den 1 december

Interpellation 2000/01:175 av Sonja Fransson (s) till socialminister Lars Engqvist om östrogenbehandling

Miljoner kvinnor i världen behandlas i dag med östrogen för att minska klimakteriebesvären. I Sverige skrivs östrogen ut till 40 % av alla kvinnor i klimakteriet och denna förskrivning ökar snabbt. Ofta sker den helt slentrianmässigt vid besök hos allmänläkare eller gynekolog vid rutinkontroll.

Vi kvinnor lever nära hälften av vårt vuxna liv efter klimakteriet. Östrogenbehandlingen betyder mycket för att höja livskvaliteten för många kvinnor i aktiv ålder. Behandlingen lindrar effektivt våra klimakteriebesvär, och den tycks påverka risken att insjukna i flera folksjukdomar, men summan av risker och nytta hos den enskilda kvinnan är okänd.

Den sägs ha flera positiva hälsoeffekter. Den sägs förebygga bl.a. benskörhet, hjärtinfarkt, stroke och Alzheimer.

Varannan svensk kvinna drabbas någon gång under sin livstid av en fraktur som kan relateras till benskörhet. Vi har 20 000 höftfrakturer hos kvinnor varje år i Sverige. Oftast är det kvinnor i 80-årsåldern som är patienten. I vetenskapliga undersökningar presenteras siffror som kan tyda på att pågående östrogenbehandling halverar risken för höftfraktur. Betyder det att vi, för att uppnå denna positiva effekt, måste fortsätta med östrogenbehandling hela livet?

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor. Skyddar östrogenbehandling mot hjärtinfarkt? Ja, säger vissa studier. Nja, säger andra kontrollerade studier. Biologiska data säger både ja och nej.

Samtidigt nås vi av varningssignaler vad gäller östrogenbehandlingens betydelse för uppkomsten av bröstcancer.

Bröstcancer är i dag kvinnans vanligaste cancersjukdom. Nästan en kvinna av tio drabbas, innebärande att vi i Sverige har 6 000 fall per år, och förekomsten ökar. Enligt samstämmiga uppgifter ökar östrogenbehandling risken för bröstcancer, men hur mycket och hos vem? Kvarstår riskökningen hela livet, även sedan behandlingen avslutats?

Nya rön från Karolinska Institutet utmanar tidigare resultat om att risken efter långtidsbehandling med östrogen bara är måttligt ökad.

Benskörhet och hjärtsjukdomar orsakar ett stort mänskligt lidande och ansenliga samhällsekonomiska konsekvenser. Frakturvården omsätter ensam miljarder i vårdkostnader. Samtidigt utsätts vi kvinnor för historiens kanske största medicinska fullskaleförsök utan kontroll, uppföljning och utvärdering.

Sverige har unika förutsättningar att klargöra dessa effekter genom forskning. Östrogenbehandlingen har pågått länge i Sverige och använts i flera olika varianter. Våra nationella register tillsammans med personnummer gör att vi kan jämföra effekterna av olika preparat.

Kan svensk forskning bevisa att östrogen i icke skadliga regimer verkligen förebygger hjärtsjukdomar och benskörhet skulle det innebära en mycket stor hälsovinst. Samtidigt skulle kanske ett stort antal fall av bröstcancer kunna förhindras med hjälp av den fördjupade kunskap som en långsiktig studie av nämnt slag skulle ge.

Med detta som bakgrund vill jag fråga ministern:

Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att öka våra kunskaper om för- och nackdelar med östrogenbehandling?