den 18 december

Interpellation 2000/01:196 av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om mobbning i skolan

Det har länge varit uppenbart att ytterligare åtgärder snabbt måste vidtas för att skolan bättre ska klara att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning.

Förra riksdagsåret begärde jag besked av skolministern om vilka åtgärder hon avsåg vidta mot mobbning. Hon fick också i kammaren tolv förslag på åtgärder presenterade för sig. Skolministern har dock inte tagit några konkreta initiativ alls mot mobbningen.

Mobbning och våld är ett av de vanligaste hälsoproblemen för barn och ungdomar. 100 000 svenska barn @ motsvarande en hel årskull @ beräknas vara mobbade. Dessutom lider tiotusentals föräldrar, syskon och andra anhöriga svårt när barnen far illa.

Samma regler ska gälla i skolan som på alla arbetsplatser. Men arbetsmiljölagen följs inte. Inte skollagen eller läroplanen heller.

Alltför ofta hör man att: "Skolan har ju gjort så mycket" för en utsatt elev. I frustration över att mobbningen ändå inte upphör händer det att man söker orsaken hos den drabbade. Men mobbning är aldrig den drabbades fel! Skulden ligger alltid på den som mobbar andra och alla oss vuxna som låter det ske.

Det är det systematiska, uthålliga och på förhand genomtänkta arbetet som ger resultat. Det finns många skolor som gör stora insatser för att förebygga mobbning och våld. Men skillnaderna mellan landets skolor är oacceptabla. Skolans lägstanivå är på tok för låg! Därför far många barn illa.

Att alla är emot mobbning räcker inte. Det är dags att vi byter perspektiv och sätter den mobbades situation i fokus. Så mycket är uppenbarligen ogjort att det snabbt borde gå att åstadkomma stora förbättringar. Men nu får det vara slut på tystnaden.

Vad avser skolministern nu vidta för nya åtgärder för att bekämpa våld och mobbning i våra skolor?