den 24 november

Interpellation 2000/01:148 av Sven Bergström (c) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om ungdomars hälsa och idrotten i skolan

Folkhälsan i allmänhet och ungdomars hälsa i synnerhet blir allt sämre. Problem med rygg och nacke, övervikt och dålig kondition är några av de symtom som ökat i omfattning under senare år. Den ökande rökningen, särskilt bland unga flickor, liksom växande drogmissbruk bland ungdomar är andra illavarslande signaler.

Folkhälsokommittén rapporterade om detta för några veckor sedan och i förra veckan kom ännu en larmrapport när skolläkare, sjukgymnaster och idrottslärare med stöd av drygt 3 000 namnunderskrifter uppmärksammade den ökande ohälsan bland ungdomar, och föreslog åtgärder för att komma till rätta med situationen.

Enligt dessa sakkunniga är det en nyckelfråga att ge utrymme i skolan för mer fysisk aktivitet för att motverka ohälsan. Enligt WHO, Världshälsoorganisationen, är fysisk inaktivitet den största enskilda riskfaktorn för ohälsa.

Samtidigt kan vi konstatera att utvecklingen i den svenska skolan under senare tid fortsatt att ge allt mindre utrymme för fysisk aktivitet på olika sätt. På många håll minskas utrymmet för praktiska och estetiska ämnen. Hårt pressade kommuner ser sig nödsakade att skära ned på kommunala musik- och kulturskolor. Och nedskärningen av ämnet idrott i skolan fortsätter. På gymnasieskolan är fr.o.m. i höst den sk. B-kursen borta. Kvar är endast 100 timmar i den s.k. A-kursen. Fördelat på tre år innebär det mindre än en timme i veckan för idrott och gymnastik.

I det brev som skolministern fick i förra veckan föreslogs att egentligen borde eleverna ges utrymme för minst en timme fysisk aktivitet om dagen i skolan. Ett minimikrav är tre timmar per vecka.

Mot bakgrund av vad som här beskrivits vill jag fråga skolministern:

Vilka åtgärder är skolministern beredd att vidta för att skapa större utrymme för fysisk aktivitet i skolan?