Dir. 2000:66
Beslut vid regeringssammanträde den 5 oktober 2000.
En parlamentarisk kommitté tillkallas med uppdrag att lägga fram förslag till ett handlingsprogram för det svenska språket. Programmet skall dels syfta till att främja svenska språkets ställning, dels syfta till att alla i Sverige - oavsett språklig och social bakgrund
- utifrån sina förutsättningar skall ges likvärdiga möjligheter att tillägna sig svenska språket.
Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 november 2001.
Regeringen gav år 1997 Svenska språknämnden i uppdrag att utarbeta förslag till ett handlingsprogram för att främja det svenska språket.
Uppdraget redovisades våren 1998. Enligt nämndens förslag bör svenska språkets ställning i Sverige lagfästas. Det övergripande målet bör vara att svenskan skall bevaras som ett samhällsbärande och komplett språk i Sverige. Förslaget till handlingsprogram omfattar även ett flertal enskilda åtgärder inom bl.a. språkvården, grundskola och gymnasium, högre utbildning och forskning, arbets- och näringsliv, massmedier och EU. Språknämndens förslag redovisas närmare nedan.
I budgetpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:1, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid) konstaterade regeringen att det finns anledning att med utgångspunkt från nämndens förslag till handlingsprogram gå vidare i arbetet med att främja svenska språket och som en första åtgärd tillfördes språkvården vissa reformmedel fr.o.m. år 1999. Regeringen redovisade att utgångspunkterna för en svensk språkpolitik bör vara att svenska språket bevaras som ett samhällsbärande och komplett språk i Sverige och att det förblir ett officiellt språk i EU. En målsättning bör vara att alla får tillgång till god undervisning i svenska, att undervisning som grundprincip sker på svenska, att det finns ett varierat och rikligt utbud av kultur på svenska, att forskning om och vård av svenska språket håller hög kvalitet, liksom att språkvårdare, tolkar och översättare finns att tillgå. Radio och TV har en särskilt viktig roll i sammanhanget.
Samtidigt betonade regeringen att dessa krav och ambitioner inte får ställas mot en bred acceptans av den svenska som inte talas helt perfekt eller talas med utländsk brytning.
Under hösten 1999 beslutade riksdagen att ge regeringen tillkänna att en parlamentarisk språkpolitisk utredning bör tillsättas och att utredningen skall arbeta förutsättningslöst (bet. 1999/2000:KrU2 s.
11-14, rskr. 1999/2000:7). Kulturutskottet redogör i sitt betänkande utförligt för behovet av en sådan utredning. Där anges bl.a. att den talade och skrivna svenskan är vår främsta kulturbärare och utgör en av de viktigaste förutsättningarna för vår kulturella identitet.
Självklart är det av största vikt att språket vårdas och att dess ställning stärks. Det är därför glädjande, menar utskottet, att Språknämnden på regeringens uppdrag utarbetat ett förslag för att främja det svenska språket. Förslaget spänner över flera samhällssektorer och innebär att åtgärder för att främja språket bör sättas in på flera områden. Utskottet konstaterar att ansträngningar görs inom olika samhällssektorer - t.ex. på kulturens, utbildningens och integrationens områden - för att till dem som bor i landet förmedla känsla för och kunskaper i svenska språket och därmed bl.a.
skapa delaktighet i samhället. Det kan enligt utskottet likväl finnas risk för språkutarmning inom delar av befolkningen. Utskottet menar att en sådan utveckling kan leda till problem för demokratin. En försvagning av svenska språkets ställning i samhället skulle, enligt utskottet, strida mot de av riksdagen antagna kulturpolitiska målen som bl.a. syftar till att värna yttrandefriheten och att skapa reella förutsättningar för alla att använda den.
Utredningen om svenskan i EU överlämnade under hösten 1998 betänkandet Svenskan i EU (SOU 1998:114) med förslag på åtgärder för att höja kvaliteten på de svenska översättningarna och på originaltexter som produceras inom EU:s institutioner. Sverige har också deltagit i en arbetsgrupp inom EU som har föreslagit riktlinjer för att höja den språkliga och redaktionella kvaliteten på gemenskapslagstiftningen
(EGT C 73, 17.3.1999, s.1). I sina synpunkter på kommissionens reformprogram har Sverige påpekat att klarare originaltexter inom EU:s institutioner är en viktig förutsättning för en effektivare och mera medborgarnära förvaltning. Som ett led i arbetet för att främja ett klart och enkelt juridiskt språk inom EU kommer Sverige under sitt ordförandeskap att anordna en EG-rättskonferens där detta ämne behandlas.
Ett viktigt mål inom EU är att stärka den språkliga mångfalden i Europa. År 2001 har utsetts till det europeiska året för språk.
Syftet med språkåret är att öka medvetenheten om den språkliga mångfalden i Europa, främja flerspråkighet bland invånarna och att uppmuntra till en livslång inlärning av språk. Regeringen har tillsatt en nationalkommitté med uppgift att genomföra det europeiska året för språk (U2000:23).
Europeiska kommissionen har nyligen föreslagit ett fortsatt och utvecklat gemenskapsprogram för att främja utveckling och användning av ett europeiskt digitalt innehåll på det globala nätet och för att främja den språkliga mångfalden i informationssamhället.
I Språknämndens program beskrivs språkvårdens nuvarande organisation och verksamhetsformer, analyseras viktiga faktorer i dagens språksituation och föreslås olika åtgärder.
Språknämnden framhåller att språkvården i Sverige alltid har gått en mellanväg mellan centraliserad språkstyrning och fullkomligt fri tävlan mellan olika uttryckssätt och språkarter, vilket är en rimlig balansgång i ett litet autonomt land där en demokratisk syn på nationalspråket råder och där svenskans ställning länge varit självklar. Språknämnden anser att svenskans ställning inte längre är lika självklar och att det därför är rimligt att i lag stadfästa svenska som huvudspråk i Sverige.
Enligt nämnden bör huvudmålet för språkpolitiken vara att behålla svenskan som ett samhällsbärande och komplett språk i Sverige utan inskränkningar i Sverige samt ett officiellt språk i EU.
Kravet på svenskan som samhällsbärande språk utan inskränkningar i Sverige bör, enligt nämnden, specificeras för situation efter situation med hänsyn till tal och skrift, i utbildning, i regeringens och riksdagens arbete, inom myndigheter och mellan myndigheter och medborgare, i rättsväsendet. Inte minst i förhållande till den europeiska unionen gäller det att ha en klar språkpolitisk linje.
Svenskan måste förbli officiellt språk i EU. Vidare måste kravet på svenska som samhällsbärande språk kombineras med möjligheter för alla att lära sig det språket, särskilt för dem som har ett annat modersmål. Dessutom måste generösa utbildningsmöjligheter kombineras med tolk- och översättarservice i olika sammanhang.
Språknämnden föreslår mot denna bakgrund en rad enskilda åtgärder inom olika samhällssektorer.
Svenska språknämnden har i en särskild skrivelse även redovisat en principskiss om svensk språkvård och Språknämndens framtida organisation.
Den parlamentariska kommittén skall föreslå ett handlingsprogram som dels syftar till att främja det svenska språkets ställning, dels syftar till att alla i Sverige - oavsett språklig och social bakgrund - utifrån sina förutsättningar skall ges likvärdiga möjligheter att tillägna sig svenska språket. Följande riktlinjer skall gälla för kommitténs arbete.
De av riksdagen fastställda nationella kulturpolitiska målen skall utgöra en plattform för kommitténs arbete.
Uppdraget spänner över flera samhällssektorer, vilket även innebär att kommittén kan föreslå åtgärder inom flera olika politikområden.
Kommittén skall bl.a. utgå från det förslag till handlingsprogram för att främja svenska språket som Svenska språknämnden lämnat, liksom från de undersökningar, kartläggningar m.m. som kommittén initierar. Det står kommittén fritt att på plats göra jämförelser med situationen i andra nordiska länder och andra länder inom EU.
Inom ramen för handlingsprogrammet skall kommittén belysa behovet och vikten av svenska både som ett väl utvecklat allmänspråk och som ett språk inom olika fackområden. Det svenska språkets tillstånd och utveckling inom skilda samhällssektorer som politik och förvaltning, arbetsliv och marknad, högre utbildning och forskning, förskola och skola, vuxenutbildning och folkbildning, hälso- och sjukvård, informationsteknik, medier och kultur, liksom inom EU, skall analyseras och ligga till grund för kommitténs förslag.
För ett demokratiskt samhälles utveckling är språket och yttrandefriheten av central betydelse. Makten i sina olika former utövas i hög grad genom språket. Nya klasskillnader växer fram i samhället och den enskildes chanser har till stor del blivit beroende av språkfärdigheten. Kommittén skall lämna förslag på konkreta åtgärder som gör att alla, inte minst barn och unga, ges likvärdiga möjligheter att tillägna sig svenska språket. Här spelar givetvis skolan en särskilt viktig roll.
Till de frågor som kommittén skall ta ställning till hör även hur känslan och intresset för det svenska språket kan stimuleras. Även kunskaper i, attityder till och bruk av minoritets- och invandrarspråk och stora internationella språk skall belysas. Kommittén skall även ta del av den kunskap som finns om svenska som andraspråk.
Kommittén skall föreslå åtgärder som leder till att svenskans ställning som officiellt språk inom EU kan bevaras. Behovet av kvalificerade översättare och tolkar skall i det sammanhanget belysas särskilt. Kommittén skall även följa och stimulera initiativ på språkteknologiområdet samt föreslå åtgärder som främjar översättningsverktyg och andra språktekniska hjälpmedel i samverkan med bl.a. IT-kommissionen. Kommittén skall ta del av förslagen i betänkandet Svenskan i EU (SOU 1998:114), Europeiska kommissionens föreslagna program om ett flerårigt gemenskapsprogram med uppgift att bl.a. främja språklig mångfald samt Nuteks utredning Maskinöversättning (N1999/7189/ITFOU).
Kommittén skall, mot bakgrund av Språknämndens förslag, pröva om det är ändamålsenligt att det svenska språkets ställning regleras i lag.
Handlingsprogrammet för det svenska språket skall omfatta såväl myndigheter eller andra organiserade aktörer i samhället som enskilda medborgare. Programmet skall innehålla uppföljningsbara mål.
Kommittén skall i förekommande fall lämna författningsförslag.
Det ingår även i kommitténs uppdrag att lägga fram förslag om den svenska språkvårdens framtida uppgifter och organisation i ljuset av det handlingsprogram som föreslås.
Kommittéarbetet skall bedrivas i nära kontakt med språkvårdande instanser som Svenska språknämnden, den rekonstruerade Tekniska nomenklaturcentralen, Svenska Akademien och Regeringskansliets språkexperter. Kommittén skall även ta till vara kunskaper och erfarenheter som finns inom kulturlivet och dess olika organisationer och institutioner, hos myndigheter, universitet, högskolor, förskolor och skolor, vuxenutbildningsenheter och folkbildningsorganisationer, hos fack- och intresseföreningar, samt hos andra kommittéer och arbetsgrupper med relevans för uppdraget. Vidare skall kommittén följa utvecklingen och ta del av erfarenheter i de övriga nordiska länderna och inom EU.
Kommittén skall samråda med Nationalkommittén med uppgift att genomföra det europeiska året för språk (U2000:23) och med Statskontoret, som har Justitiedepartementets uppdrag att utvärdera begripligheten i svenska myndigheters texter (dnr Ju2000/4655).
Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 november 2001.
(Kulturdepartementet)