SOU 2000:68 3
   

Till statsrådet och chefen för

Näringsdepartementet

Regeringen beslöt vid regeringssammanträde den 27 januari 2000 att tillsätta en utredning om infrastrukturprogram för bredbandskommunikation (dir. 2000:04, se bilaga 1). Utredningen skulle göra ett förslag till nationellt infrastrukturprogram, prioritera mellan vilka orter det bör finnas ledningsförbindelser som inte bedöms komma till stånd på kommersiella grunder m.m.

Till särskild utredare utsågs kommunalrådet Peter Roslund. I sekretariatet ingår Per Eriksson (huvudsekreterare), Anna Gillholm och Pe- ter Dahlström. Till experter förordnades Arne Granholm, Lena Hägglöf och Hans Öjemark, samtliga vid Näringsdepartementet. Utredningen har valt namnet Bredbandsutredningen.

Propositionen Ett informationssamhälle för alla (1999/2000:86) aviserade tilläggsdirektiv till den särskilde utredaren. Utredning skulle ske dels av hur ett stöd till kommunerna för att stimulera uppbyggandet av lokala nät och accessnät borde utformas, dels om förslag till fördelning inom en ram på 3,2 miljarder kronor av kommunstödet och en skattelät t- nad för abonnenters bredbandsanslutning (bilaga 1). Tilläggs direktiven beslutades den 11 maj 2000. Deluppdraget skulle redovisas senast den 15 juni 2000.

Jag överlämnar delbetänkandet SOU 2000:68 ”Kommunstöd till lokal IT-infrastruktur” och har härmed fullgjort uppdraget i tilläggsdirektivet.

Stockholm den 15 juni 2000

Peter Roslund

/Per Eriksson

SOU 2000:68 5
   

Innehåll

Sammanfattning...................................................................................... 7
Författningsförslag ............................................................................... 13
1 Uppdraget .......................................................................................... 19
2 Vem behöver stödet? ......................................................................... 23
  2.1 Kommunernas befolkningstäthet............................................... 23
  2.2 Alternativa utgångspunkter för kriterier .................................... 27
  2.3 Näthierarkin ............................................................................ 31
3 Kriterier för stödet ............................................................................ 33
  3.1 Kriterier som avser kommunen................................................. 33
  3.2 Krav på projekten .................................................................... 40
  3.3 Villkor som gäller näten i funktion ............................................ 46
4 Former för utbetalning m.m. ............................................................. 49
  4.1 Former för utbetalning ............................................................. 49
  4.2 Övriga villkor .......................................................................... 54
5 Överväganden om fördelning mellan stödformerna .......................... 57
6 Kort sammanfattning av förslagen .................................................... 59
7 Finansiering samt ekonomiska och andra konsekvenser.................... 61
  7.1 Statsfinansiella konsekvenser ................................................... 61
  7.2 Konsekvenser för kommunernas ekonomi ................................. 62
  7.3 Regionalpolitiska konsekvenser ................................................ 62
  7.4 Jämställdhetsaspekter ............................................................... 63
8 Författningskommentar ..................................................................... 65
Bilaga 1 Kommittédirektiv ................................................................... 67
Bilaga 2 Tabeller................................................................................... 79
Bilaga 3 Nätbegrepp ............................................................................. 93
SOU 2000:68 7
   

Sammanfattning

Betänkandets innehåll

Befolkningstäthet, dvs. antalet invånare per ytenhet, är den centrala var i- abeln för att bedöma marknadsförutsättningarna för byggandet av IT- infrastruktur. Tätheten utanför orter med minst 3 000 invånare (landsbygden) har, bl.a. i IT-infrastrukturutredningen (SOU 1999:85) och därefter i IT-propositionen (prop. 1999/2000:86) bedömts vara för låg för att man skall kunna räkna med att marknaden helt och hållet själv kan finansiera en önskvärd utbyggnad av nät med hög överföringskapacitet. Begreppet ort utgår från den statistiska definitionen, som innebär att alla invånare som bor med en viss täthet räknas till orten. Det har varit en central uppgift för mig att ta reda på hur ett statligt stöd skall utformas för att nå även de glesaste områdena inom komm unerna.

De kommunala skillnaderna har belysts i utredningen och det framgår att de glesare befolkade kommunerna också har den största ytan och därmed de största avstånden att överbrygga i samband med investeringar i ledning av olika slag. Jag förordar därför en beräkningsmodell som tar hänsyn dels till antalet invånare på landsbygden, eftersom kostnaderna för infrstrukturen påverkas av antalet anslutningar, dels till kommunens yta, eftersom kostnaderna också påverkas av avstånden. Utredningen har utifrån statistiska underlag studerat olika utgångspunkter för stödgi v- ning. Detta beskrivs i kapitel 2.

Att enbart ta hänsyn till tätheten i kommunen som helhet räcker dock inte för att bedöma infrastrukturkostnaderna. Två kommuner med sa m- ma befolkningstäthet kan ha helt olika ortsstrukturer och olika fördelning av befolkningen mellan orter och glesbygd, vilket kan vara avgörande för infrastrukturkostnaderna. Till detta kommer att tätheten varierar kraftigt, mellan den tätaste landsbygden på Lidingö och Öckerö med över 100 personer per kvadratkilometer å ena sidan, och den glesaste landsbygden i Kiruna och Jokkmokk med omkring 0,1 person per kvadratkilometer å den andra sidan, dvs. en faktor på mer än 1 000. Det är därför nödvändigt att komplettera den schematiska beräkningsmodellen med en prövning av projekt.

I kapitel 3 anges de krav som bör ställas på IT-infrastrukturprojekt inom kommunerna för att berättiga till stöd. Det är alltså inte självklart

SOU 2000:68 8
   

att en kommun får ut det maximala stödbeloppet. I detta kapitel görs också en genomgång av förenlighet med den kommunala likställighetsprincipen, något om den kommunala kompetensen, regler om statsstöd samt hur det tekniska underlaget för stöd bör se ut.

Enligt direktiven skulle stödet belasta statsbudgetens inkomstsida och utgå i form av reduktion av kommunernas skatteinbetalningar. För att utreda stödformen har en genomgång av lagstiftning som rör sådana stödformer gjorts och beskrivits i kapitel 4.

Överväganden om fördelning mellan stödformerna beskrivs i kapitel 5.

Förslagen

Bredbandsutredningens uppgifter enligt tilläggdirektiv från den 11 maj 2000 har varit

-att ge förslag till ett stöd till kommunerna för att underlätta abo n- nentanslutning till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet i glest bebyggda områden och

-att lämna förslag på hur den av regeringen föreslagna ekonomiska ramen om 3 200 miljoner kronor för stöd till bredbandsanslutning skall fördelas mellan stöd till kommunerna och skattelättnad för f y- siska och juridiska personer för att på bästa sätt uppfylla regeringens intentioner.

Nedan lämnas en sammanfattning över de förslag som jag lämnar avseende de två tilläggsuppgifterna.

Stödform

-En lag om kreditering på skattekonto av stöd till kommunerna för anläggande av lokala allmänt tillgängliga telenät med hög överf ö- ringskapacitet.

-En förordning om stöd till kommunerna för anläggande av lokala allmänt tillgängliga telenät med hög överföringskapacitet.

SOU 2000:68 9
   

Kriterier

-Ett kommunstöd som framförallt skall stödja tillkomsten av nät nära abonnenterna bör använda kriterier som ger uttryck för abonnente r- nas spridning. Detta talar för areal- och befolkningskriterier. Ett kr i- terium som i lika grad lägger vikt vid arealrespektive befolkningskriteriet förordas.

-Fördelningen till kommuner sker dels inom en ekonomisk maximiram som bestämts utifrån ovanstående kriterier, dels utifrån en prövning av projekt.

-Det skall vara fråga om nya förbindelser. I detta ligger att det skall vara fråga om nya ledningar för tele- och datakommunikation vid fast förbindelse eller nya radioförbindelser.

-Anslutningen skall vara dimensionerad för att huvudsakligen kunna bära multimediatjänster med god kvalitet. Med multimedia avses här datorbaserade presentationer som kombinerar två eller flera typer av medier (ljud, bild eller text), där användaren interaktivt kan påverka presentationerna. Bedömningar av enskilda fall måste ske efter b e- räkningar av vad som rimligen kan krävas i det enskilda fallet. I glesbygd bör radiolösningar med lägre överföringskapacitet godtas om det inte är ekonomiskt rimligt att anlägga annan förbi ndelse.

-Kommunen bör tillförsäkra sig att nätet är öppet. Det bör utformas så att stöd endast utgår där nätinnehavaren åtar sig att tillhandahålla oförädlad nätkapacitet till andra så långt det finns tillgänglig ledig ledning. Kommunen kan även som villkor för att upplåta mark ställa sådana villkor.

-Kommunerna kan för att få stöd genom avtal i samband med up p- handlingen se till att nätinnehavaren tillhandahåller oförädlad nätk a- pacitet på villkor som är rimliga med beaktande av det stöd som har utgått för att anlägga telenätet. Kommunen kan även som villkor för att upplåta mark ställa sådana villkor.

-Stödet skall inte avse fastighetsområdes eller fastighetsnät. Detta bör uttryckas så att stödet inte får avse den del av nätet som är beläget närmast abonnenten på enskild mark och där nätet enbart betjänar de abonnenter som finns på fastigheten.

-Ett villkor för stöd är att kommunen upprättat ett IT-infrastruktur- program.

SOU 2000:68 10
   

Organisation

Jag föreslår att organisationen skall utformas så att stödet beviljas av länsstyrelsen eller det regionala självstyrelseorganet i det län där ko m- munen är belägen. Ansökan om stöd skall innehålla en redogörelse för de åtgärder som skall vidtas. Projektet skall beskrivas. Kommunen skall också förbinda sig att använda bidraget för de ändamål som länsstyre l- sen har godkänt. Detta skall framgå tydligt av ansökan. Länsstyrelserna skall sedan följa upp att projekten genomförs och att avtalen med näti n- nehavarna innehåller de villkor som kommunen skall uppställa och även i övrigt tillse att kommunerna följer villkoren för stödet. En bestämmelse bör därför finnas om att länsstyrelsen genom uppföljning skall tillse att utgivna stöd används för godkända ändamål.

Det bör framhållas att det framlagda förslaget bygger på frivilliga åtaganden från kommunernas sida. Samtidigt avses det statliga stödet enligt IT-propositionen (prop. 1999/2000:86) täcka bara en mindre del av utgiften. Jag föreslår att detta innebär att en tredjedel av kommunens projektkostnader kan erhållas i stöd (högst upp till kommunens maxim i- gräns).

På samma sätt som i fallet med kreditering av anställningsstöd på skattekonto där AMS fattar beslut om stöd till arbetsgivare och översä n- der en datafil till Riksskatteverket som, utan eget beslut, krediterar arbetsgivaren skulle länsstyrelsen eller det regionala självstyrelseorganet fatta beslut om stödet till en kommun, varefter Riksskatteverket verkställer krediteringen.

Krediteringen av skattekontot innebär en minskning av statens inkomster och skall redovisas som sådan av skattemyndigheterna eller Riksskatteverket. Eftersom avsikten är att redovisningen gentemot riksdagen skall vara öppen och att strävan har varit att ge en tydligare bild av statens åtaganden och att underlätta förståelsen av statsbudgeten skulle en möjlig lösning kunna vara en bruttoredovisning på inkomstti t- lar.

Fördelning av ekonomisk ram

Jag bedömer att huvuddelen av kommunstödet bör förbrukas under de första två åren. För att stimulera fram detta kan man lägga in en beslutspunkt som innebär att beviljat stöd måste vara ianspråktaget i ett i huvudsak genomfört projekt senast den 1 november 2002. De medel som därmed inte förbrukats av kommunen kan gå till en regionpott, som fö r- valtas av respektive länsstyrelse eller regionalt självstyrelseorgan enligt vad regeringen förordnar om senare.

SOU 2000:68 11
   

Den totala ramen för de båda stöden, kommunstödet respektive ska t- tereduktionen för abonnenter, har i proposition 1999/2000:86 bedömts bli 3,2 miljarder kronor för perioden 2001–2004. Det är ännu mycket svårt att bedöma hur mycket resurser som kommer att tas i anspråk sä r- skilt av skattereduktionen för abonnenter.

Jag föreslår att vartdera stödet inledningsvis beräknas till 1,2 milja r- der.

Jag föreslår vidare att en avstämning görs vid utgången av år 2002 av hur de båda stödens förbrukning har utvecklats och en bedömning av hur de bör utvecklas under den återstående tiden. Den delen av ramen som inte intecknats under de första två åren, dvs. 3,2–1,2–1,2=0,8, bör kunna fördelas mellan de två stödformerna omkring årsskiftet 2002/2003. Även kriterierna kan då behöva o mprövas.

SOU 2000:68 13
   

Författningsförslag

Förslag till

Lag om kreditering på skattekonto av stöd till kommunerna för a n- läggande av lokala allmänt tillgängliga telenät med hög överföring s- kapacitet

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Stöd till kommuner för anläggande av lokala allmänt tillgängliga telenät med hög överföringskapacitet som har beslutats av länsstyrelse eller regionalt självstyrelseorgan enligt lagen (1996:1414) om försök s- verksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning och som avser stö d- berättigade åtgärder som har utförts under perioden 1 juli 2000 - 31 december 2004 får tillgodoföras kommuner genom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för kommunen enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).

2 § Vid beviljande av stöd enligt denna lag skall iakttas att det sammanlagda stödet enligt denna lag och den totala skattereduktion som medges enligt lagen (…-..) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation inte är avsett att överstiga 3,2 miljarder kr.

3 § Regeringen meddelar närmare föreskrifter om det stöd som skall kr e- diteras skattekontot.

__________________

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

2.Lagen avser stödberättigade åtgärder som utförts under perioden 1 juli 2000 - 31 december 2004.

Förslag till

Förordning om stöd till kommunerna för anläggande av lokala al l- mänt tillgängliga telenät med hög överföringskapacitet.

Regeringen föreskriver följande.

1 § Stöd lämnas till kommun, dock inte landstingskommun, för anlä g- gande av lokala allmänt tillgängliga telenät med hög överföringskapacitet för att möjligöra sådan anslutning för tele- och datakommunikation som är dimensionerad att kunna överföra multmediatjänster med god kvalitet till bostadsfastighet, varmed även avses fritidsbostad, eller fast driftställe i områden där sådan anslutning i annat fall kan antas bli avsevärt dyrare för abonnenten än i normala fall och som bör prioriteras av regional- och näringspolitiska skäl och som inte bedöms komma till stånd under de närmaste fem åren på kommersiell grund.

2 § Stödet får inte avse den del av nätet som är beläget närmast abo n- nenten på enskild mark och där nätet enbart betjänar de abonnenter som finns på fastigheten.

3 § Stödet får inte avse åtgärder för att anlägga sådana ortssammanbi n- dande nät som dels prioriteras av regional- och näringspolitiska skäl, dels under de närmaste fem åren inte bedöms komma till stånd på ko m- mersiell grund och för vilka stöd utgår i särskild ordning. Undantag från denna regel får dock göras om det finns särskilda skäl.

4 § Kommunen skall så långt det är möjligt tillse att enskilda och my n- digheter tillförsäkras tillgång till lokala allmänt tillgängliga telenät för vilka stöd utgår enligt 1 § genom upphandling. Kan det inte ske genom upphandling får kommunen anlägga nätet. Stöd får endast användas för att anlägga sådana allmänt tillgängliga telenät där nätinnehavaren åtar sig att tillhandahålla nätkapacitet till den som efterfrågar det. Komm u- nen skall tillse att nätkapaciteten tillhandahålls på villkor som är rimliga med beaktande av det stöd som har utgått för att anlägga telenätet.

5 § Stöd lämnas med en tredjedel av kostnaderna för projektet. I det stödberättigande underlaget får ingå kostnader för material, arbete, maskinhyra och liknande kostnader som är nödvändiga för att anlägga nätet. Kostnader för utnyttjande av mark får däremot inte ingå i underl a- get. Om kommunen tillämpar upphandlingsförfarande för att tillse att nätet anläggs av och för någon annan får underlaget dock inte överstiga kommunens kostnader enligt upphandlingen.

SOU 2000:68 15
   

6 § En förutsättning för att bevilja stöd är att kommunen har upprättat ett IT-infrastrukturprogram som har godkänts av länsstyrelsen eller ett regionalt självstyrelseorgan enligt lagen (1996:1414) om försöksver k- samhet med ändrad regional ansvarsfördelning. Det projekt som ansökan om stöd avser skall omfattas av IT-infra strukturprogrammet. Av IT- infrastrukturprogrammet skall framgå skälen till att projektet prioriteras av kommunen samt samband med andra projekt i kommunen och övrig nätutbyggnad. Av ansökan skall vidare framgå på vilket sätt det ko m- munala IT-infrastrukturprogrammet ansluter sig till det nationella strukturprogrammet samt att samordning i tillämpliga fall har skett med angränsande kommuner.

Vid prövning av om stöd skall beviljas för ett projekt skall beaktas att tillgängligheten för sådan anslutning som avses i 1 § för kommunmedlemmar utanför tätort om minst 3 000 invånare fördelas så jämnt som möjligt oavsett kommun. I beskrivningen av projektet skall anges hur stor andel av kommunmedlemmarna för vilka anslutning enligt 1 § skall möjliggöras som genom projektet skall erhålla sådan möjlighet. Av a n- sökan skall också framgå hur stor andel av berörda kommunmedlemmar utanför tätorter med minst 3 000 invånare som redan har sådan möjlighet till anslutning.

7 § Vid prövning av ansökan skall beaktas om utbyggnad av nätet är påkallat av regional- eller näringspolitiska skäl.

8 § Stödet beviljas av länsstyrelsen i det län där kommunen är belägen. Därvid gäller att länsstyrelsen först skall pröva om ett visst projekt är av sådan art att stöd kan ges till projektet (förhandsbesked). Kan stöd e n- dast utgå till en del av projektet skall det framgå av förhandsbeskedet. Om ansökan om stöd görs inom ett år från den dag då förhandsbeskedet meddelades och de förhållanden som låg till grund för beskedet inte har ändrats är förhandsbeskedet bindande för frågan om projektet är av s å- dan art att stöd kan lämnas till det.

Beslut om stödets storlek skall meddelas sedan kostnaden för proje k- tet kan fastställas.

Länsstyrelsen skall lämna uppgift om det belopp som får krediteras enligt 10 § till skattemyndigheten dels när beslut om stödets storlek har meddelats dels när kommunen har underrättat länsstyrelsen om att pr o- jektet är färdigställt och lämnat slutredovisning för projektet.

9 § I lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional a n- svarsfördelning finns bestämmelser om att ett regionalt självstyrelseo r- gan skall besluta om användningen av regionalpolitiska och andra utvecklingsmedel i vissa särskilt angivna län. I län med regionalt självst y-

relseorgan skall vad som sägs om länsstyrelsen i 8 §, 10-13 §§ och 17 § i stället gälla det regionala självstyrelseorganet.

10 § Stöd som beviljats av länsstyrelse får tillgodoföras kommunen g e- nom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för kommunen enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483). Därvid gäller att hälften av beviljat belopp får krediteras när beslut om stödets storlek har fattats och resterande del när kommunen underrättat länsstyrelsen om att projektet är färdigställt och lämnat slutredovisning för projektet.

11 § Ansökningsshandlingarna skall innehålla en beskrivning av det projekt som ansökan avser. Kommunen skall också förbinda sig att a n- vända stödet för de ändamål som länsstyrelsen har godkänt.

12 § Ansökan om stöd skall avse åtgärder som utförs under tiden 1 juli 2000 - 31 december 2004. Beviljat stöd utgår i en första etapp så länge utrymme för kreditering finns upp till 1,2 miljarder kr och skall vara ianspråktaget genom ett i huvudsak genomfört projekt senast den 1 n o- vember 2002. Ett beslut om att bevilja stöd upphör i annat fall att gälla. För vid denna tidpunkt pågående projekt för vilka stöd har beviljats skall redovisning av projektets genomförande fram till tidpunkten lämnas s e- nast den 1 februari 2003. Om det finns särskilda skäl, får länsstyrelsen medge förlängning av de i detta stycke angivna tidsfristerna.

13 § Hur utrymmet för kreditering skall fördelas mellan länsstyrelserna framgår av bilaga 1.1 Länsstyrelsen skall fördela utrymmet för kredit e- ring mellan kommunerna med beaktande av de olika förutsättningarna för kommunerna. Den beräkning av skälig fördelning av utrymmet för kreditering mellan kommunerna som framgår av bilaga 2 skall ligga till grund för det högsta belopp som totalt får beviljas varje kommun av a n- slagna medel. Beloppen enligt bilaga 22 kan frångås om särskilda skäl föreligger.

Efter att utfallet av den första etappen är känt beviljas stöd av ytterl i- gare utrymme för kreditering efter vad regeringen senare fö rordnar.

14 § Länsstyrelsen skall utöva tillsyn över att beviljade stöd utnyttjas för avsett ändamål och i överensstämmelse med föreskrivna villkor. My n- digheten skall också svara för uppföljningen av ärendet.

15 § Länsstyrelsen skall besluta om återkrav av beviljat stöd helt eller delvis, om den kommun som sökt eller tillgodogjorts stödet genom ori k-

1Den föreslagna fördelningen mellan länen framgår t.v. av bilaga 2, tabell 1 i detta betänkande.

2Den föreslagna fördelningen mellan kommunerna framgår t.v. av bilaga 2, tabell 1 i detta betänkande.

SOU 2000:68 17
   

tiga uppgifter eller på annat sätt orsakat att bidrag har lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Länsstyrelsen får helt eller delvis återkräva beviljat stöd om kommunen dröjt med genomförandet av projektet så att stödet upphört att gälla enligt 12 §.

16 § Länsstyrelsen skall vid domstolar och andra myndigheter bevaka statens rätt mot stödmottagaren. Länsstyrelsen får därvid efterskänka statens rätt.

17 § Länsstyrelsens beslut i ärenden om stöd enligt denna förordning får inte överklagas.

____________

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001.

2.Förordningen avser stödberättigade åtgärder som utförts under perioden 1 juli 2000 - 31 december 2004.

SOU 2000:68 19
   

1 Uppdraget

I propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop.1999/2000:86) formulerade regeringen följande mål om tillgängligheten i information s- samhället:

Hushåll och företag i alla delar av Sverige bör inom de närmaste åren få tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Detta skall i första hand ske i marknadens regi. Staten har dock ett övergripande a n- svar att se till att IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet finns til l- gänglig i hela landet. Konkurrens, låga priser och en snabb utveckling främjas av att ett stort antal operatörer och IT-företag har möjlighet att u t- nyttja näten. Konkurrensneutralitet och mångfald på näten skall främjas genom statliga insatser och regler. Den teknik som skulle kunna öve r- brygga avstånden i landet får inte på grund av stora skillnader i tillgän g- lighet, taxor och kapacitet bli ytterligare en klyfta mellan storstad och glesbygd. Ett nationellt infrastrukturprogram bör upprättas.

IT-propositionen nämnde även skapandet av ett kommersiellt stomnät som skulle nå alla Sveriges kommunhuvudorter och till vilket alla tjänsteoperatörer som önskar skall kunna få tillgång till låga och så långt möjligt avståndsoberoende priser. Därmed skulle möjlighet finnas att ansluta ett allmänt tillgängligt nät i kommunen, via knutpunkter i ko m- munhuvudorten, till det nationella stomnätet.

Vidare beskrevs tre stödformer:

1.Ett statligt stöd för de regionala ledningsförbindelser som dels pri o- riteras av regional- och näringspolitiska skäl, dels under de närmaste fem åren inte bedöms komma till stånd på helt kommersiella gru nder.

2.Skattelättnad till abonnenter för att stimulera anslutning till nät med hög överföringskapacitet i glest befolkade delar av landet där anslu t- ningskostnaderna förväntas bli höga.

3.Ett statligt stöd till kommuner för att i glest bebyggda områden ge anslutning till fastigheter där sådan i annat fall skulle bli avsevärt d y- rare än i normala fall. Stödet borde prövas utifrån bl.a. regional- och näringspolitiska grunder och borde täcka endast en mindre del av utgiften för anslutningen.

För att förverkliga dessa intentioner har regeringen den 11 maj 2000 beslutat om tilläggsdirektiv (dir. 2000:44, se bilaga 1) till utredningen

om Infrastrukturprogram för bredbandskommunikation, (dir. 2000:04, se bilaga 1) innebärande ytterligare två deluppdrag:

-Det ena innebär att utreda formerna för ett stöd till kommuner i syfte att underlätta byggandet av ett accessnät med hög överföringskap a- citet. Stödet bör avse anslutning fram till fastigheter där sådan skulle skulle bli avsevärt dyrare för abonnenten än i normala fall. Enligt r e- geringen bör stödet prövas utifrån bl.a. regional- och näringspolitiska grunder och bör täcka endast en mindre del av utgiften för anslu t- ningen.

-Det andra tilläggsuppdraget är att utreda och ge förslag på förde l- ningen av en total ram på 3,2 miljarder kronor på två stödformer, varav det ena är det ovannämnda stödet till kommunerna, det andra är en skattelättnad för fysiska och juridiska personer för bre d- bandsanslutning. Det sistnämnda stödet utreds inom Regeringskansl i- et.

Eftersom förslag inom de båda tilläggsuppdragen delvis kommer att bygga på samma underlag presenteras underlaget till en början geme n- samt för de båda.

De totala kostnaderna för byggandet av en IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet på landsbygden beräknades av IT-infrastruktur- utredningen (SOU 1999:85) till omkring 40 miljarder kronor. Eftersom den ekonomiska ramen för det föreslagna kommunstödet är så begrä n- sad, har en betydande del av mina utredningsinsatser ägnats åt att konstruera så tydliga och rimliga prioriteringsregler som möjligt.

Terminologi

Som framgår av bilaga 3 har utredningen valt en terminologi som tydligt skall klargöra gränserna mellan de olika delarna av nätsystemet. Det som i tilläggsdirektiven kallas lokal- och accessnät kallas därför i denna ra p- port för orts- och områdesnät. Observera att dessa nät kan vara såväl ledningsbundna som trådlösa nät, t.ex. radiolösningar. Ortsnätet är ett spridningsnät inom en ort som sammanbinder olika områden inom orten. Områdesnätet sammanbinder ortsnätet med fasti ghetsnäten.

Därmed klargörs framförallt att detta kommunstöd inte i första hand avses gå till nät inom fastigheten. Avsikten är också att detta kommu n- stöd inte i första hand skall gå till förbindelser mellan orter i en kommun, dvs. ortssammanbindande nät. Undantag från denna regel får dock göras om det finns särskilda skäl. Ett sådant skäl kan vara att det mellan orts-

SOU 2000:68 21
   

eller områdesnät i två orter som ligger nära varandra saknas förbinde l- ser.

Att termen lokalnät undviks beror på att detta ofta används för att beteckna nät inom en fastighet eller ett fastighetsområde. Termen accessnät undviks av det skälet att det kan avse såväl nätet som går fram till en fastighet som nätet inne i fastigheten.

En annan terminologisk fråga gäller den del av kommunerna som behandlas i detta betänkande. Denna del kan beskrivas som området utanför orter med minst 3 000 invånare och glesbygd (med vilket ofta menas området utanför orter med minst 50 invånare). För enkelhetens skull kallas hela området ”landsbygd”, vilket också överensstämmer med e u- ropeiskt språkbruk.3

3 För en kort beskrivning av begreppen landsbygd och glesbygd hänvisas till IT-infrastrukturutredningens betänkande Bredband för tillväxt i hela landet (SOU 1999:85), sid 200–201.

SOU 2000:68 23
   

2 Vem behöver stödet?

I tilläggsdirektiven till utredningen betonas att regionala och näringspolitiska grunder skall styra fördelningen av stödet till kommunerna och, mer specifikt, att stödet skall ”avse fastigheter där anslutning skulle bli avsevärt dyrare för abonnenterna än i vanliga fall”. Detta krav uppfylls genom att koncentrera stödet till landsbygden, som denna ovan definierats.

Nedan följer ett underlag för och förslag till kriterier för fördelningen av kommunstödet.

2.1Kommunernas befolkningstäthet

Totalt bor 30 procent av befolkningen utanför orter med minst 3 000 invånare, dvs. cirka 2,7 miljoner personer. Begreppet ort utgår från den statistiska definitionen, som innebär att alla invånare som bor med en viss täthet räknas till orten. Befolkningstäthet är den centrala variabeln för att bedöma marknadsförutsättningarna för byggandet av IT-nät. Tä t- heten utanför orter med minst 3 000 invånare har, bl.a. i IT-infra- strukturutredningen (SOU 1999:85) och därefter i IT-propositionen (prop. 1999/2000:86) bedömts vara för låg för att marknaden eller andra icke-statliga aktörer helt och hållet kan förväntas finansiera en önskvärd utbyggnad av nät med hög överföringskapacitet.

I områden utanför kommunhuvudorterna är tätheten i genomsnitt 3,7 personer per kvadratkilometer. Stockholm, Solna och Sundbyberg har överhuvudtaget ingen befolkning utanför tätorter med minst 3 000 invånare. Lidingö och Öckerö har en befolkningstäthet på mer än 100 pers o- ner per kvadratkilometer. I den motsatta extremen finns 21 kommuner med mindre än 1 person per kvadratkilometer.

För att ge en sammanfattning av de kommunala skillnaderna har kommunerna i tabellen nedan ordnats efter befolkningstäthet i området utanför orter med minst 3 000 invånare. Kommunerna har sedan delats upp i 12 grupper, där grupp 1 har den högsta befolkningstätheten och grupp 12 den lägsta. Eftersom det totala antalet kommuner inte är jämnt delbart med 25 innehåller alla grupper 25 kommuner utom grupp 1 som har 11 kommuner. Nedan presenteras grupperna.

Tabell. Några data om kommunerna ordnade efter befolkningstäthet utanför orter med minst 3 000 invånare.

    Antal inv./km2     Antal arbetstäl-
    Areal utanför Antal inv. utan- len utanför orter
Grupp utanför 3 000- 3 000-orter i för orter med med minst 3 000
nummer orter. km2. minst 3 000 inv. inv.
    Per kommun Per kommun Per kommun Per kommun
1 (11 st.) 78,8 87,5 15 637 760  
2 (25 st.) 43,3 271,2 11 695 728  
3 ” 27,6 310,7 8 581 508  
4 ” 21,0 625,2 13 145 796  
5 ” 16,3 757,0 12 357 759  
6 ” 13,3 720,1 9 606 596  
7 ” 11,7 937,8 10 977 693  
8 ” 9,7 923,4 8 949 568  
9 ” 8,0 977,2 7 775 495  
10 ” 6,2 1000,4 6 233 360  
11 ” 3,5 2401,0 8 297 506  
12 ” 0,8 7337,6 5 893 447  
Genom-          
snitt/komm 6,5 1424,8 9 316 577  
un            

Kommentar: Stockholm, Solna och Sundbyberg redovisas inte här eftersom dessa kommuner saknar befolkning utanför orter med minst 3000 invånare. Summa komm u- ner är alltså 286.

Källa : SCB. Befolkningsstatistiken gäller 1999, arbetsställestatistiken 1997 och indelningen i orter gäller 1995.

Ytan är direkt kopplad till tätheten, dvs. de glesare befolkade kommunerna har den största ytan och därmed de största avstånden att öve r- brygga i samband med investeringar i ledning av olika slag.

Antal invånare, i absoluta tal, utanför 3 000-orterna, har ett mer komplicerat samband med tätheten. I stort har de tätare befolkade kommunerna också det största antalet invånare på landsbygden medan det genomsnittliga antalet landsbygdsbor är lägst i de fyra glesast befolkade kommungrupperna – skälet är naturligtvis att befolknings-tätheten är lägre i dessa kommuner och att den större ytan inte kompenserar för detta.

Antalet arbetsställen utanför 3 000-orterna har ett tydligt samband med tätheten och sjunker (utom i två grupper) med sjunkande täthet s- grad, från 760 i grupp 1 till 450 i grupp 12.

Befolkningstätheten är uppenbarligen en central fråga att beakta när man skall beskriva olika kommuners förutsättningar och kostnader för att bygga infrastruktur. Men problemet är att ett enda mått på tätheten

SOU 2000:68 25
   

inte räcker för att bedöma infrastrukturkostnaderna. Två kommuner med samma befolkningstäthet kan ha helt olika ortsstrukturer och olika fö r- delning av befolkningen mellan orter och glesbygd, vilket kan vara avgörande för infrastrukturkostnaderna. Till detta kommer att tätheten vari e- rar kraftigt mellan den tätaste landsbygden på Lidingö och Öckerö med över 100 personer per kvadratkilometer å den ena sidan, och den glesaste landsbygden i Kiruna och Jokkmokk med omkring 0,1 person per kvadratkilometer å den andra sidan, dvs. en faktor på mer än 1 000. Kirunas infrastruktur kan rimligen inte kosta mer än 1 000 gånger mer än Li- dingös (per invånare). För att veta exakt hur mycket mer Kirunas infr a- struktur behöver kosta, måste man veta mer om var människorna bor och hur många de är, dvs. en betydligt mer detaljerad information än vad som är möjligt att samla in och analysera när man söker schematiska kriterier för fördelning av medel till landets 289 kommuner.

Några kriterier som åtminstone delvis återspeglar befolkningstätheten och dess fördelning finns i nedanstående tabell som belyser fö r- delningen av befolkningen på orter samt antalet orter med olika storlek.

Tabell. Några data om orter i olika storlekar i kommunerna ordnade efter befolkningstäthet

Grupp       Antal orter med 50–2999
nummer Procentuell andel invånare utanför orter inv. per kommun
    med minst   m. minst 50   varav orter
    3 000 inv. med minst inv. (gles- Totalt m. 50–299
    (landsbygd). 200 inv. bygd).   inv.
    Per kommun Per kommun Per kommun Per kommun Per kommun
1 (11 7,8 2,5 1,8 11,4 6,3  
komm.)            
2 (25 38,9 19,9 15,8 20,1 12,6  
komm.)            
3 ” 22,0 10,5 8,7 13,1 7,3  
4 ” 28,3 15,8 13,6 18,5 10,8  
5 ” 30,5 17,8 15,4 17,0 10,6  
6 ” 38,6 21,8 18,3 15,2 9,2  
7 ” 47,9 25,0 21,4 14,9 8,7  
8 ” 39,5 21,7 18,1 13,8 8,2  
9 ” 49,1 27,8 23,7 11,7 6,8  
10 ” 46,1 25,7 21,9 9,4 5,4  
11 ” 49,3 28,0 21,9 16,0 11,0  
12 ” 60,1 33,5 25,4 12,3 8,2  
Totalt 30,1 17,9 13,5 14,6 8,9  

Kommentarer och källor: Se föregående tabell.

Man ser av tabellen att andelen invånare som bor utanför tätorter (oa v- sett storlek) är kopplad till kommunens totala befolkningstäthet. Ju gle-

sare en kommun är desto större andel bor i små orter och i utpräglad glesbygd. Detta samband gäller alldeles särskilt i de allra tätaste och de allra glesaste kommunerna. De tätaste kommunerna (grupp 1) har en landsbygdsandel (dvs. befolkning utanför orter med minst 3 000 invån a- re) på knappt 8 procent och en glesbygdsandel (befolkning utanför orter med minst 50 invånare) på knappt 2 procent. De glesaste kommunerna har en landsbygdsandel på 60 procent och en glesbygdsandel på 25 procent. Även kommungrupperna 9–11 har höga andelar landsbygdsbefol k- ning (49 procent) och glesbygdsbefolkning (22–24 procent). Men i övriga kommungrupper varierar landsbygds- och glesbygdsandel relativt oberoende av befolkningstätheten.

Kostnaderna för att etablera IT-infrastruktur kan antas vara kopplade till antalet orter eftersom ett lokalt nät i första hand måste bygga på b e- hovet av en eller flera ändpunkter (med utrustning) i orter av olika storlek. Av tabellen ovan kan man utläsa något om ortsstrukturen. Det framgår att antalet orter med mindre än 3 000 invånare varierar mellan 9 och 20 orter i de 12 kommungrupperna, vilket är förhållandevis lite med tanke på de stora skillnaderna i befolkningstäthet. Antalet orter verkar även ganska oberoende av befolkningsantal och -täthet.

Antalet små orter är mellan 55 och 66 procent av alla orter, oavsett befolkningstäthet, en ganska liten variation, som tyder på att ortsstrukturens form inte varierar särskilt mycket mellan kommungrupper med olika täthet. Om man använder antalet orter som kriterium för kostnader för ortsnät skulle man få ganska små skillnader mellan kommuner med olika befolkningstäthet.

På något sätt bör dock avståndsfaktorn komma med bland kriterierna. Nedan diskuteras hur alternativa kriterier slår i fördelningen mellan län och kommuner och hur man på ett enkelt sätt kan beakta även tä theten.

SOU 2000:68 27
   

2.2Alternativa utgångspunkter för kriterier

Av tabellen nedan framgår några olika principer för fördelning mellan länen.

Tabell. Länsvis fördelning av stöd utifrån olika kriterier jämfört med befolkningsfördelningen 1999

  Antal orter     Areal utanför Total
  m. mindre än Väglängd i Befolkning orter m. minst befolkning i
Län 3 000 inv. dessa orter i landsbygd 3 000 inv. kommunerna
Stockholm 7,0% 6,44% 5,5% 1,4% 20,4%  
Uppsala 3,3% 2,63% 3,6% 1,7% 3,3%  
Södermanl 2,8% 2,62% 3,2% 1,5% 2,9%  
Östergötl. 3,5% 3,14% 4,3% 2,6% 4,6%  
Jönköping 3,0% 3,33% 4,2% 2,5% 3,7%  
Kronoberg 2,2% 3,06% 3,2% 2,1% 2,0%  
Kalmar 4,3% 5,09% 4,2% 2,7% 2,7%  
Gotland 1,4% 1,42% 1,3% 0,8% 0,6%  
Blekinge 2,6% 2,42% 2,3% 0,7% 1,7%  
Skåne 11,4% 10,00% 11,3% 2,6% 12,7%  
Halland 4,8% 5,03% 4,9% 1,3% 3,1%  
V.Götaland 13,9% 12,22% 16,4% 5,7% 16,8%  
Värmland 4,0% 4,23% 4,3% 4,3% 3,1%  
Örebro 3,1% 3,49% 3,4% 2,1% 3,1%  
Västmanl. 1,8% 2,08% 2,8% 1,5% 2,9%  
Dalarna 6,6% 7,99% 4,6% 6,9% 3,2%  
Gävleborg 5,5% 5,77% 4,5% 4,4% 3,2%  
Västernorrl 4,5% 5,17% 4,4% 5,3% 2,8%  
Jämtland 3,5% 3,63% 3,0% 12,1% 1,5%  
Västerb. 5,5% 5,02% 4,7% 13,6% 2,9%  
Norrbotten 5,3% 5,21% 3,8% 24,2% 2,9%  
Totalt 100% 100% 100% 100% 100%  

Källor: All statistik i tabellen bygger på SCB:s statistik, se bilaga 2, utom väglängd s- fördelningen som är hämtad från en konsultrapport (12 juli 2000) av NetPartner i samarbete med Metria.

Utgångspunkt i andelen invånare på landsbygden

I den tredje kolumnen mäts den andel av invånarna som bor på land s- bygden, dvs. utanför orter med 3 000 invånare och i glesbygden. Genom att jämföra denna kolumn med den som visar antalet orter, antyds något om förhållandet mellan den del av befolkningen som bor i orter (oavsett storlek) och den del som bor spritt, dvs. utanför även de minsta orterna (minst 50 invånare). En hög andel landsbygdsbefolkning i förhållande till

ortsandelen tyder på en hög grad av utspritt boende. Ett utspritt boende drar med sig höga kostnader för infrastruktur.

Län med tydligt spritt boende är framförallt Jönköping, Kronoberg, Västra Götaland och Västmanland. Län där befolkningen i högre grad är koncentrerad till orter (oavsett storlek) är Stockholm, Dalarna, Gävleborg, Västerbotten och särskilt Norrbotten.

Inledningsvis övervägdes att särredovisa antalet arbetsställen som en alternativ utgångspunkt. Ett närmare studium visade dock att de fördel a- de sig på ungefär samma sätt som befolkningen i landsbygden, med n å- gon övervikt för andelen arbetsställen i län med en starkt spridd småf ö- retagsamhet. Gotland och Jämtland är de tydligaste exemplen på detta, men även Jönköping, Kalmar, Skåne och Halland uppvisar större and e- lar arbetsställen än befolkning.

Utgångspunkt i arealen

En stor yta har ett starkt samband med långa avstånd och därmed kos t- nader för transportnät men också för områdesnät som etableras i u t- spridda delar. Den största arealen har framförallt de tre nordligaste l ä- nen, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten men även Dalarna bör nä m- nas här.

Låga ytandelar i jämförelse med andelen landsbygdsbefolkning finner man framförallt i Stockholm, Blekinge, Skåne, Halland och Västra G ö- taland.

Det bör understrykas att alla dessa betraktelser är genomsnittliga. Stockholm har t.ex. en omfattande skärgård med delvis långa avstånd.

Utgångspunkt i den totala befolkningen

En fördelning av stödmedel utifrån det totala befolkningsantalet, kolu m- nen längst till höger i tabellen nedan, skulle leda till att de tre storstad s- länen fick hälften. Detta överensstämmer uppenbarligen inte alls med i synnerhet det regionalpolitiska kriteriet för fördelningen av medel och inte heller med vad man kan anta om var de reella kostnaderna för infrastrukturen är högst.

SOU 2000:68 29
   

Utgångspunkt i antalet orter

En fördelning i enlighet med antalet mindre tätorter, den första kolumnen i tabellen, ger framförallt till resultat att Stockholms län får en mindre andel (än befolkningsandelen). Skälet är givetvis att Stockholms ko m- mun och flera förorter är befolkningsmässigt stora. Andra län som har låga andelar mindre orter i jämförelse med befolkningsandelarna är Ö s- tergötland, Jönköping, och Västmanland, vilket tyder på att stora orter spelar en stor roll i dessa län.

Utgångspunkt i antal vägkilometer

Vägavstånd approximerar nätkostnaden bättre än yta eftersom ledning s- förläggning längs vägar är vanlig. Av tabellen framgår antalet vägkil o- meter inom orterna, gatunätet, som är proportionellt till kostnaderna för ortsnäten i den mån dessa läggs i gatunätet. Däremot får man härigenom inte någon bild av vad infrastruktur för det utspridda boendet, utanför orterna, kostar. Som framgår av tabellen uppvisar fördelning av vä g- längder inom orterna i stort sett samma fördelningsmönster som antalet orter, eftersom orternas storlek (i genomsnitt) är ganska stabil över hela Sverige.

Allmänt om utfallet i län och kommuner

En jämförelse har gjorts av utfallet om man tillämpar de tre kriterierna: antalet små orter, antalet landsbygdsinvånare eller yta. Skillnaden blir ganska liten, oavsett vilket kriterium man väljer, i framförallt Värmland, Västernorrland och Gävleborg. 4 Skillnaderna blir störst i Norrbotten, Jämtland och Västerbotten. I dessa tre län är det arealvariabeln som ger drastiskt mer utdelning till dessa län än de övriga två variablerna. Även Stockholms län uppvisar stora avvikelser i utfall, men i detta fall är det tvärtom arealvariabeln som ger kraftigt mindre utdelning än de två övr i- ga variablerna.

Det bör dock understrykas att alla dessa uttalanden om länen är mycket genomsnittliga – det finns kommuner som avviker från länens genomsnittliga mönster, liksom det inom kommunerna finns delar som skiljer sig kraftigt från kommunens genomsnitt.

4 Det mått som valts är medelavvikelse i stödet per invånare i landsbygdsdelen av respesktive kommun och län.

Även i kommunerna kan utfallet av de tre kriterierna mätas. Komm u- ner med låga avvikelser i utfall är Hylte, Svenljunga, Sunne, Arvika, Nora, Ludvika, Nordmaling och Piteå.

De största avvikelserna har Jokkmokk, Arjeplog, Kiruna, Gällivare, Sorsele, Arvidsjaur och Vilhelmina, beroende på att en användning av arealkriteriet skulle ge drastiskt högre stöd än något av de andra två kr i- terierna.

Val av kriterium

Val av kriterium har stor betydelse för fördelningen av kommunstödet. Valet står framförallt mellan å ena sidan arealkriteriet (som gynnar Norrlandskommuner), å andra sidan befolknings- eller ortskriteriet som i olika grad gynnar övriga kommuner.

Ett kommunstöd som framförallt skall stödja tillkomsten av nät nära abonnenterna bör använda kriterier som ger uttryck för abonnenternas spridning. Detta talar för areal- och befolkningskriterierna, medan ortskriteriet (eventuellt i kombination med ett avståndsmått) torde vara mer tillämpligt på transportnätet som handlar om förbindelser mellan orter.

Med tanke på hur schematiska dessa mått är och att de inte tar hä n- syn till alla lokala variationer som förekommer, förefaller det rimligast att välja en modell som dels inte är så känslig för valet av tänkbara krit e- rier, dels på ett tydligt sätt kan motiveras utifrån relevanta hänsynst a- ganden. Jag förordar därför ett kriterium som i lika grad lägger vikt vid arealrespektive befolkningskriteriet. I bilaga 2 beskrivs en fördelning av 1,2 miljarder (som här valts som lämplig ram i en första omgång) som blir resultatet av ett genomsnitt av kommunernas riksandelar av invånare på landsbygden och landsbygdens areal.

SOU 2000:68 31
   

2.3Näthierarkin

Nationellt

stomnät Ortssammanbindande nät

i kommunen

Ortsnät

Områdesnät

Fastighetsområdes- och fastighetsnät

Figur. Schematisk bild av näthierarkin (för definitioner se bilaga 3)

De olika delar av nätet som beskrivs ovan ligger på olika nivåer i en nä t- hierarki, som i figuren ovan. Ortssammanbindande nät i kommun, ortsnät och områdesnät kallas med ett gemensamt namn för publikt ko m- munnät. Se även bilaga 3 med definitioner av de olika nätnivårerna.

En anslutningspunkt (knutpunkt) till ett stomnät, som ger tillgång till nätkapacitet till rimligt pris, kommer enligt regeringens planer att finnas i kommunens huvudort. Gränserna är inte helt skarpa mellan ortssammanbindande nät, ortsnät och områdesnät. En gräns när det gäller stö d- givningen har dock gjorts tydlig i IT-propositionens förslag till stödfo r- mer: Stöden till ortssammanbindande nät (kallas regionnät eller tran s- portnät i propositionen) eller till den kommunalt initierade utbyggnaden av orts- och områdesnät (kallas lokala nät och accessnät i propositionen) avses inte gälla fastighetsnät. Skattelättnaden till abonnenter (som också aviseras i IT-propositionen) för bredbands-anslutningar avses dock gälla bl.a. fastighetsnät.

Samband och gränser mellan stöden

Den föreslagna skattelättnaden för abonnentanslutningarna (som utfo r- mas inom Regeringskansliet) kan gälla såväl korta som långa anslu t- ningsledningar. För tydlighetens skull (ur stödgivningssynpunkt) borde dessa sluta i en punkt på det nät som eventuellt byggs med kommunalt stöd. I verkligheten är skarpa gränser inte möjligt att åstadkomma. Näten kan ingå i ett och samma projekt. Både skatteavdrag och kommunstöd bör därför kunna utgå till samma ledning. Om en abonnentanslutning kostar exempelvis 25 000 kr kan kommunen med sitt stöd sänka kostn a-

den till, exempelvis, 15 000 kr, vilket är den summa abonnenten skall betala och söka skattereduktion för.

De gemensamma delarna av nätet är en förutsättning för att hushållen skall kunna utnyttja den i IT-propositionen beskrivna reduktionen för bredbandsanslutning. Det är därför viktigt att de gemensamma nätdela r- na byggs tidigt. Man bör konstruera sådana bidragsregler att komm u- nerna stimuleras att så snabbt som möjligt planera för IT-infrastrukturen och inleda utbyggnaden. Det föreslås därför att stödet bör avse åtgärder som vidtas efter den 1 juli 2000 trots att de föreslagna reglerna då inte är antagna och inte har börjat gälla. Den som börjar vidta åtgärder innan regering och riksdag har tagit ställning till stödet måste naturligtvis rä k- na med risken att stödet inte blir av eller får en annan utformning eller avser åtgärder från en senare tidpunkt. Den omständigheten att det inte föreligger ett kommunalt IT-infrastrukturprogram som har godkänts av länsstyrelsen vid tiden för när åtgärderna upphandlas eller utförs bör inte leda till att ansökan a vslås förutsatt att sådant godkänt IT- infrastrukturprogram finns vid tiden för ansökan.

SOU 2000:68 33
   

3 Kriterier för stödet

3.1Kriterier som avser kommunen

Lokalt program för försörjning av IT-infrastruktur

Kommunens IT-infrastrukturprogram skall på ett trovärdigt sätt visa hur kommunen tänker sig att huvuddelen av befolkningen får sitt behov av bredbandsanslutning tillgodosett på några års sikt. Av Bredbandsutredningens ursprungliga direktiv framgår några tänkbara grunder för bedömning av kommunernas IT-infrastrukturprogram. Utredningens arbete på denna punkt pågår fortfarande, men de viktigaste kriterier som programmet bör omfatta är följande:

·Programmet skall innehålla ett förslag till prioritering av mellan vilka orter eller inom vilka områden det bör finnas ledningsförbindelser, som inte bedöms komma till stånd på kommersiella grunder. Även Bredbandsutredningen har fått i uppdrag att föreslå en sådan priorit e- ring som bör ingå i det nationella programmet.

·Kommunerna skall i förekommande fall ha samordnat sina förslag till prioriterade förbindelser med angränsande kommuner.

·Programmet skall syfta till att tillgodose en grundläggande tillgång till IT-infrastruktur för bredbandskommunikation, dvs. i första hand skall nya förbindelser prioriteras där nät saknas eller där kapaciteten inte är tillräcklig. Värdet av en högre grad av tillgänglighet bör stä l- las i relation till kostnaden för att uppnå denna högre tillgängli ghet.

·Den kapacitet som skall uppnås skall innebära en väsentlig kapac i- tetshöjning i syfte att uppnå tillräcklig kapacitet för överföring av multimediatjänster med god kvalitet.

·Teknikneutralitet skall iakttagas och såväl trådburen som trådlös överföring skall godtas, bara kapacitetskravet uppfylls.

·Ett öppet nät, dvs. lika tillgång för alla operatörer, skall särskilt b e- handlas och lösningar beskrivas.

·Säkerhetskravens inverkan på ledningsstrukturen bör beaktas, fra m- förallt genom redundans i nätstrukturen (maskformat nät).

·Sådana orter bör särskilt uppmärksammas som har ett stort inslag av företag som för sin verksamhet är beroende av IT-kommunikation.

·En beskrivning bör finnas av tillgänglig kanalisation.

·Programmen bör särskilt uppmärksamma hur man på längre sikt til l- godoser behovet av kanalisation.

Det är dock inget krav enligt direktiven att kommunen själv tillhandahåller denna infrastruktur, utan programmet skall ange olika möjliga vägar för olika typer av abonnenter.

Utöver direktiven kan nämnas att det är möjligt för kommunen att ställa villkor för operatörer som vill bygga nät på kommunens mark, att nät även ska byggas i glesare delen av kommunen, liksom att kräva att tomrör läggs ned för framtida bruk och att de skall upplåtas för sådant ändamål som här avses.

Kvantitativa kriterier som ger en övre gräns för kommunstödet

Grundprincipen

Jag föreslår en beräkningsmodell för det högsta belopp som kan ges till varje kommun. Vilken summa det blir inom denna ram bestäms efter prövning av projekten (behandlas mera nedan).

I modellen bestäms vilka maximibelopp som kan utbetalas till länen respektive till kommuner i en första etapp. Beräkningen bygger på ko m- munens andel av riket när det gäller dels antalet invånare utanför tätorter som har minst 3 000 invånare (”landsbygd”), dels landsbygdens yta i varje kommun. Det aritmetiska medelvärdet beräknas sedan av dessa två andelar för varje kommun (se bilaga 2, tabell 2 där de två ursprungsa n- delarna visas). Andelarna för invånare och yta ges samma vikt. 5 Det maximala stödet fördelas sedan till varje kommun i proportion till den framräknade genomsnittsandelen (bilaga 2, tabell 1).

Ett antal specialregler har dock måst utformas för kommuner med mycket små landsbygdsarealer och de mycket ytstora kommunerna, där en oreserverad tillämpning av ovanstående regler ger alltför extrema r e- sultat.

Specialregel för kommuner med mycket liten landsbygdsareal

5 Enligt formeln: Kommunens andel av rikets invånarantal på landsbygden plus kommunens andel av rikets landsbygdsareal, summan dividerad med 2 = andel som används för att beräkna kommunens högsta stödsumma.

SOU 2000:68 35
   

a.Landsbygdsarealen i kommunen måste, för att komma med i mode l- lens stödunderlag, vara minst 100 kvadratkilometer. Skälet är att de s- sa små områden borde kunna förses med nät på marknadens villkor med utgångspunkt i huvudortens anknytning till stomnätet. De kom-

muner som därmed undantas från stöd är Stockholm, Solna och Sundbyberg som helt saknar befolkning utanför orter med minst 3 000 invånare, samt ytterligare 19 kommuner som har landsbygd på mindre än 100 kvadratkilometer. Dessa kommuner framgår av nedanstående tabell.

Tabell. Kommuner som undantagits från stöd beroende på att landsby g- den understiger 100 km2

  Antal invånare Landsbygdens
  på landsbygd areal. Km2
Solna 0 0  
Stockholm 0 0  
Sundbyberg 0 0  
Lidingö 3424 13,8  
Öckerö 3818 20,1  
Partille 4739 44,7  
Nacka 4503 57,3  
Vaxholm 4005 55,6  
Malmö 5624 82,9  
Burlöv 831 12,6  
Åstorp 4854 86,7  
Tyresö 2671 51,6  
Lomma 1394 47,0  
Danderyd 249 7,6  
Hammarö 1410 46,1  
Täby 330 33,4  
Uppl-Väsby 1640 62,2  
Sollentuna 755 29,2  
Huddinge 1671 84,4  
Järfälla 383 27,7  
Oxelösund 185 22,4  
Salem 146 46,5  
Summa 42632 831,8  

Att dessa kommuner undantagits gäller främst fördelningen i en första etapp, men dessa kommuner har, om det finns goda projekt och starka skäl för stöd till dessa, möjlighet att få medel i en följande etapp.

b.Som en konsekvens av ovanstående specialregel har 100 km2 dragits bort från alla kommuners landsbygdsarealer. De till ytan allra största kommunerna har dock blivit föremål för en egen specialregel som följer nedan.

Specialregel för mycket ytstora kommuner

Eftersom ytan i beräkningsmodellen väger lika tungt som antalet invån a- re, skulle extremt ytstora kommuner få orimligt höga maximibelopp, med tanke på att stora delar av dessa arealer varken är bebyggda eller förbinder bebyggda områden med varandra. Det har inte funnits möjli g- heter att i modellarbetet ta hänsyn till hur stora delar av varje kommun som detta gäller för. Gränsen har dragits vid en landsbygdsareal på 5 000 km2. För dessa kommuner har därför antagits att deras yta är

5 000 kvadratkilometer, oavsett den verkliga ytan.

Tabell. Kommuner med över 5 000 km 2 landsbygdsareal

    Areal i
  Verklig areal stödunderlaget
Älvdalen 6913,7 5000    
Öjusdal 5289,2 5000    
Sollefteå 5424,3 5000    
Örnsköldsvik 6394,2 5000    
Krokom 6210,5 5000    
Strömsund 10541,8 5000    
Åre 7330,8 5000    
Berg 5742,7 5000    
Härjedalen 11404,7 5000    
Storuman 7484,5 5000    
Sorsele 7493,9 5000    
Vilhelmina 8117,1 5000    
Lycksele 5627,4 5000    
Skellefteå 6809,1 5000    
Arvidsjaur 5703,8 5000    
Arjeplog 12945,0 5000    
Jokkmokk 18140,2 5000    
Pajala 7886,1 5000    
Gällivare 15981,1 5000    
Kiruna 19431,1 5000    
Summa 180871,2 100000    

När kommunerna eventuellt presenterar ett IT-program kommer det vara möjligt att i en följande etapp mer i detalj ta de speciella hänsyn som kommuners extremt stora yta kräver.

SOU 2000:68 37
   

Specialreglernas konsekvenser för beräkningarna

Enligt statistiken från SCB för 1999 bodde 2 663 511 personer på landsbygden och områdets areal var 407 502 kvadratkilometer (enligt 1995 ortsredovisning). Genom de undantag som beskrivits ovan baseras länens och kommunernas andelar (som visas i bilaga 2, tabell 2) på lägre summor för riket. I tabellen nedan visas dessa förändringar.

Tabell. Ändringar i rikstotaler för antalet invånare på landsbygden samt arealen. Landsbygd = området utanför orter med minst 3 000 invånare samt glesbygd

  Antalet invånare Landsbygdens
  på landsbygden areal
Enligt SCB 2 663 511 407 502,0
20 ytstora kommuners areal har i stödu n-   –80 871,2
derlaget minskats till 5 000 km2    
22 kommuner med mindre än 100 km2 –42 632 –831,8
landsbygdsareal är ej med i stödunderlaget    
Alla övriga kommuners (247) areal i   –24 700,0
stödunderlaget har minskats med 100 km 2    
     
Återstår 267 kommuner (av 289) 2 620 879 301 099,0

Utfallet

Utfallet i detalj redovisas i bilaga 2. Maximistödet föreslås fördelas på följande sätt mellan länen:

Tabell. Förslag till fördelning av maximistödet mellan länen

  Andel av riket i Summa
  procent maximistöd
Stockholms län 3,1 37 393 662  
Uppsala län 2,9 34 557 285  
Södermanlands län 2,5 29 889 288  
Östergötlands län 3,7 44 288 083  
Jönköpings län 3,7 43 868 793  
Kronobergs län 2,9 34 755 968  
Kalmar län 3,8 45 378 354  
Gotlands län 1,2 14 161 479  
Blekinge län 1,6 18 721 311  
Skåne län 6,7 80 986 153  
Hallands län 3,3 39 587 888  
Västra Götalands län 11,3 135 006 961  
Värmlands län 4,8 57 434 390  
Örebro län 2,9 35 288 861  
Västmanlands län 2,2 26 929 297  
Dalarnas län 6,4 77 283 092  
Gävleborgs län 5,1 61 225 546  
Västernorrlands län 5,4 65 040 217  
Jämtlands län 7,0 83 735 576  
Västerbottens län 9,7 116 039 472  
Norrbottens län 9,9 118 427 639  
Totalt 100 1 199 999 313  

Jämför man dessa andelar med den tabell som ovan beskrev befolknings- och arealandelar för alla län, visar det sig att huvuddelen av länen får en stödandel som ligger någonstans emellan andelen landsbygdsinvånare och andelen landsbygdsareal. I tre län gäller inte detta, nämligen Vär m- lands, Gävleborgs och Västernorrlands län, där stödandelen är något högre än såväl invånaresom arealandelen. Skälet till detta ligger i b e- räkningsmodellen. Dessa län har ett antal ytstora kommuner, i flertalet fall dock inte så stora så att de reduceras enligt 5 000 km2-regeln. Till skillnad från storstadslänen saknar dessa län även mycket ytsmå ko m- muner, med Hammarö i Värmland som enda undantaget. Resultatet är att dessa tre mellansvenska län gynnas av de undantagsregler som infö r- des ovan.

Vad gäller fördelningen mellan kommuner kan effekten av modellv a- let lätt avläsas i bilaga 2 (tabell 2) i kolumnen längst till höger där utfa l- let beräknats som stödkronor per invånare på landsbygden. Nedan visas

SOU 2000:68 39
   

de kommuner där stödsumman är lägre än 250 kr respektive högre än 2 000 kr:

Tabell. Maximistöd per landsbygdsinvånare i några kommuner

Lägst stöd per invånare   Högst stöd per invånare
Kommun Kronor Kommun Kronor
Håbo 243 Orsa 2044
Sölvesborg 229 Sorsele 3300
Vellinge 236 Vilhelmina 2663
Bjuv 232 Åsele 2493
Kävlinge 240 Lycksele 2437
Landskrona 235 Arvidsjaur 4243
Höganäs 240 Arjeplog 3113
Tjörn 240 Jokkmokk 3716
Sotenäs 240 Gällivare 2173
Göteborg 246 Kiruna 2112
Mölndal 238    

Kommentar: I tabellen bortses från de 22 kommuner som på grund av liten land s-

bygdsareal inte kommer med i stödunderlaget alls.

Skälet till de låga stöden är en kombination av olika faktorer, som väger olika tungt i de berörda kommunerna, som liten landsbygdsbefolkning och liten landsbygdsareal, i synnerhet efter den reduktion på 100 km2 som slår relativt tungt på redan från början små kommuner. Specialr e- geln för de små landsbygdsområdena har bl.a. den effekten att även de minsta maximistöden inte blir alltför små – det lägsta beloppet, 249 124 kronor, gäller Munkfors.

Vad gäller de stora bidragen är det i länen söder om de fem nordl i- gaste länen endast 19 kommuner, varav ett ytterst litet fåtal utanför Bergslagen, som får mer än 500 kronor per landsbygdsinvånare, närm a- re bestämt Boxholm, Vaggeryd, Nybro, Torsby, Årjäng, Filipstad, Ha g- fors, Säffle, Laxå, Hällefors, Ljusnarsberg, Norberg, Malung, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Smedjebacken, Mora och Ludvika. I tabellen visas att de som får allra mest ligger i Norrbotten och Västerbotten där de stora ytorna slår igenom.

Nedan följer mer specifika krav som bör ställas på ett projekt som kan stödjas.

3.2Krav på projekten

Projektets samband med IT-infrastrukturprogrammet

Som ovan framhållits skall kommunen ha ett IT-infrastrukturprogram som måste godkännas av en statlig myndighet. De medel kommunen ansöker om skall gälla ett eller flera specifika projekt som skall framgå av kommunens program. Det skall framgå tydligt av programmet skälen till att dessa projekt prioriteras samt sambandet mellan dessa projekt och nätutbyggnaden i övrigt. Skälen till att man inte bedömer att marknaden kan finansiera projekten framgår delvis av underlaget för stödet till det publika ortssammanbindandenätet (utifrån den prioritering av områden och orter som kommer senare från Bredbandsutredningen). Vidare bör det framgå att en samordning, där sådan behövs, har skett med angrä n- sande kommuner. Det bör framgå vilka möjligheter som finns att anvä n- da andra existerande stöd. Stöd utgår enligt schablon med 1/3 av kostn a- derna för projektet. I normala fall blir underlaget alltså 1/3 av upphan d- lingens kostnad för kommunen.

I vissa kommuner kan redan en del av landsbygds-befolkningen, på grund av ett stort befolkningsunderlag och en tät struktur, ha tillgång till nät med hög kapacitet, medan det i andra kommuner saknas helt. Bland kriterierna för beslut om stöd per projekt bör finnas en strävan att mellan alla kommuner uppnå en så jämn fördelning som möjligt bland land s- bygdsborna, oavsett kommuntillhörighet. Dvs. om man bor på landsby g- den skall sannolikheten att man får tillgång till ett statsunderstött orts- och områdesnät vara så lika som möjligt oavsett vilken kommun man bor i. En sådan strävan till utjämning kan med den beslutsordning som för e- slås här dock endast ske inom respektive län. Ovanstående leder till två saker: dels att det i projektplanen bör finnas angivet hur stor andel av invånarna och företagen på landsbygden som i och med projektet får förbättrad tillgänglighet, dels att det av planen bör framgå hur stor andel av landsbygden som redan har sådan tillgänglighet.

En kategori som inte särskilt beaktats i denna utredning är mindre orter som ligger mycket nära orter med 3 000 eller fler invånare. De mindre orterna har i dessa fall ett sådant läge att de utan större problem kan få tillgång till nätet i de större tätorterna. Dessa orters kostnadsa n- delar borde därför dras av från respektive kommuns beräknade stöd. Någon beräkning av detta slag har inte gjorts här utan detta får justeras i en kommande etapp, där detta avdrag får göras för kommuner som eventuellt får tillskott.

SOU 2000:68 41
   

Det tekniska underlaget för stöd

Stödet till kommunala insatser för att åstadkomma lokala nät och a c- cessnät syftar till att stimulera byggandet av nya förbindelser och att anslutningen är dimensionerad för att huvudsakligen kunna överföra multimediatjänster med god kvalitet.

Underlaget omfattar utgifter för anläggande av lokala allmänt til l- gängliga telenät för att möjliggöra sådan anslutning för tele- och dat a- kommunikation som är dimensionerad för att kunna överföra multimediatjänster med god kvalitet till bostadsfastigheter, varmed även avses fritidshus, eller fast driftställe i områden där sådan anslutning i annat fall kan antas bli avsevärt dyrare än i normala fall. Begreppen bostadsfastighet (inklusive fritidsbostad) och fast driftställe är avsedda att täcka samma objekt som begreppen privatbostadsfastighet, hyreshus eller fast driftställe i det förslag till lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation som för närvarande bereds i regeringskansliet. Termen allmänt tillgängligt telenät är hämtad från telelagen (1993:597). Termen är inte definierad i lagen men ett nät anses allmänt tillgängligt om det står till allmänhetens förfogande. Ett känn e- tecken för att nätet skall anses allmänt tillgängligt är att det står öppet för en vid krets av användare att ansluta sig till nätet. Datakommunik a- tion faller in under telelagens definition för telemeddelande i 1 §. Se vidare Post- och telestyrelsens (PTS) rapport Telelagen och Internet den 8 oktober 1999, sid. 143 och 152.

Det skall vara fråga om nya förbindelser. I detta ligger att det skall vara fråga om nya ledningar för tele- och datakommunikation vid fast förbindelse eller nya radioförbindelser.

Anslutningen skall vara dimensionerad för att huvudsakligen kunna bära multimediatjänster med god kvalitet. Med multimedia avses här datorbaserade presentationer som kombinerar två eller flera typer av medier (ljud, bild eller text), där användaren interaktivt kan påverka pr e- sentationerna. I regeringens proposition Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86, sid. 70) anges att begreppet bredband allmänt används utan att innebörden är klart definierad. Någon officiellt fas t- ställd definition finns inte, anges vidare, utan bredband är egentligen en beskrivning av hög överföringskapacitet för tele- och datakommunik a- tion. IT-infrastrukturutredningen definierade i sitt betänkande Bredband för tillväxt i hela landet (SOU 1999:85) bredband som överföringskap a- citet för tele- och datakommunikation om minst 2 Mbit/s i riktning såväl till som från användaren. En sådan kapacitet i nätet närmast abonnenten, det s.k. accessnätet, är så hög att både mottagande och sändning kan ske av rörliga bilder med god kvalitet. I glesbygden är radiolösningar många

gånger den enda ekonomiskt rimliga accessformen. Radiolösningar me d- ger i allmänhet inte fullt så hög k apacitet.

Det är inte möjligt att ange någon bestämd överföringskapacitet som gräns för att kostnader för nya förbindelser skall berättiga till stöd. Istället bör det utslagsgivande vara att förbindelsen skall vara dimensi o- nerad för att huvudsakligen kunna bära multimediatjänster med god kvalitet för det antal abonnenter som kan antas komma att ansluta sig till den. Det går inte att i detalj redogöra för vilka överföringskapaciteter som skall krävas för alla upptänkliga fall. Detta får bedömas efter b e- räkningar av vad som rimligen kan krävas i det enskilda fallet. I glesbygd bör radiolösningar med lägre överföringskapacitet godtas om det inte är ekonomiskt rimligt att anlägga annan förbindelse.

En närmare avgränsning av stödberättigande kostnader har ännu inte gjorts. Utgångspunkten är begreppet projektkostnader. I detta kan ingå material, arbetskostnad, hyra av utrustning m.m. för att etablera nätet. Kostnader för utnyttjande av mark får däremot inte ingå i underlaget.

Regelmässigt ligger det ett marknadsvärde i att inneha ett nät. För att ta till vara detta marknadsvärde bör därför, i huvudfallet där kommunen genom upphandling tillser att någon annan anlägger nätet och blir näti n- nehavare, underlaget för stödet inte överstiga kommunens kostnader e n- ligt upphandlingen.

Förenlighet med den kommunala likställighetsprincipen och något om den kommunala kompetensen samt regler om statsstöd

Den kommunala kompetensen m.m.

Utvecklingen mot ökad konkurrens i den offentliga sektorn har medfört att gränsen mellan offentlig och privat sektor blivit mindre markerad. Den offentliga sektorn agerar mer marknadsorienterat och affärsmässigt i sin egenskap av tjänsteproducent samtidigt som den privata sektorn bryter in på marknader som traditionellt tillhört den offentliga sektorn. Kommuners och landstings traditionella förvaltningsområden har förn y- ats genom nya styrformer och alternativa driftsformer. Verksamheter som tidigare drivits i egen regi och i förvaltningsform har överförts till drift i privaträttslig form. Det kan vara kommunala bolag, kommunala driftentreprenader, offentlig bidragsgivning eller offentligt köp av tjän s- ter. Gemensamt för dessa alternativa driftformer är att det allmänna har ett obligatoriskt eller förväntat ansvar för verksamheten som sådan.

I 2 kap. 7 § kommunallagen (1991:900) fastställs att kommuner och landsting får bedriva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster

SOU 2000:68 43
   

åt medlemmarna i kommunen eller landstinget. Kommuner eller landsting får vidare enligt 2 kap. 8 § genomföra åtgärder för att främja n äringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det.

Dessutom finns i konkurrenslagen (1993:20) regler som är giltiga även för kommunal verksamhet, även om det kan konstateras att nuv a- rande regler i konkurrenslagen och kommunallagen i huvudsak reglerar förhållanden inom offentlig respektive privat sektor var för sig och inte tar sikte på de problem som uppstår när offentlig och privat näringsver k- samhet möts på samma marknad.

Konkurrenskonflikter mellan offentlig och privat sektor som inte löses inom ramen för särskild lagstiftning eller prövningsförfaranden ha n- teras av det av regeringen särskilt inrättade Konkurrensrådet.

När kommuner och landsting agerar som inköpare av varor och tjänster gäller lagen (1992:1528) om offentlig upphandling, LOU, som i sin tur bygger på EU-direktiv om offentlig upphandling.

För en närmare redogörelse av de regler som har nämnts här hänvisas till IT-infrastrukturutredningens betänkande Bredband för tillväxt i hela landet (SOU 1999:85) s. 49 f.

Den kommunala likställighetsprincipen

Den kommunala likställighetsprincipen avser att förhindra att kommunen gynnar vissa grupper framför andra. Principen återfinns i 2 kap. 2 § kommunallagen. Där fastslås att kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för något annat. I n- nebörden av denna princip är att kommuner och landsting inte får särb e- handla vissa kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar på annat än objektiv grund. Det fordras således rationella hänsyn eller sakliga överväganden för att en kommun skall få behandla sina ko m- munmedlemmar olika. Likställighetsprincipen innebär inte ett absolut förbud mot att en kommun vid ett visst tillfälle tillhandahåller anläg g- ningar eller tjänster bara åt vissa kommunmedlemmar. Grundprincipen måste dock vara att kommunen senare bereder även andra medlemmar samma nyttigheter.6 Av uttalanden i förarbeten till 1991 års kommuna l- lag framgår att det är ofrånkomligt att det i en starkt decentraliserad o r- ganisation som t.ex. en kommun med heltäckande kommundelsnämnder kan uppstå variationer beträffande servicenivå mellan olika kommund e- lar.

6 Den nya kommunallagen, Paulsson m.fl., Kommentus, Kristianstad 1993, s. 66.

För stödet till kommunerna för att bygga ut lokala allmänt tillgängl i- ga telenät bör likställighetsprincipen innebära att det inte finns något hinder mot att kommuner upphandlar utbyggnad eller anlägger nät i ett område trots att det inte finns motsvarande nät i andra områden eller delar av kommunen, förutsatt att det ingår i kommunens planering att tillse att det byggs ut sådant nät i andra områden med liknande förutsät t- ningar.

Statsstödsregler

I sammanhanget är det viktigt att behandla EU:s regler om statsstöd (o f- fentligt stöd). Direkt ekonomiskt stöd från staten, en kommun eller b i- stånd med kommunala medel som gynnar vissa företag eller viss pr o- duktion faller under reglerna för statligt stöd. 7 Reglerna återfinns i artiklarna 87–89 i Romfördraget. I sammanhanget bör också nämnas a r- tiklarna 96–97. Medan artiklarna 87–89 är riktade mot selektiva åtgä r- der avser artiklarna 101–102 samrådsförfaranden för att undvika sne d- vridningar av konkurrensen till följd av generella stödsystem. I stat s- stödsreglerna görs ingen åtskillnad mellan privat och offentlig företag s- samhet. Statliga företag (offentliga företag) är principiellt liksom privata underkastade konkurrensreglerna i Romfördraget. Artikel 31 om anpas s- ning av statliga handelsmonopol har också samband med här aktuella frågor och kan komma att tillämpas parallellt med artiklarna 87–89.

I artikel 87 återfinns huvudregeln om förbud mot statligt stöd som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen. Undantagen i fördraget finns i p. 2 och 3 i artikeln samt beträffande jordbrukspolitiken och transportpolitiken.

Utöver artiklarna i Romfördraget finns bestämmelser som har utfä r- dats på grundval av EG-fördraget. Rådet har utfärdat förordningar om statsstöd särskilt beträffande regionalstöd och sektorstöd. Kommissionen har också utnyttjat sin rätt att komplettera regelverket med ett flertal rättsakter som reglerar villkoren för stöd i form av direktiv, riktlinjer, skrivelser m.m.8

Det offentliga stöd som utgår till det svenska näringslivet är anmält och godkänt av EU-kommissionen och finns närmare redovisat bl.a. i NUTEK:s årliga rapport Svenskt näringsliv och näringspolitik, s. 19. Vidare finns lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler. Lagen innehåller regler om kommunala stödåtgärder. Där stadgas att kommuner och landsting är

7EU och EG-rätten, Allgård m.fl., 3 uppl., s. 394.

8EU och EG-rätten, Allgårdh m.fl., 3 uppl., s. 394.

SOU 2000:68 45
   

skyldiga att lämna upplysningar till regeringen om alla former av stöd som planeras och som kan bli föremål för prövning av EU- kommissionen samt om upphävande av kommunala beslut som strider mot artikel 92 (numera 87) i Romfördraget.

I artikel 87 anges som huvudregel att:

stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vi l- ket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, ”oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.”

I artikeln anges också vilka stödformer som är förenliga med den geme n- samma marknaden. Godtagbara är såvitt här är av intresse stöd av social karaktär som ges till enskilda konsumenter, under förutsättning att stödet ges utan diskriminering med avseende på varornas ursprung. Därutöver kan som förenligt med den gemensamma marknaden anses bl.a. stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning och stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vi s- sa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Det är kommissionen som efter anmälan från medlemsland avgör vilka stöd som är förenliga med den gemensamma marknaden.

För att stödet till kommunerna för bredbandsutbyggnad inte skall a n- ses falla under statsstödsreglerna måste stödet vara av generell karaktär och får inte gynna vissa företag eller viss produktion. Ett statligt stöd kan således varken gynna ett enskilt kommunalt eller privat bolag eller kommunal näringsverksamhet som ägnar sig åt bredbandsutbyggnad eftersom detta skulle kunna snedvrida konkurrensen på marknaden för nättjänster.

Ett statligt stöd för bredbandsutbyggnad måste därför utformas på ett sådant sätt att det skall leda till en utbyggnad av infrastrukturer på ett för marknadens aktörer konkurrensneutralt sätt. Stödet måste vara fö r- enligt med huvudregeln i artikel 87.1. Ett stöd som utgår till kommune r- na för att de själva skall anlägga telenät och sedan upplåta nätkapacitet, varigenom de kommer att bedriva televerksamhet och utgöra teleoperatörer enligt telelagen, kan hota att snedvrida konkurrensen på teleområdet. Ett sådant stöd kan också utgöra ett hinder mot etableringsfriheten inom gemenskapen genom att missgynna företag från andra medlemsstater som vill etablera sig som teleoperatörer i Sverige. Om kommunerna istället använder stödet till att upphandla utbyggnad av sådana nät som inte bedöms komma till stånd under rimlig tid på kommersiell grund för att därigenom försöka tillgodose kommun-medlemmarnas behov av IT- infrastruktur och om upphandlingen sker enligt en modell där den som

erhåller uppdraget etablerar sig som nätoperatör och åtar sig att erbjuda t.ex. nätkapacitet inom ett område samtidigt som öppen upphandling s- form tillämpas, bör stödformen inte anses snedvrida eller hota att sne d- vrida konkurrensen. I de undantagsfall där ett upphandlingsförfarande inte ger några anbud alls och det alltså trots stödet inte är möjligt för kommunen att få någon som mot skäliga villkor vill etablera infrastru k- tur i området kan kommunen välja att bygga själv och också driva nätet. Det bör inte heller utgöra ett hinder för att t.ex. kommunala bolag deltar i upphandlingsförfarandet förutsatt att full konkurrensneutralitet råder beträffande villkoren, t.ex. beträffande markvillkor. Givetvis måste det kommunala bolaget också behandlas på samma sätt som övriga i up p- handlingsförfarandet på samma sätt som sker i andra sammanhang där kommunala bolag deltar i kommunal upphandling och där lagen om offentlig upphandling är tillämplig.

3.3Villkor som gäller näten i funktion

Nätet skall vara öppet

Öppenhet kan definieras som att det skall vara tillgängligt och kunna hyras av alla operatörer. Post- och telestyrelsen har nyligen i en rapport 9 föreslagit att de subventioner som föreslagits i IT-propositionen bör vil l- koras med att lösningar som främjar konkurrens används, särskilt inn e- hållskonkurrens liksom konkurrens mellan olika leverantörer på IP- nivån. Att åstadkomma lösningar som garanterar goda möjligheter till konkurrens i accessnäten är dock inte alldeles enkelt. Anslutningen bör för att medge öppenhet vara anordnad så att den medger att abonnente r- na kan välja operatör oberoende av andra abonnenter inom fastigheten, villaområdet, industriområdet eller motsvarande. Detta betyder bl.a. att anslutningspunkten i fastigheten (fasighetsnoden) eller motsvarande för villaområde och industriområde (fastighetsområdesnoden) skall vara utformad så att flera operatörer har möjlighet att placera sin aktiva u t- rustning i utrymmet för anslutning av en enskild abonnent.

Härvidlag gäller dock allmänt att det är svårast att tillgodose krav på öppenhet i accessnätet närmast abonnenterna, det som vanligen benämns fastighetsnätet och som inte omfattas av stödet till kommunerna. Möjli g- heterna att åstadkomma konkurrens på transportnätsdelen är dock enkl a- re, åtminstone så länge det finns tillräckligt med fiberledningar som kan upplåtas åt operatörer.

9 Risker för monopolisering av bredbandstjänster till flerfamiljshus . PTS 2000. Se www.pts.se.

SOU 2000:68 47
   

För stödet kan villkor ställas innebärande att kommunen tillförsäkrar sig att nätet är öppet. Det kan exempelvis utformas så att stöd endast utgår där nätinnehavaren åtar sig att tillhandahålla ledning eller annan form av nätkapacitet till andra. Kommunen kan även som villkor för att upplåta mark ställa sådana villkor.

Priserna skall vara rimliga och enhetliga inom kommunen

Med rimliga priser avses att subventionen skall få genomslag i de priser till vilka nätet erbjuds på marknaden. Begreppet enhetlighet kan tolkas så att priset är avståndsokänsligt. Kommunerna skall för att få stöd g e- nom avtal i samband med upphandlingen se till att nätinnehavaren tillhandahåller nätkapacitet på villkor som är rimliga med beaktande av det stöd som har utgått för att anlägga telenätet.

Kommunen kan även som villkor för att upplåta mark ställa sådana villkor.

SOU 2000:68 49
   

4 Former för utbetalning m.m.

4.1Former för utbetalning

Enligt tilläggsdirektivet skall stödet belasta statsbudgetens inkomstsida och utgå i form av en reduktion av kommunens skatteinbetalningar. Som exempel på en sådan form nämndes i tilläggsdirektivet kreditering på skattekonto i likhet med stöd som lämnas för anställning enligt lag (1999:591) om kreditering av anställningsstöd på skattekonto. Arbet s- marknadsstyrelsen (AMS) fattar i det fallet beslut om stöd till arbetsg i- vare och översänder en datafil till Riksskatteverket (RSV) som, utan eget beslut10, krediterar arbetsgivaren månadsvis i efterskott. På ett liknande sätt skulle en myndighet, exempelvis länsstyrelsen eller annan myndighet, fatta beslut om stödet till en kommun, varefter Riksskatteverket verkställer krediteringen.

Kreditering av anställningsstöd på skattekontot innebär följande e n- ligt regeringens proposition (prop. 1998/99:100): ”AMS eller länsarbetsnämnden skall fatta beslut om anställningsstöd. Stödet består i att skattekontot för den arbetsgivare som anställer en arbetslös med anstäl l- ningsstöd genom myndigheterna försorg krediteras med beslutat stödb e- lopp. Beslutet om anställningsstöd innebär således en minskning av det belopp som arbetsgivaren skall betala in på skattekontot.” Vidare framgår av propositionen att ”regleringen av att stödet får ges ut bör ske g e- nom lag. Lagförslaget är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Något yttrande av lagrådet har därför inte i n- hämtats.” Det förslag som då lämnades och antogs av riksdagen (bet. 1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:249 UO14) innebar att utgifterna för a n- ställningsstödet inte belastar utgiftsområdet.

Skattebetalningslagen

Enligt skattebetalningslagen (1997:483) 3 kap. 5 § upprättas skattekonto för varje person som är skattskyldig enligt denna lag. Skattebetalning s- lagens bestämmelser om skattekonto omfattar även kommuner, eftersom

10 annat än om själva krediteringen.

dessa är skattskyldiga exempelvis enligt mervärdesskattelagen och skyldiga att erlägga sociala avgifter. Enligt 1 kap. 1 § skattebetalningslagen omfattar lagens tillämpningsområde också mervärdeskattelagen (1994:200) och lagen (1981:691) om socialavgifter. En kommun är skattesubjekt enligt mervärdesskattelagen genom att den inte är undantagen från lagens tillämpningsområde i 1 kap. mervärdesskattelagen och är också skyldig att erlägga sociala avgifter för sina anställda.

Eftersom det finns skattekonto så finns förutsättningar att låta stödet till kommunerna för att anlägga lokala allmänt tillgängliga telenät med hög överföringskapacitet utgå i form av en kreditering av deras skatt e- konton på samma sätt som enligt lagen (1999:591) om kreditering av anställningsstöd på skattekonto.

Riksrevisionsverkets bedömning av anställningstödet

I Riksrevisionsverktets (RRV) årliga rapport till regeringen för år 2000 (RRV 2000:16) har RRV lämnat bedömningar avseende nettoredovi s- ning på statsbudgeten. RRV skriver att RSV har krediterat skattekontot med anställningstöd i enlighet med förordningen (1997:1275) om a n- ställningsstöd och har därmed finaniserat bidraget med medel från inkomsttitel. Redovisad skatt mot inkomsttitel har därmed minskats med utgifterna för anställningsstödet, med nettoredovisning på statsbudgeten som följd.

Enligt lagen om kreditering av anställningsstöd på skattekonto får a n- ställningsstöd tillgodoföras arbetsgivare genom kreditering på skatt e- konto. Regeringen har utnyttjat möjligheten och beslutat att stödet skall krediteras skattekontot. Enligt RRV står beslutet i strid mot budgetlagens krav på att inkomster och utgifter skall redovisas brutto på statsbudgeten, dvs att skatteinkomster inte får minskas med utgifterna för anställningsstöd.

Reglerna om finansmakten

De grundläggande reglerna om finansmakten finns i 8 och 9 kap. regeringsformen (RF). I 9 kap. 2 § RF anges att statens medel inte får användas på annat sätt än riksdagen har bestämt. Vidare anges i andra stycket samma lagrum att om användningen av statsmedel för skilda behov b e- stämmer riksdagen genom budgetreglering enligt 3-5 §§ samma kapitel. Riksdagen får bestämma att medel tages i anspråk i annan ordning.

Bestämmelserna i 9 kap. 3-5 §§ innehåller regler för budgetregl ering.

SOU 2000:68 51
   

I lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) finns vissa allmänna regler om effektivitet och resultat i statens verksamhet. Beträffande anslag och inkomstitlar stadgas i 3 § budgetlagen att när riksdagen enligt 9 kap. 3-5 §§ RF anvisar anslag till angivna ändamål, skall anslagstyperna obetecknade anslag, reservationsanslag eller ramanslag användas. De närmare villkoren för anslagen framgår av 4-6 §§ budgetlagen. I 9 § budgetlagen anges att statsinkomster som beräknas av riksdagen skall redovisas mot inkomsttitlar. I 16-19 §§ budgetlagen ges bestämmelser om statsbudgetens avgränsning. I 16 § anges att regeringens förslag till statsbudget enligt 9 kap. 6 § RF skall omfatta alla inkomster och utgifter, med de undantag som anges i 17 § andra stycket och 18 §, samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov.

I 17 § budgetlagen anges att statens inkomster och utgifter skall budgeteras och redovisas brutto på statsbudgeten. Skall inkomsterna i en verksamhet endast bidra till att täcka verksamhetens utgifter får, enligt andra stycket, utgifterna dock redovisas netto på anslag. Genom nettoredovisning i statsbudgeten görs undantag från bruttoprincipen. Grun d- lagsberedningen talade här om specialdestination i anslutning till statsbudgeten (jfr prop. 1973:90 s. 330).

Regelverket i 9 kap. 2 § andra stycket RF samt 17 § andra stycket och 18 § budgetlagen innehåller således undantag från fullständighet s- principen och bruttoprincipen för statsbudgetens del genom att öppna för specialdestination vid sidan om respektive i anslutning till statsbudgeten. Det finns också ett tredje fall, nämligen specialdestination inom statsbudgeten. Med detta avses att vissa inkomster anslås för vissa särskilda utgifter i en specialbudget inom statsbudgetens ram (prop. 1973:90 s. 330). Beträffande andra stycket i 9 kap. 2 § RF anförde d epartementschefen bl.a. att genom att samtliga inkomster och utgifter inlemmas i en statsbudget möjliggörs en samlad överblick över och ett samlat stäl l- ningstagande till hela den statliga sektorn. Departementschefen tillade dock att det torde emellertid inte heller för framtiden vara möjligt att undantagslöst hävda den tidigare nämnda fullständighets-principen för statsbudgetens del, än mindre bruttoprincipen. Liksom grundlagsberedningen ansåg departementschefen att särskilda medel genom specialdestination vid sidan om eller i anslutning till statsbudgeten skall kunna tas i anspråk för speciella ändamål. Det måste helt naturligt bli riksdagens sak att bestämma när sådan specialdestination skall förekomma, anförde föredragande statsrådet (prop. 1973:90 s. 332 f.).

Budgetlagen

Enligt 17 § budgetlagen skall i budgetpropositionen således utgiften redovisas (brutto). Den ska inte endast framgå som minskade beräknade intäkter. Om inkomsterna i en verksamhet endast ska bidra till att täcka verksamhetens utgifter får utgifterna dock redovisas netto på anslag. Det är dock inte det fallet här. I propositionen inför lagen (prop. 1995/96:220, avsnitt 8.2; jämför bet 1995/96: KU3, rskr. 1996/97:27) angav regeringen att

Under de senaste åren har bruttoprincipen särskilt uppmärksammats efte r- som strävan har varit att ge en tydligare bild av statens åtaganden och att underlätta förståelsen av statsbudgeten. Det huvudsakliga intresset har riktats mot nettoredovisade inkomsttitlar, dvs. i de fall då utgifter avrä k- nats mot en inkomsttitel. Enligt regeringens uppfattning bör på statsbu d- getens inkomsttitlar endast sådana medel beräknas och redovisas som är inkomster för staten och som inte har specialdestinerats för någon viss verksamhet. På detta sätt tillämpas principen om enhet, dvs. att alla stat s- budgetens inkomster finansierar alla dess utgifter. Minskning av en bokförd inkomst bör dock kunna ske i enlighet med god redovisningssed.

Grunden för budgetredovisningen finns enligt vad som ovan redovisats i 9 kap. regeringsformen om finansmakten. Nettoredovisning innebär att om inkomster i en verksamhet endast skall bidra till att täcka kostnaderna (i denna) får dock utgifterna nettoredovisas. På inkomstitlar och anslag skall däremot inte redovisas sådan verksamhet där statens kostnader helt täcks med verksamhetens intäkter. De nämnda reglerna utesluter dock inte andra former av specialdestination. Den begränsning som finns är att enligt 9 kap. 2 § får statens medel inte användas på annat sätt än riksdagen har bestämt.

Något om redovisningen

Krediteringen av skattekontot innebär en minskning av statens inkomster och skall redovisas som sådan av skattemyndigheterna eller Riksskatteverket. Eftersom avsikten är att redovisningen gentemot riksdagen skall vara öppen och att strävan har varit att ge en tydligare bild av statens åtaganden och att underlätta förståelsen av statsbudgeten skulle en mö j- lig lösning kunna vara att en öppen redovisning på inkomsttitlar sker. Det skulle kunna gå till på så sätt att alla inkomster redovisas på inkomstitel och att den negativa inkomst en kreditering på ett skattekonto innebär också redovisas på inkomsttitel. Ett förslag skulle då vara att inrätta inkomsttitlar för detta och att dessa redovisas till riksdagen.

Det samlade stödet till kommunerna för att anlägga lokala allmänt tillgängliga telenät och den totala skattereduktion som skall utgå enligt

SOU 2000:68 53
   

förslaget till lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation skall inte överstiga 3,2 miljarder kr. För att ha kontroll över det samlade stödet enligt de båda stödformerna torde det bli nödvändigt att Riksskatteverket ser till att det finns ett redovisning s- system på vilket det totala utfallet av de båda stödsystemen kan följas upp fortlöpande.

Slutligen kan nämnas den pågående utredningen (dir. 1999:23) om utvärdering av den reformerade budgetprocessen i regeringen och Re- geringskansliet. Denna utredning kan tänkas behandla bl.a. bruttoredovisning av statens inkomster, som hänger samman med den fråga som behandlas här.

Alternativa former för utbetalning

I sammanhanget kan också nämnas reglerna om utdebiteringen av kommunalskatt och liknande. Reglerna om redovisning av den kommunala utdebiteringen av skatt finns i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. Någon möjlighet att uppnå syftet med en kreditering på inkomstsidan i statsbudgeten torde inte finnas beträffande detta system.

Sammanfattande bedömning

Reglerna om finansmakten i regeringsformen och budgetlagens regler om redovisning på anslag och inkomsttitlar utgör inte hinder för specialde s- tination av medel och detta kan ske inom, i anslutning till eller vid sidan om budgeten. Enligt 9 kap. 2 § regeringsformen får riksdagen bestämma att medel tas i anspråk i annan ordning än genom budgetregleringen. Statens medel får dock aldrig användas på annat sätt än riksdagen har bestämt. Beslutet att anslå medel för stöd till utbyggnad av lokala nät måste därför fattas av riksdagen.

Regler om skattekonton finns i skattebetalningslagen. Av lagen framgår att dess tillämpningsområde är vissa angivna skatter och avgifter. Det naturligaste för att använda ett system med kreditering av skatt e- konto hade varit att ge kommunerna en skattereduktion för den typ av investering som det är fråga om här. Eftersom det emellertid fordras en prövning av stödet i det enskilda fallet och stödet inte heller kan utgå som en generell rättighet utan bara kan beviljas i mån av tillgängliga anslag, bör stödet istället utgå efter särskild prövning och beviljat stöd krediteras kommunernas skattekonto på samma sätt som ovannämnda anställningsstöd.

I lagen behöver endast anges att stödet till kommunerna får krediteras deras skattekonton. Dessutom kan anges vilken tidsperiod stödet avser och den ram inom vilken stödet skall ges. De närmare föreskrifterna om stödet meddelas av regeringen i förordning. Den beslutande myndigheten måste underrätta skattemyndigheten om storleken av beviljat stöd. Re g- ler om beslutande myndighet enligt skattebetalningslagen finns i 2 kap.

Stöd som har beviljats av länsstyrelse och bestämts till sitt belopp bör således få tillgodoföras kommunen genom kreditering på sådant skatt e- konto som har upprättats för kommunen enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen.

Enligt 16 kap. 8 § skattebetalningslagen gäller att inbetalning av avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt från kommuner och landsting skall göras genom avräkning från fordran enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. Eftersom skattekontot skall krediteras för det stöd som utgår innebär det att avräkningen kommer att minskas i motsvarande mån.

För att ge länsstyrelsen en kontrollmöjlighet av att planerade projekt verkligen fullföljs bör en del av stödet tillgodoföras först sedan projektet är färdigställt och länsstyrelsen har underrättats om detta på vederbörligt sätt och redovisning lämnats. Det kan vara lämpligt att dela upp tillg o- doförandet i två lika stora delar. Därvid bör gälla att hälften av beviljat belopp får krediteras när beslut om stödets storlek har fattats och rest e- rande del när kommunen underrättat länsstyrelsen om att projektet är färdigställt och lämnat redovisning.

4.2Övriga villkor

Stödet skall inte avse fastighets- eller fastighetsområdesnät. Detta bör uttryckas så att stödet inte får avse den del av nätet som är beläget nä r- mast abonnenten på enskild mark och där nätet enbart betjänar de abo n- nenter som finns på fastigheten.

Stödet till kommunerna för orts- och områdesnät bör så tydligt som möjligt skiljas från det statliga stödet för regionala ledningsförbindelser som utredningen enligt sina ursprungliga direktiv kommer att lämna fö r- slag om i höst. Stödet får därför inte avse åtgärder för att anlägga såd a- na ortssammanbindande nät som dels prioriteras av regional- och näringspolitiska skäl, dels under de närmaste fem åren inte bedöms komma till stånd på helt kommersiella grunder och för vilka stöd utgår i särskild ordning. Undantag från denna regel får dock göras om det finns särskilda skäl.

SOU 2000:68 55
   

Stödet beviljas av länsstyrelsen eller det regionala självstyrelseorg a- net i det län där kommunen är belägen.

Regler om regionalt utvecklingsarbete finns i förordningen (1998:1634) om regionalt utvecklingsarbete. Dessa regler gäller generellt varför någon hänvisning till reglerna inte erfordras.

Ansökan om stöd skall innehålla en redogörelse för de åtgärder som skall vidtas. Projektet skall beskrivas. Kommunen skall också förbinda sig att använda bidraget för de ändamål som länsstyrelsen har godkänt. Detta skall framgå tydligt av ansökan. Länsstyrelserna skall sedan följa upp att projekten genomförs och att avtalen med nätinnehavarna inn e- håller de villkor som kommunen skall uppställa och även i övrigt tillse att kommunerna följer villkoren för stödet. En bestämmelse bör därför finnas om att länsstyrelsen genom uppföljning skall tillse att utgivna stöd används för godkända ändamål.

SOU 2000:68 57
   

5Överväganden om fördelning mellan stödformerna

Den totala ramen för de båda stöden, kommunstödet respektive skatter e- duktionen för abonnenter, har i proposition 1999/2000:86 bedömts bli 3,2 miljarder kronor för perioden 2001–2004. Det är ännu mycket svårt att bedöma hur stora resurser som kommer att tas i anspråk särskilt av skattereduktionen för abonnenter.

Över fyraårsperioden som helhet kan de båda stödformerna komma att ta hälften var av ramen i anspråk. För närvarande diskuteras att b e- gränsa skattereduktionen till åren åren 2001–2002. Men för att öka pr e- cisionen i fördelningen bör man ta förnyad ställning efter en tvåårsper i- od. Min utgångspunkt är att 1,2 miljarder kronor då ska ha förbrukats i kommunstöd. Om skattelättnaden då bedöms ha förbrukat lika mycket, 1,2 miljarder av ramen, återstår 0,8 miljoner för förnyad fördelning. Även kriterie rna kan då behöva omprövas.

Jag anser det vara väsentligt att utbyggnaden sker så snabbt som möjligt. Huvuddelen av kommunstödet bör därför förbrukas under de första två åren. För att stimulera fram detta kan man lägga in en beslutspunkt som innebär att beviljat stöd måste vara ianspråktaget i ett i huvudsak genomfört projekt senast den 1 november 2002. De medel som därmed inte förbrukats av kommunen kan gå till en regionpott, som fö r- valtas av respektive länsstyrelse eller regionalt självstyrelseorgan, efter vad regeringen förordnar om senare.

Det kan finnas farhågor för att leveranskapaciteten av optofiber kan bli en begränsande faktor. Om så skulle vara fallet, kan det finnas anledning att revidera tidplanen.

SOU 2000:68 59
   

6 Kort sammanfattning av förslagen

Jag föreslår i sammanfattning

-en lag om kreditering på skattekonto av stöd till kommunerna för a n- läggande av lokala allmänt tillgängliga telenät med hög överföring s- kapacitet,

-en förordning om stöd till kommunerna för anläggande av lokala al l- mänt tillgängliga telenät med hög överföringskapacitet som innehåller villkor för stöd till kommuner som önskar stimulera byggandet av l o- kal IT-infrastruktur samt ett förslag till fördelning i en första etapp av 1,2 miljarder mellan län och kommuner,

-att fördelningen till kommuner sker dels inom en ekonomisk maximiram som bygger på en kombination av invånarantal på landsbygden och landsbygdens areal inom respektive kommun, dels utifrån en prövning av projekt,

-att stödet beviljas av länsstyrelsen eller det regionala självstyrelseorganet i det län där kommunen är belägen,

-att huvuddelen av kommunstödet bör förbrukas under de första två åren,

-samt, slutligen, en fördelning av ramen på 3,2 miljarder kronor inn e- bärande att skattelättnaden för abonnenternas bredbandsanslutning och kommunstödet vartdera förväntas ta i anspråk 1,2 miljarder kr o- nor under den första tvåårs-perioden, med möjligheter till omprövning av fördelningen av de återstående (3,2–2,4=) 0,8 miljarderna inför de två återstående åren.

SOU 2000:68 61
   

7Finansiering samt ekonomiska och andra konsekvenser

7.1Statsfinansiella konsekvenser

En arbetsgrupp inom Regeringskansliet utformar förslag till regler för skatteavdrag för abonnenter som investerat i bredbandsanslutning (över en viss kostnad). De båda stödformerna kommer under perioden år 2001–2004 att totalt belasta statsinkomsterna med 3,2 miljarder kronor. En utgångspunkt kan vara att vartdera stödet inledningsvis beräknas till 1,2 miljarder. Enligt vad som för närvarande diskuteras skulle skatter e- duktionen begränsas till 1 januari 2001 till och med 31 december 2002. När kostnaderna för skattereduktionen är kända kan det beräknas hur mycket som återstår av de 3,2 miljarder kronorna.

Det är tänkbart att hela beloppet 1,2 miljarder kronor inte är intec k- nat i form av beviljade ansökningar om kommunstöd vid slutet av 2002, i synnerhet som det vid slutet av 2002 ännu återstår två år av perioden. En bedömning bör därför göras vid denna tidpunkt för åren 2003-2004 vad gäller kommunstödet. Skall ytterligare skattereduktion utgå måste det ske genom lagändring

Förbrukningen av kommunstödet bör i huvudsak ske under de två första åren. Fördelningen över åren blir då enligt följande:

Tabell. Prognos av förbrukning av kommunstöd respektive skatte-lättnad till abonnenter under åren 2001–2004 under förutsättningen att beloppen totalt sett fördelas jämnt mellan stödformerna. Miljarder kr onor

År 2001 2002 2003 2004 Summa
Kommunstöd 0,6 0,6   1,6  
      0,8    
Skattereduktion 0,6 0,6   1,6  
           
Summa 1,2 1,2 0,8 3,2  

Observera dock att jag förutsätter att en omprövning sker efter en tv å- årsperiod vilket kan göra fördelningen annorlunda under de två sista åren.

7.2Konsekvenser för kommunernas ekonomi

Det bör framhållas att det framlagda förslaget bygger på frivilliga åt a- ganden från kommunernas sida. Samtidigt avses det statliga stödet enligt IT-propositionen (prop.1999/ 2000:86) täcka bara en mindre del av utgiften. I den mån andra stöd eller marknaden inte finansierar investerin g- en, kan vissa kommuner komma att själva bidra till investeringskostnaderna. Jag har inte inom utredningens ram kunnat bedöma i hur stor u t- sträckning kommunerna själva är beredda att skjuta till pengar.

7.3Regionalpolitiska konsekvenser

Vissa delar av landet som normalt tar del av de statliga regionalpolitiska stöden (konton under rubriken Regional utjämning och utveckling) har bidragit till finanseringen av de IT-politiska stödformerna, särskilt stödet till regionnäten. Det är därför rimligt att göra en bedömning av hur stor del av det IT-politiska stödet (summan av stöd till regionnät och ko m- munstöd) som går till motsvarande regioner. Det kommunala stöd som behandlas i denna rapport utgör bara en del av det totala st ödet.

40 kommuner i norra Sverige11 skulle ha fått nedsatta socialavgifter i enlighet med regeringens förslag, totalt 350 miljoner kronor under de närmaste åren, som nu istället bidragit till finansieringen av IT- infrastruktursatsningen. Enligt det förslag till fördelningskriterier som jag lägger fram, skulle dessa kommuner i stöd till orts- och områdesnät få 385 miljoner kronor enbart som kommunstöd (detta under förutsät t- ningen att projekten från dessa kommuner uppnår den maximala stödn i- vån). Till detta kommer det stöd till det ortssammanbindande nätet som utredningen ännu arbetar med.

11 De flesta kommunerna i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län, samtliga kommuner i Jämtlands län samt enstaka kommuner i Gävleborg, Dalarna och Värmland.

SOU 2000:68 63
   

7.4Jämställdhetsaspekter

Det saknas statistik om hur jämställdhetsaspekten tillgodoses inom de delar av IT-sektorn som arbetar särskilt med nätbyggande och förval t- ning av nät. IT-infrastrukturutredningen (SOU 1999:85) konstaterade att i de rådslag på ett tiotal orter som utredningen medverkat i och som besökts av cirka 220 personer, så var andelen kvinnor omkring 13 procent. Jämit, dvs. Rådet för jämställdhetsfrågor, har i en rapport våren 2000 12 visat att ett antal IT-branscher (konsultverksamhet avseende maskinvara, datakonsultverksamhet, programvaruproduktion, databehandling, databasverksamhet) har en genomsnittlig kvinnoandel på 28 procent. Det finns ingen anledning att tro att branschen för nätbyggande och förval t- ning av nät ligger högre än detta genomsnitt, snarare tvärtom.

Jämställdhetsaspekter på nätbyggande skall inte bara inskränkas till själva byggprocessen och förvaltandet av nät. Jämit redovisar i den ovannämnda rapporten även hur tillgången till och användningen av d a- torer fördelar sig mellan könen. Procentandelarna av män respektive kvinnor som har tillgång till och har använt dator och Internet är enligt Jämit ”rätt så lika för de bägge könen”. En förbättrad tillgång till nät på landsbygden, gynna både män och kvinnor och på sikt kanske leda till en jämnare könsfördelning även inom IT-branscherna.

12 SOU 2000:31. Rapport 1. Jämställdhet och IT – en kartläggning på up p- drag av Jämit .

SOU 2000:68 65
   

8 Författningskommentar

Förslaget till lag om kreditering på skattekonto av stöd till kommunerna för anläggande av lokala allmänt tillgängliga telenät med hög överföringskapacitet

1 § Stöd till kommuner för anläggande av lokala allmänt tillgängliga telenät med hög överföringskapacitet som har beslutats av länsstyrelse eller regionalt självstyrelseorgan enligt lagen (1996:1414) om försök s- verksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning och som avser stödberättigade åtgärder som har utförts under perioden 1 juli 2000 - 31 december 2004 får tillgodoföras kommuner genom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för kommunen enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).

2 § Vid beviljande av stöd enligt denna lag skall iakttas att det sa m- manlagda stödet enligt denna lag och den totala skattereduktion som medges enligt lagen (…-..) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation inte är avsett att överstiga 3,2 miljarder kr.

3 § Regeringen meddelar närmare föreskrifter om det stöd som skall krediteras skattekontot.

I betänkandet föreslås kommunerna erhålla stöd för att anlägga lokala allmänt tillgängliga telenät med hög överföringskapacitet. Termen al l- mänt tillgängligt telenät är hämtad från telelagen (1993:597). Termen är inte definierad i lagen men allmänt anses att ett nät är allmänt tillgängligt om det står till allmänhetens förfogande. Ett kännetecken för att nätet skall anses allmänt tillgängligt är att det står öppet för en vid krets av användare att ansluta sig till nätet. Termen lokala nät används för att skilja ut den del av det allmänt tillgängliga nätet som är närmast abo n- nenterna och som med hänsyn till nätets uppbyggnad kan sägas utgöra en nivå i näthierarkin i förhållande till stomnät och ortssammanbindande nät. Det lokala nätet omfattar också det som allmänt betecknas som a c- cessnät. Med hög överföringskapacitet avses att det nya nätet skall ku n- na överföra multimediatjänster med god kvalitet.

Stödet föreslås beviljas av länsstyrelsen eller det regionala självst y- relseorganet i det län där kommunen är belägen. Regeringen föreslås utfärda en förordning om stödet vari de närmare förutsättningarna för att beviljas stöd framgår. När en länsstyrelse beviljar stöd skall den lämna uppgift om storleken av beviljat stöd till skattemyndigheten. Av 3 kap. 5 § skattebetalningslagen jämfört med 1 kap. 1 § samma lag och de lagar som där anges följer nämligen att kommunerna har skatteko n- ton. Skattemyndigheten får tillgodoföra kommunen stödet genom kredit e- ring av skattekonto med så stort belopp som länsstyrelsen har beviljat stöd med. Länsstyrelserna meddelar skattemyndigheten vilket belopp som får krediteras kommunen. Regler om vilken skattemyndighet som skall fatta beslut finns i 2 kap. skattebetalningslagen.

Kreditering får endast avse stödberättigade åtgärder som har utförts under perioden 1 juli 2000 - 31 december 2004.

Stödet till kommunerna enligt detta förslag får inte, tillsammans med den totala skattereduktion som utgår enligt det förslag till lag om skatt e- reduktion för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation som f.n. är under utarbetande i Regeringskansliet, överstiga 3,2 miljarder. Detta skall iakttas vid beviljande av stödet till kommunerna. Skatter e- duktionen är en generell rättighet som till sin natur inte är begränsad till visst belopp.

Regeringen bemyndigas meddela närmare föreskrifter om det stöd som skall krediteras skattekontot.

Ikraftträdandebestämmelse

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2001. Efter vad som framgår är avsikten att de åtgärder för vilka stöd skall kunna utgå skall avse å t- gärder som vidtas från och med den 1 juli 2000 till och med den 31 december 2004. Ansökan om bidrag kan dock enligt förslaget inte göras innan den 1 januari 2001 och tillgodoräknande av beviljat stöd genom kreditering av skattekonto kan då naturligtvis inte ske dessföri nnan.

SOU 2000:68 67
   

Bilaga 1.

Direktiv och tilläggsdirektiv till utredningen om infrastrukturprogram för bredbandskommunikation

Kommittédirektiv

Infrastrukturprogram för bredbands- Dir.
kommunikation 2000:04
   
Beslut vid regeringssammanträde den 2000-01-27  

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att

-göra ett förslag till ett nationellt infrastrukturprogram, bl.a. efter samråd med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, Post– och Telestyrelsen och Svenska Kraftnät,

-utarbeta ett underlag till en överenskommelse med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet om former för och inriktning av kommuners och landstings arbete med kommunala försörjningspr o- gram,

-samla in uppgifter från kommuner, landsting, länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan, regionala samarbetsorganisationer inom detta område samt övriga aktörer om deras prioritering av förbindelser som inte bedöms komma att tillhandahållas av marknadens aktörer under de närmaste fem åren,

-i infrastrukturprogrammet bl.a. redovisa en prioritering av mellan vilka orter det bör finnas ledningsförbindelser, som inte bedöms komma till stånd på kommersiella grunder samt vad en eventuell statlig medfinansiering skulle komma att kosta,

-klarlägga möjligheterna att använda existerande stöd,

-klarlägga om infrastrukturprogrammet kan användas som villkor för en eventuell statlig stödgivning och i så fall på vilket sätt,

-lämna förslag till villkor för tillgänglighet till de nät som helt eller delvis eventuellt finansieras med statliga medel,

-föreslå under vilka former staten skall medverka i nätutbyggnaden,

-klarlägga i vilken utsträckning det finns redan färdig kanalisation som är möjlig att använda,

-klargöra vilka resurser i form av totala kostnader och personal som kan komma att krävas för programarbete,

-föreslå vilken organisation eller myndighet som, sedan utredaren ful l- gjort sitt uppdrag, bör fortsätta arbetet med det nationella progra m- met.

IT-infrastrukturutredningen

Behovet av program för försörjning av ledning för datakommunikation framfördes av IT-infrastrukturutredningen i betänkandet ”Bredband för tillväxt i hela landet” (SOU 1999:85).

Syftet med ett nationellt infrastrukturprogram var enligt ut-redningen att ange målbild, inriktning och geografiska principer för ett bredband s- nät. I programmet skulle bl.a. ingå förslag till hopkopplingspunkter mellan stomnät och lokala nät. Bakgrunden till programmet är att staten inte bara har ansvar för att stimulera utbyggnaden av ett öppet nät och för regional– och näringspolitiken. Enligt utredningen borde staten också ha ett övervakande och sammanhållande ansvar för att nätet var säkert och tillgängligt till rimliga priser. Öppenheten betonades av utredningen, innebärande att ledning borde kunna hyras av alla operatörer till rimliga priser. Utredaren lade särskild vikt vid begreppet ”program” eftersom detta innebar att staten så långt möjligt borde undvika att etablera sig som investerare och ägare på detta område. Förslaget innehöll dock in g- en närmare precisering av vilka befogenheter som skulle kopplas till ett program. Syftet var att vägleda myndigheter och marknadsaktörer snar a- re än styra. Av betänkandet framgick dock att överensstämmelse med infrastrukturprogrammet kunde vara ett villkor för statsstöd till kanal i- sation och andra anläggningar för led-ning, dvs. rör, master eller liknande (vari inkluderas även utrustning för trådlös kommunikation) och reg i- onalpolitiskt stöd till anslutningskostnad.

De kommunala programmen för försörjning av bredbandsledning nämndes i utredningen som ett tänkbart föremål för överläggningar me l- lan staten, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Tanken var att kommuner och landsting frivilligt skulle åta sig att upprätta såd a- na program som vägledning för eget eller andras nätbyggande. Dessutom kunde sådana program öka möjligheterna till regional samverkan och

SOU 2000:68 69
   

samordnade upphandlingar. Vidare kunde exempelvis beredskapsaspekter, i samarbete med länsstyrelserna, behöva beaktas.

Av utredningens kartläggningar framgick att marknadens aktörer genomgående prioriterade tätbebyggda delar av landet med sammanlagt ungefär 70 procent av landets befolkning, men också att framförallt T e- lia och Banverket i viss utsträckning hyr ut IT-infrastruktur även i de glesare befolkade delarna av landet.

De föreslagna programmen har kommenterats av många remissi n- stanser. Ett antal remissinstanser har tillstyrkt förslaget, men det för e- kommer också förslag om kompletteringar, justeringar och rena avsty r- kanden. En sammanställning av remissvaren finns inom Näringsdepartementet.

Utgångspunkter för utredarens arbete

Svenska Kraftnäts utredning

Regeringen gav den 14 oktober 1999 Svenska kraftnät i uppdrag att utreda förutsättningarna för att hyra ut ledning och tillhandahålla dat a- transmissionskapacitet genom att bygga ut optokabel till landets samtliga kommunhuvudorter, på kommersiella villkor och utan att använda statliga anslag. Uppdraget redovisades den 8 november 1999 (dnr N1999/11617/SÄ). Av utredningen framgår att ett optokabelnät som når flertalet kommunhuvudorter borde kunna byggas ”med tillfredsställande ekonomisk avkastning”. För att ansluta orter med relativt få invånare och med långa utbyggnadssträckor krävdes, enligt Svenska kraftnäts utredning, ”någon form av stöd”. Svenska kraftnät har ännu inte avslutat detaljplaneringen av sitt projekt, varför utredningens allmänna slutsatser kan behöva revideras efter hand.

IT-infrastrukturens tillgänglighet

Ett krav i utredningsuppdraget till Svenska kraftnät var att ledningen skulle vara öppen. Med detta avses förutom geografisk tillgänglighet även att ledningen är tekniskt tillgänglig. Detta innebär bl.a. att den måste ha tillräcklig kapacitet och möjliggöra en sammanhängande, rikstäckande förbindelse. Tillgänglighet förutsätter rimliga priser, i fö r- sta hand som resultat av en fungerande konkurrens, vilket dock inte nödvändigtvis behöver innebära samma priser över hela landet. Slutligen innefattar öppenhet även konkurrensneutralitet. Denna tillgodoses en k- last med nät som inte ägs av tjänsteproducerande operatörer. Men även

operatörsägda nät som hyrs ut på konkurrensneutrala villkor innebär en hög grad av öppenhet.

I utredarens uppdrag ingår att göra prioriteringar av de utbyggnadsbehov som inte marknaden förväntas tillgodose. Den viktigaste utgångspunkten för dessa prioriteringar skall vara att tillgodose en grundläggande tillgång till IT-infrastruktur för bredbandskommunik a- tion. Med detta menas att utredaren skall begränsa förslagen till sträckor där nät saknas eller där kapaciteten inte bedöms vara tillräcklig. Värdet av en högre grad av tillgänglighet hos existerande nät bör av utredaren ställas i relation till kostnaden för att uppnå denna.

Begreppet bredband definieras på olika sätt i debatten. IT- infrastrukturutredningen valde en definition som utgick från nätet nä r- mast användaren (accessnätet) och att detta skulle ha kapacitet för minst 2 Mbit/s i båda riktningarna. Även andra definitioner används. Geme n- samt för dem är vanligen att man avser en kapacitet som är avsevärt högre än vid användning av modem i dagens accessnät för telefoni, i synnerhet i riktning mot användaren. I ett transportnät krävs givetvis ännu högre kapacitet av en ledning än i accessnätet, vilket gör att den använda definitionen inte är direkt avgörande för utredarens arbete. O b- servera att denna definition är teknikneutral med avseende på alla de trådburna eller trådlösa tekniker som uppfyller kapacitetskravet.

Såväl privata som offentliga aktörer har byggt och bygger nät. N u- mera erbjuder Telia uthyrning av ledning i hela landet, även, i föreko m- mande fall, mellan orter på längre avstånd från varandra, något som inte tidigare gjorts annat än i undantagsfall. Utbudet av sådan ledning är dock särskilt koncentrerat till de mer tätbefolkade delarna av landet. I de mer glesbefolkade delarna av landet är det ofta så att Telia antingen är den enda som i dag kan erbjuda IT-infrastruktur med bredbandskapacitet eller också är tillgången på sådan redan i dag otillräcklig. Till många orter erbjuder Banverket bredbandskapacitet och funge-rar på så sätt som en konkurrent till Telia när det gäller uthyrning av kapacitet. Lokala förhållanden av detta slag är en viktig bakgrund till utredarens bedö m- ningar av utbudet i dag och i framtiden.

Marknaden och kommunerna

Många kommuner har ansett att det ligger i deras intresse att främja bredbandsnät som i växlande grad är tillgängliga för alla. Det kan dock inte förväntas att alla kommuner själva eller via sina bolag skall bygga, äga och förvalta sådana nät. Detta kommer i betydande utsträckning att göras av privata företag. Ett viktigt syfte med det nationella programmet är att på olika sätt skapa förutsättningar för utbud av IT-infrastruktur i

SOU 2000:68 71
   

hela landet, även där marknaden och kommunerna ännu inte tillgodoser behovet.

Framväxten av bredbandsnät i allt fler bostadsområden skapar en e f- terfrågan på transportnät med bredbandskapacitet. Styrkan i efterfrågan är det främsta skälet för staten att inte på bred front bygga och förvalta ett omfattande nät i egen regi. Ett statligt infrastrukturprogram syftar därför i första hand till att skapa tydliga förutsättningar och ange spe l- reglerna för offentliga och privata aktörer.

En invändning från vissa remissinstanser har varit att kommunerna inte är rätt instans för en bedömning av ledningsbehov. Självfallet skall kommunerna inte ensamma bedöma t.ex. behovet av ett eventuellt statligt stöd till vissa förbindelser. I statens ansvar ingår att, tillsammans med statliga och andra regionala instanser, t.ex. regionala samarbetsorgan på IT-området, sätta in de kommunala infrastrukturbehoven i ett regionalt och nationellt sammanhang. Men liksom andra infrastrukturområden, t.ex. vägnät och avloppsnät, har en stor lokal betydelse och därmed också kräver ett stort kommunalt engagemang, finns det även i frågan om bredbandsnät ett starkt kommunalt intresse som måste bea k- tas.

Uppdraget

Uppdraget består av två huvuddelar, en del som rör hela landet och en annan del som särskilt berör glest befolkade delar.

För att skapa en helhetsbild behövs ett nationellt infrastrukturprogram av i huvudsak det slag som IT-infrastrukturutredningen för e- slog. Utredaren skall föreslå ett program som skall beskriva hur målen för den geografiska tillgängligheten och de andra kraven på IT- infrastruktur för bredbandskommunikation kan tillgodoses samt princ i- per för ansvarsfördelningen mellan staten och övriga aktörer. Progra m- met skall behandla även andra förutsättningar som kan kräva statens medverkan och som behövs för att underlätta en utbyggnad av ett bre d- bandsnät. En viktig utgångspunkt är att programmet i första hand ska vara vägledande och underlätta en utbyggnad i marknadens regi. Utredaren bör överväga och föreslå regler som garanterar säkerheten och fra m- komligheten i ett landsomfattande nät. Dessa bör inkluderas i infr a- strukturprogrammet. I samband med förslag om en eventuell stödgivning skall utredaren även föreslå åtgärder som säkerställer en fungerande konkurrens och en rimlig prisnivå. Behovet av en god överblick över en framväxande, ny struktur skall vägas mot riskerna för en byråkratiskt tungrodd beslutsorganisation. Utredaren skall föreslå en organisatorisk

form för en eventuellt fortsatt statlig medverkan och föreslå finansiering för detta.

Utredaren skall även efter överläggningar med Svenska Kommunfö r- bundet och Landstingsförbundet lämna förslag till hur ett frivilligt åt a- gande från kommuner och landsting kan utformas i syfte att få till stånd lokala och regionala försörjningsprogram. Vidare skall utredaren klarg ö- ra vilket stöd, t.ex. i form av rådgivning och lagstiftning, som kan beh ö- va ges till kommuner och landsting för ett meningsfullt programarbete samt hur detta kan finansieras. Överläggningarna med förbun-den kan också gälla de kriterier utredaren använder för att be-döma valet av närings- och regionalpolitiskt prioriterade för-bindelser mellan orter.

Det föreslagna infrastrukturprogrammet gäller hela landet. En av IT- infrastrukturutredningens slutsatser var att det kunde finnas behov av insatser för att stimulera utbyggnad av bl.a. transportnät i de glest befo l- kade delarna av Sverige, även utöver ett stomnät. Utredningen avgräns a- de allmänt statens stödåtagande till de glesare befolkade delarna av Sv e- rige med totalt omkring 30 procent av befolkningen, vilket i stort sett omfattar området utanför kommunernas huvudorter.

Den ovan nämnda avgränsningen av ett eventuellt statligt stödåtaga n- de kan användas som utgångspunkt för utredarens överväganden. Ytte r- ligare avgränsningar måste dock göras. Många småorter som t.ex. ligger i närheten av större orter kan komma att få transportnät genom markn a- dens försorg. De mer glesbefolkade delarna finns inte enbart inom de delar av landet som uppfyller villkoren för regionalpolitisk stödgivning till företag. Eventuellt stöd till investeringar i ledning som ingår i en n a- tionell infrastrukturpolitik kommer därför inte att följa samma regler som regionalpolitiskt stöd till företag. Ett IT-stöd skulle kunna vara en del av en kombinerad infrastruktur- och regionalpolitik.

Utredaren bör bedöma den delen av transportnätet som förbinder de mindre orterna i kommunerna med stomnätet som i sin tur förbinder kommunernas huvudorter med varandra. Däremot faller förbindelsen ända fram till slutanvändaren, det s.k. accessnätet, utanför detta up p- drag. Uppdraget omfattar således inte fastighetsnät, dvs. nät inom exe m- pelvis ett bostadshus. Därmed har också en gräns dragits gentemot stöd till företag och andra slutabonnenter, vilket inte innefattas i detta up p- drag. Transportnätet förutsätter ett accessnät som når abonnenterna, varför de båda nätdelarna har ett starkt samband. I de kommunala pr o- grammen kommer bl.a. att behöva uppmärksammas hur man når fram till accessnäten med kanalisation. Detta är ett exempel på att frågor i anslutning till accessnät kan väckas i de ovan nämnda överläggningarna med Kommun- och Landstings-förbunden.

Transportnätet förväntas i stor utsträckning förverkligas av markn a- dens och andra icke statliga aktörer. Det är därför viktigt att osäkerhet

SOU 2000:68 73
   

om statens intentioner inte hämmar andra aktörers investeringsvilja. U t- redaren skall därför peka ut de förbindelser som bör prioriteras av regi o- nal- och näringspolitiska skäl och som inte bedöms komma till stånd u n- der de närmaste fem åren på helt kommersiella grunder.

Utredaren skall som ett av underlagen för sina bedömningar använda kommuners och landstings prioriteringar av ledningsbehoven. Länsstyrelserna och de regionala självstyrelseorganen har i regleringbrev för 2000 fått i uppdrag att lämna de underlag rörande bedömning av framt i- da IT-infrastruktur som utredaren begär. Där det finns samarbetsorgan i- sationer som redan har gjort eller inlett arbete på regionala infrastrukturprogram, bör utredaren samråda även med dessa. Även information och bedömningar från andra aktörer kan ge ett värdefullt b idrag.

Kostnadsramar skall anges för en eventuell statlig medfinansiering av investeringar och vad man kan uppnå inom dessa ramar. Kostnadsramarna skall bygga på alternativa kostnads- och intäktsanalyser av respektive förbindelser under olika förutsättningar, med hänsyn tagen bl.a. till säkerhetskraven på ledningstrukturen. I det sammanhanget bör behovet nämnas av säkra bredbandsförbindelser på det s.k. public safetyområdet. I ett av alternativen bör bara sådana sträckor ingå där lämplig IT- infrastruktur helt saknas. Ett alternativ bör prioritera orter som har ett stort inslag av företag som för sin verksamhet är beroende av IT- kommunikation.

Utredaren skall också föreslå under vilka former staten skall medve r- ka i nätutbyggnaden, exempelvis genom upphandling, långivning eller genom att staten går in som hel eller delvis nätägare. Också möjligheten att med stöd av tillståndsvillkor enligt 15 § telelagen erhålla tillgång till erforderlig öppen ledning skall beaktas. Enligt samma lagrum ges mö j- lighet att föreskriva om sådana villkor. Möjligheten att använda detta instrument för att åstadkomma tillgång till öppen ledning skall utredas. En viktig förutsättning i detta sammanhang är att både Sveriges och EU:s regler om upphandling och statligt stöd samt den sektorspecifika teleregleringen beaktas samt att ledningarna blir tillgängliga på konkurrensneutrala villkor. Upphandling skall väljas i första hand för att på så sätt stimulera den kommersiella utbyggnaden. Utredaren skall också undersöka hur existerande stöd kan användas.

IT-infrastrukturutredningen bedömde att det i stor utsträckning skulle finnas kanalisation, t.ex. redan nedgrävda tomma rör, att tillgå eller att sådan relativt snabbt kunde åstadkommas, vilket kunde minska investeringskostnaden för ledningsdragning väsentligt. På denna punkt har många remissinstanser haft synpunkter, bl.a. att utredningens underlag var alltför svagt. Det vore därför värdefullt att få en klar bild av i vilken utsträckning det redan finns lämplig kanalisation för ledningsdragning, i

marken eller luften. Utredaren skall bl.a. med kommuners och berörda myndigheters hjälp försöka få en bättre bild av tillgänglig kanalisation.

Utredaren skall i övrigt samråda med länsstyrelserna och de regionala självstyrelseorganen, Post- och telestyrelsen, Närings- och teknikutvecklingsverket, Glesbygdsverket, regionalpolitiska utredningen (N 1999:01), IT-kommissionen samt övriga myndigheter, organisationer och företag som utredaren finner lämpligt. Särskilt bör statliga verk och bolag med egna nät- och kanalisationsresurser nämnas, framförallt Banverket, Svenska kraftnät, Telia, Teracom och Vägverket.

För utredaren gäller vidare regeringens direktiv till samtliga kommi t- téer och särskilda utredare om att redovisa de konsekvenser på olika o m- råden som krävs i kommittéförordningen, SFS 1998:1474.

Utredaren skall, vad avser bedömningen av förbindelser som inte b e- döms komma till stånd på kommersiella grunder redovisa en preliminär bedömning senast den 31 mars 2000. En slutlig redovisning av uppdraget skall lämnas senast den 30 oktober 2000. Redovisningen skall vara skriftlig, i form av ett delbetänkande och ett slutbetänkande. I delbetä n- kandet skall utöver den redovisning som nämnts ovan, även ingå en pr e- liminär bedömning av vad ett infrastrukturprogram bör innehålla. Slu t- betänkandet skall omfatta hela uppdraget.

(Näringsdepartementet)

SOU 2000:68 75
   

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till utredningen om infra- Dir.
strukturprogram för bredbandskommun i- 2000:44
kation (N 2000:01)  
   

Beslut vid regeringssammanträde den 11 maj 2000.

Sammanfattning av uppdraget

Regeringen har tidigare beslutat uppdra åt en särskild utredare att göra ett förslag till ett nationellt infrastrukturprogram för bredbandskomm u- nikation m.m. (dir. 2000:04). Utredaren får nu följande två tilläggsup p- gifter

-att ge förslag till ett stöd till kommunerna för att underlätta abo n- nentanslutning till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet i glest bebyggda områden

-att lämna förslag på hur den av regeringen föreslagna ekonomiska ramen om 3 200 miljoner kronor för stöd till bredbandsanslutning skall fördelas mellan stöd till kommunerna och skattelättnad för f y- siska och juridiska personer för att på bästa sätt uppfylla regeringens intentioner.

Bakgrund

Ett nationellt infrastrukturprogram

I propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86) som för närvarande behandlas av riksdagen gjordes bl.a. bedömningen att hushåll och företag i alla delar av Sverige inom de närmaste åren borde få tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Av propositionen framgick att detta i första hand skulle ske i marknadens regi. Staten hade dock ett övergripande ansvar att se till att IT- infrastruktur fanns tillgänglig i hela landet. Regeringen ansåg vidare att

konkurrens, låga priser och en snabb utveckling främjades av att ett stort antal operatörer och IT-företag hade möjlighet att nyttja näten. Konku r- rensneutralitet och mångfald på näten skulle främjas genom statliga i n- satser och regler. Den teknik som skulle kunna överbrygga avstånden i landet fick inte på grund av stora skillnader i tillgänglighet, taxor och kapacitet bli ytterligare en klyfta mellan storstad och glesbygd. Ett nationellt infrastrukturprogram borde upprättas. Vidare angav regeringen bl.a. att det nationella infrastrukturprogrammet i första hand borde vara vägledande och underlätta en utbyggnad i marknadens regi samt att staten inte i detalj borde peka ut tekniska lösningar. Regeringen ansåg att det var viktigt att staten genom sina åtgärder främjade möjligheterna till långsiktigt hållbara infrastrukturlösningar utan att för den skull frångå kravet på att inte peka ut tekniska lösningar i detalj.

Stöd till kommunerna m.m. för att underlätta utbyggnad av nätet

Transportnätet förutsätter accessnät, d.v.s. nätet närmast abonnenterna, varför de båda delarna har ett starkt samband. Av propositionen fra m- gick att accessnätet skulle bli kostnadskrävande och nätinvesteringen per abonnent skulle bli högre i glesbygd eftersom antalet abonnenter var fä r- re och avstånden längre. På samma sätt som när det gäller det lokala och regionala transportnätet skulle det kunna finnas delar av accessnätet som inte bedömdes kunna komma till stånd på kommersiella grunder. En kommun skulle också kunna av näringspolitiska eller andra skäl välja att prioritera utbyggnad av accessnätet i vissa delar av kommunen.

För att underlätta en utbyggnad också i glest bebyggda delar borde en kommun kunna få möjlighet att söka stöd för att underlätta anslutning till infrastruktur med hög överföringskapacitet. Stödet borde förenas med villkor som t.ex. att kommunerna har ett lokalt program för försörjning av IT-infrastruktur. Ansökningarna från kommunerna borde prövas u t- ifrån regional- och näringspolitiska grunder. Stödet borde avse fastigh e- ter där anslutning skulle bli avsevärt dyrare för abonnenterna än i no r- mala fall. Ytterligare villkor skulle kunna vara att nätet skulle vara tillgängligt och kunna hyras av alla operatörer samt att priserna var rimliga och enhetliga inom kommunen. Det framhölls att utbyggnad av accessnät var ett frivilligt åtagande för kommunerna. Det statliga stödet borde dä r- för täcka endast en mindre del av utgiften. Slutligen borde kommunerna redan vid sitt beslut om en eventuell utbyggnad ha rimliga möjligheter att bedöma om de uppfyllde villkoren för att få del av stödet.

Regeringens avsikt med stödet till kommunerna var sammanfattningsvis att det skulle minska skillnaderna i tillgänglighet, taxor och kapacitet mellan storstad och glesbygd.

SOU 2000:68 77
   

Regeringen föreslog vidare i propositionen att 3 200 miljoner kronor skulle reserveras för dels skattelättnad för fysiska och juridiska personer för bredbandsanslutning, dels stödet till kommunerna för att ordna mö j- lighet till abonnentanslutning.

Vad gäller utformningen av en skattelättnad för bredbandsanslutning för fysiska och juridiska personer utreds för närvarande denna inom R e- geringskansliet (Finansdepartementet) med inriktning på att ny lagstiftning skall kunna träda i kraft den 1 januari 2001.

Uppdraget

Regeringen uppdrar åt den särskilda utredaren med uppgift att göra ett förslag till ett nationellt infrastrukturprogram för bredbandskommunik a- tion (dir. 2000:04) att även lägga fram förslag om följande.

1.Utformningen av stöd till kommunerna för att underlätta abonnenta n- slutning till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet i glest b e- byggda områden. Stödet är inte avsett för installation av s.k. fasti g- hetsnät. Stödet skall belasta statsbudgetens inkomstsida och utgå i form av en reduktion av kommunernas skatteinbetalningar. Ett exempel på stödgivningsform som skall utredas är kreditering på skatt e- konto i likhet med det stöd som lämnas för anställningsstöd enligt l a- gen (1999:591) om kreditering av anställningsstöd på skattekonto. Utredaren skall föreslå vilka villkor som bör ställas i samband med stödgivningen samt organisationen för detta stöd. Vidare skall förslag lämnas till hur staten vid stödgivning kan uppnå att konkurrensneu t- ralitet och mångfald på näten skall råda. Utredaren skall vidare an a- lysera behovet av ytterligare författningsändringar som utredningen ger upphov till. Utredaren skall också analysera stödets förenlighet med den kommunala likställighetsprincipen för att undvika att ko m- munen gynnar vissa grupper framför andra samt stödets förenlighet med EG:s statsstödsregler. Avsikten är att lagstiftningen skall träda i kraft den 1 januari 2001 och att investeringar gjorda under andra halvåret 2000 skall kunna ligga till grund för reduktion av skattei n- betalning.

2.Utredaren ska lämna förslag på hur den totala ramen om 3 200 miljoner kronor som enligt regeringens förslag bör reserveras för bre d- bandsanslutning skall fördelas mellan stöd till kommunerna och skattelättnad för fysiska och juridiska personer för att på bästa sätt uppfylla regeringens intentioner. Utredaren skall också lämna förslag till hur stödet till kommunerna bäst kan begränsas till den del som f ö- reslås avsättas av de totalt 3 200 miljoner kronorna.

Utgångspunkter och redovisningstidpunkt

En utgångspunkt för det ursprungliga direktivets uppdrag om att göra en bedömning av vilka transportnätsförbindelser som bör prioriteras av r e- gional- och näringspolitiska skäl och som inte bedöms komma till stånd under de närmaste fem åren på helt kommersiella grunder, skall vara regeringens förslag till riksdagen (prop. 1999/2000:86) att reservera 2 625 miljoner kr för statligt stöd till dessa transportnätsförbindelser i det regionala nätet för åren 2000-2004.

Det Post- och telestyrelsen redovisar i sin rapport 2 maj 2000 om hur risker för monopolisering av bredbandstjänster till flerfamiljshus kan undvikas (N2000/3829/ITFoU) kan utgöra ett underlag vid utformnin g- en av villkoren för stöd till kommunerna.

Utgångspunkten för utredarens uppdrag både vad avser de ursprun g- liga direktiven och dessa tilläggsdirektiv skall vara de mål och den inriktning för IT-politiken samt de bedömningar som regeringen redovisat i propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86).

De delar som ingår i detta tilläggsuppdrag skall redovisas senast den 15 juni 2000.

(Näringsdepartementet)

SOU 2000:68 79
   

Bilaga 2.

Kommun- och länsvis redovisning av förslag till fördelning av max i- mistöd (tabell 1) samt av kommunernas och länens andelar av rikets landsbygdsbefolkning och -areal (tabell 2).

Tabell 1. Beräknat maximistöd per kommun i kronor

Genomsnittlig kommunandel C 100 = kolumn E + kolumn H i tabell 2    
      2      
    Genomsnittlig     Utfallet per  
         
Kommun- Kommun kommunandel Ram Max. stöd/ inv. på  
nummer namn (andel av 1)   kommun i landsb. i kr  
        kronor    
0114 Upplands Väsby 0 1200000000 0 0  
0115 Vallentuna 0,001804 1200000000 2165249 297  
0117 Österåker 0,002078 1200000000 2494096 272  
0120 Värmdö 0,004011 1200000000 4813407 265  
0123 Järfälla 0 1200000000 0 0  
0125 Ekerö 0,001958 1200000000 2349733 252  
0126 Huddinge 0 1200000000 0 0  
0127 Botkyrka 0,000967 1200000000 1160127 261  
0128 Salem 0 1200000000 0 0  
0136 Haninge 0,001653 1200000000 1983298 337  
0138 Tyresö 0 1200000000 0 0  
0139 Upplands Bro 0,001605 1200000000 1926117 265  
0140 Nykvarn 0,000445 1200000000 533768 275  
0160 Täby 0 1200000000 0 0  
0162 Danderyd 0 1200000000 0 0  
0163 Sollentuna 0 1200000000 0 0  
0180 Stockholm 0 1200000000 0 0  
0181 Södertälje 0,003069 1200000000 3682579 292  
0182 Nacka 0 1200000000 0 0  
0183 Sundbyberg 0 1200000000 0 0  
0184 Solna 0 1200000000 0 0  
0186 Lidingö 0 1200000000 0 0  
0187 Vaxholm 0 1200000000 0 0  
0188 Norrtälje 0,008324 1200000000 9989280 367  
0191 Sigtuna 0,003477 1200000000 4172120 255  
0192 Nynäshamn 0,00177 1200000000 2123889 298  
Stockholms län 0,031161   37393662    
             
0305 Håbo 0,000902 1200000000 1082021 243  
0319 Älvkarleby 0,000799 1200000000 958647 290  
0360 Tierp 0,005195 1200000000 6234152 424  
0380 Uppsala 0,011289 1200000000 13546934 346  
0381 Enköping 0,005096 1200000000 6115594 351  
0382 Östhammar 0,005517 1200000000 6619937 385  
Uppsala län 0,028798   34557285    
             
0428 Vingåker 0,001374 1200000000 1648432 336
0461 Gnesta 0,001444 1200000000 1733273 367
0480 Nyköping 0,005687 1200000000 6824239 375
0481 Oxelösund 0 1200000000 0 0
0482 Flen 0,003023 1200000000 3627266 345
0483 Katrineholm 0,003677 1200000000 4412951 388
0484 Eskilstuna 0,005358 1200000000 6429870 326
0486 Strängnäs 0,003659 1200000000 4390604 320
0488 Trosa 0,000686 1200000000 822653 304
Södermanlands län 0,024908   29889288  
           
0509 Ödeshög 0,001642 1200000000 1970671 344
0512 Ydre 0,001753 1200000000 2103099 507
0513 Kinda 0,002915 1200000000 3497560 553
0560 Boxholm 0,001117 1200000000 1340091 618
0561 Åtvidaberg 0,001895 1200000000 2273784 465
0562 Finspång 0,003237 1200000000 3884547 447
0563 Valdemarsvik 0,002075 1200000000 2489440 463
0580 Linköping 0,007275 1200000000 8730479 324
0581 Norrköping 0,006397 1200000000 7676601 351
0582 Söderköping 0,002291 1200000000 2748822 389
0583 Motala 0,00375 1200000000 4500274 372
0584 Vadstena 0,000516 1200000000 619079 308
0586 Mjölby 0,002045 1200000000 2453638 355
Östergötlands län 0,036907   44288083  
           
0604 Aneby 0,001322 1200000000 1585847 479
0617 Gnosjö 0,001623 1200000000 1947831 339
0642 Mullsjö 0,000469 1200000000 563252 347
0643 Habo 0,001029 1200000000 1235066 360
0662 Gislaved 0,003655 1200000000 4385663 428
0665 Vaggeryd 0,001999 1200000000 2399264 572
0680 Jönköping 0,007053 1200000000 8463180 334
0682 Nässjö 0,003885 1200000000 4661968 353
0683 Värnamo 0,004626 1200000000 5550735 381
0684 Sävsjö 0,002146 1200000000 2575136 412
0685 Vetlanda 0,00503 1200000000 6036591 425
0686 Eksjö 0,002537 1200000000 3044573 419
0687 Tranås 0,001183 1200000000 1419688 389
Jönköpings län 0,036557   43868793  
           
0760 Uppvidinge 0,00369 1200000000 4428185 447
0761 Lessebo 0,001523 1200000000 1828149 344
0763 Tingsryd 0,003557 1200000000 4267942 409
0764 Alvesta 0,003594 1200000000 4313199 382
0765 Älmhult 0,002683 1200000000 3219719 446
0767 Markaryd 0,001851 1200000000 2221477 365
0780 Växjö 0,006912 1200000000 8294304 364
0781 Ljungby 0,005152 1200000000 6182992 487
Kronobergs län 0,028963   34755968  
SOU 2000:68 81
     
     
0821 Högsby 0,002332 1200000000 2797962 428
0834 Torsås 0,002052 1200000000 2461843 327
0840 Mörbylånga 0,002649 1200000000 3179152 354
0860 Hultsfred 0,003576 1200000000 4291792 435
0861 Mönsterås 0,002412 1200000000 2894932 347
0862 Emmaboda 0,001869 1200000000 2242467 475
0880 Kalmar 0,004507 1200000000 5408848 330
0881 Nybro 0,00322 1200000000 3863894 512
0882 Oskarshamn 0,003333 1200000000 3999307 428
0883 Västervik 0,006119 1200000000 7342493 438
0884 Vimmerby 0,003245 1200000000 3893946 485
0885 Borgholm 0,002501 1200000000 3001719 369
Kalmar län 0,037815   45378354  
           
0980 Gotland 0,011801 1200000000 14161479 399
Gotlands län 0,011801   14161479  
           
1060 Olofström 0,001694 1200000000 2032937 318
1080 Karlskrona 0,006308 1200000000 7569591 302
1081 Ronneby 0,003491 1200000000 4188735 347
1082 Karlshamn 0,00233 1200000000 2796282 312
1083 Sölvesborg 0,001778 1200000000 2133766 248
Blekinge län 0,015601   18721311  
           
1214 Svalöv 0,002301 1200000000 2761302 289
1230 Staffanstorp 0,000605 1200000000 726338 229
1231 Burlöv 0 1200000000 0 0
1233 Vellinge 0,00154 1200000000 1847557 236
1256 Östra Göinge 0,002678 1200000000 3213099 288
1257 Örkelljunga 0,001325 1200000000 1589890 314
1260 Bjuv 0,001429 1200000000 1714761 232
1261 Kävlinge 0,001535 1200000000 1841556 240
1262 Lomma 0 1200000000 0 0
1263 Svedala 0,001232 1200000000 1478342 270
1264 Skurup 0,001495 1200000000 1793598 255
1265 Sjöbo 0,002623 1200000000 3147325 304
1266 Hörby 0,001937 1200000000 2324184 315
1267 Höör 0,001575 1200000000 1890268 285
1270 Tomelilla 0,001731 1200000000 2077775 319
1272 Bromölla 0,001013 1200000000 1215662 254
1273 Osby 0,001909 1200000000 2291242 387
1275 Perstorp 0,000361 1200000000 433684 305
1276 Klippan 0,002013 1200000000 2415215 295
1277 Åstorp 0 1200000000 0 0
1278 Båstad 0,001998 1200000000 2397080 252
1280 Malmö 0 1200000000 0 0
1281 Lund 0,002637 1200000000 3163832 282
1282 Landskrona 0,001999 1200000000 2398657 235
1283 Helsingborg 0,003623 1200000000 4347063 252
1284 Höganäs 0,00119 1200000000 1427469 240
1285 Eslöv 0,00299 1200000000 3587772 277
1286 Ystad 0,002201 1200000000 2640916 281
1287 Trelleborg 0,002978 1200000000 3573463 263
1290 Kristianstad 0,007742 1200000000 9290499 301
1291 Simrishamn 0,003006 1200000000 3607651 272
1292 Ängelholm 0,003506 1200000000 4207224 268
1293 Hässleholm 0,006319 1200000000 7582727 329
Skåne län   0,067488   80986153  
           
1315 Hylte 0,002702 1200000000 3242982 477
1380 Halmstad 0,006795 1200000000 8153690 292
1381 Laholm 0,004561 1200000000 5472941 320
1382 Falkenberg 0,005539 1200000000 6647313 327
1383 Varberg 0,006521 1200000000 7825388 284
1384 Kungsbacka 0,006871 1200000000 8245574 259
Hallands län 0,03299   39587888  
           
1401 Härryda 0,002412 1200000000 2894189 257
1402 Partille 0 1200000000 0 0
1407 Öckerö 0 1200000000 0 0
1415 Stenungsund 0,002282 1200000000 2738098 255
1419 Tjörn 0,002322 1200000000 2786925 240
1421 Orust 0,003351 1200000000 4021477 267
1427 Sotenäs 0,001309 1200000000 1570242 240
1430 Munkedal 0,002178 1200000000 2614188 385
1435 Tanum 0,003646 1200000000 4374861 362
1438 Dals-Ed 0,001992 1200000000 2390118 481
1439 Färgelanda 0,002169 1200000000 2602413 367
1440 Ale 0,001769 1200000000 2123149 284
1441 Lerum 0,001735 1200000000 2081753 264
1442 Vårgårda 0,001635 1200000000 1962466 342
1443 Bollebygd 0,001154 1200000000 1384213 299
1444 Grästorp 0,000834 1200000000 1000593 338
1445 Essunga 0,001341 1200000000 1609765 275
1446 Karlsborg 0,001208 1200000000 1449946 416
1447 Gullspång 0,001493 1200000000 1792078 300
1452 Tranemo 0,002757 1200000000 3308095 374
1460 Bengtsfors 0,00277 1200000000 3323591 434
1461 Mellerud 0,001853 1200000000 2223486 361
1462 Lilla Edet 0,00188 1200000000 2255654 282
1463 Mark 0,004932 1200000000 5918833 317
1465 Svenljunga 0,002735 1200000000 3282163 455
1466 Herrljunga 0,001742 1200000000 2090742 368
1470 Vara 0,003379 1200000000 4055042 324
1471 Götene 0,002112 1200000000 2533810 300
1472 Tibro 0,000691 1200000000 829502 314
1473 Töreboda 0,001774 1200000000 2129133 390
1480 Göteborg 0,004022 1200000000 4826083 246
1481 Mölndal 0,000737 1200000000 884901 238
1482 Kungälv 0,003623 1200000000 4347088 259
SOU 2000:68         83
               
  Lysekil 0,001583 1200000000 1899214 258  
  1484  
  1485 Uddevalla 0,003872 1200000000 4646456 295  
  1486 Strömstad 0,001603 1200000000 1923268 377  
  1487 Vänersborg 0,002825 1200000000 3389716 332  
  1488 Trollhättan 0,002172 1200000000 2606833 294  
  1489 Alingsås 0,003045 1200000000 3654267 286  
  1490 Borås 0,005712 1200000000 6854465 296  
  1491 Ulricehamn 0,004102 1200000000 4922268 370  
  1492 Åmål 0,001278 1200000000 1533746 444  
  1493 Mariestad 0,002496 1200000000 2995568 340  
  1494 Lidköping 0,003372 1200000000 4046763 319  
  1495 Skara 0,002023 1200000000 2427977 315  
  1496 Skövde 0,003506 1200000000 4206647 311  
  1497 Hjo 0,000854 1200000000 1025013 368  
  1498 Tidaholm 0,001613 1200000000 1935933 400  
  1499 Falköping 0,004612 1200000000 5534231 348  
  Västra Götalands län 0,112506   135006961    
             
  1715 Kil 0,001169 1200000000 1403025 357  
  1730 Eda 0,002861 1200000000 3433290 395  
  1737 Torsby 0,008655 1200000000 10386343 1055  
  1760 Storfors 0,001406 1200000000 1686723 351  
  1761 Hammarö 0 1200000000 0 0  
  1762 Munkfors 0,000208 1200000000 249124 314  
  1763 Forshaga 0,001419 1200000000 1702821 322  
  1764 Grums 0,0013 1200000000 1559817 356  
  1765 Årjäng 0,003434 1200000000 4120291 627  
  1766 Sunne 0,003655 1200000000 4385990 500  
  1780 Karlstad 0,00535 1200000000 6420104 337  
  1781 Kristinehamn 0,002294 1200000000 2752516 423  
  1782 Filipstad 0,003421 1200000000 4104837 760  
  1783 Hagfors 0,004489 1200000000 5387148 635  
  1784 Arvika 0,004947 1200000000 5935995 477  
  1785 Säffle 0,003255 1200000000 3906367 529  
  Värmlands län 0,047862   57434390    
             
  1814 Lekeberg 0,001944 1200000000 2333099 333  
  1860 Laxå 0,001361 1200000000 1632907 522  
  1861 Hallsberg 0,002532 1200000000 3038967 355  
  1862 Degerfors 0,000975 1200000000 1170214 436  
  1863 Hällefors 0,002021 1200000000 2425506 850  
  1864 Ljusnarsberg 0,001243 1200000000 1491472 621  
  1880 Örebro 0,007618 1200000000 9142114 313  
  1881 Kumla 0,001373 1200000000 1647495 260  
  1882 Askersund 0,00265 1200000000 3179591 416  
  1883 Karlskoga 0,001087 1200000000 1303810 482  
  1884 Nora 0,001634 1200000000 1960499 481  
  1885 Lindesberg 0,004969 1200000000 5963187 399  
  Örebro län   0,029407   35288861    
               
1904 Skinnskatteberg 0,00186 1200000000 2232272 459
1907 Surahammar 0,001175 1200000000 1409695 346
1917 Heby 0,004373 1200000000 5247916 385
1960 Kungsör 0,000663 1200000000 795083 303
1961 Hallstahammar 0,001009 1200000000 1210201 255
1962 Norberg 0,000772 1200000000 926930 702
1980 Västerås 0,005287 1200000000 6344662 306
1981 Sala 0,003577 1200000000 4292324 451
1982 Fagersta 0,000527 1200000000 632400 465
1983 Köping 0,002246 1200000000 2695347 361
1984 Arboga 0,000952 1200000000 1142466 366
Västmanlands län 0,022441   26929297  
           
2021 Vansbro 0,003816 1200000000 4579005 621
2023 Malung 0,007723 1200000000 9267638 1629
2026 Gagnef 0,003055 1200000000 3666066 361
2029 Leksand 0,003695 1200000000 4434338 461
2031 Rättvik 0,00424 1200000000 5087900 803
2034 Orsa 0,00305 1200000000 3660507 2044
2039 Älvdalen 0,009792 1200000000 11750077 1506
2061 Smedjebacken 0,002471 1200000000 2964772 531
2062 Mora 0,006311 1200000000 7573030 802
2080 Falun 0,006866 1200000000 8239682 428
2081 Borlänge 0,002208 1200000000 2649126 347
2082 Säter 0,002075 1200000000 2490005 367
2083 Hedemora 0,002847 1200000000 3416354 400
2084 Avesta 0,002292 1200000000 2749973 360
2085 Ludvika 0,003962 1200000000 4754619 544
Dalarnas län 0,064403   77283092  
           
2101 Ockelbo 0,002799 1200000000 3358323 540
2104 Hofors 0,001105 1200000000 1325429 421
2121 Ovanåker 0,004555 1200000000 5465700 651
2132 Nordanstig 0,004129 1200000000 4954328 471
2161 Ljusdal 0,01098 1200000000 13175858 939
2180 Gävle 0,005381 1200000000 6457638 415
2181 Sandviken 0,004445 1200000000 5334025 377
2182 Söderhamn 0,004471 1200000000 5365412 354
2183 Bollnäs 0,005555 1200000000 6666586 470
2184 Hudiksvall 0,007602 1200000000 9122247 477
Gävleborgs län 0,051021   61225546  
           
2260 Ånge 0,006495 1200000000 7794381 943
2262 Timrå 0,002582 1200000000 3098394 405
2280 Härnösand 0,003048 1200000000 3657910 477
2281 Sundsvall 0,012118 1200000000 14541680 395
2282 Kramfors 0,005586 1200000000 6703595 436
2283 Sollefteå 0,010884 1200000000 13060706 965
2284 Örnsköldsvik 0,013486 1200000000 16183551 596
Västernorrlands län 0,0542   65040217  
SOU 2000:68 85
     
     
2303 Ragunda 0,005269 1200000000 6322214 974
2305 Bräcke 0,007047 1200000000 8455958 1092
2309 Krokom 0,010963 1200000000 13155712 943
2313 Strömsund 0,010295 1200000000 12353767 1183
2321 Åre 0,010164 1200000000 12196492 1250
2326 Berg 0,009881 1200000000 11857216 1433
2361 Härjedalen 0,010515 1200000000 12617724 1088
2380 Östersund 0,005647 1200000000 6776493 598
Jämtlands län 0,06978   83735576  
           
2401 Nordmaling 0,003364 1200000000 4037031 520
2403 Bjurholm 0,002545 1200000000 3053561 1112
2404 Vindeln 0,005403 1200000000 6484091 1056
2409 Robertsfors 0,003393 1200000000 4071041 554
2417 Norsjö 0,003661 1200000000 4393717 915
2418 Malå 0,003219 1200000000 3862482 1037
2421 Storuman 0,009652 1200000000 11582270 1638
2422 Sorsele 0,008922 1200000000 10706152 3300
2425 Dorotea 0,005129 1200000000 6155395 1830
2460 Vännäs 0,001552 1200000000 1862635 424
2462 Vilhelmina 0,009084 1200000000 10900743 2663
2463 Åsele 0,007707 1200000000 9248763 2493
2480 Umeå 0,009102 1200000000 10922439 380
2481 Lycksele 0,009164 1200000000 10996436 2437
2482 Skellefteå 0,014802 1200000000 17762716 521
Västerbottens län 0,0967   116039472  
           
2505 Arvidsjaur 0,008776 1200000000 10531707 4243
2506 Arjeplog 0,008962 1200000000 10754456 3113
2510 Jokkmokk 0,008848 1200000000 10617556 3716
2513 Överkalix 0,005289 1200000000 6346678 1475
2514 Kalix 0,004877 1200000000 5852233 540
2518 Övertorneå 0,004872 1200000000 5846837 1018
2521 Pajala 0,009762 1200000000 11714134 1532
2523 Gällivare 0,00928 1200000000 11136542 2173
2560 Älvsbyn 0,003402 1200000000 4082436 1059
2580 Luleå 0,006281 1200000000 7536995 410
2581 Piteå 0,008408 1200000000 10089294 552
2582 Boden 0,008178 1200000000 9813233 1500
2583 Haparanda 0,002442 1200000000 2930537 513
2584 Kiruna 0,009313 1200000000 11175002 2112
Norrbottens län 0,09869   118427639  
           
Riket   1   1199999313 458

Anmärkningar om ingångsdata: Uppgifterna avser befolkning (1999) och arealer utanför tätorter med minst 3 000 invånare, i enlighet med ortsindelningen 1995.

Tabell 2. Beräkningsunderlag för kommunstöd utifrån kommunernas befolkning och areal på landsbygd, dvs. i orter mindre än 3 000 invånare och i glesbygd

Ingångsdata: Statistiska Centralbyrån, Johnny Sehlin. 2000-06-03

Beträffande ingångsdata se anmärkningar efter föregående tabell.

A B C D E F G H
Kommun- Kommun Återst. Rikets Andel Inv. på Rikets Andel
nummer namn areal (när landsb- landsb- lands- landsb.- landsb-
    100km2 areal areal av bygd befolkn. befolkn.
    dragits   riket      
    från alla) (efter (efter (efter (efter (efter
      just) just) just) just) just)
0114 Upplands Väsby 0 301099 0,0000% 0 2620879 0,0000%
0115 Vallentuna 250 301099 0,0830% 7282 2620879 0,2778%
0117 Österåker 196,4 301099 0,0652% 9185 2620879 0,3505%
0120 Värmdö 332,2 301099 0,1103% 18134 2620879 0,6919%
0123 Järfälla 0 301099 0,0000% 0 2620879 0,0000%
0125 Ekerö 108,1 301099 0,0359% 9323 2620879 0,3557%
0126 Huddinge 0 301099 0,0000% 0 2620879 0,0000%
0127 Botkyrka 72,1 301099 0,0239% 4440 2620879 0,1694%
0128 Salem 0 301099 0,0000% 0 2620879 0,0000%
0136 Haninge 319,3 301099 0,1060% 5884 2620879 0,2245%
0138 Tyresö 0 301099 0,0000% 0 2620879 0,0000%
0139 Upplands Bro 130,8 301099 0,0434% 7275 2620879 0,2776%
0140 Nykvarn 45,1 301099 0,0150% 1939 2620879 0,0740%
0160 Täby 0 301099 0,0000% 0 2620879 0,0000%
0162 Danderyd 0 301099 0,0000% 0 2620879 0,0000%
0163 Sollentuna 0 301099 0,0000% 0 2620879 0,0000%
0180 Stockholm 0 301099 0,0000% 0 2620879 0,0000%
0181 Södertälje 397,5 301099 0,1320% 12626 2620879 0,4817%
0182 Nacka 0 301099 0,0000% 0 2620879 0,0000%
0183 Sundbyberg 0 301099 0,0000% 0 2620879 0,0000%
0184 Solna 0 301099 0,0000% 0 2620879 0,0000%
0186 Lidingö 0 301099 0,0000% 0 2620879 0,0000%
0187 Vaxholm 0 301099 0,0000% 0 2620879 0,0000%
0188 Norrtälje 1885,2 301099 0,6261% 27225 2620879 1,0388%
0191 Sigtuna 216,6 301099 0,0719% 16339 2620879 0,6234%
0192 Nynäshamn 248,2 301099 0,0824% 7117 2620879 0,2716%
Stockholms län 4201,5   1,3954% 126769   4,8369%
0305 Håbo 32,1 301099 0,0107% 4447 2620879 0,1697%
0319 Älvkarleby 101,5 301099 0,0337% 3304 2620879 0,1261%
0360 Tierp 1439 301099 0,4779% 14706 2620879 0,5611%
0380 Uppsala 2303,3 301099 0,7650% 39126 2620879 1,4929%
0381 Enköping 1069,2 301099 0,3551% 17407 2620879 0,6642%
0382 Östhammar 1347,8 301099 0,4476% 17185 2620879 0,6557%
Uppsala län 6292,9   2,0900% 96175   3,6696%
               
SOU 2000:68             87  
                   
                 
  0428 Vingåker 264,3 301099 0,0878% 4900 2620879 0,1870%
  0461 Gnesta 327,9 301099 0,1089% 4717 2620879 0,1800%
  0480 Nyköping 1335,9 301099 0,4437% 18181 2620879 0,6937%
  0481 Oxelösund 0 301099 0,0000% 0 2620879 0,0000%
  0482 Flen 611 301099 0,2029% 10526 2620879 0,4016%
  0483 Katrineholm 907,4 301099 0,3014% 11378 2620879 0,4341%
  0484 Eskilstuna 961,3 301099 0,3193% 19719 2620879 0,7524%
  0486 Strängnäs 627,7 301099 0,2085% 13715 2620879 0,5233%
  0488 Trosa 102,3 301099 0,0340% 2703 2620879 0,1031%
  Södermanlands län 5137,8   1,7063% 85839   3,2752%
  0509 Ödeshög 331 301099 0,1099% 5727 2620879 0,2185%
  0512 Ydre 578,4 301099 0,1921% 4152 2620879 0,1584%
  0513 Kinda 1029 301099 0,3417% 6321 2620879 0,2412%
  0560 Boxholm 423,2 301099 0,1406% 2170 2620879 0,0828%
  0561 Åtvidaberg 579,5 301099 0,1925% 4888 2620879 0,1865%
  0562 Finspång 951,5 301099 0,3160% 8686 2620879 0,3314%
  0563 Valdemarsvik 631,2 301099 0,2096% 5380 2620879 0,2053%
  0580 Linköping 1282,1 301099 0,4258% 26976 2620879 1,0293%
  0581 Norrköping 1341,9 301099 0,4457% 21852 2620879 0,8338%
  0582 Söderköping 567,9 301099 0,1886% 7064 2620879 0,2695%
  0583 Motala 867,7 301099 0,2882% 12105 2620879 0,4619%
  0584 Vadstena 80,1 301099 0,0266% 2007 2620879 0,0766%
  0586 Mjölby 437 301099 0,1451% 6914 2620879 0,2638%
  Östergötlands län 9100,5   3,0224% 114242   4,3589%
  0604 Aneby 415,1 301099 0,1379% 3314 2620879 0,1264%
  0617 Gnosjö 317,7 301099 0,1055% 5743 2620879 0,2191%
  0642 Mullsjö 96,2 301099 0,0319% 1623 2620879 0,0619%
  0643 Habo 226,2 301099 0,0751% 3426 2620879 0,1307%
  0662 Gislaved 1024,1 301099 0,3401% 10243 2620879 0,3908%
  0665 Vaggeryd 722,2 301099 0,2399% 4194 2620879 0,1600%
  0680 Jönköping 1333,5 301099 0,4429% 25361 2620879 0,9677%
  0682 Nässjö 822,7 301099 0,2732% 13203 2620879 0,5038%
  0683 Värnamo 1110,4 301099 0,3688% 14581 2620879 0,5563%
  0684 Sävsjö 574,6 301099 0,1908% 6247 2620879 0,2384%
  0685 Vetlanda 1397,3 301099 0,4641% 14206 2620879 0,5420%
  0686 Eksjö 693,8 301099 0,2304% 7260 2620879 0,2770%
  0687 Tranås 293 301099 0,0973% 3651 2620879 0,1393%
  Jönköpings län 9026,8   2,9980% 113052   4,3135%
  0760 Uppvidinge 1084,5 301099 0,3602% 9903 2620879 0,3779%
  0761 Lessebo 307,5 301099 0,1021% 5309 2620879 0,2026%
  0763 Tingsryd 944 301099 0,3135% 10426 2620879 0,3978%
  0764 Alvesta 868,6 301099 0,2885% 11280 2620879 0,4304%
  0765 Älmhult 785,6 301099 0,2609% 7226 2620879 0,2757%
  0767 Markaryd 414,7 301099 0,1377% 6094 2620879 0,2325%
  0780 Växjö 1545,5 301099 0,5133% 22778 2620879 0,8691%
  0781 Ljungby 1643,9 301099 0,5460% 12699 2620879 0,4845%
  Kronobergs län 7594,3   2,5222% 85715   3,2705%
                   
0821 Högsby 652,3 301099 0,2166% 6544 2620879 0,2497%
0834 Torsås 369,2 301099 0,1226% 7540 2620879 0,2877%
0840 Mörbylånga 562,7 301099 0,1869% 8989 2620879 0,3430%
0860 Hultsfred 1019,5 301099 0,3386% 9873 2620879 0,3767%
0861 Mönsterås 494,4 301099 0,1642% 8342 2620879 0,3183%
0862 Emmaboda 583,2 301099 0,1937% 4719 2620879 0,1801%
0880 Kalmar 831,6 301099 0,2762% 16388 2620879 0,6253%
0881 Nybro 1071,3 301099 0,3558% 7553 2620879 0,2882%
0882 Oskarshamn 934,3 301099 0,3103% 9337 2620879 0,3563%
0883 Västervik 1756,7 301099 0,5834% 16782 2620879 0,6403%
0884 Vimmerby 1032,5 301099 0,3429% 8022 2620879 0,3061%
0885 Borgholm 572 301099 0,1900% 8133 2620879 0,3103%
Kalmar län 9879,7   3,2812% 112222   4,2818%
0980 Gotland 3028,5 301099 1,0058% 35498 2620879 1,3544%
Gotlands län 3028,5   1,0058% 35498   1,3544%
1060 Olofström 284,7 301099 0,0946% 6402 2620879 0,2443%
1080 Karlskrona 918,5 301099 0,3050% 25070 2620879 0,9565%
1081 Ronneby 716,3 301099 0,2379% 12062 2620879 0,4602%
1082 Karlshamn 374,7 301099 0,1244% 8953 2620879 0,3416%
1083 Sölvesborg 80,6 301099 0,0268% 8619 2620879 0,3289%
Blekinge län 2374,8   0,7887% 61106   2,3315%
1214 Svalöv 288,1 301099 0,0957% 9554 2620879 0,3645%
1230 Staffanstorp 0,2 301099 0,0001% 3171 2620879 0,1210%
1231 Burlöv 0 301099 0,0000% 0 2620879 0,0000%
1233 Vellinge 27,5 301099 0,0091% 7831 2620879 0,2988%
1256 Östra Göinge 331,7 301099 0,1102% 11148 2620879 0,4254%
1257 Örkelljunga 217 301099 0,0721% 5056 2620879 0,1929%
1260 Bjuv 9,8 301099 0,0033% 7405 2620879 0,2825%
1261 Kävlinge 43,1 301099 0,0143% 7669 2620879 0,2926%
1262 Lomma 0 301099 0,0000% 0 2620879 0,0000%
1263 Svedala 113 301099 0,0375% 5474 2620879 0,2089%
1264 Skurup 92,1 301099 0,0306% 7033 2620879 0,2683%
1265 Sjöbo 390,6 301099 0,1297% 10348 2620879 0,3948%
1266 Hörby 318,5 301099 0,1058% 7380 2620879 0,2816%
1267 Höör 187,6 301099 0,0623% 6624 2620879 0,2527%
1270 Tomelilla 293,3 301099 0,0974% 6523 2620879 0,2489%
1272 Bromölla 59,3 301099 0,0197% 4794 2620879 0,1829%
1273 Osby 469,7 301099 0,1560% 5920 2620879 0,2259%
1275 Perstorp 54,5 301099 0,0181% 1420 2620879 0,0542%
1276 Klippan 271,7 301099 0,0902% 8185 2620879 0,3123%
1277 Åstorp 0 301099 0,0000% 0 2620879 0,0000%
1278 Båstad 112,1 301099 0,0372% 9495 2620879 0,3623%
1280 Malmö 0 301099 0,0000% 0 2620879 0,0000%
1281 Lund 297,9 301099 0,0989% 11227 2620879 0,4284%
1282 Landskrona 29,6 301099 0,0098% 10220 2620879 0,3899%
1283 Helsingborg 201,8 301099 0,0670% 17232 2620879 0,6575%
1284 Höganäs 32,9 301099 0,0109% 5949 2620879 0,2270%
1285 Eslöv 312,7 301099 0,1039% 12950 2620879 0,4941%
SOU 2000:68             89  
                   
                 
  1286 Ystad 244 301099 0,0810% 9412 2620879 0,3591%
  1287 Trelleborg 230,5 301099 0,0766% 13603 2620879 0,5190%
  1290 Kristianstad 1120,6 301099 0,3722% 30828 2620879 1,1762%
  1291 Simrishamn 288,9 301099 0,0959% 13244 2620879 0,5053%
  1292 Ängelholm 310,5 301099 0,1031% 15675 2620879 0,5981%
  1293 Hässleholm 1156,7 301099 0,3842% 23054 2620879 0,8796%
  Skåne län   9880,7   3,2815% 349530   13,3364%
  1315 Hylte 846,1 301099 0,2810% 6801 2620879 0,2595%
  1380 Halmstad 881,9 301099 0,2929% 27940 2620879 1,0661%
  1381 Laholm 783 301099 0,2600% 17091 2620879 0,6521%
  1382 Falkenberg 1000,8 301099 0,3324% 20325 2620879 0,7755%
  1383 Varberg 760 301099 0,2524% 27567 2620879 1,0518%
  1384 Kungsbacka 484,9 301099 0,1610% 31797 2620879 1,2132%
  Hallands län 4756,7   1,5798% 131521   5,0182%
  1401 Härryda 157,3 301099 0,0522% 11273 2620879 0,4301%
  1402 Partille 0 301099 0,0000% 0 2620879 0,0000%
  1407 Öckerö 0 301099 0,0000% 0 2620879 0,0000%
  1415 Stenungsund 142,5 301099 0,0473% 10720 2620879 0,4090%
  1419 Tjörn 65,1 301099 0,0216% 11607 2620879 0,4429%
  1421 Orust 288,4 301099 0,0958% 15056 2620879 0,5745%
  1427 Sotenäs 37,8 301099 0,0126% 6530 2620879 0,2492%
  1430 Munkedal 531,7 301099 0,1766% 6791 2620879 0,2591%
  1435 Tanum 808,9 301099 0,2686% 12069 2620879 0,4605%
  1438 Dals-Ed 628 301099 0,2086% 4974 2620879 0,1898%
  1439 Färgelanda 491,9 301099 0,1634% 7086 2620879 0,2704%
  1440 Ale 206,7 301099 0,0686% 7475 2620879 0,2852%
  1441 Lerum 137,1 301099 0,0455% 7900 2620879 0,3014%
  1442 Vårgårda 324,7 301099 0,1078% 5746 2620879 0,2192%
  1443 Bollebygd 163,3 301099 0,0542% 4625 2620879 0,1765%
  1444 Grästorp 162,3 301099 0,0539% 2958 2620879 0,1129%
  1445 Essunga 136,1 301099 0,0452% 5847 2620879 0,2231%
  1446 Karlsborg 327,6 301099 0,1088% 3482 2620879 0,1329%
  1447 Gullspång 213 301099 0,0707% 5974 2620879 0,2279%
  1452 Tranemo 645,1 301099 0,2142% 8835 2620879 0,3371%
  1460 Bengtsfors 788,9 301099 0,2620% 7651 2620879 0,2919%
  1461 Mellerud 408,7 301099 0,1357% 6155 2620879 0,2348%
  1462 Lilla Edet 213,8 301099 0,0710% 7992 2620879 0,3049%
  1463 Mark 824,9 301099 0,2740% 18674 2620879 0,7125%
  1465 Svenljunga 818,2 301099 0,2717% 7215 2620879 0,2753%
  1466 Herrljunga 397 301099 0,1319% 5677 2620879 0,2166%
  1470 Vara 598,2 301099 0,1987% 12506 2620879 0,4772%
  1471 Götene 301 301099 0,1000% 8448 2620879 0,3223%
  1472 Tibro 112,4 301099 0,0373% 2645 2620879 0,1009%
  1473 Töreboda 442 301099 0,1468% 5453 2620879 0,2081%
  1480 Göteborg 170,6 301099 0,0567% 19596 2620879 0,7477%
  1481 Mölndal 16,7 301099 0,0055% 3720 2620879 0,1419%
  1482 Kungälv 254,2 301099 0,0844% 16776 2620879 0,6401%
  1484 Lysekil 106,5 301099 0,0354% 7369 2620879 0,2812%
  1485 Uddevalla 521,5 301099 0,1732% 15757 2620879 0,6012%
1486 Strömstad 378,9 301099 0,1258% 5103 2620879 0,1947%
1487 Vänersborg 526,6 301099 0,1749% 10223 2620879 0,3901%
1488 Trollhättan 287,9 301099 0,0956% 8881 2620879 0,3389%
1489 Alingsås 365,6 301099 0,1214% 12780 2620879 0,4876%
1490 Borås 776,3 301099 0,2578% 23184 2620879 0,8846%
1491 Ulricehamn 940 301099 0,3122% 13319 2620879 0,5082%
1492 Åmål 373,1 301099 0,1239% 3452 2620879 0,1317%
1493 Mariestad 492,4 301099 0,1635% 8799 2620879 0,3357%
1494 Lidköping 574,4 301099 0,1908% 12677 2620879 0,4837%
1495 Skara 332,1 301099 0,1103% 7715 2620879 0,2944%
1496 Skövde 554,8 301099 0,1843% 13546 2620879 0,5168%
1497 Hjo 194,2 301099 0,0645% 2787 2620879 0,1063%
1498 Tidaholm 415,7 301099 0,1381% 4838 2620879 0,1846%
1499 Falköping 950,7 301099 0,3157% 15899 2620879 0,6066%
Västra Götalands län 18604,8   6,1790% 427785   16,3222%
1715 Kil 252,7 301099 0,0839% 3929 2620879 0,1499%
1730 Eda 724,7 301099 0,2407% 8689 2620879 0,3315%
1737 Torsby 4081,5 301099 1,3555% 9842 2620879 0,3755%
1760 Storfors 294,2 301099 0,0977% 4807 2620879 0,1834%
1761 Hammarö 0 301099 0,0000% 0 2620879 0,0000%
1762 Munkfors 33,8 301099 0,0112% 794 2620879 0,0303%
1763 Forshaga 246,1 301099 0,0817% 5296 2620879 0,2021%
1764 Grums 279,8 301099 0,0929% 4378 2620879 0,1670%
1765 Årjäng 1312,9 301099 0,4360% 6570 2620879 0,2507%
1766 Sunne 1192,8 301099 0,3961% 8776 2620879 0,3348%
1780 Karlstad 1030,5 301099 0,3422% 19074 2620879 0,7278%
1781 Kristinehamn 633,4 301099 0,2104% 6510 2620879 0,2484%
1782 Filipstad 1439,1 301099 0,4779% 5404 2620879 0,2062%
1783 Hagfors 1728,3 301099 0,5740% 8488 2620879 0,3239%
1784 Arvika 1548,9 301099 0,5144% 12447 2620879 0,4749%
1785 Säffle 1111,8 301099 0,3692% 7386 2620879 0,2818%
Värmlands län 15910,5   5,2841% 112390   4,2883%
1814 Lekeberg 366,4 301099 0,1217% 7002 2620879 0,2672%
1860 Laxå 460,2 301099 0,1528% 3127 2620879 0,1193%
1861 Hallsberg 542,9 301099 0,1803% 8549 2620879 0,3262%
1862 Degerfors 278,9 301099 0,0926% 2684 2620879 0,1024%
1863 Hällefors 889,2 301099 0,2953% 2855 2620879 0,1089%
1864 Ljusnarsberg 472,4 301099 0,1569% 2403 2620879 0,0917%
1880 Örebro 1231,1 301099 0,4089% 29218 2620879 1,1148%
1881 Kumla 99,2 301099 0,0329% 6333 2620879 0,2416%
1882 Askersund 717,9 301099 0,2384% 7640 2620879 0,2915%
1883 Karlskoga 343,3 301099 0,1140% 2707 2620879 0,1033%
1884 Nora 515,8 301099 0,1713% 4074 2620879 0,1554%
1885 Lindesberg 1274,3 301099 0,4232% 14956 2620879 0,5706%
Örebro län   7191,6   2,3885% 91548   3,4930%
1904 Skinnskatteberg 562 301099 0,1866% 4859 2620879 0,1854%
1907 Surahammar 238,7 301099 0,0793% 4080 2620879 0,1557%
1917 Heby 1069,3 301099 0,3551% 13616 2620879 0,5195%
SOU 2000:68             91  
                   
                 
  1960 Kungsör 98 301099 0,0325% 2620 2620879 0,1000%
  1961 Hallstahammar 61,5 301099 0,0204% 4751 2620879 0,1813%
  1962 Norberg 313,4 301099 0,1041% 1321 2620879 0,0504%
  1980 Västerås 804 301099 0,2670% 20716 2620879 0,7904%
  1981 Sala 1061,7 301099 0,3526% 9508 2620879 0,3628%
  1982 Fagersta 161 301099 0,0535% 1361 2620879 0,0519%
  1983 Köping 495,8 301099 0,1647% 7458 2620879 0,2846%
  1984 Arboga 215 301099 0,0714% 3119 2620879 0,1190%
  Västmanlands län 5080,4   1,6873% 73409   2,8009%
  2021 Vansbro 1450,5 301099 0,4817% 7376 2620879 0,2814%
  2023 Malung 3997,1 301099 1,3275% 5690 2620879 0,2171%
  2026 Gagnef 671,6 301099 0,2230% 10168 2620879 0,3880%
  2029 Leksand 1120,1 301099 0,3720% 9620 2620879 0,3671%
  2031 Rättvik 1824,9 301099 0,6061% 6340 2620879 0,2419%
  2034 Orsa 1631,2 301099 0,5417% 1791 2620879 0,0683%
  2039 Älvdalen 5000 301099 1,6606% 7804 2620879 0,2978%
  2061 Smedjebacken 846,3 301099 0,2811% 5584 2620879 0,2131%
  2062 Mora 2715,3 301099 0,9018% 9445 2620879 0,3604%
  2080 Falun 1925,7 301099 0,6396% 19230 2620879 0,7337%
  2081 Borlänge 452,5 301099 0,1503% 7633 2620879 0,2912%
  2082 Säter 470,3 301099 0,1562% 6783 2620879 0,2588%
  2083 Hedemora 732,4 301099 0,2432% 8548 2620879 0,3262%
  2084 Avesta 501,5 301099 0,1666% 7647 2620879 0,2918%
  2085 Ludvika 1382,5 301099 0,4592% 8735 2620879 0,3333%
  Dalarnas län 24721,9   8,2106% 122394   4,6700%
  2101 Ockelbo 970,5 301099 0,3223% 6222 2620879 0,2374%
  2104 Hofors 303,6 301099 0,1008% 3147 2620879 0,1201%
  2121 Ovanåker 1777,6 301099 0,5904% 8402 2620879 0,3206%
  2132 Nordanstig 1278,8 301099 0,4247% 10510 2620879 0,4010%
  2161 Ljusdal 5000 301099 1,6606% 14032 2620879 0,5354%
  2180 Gävle 1453,5 301099 0,4827% 15556 2620879 0,5935%
  2181 Sandviken 1049,9 301099 0,3487% 14161 2620879 0,5403%
  2182 Söderhamn 951,8 301099 0,3161% 15152 2620879 0,5781%
  2183 Bollnäs 1714,6 301099 0,5694% 14196 2620879 0,5417%
  2184 Hudiksvall 2382,5 301099 0,7913% 19109 2620879 0,7291%
  Gävleborgs län 16882,8   5,6071% 120487   4,5972%
  2260 Ånge 2961,6 301099 0,9836% 8268 2620879 0,3155%
  2262 Timrå 675,2 301099 0,2242% 7657 2620879 0,2922%
  2280 Härnösand 953,8 301099 0,3168% 7676 2620879 0,2929%
  2281 Sundsvall 3071,9 301099 1,0202% 36781 2620879 1,4034%
  2282 Kramfors 1596 301099 0,5301% 15390 2620879 0,5872%
  2283 Sollefteå 5000 301099 1,6606% 13529 2620879 0,5162%
  2284 Örnsköldsvik 5000 301099 1,6606% 27170 2620879 1,0367%
  Västernorrlands län 10000   6,3961% 116471   4,4440%
  2303 Ragunda 2427,2 301099 0,8061% 6489 2620879 0,2476%
  2305 Bräcke 3353,8 301099 1,1139% 7744 2620879 0,2955%
  2309 Krokom 5000 301099 1,6606% 13944 2620879 0,5320%
2313 Strömsund 5000 301099 1,6606% 10441 2620879 0,3984%
2321 Åre 5000 301099 1,6606% 9754 2620879 0,3722%
2326 Berg 5000 301099 1,6606% 8272 2620879 0,3156%
2361 Härjedalen 5000 301099 1,6606% 11594 2620879 0,4424%
2380 Östersund 2098,9 301099 0,6971% 11331 2620879 0,4323%
Jämtlands län 32879,9   10,9200% 79569   3,0360%
2401 Nordmaling 1133,6 301099 0,3765% 7767 2620879 0,2964%
2403 Bjurholm 1216,9 301099 0,4042% 2746 2620879 0,1048%
2404 Vindeln 2548,3 301099 0,8463% 6142 2620879 0,2343%
2409 Robertsfors 1198 301099 0,3979% 7355 2620879 0,2806%
2417 Norsjö 1653 301099 0,5490% 4804 2620879 0,1833%
2418 Malå 1510,6 301099 0,5017% 3723 2620879 0,1421%
2421 Storuman 5000 301099 1,6606% 7071 2620879 0,2698%
2422 Sorsele 5000 301099 1,6606% 3244 2620879 0,1238%
2425 Dorotea 2702,5 301099 0,8975% 3364 2620879 0,1284%
2460 Vännäs 430,5 301099 0,1430% 4389 2620879 0,1675%
2462 Vilhelmina 5000 301099 1,6606% 4094 2620879 0,1562%
2463 Åsele 4215,1 301099 1,3999% 3710 2620879 0,1416%
2480 Umeå 2177,6 301099 0,7232% 28756 2620879 1,0972%
2481 Lycksele 5000 301099 1,6606% 4512 2620879 0,1722%
2482 Skellefteå 5000 301099 1,6606% 34068 2620879 1,2999%
Västerbottens län 43786,1   14,5421% 125745   4,7978%
2505 Arvidsjaur 5000 301099 1,6606% 2482 2620879 0,0947%
2506 Arjeplog 5000 301099 1,6606% 3455 2620879 0,1318%
2510 Jokkmokk 5000 301099 1,6606% 2857 2620879 0,1090%
2513 Överkalix 2690,5 301099 0,8936% 4304 2620879 0,1642%
2514 Kalix 1691,6 301099 0,5618% 10839 2620879 0,4136%
2518 Övertorneå 2274 301099 0,7552% 5746 2620879 0,2192%
2521 Pajala 5000 301099 1,6606% 7647 2620879 0,2918%
2523 Gällivare 5000 301099 1,6606% 5124 2620879 0,1955%
2560 Älvsbyn 1605,7 301099 0,5333% 3856 2620879 0,1471%
2580 Luleå 1672,1 301099 0,5553% 18368 2620879 0,7008%
2581 Piteå 2962 301099 0,9837% 18289 2620879 0,6978%
2582 Boden 4172,9 301099 1,3859% 6543 2620879 0,2496%
2583 Haparanda 814,3 301099 0,2704% 5713 2620879 0,2180%
2584 Kiruna 5000 301099 1,6606% 5292 2620879 0,2019%
Norrbottens län 47883,1   15,9028% 100515   3,8352%
S:a Riket   301099   100% 2620876   100%
SOU 2000:68 93
   

Bilaga 3.

Nätbegrepp

Av Peter Dahlström, Bredbandsutredningen

Nätstrukturen bör i sin beskrivning utgå ifrån följande indelning:

1. Stomnät – Nationellt nät

Stomnätet är ett nationellt nät med högöverföringskapacitet som förbi n- der kommun-huvudorterna i landets olika regioner och som är anknutet till internationella förbindelser. Vid uppbyggnad av ett modernt nationellt IP-nät (maskformat nät) bör man utgå ifrån en struktur som även direkt sammanbinder näraliggande orter.

2. Publikt kommunnät (allmänt tillgängligt kommunnät)

Kommunnätet är ett öppet, kommersiellt tillgängligt nät och omfattar knutpunkt och noder, förbindelser mellan orter inom kommunen och fö r- bindelser inom respektive ort samt förbindelser på landsbygden. Ägandet av detta nät kan variera. I normalfallet ägs nätet av aktörer på markn a- den.

2.1 Knutpunkt

En knutpunkt för trafikväxling mellan operatörer bör finnas i varje kommunhuvudort. Till denna knutpunkt förutsätts de regionala och n a- tionella näten och det publika kommunnätet vara anslutna. Svenska Kraftnäts nationella nät, som byggs som ett led i statens IT- infrastruktursatsning, skall anslutas till knutpunkten.

2.2 Ortssammanbindande nät

Det ortssammanbindande nätet är ett nät med hög överföringskapacitet i kommunen, som förbinder orter inom en kommun med varandra och med kommunhuvudorten.

94 SOU 2000:68
   

2.3 Ortsnod

Ortsnoden sammanbinder det ortsammanbindande nätet med ortsnätet, spridningsnätet inom orten och kan också utgöra nodpunkt för radioa c- cess till landsbygden.

2.4 Ortsnät

Ortsnätet är ett spridningsnät med hög överföringskapacitet inom orten som sammanbinder olika områden inom orten.

2.5 Områdesnod

Områdesnoden sammanbinder ortsnätet med områdesnätet. Områdesn o- der kan även bli aktuella att etablera på landsbygden när fasta nät byggs i dessa områden.

2.6 Områdesnät

Områdesnätet sammanbinder områdesnoden med fastighetsnoderna d i- rekt eller indirekt via ett fastighetsområdesnät (villaområden, industrio m- råden, verksamhetsområden). Det område som betjänas av områdesnätet kan variera i storlek beroende på fastighetsbeståndets sammansättning avseende villor, flerfamiljshus, industriområden och andra geografiska förutsättningar.

3. Fastighetsområdesnät och fastighetsnät

Fastighetsägarna ansvarar för utbyggnaden av näten inom respektive fastighet. Fastighetsnäten omfattas inte av det stöd som föreslås i betä n- kandet (se 2 § förslaget till förordning). Beträffande fastighetsområde s- nät kan dessa dock omfattas av stödet om det inte avser den del av nätet som är undantaget från stöd enligt 2 § i förslaget till förordning.

3.1 Fastighetsnod

Fastighetsnoden sammanbinder områdesnätet med fastighetsområdesnätet /fastighetsnätet.

SOU 2000:68 95
   

3.2 Fastighetsområdesnät

Inom villaområden, industriområde och verksamhetsområden etableras fastighetsområdesnät genom vilket fastigheterna (byggnaderna) /fastighetsnoderna sammanbinds med en fastighetsområdesnod som sedan förbinds med områdesnoden.

3.3 Fastighetsnät

Fastighetsnätet förbinder lägenheterna/lokalerna i samma byggnad med fastighetsnoden.