Interpellation 2000/01:164 av Ulla-Britt Hagström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om högskoleprovet och etnisk bakgrund
Till det senaste högskoleprovet i oktober i år var ca 43 000 personer anmälda. Det är en minskning i förhållande till förra höstens prov med ca 20 %, redovisar Högskoleverket (Studieinformation nr 3, 2000). Högskoleprovet har funnits sedan 1977 men fick en ökad betydelse 1991 då nya regler för antagning till universitets- och högskolestudier trädde i kraft. Under 90-talet har antalet provdeltagare hittills varit 130 000@145 000 årligen, fördelat med två femtedelar på hösten och tre femtedelar på våren.
Högskoleprovet består numera av fem olika delprov som mäter olika slag av färdigheter: ELF @ engelsk läsförståelse, ORD @ ordförståelse, NOG @ logisk resonemangsförmåga baserad på matematiska uppgifter, LÄS @ läsförståelse samt DTK @ tolkning av diagram, tabeller och kartor. Tidigare ingick även AO @ allmänorientering.
Hittills finns endast begränsad kunskap om hur högskoleprovet utnyttjas av olika etniska grupper liksom om deras resultat på provet. Några uppgifter om etnisk bakgrund samlas inte in i samband med provtagningen. Ett undantag är ett uppdrag av Högskoleverket där ett forskningsprojekt på detta tema pågår vid Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik, med beräknad avrapportering kring årsskiftet. Frågeställningar som belyses är i vilken utsträckning högskoleprovet utnyttjas som en väg in i högskolan av olika etniska grupper, vilka etniska skillnader som finns för dem som upprepar provet och vilka skillnader som kan ses i provresultat mellan olika etniska och språkliga grupper m.m. Analysen sker utifrån registerdata för alla födda under perioden 1972 och 1979 och redovisning görs preliminärt för följande grupper: född i Sverige med en utländsk förälder, född i Sverige med två utländska föräldrar, invandrat och två svenska föräldrar samt invandrat och minst en utländsk förälder. De resultat som uppnåtts på provet tyder på att skillnader i kulturell bakgrund kan ha viss inverkan på hur man klarar högskoleprovet. Det är emellertid inte de inriktade delproven i ordförståelse och läsförståelse som ger de största skillnaderna utan de mer matematiskt inriktade delproven.
Med anledning av det anförda vill jag ställa följande frågor till statsrådet Thomas Östros:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att utvärdera högskoleprovets konstruktion i förhållande till grupper med olika etnisk bakgrund?
Vilka ytterligare åtgärder avser statsrådet vidta för att studera kopplingen mellan invandrargruppens utnyttjande av högskoleprovet och antagningen till utbildningen?