Fråga 2000/01:258 av Susanne Eberstein (s) till utrikesminister Anna Lindh om villkoren för medföljande till anställda på svenska ambassader
Av gammal tradition förutsätts att make/maka till anställda vid svenska ambassader ska följa med sin respektive till utlandstjänstgöring och därmed i de flesta fall tvingas ge upp sina yrkesliv. Visserligen har vissa smärre förmåner, som medföljandetillägg och vissa pensionsförmåner m.m. införts och förbättrats på olika sätt. Men även detta bygger på tanken att den medföljande är ett nödvändigt ont, samtidigt som alla vet att de förväntas göra en viss arbetsinsats vid sin makes/makas sida.
I Sverige bygger största delen av socialförsäkringssystemet på att man är yrkesarbetande hela sitt vuxna liv. Därför är den nuvarande ordningen för medföljande förkastlig ur jämställdhetssynpunkt. Eftersom det inte kan vara meningen att arbete vid UD enbart är menat för ensamstående, måste villkoren för de medföljande förändras. Den självklara lösningen att ändra ett gammaldags och förlegat system är, att medföljande projektanställs med lön och självständiga arbetsuppgifter vid respektive ambassad.
Jag vill fråga utrikesminister Anna Lindh vad hon ämnar att vidta för åtgärder för att förbättra villkoren för make/maka till anställda vid svenska ambassader.