den 1 november

Interpellation 2000/01:84 av Alice Åström (v) till justitieminister Thomas Bodström om Schengens informationssystem

Schengens informationssystem har under den tid det varit verksamt snabbt vuxit till ett gigantiskt personregister. I dag finns ca 1 400 000 identiteter registrerade. Många av dessa vet inte av vem eller varför de är registrerade, faktum är att många vet inte om att de är registrerade över huvud taget. Snart ska Sverige bli fullvärdig medlem av Schengenunionen och därmed också en del av Schengens informationssystem.

"Passunionen Schengens databas fungerar utan demokratisk eller juridisk kontroll. Databasen, som innehåller känsliga personuppgifter, är dessutom vidöppen för missbruk". Kritiken kommer, citerad ur ett TT-telegram, från den fjärde verksamhetsrapporten från Gemensamma tillsynsmyndigheten för Schengen. Tillsynsmyndigheten lämnar en skrämmande bild av bristerna i rättssäkerheten.

Kritiken som nu riktas mot SIS är inte ny. Erfarenheten av handhavandet av registret har visat att kontrollen är högst otillfredsställande. Uppgifter har både sålts och läckt ut på andra sätt. Den Gemensamma tillsynsmyndigheten upprepar i sin rapport också kritiken när det gäller registreringslandets ovilja att tillmötesgå myndigheten vid dess kontrollinspektioner. Bristen på ekonomiska och personella resurser hos tillsynsmyndigheten är akut.

De restriktioner av vilka data som kan och får registreras i SIS gäller inte informationsutbytet inom Sirenestrukturen. Med hjälp av Sirene kan exempelvis polisen i ett medlemsland, när den gripit en person som ett annat land registrerat i SIS, kräva tilläggsinformation från det land som registrerat personen i SIS. Varje Sirenekontor ska kunna svara på ett annat medlemslands begäran inom tolv timmar. Detta betyder att de nationella Sirenekontoren antingen måste upprätta egna register med samtliga kompletterande uppgifter om personer och föremål som rapporterats till SIS, eller ha direkt elektronisk tillgång till alla aktuella register hos de nationella myndigheterna.

Antalet myndighetsfunktioner och personer som har tillgång till uppgifter ur den s.k. Sirenestrukturen är mycket stort. Det sker ingen kontroll av vem eller varför en uppgift begärs ut från de olika registren. Detta är en stor säkerhetsbrist i systemet som leder till och riskerar att leda till ytterligare missbruk.

Vänsterpartiet uppmärksammade redan vid antagandet av reglerna om Schegensamarbetet avseende SIS- och Sirenestrukturerna, bristerna i kontroll. De farhågor vi då gav uttryck för har nu fått bekräftelse i ytterligare en rapport från Gemensamma tillsynsmyndigheten. För att stärka rättssäkerheten och tillförsäkra svenska medborgare sina mänskliga rättigheter föreslog vi då också att ett parlamentariskt organ för insyn och kontroll skulle inrättas. Med hänvisning till att inga förändringar på rättssäkerhetens område kan rapporteras i den senaste verksamhetsrapporten från den Gemensamma tillsynsmyndigheten, snarare motsatsen, torde det vara aktuellt att åter ta upp frågan.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitieministern:

1. Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att komma till rätta med säkerhetsproblemen i registerhanteringen avseende SIS och Sirene?

2. Är justitieministern beredd att åter se över frågan om behovet av parlamentarisk kontroll av registerhanteringen med målet att tillförsäkra svenska medborgare sina mänskliga rättigheter?