Fråga 2000/01:107 av Marianne Andersson (c) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om katastrofbistånd till offren för översvämningarna i Sydostasien
Vietnam, Kambodja och Laos har drabbats av den värsta översvämningskatastrofen sedan 1930. På grund av de häftiga regnen har Mekongfloden och dess biflöden svämmat över alla breddar. Mer än 700 människor har dött hittills, 100 000-tals människor har tvingats lämna sina hem. Familjer klänger sig fast på dikesrenar, vägkanter eller t.o.m. i trädtoppar, vilket lett till att många barn omkommit eftersom föräldrarna inte klarat att hålla dem under ständig uppsikt. Situationen är mycket svår och behoven av hjälp med mat, rent vatten, mediciner, filtar och tillfälliga bostäder är akut. Bara i det vietnamesiska Mekongdeltat beräknas skadorna till 2,3 miljarder. Förutsättningarna för livsmedelsproduktion är till stor del utraderade. I Laos t.ex. är i stort sett hela jordbruksmarken förstörd och kan inte ge skörd på minst ett år. FN har vid upprepade tillfällen vädjat om katastrofhjälp. Sverige har hittills beviljat ca 1 miljon kronor till vardera Vietnam, Kambodja och Laos. Det räcker inte långt. Med tanke på Sveriges långa tradition av hjälp vid katastrofsituationer är det olyckligt att Sverige nu visar så lågt engagemang vid denna katastrof. Jag vill därför fråga:
Vilka åtgärder ämnar biståndsministern vidta för att förstärka katastrofbiståndet till Vietnam, Kambodja och Laos?