Fråga 2000/01:228 av Murad Artin (v) till utrikesminister Anna Lindh om mänskliga rättigheter i Turkiet
Den syrianske prästen Yusuf Akbulut har i Turkiets största tidning, Hurriyet, uttryckt sympati för amerikanska kongressens erkännande av folkmordet på armenierna 1915. Han påpekade att folkmordet även omfattade landets assyrier-syrianer. För detta har han åtalats för bl.a. uppvigling. Många andra författare och politiker har dömts enligt samma lagar. Folkmordet på armenier, assyrier-syrianer är ett historiskt faktum och kan lika lite förnekas som förintelsen av judarna. I Tyskland är det i dag olagligt att förneka folkmordet på judarna. I Turkiet är det däremot förbjudet att tala om folkmordet på armenier och assyrier-syrianer. Förföljelserna av minoriteter fortsätter sålunda än i dag. Att Turkiet undertecknat konventioner om mänskliga rättigheter, mot tortyr m.m. har haft ringa konkret effekt. Maktstrukturer och politiska praktiker grundlagda i början av 1900-talet lever kvar i dagens Turkiet, vilket bl.a. fallet Akbulut visar. Fallet Akbulut är ett av många tecken på att Turkiet måste genomgå en genomgripande förändring i fråga om lagstiftning och lagars tillämpning, innan landet kan godtas som EU-medlem. För att driva på Turkiet i en sådan riktning borde Sverige, inte minst inför det svenska ordförandeskapet i EU, ta sig an fallet Akbulut och kräva att Turkiet uppfyller kraven på MR och förmå Turkiet att snarast lägga ned åtalet mot honom.
Jag vill fråga utrikesministern:
Vad avser utrikesministern göra för att Turkiet ska uppfylla kraven på mänskliga rättigheter genom att bl.a. försöka förmå Turkiet att lägga ned åtalet mot Yusuf Akbulut?