Interpellation 2000/01:204 av Inger Lundberg (s) till näringsminister Björn Rosengren om designinsatser i företag
Näringsdepartementet har under året låtit utvärdera det system med designcheckar, som avvecklades av ALMI fr.o.m. år 2000. Kostnaderna för checkarna var förhållandevis begränsade, drygt 3 miljoner kronor om året. Designcheckarna var enligt den rapport, som lämnats till departementet ett värdefullt verktyg för att underlätta för företagare att utveckla sin verksamhet.
Samma positiva erfarenhet av designcheckarna redovisar LO. I organisationens program för designfrågor @ "Sverige i God form" @ spelar designcheckarna en viktig roll. Landsorganisationen kunde utifrån praktiska exempel i en mängd företag visa att statens blygsamma satsning på designcheckar givit mycket påtagliga resultat i form av intressanta produkter och därmed nya jobb i flera företag.
Det var därför olyckligt att ALMI för cirka ett år sedan @ utan några politiska beslut @ strök det anslag på 3,3 miljoner kronor, som tidigare tillförts Stiftelsen Svensk Industridesign för s.k. designcheckar.
Designcheckarna är ett bra exempel på hur staten med mycket blygsamma resurser kunnat bidra till utveckling och förnyelse i många mindre och medelstora företag. Designcheckarna, som uppgick till högst 25 000 kr och högst 50 % av kostnaderna för en designinsats i respektive företag fungerade som en katalysator för företagare, som hade intressanta produktidéer, men tidigare inte prövat professionella designinsatser när produkterna utformades.
Den ökade betydelsen av en produkts utformning och möjligheterna att slå sig in på marknaden har betytt att checkarna bidragit till att tidigare svårsålda produktidéer har fått ett kraftigt genomslag på marknaden. Det starka mediala genomslaget för designcheckarna har vidare bidragit till både publicitet för det enskilda företaget och produkten liksom för att intressera andra företagare för att använda sig av industridesigners.
Behovet att använda industridesign och ökat marknadstänkande i svensk industri är stort. I ett antal större företag är erfarenheterna mycket goda och tänkandet i designfrågor i internationell framkant. Det stöds också av att Sverige av tradition har mycket goda industridesigners. I andra företag finns fortfarande spår av den tillbakagång i designtänkande, som följde på de mycket framgångsrika år för svensk industridesign, som präglade bl.a. 50-talets satsning på nordisk design.
Många länder satsar nu mycket omfattande samhällsresurser på form- och designfrågor. I Sverige har Kulturdepartementet gjort ett antal insatser riktade för bl.a. svensk arkitektur. Departementet har också tagit initiativ till en utredning om designfrågorna. Inom ramen för Utbildningsdepartementets verksamhet görs också insatser. Det gäller bl.a. tidigare satsningar på samverkan mellan designutbildningar och tekniska utbildningar, årets beslut om att flera lärosäten ska få tillämpa designprislappar liksom de nya pengar till konstnärligt utvecklingsarbete och forskning inom området, som aviserades i den forskningspolitiska propositionen. Däremot har det hittills inte funnit utrymme för en mer kraftfull svensk satsning på industridesign inom ramen för Näringsdepartementets ansvarsområde.
I en riksdagsdebatt med anledning av min interpellation om designcheckar, inlämnad den 25 februari 2000, uttryckte statsrådet stark insikt om designfrågornas betydelse. I debatten hänvisades också till att regeringen hade för avsikt att genomföra en kartläggning av de insatser Stiftelsen Svensk Industridesign gjort. Kartläggningen skulle sedan utgöra ett beslutsunderlag för regeringens fortsatta arbete med designfrågorna. Sedan interpellationsdebatten hölls har, som framgår ovan, Näringsdepartementet utvärderat systemet med värdecheckar. Utvärderingen visar på mycket positiva resultat.
Under året har myndighetsstrukturen för näringspolitiken förändrats med en ny kraftfull myndighet för de frågor, som tidigare NUTEK och ALMI svarade för. Det är angeläget att regeringens intresse för designfrågorna leder till praktiska resultat i myndighetens arbete. Detta kan ske antingen genom att medel till designcheckar i huvudsak enligt tidigare modell återförs till Stiftelsen Svensk Industridesign eller genom att stiftelsen direkt från Näringsdepartementet eller genom den nya myndigheten får tillgång till resurser för projektmedel inriktade på utveckling av industridesign i småföretag.
Jag vill därför fråga näringsministern hur regeringen säkrar att designfrågorna blir en betydelsefull del av svensk näringspolitik och på vilket sätt medel för åtgärder med inriktning på att stimulera användningen av industridesigners i småföretag kan säkras under år 2001.