Dir. 2000:91
Beslut vid regeringssammanträde den 7 december 2000.
Utredaren skall
- kartlägga och analysera de regler som gäller för Allmänna arvsfonden
och Arvsfondsdelegationen, bl.a. den rättsliga ställningen och de
regler som gäller redovisning och revision av fonden och delegationen,
- med utgångspunkt i de genomförda analyserna överväga alternativa
modeller för fondens och delegationens verksamhet. Utredaren skall
föreslå den modell som bäst tillgodoser intentionerna bakom lagen
(1994:243) om Allmänna arvsfonden och samtidigt löser de problem som
identifierats.
Utredaren skall dessutom bl.a. se över villkoren kring det s.k.
lokalstödet.
1991 års Arvsfondsutredning
I samband med behandlingen av regeringens skrivelse med redovisning för fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1988/89
(skr. 1989/90:131) uttalade Socialutskottet (bet. 1989/90:SoU29) att regeringen gett ändamålsparagrafen en vid tolkning. Utskottet uttalade också att det av det redovisade materialet inte gått att helt klarlägga om utdelningen av medel till stat och kommun skett i överensstämmelse med ändamålsbestämmelsen. Med anledning av en hemställan från utskottet gav riksdagen regeringen till känna (rskr. 1989/90:318) att en översyn borde göras av arvsfondens ändamålsbestämmelse i syfte att bl.a.
klarlägga om utdelningen av medel till stat och kommun skett i överensstämmelse med ändamålsparagrafen. Mot bakgrund av detta tillkallades i januari 1991 en särskild utredare för att bl.a. göra denna översyn. Utredningen, som antog namnet 1991 års arvsfondsutredning, lämnade i november 1992 betänkandet Allmänna arvsfonden (SOU 1992:120).
Med betänkandet som underlag föreslog regeringen vissa ändringar och förtydliganden i fråga om arvsfondens ändamål och användningsområde, beslutanderätt m.m. (prop. 1993/94:124). Den övergripande beslutanderätten skulle ligga kvar hos regeringen men en ny statlig myndighet, Arvsfondsdelegationen, skulle besluta om stöd ur fonden inom de ramar och riktlinjer som regeringen bestämmer. Riksdagen antog därefter en ny lag om arvsfonden; lagen om Allmänna arvsfonden, vilken trädde i kraft den 1 juli 1994. Allmänna arvsfonden förvaltas liksom tidigare av Kammarkollegiet.
Regeringen lämnar varje år till riksdagen en skrivelse med redovisning av fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under föregående år.
I samband med riksdagens behandling av skrivelsen med redovisning av budgetåret 1999 (skr. 1999/2000:125) och Riksdagens revisorers förslag angående Allmänna arvsfonden (förs. 1999/2000:RR9) har Socialutskottet uttalat att Riksdagens revisorers rapport ger stöd för att flera olika frågeställningar i anslutning till Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationen bör bli föremål för ytterligare utredning (bet.
2000/01:SoU2). Riksdagen har gett regeringen till känna att regeringen borde tillsätta en utredning med uppdrag att ge en allsidig belysning av olika frågeställningar i sammanhanget samt, om det behövs, föreslå förändringar.
Utredaren skall kartlägga och analysera de regler som gäller Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationen, bl.a. den rättsliga ställningen och de regler som gäller redovisning och revision. Med utgångspunkt i de genomförda analyserna skall utredaren överväga alternativa modeller för fondens och delegationens verksamhet.
Varje modell skall granskas utifrån bl.a. följande aspekter.
- Avveckling av dödsbon
- Bevakning av Allmänna arvsfondens intressen
- Förvaltning av Allmänna arvsfonden
- Utbetalning av stöd
- Fördelning av stöd
- Kostnadseffektivitet
- Organisatorisk tillhörighet/placering
- Erfarenhetsspridning
- Uppföljning och utvärdering.
Utredaren skall föreslå den modell som bäst tillgodoser intentionerna bakom lagen om Allmänna arvsfonden och samtidigt löser de problem som identifierats.
Varje mottagare av stöd skall, i enlighet med 11 § lagen om Allmänna arvsfonden, lämna en redovisning för hur de beviljade medlen använts.
Redovisningen skall lämnas till Arvsfondsdelegationen senast vid den tidpunkt som anges i beslutet om stöd. Den skall vara bestyrkt av vederbörande revisor, vilket för mindre föreningar ofta är synonymt med föreningens revisor. Redovisningar som lämnas av t.ex.
handikapporganisationerna är oftast granskade och bestyrkta av auktoriserad eller godkänd revisor. Något krav på godkänd eller auktoriserad revisor finns dock inte.
Utredaren skall överväga behovet av och, om det behövs, föreslå hur ett krav på auktoriserad eller godkänd revisor skall utformas.
Till Arvsfondsdelegationens uppgifter hör enligt förordningen
(1994:952) om Allmänna arvsfonden bl.a att följa upp projekt som beviljats stöd.
Varje mottagare av stöd skall senast vid den tidpunkt som finns angiven i beslutet lämna en skriftlig redogörelse för det genomförda projektet. Anvisningar för sådana redogörelser bifogas beslutet.
Medel för dokumentation och utvärdering ingår oftast i det beviljade beloppet. För projekt för vilka beviljats stöd med ett högt belopp, ställs oftast särskilda krav på utvärdering.
Utredaren skall överväga och föreslå metoder som kan påvisa långsiktiga effekter av projekt som genomförs med stöd ur Allmänna arvsfonden.
Regeringen skall enligt 31 § lagen om Allmänna arvsfonden varje år till riksdagen redovisa hur arvsfondsmedlen föregående budgetår fördelats samt ange den kommande inriktningen av stödet.
Utredaren skall, bl.a. med utgångspunkt i de senaste fem årens regeringsskrivelser till riksdagen, överväga om regeringen bör avsätta medel, och i så fall hur stor del av de utdelningsbara medlen, för områden som är angelägna att utveckla.
Enligt 6 § lagen om Allmänna arvsfonden kan stöd, om det bedöms som särskilt angeläget, lämnas som bidrag till anläggningar, lokaler och utrustning. Enligt regeringens och Arvsfondsdelegationens praxis ställs det villkor för stödet till anläggningar och lokaler. Så skall t.ex. hela eller del av stödet återbetalas, om den lokal stödet avser används för annat ändamål inom en tioårsperiod.
Utredaren skall överväga om och på vilket sätt denna praxis skall bli föremål för reglering.
Utredaren skall samråda med Kammarkollegiet, andra berörda myndigheter samt med organisationer som bedriver ideell verksamhet till förmån för fondens målgrupper, dvs. barn, ungdomar och personer med funktionshinder.
Utredaren skall lämna de förslag till författningsändringar och förändringar i övrigt som översynen kan ge anledning till.
Utredaren skall redovisa sitt arbete till regeringen senast den 1 november 2001.
(Socialdepartementet).