Fråga 2000/01:393 av Rosita Runegrund (kd) till kulturminister Marita Ulvskog om fyren Pater Noster
De svenska fyrarna är kulturella minnesmärken som måste bevaras för framtiden även om de i dag inte uppfyller sin ursprungliga funktion. Då fyren Pater Noster tändes på senhösten 1868 var det för att rädda människoliv. 1977 ersattes den med Hätteberget.
Flera gånger sedan dess har Pater Noster varit hotad men har lyckats överleva. Frivilliga krafter, Tjörns kommun, länsstyrelsen och många fler har tidigare kommit till fyrens räddning. Både fyrplatsen på Hamneskär och hela Pater Noster-arkipilagen är ett nationellt kultur- och miljöarv, som måste sparas för framtiden. Det handlar i högsta grad om att rädda vår gamla kulturhistoria.
Många fyrar är välkända och fyller i dag en funktion som byggnadsminnen, men Pater Noster är en symbol för industrisamhällets intåg med krav på säkra och goda kommunikationer när Sverige industrialiserades. Det bör vara ett riksintresse att denna unika miljö, som är en del av Sveriges tidiga industrihistoria, bevaras och skyddas för framtiden. En ansökan om byggnadsminnesförklaring av fyren ligger hos Riksantikvarieämbetet.
Med hänvisning till ovan vill jag ställa följande fråga till statsrådet Marita Ulvskog:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att en av landets mest kända fyrar ska räddas och garanteras ett långsiktigt skydd?