JA JAG VILL LEVA

JAG VILL DÖ I NORDEN

SLUTBETÄNKANDE AV KOMMITTÉN FORUM FÖR VÄRLDSKULTUR

STOCKHOLM 2000

KULTURDEPARTEMENTET

SOU 2000:118

SOU och Ds kan köpas från Fritzes Kundservice. 1999 års	Svara på remiss: Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.
serie kan köpas från Fakta Info Direkt, Kundservice. För	– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska
remissutsändningar av SOU och Ds fr.o.m. 2000 års nummer-	svara på remiss.
serie svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av
Regeringskansliets förvaltningsavdelning.	Broschyren kan beställas hos:
	Information Rosenbad
	Regeringskansliet
Beställningsadresser:	103 33 Stockholm
Fritzes Kundservice	Tel: 08-405 47 29
106 47 Stockholm	Fax: 08-405 42 95
Tel: 08-690 91 90
Fax: 08-690 91 91	Broschyren återﬁnns även på Internet
E-post: fritzes.order@liber.se	www.regeringen .se
Internet: www.fritzes.se

ISBN 91-38-21359-1

ISSN 0375-250x

Stockholm 2000

Formgivning och produktion: Jupiter Reklam

Tryck: Danagårds graﬁska

Foto: Joakim Strömholm s.20, 39, 42, 49, 86, 93,

Lil Trulsson-Westholm s.64, Henrik Hedenius s.67,

Magnus Bergström s.29, 36, 56, 61, 77, Martin Skoog s.70,

Re:Orient s.52, Ztefan Barta s.80, 91

Målning: Catherine Foon s.33

Collage: Åke E:son Lindman/Bildhuset,

Benno Hjälmrud, Pär Wickholm s.26

Omslagsbild: Nina Ericson/Bildhuset

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet

Genom beslut den 19 februari 1998 bemyndigade regeringen chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en kommitté med uppgift att under åren 1998 och 1999 bedriva en initiativtagande och samordnande försöksverksamhet, benämnd Forum för världskultur (Dir. 1998:14). Vid regeringssammanträde den 1 juli 1999 beslutades om tilläggsdirektiv till kommittén (Dir. 1999:55). Kommittén lämnade sitt delbetänkande Forum för världskultur (SOU 2000:15) den 29 februari 2000.

Härmed får kommittén överlämna sitt slutbetänkande

Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.

Ulf Westerberg

Anita Hagelbeck

Eva Schöld

/Björn Westeson

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

kommittén forum för världskulturs organisation 1998-2000

ordföranden

Göte Bernhardsson, landshövding, fr o m 1998–03–03 t o m 1998–12–17

Ulf Westerberg, generaldirektör Rättsmedicinalverket, fr o m 1998–12–18 t o m 2000–12–31

ledamöter

Maria-Paz Acchiardo, borgarråd, fr o m 1998–05–05 t o m 1999-02–03

Olivia Wigzell, landstingsråd, fr o m 1998–05–05 t o m 1999–05–14

Eva Schöld, kulturchef Stockholms stad, fr o m 1999–02–04 t o m 2000–12–31

Anita Hagelbeck, ordförande kulturnämnden Stockholms läns landsting, fr o m 1999–05–15 t o m 2000–12–31

sakkunniga (programråd)

Peter Oskarson, teaterchef Folkteatern i Gävleborg, fr o m 1998–03–03 t o m 2000–12–31

Ana L. Valdés, författare och journalist, fr o m 1998–03–03 t o m 2000–12–31

Leif Magnusson, institutionschef Mångkulturellt centrum, fr o m 1998–06–02 t o m 2000–12–31

Ale Möller, musiker, fr o m 1998–06–02 t o m 2000–12–31

Rani Sukhia, ﬁl.kand., fr o m 1998-06-02 t o m 2000-12-31

sekreterare (kansli)

Björn Westeson, huvudsekreterare/verksamhetsledare, fr o m 1998–09–01 t o m 2000–12–31

Mariela Du Rietz, biträdande sekreterare, fr o m 1999-05–01 t o m 2000-12–31

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

Innehåll

9	Sammanfattning		71	Erfarenheter och iakttagelser
15	Prolog			71	Arbetssätt
21	Bakgrund			72	Politiken och praktiken
	21	Regeringens direktiv		76	Aktörer
	22	Utgångspunkter		77	Bidragsgivaren som taskspelare
	23	Världskultur		83	Idégivaren som spelare
	24	Tolkning av uppdraget		83	Allianser
27	De världskulturella perspektivens möjligheter		87	Ett fortsatt förändringsarbete
	27	Är landskapet förändrat?		87	Förutsättningar
	30	Ett helhetsperspektiv		88	Att skapa förutsättningar
	30	Globaliseringens konsekvenser		88	Nätverk
	33	Om världskultur som perspektiv		89	Ett ”Forum för världskultur”
	34	Världskultur som begrepp – en tredje sak?		91	Världskulturkonsulenter
37	Nordisk utblick			94	Ekonomiska förutsättningar
43	Kommitténs verksamhet			96	Fördela rollerna
	43	Arbetet inom kommitté och programråd		98	Storstadspolitiken
	44	Informationsarbete		100	Bilagor
	45	Riktmärken – Rösen		100	Kommittédirektiv
	48	Projekt med stöd av Forum för världskultur		102	Tilläggsdirektiv
	49	Fyra ﬁxstjärnor som blev tre
	60	Andra stjärnskott

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

Sammanfattning

Kommittén Forum för världskultur har under	förklaringsmodeller för alltid är förbrukade och att
drygt två år bedrivit en verksamhet som har inne-	de framtida möjligheterna istället ligger i förmågan
burit att ca 50 projekt med mycket varierande	att omvandla mångfaldens olika facetter till sam-
innehåll och inriktning, har kunnat genomföras i	manhållna bilder och sammanhang.
linje med uppdraget att inspirera och ta initiativ	Frågor kring formandet av människors identi-
till en programverksamhet med världskulturella	tet som en central kategori i de världskulturella
förtecken.	processerna, ger oss en möjlighet att etablera ett
Vi bedömer att utvecklingen av de världskul-	konstruktivt förhållningssätt till såväl frågor om
turella perspektiven är en av de mest angelägna	demokrati som integration. En vidgning av de
uppgifterna för en svensk kulturpolitik. Dessa	världskulturella perspektiven så att de omfattar
perspektiv är möjliga att lägga på all konstnärlig	all konst- och kulturverksamhet, och ges möjlig-
och kulturell verksamhet i hela landet, och det är	het till konstnärligt kvalitativa uttryck, skapar
frågor som angår oss alla oavsett ursprung eller	enligt vår mening också de bästa förutsättningar-
nuvarande boplats. Detta är frågor som både ska-	na för en djupgående och framgångsrik integra-
par förutsättningar för och ifrågasätter formandet	tionspolitik och en utveckling av demokratin.
av våra identiteter. Alla försök att reducera de	Kommittén Forum för världskultur har i feb-
världskulturella perspektiven till angelägenheter	ruari 2000 redovisat en första etapp av uppdraget
enbart för människor med annan kulturell bak-	i form av ett delbetänkande (SOU 2000:15). I vårt
grund är dömda att misslyckas. Globaliseringens	nu föreliggande slutbetänkande redovisas de sam-
effekter berör oss alla vilket gör att alla homogena	lade erfarenheterna samt de förslag som vi anser

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

vara angelägna för att de världskulturella utma-	4. informera om pågående och planerade kultur-
ningarna skall kunna få de fullödiga konstnärliga	händelser med anknytning till världskultur,
uttryck som vi så väl behöver.	5. i olika former ta initiativ till kultur- och
Efter den inledande prologen ”Ur tusen och	samhällsdebatt,
en dag” följer i kapitel Bakgrund en genomgång av	6. utveckla ett samarbete med kulturinstitutio-
centrala utgångpunkter för kommitténs arbete.	ner, kulturföreningar och kommuner över
Att öka den konstnärliga och kulturella mångfal-	hela landet i avsikt att upprätta förslag till ett
den genom att bl a skapa förutsättningar för i syn-	handlingsprogram för en kulturpolitik som
nerhet kulturyttringar från länder och miljöer	har till mål att bygga upp en ny kulturell
som inte naturligt blir tillgängliga genom etable-	gemenskap i Sverige.
rade kommersiella eller institutionella kanaler,	En annan central utgångspunkt för kommittén har
har varit ett uttalat syfte med kommitténs arbete.	varit erkännandet av att det är inom beﬁntliga
I sex punkter angavs uppgifterna för Forum för	kulturinstitutioner och myndigheter som det ﬁnns
världskultur:	en betydande men slumrande potential för ett
1. initiera, stimulera och samordna verksamhet	mer långsiktigt främjande av världskulturella ini-
inom existerande institutioner och organisa-	tiativ. Eftersom de ﬂesta initiativen inom detta
tioner med inriktning på andra kulturer än	område har kommit från resursmässigt svaga orga-
den traditionellt västerländska,	nisationer, har ett angeläget undersökningsområde
2. genomföra egna projekt med samma inrikt-	varit att se vilka vägar som kan vara möjliga för en
ning, varvid stort utrymme skall ges för nya	konstruktiv samverkan till fromma för alla parter.
tväretniska och tvärkulturella uttryck,	De världskulturella perspektivens möjligheter disku-
3. arrangera möten mellan konstnärer och andra	terar förutsättningarna utifrån ett något vidare
kulturarbetare med erfarenhet från olika	perspektiv. Där återﬁnns också stråk av en om-
kulturer,	världsanalys som enligt vår mening måste ﬁnnas

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

med för att kraftfälten kring det världskulturella	förutsättningar för att en rad olika initiativ inom
skall kunna bli begripliga.	det världskulturella området har kunnat realiseras.
Kapitlet Nordisk utblick innehåller en kortfat-	Det har inneburit att en rad konstnärligt och på
tad redovisning av den kulturpolitiska situationen	annat sätt intressanta projekt har blivit av, samt
i Norge, Danmark och Finland med avseende på	att det har varit möjligt att göra en rad för fram-
de världskulturella frågorna. Där framgår det att	tiden viktiga iakttagelser. Att också de kultur-
det ﬁnns en likartad uppsplittring mellan depar-	politiska målen och framför allt de strukturer
tement och andra organisationer och myndig-	som har vuxit fram för deras förverkligande, har
heter i samtliga länder. Perspektiven varierar där-	en stor betydelse för möjligheterna att låta de
emot rätt kraftigt när det gäller utgångspunkterna	världskulturella dimensionerna växa sig fast som
för hur man tolkar de världskulturella frågeställ-	en brett förankrad angelägenhet, behandlas i
ningarna i termer om de omfattar internationella	kapitlet Erfarenheter och iakttagelser.
kontakter och presentationer, eller tar sin utgångs-	I kapitlet Ett fortsatt förändringsarbete konsta-
punkt i de mångkulturella grupper som ﬁnns i	terar kommittén att bedömningen från del-
respektive land. Sammanvägningen av dessa fak-	betänkandet om att det för ännu en tid framöver
torer och de mycket positiva erfarenheter vi har	kommer att behövas en aktör med en roll liknan-
haft av ett nordiskt nationellt samarbete inom	de den Forum för världskultur har haft, står fast.
detta område, gör att vi bedömer att de världs-	Kommitténs bedömning har varit att en stor del
kulturella perspektiven har mycket goda förut-	av det långsiktiga fortsatta utvecklingsarbetet bör
sättningar för att ge en ny värdefull injektion för	utgå ifrån att redan existerande kulturinstitutio-
utvecklingen av kultursamarbetet mellan de nor-	ner och myndigheter kan utgöra viktiga grund-
diska länderna.Verksamheten redovisas i kapitlet	stenar. Detta förutsätter också en förnyelse av
Kommitténs verksamhet och visar entydigt att före-	dessa institutioners arbete.
komsten av ett Forum för världskultur skapat

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

Kommitténs slutsatser angående det framtida	• att det kommer att behövas ekonomiska resur-
arbetet är i ﬂera avseenden hoppfulla. Den verk-	ser långt utöver de i budgeten anvisade medlen
samhet som har kunnat genomföras, har visat att	för 2001. Det är viktigt att det fortsatta arbetet
det ﬁnns en potential för ett fortsatt framgångs-	inte förlorar i trovärdighet angående de reella
rikt arbete med de världskulturella frågorna och	möjligheter att på ett tids- och verksamhets-
att de kan utvecklas i mycket positiv riktning såväl	mässigt effektivt sätt skapa förutsättningar för
konstnärligt som publikt. Samtidigt som detta är	nya initiativ samt för undanröjande av hinder.
sagt, vill vi understryka att det fortfarande är en	Vår bedömning står fast att en årlig budget på
lång obanad väg som måste röjas för att de pers-	omkring 10 miljoner kronor för åtminstone de
pektiv vi har uppehållit oss vid skall vara ett så	tre kommande åren kommer att behövas.
självklart inslag i svenskt kulturliv, att vi inte
längre behöver de världskulturella banderollerna	• att myndigheter och förvaltningar med ett
eller begreppen.	kulturpolitiskt ansvar som vetter mot det
	världskulturella fältet bör inta en betydligt
Vi anser därför:	aktivare och mer uppsökande hållning i
• att det fortsatt är mycket viktigt med ett	förhållande till redan kända eller ännu inte
tydligt och väl förankrat uppdrag när Statens	etablerade men potentiella aktörer, som kan
kulturråd från 1 januari 2001 skall driva vidare	synliggöra nya aspekter och möjligheter med
de världskulturella frågorna.	koppling till de världskulturella processerna.
	• att en klar rollfördelning mellan i första hand de
• att det är angeläget att bredda basen för dessa	statliga myndigheter som fördelar bidrag inom
frågor rent geograﬁskt och föreslår därför att	kulturområdet bör åstadkommas. Statens kul-
det bör inrättas åtminstone tre regionala	turråd bör ensamt, i kraft av den centrala myn-
världskulturkonsulenter.	dighet man är inom kulturområdet, ha uppdrag

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

och resurser att hantera bidragsgivning för såväl internationella gästspel och liknande som nationella kulturhändelser. Det är i synnerhet mycket olyckligt att inom det världskulturella fältet försöka göra en uppdelning mellan vad som är nationell och vad som

är internationell kulturverksamhet.

•att det ﬁnns ett värdefullt erfarenhetskapital från Forum för världskulturs verksamhet som bör utnyttjas vid det fortsatta arbetet.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

Prolog

Som i sagans landskap hör vi röster som viskar	den lilla herren. Eftersom han var svensk sedan
mångtydiga budskap. Tecken ritas i sanden och ur	lång tid tillbaka så var han också med i en före-
spelet mellan ljus och mörker kan vi skönja nya	ning där han kunde träffa andra, föra protokoll
mönster. Som Narren i kungens öra låter vi vand-	och känna att tillsammans är man inte ensam.
rarna säga sin mening:	Det var en helt vanlig förening som hade tagit sig
	namnet ”Förening”, fast i översättning till det språk
Ur ”Tusen och en dag”	som de ﬂesta fortfarande kallade sitt modersmål
Det var en gång en liten herre som hade en liten	blev det något helt annat. Man kallade sig för en
idé. För länge sedan hade han kommit till det stora	kulturförening för man tyckte mycket om att spela
tysta landet i norr. Nu hade han bott där så länge	och sjunga tillsammans.
att han hade börjat känna att stenarna i jorden	En tidig höstkväll hade idén blivit så stor för
och Konsumbutikens extrapriser också tillhörde	den lille herren att han inte kunde låta bli att
honom.	berätta om den för sina vänner i föreningen. Alla
Men ibland, i den tidiga morgonen då han var	lyssnade intresserat och tyckte att det var en stor
på väg till jobbet och gnisslet i tunnelbanan slet	och fantastiskt tanke, som man genast ville se för-
sönder nattens minnen från andra berg i fjärran,	verkligad. Det skulle förstås bli dyrt för dem att
andra ljud och dofter, påmindes han om att han	bjuda in så många musiker som nu var spridda
med ena benet fortfarande tog stöd i sitt förﬂutna.	över många länder.
Med minnen lika påtagliga som ﬂoden Eufrats	Omöjligt borde det väl inte vara, hade den lille
rinnande vatten hade en idé börjat växa fram hos	herren sagt eftersom han visste att man i det här

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

landet hade bestämt sig för kulturpolitiska mål	honom så att han skulle kunna läsa sig till idén
med en strävan efter både kulturell mångfald och	och se om man trots allt inte hade några pengar
internationella kontakter.	att ge. Han rekommenderade samtidigt den lille
Den lille herren begav sig därför ut till en	herren att hitta ett par andra platser i landet där
vacker ö i staden där han efter en viss tvekan hos	musikanterna skulle kunna spela för då skulle det
portvakten släpptes in till en tjänsteman för vil-	nog ﬁnnas en del pengar att få.
ken han ﬁck veckla ut sin idé i hela dess brokiga	– När får jag veta det då? frågade den lille her-
bredd. Den vänlige tjänstemannen lyssnade på	ren. Om lördag, svarade tjänstemannen. Tack så
tankarna om att samla musiker och dansare, som	mycket sa den lille herren medan han skyndade
i likhet med den lille herren hade tvingats ﬂy från	sig iväg till ämbetsverket i utkanten av den stora
landet långt borta, till andra delar av världen. Man	trädgården där det odlades svenska grönsaker.
skulle låta dem uppträda här under ett par dagar,	Där blev han också mycket vänligt mottagen
både för att låta folk åter få höra sina älskade	av en artig och rart leende kvinnlig tjänsteman,
artister, och få dela upplevelsen med dem som	som först lyssnade på hans idé och därefter för-
ännu aldrig hört deras musik.	klarade att pengarna var slut. Den lille herren blev
När mönstret började bli klart för den still-	då mycket bekymrad och undrade hur pengarna
samme tjänstemannen förklarade han mycket	redan kunde vara slut för det var ju först nästa år
vänligt att man nog inte hade några pengar kvar	som alla musikanterna skulle komma. Ja, då kanske
på hans ämbetsverk. Den lille herren borde däre-	det ﬁnns några pengar, sa den rara kvinnan. Vi
mot besöka ämbetsverket vid den gamla trädgår-	skall ha ett möte där vi skall diskutera din idé för
den, för där skulle man säkert kunna hjälpa till.	att se om vi har några pengar, men då måste du
För att ytterligare visa sin goda vilja föreslog tjänste-	ge mig ett papper där du anger namnen på alla
mannen dessutom att den lille herren skulle skriva	musiker och i vilka länder de bor. Ett sådant pap-
ner sina tankar på ett papper och sända det till	per kan jag väl skriva tänkte den lille herren, fast

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

jag vet ju inte vilka jag skall bjuda innan jag vet	lite dåligt samvete, men ingen hade sagt blankt
hur mycket pengar jag kan få.	nej utan alla föreslog att han skulle skriva ett brev
Om lördag, om en månad kan du få besked, sa	och att han skulle komma åter om lördag.
den rara tjänstekvinnan när han gick.	Vännerna i ”Förening” träffades ibland och
Den lille herren började nu förstå att han skulle	lyssnade på hans berättelser om alla besök han
behöva göra många besök hos olika vänliga tjänste-	gjort utan att ha fått något annat än vänlighet.
män för att få reda på om han skulle få ihop till-	En kväll, när den lille herren just hade berättat
räckligt med pengar.	om sitt besök i en annan stad som också skulle vilja
Eftersom alla musikanterna liksom han själv	ta emot musikanterna såsom den förste tjänste-
levde i påtvingad landsﬂykt och han så gärna ville	mannen hade föreslagit, vände sig en av vännerna
höra vad nytt deras musik kunde berätta så	i ”Förening” mot honom och framkastade ett full-
bestämde han sig för att kämpa på. Ena dagen	komligt lysande förslag. – Gå till det stora glas-
besökte han ämbetsmännen som skulle hjälpa	huset vid torget och berätta om din idé på ett så
dem som hade vandrat in i det nya landet, andra	övertygande sätt att de vill ta ansvaret för alla
dagen gick han till dem som hade i uppdrag att ge	våra musikanter och så får de söka de pengar som
stöd till kulturen i staden, tredje dagen besökte han	du aldrig ser ut att få!
dem som gav stöd till kulturen i regionen i vilken	När den lille herren hade kommit in i det stora
staden låg och på fjärde dagen kom han till någon	glashuset och lagt fram sitt förslag blev reaktio-
ny snäll men rätt upptagen tjänsteman som lyssna-	nen inte alls som hans vän hade trott. I det stora
de intresserat och kunde rekommendera honom	glashuset blev man istället bekymrade, för man
att gå till en femte och därefter till en sjätte…	trodde inte alls att det skulle komma några män-
Den lille herren gav inte upp. Visserligen hade	niskor som ville betala för att lyssna på den lille
han nu fått höra så många långa berättelser om att	herrens musikanter vars namn man aldrig hade
tjänstemännens pengar var slut att han började få	hört uttalas tidigare.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

Lördagarna grydde, den ena efter den andra och	ändå var fattiga, och att de rika länderna inte ville
den lille herren gjorde sina återbesök.	betala deras biljetter till Sverige. Han försökte
När han återvände till ämbetsverket på den	också förklara att han inte kunde förstå att deras
lilla ön kunde han berätta att han efter många	nuvarande boplats skulle spela någon roll. Musi-
samtal och besök nu hade hittat två städer till	ken var ju det han ville föra hit för att höra vad
som skulle kunna tänka sig att ta emot musikan-	nytt den kunde berätta, och musiken mantals-
terna. Nu kanske han skulle kunna få besked om	skriver sig aldrig.
hur mycket pengar tjänstemannens ämbetsverk	Tillbaka hos vännerna i ”Förening” berättade
skulle kunna hjälpa till med. Istället ﬁck den lille	den lille herren att han efter ﬂera lördagars åter-
herren höra att det var bra att det fanns ytterliga-	komster till slut istället ﬁck brev där det mycket
re städer, vid sidan av huvudstaden, som ville	korthugget stod skrivet att man beslutat att inte
lyssna på musikanterna. Att de skulle hjälpa till	ge några pengar. Han hade då bett att få reda på
att betala kostnaderna var också bra, för nu fanns	varför han inte ﬁck några pengar men inte fått
det inte längre några pengar på ämbetsverket för	något annat svar än att man inte motiverade sina
den här idén.	beslut. Då föreslog en av vännerna, som just hade
På det andra ämbetsverket, till vilket han hade	läst romaner av Strindberg, att han skulle över-
lämnat listan med namnen på alla musikanterna,	klaga besluten hos tjänstemännens eller tjänste-
som ändå ingen sa sig känna till, och var de bodde	kvinnornas chefer.
nu, kunde man bara ge respengar till musikanten	Nu började ett nytt liv för den lille herren.
som fortfarande hade lyckats bo kvar i hemlandet.	Han behövde inte längre gå runt utan kunde sitta
Det var nämligen ett tillräckligt fattigt land medan	hemma vid köksbordet och skriva sina överkla-
de andra musikanterna nu levde i andra betydligt	ganden som gick allt högre upp bland cheferna.
rikare länder. Den lille herren försökte då förklara	Det tog ofta lång tid att få svar, men till slut kom
att musikanterna trots att de ﬂytt till ett rikt land	det nya beslut och besked om att ämbetsverket si

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

och ämbetsverket så hade ändrat sig och beslutat	När han nu sitter omsluten av tunnelbanans gnis-
att ge pengar. Ja, alla svarade ju inte, men trots att	sel och minns musiken som musikanterna förde
han var en liten herre så gav han aldrig upp.	med sig har den lille herren för länge sedan glömt
Till slut hade han fått ihop tillräckligt många	alla lördagar han skulle komma åter utan att få
löften om pengar att han kunde köpa biljetter till	några rediga svar. Varför han inte gav upp det vet
alla musikanterna och ordna konserterna. Tillsam-	blott den lille herren själv, men en stilla undran
mans med sina vänner, och alla de andra som han	kan växa sig stark. Måste man alltid komma åter
aldrig tidigare hade träffat och som också kom,	om lördag? Vem skall vara tacksam mot vem?
kunde han lyssna på det som musikanternas musik	Och vad vet vi om de öden och de krafter som
förde med sig av hälsningar från andra tider, platser	kan ﬁnnas inom en liten herre?
och människor.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

Bakgrund

Regeringens direktiv	inte görs tillgängliga genom etablerade kommer-
I budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1	siella eller institutionella kanaler. Försöksverksam-
utg.omr. 17) föreslog regeringen att en försöksverk-	heten skulle dessutom främst inriktas på scenisk
samhet benämnd Forum för världskultur skulle	produktion och idégivande kontaktverksamhet
inledas under våren 1998.	(dir. 1998:14).
I december 1997 godkände riksdagen att verk-	Regeringen har därefter, vid regeringssamman-
samheten skulle bedrivas med den inriktning som	träde den 1 juli 1999 fattat beslut om tilläggsdirek-
anges i propositionen (bet. 1997/98:KrU1, rskr.	tiv vars innehåll innebär att de ursprungliga tids-
1997/98:97).	ramarna för uppdraget och dess olika rapporter
Den 19 februari 1998 fattade regeringen beslut	förlängts med ett år. Förlängningen innebar ingen
angående direktiv för kommittén Forum för världs-	förändring av de ekonomiska medel som tidigare
kultur med uppgift att under åren 1998 och 1999	hade beslutats (dir. 1999:55) och föranleddes av
bedriva en initiativtagande och samordnande för-	en skrivelse från kommittén där det påpekades
söksverksamhet. Syftet angavs vara att främja den	att verksamheten hade blivit starkt fördröjd genom
konstnärliga och kulturella mångfalden i Sverige	omständigheter som kommittén inte hade kunnat
genom att ge plats för kulturyttringar från länder	påverka.
och miljöer, vilkas konstnärliga uttryck vanligen

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

Innehållsmässigt har dessa olika beslut pekat ut ett antal centrala kulturpolitiska utgångspunkter för kommitténs arbete.

Ett av de av riksdagen fastställda målen för den nationella kulturpolitiken är att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturella processer inom landet. Detta innebär också att de kulturella och sociala processerna som är resultatet av migration i Sverige ges utrymme. Ett annat mål är att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och eget skapande.

Förutom dessa mål för den nationella kulturpolitiken har den viktiga kulturpolitiska principen om att varje kulturinstitution själv skall ta ansvar för att dess verksamhet vänder sig till hela befolkningen, utgjort en självklar utgångspunkt för Forum för världskultur. En allt tydligare uppgift för kulturinstitutionerna vid förverkligandet av detta ansvar är att inventera och utveckla former för hur man skall kunna vidga sitt verksamhetsperspektiv på ett sådant sätt att det även omfattar kulturella inﬂuenser som tillförts samhället genom invandring.

Utgångspunkter

Att internationaliseringen av svenskt samhällsliv

ökat väsentligt under de senaste decennierna har konstaterats i en rad sammanhang, så även i rapporten Forum för världskultur – en rapport om ett rikare kulturliv (SOU 1997:95). Det har inom kulturområdet i många avseenden varit frågan om en internationalisering, som mer har varit präglad av starka kommersiella krafter, än ett resultat av medvetna kulturpolitiska överväganden. Tydligast har dessa krafter märkts på ﬁlmens och litteraturens områden, och det har, som det konstateras i rapporten, i första hand lett till likformighet när det gäller utbudet.

En annan viktig utgångspunkt är att en allt större del av befolkningen i Sverige har sina rötter i andra länder eller kulturer. Detta är ett förhållande som i sig redan har inneburit, och fortsätter att innebära förändringsprocesser inom alla sektorer av samhällslivet.

Den statliga kulturpolitiken har genom åren sökt understryka vikten av såväl ett ökat deltagande i kulturlivet för personer med annan kulturell och social bakgrund, som ambitionen om

Blicka ut och se att Sverige är en del av världen!

Ur rapport från projektet ”Världsmusik och dans” i Stockholms Stads Kulturskola.

ökad internationalisering på kulturområdet. Dessa	tolkningsmöjligheter av vad som är utmärkande
olika aspekter har inte lett till en nyorientering i	för begreppet världskultur. Kommittén Forum för
kulturutbudet.	världskultur bestämde sig tidigt för att inta ett
	processartat tänkande kring vad som kan sägas
Världskultur	rymmas inom begreppet världskultur, istället för
Är förekomsten av tango i Sverige ett uttryck för	att nå fram till entydiga deﬁnitioner.
världskultur? Är ett konstnärligt bearbetande av en	I direktiven till kommittén Forum för världs-
uppväxt i en mångkulturell samhällsmiljö i Sverige	kultur anges ett mycket tydligt syfte med verk-
ett uttryck för det vi kallar världskultur? Varför	samheten: ”att öka den konstnärliga och kulturella
världskultur och inte bara konst, dans och musik?	mångfalden i Sverige genom att ta initiativ till och
Hur fungerar etablerade kulturinstitutioner i	samordna presentationer av kulturyttringar från
mötet med världskulturella uttryck? Det går att	hela världen” (Dir. 1998:14 s.1.)
ställa många frågor till begreppet "Världskultur" i	Denna portalparagraf preciseras därefter till att
samband med den kulturpolitiska reﬂektion som	avse kulturyttringar från olika delar av världen som
varje samhällsnivå borde eller måste ställa sig i	bidrar till att öka mångfalden i svenskt kulturliv,
vår tid.	”särskilt kulturyttringar från länder och miljöer,
Begreppet världskultur kom i fokus för svensk	vilkas kultur inte naturligt blir tillgänglig genom
kultur- och samhällspolitisk debatt i samband	etablerade kommersiella eller institutionella kana-
med att regeringen i en proposition (96/97:3) före-	ler.” (a.a. s.3)
slog att det skulle inrättas ett museum för världs-
kultur i Göteborg. I den därpå följande debatten
drogs även snabbt diskussionen om inrättandet av
ett Forum för världskultur in. Debatten har under
de år som följt visat att det föreligger ett antal olika

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

I sex punkter anges uppgifterna för Forum för	Tolkning av uppdraget
världskultur:	I den av kommittén den 25 februari 1999 beslutade
1. initiera, stimulera och samordna verksamhet	verksamhetsplanen för 1999 och 2000 framgår hur
inom existerande institutioner och organisa-	kommittén samt det därtill kopplade programrådet
tioner med inriktning på andra kulturer än	formulerat sina utgångspunkter för arbetet:
den traditionellt västerländska,	Forum för världskultur avser att bedriva en
2. genomföra egna projekt med samma inrikt-	verksamhet som dels är av utredande karaktär med
ning, varvid stort utrymme skall ges för nya	avsikt att tydliggöra ansvarsfördelning och sam-
tväretniska och tvärkulturella uttryck,	spel mellan kulturområdets beﬁntliga myndighe-
3. arrangera möten mellan konstnärer och andra	ter och organisationer, dels ett arbete av mer
kulturarbetare med erfarenhet från olika	verksamhetsinriktad karaktär i enlighet med de
kulturer,	ovan angivna sex uppgifterna.
4. informera om pågående och planerade kultur-	När det gäller det senare arbetet tog kommit-
händelser med anknytning till världskultur,	tén utgångspunkt i den primära målsättningen att
5. i olika former ta initiativ till kultur- och	inspirera redan beﬁntliga kulturinstitutioner och
samhällsdebatt,	organisationer att i en ökande utsträckning anlägga
6. utveckla ett samarbete med kulturinstitutio-	ett världskulturellt perspektiv på sin verksamhet.
ner, kulturföreningar och kommuner över	Ett sådant perspektiv innebär att man i högre
hela landet i avsikt att upprätta förslag till ett	grad än tidigare låter sin programplanering, och
handlingsprogram för en kulturpolitik som	sitt interna arbete reﬂektera utvecklingen i befolk-
har till mål att bygga upp en ny kulturell	ningssammansättning och förändrade erfarenhets-
gemenskap i Sverige.	horisonter.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

Ett världskulturellt perspektiv innebär att de kulturella, de konstnärliga mötena och resultaten av dessa blir centrala möjligheter för nya uttryck. Introducerandet av konst och kulturella processer från länder som ännu är dåligt representerade på den kulturella arenan, är en angelägen uppgift när samtidigt personer från dessa länder utgör en allt mer månghövdad del i befolkningen. Detta är

en av många viktiga förutsättningar för en önskad nyorientering.

Dessa möten kan också utgöra en viktig grogrund för en utveckling av en motståndskultur mot en ökande förﬂackning och liknöjdhet när det gäller genuina kulturuttryck, och för ett ökat dubbelseende när det gäller såväl den enskilda människans, som gruppens liv i nuet och i traditionen.

Många begrepp måste deﬁnieras om för att bana väg för nya aktörer på de kulturella arenorna.

Ur Föreningen Farhangs rapport från projektet ”Kultur i Exil”.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

De världskulturella perspektivens möjligheter

Är landskapet förändrat?
Är landskapet förändrat?		turella processerna är tyvärr en marginell förete-
Kulturministern inviger Stallet – en ny scen för folk-		else i kulturutbudet i Sverige 2000. Det är dock
musik och världsmusik. På Södra Teatern arrange-		inte liktydigt med att inga förändringar har skett.
ras Gypsy nights, Re: Orient club, konserter under		I en tidningsartikel, (Aftonbladet, 5 november
rubriker som New european vibes,- ung urban		2000) gör dramatikern Anthony Swerling en lust-
musik som uppstått i mötet mellan olika konti-		fylld etymologisk beskrivning av de världskultu-
nenter och tider, och föreläsningsserier som		rella processernas inverkan på och transformering
Svindlande färder kring postkolonial teori och		av det svenska språket. Språket är ett av de mest
praktik. Nalen och Münchenbryggeriet fylls till		intima identitetsskapande verktygen för mänsklig
brädden vid Selams och Rikskonserters FolkoFolk-		kontakt och utveckling, och antagligen det mest
arrangemang. Världskulturmuséet i Göteborg		omedelbara uttrycket som lyhört fångar upp för-
kommer att få såväl ett nytt hus som nya tankar		ändringar i samtiden och omvandlar det främ-
kring samverkan mellan ett antal olika institutio-		mande till det egna. Kaffe, pyjamas, silke, luta,
ner förverkligade. I Malmö har Jeriko invigts, en		lack och almanacka är i dag självklara ord och
scen med ett ambitiöst program med mycket		byggstenar i det svenska språket. Orden har fort-
världsmusik.		farande kvar sitt ursprung i andra för många av
Tidningarnas kultur- och nöjessidor ger inte		oss främmande språk som arabiska, hindi, kine-
samma hoppfulla bild. Spåren efter de världskul-		siska och persiska, där de har utvecklats i en annan

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

för oss främmande kontext. Nu representerar de	fattig, makt och vanmakt samt en längtan efter
inte längre det främmande utan har transforme-	makt och inﬂytande är en del av de motsättning-
rats till det egna. Frågor om identitet, ursprung	ar som ger näring till dessa processer. Konﬂikten,
och tillhörighet samt transformering och möten	svårigheten och motsättningen är en framträdan-
är återkommande centrala begrepp i diskursen om	de aspekt i de världskulturella processerna. Genom
det världskulturella.	erkännandet av att tankarna kring de världskultu-
Kryddboden, torghandeln i Rinkeby, pizzerior-	rella aspekterna bygger på en icke – harmonisk
nas och kebabernas intåg i det svenska kultur-	tillvaro har man också erkänt politiken som en
landskapet är återkommande symboler för de	nödvändig aktör för utvecklingen. Politiken – och
kulturella mötenas möjlighet och potential. Av	här mer speciﬁkt – kulturpolitikens uppgift är
många tolkas dessa bilder som hoppfulla vittnes-	inte begränsad till en vilja att följa med och regi-
börder om mötets möjligheter över kulturella-,	strera förändringarna. Den bör även styras av en
klassmässiga-, traditions- och nationsgränser.	vilja att skapa förutsättningar för vissa utveckling-
Det är påfallande att de personer som hämtar	ar och hålla tillbaka annat.
sina exempel från den kulinariska arenan oftast	En annan bild är från lilla konsertsalen i Jön-
också är desamma som förespråkar att man kan ta	köping en novemberkväll. Salongen är betydligt
det lugnt när det gäller kulturpolitiska initiativ.	större än det antal personer som på ett eller annat
”Låt tiden ha sin gång” – tiden som regissör och	sätt är involverade i det lokala initiativet att dra
samhällsbyggare. Vår erfarenhet är att de åtmins-	igång en världskulturserie i Jönköping. Man har
tone i ett avseende har helt rätt. Detta är proces-	mött upp för en diskussion om ”Världskultur som
ser som är förorsakade av globala rörelser. Svåra,	en möjlig kompass in i en ny tid”. Konferensens
för att inte säga omöjliga skeenden, att påverka	teoretiska frågeställningar illustreras under kväl-
för den enskilde, enskilda stater eller ens av världs-	lens lopp vid ett par tillfällen av musikerna Shipra
samfundets aktörer. Spänningar mellan rik och	Nandy, Rogelio de Badajoz Duran, Ellika Frisell,

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

Rafael Sida och Ale Möller. De är musiker från olika kulturella traditioner, personer från olika länder bosatta i Stockholmstrakten och relativt nyfunna för varandra. Efter en kort stunds musicerande förvandlas rummet till en intim plats, bräddfylld och innerlig, och på ett förrädiskt självklart sätt binder musikerna samman sina musikaliska olikheter i ursprung och tradition till en helhet som uppenbart berör och på ett svårfångat sätt angår publiken. Allt förefaller lika naturligt, okomplicerat och ursprungligt som språket är för den som talar det eller luften som man andas.

Exemplet visar ett lyckosamt resultat av en aspekt av det världskulturella mötets möjlighet, men det berättar ingenting om vad som krävs av

vilja, nyﬁkenhet och trygghet i den egna traditionen eller kunnandet för att kunna möta den andre och tålmodigheten för att hitta stråken av likheter eller möjliga beröringspunkter.

Visionen måste vara att det världskulturella som begrepp endast skall vara nödvändigt att använda på samma sätt som luften att andas är något som endast den som håller på att kvävas tänker på. När den väl ﬁnns här – luften eller konsten, kulturen med perspektiv mot världen

– behöver vi inte längre speciella begrepp för att synliggöra den. Det enda som betyder något då

är om den är bra, vilken doft den för med sig eller vilka nya möjligheter och insikter den skapar!

Swami Nirdorsha, Hindu Mandir Society (Hinduiska templet), imam Abd al Haqq Kielan, Svenska Islamiska Samfundet, Överrabbin Philip Spectre, Judiska församlingen i Stockholm, ärkebiskop KG Hammar, Svenska Kyrkan, Darshan Singh, Gurdwara Sangat Sahib, den sikhiska församlingen i Tullinge samt Lama Lodru, Svensk-Tibetanska Skolföreningen.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

Ett helhetsperspektiv

Mötet med den andre är varje människas spegelbild och bror, en möjlig Kain i vårt paradis, som kan ta ifrån oss hustru och hus. Bibeln och de grekiska och egyptiska myterna är fyllda av arketypiska berättelser som än idag styr såväl vårt medvetande som vårt kollektiva arv. Att försona sig med den andre kräver ett stort arbete. För att människan ska kunna iaktta och samspela med andra i gemensamma rum krävs att det egna jagets särdrag accepteras, förstärks och utvecklas.

Om människan verkligen vill värna artens överlevnad kommer det att krävas av henne att hon förmår utveckla kompromissartade sammanjämkningar som läker historiska sår i vår gemensamma sociala vävnad. Världen är en, olyckan i Tjernobyl och växthuseffekten har haft globala konsekvenser och utplåningen av den brasilianska urskogen kommer att ändra jordens balans för alltid. De brott som riktats mot planetens existens ekologiskt, genom krig och etniska konﬂikter måste förstås av varje människa och läras ut till kommande generationer. Detta är aspekter av de globala rörelser som också ändrat förutsättningarna

för konst och kultur. Nya helheter och sammanhang blir möjliga att synliggöra samtidigt som fragmentet och det sammansatta blir alltmer framträdande aspekter av helheten.

Globaliseringens konsekvenser

För att förstå varför ”världskultur” har betydelse för kulturpolitiken, är en central utgångspunkt att reﬂektera över hur Sverige är i världen och världen är i Sverige. Vetskapen om att vi lever i en värld som globaliseras är högst påtaglig för var och en. Många hävdar med rätt att globaliseringsprocessen inte är ett nytt fenomen. Det nya är att de konkreta processer som den för med sig griper in på lokal nivå i människors vardag. Forskare beskriver denna samhällsprocess i olika termer: postmodernt, informationsåldern, mångkulturellt, risksamhälle, för att nämna några av de mer vanligt förekommande benämningarna. För många nationer gäller att det historiska samhällsfördraget mellan kapital, arbete och stat kommit att förändra det sociala trygghetsnät som legat till grund för politiken. De globala ﬂöden av idéer, kunskap, pengar och människor som präglar värl-

I ett mångkulturellt samhälle måste många olika människor få komma till tals.

Ur intervju med Louis Faye, kulturföreningen Diggante, DN 4 februari 2000.

den i dag skapar både frigörelse och en radikal in-	eller en gemensam framtid. Denna process av
dividualism. Motreaktioner löper parallellt med	globaliserad kulturspridning har i huvudsak två
dessa ﬂöden i form av en återgång till traditionel-	grundläggande scenarier; homogenisering och
la värden där Gud, nationen (den etniska) och	kreolisering d v s enhetlighet eller delvisa samman-
familjen blir skansar för utvecklandet av mot-	smältningar. Det kulturella utbytet på jordklotet
ståndsidentiteter. Symboler, språk och geograﬁska	sker asymmetriskt där en uppdelning i centrum
gränser riskerar att rensas på en sammansatt inne-	och perferiförhållande styr rörelserna. Om pro-
börd och laddas om till entydiga innebörder för	cessen tidigare beskrevs i termer av McDonaldi-
motstånd.	sering så har postmodernistiskt inﬂuerade pers-
Denna utveckling förutsågs delvis av tänkare	pektiv mer fokuserat på en tilltagande fragmen-
som Kant på 1700-talet. Han menade att männi-	tarisering av världen.
skor i framtiden skulle komma att leva närmare	Det mångetniska eller mångkulturella Sverige
varandra och med detta följer att man måste lära	är en konkret spegling av de förhållanden som
sig att leva med olikheter. Eftersom jorden ej	globaliseringens nya verkan inneburit. En av dess
expanderar måste de folkvandringar som äger rum	komponenter är således migration. I dag lever
ske till ett territorium där grupper av människor	människor i Sverige med starka referenser till en
redan odlat kulturella traditioner och upprättat	mängd språk, religioner och kulturella traditioner
maktstrukturer. Fenomenet globalisering innebär	från olika håll i världen. Samtidigt råder det en
en sammanﬂätning av idéer, kunskap, ekonomi	osäkerhet om den svenske medborgarens kultu-
och kommunikation. I takt med att denna globa-	rella preferenser i stort. Vem är jag? Vem är
liseringsprocess fortskrider griper den in i allt ﬂer	svensk? Hur identitetsformering och identiﬁka-
lokala sammanhang vilket medför att världen mer	tion sker i ett samhälle som präglas av mångfald
och mer liknar en spänningsfull helhet som stän-	blir en fråga som ställs både i forskarvärlden och
digt totaliseras och därför har ett gemensamt öde	vid köksborden.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

Den globala situationen kring dessa frågor har	initiativ som initierats av internationella nätverk,
också diskuterats av FN-organet UNESCO i rap-	etniska aktörer och andra som vill kommunicera
porten ”Vår skapande mångfald” samt i en efter-	nya kulturella- och konstnärliga uttryck, för en i
följande diskussion ”In from the margins”. Den	Sverige bosatt publik.
uppmärksamhet som kulturområdet ges i dessa	Sverige är redan en plats i världen – en scen
rapporter fokuserar på en utvidgning av kultur-	för grupper och företeelser att visa upp sig på.
begreppets giltighet i den fortsatta samhällsut-	Under 1990-talet har ﬂera nya arrangörer produ-
vecklingen i syfte att motverka en alltför snävt	cerat arrangemang och evenemang med såväl
ekonomiskt präglad hållning. En hållbar samhälls-	inhemska som utifrån kommande artister och
utveckling förutsätter att den kulturella mångfald	kulturteoretiska debattörer. Vid sidan av detta
som etablerats också respekteras. Detta kräver i	äger, eller ska vi säga förvaltar, Sverige materiella
praktiken aktörer, institutioner, rum, mötesplat-	lämningar av andra kulturers arv. Detta arv ﬁnns
ser, konstnärligt utbyte och en utveckling av kul-	främst i arkiv, bibliotek och muséer. Likaså är
turpolitiken som politikområde.	förhållandet i andra länder med liknande institu-
Det ﬁnns en maktaspekt inlagd i talet om	tioner. Fragment av Sveriges historia ﬁnns således
världskulturen. De kulturpolitiska skrivningarna	också bevarade utanför nationens gränser. Detta
har hittills påpekat att uppmärksamhet ska riktas	förhållande berättar något om den möjlighet att
mot sådana ”kulturyttringar från länder och	möta människan och hennes många tidlösa före-
miljöer, vilkas kultur inte naturligt blir tillgänglig	havanden i olika tid och rum bortom nationella
genom etablerade kommersiella eller institutio-	gränssnitt. Att världen är historiskt närvarande i
nella kanaler” (SOU 1997:95). Detta innebär att	Sverige är inte bara en tankeﬁgur utan en levande
den kulturadministration som har i uppdrag att	realitet.
stödja och fördela bidrag på nationell, regional	Sverige kan beskrivas som ett mångkulturellt
och lokal nivå har att bedöma nya företeelser och	samhälle. Med detta menas här främst att det före-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

ligger en mångfald av språk, religiös, etnisk och kulturell praktik i samhället och att denna situation påverkar hela samhället. Det mångkulturella som diskurs hänvisar oftast till ”exotiska invandrargrupper”, utan varje kontakt med majoritetsbefolkningen samt till ett politiskt korrektiv. För att hantera mångfalden i samhället har idéer, program och lagar om ”mångkulturalism” prövats utan att dessa klarat av att göra upp med de mekanismer som faktiskt exkluderar människor. Utmaningen för de världskulturella perspektiven

är att försöka bygga upp ett förhållande till världen som faktiskt ändrar de rådande maktförhållandena annars ﬁnns det en risk att ”vi” representerar

både ”oss själva” och ”de andra”. Denna inkluderande och integrativa dimension av världskultur som en del av ett socialt projekt har betydelse för samhällets fortsatta arbete med att hantera spänningar och konﬂikter.

Om ”Världskultur” som perspektiv

I museion-projektet som Göteborgs universitet initierat för att möta det planerade världskulturmuséet presenteras två kunskapshorisonter – världskulturen som samtidsfenomen och världens kulturer som historiska, regionala och transnationella traditioner. Denna uppdelning är av central betydelse. Världskultur är inte världens kulturer.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

Den är snarare ett fenomen som följer av de ﬂö-	municera tillhörighet. En fördel med världs-
den och den distribution som iscensätts av samti-	kulturbegreppet är att det har möjlighet att knyta
dens levnadsvillkor.	samman ett globalt medvetande med ett lokalt.
Utgångspunkten för världskulturella perspektiv	En jämförelse med Agenda 21 på miljöområdet
i Sverige är att skapa social och kulturell inklu-	ligger nära till hands. Det handlar om att skapa en
dering av efterkrigsinvandringen med företeelser	långsiktigt hållbar utveckling såväl i världen som
som berättar om världens mångfald. Det främsta	i lokala samhällen.
användningsområdet av begreppet världskultur
ﬁnns därmed inom kulturpolitiken. Världskultur	Världskultur som begrepp – en tredje sak?
som kulturpolitiskt begrepp kan fungera som en	En del forskare anser att de kategorier som vi ord-
analytisk lins genom vilken vi kan ”se” och reﬂek-	nar världen i inte längre är lika entydiga och själv-
tera över de globala strömningarna och dess	klara. Det ﬁnns behov av nya begrepp som pekar
kulturella påverkan på människan. Denna analys	ut nya aspekter och har förmåga att anlägga nya
relateras fortlöpande till utformandet av en kultur-	perspektiv på vardagen och dess koppling till den
politik samt hur denna skall omsättas i en kreativ	stora världen. Olika former av kategorisering ﬁnns
praktik. Världskultur är med detta synsätt främst	alltid lagrade i kulturella symboler, i normativa
ett kulturpolitiskt perspektiv, en kompass in i en	begrepp, i sociala institutioner och i den subjektiva
ny tid.	identiteten.
Den moderna människans identitetsformering	En funktion för världskulturbegreppet skulle
äger primärt rum i de sociala sammanhang där vi	således kunna vara en ny, om än i dag något sud-
tillbringar den mesta tiden. Det betyder att hem,	dig möjlighet, att beskriva den sammansatta verk-
skola, arbetsplatser, organisations- och fritidsliv	ligheten – göra oss ständigt uppmärksamma på
har central betydelse för analysen av kulturmöten	hur de gamla kategoriseringarna fått oss att fast-
och de bundna former som används för att kom-	na i kulturella generaliseringar och myter basera-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

de på t ex nationalitet och etnicitet. En fokusering på världskultur skulle kunna ge utrymme för

öppnare antaganden om människans tillhörighet, få oss att höja blicken över det egna och se hur andra människor vävt sina universa. Här är den post-koloniala diskussionen och analysen grundläggande.

Tanken om universella kulturvärden som alla omfattas av har många implikationer vilket blivit uppenbart i takt med globaliseringens utbredning. De som tidigare beskrivits som underordnade skulle om de tog till sig de universella kulturvärdena erkänna sin underlägsenhet historiskt under kolonialismen. Det gamla koloniala mönstret har således aktualiserats i samband med forskningen om ekonomi, politik och kultur under senare delen av 1900-talet. I denna forskning är det tydligt att kolonialismen fortfarande präglar djupt rotade föreställningar och kategorier om människor, platser och nationer i vår tid. Den nya tolkningen av detta fenomen kallas därför postkolonialism och syftar till att granska de maktför-

hållanden som strukturerar handlingsutrymmen för individer, grupper och samhällen. I fokus står frågor om global kultur, kulturell identitet och förhållanden i post-koloniala stater. Inte minst synliggörs den dominans som de västerländska perspektiven har och har haft, för förståelsen av världens kulturer. De uttryck som t ex kommunicerar diffusa identiteter under namnet ”världskultur” kan förstås utifrån den teoribildning som produceras av post-kolonialt inspirerade forskare.

Frågor kring världskultur måste ”ta mark” någonstans och det ﬁnns skäl att kritiskt fundera

över hur detta sker. För att komma vidare på ett konstruktivt sätt i arbetet med de världskulturella perspektiven måste nivån och fenomenen klargöras. Det centrala bör därför vara, och har för Forum för världskultur varit att inte stödja projekt som inriktas på att exotisera det främmande. Världskulturella perspektiv rymmer istället en möjlighet som avvisar och ger förutsättningar för ett ifrågasättande av den slentrianmässiga dikotomin som människan ordnat världen i.

Målet med världskultur är att få den att bli en naturlig del av vår kultur.

Ur rapport från seminariet ”Världskulturen och Norden”, Oslo, 2–4 december 1999.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

Nordisk utblick

Under de senaste åren har många sinsemellan olika	kulturella rötter på de norska scenerna, har Norsk
initiativ tagits i Norden för att fokusera på det	Kulturråd sedan 1998 ansvar för utvecklingspro-
världskulturella och dess konstnärliga uttrycks-	grammet för konst och kultur och det mångkul-
former. Forum för världskultur har etablerat ett	turella samhället, kallat Mosaikk. Programmet
samarbete med organisationer med ansvar för	skall synliggöra konstnärlig och kulturell mång-
dessa frågor i Norge och Danmark. Vi bedömer	fald och etablera mötesplatser mellan olika for-
att det även i framtiden ﬁnns mycket att vinna på	mer av konst och kultur. Mosaikk skall bidra till
att diskutera gemensamma strategier och arbeta	att främja och integrera mång- och tvärkulturella
för ett nordiskt kultursamarbete inom det världs-	uttryck inom de etablerade konst- och kultur-
kulturella fältet. Nedan följer en kort redogörelse	politiska åtgärderna och inom kulturinstitutio-
för några av utgångspunkterna för arbetet i Norge,	nernas dagliga arbete.
Danmark och Finland.	Mosaikkprogrammet disponerar en ram på 5
	miljoner NOK per år och ger stöd till omkring
Norge	100 projekt och engångsinsatser. Precis som i
Den norska regeringen har fastställt att kulturell	Norsk Kulturråds övriga verksamhet står det
mångfald är en styrka för hela samhället och att	konstnärliga uttrycket i fokus. Ett ständigt ökande
man inom alla områden bör verka för dialog,	antal av projekten stöds i samarbete med Norsk
samarbete och nyskapande.	Kulturråds ämnesråd inom ordinarie ansvars- och
Som ett led i den norska regeringens önskan	arbetsområden. Mosaikkprogrammet tar i huvud-
att främja konstformer och uttryck med mång-	sak utgångspunkt i det nationella kulturlivet och

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

de förändrade krav som ställs genom de senare	enbart skall ﬁnnas i organisationernas mål och
decenniernas invandring. De internationella kultur-	strategier, utan även integreras i den dagliga verk-
kontakterna hanteras främst av det norska utrikes-	samheten.
departementet och biståndsorganet NORAD.
Norsk Kulturråd genomförde 1997 en gransk-	Danmark
ning av projekt och initiativ man behandlat mellan	Även Danmark präglas av den ökade internatio-
1995 och 1997 samt omfånget av redan existeran-	naliseringen. På senare år har ﬂera initiativ till
de offentligstödda kulturinitiativ riktade mot det	kulturell mångfald påbörjats av det danska kultur-
mångkulturella samhället. I studien ingick för-	ministeriet och av institutioner under ministeriet
utom Norsk Kulturråd även Riksutstillinger, Riks-	som t ex:
konsertene, Riksteatret, Statens bibliotekstilsyn,	Det Interkulturelle Netværk, bildades av en rad
Norsk museumutvikling, Det norske ﬁlminstitutt,	kulturinstitutioner 1999 och arbetar främst med
Norsk forfattersentrum, Utledningsdirektoratet,	informationsinsatser.
Norges kunstnerråd, Fond for utøvende kunstne-	Konferensen 1 + 1 = 3 i oktober 2000 samlade
re och Norsk kassettavgiftsfond.	erfarenheter och konstnärliga inslag från ﬂera län-
Ungefär hälften av dessa institutioner hade	der för att inspirera de danska kulturinstitutio-
genom regleringsbrev fått Kulturdepartementets	nerna till att i högre grad tänka och handla mång-
uppdrag att prioritera eller på annat sätt uppmärk-	kulturellt.
samma den kulturella mångfalden i sitt arbete.	Kulturministeriets Udviklingsfond upprätta-
Studien visade att det ﬁnns stora skillnader i hur	des 1998 och fokuserar på och ger ekonomiskt stöd
institutionerna hanterar detta i praktiken. Institu-	till konstproduktion inom det etniska och tvär-
tionerna upplevde att det mångkulturella fältet	kulturella området.
kräver särskild uppmärksamhet i form av både	Projektet Det gode kulturmøde påbörjades
mänskliga och ekonomiska resurser, om det inte	sommaren 2000 och arbetar med insamling och

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

förmedling av lokala erfarenheter av möten mellan kulturer.

Flera undersökningar och rapporter om etniska gruppers deltagande i kulturlivet har initierats: Undersøgelse af etniske gruppers deltagelse i kulturlivet påbörjades under sommaren 2000 och fokuserar särskilt på kulturinstitutionerna. Resultatet publiceras under 2001.

Det ﬂerkulturelle Danmark (Århus 1995) och På vej mod det ﬂerkulturelle samfund. Rapport fra

Arbejdsgruppen vedr. Etniske mindretals deltagelse i det danske kulturliv. (Köpenhamn, februari 1997) belyser bl a etniska minoriteters deltagande i kulturlivet.

Kulturministeriet har beslutat att formulera riktlinjer för en förnyad kulturpolitik med titeln Kulturpolitik for ett kulturelt mangfoldigt Danmark. Denna väntas bli färdig under sommaren 2001.

Dessutom skapas möten med andra länder och kulturer genom speciella instanser som t ex Center

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

for Kulturelt samarbejde med Udviklingslandene	ökad tolerans och motarbeta rasism. När det gäl-
(CKU) som grundades 1998 och verkar för ett	ler kulturpolitiska åtgärder hanteras de av det
kulturellt samarbete med s k utvecklingsländer.	finska undervisningsministeriet som beviljar stats-
Centret har en bred organisatorisk bas i det dans-	understöd inom områdena ungdomsarbete, idrott
ka samhället och ﬁnansieras till stor del med	och kultur. Ministeriet skall ta med främjande av
medel från utrikesdepartementet via bistånds-	tolerans som ett kriterium då medel beviljas. I
organet Danida.	regeringens program för invandrar- och ﬂykting-
Det nyligen upprättade Internationalt Kultur-	politik (1997) konstateras att personer med ut-
sekretariat skall fr o m 1 januari 2001 tillsammans	ländsk bakgrund kan ge nya impulser till utveck-
med Internationalt Kulturråd få ansvaret för	lingen av Finlands ekonomi och nationella kultur
kulturutbyte med de länder som inte räknas till	samt verka som brobyggare i Finlands internatio-
utvecklingsländerna.	nella relationer. Integration i det ﬁnländska sam-
Det överordnade ansvaret för integration av	hället är en primärfråga för immigrationspolitiken
ﬂyktingar och invandrare i Danmark har Inden-	medan de kulturpolitiska initiativen ännu är rätt
rigesministeriet . Ministeriet ger i vissa fall stöd till	blygsamma.
insatser inom kulturområdet.	Finland har även ett visst kulturutbyte med
	utvecklingsländer inom ramen för det ﬁnska
Finland	biståndet.
Under 1990-talet har Finland blivit ett allt mer	Sammanfattningsvis kan sägas att man i Norge,
mångkulturellt samhälle. Samtidigt har negativa	Danmark, Finland och Sverige har valt olikartade
attityder och rädsla för personer med utländsk bak-	vägar i förhållningssätten till de världskulturella
grund ökat. På grund av detta fattade den ﬁnska	processerna. Frågorna är i många tillfällen upp-
regeringens olika ministerier 1997 ett beslut om	delade mellan olika departement och det görs
åtgärder inom förvaltningen för att åstadkomma	ofta en rätt stor skillnad mellan det inhemska kul-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

turlivet och presentation av konst och kultur från andra länder eller kulturer. Dessa olikartade utgångspunkter har enligt Forum för världskultur gjort att det ﬁnns mycket goda förutsättningar för ett aktivt och engagerat nationellt samarbete kring världskulturella frågeställningar och därmed även en möjlighet att etablera dessa frågor på ett kraftfullt sätt i det nordiska samarbetet. Seminariet

”Världskulturen och Norden” som arrangerades i december 1999 av Norsk Kulturråd, danska Center for Kulturelt samarbejde med Udviklingslandene och Forum för världskultur i samarbete med Svenskhemmet Voksenåsen, bör ses som ett första steg mot en gemensam insats för de världskulturella frågorna.

Valet står mellan kultur som konserverande eller förnyande, som exkluderande eller inkluderande.

Ur rapport från seminariet ”Världskulturen och Norden”, Oslo, 2–4 december 1999.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

Kommitténs verksamhet

Arbetet inom kommitté och programråd	de organisationer där de är verksamma inom kul-
Forum för världskultur kom på allvar igång med	turområdet, kunde bli involverade.
sitt arbete under hösten 1998 då regeringen för-	För Forum för världskultur har det varit ange-
ordnat såväl kommitté, programråd som huvud-	läget att etablera ett trovärdigt förhållande till en
sekreterare. En plan för verksamheten antogs	rad kulturinstitutioner, grupper eller personer för
1999–02–25.	att därigenom skapa förutsättningar för ett brett
Flera sammanträden har varit gemensamma	spektrum av olika former av samarbeten. Bred-
för kommitté och programråd, men de sakkunni-	den på kontakterna har också skapat förutsätt-
ga i programrådet har ej deltagit då kommittén	ningar för ett mångfacetterat innehåll.
fattat beslut om verksamhetens inriktning eller	Vi konstaterade tidigt att det ﬁnns en stor
enskilda projekts ﬁnansiering. Detta har varit en	potential för ett aktivt utåtriktat arbete för en
grundläggande princip för arbetet, och avsedd att	organisation liknande Forum för världskultur.
säkerställa kommitténs såväl som programrådets	Behovet av intresserade, inventerande och disku-
trovärdighet.	terande myndighetsliknande aktörer är uppen-
Programrådets sakkunniga har haft en i ﬂera	barligen mycket stort bland kreatörer eller orga-
avseenden känslig position. Deras uppgift har inte	nisationer med olikartade kulturella referenser
enbart varit att tjäna som en referensgrupp till	som söker efter vägar för ett breddat världskultu-
kommittén, utan det har samtidigt legat inom	rellt perspektiv i sin verksamhet.
deras uppdrag att väcka förslag där de själva, eller

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

I N F O R M A T I O N S A R B E T E	tioner av större projekt, som genomförts på upp-
Forum för världskulturs hemsida togs i bruk sen-	drag av Forum för världskultur. Rapporter från
sommaren 1999 under adressen www.forumkul-	ﬂera seminarier som kommittén varit delaktig i,
tur.com. Sajten har bestått av en ingångssida med	har också lagts ut på sidan. Den digitala kultur-
ett aktuellt förord från ordföranden och länkar	tidskriften Babels torn med texter kring världs-
till kommitténs direktiv, organisation och betän-	kulturella frågeställningar har även den legat på
kanden. Med hjälp av klickbara ikoner har man	kommitténs hemsida. Tidskriften startades som
kunnat få information om olika arrangemang och	en agora för debatt där både kända och okända
kulturhändelser som kommittén varit engagerad	skribenter har fått ge sin syn på det mångkulturella
i. Information om evenemangen har uppdaterats	samhället.
aktivt och även fungerat som ett arkiv med hjälp	För att presentera vår verksamhet samt de
av rubrikerna ”aktuella evenemang” och ”tidigare	arrangemang och projekt som i olika omfattning
evenemang”. Sidan har haft en länksamling till	fått stöd av kommittén, har nyhetsbrev produce-
andra sajter med relevant information om det	rats och distribuerats ungefär varannan månad.
världskulturella området. Länkar till kommitténs	Mellan juni 1999 och december 2000 har totalt åtta
hemsida har funnits från regeringskansliets hem-	e-nyhetsbrev spridits till ett brett antal mottagare
sida och från ett växande antal andra organisationer.	som anmält sig som prenumeranter på kommit-
På försök har sajten haft en elektronisk anslags-	téns hemsida. Vid vissa tillfällen har nyhetsbrevet
tavla där privatpersoner, organisationer och arran-	även distribuerats i tryckt form med ordinarie
görer haft möjlighet att lägga in planerade världs-	post. Nyhetsbrev, gamla som nya har funnits att
kulturella evenemang eller att ge sina kommen-	läsa på hemsidan och även distribuerats vid olika
tarer till olika händelser.	möten och seminarier.
Besökarna har även haft möjligheten att ta del
av journalistiskt mer genomarbetade dokumenta-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

Till informationsarbetet bör också räknas ett stort antal möten av skiftande karaktär med företrädare för institutioner, organisationer och enskilda personer inom kulturlivet, som kansliet har arrangerat.

Informationen till de organisationer i Norge (Mosaikkprogrammet inom Norsk Kulturråd) och Danmark (Center for Kulturelt samarbejde med Udviklingslandene, CKU), med ett i ﬂera avseenden likartat uppdrag som Forum för världskultur, ledde till att kommittén i samarbete med Svenskhemmet Voksenåsen tog initiativ till ett gemensamt nordiskt möte som genomfördes den 2–4 december 1999 under rubriken ”Världskulturen och Norden”. Seminariet samlade ett brett spektrum av aktörer med ett intresse för en utvidgning av det världskulturella perspektivet i sina respektive länder och resulterade i ett intensiﬁe- rat arbete för att med ny teknik förbättra informationen, och därmed även planerings- och samarbetsförutsättningarna för världskulturella arrangemang i Norden. Forum för världskultur har ingått i den arbetsgrupp som planerar ett andra seminarium i början av 2001 som skall handla om nätverk, IT och världskultur.

Riktmärken – Rösen

I den verksamhet som Forum för världskultur på olika sätt har varit engagerad i, är följande fenomen återkommande och bör relateras till internationell, nationell, regional och lokal nivå.

Kulturpolitiken

På internationell nivå handlar världskultur som projekt om att förverkliga globala mänskliga spelregler inspirerade av bl a UNESCOs arbete.

Den nationella kulturpolitiken har skapat nationella strukturer med demokratiska mål som därigenom också blir öppningar mot världskulturella processer. I dessa strukturer återﬁnns regionala och kommunala organ med uppgift att inom sina områden hitta vägar till förverkligandet av de kulturpolitiska målen. En del av den problembilden är att så förhållandevis stora delar av de ekonomiska resurserna och det professionellt verksamma kulturlivet är bundna vid storstäders centrala delar medan centrum för de ﬂesta människor betyder i periferin i relation till resurser och professionalism. Detta innebär ett försprång för det centrala och det etablerade och en svårighet

På sikt måste institutionerna ta intryck av omvärldens förändringar.

Ur rapport från projektet ”Världskulturserien” Kultur Jönköpings Kommun.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

för tillkomsten av nya perspektiv, som de världskulturella, och den lokala nivån.

Det behövs en större medvetenhet om den här situationen hos samtliga kulturpolitiska aktörer. Den statliga kulturpolitiken måste samspela med den lokala nivån för att locka fram och stödja initiativ som har växtkraft. Satsningar med världskulturella förtecken bör ha förutsättningar att minska en marginalisering och segmentering i kulturlivet och skapa en större bredd i utbud och deltagande.

Institutionerna

Flertalet kulturinstitutioner har en stor potential med avseende på de världskulturella processerna. Längst har man kommit inom musikområdet på denna vandring och svårast förefaller det att vara för teaterinstitutionerna. Stockholms kulturhus och Riksutställningars samarbete kring ”Gud har

99 namn”, Rikskonserters utvecklade samarbete med föreningen Selam för att ge ytterligare kraft

åt världsmusiken eller Stockholms Konserthus samarbete med Re: Orient som möjliggjorde den första ”Oud-festivalen” i Sverige är alla exempel

som visar att möjligheterna ﬁnns. Man bör dock samtidigt hålla i minnet att det inte ens på musiksidan är så att de världskulturella exemplen lyckats bryta sig in från marginalen. Bland alla landets musikensembler med årliga verksamhetsmedel

ﬁnns ingen ”världsmusikensemble”.

På teaterområdet har en stor del av diskussionen kommit att handla om skådespelarnas nationella och kulturella bakgrund och mindre om hur och vad man skall spela för att synliggöra de världskulturella perspektiven i samhället. De försök som gjorts på Skånes Dansteater i Malmö under Lena Josefssons ledning och inom Backa Teater i Göteborg är i många avseenden lysande exempel på vad som kan åstadkommas inom institutionerna. Grundförutsättningarna är vilja och kunnande.

Arrangörerna

För att världskulturprocessen skall kunna utvecklas och spridas krävs arrangörer. Under slutet av

1990-talet startade kulturföreningen Selam dans och musikarrangemang som "FolkoFolk", "African nights" och skolprogrammet "WOW". Denna typ av arrangemang har även genomförts i Göteborg

Vi valde att söka en ensemble med inbördes olika kulturell bakgrund.

Ur rapport från Orionteaterns uppsättning ”Josef och hans bröder”.

och Malmö/Lund och tjänar som exempel på nya	Peter Oskarson sökt nya berättarformer genom
strukturer med nätverk som binder samman inter-	att närma sig indiska, afrikanska och kinesiska
nationella artister med lokalt verksamma grupper	teatertraditioner i workshopsform. Det folkliga
i Sverige. Det ﬁnns arrangörer av speciella världs-	svenska berättandet kan där stimuleras att söka
kulturella evenemang i de nordiska länderna och	nya vägar som kan sätta långvariga spår. Produk-
i de ﬂesta större städer. Vid det nordiska semina-	tionbolaget Intercult arbetar för nya produk-
riet ”Världskulturen och Norden” i december 1999	tionsmodeller för att få fram nyskriven dramatik
bekräftades att ﬂertalet arrangörer önskade ett	och scenspråk. Musikern Ale Möller har tillsam-
utvecklat informationsutbyte för att både öka	mans med kollegor prövat ett "väldsmusiklabora-
kunskapen och möjligtvis något förbättra ekono-	torium" där olika musikaliska traditioner möts
min på gästspel och festivaler. Vid sidan av infor-	och interagerar. Andra mötesplatser är mer pub-
mation krävs även idéutveckling för publikarbete	lika, som t ex Södra Teatern och Stallet i Stock-
och ett bredare arrangörsskap.	holm eller Jeriko i Malmö.
Rapporteringen kring en rad projekt stryker
också under behovet av en betydande höjning av	Festivaler
kompetensen, vilket bl a bör ske genom att man	Festivalerna inom världskulturområdet har under
vid nyrekrytering månar om att få en ökad och	de senaste decennierna genomgått olika faser av-
relevant kompetens för hantering av frågor med	seende inriktning och ideologi. Falu folkmusik-
världskulturella perspektiv.	festival, Re: Orient, Scensommarfestivalerna och
	Göteborgs Dans & Teater Festival är samtliga på
Mötesplatser	olika sätt exempel på festivaler som lyckats bryta
Det ﬁnns många olika behov av mötesplatser för	ny mark. Festivalerna har genom sin form förut-
att ﬁnna konstnärliga uttryck för världskulturella	sättningar att gå före institutionerna och peka ut
perspektiv. I "Världsteaterprojektet" har regissören	spår som kan utveckla den kulturella mångfalden.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

Gästspelen	projekt. Formerna har växlat från att vara intresse-
Gästspel kan vara både en metod för egen konst-	rad samtalsparter till konkreta förslag rörande olika
närlig utveckling och ett inspirerande komple-	tillvägagångssätt i frågor om andra samarbetsparter,
ment till det konstnärliga utbudet i Sverige. Det	dokumentation, information och sammandrag-
enda hållbara syftet är därför att introducera det	ningar med andra tänkbara bidragsgivare.
som är konstnärligt intressant. Detta är i synner-	De följande projekten är samtliga relaterbara
het angeläget men inte helt oproblematiskt. Det	till en eller ﬂera av deluppgifterna i uppdraget för
förefaller vara en angelägen uppgift att på olika	Forum för världskultur.
sätt hitta vägar för att öka kontaktytorna i anslut-	Vi har bedömt det som angeläget att ge en
ning till gästspel som nu alltför ofta likt en blixt	samlad beskrivning av dessa projekt även om en
lyser upp natthimlen ett kort ögonblick utan att	del redan ﬁnns omnämnda i vårt delbetänkande.
lämna några mer avgörande spår efter sig. Ett ut-	Anledningen är framförallt att det ﬁnns iakttagel-
vecklat tänkande kring gästspel kräver ﬂer strate-	ser som kan vara av värde att ta till vara eller att
giska vägval av institutioner och fria aktörer, men	utveckla för fortsatta försök. Vi ger oss däremot
också av anslagsgivande myndigheter så att det	inte in på mer hypotetiska resonemang om och
blir möjligt att förlänga och utvidga dessa gäst-	på vilket sätt projekten hade kunnat realiseras
spels betydelse.	utan ett stöd från Forum för världskultur. Vi nöjer
	oss med att konstatera att man i de allra ﬂesta
Projekt med stöd av Forum för världskultur	projektrapporter som lämnats in efter projektens
Kommittén har under sin verksamhetsperiod gett	genomförande konstaterar att stödet – i ekono-
ekonomiskt stöd till ca 50 olika projekt till en sam-	miskt avseende eller på annat sätt – varit av stor,
lad kostnad av drygt 10 miljoner kronor. Utöver	och i en del tillfällen avgörande betydelse för ett
det ekonomiska stödet har Forum för världskultur	framgångsrikt genomförande.
även på annat sätt engagerat sig i ﬂertalet av dessa

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

Forum för världskultur har velat vara en pådrivare när det gäller att synliggöra det breda spektrum av konst och kultur som ﬁnns i dagens Sverige. Vi har styrts av ett antagande om att ett breddat världskulturellt utbud i Sverige skapar förutsättningar för en mångfacetterad och kraftfull konstnärlig utveckling, och förbättrar möjligheterna för kvaliﬁcerade kulturkontakter med andra kulturer, andra länder och framförallt nya publikgrupper.

En viktig hörnsten för vår verksamhet har varit ambitionen att arrangörsskapet skall ligga hos andra än Forum för världskultur för att därigenom förbättra möjligheterna för de inblandade parterna för eget lärande och ansvarstagande.

Kommittén gjorde tidigt den bedömningen att vår verksamhet skulle rymma ett antal större projekt med en sådan omfattning och utformning

att de kan tjäna som ”ﬁxstjärnor” samt att de har en sådan omfattning och karaktär att det är möjligt att relatera utfallet till insatser från Forum för världskultur.

F Y R A F I X S T J Ä R N O R S O M B L E V T R E

”Världsteaterprojektet”, ”Världsmusik och dans”,

”Gud har 99 namn” och ”Världsmusiktältet” är samtliga stora och vart och ett på sitt sätt komplicerade projekt, sinsemellan mycket olika men förenade i sin strävan att etablera mötesplatser för personer med erfarenheter från olika kulturella processer. I materiell mening förutsatte samtliga dessa projekt ekonomiska resurser i en storleksordning, som med tanke på de beﬁntliga strukturerna inom offentlig bidragsgivning krävde en samsyn från en rad olika håll, för att projekten skulle gå att förverkliga.

I immateriell mening förutsatte vart och ett av projekten en utvecklad idé, en föreställning om varför detta är viktigt och en förmåga att kunna finna former för hur denna idé skulle kunna gestaltas så att den berörde även andra än idégivarna.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

För Forum för världskultur utgjorde dessa här	möjligtvis återﬁnna förlorade former för sceniskt
summariskt redovisade faktorer, en grund till var-	berättande.
för vi beslutade att på ett kraftfullt sätt engagera	Den processen har genom åren avsatt olika
oss i dessa projekt.	konstnärliga spår i såväl större uppsättningar som
Vår strävan har varit att bidra till att skapa så-	”Den stora vreden”, ”Amledo” eller i mindre verk
dana förutsättningar att de här projekten skulle gå	som iscensatta folkliga berättelser. Under ﬂera år
att realisera på ett sätt som låg i linje med idé-	har det utvecklats kontakter mellan Gopalan Venu,
givarnas grundtankar. Det var dessutom ange-	Kutiyattam-mästare från Kerala, Indien, Ma Ke,
läget att vårt engagemang också skulle skapa erfa-	jingju-mästare från Shanghai, Kina och Peter
renheter av nya samarbetsformer, möjlighet till	Oskarson. Dessa kontakter utvecklades under-
ny kunskap om det världskulturella områdets	hand till en önskan om att under en lite längre tid
potential och därmed också kunna tjäna som	kunna pröva sina tankar i ett samarbete mellan
inspiration för andra till fortsatta initiativ.	dem och skådespelare från deras respektive teat-
	rar. Genom ett ömsesidigt lärande av varandra
Världsteaterprojektet	ville man se hur det skulle var möjligt att produ-
Världsteaterprojektet hade en lång förhistoria	cera en gemensam föreställning med bibehållan-
innan det blev ett ärende för Forum för världskul-	det av den ömsesidiga respekten. Man ville dess-
tur att ta ställning till.	utom se hur erfarenheterna av ett sådant samar-
Under de senaste decennierna har regissören	bete på olika sätt skulle kunna utveckla och ge
Peter Oskarsons tankar och strävan efter att ska-	nya aspekter på den egna teatertraditionen.
pa en möjlig folklig teatertradition löpt parallellt	Inför det samarbetet, som inleddes med en
med kontakter och ett sökande efter element	gemensam workshop i Indien under december
inom utomeuropeiska teatertraditioner som kan	1998 – januari 1999 och därefter följdes av en
ge svensk teater möjligheter att utveckla, eller	längre arbetssejour i Sverige under sensommaren/

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

hösten 1999, utvidgades kretsen till att också omfatta skådespelare och musiker från Moçambique.

För Forum för världskultur framstod det tidigt som angeläget att samordna information för att olika offentliga bidragsgivare skulle kunna fatta beslut om stöd till Världsteaterprojektets planerade arbetsperiod i Sverige under hösten 1999. För det sammanhanget beviljade Forum för världskultur ett större ekonomiskt stöd, som tillsammans med stöd från andra bidragsgivare kom att göra det möjligt att genomföra både en längre arbets- och repetitionsperiod och ett antal föreställningar i enlighet med de uppgjorda planerna. Forum för världskultur tog också initiativ till ett seminarium på den Svenska Teaterbiennalen i Norrköping i maj 1999 under vilket utgångspunkterna för det kommande arbetet redovisades för en stor del av det samlade teatersverige.

I november 1999 genomförde Forum för världskultur i samarbete med Kulturdepartementet ett seminarium på Elverket, Kungliga Dramatiska Teatern, med rubriken ”Rötter som förenar och befriar” där bl a företrädare för de olika samarbetande teatrarna redogjorde för sina respektive ut-

gångspunkter och sina erfarenheter av arbetet som då hade pågått under ett par månader. I det sammanhanget spelades också en scen ur föreställningen upp för de inbjudna från olika kulturinstitutioner och organisationer.

På uppdrag av Forum för världskultur gjordes en grundlig journalistisk dokumentation av hela arbets- och föreställningsperioden i Sverige. Dokumentationen har tillsammans med bilder från arbetet funnits tillgänglig på kommitténs hemsida. Materialet har gett goda möjligheter att få såväl en uppfattning om vad det i mer vardaglig mening innebär att genomföra ett samarbete som utmärkt världsteaterprojektets avsikter, som en konfrontation med en rad av de konstnärliga frågeställningar som aktualiserades och på olika sätt illustrerades under arbetets gång.

Arbetsperioden på Helsingegården i Järvsö och föreställningarna där, i Bollnäs och på Orionteatern i Stockholm avslutades i månadsskiftet november – december 1999 för att följas av en fjortondagars period med workshops i maj 2000.

Även vid denna sejour medverkade merparten av de som varit med i det tidigare arbetet.

Världens teatertraditioner behöver varandra för att överleva.

Ur projektbeskrivning för ”Världsteaterprojektet” 1999.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

I anslutning till Göteborgs Dans & Teater Festival i augusti 2000 samlades på nytt ”de fyra mästarna” för att under ett av festivalens seminarier presentera en del av sina erfarenheter av arbetet samt att lägga fast planerna för de kommande årens samarbete. Planerna sträcker sig i tid fram till 2003 och omfattar såväl arbete med att få fram ett manus vardera från de fyra samarbetande teatrarna som fortsatta konkreta samarbeten mellan en del av de som har medverkat i projektet. Tankarna är sedan att ett gemensamt repetitionsarbete kring ett av de producerade manusen skall kunna leda fram till en premiär i Sverige under hösten 2002 och en därpå följande turnéperiod med föreställningar i Kina, Moçambique och Indien. Det tål att understrykas att detta är planer, men det är också de perspektiv som de involverade i Världsteaterprojektet har för sitt fortsatta arbete. I Sverige har projektet nu sin bas inom Folkteatern i Gävleborg.

I fråga om långsiktighet och perspektiv liknande dem som Världsteaterprojektet förmått etablera och arbeta efter, är detta i ﬂera stycken en isolerad företeelse inom svensk teater. Svårig-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

heterna att få fram ekonomiska förutsättningar för arbeten liknande detta är uppenbara, men frågan är om inte ett större problem för projektet är svårigheten att bredda basen för arbetet inom det svenska teaterlivet. Att skapa lika långsiktiga allianser och ett intresse för de nämnda perspektivens möjlighet inom svenskt teaterliv är tydligen en minst lika angelägen som svår uppgift. Detta

är ett komplicerat men rimligtvis mycket angeläget konstnärligt forskningsarbete med en rad potentiella förgreningar till teatrar, teaterutbildningar och andra aspekter av teaterlivets utveckling. Det ﬁnns för framtiden därför anledning att söka vägar för att stimulera en ökad nyﬁkenhet för dessa processer och bryta den tystnad bland kritiker och debattörer som ganska snart infann sig efter den relativt stora och positiva uppmärksamheten i samband med föreställningarna.

Att detta är en långsiktig process, som inte skall eller ens kan slutgiltigt bedömas efter sina

enskilda resultat, bör enligt vår mening snarare	svaga kulturföreningen Selam att genomföra
leda till att den bedöms efter sina avsikter.	sitt arbete. Vår bedömning var att det snarast låg
Att bryta en kulturell isolering, att förmå sig	inom ramen för ordinarie bidragsgivare såsom
till att försöka deﬁniera sin egen position i den	Stockholm stad, Stockholms läns landsting samt
egna traditionen genom att lära från andra kultu-	möjligtvis Statens kulturråd att värdera, och ta
rella processer, är en viktig uppgift när det gäller	ställning till hur man fortsatt ville stödja Selams
att öka den kulturella mångfalden i svensk kultur.	verksamhet. Ekonomiskt bidrag har också fort-
	sättningsvis beviljats från dessa instanser, men
Världsmusik och dans	inte i en sådan omfattning att det skulle ha säker-
”Världsmusik och dans” har varit en samlings-	ställt verksamheten.
rubrik för ﬂera olika projekt med gemensam	Resurserna inom Forum för världskultur skall
nämnare. Idégivare har varit kulturföreningen	enligt uppdraget bland annat användas för att ini-
Selam, som under Kulturhuvudstadsåret 1998	tiera, stimulera och samordna verksamheter inom
lyckades nå stora publika framgångar genom att	det världskulturella fältet, inte för att trygga över-
på ett slagkraftigt sätt genomföra dans och musik-	levnaden för verksamheter som redan visat sig
arrangemang med i huvudsak invandrade musiker	framgångsrika.
bosatta i Sverige.	Vår bedömning av det arbete som Selam gjort
”Världsmusik och dans” blev tidigt en angelä-	i Stockholm var att det var av en sådan kvalitet att
gen fråga för Forum för världskultur att förhålla	vi borde ta initiativ till, och se i vilken grad dessa
sig till. Här fanns redan en verksamhet, som för-	erfarenheter också var överförbara till åtminstone
mått visa upp både publika och innehållsmässiga	andra storstadsområden.
framgångar. Kulturhuvudstadsåret led mot sitt	Samtal med såväl Selam som Svenska Riks-
slut, och därmed de extra resurser som gjort det	konserter visade mycket snabbt att det fanns goda
möjligt för den ekonomiskt sett resursmässigt	förutsättningar för ett mer utvecklat samarbete

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

mellan Selam, som en framgångsrik men resurs-	Samarbetet mellan Selam och Svenska Rikskon-
mässigt svag organisation och Svenska Rikskon-	serter har därefter bedrivits under två år. För det
serter som en resursmässigt stark kulturinstitu-	första året innebar överenskommelsen att Forum
tion som såg en möjlighet att genom samarbetet	för världskultur beviljade Selam ett ekonomiskt
utveckla och förnya sitt arbete på folkmusikom-	bidrag som täckte en halv årslön samt en bety-
rådet.	dande del av kostnaderna för de arrangemang
För Forum för världskultur var det också ange-	som skulle genomföras i de två angivna område-
läget att undersöka om det fanns ett intresse i	na samt en fortsatt verksamhet i Stockholm, mot
Göteborg och Malmö/Lund att genomföra liknande	att Rikskonserter ﬁnansierade den andra halvan
arrangemang som så framgångsrikt genomförts i	av årslönen samt administrativa kostnader. Under
Stockholm. ”FolkoFolk” på Münchenbryggeriet,	år två har Rikskonserter ökat sitt ekonomiska åta-
”African nights” och skolungdomsprogrammen	gande och i enlighet med parternas önskan har
”WOW” på jazzklubben Fasching i Stockholm	Forum för världskultur gett det ekonomiska stö-
hade visat att det var möjligt att både nå en stor och	det till Rikskonserter. Ett tungt vägande argument
såväl etniskt som åldersmässigt brett sammansatt	i den diskussionen var från Rikskonserters sida att
publik. Samtidigt hade man lyckats introducera	det skulle vara lättare att göra egna interna om-
ett stort antal mycket skickliga invandrade musiker,	prioriteringar till fromma för projektet om det låg
av vilka de ﬂesta tidigare var helt okända i Sverige.	som en del inom Rikskonserter istället för att vara
Därmed möjliggjordes också levande möten med	något som i strikt formell mening var ett bidrag
musik som har sitt ursprung från olika delar av	från Rikskonserter till Selam för att möjliggöra
världen som nu är en del av det svenska musiklivet.	samarbetet. Man kan inte dra några långtgående
Gensvaret från såväl Malmö/Lund som Göteborg	generella slutsatser angående den ena eller den
angav att det fanns ett intresse för att pröva och	andra modellens för- och nackdelar efter den här
vidareutveckla grundkonceptet från Stockholm.	tiden. Rikskonserter har gjort betydande omprio-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

riteringar under år två till fromma för en utveckling av samarbetet. Det har uppenbarligen också varit av avgörande betydelse att Rikskonserters chef starkt har engagerat sig i säkerställandet av samarbetet med Selam.

Rent principiellt bör man undersöka och vidareutveckla olika former för hur ett mer formaliserat samarbete mellan en kulturinstitution och en resursmässigt svagare part kan se ut. Detta bör göras utan att man riskerar vare sig den senares möjlighet att agera eller att samarbetet uppfattas som tillfälligt och därför blir marginaliserat inom institutionen. Av vad vi har kunnat utröna har samarbetet i det nu aktuella projektet fungerat mycket bra men vi har också sett andra exempel på hur institutioner har uppenbara svårigheter att hantera samarbetsprojekt med externa projektledare på ett sätt som förhindrar just marginalisering.

Långsiktiga effekter och svårigheter i samarbetet mellan Selam och Rikskonserter kommer med stor sannolikhet att bli uppenbara när det inte längre ﬁnns några extra resurser från Forum för världskultur eller någon annan bidragsgivare.

För att förekomma en sådan situation tog Forum för världskultur under våren 2000 initiativ till ett möte med Selam och Rikskonserter samt berörda myndigheter och förvaltningar inom stat, Stockholms kommun och Stockholms läns landsting för att diskutera hur man såg på möjligheterna för en fortsättning på projektet ”Världsmusik och dans”, ett av alla parter mycket lovprisat projekt. En av de mest betydelsefulla öppningarna vid det samtalet var att man inte ﬁck begränsa sitt seende till vilka resurser som eventuellt ﬁnns tillgängliga av bidragsmedel utan att det istället var angeläget att se om det fanns andra former för samverkan som skulle kunna skapa en fortsättning. Ett sådan område skulle skolkonsertverksamheten inom såväl kommun som landsting kunna bli. En väl avvaktande hållning från samtliga parter gör att osäkerheten fortfarande är större angående framtiden för Selam, som en betydelsefull aktör inom det världskulturella fältet, än vad den enligt vår mening borde vara.

När det gäller försöken med att tillämpa erfarenheterna från FolkoFolk och WOW i Göteborg och Malmö/Lund har de ﬂesta arrange-

Världsmusik kan beskrivas som ljudet av en blandad värld – en värld där människor från skilda håll möts och skapar ny musik.

Ur rapport från Selam och Rikskonserters projekt ”Världsmusik och dans”.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

mangen kunnat genomföras med mycket gott resultat. De svårigheter som har avrapporterats har framför allt handlat om att hitta rätt lokal samarbetspartner som har ett sammanfallande intresse med Selam/Rikskonserter och en upparbetad infrastruktur när det gäller att skapa de rätta förutsättningarna för framgångsrika arrangemang med världsmusik och dans. Det lokala ekonomiska ansvaret måste öka betydligt för att de nu genomförda åren skall kunna fortsätta.

I Stockholm har arrangemangen fortsatt att locka en stor publik. En odiskutabelt positiv effekt har varit att många av de medverkande musikernas attraktivitet har ökat vilket inneburit att de i större utsträckning engageras även för andra arrangemang. I kontrast till detta bör också påpekas att det förefaller som om publikframgångarna i växande grad är relaterbara till antalet internationella gästartister och världsstjärnor. Detta i sin tur innebär betydande kostnadsökningar som svårligen låter sig kompenseras av ökade biljettintäkter.

Trots positiva publiksiffror kommer dessa arrangemang även fortsättningsvis att förutsätta

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

bidrag eller annan form för medﬁnansiering av	samma beslut som kunde möjliggöra ett förverk-
offentliga medel.	ligande, samt i ett konstruktivt samspel med i
	första hand Stiftelsen World Wide Wisdom,
Gud har 99 namn	Kulturhuset och Riksutställningar komma fram
Att öka nyﬁkenheten för ny eller fördjupad kun-	till en breddning av de ursprungliga planerna. Pro-
skap och respekt för den kulturella mångfalden	grammet kom efter hand även att omfatta inter-
var tungt vägande faktorer inför Forum för världs-	nationella musikgästspel, teaterföreställningar,
kulturs engagemang i ”Gud har 99 namn”, som	mångreligiösa musikprogram, författarkvällar och
producerats av Stockholms Kulturhus och Riks-	möjligheter för besökarna att själva pröva olika
utställningar i samarbete med Stiftelsen World	sångtekniker med anknytning till olika religioner.
Wide Wisdom. Den senare organisationen är	Utställningen med tillhörande programverk-
också idégivaren till projektet vars grundsyfte är	samhet invigdes i februari 2000 på Kulturhuset
att tjäna som en vägvisare in i det mångreligiösa	och pågick fram till slutet av april. Turnéversio-
Sverige.	nen hade sin första invigning i Katrineholm hösten
Forum för världskultur ansåg det vara angelä-	2000. På grund av det stora intresset för utställ-
get att kunna utveckla former för ett samarbete	ningen från en rad mindre orter och olika organi-
med Kulturhuset och då i första hand när det	sationer har Riksutställningar med visst stöd från
gällde den del av vårt uppdrag som gällde kultur-	bl a Forum för världskultur även tagit fram en
och samhällsdebatt samt verksamhet inom scen-	miniutställning helt och hållet efter den stora
området, med en inriktning på andra kulturella	utställningens koncept. Båda utställningarna var
inﬂuenser än den traditionellt västerländska.	redan innan de påbörjade sina turnéer bokade
”Gud har 99 namn” visade sig i hög grad vara	ﬂera år framöver. På Kulturhuset blev utställ-
en sådan projektidé där det fanns en möjlighet för	ningen en av de allra mest besökta utställningarna
Forum för världskultur att både bidra till gynn-	under husets 25-åriga historia.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

För vår del var det angeläget att få till stånd ett	att pröva på blev ledord, även om det inte uteslöt
samarbete med Kulturhuset för att därigenom	ett par internationella gästspel. Det framkom
stimulera en utveckling mot en breddning av de	relativt tidigt att om en sådan utvidgning av ut-
världskulturella perspektiven i något andra banor	ställningen skulle bli möjlig att genomföra, så förut-
än vad som varit fallet under de senare åren. Att	satte det en extern producent ﬁnansierad av Forum
kunna bli en central och angelägen konstnärlig	för världskultur.
mötesplats även för de stora grupper som ännu	I den allmänna utvärderingen efter det att
inte kände sig delaktiga i Kulturhusets hela verk-	projektet ”Gud har 99 namn” hade avslutats på
samhet, var en av den dåvarande kulturhus-	Kulturhuset framgår att satsningen på en kom-
chefens uttalade visioner i anslutning till projek-	pletterande programverksamhet i de ﬂesta avse-
tet Gud har 99 namn. Att vinna personalens lust	enden var mycket framgångsrik. Det gäller då i
och engagemang bedömdes som en avgörande	synnerhet de internationella gästspelen men även
fråga för att Forum för världskultur skulle kunna	en sådan programserie som ”Sjung dig religioner-
engagera sig i en utvidgning av det ursprungliga	na runt”, som lockade till sig många nyﬁkna som
projektet. Efter ett antal idéseminarier där syftet	genom sin egen sång ﬁck inblickar i andra kultu-
var att knyta samman kunniga personer med	rer och deras religiösa musikskatter. Framgångarna
erfarenheter av religion och konst/kultur med	med i synnerhet de olika musikprogrammen födde
Kulturhusets producenter blev det möjligt att	i sin tur tankar om att det även borde vara ange-
enas om en projektbeskrivning som gick ut på att	läget att komplettera de två turnéversionerna av
sida vid sida presentera olika konstyttringar inom	utställningen med musik. På större orter kommer
musik, litteratur och teater med koppling till de	man förhoppningvis att kunna genomföra konser-
olika religionerna. Interaktiviteten från den stora	ter eller andra musikaliska inslag. För att åstad-
utställningen skulle även eftersträvas när det gäll-	komma ett högkvalitativt komplement till den
de programverksamheten. Närhet och möjlighet	typen av arrangemang har Forum för världskultur

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

i samarbete med skivbolaget Diesel music produ-	man bör dra nytta av vid den fortsatta utveck-
cerat en CD med samma namn som utställningen	lingen av världskulturella perspektiv vid kom-
och som genom Riksutställningars försorg kom-	mande planering av verksamhet inom såväl Kul-
mer att ﬁnnas med i utställningarna samt till för-	turhuset som Riksutställningar.
säljning. Skivan säljs även via traditionella kom-
mersiella kanaler.	Världsmusiktältet
Ett sidoprojekt av den här omfattningen inom	Detta projekt var tänkt att genomföras som en
ett redan stort projekt innebär att beﬁntliga	landsomfattande turné under sommaren 2000. I
strukturer inom de inblandade institutionerna	ﬂera avseenden hade projektet de kvaliteter som
sätts på prov. Det som har framkommit av rap-	skulle ha placerat det bland andra ﬁxstjärnor både
porteringen från de här projekten understryker	med avseende på det kvalitetsmässiga innehållet
vikten av att institutionen som helhet känner och	men också för de värdefulla erfarenheter alla in-
tar sitt ansvar om problem uppstår. När man en	volverade skulle kunna göra alltifrån medverkan-
gång har sagt ja till ett samarbete är det viktigt att	de artister till lokala arrangörer. På grund av ett
tydlighet och delaktighet fylls med ett reellt inne-	allvarligt sjukdomfall i en av de mest centrala led-
håll, i synnerhet i de fall samarbetet involverar	ningsfunktionerna ﬁck projektet avblåsas efter
externa aktörer.	nära nog ett års förberedelsearbete.
Att sammanﬂäta ett stort antal olika aktörer	Världsmusiktältets turné i Sverige skulle erbjudit
och olika sidoaktiviteter på så sätt som har varit	konserter med musiker och dansare med kultu-
fallet med ”Gud har 99 namn” kan förhoppnings-	rella rötter i olika kulturer, danskvällar och speci-
vis innebära att erfarenheterna av dessa arrange-	ella barnkonserter till en rad platser i Sverige som
mang kan öppna nya kontaktytor. Det är vår upp-	inte är de storstadsområden som annars i så hög
fattning att detta projekt vid sidan om det starka	grad utgjort den världskulturella arenan. Projektet
publika gensvaret har blottlagt sammanhang som	har varit av en sådan omfattning och innehållit så

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

pass många olika aspekter att vi bedömde att det skulle vara angeläget med en dokumentation, där

även personer utanför arbetsprocessen skulle ha en möjlighet att följa och dra lärdomar av de gjorda erfarenheterna. Hela processen skulle enligt vår mening komma att innebära en intressant inventering av såväl konstnärliga frågeställningar kopplade till innehållet, som yttre frågor av mer praktisk natur när det gäller att kunna genomföra en turné av det här slaget.

Det ﬁnns en rad skäl som talar för det önskvärda i att en turné liknande denna kan genomföras under de närmaste åren eftersom den enligt vår bedömning skulle bredda diskussionen om de världskulturella processernas möjligheter ut över hela landet. Den skulle också kunna skapa en rad givande möten mellan olika arrangörer och lokala organisationer. Förberedelsearbetet med att skapa lokala förutsättningar för en turné med Världsmusiktältet visade redan med stor tydlighet behovet av ett nätverk av lokala/regionala presentatörer vid sidan av de redan etablerade folkmusikfestivalerna. I sådana nätverk skulle de på annan plats i detta betänkande presenterade världskultur-

konsulenterna kunna spela en viktig samordnande roll. Även för turnérandet av projekt liknande

”Gud har 99 namn” skulle ett sådant nätverk kunna spela en viktig roll.

A N D R A S T J Ä R N S K O T T

Teater/dans

Teaterområdet i Sverige har under senare år inte kännetecknats av ett brett intresse för möjligheterna att på olika sätt reﬂektera de världskulturella processerna vare sig på scenen, i nya produktioner eller genom ett brett och nyﬁket sökande efter föreställningar från länder utanför en västerländsk kultursfär. Södra teatern, med ett uttalat uppdrag i den riktningen, har uppenbarligen svårare att ﬁnna intressanta teaterproduktioner

än de musikproduktioner som man med stor framgång presenterar.

Teater blir lätt en mycket kostsam konstform, vilket av ﬂera har framhållits som en starkt dämpande faktor vid nyorientering och experiment. Det kan därför ﬁnnas all anledning att fortsättningsvis sträva efter att med större lyhördhet lyssna efter initiativ och tankar med ambitioner att

Det var roligt att prova kläder. Jag såg ut som en arab – och jag är en!

Från gästboken till utställningen ”Gud har 99 namn”

kunna gestalta de delvis nya förutsättningar globaliseringen skapar, och som tenderar att tränga in i all mänsklig verksamhet. De processerna är redan på gång från olika håll och tar sig olika former. För att stimulera och skynda på ﬁnns enligt vår mening många hinder att komma runt och fallgropar att passera. De djupaste av dem alla och mest dömda att misslyckas blir säkert alla försök att skapa ”världskulturell teater” med goda politiska avsikter vare sig det gäller skapandet av ensembler eller annat.

Under rubriken ”Världen på svenska scener” genomförde Forum för världskultur tillsammans med Svensk Teaterunion ett halvdagsarrangemang till vilket ett stort antal personer och teatrar hade inbjudits att vittna om sitt arbete. I det sammanhanget påpekade Niklas Brunius i ett mycket starkt inlägg, som andades både bitterhet och ilska, att huvuddelen av svensk teater inte förmått bryta

sig ur ett nära nog förlamande grepp från en västerländsk teatertradition. Föråldrade normer och oförmågan att se förändringar i världen och i det svenska samhället var enligt Niklas Brunius de faktorer som förhindrar att bryta vaneseende och

återknyta till teaterns – konstens – förmåga att skapa ny identiﬁkation.

Detta till trots så saknas det inte försök att på olika sätt reﬂektera vårt samhälle i scenisk gestaltning.

De projekt som vi har kunnat stödja är dels den internationella teatergruppen Kalejdoskops produktion av föreställningen ”Malmö City International”, som vill skildra de olikheter och likheter som staden döljer. I det sammanhanget har också Forum för världskultur på olika sätt försökt stimulera till en förutsättningslös inventering av vilka möjligheter till samarbete som skulle kunna ﬁn- nas med Malmö Dramatiska Teater. Resultatet av det arbetet har intill nu inskränkt sig till samverkan när det gäller biljettförsäljning. Situationen på Malmö Dramatiska Teater har uppenbarligen varit för turbulent för att idéer om vidare samarbete skulle kunna utvecklas.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

Stockholms stadsteater gjorde under hösten 1999	bör vara att man möjligtvis skall vänta med ett
en serie kvällar kallade ”Under samma himmel”	första steg om man inte är beredd att ta ett andra.
där den bärande tanken var kulturmöten. Idén till	”Under samma himmel” är ett av ﬂera projekt
serien formulerades och presenterades av en per-	som visat på en del av de svårigheter som blott-
son utanför Stockholms stadsteater, och fångades	läggs inom många kulturinstitutioner när det gäl-
lyhört upp av den konstnärliga ledaren för Klara	ler att utveckla ett samarbete med personer eller
Soppteater. Forum för världskultur gav ett eko-	organisationer utanför de egna leden. Dessa svå-
nomiskt stöd som möjliggjorde att teatern kunde	righeter förefaller att bli något mer uppenbara
anställa förslagsställaren som projektledare samt	när det gäller samarbeten som involverar perso-
täcka merparten av de externa programkostna-	ner med annan kulturell bakgrund, och därmed
derna. Programserien ﬁck ett mycket positivt mot-	delvis andra erfarenheter och perspektiv.
tagande och samlade en stor och till stora delar ny	I samarbete med Dansens hus genomfördes i
publik tack vare ett energiskt och målmedvetet	november 1999 ett dansgästspel med den egyptis-
publikarbete genom kanaler som projektledaren	ka dansaren och koreografen Suraya Hilal med
var väl förtrogen med och som delvis var nya för	mycket gott gensvar såväl hos publik som i media.
teatern. Trots det positiva publika gensvaret följde	Gästspelet omfattade även Gävle och Umeå.
inte Stockholms stadsteater upp initiativet. Det	Forum för världskultur strävade från första början
framstår nu som ännu ett exempel på initiativ	efter att arrangörerna i anslutning till dansgäst-
inom det här området som kommit till stånd utan	spelet skulle genomföra andra arrangemang, som
någon sorts långsiktighet eller strategiska över-	på olika sätt var kopplade till gästspelet och de
väganden. Tyvärr måste vi konstatera att effekten	världskulturella möten som det i sig illustrerade.
av den sortens insatser lätt skapar så skarpa och	Dessa arrangemang genomfördes tyvärr ej. Anled-
djupa negativa reaktioner att en rimlig slutsats	ningen till detta bör enligt vår mening sökas i det
	faktum att det saknas naturliga upparbetade rela-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

tioner mellan olika institutioner och organisationer och föreningar. Dessa sammanslutningar har var och en för sig ett intresse av och ett engagemang för olika aspekter av det världskulturella området, men saknar erfarenhet av att samarbeta med varandra. Detta är en iakttagelse som vi gjort

även i samband med arrangemang inom andra områden, vilket indikerar att det utgör ett angeläget område för vidare utveckling.

Ett avslutande exempel från teaterområdet där Forum för världskultur varit involverat med ett ekonomiskt stöd, gäller Orionteatern. Utifrån konstnärliga utgångspunkter framfördes tankar om att det vid uppsättningen av ”Josef och hans bröder” skulle vara angeläget att bygga ensemblen kring ett antal i Sverige verksamma skådespelare med annan kulturell bakgrund eftersom det antogs att det skulle tillföra föreställningen kvaliteter som stod i samklang med uppsättningens konstnärliga avsikt att stryka under det universella och allmänmänskliga temat.

Att man från teaterns sida ansåg sig behöva ett extra stöd för att kunna skapa den här ensemblen förklarades med att själva sökandet och urvals-

processen skulle ta längre tid samt att repetitionsarbetet skulle bli längre om man på allvar ville ta till vara inte bara skillnader i skådespelarnas hudfärg utan framför allt dra nytta av deras olikartade erfarenheter. I rapporteringen framhålls att de skådespelare som har valts ut för att delta i föreställningen alla har stor teatererfarenhet och utbildning från sina respektive länder samt att detta har varit en tillgång i repetitionsarbetet. Av detta är det svårt att dra några andra slutsatser än att det kan ge konstnärlig utdelning om man vågar bryta mönster och söker sig till personer med andra kulturella erfarenheter som de bär med sig i sin svenska vardag.

Musik

Musikområdet är till skillnad från teatern det fält som brukar hållas fram som exempel på att det trots allt har skett en snabb och positiv utveckling inom det världskulturella fältet. Vi delar den uppfattningen samtidigt som man inte skall glömma bort att det rör sig om konstformer med helt olika möjligheter när det gäller spridning och tillgänglighet. Etermedia, den tekniska utvecklingen och

Det är förvånansvärt lite världsmusik med egen särart som uppstått i Sverige.

Ur projektbeskrivning från ”Världsmusiklaboratoriet”.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

därmed marknadens intressen på området har i	eller folkmusik. Vår otvetydiga bedömning är därför
ﬂera avseenden betytt mycket när det gäller både	att det även inom musikens område ﬁnns mycket
att stimulera och fördjupa kunskapen och upp-	stora utmaningar som väntar. Förhoppningsvis kan
levelsen av musikaliska möten. Dessa fakta får	det utvecklingsarbetet ha stor glädje och nytta av
inte förleda en att tro att musiken är ett område	de enstaka initiativ som har tagits även inom de
inom vilket det inte behövs vare sig extra resur-	ovan nämnda områdena. Den positiva utveck-
ser, inspiratörer eller andra faktorer som fortsatt	lingen med bl a ett allt starkare publikgensvar inom
kan bredda de världskulturella perspektiven.	världsmusiken har underlättat mycket för kom-
Situationen inom landets kultur- och musik-	mitténs arbete. De nya försök och erfarenheter som
skolor domineras fortfarande på ett näst intill	tillkommit bör vara en bra bas för fortsättningen.
enväldigt sätt av en undervisning som tar sikte på	Världsmusiklaboratoriet är ett av de få projekt
musik och instrument från västerländsk konst-	som har erhållit hela sin ﬁnansiering från Forum
musik. Ingen av landets alla musikensembler med	för världskultur. Utgångspunkten har varit en idé
verksamhetsstöd har en inriktning mot världs-	och en övertygelse, som formulerats av folkmusi-
musikaliska eller världskulturella skeenden. Våra	kern Ale Möller, om behovet för musikanter med
konserthusinstitutioners egna program omfattar	skiftande kulturell bakgrund inom folkmusikom-
endast mycket marginellt icke västerländsk konst-	rådet att kunna fördjupa kunskapen om varandras

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

traditioner, speciella särarter och möjliga likheter	1999 och början av 2000. Boken är i första hand
för att därigenom ﬁnna vägar till skapandet av ny	avsedd för lärare och elever vid musikhögskolor,
musik. I den här formen av ”barfotaforskning” har	folkhögskolor med musikproﬁl och andra som vill
det uppenbara faktumet att ny eller fördjupad	låta sig lockas in på fält där traditioner möts och
kunskap skapar nya förutsättningar för kreativa	ny musik kan uppstå. Boken kommer att åtföljas
processer kunnat bekräftas. Karaktären av forsk-	av en CD med illustrationsexempel från ”labben”.
ning eller musikaliska upptäcktsresor har varit	Det av Stockholms Stads Kulturskola initiera-
viktig och arbetet har enbart visats upp genom	de projektet Världsmusik och dans i Kulturskolan
avslutande öppna redovisningar för en huvudsak-	har i ﬂera avseenden hämtat sin inspiration från
ligen professionell publik eller genom inslag i	Världsmusiklaboratorierna. Avsikten med projek-
Musikradion. En del av erfarenheterna från världs-	tet, som erhållit stöd från Forum för världskultur
musiklaboratorierna var tänkta att kunna vidare-	för två terminer, är att skapa en världsmusikalisk
utvecklas inom ramen för det tidigare nämnda	verksamhet inom Kulturskolan. Arbetet har om-
Världsmusiktältet. En förhoppning med projektet	fattat såväl pedagogisk verksamhet med elever i
har också varit att inspirera andra.	Bredäng och inom ytterligare ett område, som
I ett relativt sent skede av projektet dök	seminarier och studiedagar med syfte att belysa
tanken upp om att försöka åstadkomma en doku-	olika infallsvinklar på världsmusik/dans och mång-
mentation av de rön man hade gjort och att	kultur i ett pedagogiskt/konstnärligt perspektiv. I
beskriva de processer som man lyckats få igång.	projektet ligger även en ambition att föra sam-
Detta har nu resulterat i att Bilda Förlag, med	man erfarenheter från olika kulturskolor och i
stöd från Forum för världskultur, under 2001	första hand musikhögskolorna i Malmö, Göte-
kommer att ge ut en inspirationsbok som bygger	borg och Stockholm. Inom Stockholms Stads
på erfarenheter man gjort under de inalles sex	Kulturskola ﬁnns en fortsatt strävan att driva pro-
”labb” på totalt 25 dagar som genomfördes under	jektet Världsmusik och dans. Vad det uteblivna

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

stödet från Forum för världskultur kan innebära för ett fortsatt långsiktigt och offensivt sätt att driva frågorna är oklart.

Forum för världskultur har varit involverat i två större projekt där syftet har varit att presentera musik från andra kulturer och länder. Det ena handlar om den första ”Oud – festival” (arabisk luta) som någonsin genomförts i Sverige. Inför planeringen av detta arrangemang föreslog kommittén att Re: Orient, som var idégivaren bakom festivalen, skulle föra samtal med ledningen för Stockholms Konserthus. Gensvaret från Konserthusledningen var snabbt och positivt vilket lade en god grund för ett samarrangemang med ett mycket konstnärligt och kulturpolitiskt intressant resultat.

Det andra exemplet gäller kulturföreningen Farhang och den brett upplagda festivalen ”Kultur i exil. Persisk musik – från 1200-talets Rumi till 2000-talets New York”. I båda tillfällena har det handlat om idéer som skapats inom små ekonomiskt resurssvaga, och särskilt i det senare fallet, rätt oerfarna arrangörer av kulturevenemang.

Forum för världskultur har i båda dessa tillfällen föreslagit att man skulle söka samarbete med resursmässigt starka institutioner, vilket skulle ge dem en möjlighet att presentera världsartister som de kanske inte annars skulle ha nått fram till själva samt att det skulle kunna ge viss stabilitet åt arrangemangen.

Att följa kulturföreningen Farhang i spåren genom det svenska kulturetablissemanget innebär en sorglustig färd till bakgårdar till vilka de kulturpolitiska målen om t ex: ”att främja internationellt utbyte och möten mellan olika kulturer inom landet” uppenbarligen ännu inte trängt fram. Arrangemanget Kultur i exil innebar att svenska media uppmärksammade frågor kopplade till identitet, exil och konstnärlig verksamhet från ett land som annars inte brukar ha en framträdande plats på kultursidor i storstadstidningarna. Även om mycket av uppmärksamheten riktades mot de internationella gästartisterna, ﬁck

även de i Sverige bosatta artisterna och andra medverkande en uppmärksamhet utöver det vanliga. Detta exempel har styrkt oss i vår uppfatt-

Den byråkratiska okänsligheten höll på att tillintetgöra projektet och vår möda.

Ur Föreningen Farhangs rapport om projektet ”Kultur i Exil”.

ning om att det gäller att få det nationella och det internationella att samverka på samma sätt som de två sidorna av ett och samma mynt skapar myntet!

Mötesplatser

Eftersom vi bland utgångspunkterna för vårt arbete angett att arrangörerna, de kreativa producenterna, är en viktig grupp som spjutspets för de världskulturella processernas synliggörande i svenskt kulturliv har det varit naturligt att stödja olika initiativ som förväntats befrämja sådana tendenser. Det har gällt stöd till nätverksbulletinen Korsdrag; ett samarbete mellan Folkets Hus och Parker och Intercult med syftet att stärka lokala arrangörsgrupper; seminarieserien Ny publik – nya grepp;

vad erfarenheter från en stor internationell samproduktion som Hotel Europa kan betyda för andra internationella samproduktioner; stöd till Jeriko i Malmö och Stallet i Stockholm så att de redan från första början kunde skapa förutsättningar för att dessa hus också etableras som världskulturella mötesplatser.

Stödet till Stocktown; www.stocktown.com har möjliggjort etablerandet av ett ”hus” i den digitala världen. Vår bedömning är att kommitténs engagemang i Stocktown och dess försök med livekonserter via internet och Öppna kanalen har varit en betydelsefull stimulans till en aktör med en medveten strävan att utveckla nya media i samklang med stora ungdomsgruppers intressen. Man skall i detta sammanhang inte heller underskatta de tillfällen till nya kontaktytor och nya kunskaper som kan strömma in till såväl bidragsgivare som andra från projekt liknande detta.

Bland initiativ som bidrar till en fördjupning av kunskaper och debatt kring världskulturella frågeställningar återﬁnns Svindlande färder – en föreläsningserie om postkolonial teori och praktik,

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

som kunnat genomföras under tre terminer. Serien	språk bortom den totalt dominerande väster-
följs under nästa år upp med en antologi med	ländska kultursfären. Frågor om ny tekniks möjliga
nyskrivna svenska texter om postkolonialt tän-	positiva inverkan på dessa skeenden har vi också
kande och världskulturella perspektiv. Antologin	försökt få belysta liksom den roll som kulturtid-
ges ut av Natur & Kultur med stöd av Forum för	skrifterna kan få som banbrytare på det världskul-
världskultur. På samma sätt som vi har ansett att	turella fältet.
en del av de mer omfattande projekten bör få en	Skolvärlden är en viktig introduktör och bear-
kvaliﬁcerad dokumentation, är det viktigt att dis-	betare av världskulturella frågeställningar. Genom
kussionen kring de världskulturella frågeställning-	ett stöd till KRUT – Kritisk Utbildningstidskrift
arna inte enbart avhandlas i debattform utan även	för produktionen och ett stort extra utskick av
kan sammanställas i tryckt form och spridas genom	numret Frihet, jämlikhet, utanförskap – om minori-
förlagens ordinarie kanaler.	teter i den svenska skolan ville vi öka spridningen
I samarbete med Mångkulturellt centrum i	av ett antal viktiga texter om dagens Sverige.
Botkyrka har Forum för världskultur genomfört	Andra liknande insikter hoppades vi få fram
ett antal sökkonferenser från vilka det ﬁnns ett	när vi tillsammans med Svenska Teaterförbundet
grundmaterial för en framtida publicering och	arrangerade seminariet ”Svensk teater i utveckling
vidare bearbetning inför nya sökkonferenser.	– mångfald eller enfald?” under Göteborgs Dans &
Tillsammans med det under året invigda	Teaterfestival. Utgångspunkten för seminariet var
Internationella biblioteket i Stockholm har vi	en förstudie som gjorts angående arbetsmarknaden
utarbetat och genomfört två konferenser med	för skådespelare och musiker med annan kulturell
ambitionen att få en bättre spegling av Hela världens	bakgrund samt hur ett antal företrädare för svenskt
litteratur på bibliotek, i media och inte minst genom	kulturliv såg på de världskulturella frågornas möj-
att ﬂer svenska förlag ger ut verk översatta från	ligheter.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

Vår ambition har varit att skapa förutsättningar för att så många som möjligt, som är verksamma inom svenskt kulturliv, genom insiktsfulla iakttagelser skall kunna samla kraftfulla argument kring världskulturella frågor. Debattens vågor om vägarna till och aktörerna kring frågor om världskultur gick högre vid tiden innan tillsättandet av kommittén Forum för världskultur än vad de går

i dag. Förhoppningsvis kan det tolkas på så sätt att vi och andra i någon mån lyckats tränga bakom slagordsretoriken och kunnat visa vilka fantastiska konstnärliga upplevelser som kan vänta oss om vi med större generositet, nyﬁkenhet och kunskap förmår skapa en grund för de världskulturella perspektivens expansion.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

Erfarenheter och iakttagelser

Arbetssätt		Detta är ett grannlaga arbete som har möjlig-
De drygt två år som Forum för världskultur har		gjorts av, och hela tiden kunnat relateras till, de
verkat är uppenbart en alltför kort tid för att man		uppdragsbeskrivningar som har gällt för kommit-
skall kunna dra några säkra slutsatser kring mer		téns arbete. Den på detta sätt vunna friheten att
långtgående effekter av den egna verksamheten		kunna verka i ett närmast laboratorie- eller växt-
samt de verksamheter som vi på olika sätt ha stöt-		husliknande förhållande har varit utomordentligt
tat. Stödet har i en del fall varit begränsat till ett		värdefull och har genomgående upplevts som
större eller mindre ekonomiskt bidrag medan det		mycket positiv och stimulerande av företrädare för
i de ﬂesta tillfällen har varit kompletterat med		de kulturinstitutioner, organisationer och enskilda
andra stödåtgärder. Insatser som kan sammanfat-		som kommit i kontakt med kommitténs arbete.
tas som försök att betrakta olika förslag mer som		Vi kan konstatera att vi har lyckats etablera olika
led i processer än projekt med en väldeﬁnierad		former av kontakter med företrädare för de allra
början och ett slut. Fokus har då mer kommit att		ﬂesta centrala kulturinstitutioner, organisationer
ligga på avsikt och perspektiv än det omedelbara		och andra aktörer av betydelse för vårt uppdrag.
resultatet. Vid andra tillfällen har det snarare hand-		Formerna för kontakt och samverkan har växlat och
lat om att inspirera till eller att vidareutveckla		sammantaget skapat en bra grund för en konstruk-
förslag så att de eventuellt kommit att omfatta		tiv dialog kring angelägenheten av världskulturella
även andra aspekter eller helt nya delar.		perspektiv i det svenska konst- och kulturlivet.
		Resultatet har växlat beroende på engagemang,
		Resultatet har växlat beroende på engagemang,

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

tidsmässiga och ekonomiska förutsättningar. Det	Politiken och praktiken
geograﬁska avståndet har säkerligen också haft en	Vid det nordiska seminariet ”Världskulturen och
negativ inverkan när det gäller såväl intensiteten i	Norden” som genomfördes i december 1999 på
kontakterna som möjligheten att ge relevanta råd	Voksenåsen utanför Oslo gjorde den tidigare stats-
när det gäller samarbete och annat där känne-	sekreteraren och nuvarande ordföranden i Stiftel-
domen om lokala förutsättningar är väsentlig.	sen Framtidens Kultur Gunnar Svenssson ett in-
Finansieringen av kommitténs verksamhet,	lägg där han sökte svar på frågan om vi har en
med det rätt speciella förhållandet att en relativt	statlig politik för ett mångkulturellt samhälle.
stor andel av de anslagna medlen kommit från	Hans genomgång mynnade ut i tre viktiga iaktta-
Stockholms kommun och Stockholms läns lands-	gelser som visserligen kan sägas ligga till grund för
ting har inte haft någon negativ inverkan på verk-	tillsättandet av Forum för världskultur, men som
samhetens inriktning eller det faktum att många	också blivit bekräftade under vårt arbete. Gunnar
projekt legat utanför Stockholmsregionen. Det har	Svensson delade upp svaret i tre etapper med tyd-
istället varit kvaliteten i olika projekt som varit	liga signalkoder. I en stram sammanfattning påstod
avgörande. Att det är önskvärt med någon form	han att det i stort sett lyser ett fast grönt ljus för
av replipunkter på olika platser i landet i likhet	de politiska målen tydligast formulerade när det
med det förslag om ”världskulturkonsulenter” som	gäller målen för kulturpolitiken som skall:
kommittén föreslog i sitt delbetänkande framstår
fortfarande som angeläget. För att kunna gynna	• värna yttrandefriheten och skapa reella förut-
och hjälpa till att ﬁnna stimulans för olika lokala	sättningar för alla att använda den
initiativ inom det världskulturella fältet, är det	• verka för att alla får möjlighet till delaktighet i
viktigt för en organisation med ett uppdrag lik-	kulturlivet och möjlighet till kulturupplevelser
nande Forum för världskultur att det ﬁnns orga-	samt till eget skapande
nisatoriska stödpunkter på olika håll i landet.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

• främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse	hället. Stoppljuset lyser rött ute i bostadsområ-
och kvalitet och därigenom motverka kommer-	den och andra områden där majoriteten av män-
sialismens negativa verkningar	niskor har sin dagliga gärning. Där beskrivs situa-
• ge kulturen förutsättningar att vara en dyna-	tionen som i det närmaste stillastående, eller i en
misk, utmanande och obunden kraft i	del tillfällen rentav en utveckling bakåt. I det sam-
samhället	manhanget kan det vara värt att tillägga att denna
• bevara och bruka kulturarvet	beskrivning är relaterad till förhållanden som i
• främja bildningssträvandena	första hand berör det offentligstödda kulturlivet.
• främja internationellt kulturutbyte och möten	Det har inte legat inom ramen för vårt upp-
mellan olika kulturer inom landet (prop.1996/	drag att göra en kartläggning av brukarperspekti-
97:3, bet.1996/97:KrU1, rskr.1996/97:129)	vet men det förefaller helt uppenbart vara så att
	det ekonomiska utrymmet för kulturverksamhet
Dessa mål är samtliga relevanta för frågor i	inom kommuner och landsting runt om i landet
anslutning till de världskulturella processerna och	under senare år i hög grad har inverkat menligt
indikerar att det också är möjligt att låta världs-	för det lokala och regionala kulturutbudet. Svårig-
kulturella perspektiv bli det samlande perspektiv	heterna att åstadkomma prioriteringar för nya pers-
och den utmaning som allt konst- och kulturliv i	pektiv i kulturverksamheten har därmed ökat om
dagens Sverige kan och på olika sätt bör förhålla	det inte samtidigt har ställts extra projektpengar
sig till.	till förfogande för olika satsningar.
Ett gult avvaktande ljus råder däremot fortfa-	Det kan vara värt att i det här sammanhanget
rande bland merparten av olika kulturinstitutio-	framhålla att det samtidigt och parallellt är möj-
ner. Där händer ingenting eller mycket lite med	ligt att avläsa tillkomsten av en rad nya livskraf-
mindre man lockar med extra medel för speciella	tiga och många gånger utomordentligt konstnär-
insatser med bäring på det mångkulturella sam-	ligt formsäkra och uttrycksfulla kulturyttringar

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

som hiphop-rörelsen med bl a rap, breakdance och graﬁtti. De lever genom sitt direkta tilltal, det mångfacetterade uttrycket och de aktionspräglade upplevelserna i ett omedelbart här och nu. I många avseenden är dessa företeelser i hög grad möjliga att betrakta som aspekter av samma globaliseringsprocesser som skapar förutsättningarna för de världskulturella perspektiven. De artikulerar dessutom något av protesten mot dessa processer parallellt med att de paradoxalt nog för i synnerhet många unga uppenbarligen skapar en estetik och förutsättningar för att kunna hantera frågor om mångfald, motsättningar, hemvist och identitet. För samhället, och i det här speciella sammanhanget för kulturpolitiken, bör det vara en angelägenhet att inventera hur den kan möta dessa nya uttryck utan att den grundläggande kraften försvinner. Det innebär sannolikt att man måste söka sig andra vägar än traditionellt stöd eller tillskapandet av frizoner i form av klotterväggar eller annat som närmast är att hänföra till tankar om reservat vid sidan om det samhälle som skapat uttrycken.

Till bilden av kulturutbudet i dagens Sverige

hör också ett mycket vitalt kulturliv som i en annan mening lever i en parallell nästan aldrig uppmärksammad fåra. I media märks aldrig de olika evenemang som arrangeras av olika etniska grupper som i praktiken presenterar olika världsartister utan att det avsätter några spår utanför den egna gruppen. Dessa arrangemang samlar en stor publik och genomförs alltför ofta i sporthallar eller på andra platser avlägset från de offentligﬁnansierade kulturarenorna till rent kommersiella och höga priser. Här ﬁnns en annan utmaning för det offentliga kulturlivets aktörer att slå broar både till nya publikgrupper och nya konstnärliga upplevelser för den publik man redan har.

När det gäller frågan om de kulturpolitiska målen kan våra erfarenheter snarast beskrivas i termer av att målen är bra, medan det ﬁnns en betydligt större osäkerhet angående viljan och tempot för deras förverkligande.

Den politiska trovärdigheten mäts ofta i termer av resurstilldelning och på vilket sätt målen, vare sig det är de övergripande målen för den statliga kulturpolitiken eller nedbrutna i regleringsbrev för enskilda myndigheter eller kultur-

Institutioner och organisationer måste få hjälp att våga prova något nytt och lägga om sin verksamhet.

Ur rapport från seminariet ”Världskulturen och Norden”, Oslo, 2–4 december 1999.

institutioner, leder till avläsbara förändringar.	verkat återhållande för ett mer långsiktigt och
Påfallande många företrädare för stora statliga	strategiskt tänkande.
eller kommunala kulturinstitutioner behandlar	När kommittén Forum för världskultur i sitt
också frågan om de världskulturella frågeställ-	delbetänkande gjorde bedömningen att det bland
ningarna som om de var likställda med den typ av	annat behövs en längre tid och något ökade eko-
projekt eller satsningar som kulturlivet under en	nomiska resurser så var det mot bakgrund av en
lång rad år varit utsatt för. Det kan vara projekt	övertygelse om att det är viktigt, och att det tar
som Kulturhuvudstadsåret, satsningar i Östersjö-	tid att etablera perspektiv för förnyelse som i ﬂera
regionen, aktiviteter mot främlingskap och rasism	avseenden är projektens motsats. Att stödja och
eller Sveriges ordförandeskap i EU. Vår utgångs-	stimulera processer och etablerandet av nya per-
punkt har hela tiden, som tidigare uttryckts, varit	spektiv har ingen synlig slutpunkt, men kräver en
att frågan om de världskulturella perspektiven	långsiktighet och möjligtvis också andra strategier
inte i något avseende är att jämföra med den typ	för utveckling.
av speciella satsningar som nämns ovan, utan att	Statens kulturråd kommer i sin utvärdering av
det är frågan om att kunna avläsa, tolka och ge	Kulturhuvudstadsåret fram till ett par slutsatser
konstnärlig gestaltning åt de processer som ytterst	som på ett sådant sätt sammanfaller med våra att
är konsekvenser av globaliseringens accelererande	de är värda att citera:
förlopp. Ett förlopp som till skillnad från de andra	”Detta leder bl a till frågan om projektens
exemplen inte har ett sista datum om ett halvår	roll i kulturlivet och kulturpolitiken. Ofta
eller ens om tio år. Processerna är i en mening lik-	har stora, kostsamma engångssatsningar i
tydiga med Tiden. Den här registrerade samman-	debatten satts emot det vi kan kalla var-
blandningen av olika specialsatsningar och frågor	dagskultur på ett sätt som gör att man ibland
rörande uttolkandet av de världskulturella utma-	får intryck av att det ena av nödvändighet
ningarna som ett ”projekt”, har enligt vår mening	måste förskjuta det andra. Vad Kultur-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

rådets utvärdering visar, är att projekt –	slagsställaren eller idébäraren. När det har gällt
hanterade på rätt sätt – kan innebära en	verksamheter där kulturinstitutioner har varit in-
välbehövlig injektion i stelnade strukturer,	volverade har det i de ﬂesta fall betytt att vårt
såväl i huvudstadsregionen med sina stora	stöd varit villkorat av en markerad egen ekono-
institutioner som i det lilla glesbygdssam-	misk och verksamhetsmässig omprioritering. När
hället med mycket knappa resurser. Det	det har gällt andra aktörer såsom organisationer
viktiga är att erfarenheterna tas till vara och	och grupper utan – eller endast med ett mindre
används i det fortsatta långsiktiga arbetet.	verksamhetsstöd har utgångspunkten för ett eko-
Det är här vi ser bristerna: de kulturpoli-	nomiskt engagemang från Forum för världskul-
tiska strategierna saknas, det stora projek-	turs sida även i dessa fall byggt på att stödet skall
tet inordnas inte i en genomtänkt utveck-	vara kompletterande till det stöd som man erhål-
lingsplan. I dag när vi kanske dessutom	ler från myndigheter och andra instanser som har
tillmäter kulturen en mer betydelsefull roll	i uppdrag att hantera kulturstöd.
i samhället än tidigare – inte minst som	Modellen kan förefalla både enkel och fyrkan-
utvecklingsfaktor – är det strategiska tän-	tig men den strategiska utgångspunkten har hela
kandet av största vikt.”	tiden varit vissheten om att kommittén har ett
	uppdrag för en begränsad tid och att det är minst
Aktörer	lika angeläget att stimulera till ett nytt tänkande
Forum för världskulturs överväganden när det gällt	bland kulturlivets institutioner, – organisationer
ekonomiskt stöd till olika verksamheter har i så	och grupper som hos de instanser som skall stödja
gott som samtliga tillfällen utgått från tankar om	verksamheter på kulturområdet. Den egna viljan
att vårt stöd endast skall vara kompletterande.	till omprioritering är oersättlig. Detta har möj-
Det skall hjälpa till att minska tröskeln, men	ligtvis varit ett något mer långsamt sätt att verka
grunden, viljan och avsikten måste ﬁnnas hos för-	än att enbart bevilja det ekonomiska stöd som

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

behövts för förverkligandet av ett antal idéer som legat inom ramen för vårt uppdrag. Å andra sidan tror vi oss kunna påstå att modellen har skapat något bättre förutsättningar för ett långsiktigt för-

ändringsarbete samt att det har blottlagt en del väsentliga frågeställningar när det gäller bidragsgivarna. Det kan gälla såväl etablerandet av ett förhållningssätt till verksamheter med inriktning på världskulturella processer som synen på sitt eget uppdrag, samordningen av bidrag mellan olika bidragsgivare samt sättet att etablera en dialog med förslagsställare.

Bland idégivare/förslagsställare har vi inte vid något tillfälle stött på några invändningar mot vårt sätt att arbeta. I många tillfällen har man istället, genom detta sätt att hantera frågor relaterade till bidrag och annat stöd, upplevt att man i Forum för världskultur har haft en medaktör när det gällt att närma sig bidragsgivare samt att man uppenbarligen har värdesatt engagemanget och strävan

efter att se helheten. Vi har inte på något sätt upp-

levt att detta stört våra relationer till ordinarie

bidragsgivare.

B I D R A G S G I V A R E N S O M T A S K S P E L A R E *

Den svenska kulturpolitiken har genom åren utformat olika strukturer för förverkligandet av de kulturpolitiska målen. Stöd och bidragsgivning är fördelat mellan en rad olika statliga, regionala och lokala aktörer. En bärande tanke har här varit att på så sätt bygga in förutsättningar för ett pluralistiskt präglat kulturliv där en rad olika aspekter skall få en möjlighet att träda fram och bryta sig mot varandra. Diversiﬁeringen skall skapa förutsättningar för mångfald och har därmed både en viktig demokratisk- och en lika viktig konstnärlig aspekt. Genom kommunala och regionala organ för kulturstöd skall en kulturverksamhet som relaterar till lokala och för den orten eller regionen och dess människors speciﬁka förhållanden

( *kringresande marknadsgycklare eller trollkonstnär /…/ inte fullt erkänd artist. NE)

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

kunna växa fram. På det statliga området skall	Erfarenheterna av den lokala och regionala han-
olika myndigheter skapa förutsättningar för såväl	teringen av kulturstöd är för vår del begränsade
en nationell kulturverksamhet som konstnärlig	till en handfull orter utanför Stockholmsområdet
utveckling och förnyelse för enskilda eller grup-	varvid den enda reﬂektion som är värd att göra är
per av konstnärer, ett svensk deltagande i inter-	att det uppenbarligen är så att den geograﬁska
nationella sammanhang oavsett om de äger rum i	närheten till de statliga bidragsgivande myndig-
Sverige eller utomlands och ett stöd till och utveck-	heterna och dess tjänstemän har betydelse för sa-
landet av de kulturella dimensionerna i utveck-	mordning av beslut mellan statliga, kommunala
lingsländerna. Redan en kortfattad beskrivning av	och regionala instanser i Stockholm i högre ut-
de olika aktörernas uppdrag visar med önskvärd	sträckning än på andra platser.
tydlighet en politisk vilja till en konstnärlig och	De statliga myndigheter som har uppdrag eller
kulturell mångfald.	disponerar medel som kan bli ett stöd för verksam-
När det gäller de iakttagelser som vi har gjort	heter med världskulturella perspektiv är Statens
är det viktigt att komma ihåg att de bygger på ett	kulturråd, Svenska institutet, Sida och Konstnärs-
utomordentligt begränsat material som endast	nämnden.
marginellt räcker utanför de projekt som vi redo-
visat i kapitlet Kommitténs verksamhet. Det ger	Statens kulturråd
oss inte några förutsättningar för några generella	I regleringsbrev för Statens kulturråd återﬁnns de
slutsatser angående hanteringen av kulturstödet.	i kapitlet Politiken och praktiken angivna målen
Dessa är enskilda iakttagelser, som snarare skall	för den nationella kulturpolitiken nedbrutna till
uppfattas som utgångpunkter för reﬂektioner än	övergripande mål för myndigheten. Där sägs bl a
som normativa uttalanden om vad som är rätt	att man ”genom bidragsgivning, information, sam-
eller fel.	verkan och andra åtgärder /skall/ främja konst-
	närlig och kulturell förnyelse, främja kulturarvet

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

och bruket av det inom konstarterna,/…/”. De generella målen anger att: ”Målet är att främja en samhällsutveckling som kännetecknas av jämställdhet mellan kvinnor och män, respekt och tolerans och där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald tillvaratas som en positiv kraft samt att bidra till minskad diskriminering, främlingsﬁentlighet och rasism.”

I olika dokument från Kulturrådet bl a ett internt PM angående Kulturrådets internationella bidrag och kontakter samt i Kulturrådets omvärldsanalys ”Om 2000 Världen” formuleras en del uppfattningar som har relevans för frågor rörande de världskulturella processerna och dess inverkan på beﬁntliga stukturer inom det svenska kulturlivet. Internationaliseringen av det svenska samhället är i dag ett faktum, vilket kunnat avläsas genom ett

ökat antal ansökningar med internationellt perspektiv. Någon ökning eller omfördelning av resurserna för det internationella arbetet har inte skett i motsvarande grad. Implicit uttrycker man även samma uppfattning som Forum för världskultur har angående det ofruktbara i att försöka göra en klar gränsdragning mellan internationellt kultur-

utbyte och inhemsk kulturverksamhet. Att det

ﬁnns en rad kulturpolitiska effekter att uppnå genom ett ökat utbyte med länder som har koppling till de största invandrargrupperna är åtminstone ett halvt erkännande av att konsekvenserna av globaliseringen tenderar att tränga in i allt ﬂer aspekter av människors liv. I omvärldsanalysen konstateras dessutom att det genom en ökad uppmärksamhet på det som man kallar den internationella kulturscenen ﬁnns förutsättningar för ett nytt engagemang och nytänkande.

I sina målbeskrivningar och beskrivningar av framtiden påpekar Statens kulturråd att det är angelägna uppgifter att utveckla de världskulturella perspektiven inom det svenska kulturlivet.

I det utvecklingsarbetet anger Statens kulturråd att en medveten bidragsgivning är viktig. Bristande kunskaper och oklarhet när det gäller ansvarsfördelningen mellan olika statliga myndigheter är hinder för denna utveckling. Detta bekräftas av Forum för världskulturs erfarenheter.

Den kulturella mosaik som Sverige är i dag, erbjuder en mängd outforskade möjligheter.

Ur rapporten ”Nya produktionsmodeller för interkulturell scenkonst”, Intercult juni 1999.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

Svenska institutet

I Svenska institutets mångfacetterade verksamhet har mottot ”sprida kunskap, skapa möten – så att Sverige syns” formulerats i ett försök att ringa in verksamheten. I regleringsbrevet för 2000 uttrycks det överordnade effektmålet i termer av:

”att skapa goodwill och förtroende för Sverige som samarbetspartner och därmed främja svenska intressen och bidra till tillväxt och sysselsättning”. För kulturområdet mer speciﬁkt heter det att Svenska institutet med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen skall främja internationellt utbyte. För en myndighet som Svenska institutet som i så hög grad har till uppgift att sprida kunskap om det svenska samhället bör frågor om globaliseringens effekter och frågor kopplade till svenskhet vara centrala också när det gäller den kulturverksamhet man bedriver. För kulturverksamheten ﬁnns ingen speciell policy i detta avseende.

Det som i högre grad än uppdragsformuleringarna har inneburit att Svenska institutet är en

återkommande bidragsgivare till projekt med världskulturella perspektiv, är att man på Sidas

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

uppdrag administrerar ett kulturutbytesprogram vars syfte är att utveckla samarbetet inom kulturområdet mellan Sverige och utvecklingsländer i Asien, Afrika och Latinamerika. Avtalet är utformat som ett ramavtal mellan Sida och Svenska institutet och löper på tre år i taget. Avtalets övergripande målformuleringar samt verksamhetsplanen för aktuellt år ger ett stort tolkningsutrymme om detta är en ﬁnansieringskälla som också kan

åberopas för kulturhändelser i Sverige med världskulturella perspektiv eller ej.

Sida

Målen för Sidas kultursamarbete anknyter till skrivningar om sociala sektorer, kultur och medier i regeringens regleringsbrev där det i regleringsbrevet för 1999 heter att: ”Målet är att skapa förutsättningar för social utveckling, d v s förbätt-

rade levnadsvillkor för fattiga kvinnor, män och	I en särskild kommentar till kommittén Forum för
barn /…/ Stödet till kultur och media skall främ-	världskultur påpekar Konstnärsnämnden att man
ja demokratiska processer, kulturell mångfald och	ej har vidtagit några speciella åtgärder för att nå
kulturens ställning.”	målet. Konstnärsnämnden anser att den överord-
Även om syftet med Sidas kulturstöd alldeles	nade principen för bidragsgivningen skall vara
uppenbart har siktet inställt på ett stöd till den	den konstnärliga kvaliteten vilket man även tidi-
kulturella utvecklingen i biståndsländerna så har	gare har utvecklat i sitt yttrande över Kultur-
stödet i många tillfällen också en avgörande bety-	utredningens betänkande (SOU 1995:84), men
delse för kulturhändelser i Sverige i form av gäst-	styrelsen betonar också vikten av att ansökningar
spel eller samarbetsprojekt.	från andra konstnärer än de traditionellt svenska
	får en sakkunnig bedömning.
Konstnärsnämnden
I enlighet med den övergripande målformuleringen	Slutsats
för Konstnärsnämnden skall man: ”främja bild-	Mot bakgrund av de ovan angivna myndigheter-
form-, ton-, scen och ﬁlmkonstnärers möjlighet att	nas respektive policy är det lätt att dela de syn-
ägna sig åt kvaliﬁcerat konstnärligt arbete samt	punkter om otydlighet, överlappningar och oklara
att främja internationellt konstnärsutbyte genom	rollfördelningar som återkommande har pekats ut
att bla erbjuda gästateljéer samt att bidra till ökade	som faktorer som utgör hinder för en konstnärligt
kunskaper om konstnärernas ekonomiska och	spännande utveckling av de världskulturella pro-
sociala förhållanden.” Det heter vidare i reglerings-	cesserna. Det förefaller onekligen som om olika
brevet för år 2000 att målet skall vara att samhäl-	förslagsställare måste lägga ner oproportionerligt
lets etniska och kulturella mångfald skall åter-	stor energi och kraft på att förstå vem som gör
speglas i Konstnärsnämndens bidragsgivning.	vad och varför. Om dessa iakttagelser är riktiga så

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

innebär det att de politiska målen och avsikterna	rer, vilket då kan jämföras med de negativa effek-
med en pluralism i bidragsgivning och annat	ter kartellbildningar kan få inom andra områden.
kulturstöd riskerar att äventyras. Detta är inte i	En ytterligare aspekt av kulturstödet som åter-
grunden en fråga om bättre information utan så-	kommit med viss regelbundenhet är att många
som Statens kulturråd påpekar i skriften ”Om	uppfattar att bedömningen av ett kulturprojekt
2000 världen. Kulturrådets omvärldsanalys”, även	av en enskild tjänsteman tenderar till att göras
att ansvarsfördelningen är oklar i vissa delar. En	utifrån ett relativt passivt förhållningssätt. Hel-
sådan oklarhet blir desto mer ödesdiger när det	heten eller kanske snarare möjligheterna/poten-
handlar om nya arrangörer eller producenter som	tialen förloras på grund att man i alltför hög grad
många gånger inte är så väl bevandrade i de	är upptagen av att se hur det aktuella ärendet för-
beﬁntliga strukturerna eller vill åstadkomma samar-	håller sig till ett antal genom åren allt mer form-
betsprojekt som inte är anpassade för de stödord-	fulländade mallar.
ningar som en gång etablerats.	Det förefaller som om vi inte har kulturpoli-
Det är möjligt att den ovan berörda otydlighet	tiska strukturer eller uttolkare av de kulturpoli-
när det gäller uppdragens avgränsningar, också	tiska målen som ligger i fas med utvecklingens
kan kasta ett nytt ljus över den oftast rätt infor-	krav. Eller för att anknyta till den tidigare signal-
mella samverkan som ﬁnns mellan olika myndig-	ljusmetaforen i avsnittet Politiken och praktiken
heters tjänstemän vid sidan av den uppenbart	på s 72: det är grönt ljus för politiken men avvak-
viktiga aspekten rörande ett strikt information-	tande gult när det gäller myndigheters agerande
sutbyte. Samsyn kan i många sammanhang vara	när det gäller att konkretisera förutsättningarna
något positivt men om samsynen leder till att den	för en ökad måluppfyllelse åtminstone när det
avsedda mångfalden äventyras så betyder det	gäller de världskulturella perspektivens möjlig-
samtidigt att man har knäsatt principerna för en	heter i svenskt kulturliv.
diversiﬁerad bidragsgivning mellan statens aktö-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

I D É G I V A R E N S O M S P E L A R E

Myndigheternas, andra offentliga instansers och de enskilda tjänstemännens stöd kommer alltid att ha en stor betydelse när det gäller förverkligandet av olika kulturhändelser av lite större omfattning. Detta gäller i synnerhet om idéerna är av en sådan karaktär att de inte omedelbart är av intresse för den kommersiella marknadens aktörer.

Ännu större betydelse har dock olika idégivare som t ex konstnärligt kreativa producenter, konstnärer och andra som är beredda att anta de utmaningar som ligger i begreppet om en vidgning av perspektiven mot det världskulturella och som förmår skapa förutsättningar för konstnärliga uttryck. Det gör härvidlag ingen skillnad om idé- givarna återﬁnns inom stora eller små kulturinstitutioner, kulturorganisationer, fria grupper eller som enskilda aktörer.

Enligt vår bedömning är det en kulturpolitiskt mycket angelägen uppgift att skapa avsevärt förbättrade förutsättningar för kreativa producenter som har intresse och kunskap på områden som har relevans för de världskulturella perspektiven.

A L L I A N S E R

En av de hypoteser som vi har prövat under den tid Forum för världskultur har verkat, är att skapa olika former av allianser mellan resursmässigt relativt svaga fria producenter och organisatoriskt och resursmässigt starka kulturinstitutioner. I de

ﬂesta tillfällen då detta har gått att åstadkomma har det funnits ett ömsesidigt intresse för en samverkan, men man har inte själva kunnat skapa de ekonomiska förutsättningarna för att förverkliga ett samarbete. Forum för världskultur har, vid en del tillfällen, gått in och ﬁnansierat en del av lönekostnaden under förutsättning att institutionen själv också gjort en markerad egen ekonomisk insats. Exempel på detta är det projekt som Rikskonserter bedrivit tillsammans med föreningen Selam, Stockholms stads kulturskolas försök med att starta en världsmusikalisk proﬁl inom ett par regioner i Stockholm, Stockholms stadsteaters försök med serien ”Under samma himmel” på Klara soppteater, Re:Orients samarbete med Stockholms konserthus och Intercults försök att åstadkomma mer långsiktiga former för samarbete med ett antal institutionsteatrar.

Vi kände oss som medborgare med rätten att hävda vår del av kulturutbudet.

Ur Föreningen Farhangs rapport om projektet ”Kultur i Exil”.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

Man bör vara försiktig med att dra några långt-	Detta i kombination med att man har svårt att
gående slutsatser av de här sinsemellan rätt olika	fatta beslut om att lägga ner delar av den verk-
projekten. Även om de ﬂesta har avrapporterats	samhet man redan bedriver, för att på så sätt ska-
som framgångsrika, eller i de ﬂesta fall som åt-	pa ett ekonomiskt utrymme för nya satsningar,
minstone publikt mycket framgångsrika, så före-	framhålls också av många ledande företrädare för
faller det som om även en tid på två år med ett	kulturinstitutioner som det allvarligaste hindret
betydande ekonomiskt stöd utifrån är för kort för	för en utveckling av nya verksamhetsområden.
att säkerställa en fortsättning av samarbetet. Från	Stiftelsen Framtidens kulturs rapport ”Förnyelse
institutionernas sida anger man som främsta	är möjligt”(utkommer under senhösten 2000)
anledning att man inte har kunnat göra ytterligare	belyser också denna problematik inom program-
omprioriteringar för att säkerställa ett fortsatt	området Förnyelse av kulturinstitutionerna. Med
samarbete.	så osäkra förutsättningar för ett något mer lång-
Om det inom institutionerna inte ﬁnns till-	siktigt samarbete kan man riskera att många
räckligt stora rörliga resurser vid sidan om de som	skickliga producenter försvinner till andra arbets-
är bundna i fasta kostnader i form av lokal och	områden eller att man genom kortsiktigheten i
personalkostnader, är detta ett känt men allvar-	arbetet kan gynna ett drag av anpasslighet eller
ligt hinder för utvecklingen av svenska kultur-	ovilja att ta konﬂikter, eftersom den långsiktiga
institutioner. Detta borde föranleda ﬂer försök	viljan till förändring ändå förefaller så osäker.
när det gäller att hitta strukturer för institutio-	Enligt vår bedömning är detta egentligen inte ett
nernas utveckling av konstnärliga och produk-	problem enbart för idégivarna/producenterna
tionstekniska allianser. En annan orsak som ofta	utan på sikt i än högre grad ett problem för insti-
förs fram är att många kulturinstitutioner gång	tutionerna som kan förlora kompetenta medak-
efter annan åläggs nya uppgifter utan att man för	törer i sitt eget utvecklingsarbete. En analys av
den skull får nya medel för dess förverkligande.	denna institutionella tröghet eller brist på ﬂexibi-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

litet visar att fasta åtaganden, tradition och tillbaka-	nens arbete är omöjligt att säkert fastlägga. Det
blickande tenderar att skymma sikten för såväl en	förefaller dessutom som om ”idégivaren” även
samtida tolkning av grunduppdraget som former-	under sitt arbete inom kulturinstitutionen har ett
na för dess förverkligande. I de tillfällen när man	behov av att ha någon replipunkt utanför den
däremot lyckats hitta former för en fastare sam-	aktuella samarbetsparten. Behovet av ett sådant
verkan mellan idégivare och institutioner har,	stöd, ett engagemang eller en samtalspart för vil-
enligt de erfarenheter som vi har kunnat avläsa,	ken det också ﬁnns ett intresse av att samarbetet
de kortsiktiga resultaten varit mycket positiva.	verkligen skall fungera och utvecklas, har varit
Det har då handlat om hur man genom allianser	uppenbart och gällt såväl företrädare för institu-
mellan institutionen och idégivare lyckats genom-	tionerna som ”idégivare”. Forum för världskultur
föra ett visst program eller en serie program. Om,	har i dessa lägen uppfattats som en lämplig ”för-
och i vilken utsträckning dessa erfarenheter också	trogen”.
haft någon mer långsiktig inverkan på institutio-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

Ett fortsatt förändringsarbete

Förutsättningar	på samma sätt som målet enligt vår mening måste
Ingenting av det som har inträffat under det	vara att de världskulturella perpektivens närvaro
knappa år som förﬂutit sedan kommittén lämna-	skall vara ett lika nödvändigt som centralt och
de sitt delbetänkande har ändrat vår uppfattning	självklart perspektiv vid alla konstnärliga och kultu-
att det ännu under en tid av åtminstone tre år bör	rella överväganden. Det världskulturella skall ﬁnnas
ﬁnnas en plattform inom den statliga kulturpoli-	med som en av många faktorer i den lins genom
tiken med ett speciellt ansvar för utvecklandet av	vilken samtiden betraktas och genom vilken en
de världskulturella frågornas ställning i det svens-	konstnärlig gestaltning också blir möjlig att begripa
ka konst- och kulturlivet. Vår bedömning var då	i all sin motsägelsefullhet och sammansatthet.
att det hade varit en fördel om det förändringsar-	Vi har vid ﬂera tillfällen återkommit till att
betet hade kunnat bedrivas av en från andra myn-	frågor om identitet och ifrågasättandet av hävd-
digheter självständig delegation eftersom en del	vunna synsätt kring frihet och tillhörighet fortsatt
av det nödvändiga utvecklings- och förändrings-	kommer att stå i en smärtfylld relation till krafter
arbetet är riktat mot de beﬁntliga myndigheter-	som skapar så hisnande skilda förutsättningar för
nas former för samverkan samt det sätt på vilket	människors liv och möjligheter på olika platser i vår
man tolkar sina uppdrag och omvandlar dem till	omvärld. Dessa skillnader, och de bakomliggande
praktisk handling. Att Statens kulturråd skall	krafterna, kommer enligt kommitténs mening även
vara slutstationen för detta ansvar har hela tiden	fortsättningsvis att vara avgörande för världskul-
varit en viktig grundprincip för kommitténs arbete,	turens utveckling också i Sverige.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

För kulturpolitikens del gäller det att skapa förut-	Vissa har redan framskymtat i vår beskrivning av
sättningar för en fortsatt nyorientering på ﬂera	den verksamhet som vi varit engagerade i, och de
nivåer så att erkännanden av kulturell mångfald	iakttagelser som vi har gjort.
kan leda till att dessa insikter i växande grad ﬁnns	Vi vill därför föreslå att följande angelägna åt-
med och synliggörs inom allt ﬂer sektorer inom	gärder beaktas vid ett fortsatt utvecklingsarbete
konst- och kulturliv.	av de världskulturella perspektiven, och som var
	och en på sitt sätt kan bidra till både en effekti-
Att skapa förutsättningar	vare och en rikare utveckling:
En av kulturpolitikens viktigaste uppgifter är att
skapa förutsättningar för ett rikt konst- och kul-	N Ä T V E R K
turliv som ger människor möjligheter till upp-	Nätverk eller kontaktnät är ett begrepp som väl
levelser som förmår både spegla skeenden men	fångar upp nutidens föränderlighet och utväx-
också återspegla den enskildes eller gruppens	lingen av olika aktörer. Nätverksbyggandet är inte
egna rörelser, speciella drömmar, livserfarenheter	något som ersätter vare sig organisation eller ett
och uppenbarandet av nya horisonter eller nya	mer organiserat samarbete. Som instrument för
perspektiv. De av Riksdagen fastställda kultur-	skapandet av snabba informella strukturer sam-
politiska målen är de tyngder eller motvikter som	manhållna av ett gemensamt intresse för en aspekt
i mycket vid mening skapar förutsättningar för en	av samverkan eller informationsutbyte kan olika
scenväxling till ett bättre samhälle. Det är inte	nätverk betyda oerhört mycket. Ett av de karak-
fråga om ett Deus ex machina utan ett resultat av	teristiska dragen vid just nätverksbyggande är att
människors engagemang, lust, arbete och vilja till	de skapas av aktörerna själva och de behov de
förändring. Det ﬁnns enligt kommitténs bedöm-	har. Det betyder att det närmast blir en anakro-
ning ett antal faktorer som utgör hinder för en	nism om vi skulle föreslå etablerandet av ett eller
expansion av de världskulturella perspektiven.	ﬂera nätverk för de aktörer som har, eller av en

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

överordnad bedömning, borde ha ett intresse av	många mindre etablerade producenter eller andra
att det etablerades ett nätverk för aktörer inom	aktörer. Enligt vår erfarenhet ﬁnns det en uppen-
det världskulturella fältet. Det ﬁnns ﬂera exem-	bar risk för att de inte på samma sätt kan dra för-
pel där man från statsmakternas sida försökt skapa	del av olika redan existerande nätverk. I det per-
nätverk för utvecklandet av önskvärda kontakter	spektivet blir det närmast en kunskapsfråga och en
eller samarbeten och resultatet oftast hamnat i en	angelägen uppgift att sprida kännedom om existe-
välmenande återvändsgränd.	rande nätverk. En annan näraliggande uppgift i
Vi vill peka på vikten av att man inom den	anslutning till förekomsten av olika nätverk kan
nationella kulturpolitiken skapar utrymme och	för kulturpolitikens aktörer vara att ta initiativ till
stor lyhördhet för de behov som kan artikuleras	utvecklandet av informationsteknologiska platt-
vid tid efter annan av aktörer inom olika nätverk.	formar som kan vara till fromma för nätverks-
Även om mycket av livsluften inom nätverken	byggandet. Alla sådana initiativ måste givetvis
bygger på det enskilda, eller gruppens engage-	utvecklas i samspel med nätverksaktörerna.
mang så kommer det tillfällen då det kan ﬁnnas
behov av manifestation, summering eller annat	” E T T F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R ”
som inte låter sig realiseras enbart genom engage-	När Statens kulturråd får ansvaret för att frågor
mang eller byten av tjänster. Det ﬁnns i det sam-	rörande de världskulturella processerna drivs vidare
manhanget en intressant passus i Statens kultur-	så är det enligt vår mening angeläget att det ska-
råds rapport om den speciella satsningen ”Kultur	pas någon form av interregnum under en klart
i hela landet”. Det påpekas där att en av de mest	angiven övergångstid. Frågorna riskerar annars att
avgörande faktorerna när det gällde att ordna	på ett olyckligt sätt dras in i och försvinna bland
ﬁnansieringen för de olika projektgrupperna var	andra kulturpolitiska uppdrag. Vi anser att Forum
att man hade tillgång till, och ingick i vida	för världskulturs erfarenheter kan utgöra en grund
kontaktnät. Inom det världskulturella fältet ﬁnns	för det fortsatta arbetet. Vi har under arbetets

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

gång stärkts i vår bedömning av att jämte utveck-	och aktivare former för kulturmyndigheternas och
lingen inom mediaområdet så ﬁnns inom kultur-	dess tjänstemäns agerande och förverkligandet av
politiken ingen mer angelägen fråga än den om	sina uppdrag i relation till världskulturella fråge-
vidgningen av de världskulturella perspektiven i	ställningar. Vi bedömer att ett sådant utvecklings-
svenskt konst och kulturliv. Styrkan och vidden	arbete med en rollförändring från att till stor del
av utmaningen ligger i insikten av att dessa per-	vara mottagare och bedömare av olika förslag till
spektiv är något som berör oss alla oavsett ur-	mer av kringstrykande lantbrevbärare som både
sprung, referenser eller boplats. Dessa perspektiv	fångar upp och hjälper till med formulerandet av
berör alla delar av mänskligt liv och därmed ock-	kärleksbrevet skulle vara vitaliserande för alla
så rimligtvis all konstnärlig verksamhet.	parter.
Det är fortsatt vår bedömning att det ej kommer	I något mindre metaforiska ordalag handlar
att vara till fromma för områdets utveckling om	det om att undersöka på vilket sätt man kan
man skapar en permanent enhet för de världskul-	utveckla myndigheterna och dess tjänstemän så
turella frågorna inom Statens kulturråd. Om man	att de genom ett mer initierande och aktivt del-
däremot under en övergångstid väljer att inom	tagande kan skapa förutsättningar för bättre mål-
myndigheten skapa en enhet med ett visst mått av	uppfyllelser utan att myndighetsutövningen för
självständighet och tydligt angiven uppgift att	den skull skall ifrågasättas.
fortsätta utvecklingsarbetet kring världskulturella	Rapporteringen kring en rad projekt stryker
frågeställningar, såväl inom myndigheten som i	också under behovet av en betydande höjning av
samspel med kulturlivets övriga aktörer, kan för-	kompetensen, vilket bl a bör ske genom att man
hoppningsvis en del av grundtankarna i kommit-	vid nyrekrytering månar om att få en ökad och
téns delbetänkande förverkligas.	relevant kompetens för hantering av frågor med
Bland de frågor vi bedömer som angelägna i en	världskulturella perspektiv.
sådan uppgift vill vi peka på utvecklandet av nya

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

V Ä R L D S K U L T U R K O N S U L E N T E R

I rapporten ”Kultur i hela landet” framträder ett närmast pastoralt svenskt landskap insvept i tidiga morgondimmor ur vilka hembygdsföreningar, länsmuséer och byasnack går hand i hand med hemslöjd, folkhögskolor och ortnamn lika exotiska som Unnaryd och Ulricehamn. Här vilar fortfarande ett skimmer och en anda av folkbildning och Afzelius utan att de processer, utmaningar och hotbilder som de världskulturella perspektiven är bärare av, har lyckats göra sig påminda. Vid sidan av de tjugo projekt som rapporten uppehåller sig vid fanns visserligen ett par projekt som påminde både om att meddelanden från världens alla hörn oupphörligen fångas upp och tränger in i var människas intimaste vrår. I språk och tanke frambärs av allt ﬂer människor livet igenom kulturella avtryck från andra länder, andra kulturer och andra villkor.

De världskulturella utmaningarna är en ange– lägenhet för hela landet. Detta är varken en storstads- eller en invandrarfråga. Platserna skiftar så ock de världskulturella uttrycken, men de har förutsättningar att beröra oss vare sig vi bor i Höör, Sätra, Leksand eller Kalix. Det gäller att lyhört kunna fånga upp och sammanfoga såväl olika initiativ eller idéer som sprungit fram ur lokala förhållanden, som att få förankring och gensvar på förslag från centralt håll.

Den hittillsvarande inställningen till den frågan har från Forum för världskulturs sida varit att vid all planering och bedömning av projekt, som

är tänkta att genomföras i Stockholmsområdet, aktualisera frågan om och på vilket sätt även andra orter i landet skall kunna ta del av arrangemanget. Erfarenheterna från ett arrangemang skall

åtminstone kunna föras vidare och prövas på andra håll i landet. För ett fortsatt arbete med

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

världskulturella frågor är det av stor vikt att	fått ytterligare näring genom de iakttagelser som
utveckla formerna för ett förbättrat samarbete	har kunnat göras i anslutning till försöken med en
med olika delar i landet där det enligt vår bedöm-	ökad regionalisering. I det sammanhanget påpekas
ning ﬁnns en stor potential men ofta ett dåligt till-	bland annat att i områden som saknar starka regio-
varataget engagemang för internationella och	nala företrädare för världskulturella frågeställningar
världskulturella frågor.	löper dessa risk att marginaliseras inför andra
Detta förhållande bör enligt vår mening under	regionala och lokala frågor med stark och ofta tra-
en tidsbestämd period kompletteras med ett	ditionell förankring.
system med lokala/regionala ”världskulturkonsu-	För att kunna bidra till utvecklingen av den
lenter” i åtminstone och förslagsvis Skåne, Västra	tidigare nämnda förnyelsen av såväl kulturinstitu-
Götaland och en Norrlandsregion. Uppdraget	tioner/-organisationer och offentliga organ på
skulle utformas så att det kan inspirera till och	kulturområdet, föreslår vi att konsulenterna lokalt
befrämja en ökad verksamhet och ett ökat sökan-	väljs ut bland, och är placerade inom olika beﬁnt-
de av hur de världskulturella processerna också	liga organisationer/institutioner, för att med dem
finns synliggjorda i lokal kulturverksamhet. Erfaren-	som bas, men inte begränsade till dem, kunna
heter från olika länskonsulenter ﬁnns redan och	driva sitt arbete (kulturförvaltning/regionteater/
bör kunna utvecklas vidare för att uppnå resultat	kulturförening /etc).
som står i samklang med de speciella behov som	Kommittén har även övervägt ett mer tradi-
ﬁnns inom detta område.	tionellt sätt att försöka nå den eftersträvade effek-
Försöken bör utformas på ett sådant sätt att	ten genom att, istället för ett antal i viss utsträck-
det går att utveckla ett dynamiskt växelspel mel-	ning självständiga konsulenter, arbeta med lokala
lan en central statlig nivå och en lokal/regional nivå.	referensgrupper. Vi menar dock att sådana refe-
Sedan kommittén lämnade sitt delbetänkande	rensgrupper inte kan ersätta en arbetande konsu-
har behovet av regionala världskulturkonsulenter	lent. För att komma framåt inom detta relativt

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

vida område, krävs en motor som kan driva frågorna kraftfullt mot synbara resultat. Vi utesluter dock inte att det bildas informella referensgrupper som stöd för konsulenten.

Det kan också vara värt att notera att i den slutrapport om förnyelse av kulturinstitutioner som tagits fram av Stiftelsen Framtidens kultur framförs tankar liknade de som kommittén har diskuterat. Man gör även där en direkt koppling till utvecklingen av beﬁntliga stödordningar.

”Nya grupperingar och initiativ har svårt att hävda sig gentemot de gamla strukturerna som ofta anses som självskrivna anslagsmottagare. Varför inte komplettera (och delvis ersätta) med en ny stödordning

som utgår ifrån rätten att göra subjektiva urval? Man utser ett antal ”länkar” som var och en har ett mandat på tre år, därefter skall de bytas ut.”

Detta skulle också i stora stycken kunna vara en beskrivning av såväl de föreslagna världskulturkonsulenterna som tankespår i en riktning som kommittén föreslår att myndigheterna och deras tjänstemän bör kunna pröva att utveckla sitt arbete i. Det man till äventyrs kan invända mot den subjektiva hanteringen är att det förefaller ofrånkomligt att inte erkänna ett till och med tämligen stor mått av subjektivitet vid bedömningen av all konstnärlig verksamhet. Frågan är om dagens modeller är att föredra med en mer förment

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

objektiv bedömning genom ett för den oinvigde	svenska konst- och kulturlivet, erhöll extra resur-
intrikat nät av tjänstemannarekommendationer,	ser åtminstone under ett ca femårigt uppbygg-
referensgruppsutlåtanden och styrelsebeslut. Kon-	nadsskede. Vår bedömning om ett resurstillskott
tentan vid sidan om den formella oantastligheten	på totalt 13 miljoner kronor per år grundade vi på
blir ofta en osynlighet angående vem som i reali-	erfarenheter av den första tidens verksamhet. I
teten är ansvarig för ett till synes mer objektivt	diskussionen angående olika prioriteringar fram-
fattat beslut. Avvägningen är enligt vår mening	står det ofta som en aning vulgärt att inom kultur-
inte lätt, men andra modeller bör prövas som kan	området göra jämförelser med andra kostnader.
innebära förbättrade möjligheter för nya initiativ.	Ibland tycker vi ändå att jämförelser kan få före-
	teelser att anta mer rimliga proportioner. En svensk
E K O N O M I S K A F Ö R U T S Ä T T N I N G A R	spelﬁlm skulle deﬁnitivt klassas som en lågbudget-
I vårt delbetänkande gjorde vi bedömningen att	produktion om den skulle produceras med de
det för den kommande treårsperioden är ange-	resurser som angivits som önskvärda för fortsatta
läget att det ﬁnns speciella ekonomiska resurser	satsningar för en breddning och fördjupning av de
för att möjliggöra undanröjandet av en del av de	världskulturella perspektivens närvaro i svenskt
hinder som vi under kommitténs tid har kunnat	kulturliv.
konstatera. Vårt förslag bottnade i en bedömning	Detta är bedömningar som kommittén fort-
av att den tid som kommittén haft på sig är för	farande gör. Initierandet och utvecklandet av de
kort för att man skall kunna se klara mer långsik-	världskulturella perspektiven inom svenskt kultur-
tiga resultat av olika insatser. I bedömningen låg	liv är en fråga av nationellt kulturpolitiskt intresse
också en värdering av att det av trovärdighetsskäl	och huvudansvaret bör därför ligga på staten. Ett
var angeläget att de kulturpolitiska satsningarna	sådant centralt ansvar förefaller desto mer ange-
och ett brett etablerande av de världskulturella	läget eftersom globaliseringens effekter på olika
frågeställningarna, som ett starkt stråk inom det	sätt slår igenom och påverkar människors liv i hela

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

landet, och det oavsett om man har levt här i	sätt än i dag skall synliggöras i det offentligstödda
generationer eller är nyanländ ﬂykting. När kom-	kulturutbudet undandrar sig vår bedömning.
mittén intar denna ställning så betyder det inte	För kommittén Forum för världskultur är det
att vi anser att detta enbart är en angelägenhet för	angeläget att på nytt framhålla vikten av att det
staten. Vi anser att det i minst lika hög grad är en	under ett initialskede, vid sidan av rent organisa-
uppgift för kommuner och landsting att med stor	toriska förutsättningar, också skapas förutsätt-
kraft skapa ekonomiska och andra förutsättningar	ningar för en tillräckligt stabil ekonomisk platt-
för lokala och regionala initiativ med riktning mot	form för den fortsatta verksamheten inom det
världskulturella processer.	statliga området. Vår bedömning är att ambitions-
Vi har fört ett resonemang där vi påstår att det	nivån bör ligga på ungefär den nivå som vi angav
i grunden inte är något fel på politiken, i betydel-	i delbetänkandet för att olika initiativ skall kunna
sen de politiska målen för ett arbete, som skall	finansieras. Det gäller då allt ifrån regionala världs-
främja utvecklandet av bl a världskulturella per-	kulturkonsulenter till ad hoc-stöd till olika projekt
spektiv inom kulturområdet. Grönt ljus för poli-	där en medﬁnansiering kan minska olika former
tiken innebär inte med automatik att det också i	av ”tröskelhinder” samt andra initiativ mer in-
alla lägen ﬁnns en stark vilja hos tillräckligt många	riktade mot ny kunskap.
politiker i olika politiska församlingar för att inom	Det gäller att skyndsamt följa upp en del av de
en överskådlig tid på ett trovärdigt sätt förverkliga	erfarenheter som Forum för världskultur har gjort
de mål politiken uttrycker. När det gäller den	eller ta fasta på strukturer som verksamheten
punkten ﬁnns fortfarande alltför få tecken på till-	blottlagt. Det har i det sammanhanget varit av
räckligt kraftfulla ambitioner. Om detta i sin	stort intresse för kommittén att följa delar av de
yttersta orsak beror på bristande politisk vilja, eller	resonemang som förs i den tidigare refererade
att det inte förs fram väl utvecklade förslag om	rapporten om utvecklingen av kulturinstitutio-
hur de världskulturella aspekterna på ett bättre	nerna som arbetats fram inom Stiftelsen Fram-

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

tiden kultur. En prövning av vilka förutsättningar	F Ö R D E L A R O L L E R N A
som ﬁnns för en vidareutveckling av de resone-	Kommittén har konstaterat att man från många
mangen och ett sammanförande med en del av de	olika håll framhållit att oklarheten när det gäller
frågeställningar som kommittén anser väsentliga	ansvar, kriterier och praktik mellan en rad olika
att driva vidare av Statens kulturråd, skulle möj-	bidragsgivande myndigheter, utgör ett stort hinder
ligtvis kunna peka ut hittills oprövade former för	för förslagsställarna. Vi har tidigare också påpekat
verksamhetens ﬁnansiering. Eftersom just de världs-	att de ursprungligen goda tankarna om en stor
kulturella perspektiven har förutsättningar att	pluralism när det gäller bidragsgivande instanser
skära tvärs igenom beﬁntliga genreavgränsningar,	ej längre fungerar på ett tillfredsställande sätt.
organisatoriska strukturer och ifrågasätta tradi-	Detta gäller i många tillfällen såväl inom det
tionella uppfattningar samtidigt som de kan inne-	kommunala området som det statliga och är inte
bära mycket stora konstnärliga utmaningar, bor-	begränsat till instanser med uttalat kulturpolitiskt
de diskussionen om utvecklingen av kulturinsti-	uppdrag. Många gånger återﬁnns även aktörer
tutionerna och de världskulturella perspektiven i	med uppdrag inom t ex integrationsområdet bland
svenskt kulturliv kunna sammanföras.	bidragsgivare till kulturprojekt på grund av arran-
Vid sidan om de eventuella möjligheter som	görernas desperata sökande efter ﬁnansierings-
fördjupade diskussioner kring dessa frågor kan föra	källor. Klara avgränsningar är inte möjliga att se,
med sig vill kommittén också peka på ekonomis-	och i de tillfällen det ﬁnns ett relativt tydligt regel-
ka och andra vinster som enligt vår bedömning	verk knäsätts detta genom enskilda beslut. Gene-
kan göras genom en betydande renodling av upp-	rösa tolkningar har ändå gett utrymme för beslut
dragen för de myndigheter med ansvar som	om ﬁnansiellt stöd. Detta är ett problem, och det
berör, eller mer eller mindre tydligt tangerar verk-	drabbar i synnerhet nya aktörer eller initiativ som
samheter inom det världskulturella fältet.	berör förslag med världskulturella förtecken och
	som har en tendens att hamna i ett ingenmansland.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

Våra förslag berör de myndigheter som hanterar	sidor av samma mynt. Följaktligen anser vi att man
ekonomiska resurser för uttalad kulturverksam-	grundligt bör undersöka om inte den logiska
het inom det statliga området, d v s i första hand	konsekvensen av detta bör vara att all bidrags-
Statens kulturråd, Svenska institutet och Sida.	hantering, vid sidan av åtminstone huvuddelarna
Enligt vår mening skulle det vara önskvärt att	av det Konstnärsnämnden redan hanterar, som
man vid det fortsatta utvecklingsarbetet med	berör såväl det nationella som det internationella
koppling till världskulturella frågeställningar strä-	området skall ligga inom Statens kulturråds upp-
vade efter en renodling enligt följande linjer:	drag. När en förslagsställare skall söka stöd för att
Statens kulturråd är ansvarsmyndighet för konst	kunna realisera sina planer oavsett om det bety-
och kulturfrågor i Sverige och har under senare år	der ﬁnansiering av ett eget gästspel i ett annat land
även fått en rad nya uppdrag med anledning av	till vilket man har blivit inbjuden, eller att man
medlemskapet i EU och annat. Det innebär att	söker för genomförandet av ett kulturprojekt i
när nu regeringen, i enlighet med vad vi också	Sverige med eller utan internationell medverkan,
föreslagit i vårt delbetänkande, vill att Statens	skall man vända sig till Statens Kulturråd. Det är
kulturråd skall ha det fortsatta ansvaret för de	kulturlivets egna aktörer som är subjektet i de
världskulturella frågorna så är detta motiverat med	processerna.
att där redan ﬁnns eller kan utvecklas ett relevant	På samma sätt bör det undersökas om man
kunnande samt att dessa är frågor med relevans	inte kan eliminera överlappningen eller den om-
för hela kulturlivet.	vittnade otydligheten i förhållande till Svenska
Vi har tidigare argumenterat för en ståndpunkt	institutets uppdrag. Svenska institutet får i enlig-
som söker visa det ofruktbara i att i samband	het med dessa tankar en tydligare roll som initia-
med världskulturella frågeställningar försöka göra	tivtagare för olika aktiviteter utomlands och där
distinktioner mellan nationella och internationel-	kulturinslag i många tillfällen bör ha sin rätt-
la aspekter på de frågorna. De måste ses som två	mätiga plats. Det kan gälla kultursatsningar under

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

ett svenskt EU-ordförandeskap, Expo 2000 o dyl Skillnaden från dagens situation är att i dessa tillfällen är det Svenska institutet som är subjektet. Man svarar inte för någon bidragshantering men väl för initiativ som utgår ifrån och värnar om svenska intressen utomlands helt i enlighet med redan beﬁntliga regleringsbrev.

För Sidas vidkommande innebär en förändrad rollfördelning enligt ovan endast marginella konsekvenser. Kulturbiståndet har även fortsatt sitt fokus riktat mot kulturlivet i mottagarländerna och hanteringen av de medel som i dag i huvudsak används som bidragsmedel för att stimulera svenska kulturkontakter med utvecklingsländer bör i enlighet med vad som anförts ovan ges i uppdrag till Statens kulturråd att hantera.

Vid en översyn av renodlingen av rollerna enligt dessa tankebanor kan det även bli aktuellt att se

över mindre delar av Konstnärsnämndens bidragsordningar.

Med ett samlat grepp och en strävan efter samsyn inom regeringskansliet bör de budgettekniska justeringar som blir aktualiserade inte innebära avgörande hinder för förverkligandet av dessa

tankar. Om man åstadkommer en större tydlighet inom det statliga området när det gäller bidragsgivningen så har man minskat ett inte obetydligt hinder och skapat något bättre förutsättningar när det gäller ﬁnansieringen av olika kulturprojekt. En annan vinst kan ligga i att man får färre och tydligare samtalsparter. Dessutom motverkar en förändring i enlighet med våra förslag den tendens till uppbyggnad av parallella kompetenser inom de här berörda myndigheterna.

S T O R S T A D S P O L I T I K E N

Man kan av föregående kapitels fokusering på de statliga aktörerna förledas att tro att det också är där som de verkliga kraftcentra ligger. Det är inte vår bedömning. Dock kan centrala väl samordnade statliga resurser vara en god förutsättning för att initiativ som vuxit fram lokalt kan få en chans att växa utöver vad de lokala resurserna tillåter. I storstadsområdena förefaller det som en oönskad konsekvens av stadsdelsreformen är att man ser tydliga tendenser till en skiktning mellan en i huvudsak professionell kulturverksamhet i storstädernas centrala delar och ytterområden som

Det handlar om möten mellan kulturer, teatertraditioner och generationer.

Ur projektbeskrivning för ”Världsteaterprojektet”, 1999.

präglas av en amatörkultur. Detta kan säkert del-	Det kan i det framtida arbetet med de världs-
vis ha sin förklaring i att kulturnämndernas resur-	kulturella aspekternas ställning inom den svenska
ser förbrukas genom åtaganden för centrala och	kulturpolitiken vara värt att även fundera över
centralt belägna kulturinstitutioner medan ytter-	om lokaliseringen av centrala institutioner förvalt-
områdenas stadsdelnämders resurser är så utom-	ningar eller myndigheter kan ha någon positiv
ordentligt marginella att de inte räcker till något	inverkan när det gäller verksamhetens utform-
annat än ett stöd till den lokala amatörkulturen.	ning och innehåll. Placeringen av Tensta konst-
Detta förhållande blir desto mer tankeväckande	hall är ett exempel på en medveten lokalisering av
om man tar i beaktande att det också är i storstä-	något som förväntas växa till en i det stockholmska
dernas ytterområden som den största andelen	kulturlivet central kulturinstitution. Att Mång-
människor med andra kulturella erfarenheter och	kulturellt centrum ligger i Fittja förefaller ade-
referensramar bor. Ett faktum som borde kunna	kvat eftersom platsen och dess människor är det
utgöra ett viktigt inslag och en utmaning även för	centrala objektet i sökandet efter ny kunskap och
det professionella kulturlivet.	nya insikter. Skulle det spela någon roll om cen-
I ljuset av detta är det beklagligt att konst- och	trala statliga kulturmyndigheter eller andra för-
kulturfrågor inte har förmått inta en speciellt	valtningar ﬂyttades från Stockholms innerstad till
framträdande roll inom ﬂera av de tillväxtavtal	Skärholmen eller Handen som ett medvetet
som slutits inom ramen för den speciella stor-	ställningstagande och en påminnelse om att det
stadsatsningen. Detta har varit ett område till vil-	svenska kulturlandskapet förändrats sedan 1974?
ket det har slussats extra resurser utan att kultur-
livets olika aktörer förmått utforma idéer, skapa
gehör eller utrymme för just konst och kultur.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

100

Bilaga 1

Dir. 1998:14

Beslut vid regeringssammanträde

den 19 februari 1998

S A M M A N F A T T N I N G A V U P P D R A G E T

En kommitté tillkallas med uppgift att under åren 1998 och 1999 bedriva en initiativtagande och samordnande försöksverksamhet, benämnd Forum för världskultur. Syftet med Forum för världskultur är att främja den konstnärliga och kulturella mångfalden i Sverige genom att ge plats för kulturyttringar från länder och miljöer, vilkas kultur vanligen inte görs tillgänglig genom etablerade kommersiella eller institutionella kanaler. Försöksverksamheten skall främst inriktas på scenisk produktion och idégivande kontaktverksamhet.

B A K G R U N D

I budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/ 98:1 utg.omr. 17, sid. 24-26) föreslog regeringen att en försöksverksamhet, benämnd Forum för världskultur, skall inledas våren 1998. Syftet med verksamheten är att öka den konstnärliga och kulturella mångfalden i Sverige genom att ta initiativ till och samordna presentation av kulturyttringar från hela världen. I december 1997 godkände riksdagen att verksamheten bedrivs med den inriktning som anges i propositionen (bet. 1997/98:Kr U1, rskr. 1997/98:97).

Regeringen har denna dag godkänt att ett avtal träffas mellan staten, Stockholms läns landsting och Stockholms stad om organisation och ﬁnansiering av Forum för världskultur under åren 1998 och 1999. Stockholms läns landsting och Stockholms stad är avtalsparter eftersom en stor del av försöksverksamheten kommer att bedrivas i Stockholmsregionen. Enligt avtalet skall Forum för världskultur drivas som en kommitté under Kulturdepartementet. Kommittén skall bestå av tre ledamöter, som var och en representerar staten, Stockholms läns landsting respektive Stockholms stad. En av ledamöterna skall vara ordförande. Till kommittén skall knytas ett programråd, bestående av högst fem sakkunniga med kulturbakgrund. Rådet skall tillsammans med kommittén utforma verksamheten och svara för dess konstnärliga och idémässiga innehåll. Kommittén är budgetansvarig och ytterst ansvarig för verk-

samheten. För kommitténs dagliga arbete skall det utses en verksamhetsledare. Staten skall samråda med Stockholms läns landsting och Stockholms stad om direktiv till kommittén samt om ordförande, programråd, övriga sakkunniga, experter och verksamhetsledare. Av avtalet framgår vidare att staten betalar kommittéarvoden samt ställer kontorslokaler, utrustning och personal till kommitténs förfogande, allt till en kostnad av högst 1,5 miljoner kronor per år. Härutöver skall kommittén årligen tillföras verksamhetsmedel om 2 miljoner kronor från staten, 1 miljon kronor från Stockholms läns landsting och 2 miljoner kronor från Stockholms stad.

U T G Å N G S P U N K T E R

Ett av riksdagen fastställt mål för den nationella kulturpolitiken är att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet. Ett annat mål är att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Dessa och övriga mål för den nationella kulturpolitiken är den grundläggande utgångspunkten för Forum för världskultur.

En viktig kulturpolitisk princip är att varje kulturinstitution tar ansvar för att dess verksamhet vänder sig till hela befolkningen. Ett naturligt led i detta ansvar är att utveckla verksamhet med inriktning även på kulturer som tillförts vårt samhälle genom invandring.

Huvudsyftet med Forum för världskultur är att inspirera beﬁntliga institutioner och organisationer till detta. Därvid kan olika tillvägagångssätt bli aktuella. Kontaktskapande och idégivande insatser är av stor betydelse, likaså samordning av redan tagna initiativ inom kulturlivet. Ett annat sätt att driva på utvecklingen är att skapa förebilder genom egna konstnärliga produktioner.

Enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna för Forum för världskultur avses med världskultur kulturyttringar från olika delar av världen som bidrar till att öka mångfalden i svenskt kulturliv, särskilt kulturyttringar från länder och miljöer, vilkas kultur inte naturligt blir tillgänglig för en publik i Sverige genom etablerade kommersiella eller institutionella kanaler. Denna deﬁnition skall sålunda vara vägledande vid avgränsningen av Forums verksamhetsområde. Vägledande för verksamheten skall i övrigt vara mångfald i de kulturella uttrycken och hög konstnärlig kvalitet. Därvid är det angeläget att ta till vara den

samlade erfarenhet, kompetens och kreativitet som redan ﬁnns inom kulturlivet och förankra nya initiativ inom detta.

U P P D R A G E T

Enligt de riktlinjer för verksamheten som riksdagen har antagit skall Forum för världskultur ha till uppgift att

–initiera, stimulera och samordna verksamhet inom existerande institutioner och organisationer med inriktning på andra kulturer än den traditionellt västerländska,

–genomföra egna projekt med samma inriktning, varvid stort utrymme skall ges för nya tväretniska och tvärkulturella uttryck,

–arrangera möten mellan konstnärer och andra kulturarbetare med erfarenhet från olika kulturer,

–informera om pågående och planerade kulturhändelser med anknytning till världskultur,

–i olika former ta initiativ till kultur- och samhällsdebatt,

–utveckla ett samarbete med kulturinstitutioner, kulturföreningar och kommuner över hela landet i avsikt att upprätta förslag till ett handlingsprogram för en kulturpolitik som har till mål att bygga upp en ny kulturell gemenskap i Sverige.

De uppgifter som riksdagen har knutit till Forum för världskultur är omfattande och av skiftande karaktär. Inom ramen för riksdagens samlade uppdrag skall försöksverksamheten främst inriktas på två typer av verksamhet, nämligen sceniska produktioner och idégivande kontaktverksamhet. Kommittén skall anta ett verksamhetsprogram, som ger möjlighet att under ett år vinna så mycket erfarenhet att slutsatser kan dras rörande verksamhetens fortsatta inriktning och organisation. För verksamhetens framtida organisation är utgångspunkten att såväl de samordnande som de producerande uppgifterna skall fullgöras inom beﬁntliga strukturer på kulturområdet.

Kommittén skall samarbeta med fristående producenter och kulturinstitutioner. Dessa kan vara Svenska riksteatern när det gäller gästspel på Södra teatern, Orionteatern när det gäller produktion av s k världsteater och Svenska rikskonserter när det gäller musikproduktion.

Med utgångspunkt i den producerande verksamheten men också på annan grund skall kommittén anordna debatter,

seminarier och idékonferenser i syfte att bilda opinion samt stimulera kulturlivets institutioner och organisationer till nya initiativ för att skapa kulturell gemenskap.

Möjligheterna att ge ut idéskrifter och anordna utställningar i anslutning till konferensverksamheten skall prövas. I fråga om utställningsarrangemang är det lämpligt att kommittén samråder med bl a Riksutställningar.

Debatter och seminarier kan genomföras i samverkan med Svenska riksteatern i Södra teatern eller på annat håll med andra samarbetsparter. Överenskommelsen med Stockholms läns landsting och Stockholms stad förutsätter en nära samverkan med t ex det planerade Världsbiblioteket, Kulturhuset och Konserthuset i Stockholm.

Vid programplaneringen skall kommittén beakta den mångfald av verksamheter med inriktning på andra kulturer som redan i dag ﬁnns inom kulturlivet. För att undvika dubbelarbete och hitta utvecklingsbara initiativ är det lämpligt att kommittén inledningsvis skaffar sig en överblick över vad existerande institutioner och organisationer gör inom kommitténs intresseområde. Möjligheterna till samordning med det svenska kulturbiståndet och annan kulturstödjande verksamhet skall undersökas. Kommittén skall samråda med bl a Statens kulturråd, Svenska institutet och SIDA.

R E D O V I S N I N G A V U P P D R A G E T

För kommitténs arbete gäller regeringens direktiv om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om prövning av offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om redovisning av jämställdhetspolitiska aspekter (dir. 1994:124) samt om redovisning av konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49). Kommittén skall senast den 1 mars 1999 i en delrapport till Kulturdepartementet redovisa erfarenheterna av den bedrivna programverksamheten samt lämna förslag till fortsatt inriktning på denna. I delrapporten skall kommittén även föreslå hur verksamheten skulle kunna införlivas i kulturområdets beﬁntliga organisation. Slutrapport över försöksverksamheten skall lämnas till Kulturdepartementet senast den 31 december 1999.

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

101

Bilaga 2

Dir. 1999:55

Beslut vid regeringssammanträde den 1 juli 1999

S A M M A N F A T T N I N G A V U P P D R A G E T

Forum för världskultur (Ku 1998:01) skall senast den 1 mars 2000 avge delrapport över verksamheten. Slutrapport skall lämnas senast den 31 december 2000.

B A K G R U N D

Med stöd av regeringens bemyndigande den 19 februari 1998 (dir. 1998:14) tillkallade chefen för Kulturdepartementet en kommitté med uppgift att under åren 1998 och 1999 bedriva en initiativtagande och samordnande försöksverksamhet, benämnd Forum för världskultur. Syftet med Forum för världskultur är att främja den konstnärliga och kulturella mångfalden i Sverige genom att ge plats för kulturyttringar från länder och miljöer, vilkas kultur vanligen inte görs tillgänglig genom etablerade kommersiella eller institutionella kanaler. Enligt direktiven skall kommittén senast den 1 mars 1999 i en delrapport till Kulturdepartementet redovisa erfarenheterna av den bedrivna programverksamheten samt lämna

R U T L U K S D L R Ä V R Ö F M U R O F

102

förslag till fortsatt inriktning på denna. Slutrapport över försöksverksamheten skall lämnas senast den 31 december 1999.

Mellan staten, Stockholms läns landsting och Stockholms stad har ett avtal träffats om organisation och ﬁnansiering av Forum för världskultur. Enligt avtalet skall verksamheten pågå under åren 1998 och 1999.

Forum för världskultur begärde den 5 januari 1999 att uppdraget förlängs med ett år. Skälet för begäran är att programverksamheten blivit starkt fördröjd genom omständigheter som kommittén inte har kunnat påverka. Stockholms läns landsting och Stockholms stad har genom beslut den 20 april 1999 respektive den 19 maj 1999 medgivit att uppdraget förlängs att gälla tom den 31 december 2000, förutsatt att förlängningen inte innebär ekonomiska åtaganden utöver vad som tidigare avtalats.

U P P D R A G E T

Försöksverksamheten med Forum för världskultur skall pågå även under år 2000. Förlängningen innebär inte att medel utöver vad som tidigare har beslutats kommer att tillföras verksamheten. En delrapport med det innehåll som angivits i dir. 1998:14 skall lämnas till Kulturdepartementet senast den 1 mars 2000. Slutrapport över försöksverksamheten skall lämnas senast den 31 december 2000.

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

103

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

104

F O R U M F Ö R V Ä R L D S K U L T U R

105