Interpellation 2000/01:163 av Mats Odell (kd) till finansminister Bosse Ringholm om höjda taxeringsvärden
Höjda taxeringsvärden kan ge skattechock, skriver Riksskatteverket (RSV) med anledning av att man nu har fastställt de nya omräkningstalen på vilka taxeringsvärdena och i förlängningen fastighetsskatten grundas. Uttalandet är ovanligt profilerat för att komma från en myndighet. Det har dock sitt berättigande då det framkommer att följden av omräkningen blir extrema fastighetsskattehöjningar i framför allt storstadsområdena.
Att fastigheter beskattas motiveras utifrån att fastighetsbeskattningen är en del av kapitalbeskattningen. Den som sparar i bank eller aktier beskattas för den löpande avkastningen. Motsvarande bör gälla för avkastningen på det kapital som finns nedlagt i en villa eller ett radhus. Fastighetsskatten utgör en skatt på en schablonmässigt beräknad avkastning. Fr.o.m. 1996 är principen att taxeringsvärdena ska räknas om årligen med hänsyn till hur priserna utvecklas. Så har dock inte varit fallet, utan en frysning av taxeringsvärdena har skett på 1997 års nivå. Det faktum att man nu släpper frysningen från årsskiftet gör att taxeringsvärdena och därmed fastighetsskatten i tillväxtområden ökar mycket kraftigt.
Kristdemokraterna menar att själva principen bakom fastighetsskatten i grunden är felaktig. Att fastighetsinnehav jämförs med sparande i aktier eller bank är orimligt. Sparandet ger löpande avkastning som beskattas efter bärkraft. Innehav av fastigheter genererar vanligtvis inga inkomster för ägare att betala skatten med. Fastighetsskatten är dessutom orättvis då den slår helt olika beroende på var i landet man bor. En fastighetsinnehavare som bebott sitt hus i decennier, inflyttad på grund av tillgång på arbete och som råkar bo i ett tillväxtområde, tvingas nu se sin fastighetsskatt rusa i höjden. Detta ska jämföras med andra icke attraktiva områden där fastighetsskatten sjunker. Detta är en orimlig orättvisa som inte kan fortgå. Principproblemet såväl som den blinda orättvisan hos fastighetsskatten är grunden för att fastighetsskatten på sikt bör avvecklas. Kristdemokraterna motsätter sig att frysningen av taxeringsvärdena nu släpps.
Regeringen tvingas nu att justera fastighetsskattesatsen nedåt för såväl småhus som flerbostadshus. Till de värsta exemplen hör Solna och Sundbyberg med nästan en dubblering av taxeringsvärdet. Den genomsnittliga fastighetsskatten för småhus stiger med nästan 10 000 kr, från 17 210 kr till 27 160 kr i Solna.
Vidare kommer taxeringsvärdets höjning att medföra att många blir förmögna, med regeringens definition, och drabbas då förutom av fastighetsskattehöjningen av förmögenhetsskatt. Effekterna kommer att bli extra hårda för låginkomsttagare, dit många pensionärer hör, boende i ett storstadsområde. Regeringen visar i sin budgetproposition hur förändringarna i fastighets- och förmögenhetsskatt kommer att slå i landet (prop. 2000/01:1, kap. 9). På ett område underlåter man dock att redovisa effekterna och det är för gruppen hushåll över 65 år bosatta i eget hem i Storstockholm. Just dessa pensionärer, varav många är låginkomsttagare, kommer att drabbas hårdast efter den omräkning som RSV redovisar.
RSV:s omräkning gäller för 2001. Dock tillämpas en s.k. rullande fastighetstaxering. Detta innebär att omräkningstalen kommer att ändras varje år framöver. Detta får som följd en ytterligare differentiering av taxeringsvärdena, där skillnaderna mellan tillväxtområden och övriga landet kommer att öka.
Bakgrunden till de kraftigt ökade priserna och taxeringsvärdena i Storstockholmsområdet är de redan höga kostnaderna för att köpa och bygga bostäder. Stockholm har årligen en nettoinflyttning på ca 20 000 människor, och regionen har länge varit dragloket i landets BNP-tillväxt. Bostadsbristen, bl.a. till följd av i stort sett obefintlig nybyggnation av bostäder, har lett till att området nu tappar i tillväxthastighet och får nu, enligt bedömare, se sig omsprungen av Göteborgs- och Skåneregionen. Till bostadssektorns övertunga skatteryggsäck, vad avser nybyggnation, kommer nu den exploderande fastighetsskatten, vilket ytterligare kommer att minska produktionen av bostäder. Härav följer minskad ekonomisk tillväxt.
Mot bakgrund av ovan sagda, ställs fyra frågor till finansministern: