Arbetsmarknadsutskottets betänkande
2001/02:AU1
Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens
budgetproposition för år 2002 med förslag till
anslag på utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14
Arbetsliv. Ramen för utgiftsområde 13 uppgår till
58,9 miljarder kronor och ramen för utgiftsområde 14
till 1 miljard kronor.
Utgiftsområde 13 omfattar politikområdet
Arbetsmarknadspolitik. Anslagen inom utgiftsområdet
hänför sig främst till kontantstödet vid
arbetslöshet och deltagande i arbetsmarknadsprogram.
Utgiftsområde 14 omfattar politikområdena Arbetsliv
och Jämställdhetspolitik och anslag på dessa
områden.
I ärendet behandlas också Riksdagens revisorers
förslag om otraditionella medel (2000/01:RR7) och
regeringens skrivelse (skr. 2000/01:142) om
Arbetsmarknadsverkets organisation. Utskottet
behandlar också ett till arbetsmarknadsutskottet
överlämnat yrkande i regeringens proposition
2001/02:4 En politik för tillväxt och livskraft i
hela landet. I betänkandet behandlas också ett antal
motionsförslag, drygt 120, som väckts dels under
allmänna motionstiden hösten 2001, dels med
anledning av proposition 2001/02:4, Riksdagens
revisorers förslag respektive regeringens skrivelse.
I betänkandets inledande avsnitt redovisar
utskottet sin syn på inriktningen av
arbetsmarknadspolitiken. Utskottet konstaterar att
det råder osäkerhet om utvecklingen av den svenska
ekonomin och därmed också om utvecklingen på den
svenska arbetsmarknaden. Det finns ett antal problem
för framtiden på arbetsmarknaden, bl. a. låg
sysselsättningsgrad i vissa grupper, regionala
obalanser och stor deltidsarbetslöshet. Utskottet
konstaterar att en alltför stor del av den
arbetsföra befolkningen står utanför arbetskraften
och den reguljära arbetsmarknaden. Åtgärder för att
minska arbetslösheten och öka arbetskraftsutbudet
måste sättas in på bred front om målet om en
sysselsättningsgrad på 80 % i åldrarna 20-64 år
skall nås.
Utskottet avstyrker det förslag om otraditionella
medel som Riksdagens revisorer lämnat med hänvisning
till att grunden för den kritik som framförts i
revisorernas rapport till stor del fallit bort sedan
de otraditionella medlen i huvudsak ersatts av
arbetsmarknadsprogrammet Projekt med
arbetsmarknadspolitisk inriktning. Utskottet
förutsätter dock att de bedömningar som ligger till
grund för revisorernas kritik beaktas också i
Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) fortsatta verksamhet
med kvalitetsfrågorna.
Utskottet stöder de åtgärder regeringen vidtagit
beträffande ledningsformen inom Arbetsmarknadsverket
(AMV). Motioner med anledning av regeringens
skrivelse om AMV:s organisation avstyrks.
På utgiftsområde 13 föreslås att 15,2 miljoner
kronor av inflytande arbetsmarknadsavgifter skall få
användas för tillsyn av arbetslöshetsförsäkringen.
Det belopp på 700 miljoner kronor som hittills
anvisats i form av tillfälliga
personalförstärkningar föreslås bli permanent
överfört till Arbetsmarknadsverkets
förvaltningsanslag.
Budgetförslaget innefattar en höjning av den
lägsta ersättningsnivån i aktivitetsstödet, dvs. det
stöd som lämnas till dem som deltar i
arbetsmarknadspolitiska program, från nuvarande 143
kr per dag till 183 kr från år 2002. En höjning
planeras även år 2003. Ersättningen till deltagare i
kommunala ungdomsprogram (16-19-åringar) föreslås
bli enhetlig i hela landet för de ungdomar som inte
fullgjort gymnasieskolan. Ersättningen, som är ett
skattepliktigt belopp, bör uppgå till 1 360 kr per
månad. För ungdomar som fullgjort gymnasieutbildning
bör kommunen även i fortsättningen besluta om
ersättning. För deltagare i ungdomsgarantin (20-24-
åringar) föreslås en höjning av ersättningen från
nuvarande 2 562 kr per månad till 3 160 kr från
kommande årsskifte.
Utskottet tillstyrker införande av ett
pendlingsbidrag enligt det förslag som lagts fram i
den regionalpolitiska propositionen (prop.
2001/02:4) och som överlämnats till
arbetsmarknadsutskottet. Utskottet anser att det är
viktigt att pröva olika sätt att stimulera
rörligheten på arbetsmarknaden. Vidare ser utskottet
positivt på att det bedrivs en försöksverksamhet med
s.k. friår i ca tio kommuner under perioden
2002-2004.
Utskottet finner det oroande att många
arbetshandikappade personer fortfarande har svårt
att få en förankring på arbetsmarknaden och att
situationen har försämrats för vissa grupper
arbetshandikappade. Därför ser utskottet positivt på
att regeringen i budgetpropositionen aviserat en
översyn av hur de arbetshandikappades ställning
skall stärkas på framtidens arbetsmarknad. Utskottet
utgår från att översynen skall ha en bred ansats och
omfatta en rad olika frågor rörande insatser för
arbetshandikappade, däribland lönebidragssystemet
och verksamheten vid Samhall.
Utskottet är oroat över att antalet
sjukskrivningar, liksom anmälda arbetsskador och
arbetssjukdomar, har ökat kraftigt. Utskottet
ställer sig positivt till det omfattande arbete som
regeringen påbörjat genom det s.k.
elvapunktsprogrammet för att motverka ohälsa i
arbetslivet.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet
regeringens förslag till anslagstilldelning på
utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Också när det gäller
utgiftsområde 14 Arbetsliv ställer sig utskottets
bakom regeringens förslag till anslagstilldelning.
Reservationer och särskilda yttranden
I en gemensam reservation av företrädarna för
Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och
Folkpartiet kritiserar de inriktningen av
arbetsmarknads- och arbetslivspolitiken. De fyra
partierna pekar på att det är över 700 000 personer
som saknar ett riktigt arbete eller som vill arbeta
mer. Sysselsättningsgraden är lägre, och den öppna
arbetslösheten och antalet deltagare i
arbetsmarknadspolitiska program högre, än för tio år
sedan. Regeringens arbetsmarknadspolitik har i högre
grad varit inriktad på att dölja arbetslöshet än på
den så viktiga matchningen på arbetsmarknaden och på
att göra arbetssökande bättre förberedda för en
föränderlig arbetsmarknad. Trots hög arbetslöshet
råder det brist på arbetskraft i vissa branscher och
områden och de regionala skillnaderna är stora.
Många invandrare, funktionshindrade och äldre står
utanför arbetsmarknaden. Tillväxtfrämjande åtgärder
måste med kraft sättas in för att öka
sysselsättningen och arbetskraftsutbudet.
Incitamenten för att arbeta och utbilda sig måste
öka. Arbetsmarknadspolitiken måste moderniseras och
anpassas till varierande förhållanden ute i landet.
Arbetsförmedlingen måste bli effektivare och ha ett
mer tillväxtinriktat arbetssätt. De
arbetsmarknadspolitiska insatserna bör inriktas mot
bristyrkesutbildningar och meningsfulla
yrkesinriktade utbildningar.
Arbetslöshetsförsäkringen skall vara allmän och
obligatorisk med en högre grad av egenfinansiering.
Arbetsrättsliga regleringar som skapar problem för
nytillträdande på arbetsmarknaden men också för
bl.a. småföretagen måste undanröjas. Det
förebyggande arbetet mot ohälsa i arbetslivet måste
bli mer inriktat mot individen och villkoren i
arbetslivet bör göras mer flexibla.
I en annan reservation anser de fyra partierna med
anledning av regeringens skrivelse om AMV:s
organisation att det är nödvändigt att ändra
myndighetsstrukturen från grunden. Myndigheten bör
ges en förhållandevis liten organisation, vars
verksamhet i möjligaste mån bör begränsas till
myndighetsutövning, resursfördelning och upphandling
av utbildningar. Arbetsmarknadsmyndigheten bör ha
ett ansvar för att förmedlingsverksamhet bedrivs i
hela landet.
Totalt har 14 reservationer och ett antal
särskilda yttranden avgivits i ärendet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Allmän inriktning av politiken
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:A206
yrkandena 1-3, 2001/02:A259 yrkandena 1 och 3,
2001/02:A267 yrkande 2, 2001/02:A294,
2001/02:A323 yrkandena 1-3 och 4 i denna del,
2001/02:A331, 2001/02:A341, 2001/02:A343,
2001/02:A367 yrkandena 1, 2, 26 och 35,
2001/02:A381 i denna del, 2001/02:A382 yrkande 4
i denna del, 2001/02:A389 yrkandena 2, 3, 5-8,
10, 11, 13, 17, 21 och 27, 2001/02:A391 yrkandena
1 och 4, 2001/02:N267 yrkande 16, 2001/02:N315
yrkande 11, 2001/02:N370 yrkande 9, 2001/02:Sf400
yrkande 3 i denna del och 2001/02:Bo323 yrkande
5.
Reservation 1 (m, kd, c, fp)
2. Riksdagens revisorers förslag om
otraditionella medel inom
arbetsmarknadspolitiken
Riksdagen avslår dels Riksdagens revisorers
förslag 2000/01:RR7, dels motionerna 2000/01:A9,
2000/01:A10 yrkande 1 i denna del och
2000/01:A11.
Reservation 2 (m, kd)
Reservation 3 (c)
Reservation 4 (fp)
3. Myndighetsledning inom AMV
Riksdagen avslår motion 2000/01:A22.
Reservation 5 (m)
4. Förändringar avseende AMS
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:A20,
2000/01:A21, 2001/02:A281 yrkandena 1-5,
2001/02:A323 yrkande 4 i denna del, 2001/02:A389
yrkande 1, 2001/02:Sf400 yrkande 3 i denna del
och 2001/02:So637 yrkande 9. Regeringens
skrivelse 2000/01:142 Arbetsmarknadsverkets
organisation läggs till handlingarna.
Reservation 6 (m, kd, c, fp)
5. Decentralisering av
arbetsmarknadspolitiken m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:A10
yrkandena 1 i denna del, 2 och 3 samt
2000/01:A19.
Reservation 7 (c)
6. Regionala kompetensråd
Riksdagen avslår motion 2001/02:A291.
7. Mål för politikområdet
Arbetsmarknadspolitik
Riksdagen avslår motion 2001/02:A384 yrkande
14.
Reservation 8 (m)
8. Kreditering på skattekonto
Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk471 yrkande
38.
Reservation 9 (m)
9. Pendlingsbidrag
Riksdagen godkänner regeringens förslag att
införa ett pendlingsbidrag för veckopendling.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:4
punkt 6 och avslår motion 2001/02:N31 yrkande 10.
Reservation 10 (m, kd)
10. Friår
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:A220
yrkande 10, 2001/02:A367 yrkande 13 och
2001/02:A385 yrkande 1.
11. Åtgärder för att förbättra
arbetsmarknaden för arbetshandikappade
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:A227
yrkande 3, 2001/02:A259 yrkande 4, 2001/02:A310
yrkandena 1 och 2, 2001/02:A311, 2001/02:A336,
2001/02:A340, 2001/02:A348, 2001/02:A362,
2001/02:A367 yrkande 18, 2001/02:A389 yrkandena
22 och 23 samt 2001/02:So240 yrkande 4.
Reservation 11 (kd, c, fp)
12. Översyn av Samhall
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:A332,
2001/02:A347, 2001/02:A367 yrkande 19 och
2001/02:A389 yrkande 24.
Reservation 12 (kd, c, fp)
13. Anslag på utgiftsområde 13 för 2002
a) Tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen
Riksdagen godkänner att 15 210 000
kronor av inflytande
arbetsmarknadsavgifter enligt lagen (2000:981) om
fördelning av socialavgifter får användas för
tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
utgiftsområde 13 punkt 3 med den ändringen att
godkännandet skall avse arbetsmarknadsavgifter
enligt den ovannämnda lagen.
b) Bemyndigande beträffande anslaget 22:2
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2002, i fråga om
ramanslaget 22:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter om högst
4 000 000 000 kronor under åren 2003-2005. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
utgiftsområde 13 punkt 4.
c) Ändring i 2 § lagen om arbetsmarknadspolitiska
program
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen
(2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program med
de ändringar som framgår av bilaga 4. Därmed
bifaller riksdagen delvis proposition 2001/02:1
utgiftsområde 13 punkt 1 och avslår motion
2001/02:A367 yrkande 8 i denna del.
d) Ändring i 4 § lagen om arbetsmarknadspolitiska
program
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(2001:486) om ändring i lagen (2000:625) om
arbetsmarknadspolitiska program enligt bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
utgiftsområde 13 punkt 2.
e) Bemyndigande beträffande anslaget 22:3
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om
ramanslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning
och övriga kostnader, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter om högst 3 000 000 000
kronor under åren 2003-2005. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 13
punkt 5.
f) Bemyndigande beträffande anslaget 22:4
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om
ramanslaget 22:4 Särskilda insatser för
arbetshandikappade, ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter om högst 6 000 000 000 kronor under åren
2003-2005. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 utgiftsområde 13 punkt 6.
g) Bemyndigande beträffande anslaget 22:6
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om
ramanslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för
perioden 2000-2006, ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter om högst 4 000 000 000 kronor under åren
2003-2008. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:1 utgiftsområde 13 punkt 7.
h) Anvisning av anslag under Utgiftsområde 13
Riksdagen anvisar anslagen under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
enligt vad som framgår av bilaga 2. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
Utgiftsområde 13 punkt 8 och avslår motion
2001/02:A384 yrkande 7.
i) Motionsyrkanden om budgetförslagen för år 2002
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna i
efterföljande förteckning.
14. Mål för politikområde Arbetsliv m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:A335 och
2001/02:A384 yrkande 25.
Reservation 13 (m)
15. Upphävande av lagen om vissa avvikelser
från semesterlagen
Riksdagen antar regeringens förslag till lag
om upphävande av lagen (1990:631) om avvikelser
från vissa bestämmelser i semesterlagen
(1977:480) enligt bilaga 3. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 14
punkt 1.
16. Ändring i lagen om utstationering av
arbetstagare
Riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1999:678) om utstationering
av arbetstagare enligt bilaga 3. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 14
punkt 2.
17. Målet för politikområde
Jämställdhetspolitik
Riksdagen avslår motion 2001/02:A384 yrkande
26.
Reservation 14 (m)
18. Anslag på utgiftsområde 14 för 2002
a) Bemyndigande beträffande anslaget 23:2
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om
ramanslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden medför utgifter om högst 100 000 000
kronor under åren 2003-2005. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:1 utgiftsområde 14
punkt 3.
b) Anvisning av anslag under Utgiftsområde 14
Riksdagen anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsliv
enligt vad som framgår av bilaga 2. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:1
Utgiftsområde 14 punkt 4 och avslår motion
2001/02:A384 yrkande 15.
c) Motionsyrkanden om budgetförslagen för år 2002
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna i
efterföljande förteckning.
Stockholm den 29 november 2001
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Sven-Erik Österberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-
Erik Österberg (s), Hans Andersson (v), Margareta
Andersson (c)*, Mikael Odenberg (m)*, Björn Kaaling
(s), Martin Nilsson (s), Stefan Attefall (kd)*, Kent
Olsson (m)*, Laila Bjurling (s), Patrik Norinder
(m)*, Kristina Zakrisson (s), Camilla Sköld Jansson
(v), Maria Larsson (kd)*, Henrik Westman (m)*,
Barbro Feltzing (mp), Elver Jonsson (fp)* och Anders
Karlsson (s).
*Deltar inte i förslaget till riksdagsbeslut såvitt
avser förslagspunkterna 13 och 18.
Förteckning över av utskottet i punkt 13 i)
avstyrkta motionsyrkanden (UO13)
-----------------------------------------------------
Motion Motionärer Yrkande
-----------------------------------------------------
Fördelning på utgiftsområden
-----------------------------------------------------
2001/02:A382Margareta Andersson (c) 4 i denna
del
-----------------------------------------------------
Anslaget 22:1
Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader
-----------------------------------------------------
2001/02:A367Stefan Attefall m.fl. (kd) 9 och 36 i
denna del
-----------------------------------------------------
2001/02:A382Margareta Andersson (c) 4 i denna
del
-----------------------------------------------------
2001/02:A384Mikael Odenberg m.fl. (m) 5 och 8
-----------------------------------------------------
2001/02:A389Elver Jonsson m.fl. (fp) 28 i denna
del
-----------------------------------------------------
2001/02:Fi294Lars Leijonborg m.fl. (fp) 16 i denna
del
-----------------------------------------------------
Anslaget 22:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd
-----------------------------------------------------
2001/02:A251Maria Larsson m.fl. (kd) 1 och 2
-----------------------------------------------------
2001/02:A367Stefan Attefall m.fl. (kd) 36 i denna
del
-----------------------------------------------------
2001/02:A382Margareta Andersson (c) 1-3 och 4 i
denna del
-----------------------------------------------------
2001/02:A384Mikael Odenberg m.fl. (m) 1, 2 och 9
-----------------------------------------------------
2001/02:A389Elver Jonsson m.fl. (fp) 28 i denna
del
-----------------------------------------------------
2001/02:Fi294Lars Leijonborg m.fl. (fp) 16 i denna
del
-----------------------------------------------------
Anslaget 22:3 Köp av
arbetsmarknadsutbildning och
övriga kostnader
-----------------------------------------------------
2001/02:A367Stefan Attefall m.fl. (kd) 6, 8 i
denna del,
12, 16 och
36 i denna
del
-----------------------------------------------------
2001/02:A382Margareta Andersson (c) 4 i denna
del
-----------------------------------------------------
2001/02:A384Mikael Odenberg m.fl. (m) 4 och 10
-----------------------------------------------------
2001/02:A389Elver Jonsson m.fl. (fp) 28 i denna
del
-----------------------------------------------------
2001/02:Fi294Lars Leijonborg m.fl. (fp) 16 i denna
del
-----------------------------------------------------
Anslaget 22:4 Särskilda
insatser för
arbetshandikappade
-----------------------------------------------------
2001/02:A367Stefan Attefall m.fl. (kd) 36 i denna
del
-----------------------------------------------------
2001/02:A382Margareta Andersson (c) 4 i denna
del
-----------------------------------------------------
2001/02:A389Elver Jonsson m.fl. (fp) 28 i denna
del
-----------------------------------------------------
2001/02:Fi294Lars Leijonborg m.fl. (fp) 16 i denna
del
-----------------------------------------------------
2001/02:Kr417Inger Davidson m.fl. (kd) 6
-----------------------------------------------------
Anslaget 22:5 Rådet för
Europeiska socialfonden i
Sverige
-----------------------------------------------------
2001/02:A382Margareta Andersson (c) 4 i denna
del
-----------------------------------------------------
Anslaget 22:6 Europeiska
socialfonden m.m. för
perioden 2000-2006
-----------------------------------------------------
2001/02:A382Margareta Andersson (c) 4 i denna
del
-----------------------------------------------------
Anslaget 22:7 Institutet för
arbetsmarknadspolitisk
utvärdering
-----------------------------------------------------
2001/02:A382Margareta Andersson (c) 4 i denna
del
-----------------------------------------------------
2001/02:A384Mikael Odenberg m.fl. (m) 6 och 11
-----------------------------------------------------
Anslaget 22:8 Bidrag till
administration av
grundbelopp
-----------------------------------------------------
2001/02:A382Margareta Andersson (c) 4 i denna
del
-----------------------------------------------------
2001/02:A384Mikael Odenberg m.fl. (m) 12
-----------------------------------------------------
Anslaget 22:9 Bidrag till
Samhall AB
-----------------------------------------------------
2001/02:A367Stefan Attefall m.fl. (kd) 36 i denna
del
-----------------------------------------------------
2001/02:A382Margareta Andersson (c) 4 i denna
del
-----------------------------------------------------
Anslaget 22:10 Bidrag till
Stiftelsen Utbildning
Nordkalotten
-----------------------------------------------------
2001/02:A382Margareta Andersson (c) 4 i denna
del
-----------------------------------------------------
2001/02:A384Mikael Odenberg m.fl. (m) 13
-----------------------------------------------------
Förteckning över av utskottet i punkt 18 c)
avstyrkta motionsyrkanden (UO14)
-------------------------------------------------------
Motion Motionärer Yrkande
-------------------------------------------------------
Fördelning på utgiftsområden
-------------------------------------------------------
2001/02:A381Margareta Andersson (c) i denna del
-------------------------------------------------------
Anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket
-------------------------------------------------------
2001/02:A367Stefan Attefall m.fl. (kd) 33 och 36 i
denna del
-------------------------------------------------------
2001/02:A384Mikael Odenberg m.fl. (m) 16
-------------------------------------------------------
2000/01:A381Margareta Andersson m.fl (c) i denna del
-------------------------------------------------------
Anslaget 23:2
Arbetslivsinstitutet
-------------------------------------------------------
2001/02:A367Stefan Attefall m.fl. (kd) 34 och 36 i
denna del
-------------------------------------------------------
2001/02:A384Mikael Odenberg m.fl. (m) 17
-------------------------------------------------------
Anslaget 23:3 Särskilda
utbildningsinsatser m.m.
-------------------------------------------------------
2001/02:A367Stefan Attefall m.fl. (kd) 36 i denna
del
-------------------------------------------------------
2001/02:A384Mikael Odenberg m.fl. (m) 18
-------------------------------------------------------
Anslaget 23:4 Arbetsdomstolen
-------------------------------------------------------
2001/02:A384Mikael Odenberg m.fl. (m) 19
-------------------------------------------------------
Anslaget 23:7 Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av
sexuell läggning (HomO)
-------------------------------------------------------
2001/02:A384Mikael Odenberg m.fl. (m) 20 och 24 i
denna del
-------------------------------------------------------
Anslaget 23:8
Medlingsinstitutet
-------------------------------------------------------
2001/02:A367Stefan Attefall m.fl. (kd) 36 i denna
del
-------------------------------------------------------
2001/02:A384Mikael Odenberg m.fl. (m) 21
-------------------------------------------------------
Anslaget 24:1
Jämställdhetsombudsmannen
-------------------------------------------------------
2001/02:A384Mikael Odenberg m.fl. (m) 22 och 24 i
denna del
-------------------------------------------------------
Anslaget 24:2 Särskilda
jämställdhetsåtgärder
-------------------------------------------------------
2001/02:A384Mikael Odenberg m.fl. (m) 23
-------------------------------------------------------
2001/02
AU1
Redogörelse för ärendet
I detta ärende behandlas regeringens budgetproposition
2001/02:1 volym 7 avseende utgiftsområdena 13
Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv jämte 113
motionsyrkanden som är väckta under den allmänna
motionstiden. Arbetsmarknadsutskottet har i år valt att
begränsa budgetbetänkandet till att, vid sidan om
inriktningen av politiken, i huvudsak behandla strikt
budgetrelaterade frågor. AU1 är därmed ett mer
begränsat betänkande än föregående år. Frågor om
arbetsmarknadspolitiska program,
arbetslöshetsförsäkring, särskilda grupper på
arbetsmarknaden, arbetsmiljö, arbetstid och
jämställdhet kommer i stället att tas upp i särskilda
betänkanden under våren.
I ärendet behandlas också Riksdagens revisorers
förslag om otraditionella medel (2000/01:RR7) och
regeringens skrivelse (skr. 2000/01:142) om
Arbetsmarknadsverkets organisation med motioner som
väckts med anledning av förslaget respektive
skrivelsen. Utskottet behandlar också ett till
arbetsmarknadsutskottet överlämnat yrkande i
regeringens proposition 2001/02:4 En politik för
tillväxt och livskraft i hela landet, jämte ett
motionsyrkande.
Utskottets överväganden
1. Allmänna frågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det förslag till
allmän inriktning av politiken som regeringen
redovisar i budgetpropositionen. Förslaget
bygger på en överenskommelse mellan
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet de gröna. Riksdagen avslår de
förslag som förs fram i motionerna. Jämför
reservation 1 (m, kd, c, fp).
Propositionen
De arbetsmarknadspolitiska insatserna skall
koncentreras till att effektivt matcha arbetssökande
mot lediga platser och insatser för att motverka
flaskhalsar samt stödja dem som har svårast att få
arbete. Insatserna skall präglas av respekt för
individen, rättstrygghet och en tydligare arbets- och
kompetenslinje.
Att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten är
en prioriterad uppgift och målet är full
sysselsättning. På vägen mot full sysselsättning satte
regeringen 1998 även upp delmålet om att andelen
reguljärt sysselsatta mellan 20 och 64 år skulle öka
från dåvarande knappa 75 % till 80 % 2004. En fortsatt
låg arbetslöshet och en ökning av sysselsättningen är
också viktiga medel för att uppnå regeringens mål att
halvera antalet socialbidragstagare. Målet om 80 %
ligger inom räckhåll.
I dag utvecklas arbetslöshet och sysselsättning
ojämnt mellan olika regioner och olika grupper av
människor. För att möta detta måste alla människors
erfarenhet, kompetens och vilja att arbeta tas till
vara. Sysselsättningen måste fortsätta att öka och alla
människor måste få möjlighet att ta del av de nya
jobben.
Arbets- och kompetenslinjen är grunden i den svenska
arbetslivs- och arbetsmarknadspolitiken. För att främja
en snabb tillsättning av lediga platser och motverka
långtidsarbetslöshet och utslagning från
arbetsmarknaden prioriteras aktiva insatser före
passivt understöd. Det innebär att de som har
svårigheter att få eller behålla ett arbete i första
hand skall erbjudas utbildning eller andra
kompetenshöjande insatser för att öka sina möjligheter
till anställning. Dessa insatser tillsammans med en
effektiv platsförmedling förbättrar arbetsmarknadens
funktionssätt och motverkar därigenom flaskhalsar.
Insatserna måste i än större utsträckning än tidigare
inriktas på ett effektivt platsförmedlingsarbete och
insatser inom ramen för aktivitetsgarantin för grupper
som har svårast att få ett arbete. Förstärkta
arbetsgivarkontakter är viktiga såväl i
platsförmedlingsarbetet som inom ramen för
aktivitetsgarantin. Den könsuppdelade arbetsmarknaden
skall motverkas och mångfalden i den svenska
arbetskraften skall bättre tas till vara. Inlåsnings-
samt undanträngningseffekter och konkurrenssnedvridning
i de arbetsmarknadspolitiska programmen skall
motverkas. Arbetsgivarnas missbruk av
arbetsmarknadspolitiska program måste kraftfullt
åtgärdas. En viktig uppgift är också att skapa
förutsättningar för en fortsatt god tillväxt genom
insatser som ökar arbetskraftsutbudet.
Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor är
ett grundläggande och självklart mål i regeringens
politik. Det handlar framför allt om att ha ett
helhetsperspektiv och att säkerställa en samverkan
mellan de olika verksamhetsområdena inom
arbetslivspolitiken. En god och utvecklande
arbetsmiljö, kunskap och kompetens i arbetslivet, en
arbetsrättspolitik som skapar trygghet, flexibilitet
och delaktighet, mångfald, jämställdhet och icke-
diskriminering samt arbetsfred och lönebildning i
samhällsekonomisk balans ger tillsammans en god grund
för tillväxt, sysselsättning och ett konkurrenskraftigt
näringsliv. Därmed skapas också ett arbetsliv där den
enskilde individen känner trygghet, tillfredsställelse
och behåller sin hälsa.
Jämställdhetspolitikens inriktning på utvecklings-
och förändringsarbete i syfte att främja jämställdhet
mellan kvinnor och män ligger fast. Ett intensifierat
arbete med att vidareutveckla metoder och strategier
för att införliva ett jämställdhetsperspektiv inom
andra politikområden har inletts under 2001.
Arbetsmarknaden och arbetslivet är centrala områden
för jämställdhetspolitiken. Jämställdhetsombudsmannen,
JämO, såväl som övriga myndigheter på arbetsmarknads-,
arbetslivs- och utbildningsområdet utgör viktiga
instrument för att bekämpa löneskillnader mellan
kvinnor och män, motverka den könsuppdelade
arbetsmarknaden och skapa förutsättningar för människor
att kombinera arbete och familjeliv. Skärpningen av
jämställdhetslagen som trädde i kraft i januari 2001
innebär att regeringen söker nya lösningar för att
förverkliga jämställdhet i arbetslivet.
Motioner
Oppositionspartiernas alternativ till inriktningen
av politiken
Moderaterna lämnar i sin motioner A323 (yrk. 1-3 och 4
i denna del), A391 (yrk. 1 och 4) och N315 (yrk. 11)
sin syn på arbetsmarknadspolitiken. Ett samhällsklimat
som stimulerar arbete och kunskap måste skapas. Det
skall löna sig att arbeta och driva företag. Skatten på
arbete och kunskap bör sänkas för alla. Utbildning
måste prioriteras i alla led från grundskola till
kontinuerlig vidareutbildning. Fastighetsskatten
motverkar den ekonomiska tillväxten och bör på sikt
avskaffas. Reglerna som omgärdar start och drift av
företag måste förenklas och antalet regler minskas.
Lönebildning bör ske lokalt. Individuella löner
belönar mer direkt de anställdas kunskaper och
arbetsresultat. Det måste bli enklare bl.a. att
anställa fler medarbetare. Arbetsrätten måste
moderniseras och anpassas efter internationell
verksamhet. De stelbenta turordningsreglerna måste
avskaffas. De anställda och arbetsgivarna skall genom
förhandlingar komma överens om arbetstidens längd och
utformning. Det skall vara lönt för den enskilde att
arbeta mer och alla skall ha råd att arbeta mindre.
Moderaterna vill förbättra den enskildes drivkrafter
för att söka och acceptera även lägre betalda arbeten.
Den svenska arbetsmarknaden är tudelad. I vissa
regioner sjunker den officiella arbetslösheten relativt
snabbt, medan den i andra delar av landet bara minskar
marginellt. Arbetslösheten är mycket hög bland
arbetshandikappade och bland invandrare. Sjukfrånvaron
ökar liksom antalet förtidspensioneringar. Den
geografiska och sociala rörligheten måste öka liksom
rörligheten mellan olika branscher och företag.
Arbetsmarknadspolitiken måste läggas om för att
uppmuntra arbetslinjen fullt ut och möjliggöra
individuella lösningar. Den enskilde måste få ett ökat
inflytande över vilken utbildning eller aktivitet han
eller hon vill satsa på. Åtgärder som leder till nya
arbeten måste prioriteras framför tillfälliga lösningar
med bidrag och meningslös terapiverksamhet. Olika
arbetsmarknadsåtgärder som innebär subventionerad
sysselsättning slår ut ordinarie arbetstillfällen.
Sådana undanträngningseffekter måste motverkas. Flera
av de traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
- liksom aktivitetsgarantin - bör slopas till förmån
för mer individuellt inriktade insatser. Utbildning av
olika slag bör utgöra den dominerande insatsen.
Insatserna skall vara oberoende av om den arbetslöse
uppbär arbetslöshetsersättning eller socialbidrag.
Den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen måste
reformeras. Försäkringen skall vara allmän och
obligatorisk för alla arbetstagare som uppfyller
försäkringens villkor. Arbetslöshetsförsäkringen skall
vara en omställningsförsäkring och ersättning utgå
endast 300 ersättningsdagar. En övergångslösning mellan
en strikt bortre parentes och socialbidrag måste dock
prövas. Ett bättre försäkringsmässigt samband bör
skapas genom en utökad självfinansiering. En
försäkringspremie, vars storlek relateras till
månadslönen, bör ersätta dagens fasta avgifter till a-
kassorna. De nuvarande arbetslöshetsförsäkringarna bör
upplösas och Riksförsäkringsverket och
försäkringskassorna överta hela ansvaret för den nya
arbetslöshetsförsäkringen. Det gör det möjligt att
slopa huvuddelen av de regel-, kontroll- och
sanktionssystem som regeringen har tvingats att införa.
Kristdemokraterna ger sin syn på inriktningen av
arbetsmarknadspolitiken i motionerna A367 (yrk. 1, 2,
26 och 35) och N370 (yrk. 9). Full sysselsättning är
ett viktigt politiskt mål. En förutsättning för att
målet skall uppnås är att det svenska näringslivets
konkurrenskraft upprätthålls gentemot omvärlden. En
långsiktig och stabil ekonomisk politik i samspel med
en aktiv arbetsmarknadspolitik är nödvändig för att
skapa ett gott samhälle där alla får möjlighet att
delta i samhällsbyggandet. Ett arbete är för de flesta
av största vikt för god livskvalitet.
Subsidiaritetsprincipen måste vara en grund för
arbetsmarknadspolitiken. Samhällets insatser skall vara
stödjande när så krävs, dock utan att skada den
ordinarie arbetsmarknaden. Företagsdemokratin skall
vara utformad så att såväl kapital som arbetsinsats
berättigar till inflytande och medbestämmanderätt.
Arbetsmarknadens parter bör eftersträva flexibilitet
vad gäller löner till ungdomar. Individuella löneavtal
bör underlättas.
Kristdemokraterna är kritiska till att det i
budgetpropositionen, som partiet uttrycker det, blandas
friskt mellan mål, övergripande mål, uppgifter och
verksamhetsmål för arbetsmarknadspolitiken. Bara
verksamhetsmålen har utformats som kvantitativa mål att
mäta och följa upp. Regeringen bör se över
målbeskrivningen för arbetsmarknadspolitiken och göra
delmål mätbara. Målen skall inte detaljstyra
verksamheter i deras val av metoder (yrk. 2).
De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna måste ses över.
Aktiva arbetsmarknadsåtgärder skall prioriteras framför
passivt kontantstöd. Långtidsarbetslöshet skall
bekämpas kraftfullt. Ett utvecklat lärlingssystem bör
finnas. Flaskhalsar måste undanröjas och
arbetsmarknadsutbildningen samordnas med det reguljära
utbildningssystemet. Kommuner, arbetsförmedlingar och
försäkringskassorna bör samverka.
Den statliga arbetsförmedlingen bör ha nära kontakter
med näringslivet och vara aktiv och uppsökande för att
hjälpa äldre och långtidsarbetslösa. Privata
arbetsförmedlingar bör uppmuntras och bemanningsföretag
utnyttjas för att minska arbetslösheten.
Arbetslöshetsförsäkringen bör vara allmän och
obligatorisk och finansieras med egenavgifter och
arbetsgivaravgifter.
Arbetsrätten bör göras mer flexibel och bättre
anpassad till de mindre företagens situation.
Aktiva åtgärder bör vidtas för att bryta den
könssegregerade arbetsmarknaden. Lika lön för
likvärdigt arbete och jämställda lönevillkor för
kvinnor och män skall gälla. Diskriminering i
arbetslivet skall motarbetas med väl fungerande lagar.
Det finns också ett behov av ett samlat
ombudsmannaämbete för diskrimineringsfrågor, med
riksdagen som huvudman. Stat och kommun bör föregå med
gott exempel bl.a. när det gäller att anställa
människor med funktionshinder, äldre arbetskraft,
invandrare och personer som är i behov av
rehabilitering. Mobbning på arbetsplatsen skall
bekämpas. Stora ansträngningar bör vidtas på
arbetsmiljöområdet för att anpassa lokaler, maskiner
och utrustning, arbetsuppgifter, arbetstempo och
arbetstider till de anställdas behov och
förutsättningar. Små enheter skall eftersträvas där
människor kan överblicka sin arbetssituation och där
goda personliga relationer med arbetskamrater kan
utvecklas.
Ökad flexibilitet inom arbetsmarknadsområdet, lägre
löneskatter, förbättringar i företagsklimatet samt
satsning på tjänstesektorn är några huvudpunkter i de
gemensamma program som upprättats inom EU. Regeringen
har inte tagit till sig de förslag som medlemsländerna
enats om på dessa områden. Regeringen bör snarast
revidera sin handlingsplan med anledning av EG-
kommissionens riktlinjer för sysselsättningen. Sverige
bör också betona vikten av att subsidiaritetsprincipen
tillämpas konsekvent i EU.
Centerpartiet anför följande i motionerna A259 (yrk. 1
och 3), A381 i denna del och A382 (yrk. 4 i denna del)
om inriktningen av politiken. Möjligheterna att
försörja sig själv genom eget arbete är av stor
betydelse för den enskilde individen. Framtidens
arbetsmarknad skall syfta till att stärka enskildas
självbestämmande genom att öka möjligheter till egen
försörjning och till att skapa en god livskvalitet.
Arbetsmarknadspolitiken bör inriktas på tre spår till
arbete. Rätten till grundläggande utbildning,
högkvalitativa yrkesutbildningar och
övergångsarbetsmarknader.
Det måste löna sig att arbeta. Centerpartiet hänvisar
till andra motioner partiet väckt och menar att
politiken skall syfta till att öka incitamenten för den
enskilde att ta ett arbete, öka sitt självbestämmande
och höja sin livskvalitet. Reformerna bidrar till en
ökad livskraft och företagsamhet i hela landet.
Skattesänkningar och en sänkning av
arbetsgivaravgifterna föreslås. Riskkapitalmarknaden
breddas för att fler företag skall ges möjlighet att
växa. Den sociala tryggheten för företag ökar genom
förändringar i föräldraförsäkringen.
Arbetsmarknadspolitiken bör decentraliseras och en
friare användning av de arbetsmarknadspolitiska medlen
bör medges.
Ett livslångt lärande ger människor trygghet på
arbetsmarknaden. Det måste startas fler företag och
befintliga företag måste ges möjlighet att växa. En
välutbyggd infrastruktur underlättar företagande,
vidgar de lokala arbetsmarknaderna och underlättar för
människor att ta sig till och från arbetet.
Folkpartiet förordar i sina motioner A389 (yrk. 2, 3,
5-8, 10, 11, 13, 17, 21 och 27) och N267 (yrk. 16)
följande inriktning av politiken.
Arbetsmarknadspolitikens grundsyfte måste vara att
förstärka de arbetslösas ställning på arbetsmarknaden
så att de kan få ett nytt jobb så snart som möjligt
efter arbetslöshetens inträdande. En effektiv
arbetsmarknadspolitik måste finnas i hela landet.
Arbetsmarknadspolitiken kan aldrig ensam skapa nya
arbetstillfällen. Arbetsmarknadspolitiken vilar på tre
ben; en offensiv arbetsmarknadspolitik riktad mot den
enskilde, en näringslivspolitik för fler arbeten genom
företagande och en ekonomisk politik för sunda och
sanerade statsfinanser.
Utgångspunkten är att den enskilde individen står i
centrum. Arbetsmarknadspolitiken måste bygga på tilltro
till individen. Folkpartiet kaller det "den djupa
arbetsmarknadspolitiken".
Det måste vara mindre krångligt att starta och driva
företag. Skattesänkningar, anpassning av arbetsrätten
för småföretagare och regelförenklingar av olika slag
föreslås.
Arbetsmarknadspolitiken är och förblir en statlig
angelägenhet. Kommunal arbetsmarknadspolitik riskerar
att tränga undan riktiga arbeten.
Ett arbete har inte bara betydelse för den enskildes
ekonomi. Arbetet har också ett betydelsefullt socialt
värde. Detta är extra viktigt för arbetshandikappade.
Deras ställning är utsatt, och Folkpartiet förordar
därför extra satsningar på lönebidrag och
anställningsstöd för människor med funktionshinder.
Arbetsmarknaden måste breddas genom att fler kommer i
arbete. Annars finns det risk för att flaskhalsar och
ökad regional obalans uppstår. Oacceptabelt många är
långtidsarbetslösa. Åtgärderna skall i huvudsak vara
inriktade på utbildningsinsatser så att arbetskraftens
kompetens kan höjas. Sysselsättningen måste öka
markant. Politiken måste föras på ett sådant sätt som
stimulerar till fler arbetstillfällen i tjänstesektorn.
Politiken måste också underlätta geografisk och
yrkesmässig rörlighet. All kraft måste läggas ned för
att motverka långa tider utan arbete. De
långtidsarbetslösa riskerar annars att komma allt
längre ifrån arbetsmarknaden.
De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör kunna
privatiseras och genomföras av andra aktörer som
utbildningsföretag, komvux, folkhögskolor m.m. Detta
gäller främst yrkesutbildningar.
Arbetslöshetsförsäkringen bör omfatta alla på
arbetsmarknaden. Den skall utformas som en
omställningsförsäkring med tidsbegränsad ersättning
baserad på inkomstbortfall för alla dem som arbetat
under en viss tid. Ersättningen bör motsvara 80 % av
inkomstbortfallet upp till en viss nivå. Ersättningen
skall successivt trappas ned. För utförsäkrade bör ett
efterskydd finnas som visserligen ger lägre ersättning
än arbetslöshetsförsäkringen men som inte påverkas av
t.ex. besparingar eller fastighetsinnehav.
Det traditionella könsmönstret på arbetsmarknaden
måste luckras upp så att kvinnor söker sig till
traditionellt mansdominerade yrken och tvärtom.
Regeringen bör vidta åtgärder för att bryta de
offentliga monopolen och ta fram en plan för att bryta
det traditionella könsmönstret.
Strukturomvandlingen i näringslivet ställer stora
krav på arbetskraftens kompetens. Det bör vara möjligt
att mitt i livet ta ett friår för att fortbilda sig.
Ett sådant friår skulle finansieras via
pensionssystemet.
I Folkpartiets motion Sf400 (yrk. 3 i denna del) om
integration tas frågor om invandrarnas besvärliga
situation på arbetsmarknaden upp. De förslag som lämnas
i motionen överensstämmer i stora drag med de förslag
som lämnas i den arbetsmarknadspolitiska motionen A389.
Övriga motioner
Vänsterpartiet aktualiserar sysselsättningsmålet i sin
motion A267 (yrk. 2). Enligt motionärerna bör
regeringen omedelbart tillsätta en utredning som under
våren 2002 skall föreslå vilka kompletterande insatser
som krävs för att nå målet om en reguljär
sysselsättningsgrad på 80 % år 2004.
Krister Örnfjäder och Ann-Marie Fagerström (båda s)
anser i motion A341 att insatser måste vidtas för att
minska arbetslösheten bland "kommunalare".
I motion A343 anför Göte Wahlström m.fl. (alla s) att
det behövs kraftfulla åtgärder för att kommuner och
landsting skall klara det framtida personalbehovet.
Lika angeläget är det att arbetsmarknaden förändras så
att människors vilja till utbildning och arbete inom
vård- och omsorgsområdet stimuleras.
Agneta Lundberg och Susanne Eberstein (båda s) pläderar
i motion A294 för att staten på olika sätt skall bidra
till ett ökat antal arbetstillfällen och ökad
sysselsättning på landsbygden.
Ola Rask (s) påtalar i motion A331 vikten av att
särskilt uppmärksamma hur sysselsättningsgraden för
utsatta grupper utvecklas efter att målet om 80 % i
arbete eller studier har uppnåtts i riket.
Ulla-Britt Hagström (kd) tar upp frågor om incitament
för arbetskraftsinvandring till Sverige i motion A206
(yrk. 1-3).
Karin Pilsäter m.fl. (fp) anför i motion Bo323 (yrk. 5)
att de sociala faktorer som leder till segregation i
storstadsområdena i hög grad drabbar personer med
utländsk bakgrund. Det långvariga socialbidragsberoende
som många har måste ersättas med möjligheter till egen
försörjning genom arbete och företagande.
Arbetsmarknadsutskottets syn på den allmänna
inriktningen av politiken m.m.
Arbetsmarknadsläget
Riksdagen har nyligen fastställt utgiftsramar m.m.
för år åren 2002-2004. Finansutskottet anförde i det
betänkande som låg till grund för beslutet bl.a.
följande (bet. 2001/02:FiU1):
Det finns en mycket stor osäkerhet om den
internationella konjunkturutvecklingen.
Tillväxttakten förväntas sjunka under de närmsta
åren, efter de senaste årens höga tillväxttal.
Avmattningen internationellt, som tilltagit under
våren och sommaren, slår mot den svenska industrin
och mot exporten av svenska varor och tjänster. Även
tillväxttakten i hushållens konsumtion avtar en del
till följd av bl.a. konjunkturavmattningen, en lägre
sysselsättningstillväxt, låga aktiekurser och
minskad optimism om den ekonomiska framtiden.
Enligt AMS kvartalsrapport för tredje kvartalet i år är
konjunkturdämpningens effekter än så länge begränsade
på den svenska arbetsmarknaden. Efterfrågan på
arbetskraft har försvagats samtidigt som
arbetslöshetens nedgång visar tecken på utplaning.
Andelen sysselsatta av hela befolkningen i åldrarna
20-64 år uppgick under det tredje kvartalet 2001 till
79,5 % i genomsnitt, att jämföra med 78,5 % under
tredje kvartalet i fjol. Sysselsättningsökningen har
till största delen fortsatt att ske inom
tjänstesektorn. Däremot har sysselsättningen inom
industrin minskat. AMS noterar en försvagning i
efterfrågan på arbetskraft. Särskilt markant är att
antalet nyanmälda platser minskat inom
verkstadsindustrin.
Enligt AMS månadsstatistik för oktober år var den
öppna arbetslösheten i slutet av oktober 3,9 % av
arbetskraften, jämfört med 4,0 % vid samma tid förra
året. I absoluta tal ökade dock arbetslösheten med 1
000 personer under nämnda period. Antalet ungdomar i
åldrarna 20-24 som är öppet arbetslösa eller i
arbetsmarknadspolitiska program har ökat med 3 000
personer till
38 000 sedan i oktober förra året. 6,4 % av
arbetskraften var arbetslös eller deltog i program -
jämfört med 7 % förra året. Andelen i program och öppen
arbetslöshet har sjunkit i samtliga län det senaste
året, och var högst i Norrbottens län med 12,1 % och
lägst i Stockholm med 3,2 %.
Under oktober månad varslades 9 000 personer om
uppsägning. Hittills i år har 53 000 personer varslats,
vilket enligt AMS kan jämföras med Asienkrisen år 1996.
Det är 6 000 fler än i oktober förra året. Varslen
drabbar främst tillverkningsindustrin. Drygt 80 % av
dem som varslas är män. Färre platser anmäls nu till
arbetsförmedlingen än tidigare. Bland de näringsgrenar
där den procentuella nedgången är som störst återfinns
verkstadsindustri och övrig tillverkningsindustri.
SCB:s AKU-undersökningar för oktober månad visar att
den sysselsättningsökning som noterats sedan lång tid
nu tycks ha upphört. Mellan september och oktober i år
var antalet sysselsatta oförändrat, medan antalet
arbetslösa ökade. Arbetskraften uppgick i oktober till
4,4 miljoner personer eller 77,9 % av befolkningen i
åldersgruppen 16-64 år. Det är en ökning med 41 000
jämfört med året innan. Under oktober månad var 78,2 %
av befolkningen i åldrarna 20-64 år sysselsatt på den
reguljära arbetsmarknaden.
TCO:s platsannonsindex för november månad som
publicerades i dagarna visar en kraftig nedgång av
antalet lediga arbeten. Under perioden augusti-oktober
var minskningen hela 37 %. Enligt TCO vänder sig de
orubricerade annonserna i stor utsträckning till
tjänstemän och där är nedgången högst påtaglig. TCO
menar att antalet annonser är ett tidigt tecken på en
trögare arbetsmarknad. Det innebär inte att
arbetslösheten ökar utan indikerar att det blir svårare
att byta jobb.
Även arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande till
finansutskottet om ramarna (2001/02:AU1y) påtalat
osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen och därmed
också utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden. Det
finns tecken på att sysselsättningsökningen nu planar
ut och att arbetslösheten kommer att öka. Beredskap
måste finnas för ett ökat tryck på de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och för att antalet
deltagare i arbetsmarknadspolitiska program kanske
måste öka för att hålla den öppna arbetslösheten nere.
Sådana effekter har redan kunnat noteras. Enligt AMS
har antalet personer i konjunkturberoende program ökat
med 26 000 de senaste tre månaderna, detta för att möta
den försämrade konjunkturen. Fortfarande är dock
betydligt färre i sådana åtgärder än föregående år.
Utskottet kan i detta sammanhang nämna att regeringen
i budgetpropositionen aviserat att den avser att ge AMS
i uppdrag att följa upp de varsel som anmälts och
redovisa i vilken omfattning varslen leder till
uppsägning. Det är viktigt att arbetsgivarna tar sitt
sociala ansvar och inte vältrar över en stor del av
ansvaret på samhället.
Arbetsmarknadsutskottet framhöll i nämnda yttrande
också att det finns ett antal problem även om
arbetsmarknaden skulle fortsätta att vara stabil.
Sysselsättningsgraden bland äldre, funktionshindrade
och personer med utländsk bakgrund är alltför låg. De
regionala obalanserna är fortfarande stora. I ett
försämrat konjunkturläge drabbas ofta personer med
svagt fotfäste på arbetsmarknaden värst av stigande
arbetslöshet. Arbetslösheten är stor bland lågutbildade
och deltidsarbetslösheten oacceptabelt hög. Antalet
personer med långa inskrivningstider är alltför stort,
även om det skett en markant förbättring på senare tid.
Mål för sysselsättningen m.m.
Utskottet har tidigare uttryckt sitt fulla stöd för
målet om full sysselsättning. Ett delmål är att den
reguljära sysselsättningen i åldrarna 20-64 år under år
2004 skall uppgå till minst 80 %.
Enligt en av Finansdepartementet redovisad kalkyl i
budgetpropositionen kommer den reguljära
sysselsättningsgraden att uppgå till 78,3 % år 2004.
Det innebär att det finns en risk att delmålet för
sysselsättningen inte kommer att uppnås, även om det,
som regeringen uttrycker det, ligger inom räckhåll.
Åtgärder för att minska arbetslösheten och öka
arbetskraftsutbudet måste nu sättas in på bred front om
målet skall kunna förverkligas. Alltför stor del av den
arbetsföra befolkningen står utanför arbetskraften och
den reguljära arbetsmarknaden. Ett ökat antal
förtidspensioneringar utgör allvarliga hot mot
möjligheterna att höja sysselsättningsgraden. Flera
grupper har under 1990-talet drabbats hårt av
utslagning från arbetsmarknaden. Det gäller personer
med utländsk bakgrund, funktionshindrade och äldre.
Därtill kommer att det finns ett stort antal
undersysselsatta och deltidsarbetslösa. Sverige, liksom
andra europeiska länder, står också inför stora
demografiska förändringar. Antalet personer i
yrkesverksam ålder kommer att minska kraftigt. För att
möta detta måste alla människors erfarenhet, kompetens
och vilja att arbeta tas till vara. Sysselsättningen
måste fortsätta att öka och alla människor måste få
möjlighet att ta de nya jobben. Insatserna gäller alla
som står utan arbete, såväl före detta kommunanställda,
som berörs i motion A341, som andra.
Arbets- och kompetenslinjen är grunden i den svenska
arbetslivs- och arbetsmarknadspolitiken, och måste
hävdas än mer. Arbetslivspolitiken måste integreras mer
i sysselsättningspolitiken. En ökad sysselsättning får
inte ske på bekostnad av ökade sjukskrivningstal.
Satsningar på bristyrkesutbildning för högutbildade
invandrare, insatser för att minska
deltidsarbetslösheten, erbjudande om
sysselsättningsstöd och skatterabatter för arbetsgivare
som anställer långtidsarbetslösa är några bra exempel
på åtgärder som vidtagits. Insatser för att minska
ohälsan i arbetslivet är andra exempel. Detta är dock
inte tillräckligt. Som framhålls i Vänsterpartiets
motion är ett ökat arbetskraftsutbud och en högre
sysselsättningsgrad av största betydelse för svensk
ekonomi och välfärd. Utskottet delar dessa synpunkter
och utgår i från att regeringen analyserar frågan och
återkommer med förslag till lämpliga åtgärder. Det
ankommer på regeringen att avgöra hur detta skall ske.
Som Ola Rask påpekar i motion A331 måste särskild
uppmärksamhet ägnas åt de mycket stora arbetslöshetstal
och den låga sysselsättningsgrad som råder bland
personer med utländsk bakgrund. Även i motion Bo323
(yrk. 5) påtalas invandrarnas situation i
storstadsområdena.
I den s.k. storstadssatsningens stads- och
kommundelar är deltagandet i arbetslivet mycket
lågt. Sysselsättningsgraden ligger i vissa områden
mellan 30 och 40 %, dvs. ungefär hälften av
riksgenomsnittet. Kommuner som omfattas av
storstadssatsningen kan sluta avtal med
länsarbetsnämnden och försäkringskassan i länet om
lokal samverkan med utvecklingsprogram för
arbetslösa i de berörda områdena. Särskilda medel
har tilldelats arbetsförmedlingar i berörda
områden för tillfälliga personalförstärkningar.
Enligt AMS har alla tre storstadslänen lagt
tyngdpunkten på insatser direkt inriktade mot
arbetslivet. Enligt Integrationsverkets delrapport
- Den nationella utvärderingen av
storstadssatsningen - i juni i år har andelen
arbetslösa under åren 1998 och 2000 minskat i
samtliga sju storstadskommuner. Minskningen av
andelen arbetslösa har i procentenheter räknat
varit större i flera av berörda områden än i
respektive kommuns övriga områden. Utvecklingen av
sysselsättningsgraden bland grupper med svag
förankring på arbetsmarknaden bör enligt utskottet
följas särskilt noggrant.
Mål för politiken på utgiftsområdena 13 och 14
I budgetpropositionen för 1999 aviserade regeringen att
en översyn av mål och verksamhetsstrukturer inom
samtliga utgiftsområden skulle inledas. Inom
Regeringskansliet skulle ett samlat grepp tas när det
gäller målfrågor, och strategier skulle utarbetas för
uppföljning och utvärdering av statlig verksamhet.
Enligt vad arbetsmarknadsutskottet erfarit från
Näringsdepartementet pågår en intensiv verksamhet inom
ramen för denna översyn. En lägesrapport om
översynsarbetet lämnades i budgetpropositionen för år
2001 (prop. 2000/01:1 volym 1 s. 244). Tills vidare ser
målstrukturen ut på följande sätt.
Den statliga verksamheten delades in i 47
politikområden i budgetpropositionen för år 2001. Tre
av dessa sorterar under utgiftsområdena 13 och 14,
nämligen arbetsmarknad, arbetsliv och jämställdhet.
Jämställdhet är ett sektorsövergripande politikområde,
vilket innebär att jämställdheten även är ett mål i
andra politikområden. I ett nästa steg skall enligt
sistnämnda proposition politikområdena delas in i
verksamhetsområden för vilka mål skall formuleras. En
sådan indelning har skett avseende politikområdet
Arbetsliv och skall också enligt intentionerna så
småningom formuleras för politikområdet Arbetsmarknad.
Verksamhetsområdena skall i sin tur delas in i
verksamhetsgrenar.
I budgetpropositionen under utgiftsområde 13 anges
målet för arbetsmarknadspolitiken - en väl fungerande
arbetsmarknad med full sysselsättning och god
ekonomiskt tillväxt. Målet är detsamma som föregående
år. Detta enda mål har ersatt de fyra övergripande mål
som tidigare gällde för arbetsmarknadspolitiken,
nämligen att hålla nere vakanstiderna för lediga
platser, minska långtidsarbetslösheten, motverka långa
tider utan reguljärt arbete och medverka till att
underlätta och stimulera omställning och därigenom öka
flexibiliteten på arbetsmarknaden. I
budgetpropositionen framhålls att förändringen i
indelning i politikområden inte innebär att
arbetsmarknadspolitikens uppgifter har ändrats.
I regleringsbrevet för Arbetsmarknadsverket för i år
har regeringen indelat AMV:s verksamhet i olika
verksamhetsgrenar. Under respektive verksamhetsgren har
regeringen formulerat ett antal mål enligt följande.
1. Verksamhetsgrenen Matchning på arbetsmarknaden.
- Mål 1: Målet är effektiv matchning mellan vakanser
och arbetssökande på arbetsförmedlingen. Arbetsgivare
som anmäler lediga platser till arbetsförmedlingen
skall få tillräckligt med sökande för att kunna
anställa inom rimlig tid.
- Mål 2: Målet är en effektiv sökprocess så att
arbetslöshetstiderna blir korta. Individuella
handlingsplaner med hög kvalitet skall upprättas i
samverkan mellan arbetsförmedling och den arbetssökande
inom tre månader.
- Mål 3: Målet är att antalet långtidsinskrivna som
inte haft ett reguljärt arbete de senaste två åren
skall minska kontinuerligt under året och vara mindre
än 40 000 personer i slutet av budgetåret.
2. Verksamhetsgrenen Kompetenshöjande insatser samt
stöd till dem som har det svårast på arbetsmarknaden.
- Mål 1: Målet är att andelen personer som fått arbete
90 dagar efter avslutad arbetsmarknadsutbildning i
genomsnitt skall uppgå till minst 70 %.
- Mål 2: Målet är att i genomsnitt minst 57 000
arbetshandikappade personer per månad skall ha lämplig
sysselsättning under år 2001 för beloppet som tilldelas
under anslaget 22:4 Särskilda insatser för
arbetshandikappade.
- Mål 3: Målet är att den genomsnittliga bidragsnivån i
lönebidrag som lämnas till andra arbetsgivare än
allmännyttiga organisationer skall uppgå till högst 58
% av den bidragsgrundande lönekostnaden.
3. Verksamhetsgrenen Verksamhetsutveckling,
uppföljning, tillsyn och kontroll av arbetsförmedling,
de arbetsmarknadspolitiska programmen och
arbetslöshetsförsäkringen.
- Mål: En effektiv tillsyn, kontroll och uppföljning
för att säkerställa en likformig och rättssäker
tillämpning av regelverk.
4. Verksamhetsgrenen Arbetslivstjänster
- Mål: Verksamheten skall medverka till att personer
som står utanför arbetslivet skall kunna gå tillbaka
till sitt tidigare arbete eller få ett annat arbete.
För politikområdet Arbetsliv finns mål på två nivåer.
Målet för hela politikområdet är ett bra arbetsliv med
väl fungerande arbetsvillkor. Politikområdet har
indelats i verksamhetsområden (vars motsvarighet alltså
ännu inte finns på politikområdet Arbetsmarknad). För
varje verksamhetsområde har formulerats ett mål.
1. Verksamhetsområde Arbetsmiljö: Målet är en bra och
utvecklande arbetsmiljö.
2. Verksamhetsområde Kunskap och kompetens: Målet är en
ökad kunskap om och i arbetslivet.
3. Verksamhetsområde Arbetsrätt: Målet är en arbetsrätt
som skapar trygghet, flexibilitet och delaktighet.
4. Verksamhetsområde Icke-diskriminering: Målet är att
diskriminering i arbetslivet och i samhället i övrigt
inte skall förekomma.
5. Verksamhetsområde Medling och lönebildning: Målet är
arbetsfred och en lönebildning i samhällsekonomisk
balans.
För politikområdet Jämställdhet är målet att kvinnor
och män skall ha samma möjligheter, rättigheter och
skyldigheter inom livets alla områden.
Kristdemokraterna anser att det är viktigt att det
finns relevanta och uppföljningsbara mål för
arbetsmarknadspolitiken och AMV. Utskottet delar denna
uppfattning. Enligt utskottets mening är det angeläget
att det arbete som pågår inom Regeringskansliet så
långt det är möjligt resulterar i mät- och
uppföljningsbara mål såsom riksdagen beslutat, så att
det blir meningsfullt att ställa dessa i relation till
kostnaderna (jfr. bet. 1999/2000:FiU13, rskr.
1999/2000:106). Samtidigt bör det framhållas att en del
av de mål som anges under exempelvis politikområdet
Arbetsliv inte direkt kan relateras till kostnader på
statsbudgeten, det gäller t.ex. verksamhetsområdet
Arbetsrätt. Motsvarande gäller i stor utsträckning
också för politikområdet Jämställdhet. Det kan
konstateras att kopplingen är svag mellan de totala
insatserna på dessa politikområden och de anslag som
hänförs dit. De mål som skall vara uppföljningsbara
måste vara tydliga och inte alltför allmänt
formulerade. Riksdagen bör heller inte precisera
alltför detaljerade mål eftersom sådana riskerar att
leda till centralstyrning av den operativa styrningen
(se också 1999/2000:AU7). Utskottet utgår ifrån att
detta också är en utgångspunkt för regeringen i det
fortsatta översynsarbetet. Något tillkännagivande till
regeringen anser utskottet inte vara behövligt.
Arbetsmarknadspolitikens tillväxtfrämjande och
fördelningspolitiska roll
Arbetsmarknadspolitiken har under senare år lagts om
mot en mer tillväxtfrämjande inriktning. Samtidigt har
insatserna mot dem som har det svårast att få arbete
stärkts. Det övergripande målet är som nämnts en väl
fungerande arbetsmarknad med full sysselsättning och
god ekonomisk tillväxt. Målet för
arbetsmarknadspolitiken uppnås genom en effektiv
matchning mellan arbetssökande och lediga arbeten
tillsammans med kompetenshöjande insatser och andra
program för arbetslösa. Arbetsmarknadspolitiken skall
också bidra till tillväxt och ett konkurrenskraftigt
näringsliv i alla delar av landet samt skapa
förutsättningar för flexibilitet, trygghet, delaktighet
och jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet.
Könsuppdelningen på arbetsmarknaden skall motverkas.
Arbets- och kompetenslinjen har länge hävdats i
arbetsmarknadspolitiken. Aktivitetsgarantin,
förändringar i arbetslöshetsförsäkringen samt minskning
av marginaleffekter vid ökat arbetsutbud bidrar till
att stärka incitamenten att arbeta.
I 2001 års ekonomiska vårpropositionen aviserade
regeringen att åtgärder skulle vidtas för att minska
rundgången mellan aktivitetsgaranti och
arbetslöshetsersättning. Utskottet utgår ifrån att
regeringen återkommer i början av nästa år med förslag
till hur denna rundgång skall kunna undvikas så att
människor inte fastnar i aktivitetsgarantin utan att få
arbete.
RRV framhåller i sin analys i rapporten Effektivare
arbetsförmedling (RRV 2001:15) att AMV har svårt att få
balans mellan de tillväxtpolitiska och
fördelningspolitiska målen inom
arbetsmarknadspolitiken. RRV menar att AMV tenderar att
lägga alltför stor tyngdpunkt på de
fördelningspolitiska målen, något som kan innebära att
arbetsgivarkontakter inte prioriteras tillräckligt. En
konsekvens av detta kan enligt RRV bli svårigheter att
förmedla jobb till sökande med behov av särskilt stöd.
Enligt en tidigare rapport från RRV -
Arbetsförmedlingens företagsinriktade arbete (RRV
2001:2) - tycks den tid som totalt ägnas åt
företagsinriktat arbete ha större betydelse för
resultatet än inriktningen av sådana aktiviteter. De
mer framgångsrika kontoren har dock i högre grad än
jämförelsekontoren arbetat med s.k. individualiserad
arbetsgivarservice i form av aktivt matchningsarbete
och individuellt utformad rekryteringsservice till
företagen. Den större satsningen på ett
företagsinriktat arbetssätt tycks enligt RRV inte ha
påverkat utfallet negativt för sökande vid dessa kontor
med behov av särskilt stöd eftersom målen för
långtidsarbetslösa respektive långtidsinskrivna hade
uppfyllts i lika hög grad som vid övriga kontor.
De arbetsmarknadspolitiska insatserna skall
koncentreras till att effektivt matcha arbetssökande
mot lediga platser och insatser för att motverka
flaskhalsar. Samtidigt skall den stödja dem som har
svårast att få arbete. Många arbetslösa med svag
anknytning till arbetsmarknaden saknar egna kontakter
och nätverk. Dessa har därför större förutsättningar
att få ett arbete via arbetsförmedlingen om den har
goda arbetsgivarkontakter (se också IFAU:s rapport
2001:5 Funktionshindrade personer med nedsatt
arbetsförmåga - ett arbetsgivarpespektiv).
De ovan refererade rapporterna tyder på att ett
välutvecklat företagsinriktat arbete inte behöver gå ut
över de fördelningspolitiska målen. Regeringen har i
propositionen också betonat att insatserna i än större
utsträckning måste inriktas på ett effektivt
platsförmedlingsarbete för grupper som har svårast att
få ett arbete och anger särskilt att förstärkta
arbetsgivarkontakter är viktiga. Utskottet instämmer i
detta.
En förutsättning för att genomföra detta är att
arbetsförmedlingarna har tillräckligt med
personalresurser. Utskottet är därför positivt till det
förslag som lämnas om medel för tillfälliga
personalförstärkningar och som utskottet återkommer
till nedan i avsnitt 4. Utskottet anser att det, även
om uppgiften är svår, är viktigt att det inte skapas en
motsättningen mellan tillväxt- och fördelningspolitiska
ambitioner.
För att arbetsmarknadspolitiken skall kunna befrämja
tillväxten är det nödvändigt med insatser som ökar
arbetskraftsutbudet. Långtidsinskrivna och ofrivilligt
deltidsarbetande är grupper som i dag inte är fullt
utnyttjade på arbetsmarknaden. Det finns dessutom många
som vill arbeta, men som står utanför arbetsmarknaden
av olika skäl, till exempel många invandrare och
personer med funktionshinder. Genom att ta tillvara
dessa människors kompetens eller, när så behövs, stärka
den kan ett mycket stort arbetskraftsutbud utnyttjas.
Inför framtiden med stora demografiska förändringar och
ett minskat antal personer i yrkesverksam ålder är det
av allra största vikt att alla människors erfarenhet,
kompetens och vilja att arbeta tas till vara.
Utskottet har ingen annan uppfattning än
oppositionspartierna om betydelsen för tillväxten av
faktorer som en väl fungerande lönebildning, arbetsrätt
och arbetslöshetsförsäkring. Däremot skiljer det sig i
frågan om vad som ligger i detta. I fråga om
arbetsrätten har utskottet vid flera tillfällen
understrukit att arbetstagarnas trygghet i
anställningen och inflytande i arbetet är av stor
betydelse för sysselsättningstillväxten.
I flera motioner framhålls det att åtgärder också på
andra politikområden är nödvändiga för en god
utveckling på arbetsmarknaden, för tillväxten och
sysselsättningen. Utskottet kan instämma i detta och
konstaterar att insatser för ett bättre företagsklimat
görs inom näringspolitikens område (utgiftsområde 24).
Det handlar om att främja sunda konkurrensvillkor,
minskad regelbörda m.m. Vuxenutbildning inom det
reguljära utbildningssystemet har också betydelse för
att bereda vuxna möjlighet att vidga sina kunskaper och
utveckla sin kompetens. Under våren 2001 beslutade
riksdagen att utbildningsformen kvalificerad
yrkesutbildning skulle permanentas. För närvarande
bereds också ett förslag inom Regeringskansliet om
individuellt kompetenssparande.
I följande avsnitt återkommer utskottet till frågor
om rörligheten på arbetsmarknaden. De regionala
tillväxtavtalen är ett instrument i det regionala
utvecklingsarbetet där arbetsmarknadspolitiska aktörer
spelar en viktig roll i samverkan med aktörer inom
andra politikområden. Satsningar på
arbetsmarknadsrelaterade utbildningar utgör ett
väsentligt inslag i de regionala tillväxtavtalen. Också
genomförandet av de lokala utvecklingsavtal som
tecknats mellan regeringen och sju kommuner i de tre
storstadsregionerna är arbetsmarknadspolitiken ett
viktigt instrument i sammanhanget.
Arbetskraftens rörlighet m.m.
Strukturomvandlingen på arbetsmarknaden med ökad
internationalisering, snabbare teknisk utveckling,
kortare produktcykler och förändringar i
arbetsorganisationer är exempel på faktorer som
ställer krav på flexibilitet i arbetskraften. En
lättrörlig arbetskraft underlättar matchningsprocessen
mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden, vilket
är en nödvändighet för en väl fungerande arbetsmarknad.
Faktorer som påverkar rörligheten är bl.a. graden av
utbildning hos individen, familje- och
bostadsförhållanden och tillgången till
kommunikationer. För arbetslösa utgör
arbetslöshetsförsäkringens och arbetsmarknadspolitikens
utformning, liksom förmedlingsverksamhetens inriktning
andra viktiga faktorer.
Arbetslöshetsförsäkringen skall genom sin utformning
stimulera den arbetslöse till omställning till annat
arbete. De regeländringar som trädde i kraft i februari
i år och som innebär att arbetsmarknadspolitiska
program inte längre återkvalificerar till nya perioder
med arbetslöshetsersättning stärker försäkringens roll
som omställningsförsäkring, utan att
försörjningstryggheten urholkas. Den effektiva
sökprocessen syftar till att nå ett arbete och
stimulera yrkesmässig och geografisk rörlighet.
I propositionen Förnyad arbetsmarknadspolitik för
delaktighet och rättvisa (prop. 1999/2000:98) betonar
regeringen att det är viktigt att Arbetsmarknadsverket
underlättar geografisk rörlighet på den svenska
arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutskottet kan i
sammanhanget konstatera att Riksrevisionsverket har
granskat arbetsförmedlingarnas arbete med geografisk
rörlighet. Enligt RRV var frågan i praktiken lågt
prioriterad. Förmedlingarna hade emellertid inte fått
några signaler om att satsa mer på att öka rörligheten
bland de arbetssökande. Arbetsförmedlingarna saknar
dessutom effektiva redskap för att förmå arbetssökande
att flytta till arbete (RRV:s rapport 2001:20).
För att stimulera rörligheten för arbetslösa, som av
t.ex. familjeskäl inte kan flytta på kort sikt,
föreslår regeringen i propositionen En politik för
tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4)
att ett bidrag till veckopendling skall införas på
försök. Regeringen gör också bedömningen att en
utredning om rörlighetsstimulerande medel inom
arbetsmarknadspolitiken, med särskild tyngdpunkt på
flyttningsbidrag, bör tillsättas. Utskottet, som
välkomnar dessa initiativ, återkommer till förslaget om
pendlingsbidrag under anslaget 22:3 Köp av
arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader i avsnitt
4.
Deltidsarbetslösheten
Enligt AMS månadsstatistik för oktober månad var 90 623
personer deltidsarbetslösa. Det är visserligen en
minskning sedan motsvarande tid föregående år med
ungefär 22 000 personer, men deltidsarbetslösheten är
fortfarande alltför hög. Kommande pensionsavgångar och
stora rekryteringsbehov av personal medför ett ökat
behov av arbetskraft inom bl.a. vård och omsorg, en
sektor där deltidsarbetslöshet är vanligt förekommande.
Bättre personalplanering, ändrade arbetsmetoder,
flexiblare arbetstidsmodeller och ökad samverkan mellan
arbetsgivare, fackliga organisationer och
arbetsförmedlingen behövs för att åstadkomma en
förändring på längre sikt. Utskottet ser detta som en
viktig jämställdhetsfråga eftersom de flesta
deltidsarbetslösa är kvinnor.
Enligt budgetpropositionen bör 100 miljoner kronor
per år avsättas under 2002-2004 för att minska
deltidsarbetslösheten. Medlen bör användas till
aktiviteter såsom kompetensutveckling för
deltidsarbetslösa, informationsinsatser och
förändringar i arbetsorganisationen.
AMS har fått i uppdrag att i överläggningar påverka
arbetsgivare som har hög andel deltidsarbetslöshet,
även inom andra sektorer än vård och omsorg, att
anpassa sin organisation så att deltidsanställda kan
erbjudas den arbetstid som de efterfrågar. Villkoren
för arbetsmarknadsutbildningen inom vård och omsorg har
skärpts, på så sätt att garantier från arbetsgivaren
krävs att åtgärden leder till anställning med
arbetstider som motsvarar sökandens önskemål.
Utskottet anser att det är angeläget att ofrivillig
deltidsarbetslöshet kraftfullt motverkas. Utskottet
välkomnar därför de satsningar som regeringen gör i
detta avseende och kommer noga att följa utvecklingen i
denna fråga.
EU-samarbetet på sysselsättningsområdet och
arbetskraftsinvandring
Regeringen poängterar att arbetsmarknadspolitiken skall
ligga i linje med EU:s sysselsättningsriktlinjer.
Kristdemokraterna har ingen annan uppfattning om detta,
men anser att regeringen bortser från väsentliga inslag
i sysselsättningsriktlinjerna.
I den gemensamma rapporten om sysselsättningen för år
2000 säger EG-kommissionen bl.a. att Sveriges
handlingsplan för sysselsättning år 2000 ligger väl i
linje med den europeiska sysselsättningsstrategin och
innehåller en ambitiös sysselsättningspolitik och klara
mål. Sverige har fått två rekommendationer från rådet
angående genomförandet av sysselsättningspolitiken.
Rekommendationerna avsåg dels minskat skattetryck på
inkomst av arbete, dels könsuppdelningen på den svenska
arbetsmarknaden.
Utskottet kan liksom regeringen konstatera att
åtgärder har vidtagits på dessa områden, såväl vad
gäller sänkta skatter som den könssegregerade
arbetsmarknaden.
Synen på hur riktlinjerna skall omsättas i nationell
politik bestäms i grunden av synen på
sysselsättningspolitiken i stort. Utskottet delar inte
Kristdemokraternas syn på inriktningen av politiken.
I detta sammanhang behandlar utskottet också motion
A206 (kd) som tar upp frågor med anknytning till
arbetskraftsinvandring till Sverige. AMS och
Migrationsverket fick i december 2000 i uppdrag av
regeringen att lämna förslag på vad som kan göras inom
gällande lagstiftning för att bättre kunna tillgodose
de ökade behoven av arbetskraft. I uppdraget ingick att
följa upp rapporter om arbetskraftsinvandring och
arbetskraftsbehov som tidigare lämnats till regeringen.
I sin rapport i april i år framhöll myndigheterna bl.a.
att de ser behov av en mer generell översyn av dagens
regelsystem när det gäller arbetskraftsinvandring.
Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet, som ser dessa frågor som mycket viktiga,
avvaktar resultatet av denna översyn.
Övrigt
Frågor om Arbetsmarknadsverkets organisation,
decentralisering m.m. tas upp i avsnitt 3 nedan.
Slutsats
Med hänvisning till vad som anförts finner utskottet
inte anledning till något uttalande från riksdagens
sida med anledning av de behandlade motionerna.
Utskottet avstyrker därför motionerna A206 yrkandena
1-3 (kd), A259 yrkandena 1 och 3 (c), A267 yrkande 2
(v), A294 (s), A323 yrkandena 1-3 och 4 i denna del
(m), A331 (s), A341 (s), A343 (s), A367 yrkandena 1, 2,
26 och 35 (kd), A381 i denna del (c), A382 yrkande 4 i
denna del (c), A389 yrkandena 2, 3, 5-8, 10, 11, 13,
17, 21 och 27 (fp), A391 yrkandena 1 och 4 (m), N267
yrkande 16 (fp), N315 yrkande 11 (m), N370 yrkande 9
(kd), Sf400 yrkande 3 i denna del (fp) och Bo323
yrkande 5 (fp).
2. Förslag från Riksdagens revisorer om
otraditionella medel inom
arbetsmarknadspolitiken, 2000/01:RR7
Utskottets förslag i korthet
Riksdagens revisorer efterfrågar åtgärder med anledning av
kritik som framförts om projekt med
otraditionella medel. Utskottet gör bedömningen
att det inte finns behov av att begära en sådan
redovisning. Motioner med anledning av
revisorernas förslag avstyrks. Jämför
reservationerna 2 (m, kd), 3 (c) och 4 (fp).
Revisorerna
I april 1999 beslutade Riksdagens revisorer att göra en
granskning av otraditionella medel inom
arbetsmarknadspolitiken. Granskningen omfattar tre
typer av otraditionella insatser inom
arbetsmarknadspolitiken. Dessa var de "vanliga"
otraditionella åtgärderna som funnits sedan slutet av
1980-talet, den försöksverksamhet med friare
medelsanvändning i fem län som bedrevs under åren 1998
och 1999 samt EU:s mål 3-program under perioden 1995
till 1999. Resultatet av revisorernas granskning
presenterades i rapporten 1999/2000:13 Otraditionella
medel i juni 2000. Ett viktigt underlag för
granskningen var uppföljningar och utvärderingar som
gjorts av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),
Riksrevisionsverket, Statskontoret, Institutet för
arbetsmarknadspolitisk utvärdering samt av oberoende
utvärderare. Revisorerna konstaterar att genomförandet
av ett antal viktiga förändringar påbörjats sedan
utvärderingarna lämnats till regeringen. Revisorerna
ansåg dock att ett antal problem kvarstod och att dessa
borde ges fortsatt uppmärksamhet. De problem som
påtalades gällde målformuleringar och måluppfyllelse,
ansvar och beslutanderätt vid samverkan mellan olika
aktörer, avsaknad av tydliga regelverk, internkontroll
och återrapportering av resultaten samt uppföljning och
erfarenhetsspridning.
Revisorerna föreslår att riksdagen begär att
regeringen återredovisar vilka åtgärder som regeringen
vidtagit för att motverka den typ av problem som
uppmärksammas i revisorernas rapport (yrk. 1) och att
regeringen tar initiativ till utarbetandet av ett
system för att säkerställa tillförlitlig
projektinformation och relevanta individdata (yrk. 2).
Motioner väckta med anledning av revisorernas
förslag
Kristdemokraterna pekar i kommittémotion 2000/01:A9 på
att revisorerna funnit brister vad gäller
målbeskrivningar, dokumentation, utvärdering och
regelverk för de otraditionella medlen. Många av de
projekt som finansierades med otraditionella medel hade
för kort varaktighet. Tillförlitligheten av de data som
ligger till grund för utvärderingen av otraditionella
medel är omdiskuterad. Riksdagen bör därför begära
återrapportering från regeringen om de åtgärder som
vidtagits för att motverka de problem med otydliga
regelverk och oklar rollfördelning som påtalats (yrk.
1). Regeringen bör också ta initiativ till att utarbeta
ett enhetligt system för insamlande, säkerställande och
analys av relevanta individdata och projektinformation
(yrk. 2).
I motion 2000/01:A10 redovisar Centerpartiet sin syn
att arbetsmarknadspolitiken måste bli mer
decentraliserad med större möjligheter att fatta beslut
lokalt om de ekonomiska resurser som är kopplade till
arbetsmarknadspolitiken. Regelverken för hur de
arbetsmarknadspolitiska medlen får användas bör
utformas på ett sådant sätt att det finns stor öppenhet
för nya samverkansformer och otraditionella
arbetsmetoder (yrk. 1). Genom en ökad samordning av
samhällets insatser på lokal och regional nivå kan
arbetslösheten mötas effektivare (yrk. 2). De medel som
utnyttjas för arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör
fördelas för beslut i de lokala
arbetsförmedlingsnämnderna i respektive kommun. En
modell för fördelning av resurser bör utgå från dels
antalet arbetslösa, dels hur länge en arbetslös i
genomsnitt går arbetslös, dels ett antal individuella
faktorer som exempelvis tidigare utbildningsnivå,
sociala bindningar, arbetshandikapp etc. Det måste
finnas en större öppenhet för olika sätt att använda de
arbetsmarknadspolitiska resurserna. Resurserna bör
kunna användas till arbetsmarknadsutbildning av
övertalig arbetskraft, åtgärder för att förstora den
lokala arbetsmarknaden eller till start av nya företag,
allt efter behov. Klara målbeskrivningar måste finnas
liksom möjligheter till uppföljning och utvärdering av
insatserna, såväl på regional, lokal som individuell
nivå (yrk. 3).
Folkpartiet tar i sin kommittémotion 2000/01:A11 upp
det förhållandet att revisorerna i rapporten ifrågasatt
behovet av särskilt utrymme för otraditionella insatser
inom anslaget och att revisorerna i stället pekat på
möjligheterna till ökad frihet inom de ordinarie
programmen. Folkpartiet anser att revisorernas förslag
är otillräckligt och att riksdagen i stället bör begära
att regeringen återkommer med förslag till hur de
otraditionella medlen kan infogas i ordinarie anslag.
Utskottets ställningstagande
Gemensamt för de otraditionella insatserna var att de
syftade till att förnya och effektivisera
arbetsmarknadspolitiken inom ramen för de övergripande
nationella målen för ökad sysselsättning och minskad
arbetslöshet. Avsikten var att pröva lokala insatser på
området. Utskottet har i olika sammanhang uttryckt en
positiv hållning till tanken att det inom
arbetsmarknadspolitiken finns möjlighet till en mer
flexibel medelsanvändning. Dessvärre har de
otraditionella projekten i stor utsträckning haft ett
för svagt arbetsmarknadspolitiskt fokus, oklara mål och
syften, oklar fördelning av ansvar och beslutanderätt
samt kännetecknats av bristfällig uppföljning.
Generellt sett har det funnits en för svag koppling
mellan de otraditionella insatserna och de effekt- och
verksamhetsmål som satts upp för den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Utskottet ser
allvarligt på kritiken.
De otraditionella insatserna tillkom i slutet av
1980-talet och svarade initialt mot ett behov av frihet
vid sidan av de hårt regelstyrda
arbetsmarknadspolitiska programmen. Regelförenklingar
avseende programmen har nu genomförts och
programstrukturen är mer ändamålsenlig och motsvarar
behoven hos de arbetssökande för att bli gångbara på
arbetsmarknaden. Från och med år 2001 infördes ett nytt
arbetsmarknadspolitiskt program - projekt med
arbetsmarknadspolitisk inriktning. Detta program har i
huvudsak ersatt de "vanliga" otraditionella medlen.
Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning
regleras i förordningen (2000:634) om
arbetsmarknadspolitiska program. Med sådant projekt
avses insatser som sker i samverkan mellan
länsarbetsnämnden och andra aktörer på arbetsmarknaden
och inte kan anordnas inom ramen för de övriga
programmen men inte heller strider mot bestämmelserna
om andra program (31 §). Länsarbetsnämnden skall ingå
överenskommelse med den som skall samverka om ett
projekt med arbetsmarknadpolitisk inriktning.
Länsarbetsnämnden skall därvid särskilt beakta att
projektet är förenligt med de huvuduppgifter för den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten som anges i 3 och
4 §§ förordningen (2000:628) om den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Överenskommelsen
skall innehålla uppgifter om projektets syfte, innehåll
och omfattning, formerna för länsarbetsnämndens
medverkan i projektet, hur projektet skall finansieras,
avtalat projektstöd till den som i samverkan med
länsarbetsnämnden anordnar projektet och hur projektet
skall följas upp och utvärderas. I förordningen
(2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program stadgas
också att projekt inte får användas till ersättning som
avser försörjning av den som deltar i projekt (32 §).
Den totala medelsramen för otraditionella insatser
har omfattat andra ändamål än projekt, t.ex. förhöjda
dagsverkskostnader i samband med anställningsstöd och
reseersättning vid arbetsmarknadsutbildning. Det är
bara projekt som ersätts av det nya programmet. Övriga
ändamål finansieras under andra anslagsposter.
AMV har i regleringsbrevet för år 2001 ålagts att
inkomma med en återrapport om projekten med
arbetsmarknadspolitisk inriktning vad avser formerna av
projekt, antalet deltagare, vilka målgrupper som
deltagit i projekten, kostnaden per deltagare samt de
resultat som uppnåtts i form av övergångar till arbete,
utbildning eller andra arbetsmarknadspolitiska program.
För att förbättra internkontrollen av projektverksamhet
färdigställdes under januari 2001 ett nytt IT-stöd för
det nya programmet.
Genom de förändringar som regeringen har genomfört
har grunden för kritiken avseende otraditionella
åtgärder till stor del fallit bort. Utskottet utgår
ifrån att regeringen för en fortlöpande dialog med AMS
om hur kvaliteten i verksamheten kan förbättras
ytterligare och att de bedömningar som ligger till
grund för revisorernas kritiska granskning beaktas i
det fortsatta arbetet. I nuläget ser utskottet däremot
inte behov av ett tillkännagivande enligt revisorernas
förslag. Utskottet avstyrker revisorernas förslag (yrk.
1 och 2) samt motionerna 2000/01:A9 (kd), 2000/01:A10
yrkande 1 i denna del (c) och 2000/01:A11 (fp).
Utskottet behandlar Centerpartiets förslag om ökad
decentralisering av arbetsmarknadspolitiken, samordning
mellan olika aktörer i arbetsmarknadspolitiken och
resursfördelningsmodeller i följande avsnitt om
Arbetsmarknadsverkets organisation.
3. Arbetsmarknadsverkets organisation
m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet ställer sig bakom de förändringar regeringen
beslutat om rörande styrelseformen i
Arbetsmarknadsverket (AMV). Motioner med
anknytning till frågor om AMV:s organisation
avstyrks. Jämför reservationerna 5 (m), 6 (m,
kd, c, fp) och 7 (c).
I detta avsnitt behandlas regeringens skrivelse
2000/01:142 Arbetsmarknadsverkets organisation,
motioner som är väckta med anledning av skrivelsen samt
motioner med anknytning till frågor om AMV:s
organisation, väckta under den allmänna motionstiden
denna höst.
Bakgrund
Arbetsmarknadsverket består av Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) och 20 länsarbetsnämnder. AMS är chefsmyndighet
för länsarbetsnämnderna. Varje länsarbetsnämnd är en
egen myndighet inom Arbetsmarknadsverket (AMV). I
länsarbetsnämnderna ingår den offentliga
arbetsförmedlingen och arbetslivstjänster.
Både AMS och länsarbetsnämnderna har ledningsformen
styrelse med fullt ansvar. En styrelse med fullt ansvar
utgör det högsta ledningsorganet vid respektive
myndighet. Såväl generaldirektören för AMS som
respektive länsarbetsdirektör för länsarbetsnämnderna
har i en sådan organisation till uppgift att sköta den
löpande verksamheten enligt sina styrelsers direktiv
och riktlinjer.
AMS har i skrivelse till regeringen i slutet av förra
året föreslagit att myndigheten AMS och
länsarbetsnämnderna slås samman till en gemensam
myndighet. AMS ansåg att den nuvarande organisatoriska
ordningen medförde en otydlig styrning av verksamheten
och ansvaret för denna. Detta äventyrade enligt AMS
allvarligt effektiviteten, kvaliteten, enhetligheten
och rättssäkerheten hos myndigheten.
I proposition 1997/98:136 Statlig förvaltning i
medborgarnas tjänst behandlas frågor om myndigheternas
ledningsformer (bet. 1997/98:KU31). Det är regeringen
själv som, utan hörande av riksdagen, avgör vilken
ledningsform som skall tillämpas i myndigheter. De tre
ledningsformerna är styrelse med fullt ansvar, styrelse
med begränsat ansvar och enrådighetsverk.
Ledningsformen styrelse med begränsat ansvar ansågs ha
sitt värde inte minst som forum för demokratisk insyn
och medborgerligt inflytande och den ansågs kunna vara
att föredra i flera sammanhang, bl.a. där bredd och
mångfald är önskvärd i verksamheten eller där samsyn
och samordning med andra myndigheter är av särskild
vikt. Ledningsformen styrelse med fullt ansvar för
verksamheten bör övervägas främst för myndigheter som
arbetar under affärsliknande förhållanden eller har en
verksamhet som innebär stort finansiellt och
självständigt ansvar.
Skrivelsen
Ledningsformen vid länsarbetsnämnderna bör enligt
regeringen ändras till styrelse med begränsat ansvar.
Landshövdingen bör även fortsättningsvis vara
styrelsens ordförande. Förändringen bör genomföras den
1 januari 2002.
Arbetsmarknadspolitiken utgör en viktig del i det
regionala samspelet för utveckling och tillväxt. Det
fordras därför enligt regeringen en regional
organisation som säkerställer den nationella politiken
och har möjlighet att göra prioriteringar utifrån
lokala och regionala förutsättningar.
Ansvarsfördelningen i AMV är otydlig. Vid både AMS
och länsarbetsnämnderna finns i dag styrelser med fullt
ansvar. Styrelsen för AMS utgör myndighetens ledning
och den ansvarar inför regeringen för verksamheten
enligt de mål som har satts upp. Kravet på en mer
strategisk, samordnad och effektiv styrning av AMV kan
bli svårare att genomföra om även länsarbetsnämnderna
leds av styrelser med fullt ansvar.
AMV har en omfattande och komplex verksamhet med stor
geografisk spridning. Verksamheten har stor bredd och
mångfald och för att lyckas med uppdraget krävs en
samordning och en samverkan med flera andra
myndigheter, parter och organisationer på såväl central
som regional och lokal nivå. Arbetsmarknadspolitiken
innebär också många beslut som rör individer och
företag. Att säkerställa den demokratiska insynen och
det medborgerliga inflytandet är därför särskilt
angeläget. Regeringen har bedömt att det lämpligaste
sättet att säkerställa insyn och inflytande är att det
inom verket finns en regional myndighetsnivå med
tydligt uppdrag från AMS. Länsarbetsnämnderna skall
därför finnas kvar som egna myndigheter. För att skapa
bättre förutsättningar för en tydligare styrning och
ansvarsfördelning inom AMV skall styrelseformen ändras
till styrelser med begränsat ansvar.
Länsarbetsnämndernas uppgift kommer även i
fortsättningen att vara att leda, samordna och utveckla
den arbetsmarknadspolitiska verksamheten i länet och
se till att den bedrivs effektivt.
När det gäller ledningsformen styrelse med begränsat
ansvar är huvudregeln att myndighetschefen skall vara
ordförande i styrelsen. Regeringen anser att det bör
göras ett avsteg från denna huvudregel så att
landshövdingen även fortsättningsvis skall vara
ordförande i länsarbetsnämndens styrelse.
För att tydliggöra AMS roll som chefsmyndighet vid
styrningen av verksamheten inom verket samt för att ta
fasta på det regionala och lokala inflytandet anser
regeringen att AMS skall kunna delegera frågor för
avgörande till respektive länsarbetsnämnd.
Regeringen avser att noggrant följa utvecklingen och
låta utvärdera resultatet av de företagna ändringarna
efter två år för att därefter ta ställning till hur den
fortsatta styrningen av AMV lämpligen bör ske.
Motioner väckta med anledning av regeringens
skrivelse
I Moderaternas kommittémotion 2000/01:A22 framförs
förslaget att AMS och länsarbetsnämnderna bör slås ihop
till en myndighet. En hänvisning görs till förslag i
andra motioner om en mer genomgripande omläggning av
svensk arbetsmarknadspolitik. En sådan förändring
genomförs dock inte på en natt, sägs det i motionen och
det finns därför anledning att fästa största vikt vid
de grundläggande styrningsproblem som finns vid dagens
myndighet. Dagens styrningsproblem inom AMV leder till
brister i effektivitet, kvalitet, enhetlighet och
rättssäkerhet. Vikten av lokalt inflytande och lokal
förankring skall enligt Moderaterna på intet sätt
bagatelliseras, men det är inte en fråga om
myndighetens formella organisation utan snarare en
fråga om arbetssätt och myndighetskultur.
I kommittémotion 2000/01:A21 yrkar Kristdemokraterna
att riksdagen begär att regeringen gör en total översyn
av AMV:s och AMS organisation och arbetssätt. De anför
följande. Regeringens åtgärd att ändra styrelseformen
för länsarbetsnämnderna till styrelse med begränsat
ansvar är en halvmesyr. Genom åtgärden kommer man inte
åt problemet med otydlig styrning, ineffektivitet och
byråkrati i organisationen. Det är knappast troligt att
förändringen leder till en tydligare ledning och därmed
större effektivitet menar Kristdemokraterna vidare.
Översynen bör få en sådan inriktning att AMS får en
tydligare stabsfunktion med möjlighet till ytterligare
rationaliseringar. Ett mindre antal program kan leda
till att administrationen centralt i AMS och inom
länsarbetsnämnderna minskar. Förmedling av arbete skall
prioriteras. Arbetsmarknadspolitiken är ett tydligt
nationellt ansvar. Det är dock på den lokala nivån man
har den kunskap som leder till största möjliga
effektivitet. AMV:s struktur på lokal och regional nivå
samt samarbetet med olika aktörer bör övervägas noga. I
sammanhanget bör också utredas hur bemanningsföretag
och andra aktörer både kan utveckla och komplettera
arbetsförmedlingsverksamhet.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2000/01:A19 att
riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag om hur det lokala och regionala
ansvaret för arbetsmarknadspolitiken i framtiden skall
utformas. Centerpartiet ställer sig negativt till att
styrningen av AMV centraliseras. En tydligare
uppdelning av ansvaret i AMV kan åstadkommas genom att
stärka länsarbetsnämndernas ansvar och omfördela
resurser från AMV centralt till länsarbetsnämnderna. En
majoritet av tillsättningen av lediga tjänster på
arbetsmarknaden sker i dag genom informella
informationskanaler, vilket visar att det behövs en
stark lokal kännedom om efterfrågan på arbetsmarknaden.
En modell för fördelning av resurser bör utgå ifrån
dels antalet arbetslösa, dels hur länge en
arbetssökande i genomsnitt går arbetslös och dels
utifrån ett antal individuella faktorer (främst
tidigare utbildning). Denna fördelning bör vara
huvuduppgiften för AMV, inte att göra sig till tolk för
vilka arbetssätt som bäst lämpar sig i olika delar av
landet.
Det bör vara möjligt att i större omfattning samordna
insatser av olika aktörer inom arbetsmarknadspolitiken
och därigenom öka effektiviteten i AMV:s arbete lokalt
och regionalt. Arbetsförmedling, socialtjänst, hälso-
och sjukvård samt utbildningssystem bör samverka. Ett
sådant arbetssätt förutsätter att den lokala och
regionala styrningen av arbetet är starkt. I motionen
hänvisar Centerpartiet till att Riksrevisionsverket i
en rapport ansett att styrningen av AMV bör vara
föremål för en större utredning innan en omorganisation
sker.
Folkpartiet anser i kommittémotionen 2000/01:A20 att
nuvarande AMS bör ersättas med en ny myndighet som ges
en roll med tyngdpunkt på myndighetsutövning och
tillsyn och som främjar en bättre fungerande
arbetsmarknad. Delar av "servicefunktionen" i
arbetsmarknadspolitiken, som arbetsförmedling och
yrkesutbildning kan privatiseras, eller genomföras av
andra aktörer som utbildningsföretag, komvux,
folkhögskolor etc. En rad nya aktörer ges möjlighet att
växa fram såsom privata arbetsförmedlingar, branschvisa
arbetsförmedlingar, kanske i fackförbundsregi, privata
utbildningsföretag, ideella föreningar, kooperativ,
nätverk och nya bemanningsföretag. Någon form av
statlig förmedling bör dock finnas i glest befolkade
eller arbetsmarknadssvaga områden i Sverige.
Förmedlingsverksamhet måste bedrivas utifrån lokala
förhållanden.
Åtskilliga arbetslösa kommer säkert också framöver
att behöva ekonomiskt stöd för att öka sin
"anställbarhet". Till det kommer att det i ett system
med privata förmedlingar kan finnas behov av att
finansiera avgiften för själva jobbsökningen för mer
svårplacerad arbetskraft. Den arbetslösa bör få en
"omställningspeng", vars storlek beror på vilka
statligt finansierade insatser som anses behövas för
att den arbetslöse skall få nytt arbete. Den
bedömningen är en myndighetsuppgift.
Förutom en liten central stabsfunktion hos den nya
myndigheten bör det finnas ett nät av kontor över
landet, s.k. jobbkontor. Den främsta uppgiften för
jobbkontoren bör vara att fatta beslut om
omställningspengen. Till myndighetsuppgiften skall
också höra att auktorisera de aktörer på
arbetsmarknaden hos vilka omställningspengen kan
användas, och att upphandla s.k. jobbgarantiprogram för
långtidsarbetslösa. En sådan jobbgaranti bör gälla för
personer som är socialbidragsberoende på grund av
arbetslöshet. Ett särskilt efterstöd bör utgå till dem
som blivit utförsäkrade från arbetslöshetsförsäkringen.
Dessa hänvisas till en bemanningspool som sköts av ett
uthyrnings- eller bemanningsföretag.
Liknande synpunkter förs också fram i Folkpartiets
motioner A389 (yrk. 1) och Sf400 (yrk. 3 i denna del)
som väckts under den allmänna motionstiden. Förslaget
om omställningspeng förs även fram i Folkpartiets
motion So637 (yrk. 9).
Motioner väckta under den allmänna motionstiden
I partimotion A323 (yrk. 4 i denna del) anför
Moderaterna att en ny effektiv myndighet som ersätter
AMS bör inrättas. Förmedling av arbete som kan skötas
bättre eller lika bra av andra aktörer än staten skall
ges möjlighet att i fri konkurrens göra detta. Lokala
arbetsförmedlingar kan avknoppas från AMV.
Rekryteringsföretagen kan hjälpa nya grupper av
arbetssökande och bemanningsföretagen kan vidga sina
verksamhetsfält. Genom dessa åtgärder sammantagna kan
arbetsmarknadspolitikens förvaltningskostnader
reduceras kraftigt. Skattemedel som därmed frigörs kan
användas till insatser till de arbetslösa som är i
störst behov av stöd. Den nya arbetsmarknadsmyndigheten
skall vara regeringens expertmyndighet i
arbetsmarknadsfrågor. Den skall ansvara för att
godtagbara förmedlingstjänster erbjuds över hela
landet, administrera schabloniserade
arbetsmarknadspolitiska stöd som flytt- och starta-
eget-bidrag samt bedriva den yttersta
myndighetsutövning som fordras för att fördela medel
som anslås över statsbudgeten för övriga insatser.
Myndigheten skall också ha till uppgift att identifiera
yrken och branscher där det kan uppstå
flaskhalsproblem. AMS övervakningsansvar över
arbetslöshetsförsäkringen liksom administration och
beslut om lönebidrag bör flyttas till
försäkringskassorna.
Folkpartiets motioner väckta under den allmänna
motionstiden, A389 (yrk. 1), Sf400 (yrk. 3 i denna del)
och So637 (yrk. 9) har redovisats ovan.
Agneta Lundberg och Göran Norlander (båda s) påtalar i
motion A291 de regionala skillnaderna på
arbetsmarknaden och anser att en noggrann analys bör
göras vid fördelningen av arbetsmarknadspolitiska medel
och vid bedömningen av vilken typ av utbildning som
krävs för att möta arbetslivets behov även lokalt.
Göran Lindblad (m) föreslår i motion A281 (yrk. 1-5)
att AMS läggs ned. En arbetsgaranti skulle kunna
införas där kommunen åläggs att inom viss tid ordna
arbete till den arbetslöse. En s.k. kompetenspeng bör
införas och privata entreprenörer bör i huvudsak sköta
den kommunala jobbgarantin.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis framhålla att AMV:s
ledningsform, som nämnts ovan, beslutas av regeringen.
Det är således inte en fråga som faller under
riksdagens prövning. Utskottet skall dock beröra
frågan, främst med anledning av de motioner som väckts
i ärendet.
RRV har under senare år kunnat notera brister i
verksamhetsstyrning inklusive uppföljning och
internkontroll på olika nivåer inom AMV. RRV menar att
ett effektivt genomförande av arbetsmarknadspolitiken
kräver att chefsmyndighetens befogenheter och ansvar
ses över och klargörs (RRV 2001:15 s. 53). Även en
intern utredning hos AMS visar att den nuvarande
organisationen av verket bidrar till osäkerhet i
styrningsfrågorna, primärt mellan AMS och
länsarbetsnämnderna.
Arbetsmarknadspolitiken har under de senaste åren
lagts om mot en tydligare tillväxtfrämjande inriktning.
Samtidigt har insatserna för dem som har det svårast
att få ett arbete stärkts. De arbetsmarknadspolitiska
insatserna måste inriktas på kärnuppgifterna (se
utskottet under rubriken Allmänna frågor).
Förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning ser
olika ut i olika delar av landet. Människors utbildning
och kompetens, utbud och efterfrågan på arbete, närhet
till infrastruktur och marknader, tillgång till
riskkapital och social service, företagsstrukturer och
traditioner av företagande är sådant som kan skilja
väsentligt mellan olika regioner. En viktig
utgångspunkt för att kunna ta till vara dessa
skillnader på ett strategiskt sätt är att politiken kan
anpassas till lokala och regionala förhållanden.
Politiken måste också stimulera samverkan och samarbete
mellan olika sektorer och aktörer för att de åtgärder
som genomförs skall vara så välinriktade och effektiva
som möjligt (prop. 1999/2000:98, bet. 1999/2000:AU7).
Liksom regeringen anser utskottet att det är
angeläget att det finns en regional organisation som
både säkerställer den nationella politiken och har
möjlighet att göra prioriteringar utifrån lokala och
regionala förutsättningar. Det fortsatta arbetet med
tillväxtavtalen understryker betydelsen av detta. Ett
bibehållande av länsarbetsnämnderna som egna
myndigheter säkerställer den så viktiga demokratiska
insynen och det medborgerliga inflytandet, såsom
regeringen också framhållit. I förordning (2001:623)
med instruktion för Arbetsmarknadsverket som träder i
kraft den 1 janauri 2002 regleras närmare
befogenheterna för respektive styrelser. De ändringar
son skett i instruktionen innebär att en del av det
ansvar och de uppgifter som tidigare låg på
länsarbetsnämndernas styrelser nu flyttats till
länsarbetsdirektörerna. Styrelsen skall dock avgöra de
arbetsmarknadspolitiska frågor inom länet som AMS
bestämt i sin arbetsordning eller i särskilda beslut.
Länsstyrelserna samordnar statlig och kommunal
verksamhet i länet. De har till uppgift att stimulera
näringslivets utveckling med mål bl.a. att skapa nya
arbeten. De har ett planeringsansvar för
infrastrukturfrågor och bevakar mångfalds- och
jämställdhetsfrågor i länet. Den speciella kompetens
som landshövdingarna besitter i egenskap av statens
företrädare i regionala sammanhang bör tas till vara
även i fortsättningen. Utskottet stöder med anledning
av vad som anförts här regeringens beslut att låta
landshövdingen även fortsättningsvis vara ordförande i
länsarbetsnämndernas styrelse.
I några motioner ifrågasätts värdet av de åtgärder
regeringen vidtagit beträffande myndighetsledningen
inom verket. Utskottet vill framhålla att den kritik
som i olika sammanhang framförts mot AMV vad gäller
ekonomistyrning, internkontroll och oklarheter i AMS
roll som chefsmyndighet också måste åtgärdas på andra
plan. I skrivelsen nämns som exempel utveckling av
controllerfunktioner på olika nivåer inom verket,
användandet av verksamhetsplaner som ett instrument att
klargöra vilken verksamhet som skall bedrivas, vilka
prioriteringar som skall göras etc. Också fördelningen
av resurser har betydelse i sammanhanget. Regeringen
har aviserat att den avser att göra en utvärdering av
de företagna ändringarna efter två år. En sådan
utvärdering vore värdefull anser utskottet.
Sammanfattningsvis innebär det anförda att utskottet
avstyrker motion 2000/01:A22 (m).
I motioner från såväl Moderaterna som Folkpartiet
lämnas förslag om stora förändringar avseende AMV.
Utskottet vill påminna om att en av
arbetsmarknadspolitikens viktigaste uppgifter är att
stödja dem som har det svårast att få arbete. Så
drastiska förändringar som dessa partier föreslår kan
vara svårförenliga med arbetsmarknadspolitikens
fördelningspolitiska mål. Det är heller inte
realistiskt att tro att offentlig
arbetsförmedlingsverksamhet kan bedrivas på ett
effektivt sätt enbart i glest befolkade eller
arbetsmarknadssvaga regioner som Folkpartiet förordar.
Därmed är inte sagt att specialistförmedlingar eller
privata arbetsförmedlingar skulle sakna betydelse för
utvecklingen på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte
heller Kristdemokraternas uppfattning om en reformering
av AMS. Motionerna 2000/01:A20 (fp), 2000/01:A21 (kd),
A281 yrkandena 1-5 (m), A323 yrkande 4 i denna del (m),
A389 yrkande 1 (fp), Sf400 yrkande 3 i denna del (fp)
och So637 yrkande 9 (fp) avstyrks.
I några av motionerna (se också referat under
föregående avsnitt) förespråkas en decentralisering av
arbetsmarknadspolitiken. Utskottet har redan varit inne
på denna fråga och betonat vikten av att den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten anpassas till
skilda förutsättningar och behov i olika delar av
landet. I förra årets budgetbetänkande (bet.
2000/01:AU1 s. 18) redovisades innehållet i en IFAU-
rapport - Erfarenheter av svensk arbetsmarknadspolitik
(stencilserie 2001:1). Sammanfattningsvis kan sägas att
rapporten utmynnar i att det är för tidigt att säga om
fördelarna eller nackdelarna med ökad decentralisering
överväger. Å ena sidan kan man på lokal nivå ha bättre
information som leder till att de lokala aktörerna
fattar mer välgrundade beslut än vad centrala aktörer
skulle göra. Å andra sidan finns det risk för att man
på den lokala nivån bortser från att besluten kan ha
konsekvenser också utanför den egna regionen. Utskottet
efterlyste och efterlyser alltjämt mer forskning på
området. Motion 2000/01:A10 yrkande 1 i denna del (c)
och 2000/01:A19 i denna del (c) avstyrks därmed.
Utskottet kan konstatera, med anledning av vad
Centerpartiet anfört om samverkan, att
Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen,
Arbetsmiljöverket och AMS har ett gemensamt uppdrag att
tillsammans utveckla samverkan för att stödja individer
i behov av rehabilitering att komma in i och tillbaka
till arbete. Det samarbete som sker inom ramen för
storstadssatsningen kan också nämnas i sammanhanget.
Motion A19 i denna del (c) och A10 yrkande 2 (c)
avstyrks.
Centerpartiet lämnar i ett par motioner förslag till
ny resursfördelningsmodell för AMV.
Fördelningen av resurser till respektive län sker
efter en fördelningsnyckel som AMS centralt upprättat.
Varje enskild länsarbetsnämnd har sedan en egen
fördelningsnyckel som anpassats till de lokala
förhållandena. Arbetsförmedlingskontoren förhandlar med
länsarbetsnämnderna och erhåller ett anslag för
verksamhetsåret.
I AMS fördelningsmodell för år 2001 vägs olika
kriterier samman. Kriterierna tar sikte på uppdragens
omfattning (antal nyanmälda platser, antal
arbetssökande, antal deltagare i program), service
(befolkningens storlek, ett regionalt grundanslag som
är lika för alla länsarbetsnämnder, antalet kommuner
som utgör lokala arbetsmarknader, länsyta) och
föregående års fördelning. I detta sammanhang kan
utskottet nämna att RRV i en rapport RRV 2001:15
Effektivare arbetsförmedling har anfört att
fördelningsmodellen innebär att arbete med lediga
platser, vilket kräver ett företagsinriktat sätt, ur
resursfördelningssynpunkt premieras mindre än arbete
med sökande/program. Inom uppdragsvolymen har platserna
fått en resurstilldelningsvikt på 30 % medan sökande
och arbetsmarknadspolitiska program har vikten 70 %.
Enligt RRV motverkar detta effektiva prioriteringar av
förmedlingens insatser när det gäller arbete med
sökande respektive företag. Det är, enligt utskottet,
angeläget att AMV fortlöpande omprövar de
resursfördelningsmodeller som tillämpas inom verket.
Det åligger verket att fördela anslagna medel på ett
sådant sätt att de riktlinjer och mål för
arbetsmarknadspolitiken som ställs upp av riksdagen och
regeringen beaktas. Till skillnad från Centerpartiet
anser utskottet inte att frågan om fördelningsmodellens
operativa utformning bör avgöras av riksdagen, utan
även fortsättningsvis enligt nuvarande decentraliserade
modell. Motionerna 2000/01:A10 yrkande 3 (c) och
2000/01:A19 i denna del (c) avstyrks.
Vad gäller motion A291 om den lokala efterfrågan på
arbetskraft vill utskottet påminna om de regionala
kompetensråd som finns i alla län. Kompetensråden har
representanter för näringslivet,
arbetstagarorganisationer, kommuner, universitet
och/eller högskolor, länsstyrelser och
arbetsmarknadsmyndigheterna. Därutöver varierar
sammansättningen (se AMS återrapport om de regionala
kompetensråden till regeringen i augusti i år). Syftet
med råden är att de snabbt skall kunna identifiera
specifika områden där det råder eller befaras brist på
arbetskraft, och ge berörda aktörer möjlighet att
tidigt vidta åtgärder. Motion A291 (s) avstyrks i den
mån den inte tillgodosetts med vad utskottet anfört.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens
skrivelse 2000/01:142 till handlingarna.
4. Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
anslag på utgiftsområde 13 budgetåret 2002 och
avstyrker samtliga motionsyrkanden som rör
anslagen.
Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag
om användning av medel för tillsyn av
arbetslöshetsförsäkringen, om ändringar av
ersättningsreglerna vid deltagande i kommunala
ungdomsprogram respektive kommunal
ungdomsgaranti, om införande av pendlingsbidrag
vid veckopendling och om bemyndiganden rörande
fyra av anslagen under utgiftsområdet.
Med hänvisning till att försöksverksamhet med
friår i tio kommuner aviseras i
budgetpropositionen avstyrks motionsförslag om
friår. Motioner om åtgärder för att förbättra
arbetsmarknaden för arbetshandikappade och om
översyn av Samhall AB avstyrks med hänvisning
till en aviserad utredning om arbetshandikappade
och arbetsmarknaden. En motion om avskaffande av
möjligheter till kreditering på skattekonto i
fråga om anställningsstöd avstyrks med
hänvisning till tidigare riksdagsbeslut i
frågan.
Jämför reservationerna 8 (m), 9 (m), 10 (m, kd),
11 (kd, c, fp) och 12 (kd, c, fp).
4.1 Mål för politikområdet
Propositionen
För politikområdet Arbetsmarknadspolitik gäller år 2002
samma mål som under innevarande budgetår och något
förslag om mål läggs inte fram i budgetpropositionen
för nästa år. Målet är därmed en väl fungerande
arbetsmarknad med full sysselsättning och god ekonomisk
tillväxt.
Motion
Moderata samlingspartiet anser i motion A384 (yrk. 14)
att regeringens förslag till mål för politikområdet
Arbetsmarknad skall avslås. Partiet hänvisar därvid
till förslagen i motionerna A219 Lokal lönebildning,
A223 En individuell utbildningsinvestering, A278
Arbetshandikappade, A318 En flexibel och individuell
arbetstid, A323 En arbetsmarknad för alla, A368
Bemanningsföretag, A391 Yrkesutbildning och
arbetsmarknadspolitik och Sf345 Vårdbidraget för
funktionshindrade barn.
Utskottets ställningstagande
Arbetsmarknadsutskottet behandlade i betänkande
2000/01:AU1 regeringens förslag om att målet för
politikområdet Arbetsmarknadspolitik skall vara en väl
fungerande arbetsmarknad med full sysselsättning och
god ekonomisk tillväxt. Utskottet tillstyrkte förslaget
och avstyrkte samtidigt ett avslagsyrkande från
Moderaterna med samma innebörd som partiet nu
återkommit med. Riksdagen beslutade i enlighet med
utskottets förslag. Utskottet delar regeringens
uppfattning att nuvarande mål för politikområdet bör
kvarstå oförändrat under budgetåret 2002 och avstyrker
därmed förslaget i motion A384 yrkande 14 (m).
4.2 Vissa frågor rörande
arbetsmarknadspolitiska program,
arbetslöshetsersättning m.m.
Behandlingen av motionsförslag
Som inledningsvis framgått under rubriken Ärendets beredning
planerar utskottet att våren 2002 i betänkanden
behandla en rad frågor rörande utformningen av
arbetsmarknadspolitiska program,
arbetslöshetsförsäkringen m.m. liksom motionsförslag
med anknytning till detta. De motionsförslag som
behandlas i avsnitt 4.3 nedan är av sådan art att de
skulle vara direkt anslagspåverkande också i ett
kortare perspektiv och/eller beröra andra frågor än
anslagsfrågor som tas upp i budgetpropositionen.
Strukturen på arbetsmarknadspolitiska program
Utskottet avser som nyss framgått att återkomma till
frågor om utformningen av arbetsmarknadspolitiska
program i ett betänkande senare under riksmötet. Olika
arbetsmarknadspolitiska program berörs dock i flera
förslag i anslagsfrågor i avsnittet nedan. Av detta
skäl väljer utskottet att här ge en överblick över
nuvarande programstruktur.
-----------------------------------------------------
Arbetsmarknadspolitiska program
-----------------------------------------------------
1. Arbetsmarknadsutbildning
-----------------------------------------------------
2. Arbetspraktik
-----------------------------------------------------
3. Stöd till start av näringsverksamhet
-----------------------------------------------------
4. Aktivitetsgaranti
-----------------------------------------------------
5. Ungdomsinsatser
-----------------------------------------------------
Kommunala program för ungdomar
-----------------------------------------------------
Ungdomsgaranti för ungdomar 20-24 år
-----------------------------------------------------
6. Förberedande insatser
-----------------------------------------------------
Arbetslivsinriktad rehabilitering
-----------------------------------------------------
Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling
-----------------------------------------------------
Datortek
-----------------------------------------------------
Förberedande eller orienterande utbildningar
-----------------------------------------------------
7. Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning
-----------------------------------------------------
8. Anställningsstöd
-----------------------------------------------------
Allmänt anställningsstöd
-----------------------------------------------------
Förstärkt anställningsstöd (2-årsinskrivna)
-----------------------------------------------------
Särskilt anställningsstöd (personer över 57 år)
-----------------------------------------------------
Förstärkt anställningsstöd (4-årsinskrivna)
-----------------------------------------------------
9. Särskilda insatser för personer med
arbetshandikapp
-----------------------------------------------------
Lönebidrag
-----------------------------------------------------
Skyddat arbete hos Samhall
-----------------------------------------------------
OSA (Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare)
-----------------------------------------------------
SIUS (Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd)
-----------------------------------------------------
Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet
-----------------------------------------------------
Stöd till personligt biträde
-----------------------------------------------------
Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen
-----------------------------------------------------
Utöver de ovan angivna programmen finns ytterligare
former av arbetsmarknadspolitiska insatser, exempelvis
flyttningsbidrag, stöd till utbildning av anställda och
medel för s.k. brytprojekt.
4.3 Anslagsfrågor
Motion
Centerpartiet anser i motion A382 (yrk. 4 i denna del)
att de kostnader som är förenade med försörjningsstöd
skall samlas under utgiftsområde 13 medan de kostnader
som inte sammanhänger med försörjningsstöd skall samlas
under utgiftsområde 14. Syftet är att uppnå bättre
samordning och större rättvisa.
Utskottets ställningstagande
Centerpartiets budgetförslag innebär som framgått en
omfördelning mellan utgiftsområdena 13-15. Förslaget om
omfördelning mellan utgiftsområden förs också fram i
partiets ekonomisk-politiska motion Fi293 som nyligen
har behandlats av finansutskottet och i kommittémotion
A381 som behandlas i detta betänkande.
Finansutskottet har i betänkande 2001/02:FiU1
behandlat förslaget rörande omfördelningar mellan
utgiftsområden i motion Fi293 och anför bl.a. följande:
De gjorda omfördelningarna försämrar [...]
överblicken över motionärernas förslag och
omöjliggör dessutom alla jämförelser på aggregerad
nivå med regeringens och övriga oppositionspartiers
förslag på dessa utgiftsområden. Ett av syftena med
den nuvarande indelningen i utgiftsområden är just
att man snabbt och enkelt skall kunna få en bild av
partiernas prioriteringar mellan olika politiskt
relevanta områden. Denna fördel går emellertid helt
förlorad om man i likhet med Centerpartiet i stor
skala börjar omfördela mellan olika utgiftsområden.
Till detta kommer att riksdagen inte samtidigt i
sin beslutsprocess kan tillämpa mer än en
indelningsgrund för statsbudgeten. Om
rambeslutsmodellen skall fungera, måste respektive
utgiftsområde vara entydigt definierat.
Riksdagen har beslutat i enlighet med finansutskottets
förslag (rskr. 2001/02:34-35).
Med hänvisning till vad finansutskottet anfört och i
och med att arbetsmarknadsutskottet ställer sig bakom
regeringens uppfattning om fördelning av anslagen på
utgiftsområden m.m. avstyrks motion A382 yrkande 4 i
denna del (c).
Anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader
Propositionen
Anslagsutveckling
Tusental kronor
-------------------------------------------------------------
Anslags-
2000 Utfall 4 537 055 sparande
-15 021
-------------------------------------------------------------
Utgifts-
2001 Anslag 4 435 159 1 prognos 4 457 000
-------------------------------------------------------------
2002 Förslag 4 517 058
-------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 4 630 935 2
-------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 4 722 294 3
-------------------------------------------------------------
1 Inklusive slutjustering med anledning av de statliga
avtalsförsäkringarna. En närmare beskrivning av dessa finns i
tilläggsbudgeten i samband med budgetpropositionen (avsnitt 9.2).
2 Motsvarar 4 521 758 tkr i 2002 års prisnivå.
3 Motsvarar 4 521 058 tkr i 2002 års prisnivå.
Tusental kronor
------------------------------------------------------------
|Regeringens | Oppositionens förslag i förhållande till|
|förslag |regeringens förslag |
-----------------------------------------------------------
| | m | kd | c | fp |
-----------------------------------------------------------
| 4 517 058 | -225 | -50 000 | -4 517 | -1 100 |
| | 853 | | 058 * | 000|
-----------------------------------------------------------
* Nettoeffekt om hänsyn tas till Centerns budgetförslag
avseende anslaget på både utgiftsområde 13 och
utgiftsområde 14: -642 821 tkr
Från anslaget finansieras kostnaderna för
personal och lokaler samt andra
förvaltningskostnader vid AMS,
länsarbetsnämnderna samt
arbetsförmedlingarna. Under anslaget
redovisas också IAESTE-praktik (The
International Association for Exchange of
Students for Technical Experience) samt de
avgiftsfinansierade verksamheterna vid
Arbetslivstjänster (ALT) och Aske kursgård.
Regeringen föreslår att de 700 miljoner
kronor som AMV fått använda för tillfälliga
personalförstärkningar i syfte att
upprätthålla kvalitet i förmedlingsarbetet
permanent överförs till anslaget från och
med år 2002. Av detta belopp bör 165
miljoner kronor användas i syfte att
särskilt stärka ställningen på
arbetsmarknaden för personer med utländsk
bakgrund.
Arbetsförmedlingens kontrollfunktion
måste förstärkas. Arbets- och
kompetenslinjen i arbetsmarknadspolitiken
måste hävdas, och förmedlingarna skall
kontrollera att de arbetssökande står till
arbetsmarknadens förfogande.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar
ett ramanslag om 4 517 058 000 kr. Vidare
föreslås att 15 210 000 kr av inflytande
arbetsmarknadsavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter får användas
för tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen
(prop. punkt 3).
Motioner
I avsnitt 3 Arbetsmarknadsverkets
organisation m.m. behandlas ett flertal
motionsförslag rörande förändringar i
Arbetsmarknadsverkets organisation. I detta
sammanhang tar utskottet upp förslag som
skulle påverka förvaltningskostnaderna
också i ett kortare perspektiv.
Moderata samlingspartiet förordar i motion
A384 att en ny statlig
arbetsmarknadsmyndighet inrättas från år
2004. Den nya statliga myndigheten skall
vara expertmyndighet i arbetsmarknadsfrågor
och ersätta den nuvarande organisationen
med 21 myndigheter och 418
arbetsförmedlingar. Myndigheten skall
ansvara för att godtagbara
förmedlingstjänster erbjuds i hela landet,
administrera arbetsmarknadspolitiska stöd
och bedriva erforderlig myndighetsutövning.
Partiets förslag om reformering av
arbetslöshetsförsäkringen innebär att AMS
ansvar för tillsyn kan upphöra när
försäkringen flyttas från
arbetslöshetskassorna till den allmänna
försäkringskassan. Administration av beslut
om lönebidrag flyttas likaså till
försäkringskassan. Detta möjliggör
nedläggning av AMS. För budgetåret 2002
beräknar Moderaterna anslaget till
4 291 205 000 kr, vilket innebär en
minskning med 226 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag (yrk.
5 och 8).
Kristdemokraterna pekar i motion A367 på
behovet av en parlamentarisk översyn av
Arbetsmarknadsverket och på besparingar
inom myndigheten. Partiet menar att det
finns tydliga indikationer på problem med
styrning, resultatuppföljning och kontroll
av medelsanvändningen. Till detta kommer
att internadministrationen är alltför stor
och att myndigheten har dubbla styrsystem
genom centrala AMS och länsarbetsnämnderna
med de lokala arbetsförmedlingarna. Nya
former för arbetsmarknadspolitiken bör
prövas. Sammantaget talar detta enligt
Kristdemokraterna för en grundlig översyn
av arbetsmarknadspolitiken och AMV:s
organisation genom en parlamentarisk
utredning. Innan utredningsarbetet
slutförts bör AMS i egenskap av central
myndighet förändras mot en tydligare
stabsroll. Förändringen innefattar
rationaliseringar som gör det möjligt att
minska anslaget. Anslagsminskningar kan
också komma till stånd genom att
länsarbetsnämnderna regionaliseras eller
samordnas med länsstyrelserna och som en
följd av att antalet
arbetsmarknadspolitiska program reduceras,
vilket i sin tur leder till mindre
administration inom AMS och
länsarbetsnämnderna. Partiets
budgetalternativ innebär besparingar på 50
miljoner kronor på anslaget (yrk. 9 och 36
i denna del).
Centerpartiets förslag i motion A382 (yrk.
4 i denna del) innebär att
arbetsmarknadspolitiken decentraliseras och
att de arbetsmarknadspolitiska medlen kan
användas friare. Samtliga
försörjningssystem samordnas, vilket leder
till flexibilitet och besparingar. Partiet
avvisar regeringens förslag om ett
tillskott till anslaget på 700 miljoner
kronor för personalförstärkningar.
Sammantaget innebär Centerpartiets förslag
att anslaget tas bort från utgiftsområde 13
och i stället förs upp på utgiftsområde 14,
då med ett belopp som är 642,8 miljoner
kronor lägre än vad regeringen föreslagit.
Folkpartiet vill enligt motionerna Fi294
(yrk. 16 i denna del) och A389 (yrk. 28 i
denna del) reformera
arbetsmarknadspolitiken. Det bör vara
möjligt att använda andra former av
åtgärder såsom anlitande av
bemanningsföretag. Därigenom kan resurserna
till AMS minskas samtidigt som
effektiviteten ökar. Sammantaget räknar
partiet med att anslaget kan minskas med
1 100 miljoner kronor i förhållande till
vad som föreslås i budgetpropositionen.
Utskottets ställningstagande
I betänkandets avsnitt 3
Arbetsmarknadsverkets organisation m.m.
behandlas regeringens skrivelse 2000/01:142
Arbetsmarknadsverkets organisation.
Samtliga budgetförslag från
oppositionspartierna innebär väsentliga
nedskärningar av anslaget till
Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader. Gemensamt för
motionsförslagen är också att de innebär
betydande minskningar av resurserna till
arbetsmarknadspolitiska program liksom
stora organisatoriska förändringar inom
verket. Gemensamt för förslagen om
drastiska nedskärningar redan under
budgetåret 2002 är vidare att de är
orealistiska. Som utskottet konstaterat i
avsnitt 1 drabbas personer med svag
förankring på arbetsmarknaden ofta av
stigande arbetslöshet i ett försämrat
konjunkturläge. Utskottet finner det
ansvarslöst att i en sådan situation genom
omfattande anslagsnedskärningar kraftigt
reducera möjligheterna att motverka
effekterna av en konjunkturförsämring.
Utskottet har i inledande avsnitt i
betänkandet redovisat sin syn på det
organisatoriska förändringsarbete som pågår
respektive förbereds inom
Arbetsmarknadsverket och även lämnat vissa
synpunkter på volym och struktur när det
gäller de arbetsmarknadspolitiska
programmen. När det gäller verkets
organisation har utskottet behandlat både
övergripande ledning av verket och
exempelvis ekonomi- och
verksamhetsstyrning. I nyssnämnda avsnitt
har utskottet vidare behandlat förslag om
omläggning av arbetsmarknadspolitiken.
Motionsförslagen rörande anslaget
föranleder utskottet att något beröra
organisations- och styrningsfrågor också i
detta sammanhang. Här kan nämnas att verket
under hösten infört en ny
ledningsorganisation, Arbetsmarknadsverkets
ledningsgrupp, som består av
generaldirektören, samtliga
länsarbetsdirektörer, de fem direktörerna i
Arbetsmarknadsstyrelsen, GD-samordnaren och
informationschefen. Ledningsgruppen skall
fungera som verkets högsta organ och ha
till uppgift att utveckla verket som en
sammanhållen linjeorganisation i
överensstämmelse med beslut som slagits
fast av myndighetens styrelse och
generaldirektör. Enligt utskottets
uppfattning bör dessa åtgärder, tillsammans
med övriga organisatoriska förändringar som
behandlas i avsnitt 3 Arbetsmarknadsverkets
organisation m.m. leda till bättre
samordnad och effektivare styrning av
Arbetsmarknadsverket.
Också i fråga om bl.a. ekonomi- och
verksamhetsstyrning pågår en rad
aktiviteter inom verket. Här kan nämnas att
man inom ramen för ett projekt inom dessa
områden behandlar en rad frågor kring
regelverk och regelefterlevnad, systemstöd
och kvalitetssäkring. Samtliga
länsarbetsnämnder har under år 2000
inrättat en controllerfunktion.
I detta sammanhang vill utskottet något
beröra revisionen av Arbetsmarknadsverket.
Utskottet har noterat att
Riksrevisionsverket gjort bedömningen att
verkets årsredovisning i allt väsentligt är
rättvisande och att Ekonomistyrningsverket
funnit ekonomiadministrationen fullt
tillfredsställande. Det finns dock, som
regeringen påpekat i budgetpropositionen
och som utskottet berört i avsnitt 3
Arbetsmarknadsverkets organisation m.m.,
utrymme för förbättringar. Utskottet
instämmer i regeringens uppfattning att
analysen av måluppfyllelsen i många fall är
bristfällig och svårtolkad. Större
ansträngningar bör göras för att få till
stånd en mer relevant målstruktur och att
belysa varför flera mål inte har uppnåtts
samt vad som krävs för att målen skall
uppnås. Ett sådant översynsarbete pågår
enligt vad utskottet har erfarit inom
Regeringskansliet.
Regeringens förslag om en permanent
överföring till anslaget av det belopp på
700 miljoner kronor som hittills anvisats i
form av medel för tillfälliga
personalförstärkningar aviserades redan i
2001 års ekonomiska vårproposition (prop.
2000/01:100). Arbetsförmedlingarnas
uppgifter och insatser har inte minskat
under senare år trots ett förbättrat
arbetsmarknadsläge. Inte minst
aktivitetsgarantin kräver stora
personalresurser. De regler för
arbetslöshetsersättningen som gäller sedan
början av året innebär vidare att
arbetsförmedlingen kommer att ha en mer
aktiv roll i förhållande till dem som
uppbär ersättning. Samtidigt finns det
enligt utskottets uppfattning skäl att
betona att verksamheten vid
arbetsförmedlingen måste förhindra och
motverka flaskhalsar på arbetsmarknaden och
att den måste svara mot företagens behov.
Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund
förslaget om att 700 miljoner kronor
permanent överförs till anslaget.
Med hänvisning till vad som anförts i
detta sammanhang samt i avsnitten 1
Allmänna frågor och 3 Arbetsmarknadsverkets
organisation m.m. tillstyrker utskottet
regeringens förslag till medelsanvisning
under anslaget och avstyrker motionerna
A367 yrkandena 9 och 36 i denna del (kd),
A382 yrkande 4 i denna del (c), A384
yrkandena 5 och 8 (m), A389 yrkande 28 i
denna del (fp) och Fi294 yrkande 16 i denna
del (fp). Sist i detta avsnitt finns en
sammanställning av utskottets
ställningstagande i fråga om anslagen på
utgiftsområde 13.
Utskottet biträder vidare regeringens
förslag att 15 210 000 kr av inflytande
arbetsmarknadsavgifter skall få användas
för tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen
(prop. punkt 3). I propositionens punkt 3
hänvisas till lagen (1981:691) om
socialavgifter. Rätteligen bör förslaget
avse lagen (2000:981) om fördelning av
socialavgifter som i berört hänseende
ersatte den förstnämnda lagen fr.o.m. den 1
januari 2001. Utskottets förslag till
riksdagsbeslut utformas i enlighet med
detta.
Anslaget 22:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd1
Propositionen
Anslagsutveckling
Tusental kronor
-------------------------------------------------------------
Anslags-
2000 Utfall 32 251 353 sparande
-530 990
-------------------------------------------------------------
Utgifts-
2001 Anslag 38 445 136 2 prognos 36 710 000
-------------------------------------------------------------
2002 Förslag 36 023 000
-------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 36 063 000
-------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 35 958 000
-------------------------------------------------------------
1 Nytt anslag från år 2001. Redovisningen av
utfall och anslagssparande 2000 avser det tidigare
under utgiftsområdet för budgetåret 2000 uppförda
anslaget A 1 Bidrag till arbetslöshetsersättning.
2 Inklusive en minskning med 474 864
tkr på tilläggsbudget i samband med
den ekonomiska vårpropositionen 2001.
Tusental kronor
---------------------------------------------------------------
|Regeringens | Oppositionens förslag i förhållande till|
|förslag |regeringens förslag |
--------------------------------------------------------------
| | m | kd | c | fp |
--------------------------------------------------------------
|36 023 000 | -3 525 | -8 125 | -6 981 | -11 740 000|
| | 000 | 000 | 000 * | **|
--------------------------------------------------------------
*Nettoeffekt om hänsyn tas till Centerns
budgetförslag avseende anslaget på både
utgiftsområde 13 och utgiftsområde 14: -
6 981 000 tkr
** Vid beredningen av ärendet har det
framkommit att ändringen i motion A389
(yrk. 28 i denna del) i förhållande till
regeringens förslag av anslaget 22:2 Bidrag
till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd beräknats till ett annat
belopp än vad som skett i partiets
ekonomisk-politiska motion Fi294 (yrk. 16).
Det korrekta beloppet återfinns enligt vad
som framkommit vid beredningen i motion
Fi294 vilket utskottet beaktar vid
behandlingen av motionerna.
Anslaget används huvudsakligen till
finansiering av kostnaderna för
arbetslöshetsersättning vid
öppen arbetslöshet och
aktivitetsstöd för personer som
deltar i arbetsmarknadspolitiska
program. Aktivitetsstödet
motsvarar den
arbetslöshetsersättning
deltagarna skulle ha fått om de
varit öppet arbetslösa. Den som
inte är berättigad till
arbetslöshetsersättning får 143
kr per dag i aktivitetsstöd.
Aktivitetsstöd får även
användas för viss nationell
medfinansiering som svarar mot
utbetalningar från anslaget
Europeiska socialfonden m.m. för
perioden 2000-2006. Likaså får
aktivitetsstöd användas för
medfinansiering av regionala
tillväxtavtal för insatser som
ryms inom ramen för de
arbetsmarknadspolitiska reglerna
och med utgångspunkt i de mål
och prioriteringar som finns
uppsatta för
arbetsmarknadspolitiken.
Utgifterna under anslaget har
minskat kraftigt mellan åren
1999 och 2000. De påverkas
främst av omfattningen på
programmen och den öppna
arbetslösheten,
ersättningsnivåerna,
ersättningsperiodernas längd och
villkoren för rätt till
arbetslöshetsersättning.
Minskningen har dock inte
motsvarat den takt i vilken
arbetslösheten har gått ned. Det
beror på att sammansättningen av
gruppen arbetslösa har
förändrats och att de arbetslösa
i större utsträckning än
tidigare har haft
inkomstrelaterad
arbetslöshetsersättning samt på
att lägsta nivån på
aktivitetsstöd har höjts till
143 kr per dag. Den
genomsnittliga ersättningsnivån
beräknas öka ytterligare genom
de höjningar som gjorts av
ersättningsnivåerna inom
arbetslöshetsförsäkringen
eftersom motsvarande höjningar
görs för aktivitetsstödet.
Därutöver kommer den lägsta
nivån på aktivitetsstöd stegvis
att höjas ytterligare. I ett
första steg år 2002 skall en
höjning ske till 183 kr per dag.
Regeringen föreslår att
riksdagen anvisar ett ramanslag
om 36 023 miljoner kronor för
budgetåret 2002. Av detta
belopp beräknas 8 608 miljoner
kronor för aktivitetsstöd, 24
229 miljoner kronor för bidrag
till arbetslöshetsersättning
samt 3 185 miljoner kronor för
statliga ålderspensionsavgifter
avseende aktivitetsstöden och
bidrag till
arbetslöshetsersättning.
Vidare föreslås i
budgetpropositionen att
riksdagen bemyndigar regeringen
att för anslaget under år 2002
ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter om högst 4 000
miljoner kronor under 2003-2005
(prop. punkt 4).
Motioner
Moderata samlingspartiet
förespråkar i motion A384
införande av en allmän
arbetslöshetsförsäkring som
administreras av staten.
Försäkringen skall vara en
omställningsförsäkring som
finansieras med en
försäkringspremie som relateras
till månadslönen. Premien skall
utgå med 2 % procent på sådana
inkomster som är
ersättningsberättigande, och den
skall vara avdragsgill.
Ersättning skall endast kunna
utgå under en ersättningsperiod
om 300 dagar och möjlighet till
återkvalificering skall endast
kunna ske genom vad partiet
benämner riktigt arbete. Genom
den föreslagna
försäkringsutformningen blir det
möjligt att slopa huvuddelen av
dagens regel-, kontroll- och
sanktionssystem, vilket får
ekonomiska konsekvenser för
berörda myndigheter. Den
enskilde kompenseras för de
höjda egenavgifterna genom sänkt
skatt.
Sammanfattningsvis beräknar
Moderaterna besparingarna för
budgetåret 2002 till 3 525
miljoner kronor varav 2 450
miljoner kronor avser högre
egenfinansiering. Totalt
beräknar partiet att anslaget
skall uppgå till drygt 34,9
miljarder kronor (yrk. 1, 2 och
9).
Kristdemokraterna vill enligt
motionerna A251 (yrk. 1 och 2)
och A367 (yrk. 36 i denna del)
införa en allmän obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring från den
1 januari 2002. Försäkringen
skall ge grundläggande ekonomisk
trygghet så länge man står till
arbetsmarknadens förfogande. Den
bör utformas så att det alltid
lönar sig bättre att ta ett
kort, tillfälligt arbete än att
låta bli. Egenfinansieringen
(finansieringsavgiften) bör
höjas till en tredjedel i den
nya försäkringen. Höjningen
kompenseras genom sänkt
inkomstskatt, däribland genom
höjning av grundavdraget vilket
minskar marginaleffekterna.
Sammantaget beräknas anslaget
minska med 8 125 miljoner kronor
i förhållande till regeringens
förslag. Av detta belopp avser
5 260 miljoner kronor höjd
finansieringsavgift och 300
miljoner kronor bibehållet
högsta ersättningstak i
försäkringen. Detta framgår av
motion Fi292 som behandlas i
betänkande 2001/02:FiU1.
Centerpartiet betonar i motion
A382 (yrk. 1-3 och 4 i denna
del) att arbete alltid måste
löna sig.
Arbetslöshetsförsäkringen
reformeras genom att
medlemsavgiften till
arbetslöshetskassan höjs till
200 kr per månad vilket beräknas
motsvara en kassamässig
besparing för staten på 2 300
miljoner kronor. Medlemsavgiften
till arbetslöshetskassan skall
vara avdragsgill.
Ersättningstaket bör enligt
Centern sänkas till 580 kr per
dag vilket leder till att
reservationslönen för den
arbetslöse minskar. Detta gör
att anslaget beräknas minska med
ca 400 miljoner kronor. I fråga
om aktivitetsstödet föreslås en
höjning till 200 kr per dag
vilket kostnadsberäknas till 110
miljoner kronor, ett belopp som
beräknas rymmas inom befintlig
ram. I partiets budgetförslag
minskas anslaget med totalt
6 981 miljoner kronor.
Folkpartiet räknar i motionerna
Fi294 (yrk. 16 i denna del) och
A389 (yrk. 28 i denna del) med
anslagsbesparingar på 11 740
miljoner kronor, bl.a. till
följd av en reformerad
arbetslöshetsförsäkring och
höjda egenavgifter.
Utskottets ställningstagande
Arbetsmarknadsutskottet har
nyligen kommenterat
oppositionens förslag om
arbetslöshetsförsäkringen i ett
yttrande till finansutskottet om
ramarna för utgiftsområdena 13
och 14 (yttr. 2001/02:AU1y). I
yttrandet har
arbetsmarknadsutskottet rest
flera invändningar mot Moderata
samlingspartiets förslag till
utformning av
arbetslöshetsförsäkringen. Där
framhålls det att den slopade
anknytningen till
arbetslöshetskassan kan innebära
ett minskat ansvar för att
kostnaderna hålls nere; den
nuvarande kopplingen till
dagpenningnivån innebär indirekt
ett ansvar för lönenivån inom
kassans område. Förslaget är
dessutom fördelningspolitiskt
tveksamt bl.a. med hänsyn till
avdragsrätten för avgiften.
Efter en genomgång av de olika
budgetförslagen har utskottet
dragit slutsatsen att de bygger
på förutsättningar som inte kan
accepteras. Finansutskottet
instämmer i betänkande
2001/02:FiU1 i utskottets
kritik.
Kristdemokraterna räknar i
sitt anslagsförslag med att
redan år 2002 kunna minska
utgifterna på utgiftsområde 13
med närmare 9 miljarder kronor
varav drygt 8,1 miljarder kronor
avser besparingar på anslaget
22:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd. Därav beräknar
partiet de minskade utgifterna
för arbetslöshetsförsäkringen
till drygt 5,2 miljarder kronor.
Arbetsmarknadsutskottet har i
yttrande AU1y rest en rad
invändningar mot den föreslagna
utformningen av
arbetslöshetsförsäkringen och
därvid bedömt att
Kristdemokraternas beräkning av
besparingarna redan budgetåret
2002 är orealistisk.
Finansutskottet delar i
betänkandet FiU1 denna
uppfattning.
Folkpartiets beräknade
besparing på anslaget 22:2 med
drygt 11,7 miljarder kronor
budgetåret 2002 är än mer
orealistisk än
Kristdemokraternas. Den
utformning av
arbetslöshetsförsäkringen som
Folkpartiet förordar är dessutom
otydligt beskriven och
administrativt krånglig. Denna
uppfattning har
arbetsmarknadsutskottet framfört
i yttrandet AU1y.
Finansutskottet instämmer i
betänkandet FiU1 också i denna
bedömning.
Som framgått beräknar
Centerpartiet i sitt
budgetförslag besparingarna till
nära 7 miljarder kronor på det
aktuella anslaget. I likhet med
ovannämnda förslag bygger
beräkningen på förutsättningar
som arbetsmarknadsutskottet inte
kan acceptera, vilket påtalats i
yttrande AU1y. Utskottet avvisar
där partiets förslag redan med
hänsyn till förslaget om sänkt
tak för ersättningen från
arbetslöshetsförsäkringen. En
sådan sänkning skulle i
praktiken innebära att ännu
större grupper försäkrade än i
dag inte skulle få en 80-
procentig ersättningsnivå.
Centerpartiets budgetförslag
innefattar som framgått
omfördelningar mellan
utgiftsområdena 13-15 som bl.a.
inkluderar samordning av
kontantstöden och som sägs
medföra ökade samordningsvinster
och större rättvisa.
Finansutskottet konstaterar i
betänkande FiU1 att partiet inte
redovisar några regeländringar
eller förslag till hur de
samordnade stödformerna skall
användas, men att motionärerna
likväl förväntar sig att man på
utgiftsområdet mycket snabbt
skall kunna göra
effektivitetsvinster i
miljardklassen till följd av
denna åtgärd. Finansutskottet
finner det svårt att se hur
något som i praktiken endast är
omflyttning av anslag på
statsbudgeten skall kunna ge
upphov till besparingar av denna
omfattning.
I detta sammanhang kan nämnas
att regeringen under innevarande
riksmöte avser att återkomma
till riksdagen med en
proposition om
aktivitetsgarantin och
arbetslöshetsförsäkringen.
Med hänvisning till det
anförda biträder utskottet
regeringens förslag till
medelsanvisning för budgetåret
2002. Utskottet avstyrker därmed
motionerna A251 yrkandena 1 och
2 (kd), A367 yrkande 36 i denna
del (kd), A382 yrkandena 1-3 och
4 i denna del (c), A384
yrkandena 1, 2 och 9 (m), A389
yrkande 28 i denna del (fp) och
Fi294 yrkande 16 i denna del
(fp). Sist i detta avsnitt finns
en sammanställning av utskottets
ställningstagande i fråga om
anslagen på utgiftsområde 13.
Utskottet biträder även
regeringens förslag till
bemyndigande i fråga om
åtaganden för 2002, vilket
innebär att förslaget bör
bifallas (prop. punkt 4).
Anslaget 22:3 Köp av
arbetsmarknadsutbildning och
övriga kostnader1
Propositionen
Anslagsutveckling
Tusental kronor
-------------------------------------------------------------
Anslags-
2000 Utfall 15 647 851 sparande
2 498 841
-------------------------------------------------------------
Utgifts-
2001 Anslag 5 417 318 2 prognos 4 931 000
-------------------------------------------------------------
2002 Förslag 4 682 582
-------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 4 310 318 3
-------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 3 808 775 3
-------------------------------------------------------------
1 Nytt anslag från 2001.
Redovisningen av utfall och
anslagssparande 2000 avser det
tidigare under budgetåret 2000 under
utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och
arbetsliv uppförda anslaget A 2
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Anslagssparandet från 2000 har förts
bort som en indragning av
anslagsbelopp.
2 Inklusive en minskning med 343 768
tkr på tilläggsbudget i samband med
den ekonomiska vårpropositionen 2001.
3 Motsvarar 4 790 216 tkr i 2002 års
prisnivå.
Tusental kronor
------------------------------------------------------------
|Regeringens | Oppositionens förslag i förhållande till|
|förslag |regeringens förslag |
-----------------------------------------------------------
| | m | kd | c | fp |
-----------------------------------------------------------
| 4 682 582 | -1 170 | -820 000 | -4 682 | -1 171 |
| | 000 | | 582 * | 000|
-----------------------------------------------------------
*Nettoeffekt om hänsyn tas till
Centerns budgetförslag avseende
anslaget på både utgiftsområde
13 och utgiftsområde 14: -
1 683 105 tkr
Ändamålen för anslaget
är i huvudsak köp av
arbetsmarknadsutbildning,
flyttningsbidrag och
övriga kringkostnader
vid
arbetsmarknadspolitiska
program.
Situationen på
arbetsmarknaden har
fortsatt att förbättras
vilket gjort att
antalet deltagare i
arbetsmarknadspolitiska
program minskat.
Utgifterna för köp av
arbetsmarknadsutbildning
och övriga kostnader
uppgick under år 2000
till 5 155 miljoner
kronor vilket var 3 852
miljoner kronor lägre
än år 1999. Detta
förklaras främst av en
mindre omfattning i
arbetsmarknadsutbildningen,
att anställningsstöden
från hösten 1999 sker i
form av
skattekreditering i
stället för bidrag samt
av minskade utgifter
för projekt med
arbetsmarknadspolitisk
inriktning (tidigare
benämnda otraditionella
insatser).
I budgetpropositionen
föreslår regeringen att
riksdagen anvisar ett
ramanslag om 4 682
582 000 kr för
budgetåret 2002. Vidare
föreslås att riksdagen
bemyndigar regeringen
att för anslaget under
år 2002 ingå ekonomiska
förpliktelser som
inklusive tidigare
åtaganden innebär
utgifter om högst 3 000
miljoner kronor under
åren 2003-2005 (prop.
punkt 5).
I budgetpropositionen
läggs också fram
förslag om nya
ersättningsregler inom
de kommunala
ungdomsprogrammen. När
det gäller dessa
program föreslås att
riksdagen antar
regeringens förslag
till lag om ändring i
lagen (2000:625) om
arbetsmarknadspolitiska
program (prop. punkt
1).
I fråga om
ungdomsgarantin
föreslås att riksdagen
antar regeringens
förslag till lag om
ändring i lagen
(2001:486) om ändring i
lagen (2000:625) om
arbetsmarknadspolitiska
program (prop. punkt.
2). Det kan här noteras
att ändringen enligt
SFS 2001:486 ännu inte
trätt i kraft.
Lagförslagen enligt
punkterna 1 och 2 i
budgetpropositionen
framgår av bilaga 3
till betänkandet.
I proposition
2001/02:4 En politik
för tillväxt och
livskraft i hela landet
föreslår regeringen att
ett pendlingsbidrag för
veckopendling införs på
försök. Bidraget
föreslås gälla från den
1 januari 2002.
Propositionen har i
denna del av
näringsutskottet
överlämnats till
arbetsmarknadsutskottet.
Syftet är att skyndsamt
stimulera rörligheten
på arbetsmarknaden för
arbetslösa som på kort
sikt inte kan flytta
t.ex. av familjeskäl.
Bidraget skall riktas
till arbetslösa som får
arbete i regioner med
arbetskraftsbrist och
som har ett yrke där
arbetslösheten är hög
på hemorten. Bidraget
bör avse en fri hemresa
varannan vecka. Den som
beviljas stöd skall
kunna få detta under
sammanlagt högst sex
månader under en
tvåårsperiod. Bidraget
skall kunna lämnas till
arbetslös som fått
anställning under minst
tre månader (prop.
punkt 6).
Regeringen avser
enligt
budgetpropositionen att
våren 2002 återkomma
till riksdagen med ett
förslag om
försöksverksamhet med
ett s.k. friår under
perioden 2002-2004.
Försöksverksamheten
innebär enligt
budgetpropositionen att
anställda skall ha
möjlighet till ledighet
upp till ett år med
villkoret att
arbetsgivaren samtidigt
anställer en
långtidsarbetslös som
vikarie för den som är
ledig.
Försöksverksamheten
skall avgränsas till
cirka tio kommuner.
Motioner
I avsnitt 1 Allmänna
frågor behandlas
motionsförslag av mer
övergripande karaktär
från Moderata
samlingspartiet,
Kristdemokraterna och
Folkpartiet rörande
utformningen av de
arbetsmarknadspolitiska
programmen.
I nyssnämnda avsnitt
behandlas Moderata
samlingspartiets motion
A323. Partiet anser i
den bl.a. att flera av
de traditionella
programmen inklusive
aktivitetsgarantin bör
avskaffas till förmån
för individuellt
inriktade insatser,
dominerade av
utbildning. Detta krav
framförs också i motion
A384 (yrk. 4 och 10)
som behandlas i detta
sammanhang och där det
också framhålls att de
individuella åtgärderna
kan och måste få
varierande inriktning
beroende på individens
bakgrund, behov och
motivation. Partiet
betonar att ansvar och
valmöjligheter måste
flyttas så att den som
är arbetslös får
inflytande över beslut
hos olika myndigheter.
Anslaget beräknas
uppgå till 3 500
miljoner kronor vilket
motsvarar en minskning
med 1 170 miljoner
kronor i förhållande
till regeringens
förslag.
I motion Sk471 (yrk.
38) vill Moderaterna
att riksdagen skall
besluta att inte längre
medge kreditering på
skattekonto avseende
anställningsstöd.
Som framgått redovisar
utskottet i avsnitt 1
Allmänna frågor
övergripande synpunkter
på utformningen av de
arbetsmarknadspolitiska
programmen. Där
behandlas
Kristdemokraternas
motion N370 i vilken
partiet kräver en
översyn av åtgärderna
och bl.a. betonar att
arbetsmarknadsutbildningen
i högre grad bör
samordnas med det
reguljära
utbildningsväsendet. I
detta sammanhang
behandlas motion A367
(yrk. 6, 8, 12, 13, 16
och 36 i denna del) där
partiet närmare
utvecklar sina
synpunkter på
utformningen av de
arbetsmarknadspolitiska
programmen.
Därvid beskriver man
tillkomsten av olika
former av
anställningsstöd och
varnar för ständiga
regeländringar som
medför minskad
överskådlighet och ökad
byråkrati. För
långstidsarbetslösa
förespråkar
Kristdemokraterna
individuella
handlingsplaner och ett
personligt anpassat
stöd till den
långtidsarbetslöse,
ökade krav på den
sökande att vara aktiv
samt ett
anställningsstöd för
den som varit
långtidsinskriven mer
än två år där stödet
utgör 75 % av
lönekostnaden under de
första sex månaderna
och därefter 25 % i
ytterligare 18 månader.
Insatser med denna
utformning borde
tillsammans med övriga
arbetsmarknadspolitiska
åtgärder vara
tillräckliga (yrk. 6).
I fråga om ungdomars
situation på
arbetsmarknaden
pläderar
Kristdemokraterna för
ett antal principer som
bör styra politiska
insatser. Utbildning
skall uppmuntras och
premieras,
utbildningssystemet
skall ge även praktiskt
inriktade elever
möjlighet att
utvecklas, kommunerna
skall ha det
grundläggande ansvaret
för ungdomar upp till
20 år, och de ungdomar
som inte går i
gymnasiet skall få
kommunal praktik som
ger reell
arbetslivserfarenhet.
Alla ungdomar mellan 18
och 24 år skall
erbjudas reguljärt
arbete eller
meningsfulla studier.
Partiet anser att
regeringen lagt fram
rimliga förslag till
ersättning vid
deltagande i kommunala
ungdomsprogram
respektive kommunal
utvecklingsgaranti
(yrk. 8).
Arbetsgivare som
anordnar arbetspraktik
skall svara för
delfinansiering genom
ett
finansieringsbidrag.
Det är enligt partiet
positivt att det i dag
finns en möjlighet till
undantag från kravet på
finansieringsbidrag för
bl.a. utrikes födda,
arbetshandikappade och
för ideella
organisationer som
anordnar arbetspraktik.
Även statliga
myndigheter bör enligt
Kristdemokraterna
undantas från
finansieringsbidraget
eftersom dagens regler
leder till en rundgång
i det statliga systemet
och till att viktiga
uppgifter inom
exempelvis naturvården
riskerar att inte bli
utförda om ansvarig
myndighet måste betala
finansieringsbidrag
(yrk. 12).
Kristdemokraterna
välkomnar
försöksverksamheten med
friår i tio kommuner
men anser att den bör
begränsas till personer
mellan 45 och 55 år. Om
en anställd vid ett
företag deltar i
försöket måste det
ställas krav på
företaget att en
arbetslös tas in som
vikarie. Ett sabbatsår
skulle alternativt
kunna bekostas av den
enskilde genom förtida
pensionsuttag (yrk.
13).
Flyttningsbidraget
bör avskaffas eftersom
bidraget inte har någon
avgörande effekt på
benägenheten att flytta
till ett arbete (yrk.
16). Kristdemokraterna
avvisar i motion N31
yrkande 10 också det
förslag om
försöksverksamhet med
ett pendlingsbidrag som
läggs fram i
proposition 2001/02:4
med motiveringen att
bidrag som utgår på
försök ofta
permanentas. Partiet
vill i stället öka
avdragsrätten för
arbetsresor oavsett
bostadsort.
Kristdemokraternas
anslagsförslag är 820
miljoner kronor lägre
än vad regeringen
beräknat. Sammanlagt
520 miljoner kronor av
besparingen är en följd
av partiets förslag om
ökade resurser för
tjänster inom vård,
skola och omsorg,
företags- och
tillväxtfrämjande
åtgärder och sänkt
skatt på
hushållstjänster,
vilket leder till
minskade kostnader för
arbetsmarknadspolitiska
program.
Flyttningsbidraget bör
avskaffas, vilket
motsvarar en besparing
på 200 miljoner kronor.
Partiet motsätter sig
också att 100 miljoner
kronor sätts av för
insatser mot
deltidsarbetslöshet.
Centerpartiet räknar i
motionerna A381 (i
denna del) som
behandlas under
utgiftsområde 14 och
A382 (yrkande 4 i denna
del) som behandlas i
detta sammanhang med
stora besparingar på
anslaget. Dessa följer
av en decentraliserad
arbetsmarknadspolitik
och friare användning
av
arbetsmarknadspolitiska
medel. Likaså minskar
anslagsbehovet genom
insatser för
företagande, ett
reformerat
inkomstskattesystem och
betydande
skattesänkningar för
låg- och
medelinkomsttagare m.m.
som ger incitament till
arbete. Förutom som en
följd av minskad volym
på de
arbetsmarknadspolitiska
programmen reduceras
anslaget genom en
överföring av 500
miljoner kronor till
anslaget 17:11 för att
åstadkomma
skattelättnader för
arbetsgivare inom
övergångsarbetsmarknader.
Vidare görs en
engångsvis indragning
av anslaget på 500
miljoner kronor.
Under beredningen har
det framkommit att
anslaget Köp av
arbetsmarknadsutbildning
och övriga kostnader,
som partiet hänför till
utgiftsområde 14, i
motion A381 åsatts ett
felaktigt
anslagsnummer. Det
korrekta anslagsnumret
skall vara 22:3, vilket
beaktas av utskottet
vid behandlingen av
motionen.
Sammantaget innebär
Centerpartiets
budgetalternativ att
hela anslaget tas bort
från utgiftsområde 13
och i stället förs upp
på utgiftsområde 14 med
ett belopp som är
1 683 105 000 kr lägre
än vad regeringen
föreslagit.
Folkpartiets
budgetförslag i
motionerna Fi294 (yrk.
16 i denna del) och
A389 (yrk. 28 i denna
del) utgår från att
arbetsmarknadspolitiken
reformeras, vilket
leder till ett minskat
antal deltagare i
arbetsmarknadspolitiska
program liksom lägre
anslagsbehov. Partiet
beräknar ett anslag som
är 1 171 miljoner
kronor lägre än vad som
föreslås i
budgetpropositionen.
I detta sammanhang
kan nämnas att
Folkpartiet i motion
A389 som behandlas i
avsnitt 1 Allmänna
frågor förordar en
förändrad
programstruktur liksom
ett friår för
kompetensutveckling som
finansieras genom
pensionssystemet. I
anslutning till detta
avstyrker partiet
försöksverksamhet med
friår.
Miljöpartiet pläderar i
motion A220 (yrk. 10)
för att friår införs i
hela landet och inte
bara i tio
försökskommuner. Genom
införande av ett friår
får den anställde
möjlighet att berika
sitt liv genom att
studera eller vara
hemma med barnen
samtidigt som en
arbetslös får arbete.
Frågan om införande av
friår i hela landet tas
också upp i motion A385
(yrk. 1) av Barbro
Feltzing (mp) som vill
att försöket skall
utvärderas i syfte att
undersöka möjligheterna
till införande av friår
i hela landet.
Utskottets
ställningstagande
Som framgått behandlar
utskottet i avsnitt 1
Allmänna frågor
övergripande frågor
rörande utformningen av
arbetsmarknadspolitiska
program.
Kristdemokraterna
framför i motion A367
synpunkter på insatser
för långtidsarbetslösa
och presenterar då
förslag om hur
anställningsstödet bör
utformas.
Arbetsmarknadsutskottet
uttryckte i förra årets
budgetbetänkande
uppfattningen att det
kan finnas anledning
att i förenklande syfte
samordna regelverken
för anställningsstöden
men ansåg att man bör
avvakta den fortsatta
utvecklingen och
uppföljningen av
anställningsstöden
innan eventuella
förändringar övervägs.
Utskottet redogjorde i
sammanhanget för ett
uppdrag till IFAU
(Institutet för
arbetsmarknadspolitisk
utvärdering) att följa
upp och utvärdera
anställningsstöden.
Slutrapport från
uppdraget beräknas bli
avlämnad i december
2002.
Arbetsmarknadsutskottet
vidhåller sin
uppfattning att
resultatet av
uppföljningsarbetet bör
avvaktas och avstyrker
därmed motion A367
yrkande 6 (kd).
När det gäller
Kristdemokraternas
förslag i motion A367
om att statliga
myndigheter skall
undantas från kravet på
ett finansieringsbidrag
på 3 000 kr per månad
vid arbetspraktik vill
utskottet peka på att
kraven på sådana bidrag
mildrats eller tagits
bort i en rad fall. Så
är exempelvis
finansieringsbidraget
reducerat till 1 000 kr
om praktikanordnaren är
staten, en kommun eller
ett landsting och den
som anvisas är
långtidsinskriven som
arbetssökande vid den
offentliga
arbetsförmedlingen.
Vidare ställs, som
Kristdemokraterna också
påpekat, inga krav på
finansieringsbidrag om
praktiken anordnas för
personer med
arbetshandikapp,
invandrare eller för
ideell organisation som
anordnar arbetspraktik.
Inte heller krävs
finansieringsbidrag
exempelvis för den som
deltar i
aktivitetsgarantin, för
handledare i datortek
eller för den som
deltar i arbetspraktik
antingen i
vägledningssyfte under
maximalt åtta veckor
eller som en integrerad
del av
arbetsmarknadsutbildning.
Till detta kommer att
ekonomiskt stöd för
merkostnader som
föranleds av
arbetspraktik får
lämnas till ideella
organisationer som
anordnar arbetspraktik
och till statliga
anordnare av
arbetspraktik inom
skogsvårds-,
naturvårds- och
kulturmiljövårdsområdena.
Utskottet finner mot
denna bakgrund ingen
anledning att i
dagsläget ytterligare
utöka flexibiliteten i
bestämmelserna rörande
finansieringsbidrag vid
arbetspraktik och
avstyrker därmed motion
A367 yrkande 12 (kd).
I motion Sk471 (yrk.
38) anser Moderaterna
att det inte längre
skall vara möjligt med
kreditering på
skattekonto avseende
anställningsstöd.
Utskottet har tidigare
behandlat ett
motsvarande förslag
från Moderaterna i
betänkande
1999/2000:AU7. Då
konstaterade utskottet
att samma
finansieringsform
använts sedan den 1
oktober 1999 för bl.a.
det allmänna
anställningsstödet,
något som Moderaterna
uttryckligen hade
tillstyrkt i motion
1999/2000:Fi20. I den
sistnämnda motionen
förklarade partiet att
man inte hade någon
erinran mot att det
allmänna
anställningsstödet
ändrades från ett
kontantbidrag till
kreditering på
skattekonto. Ändringen
till kreditering på
skattekonto mötte inte
heller någon erinran
från finansutskottets
sida och godkändes av
riksdagen (prop.
1998/99:100, yttr.
AU3y, bet. FiU27, rskr.
249). Med hänvisning
till vad som anförts
avstyrker
arbetsmarknadsutskottet
motion Sk471 yrkande
38.
Utskottet konstaterar
att det till stor del
råder överensstämmelse
mellan de synpunkter
som Kristdemokraterna i
motion A367 för fram
angående utformningen
av
arbetsmarknadspolitiska
program för ungdomar
och den uppfattning som
utskottet företräder.
Motion A367 yrkande 8
(kd) får anses besvarad
med vad utskottet
anfört.
Som framgått har
regeringen i
budgetpropositionen
lagt fram två förslag
till ändringar av
reglerna för ersättning
vid deltagande i de
kommunala
ungdomsprogrammen
(16-19 år) och
ungdomsgarantin (20-24
år).
Ersättningen till
deltagare i de
kommunala
ungdomsprogrammen
föreslås vara enhetlig
i hela landet och
motsvara studiebidraget
till den som studerar i
gymnasieskolan, dvs.
950 kr per månad
(avsnitt 2.1 i
propositionen).
Motiveringen till denna
ersättningsnivå är
enligt regeringen att
deltagande i kommunala
ungdomsprogram inte
skall medföra högre
ersättning än vid
gymnasiestudier.
Utskottet delar i sak
regeringens uppfattning
men förordar vissa
ändringar i förhållande
till propositionen.
Den första ändringen
avser den
ersättningsnivå på 950
kr per månad som anges
i lagförslaget och där
beräkningen enligt vad
utskottet erfarit från
Regeringskansliet
utgått från att det är
frågan om en skattefri
ersättning medan det i
själva verket är frågan
om en beskattningsbar
inkomst. Ersättningen
bör, för att motsvara
ett icke skattepliktigt
belopp på 950 kr,
ändras till 1 360 kr.
Det skattepliktiga
beloppet har beräknats
enligt en gängse
tillämpad schablon.
I det av regeringen
framlagda lagförslaget
görs ingen åtskillnad
mellan ungdomar som
inte fullföljt
gymnasieutbildning och
ungdomar som gjort det.
Den nyssnämnda
ersättningsnivån på
1 360 kr bör avse den
förstnämnda kategorin.
För ungdomar som
fullföljt
gymnasieutbildning bör
kommunen liksom för
närvarande besluta om
vilken ersättning som
skall lämnas.
Med de av utskottet
föreslagna
förändringarna anser
utskottet att riksdagen
bör anta förslaget
avseende 2 § lagen
(2000:625) om
arbetsmarknadspolitiska
program (prop. punkt
1). Regeringens
respektive utskottets
förslag framgår av
bilaga 4.
Det andra förslaget
till lagändring som
läggs fram i
budgetpropositionen
(avsnitt 2.2) avser
ersättning vid
deltagande i
ungdomsgarantin enligt
4 § lagen (2000:625) om
arbetsmarknadspolitiska
program. Lagändringen
avser paragrafen i dess
lydelse enligt SFS
2001:486. Regeringens
förslag framgår av
bilaga 3. Utskottet
tillstyrker den
föreslagna höjningen av
ersättningsnivån till
deltagare i
ungdomsgarantin från 2
562 kr per månad till 3
160 kr per månad från
den 1 januari 2002 och
anser att riksdagen bör
anta lagförslaget
(prop. punkt 2).
Som framgått har ett
förslag om försöksvis
införande av
pendlingsbidrag lagts
fram i den
regionalpolitiska
propositionen (prop.
2001/02:4) och av
näringsutskottet
överlämnats till
arbetsmarknadsutskottet.
Utskottet, som
behandlat frågan om
rörlighet på
arbetsmarknaden också i
betänkandets inledande
del, finner det viktigt
att det prövas olika
former av insatser för
att stimulera
rörligheten på
arbetsmarknaden bland
arbetslösa personer.
Geografisk och/eller
yrkesmässig rörlighet
underlättar matchningen
på arbetsmarknaden. Av
AMS kvartalsrapport 3
för år 2001 framgår att
rörligheten bland
arbetslösa är fortsatt
låg. Bindningen till
ett visst yrke är
mindre stark än
bindningen till en viss
ort. Med hänvisning
till vad som anförts
tillstyrker utskottet
regeringens förslag i
proposition 2001/02:4
om att införa ett
pendlingsbidrag för
veckopendling (prop.
punkt 6) och avstyrker
motion N31 yrkande 10
där Kristdemokraterna
avvisar förslaget.
Utskottet avstyrker
också motion A367
yrkande 16 där partiet
förordar avskaffande av
flyttningsbidraget.
Den försöksverksamhet
med s.k. friår i cirka
tio kommuner som
aviseras i
budgetpropositionen har
föranlett tre
motionsyrkanden.
Miljöpartiets
motionärer i A220 och
A385 förespråkar en
utvidgning till hela
landet medan
Kristdemokraterna i
motion A367 som
framgått vill införa
vissa restriktioner i
försöksverksamheten
alternativt pröva en
annan form av
finansiering av ett
friårsförsök. Utskottet
anser att det finns
skäl att avvakta
regeringens aviserade
förslag om den närmare
utformningen av
försöksverksamheten och
avstyrker motionerna
A220 yrkande 10 (mp),
A367 yrkande 13 (kd)
och A385 yrkande 1
(mp).
I fråga om
medelsanvisning under
anslaget hänvisar
utskottet till de
synpunkter som
framförts tidigare i
betänkandet på
oppositionspartiernas
förslag till
besparingar och
anslagsberäkningar
beträffande bl.a. nu
aktuellt anslag.
Utskottet avstyrker
motionerna A367
yrkandena 6, 8, 12, 16
och 36 i denna del
(kd), A382 yrkande 4 i
denna del (c), A384
yrkandena 4 och 10 (m),
A389 yrkande 28 i denna
del (fp) och Fi294
yrkande 16 i denna del
(fp) och biträder
regeringens förslag
till medelsanvisning.
Utskottet tillstyrker
vidare regeringens
förslag i fråga om
bemyndigande för år
2002 (prop. punkt 5).
Anslaget 22:4
Särskilda insatser för
arbetshandikappade
Propositionen
Anslagsutveckling
Tusental kronor
-------------------------------------------------------------
Anslags-
2000 Utfall 6 171 290 sparande
433 3671
-------------------------------------------------------------
Utgifts-
2001 Anslag 6 542 240 prognos 6 321 000
-------------------------------------------------------------
2002 Förslag 7 139 492
-------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 7 198 857 2
-------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 7 258 715 2
-------------------------------------------------------------
1 Anslagssparandet beräknas
tas i anspråk för förslaget
på tilläggsbudget i
budgetpropositionen att
överföra motsvarande belopp
till anslaget 22:10 Bidrag
till lönegarantiersättning.
2 Motsvarar 7 109 492 tkr i
2002 års prisnivå.
Tusental kronor
------------------------------------------------------------
|Regeringens | Oppositionens förslag i förhållande till|
|förslag |regeringens förslag |
-----------------------------------------------------------
| | m | kd | c | fp |
-----------------------------------------------------------
| 7 139 492 | | 100 000 | -7 139 | 50 000 |
| | | | 492 * | |
-----------------------------------------------------------
*Nettoeffekt om hänsyn
tas till Centerns
budgetförslag avseende
anslaget på både
utgiftsområde 13 och
utgiftsområde 14: -99 439
tkr
Ändamålet för anslaget
är statsbidrag till
skyddat arbete hos
offentliga
arbetsgivare (OSA),
anställningar med
lönebidrag,
särskilt
introduktions- och
uppföljningsstöd
(SIUS),
projektmedel för
personer med
arbetshandikapp och
stöd till
hjälpmedel på
arbetsplatsen m.m.
Anslaget får även
användas för viss
nationell
medfinansiering som
svarar mot
utbetalningar från
anslaget Europeiska
socialfonden m.m.
för perioden
2000-2006.
Utgifterna under
anslaget påverkas
främst av
omfattningen av
lönebidrag och OSA
samt av den
genomsnittliga
kostnaden för dessa
stödformer. Syftet
är att
arbetssökande
personer med
arbetshandikapp
skall ges samma
möjligheter att
delta i arbetslivet
som personer utan
arbetshandikapp.
Oberoende av
konjunkturläge har
arbetshandikappade
svårigheter att få
arbete. Anställning
med lönebidrag,
skyddat arbete hos
offentliga
arbetsgivare och
anställning i
Samhall AB är
viktiga medel för
att underlätta för
arbetshandikappade
att få ett arbete.
Detta motiverar
enligt regeringen
en samlad översyn
av hur de
arbetshandikappades
ställning skall
stärkas på
framtidens
arbetsmarknad.
Regeringen
förordar att
försöksverksamheten
med Kulturarvs-IT
förlängs till att
gälla även under år
2002.
Regeringen anser
att AMV inte har
använt tilldelade
resurser för att
minska
arbetslösheten
bland
funktionshindrade i
tillräcklig
omfattning under år
2000 och betonar i
budgetpropositionen
att det är viktigt
att AMV fullt ut
utnyttjar de
tilldelade
resurserna.
Regeringen föreslår
att riksdagen
anvisar ett
ramanslag om 7 139
492 000 kr under år
2002.
Regeringen bör
därutöver
bemyndigas att för
år 2002 besluta om
åtaganden under
anslaget som medför
framtida utgifter.
Riksdagen föreslås
bemyndiga
regeringen att för
anslaget under 2001
ingå ekonomiska
förpliktelser på
högst 6 000
miljoner kronor
under 2003-2005
(prop. punkt 6).
Motioner
Kristdemokraterna
konstaterar i
motionerna A227
(yrk. 3) och A367
(yrk. 18 och 36 i
denna del) att det,
trots de senaste
årens
högkonjunktur,
kvarstår stora
problem för
arbetshandikappade
personer att komma
ut i arbetslivet.
Partiet förespråkar
därför en översyn
av hur
arbetsförmedlingarna
ger stöd till
funktionshindrade
så att de skall
kunna komma ut i
arbetslivet liksom
av Samhalls
funktion och vilka
åtgärder som
behöver vidtas för
att bolaget skall
lyckas bättre med
sitt uppdrag. Det
är önskvärt att
ökad tonvikt läggs
på att använda
lönebidrag bl.a.
för att de personer
som vill och kan
arbeta på vanliga
arbetsplatser skall
få större
möjligheter till
detta. I detta
syfte föreslås att
anslaget 22:4 ökas
med 100 miljoner
kronor genom en
överföring av detta
belopp från
anslaget 22:9
Bidrag till Samhall
AB.
Vid anställning
med lönebidrag i en
ideell förening bör
det såväl för en
nyanställd person
som för den som
haft en sådan
anställning efter
den 1 juli 1995
vara möjligt med en
bidragsnivå på 90
%.
Frågan om
Kulturarvs-IT tas
upp i motion Kr417
(yrk. 6) där
Kristdemokraterna
föreslår att
verksamheten inom
det treåriga
projektet skall
utökas till att
även omfatta
Sollefteå och Ånge
kommuner.
Centerpartiet pekar
i motionerna So240
(yrk. 4), A259
(yrk. 4) och A382
(yrk. 4 i denna
del) på att
lönebidragssystemet
har stor betydelse
för
arbetshandikappades
möjligheter att
komma ut på
arbetsmarknaden men
också bl.a. för
ideella
organisationers
tillgång till
arbetskraft. Den
högsta
bidragsgrundande
lönekostnaden vid
heltidsarbete, det
s.k.
lönebidragstaket,
är 13 700 kr per
månad. Beloppet har
varit oförändrat
under lång tid och
motsvarar på intet
sätt den
löneutveckling som
ägt rum i samhället
i övrigt. Detta
medför svårigheter
för arbetsgivare
att behålla eller
anställa personer
med
arbetshandikapp.
Centerpartiet
finner det
angeläget att höja
lönebidragstaket
till 15 000 kr per
månad och anser att
regeringen skall
lägga fram förslag
om ett mer
flexibelt
lönebidragssystem.
Det anslagsbelopp
som framgår av
budgetpropositionen
kommer inte att
kunna utnyttjas
fullt ut utan kan
minskas.
Sammantaget
innebär
Centerpartiets
budgetalternativ
att hela anslaget
tas bort från
utgiftsområde 13
och i stället förs
upp på
utgiftsområde 14,
då med ett belopp
som är 99 439 000
kr lägre än vad
regeringen
föreslagit.
Också Folkpartiet
betonar i
motionerna Fi294
(yrk. 16 i denna
del) och A389 (yrk.
22, 23 och 28 i
denna del) vikten
av särskilda
insatser för
arbetshandikappade
för att underlätta
deras situation på
arbetsmarknaden.
Arbetslinjen måste
gälla även för
arbetshandikappade.
Förtidspensioneringar
måste undvikas i
största möjliga
utsträckning. För
många i gruppen är
anställning med
lönebidrag eller
skyddat arbete inom
Samhall bra
alternativ.
Lönebidragstaket
har varit
oförändrat under
många år. Detta har
lett till allt
större svårigheter
för
funktionshindrade
med kvalificerade
utbildningar att få
lämpligt arbete.
Därför måste taket
höjas. Folkpartiet
anser att anslaget
bör höjas med 50
miljoner kronor
jämfört med vad som
föreslås i
budgetpropositionen.
I en rad enskilda
motioner (alla s)
ställs krav på en
översyn av
arbetsmarknaden för
arbetshandikappade
personer och på
ändringar av taket
eller andra
komponenter i
lönebidragssystemet.
Det gäller
motionerna A310
(yrk. 1 och 2) av
Barbro Hietala
Nordlund m.fl.,
A311 av Lisbeth
Staaf-Igelström
m.fl., A336 av
Carin Lundberg och
Rinaldo Karlsson,
A340 av Ann-Marie
Fagerström m.fl.,
A348 av Lars
Wegendal m.fl. och
A362 av Göte
Wahlström m.fl.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet redovisar
här inledningsvis
några uppgifter om
funktionshindrade
personers ställning
på arbetsmarknaden
ur forskarantologin
Funktionshinder och
välfärd (SOU
2001:56) från
kommittén
Välfärdsbokslut
över 1990-talet
(dir. 1999:7). I
studien
konstateras att
utvecklingen under
det gångna
decenniet varit
både positiv och
negativ.
Andelen
förvärvsarbetande
har tydligt minskat
såväl i
befolkningen i
stort som i gruppen
funktionshindrade.
Likaså har
tidsbegränsat
arbete blivit
vanligare i båda
grupperna. Det
finns dock enligt
studien inga tecken
på att
funktionshindrade
personers
förankring på
arbetsmarknaden
under 1990-talet
skulle ha
försvagats mer än
vad som varit
fallet för andra
grupper.
Sysselsättningen
har minskat och
arbetslösheten ökat
i ungefär lika stor
utsträckning bland
befolkningen i
stort respektive
bland
funktionshindrade
personer. Andelen
förvärvsarbetande
var dock klart
lägre i den
sistnämnda gruppen
än i den
förstnämnda såväl i
slutet av 1990-
talet som ett
decennium tidigare.
Allra mest
oroande är enligt
forskarantologin
den kraftiga
ökningen av andelen
personer i gruppen
funktionshindrade
som har långvariga
psykiska besvär och
som enligt
undersökningsdata
varken
förvärvsarbetar,
studerar, är
arbetssökande eller
uppbär pension.
Enligt studien har
man också funnit
att personer med
funktionshinder
tenderar att i
högre grad än andra
ha enformiga och
fysiskt olämpliga
arbeten. Dessa
skillnader har dock
minskat under 1980-
talet.
Även om
arbetsmarknaden för
funktionshindrade,
som framgått ovan,
i vissa avseenden
har förändrats i
positiv riktning
under 1990-talet
visar
Välfärdskommitténs
studie att andelen
funktionshindrade
med arbete har
minskat. Denna
andel har
visserligen
reducerats i alla
grupper i
befolkningen men
förändringen har
skett från olika
utgångslägen.
Slutsatsen av detta
kan vara att
personer med
funktionshinder i
förvärvsarbete i
slutet av 1990-
talet kanske i
högre grad än tio
år tidigare utgörs
av ett slags elit
av
funktionshindrade,
menar författarna
av
forskarantologin.
Då, i slutet av
1980-talet,
förvärvsarbetade en
betydligt större
andel av de
funktionshindrade,
men arbetsvillkoren
för dessa tycks i
flera avseenden ha
varit sämre än vad
som är fallet i
dag.
AMV hade tredje
kvartalet 2001 inte
helt uppnått
verksamhetsmålet
att minst 57 000
arbetshandikappade
i genomsnitt per
månad skulle vara
sysselsatta med
lönebidrag eller
OSA. Resultatet
dittills under året
var i genomsnitt
56 150 sysselsatta
per månad.
Utvecklingen under
året har dock
inneburit en
successiv ökning av
antalet
sysselsatta, vilket
enligt AMS
sannolikt är en
följd av att de
flesta
länsarbetsnämnder
har satt av
särskilda resurser
för att arbeta med
lönebidragsfrågor.
Samtidigt påtalar
flera
länsarbetsnämnder
enligt AMS ökade
svårigheter att få
fram lämpliga
arbeten. Enligt AMS
uppfattas taket för
den
bidragsgrundande
lönekostnaden på
13 800 kr av många
som ett hinder för
att intressera
arbetsgivare för
att anställa
personer med
lönebidrag. En
annan förklaring
till svårigheterna
att nå
verksamhetsmålet
kan enligt
budgetpropositionen
vara att
arbetshandikappade
har fått
anställning med
andra stöd än
lönebidrag.
AMV hade tredje
kvartalet 2001 inte
fullt ut uppnått
målsättningen att
den genomsnittliga
bidragsnivån för
lönebidrag (exkl.
allmännyttiga
organisationer)
skall uppgå till
högst 58 %. Den
genomsnittliga
nivån bland
anställda den 15
september uppgick
till 58,4 %. Det
fanns tydliga
regionala
skillnader i
måluppfyllelse.
I den ovan
refererade
forskarantologin,
andra studier,
budgetpropositionen
och ett antal
motioner
konstateras att
många
arbetshandikappade
personer
fortfarande har
svårt att få en
förankring på
arbetsmarknaden och
att situationen har
försämrats för
vissa grupper av
arbetshandikappade.
Utskottet finner
detta oroande och
ser därför positivt
på att regeringen i
budgetpropositionen
aviserar en
omfattande översyn
av hur
arbetsmarknaden för
arbetshandikappade
skall kunna
stärkas.
En sådan översyn
ligger också i
linje med vad
utskottet förordade
i sitt förra
budgetbetänkande
(bet. 2000/01:AU1).
Där konstateras att
det pågick ett
flertal projekt och
utvärderingar m.m.
rörande
lönebidragen och de
olika stöden till
arbetshandikappade.
Utskottet
underströk behovet
av ett samlat grepp
över insatserna för
stöd till
arbetshandikappade
och förutsatte att
regeringen skulle
beakta de
synpunkter som
framförts av bl.a.
Riksrevisionsverket
och vid behov
återkomma till
riksdagen med
förslag på
åtgärder. På
förslag från
utskottet riktade
riksdagen ett
tillkännagivande
till regeringen med
denna innebörd
(rskr.
2000/01:103).
Utskottet utgår
från att den
översyn som
aviseras i
budgetpropositionen
skall ha en bred
ansats och omfatta
en rad frågor
rörande insatser
för
arbetshandikappade,
däribland bl.a.
lönebidragssystemet
och verksamheten
vid Samhall men
också hur
arbetsförmedlingarna
arbetar i syfte att
underlätta för
arbetshandikappade
att komma ut i
arbetslivet. Likaså
förutsätter
utskottet att
frågor om
arbetsplatsanpassning
och ett utvidgat
arbetgivaransvar
behandlas i
översynen.
Utgångspunkten för
översynsarbetet
måste vara målet om
full sysselsättning
och delaktighet för
alla på
arbetsmarknaden.
I detta
sammanhang kan även
understrykas att
ett samhälle som är
tillgängligt för
alla utgör mål för
EU:s strategi för
funktionshindrade.
Strategin är
inriktad på tre
huvudområden:
samarbete mellan
kommissionen och
medlemsstaterna,
full delaktighet
för
funktionshindrade
personer och
integrering av ett
handikapperspektiv
vid utformning av
politiken på olika
områden. En
nyckelfråga i
sammanhanget är
åtgärder för att
förändra attityder
gentemot
funktionshindrade i
arbetslivet.
Därför behandlas
frågor om
arbetshandikappade
såväl i
sysselsättningsriktlinjerna
som i riktlinjerna
för programmet mot
fattigdom och
social utslagning.
Ministerrådet har
vidare beslutat att
år 2003 skall vara
ett Europeiskt
handikappår. I
beslutet
konstateras att
utestängningen av
funktionshindrade
från
arbetsmarknaden har
ett klart samband
med
attitydrelaterade
hinder och
bristande
information om
funktionshinder
(KOM (2001) 271
slutlig).
Med hänvisning
till den planerade
översynen avstyrks
motionerna A227
yrkande 3 (kd),
A259 yrkande 4 (c),
A310 yrkandena 1
och 2 (s), A311
(s), A336 (s), A340
(s), A348 (s), A362
(s), A367 yrkande
18 (kd), A389
yrkandena 22 och 23
(fp) och So240
yrkande 4 (c).
Utskottet har i
två tidigare
budgetbetänkanden
(bet. 1999/2000:AU1
respektive bet.
2000/01:AU1)
behandlat förslag
från
Kristdemokraterna
om att utvidga
försöksverksamheten
med Kulturarvs-IT
och därvid avstyrkt
dessa. I likhet med
tidigare avvisar
utskottet förslaget
om en utökad
försöksverksamhet.
Utskottet
tillstyrker
regeringens förslag
till
medelsanvisning på
anslaget och
avstyrker därmed
motionerna A367
yrkande 36 i denna
del (kd), A382
yrkande 4 i denna
del (c), A389
yrkande 28 i denna
del (fp) och Fi294
yrkande 16 i denna
del (fp) och Kr417
yrkande 6 (kd).
Sist i detta
avsnitt finns en
sammanställning av
utskottets
ställningstagande i
fråga om anslagen
på utgiftsområde
13.
Utskottet
biträder även
regeringens förslag
i fråga om
bemyndigande för år
2002 (prop. punkt
6).
Anslaget 22:5
Rådet för
Europeiska
socialfonden i
Sverige
Propositionen
Anslagsutveckling
Tusental kronor
-------------------------------------------------------------
2001 Anslag 92 400 96 8271
Utgiftsprognos
-------------------------------------------------------------
2002 Förslag 92 400
-------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 94 645 2
-------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 96 503 2
-------------------------------------------------------------
1 Myndigheten
disponerar utöver
anslagsbeloppet ett
utgående
överföringsbelopp om
5 328 000 kr från det
för budgetåret 2000 på
statsbudgeten uppförda
anslaget
Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader,
anslagspost 4 Rådet
för Europeiska
socialfonden i
Sverige, m.m.
2Motsvarar 92 400 tkr
i 2002 års prisnivå.
Tusental kronor
------------------------------------------------------------
|Regeringens | Oppositionens förslag i förhållande till|
|förslag |regeringens förslag |
-----------------------------------------------------------
| | m | kd | c | fp |
-----------------------------------------------------------
| 92 400 | | | -92 400 | |
| | | | * | |
-----------------------------------------------------------
*Nettoeffekt om
hänsyn tas till
Centerns
budgetförslag
avseende anslaget på
både utgiftsområde
13 och utgiftsområde
14: ingen
anslagsförändring.
Ändamålet för
anslaget är
kostnader för
personal,
lokaler och
andra
förvaltningskostnader
vid Rådet för
Europeiska
socialfonden i
Sverige
(Svenska ESF-
rådet) samt för
medfinansiering
av s.k.
tekniskt stöd
inom de berörda
socialfondsprogrammen.
Efter
beaktande av
ökade IT-
kostnader för
Svenska ESF-
rådet föreslår
regeringen att
riksdagen
anvisar ett
ramanslag om 92
400 000 kr för
budgetåret
2002.
Motion
Centerpartiet
förordar i
motion A382
(yrk. 4 i denna
del) att
anslaget tas
bort från
utgiftsområde
13 och flyttas
till
utgiftsområde
14.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet har
som framgått
ovan ställt sig
bakom
regeringens
fördelning av
anslagen på
utgiftsområden
och avstyrkt
den av
Centerpartiet
föreslagna
indelningen.
Mot bakgrund
härav avstyrker
utskottet
motion A382
yrkande 4 i
denna del (c)
och biträder
regeringens
förslag till
medelsanvisning
under anslaget.
Sist i detta
avsnitt finns
en
sammanställning
av utskottets
ställningstagande
i fråga om
anslagen på
utgiftsområde
13.
Anslaget 22:6
Europeiska
socialfonden
m.m. för
perioden
2000-2006
Propositionen
Anslagsutveckling
Tusental kronor
-------------------------------------------------------------
2000 Utfall 3 419 Anslagssparande
637 581
-------------------------------------------------------------
2001 Anslag 1 633 000 700 000
Utgiftsprognos
-------------------------------------------------------------
2002 Förslag 1 721 460
-------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 1 533 000
-------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 1 538 000
-------------------------------------------------------------
Tusental kronor
------------------------------------------------------------
|Regeringens | Oppositionens förslag i förhållande till|
|förslag |regeringens förslag |
-----------------------------------------------------------
| | m | kd | c | fp |
-----------------------------------------------------------
| 1 721 460 | | | -1 721 | |
| | | | 460 * | |
-----------------------------------------------------------
*Nettoeffekt om
hänsyn tas till
Centerns
budgetförslag
avseende anslaget på
både utgiftsområde
13 och utgiftsområde
14: -58 460 tkr
Under detta anslag redovisas utbetalningarna från
Europeiska socialfonden för programperioden 2000-2006.
Utbetalningarna avser delfinansiering av insatser inom
strukturfondsmålen 1, 2 och 3 samt gemenskapsinitiativet
Equal. Från anslaget bekostas även
Mål 3- programmet som startade i oktober 2000 är indelat
i fyra insatsområden, Kompetensutveckling för sysselsatta,
Ökad anställbarhet och företagaranda, Integration, mångfald
och jämställdhet respektive Lokal utveckling. Den totala
omfattningen av mål 3
Vissa ytterligare kostnader för den statliga medfinansieringen
av kompetensutveckling för sysselsatta inom mål 1 och 3 har
tillkommit jämfört med regeringens beräkningar före utarbetandet
av programdokumenten och anslaget bör därför engångsvis för år 20
Vidare föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen
att under år 2002 ingå ekonomiska åtaganden under anslaget som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om högst 4 000
miljoner kronor under 2003-2008 (prop. punkt 7).
Motion
Centerpartiet förordar i motion A382 (yrk. 4 i denna del) att
anslaget tas bort från utgiftsområde 13 och i stället uppförs
på utgiftsområde 14 med 1 663 000 000 kr, vilket är 58 460 000 kr
lägre än regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har som framgått ovan ställt sig bakom regeringens
fördelning av anslagen på utgiftsområden och avstyrkt den av
Centerpartiet föreslagna indelningen. Mot bakgrund härav avstyrker
utskottet motion A382 yrkande 4 i denna del (c) och biträder reg
regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget. Sist i detta
avsnitt finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om
anslagen på utgiftsområde 13.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till bemyndigande
för år 2002 (prop. punkt 7). I propositionens punkt 7 hänvisas
till ramanslaget 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden
2000-2006. Anslagsnumret skall rätteligen vara 22:6. I
utskottets hemställan framgår anslagets korrekta benämning.
Anslaget 22:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering
Propositionen
Anslagsutveckling
Tusental kronor
-------------------------------------------------------------
Anslags-
2000 Utfall 16 724 sparande
5 407
-------------------------------------------------------------
Utgifts-
2001 Anslag 20 582 1 prognos 20 000
-------------------------------------------------------------
2002 Förslag 20 596
-------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 21 106 2
-------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 21 503 2
-------------------------------------------------------------
1 Inklusive slutjustering med anledning av de statliga
avtalsförsäkringarna.
En närmare beskrivning av dessa finns i tilläggsbudgeten i
samband med budgetpropositionen (avsnitt 9.2).
2 Motsvarar 20 596 tkr i 2002 års prisnivå.
Tusental
kronor
------------------------------------------------------------
|Regeringens | Oppositionens förslag i förhållande till|
|förslag |regeringens förslag |
-----------------------------------------------------------
| | m | kd | c | fp |
-----------------------------------------------------------
| 20 596 | +4 404 | | -20 596 | |
| | | | * | |
-----------------------------------------------------------
*Nettoeffekt om hänsyn tas till Centerns budgetförslag avseende anslaget
på både utgiftsområde 13 och utgiftsområde 14: ingen anslagsförändring.
Ändamålet för anslaget avser kostnader för projekt, personal,
lokaler och andra förvaltningskostnader vid Institutet för
arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).
Det arbete inom arbetsmarknadspolitisk utvärdering som IFAU
har bedrivit under år 2000 ligger enligt regeringen väl i
linje med de behov som riksdagen har påvisat för att öka
kunskapen om arbetsmarknadspolitikens effekter.
Arbetsmarknadspolitiska program
Motioner
Moderata samlingspartiet vill i motion A384
(yrk. 6 och 11) få till stånd ett vidgat uppdrag
för Institutet för arbetsmarknadspolitisk
utvärdering så att detta får i uppgift att årligen
utvärdera resultaten av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna varvid
Centerpartiet förordar i motion A382 (yrk. 4 i
denna del) att anslaget tas bort från utgiftsområde
13 och flyttas till utgiftsområde 14.
Under beredningen har det framkommit att anslaget
Bidrag till administration av grundbelopp, som
partiet hänför till utgiftsområde 14, i motion
A382 åsatts ett felaktigt anslagsnummer. Det
korrekta anslagsnumret skall vara 22:8, vilket beaktas vid
behandlingen av motionen.
Utskottets ställningstagande
Arbetsmarknadsutskottet har i en rad betänkanden
betonat vikten av den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten följs upp och utvärderas och instämmer
i Moderaternas uppfattning att det är angeläget att
fortlöpande och noggrant undersöka effektiviteten i
de arbetsmarknadspolitiska insatserna.
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering
(IFAU) har enligt sin instruktion (1996:1426) i
uppdrag att främja, stödja och genomföra utvärdering
av arbetsmarknadspolitiskt motiverade åtgärder,
studier av arbetsmarknadens funktionssätt och utvärderi
funktionssätt och utvärdering av effekterna på arbetsmarknaden av åtgärder
inom utbildningsväsendet. Institutet har sedan tillkomsten år 1997 varje år
fått ökade anslag fram till innevarande budgetår då anslaget uppgår till
cirka 20,6 miljoner kronor. Samtidigt som institutets verksamhet successivt
har vuxit och utvecklats har det varje år hittills haft ett anslagssparande
på mer än 5 miljoner kronor. Enligt budgetpropositionen väntas utgifterna
budgetåret 2001 för första gången ungefär motsvara tilldelat anslag.
Utskottet kan mot denna bakgrund konstatera att institutets verksamhet
expanderat kraftigt sedan tillkomsten samtidigt som tilldelade medel inte
till fullo har utnyttjats.
En lång rad forskningsprojekt pågår,
planeras eller har redan avslutats inom IFAU.
Information om forskningsverksamheten finns
tillgänglig bl.a. på institutets hemsida
www.ifau.se. Bland de projekt som redovisas
där kan nämnas studien Den svenska arbetsm
Också inom AMS och på en rad högskolor m.m. bedrivs uppföljning och
utvärdering av de arbetsmarknadspolitiska programmen. AMS publicerar en
årlig rapport om arbetsmarknadspolitiska program. Den senaste rapporten,
Arbetsmarknadspolitiska program - årsrapport 2000, skall ge en övergripande
bild av de arbetsmarknadspolitiska program och insatser som funnits under
år 2000 bl.a. i fråga om syfte, innehåll, regelverk, deltagare, volymer,
resultat och kostnader.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet förslaget om ett
vidgat uppdrag för IFAU när det gäller utvärdering av de
arbetsmarknadspolitiska insatserna.
Utskottet finner regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget
väl avvägt och tillstyrker detta. Därmed avstyrks motion A384 yrkandena 6
och 11 (m). Utskottet har som framgått ovan ställt sig bakom regeringens
fördelning av anslagen på utgiftsområden och avstyrkt den av Centerpartiet
föreslagna indelningen. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet motion A382
yrkande 4 i denna del (c). Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av
utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.
Anslaget 22:8 Bidrag till administration av grundbelopp
Propositionen
Anslagsutveckling
Tusental kronor
------------------------------------------------------------
-
Anslags-
2000 Utfall 55 172 sparande
7 4091
------------------------------------------------------------
-
Utgifts-
2001 Anslag 63 244 prognos 58 000
------------------------------------------------------------
-
2002 Förslag 61 000
------------------------------------------------------------
-
2003 Beräknat 62 598 2
------------------------------------------------------------
-
2004 Beräknat 63 623 3
------------------------------------------------------------
-
1 Av anslagssparandet har 5 535 tkr förts bort
från anslaget.
2 Motsvarar 61 000 tkr i 2002 års prisnivå.
3 Motsvarar 61 000 tkr i 2002 års prisnivå.
Tusental
kronor
------------------------------------------------------------
|Regeringens | Oppositionens förslag i förhållande till|
|förslag |regeringens förslag |
-----------------------------------------------------------
| | m | kd | c | fp |
-----------------------------------------------------------
| 61 000 | -61 000 | | -61 000 | |
| | | | * | |
-----------------------------------------------------------
*Nettoeffekt om hänsyn tas till Centerns budgetförslag avseende
anslaget på både utgiftsområde 13 och utgiftsområde 14: ingen
anslagsförändring.
Ändamålet för anslaget är vissa förvaltningskostnader i den kompletterande
arbetslöshetskassan ALFA. Utgifterna avser administrationen av
grundbeloppet för de icke anslutna. Under åren 2000-2002 beräknas även 8
miljoner kronor för teknikinvesteringar avseende de icke anslutna i
arbetslöshetskassan ALFA.
Det totala antalet anslutna uppgår till 29 000 personer. Under år 2000
betalade ALFA- kassan ut arbetslöshetsersättning till närmare 46 600
personer. Av dessa var 7 800 personer anslutna till kassan. Övriga, 38 800
personer, erhöll grundbelopp.
Motioner
Ett införande av en allmän arbetslöshetsförsäkring enligt Moderata
samlingspartiets förslag medför enligt motion A384 (yrk.12) att anslaget 22
:8 kan utgå.
Centerpartiet förordar i motion A382 (yrk. 4 i denna del) att anslaget tas
bort från utgiftsområde 13 och flyttas till utgiftsområde 14.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ovan avstyrkt Moderata samlingspartiets förslag om införande
av en allmän arbetslöshetsförsäkring. I konsekvens med detta avstyrker
utskottet också partiets förslag i motion A384 yrkande 12 (m) om att låta
anslaget 22:8 utgå.
Utskottet har som framgått ovan ställt sig bakom regeringens fördelning av
anslagen på utgiftsområden och avstyrkt den av Centerpartiet föreslagna
indelningen. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet motion A382 yrkande 4 i
denna del (c). Sist i detta avsnitt finns en sammanställning av utskottets
ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.
Utskottet har noterat att det i olika delar av budgetpropositionen anges
olika benämningar på anslaget 22:8. Utskottet förordar att benämningen
fastställs till Bidrag till administration av grundbelopp och utformar
förslaget till riksdagsbeslut i enlighet med detta.
Anslaget 22:9 Bidrag till Samhall AB
Propositionen
Anslagsutveckling
Tusental
kronor
------------------------------------------------------------
Anslags-
2000 Utfall 4 262 419 sparande
0
------------------------------------------------------------
Utgifts-
2001 Anslag 4 262 419 prognos 4 262 419
------------------------------------------------------------
2002 Förslag 4 262 419
------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 4 262 419
------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 4 262 419
------------------------------------------------------------
Tusental
kronor
------------------------------------------------------------
|Regeringens | Oppositionens förslag i förhållande till|
|förslag |regeringens förslag |
-----------------------------------------------------------
| | m | kd | c | fp |
-----------------------------------------------------------
| 4 262 419 | | -100 000 | -4 262 | |
| | | | 419 * | |
-----------------------------------------------------------
*Nettoeffekt om hänsyn tas till Centerns budgetförslag avseende
anslaget på både utgiftsområde 13 och utgiftsområde 14: ingen
anslagsförändring.
Samhall AB har som uppgift att genom produktion av efterfrågade varor och
tjänster erbjuda meningsfullt och utvecklande arbete med god arbetsmiljö åt
arbetshandikappade där behoven finns. Ändamålet för anslaget avser
ersättning till Samhall AB för de merkostnader som bolaget har jämfört med
andra företag. Merkostnadsersättningen skall bl.a. täcka kostnader för
anpassad arbetstakt, geografisk spridning, diversifierad verksamhet och
stödinsatser för arbetsanpassning. Utgifterna på anslaget styrs främst av
antalet anställda med arbetshandikapp och antalet timmar som dessa arbetat.
Samhall har i avtalet mellan staten och bolaget för år 2000 åtagit sig att
utarbeta och redovisa hur Samhall som arbetsmarknadspolitisk åtgärd har en
rehabiliterande effekt för arbetshandikappade anställda under tiden som de
arbetar i Samhallkoncernen. Av slutrapporteringen av detta uppdrag framgår
att Samhall kommer att än tydligare i personalutvecklingsprocessen fokusera
på de arbetshandikappades personliga utvecklingsplaner och framför allt på
arbetet med rekrytering och övergångar i samverkan med arbetsförmedlingen.
Uppföljning och utvärdering av personalutvecklingsarbetet kommer att ske
kontinuerligt med en första redovisning i samband med koncernplaneringen
för 2003.
Som framgått har regeringen i budgetpropositionen pekat på att
arbetshandikappade personer oberoende av konjunkturläge har svårigheter att
få arbete. Detta motiverar enligt regeringen en samlad översyn av hur de
arbetshandikappades ställning skall stärkas på framtidens arbetsmarknad.
Motioner
Kristdemokraterna finner i motion A367 (yrk. 19 och 36 i denna del)
anledning att göra en bredare översyn av Samhalls inriktning och uppdrag
men också av arbetsmarknadspolitiken för arbetshandikappade i stort.
Översynen bör bl.a. inriktas på de problem som är förknippade med att finna
balans mellan Samhalls sociala uppdrag å ena sidan och uppdraget att
bedriva verksamheten så effektivt som möjligt å den andra. Det sociala
uppdraget måste komma mer i fokus utan att kostnaderna skenar iväg
samtidigt som mycket talar för att Samhalls roll i arbetsmarknadspolitiken
bör tonas ned i förhållande till andra instrument. I avvaktan på en översyn
bör anslaget till Samhalls verksamhet minskas med 100 miljoner kronor som i
stället förs till lönebidragsanslaget (22:4).
Vid beredningen har det framkommit att anslaget Bidrag till Samhall AB i
motion A367 har åsatts ett felaktigt anslagsnummer. Det korrekta
anslagsnumret skall vara 22:9, vilket beaktas av utskottet vid behandlingen
av motionen.
Centerpartiet förordar i motion A382 (yrk. 4 i denna del) att anslaget tas
bort från utgiftsområde 13 och flyttas till utgiftsområde 14.
Folkpartiet pekar i motion A389 (yrk. 24) på problem kring Samhall AB:s
verksamhet som enligt partiet uppmärksammats på senare tid. Rapporter har
kommit om att vinstkravet på bolaget gör att många anställda känner sig
stressade. Vidare finns en risk för konkurrenssnedvridning när det statligt
ägda bolaget konkurrerar på den öppna marknaden. Folkpartiet pläderar för
en skyndsam översyn av Samhall AB:s organisation.
Också i motionerna A332 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) och A347 av
Lars Wegendal m.fl. (s) förespråkas en översyn av Samhall.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att Samhall AB:s styrelse i oktober 2001 fattade
beslut om en ny organisation för bolaget från år 2002 samtidigt som
åtgärder skall vidtas i syfte att förbättra personalutvecklingsarbetet,
utveckla affärsverksamheten och effektivisera administrationen. Bolaget har
dessförinnan i juni 2001 lagt fram förslag till regeringen om en ändrad
finansieringsmodell för Samhalls verksamhet.
I flera motioner uttrycks farhågor bl.a. för att den sociala delen av
Samhalls verksamhet har tonats ner och att stressproblem ökat i omfattning
inom bolaget. Som nämnts skall bolaget enligt gällande avtal med staten
utarbeta och redovisa olika sätt som visar på att Samhall som
arbetsmarknadspolitisk åtgärd har en rehabiliterande effekt för
arbetshandikappade anställda under tiden som de arbetar i Samhallkoncernen.
Vidare skall Samhall redogöra för vilka åtgärder som vidtas för att
förbereda anställda med arbetshandikapp för en övergång till reguljär
anställning utanför koncernen.
Som vidare framgått har regeringen i budgetpropositionen aviserat en
översyn av hur de arbetshandikappades ställning skall stärkas på framtidens
arbetsmarknad. Översynen väntas som nämnts innefatta även den
arbetsmarknadspolitiska insatsen skyddat arbete i Samhall. Utskottet finner
mot denna bakgrund att de motionsyrkanden där det förespråkas en översyn av
Samhalls verksamhet delvis kan anses tillgodosedda. Motionerna A332 (s),
A347 (s), A367 yrkande 19 (kd) och A389 yrkande 24 (fp) avstyrks därmed av
utskottet.
Utskottet biträder regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker
därmed motion A367 yrkande 36 i denna del (kd). Utskottet har som framgått
ovan ställt sig bakom regeringens fördelning av anslagen på utgiftsområden
och avstyrkt den av Centerpartiet föreslagna indelningen. Mot bakgrund
härav avstyrker utskottet motion A382 yrkande 4 i denna del (c). Sist i
detta avsnitt finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i
fråga om anslagen på utgiftsområde 13.
Anslaget 22:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
Propositionen
Anslagsutveckling
Tusental
kronor
------------------------------------------------------------
Anslags-
2000 Utfall 7 229 sparande
0
------------------------------------------------------------
Utgifts-
2001 Anslag 7 229 prognos 7 229
------------------------------------------------------------
2002 Förslag 7 229
------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 7 229
------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 7 229
------------------------------------------------------------
Tusental
kronor
------------------------------------------------------------
|Regeringens | Oppositionens förslag i förhållande till|
|förslag |regeringens förslag |
-----------------------------------------------------------
| | m | kd | c | fp |
-----------------------------------------------------------
| 7 229 | -7 229 | | -7 229 * | |
-----------------------------------------------------------
*Nettoeffekt om hänsyn tas till Centerns budgetförslag avseende anslaget på
både utgiftsområde 13 och utgiftsområde 14: ingen anslagsförändring.
Samhall AB har som uppgift att genom produktion av efterfrågade varor och
tjänster erbjuda meningsfullt och utvecklande arbete med god arbetsmiljö åt
arbetshandikappade där behoven finns. Ändamålet för anslaget avser
ersättning till Samhall AB för de merkostnader som bolaget har jämfört med
andra företag. Merkostnadsersättningen skall bl.a. täcka kostnader för
anpassad arbetstakt, geografisk spridning, diversifierad verksamhet och
stödinsatser för arbetsanpassning. Utgifterna på anslaget styrs främst av
antalet anställda med arbetshandikapp och antalet timmar som dessa arbetat.
Samhall har i avtalet mellan staten och bolaget för år 2000 åtagit sig att
utarbeta och redovisa hur Samhall som arbetsmarknadspolitisk åtgärd har en
rehabiliterande effekt för arbetshandikappade anställda under tiden som de
arbetar i Samhallkoncernen. Av slutrapporteringen av detta uppdrag framgår
att Samhall kommer att än tydligare i personalutvecklingsprocessen fokusera
på de arbetshandikappades personliga utvecklingsplaner och framför allt på
arbetet med rekrytering och övergångar i samverkan med arbetsförmedlingen.
Uppföljning och utvärdering av personalutvecklingsarbetet kommer att ske
kontinuerligt med en första redovisning i samband med koncernplaneringen
för 2003.
Som framgått har regeringen i budgetpropositionen pekat på att
arbetshandikappade personer oberoende av konjunkturläge har svårigheter att
få arbete. Detta motiverar enligt regeringen en samlad översyn av hur de
arbetshandikappades ställning skall stärkas på framtidens arbetsmarknad.
Motioner
Kristdemokraterna finner i motion A367 (yrk. 19 och 36 i denna del)
anledning att göra en bredare översyn av Samhalls inriktning och uppdrag
men också av arbetsmarknadspolitiken för arbetshandikappade i stort.
Översynen bör bl.a. inriktas på de problem som är förknippade med att finna
balans mellan Samhalls sociala uppdrag å ena sidan och uppdraget att
bedriva verksamheten så effektivt som möjligt å den andra. Det sociala
uppdraget måste komma mer i fokus utan att kostnaderna skenar iväg
samtidigt som mycket talar för att Samhalls roll i arbetsmarknadspolitiken
bör tonas ned i förhållande till andra instrument. I avvaktan på en översyn
bör anslaget till Samhalls verksamhet minskas med 100 miljoner kronor som i
stället förs till lönebidragsanslaget (22:4).
Vid beredningen har det framkommit att anslaget Bidrag till Samhall AB i
motion A367 har åsatts ett felaktigt anslagsnummer. Det korrekta
anslagsnumret skall vara 22:9, vilket beaktas av utskottet vid behandlingen
av motionen.
Centerpartiet förordar i motion A382 (yrk. 4 i denna del) att anslaget tas
bort från utgiftsområde 13 och flyttas till utgiftsområde 14.
Folkpartiet pekar i motion A389 (yrk. 24) på problem kring Samhall AB:s
verksamhet som enligt partiet uppmärksammats på senare tid. Rapporter har
kommit om att vinstkravet på bolaget gör att många anställda känner sig
stressade. Vidare finns en risk för konkurrenssnedvridning när det statligt
ägda bolaget konkurrerar på den öppna marknaden. Folkpartiet pläderar för
en skyndsam översyn av Samhall AB:s organisation.
Också i motionerna A332 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) och A347 av
Lars Wegendal m.fl. (s) förespråkas en översyn av Samhall.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att Samhall AB:s styrelse i oktober 2001 fattade
beslut om en ny organisation för bolaget från år 2002 samtidigt som
åtgärder skall vidtas i syfte att förbättra personalutvecklingsarbetet,
utveckla affärsverksamheten och effektivisera administrationen. Bolaget har
dessförinnan i juni 2001 lagt fram förslag till regeringen om en ändrad
finansieringsmodell för Samhalls verksamhet.
I flera motioner uttrycks farhågor bl.a. för att den sociala delen av
Samhalls verksamhet har tonats ner och att stressproblem ökat i omfattning
inom bolaget. Som nämnts skall bolaget enligt gällande avtal med staten
utarbeta och redovisa olika sätt som visar på att Samhall som
arbetsmarknadspolitisk åtgärd har en rehabiliterande effekt för
arbetshandikappade anställda under tiden som de arbetar i Samhallkoncernen.
Vidare skall Samhall redogöra för vilka åtgärder som vidtas för att
förbereda anställda med arbetshandikapp för en övergång till reguljär
anställning utanför koncernen.
Som vidare framgått har regeringen i budgetpropositionen aviserat en
översyn av hur de arbetshandikappades ställning skall stärkas på framtidens
arbetsmarknad. Översynen väntas som nämnts innefatta även den
arbetsmarknadspolitiska insatsen skyddat arbete i Samhall. Utskottet finner
mot denna bakgrund att de motionsyrkanden där det förespråkas en översyn av
Samhalls verksamhet delvis kan anses tillgodosedda. Motionerna A332 (s),
A347 (s), A367 yrkande 19 (kd) och A389 yrkande 24 (fp) avstyrks därmed av
utskottet.
Utskottet biträder regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker
därmed motion A367 yrkande 36 i denna del (kd). Utskottet har som framgått
ovan ställt sig bakom regeringens fördelning av anslagen på utgiftsområden
och avstyrkt den av Centerpartiet föreslagna indelningen. Mot bakgrund
härav avstyrker utskottet motion A382 yrkande 4 i denna del (c). Sist i
detta avsnitt finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i
fråga om anslagen på utgiftsområde 13.
Anslaget 22:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
Propositionen
Anslagsutveckling
Tusental
kronor
------------------------------------------------------------
Anslags-
2000 Utfall 973 028 sparande
92 660
------------------------------------------------------------
Utgifts-
2001 Anslag 963 367 1 prognos 1 246 685
------------------------------------------------------------
2002 Förslag 388 000
------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 416 000
------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 416 000
------------------------------------------------------------
1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med
budgetpropositionen för 2002 med 433 367 tkr.
Från anslaget finansieras utbetalning av ersättningar till arbetstagare
för lönefordringar vid konkurs i enlighet med lönegarantilagen (1992:497).
Från anslaget betalas också ersättningar till länsstyrelserna för deras
arbete med utbetalning av lönegarantimedel samt till Kammarkollegiet för
administrativa kostnader. Från och med budgetåret 2001 nettobudgeteras
anslaget. Således får återvunna medel ur konkurser disponeras för ändamålet
för anslaget.
Utgifterna vad gäller lönegarantiersättningar styrs av antalet konkurser,
av hur många som omfattas av konkurserna, ersättningstidens längd samt av
de bestämmelser som styr rätten till ersättning.
Regeringen anser att det behövs ett tydligare myndighetsansvar för
lönegarantin. Ett utredningsförslag med denna innebörd bereds för
närvarande inom Regeringskansliet.
För budgetåret 2002 föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett anslag
på 388 miljoner kronor.
Utskottet biträder regeringens anslagsberäkning. Nedan finns en
sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på
utgiftsområde 13.
4.4 Sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen m.
m. på utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Av nedanstående tabell framgår regeringens och oppositionspartiernas
förslag till fördelning av anslag på utgiftsområde 13.
Tusental
kronor
--------------------------------------------------------------------------
| |Anslag |Regeringen| m | kd | c | fp |
--------------------------------------------------------------------------
|22:1 |Arbetsmarknadsverkets|4 517 |-225 853 | -50 000 |-4 517 058 |-1100000
|
| |förvaltningskostnader| 058 | | | |
|
--------------------------------------------------------------------------
|22:2 |Bidrag till | 36 023 | -3 525 |-8 125 000 |-6 981 000 |
-|
| |arbetslöshetsersättning|000 | 000 | | |
11 740 000** |
| |och | | | | |
|
| |aktivitetsstöd | | | | |
|
-------------------------------------------------------------------
|22:3 |Köp av | 4 682 | - | -820 000 |-4 682 582 |-1
171 000
|
| |arbetsmarknadsutbildning|582|1 170 000| | |
|
| |och övriga | | | | |
|
| |kostnader | | | | |
|
-------------------------------------------------------------------
--------------
|22:4 |Särskilda | 7 139 | | 100 000 |-7 139 492 |
50 000|
| |insatser för | 492 | | |
| |
| |arbetshandikappade| | | | |
|
-------------------------------------------------------------------
--------------
|22:5 |Rådet för | 92 400 | | | -92 400 |
|
| |Europeiska | | | | |
|
| |socialfonden i | | | | |
|
| |Sverige | | | | |
|
-------------------------------------------------------------------
--------------
|22:6 |Europeiska | 1 721 | | | -1 |
|
| |socialfonden m.m. | 460 | | | 721 460 |
|
| |för perioden | | | | |
|
| |2000-2006 | | | | |
|
-------------------------------------------------------------------
--------------
|22:7 |Institutet för | 20 596 | 4 404 | | -20 596 |
|
| |arbetsmarknadspolitisk| | | | |
|
| |utvärdering | | | | |
|
-------------------------------------------------------------------
--------------
|22:8 |Bidrag till | 61 000 |-61 000 | | -61 000 |
|
| |administration av | | | |
| |
| |grundbelopp | | | | |
|
-------------------------------------------------------------------
--------------
|22:9 |Bidrag till | 4 262 | | -100 000 |-4 262 419 |
|
| |Samhall AB | 419 | | | |
|
-------------------------------------------------------------------
--------------
|22:10 |Bidrag till | 7 229 | -7 229 | | -7 229 |
|
| |Stiftelsen | | | | |
|
| |Utbildning | | | | |
|
| |Nordkalotten | | | | |
|
-------------------------------------------------------------------
--------------
|22:11 |Bidrag till |388 000 | | | |
|
| |lönegarantiersättning| | | | |
|
-------------------------------------------------------------------
-------------
|Summa | 58 915 | -4 | - 8 | -29 |
-13|
| | 236 |984 678 | 995 000 | 485 236 |961
000**|
-------------------------------------------------------------------
-------------
** Vid behandlingen av motion A389 (yrk. 28 i denna del) har det
framkommit att ändringen i förhållande till regeringens förslag av anslaget
22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd beräknats till
ett annat belopp än vad som skett i partiets ekonomisk- politiska motion
Fi294 (yrk. 16). Det korrekta beloppet återfinns enligt vad som framkommit
vid beredningen i motion Fi294, vilket utskottet beaktar i behandlingen av
motionerna.
Av avsnitt 4.3 framgår att utskottet anslutit sig till regeringens förslag
om fördelning på anslag av utgifterna på utgiftsområde 13. Det innebär att
propositionen tillstyrks i denna del (prop. punkt 8) samtidigt som
utskottet avstyrker motionerna A251 yrkandena 1 och 2 (kd), A367 yrkandena
6, 8, 9, 12, 16 och 36 i denna del (kd), A382 yrkandena 1-3 och 4 i denna
del (c), A384 yrkandena 1, 2, 4-13 (m), A389 yrkande 28 (fp), Fi294 yrkande
16 i denna del (fp) och Kr417 yrkande 6 (kd).
5. Utgiftsområde 14 Arbetsliv
Utgiftsområde 14 Arbetsliv består av politikområdena Arbetslivspolitik och
Jämställdhetspolitik.
5.1 Politikområdet Arbetslivspolitik
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag och bemyndigande på
utgiftsområde 14 Arbetsliv under budgetåret 2002 och avstyrker samtliga
motionsyrkanden som rör anslagen.
Jämför reservationerna 13 och 14 (m).
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen - utan att framställa något särskilt
yrkande - att målet för politikområdet skall vara ett bra arbetsliv med väl
fungerande arbetsvillkor.
Enligt regeringen skall arbetslivspolitiken inom ramen för målet bidra
till tillväxt, sysselsättning och ett konkurrenskraftigt näringsliv.
Politikområdet indelas i ett antal verksamhetsområden: arbetsmiljö,
kunskap och kompetens, arbetsrätt, icke- diskriminering samt medling och
lönebildning. Till politikområdet hör Internationella arbetsorganisationens
(ILO) verksamhet. Politikområdet omfattar myndigheterna Arbetsmiljöverket,
Arbetslivsinstitutet, Arbetsdomstolen, Statens nämnd för arbetstagares
uppfinningar, ILO- kommittén, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
sexuell läggning (HomO) och Medlingsinstitutet.
För varje verksamhetsområde uppställs mål. Dessa framgår av följande
uppställning.
- En bra och utvecklande arbetsmiljö (verksamhetsområde arbetsmiljö).
- En ökad kunskap om och i arbetslivet (verksamhetsområde kunskap och
kompetens).
- En arbetsrätt som skapar trygghet, flexibilitet och delaktighet (
verksamhetsområde arbetsrätt).
- Diskriminering i arbetslivet och i samhället i övrigt skall ej förekomma
(verksamhetsområde icke- diskriminering).
- Arbetsfred och en lönebildning i samhällsekonomisk balans (
verksamhetsområde medling och lönebildning).
I redogörelsen för verksamhetsområdet arbetsmiljö pekar regeringen på att
ohälsan i arbetslivet uppvisar en alarmerande ökning som bl.a. leder till
att de långa sjukskrivningarna ökar. Regeringen anser därför att det bör
vidtas kraftfulla åtgärder. Som ett led i detta arbete presenteras ett
åtgärdsprogram som består av elva punkter. Syftet med programmet är att
sätta individen i centrum och att göra arbetsgivarnas ansvar för hälsan
tydligare. Arbetet kommer att ske i nära samarbete med arbetsmarknadens
parter. För att få underlag för arbetet har regeringen tillsatt en särskild
utredare som skall utarbeta förslag till en samlad handlingsplan för ökad
hälsa i arbetslivet, HpH- utredningen (dir. 2000:92). Utredaren har lämnat
en delrapport i juni 2001. Senast i december i år skall förslag till
långsiktiga åtgärder redovisas. Dessutom har en arbetsgrupp inom
Näringsdepartementet tagit fram en handlingsplan med en strategi för att
komma till rätta med utvecklingen av den arbetsrelaterade ohälsan och som
skall bidra till en förnyelse av arbetsmiljöarbetet. Arbetsgruppen har i
sin slutrapport (Ds 2001:28) i maj 2001 lämnat förslag till en
handlingsplan som anger inriktningen av det fortsatta arbetet.
Regeringens elvapunktsprogram ser ut på följande sätt.
Åtgärder för bättre arbetsmiljö och tydligare arbetsgivaransvar
1. Nationella mål för ökad hälsa i arbetslivet
Regeringen har påbörjat ett arbete med att formulera övergripande mål för
ökad hälsa i arbetslivet. Under våren 2002 avser regeringen att återkomma
med en redovisning av arbetet.
2. Trepartssamtal mellan regeringen och arbetsmarknadens parter
Regeringen aviserar att man kommer att ta initiativ till trepartssamtal
mellan regeringen och arbetsmarknadens parter för att skapa samsyn samt
samordna insatserna i strategin för att motverka ohälsa i arbetslivet.
Samtalen kommer att avse både förebyggande arbete och rehabilitering.
3. Ekonomiska drivkrafter för arbetsgivaren att förebygga ohälsa
Regeringen kommer att inleda ett arbete med att ge arbetsgivarna starkare
ekonomiska drivkrafter att ta större ansvar för arbetsvillkor och för att
integrera det förebyggande och rehabiliterande arbetet i verksamheten.
4. Utveckling av arbetsmiljöarbetet
Arbetsmiljöarbetet skall utvecklas vidare. Bland annat kommer medel att
avsättas under 2001 för att stärka metodutvecklingen inom
företagshälsovården. Medel kommer också att avsättas under 2001-2002 för
att utbilda regionala skyddsombud i arbetsmiljölagstiftningen.
5. Hälsobokslut
Särskilda ekonomiska drivkrafter i styrsystemet kommer att införas inom
den offentliga sektorn.
6. Försök att minska ohälsan inom den offentliga sektorn
Regeringen kommer att inleda särskilda försök hos några av de stora
offentliga arbetsgivarna för att förebygga och minska sjukfrånvaron.
Åtgärder för snabb återgång till arbete vid ohälsa
7. Förnyelse av rehabilitering - individen i centrum
För att förhindra passivisering och för att underlätta för den sjukskrivne
att komma tillbaka till arbete är det enligt regeringen nödvändigt både att
välfungerande individanpassad rehabilitering sätts in i tid och att en
tydlig ansvarsfördelning görs. För att åstadkomma detta krävs en förnyelse
av den administrativa hanteringen av sjukfall som bedöms ligga i riskzonen
för långtidssjukskrivning samt av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.
Regeringens avsikt är att inleda förnyelsearbetet på några orter för att
sedan skyndsamt utvidga det till att omfatta hela landet.
8. Justeringar av den gällande lagstiftningen för att höja kvaliteten i
rehabiliteringsarbetet
Regeringen föreslår bl.a. att bestämmelsen om försäkringskassans
fördjupade bedömning av sjukpenningsrätten skall upphöra att gälla.
9. Former för sjukskrivningsprocessen
Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket kommer att få i uppdrag att
närmare klargöra omfattningen av problemen och följderna för
sjukförsäkringens kostnader samt att lämna förslag till utvecklingen av
formerna för sjukskrivningsprocessen.
Forskning m.m.
10. Förbättrad statistik och forskning på ohälsområdet
Enligt regeringen finns det behov av mer utvecklad forskning och statistik
. Regeringen aviserar att den har för avsikt att återkomma med preciserade
åtgärder på detta område.
11. Förbättrad tillgänglighet till behandling i hälso- och sjukvården
Regeringen påpekar att hälso- och sjukvården under perioden 2001-2004
kommer att tillföras 9 miljarder kronor. Inriktningen är bl.a. att stärka
primärvården och öka patienternas möjlighet att etablera en fast
läkarkontakt. Landstingen kommer dessutom att under perioden 2002-2004
tillföras sammanlagt 3,75 miljarder kronor för att öka tillgängligheten
till behandlingar i hälso- och sjukvården.
Under verksamhetsområde kunskap och kompetens hänvisar regeringen till att
Arbetslivsinstitutet påbörjat ett omställningsarbete i syfte att
koncentrera resurserna och utveckla nya organisationsformer för att möta
nya situationer och behov i arbetslivet. I samband med en översyn av
institutets verksamhet har frågan om att flytta över vissa av institutets
forskningsuppgifter till andra organ aktualiserats. Bland annat kommer
vissa delar av institutets laborativa verksamhet att överföras till olika
högskolor.
Inom ramen för verksamhetsområde arbetsrätt noteras att regeringen har
gett Arbetslivsinstitutet i uppdrag att se över den arbetsrättsliga
lagstiftningen. Regeringen anser, med hänsyn till den kommande
arbetskraftsbristen, att det är viktigt att de som önskar bereds möjlighet
att arbeta full tid.
Regeringen noterar i anslutning till verksamhetsområde icke-
diskriminering att det pågår arbete för att förebygga och motverka
diskriminering men att det är ett långsiktigt arbete och att det ännu inte
går att avläsa effekterna av bl.a. HomO:s verksamhet.
Slutligen påpekar regeringen i sin redogörelse för verksamhetsområde
medling och lönebildning att Medlingsinstitutet är en ny myndighet som
fortfarande är under uppbyggnad. Regeringen anser därför att det inte går
att dra några långtgående slutsatser om institutets verksamhet.
Motioner
Moderaterna anser i kommittémotion A384 (yrk. 25) att regeringens förslag
till mål för politikområdet Arbetslivspolitik bör avvisas med hänvisning
till partiets politik som presenteras i motionerna A219 Lokal lönebildning,
A318 En flexibel och individuell arbetstid, A323 En arbetsmarknad för alla
och Sf345 Vårdbidraget för funktionshindrade barn.
I kommittémotion A381 (i denna del) föreslår Centerpartiet, i enlighet med
ståndpunkten att utgiftsområde 13 endast skall bestå av försörjningsstöd,
att följande anslag från utgiftsområdet skall överföras till utgiftsområde
14: 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, 22:3 Köp av
arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader - anslaget har i
motionsyrkandet felaktigt åsatts nummer 22:2 -, 22:4 Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade, 22:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, 22:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006, 22:7 Institutet för
arbetsmarknadspolitisk utvärdering, 22:8 Bidrag till administration av
grundbelopp, 22:9 Bidrag till Samhall AB, 22:10 Bidrag till Stiftelsen
Utbildning Nordkalotten och 22:11 Bidrag till lönegarantiersättning.
I motion A335 behandlar Lena Sandlin- Hedman m.fl. (s) det s.k.
elvapunktsprogrammet. Motionärerna välkomnar programmet men anser att det
behövs ytterligare åtgärder. Bland annat anser motionärerna att det bör
införas ett mål som innebär att den arbetsrelaterade ohälsan halveras före
2006.
Såväl oppositionspartierna som enskilda motionärer har i motioner framfört
förslag som rör olika arbetsmiljöfrågor. Bland annat framförs synpunkter på
regeringens elvapunktsprogram. Dessa motioner kommer utskottet att behandla
i ett särskilt betänkande om arbetslivsfrågor våren 2002.
Utskottets ställningstagande
Vid en jämförelse av regeringens förslag
när det gäller utgiftsområde 14 med förra årets budgetproposition kan
konstateras att regeringen valt en något annorlunda struktur. Liksom förra
året är utgiftsområdet indelat i s.k. politikområden som bl.a. omfattar ett
antal myndigheters anslag. För varje politikområde finns ett mål angivet.
Utgiftsområdet omfattade för innevarande budgetår tre politikområden:
Arbetslivspolitik, Jämställdhetspolitik och Effektiv statsförvaltning. Från
och med budgetåret 2002 överförs politikområdet Effektiv statsförvaltning
till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. En annan
förändring jämfört med tidigare är att politikområde Arbetslivspolitik fr.o
.m. budgetåret 2002 skall vara indelat i s.k. verksamhetsområden, för vilka
det skall gälla särskilda mål. Politikområde Jämställdhetspolitik är dock
inte indelat i verksamhetsområden.
De nu angivna förändringarna är föranledda av den översyn av mål och
verksamhetsstruktur som regeringen inlett och som utskottet redovisar för
under avsnitt 1 Allmän inriktning. Enligt regeringen kommer strukturen att
förändras på så sätt att politikområdena indelas i verksamhetsområden som i
sin tur indelas i verksamhetsgrenar.
När det gäller frågan om mål på de olika nivåerna anser utskottet, vilket
framgått ovan, att det är angeläget att arbetet som pågår inom
Regeringskansliet så långt som möjligt resulterar i mät- och
uppföljningsbara mål som gör det meningsfullt att ställa dem mot kostnader
på området. Samtidigt skall det framhållas att en del av de mål som anges
under politikområdet Arbetsliv inte direkt kan relateras till kostnader som
belastar statsbudgeten, exempelvis verksamhetsområdet arbetsrätt. Utskottet
kan också konstatera att målen för vissa verksamhetsområden, exempelvis
icke- diskriminering, har större räckvidd än målet för politikområdet.
Målet för verksamhetsområdet anges som "Diskriminering i arbetslivet och i
samhällslivet i övrigt skall ej förekomma" och går därmed utöver det som
rör arbetslivet. Till detta kommer att regeringen när den beskriver vilka
insatser som gjorts inom verksamhetsområdet anger insatser både inom och
utanför politikområdet. Dessa exempel visar att det kan bli svårt att få en
överblick över målstrukturen på politikområden men också att det kan bli
svårt att bryta ner de övergripande målen på verksamhetsområdena. Utskottet
är medvetet om att Regeringskansliets arbete med dessa frågor ännu pågår
och förutsätter att synpunkter av det nu angivna slaget kan beaktas i det
fortsatta arbetet.
Utskottet kan konstatera att det kommer att vidtas en rad åtgärder inom de
olika verksamhetsområdena under politikområdet. Utskottet, som är positivt
till dessa åtgärder, vill i detta sammanhang beröra utvecklingen som rör
den ökade ohälsan inom arbetslivet.
I likhet med regeringen kan utskottet konstatera att antalet
sjukskrivningar har öka kraftigt under slutet av 1990- talet. Det är
framför allt de långa sjukskrivningarna som har ökat. Även anmälda
arbetsskador och arbetssjukdomar har ökat. Den största ökningen av
arbetssjukdomar avser sjukdomar som har sociala och organisatoriska orsaker
. Bland arbetssjukdomarna dominerar de belastningsrelaterade.
Enligt utskottet är utvecklingen mycket oroande. Utskottet är därför
positivt till det omfattande arbete som regeringen påbörjat genom det s.k.
elvapunktsprogrammet. Det är dock viktigt att betona att arbetets
tyngdpunkt måste ligga på arbetsmarknadens parter och andra aktörer i
arbetslivet som har huvudansvaret för arbetsmiljöarbetet enligt gällande
lagstiftning och regelverk. En viktig utgångspunkt för detta arbete är att
alla skall kunna delta i arbetslivet efter sin förmåga. Detta kräver fokus
på förebyggande insatser så att arbetsförhållanden och arbetsmiljö inte ger
upphov till sjukdom eller arbetsskada samt en väl fungerande medicinsk och
arbetslivsinriktad rehabilitering och effektiva försäkringssystem. Enligt
utskottets mening innebär det moderna arbetsgivaransvaret att arbetsgivaren
har ett större ansvar för att anpassa arbetsförhållandena till den enskilda
individen och att säkerställa en god arbetsmiljö så att alla kan vara
delaktiga i arbetslivet.
Regeringen har som ett led i nämnda åtgärdspaket förklarat att den kommer
att ta initiativ till trepartssamtal mellan regeringen och arbetsmarknadens
parter för att söka samsyn och samordna insatserna på området.
Trepartssamtalen inleds i höst, och i samband med det kommer en
informationssatsning att genomföras tillsammans med arbetsmarknadens parter
. För detta ändamål föreslår regeringen att anslaget för Arbetsmiljöverket
tillförs 5 miljoner kronor på tilläggsbudget för år 2001. Riksdagen har den
21 november 2001 beslutat i enlighet med regeringens förslag. Enligt vad
utskottet har erfarit har ovannämnda samtal nu inletts.
Utskottet kan därför med tillfredsställelse notera att det genom
elvapunktsprogrammet har inletts ett arbete som bör kunna främja hälsan i
arbetslivet. Utskottet förutsätter att man inom ramen för trepartssamtalen
och elvapunktsprogrammet i övrigt kan följa utvecklingen på området och
finna lösningar och metoder för att förbättra hälsan och hejda utvecklingen
av sjukskrivningar och förtidspensioner. Även om utskottet har sympati för
de synpunkter som framförs i motion A335 anser utskottet att det finns skäl
att invänta effekterna av de aviserade åtgärderna. Därigenom får man ett
säkrare beslutsunderlag innan ytterligare åtgärder föreslås. I avvaktan på
ett sådant underlag finns det enligt utskottets mening inte anledning att
slå fast ett mål av det slag som förespråkas i motionen.
Med hänsyn till det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna A384
yrkande 25 (m) och A335 (s).
Som framgår av motionsredogörelsen framför Centerpartiet förslag som
innebär en annan fördelning av anslagen på utgiftsområdena 13 och 14 än
regeringens. Enligt Centerpartiets förslag skall vissa anslag tas bort från
utgiftsområde 13 och föras över till utgiftsområde 14.
Av avsnittet om utgiftsområde 13 ovan framgår att utskottet valt att
ställa sig bakom regeringens förslag om fördelning av anslagen på
utgiftsområdet. Utskottet avstyrker därför motion A381 i denna del (c).
Anslaget
23:1
Arbetsmiljöverket
Propositionen
Anslagsutveckling
Tusental
kronor
------------------------------------------------------------
Anslags-
2000 Utfall 377 215 1 sparande
26 520
------------------------------------------------------------
Utgifts-
2001 Anslag 548 500 1 prognos 496 600
------------------------------------------------------------
2002 Förslag 566 611
------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 580 349 2
------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 591 624 2
------------------------------------------------------------
1
Inklusive en minskning med 1 913 tkr på tilläggsbudget i
samband med budgetpropositionen för 2002, varav minskning
med 6 913 tkr avser slutjustering med anledning av de
statliga avtalsförsäkringarna och en ökning med 5 000 tkr
avser trepartssamtal inom ramen för en strategi för
hälsa i arbetslivet.
2
Motsvarar 566 611 tkr i 2002 års prisnivå.
Tusental
kronor
------------------------------------------------------------
|Regeringens | Oppositionens förslag i förhållande till|
|förslag |regeringens förslag |
-----------------------------------------------------------
| | m | kd | c | fp |
-----------------------------------------------------------
|566 611 | - 28 | - 50 000 | - 7 080 | |
| | 330 | | | |
-----------------------------------------------------------
Från anslaget finansieras kostnader för personal och lokaler
samt övriga förvaltningskostnader vid Arbetsmiljöverket.
Under anslaget redovisas även verkets avgiftsfinansierade
informationsverksamhet.
Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen har fr.o.m. den 1 januari
2001 ombildats till en myndighet, Arbetsmiljöverket.
I Arbetsmiljöverkets uppgifter ingår bl.a. att utöva tillsyn över att
arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen efterlevs, att utarbeta och
sprida information för att förbättra arbetsmiljön och att meddela
föreskrifter och allmänna råd på arbetsmiljöområdet.
Motioner
Av kommittémotion A384 (yrk. 16) framgår att Moderaterna anser att
Arbetsmiljöverkets uppdrag är omfattande och att verksamheten är
betydelsefull men att det enligt deras uppfattning inte finns anledning att
öka anslaget. Moderaterna föreslår därför att till anslaget anvisas 538
miljoner kronor, dvs. ca 28 miljoner kronor lägre än enligt regeringens
förslag.
I kommittémotion A367 hävdar Kristdemokraterna att det, genom
sammanslagningen av Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen till en
myndighet, har skapats bättre förutsättningar att uppnå effektiviseringar.
Enligt Kristdemokraterna bör Arbetsmiljöverket prioritera utbildning och
stöd till regionala arbetsmiljöskyddsombud.
Kristdemokraterna påpekar att verket under senare år har fått ökade
anslag med 70 miljoner kronor, vilka inte har kunnat förbrukas. Med
hänvisning till dessa ökningar av anslaget och till de
rationaliseringsvinster som bör kunna uppnås efter sammanslagningen anser
partiet att det är möjligt att reducera anslagstilldelningen med 50
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag (yrk. 33 och 36 i denna del
).
Centerpartiet förordar i kommittémotion A381 i denna del, en lägre
medelsanvisning än vad regeringen gör. Enligt partiet innebär
sammanslagningen av Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen avsevärda
effektiviseringsvinster.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet redan påpekat är utvecklingen när det gäller den
arbetsrelaterade ohälsan mycket oroväckande och helt oacceptabelt. Antalet
arbetstagare som drabbas ökar kraftigt och leder till stort mänskligt
lidande för den enskilde och betydande kostnader för individen och
samhället. Arbetsmiljön har stor betydelse i sammanhanget. Enligt
utskottets uppfattning har Arbetsmiljöverket en central roll när det gäller
att hejda den negativa utvecklingen och komma till rätta med problemen.
Arbetsmiljöverket har bl.a. till uppgift att se till att arbetstids- och
arbetsmiljölagstiftningen efterlevs och att meddela föreskrifter och
allmänna råd på arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljöverket skall också främja
samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare i dessa frågor.
Anslagsökningarna under en rad år måste ses som ett led i förstärkningen
av detta arbete. Att som vissa partier föreslå minskade anslag i denna
process skulle enligt utskottets uppfattning vara kontraproduktivt och
motverka arbetet med att bekämpa ohälsa i arbetslivet. Utskottet biträder
därför propositionen i denna del. Med hänsyn till det anförda avstyrker
utskottet motionerna A367 yrkandena 33 och 36 i denna del (kd), A381 i
denna del (c) och A384 yrkande 16 (m). I slutet av detta avsnitt finns en
sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på
utgiftsområdet.
Anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet
Propositionen
Anslagsutveckling
Tusental
kronor
------------------------------------------------------------
Anslags-
2000 Utfall 159 253 sparande
2 8461
------------------------------------------------------------
Utgifts-
2001 Anslag 329 850 2 prognos 357 800
------------------------------------------------------------
2002 Förslag 310 085
------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 317 863 3
------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 323 599 3
------------------------------------------------------------
1
Efter justering kommer beloppet
att uppgå till 7 991 tkr.
2
Inklusive förslag till tilläggsbudget
i samband med budgetpropositionen
för 2002.
3
Motsvarar 310 085 tkr i 2002 års
prisnivå.
Tusental
kronor
------------------------------------------------------------
|Regeringens | Oppositionens förslag i förhållande till|
|förslag |regeringens förslag |
-----------------------------------------------------------
| | m | kd | c | fp |
-----------------------------------------------------------
|310 085 | - 15 | - 30 000 | | |
| | 504 | | | |
-----------------------------------------------------------
Från anslaget finansieras Arbetslivsinstitutets (ALI) kostnader för
forsknings- utvecklings- och utbildningsverksamhet inklusive samarbetsavtal
med externa parter. Anslaget finansierar också Arbetslivsinstitutets
kostnader för personal och lokaler samt övriga förvaltningskostnader vid
institutet.
Arbetslivsinstitutets uppgift är att forska, utveckla, utbilda och
förmedla kunskap om och i arbetslivet. Enligt regeringen bör institutet
fungera som ett nationellt kunskapscentrum som både bedriver
arbetslivsrelaterad, mångvetenskaplig forskning och fungerar som brygga
mellan vetenskap och praktik.
Under 2001 har Arbetslivsinstitutet en bemyndiganderam för anslaget som
medger att institutet får besluta om medel för bidrag och uppdrag som
medför utgifter för budgetåren 2002-2005 inom en ram som tillsammans med
tidigare fattade beslut får uppgå till högst 180 miljoner kronor. Med
anledning av institutets minskade behov av bemyndigande om ekonomiska
förpliktelser anser regeringen att bemyndiganderamen för år 2002 bör uppgå
till högst 100 miljoner kronor för budgetåren 2003-2005 (prop. yrk. 3).
Regeringen konstaterar i sina överväganden att det finns brister i
styrningen av Arbetslivsinstitutet och att verksamheten har blivit svår att
överblicka. Vid institutet har det under 2001 inletts ett omfattande
omställningsarbete för att uppnå en budget i balans. Institutet har också
utformat en långsiktig strategi för sin verksamhet.
Enligt regeringen måste Arbetslivsinstitutet organiseras så att
kunskapskraven i arbetslivet både på kort och lång sikt kan tillgodoses.
Institutet måste koncentrera sina resurser och bygga en organisation med
hög kompetens för samarbete med olika parter för spridning av
forskningsresultat.
I samband med en översyn av Arbetslivsinstitutets verksamhet har det
framkommit att vissa av institutets forskningsuppgifter bör flyttas över
till olika högskolor. Som ett led i denna överföring av forskningsuppgifter
föreslår regeringen att riksdagen överför 25,9 miljoner kronor från
utgiftsområde 14 till utgiftsområde 16, politikområde Utbildningspolitik.
Arbetslivsinstitutet kommer att se över de externa samarbetsavtal som i
dag utgör en stor del av institutets kostnader.
Det skall också genomföras en översyn av den regionala verksamheten.
Översynen skall redovisas senast den 15 maj 2002.
Enligt regeringen finns det sedan länge en nära relation mellan
Arbetslivsinstitutet och Arbetsmiljöverket. Regeringen aviserar att den har
för avsikt att se över institutets verksamhet i ett vidare sammanhang.
Enligt regeringen bör myndigheter som Arbetsmiljöverket, Vinnova,
Institutet för tillväxtpolitiska studier, NUTEK och ALMI kunna utveckla ett
dynamiskt samarbete med Arbetslivsinstitutet så att arbetslivsfrågorna
integreras och kopplas till tillväxt- och innovationsfrågor. Översynen bör
klargöra roll- och ansvarsfördelning men också samordningsmöjligheter som
finns mellan Arbetslivsinstitutet och nämnda myndigheter.
Regeringen avser också att tillsammans med Arbetslivsinstitutet genomföra
en översyn av den ekonomiadministrativa styrningen.
Motioner
Enligt kommittémotion A384 (yrk. 17) anser Moderaterna att
Arbetslivsinstitutets uppdrag är omfattande och verksamheten betydelsefull
men att det inte finns någon anledning attöka anslagen för detta institut.
Moderaterna föreslår därför att drygt 294,5 miljoner kronor anvisas under
anslaget, dvs. ca 15 miljoner kronor mindre än enligt regeringens förslag.
Kristdemokraterna konstaterar i kommittémotion A367 (yrk. 34 och 36 i
denna del) att det finns allvarliga brister i styrningen av
Arbetslivsinstitutet. Partiet anser att regeringens översyn av institutet
och dess relationer till andra myndigheter bör vara grundlig och
förutsättningslös. Mycket talar för att institutets forskningsresurser
kommer till effektivare användning om de används till att finansiera
forskning inom andra institutioner, exempelvis universitet.
Kristdemokraterna anser att stora delar av institutets informations- och
utbildningsverksamhet bör kunna överföras till Arbetsmiljöverket.
Institutet bör dessutom kunna genomföra rationaliseringar av sin verksamhet
. Den arbetslivsinriktade forskningen inriktad på
arbetsorganisationsområdet bör prioriteras. Kristdemokraterna gör
bedömningen att anslaget bör kunna minska med 30 miljoner kronor för år
2002 och att verksamheten bör kunna avvecklas på tre års sikt. Institutets
forskningsresurser bör kunna överflyttas till Arbetsmiljöverket och andra
aktörer inom området.
Utskottets ställningstagande
Den utveckling som för närvarande pågår inom arbetslivet innebär snabba
och djupgående förändringar för den enskilde. Arbetsvillkoren har för många
grupper drastiskt förändrats och kan leda till minskad trygghet och sämre
hälsa. Enligt utskottets uppfattning är det väsentligt att det finns en
forskning av hög kvalitet som kan granska hela arbetslivet. För detta krävs
bl.a. en väl fungerande organisation som kan stödja och vara pådrivande i
utvecklingsarbetet och i kunskapsspridningen.
Utskottet anser därför att Arbetslivsinstitutet har en roll för
arbetslivsforskningen. Utskottet kan dock notera, vilket regeringen har
påpekat, att det finns brister i styrningen och att det har blivit svårt
att överblicka institutets verksamhet. Av propositionen framgår att
regeringen har vidtagit och avser att vidta ett antal åtgärder för att
komma till rätta med dessa problem. Regeringen kommer bl.a. att göra en
översyn av institutets verksamhet i ett vidare sammanhang. Enligt
utskottets uppfattning bör man avvakta resultaten av detta innan några
ytterligare förändringar av institutets verksamhet genomförs. Utskottet
vill i detta sammanhang understryka vikten av att arbetet med att
fastställa kriterier vid utformandet av gränsvärden inte får bli lidande
när vissa delar av den laborativa verksamheten överförs till universitet
och högskolor.
Utskottet, som biträder regeringens förslag till bemyndigande (prop. yrk.
3) och medelsanvisning, avvisar därför de besparingsförslag som framförs i
motionerna A367 yrkandena 34 och 36 i denna del (kd) och A384 yrkande 17 (m
). I slutet av detta avsnitt finns en sammanställning av utskottets
ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområdet.
Anslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.
Propositionen
Anslagsutveckling
Tusental
kronor
------------------------------------------------------------
Anslags-
2000 Utfall 373 601 1 sparande
77 921
------------------------------------------------------------
Utgifts-
2001 Anslag 46 000 prognos 85 000
------------------------------------------------------------
2002 Förslag 46 000
------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 46 000
------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 46 000
------------------------------------------------------------
1
Anslaget avser tidigare ramanslag B3 Forskning, utveckling och
utbildning m.m.
Tusental
kronor
------------------------------------------------------------
|Regeringens | Oppositionens förslag i förhållande till|
|förslag |regeringens förslag |
-----------------------------------------------------------
| | m | kd | c | fp |
-----------------------------------------------------------
|46 000 | - 23 | - 20 000 | | |
| | 000 | | | |
-----------------------------------------------------------
Av anslaget får Arbetslivsinstitutet använda 46 miljoner kronor till
arbetsmarknadens parter för arbetsmiljöutbildningar för fackliga
förtroendemän och viss EU- bevakning.
Motioner
Moderaterna anser i kommittémotion A384 att anslaget bör reduceras
successivt och föreslår att 23 miljoner kronor anvisas till anslaget (yrk.
18).
I kommittémotion A367 anser Kristdemokraterna att det är tveksamt att
statliga bidrag skall utgå i all evighet till utbildning av övriga fackliga
förtroendevalda eftersom stödet till de regionala skyddsombuden har
överförts till Arbetsmiljöverkets anslag. Enligt partiet bör de fackliga
organisationerna själva eller i samarbete med arbetsgivarna kunna
finansiera sådan utbildning. Kristdemokraterna föreslår därför att anslaget
årligen skall minskas med 20 miljoner kronor (yrk. 36 i denna del).
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottet finns det inte skäl att nu göra någon förändring av de
bidrag som lämnas inom ramen för detta anslag. Utskottet, som ställer sig
bakom regeringens förslag till medelsanvisning, avstyrker motionerna A367
yrkande 36 i denna del (kd) och A384 yrkande 18 (m). I slutet av detta
avsnitt finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om
anslagen på utgiftsområdet.
Anslaget 23:4 Arbetsdomstolen
Propositionen
Anslagsutveckling
Tusental
kronor
------------------------------------------------------------
Anslags-
2000 Utfall 17 320 sparande
1 333
------------------------------------------------------------
Utgifts-
2001 Anslag 19 245 1 prognos 20 659
------------------------------------------------------------
2002 Förslag 19 032
------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 19 493 2
------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 19 878 2
------------------------------------------------------------
1 Inklusive förslag till tilläggsbudget
i samband med budgetpropositionen 2002.
2 Motsvarar 19 032 tkr i 2002 års prisnivå.
Tusental
kronor
------------------------------------------------------------
|Regeringens | Oppositionens förslag i förhållande till|
|förslag |regeringens förslag |
-----------------------------------------------------------
| | m | kd | c | fp |
-----------------------------------------------------------
|19 032 | - 19 | | | |
| | 032 | | | |
-----------------------------------------------------------
Arbetsdomstolen är en specialdomstol för arbetsrättsliga tvister, dvs
. tvister som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Från
anslaget finansieras kostnader för personal, lokaler och andra
förvaltningskostnader för Arbetsdomstolens verksamhet.
Motion
Moderaterna förklarar i kommittémotion A384 (yrk. 19) att de är
principiella motståndare till specialdomstolar och partssammansatta
domstolar. Som en följd av detta ställningstagande föreslås att
Arbetsdomstolen läggs ned och att dess uppgifter överförs till allmänna
domstolar. Moderaterna anser att anslaget skall utgå.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att Moderaterna grundar sitt förslag till
medelsanvisning på sin uppfattning att Arbetsdomstolen bör läggas ned.
Utskottet som vid ett flertal tillfällen behandlat liknande förslag från
Moderaterna, senast i betänkande 2000/01:AU5 Vissa arbetsrättsliga frågor m
.m., delar inte denna uppfattning utan anser liksom tidigare att domstolen
bör vara kvar. Moderaternas förslag i motion A384 yrkande 19 att anslaget
bör utgå avstyrks därför. Utskottet biträder regeringens förslag till
medelsanvisning under anslaget. I slutet av detta avsnitt finns en
sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på
utgiftsområdet.
Anslaget 23:5 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar
Propositionen
Anslagsutveckling
Tusental
kronor
------------------------------------------------------------
Anslags-
2000 Utfall 41 sparande
13
------------------------------------------------------------
Utgifts-
2001 Anslag 58 prognos 58
------------------------------------------------------------
2002 Förslag 59
------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 60 1
------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 62 1
------------------------------------------------------------
1 Motsvarar 59 tkr i 2002 års prisnivå.
Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar (SNAU) avger utlåtanden i
frågor som
avser tillämpningen av lagen (1949:345)
om rätten till arbetstagares
uppfinningar.
Om tvist uppstår mellan arbetstagare och arbetsgivare
kan någon av dem inhämta utlåtande av nämnden.
Anslaget finansierar nämndens verksamhet.
Utskottet ställer sig bakom regeringens
förslag till medelsanvisning under anslaget.
I slutet av detta avsnitt finns en sammanställning
av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen
på utgiftsområdet.
Anslaget 23:6 Internationella arbetsorganisationen (ILO)
Propositionen
Anslagsutveckling
Tusental
kronor
------------------------------------------------------------
Anslags-
2000 Utfall 20 097 sparande
4 824
------------------------------------------------------------
Utgifts-
2001 Anslag 22 195 prognos 21 500
------------------------------------------------------------
2002 Förslag 22 195
------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 22 195
------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 22 195
------------------------------------------------------------
Anslaget finansierar Sveriges
andel av kostnaderna för verksamheten inom Internationella
arbetsorganisationen (ILO).
Utskottet biträder regeringens förslag till
medelsanvisning under anslaget. I slutet av detta avsnitt
finns en sammanställning av utskottets ställningstagande
i fråga om anslagen på utgiftsområdet.
Anslaget 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering
på grund av sexuell läggning (HomO)
Propositionen
Anslagsutveckling
Tusental
kronor
------------------------------------------------------------
Anslags-
2000 Utfall 2 777 sparande
199
------------------------------------------------------------
Utgifts-
2001 Anslag 4 041 1 prognos 4 015
------------------------------------------------------------
2002 Förslag 4 394
------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 4 503 2
------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 4 587 2
------------------------------------------------------------
1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband
med
budgetpropositionen för 2002.
2 Motsvarar 4 394 tkr i 2002 års prisnivå.
Tusental
kronor
------------------------------------------------------------
|Regeringens | Oppositionens förslag i förhållande till|
|förslag |regeringens förslag |
-----------------------------------------------------------
| | m | kd | c | fp |
-----------------------------------------------------------
|4 394 | - 4 394 | | | |
-----------------------------------------------------------
HomO har till uppgift att se till att lagen (1999:133) om förbud mot
diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning följs. HomO skall
också verka för att diskriminering på grund av sexuell läggning inte
förekommer på andra områden i samhällslivet. Till dessa uppgifter kommer
att HomO bl.a. genom information och rådgivning skall öka kunskaperna hos
arbetsgivare och arbetstagare om diskriminering på grund av sexuell
läggning.
Motion
I kommittémotion A384 anser Moderaterna, i enlighet med sitt förslag att
de fyra ombudsmännen Handikappsombudsmannen, Jämställdhetsombudsmannen,
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering slås samman, att anslaget bör utgå
och att ett nytt anslag under utgiftsområde 14 bör införas.
Under utgiftsområde 14 föreslås för den nyinrättade myndigheten att det
införs ett anslag 24: (Ny) Ombudsmannen mot diskriminering, som tillförs 32
,2 miljoner kronor (yrk. 20 och 24 i denna del).
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har (bet. 2000/01:KU3, rskr. 2000/01:33-35) gett regeringen i
uppdrag att tillsätta en utredning med uppgift att undersöka om det finns
förutsättningar för att slå samman Jämställdhetsombudsmannen (JämO),
Barnombudsmannen (BO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO),
Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
sexuell läggning (HomO). Utskottet, som inte vill föregripa utredningen,
avstyrker förslaget om ett nytt anslag. Motion A384 yrkandena 20 och 24 i
denna del (m) bör därför avslås.
Utskottet biträder i övrigt regeringens förslag till medelsanvisning på
anslaget 23:7. I slutet av detta avsnitt finns en sammanställning av
utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområdet.
Anslaget 23:8 Medlingsinstitutet
Propositionen
Anslagsutveckling
Tusental kronor
------------------------------------------------------------
Anslags-
2000 Utfall 4 296 sparande
7 251
------------------------------------------------------------
Utgifts-
2001 Anslag 45 207 prognos 51 552
------------------------------------------------------------
2002 Förslag 46 074
------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 47 187 1
------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 48 125 1
------------------------------------------------------------
1 Motsvarar 46 074 tkr i 2002 års prisnivå.
Tusental kronor
------------------------------------------------------------
|Regeringens | Oppositionens förslag i förhållande till|
|förslag |regeringens förslag |
-----------------------------------------------------------
| | m | kd | c | |
-----------------------------------------------------------
|46 074 | - 23 | - 26 000 | | |
| | 037 | | | |
-----------------------------------------------------------
Från anslaget finansieras Medlingsinstitutets kostnader för personal,
lokaler, lönestatistik och andra förvaltningskostnader. Institutets uppgift
är att medla i arbetstvister och verka för en väl fungerande lönebildning.
Institutet är också statistikansvarig myndighet för den officiella
lönestatistiken.
Motioner
Moderaterna förordar i kommittémotion A384 att Medlingsinstitutets uppdrag
begränsas, varför anslaget kan minskas med ca 23 miljoner kronor (yrk. 21).
I kommittémotion A367 (yrk. 36 i denna del) anser Kristdemokraterna att
ansvaret för den officiella lönestatistiken bör ligga hos SCB och föreslår
därför att anslaget minskas med 26 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag. Utskottet noterar att anslaget i motionen åsatts ett
felaktigt anslagsnummer: 23:9. Det korrekta anslagsnumret skall vara 23:8,
vilket beaktas av utskottet vid behandlingen av motionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som biträder regeringens förslag till medelsanvisning, avvisar
besparingsförslagen som framförs i ovanstående motioner. Utskottet
avstyrker därför motionerna A367 yrkande 36 i denna del (kd) och A384
yrkande 21 (m). I slutet av detta avsnitt finns en sammanställning av
utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområdet.
Vissa lagförslag
Regeringen konstaterar i propositionen att lagen (1990:631) om avvikelser
från vissa bestämmelser i semesterlagen (1977:480) innebär att det till
utgången av mars 1992 fanns möjligheter att göra vissa avvikelser från
bestämmelserna om semesterledighet i semesterlagen. Eftersom lagen är
tidsbegränsad finns det enligt regeringen inget behov av att ha den kvar.
Regeringen föreslår därför att riksdagen upphäver den (prop. yrk. 1).
Regeringen föreslår också vissa ändringar i lagen (1999:678) om
utstationering av arbetstagare. Förslaget är föranlett av de ändringar som
genomfördes i jämställdhetslagen hösten 2000 och som trädde i kraft den 1
januari 2001. Dessa lagändringar har inte beaktats i 1999 års lag. Enligt
regeringen bör de hänvisningar till jämställdhetslagen som finns i 1999 lag
om utstationering av arbetstagare anpassas till jämställdhetslagen i dess
nya lydelse. Det är inte fråga om några ändringar i sak (prop. yrk. 2).
Utskottet har ingen erinran mot förslagen utan tillstyrker dessa.
5.2 Politikområdet Jämställdhetspolitik
Propositionen
Politikområdet omfattar samordningsansvar för jämställdhetspolitiken i
stort samt anslagen för Jämställdhetsombudsmannen (JämO) och särskilda
jämställdhetsåtgärder. I propositionen anges - utan att det framställs
något särskilt yrkande -att målet för politikområdet Jämställdhetspolitik
skall vara att kvinnor och män skall ha samma möjligheter, rättigheter och
skyldigheter inom livets alla områden. Jämställdhet är ett
sektorövergripande politikområde, vilket innebär att jämställdhet även är
ett mål i andra politikområden.
Jämställdhetspolitikens mål innebär enligt regeringen en jämn fördelning
av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika
villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor
samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Det innebär också lika tillgång till
utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner,
intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från
könsrelaterat våld.
Resultatet av jämställdhetspolitiken mäts bl.a. genom att följa de
ekonomiska resursernas fördelning mellan kvinnor och män samt kvinnors och
mäns representation i kommittéer och statliga lekmannastyrelser.
Jämställdhetspolitikens resultat framkommer även i övriga politikområdens
resultatredovisning eftersom jämställdhetspolitiken är sektorövergripande.
I propositionen lämnas en redovisning för de insatser som genomförts på
politikområdet Jämställdhet och inom andra politikområden.
Under rubriken Analys och slutsatser påpekar regeringen att politikområdet
inrymmer samordningsansvaret för regeringens jämställdhetspolitik. För
närvarande överväger regeringen hur ett köns- och jämställdhetsperspektiv
på ett mer strukturerat sätt skall integreras i regeringens samlade politik
och hur dessa bör redovisas inom ramen för budgetprocessen. Uppsatta
jämställdhetsmål och verksamhet för att främja jämställdheten inom andra
politikområden bör tydligare relateras till de övergripande målen för
jämställdhetspolitiken. Syftet är bl.a. att skapa bättre underlag för att
bedöma vilka resultat som erhållits och i vilken mån de
jämställdhetspolitiska målen uppnåtts.
Regeringen vill att departementen skärper uppmärksamheten på
könsfördelningen vid tillsättning av ledamöter i kommittéer, styrelser och
nämnder för att uppnå en jämnare könsfördelning.
Regeringen utgår också från att de förändringar som genomförts i
jämställdhetslagen kommer att leda till att löneskillnaderna minskas.
Motion
Moderaterna motsätter sig i motion A384 (yrk. 26) regeringens mål för
politikområdet med hänvisning till partiets politik som presenteras i
motion A228 Jämställdhet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att den kritik Moderaterna framför mot
regeringens mål utgår från en politik med andra utgångspunkter än den
regeringen förespråkar och som utskottet biträder. Med hänsyn till det
anförda anser utskottet att det inte finns skäl att föreslå någon
förändring av målet för politikområdet. Utskottet avstyrker därför motion
A384 yrkande 26 (m).
Anslaget 24:1 Jämställdhetsombudsmannen
Propositionen
Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
------------------------------------------------------------
Anslags-
2000 Utfall 16 565 sparande
1 124
------------------------------------------------------------
Utgifts-
2001 Anslag 18 572 prognos
1 18 107
------------------------------------------------------------
2002 Förslag 20 886
------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 21 396 2
------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 21 808 2
------------------------------------------------------------
1 Inklusive slutjustering med anledning av de statliga
avtalsförsäkringarna.
En närmare beskrivning av detta finns i tilläggsbudgeten i
samband med budgetpropositionens avsnitt 9.2.
2 Motsvarar 20 886 i 2002 års prisnivå.
Tusental kronor
------------------------------------------------------------
|Regeringens | Oppositionens förslag i förhållande till|
|förslag |regeringens förslag |
-----------------------------------------------------------
| | m | kd | c | fp |
-----------------------------------------------------------
|20 866 | - 20 | | | |
| | 866 | | | |
-----------------------------------------------------------
Från anslaget betalas kostnader för JämO med kansli och för
Jämställdhetsnämnden. De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på
området är anmälningar om könsdiskriminering respektive arbetsgivares
bristande förmåga att leva upp till jämställdhetslagens krav på aktiva
åtgärder. Vidare styrs utgifterna av JämO:s insatser för att följa upp
lagens krav på aktiva åtgärder och för att fullgöra det
informationsansvar som ålagts myndigheten.
Mot bakgrund av vissa förslag på högskoleområdet föreslås en
förstärkning av ombudsmännen med sammanlagt 2 miljoner kronor. JämO:s
anslag tillförs 600 000 kr från anslag 25:73 på utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning.
Motion
I kommittémotion A384 anser Moderaterna, i enlighet med sitt förslag
att de fyra ombudsmännen Handikappsombudsmannen,
Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
sexuell läggning och Ombudsmannen mot etnisk diskriminering slås samman
, att anslaget bör utgå och att ett nytt anslag under utgiftsområde 14
bör införas.
Under utgiftsområde 14 föreslås för den nyinrättade myndigheten att
det införs ett nytt anslag 24:Ny Ombudsmannen mot diskriminering, som
tillförs 32,2 miljoner kronor (yrk. 22 och 24 i denna del).
Utskottets ställningstagande
Som utskottet har konstaterat ovan vid behandlingen av anslag 23:7 har
riksdagen gett regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning med
uppgift att undersöka om det finns förutsättningar för att slå samman
Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Barnombudsmannen (BO), Ombudsmannen
mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO).
Utskottet, som inte vill föregripa utredningen, avstyrker förslaget om
ett nytt anslag. Motion A384 yrkandena 22 och 24 i denna del (m) bör
därför avslås.
Utskottet har i ingen erinran mot regeringens förslag till
medelstilldelning. I slutet av detta avsnitt finns en sammanställning
av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområdet.
Anslaget 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder
Propositionen
Anslagsutveckling
Tusental kronor
------------------------------------------------------------
Anslags-
2000 Utfall 25 061 sparande
19 528
------------------------------------------------------------
Utgifts-
2001 Anslag 13 706 prognos 30 234
------------------------------------------------------------
2002 Förslag 12 206
------------------------------------------------------------
2003 Beräknat 13 706
------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 13 706
------------------------------------------------------------
Tusental kronor
------------------------------------------------------------
|Regeringens | Oppositionens förslag i förhållande till|
|förslag |regeringens förslag |
-----------------------------------------------------------
| | m | kd | c | fp |
-----------------------------------------------------------
|12 206 | - 6 103 | | | |
-----------------------------------------------------------
Från anslaget betalas
kostnader för
jämställdhetsåtgärder
som syftar till att
främja jämställdhet
mellan kvinnor och män.
Anslagsmedlen används
till projekt och
insatser för att främja
utvecklingen mot
jämställdhet på
särskilt angelägna
områden samt till att
pröva metoder m.m. för
jämställdhetsarbete.
Motion
Moderaterna föreslår i
kommittémotion A384
(yrk. 23) att till
anslaget skall anvisas
6 103 000 kr, dvs. en
halvering i förhållande
till regeringens
förslag.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag
till medelsanvisning
och avstyrker därmed
motion A384 yrkande 23
(m). I slutet av detta
avsnitt finns en
sammanställning av
utskottets
ställningstagande i
fråga om anslagen på
utgiftsområdet.
5.3
Sammanställning
av utskottets
ställningstagande
i fråga om
anslagen m.m. på
utgiftsområde 14
Arbetsliv
Av nedanstående tabell
framgår regeringens och
oppositionspartiernas
förslag och fördelning
av anslag på
utgiftsområde 14.
Tusental kronor
--------------------------------------------------------
-----------
| |Anslag |Regeringen | m | kd
| c |
--------------------------------------------------------
-----------
|23:1 |Arbetsmiljöverket | 566 611 |-28 330 | -50
| -7 080|
| | | | | 000
| |
--------------------------------------------------------
-----------
|23:2 |Arbetslivsinstitutet|310 085 |-15 504 | -30
| |
| | | | | 000
| |
--------------------------------------------------------
-----------
|23:3 |Särskilda | 46 000 |-23 000 | -20
| |
| |utbildningsinsatser| | | 000
| |
| |m.m. | | |
| |
--------------------------------------------------------
-----------
|23:4 |Arbetsdomstolen | 19 032 |-19 032 |
| |
--------------------------------------------------------
-----------
|23:5 |Statens nämnd för | 59 | |
| |
| |arbetstagares | | |
| |
| |uppfinningar | | |
| |
--------------------------------------------------------
-----------
|23:6 |Internationella | 22 195 | |
| |
| |arbetsorganisationen| | |
| |
| |(ILO) | | |
| |
--------------------------------------------------------
-----------
|23:7 |Ombudsmannen mot | 4 394 | -4 394 |
| |
| |diskriminering på | | |
| |
| |grund av sexuell | | |
| |
| |läggning (HomO) | | |
| |
--------------------------------------------------------
-----------
|23:8 |Medlingsinstitutet| 46 074 |-23 037 | -26
| |
| | | | | 000
| |
--------------------------------------------------------
-----------
|24:1 |Jämställdhetsombudsmannen|20 886|-20 886|
| |
--------------------------------------------------------
-----------
|24:2 |Särskilda | 12 206 | -6 103 |
| |
| |jämställdhetsåtgärder| | |
| |
--------------------------------------------------------
-----------
|Av oppositionspartier föreslagna anslag
|
--------------------------------------------------------
-----------
|22: 1 |Arbetsmarknadsverkets| | |
|3 874 237|
| |förvaltningskostnader| | |
| |
--------------------------------------------------------
-----------
|22: 3 |Köp av | | |
|2 999 477|
| |arbetsmarknadsutbildning| | |
| |
| |och övriga | | |
| |
| |kostnader | | |
| |
--------------------------------------------------------
-----------
|22:4 |Särskilda | | |
|7 040 053|
| |insatser för | | |
| |
| |arbetshandikappade| | |
| |
--------------------------------------------------------
-----------
|22:5 |Rådet för | | |
| 92 400|
| |Europeiska | | |
| |
| |socialfonden i | | |
| |
| |Sverige | | |
| |
--------------------------------------------------------
-----------
|22:6. |Europeiska | | |
|1 663 000|
| |socialfonden m.m. | | |
| |
| |för perioden | | |
| |
| |2000-2006 | | |
| |
--------------------------------------------------------
-----------
|22:7 |Institutet för | | |
| 20 596|
| |arbetsmarknadspolitisk| | |
| |
| |utvärdering | | |
| |
--------------------------------------------------------
-----------
|22:8 |Bidrag till | | |
| 61 000|
| |administration av | | |
| |
| |grundbeloppet | | |
| |
--------------------------------------------------------
-----------
|22:9 |Bidrag till | | |
|4 262 419|
| |Samhall AB | | |
| |
--------------------------------------------------------
-----------
|22:10 |Bidrag till | | |
| 7 229|
| |Stiftelsen | | |
| |
| |Utbildning | | |
| |
| |Nordkalotten | | |
| |
--------------------------------------------------------
-----------
|24: |Ombudsmannen mot | |+ 32 193 |
| |
| |diskriminering | | |
| |
--------------------------------------------------------
----------
|Summa |1 047 542 | - 108 |- 126 |
+ 20 013|
| | | 093 | 000 |
331|
--------------------------------------------------------
----------
Av avsnitten 5.1-5.2 framgår
att utskottet har anslutit sig
till regeringens förslag om
fördelning på anslag av
utgifterna på utgiftsområde 14.
Detta innebär att propositionen
tillstyrks i berörda delar
(prop. yrk. 4) samtidigt som
motionerna A367 yrkandena 33,
34 och 36 i denna del (kd) och
A384 yrkandena 15-24 (m)
avstyrks.
Reservationer
Utskottets förslag till
riksdagsbeslut och
ställningstaganden har
föranlett följande
reservationer. I rubriken
anges inom parentes
vilken punkt i utskottets
förslag till
riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Allmän inriktning av
politiken (punkt 1) (m,
kd, c, fp)
av Margareta Andersson (c),
Mikael Odenberg (m), Stefan
Attefall (kd), Kent Olsson
(m), Patrik Norinder (m),
Maria Larsson (kd), Henrik
Westman (m) och Elver
Jonsson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag
under punkt 1 borde ha följande
lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad
som framförs under
Ställningstagande i reservation
1. Riksdagen bifaller därmed
motionerna 2001/02:A206
yrkandena 1-3, 2001/02:A259
yrkandena 1 och 3, 2001/02:A323
yrkandena 1-3 och 4 i denna
del, 2001/02:A367 yrkandena 1,
2, 26 och 35, 2001/02:A381 i
denna del, 2001/02:A382 yrkande
4 i denna del, 2001/02:A389
yrkandena 2, 3, 5-8, 10, 11,
13, 17, 21 och 27, 2001/02:A391
yrkandena 1 och 4, 2001/02:N267
yrkande 16, 2001/02:N315
yrkande 11, 2001/02:N370
yrkande 9, 2001/02:Sf400
yrkande 3 i denna del samt
2001/02:Bo323 yrkande 5 och
avslår motionerna 2001/02:A267
yrkande 2, 2001/02:A294,
2001/02:A331, 2001/02:A341 och
2001/02:A343.
Ställningstagande
Arbetsmarknadsläget
Vi har nyligen i avvikande mening nr 1 i yttrande
till finansutskottet över ramar
för utgiftsområde 13
Arbetsmarknad och utgiftsområde
14 Arbetsliv (yttr.
2001/02:AU1y) gett vår syn på
arbetsmarknadsläget. I den
avvikande meningen konstaterade
vi att den internationella
konjunkturutvecklingen är
svårbedömd och att en redan
svag konjunktur som kunnat
skönjas under våren och tidig
höst dämpats ytterligare. Det
finns tecken på att
arbetsmarknadsläget kan komma
att försämras ytterligare.
Konjunkturinstitutets
månadsbarometer för november
månad visar en fortsatt svag
industrikonjunktur. Företagen
redovisar minskad orderingång,
och även produktion och
sysselsättning har fallit
ytterligare. Aktiviteten inom
byggindustrin har stagnerat de
senaste månaderna och företagen
redovisar en vikande
sysselsättning. Inom handeln
kvarstår den splittrade bilden
där försäljningen av
motorfordon har fortsatt att
minska, medan såväl dagligvaru-
som sällanköpsvaruhandeln
redovisar stigande volymer.
Enligt AMS månadsstatistik
för oktober månad i år har den
öppna arbetslösheten bland
ungdomar ökat med mer än 7 000
personer sedan oktober månad
förra året. Antalet nyanmälda
platser har sjunkit med ca 15 %
sedan föregående år, från
närmare 42 000 till strax över
35 000. 9 000 personer
varslades om uppsägning. Det är
6 000 fler än under oktober
förra året. Antalet deltagare i
konjunkturberoende program är
fortfarande högt. Hela 111 700
personer deltog i
arbetsmarknadspolitiska program
i oktober månad. De senaste tre
månaderna har enligt AMS
antalet deltagare i
arbetsmarknadspolitiska program
ökat med 26 000. Antalet
nyanmälda platser var ca
35 300, vilket innebär en
minskning i förhållande till
förra årets 41 800. Den totala
arbetslösheten (dvs. öppet
arbetslösa och deltagare i
arbetsmarknadspolitiska
program) var för riket i sin
helhet 6,4 %. I sammanhanget
bör noteras att den totala
arbetslösheten i vissa delar av
landet är betydligt högre än
så, med Norrbottens 12,1 % som
högst.
Enligt TCO:s platsannonsindex
fortsätter antalet
platsannonser att minska. Under
årets första nio månader sjönk
antalet orubricerade
platsannonser med nästan 20 %
jämfört med samma period förra
året. Under augusti-oktober var
minskningen 37 %. Minskningen
av antalet annonser är enligt
TCO ett tidigt tecken på
trögare arbetsmarknad.
Vi är mycket oroade över att
ungdomsarbetslösheten och
antalet varsel om uppsägning
ökar. Detta i kombination med
att antalet nyanmälda platser
till arbetsförmedlingen minskar
indikerar en svag
sysselsättningsutveckling
framöver. De uppgifter som
publicerats av TCO om antalet
platsannonser och
Konjunkturinstitutets
månadsbarometer förstärker
denna bild.
Regeringen tar lätt på de
varningstecken som
arbetsmarknaden uppvisar. En
snabbt vikande ekonomi
förvärrar en sedan tidigare
dåligt fungerande
arbetsmarknad.
Vi har länge varit kritiska
mot att regeringens
arbetsmarknadspolitik i så hög
grad varit inriktad på att
minska den öppna
arbetslösheten. Fler än
någonsin saknar arbeten på den
reguljära arbetsmarknaden. Det
verkliga läget kan sammanfattas
i följande tabell.
-----------------------------------------------------
|Var är människorna |Antal |I procent av |
| |individer |arbetskraften |
-----------------------------------------------------
|Öppet arbetslösa |175 000 |4,0 |
-----------------------------------------------------
|I |111 800 |2,5 |
|arbetsmarknadsåtgärder | | |
-----------------------------------------------------
|Sammanlagd officiell |286 800 |6,5 |
|arbetslöshet | | |
-----------------------------------------------------
|Latent arbetssökande |131 000 |2,9 |
-----------------------------------------------------
|Arbetslösa inom | 40 000 |0,9 |
|Kunskapslyftet (ca | | |
|hälften av det totala | | |
|antalet studerande) | | |
-----------------------------------------------------
|Undersysselsatta |259 000 |5,9 |
-----------------------------------------------------
|Antal människor i |716 800 |15,7 |
|arbetsför ålder som | | |
|inte har ett riktigt | | |
|arbete eller som vill | | |
|arbeta mer | | |
-----------------------------------------------------
Källa: SCB:s översikt över
arbetsmarknadsläget i oktober
2001.
Därtill kommer höga
sjukskrivningstal och ett stort
antal förtidspensioneringar.
Regeringen använder de
arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna på ett felaktigt
sätt. I stället för att tjäna
som ett smörjmedel i ekonomin,
att matcha arbetssökande och
arbetsgivare och att göra
arbetssökande bättre förberedda
för en föränderlig
arbetsmarknad, har de fått
tjäna som ett sätt att dölja
arbetslöshet.
Trots den höga arbetslösheten
råder det brist på arbetskraft
i vissa branscher och områden
(t.ex. inom vård och omsorg).
Fortfarande råder stora
regionala olikheter. I vissa
regioner sjunker arbetslösheten
relativt snabbt, medan den i
andra delar av landet bara
minskar marginellt. Den totala
obalansen (dvs. öppet
arbetslösa och deltagare i
arbetsmarknadspolitiska
program) är runt eller över 10
% i fem av landets län. Äldre,
invandrare och personer med
utländsk bakgrund och
funktionshindrade har
fortfarande en oacceptabelt låg
sysselsättningsgrad och alltför
höga arbetslöshetstal.
Tillväxtfrämjande åtgärder
måste sättas in med kraft för
ökad sysselsättning och ett
ökat arbetskraftsutbud.
Målet är full sysselsättning.
Regeringen har satt upp som
delmål att 80 % av befolkningen
i åldrarna 20-64 år skall vara
sysselsatt på den reguljära
arbetsmarknaden år 2004. Inte
ens regeringen själv tror att
det målet kommer att uppnås.
En jämförelse med läget för
drygt tio år sedan visar att
antalet sysselsatta i dag är
lägre än under konjunkturtoppen
då. Antalet sysselsatta var som
mest 4,5 miljoner år 1990 att
jämföra med dagens 4,2
miljoner. Sysselsättningsgraden
var som ett årsgenomsnitt 83 %
år 1990 medan den endast uppgår
till 78,2 % i dag. Den öppna
arbetslösheten uppgick då till
1,8 %. Bara omkring 1 % av
arbetskraften deltog i
arbetsmarknadspolitiska
åtgärder, att jämföra med
dagens ca 2,5 %.
Antalet sysselsatta ökade
mellan 1997 och 2000 med
206 900 personer. Under samma
tid ökade antalet
sjukfrånvarande med 125 000.
Det innebär att den faktiska
sysselsättningen bara ökat från
70,7 % till 71,5 % under denna
tid. Ungefär 60 % av
sysselsättningsökningen
motsvaras alltså av en ökning i
sjukfrånvaron. Utvecklingen av
det växande antalet sjukskrivna
framstår alltmer som ett av de
allvarligaste problemen på den
svenska arbetsmarknaden. Den
högsta sjukfrånvaron har
personal som arbetar inom den
kommunala sektorn. Därtill
kommer att antalet
förtidspensioneringar ökar, och
detta gäller även unga. Det
finns enligt vår mening all
anledning att närmare analysera
de bakomliggande orsakerna till
denna utveckling.
Inriktningen av politiken
En aktiv politik måste till för
en uthållig och stabil tillväxt
samt företagande. Invånarna i
alla delar av landet skall
känna trygghet, ha tillgång
till god livskvalitet samt en
mångfald av möjligheter att
bidra till sin egen och
samhällets utveckling genom ett
stort mått av frihet och goda
möjligheter till arbete. Den
enskildes kunskaper och
kompetens utvecklas på en
arbetsmarknad som uppmuntrar
mångfald, rörlighet och
utbildning. Den enskilde skall
ha möjlighet att förändra sin
egen situation och att försörja
sig själv. Politiken måste
bygga på ökad tilltro till
individens förmåga och medge
ett ökat individuellt ansvar
kombinerat med en stark
solidaritet med de mest
utsatta. Människorna måste ha
makten över den egna vardagen.
För att detta skall kunna
uppnås erfordras en rad
reformer, däribland på det
arbetsmarknadspolitiska
området.
En alltför stor del av den
arbetsföra befolkningen är
fortfarande utanför
arbetskraften. Den demografiska
utvecklingen måste mötas med en
politik för tillväxt och ett
ökat arbetskraftsutbud. Det
måste bli bättre balans mellan
tillgång på utbildad
arbetskraft och
arbetsmarknadens behov.
Arbetslösheten måste avvecklas
som samhälleligt problem.
Det finns en rad brister i
arbetsmarknadens funktionssätt
som har bidragit till ett antal
problem: dåligt fungerande
lönebildning, höga barriärer
för nytillträde till
arbetsmarknaden som medför risk
för bestående utanförskap samt
arbetsrättsliga regleringar som
i sin tur skapar problem, inte
minst för småföretagen.
För att få en bättre
fungerande arbetsmarknad med
minskad arbetslöshet och ökad
sysselsättning måste
incitamenten för att arbeta
stärkas. Enligt vår uppfattning
skapar skattesystemet
tillsammans med bidrags- och
avgiftssystemen orimliga
marginaleffekter för stora
grupper. I framtiden måste
skatterna utformas så att de
ger möjlighet att påverka den
egna livssituationen och
stimulerar arbete, sparande och
utbildning. Minskad skattebörda
och lägre marginaleffekter
bidrar till att fler får
möjlighet att komma in på
arbetsmarknaden och att det
lönar sig att arbeta.
Ett gynnsamt klimat för
företagande är av största vikt
i kampen mot den höga
arbetslösheten. Politiken måste
också skapa förutsättningar så
att fler företag kan växa och
så att den underlättar
företagande efter de olika
regionernas egna
förutsättningar och behov.
Skatterna på företagande och
arbete måste sänkas. Modernare
och bättre anpassade regelverk
krävs för att underlätta
startande och drivande av
företag. Tjänstesektorn för
hushållstjänster kan genom nya
regler bidra med nytt
företagande. En reducerad skatt
på hushållsnära tjänster skulle
också bidra till att det blev
lättare att kombinera ett
aktivt yrkesliv med
föräldraansvar.
Rörligheten på
arbetsmarknaden måste öka. Det
gäller såväl den geografiska
rörligheten som den sociala och
yrkesmässiga. Det underlättar
framväxten av nya företag och
branscher.
Som löntagare skall man kunna
välja mellan olika arbetsgivare
även om man arbetar med
sjukvård, omsorg och
undervisning. De offentliga
monopolen måste brytas. Detta
ger förutsättningar för en
bättre löneutveckling för
kvinnor. Kooperativt
företagande kan vara en
företagsform som uppskattas av
kvinnor. De problem som finns i
arbetsmarknadens funktionssätt
ger tydliga effekter i form av
en starkt könssegregerad
arbetsmarknad, stora
svårigheter för invandrare att
få tillgång till
arbetsmarknaden på rättvisa och
likvärdiga villkor och leder
också till att handikappade i
betydande utsträckning
utestängs från arbetsmarknaden.
Lönebildningen behöver vara
mer flexibel och förändras så
att den blir förenlig med en
god samhällsekonomisk
utveckling. Möjligheterna till
lokala avtal bör underlättas.
Det är hög tid att undanröja
arbetsrättsliga regleringar som
skapar problem för
nytillträdande på
arbetsmarknaden och också för
bl.a. småföretagen.
Arbetsmarknadslagstiftningen
måste medge flexibilitet för
anställda och för arbetsgivare.
Det kan exempelvis gälla frågor
om arbetstidens längd och
förläggning.
Arbetslöshetsförsäkringen
skall vara allmän och
obligatorisk. Det skall vara en
omställningsförsäkring.
Arbetsmarknadspolitiken skall
stimulera till arbete. Även
skattepolitiken måste som sagts
ovan utformas så att arbete
premieras. Arbetsförmedlingen
måste bli effektivare. Ett mer
tillväxtorienterat arbetssätt
med fokus på företagskontakter
gynnar också personer med svag
ställning på arbetsmarknaden
(RRV 2001:15). Privata
bemanningsföretag,
rekryteringsföretag och
utbildningsanordnare bör
utnyttjas i högre grad än i
dag. Vi återkommer till det i
vår gemensamma reservation nr
6.
Vi menar att det är viktigt
att stärka det lokala ansvaret
för de arbetslösas situation.
Insatserna bör inriktas mot det
som den arbetslöse är bra på
och det som hon eller han kan
åstadkomma, i stället för
konstlade kurser och program
som alltför ofta inte leder
till något arbete på den
reguljära arbetsmarknaden. I
stället för volyminriktade
arbetsmarknadspolitiska program
som syftar till att pressa ned
den öppna arbetslösheten är det
angeläget att insatserna riktas
mot bristyrkesutbildning och
meningsfulla yrkesinriktade
utbildningar. Antalet
arbetsmarknadspolitiska program
bör minskas och regelverket
kring dessa förenklas.
Det är av avgörande betydelse
att utbildning på alla nivåer
från grundskola till högskola
präglas av hög kvalitet för att
den kompetens som är ett
viktigt fundament för hög
framtida tillväxt skall kunna
vidmakthållas och utvecklas.
Lärlingssystem bör enligt
utskottets uppfattning ingå som
en naturlig del i såväl
ungdoms- som vuxenutbildning.
Genom att yrkesinriktad
utbildning integreras mer
målmedvetet i företagen
förbättras effektiviteten.
Lärlingsutbildningen bör
expandera och ersättningarna
fastställas till en nivå som
gör lärlingsprogrammen
attraktiva också för företagen.
EU-samarbete för sysselsättning
Vi kan konstatera att
arbetsmarknadspolitiken och
arbetslösheten har blivit en
allt viktigare fråga inom EU.
En ökad flexibilitet på
arbetsmarknadsområdet, lägre
löneskatter, förbättringar i
företagsklimatet samt
satsningar på tjänstesektorn är
några av huvudingredienserna i
EU:s sysselsättningsriktlinjer.
Regeringen har inte tagit till
sig budskapet enligt vår
uppfattning. Den svenska
handlingsplanen bör revideras
så att den bättre stämmer
överens med riktlinjerna på
dessa områden.
Sverige bör också betona
vikten av att
subsidiaritetsprincipen
tillämpas i EU-samarbetet på
sysselsättningsområdet.
Arbetsliv
Antalet sjukskrivningar och
antalet anmälda arbetsskador
har ökat kraftigt under slutet
av 1990-talet. Arbetssjukdomar
orsakade av organisatoriska och
sociala faktorer har ökat mest
av samtliga sjukdomar.
Flertalet är relaterade till
stress och hög
arbetsbelastning.
Vi ser med stor oro på denna
utveckling. Det förebyggande
arbetet mot ohälsa måste bli
mer inriktat på den enskilde
individen. Villkoren i
arbetslivet måste göras mer
flexibla så att människor får
större inflytande över
arbetstider, den egna
kompetensen och den egna
arbetsmiljön. Företagen bör ges
bättre incitament att arbeta
för en förbättrad arbetsmiljö
på de arbetsplatser och i de
yrkesgrupper där ohälsa är
vanligt förekommande. Det är
dock inte bara villkoren i
arbetslivet som har betydelse
för människors hälsa utan också
människors hela livssituation.
Vi återkommer därför även i
detta sammanhang till vårt
tidigare nämnda förslag om
hushållsnära tjänster, vilket
skulle kunna underlätta för
familjer att klara av kraven i
arbetslivet.
Ansträngningar bör också
göras för att få
förtidspensionerade och
långtidssjukskrivna att återgå
till arbetslivet.
2. Riksdagens revisorers
förslag om otraditionella
medel inom
arbetsmarknadspolitiken
(punkt 2) (m, kd)
av Mikael Odenberg (m),
Stefan Attefall (kd), Kent
Olsson (m), Patrik Norinder
(m), Maria Larsson (kd) och
Henrik Westman (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag
under punkt 2 borde ha följande
lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad
som framförs under
Ställningstagande i reservation
2. Riksdagen bifaller därmed
Riksdagens revisorers förslag
2000/01:RR7 och motion
2000/01:A9 samt avslår
motionerna 2000/01:A10 yrkande
1 i denna del och 2000/01:A11.
Ställningstagande
Riksdagens revisorer har i en
rapport, 2000/01:RR7, undersökt
arbetet med otraditionella
insatser på arbetsmarknaden.
Revisorerna fann att det för de
otraditionella medlen saknades
tydlig målbeskrivning och
nödvändiga krav på
dokumentation och utvärdering.
Många projekt har dessutom haft
en för kort varaktighet för att
vara möjliga att utvärdera.
Avsikten med de
otraditionella medlen var att
dessa skulle användas på ett
friare sätt utifrån lokala
förutsättningar och behov. Det
är viktigt att det finns
tydligt formulerade regelverk
för nya verksamheter och att
det inte råder oklarhet om
verksamhetens mål och gränser.
För att undanröja risk för
olika tolkningar måste
personalen få utbildning om
innehållet i regelverket.
Beträffande de otraditionella
medlen har det saknats såväl
tydliga målformuleringar som
regelverk. Det har lett till
att dessa medel bl.a. har
använts till att täcka
underskott på andra
verksamhetsområden. Detta är
mycket anmärkningsvärt. Det
nytänkande som åsyftades med
aktiviteten har till stor del
uteblivit. Många projekt hade
så kort varaktighet att det
inte gick att dra några
slutsatser av dem.
Det är högst
otillfredsställande att
regeringen inte från början har
gett tydlig information om hur
dokumentation och utvärdering
skulle ske. Stora brister i
dessa avseenden har framkommit
på olika håll i landet.
Sammanfattningsvis har dessa
brister medfört stora
svårigheter med att utvärdera
utfallet av verksamheten med
otraditionella medel.
Arbetsmarknadsutskottet
uppmärksammade i samband med
behandlingen av
budgetpropositionen för år
2000, betänkande 1999/2000:AU1,
problemen med de otraditionella
medlen. Arbetsmarknadsutskottet
utgick från att regeringen
snarast skulle vidta åtgärder
och redovisa desamma för
riksdagen. Vi tycker att det är
anmärkningsvärt att det ännu
inte har skett. Visserligen har
de "vanliga" otraditionella
medlen i huvudsak ersatts med
projekt med
arbetsmarknadspolitisk
inriktning. Till skillnad från
majoriteten anser vi dock inte
att det bör medföra att man
skall bortse från revisorernas
rapport. Det är nu viktigt att
säkerställa att de misstag som
begicks med de otraditionella
medlen inte upprepas.
Regeringen bör därför
återrapportera till riksdagen
om de åtgärder som vidtagits
för att motverka de problem med
otydliga regelverk och oklar
rollfördelning som påtalats i
denna reservation och i
revisorernas rapport.
Institutet för
arbetsmarknadspolitisk
utvärdering (IFAU) och
Riksrevisionsverket har haft
olika uppfattningar om
tillförlitligheten när det
gäller de data som ligger till
grund för utvärdering och
utveckling av de otraditionella
insatserna. Det är därför av
yttersta vikt att regeringen
tar initiativ till att utarbeta
ett enhetligt system för
insamlande, säkerställande och
analys av relevanta individdata
och projektinformation.
Vad vi har anfört här bör ges
regeringen till känna. Det
anförda innebär att vi anser
att motion 2000/01:A9 liksom
Riksdagens revisorers förslag
2000/01:RR7 yrkandena 1 och 2
bör bifallas medan motionerna
2000/01:A10 yrkande 1 i denna
del och 2000/01:A11 bör avslås.
3. Riksdagens revisorers
förslag om otraditionella
medel inom
arbetsmarknadspolitiken
(punkt 2) (c)
av Margareta Andersson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets
förslag under punkt 2 borde ha
följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad
som framförs under
Ställningstagande i reservation
3. Riksdagen bifaller därmed
motion 2000/01:A10 yrkande 1 i
denna del samt avslår
Riksdagens revisorers förslag
2000/01:RR7 samt motionerna
2000/01:A9 och 2000/01:A11.
Ställningstagande
AMS statistik över
arbetslösheten ger vid handen
att det råder stora skillnader
när det gäller
arbetslöshetstalen på olika
håll i landet. Som exempel kan
nämnas Norrbottens län som
redovisar en öppen arbetslöshet
på 12,1 % i oktober i år. Detta
är nästan fyra gånger högre
arbetslöshet än i Stockholm och
nästan dubbelt så hög
arbetslöshet som i landet som
helhet. Detta visar att det är
nödvändigt att förnya
arbetsmarknadspolitiken. Genom
en ökad decentralisering med
större möjligheter att lokalt
besluta om de ekonomiska
resurser som är kopplade till
arbetsmarknadspolitiken och
genom en ökad samverkan mellan
lokala och regionala aktörer
kan de lokala behoven
tillgodoses bättre.
Arbetsmarknadsverkets
organisation måste förändras.
Jag har utvecklat den frågan i
en reservation tillsammans med
Moderaterna, Kristdemokraterna
och Folkpartiet, se reservation
nr 6. En decentraliserad
arbetsmarknadspolitik måste
vara medlet för att stärka den
regionala och lokala
utvecklingskraften.
Med en decentraliserad
arbetsmarknadspolitik krävs det
att utrymmet ökar för att
använda de ekonomiska
resurserna kopplade till
arbetsmarknadspolitik mer
otraditionellt än vad som
fallet är i dag. Att dra upp
riktlinjer och klara gränser
för hur de otraditionella
medlen skall få användas
riskerar att hämma framväxten
av samverkan mellan olika
aktörer på lokalt plan efter de
förutsättningar som finns. De
arbetsmarknadspolitiska medlen,
i sin helhet, bör användas på
ett sådant sätt att tiden i
arbetslöshet förkortas för
samtliga berörda. Regelverket
för hur de
arbetsmarknadspolitiska medlen
får användas bör således
utformas på ett sådant sätt att
det finns en stor öppenhet för
nya samverkansformer och
otraditionella arbetsmetoder.
Jag anser att detta bör ges
regeringen till känna och jag
tillstyrker därmed motion
2000/01:A10 yrkande 1 i denna
del. Jag avstyrker riksdagens
revisorers förslag 2000/01:RR7
samt motionerna 2000/01:A9 och
2000/01:A11.
4. Riksdagens revisorers
förslag om otraditionella
medel inom
arbetsmarknadspolitiken
(punkt 2) (fp)
av Elver Jonsson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
2. Jag anser att utskottets
förslag under punkt 2 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad
som framförs under
Ställningstagande i reservation
4. Riksdagen bifaller därmed
motion 2000/01:A11 och avslår
Riksdagens revisorers förslag
2000/01:RR7 samt motionerna
2000/01:A9 och 2000/01:A10
yrkande 1 i denna del.
Ställningstagande
Resultatet av Riksdagens
revisorers granskning av de
otraditionella medlen
presenteras i en rapport
(1999/2000:13 Otraditionella
medel), vilken har
remissbehandlats. Revisorernas
granskning bygger på bl.a.
uppföljningar och utvärderingar
som genomförts av
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),
Riksrevisionsverket (RRV),
Institutet för
arbetsmarknadspolitisk
utvärdering (IFAU),
Statskontoret samt oberoende
utvärderare. I rapporten
konstateras följande. Det är
omöjligt att dra några säkra
slutsatser om hur "vanliga"
otraditionella åtgärder och
försökslänsprojekt bidrog till
uppfyllelsen av de nationella
målen. Skälet till detta är
framför allt att inriktningen
på bestämda mål och målgrupper
varit för svag samt att det
funnits brister i redovisningen
av insatserna. Mål 3-projekten
har visserligen redovisats
bättre och målbilden var
klarare. Blandningen av
målgrupper, insatsområden och
prioriteringar i enskilda
projekt gör det dock svårt att
isolera resultat och effekter
såväl för olika målgrupper som
för olika åtgärder. - Den
kritik som revisorerna kunde
redovisa var genomgående hård.
Revisorerna ansåg att en del
åtgärder visserligen vidtagits
för att förbättra
tillämpningen, men påpekade att
ett antal problem kvarstod. De
problem som avsågs rörde
brister vad gäller
målformuleringar,
ansvarsfördelning och
beslutanderätt, otydliga
regelverk, brister i
internkontrollen och
återrapporteringen av
resultaten. Revisorerna ansåg
också att det krävs en
utvärdering av verksamheten i
förhållande till målen. I
rapporten ifrågasatte
revisorerna behovet av ett
särskilt utrymme för
otraditionella insatser inom
anslaget. De pekade i stället
på möjligheten till ökad frihet
inom ordinarie program och
ökade möjligheter att kombinera
olika typer av aktiviteter.
Jag anser att de förslag som
revisorerna nu lägger fram inte
kan anses vara tillräckliga.
Regeringen bör i stället få i
uppdrag att utforma förslag om
hur de otraditionella medlen
skall kunna infogas i de
reguljära anslagen.
Jag anser att detta bör ges
regeringen till känna och jag
tillstyrker därmed motion
2000/01:A11 och avstyrker
Riksdagens revisorers förslag
2000/01:RR7 samt motionerna
2000/01:A9 och 2000/01:A10
yrkande 1 i denna del.
5. Myndighetsledning inom
AMV (punkt 3) (m)
av Mikael Odenberg (m), Kent
Olsson (m), Patrik Norinder
(m) och Henrik Westman (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag
under punkt 3 borde ha följande
lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad
som framförs under
Ställningstagande i reservation
5. Riksdagen bifaller därmed
motion 2000/01:A22.
Ställningstagande
Arbetsmarknadsverket (AMV)
består av
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)
och de 20 länsarbetsnämnderna
med sammanlagt 11 000
anställda. AMS är
chefsmyndighet för
länsarbetsnämnderna. Varje
länsarbetsnämnd utgör en egen
myndighet. Såväl
chefsmyndigheten AMS som varje
länsarbetsnämnd har en egen
styrelse med fullt ansvar.
Under styrelserna är
generaldirektören respektive
länsarbetsdirektörerna
myndighetschef. AMS styrelse
har i en skrivelse till
regeringen den 17 december 2000
lämnat förslag om att denna
organisation av verket bör
ändras. Förslaget innebär att
de 21 myndigheterna slås samman
till en enda myndighet. Skälet
är framför allt att dagens
avsaknad av en tydlig
linjeorganisation anses leda
till betydande
styrningsproblem.
Regeringen har inte hörsammat
AMS begäran. Regeringen tycks
mena att det visserligen finns
styrningsproblem men att det
nog är lugnast om allt får
förbli vid det gamla. Förslaget
om att bringa ordning i
styrningen av AMV reduceras
därmed till en korrigering av
länsarbetsnämndernas
ledningsform.
Vi anser att den svenska
arbetsmarknadspolitiken bör
genomgå genomgripande
förändringar. Dagens
arbetsmarknadsverk bör i
huvudsak avvecklas och statens
myndighetsroll begränsas
kraftigt. Vi återkommer till
frågan i en gemensam
reservation med
Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet
(se reservation 6).
En sådan förändring genomförs
dock inte över en natt. Det
finns därför skäl att fästa
största vikt vid de
grundläggande styrningsproblem
som finns vid dagens myndighet.
Såväl Riksrevisionsverket (RRV)
som Ekonomistyrningsverket har
i olika sammanhang påtalat
allvarliga brister hos AMV. Mot
den här bakgrunden finner vi
det anmärkningsvärt att
regeringen så totalt har
underkänt de förslag till
reformering av
myndighetsstrukturen som har
lagts fram av AMS styrelse och
generaldirektör.
Det är uppenbart att dagens
styrningsproblem inom AMV leder
till brister i effektivitet,
kvalitet, enhetlighet och
rättssäkerhet. Därmed äventyras
ytterst möjligheterna för AMS
att säkerställa att
verksamheten bedrivs i linje
med riksdagens och regeringens
uppdrag. De arbetssökande
medborgarna kan heller inte
tillförsäkras rättssäkerhet och
likabehandling. Det är
illavarslande att regeringen
enligt sin skrivelse inte avser
att göra någonting
substantiellt åt dessa
missförhållanden.
Vi vill på intet sätt
bagatellisera vikten av lokalt
inflytande och lokal
förankring. Däremot tror vi
inte att den lokala
förankringen i dagens
arbetsmarknadsverk är en
funktion av
myndighetsstrukturen.
Annorlunda uttryckt menar vi
att regionalt och lokalt
inflytande är en fråga om
arbetssätt och myndighetskultur
snarare än om myndighetens
formella organisation.
Vi anser att regeringen skall
tillmötesgå AMS styrelses
förslag och slå samman AMS och
de 20 länsarbetsnämnderna till
en gemensam myndighet. Denna
uppfattning bör ges regeringen
till känna. Vi tillstyrker
därmed Moderaternas motion
2000/01:A22.
6. Förändringar avseende AMS
(punkt 4) (m, kd, c, fp)
av Margareta Andersson (c),
Mikael Odenberg (m), Stefan
Attefall (kd), Kent Olsson
(m), Patrik Norinder (m),
Maria Larsson (kd), Henrik
Westman (m) och Elver
Jonsson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag
under punkt 4 borde ha följande
lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad
som framförs under
Ställningstagande i reservation
6. Riksdagen bifaller därmed
motionerna 2000/01:A20,
2000/01:A21, 2001/02:A281
yrkandena 1-5, 2001/02:A323
yrkande 4 i denna del,
2001/02:A389 yrkande 1,
2001/02:Sf400 yrkande 3 i denna
del och 2001/02:So637 yrkande
9.
Ställningstagande
Såväl Riksrevisionsverket som
Ekonomistyrningsverket har i
olika sammanhang påtalat
brister inom AMV. Kritiken
gäller verksamhetsstyrning,
internkontroll,
resultatuppföljning m.m. Även
AMS anser att den nuvarande
myndighetsstrukturen leder till
brister i effektivitet,
kvalitet, enhetlighet och
rättssäkerhet.
En alltför stor del av AMS
verksamhet ägnas åt onödig
byråkrati enligt vår
uppfattning. Regelverket kring
den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten är alltför
detaljerat och ger inte de
lokala
arbetsförmedlingskontoren och
de arbetslösa tillräcklig
frihet och flexibilitet. Vi är
därför överens om att det på
lång sikt inte är tillräckligt
att ändra ledningsformen för
AMS för att komma till rätta
med de problem som nyss
berörts. Det är i stället
nödvändigt att reformera
myndighetsstrukturen från
grunden. Myndigheten bör ges en
förhållandevis liten
organisation, vars verksamheten
i möjligaste mån bör begränsas
till myndighetsutövning,
resursfördelning och
upphandling av utbildningar. På
orter där det finns en marknad
för det skulle
bemanningsföretag, privata
arbetsförmedlingar,
rekryteringsföretag och
utbildningsanordnare kunna
utnyttjas i större omfattning
än i dag för en stor del av
arbetsförmedlingarnas nuvarande
uppgifter. Det gäller
exempelvis
platsförmedlingsverksamhet och
anordnande av
yrkesutbildningar. Det bör dock
poängteras att
arbetsmarknadspolitik är en
statlig angelägenhet. Den nya
arbetsmarknadsmyndigheten bör
därför ha ett ansvar för att
godtagbar förmedlingsverksamhet
bedrivs i hela landet.
Arbetsmarknaden ser olika ut
i olika delar av landet.
Arbetsförmedlingsverksamhet
måste baseras på kunskaper om
yrken eller branscher på den
lokala arbetsmarknaden där det
kan uppstå flaskhalsar så att
utbildningar som leder till
arbete kan erbjudas. En stor
del av tillsättningen av lediga
tjänster sker i dag genom
informella informationskanaler.
Det är därför nödvändigt att
förmedlingen har kännedom om
den lokala arbetsmarknaden,
inte minst när det gäller de så
viktiga kontakterna med
näringslivet. En ökad
samordning mellan
arbetsförmedling,
försäkringskassa, kommuner och
omkringliggande näringsliv har
visat goda resultat och bör
ytterligare uppmuntras.
Det anförda innebär att vi
tillstyrker motionerna
2000/01:A20 (fp), 2000/01:A21
(kd), A281 yrkandena 1-5 (m),
A323 yrkande 4 i denna del (m),
A389 yrkande 1 (fp), Sf400
yrkande 3 i denna del (fp) och
So637 yrkande 9 (fp).
7. Decentralisering av
arbetsmarknadspolitiken
m.m. (punkt 5) (c)
av Margareta Andersson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets
förslag under punkt 5 borde ha
följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad
som framförs under
Ställningstagande i reservation
7. Riksdagen bifaller därmed
motionerna 2000/01:A10
yrkandena 1 i denna del, 2 och
3 samt 2000/01:A19.
Ställningstagande
Många lokala arbetsmarknader är
ofta alltför små för att kunna
hantera arbetslöshet på ett
effektivt sätt. Jag har
tidigare i reservation nr 3 om
otraditionella medel varit inne
på att de
arbetsmarknadspolitiska medlen
bör användas på ett sådant sätt
att tiden i arbetslöshet
förkortas för samtliga berörda
och att regelverket för hur de
arbetsmarknadspolitiska medlen
får användas utformas på ett
sådant sätt att det finns en
stor öppenhet för nya
samverkansformer och
otraditionella arbetsmetoder.
Många av dem som blir eller
riskerar att bli
långtidsarbetslösa är i behov
av samordnade insatser från
många aktörer, en del
kommunala, andra statliga eller
privata. Vi i Centerpartiet
förordar ett kontor för
arbetslösa. Kommunerna bör
samordna sådana insatser. För
den enskilde underlättar det
att bara behöva vända sig till
en handläggare som har det
huvudsakliga ansvaret för alla
kontakter med berörda
myndigheter. Jag är övertygad
om att en ökad samordning av
samhällets insatser medför att
arbetslöshet kan mötas på ett
effektivare sätt. Många aktörer
bör kunna samverka:
arbetsförmedling, socialtjänst,
hälso- och sjukvård, samt
aktörer inom
utbildningssystemet. Var och en
i en sådan samverkan kan bidra
med sina kunskaper och
erfarenheter för en samlad
bedömning av behovet av
insatser. Gränserna för hur
ekonomiska medel för
arbetsmarknadspolitiska
insatser får användas bör vara
friare och medge ett mer
otraditionellt användande. Inom
vissa regioner kan det vara av
större värde att använda dessa
till ren
arbetsmarknadsutbildning av
övertalig arbetskraft, medan
medlen på andra ställen kan
göra större nytta genom att
förstora den lokala
arbetsmarknaden, start av nya
företag eller andra liknande
insatser.
En individuell handlingsplan
bör upprättas för var och en
där det anges vilka insatser
från olika aktörer som behövs,
vilka åtaganden som gäller för
dessa, liksom för den
arbetssökande. Det bör vara
möjligt att lokalt besluta om
vilka resurser som skall
tillföras. De medel som
utnyttjas för
arbetsmarknadspolitiska
åtgärder bör därmed fördelas
för beslut i de lokala
arbetsförmedlingsnämnderna i
respektive kommun.
En modell för fördelning av
resurser i kommunerna bör utgå
från dels antalet arbetslösa,
dels hur länge en arbetssökande
i genomsnitt går arbetslös och
ett antal individuella faktorer
som exempelvis tidigare
utbildningsnivå, sociala
bindningar, arbetshandikapp
etc. De arbetsmarknadspolitiska
medlen skall användas på ett
sätt som inte snedvrider
konkurrensen eller skapar
undanträngningseffekter. Klara
målbeskrivningar bör finnas så
att en adekvat utvärdering och
uppföljning kan göras av de
beslutade insatserna på såväl
regional som lokal- och
individnivå.
Med det anförda tillstyrker
jag Centerpartiets motioner
2000/01:A10 yrkande 1 i denna
del, 2 och 3 och 2000/01:A19.
8. Mål för politikområdet
Arbetsmarknadspolitik
(punkt 7) (m)
av Mikael Odenberg (m), Kent
Olsson (m), Patrik Norinder
(m) och Henrik Westman (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag
under punkt 7 borde ha följande
lydelse:
7. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad
som framförs under
Ställningstagande i reservation
8 om målet för politikområde
Arbetsmarknadspolitik.
Riksdagen bifaller därmed
motion 2001/02:A384 yrkande 14.
Ställningstagande
Vi är inte beredda att ställa
oss bakom regeringens förslag
till mål för politikområdet
Arbetsmarknadspolitik utan
anser att detta bör avslås av
riksdagen. I stället förordar
vi en politik som skapar
förutsättningar för ett
ekonomiskt, kulturellt och
socialt växande Sverige.
Politiken skall utformas så att
den främjar en väl fungerande
arbetsmarknad där alla
människor och företag har
möjlighet att växa och
utvecklas och förmår bryta
nuvarande utveckling mot
utanförskap och tudelning av
samhället. Vi utvecklar vår syn
på arbetsmarknadspolitiken
närmare i motionerna A219 om
lönebildning, A223 om
individuell investering i
utbildning, A278 om
arbetshandikappade, A318 om
arbetstid, A368 om
bemanningsföretag, A391 om
yrkesutbildning och
arbetsmarknaden och Sf345 om
vårdbidrag för
funktionshindrade barn samt i
vår övergripande
arbetsmarknadspolitiska
kommittémotion A323 om hur en
arbetsmarknad för alla skall
skapas. Med hänsyn till det
anförda bör motion A384 yrkande
14 bifallas.
9. Kreditering på
skattekonto (punkt 8) (m)
av Mikael Odenberg (m), Kent
Olsson (m), Patrik Norinder
(m) och Henrik Westman (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag
under punkt 8 borde ha följande
lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad
som framförs under
Ställningstagande i reservation
9 om kreditering på
skattekonto. Riksdagen bifaller
därmed motion 2001/02:Sk471
yrkande 38.
Ställningstagande
Vi anser att kreditering på
skattekonto avseende
anställningsstöd inte längre
skall medges och förordar att
riksdagen beslutar om detta.
Motion Sk471 yrkande 38 bör
således bifallas.
10.Pendlingsbidrag (punkt 9)
(m, kd)
av Mikael Odenberg (m),
Stefan Attefall (kd), Kent
Olsson (m), Patrik Norinder
(m), Maria Larsson (kd) och
Henrik Westman (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag
under punkt 9 borde ha följande
lydelse:
9. Riksdagen avslår proposition
2001/02:4 punkt 6 och bifaller
därmed motion 2001/02:N31
yrkande 10.
Ställningstagande
Regeringens förslag om att på
försök införa ett
pendlingsbidrag avstyrks bl.a.
därför att erfarenheten visar
att bidrag som införs på försök
ofta permanentas utan att det
genomförs någon närmare
prövning och utvärdering efter
försökstidens slut. Vi vill i
stället minska kostnaderna för
resor till och från arbetet
genom ökad avdragsrätt. Med
hänsyn till det anförda bör
regeringens förslag i
proposition 2001/02:4 punkt 6
avslås av riksdagen och motion
N31 yrkande 10 bifallas.
11.Åtgärder för att
förbättra arbetsmarknaden
för arbetshandikappade
(punkt 11) (kd, c, fp)
av Margareta Andersson (c),
Stefan Attefall (kd), Maria
Larsson (kd) och Elver
Jonsson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till vad som
anförts under ställningstagande
i reservation 10 anser vi att
utskottets förslag under punkt
11 borde ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad
som framförs under
ställningstagande i reservation
11 om Åtgärder för att
förbättra arbetsmarknaden för
arbetshandikappade. Riksdagen
bifaller därmed motionerna
2001/02:A227 yrkande 3,
2001/02:A259 yrkande 4,
2001/02:A367 yrkande 18 och
2001/02:A389 yrkandena 22 och
23 samt 2001/02:So240 yrkande 4
och avslår motionerna
2001/02:A310 yrkandena 1 och 2,
2001/02:A311, 2001/02:A336,
2001/02:A340, 2001/02:A348 samt
2001/02:A362.
Ställningstagande
Utformningen av
lönebidragssystemet har stor
betydelse för
arbetshandikappade personers
möjligheter att få tillträde
till arbetsmarknaden.
Bidragsnivån i
lönebidragssystemet har länge
varit oförändrad vilket medfört
tilltagande svårigheter att
finna arbetsgivare som är
beredda att anställa personer
med lönebidrag. Likaså har det
medfört ökande problem för
funktionshindrade med
kvalificerade utbildningar att
få lämpligt arbete. Därför är
det angeläget att göra en
översyn av det s.k. taket i
lönebidragssystemet och att
göra systemet mer flexibelt.
Med hänsyn till det anförda
bör motionerna A227 yrkande 3,
A259 yrkande 4, A367 yrkande
18, A389 yrkandena 22 och 23
samt So240 yrkande 4 bifallas
medan motionerna A310 yrkandena
1 och 2, A311, A336, A340, A348
och A362 bör avslås i den mån
de inte kan anses besvarade med
vad utskottet anfört.
12.Översyn av Samhall
(punkt 12) (kd, c, fp)
av Margareta Andersson (c),
Stefan Attefall (kd), Maria
Larsson (kd) och Elver
Jonsson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag
under punkt 12 borde ha
följande lydelse:
12. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad
som framförs under
Ställningstagande i reservation
12 om Översyn av Samhall AB.
Riksdagen bifaller därmed
motionerna 2001/02:A367 yrkande
19 och 2001/02:A389 yrkande 24
samt avslår motionerna
2001/02:A332 och 2001/02:A347.
Ställningstagande
Samhall AB har under många år
haft en viktig uppgift när det
gäller att erbjuda arbete till
arbetshandikappade. På senare
tid har det dock kommit
rapporter om ökande problem med
att hantera balansen mellan det
sociala uppdraget att å ena
sidan anordna arbete för
arbetshandikappade personer och
att å den andra bedriva så
affärsmässigt effektiv
verksamhet som möjligt.
Rapporterna har exempelvis
handlat om ökad förekomst av
stress och bristande trygghet
bland anställda i bolaget och
om risker för att Samhalls
verksamhet, som ju bedrivs med
stöd av statliga anslag, kan
medföra snedvridning av
konkurrensförhållandena.
Vi anser att det bör
genomföras en bred utvärdering
och översyn av Samhalls
uppdrag. Vår uppfattning är att
det sociala uppdraget måste
komma mer i fokus samtidigt som
statens kostnader för
verksamheten måste hållas nere.
Motionerna A367 yrkande 19 och
A389 yrkande 24 tillstyrks av
utskottet medan motionerna A332
(s) och A347 (s) avstyrks i den
mån de inte kan anses
tillgodosedda med vad utskottet
anfört.
13.Mål för politikområdet
Arbetsliv m.m. (punkt 14)
(m)
av Mikael Odenberg (m), Kent
Olsson (m), Patrik Norinder
(m) och Henrik Westman (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag
under punkt 14 borde ha
följande lydelse:
14. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad
som framförs under
Ställningstagande i reservation
13 om målet för politikområde
Arbetslivspolitik. Riksdagen
bifaller därmed motion
2001/02:A384 yrkande 25 och
avslår motion 2001/02:A335.
Ställningstagande
Vi kan inte ställa sig oss
bakom regeringens förslag till
mål för politikområdet
Arbetsliv. I stället anser vi
att arbetslivspolitiken bör
utformas i enlighet med de
förslag vi presenterar i
motionerna A219, A318, A323 och
Sf345 och som innebär en lång
rad politiska förändringar. Vi
förordar bl.a. en reformering
av skattesystemet, sänkta
reservationslöner samt åtgärder
för att förbättra och
decentralisera lönebildningen.
I de reformer vi förespråkar
ingår också en rad förändringar
av arbetsrätten liksom
möjligheter till betydligt
flexiblare arbetstider än i
dag. Med hänsyn till det
anförda bör motion A384 yrkande
25 bifallas och motion A335
avslås.
14.Mål för politikområdet
Jämställdhetspolitik
(punkt 17) (m)
av Mikael Odenberg (m), Kent
Olsson (m), Patrik Norinder
(m) och Henrik Westman (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag
under punkt 17 borde ha
följande lydelse:
17. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad
som framförs under
Ställningstagande i reservation
14 om målet för politikområdet
Jämställdhetspolitik. Riksdagen
bifaller därmed motion
2001/02:A384 yrkande 26.
Ställningstagande
Vi motsätter oss regeringens
mål för politikområdet och
förordar i stället en
inriktning av
jämställdhetspolitiken som
innebär att den bidrar till att
självständiga kvinnor och män
kan forma sin tillvaro enligt
egna önskemål och behov. I
sammanhanget har familjepolitik
och skattepolitik stor
betydelse liksom ett
avskaffande av den offentliga
sektorns monopol inom många
kvinnodominerade yrken. Motion
A384 yrkande 26 bör därför
bifallas.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet
har föranlett följande
särskilda yttranden. I rubriken
anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.
Politiken på
utgiftsområdena 13
och 14 (m)
av Mikael Odenberg (m), Kent
Olsson (m), Patrik Norinder
(m) och Henrik Westman (m).
Inledning
Den 21 november 2002 beslöt
riksdagens majoritet bestående
av Socialdemokrater,
Vänsterpartister och
Miljöpartister att fastställa
ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga
budgeten och en beräkning av
statens inkomster avseende
2002. Samtidigt beslutades om
preliminära utgiftstak för åren
2003 och 2004.
Moderata samlingspartiet har
i parti- och kommittémotioner
förordat en annan inriktning av
den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken. Ett
övergripande mål för den
ekonomiska politiken bör vara
en sänkt utgiftskvot. För detta
krävs såväl en moderniserad
arbetsmarknad och avregleringar
som sänkta skatter och lägre
offentliga utgifter.
Våra förslag syftar också
till att skapa förutsättningar
för ett ekonomiskt, kulturellt
och socialt växande Sverige. Vi
vill satsa på en utbildning som
ger alla större möjligheter
till ett rikare liv. Genom en
större enskild sektor och ett
starkare civilt samhälle kan
både människor och företag
växa. Fler kan komma in på den
ordinarie arbetsmarknaden. Den
sociala tryggheten ökar också i
andra bemärkelser genom att
hushållen får en större
ekonomisk självständighet.
Friheten att välja bidrar både
till mångfald, en bättre
kvalitet och en större
trygghet. De enskilda
människorna får ett större
inflytande över sitt liv.
Vi har föreslagit en
långtgående växling från
subventioner och bidrag till
omfattande skattesänkningar för
alla, främst låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt
värnar vi de människor som är i
störst behov av gemensamma
insatser och som har små eller
inga möjligheter att påverka
sin egen situation. Vi slår
också fast att det allmänna
skall tillföras resurser för
att på ett tillfredsställande
sätt kunna genomföra de
uppgifter som måste vara
gemensamma. Avsevärda resurser
tillförs t.ex. för att bryta
den ökade sjukfrånvaron och de
ökande förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ - med
våra förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning och
skatteförändringar - bör ses
som en helhet där inte någon
eller några delar kan brytas ut
och behandlas isolerat från de
andra. När riksdagens majoritet
nu genom riksdagsbeslutet den
21 november om ramar för de
olika utgiftsområdena valt en
annan inriktning av politiken,
deltar vi inte i det nu
aktuella beslutet om
anslagsfördelning inom
utgiftsområdena 13 och 14.
Den allmänna inriktningen av
politiken
Moderaterna, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet
liberalerna har avgivit en
gemensam reservation om
inriktningen av politiken, se
reservation 1. Därutöver vill
vi anföra följande.
I parti- och kommittémotioner
förordar vi en ny inriktning på
politiken i Sverige. Vi vill
skapa ett dynamiskt
samhällsklimat som ger
möjligheter för alla att
förverkliga sina ideal och
livsdrömmar. Sverige måste få
en arbetsmarknad som är mer
rörlig och öppen - en
arbetsmarknad för alla. Om det
skall kunna uppnås måste
skatten på arbete sänkas,
särskilt för dem som har låga
och medelstora inkomster.
Likaså krävs sänkt skatt på
utbildning och kunskap.
Utbildning måste prioriteras i
alla led från grundskola till
kontinuerlig vidareutbildning.
Ett lägre skattetryck skulle
innebära att företag kunde växa
och att fler företag skulle
startas. Det skulle i sin tur
leda till fler anställningar
och färre arbetslösa.
Vi anser också att det måste
blir lättare för företag att
etablera sig, växa och
utvecklas i Sverige. Reglerna
kring start och drift av
företag inklusive anställning
av medarbetare måste bli färre
och enklare.
Lönebildningen bör ske lokalt
med utgångspunkt från att
individuella löner tydligare
värdesätter anställdas
kunskaper och arbetsresultat.
Dagens arbetsrätt måste
moderniseras och anpassas till
en internationell
arbetsmarknad. Principen att
sist anställd automatiskt blir
först ut, när personal sägs
upp, skall tas bort -
turordningsreglerna måste
avskaffas. Våra
arbetsrättsreformer ger en
bättre balans på
arbetsmarknaden och ett
gynnsammare företagsklimat.
Arbetstidens längd och
förläggning bör avgöras genom
förhandlingar mellan anställda
och arbetsgivare.
När det gäller
myndighetsstrukturen på
arbetsmarknadsområdet hänvisar
vi till reservation 5.
Utgiftsområde 13
Arbetsmarknad
Allmänt
Som framgått vill vi skapa ett
dynamiskt samhällsklimat som
ger möjligheter för alla att
förverkliga sina ideal och
livsdrömmar. Om Sverige skall
få en arbetsmarknad för alla
förutsätter det att både den
geografiska och den sociala
rörligheten ökar.
Vi vill slopa flera av de
traditionella
arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna till förmån för mer
individuellt inriktade
insatser, främst utbildning.
Ungdomar bör t.ex. kunna
genomgå företagsinriktad
lärlingsutbildning.
Aktivitetsgarantin skall
successivt avskaffas. Som
framgår nedan förordar vi ökad
frihet och mångfald när det
gäller arbetsförmedling.
Dagens omfattande
byråkratiska AMS skall läggas
ned och ersättas med en
begränsad, central
arbetsmarknadsmyndighet.
En viktig del i de
arbetsmarknadsreformer vi
förespråkar är införande av en
allmän och obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring för
alla arbetstagare som uppfyller
försäkringsvillkoren.
Administrationen av
försäkringen skall skötas av
staten, och de nuvarande
arbetslöshetskassorna skall
upplösas. Försäkringen skall
vara en omställningsförsäkring.
Dagens fasta medlemsavgifter i
arbetslöshetskassan skall
successivt ersättas med en
försäkringspremie vars storlek
relateras till månadslönen.
Premien skall vara avdragsgill
vid inkomstbeskattningen.
Genom fri konkurrens skall
andra aktörer än staten få
möjlighet att sköta
förmedlingen av arbeten. Lokala
arbetsförmedlingar kan
exempelvis avknoppas från
dagens myndighet,
rekryteringsföretag kan hjälpa
nya grupper av arbetssökande,
specialistförmedlingar växa
fram och bemanningsföretag
vidga sin verksamhet. Flera av
de traditionella
arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna liksom
aktivitetsgarantin bör slopas
till förmån för mer
individuellt inriktade
insatser. Dessa bör utformas
utifrån individens bakgrund,
behov och motivation. Vi anser
att merparten av de
arbetsmarknadspolitiska
insatserna bör utgöras av olika
former av utbildning.
Anslaget 22:1
Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader
Genom den reformering av
arbetslöshetsförsäkringen och
de arbetsmarknadspolitiska
programmen som vi förordar kan
anslaget 22:1
Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader reduceras
med 225,9 miljoner kronor
jämfört med regeringens
förslag.
Anslaget 22:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd
En reformerad
arbetsmarknadspolitisk och
införandet av en ny
arbetslöshetsförsäkring enligt
vårt förslag medför att
anslaget 22:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd kan skäras ned
med 3 525 miljoner kronor.
Anslaget 22:3 Köp av
arbetsmarknadsutbildning och
övriga kostnader
Vi vill slopa delar av dagens
arbetsmarknadspolitiska
åtgärder och ersätta dem med
mer individuella insatser. Vi
motsätter oss också
försöksverksamhet med friår och
vill avskaffa
flyttningsbidraget. Våra
förslag leder till att anslaget
22:3 Köp av
arbetsmarknadsutbildning och
övriga kostnader kan minskas
med 1 170 miljoner kronor.
Anslaget 22:7 Institutet för
arbetsmarknadspolitisk
utvärdering
Det är angeläget att genomföra
offentliga och årligen
återkommande utvärderingar av
de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna. Institutet för
arbetsmarknadspolitisk
utvärdering bör få ett utvidgat
uppdrag med denna innebörd.
Därför ökas anslaget 22:7
Institutet för
arbetsmarknadspolitisk
utvärdering med 4,4 miljoner
kronor.
Anslaget 22:8 Bidrag till
administration av
grundbelopp
Anslaget 22:8 Bidrag till
administration av grundbelopp
kan avvecklas till följd av
införandet av en ny
arbetslöshetsförsäkring enligt
vårt förslag.
Anslaget 22:10 Bidrag till
Stiftelsen Utbildning
Nordkalotten
Vi anser att anslaget 22:10 Bidrag till
Stiftelsen Utbildning
Nordkalotten bör avvecklas.
Sammanställning över
anslagen 22:1-22:3,
22:7-22:8 och 22:10
Tusental kronor
----------------------------------------------------------
| |Anslag |Anslagstyp|Utskottet|
Moderaterna |
----------------------------------------------------------
|22:1 |Arbetsmarknadsverkets|ramanslag| 4 517 | -225 853|
| |förvaltningskostnader| | 058 | |
----------------------------------------------------------
|22:2 |Bidrag till |ramanslag| 36 023 |-3 525 000
|
| |arbetslöshetsersättning| | 000 | |
| |och aktivitetsstöd | | | |
----------------------------------------------------------
|22:3 |Köp av |ramanslag| 4 682 | -|
| |arbetsmarknadsutbildning| | 582 |1 170 000|
| |och övriga | | | |
| |kostnader | | | |
----------------------------------------------------------
|22:7 |Institutet för |ramanslag| 20 596 | 4 404|
| |arbetsmarknadspolitisk| | | |
| |utvärdering | | | |
----------------------------------------------------------
|22.8 |Bidrag till |ramanslag| 61 000 | -61 000|
| |administration av | | | |
| |grundbelopp | | | |
----------------------------------------------------------
|22:10|Bidrag till |obetecknat| 7 229 | -7 229|
| |Stiftelsen |anslag | | |
| |Utbildning | | | |
| |Nordkalotten | | | |
----------------------------------------------------------
|Summa | | 58 915 |-4 984 678
|
| | | 236 | |
----------------------------------------------------------
Utgiftsområde 14 Arbetsliv
Allmänt
Utvecklingen vad gäller sjukskrivningar
och förtidspensioner är oroande och måste
följas upp noggrant. Vi kan konstatera
att det för närvarande finns 100 000
människor som har varit sjukskrivna i mer
än ett år (maj 2001). Bara mellan juli
2000 och juli 2001 har antalet
långtidssjukskrivna ökat med 28 %. Under
perioden januari-september i år uppgick
utbetalningarna av sjukpenning till 27
miljarder kronor (källa
Riksförsäkringsverket). Regeringen räknar
enligt budgetpropositionen med att
kostnaderna för sjukskrivningar år 2002
kommer att uppgå till 50 miljarder
kronor. Sjukfrånvaron bland personal i
offentlig sektor är särskilt stor.
Enligt vår uppfattning hotar
sjukfrånvaron att bli vårt största
samhällsproblem, och vi anser att det
finns all anledning att ta den skenande
utvecklingen vad gäller sjukskrivningar
på yttersta allvar. Det måste till
kraftfulla åtgärder för att vända denna
utveckling. Ett sätt att motverka ohälsan
i arbetslivet kan vara att skapa
förutsättningar för en individuell och
flexibel arbetstid. En sådan möjlighet
gynnar både arbetstagare och
arbetsgivare. I vår motion om den
ekonomiska politiken, Fi291, föreslår vi
ett 13-punktsprogram för att göra fler
friska och för att göra rehabiliteringen
snabbare.
Anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket
Enligt vår uppfattning är
Arbetsmiljöverkets uppdrag omfattande och
verksamheten betydelsefull, men vi anser
inte att det finns någon anledning att
öka anslaget. Vi föreslår därför att
anslaget fastställs till 538 miljoner
kronor.
Anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet
I likhet med vad som gäller för
Arbetsmiljöverket är
Arbetslivsinstitutets uppdrag omfattande
och verksamheten betydelsefull. Enligt
vår uppfattning finns det dock ingen
anledning att öka anslaget för detta
institut. Vi föreslår därför att det till
anslaget anvisas drygt 294 miljoner
kronor.
Anslaget 23:3 Särskilda
utbildningsinsatser m.m.
Vi anser att anslaget bör reduceras
successivt och föreslår att det till
anslaget anvisas 23 miljoner kronor.
Anslaget 23:4 Arbetsdomstolen
Vi moderater är principiella motståndare
till specialdomstolar och
partssammansatta domstolar. Enligt vår
uppfattning bör därför Arbetsdomstolen
läggas ned och dess uppgifter överföras
till det allmänna domstolsväsendet.
Anslaget 23:4 bör därmed utgå.
Anslaget 23:7 Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell
läggning (HomO)
De fyra ombudsmän som har till uppgift
att utöva tillsyn över
diskrimineringslagstiftningen i
arbetslivet bör slås ihop till en enda
myndighet, Ombudsmannen mot
diskriminering, och ett nytt anslag under
utgiftsområde 14 bör skapas för
ändamålet. Anslaget bör tillföras drygt
32 miljoner kronor för budgetåret 2001.
Samtidigt slopas under utgiftsområde 14
anslagen 23:7 Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell
läggning (HomO) och 24:1
Jämställdhetsombudsmannen (JämO). Under
andra utgiftsområden slopas anslagen för
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
(DO) respektive Handikappombudsmannen
(HO). Vidare innebär förslaget att
Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot
diskriminering sammanläggs.
Anslaget 23:8 Medlingsinstitutet
Vi anser att Medlingsinstitutets uppdrag
bör begränsas. Detta får återverkningar
på anslaget 23:8 som bör reduceras med ca
23 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag.
Anslaget 24:1
Jämställdhetsombudsmannen
Som framgår av vad vi anfört ovan under
anslaget 23:7 är vi av den uppfattningen
att de fyra ombudsmännen DO, HO, HomO och
JämO bör slås ihop till en enda
myndighet, Ombudsmannen mot
diskriminering, och att ett nytt anslag
bör skapas för ändamålet. Detta får till
följd att övriga anslag som avser
diskrimineringsombudsmännen bör utgå.
Anslaget 24:2 Särskilda
jämställdhetsåtgärder
Enligt vår uppfattning bör anslaget 24:2
Särskilda jämställdhetsåtgärder minskas
med 6,1 miljoner kronor.
Sammanställning över anslagen
23:1-23:4, 23:7-23:8, 24:2 och 24:
(Ny)
Tusental kronor
------------------------------------------------------
| |Anslag |Anslagstyp|Utskottet|
Moderaterna |
------------------------------------------------------
|23:1 |Arbetsmiljöverket|ramanslag|566 611|- 28 330|
------------------------------------------------------
|23:2 |Arbetslivsinstitutet|ramanslag|310 085|- 15
504 |
------------------------------------------------------
|23:3 |Särskilda |ramanslag|46 000 |- 23 000 |
| |utbildningsinsatser| | | |
| |m.m. | | | |
------------------------------------------------------
|23:4 |Arbetsdomstolen|ramanslag|19 032 |- 19 032 |
------------------------------------------------------
|23:7 |Ombudsmannen |ramanslag| 4 394 |- 4 394 |
| |mot | | | |
| |diskriminering | | | |
| |på grund av | | | |
| |sexuell | | | |
| |läggning | | | |
| |(HomO) | | | |
------------------------------------------------------
|23:8 |Medlingsinstitutet|ramanslag|46 074|- 23 037|
------------------------------------------------------
|24:1 |Jämställdhetsombudsmannen|ramanslag|20 886|-
20 886 |
------------------------------------------------------
|24:2 |Särskilda |ramanslag|12 206 |- 6 103 |
| |jämställdhetsåtgärder| | | |
------------------------------------------------------
|24:(Ny)|Ombudsmannen | | |+ 32 193 |
| |mot | | | |
| |diskriminering | | | |
------------------------------------------------------
|Summa | | 1 047 |- 108 093|
| | | 542 | |
------------------------------------------------------
Politiken på utgiftsområdena 13 och 14 (kd)
av Stefan Attefall (kd) och Maria Larsson (kd).
Den allmänna inriktningen av politiken
Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den
regeringen och dess stödpartier föreslår.
Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt
förbättra Sveriges tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer och
strategiska skattesänkningar på arbete och sparande. Därigenom skapas
förutsättningar för att sysselsättningen skall kunna öka i en sådan
utsträckning att välfärden tryggas för alla.
Det handlar bl. a. om arbetsmarknaden, som måste göras mer flexibel och
där den kraftigt ökande sjukfrånvaron måste mötas med en förbättrad
arbetsmiljö och rehabilitering. Det handlar om skatterna på arbete och
företagande som måste sänkas. Det handlar om det svenska konkurrenstrycket
som måste förbättras. Vidare måste den offentliga sektorn förnyas för att
bättre möta konsumenternas/brukarnas behov och bättre tillvarata
personalens kompetens och idéer. Dessutom måste valfriheten inom
familjepolitiken öka, rättsväsendet återupprättas, pensionärernas
ekonomiska situation stärkas och infrastrukturen förbättras.
Målet med våra reformer på dessa områden är att skapa förutsättningar för
en uthålligt hög tillväxt, där sysselsättningen kan öka utan att
inflationen tar fart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar och
välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning, där den offentliga sektorn
kan vitaliseras och möta ökande behov utan att jagas av krympande
skattebaser, och där statens finanser inte kollapsar vid nästa
lågkonjunktur.
Riksdagsmajoriteten - bestående av Socialdemokrater, Vänsterpartister och
Miljöpartister - har beslutat om ramar för de olika utgiftsområdena och
därmed ställt sig bakom en annan inriktning av politiken. Därför redovisar
vi i detta särskilda yttrande (i stället för i en reservation) den del av
vår politik som rör utgiftsområdena 13 och 14 och som vi skulle ha yrkat
bifall till om vårt förslag till ramar hade vunnit riksdagens bifall i
första beslutsomgången.
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
Arbetsmarknadsverket har en förvaltningsbudget på drygt 4 500 miljoner
kronor. Inom AMV finns utbredd kritik mot den omfattande
internadministrationen. Samtidigt finns det tydliga indikationer på
brister i verksamheten när det gäller styrning, uppföljning och kontroll.
Dagens arbetsmarknad innebär nya utmaningar för den traditionella
arbetsmarknadspolitiken, bl.a. genom möjligheter till samverkan mellan
arbetsmarknadsmyndigheten och privata bemanningsföretag och genom att
verksamheter kan läggas ut på entreprenad. Det behövs en grundlig översyn
av arbetsmarknadspolitiken och AMV:s organisation. Det har vi
Kristdemokrater betonat i den gemensamma reservationen Allmän inriktning
av politiken som vi står bakom tillsammans med Moderaterna, Centern och
Folkpartiet och som redovisas ovan.
Redan innan översynen av AMV är klar anser vi att AMS bör få tydligare
stabskaraktär. Färre arbetsmarknadspolitiska program medför också
besparingar genom att administrationen minskar. Anslaget 22:1
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader kan därmed reduceras med 50
miljoner kronor.
Anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
Vi Kristdemokrater vill införa en allmän obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring från år 2002. Försäkringen skall ha enkla och
uthålliga regler, uppmuntra den arbetslöse att söka arbete och ge en
rimlig ekonomisk trygghet. Den skall utformas så att den aktiverar den
arbetslöse och skapar incitament att skaffa ett nytt arbete. Allt arbete,
oavsett anställningsform, skall löna sig bättre än att inte arbeta.
Ersättningsnivån bör det första året vara 80 % av den lön man hade vid
inträdet i arbetslöshet. Den ersättningsgrundande inkomsten skall därefter
beräknas som 80 % av genomsnittsinkomsten de senaste 24 månaderna.
Ersättningsnivån skall höjas för varje arbetad timme. Byte av yrke,
bransch och inkomstläge skall stimuleras. Varje arbetslös skall få en
individuell utredning och en handlingsplan.
Egenfinansieringen bör höjas till en tredjedel i den nya försäkringen men
höjningen skall kompenseras genom sänkt inkomstskatt, bl.a. i form av ett
högre grundavdrag. Därmed minskar marginaleffekterna. Försäkringen skall
även fortsättningsvis vara ett statligt ansvarsområde.
Vi räknar med att medelsbehovet under anslaget 22:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskar med 8 125 miljoner
kronor budgetåret 2002. I huvudsak beror detta på vårt förslag till
reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen, men också på våra förslag om
företagsfrämjande och tillväxtorienterande åtgärder.
Anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader
Aktiva arbetsmarknadsåtgärder skall prioriteras före passivt kontantstöd.
Antalet arbetsmarknadspolitiska program skall reduceras väsentligt och
regelverket förenklas. Inom de arbetsmarknadsutbildningar som erbjuds bör
också lärlingsutbildning finnas med som ett alternativ.
Långtidsarbetslöshet skall bekämpas på ett kraftfullt sätt. Vi förordar
individuella handlingsplaner och ett personligt anpassat stöd till den
långtidsarbetslöse, ökade krav på den arbetslöse att vara aktiv samt ett
anställningsstöd för den som har varit långtidsinskriven mer än två år.
Detta anställningsstöd bör lämnas med 75 % av lönekostnaden under de
första sex månaderna och därefter 25 % i ytterligare 18 månader.
Det är av yttersta vikt att alla ungdomar mellan 18 och 24 år erbjuds
arbete i det reguljära arbetslivet eller meningsfulla studier. Vi anser
att rimliga förslag har lagts fram i budgetpropositionen om förändrade och
enhetliga ersättningsnivåer vid deltagande i kommunala ungdomsprogram
respektive utvecklingsgaranti.
I vissa fall kan i dag undantag medges från kravet på att en arbetsgivare
som anordnar arbetspraktik skall betala ett finansieringsbidrag på 3 000
kr per månad och person. Vi anser att även statliga myndigheter bör
undantas från finansieringsbidraget.
Kristdemokraterna välkomnar den aviserade försöksverksamheten med friår
men anser att också alternativa utformningar kan övervägas. När det gäller
flyttningsbidrag respektive pendlingsbidrag anser vi att dessa inte har
någon avgörande inverkan på människors benägenhet att flytta. Bidrag av
denna karaktär bör således inte lämnas. I en gemensam reservation
tillsammans med Moderaterna utvecklar vi vår kritik mot förslaget att
införa ett pendlingsbidrag.
Med hänvisning till ovanstående åtgärder, och i viss mån med hänsyn till
de företagsfrämjande och tillväxtorienterade åtgärder som vi föreslår,
beräknar vi anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga
kostnader till ett belopp som är 820 miljoner kronor lägre än vad som
föreslagits i budgetpropositionen.
Anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade
I gemensamma reservationer tillsammans med Centern och Folkpartiet pekar
vi på behovet av åtgärder för att förbättra arbetsmarknaden för
arbetshandikappade och på behovet av en bredare översyn och utvärdering av
Samhall AB. Vi menar att de arbetshandikappade måste tillförsäkras ett
fortsatt aktivt arbetsliv.
Från Kristdemokraternas sida menar vi att det är angeläget att genom en
översyn klargöra hur Samhalls inriktning och uppdrag skall utformas på
lång sikt liksom hur andra särskilda insatser för arbetshandikappade skall
utformas. I avvaktan på översynen anser vi att anslaget 22:4 Särskilda
insatser för arbetshandikappade bör tillföras ytterligare 100 miljoner
kronor i förhållande till regeringens förslag. Motsvarande minskning bör
göras på anslaget 22:9 Bidrag till Samhall AB.
Anslaget 22:9 Bidrag till Samhall AB
Med hänvisning till det ökade anslag som förordas för lönebidrag till
arbetshandikappade förordar vi att anslaget 22:9 Bidrag till Samhall AB
minskas med 100 miljoner kronor.
Utgiftsområde 14 Arbetsliv
Allmänt
Under slutet av 1990-talet har antalet sjukskrivningar ökat kraftigt.
Kostnaden var 1998 ca 20 miljarder kronor och har sedan dess fördubblats.
Sjukskrivningarna kostar i dag statskassan 12 miljoner kronor om dagen. En
stor del av ökningen har sin grund i problem med stress.
Enligt vår uppfattning måste arbetsmiljön beaktas redan på
planeringsstadiet. Stora ansträngningar måste göras för att anpassa lokaler
, maskiner och utrustning, arbetsuppgifter, arbetstempo och arbetstider
till de anställdas behov och förutsättningar. Tekniken måste vara
underordnad människan. Små enheter måste eftersträvas där människan kan
överblicka sin arbetssituation och där goda personliga relationer med
arbetskamrater kan utvecklas.
Vad gäller regeringens s.k. elvapunktsprogram för ökad hälsa i arbetslivet
som presenteras i budgetpropositionen kan vi konstatera att det är
otillräckligt för att möta de galopperande sjukskrivningstalen. Inte minst
saknas handlingskraft för att påskynda rehabiliteringsinsatserna.
Vi anser att det krävs en helhetssyn på människan när man skall angripa
ohälsoproblemet. Regeringen relaterar problemet med stress enbart till
arbetslivet. Arbetsplatsen och dess beskaffenhet står endast för ca 50 % av
alla sjukskrivningsorsaker. Det finns faktorer utanför arbetsplatsen som
sannolikt i stor utsträckning bidrar till ohälsan, såsom t.ex. individens
ekonomi och relationsproblem. Många har det svårt att få hela sin
livssituation att gå ihop. Utformningen av familje-, folkhälso-, skatte-
och jämställdhetspolitiken har därför också stor betydelse för
möjligheterna att komma till rätta med ohälsan. Det förebyggande arbetet
måste ses i ett långt perspektiv. Åtgärder måste sättas in för att
förebygga ohälsa och för att förhindra att en redan uppkommen sjukdom
återkommer eller förvärras. I det perspektivet blir det för snävt att bara
se till arbetsplatserna och de problem som kan uppstå där.
De långa sjukskrivningarna ökar, vilket tyder på att det tar för lång tid
från det att sjukdom bekräftats till dess rehabiliteringsinsatser sätts in.
Trots att antalet långtidssjukskrivningar över 30 dagar har fördubblats de
senaste fyra åren är antalet rehabiliteringsinsatser oförändrat. Bland de
430 000 personer som i dag lämnat arbetsmarknaden med förtidspension finns
med all säkerhet många som skulle ha haft en möjlighet att komma tillbaka
till arbetslivet om de hade fått en snabbare rehabiliteringsinsats.
I utredningen Rehabilitering i arbete - en reform för individen i centrum
(SOU 2000:78), den s.k. Gerhard Larsson-utredningen, lämnas bra förslag som
skulle kunna genomföras omgående. Vi står bakom förslaget som innebär att
en rehabiliteringsförsäkring införs som finansieras via arbetsgivaravgiften
, men med staten som medfinansiär under en övergångsperiod. Den ersätter en
stor del av de olika system för rehabilitering och ersättningar som finns i
dag. Försäkringskassan och yrkesinspektionen förstärks.
Regeringen har i stället valt att tillsätta en arbetsgrupp som skall
arbeta vidare med frågorna. Det vittnar om brist på handlingskraft och
förlänger en svår situation för många människor. Vi beklagar denna onödiga
väntan på en ny rehabiliteringsorganisation.
Det är helt nödvändigt att regeringen, trots att man skjuter på detta
beslut, snabbt ser till att rehabiliteringsarbetet på försäkringskassorna
och arbetsplatserna fungerar. Handläggningstiden måste kortas till gagn för
den enskilda människan.
I offentlig sektor är problemen med sjukfrånvaro, såväl lång som kort,
särskilt stora. Det är viktigt att Sveriges största arbetsgivare tar sitt
ansvar på allvar. En ordentlig analys bör göras av den offentliga sektorns
speciella problem. Vid en sådan genomlysning bör bl. a. frågor tas upp om
hur delaktighet och inflytande för de anställda kan öka och hur den
kompetensutveckling som är nödvändig kan genomföras.
En viktig åtgärd för att förbättra människors arbetsförhållanden är enligt
vårt förmenande att möjliggöra en större flexibilitet och ett större
inflytande för individen över arbetstiden. Arbetstidslagstiftningen måste
därför utformas så att arbetsgivare och arbetstagare i ökad utsträckning
lokalt kan fastställa arbetstiden efter sina behov och önskemål.
Lagstiftningen bör skapa förutsättningar för parterna att i kollektivavtal
finna lösningar i avvägningen mellan verksamhetens och de anställdas behov.
Vi vill också framhålla att arbetsgivarna har en central roll när det
gäller de anställdas arbetsmiljö och rehabilitering. Det förebyggande
arbetet kan inte överskattas. Varje arbetsgivare har enligt
arbetsmiljölagen skyldighet att genomföra ett s.k. systematiskt
arbetsmiljöarbete. Även Arbetsmiljöverket måste arbeta aktivt med såväl
psykisk som fysisk ohälsa. Arbetsmiljöverket bör fungera som en uppsökande
samarbetspartner för de företag, organisationer och offentliga
förvaltningar som vill ha råd och stöd i arbetet med att motverka och
förhindra fysisk och psykisk ohälsa.
När det sedan gäller diskriminering i arbetslivet anser vi att den skall
motarbetas med väl fungerande lagar. Stat och kommun bör föregå med gott
exempel bl. a. då det gäller anställda människor med funktionshinder, äldre
arbetskraft, invandrare och personer som är i behov av rehabilitering.
Mobbning på arbetsplatsen måste aktivt bekämpas.
Vi kan konstatera att en stor del av arbetsmarknaden är könssegregerad.
Aktiva åtgärder för en jämnare fördelning mellan kvinnor och män måste
vidtas. Lika lön för likvärdigt arbete och jämställda lönevillkor för
kvinnor och män skall gälla.
Anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket
Vi anser att det genom sammanslagningen av Arbetarskyddsstyrelsen och
Yrkesinspektionen till en myndighet har skapats bättre förutsättningar att
uppnå effektiviseringar. Verket har också under senare år fått ökade anslag
med 70 miljoner kronor vilka inte fullt ut har kunnat förbrukas. Med
hänvisning till dessa ökningar av anslaget och till de
rationaliseringsvinster som bör kunna uppnås efter sammanslagningen anser
vi att det är möjligt att reducera anslagstilldelningen med 50 miljoner
kronor i förhållande till regeringens förslag. Enligt vår uppfattning bör
Arbetsmiljöverket prioritera utbildning och stöd till regionala
arbetsmiljöskyddsombud.
Anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet
Det kan konstateras att det finns allvarliga brister i styrningen av
Arbetslivsinstitutet. Vi anser att den aviserade översynen av institutet
och dess relationer till andra myndigheter bör vara grundlig och
förutsättningslös. Mycket talar för att institutets forskningsresurser
kommer till effektivare användning om de finansierar forskning inom andra
institutioner, exempelvis universiteten. Enligt vår uppfattning bör stora
delar av institutets informations- och utbildningsverksamhet kunna
överföras till Arbetsmiljöverket. Institutet bör dessutom kunna genomföra
rationaliseringar av sin verksamhet. Den arbetslivsinriktade forskningen
inriktad på arbetsorganisationsområdet bör prioriteras. Sammantaget gör vi
bedömningen att anslaget bör kunna minska med 30 miljoner kronor för år
2002 och att verksamheten bör kunna avvecklas på tre års sikt. Institutets
forskningsresurser bör kunna överflyttas till Arbetsmiljöverket och andra
aktörer inom området.
Anslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.
Eftersom stödet till utbildningen av de regionala skyddsombuden har
överförts till Arbetsmiljöverkets anslag anser vi att det är tveksamt att
statliga bidrag skall utgå i all evighet till utbildning av övriga fackliga
förtroendevalda. Enligt vår uppfattning bör de fackliga organisationerna
själva eller i samarbete med arbetsgivarna kunna finansiera sådan
utbildning. Vi föreslår därför att anslaget årligen skall minskas med 20
miljoner kronor.
Anslaget 23:8 Medlingsinstitutet
Vi anser att huvudansvaret för statistiken på löneområdet bör ligga hos
SCB. Med hänsyn till detta anser vi att anslaget 23:8 Medlingsinstitutet
bör bestämmas till 20 074 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner mindre än
regeringens förslag.
Politiken på utgiftsområdena 13 och 14 m.m. (c)
av Margareta Andersson (c).
Inledning
Vi centerpartister förordar en förnyad, decentraliserad och flexibel
arbetsmarknadspolitik som inriktas på tre spår till arbete: grundläggande
utbildning, högkvalitativa utbildningar och övergångsarbetsmarknader.
Arbete måste alltid löna sig. Vi vill genom en rad reformer öka
incitamenten att ta ett arbete, öka självbestämmandet och höja
livskvaliteten. Detta bidrar till ökad företagsamhet och sysselsättning
samt minskad arbetslöshet i hela landet. Som ett led i reformerna skall
arbetsmarknadspolitiken decentraliseras och en friare användning av de
arbetsmarknadspolitiska medlen medges. Höjda reseavdrag leder till att de
lokala arbetsmarknaderna blir väsentligt större än i dag.
I vårt budgetalternativ förespråkar vi att försörjningsstöden för dem som
är arbetslösa, i arbetsmarknadspolitiska program eller i vuxenutbildning
samordnas till utgiftsområde 13. Genom att på detta sätt renodla
inriktningen av utgiftsområdet uppnås bättre samordning och större
flexibilitet. Det blir också lättare att få överblick över kostnaderna. Vi
anser att de anslagsposter som inte kan härledas till försörjningsstöd bör
flyttas till utgiftsområde 14 Arbetsliv. Totalt räknar vi med att den ökade
samordningen leder till besparingar på 1 500 miljoner kronor.
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
Centerpartiet förordar som framgått en decentralisering av
arbetsmarknadspolitiken liksom en friare medelsanvändning. Detta,
tillsammans med den samordning av försörjningsstöden som vi förespråkar,
medför ökad flexibilitet och besparingar bl.a. på anslaget 22:1. Vi avvisar
regeringens förslag om ett anslagstillskott på 700 miljoner kronor för
personalförstärkningar. Anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader bör minskas med 642,8 miljoner kronor i förhållande
till regeringens förslag.
Anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
Arbetslöshetsförsäkringen bör reformeras i flera avseenden.
Medlemsavgiften till arbetslöshetskassan bör höjas till 200 kr per månad
samtidigt som den skall vara avdragsgill. Den höjda medlemsavgiften medför
att statens bidrag till försäkringen minskas i motsvarande grad.
Ersättningstaket i arbetslöshetsförsäkringen bör sänkas till 580 kr per dag
. Inom ramen höjs aktivitetsstödet till 200 kr per dag. Kontrollen av
försäkringen bör effektiviseras. Totalt räknar vi med att förändringarna
medför besparingar på 6 981 miljoner kronor på anslaget 22:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd.
Anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader
Ett genomförande av vår politik på arbetsmarknadsområdet och samordningen
av försörjningsstöd som behandlats ovan leder till betydande
anslagsbesparingar. Likaså minskar anslagsbehovet till följd av
företagsfrämjande insatser och skattereformer som ger incitament till
arbete. Anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader
beräknas till ett belopp som är 1 683 miljoner kronor lägre än vad
regeringen föreslagit.
Anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade
Från Centerpartiets sida finner vi det angeläget att höja lönebidragstaket
till 15 000 kr per månad. Den reformerade arbetsmarknadspolitik som vi
förordar och som har beskrivits ovan innefattar ett mer flexibelt
lönebidragssystem. Vi bedömer att anslaget 22:4 Särskilda insatser för
arbetshandikappade kan minskas med 99,4 miljoner kronor. Detta anslag har
inte tidigare utnyttjats helt.
Utgiftsområde 14 Arbetsliv
Anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket
Enligt vår uppfattning innebär sammanslagningen av Arbetarskyddsstyrelsen
och Yrkesinspektionen att man kan uppnå avsevärda effektiviseringsvinster.
Vi föreslår därför att anslaget reduceras med ca 7 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag.
Politiken på utgiftsområdena 13 och 14 m.m. (fp)
av Elver Jonsson (fp).
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Allmänt
Arbetsmarknadspolitiken bör reformeras. Utgångspunkten för Folkpartiets
arbetsmarknadspolitik är att individen står i centrum. Dess grundläggande
syfte skall vara att förstärka de arbetslösas ställning på arbetsmarknaden
så att de kan få nytt arbete så snart som möjligt. Dessutom måste
näringspolitiken utformas så att den leder till fler arbeten genom
företagande, och den ekonomiska politiken bedrivas så att den ger sunda
statsfinanser. Detta påverkar sysselsättning och arbetslöshet samt leder
till minskat behov av arbetsmarknadspolitiska insatser.
På arbetsmarknadsområdet bör man kunna använda andra former av åtgärder
som anlitande av bemanningsföretag. Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader kan också reduceras väsentligt.
Arbetslöshetsförsäkringen bör reformeras så att avgiftsfinansieringen ökar,
vilket leder till reducerade utgifter för staten. Den enskilde kompenseras
för den högre avgiften genom sänkt skatt.
Från Folkpartiets sida betonar vi vikten av särskilda insatser för
arbetshandikappade på arbetsmarknaden. De statliga insatserna för att
stärka arbetshandikappades ställning måste prioriteras. Därför ökar vi
resurserna för insatser för denna grupp.
Anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
Som framgått anser vi från Folkpartiets sida att arbetsmarknadspolitiken
bör reformeras och att nya former av åtgärder bör kunna användas. Detta
leder till att resurserna för AMS kan minskas samtidigt som effektiviteten
ökar. Anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader reduceras
med 1 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
Betydande anslagsbesparingar kan uppnås genom en reformering av
arbetsmarknadspolitiken och av arbetslöshetsförsäkringen. Totalt räknar vi
med att förändringarna medför besparingar på 11 740 miljoner kronor på
anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd.
Anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader
Den politik vi förespråkar leder till minskat anslagsbehov för de
arbetsmarknadspolitiska programmen samtidigt som också programstrukturen
bör förbättras och effektiviseras. Färre personer kommer att delta i
arbetsmarknadspolitiska program. Anslaget 22:3 Köp av
arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader beräknas till ett belopp som
är 1 171 miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit.
Anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade
Som framgått betonar Folkpartiet starkt insatser för att främja
arbetshandikappade på arbetsmarknaden. Arbetslinjen måste gälla också för
arbetshandikappade. Lönebidragstaket måste höjas. Vi anser att anslaget 22:
4 Särskilda insatser för arbetshandikappade bör ökas med 50 miljoner kronor
.
Utgiftsområde 14 Arbetsliv
Ett stort problem inom arbetslivet är den kraftigt ökade frånvaron på
grund av ohälsa. Av utredaren Jan Rydhs rapport (S 2000:07) framgår att
frånvaron på grund av ohälsa år 1999 motsvarade ca 700 000 årsarbetare,
vilket var ca 13,5 % av befolkningen i åldrarna 20-64 år. År 2004 beräknas
bortfallet ha vuxit till motsvarande 820 000 årsarbetare. Enligt en
motsvarande beräkning för år 2006 är bortfallet 850 000 årsarbetare, vilket
betyder att 16,3 % av befolkningen i åldrarna 20-64 år skulle vara
frånvarande på grund av ohälsa. Enligt vår uppfattning är det angeläget att
bryta denna trend.
Den allt vanligare utbrändheten ställer nya krav på de verktyg som finns
för att förbättra och bedöma arbetsmiljön. De fackliga organisationerna
arbetar redan i dag med att bedöma och märka datorutrustningar och
kontorsmöbler. Enligt Folkpartiets uppfattning behövs på samma sätt en
kvalitetsbedömning av den sociala arbetsmiljön och personalpolitiken.
Det kan konstateras att bl.a. Arbetsmiljöverket har efterlyst nya metoder
att mäta stress. I Sverige har vi en lång tradition att uppmärksamma och
åtgärda fysiska problem som buller och avgaser på våra arbetsplatser. Dessa
åtgärder är bra, men i framtiden kommer det att krävas att lagstiftare,
arbetsgivare och fackliga organisationer också tar arbetsplatsernas s.k.
mjuka arbetssjukdomar, dvs. stress och psykosocial ohälsa, på betydligt
större allvar. För att detta skall lyckas måste vi inse att kortsiktiga
neddragningar som går ut på att till varje pris spara på personal i
"slimmade" verksamheter kan bli kontraproduktiva. Vi behöver därför en ny
syn på arbetsorganisation och ledning så att vi tar till vara den guldgruva
som medarbetarnas resurser och engagemang för verksamheten utgör.
Vi anser också att det är viktigt att förbättra rehabiliteringsinsatserna.
Aktiva rehabiliteringsinsatser minskar den enskildes lidande. Dessutom kan
man göra stora samhällsekonomiska vinster. Folkpartiet har under många år
verkat för att landstinget skall få större resurser för
rehabiliteringsverksamhet. Vi har bl.a. föreslagit kraftigt utökade
statsbidrag för denna verksamhet.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2001/02:1
I propositionen 2001/02:1 föreslår regeringen
dels för utgiftsområde 13 Arbetsmarknad att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:625) om
arbetsmarknadspolitiska program (avsnitt 2.1)
2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:486) om
ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program (avsnitt 2.2)
3. godkänner att 15 210 000 kronor av inflytande arbetsmarknadsavgifter
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter får användas för tillsynen av
arbetslöshetsförsäkringen (avsnitt 4.9.1)
4. bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om ramanslaget 22:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 4 00 000 000 kronor under åren 2003-2005 (avsnitt 4.9.2)
5. bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om ramanslaget 22:3 Köp
av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 3 000 000 000 kronor under åren 2003-2005 (avsnitt 4.9.3)
6. bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om ramanslaget 22:4,
Särskilda insatser för arbetshandikappade, ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 6 000 000
000 kronor under åren 2003-2005 (avsnitt 4.9.4)
7. bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om ramanslaget 22:7
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 4 000 000 000 kronor under åren 2003-2008 (avsnitt 4.9.6)
8. för budgetåret 2002 anvisar anslagen under utgiftsområde 13
Arbetsmarknad enligt följande uppställning:
Tusental kronor
-------------------------------------------------------------
| |Anslag |Anslagstyp |Regeringen
|
-------------------------------------------------------------
|22:1 |Arbetsmarknadsverkets |ramanslag |4 517 058|
| |förvaltningskostnader | | |
-------------------------------------------------------------
|22:2 |Bidrag till |ramanslag |36 023 000
|
| |arbetslöshetsersättning och | | |
| |aktivitetsstöd | | |
-------------------------------------------------------------
|22:3 |Köp av |ramanslag |4 682 582|
| |arbetsmarknadsutbildning och | | |
| |övriga kostnader | | |
-------------------------------------------------------------
|22:4 |Särskilda insatser för |ramanslag |7 139 492|
| |arbetshandikappade | | |
-------------------------------------------------------------
|22:5 |Rådet för Europeiska |ramanslag | 92 400|
| |socialfonden i Sverige | | |
-------------------------------------------------------------
|22:6 |Europeiska socialfonden m.m. |ramanslag |1 721 460|
| |för perioden 2000-2006 | | |
-------------------------------------------------------------
|22:7 |Institutet för |ramanslag | 20 596|
| |arbetsmarknadspolitisk | | |
| |utvärdering | | |
-------------------------------------------------------------
|22.8 |Bidrag till administration av |ramanslag | 61 000|
| |grundbelopp | | |
-------------------------------------------------------------
|22:9 |Bidrag till Samhall AB |ramanslag |4 262 419|
-------------------------------------------------------------
|22:10|Bidrag till Stiftelsen |obetecknat | 7 229|
| |Utbildning Nordkalotten |anslag | |
-------------------------------------------------------------
|22:11|Bidrag till |ramanslag | 388 000|
| |lönegarantiersättning | | |
-------------------------------------------------------------
|Summa | |58 915 236
|
-------------------------------------------------------------
dels för utgiftsområde 14 Arbetsliv att riksdagen
1. antar förslaget till lag om upphävande av lagen (1990:631)
om avvikelser
från vissa bestämmelser i semesterlagen (1977:480) (avsnitt 2.1)
2. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1999:678) om
utstationering av
arbetstagare (avsnitt 2.2)
3. bemyndigar regeringen att under 2002, i fråga om
ramanslaget 23:2
Arbetslivsinstitutet, ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare
åtaganden medför utgifter på högst 100 000 000 kronor under
åren 2003-2005
(avsnitt 4.8.2)
4. för budgetåret 2002 anvisar anslagen under utgiftsområde 14
Arbetsliv enligt
följande uppställning:
Tusental kronor
---------------------------------------------------
| |Anslag |Anslagstyp|
Regeringen |
---------------------------------------------------
|23:1|Arbetsmiljöverket |ramanslag|566 611|
---------------------------------------------------
|23:2|Arbetslivsinstitutet |ramanslag|310 085|
---------------------------------------------------
|23:3|Särskilda |ramanslag| 46 000|
| |utbildningsinsatser m.m. | | |
---------------------------------------------------
|23:4|Arbetsdomstolen |ramanslag| 19 032|
---------------------------------------------------
|23:5|Statens nämnd för |ramanslag| 59|
| |arbetstagares | | |
| |uppfinningar | | |
---------------------------------------------------
|23:6|Internationella |ramanslag| 22 195|
| |arbetsorganisationen | | |
| |(ILO) | | |
---------------------------------------------------
|23:7|Ombudsmannen mot |ramanslag| 4 394|
| |diskriminering på grund | | |
| |av sexuell läggning | | |
| |(HomO) | | |
---------------------------------------------------
|23:8|Medlingsinstitutet |ramanslag| 46 074|
---------------------------------------------------
|24:1|Jämställdhetsombudsmannen |ramanslag| 20 886|
---------------------------------------------------
|24:2|Särskilda |ramanslag| 12 206|
| |jämställdhetsåtgärder | | |
-------------------------------------------------------------
|Summa | |1 047 542|
-------------------------------------------------------------
Proposition 2001/02:4
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om
1.6. införande av ett pendlingsbidrag för veckopendling (avsnitt 9.2.11)
Förslag från Riksdagen revisorer 2000/01:RR7
Riksdagens revisorer föreslår
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
revisorerna anfört angående återredovisning till
riksdagen av vilka åtgärder som regeringen vidtagit för att motverka
den typ av problem som har uppmärksammats i
revisorernas rapport,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
revisorerna anfört angående ett system för att
säkerställa tillförlitlig projektinformation och relevanta individdata.
Regeringens skrivelse 2000/01:142
I skrivelsen belyser regeringen Arbetsmarknadsverkets uppdrag och
organisation.
Motioner från allmänna motionstiden 2001
2001/02:Fi294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
16. Riksdagen anvisar för budgetåret 2002 anslagen under utgiftsområde
13 Arbetsmarknad enligt uppställning.
Miljoner kronor
UO13 Arbetsmarknad -13 961
22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader -1 100
22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd -11 740
22:3 Köp av arb m utb o övr kostn -1 171
22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade 50
2001/02:Sk471 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas
38. Riksdagen beslutar att inte längre medge kreditering på skattekonto
avseende anställningsstöd.
2001/02:Sf400 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetsmarknadspolitiken.
2001/02:So240 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari yrkas
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ett mer
flexibelt lönebidragssystem.
2001/02:So637 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om inrättandet av en
"omställningspeng" för människor som söker arbete.
2001/02:Kr417 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om projektet kulturarvs-IT.
2001/02:N267 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetsmarknadens funktionssätt.
2001/02:N315 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en öppen, rörlig och flexibel
arbetsmarknad.
2001/02:N370 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om framtidens arbetsmarknad.
2001/02:A206 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari yrkas
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetskraftsinvandring.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att stärka Sveriges position i
konkurrensen om den internationella kompetensen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att undersökningar bör göras om
den offentliga sektorns internationella attraktionskraft som arbetsgivare.
2001/02:A220 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari yrkas
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inrättandet av ett friår i hela
landet.
2001/02:A227 av Magnus Jacobsson m.fl. (kd) vari yrkas
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av ökade lönebidrag.
2001/02:A251 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari yrkas
1. Riksdagen beslutar om en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
att gälla fr.o.m. den 1 januari 2002.
2. Riksdagen beslutar att höja egenfinansieringen av
arbetslöshetsförsäkringen fr.o.m. den 1 januari 2002.
2001/02:A259 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
1. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om
att framtidens arbetsmarknadspolitik skall
syfta till att stärka de enskildas självbestämmande genom att öka deras
möjligheter till egen försörjning och
därigenom även skapa en ökad livskvalitet för den enskilde.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag om att införa tre spår till arbete i form av
grundläggande utbildning, högkvalitativa
yrkesutbildningar och övergångsarbetsmarknader.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att den bidragsgrundande
lönekostnaden, vid nyanställningar och när lönebidragen omförhandlas, bör
höjas från dagens 13 700 kronor per månad
till 15 000 kronor per månad.
2001/02:A267 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en ny utredning som
under våren 2002 presenterar förslag på kompletterande insatser för att
förverkliga sysselsättningsmålet 2004 och
att möjliggöra fortsatt sysselsättningsväxt med sikte på full
sysselsättning.
2001/02:A281 av Göran Lindblad (m) vari yrkas
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att lägga ned AMS.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kommunerna i Sverige bör
åläggas att införa jobbgaranti för arbetslösa.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att merparten av AMS anslag bör
överföras till kommunerna för att hantera jobbgarantin.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa en kompetenspeng.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att privata entreprenörer i
huvudsak skall sköta den kommunala jobbgarantin.
2001/02:A291 av Agneta Lundberg och Göran Norlander (s) vari yrkas
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en noggrann analys både när det gäller
arbetsmarknadspolitiska resursernas storlek
och utbildningsbehov.
2001/02:A294 av Agneta Lundberg och Susanne Eberstein (s) vari yrkas
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförts om ökad sysselsättning på landsbygden.
2001/02:A310 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) vari yrkas
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av formen för
lönebidragsanställningar i ideella föreningar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om taket i lönebidraget.
2001/02:A311 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om lönebidragen.
2001/02:A323 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om betydelsen av att bryta den
växande tudelningen av Sverige.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om åtgärder för att skapa ett
samhällsklimat som stimulerar arbete och kunskap och som gör
arbetsmarknaden tillgänglig för alla.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en reformering av
arbetslöshetsförsäkringen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om reformering av
arbetsmarknadspolitiken och dess organisation.
2001/02:A331 av Ola Rask m.fl. (s) vari yrkas Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att särskilt uppmärksamma hur sysselsättningsgraden
för utsatta grupper utvecklas efter att
målet om 80 % i arbete eller studier har uppnåtts i riket.
2001/02:A332 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) vari yrkas Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn för ett reformerat Samhall.
2001/02:A335 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s) vari yrkas Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om 11-punktsprogrammet för ökad hälsa i arbetslivet.
2001/02:A336 av Carin Lundberg och Rinaldo Karlsson (s) vari yrkas
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tak för lönebidrag.
2001/02:A340 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) vari yrkas Riksdagen
tillkän i motionen anförs om en utredning om de funktionshindrades
arbetsmarknad och där också anställning med lönebidrag
belyses.
2001/02:A341 av Krister Örnfjäder och Ann-Marie Fagerström (s) vari yrkas
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om insatser för att minska arbetslösheten
bland kommunalare.
2001/02:A343 av Göte Wahlström m.fl. (s) vari yrkas Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att kraftfulla åtgärder måste vidtas inom vård- och
omsorgsområdet för att skapa stimulans för
utbildning och anställning.
2001/02:A347 av Lars Wegendal m.fl. (s) vari yrkas Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en total översyn av verksamheten på Samhall.
2001/02:A348 av Lars Wegendal m.fl. (s) vari yrkas Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om lönebidragsanställningar.
2001/02:A362 av Göte Wahlström m.fl. (s) vari yrkas Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om översyn av krontalstaket för lönebidrag.
2001/02:A367 av Stefan Attefall m.fl. (kd) vari yrkas
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om arbetsmarknadspolitikens
inriktning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om målen för
arbetsmarknadspolitiken.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om anställningsstödets storlek och
regelverk.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ungdomsarbetslösheten och
ersättningen för deltagande i den kommunala ungdomsgarantin.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en översyn av AMV och
besparingar inom myndigheten.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om statliga myndigheter och
finansieringsbidraget för arbetspraktik.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sabbatsår/friår.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om avskaffande av
flyttningsbidraget.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nivån på lönebidrag i ideella
organisationer.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Samhall AB och lönebidragen.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en moderniserad arbetsrätt.
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Arbetsmiljöverket.
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Arbetslivsinstitutet och dess
utbildningsinsatser.
35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en svensk handlingsplan för att
genomföra de åtgärder mot arbetslöshet vilka EU-länderna gemensamt kommit
fram till.
36. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2002 anvisa anslagen
under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad och
utgiftsområde 14 Arbetsliv med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag, enligt uppställning:
---------------------------------------------------------------
|Arbetsmarknad, utgiftsområde 13 |Regeringens |Anslags- |
|Anslag, tusental kronor |förslag |förändring |
---------------------------------------------------------------
|22:1 Arbetsmarknadsverkets | 4 517 058 | -50 000|
|förvaltningskostnader | | |
---------------------------------------------------------------
|22:2 Bidrag till | 36 023 000 | -8 125 000|
|arbetslöshetsersättning och | | |
|aktivitetsstöd | | |
---------------------------------------------------------------
|22:3 Köp av | 4 682 582 | -820 000|
|arbetsmarknadsutbildning och | | |
|övriga kostnader | | |
---------------------------------------------------------------
|22:4 Särskilda insatser för | 7 139 492 | 100 000|
|arbetshandikappade | | |
---------------------------------------------------------------
|22:10 Bidrag till Samhall AB | 4 262 419 | -100 000|
---------------------------------------------------------------
|Summa totalt för utgiftsområde 13 | 58 915 236 | -8 995 000|
---------------------------------------------------------------
|Arbetsliv, utgiftsområde 14 |Regeringens |Anslags- |
|Anslag , tusental kronor |förslag |förändring |
---------------------------------------------------------------
|23:1 Arbetsmiljöverket | 566 611 | -50 000|
---------------------------------------------------------------
|23:2 Arbetslivsinstitutet | 310 085 | -30 000|
---------------------------------------------------------------
|23:3 Särskilda utbildningsinsatser | 46 000 | -20 000|
|m.m. | | |
---------------------------------------------------------------
|23:9 Medlingsinstitutet | 46 074 | -26 000|
---------------------------------------------------------------
|Summa totalt för utgiftsområde 14 | 1 014 500 | -126 000|
---------------------------------------------------------------
2001/02:A381 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari yrkas Riksdagen
anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsliv:
-----------------------------------------------------------
|Anslag, tkr |Regeringens|Anslags- |
| |förslag |förändring|
-----------------------------------------------------------
|23:1 Arbetsmiljöverket |566 611 |-7 080 |
-----------------------------------------------------------
|22:1 Arbetsmarknadsverkets | |3 874 237 |
|förvaltningskostnader | | |
-----------------------------------------------------------
|22:2 Köp av | |2 999 477 |
|arbetsmarknadsutbildning och | | |
|övriga kostnader | | |
-----------------------------------------------------------
|22:4 Särskilda åtgärder för | |7 040 053 |
|arbetshandikappade | | |
-----------------------------------------------------------
|22:5 Rådet för Europeiska | |92 400 |
|socialfonden i Sverige | | |
-----------------------------------------------------------
|22:6 Europeiska socialfonden m.m. | |1 663 000 |
|för perioden 2000-2006 | | |
-----------------------------------------------------------
|22:7 Institutet för | |20 596 |
|arbetsmarknadspolitisk- | | |
|utvärdering | | |
-----------------------------------------------------------
|22:8 Bidrag till administration | |61 000 |
|av grundbelopp till icke anslutna | | |
-----------------------------------------------------------
|22:9 Bidrag till Samhall AB | |4 262 419 |
-----------------------------------------------------------
|22:11 Bidrag till Stiftelsen | |7 229 |
|Utbildning Nordkalotten | | |
-----------------------------------------------------------
|Summa för utgiftsområdet |1 048 000 |+ 20 013 |
| | |331 |
-----------------------------------------------------------
2001/02:A382 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari yrkas
1. Riksdagen beslutar höja medlemsavgiften till a-kassan till 200 kronor
per månad i enlighet med vad i motionen anförs.
2. Riksdagen beslutar sänka taket på ersättningsnivån i a-kassan till
580 kronor per dag i enlighet med vad i motionen anförs.
3. Riksdagen beslutar höja den lägsta nivån i aktivitetsstödet till 200
kronor per dag i enlighet med vad i motionen anförs.
4. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad:
-------------------------------------------------------------
|Anslag, tkr |Regeringens |Anslags- |
| |förslag |förändring|
-------------------------------------------------------------
|22:1 Arbetsmarknadsverkets |4 517 058 |-4 517 058|
|förvaltningskostnader | | |
-------------------------------------------------------------
|22:2 Bidrag till |36 023 000 |-6 981 000|
|arbetslöshetsersättning och | | |
|aktivitetsstöd | | |
-------------------------------------------------------------
|22:3 Köp av |4 682 582 |-4 682 582|
|arbetsmarknadsutbildning och | | |
|övriga kostnader | | |
-------------------------------------------------------------
|22:4 Särskilda åtgärder för |7 139 492 |-7 139 492|
|arbetshandikappade | | |
-------------------------------------------------------------
|22:5 Rådet för Europeiska |92400 |-92 400 |
|socialfonden i Sverige | | |
-------------------------------------------------------------
|22:6 Europeiska socialfonden m.m. |1 721 460 |-1 721 460|
|för perioden 2000-2006 | | |
-------------------------------------------------------------
|22:7 Institutet för |20 596 |-20 596 |
|arbetsmarknadspolitisk utvärdering | | |
-------------------------------------------------------------
|22:8 Bidrag till administration av |61 000 |-61 000 |
|grundbelopp till icke anslutna | | |
-------------------------------------------------------------
|22:9 Bidrag till Samhall AB |4262 419 |-4 262 419|
-------------------------------------------------------------
|22:10 Bidrag till Stiftelsen |7 229 |-7 229 |
|Utbildning Nordkalotten | | |
-------------------------------------------------------------
|Summa för utgiftsområdet |58 915 000 |- 29 485 |
| | |236 |
-------------------------------------------------------------
2001/02:A384 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas
1. Riksdagen beslutar att införa en allmän arbetslöshetsförsäkring i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om egenfinansiering i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen och
dess ekonomiska
konsekvenser.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en reformerad arbetsmarknadspolitik.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en ny, bantad arbetsmarknadsmyndighet.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett vidgat uppdrag för Institutet för arbetsmarknadspolitisk
utvärdering.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de totala utgiftsramarna gällande (tabell 5.9) utgiftsområde 13
Arbetsmarknad.
8. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 13 politikområde 22:1 Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader för år 2002
4 291 205 000 kronor.
9. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 13 politikområde 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd för
år 2002 34 948 000 000 kronor.
10. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 13 politikområde 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och
övriga kostnader för
år 2002 3 512 582 000 kronor.
11. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 13 politikområde 22:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk
utvärdering för år
2002 4 404 000 kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 25.
000.000 kronor.
12. Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 13
politikområde 22:8 Bidrag till administration av grundbelopp till icke
anslutna för år 2002 utgå i
enlighet med vad som anförs i motionen.
13. Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 13
politikområde 22:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för år
2002 utgå i enlighet med
vad som anförs i motionen.
14. Riksdagen avslår regeringens förslag till mål för politikområdet
Arbetsmarknad i enlighet med vad som anförs i motionen.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de totala utgiftsramarna gällande utgiftsområde 14 Arbetsliv.
16. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 14 politikområde 23:1 Arbetsmiljöverket för år 2002 538 281
000 kronor.
17. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 14 politikområde 23:2 Arbetslivsinstitutet för 2002 294 581
000 kronor.
18. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 14 politikområde 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. för
år 2002 23 000 000
kronor.
19. Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 14
politikområde 23:4 Arbetsdomstolen för år 2002 utgå i enlighet med vad som
anförs i motionen.
20. Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 14
politikområde 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell
läggning för år 2002 utgå i
enlighet med vad som i motionen anförs.
21. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 14 politikområde 23:8 Medlingsinstitutet för år 2002 23 037
000 kronor.
22. Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 14
politikområde 24:1 Jämställdhetsombudsmannen för år 2002 utgå i
enlighet med vad som anförs i
motionen.
23. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 14 politikområde 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder för
år 2002 6 103 000
kronor.
24. Riksdagen beslutar att uppföra ett nytt anslag till utgiftsområde 14
politikområde 24:Ny Ombudsmannen mot diskriminering och anvisar för år 2002
32 193 000
kronor i enlighet med vad som anförs i motionen.
25. Riksdagen avslår regeringens förslag till mål för politikområdet
Arbetsliv i enlighet med vad som anförs i motionen.
26. Riksdagen avslår regeringens förslag till mål för politikområdet
Jämställdhetspolitik i enlighet med vad som anförs i motionen.
2001/02:A385 av Barbro Feltzing (mp) vari yrkas
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utvärdering av friårsförsöket i syfte att undersöka
möjligheterna att låta
friåret bli en generell möjlighet i hela landet.
2001/02:A389 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att reformera AMS organisation.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den "djupa" arbetsmarknadspolitiken.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om statens ansvar för arbetsmarknadspolitiken.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetets goda värde.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inriktningen av arbetsmarknadspolitiken.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fler jobb i tjänstesektorn.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skapa förutsättningar för fler jobb genom företag.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rörligheten på arbetsmarknaden.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om jämställdhet på arbetsmarknaden.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om valfrihet i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de långtidsarbetslösas situation.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kompetensutveckling.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de arbetshandikappades roll på arbetsmarknaden.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att taket för lönebidragsanställningar bör höjas.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av Samhall AB:s organisation.
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetslöshetsförsäkringen.
28. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad enligt
uppställning:
------------------------------------------------------------
|Anslag |Regeringens |
Anslagsförändringar |
| |förslag | |
------------------------------------------------------------
|22:1 Arbetsmarknadsverkets |4 517 058 |1 100 000 |
|förvaltningskostnader | | |
------------------------------------------------------------
|22:2 Bidrag till |36 023 000 |11 490 000 |
|arbetslöshetsersättning | | |
|och aktivitetsstöd | | |
------------------------------------------------------------
|22:3 Köp av |4 682 582 |1 171 000 |
|arbetsmarknadsutbildning | | |
|och övriga kostnader | | |
------------------------------------------------------------
|22:4 Särskilda |7 139 492 |+50 000 |
|arbetsinsatser för | | |
|handikappade | | |
------------------------------------------------------------
|Summa för utgiftsområdet |58 915 236 |13 811 000 |
------------------------------------------------------------
2001/02:A391 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetsmarknadspolitikens konsekvenser.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om det växande utanförskapet på arbetsmarknaden.
2001/02:Bo323 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetsmarknadspolitik för integration,
Motion väckt med anledning av proposition 2001/02:4
2001/02:N31 av Harald Bergström m.fl. (kd) vari yrkas
10. Riksdagen avslår regeringens förslag om införandet av ett
pendlingsbidrag för veckopendling.
Motioner väckta med anledning av Riksdagens revisorers förslag 2000/01
:RR7
2000/01:A9 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari yrkas
1. Riksdagen begär hos regeringen återrapportering om de åtgärder som
denna vidtagit för att motverka de problem med otydliga regelverk och oklar
rollfördelning som påtalas i motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om system för att säkerställa tillförlitlig projektinformation och
relevanta individdata.
2000/01:A10 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari yrkas
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförts om en ökad samordning av samhällets insatser på lokal och regional
nivå för att möta arbetslöshet effektivare.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförts om fördelning, användning och utvärdering av
arbetsmarknadspolitiska medel på lokal, regional och statlig nivå.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförts om att regelverket om hur arbetsmarknadspolitiska medel får
användas utformas på ett sådant sätt att det finns en stor öppenhet för nya
samverkansformer och otraditionella arbetsmetoder.
2000/01:A11 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförts om att regeringen ska
återkomma till riksdagen med förslag om hur de otraditionella medlen ska
kunna infogas i ordinarie anslag.
Motioner väckta med anledning av regeringens skrivelse 2000/01:142
2000/01:A19 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari yrkas Riksdagen begär
att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om hur det lokala och
regionala ansvaret för arbetsmarknadspolitiken i framtiden skall utformas.
2000/01:A20 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförts om att en ny myndighet
skapas istället för nuvarande AMS, som ges en ny roll som främjar en bättre
fungerande arbetsmarknad med tyngdpunkt på myndighetsutövning och tillsyn.
2000/01:A21 av Stefan Attefall m.fl. (kd) vari yrkas Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en
total översyn av Arbetsmarknadsverkets och Arbetsmarknadsstyrelsens
organisation och arbetssätt.
2000/01:A22 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en
sammanslagning av AMS och länsarbetsnämnderna till en gemensam myndighet.
Bilaga 2
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområdena 13 och 14
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad (punkt 13)
Belopp i tusental kronor
-------------------------------------------------------------
| |Anslag |Anslagstyp |Utskottets
|
| | | |förslag |
-------------------------------------------------------------
|22:1 |Arbetsmarknadsverkets |ramanslag |4 517 058|
| |förvaltningskostnader | | |
-------------------------------------------------------------
|22:2 |Bidrag till |ramanslag |36 023 000
|
| |arbetslöshetsersättning och | | |
| |aktivitetsstöd | | |
-------------------------------------------------------------
|22:3 |Köp av |ramanslag |4 682 582|
| |arbetsmarknadsutbildning och | | |
| |övriga kostnader | | |
-------------------------------------------------------------
|22:4 |Särskilda insatser för |ramanslag |7 139 492|
| |arbetshandikappade | | |
-------------------------------------------------------------
|22:5 |Rådet för Europeiska |ramanslag | 92 400|
| |socialfonden i Sverige | | |
-------------------------------------------------------------
|22:6 |Europeiska socialfonden m.m. |ramanslag |1 721 460|
| |för perioden 2000-2006 | | |
-------------------------------------------------------------
|22:7 |Institutet för |ramanslag | 20 596|
| |arbetsmarknadspolitisk | | |
| |utvärdering | | |
-------------------------------------------------------------
|22.8 |Bidrag till administration av |ramanslag | 61 000|
| |grundbelopp | | |
-------------------------------------------------------------
|22:9 |Bidrag till Samhall AB |ramanslag |4 262 419|
-------------------------------------------------------------
|22:10|Bidrag till Stiftelsen |obetecknat | 7 229|
| |Utbildning Nordkalotten |anslag | |
-------------------------------------------------------------
|22:11|Bidrag till |ramanslag | 388 000|
| |lönegarantiersättning | | |
-------------------------------------------------------------
|Summa | |58 915 236
|
-------------------------------------------------------------
Utgiftsområde 14 Arbetsliv (punkt 18)
Belopp i tusental kronor
---------------------------------------------------
| |Anslag |Anslagstyp|
Utskottets |
| | | |förslag|
---------------------------------------------------
|23:1|Arbetsmiljöverket |ramanslag|566 611|
---------------------------------------------------
|23:2|Arbetslivsinstitutet |ramanslag|310 085|
---------------------------------------------------
|23:3|Särskilda |ramanslag| 46 000|
| |utbildningsinsatser m.m. | | |
---------------------------------------------------
|23:4|Arbetsdomstolen |ramanslag| 19 032|
---------------------------------------------------
|23:5|Statens nämnd för |ramanslag| 59|
| |arbetstagares | | |
| |uppfinningar | | |
---------------------------------------------------
|23:6|Internationella |ramanslag| 22 195|
| |arbetsorganisationen | | |
| |(ILO) | | |
---------------------------------------------------
|23:7|Ombudsmannen mot |ramanslag| 4 394|
| |diskriminering på grund | | |
| |av sexuell läggning | | |
| |(HomO) | | |
---------------------------------------------------
|23:8|Medlingsinstitutet |ramanslag| 46 074|
---------------------------------------------------
|24:1|Jämställdhetsombudsmannen |ramanslag| 20 886|
---------------------------------------------------
|24:2|Särskilda |ramanslag| 12 206|
| |jämställdhetsåtgärder | | |
-------------------------------------------------------------
|Summa | |1 047 542|
-------------------------------------------------------------
Bilaga 3
Regeringens lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Utgiftsområde 13
1. Lag om ändring i lagen (2000:625) om
arbetsmarknadspolitiska program
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2000:625) om
arbetsmarknadspolitiska program skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
2§
En kommun får anordna praktik eller annan
verksamhet på heltid för arbetslösa ungdomar som
inte genomgår gymnasieskola eller liknande
utbildning till dess de fyller 20 år.
Kommunen har rätt till ersättning från staten för
sådan verksamhet. Rätten till ersättning gäller
under förutsättning att avtal träffas med regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer. I ett
sådant avtal skall anges de villkor som skall gälla
för att ersättning skall lämnas.
-----------------------------------------------------
Kommunen beslutar om Kommunen skall till den
vilken ersättning som som deltar i verksamheten
skall lämnas till den som och som inte fullföljt
deltar i verksamheten. utbildning inom
gymnasieskolan betala ut
ersättning med 1 360
kronor per månad.
För övriga deltagare
beslutar kommunen om
vilken ersättning som
skall lämnas.
-----------------------------------------------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Lag om ändring i lagen (2001:486) om ändring i lagen (2000:625) om
arbetsmarknadspolitiska program
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska
program istället för dess lydelse enligt lagen
(2001:486) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
4 §
Den som är berättigad till ersättning enligt lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring har vid
deltagande i verksamhet som anordnas av kommunen
enligt 3 § rätt till aktivitetsstöd.
Kommunen skall till den som tar del av verksamhet
enligt 3 § och som uppbär försörjningsstöd enligt 4
kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) när han eller
hon börjar delta i verksamheten utge ersättning med
ett belopp som motsvarar försörjningsstödet.
Detsamma skall gälla beträffande den för vilken
fattas beslut om sådant försörjningsstöd som avses i
första stycket under tid som han eller hon deltar i
verksamheten.
-----------------------------------------------------
Kommunen skall till Kommunen skall till
deltagare som inte deltagare som inte
erhåller ersättning erhåller ersättning
enligt första eller andra enligt första eller andra
stycket betala ut stycket betala ut
ersättning med 2 562 ersättning med 3 160
kronor per månad. kronor per månad.
-----------------------------------------------------
Ersättningen enligt andra och tredje stycket skall benämnas
utvecklingsersättning.
Utgiftsområde 14
3. Förslag till lag om upphävande av lagen (1990:631) om avvikelser från
vissa
bestämmelser i semesterlagen (1977:480)
Enligt Riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1990:631) om
avvikelser från vissa bestämmelser i semesterlagen
(1977:480) skall upphöra att gälla vid utgången av 2001.
4. Förslag till lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av
arbetstagare
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1999:678) om utstationering av
arbetstagare skall ha följande lydelse.
-------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-------------------------------------------------------------------
5 §
En arbetsgivare skall, oavsett vilken lag som annars gäller för
anställningsförhållandet, tillämpa följande bestämmelser för
utstationerade arbetstagare:
- 2 §, 5 § andra och tredje stycket, 7 § första och andra stycket,
16, 17, 24, 27-29, 31 och 32 §§ semesterlagen (1977:480),
- 2 §, 4 § första stycket och 16-22 §§ föräldraledighetslagen (1995
:584),
-----------------------------------------------------
- 15 §, 16 och 17 §§ - 15 och 16 §§, 17 § 2-5
när det gäller samt 21-28 §§
befordran eller jämställdhetslagen
utbildning för (1991:433),
befordran, samt 18-28
§§ jämställdhetslagen
(1991:433),
-----------------------------------------------------
- 3, 8 och 9 §§, 10 § 2-5 samt 11-20 §§ lagen (1999:130) om åtgärder
mot etnisk diskriminering i arbetslivet,
- 2-4 §§, 5 § 2-5 och 6-16 §§ lagen (1999:132) om förbud mot
diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder samt
- 2-4 §§, 5 § 2-5 och 6-15 §§ lagen (1999:133) om förbud mot
diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning.
Vid utstationering gäller även bestämmelserna i arbetstidslagen (
1982:673) och arbetsmiljölagen (1977:1160) samt, när det
gäller arbetsgivare som bedriver uthyrning av arbetskraft, 4, 6
och 7 §§ lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och
uthyrning av arbetskraft. Vad som sägs i första och andra
stycket hindrar inte att arbetsgivaren tillämpar bestämmelser eller
villkor som är förmånligare för arbetstagaren.
Denna lag träder i kraft den 1 februari 2002.
Bilaga 4
Utskottets lagförslag
Utgiftsområde 13
Förslag till lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska
program
-----------------------------------------------------
Propositionen Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
2§
En kommun får anordna praktik eller annan
verksamhet på heltid för arbetslösa ungdomar som
inte genomgår gymnasieskola eller liknande
utbildning till dess de fyller 20 år.
Kommunen har rätt till ersättning från staten för
sådan verksamhet. Rätten till ersättning gäller
under förutsättning att avtal träffas med regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer. I ett
sådant avtal skall anges de villkor som skall gälla
för att ersättning skall lämnas.
-----------------------------------------------------
Kommunen skall till den Kommunen skall till den
som deltar i verksamheten som deltar i verksamheten
betala ut ersättning med och som inte fullföljt
950 kronor per månad. utbildning inom
gymnasieskolan betala ut
ersättning med 1 360
kronor per månad.
För övriga deltagare
beslutar kommunen om
vilken ersättning som
skall lämnas.
-----------------------------------------------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.