den 14 december

Interpellation 2000/01:187 av Roy Hansson (m) till kulturminister Marita Ulvskog om inlån från statliga museer

Gotland är en fornlämningstät och fyndrik region, välkänd för sin rika kultur från forn- och medeltid. Genom ett isolerat läge långt från svenska kusten och med avlägsna kontakter längs floderna i öster och på haven i väster, skapades speciella kulturformer på ön med inslag från både öst- och västeuropeisk kultur.

Närmare 8 000 arkeologiska undersökningar har gett ett rikt och i många fall unikt fyndmaterial från stenålder till medeltid. Över 700 skattfynd från vikingatiden gör Gotland till en av världens rikaste platser för vikingatida silver @ mer än ett ton silver har hittills plockats upp ur öns mylla. Med minst 116 medeltida kyrkor från medeltiden, där man tycks ha tävlat om att övertrumfa varandra i praktfull utsmyckning, finns ett mycket stort antal bevarade medeltida inventarier av hög europeisk klass.

Länsmuseet på Gotland har en mycket fin samling som visar Gotlands utveckling från geologisk tid fram till nutid. Men de mest anmärkningsvärda föremålen @ de som tydligast speglar öns historia och internationella kontakter @ visas inte här.

Museets nybyggda skattkammare som invigdes 1998 håller högsta säkerhetsklass. Här finns ca 25 skattfynd utställda, skatter som länsmuseet äger eller har fått deponerade från Statens historiska museum. De utgör 3,5 % av den totala mängden gotländska skattfynd. Enligt fornminneslagens § 10 och § 11 ska jordfunna föremål, som helt eller delvis är av guld, silver eller koppar och där ägare saknas, hembjudas staten. Länsmuseet på Gotland är inte ett statligt museum, men fornminneslagens § 13 ger Statens historiska museum rätt att överlåta föremål "på museum som för framtiden kan taga erforderlig vård om föremålet".

Länsmuseet har givetvis behov av och önskemål om depositioner på längre tid, men det som skulle gagna Gotland och länsmuseet allra mest är inlån under begränsad tid, exempelvis ett par månader.

Under år 2000 har tillväxtavtal upprättats mellan Gotlands kommun och Näringsdepartementet. I en särskild punkt (Gotländska tillväxtavtal 1999 punkt 10) behandlas de gotländska kulturskatterna och behovet av att de visas på ön. Kulturens och kulturarvets stora betydelse för den regionala utvecklingen framhålls "dels för den egna befolkningens närhet till sin historia, identitet och goda livsmiljö, dels som attraktion för både turistnäringen och företagsetableringar."

Nyligen beviljades länsmuseet efter flera års förhandlingar med SHM (Statens historiska museum) till slut ett inlån av skattfyndet från Dune i Dalhem. Tyvärr blev lånetiden mycket kort, endast åtta dagar, mellan den 26 november och den 3 december 2000. Länsmuseet är givetvis tacksamt över att lånet av den märkliga skatten till slut beviljades, men åtta dagar i november är kanske ändå inte att betrakta som en allvarlig vilja att tillmötesgå regionens behov.

Att gotlänningarna uppskattade att få se "sin" skatt vittnade dock köerna om som ringlade förbi montern under dagar som kvällar under den intensiva utställningsperioden.

Det finns en lång rad "riksklenoder" från Gotland på de statliga museerna i Stockholm, som under ett par månader varje år borde visas i sin rätta kulturmiljö, på Länsmuseet i Visby. Några exempel kan nämnas. Föremål av silver och guld för att belysa öns tidigare rikedom (exempelvis Burgeskatten från Lummelunda), men även de stora gotländska bildstenarna och de vackra kyrkoskulpturerna från romansk och tidig gotisk tid för att illustrera kulturkontakter.

Andra högt önskade föremål är gravfynd från romersk tid. Den romerska järnåldern kallas för "guldåldern" på Gotland. Denna benämning kan inte bli tydlig med enbart de fynd som tillhör Gotlands fornsal. En specialutställning med länsmuseets egna föremål, kompletterade med gotländska föremål från Statens historiska museum, exempelvis romerska bronsfat och skålar, skulle ge betydligt klarare bild av en epok med stort välstånd och ypperlig konstfärdighet.

Kistan med verktyg från Mästermyr är unik @ den mest kompletta verktygssamling som påträffats från förhistorisk tid med sina ca 150 verktyg och föremål från vikingatidens slutskede är ett annat exempel på ett angeläget inlån.

Även föremål från Nordiska museets samlingar, såsom glasmålningen med bonddansen från 1609, vore mycket värdefullt att få visa på Gotland.

Det är viktigt att skapa förståelse hos de statliga museerna i Stockholm för att kunna förverkliga tillfälliga utlån av "high-lights" @ föremål som bidrar till att klargöra Gotlands utveckling från äldsta tid och fram till i dag, till glädje för gotlänningar och som hjälp till utifrån kommande besökare som vill förstå den gotländska kulturen.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till kulturministern:

1. Vilka åtgärder avser kulturministern vidta för att förenkla möjligheterna att få låna konstverk och andra fynd från Statens historiska museum?

2. Vilka åtgärder avser kulturministern vidta för att tillämpningen av fornminneslagen § 13 ska fungera bättre?

3. På vilket sätt avser kulturministern medverka till att regioners kulturskatter i högre utsträckning kan användas i det regionala utvecklingsarbetet?