den 14 december
Interpellation 2000/01:190 av Elver Jonsson (fp) till försvarsminister Björn von Sydow om räddningsverksamheten vid översvämningar
De stora vattenmassor från översvämningskatastrofen i Värmland och Dalsland har nu fyllt Vänern till nya rekordnivåer, och flera städer kring Värnen kan komma att hotas av nya översvämningar. Vattnet formligen dränkte västra Värmland och norra Dalsland. Samma påfrestningar skedde tidigare i år i bl.a. Voxnadalen i Hälsingland och Ljungans dalgång i Västernorrlands län.
Genom Vänerns utflöde i Göta älv passerar nu stora vattenmängder ut i havet och ännu mer vatten är att vänta de närmaste veckorna. Bekymret ligger inte bara i att stora områden svämmas över. Minst lika allvarligt är det när vattenmassorna drar sig tillbaka med rasrisk som följd och då särskilt i Göta älv-dalen.
Det som gör Göta älvdals-området särskilt känsligt är den mängd "farligt gods"-transporter på vattenleden. Därtill hör Göta älvs-strandområden till Sveriges industritätaste områden med flera verksamheter som är högriskklassade och potentiella miljörisker. Det är för övrigt bekymmersamt att landets andra stad med invånartät omgivning har Göta älv som främsta (och enda) vattentäkt.
Göta älv-dalen och markförhållandena där är tidigare känd för stora skredrisker. Katastrofer som de i Surte och Göta. På många andra platser utefter älven och dess närhet har skred förekommit genom åren.
Tuvekatastrofen som skedde någon kilometer från Göta älv är det senaste stora exemplet på osäkra markförhållanden som finns i detta område i Västsverige. Som känt är innehåller marken här lera som mycket lätt blir instabil och förorsakar skredrisk när vattenstånden blir höga eller när stor nederbörd kommit under lång tid, som vid Tuvekatastrofen.
De senaste rapporterna uppger nu att rekord-mängder av vatten (1 000@1 200 kubikmeter per sekund) släpps genom Trollhättan varje dygn och detta kommer att ske under lång tid. Trots detta har Vänern stigit långt in i december. Därtill kommer problem då det vissa dagar ger ett bromast utflöde i havet då västvinden ligger på.
Oro finns nu över vad ett högt vattenstånd i Göta älv kan innebära för risker för instabilitet i marken efter älvens stränder.
Det är förvånande att varje gång en översvämningskatastrof inträffar så tas alla inblandade på sängen. Det synes gälla de flesta såsom vattenföretagen, kommuner eller andra. Detta tyder på att beredskapen för översvämningskatastrofer bör höjas. Vattendomar, beredskapsplaner osv. bör ses över.
En oroande och besvärande fråga inställer sig hos de flesta: Vilken beredskap finns för konsekvenserna av stora vattenmängder genom Göta älv och Vänerlandskapen? Bedömningar av konsekvenserna av stora vattenmängder är inte tillräckligt invägda i räddningstjänstens beredskap.
Det tycks råda oklarheter om hur operativt räddningsarbete ska ske över länsgränser. Det har påtalats behovet av mer gränsöverskridande övningar länen emellan.
Med hänvisning till det anförda skulle jag vilja ställa följande frågor till försvarsministern:
1. Avser regeringen att vidta åtgärder som underlättar offensiv räddningstjänst över länsgränserna?
2. Är myndighetskontrollen tydligt påbjuden genom att bl.a. följa upp gällande vattendomar?
3. Är regeringen beredd att vidta förebyggande insatser som höjer säkerheten vid höga vattenflöden som nu råder i Värmland, Dalsland och Göta älv-dalen?