Interpellation 2000/01:41 av Ulf Nilsson (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om resursanvändningen inom högskolans grundutbildning
De senaste åren har universitet och högskolor fått mindre resurser till grundutbildningen. Hur detta påverkar undervisningens kvalitet är en fråga som måste ställas. När högskolan expanderar kraftigt är det väsentligt att granska förhållandet mellan kvantitet och kvalitet. En expansion som innebär sänkt kvalitet på undervisningen kommer inte minst att missgynna nya studerandegrupper.
Riksdagens revisorer har nyligen lämnat en rapport där de granskat prestationer och resultat i högskolornas grundutbildning ställt mot de resurser som tilldelats verksamheten.
Den tidigare Högskoleutredningen beräknade en miniminorm för att grundutbildningen ska svara mot de krav på kvalitet som ställs. Enligt dessa beräkningar behöver den enskilde studenten möta en lärare minst nio timmar per vecka i en grupp av rimlig storlek. Statsmakterna har inte tagit ställning till denna norm men den har uppenbarligen utgjort utgångspunkt för beräkningar av ersättning till grundutbildningen. Högskoleutredningen konstaterade att normen om nio timmars lärarledd undervisning inte uppfylldes för flertalet ämnen inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området. Därefter har besparingar genomförts på "prislappen" och därför är det av intresse att följa hur undervisningstiden utvecklats. Det är dock inte möjligt att undersöka detta närmare eftersom regeringen inte har formulerat något mål för undervisningstätheten och eftersom det saknas enhetliga mått att följa upp den med. Det finns, varken på nationell eller lokal nivå, någon löpande redovisning av studenternas lärartid.
Det är angeläget att dessa svårigheter undanröjs så att det går att följa upp kvaliteten i undervisningen. Riksdagens revisorer har intervjuat företrädare för åtta lärosäten och dessa framför att studenternas lärartid har minskat. Linköpings universitet rapporterar t.ex. att studenterna inom samhällsvetenskap och humaniora bara får 3@4 timmars undervisning i veckan. En rapport från Högskoleverket våren 2000 redovisade en studie av undervisning på A- respektive C-nivå för fyra ämnen vid sju lärosäten. Generellt ligger undervisningstiden närmare rikttalet på C-nivå än på A-nivå. För t.ex. biologi på A-nivå vid Stockholms universitet har antalet lärartimmar minskat från 8,3 till 6,4 timmar i veckan. Även Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges universitets- och högskoleförbund har tillskrivit regeringen i frågan.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till ministern:
Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta med anledning av Riksdagens revisorers rapport om resursanvändningen inom högskolans grundutbildning?