den 15 november

Interpellation 2000/01:120 av Ulla-Britt Hagström (kd) till jordbruksminister Margareta Winberg om demokratisk fostran

En uthållig demokrati (SOU 2000:1) är föremål för en bred remissomgång. Utredningen har valt en demokratisk utgångspunkt till försvar för demokratin. Den har sin grund i att alla människor har lika värde och hävdar vad gäller;

Till människovärdet kopplas medborgardygder. "En demokratisk stat lever för och genom sina medborgare. Den äger ingen annan legitimitet än den som medborgarna ger den". Medborgardygder med karaktärsegenskaper som mod, rättrådighet och kärlek framhålls för att forma en medborgaranda.

Familjens roll att fostra barn och ungdomar till goda samhällsmedborgare har länge undervärderats. Familjen har över huvud taget inte nämnts i regeringsförklaringar och ekonomiska dokument. Medborgarkunskap och demokratisk fostran måste utgå från hemmet. Föräldrarna bär huvudansvaret för barnens fostran och omvårdnad. Föräldrarnas ansvar för barnens fostran och omvårdnad måste uppvärderas. De värden, normer och förhållningssätt som av tradition tillhört kvinnor måste också spridas till den offentliga sfären. Genus (gender) handlar om kultur och de socialt skapade skillnaderna mellan män och kvinnor. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter.

Ämnet hem- och konsumentkunskap i skolan har en mycket viktig roll för barns och ungdomars demokratiska fostran. Ämnet är i sig jämställdhetsbefrämjande och bidrar till personlighetsutveckling samt stärker eleverna som samhällsmedborgare. Det är viktigt att också här uppvärdera hemmet som samhällets viktigaste stöd för barn och ungdomar. Utbildning om och för hemmet är en viktig demokratisk utbildning för alla elever. Skolan ska här också främja den aspekt av värdegrunden som i Lpo 94 uttrycks som "jämställdhet mellan kvinnor och män".

Människan behöver också hemmet som privat domän. Den förändring som familjestrukturen upplevt, utvecklingen av relationerna mellan det privata hemmet och det offentliga livet, har lett till en mycket förändrad livsstil. Samhällets utveckling har gjort att hemmet har blivit en öppen, stundtals oskyddad plats, där medieutbudet är mer eller mindre tongivande. Intelligenta tekniska lösningar underlättar hemarbete samt ger stimulans för ökad kompetens, samtidigt som hemmets status höjs. Rollen som förvärvsarbetande för de vuxna i hemmet med behov av barnomsorg och hushållsservice, gör att hemmet öppnas än mer mot omvärlden. Hemmets roll som privat sfär och som en fridfull plats att koppla av, måste därför uppvärderas också i skolans undervisning. Skolan måste här utgå ifrån att föräldrarna har huvudansvaret för barnens fostran och att skolan kompletterar den fostrande rollen.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande frågor till jordbruks- och jämställdhetsminister Margareta Winberg:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att uppvärdera hemmets roll för barns och ungdomars fostran?

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att jämställdhetsundervisningen i skolan ska utgå från att arbetet i hemmet är värdefullt?