den 15 december

Fråga 2000/01:468 av Lennart Fridén (m) till justitieminister Thomas Bodström om ersättningsansvar vid skadegörelse

Nyligen har Polisen i Västra Frölunda (Göteborg) avslöjat en grupp ungdomar som ägnat sig åt systematisk skadegörelse @ mest krossande av fönsterrutor. Värdet av det skadade ligger på upp emot 1 miljon kronor. Samtidigt har man kommit på en grupp av unga som gjort sig skyldiga till förödande klotter på ett antal skolbyggnader och ett tiotal bilar samt ett tredje gäng som ägnat sig åt att kasta sten på spårvagnar och krossat fönster och därigenom framkallat stor skaderisk för passagerare.

Samtliga dessa unga lagöverträdare är enligt polisens uppgifter enligt lagen själva ersättningsskyldiga, men ingen förälder kan tvingas betala. Ingen av dessa unga är myndig. Själv säger polisen att "det kan vara svårt att kräva ersättning från så unga personer. De har förmodligen inte så mycket pengar som skadegörelsen kostat. Vi har tagit kontakt med socialtjänsten och det har diskuterats om att de eventuellt ska få göra rätt för sig på annat sätt än att betala." Självfallet kan det vara bra att den som är över 15 år, och alltså straffmyndig, själv formellt blir ansvarig, men det hjälper inte de drabbade. I många andra sammanhang är man som förälder ansvarig för sina barn till dess att de fyller 18 år. Varför inte i ett sammanhang som detta? Det skulle dessutom ge föräldrarna ett verksamt påtryckningsmedel i fostrarrollen @ "detta drabbar oss som föräldrar och därmed hela familjen och även dig."

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att de vid skadegörelse drabbade ska kunna gå skadeslösa och att föräldraansvaret ska framstå som klart?