den 1 november

Interpellation 2000/01:85 av Elisabeth Fleetwood (m) till socialminister Lars Engqvist om tinitus

Under den allmänna motionstiden i år (2000), väckte jag en motion angående bullerskador (tinitus).

Detsamma har jag gjort vid ett flertal tillfällen tidigare. Jag har också upprepade gånger ställt frågor till socialministern vid riksdagens öppna frågestunder.

Tinitus (även kallat öronsus) anses i dag drabba omkring 15 % av vår befolkning. Tinitus är den medicinska benämningen på starka varierande ljudsignaler i örat (huvudet) som enligt forskarna skapas i innerörat eller i själva hörselnerven. Ljudet kan vara konstant eller intermittent.

Under frågestunden den 19 oktober i år tog jag än en gång upp frågan med socialministern. Jag påminde då om det svar som jag i våras fick av samma socialminister. Han välkomnade även då frågan och svaret löd: "Vi skall göra någonting." Men ingenting har i princip hänt @ från regeringens sida.

Däremot har massmedierna alltmer uppmärksammat detta ökande problem i vår miljö.

I debatten den 19 oktober uppmanade socialministern: "Kom in med en interpellation, så möts vi i en diskussion, där jag kan redovisa vad som görs."

I en rapport från Göteborg har redovisats att 13 % av 6@7-åringar i Göteborg drabbats av tinitus. Och så sent som i dag meddelas i pressen att daghemspersonal i något fall rekommenderats öronproppar för att i någon mån motverka skada. Men hur blir konsekvenserna för de berörda barnen?

Med hänvisning till det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till socialministern:

Vad avser regeringen göra för att på ett skyndsamt och effektivt sätt informera om de risker som såväl barn som vuxna löper på grund av de i vårt samhälle frekventa höga ljudnivåerna?