Interpellation 2000/01:40 av Ulf Nilsson (fp) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om betygssystemet
Skolan måste ha ett arbetssätt så att elever kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Olika individer behöver olika tid för att nå kunskapsmålen.
Tyvärr går många elever i den svenska skolan vidare utan att ha fått det stöd och den tid de behöver för att klara högre nivåer i utbildningssystemet. Detta visar sig bl.a. i statistiken för hur många elever som på fyra år inte lyckats uppnå gymnasieskolans mål.
Andelen elever som efter fyra år uppnått gymnasieskolans mål om högskolebehörighet är endast 62 %. Varje elev som skickas vidare i skolsystemet utan att ha fått det stöd han eller hon har rätt till har blivit bestulen på sin rätt till hjälp.
Det nya målrelaterade betygssystemet, som infördes för några år sedan, var ett steg i rätt riktning. Genom kravet på godkända grundskolebetyg i basämnena svenska, engelska och matematik för att få fortsätta till gymnasiet skulle grundskolan tvingas ta sitt ansvar för alla elever. Den debatt kring betyg och resultat som uppstod var positiv, eftersom den satte skolans kvalitetsuppfyllelse i fokus. Men skolan kan inte sägas ha fyllt sin uppgift för de många elever som slutar grundskolan utan godkända resultat. Andelen elever med icke godkända betyg i basämnena har ökat i grundskolan de senaste åren. Detta kan dels bero på att grundskolan blivit sämre men naturligtvis också på att lärarna blivit säkrare i sin betygssättning. Enligt Folkpartiets uppfattning måste slutsatsen bli att elever som inte uppnår grundkunskaperna ska få mera stöd i form av extra tid, specialundervisning m.m.
I verkligheten har beklagligt nog inte grundskolan fått resurser för att hjälpa de elever som behöver det. I stället skickas dessa elever vidare till gymnasieskolans individuella program (IV-programmet). I gymnasieskolan används nu IV-programmet för att ta emot elever som inte har godkända betyg och därför inte kan tas in på ett nationellt program. Andelen elever från IV-programmet som lyckas uppnå målen är endast 16 %.
Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd föreslår nu överraskande regeringen att ompröva betygssystemet och avskaffa begreppet Icke godkänd i grundskolan.
Det är av stor betydelse vilken inställning skolministern har till hur skolans kvalitetsuppfyllelse ska garanteras. Ska utvärderingen bli skarpare och ska elevers rätt till stöd formuleras tydligare? Kommer i stället kravet på godkända betyg för antagning till gymnasieskolan att försvinna? Enligt Folkpartiet skulle den senare slutsatsen vara förödande för kvaliteten i skolan.
För Folkpartiet är det uppenbart att det individuella programmet inte fyller sin funktion för eleverna, men att resurser i stället måste sättas in i grundskolan. En förutsättning för att resurser sätts in effektivt är att skolan genom nationella prov och betyg får en god uppfattning om elevernas kunskapsnivå. Om begreppet Godkänd avskaffas i betygssystemet kommer fler elever att gå miste om stöd och hjälp.
Därför vill jag ställa frågan till skolministern:
Vilka åtgärder avser skolministern att vidta med anledning av kvalitetsnämndens förslag om att avskaffa kravet på godkända betyg för antagning till gymnasieskolan?