Fråga 2000/01:351 av Margareta Viklund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om rättssystemet i Kosovo
År 1999 kännetecknades situationen på Balkan av bl.a. den stora strömmen av flyktingar från Kosovo. Ungefär en miljon människor flydde för sina liv över gränserna. Många tvingades från sina hem av serbiska militära och paramilitära grupper. När sedan Rambouilletavtalet undertecknats var glädjen hos alla kosovoalbanska flyktingar stor. De kunde återvända hem. Men många hade inga hem att återvända till. De som var kvar var i stor utsträckning förstörda. Djuren var dödade, husen ofta så gott som pulvriserade och marken på många håll obrukbar på grund av minor.
Europeiska unionen, Världssamfundet och andra internationella institutioner lovade väl tilltagna humanitära och rättsvårdande insatser. Trots det hade många människor i Kosovo inte tak över huvudet under förra vintern. Mat och kläder var det ont om liksom också pengar att köpa för. Poliser sändes till Kosovo och inhemska utbildades på plats, men i otillräckligt antal för att upprätthålla ett rättssystem värt namnet.
I dag är det kaos på rättsområdet i Kosovo. Människor ur olika grupper mördas. Exempelvis är politiker ur det parti, LDK, som fick de flesta rösterna vid kommunalvalen i höstas utsatta för terror, mordhot och mord. På grund av ett dåligt fungerande rättssystem går mördarna fria. Rädslan och hopplösheten breder på nytt ut sig alltmer.
Min fråga till statsrådet är:
Hur tänker regeringen agera för att snabbt få till stånd ett fungerande rättssystem i Kosovo?