den 9 november

Interpellation 2000/01:104 av Catharina Hagen (m) till finansminister Bosse Ringholm om skatterna på riskkapital

Sverige har världens högsta skattetryck på aktieägande. Förmögenhetsskatten är slopad hos alltfler grannar i Europa. Reavinstskatten är förmånligare i många andra länder och den svenska skatten på utdelningar överskrider genomsnittet. En genomsnittlig svensk aktieägare betalar mer än dubbelt så hög ägarskatt som motsvarande person i OECD och EU.

För riskkapitalbolag innebär de svenska reglerna dessutom att Sverigebaserat riskkapital ofta reavinstbeskattas i varje investeringsled till skillnad från många utlandsbaserade bolag.

Vad som går att beskatta kommer till följd av globaliseringen att förändras. Rörliga skatteobjekt söker sig till lågskatteområden i de fall det inte innebär alltför stora eller ens några nackdelar. Det faktum att det statligt majoritetsägda Telia ser det som kommersiellt och av skatteskäl nödvändigt att förlägga verksamheter utanför Sveriges gränser blixtbelyser situationen. Det som gäller för Telia gäller naturligtvis för huvuddelen av andra företag också.

Som en följd av detta leder dagens skattesystem till en svensk skatteexport till andra länder. Förutom att den är olönsam för staten leder den också till att frukterna av ägandet inte kommer Sverige till del i den utsträckning som annars hade varit möjligt.

Kapitalskatterna påverkar också var framgångsrika människor vill bo. På så sätt påverkas inte bara det finansiella kapitalet utan även humankapitalet. Frågan om var framgångsrika och vinstgivande företag ska lägga sin expanderande verksamhet påverkas på detta sätt av kapitalskatterna.

När det gäller sparande visar utvecklingen också på en minskande lojalitet med det svenska skattesystemet. I en undersökning gjord av Demoskop svarar omkring 50 % att de kan tänka sig att placera sparpengar utomlands för att komma undan svensk kapitalskatt. Bland yngre personer är en övervägande majoritet beredda att placera kapital utomlands för att fly skattemyndigheten.

RSV har också pekat på att skattesystemet är beroende av de skattskyldigas lojalitet mot systemet. Enligt RSV bygger skattesystemet "på masslojalitet, dvs. att en övervägande majoritet av befolkningen upplever det som riktigt och rättvist samt försöker leva efter dess bestämmelser... Det gäller med andra ord att anpassa skattesystemet efter människorna och inte människorna efter skattesystemet."

Förutom RSV rekommenderar Finansmarknadsutredningen, OECD, IMF, EU m.fl. Sverige att sänka skatterna bl.a. på ägande. I en rapport från EU i somras heter det t.ex.:

"Skattesystemen bör vara så utformade att de belönar framgång, uppmuntrar företagsetablering, främjar småföretagsexpansion ..." (Europeiska Rådets rapport från Santa Maria da feira den 19@20 juni 2000).

Regeringen har själv vid flera tillfällen uppmärksammat risken med de rörliga skattebaserna och skriver bl.a. i IT-propositionenen att "I förlängningen kan detta innebära att det svenska skatteuttaget minskas genom att skattebaser rör sig från Sverige, som på vissa områden har höga skatter..."

I höstens budgetproposition påpekas att "... möjligheterna för ett enskilt land att avvika vad gäller skattesatser minskar över tiden... Det är därför angeläget att upprätthålla en beredskap att vidta åtgärder inom de områden som är särskilt känsliga för rörlighet över gränserna..."

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande frågor:

1. Vilka åtgärder avser finansministern vidta för att sänka kapitalskatterna?

2. Vilka förhållanden ska föreligga för att finansministern ska föreslå en sänkning av skatten på riskkapital till en konkurrenskraftig nivå?