den 23 oktober

Interpellation 2000/01:57 av Ingvar Eriksson (m) till försvarsminister Björn von Sydow om försvarsekonomin

Det har kommit till min kännedom att det råder stor osäkerhet i de ekonomiska underlag som inkommit till högkvarteret, baserade på de uppdragsförslag som föreligger.

Trots att ramen för förbandsverksamheten under år 2001 föreslås reduceras med 1 500 miljoner kronor, lär framförda äskanden uppgå till över 1 000 miljoner kronor mer än innevarande års prognostiserade utfall.

Det är helt uppenbart att en överplanering förekommit som nu indikerar att den ekonomiska ramen inte möjliggör att uppdragsförslagen kommer att kunna genomföras. Redan ett halvår efter riksdagens beslut om en kraftig omstrukturering av det svenska försvaret står det klart att kostnaderna blir mycket höga samtidigt som försvarets kapacitet kan komma att sjunka mycket mer än vad som beräknats.

Det kan befaras att ytterligare förbandsnedläggningar tvingas fram för att klara försvarsekonomin @ med det upplägg regeringen drivit fram vid vårens försvarsbeslut.

Till detta kommer att beslutet också leder till omfattande nyinvesteringar på grund av flyttningar av förband till andra orter. Det är frågan om nedläggningar av flera av landets mest moderna förband och försvarsanläggningar med en kapitalförstöring på minst 2 000 miljoner kronor som följd.

Jag vill i detta sammanhang nämna skånska flygflottiljen F 10, vars anläggningar snart är färdigbyggda. Flottiljen blir som landets andra JAS-flottilj, den modernaste. Verksamheten är nu i full gång, och jag hävdar att flottiljen i dag utgör en mycket viktig del av det svenska flygvapnet, som JAS-flottilj och centrum för krigsflygskolan.

Försvarsbeslutet innebär @ om det fullt ut genomförs @ att hela verksamheten på F 10 i Ängelholm förflyttas vid årsskiftet 2002/2003. Dessförinnan och åren närmast därpå ska mångmiljoninvesteringar göras inom flygvapnet på F 17 i Kallinge, F 4 i Östersund och F 16 i Uppsala @ om krigsflygskolan flyttas dit, vilket regeringen olyckligtvis lär överväga.

Det finns många andra exempel på kostsamma lösningar och förändringar inom andra försvarsgrenar som beslutet också leder till, t.ex. nedläggningen/förflyttningen av garnisonerna i Sollefteå och Hässleholm. Stora investeringar har gjorts där, efter försvarsbesluten 1992 och 1995/96, och nya måste till för att klara verksamheten då den förflyttas till Östersund respektive Revinge.

Den aktuella situationen inom försvarsekonomin, och de stora investeringar som planeras som följd av vårens försvarsbeslut, borde rimligen leda till vissa omprövningar. Det finns mycket starka skäl @ såväl försvarspolitiska som försvars- och samhällsekonomiska @ att göra en snabb översyn av försvarsbeslutets effekter, innan nya förslag inför nästa försvarsbeslut hösten 2001 läggs fram för riksdagen.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa frågan:

Vilka åtgärder avser regeringen vidta i syfte att skapa balans i försvarets ekonomi @ utan att äventyra försvarets förmåga att fullfölja sina ålagda uppgifter?