Svar på fråga 2000/01:1650 om förmögenhetsbeskattning för överlikviditet i bolag
Finansminister Bosse Ringholm
Kaj Larsson har frågat mig om jag är beredd att ändra förmögenhetsskattereglerna för andelar i bolag som inte är marknadsnoterade så att arbetande kapital i bolag blir fritt från förmögenhetsbeskattning för ägaren och så att lagen inte tolkas godtyckligt i olika delar av landet.
Vid beräkning av skattepliktig förmögenhet ska aktier som inte är marknadsnoterade tas upp som tillgång. Vid värderingen av aktierna beaktas dock tillgångar och skulder i bolaget i den omfattning som skulle ha gällt om de innehafts direkt av delägaren. Det innebär att man vid värderingen av aktierna endast ska beakta sådana tillgångar som är skattepliktiga enligt förmögenhetsskattelagen. Arbetande kapital, dvs. företagstillgångar hänförliga till rörelse och jordbruk, är inte skattepliktigt och undantas därför vid värderingen. Det betyder alltså att aktieägaren inte beskattas för det arbetande kapitalet.
Tillgångar i kapitalförvaltning är däremot skattepliktiga enligt förmögenhetsskattelagen och beaktas således vid värderingen av aktierna. Om så inte vore fallet skulle en ägare kunna uppnå skattefrihet genom att lägga in förvaltningen i ett bolag. Omfattande tillgångar i form av aktier och andra värdepapper skulle därmed kunna försvinna som underlag för förmögenhetsbeskattningen.
Det finns alltså goda skäl för att vid förmögenhetsbeskattningen upprätthålla gränsen mellan arbetande kapital och kapitalförvaltning. Hur gränsen ska dras mellan vad som ska anses som normal likviditet och överlikviditet är det knappast möjligt att lagstifta om. Frågan har därför överlämnats till de rättstillämpande myndigheterna.
Jag är inte beredd att föreslå några förändringar av gällande rätt.