistas mycket inomhus och som löper särskilt
stor risk att bli drabbade av bristerna i byggandet.
Det gäller inte minst de som vistas i lokaler för
skolor och förskolor, dvs. i första hand barn,
ungdomar och kvinnor. I dessa grupper finns det ofta
synpunkter och konkreta förslag på vilka, i flera
fall tämligen enkla, åtgärder som skulle kunna
vidtas för att väsentligt förbättra inomhusmiljön.
Det kan gälla alltifrån frågor om ventilationen till
val av golvmaterial. Det är mot denna bakgrund
angeläget att även byggforskningen kan bedrivas
utifrån ett kvinno-, barn- och ungdomsperspektiv.
Det vi nu anfört med anledning av motionerna
2001/02:Bo28 (c) yrkandena 3 och 4 samt 2001/02:Bo29
(kd) yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

8. Nationellt handlingsprogram för
inomhusmiljön (punkt 10)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Annelie Enochson
(kd), Rigmor Stenmark (c) och Yvonne Ångström
(fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:Bo28 yrkande 1,
2001/02:Bo29 yrkande 1, 2001/02:Bo325 yrkande 23 och
2001/02:So497 yrkande 14.

Ställningstagande

I propositionen lägger regeringen fram ett förslag
om att miljömålet God bebyggd miljö skall
kompletteras med ett delmål för inomhusmiljön. Vi
har inga invändningar mot detta delmål när det
gäller de frågor som behandlas, dvs. radon och
ventilation. Däremot kan det konstateras att förslag
om åtgärder för att uppnå målet nästan helt lyser
med sin frånvaro. Den viktigaste invändningen mot
propositionen är emellertid att en rad viktiga
områden för inomhusmiljön lämnats nästan helt
obehandlade. Det gäller exempelvis frågor om fukt-
och mögelskador, farliga emissioner från
byggnadsmaterial, buller, magnetiska och elektriska
fält samt frågor om luftföroreningar från källor
utanför byggnader. Vidare borde en tydlig koppling
ha gjorts mellan arbetet för att uppnå en god
inomhusmiljö och folkhälsoarbetet i övrigt, liksom
till det nationella Agenda 21-arbetet.

Vi förordar att regeringen snarast tar initiativ
till att ett nationellt handlingsprogram för
inomhusmiljön utarbetas. Förslag med denna
inriktning läggs fram i motioner (kd) och (c) väckta
med anledning av propositionen. Vikten av ett arbete
inriktat på att lösa de hälsoproblem som följer av
en dålig inomhusmiljö framhålls också i två motioner
(c) respektive (fp) från allmänna motionstiden.
Det nationella handlingsprogrammet bör utgå från
ett helhetsperspektiv på den komplexa problembilden
för inomhusmiljön. Det innebär att all kunskap om
hur olika faktorer i inomhusmiljön påverkar
människors hälsa bör kopplas samman i stället för
att behandlas separat. Det är också nödvändigt att
samordna insatserna för en bättre inomhusmiljö med
det samlade folkhälsoarbetet med bl.a.
allergiproblemen. Allergierna fortsätter att öka,
och vi vet att det är faktorer i vår omgivande
miljö, såväl inomhus som utomhus, som orsakar
ökningen. Arbetet med att kvalitetssäkra bostäder,
förskolor, skolor, äldreboenden osv. måste drivas på
en bred front. Det behöver därför utvecklas
miljömärknings- och värderingssystem,
byggvarudeklarationer och olika typer av
miljöcertifiering.
Det vi nu anfört med anledning av motionerna
2001/02:Bo28 (c) yrkande 1, 2001/02:Bo29 (kd)
yrkande 1, 2001/02:Bo325 (c) yrkande 23 och 2001/02:
So497 (fp) yrkande 14 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

9. Övriga åtgärder för en god inomhusmiljö
(punkt 11)

av Rigmor Stenmark (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:Bo28 yrkandena
5-11.

Ställningstagande

Centerpartiet har i motion 2001/02:Bo28 riktat
kritik mot regeringens proposition om inomhusmiljön
i flera avseenden. Till stor del gäller kritiken att
regeringen är alltför passiv när det gäller att
vidta eller föreslå konkreta åtgärder som kan leda
till en bättre inomhusmiljö. I motionen läggs därför
fram förslag om tillkännagivanden till regeringen i
ett antal frågor som bör ägnas särskild
uppmärksamhet i arbetet för en bättre inomhusmiljö.
Jag anser att riksdagen bör ställa sig bakom de sju
yrkanden i Centerpartiets motion som behandlas under
rubriken Övriga åtgärder för en god inomhusmiljö:

Yrkande 5: Regeringen bör särskilt observera samt
föreslå åtgärder som begränsar människors utsatthet
för skadlig strålning i inomhusmiljön.

Försiktighetsprincipen bör tillämpas vid allt
byggande och alla installationer som kan medföra att
människor utsätts för strålning. En lösning som bör
övervägas är att i större utsträckning än i dag
gräva ned kraftledningar för att minska exponeringen
från elektromagnetiska fält. Regeringen bör särskilt
observera samt föreslå åtgärder som begränsar
människors utsatthet för skadlig strålning i
inomhusmiljön.

Yrkande 6: Ekologiskt riktiga metoder bör på bred
front introduceras i allt byggande.

I utvecklingen mot ett kretsloppsanpassat samhälle
är det hög tid att utnyttja de kunskaper som finns
och på bred front introducera ekologiskt riktiga
metoder i allt byggande. Ekologiska lösningar kan
tillämpas även i stadsmiljö och mer storskaligt
byggande samt vid ombyggnad och upprustning av
befintliga hus. Kretsloppsanpassade avloppssystem
bör kunna användas även i stadsområden. Statens stöd
för teknisk utveckling på byggområdet måste i
fortsättningen utformas så att större byggprojekt i
ekologisk byggteknik blir möjliga att genomföra.

Yrkande 7: Det nationella Agenda 21-arbetet bör
intensifieras och förstärkas i frågor som inbegriper
inomhusmiljön.

I arbetet för ett mer miljöanpassat samhälle är
Agenda 21 en viktig utgångspunkt. Detta gäller även
för arbetet med en god inomhusmiljö. I ett antal
kommuner bedrivs ett aktivt Agenda 21-arbete för att
åstadkomma ekologiskt hållbara städer och samhällen.
På många håll behövs det däremot krafttag för att
miljöarbetet på allvar skall komma i gång och de
uppställda målen nås. Det bör därför vidtas åtgärder
i syfte att intensifiera det nationella miljöarbetet
inom ramen för Agenda 21 och i detta arbete även
inkludera de frågor som rör inomhusmiljön.

Yrkande 8: Den yttre miljöns betydelse för
inomhusmiljön bör ägnas större uppmärksamhet.

Den yttre miljön har stor betydelse för
inomhusmiljön. Förekomsten av buller och avgaser,
som har en klart negativ hälsopåverkan, måste
minimeras. För att städerna skall kunna erbjuda en
god livsmiljö måste vi också slå vakt om
grönområdena. Eftersom föroreningar och skadliga
ämnen i luften tas om hand av "de gröna lungorna"
blir effekten bättre luft både inomhus och utomhus.

Yrkande 9: Ett förbud mot direktverkande elvärme
både vid nybyggnation och vid omfattande ombyggnader
bör snarast införas.

En effektiv energianvändning utgör en viktig del i
arbetet med att åstadkomma en god bebyggd miljö. I
dag används omkring 40 % av Sveriges elenergi för
uppvärmning och luftkonditionering av bostäder och
lokaler. Denna andel måste minskas. I dag finns
fortfarande möjlighet att installera direktverkande
elvärme i en- och tvåbostadshus, både vid ny- och
ombyggnation. För att nå målet om en lägre
förbrukning av elenergi måste användningen av
direktverkande elvärme vid nybyggnation och
omfattande ombyggnation genast förbjudas. Endast
fritidshus bör undantas från dessa bestämmelser.

Yrkande 10: Regeringen bör belysa olika aspekter på
mekanisk och naturlig ventilation samt föreslå
åtgärder så att dessa två system kan samverka.

För att åstadkomma en god inomhusmiljö och
samtidigt minska energiförbrukningen bör
användningen av mekaniska från- och tilluftssystem
begränsas. Dessa system leder ofta till stora
problem. En stark luftgenomströmning ger en känsla
av kyla och leder till behov av att höja
temperaturen i lokalerna. Därmed blir
luftfuktigheten lägre. Det uppstår "torr luft",
vilket blir grogrund för bakterier och virus, med
ökande allergier och luftvägsinfektioner som följd.
Det finns i dag kunskap om andra, mer naturliga
ventilationssystem som har visat sig vara mer
effektiva, hälsosamma och mindre kostnadskrävande än
mekanisk ventilation. Självdrag är en väl beprövad
ventilationsprincip i äldre hus. Med nya tekniska
lösningar är det i dag fullt möjligt att utveckla
självdragstekniken för dagens energi- och
komfortkrav. Gällande bestämmelser och tillämpningar
av dessa bestämmelser ger dock inte utrymme för en
sådan utveckling. En översyn av gällande
bestämmelser för ventilation bör ske så att naturlig
ventilation lyfts fram och möjliggörs. Vidare bör
Boverkets arbete inom ventilationsområdet ingående
granskas av ett opartiskt organ.
Ventilationsindustrins påverkan på utvecklingen mot
en allt högre grad av mekanisk ventilation bör
samtidigt utredas.

Yrkande 11: Regeringen bör snarast lägga fram ett
förslag om att i plan- och bygglagen förtydliga
kravet att den kvalitetsansvarige skall vara
opartisk.

Det påpekas i propositionen att den
kvalitetsansvarige kan hamna i situationer med
dubbla lojaliteter mot sin uppdragsgivare,
byggherren, och de samhällskrav som den
kvalitetsansvarige är satt att bevaka. Regeringen
tycks emellertid inte ha för avsikt att lägga fram
något förslag som kan begränsa detta mycket
allvarliga problem. Man konstaterar endast att
"tiden nu är mogen för en översyn av nuvarande
regler" och avser att låta denna fråga ingå i den
aviserade PBL-översynen. Jag anser emellertid att
frågan har sådan vikt att den bör övervägas separat
i syfte att snarast lägga fram ett förslag om
ändring av PBL som förtydligar kravet på en opartisk
kvalitetsansvarig vid byggande.
Vad jag ovan anfört med anledning av motion
2001/02:Bo28 (c) yrkandena 5-11 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilka punkter i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas.

Åtgärder mot radon i bostäder (punkt 2-4)

Knut Billing (m), Carl-Erik Skårman (m), Ewa Thalén
Finné (m) och Sten Andersson (-) anför:

I avsnittet med rubriken Åtgärder mot radon i
bostäder finns flera ställningstaganden som vi har
principiella invändningar mot. Vi har emellertid
endast reserverat oss vad gäller en fråga, ett
nationellt register för ventilations- och
radonstatus.

Utskottets ställningstaganden i avsnitten om medel
för utbildning på radonområdet, handläggning av
radonbidraget samt anslag för åtgärder mot radon,
bygger på att ett särskilt radonbidrag kan utgå. Vi
har tidigare, senast i samband med
budgetbehandlingen hösten 2001, förordat att denna
bidragsform bör avvecklas och att statens insatser
på området i stället bör inriktas på
informationsåtgärder. Vi vidhåller denna uppfattning
men har nu valt att inte reservera oss i de aktuella
avsnitten eftersom inga nya medel för
bidragsverksamhet efter år 2002 föreslås. Det kan
därför anstå till budgetberedningen hösten 2002 att
ta ställning till eventuella statliga insatser på
radonområdet efter år 2002.
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:128 föreslås att riksdagen
godkänner

1. regeringens förslag om delmål för inomhusmiljön
inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö
(avsnitt 4).

2. att det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande uppförda
ramanslaget 31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i
bostäder för år 2002 också får användas för
utbildning på radonområdet (avsnitt 5.2).

Följdmotioner

2001/02:Bo27 av Knut Billing m.fl. (m):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag att sänka
gränsvärdena för radon i befintlig bebyggelse.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen sin mening
vad i motionen anförs om behovet av omedelbara
forskningsinsatser för att fastställa
vetenskapligt korrekta gränsvärden för befintlig
bebyggelse.

3. Riksdagen beslutar att inte tillsätta en
utredning om möjligheterna att skapa ett
nationellt register där uppgifter om radon- och
ventilationsstatus kan samlas.

2001/02:Bo28 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett nationellt
handlingsprogram om boende och hälsa arbetas fram.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att erforderliga
medel avsätts under kommande års budgetar så att
ambitionerna om en god inomhusmiljö kan
förverkligas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att i ökad
utsträckning satsa på byggforskning, både vad
gäller material och byggteknik.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att satsa på
byggforskning även utifrån ett kvinno-, barn- och
ungdomsperspektiv.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
särskilt bör observera samt föreslå åtgärder som
begränsar människors utsatthet för skadlig
strålning i inomhusmiljön.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att på bred front
introducera ekologiskt riktiga metoder i allt
byggande.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att intensifiera
det nationella Agenda 21-arbetet samt i detta
arbete förstärka frågorna som inbegriper
inomhusmiljön.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den yttre miljöns
betydelse för inomhusmiljön.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förbjuda
direktverkande elvärme både vid nybyggnation och
vid omfattande ombyggnader.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att belysa olika
aspekter på mekanisk och naturlig ventilation samt
att föreslå åtgärder så att dessa två system kan
samverka.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att i PBL
förtydliga vad som i motionen anförs om en
opartisk kvalitetsansvarig i byggandet.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att göra ett
deklarationssystem för bostäder obligatoriskt.

2001/02:Bo29 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett nationellt
handlingsprogram bör tillskapas för
inomhusmiljöfrågorna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en satsning på
experimentbyggande.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om certifiering av
radonsanerare.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett
tvärsektoriellt synsätt beträffande radon.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bidrag till
radonsanering av vatten.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Småhusskadenämnden bör administrera bidraget till
åtgärder mot radon i bostäder.

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Bo252 av Sonia Karlsson och Christina
Axelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av ytterligare
åtgärder för att motverka lågfrekvent buller i
boendemiljön.

2001/02:Bo257 av Owe Hellberg m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om miljö- och
energideklarationer av bostäder.

2001/02:Bo261 av Carina Hägg och Yilmaz Kerimo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om miljödeklaration av
fastigheter.

2001/02:Bo325 av Agne Hansson m.fl. (c):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av en
god inomhusmiljö.

2001/02:So497 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av en bra
bostad.