den 24 november

Interpellation 2000/01:149 av Birgitta Sellén (c) till statsrådet Britta Lejon om ungdomars möjligheter i demokratiska verksamheter

Människor måste få lära sig redan som barn att de har en röst, att den är något värd, att den spelar roll.

Många människor uppfattar helt enkelt inte att de kan vara med och tycka något själva. Samhället ger åsikter, men tar inte emot några. Skolan har där en viktig uppgift. Man måste börja ge eleverna makt på ett tidigt stadium. Det går inte att förvänta sig att unga ska gå ut och göra sin röst hörd om de har suttit i tolv år i skolan och bara tagit emot.

Regeringen skriver i sin budgetproposition för 2001, samt i propositionen På ungdomars villkor, att ungdomars demokratiska engagemang på olika sätt bör uppmuntras av skolan. Så långt är allt gott och väl, men när man kommer ut till skolor och frågar om eleverna uppmuntras att vara delaktiga i exempelvis elevråd eller lokala skolstyrelser, då visar det sig att de flesta ungdomarna anser att de inte har möjlighet att delta i dessa demokratiska verksamheter. Anledningen till detta är att de då missar lektioner och får frånvaro i betyget. Detta missgynnar ungdomars engagemang och delaktighet i demokratifrågor.

Enligt riksdagens mål för ungdomspolitiken ska ungdomar i Sverige kunna leva ett självständigt liv, de ska ha verkligt inflytande och deras resurser ska tas till vara.

Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag att verka för att riksdagens mål uppnås. Den ska bl.a. följa utvecklingen, utreda och föreslå åtgärder för att förbättra ungdomars levnadsvillkor. Den ska även informera om och samordna statliga och kommunala insatser för ungdomar. I budgetpropositionen 2001 har regeringen avsatt 4 miljoner kronor (tidigare 5 miljoner) till detta. Anslaget heter Bidrag till allmänna samlingslokaler. Det anslaget används till att rusta upp samlingslokaler runt om i landet. Att koppla det till ett uppdrag för informationsinsatser och utredningsarbete kan inte vara en riktig placering av resurserna.

Det verkar styvmoderligt behandlat att först ge Ungdomsstyrelsen ett stort och viktigt uppdrag för att fördela medel till att utreda och informera om ungdomspolitiken, men resurserna till detta placeras under ett utgiftsområde som redan tidigare är alltför lågt i förhållande till de behov som finns runt om i landet.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan vill jag fråga ungdomsminister Lejon.

  1. Vilka åtgärder avser ungdomsministern vidta för att förbättra ungdomars möjlighet att delta i demokratiska verksamheter?
  2. På vilket sätt avser ungdomsministern verka för att ge Ungdomsstyrelsen adekvata ekonomiska resurser för att fullfölja sina uppdrag?