Fråga 2000/01:1289 av Martin Nilsson (s) till utrikesminister Anna Lindh om EU:s agerande gentemot USA:s planer på ett nationellt missilförsvar
USA:s planer att bygga upp ett nationellt missilförsvar är olyckligt. Det innebär dels att USA ensidigt behöver säga upp ABM-avtalet med Ryssland. Det minskar tilltron till kommande nedrustningsförhandlingar.
Målet med det nya missilförsvaret sägs vara att skydda det amerikanska fastlandet och att kunna utkämpa ett krig utan amerikanska offer. Risken är uppenbar att denna kombination utanför USA tolkas som ett försök att förstärka förmågan att anfalla först. Den tolkningen ter sig inte helt grundlös när starka krafter inom den amerikanska administrationen signalerat att kärnvapen ska kunna användas inte bara som avskräckning mot kärnvapenanfall utan också som avskräckning och motanfall mot biologiska eller kemiska anfall. Oron för ökad amerikansk stridsförmåga riskerar öka rustning i andra länder. Det är därför angeläget att stoppa den upprustning som kan bli konsekvensen av ett amerikanskt missilförsvar.
Sverige har nu en unik möjlighet att föra fram ett tydligt europeiskt perspektiv på det amerikanska missilförsvaret. Att så skulle kunna vara fallet understryks av att de tyska och franska utrikesministrarna efterlyst att EU-länderna koordinerar sin dialog med USA.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesministern på vilket sätt Sverige avser verka för att EU i samband med mötet med den amerikanske presidenten i Göteborg för fram de kritiska synpunkter som finns på planeringen av ett amerikanskt missilförsvar.