Svar på frågorna 2000/01:1108 om identifiering av poliser vid misstanke om brott och 1109 om identifikationsnummer på polisens skyddsutrustning
Justitieminister Thomas Bodström
Alice Åström har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att säkerställa att poliser kan identifieras vid misstanke om brott. Kia Andreasson har frågat mig om jag avser att verka för att en lagstiftning om obligatorisk märkning av polisens skyddsutrustning skyndsamt kommer till stånd. Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.
Alla medborgare är fria att på allmän plats anordna och delta i demonstrationer. Demonstrationsfriheten är ett centralt inslag i den svenska demokratin och ska så vara. Polisen har en viktig uppgift att upprätthålla allmän ordning och säkerhet bl.a. i samband med demonstrationer. Det uppdraget får aldrig utgöra ett hot mot den fria åsiktsbildningen. Det är tvärtom ett sätt att säkerställa att demonstrationer kan genomföras på ett sätt så att varken människor eller egendom kommer till skada.
Polisen har stora befogenheter och får använda våld för att fullgöra sina uppgifter. Dessa befogenheter utövas av polisen under tjänsteansvar.
Poliserna ställs ibland inför svårbemästrade situationer där de utsätts för allvarliga risker och tvingas därför att i vissa fall bära olika slags skyddsutrustning. Utrustningen kan i vissa fall minska möjligheterna att identifiera enskilda polismän. Samhället kräver av polisen att ett ifrågasatt händelseförlopp så långt som möjligt ska kunna klargöras. I det arbetet är det även viktigt att enskilda polismän kan identifieras. Öppenhet gagnar allmänhetens förtroende för polisen.
Jag anser att polisen skyndsamt ska utarbeta ett system som gör det möjligt att identifiera poliser som bär skyddsutrustning. Jag vet att Rikspolisstyrelsen arbetar med frågan.
Arbetsmiljöverket utreder de arbetsmiljöaspekter som ett system för identifiering kan innebära. Ett sådant system får inte medföra att enskilda poliser riskerar att utsättas för våld eller hot om våld eller andra former av repressalier. Jag kommer att följa den fortsatta utvecklingen noga.
Slutligen vill jag påminna om att regeringen i december 2000 beslutade att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdraget att granska den ordinära tillsynen av polisen och åklagarväsendet. Syftet är att säkerställa medborgarnas krav på en demokratisk insyn och kontroll. Kommittén ska bl.a. överväga om regleringen, organisationen och handläggningsrutinerna för brottsanmälningar och klagomål mot anställda inom polisen och åklagarväsendet fyller de höga krav som måste ställas på en sådan verksamhet.