Fråga 2000/01:154 av Margareta Viklund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om Aralsjön
Lite nu och då, men inte tillräckligt ofta för att väcka behövlig opinion, brukar Aralsjön, som kallas världens största enskilda miljökatastrof, lyftas fram och belysas av massmedier.
Sovjetunionen byggde under 1960-talet ett omfattande bevattningssystem för att försörja stora bomullsodlingar i Aralområdet. Resultatet blev att tillflödet från sjöns stora tillflödesfloder upphörde. Aralsjöns storlek minskade därigenom undan för undan. Salthalten ökade kraftigt och fisken dog ut. Den forna sjöbotten förvandlades till sand- och saltöknar. Eftersom stora mängder giftiga kemiska gödnings- och bekämpningsmedel användes i bomullsproduktionen spreds och sprids fortfarande stora mängder gifter med vinden. Grundvattnet har försämrats kraftigt.
Aralsjökatastrofen är kanske den största ekologiska katastrofen någonsin, orsakad av människor. Den har påverkat miljön och hälsotillståndet i området så att situationen för framför allt kvinnor och barn är akut. Enligt Läkare utan gränser är platser som exempelvis staden Muynak i Karakalpakstan en av de mest "chronically sick places on earth".
Denna akuta situation måste fokuseras och lyftas fram av Sveriges regering, EU, OSSE och FN. Det är angeläget att den svenska regeringen initierar och driver frågan i olika internationella organ.
Min fråga till statsrådet är:
Vad avser regeringen vidta för åtgärder för att initiera och driva denna fråga i olika nationella och internationella organ?