Riksdagsförvaltningens redogörelse 2000/01:RS2

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2000

Årsredovisningen för riksdagsförvaltningen har vid sammanträde den 21 februari 2001 fastställts av riksdagsstyrelsen.

Riksdagens förvaltningsstyrelse 2000

Ledamöter

Birgitta Dahl, talman Sven Hulterström (s) Per Unckel (m)
(ordförande)    
Berit Andnor (s) Mats Lindberg (s) Lars Bäckström (v)
Göran Hägglund (kd) Anders Björck (m) Marianne Carlström (s)
Inger René (m) Martin Nilsson (s)  

Föredragande i riksdagsstyrelsen

Anders Forsberg

(riksdagsdirektör)

1

20 00/01 :R S2

Innehåll  
Riksdagsdirektören .......................................................................................... 3
Organisation .................................................................................................... 6
Ekonomisk översikt ......................................................................................... 7
Riksdagens personal ...................................................................................... 11
Resultatredovisning..................................................................................... 15
Stödet till beslutsprocessen............................................................................ 16
Stödet till riksdagens ledamöter och anställda............................................... 22
Information till allmänheten .......................................................................... 28
Det internationella parlamentariska arbetet ................................................... 33
Finansiell information ................................................................................. 36
Resultaträkning.............................................................................................. 36
Balansräkning................................................................................................ 37
Anslagsredovisning ....................................................................................... 39
Finansieringsanalys ....................................................................................... 40
Noter.............................................................................................................. 42
Sammanställning över väsentliga uppgifter................................................... 48
Vissa avgiftsfinansierade verksamheter ........................................................ 49
Riksdagsstyrelsen 2000/01 ............................................................................ 51
Riksdagsstyrelsens ledamöters övriga uppdrag ............................................. 52
Granskning av Riksdagsförvaltningens årsredovisning för  
räkenskapsåret 2000 ...................................................................................... 53
Bilaga ............................................................................................................ 54

2

2000 /01: R S2

Riksdagsdirektören

Den nya organisationen av riksdagsförvaltningen har prövats under ett halvår. Det är ännu för tidigt med någon utvärdering men det står klart att en enhetlig parlamentarisk ledningsorganisation – riksdagsstyrelsen – och en gemensam myndighet för verksamhetens olika delar – riksdagsförvaltningen – ger bättre förutsättningar för mål- och resultatstyrning av verksamheten än med den tidigare delvis splittrade organisationen.

De fyra målen för riksdagsförvaltningen – med inriktning på stöd till beslutsprocessen, stöd till riksdagens ledamöter och anställda, information till allmänheten och stöd till det internationella arbetet – skall ej ses som av varandra oberoende mål. Det handlar i hög grad om samverkande processer i all förvaltning. Ett exempel är informationstekniken som utnyttjas i hela riksdagens verksamhet, ett annat kunskapsförsörjningen inom EU-området med betydelse både för beslutsprocessen, stödet till ledamöterna och informationen till allmänheten. En kostnadseffektiv uppfyllelse av målen liksom prioriteringar inom och mellan olika mål förutsätter en övergripande samordning av verksamheten. Ett arbete pågår nu i förvaltningen med att utveckla mål och resultatstyrningen. Syftet är att erhålla en effektivare styrning av verksamheten mot fastställda mål och en förbättrad uppföljning av verksamhetens resultat och kostnader. Nytt är att även utskottskanslierna och kammarkansliet skall utveckla mål för sin verksamhet.

En löpande avstämning av förvaltningens verksamhet sker i olika och nu också delvis nya former. Riksdagsstyrelsen höll sitt konstituerande sammanträde den 4 juli 2000. Styrelsen har haft sex sammanträden under år 2000. Bland de frågor som behandlats i styrelsen kan nämnas den övergripande planeringen av riksdagsarbetet, riksdagens internationella verksamhet ur olika aspekter, utskottens och ledamöternas reseverksamhet, föreningsverksamheten i riksdagen, arbetsordning för förvaltningen, anslagsdirektiv och andra ekonomiadministrativa frågor. Rådet för ledamotsnära frågor har sammanträtt två gånger. Ordförandekonferensen har mötts vid tre tillfällen och bl.a. informerats om och getts tillfälle att diskutera Riksdagskommitténs arbete, riksdagens planering inför det svenska ordförandeskapet i EU, förslag till en ny betänkandeutformning m.m. Därutöver har talmannen löpande samrått med gruppledarna. Förvaltningen har möten med kanslicheferna vid partikanslierna för avstämning av gemensamma frågor. Planeringen av riksdagsarbetet och andra för hela förvaltningen viktiga frågor tas regelbundet upp i riksdagsdirektörens ledningsgrupp.

Riksdagsarbetet och därmed också förutsättningarna för förvaltningens arbete har undergått stora förändringar under 1990-talet både genom inverkan av yttre faktorer i samhället som den ökade internationaliseringen och informationsteknikens intåg och genom ett medvetet reformarbete. Riksdagskommittén har följt upp och utvärderat viktiga delar av beslutsprocessen. Intervjuer och enkäter har genomförts både bland ledamöter, partikanslier och

3

20 00/01 :R S2 R I K S DA GS D I R E K T Ö R E N

tjänstemän. Resultatet har redovisats i tre slutrapporter under år 2000 från de parlamentariska referensgrupper kommittén utsett att se över budgetprocessen, arbetet med uppföljning, utvärdering och revision samt arbetet med EU- frågor. I kommitténs huvudbetänkande, som avlämnas i februari 2001, görs en samlad bedömning av förslagen från referensgrupperna och en analys av förslagen i ljuset av riksdagens grundläggande uppgifter. Kommitténs förslag kommer att innebära förändringar av arbetet inom verksamheten som stöder beslutsprocessen.

Under år 2000 avgav Riksdagskommittén tre delbetänkanden. Samtliga förslag har behandlats och beslutats av riksdagen.Två rörde riksdagens parlamentariska ledningsorganisation och förvaltningens organisation. Ett betänkande rörde riksdagen och den statliga revisionen. Beslutet i denna del innebär att en ny myndighet för den samlade statliga revisionen skapas under riksdagen år 2003.

Förvaltningens service till ledamöterna har utvärderats genom en servicenkät till samtliga ledamöter. Genomgående får riksdagsförvaltningen ett gott omdöme med höga medelvärden för stödet i olika former till riksdagens ledamöter.

Ett närmare samarbete har inletts mellan kammarkansliet, utskotten och EU-nämnden, utredningstjänsten och riksdagens internationella kansli. Utredningstjänsten har överförts till kammarkansliet. En informell beredningsgrupp på tjänstemannaplanet för EU-frågor har bildats. Beslut har fattats om en utökad bevakning från riksdagens sida i Bryssel under ordförandehalvåret, främst som stöd till utskotten och EU-nämnden.

Under året har ett omfattande arbete lagts ned på att bereda plats för ett antal nya politiska sekreterare till ledamöterna. En översyn av administrativa rutiner för riksdagsledamöternas inrikes resor har genomförts. Ett arbete har påbörjats i syfte att skapa mer tåliga system på dataområdet och därigenom åtgärda de problem som förevarit under året. Särskilda satsningar har gjorts inför det svenska ordförandeskapet i EU. I årsredovisningen finns på vart och ett av de fyra målområdena en redogörelse för verksamheten under året.

Den verksamhet som finansieras över ramanslagen Riksdagens ledamöter och partier m.m. och Riksdagens förvaltningskostnader lämnade sammantaget ett anslagssparande på ca 107 miljoner kronor. Kostnaderna för ledamöternas ersättningar och pensioner är lägre än beräknat. Ett antal större projekt har fördröjts, och kostnadsfördelningen för projekt som löper över flera år avviker från den beräknade. Kostnaderna för förberedelserna inför ordförandeskapet har förskjutits till år 2001. Reformen med politiska sekreterare har inte genomförts fullt ut som beräknat.

4

2000 /01: R S2

Riksdagsförvaltningens organisation den 31 december 2000

Siffrorna anger antal anställda den 31 december 2000

* Följande utskott ingår i utskottsorganisationen:

Konstitutionsutskottet (KU) Försvarsutskottet (FöU) Miljö- och jordbruksutskottet (MJU)
Finansutskottet (FiU) Socialförsäkringsutskottet (SfU) Näringsutskottet (NU)
Skatteutskottet (SkU) Socialutskottet (SoU) Arbetsmarknadsutskottet (AU)
Justitieutskottet (JuU) Kulturutskottet (KrU) Bostadsutskottet (BoU).
Lagutskottet (LU) Utbildningsutskottet (UbU)  
Utrikesutskottet (UU) Trafikutskottet (TU)  

5

20 00/01 :R S2

Organisation

En ny parlamentarisk ledningsorganisation för riksdagen infördes den 1 juli 2000. Förvaltningsstyrelsen och dess direktion samt talmanskonferensen ersattes av ett nytt beslutsorgan, den parlamentariskt sammansatta riksdagsstyrelsen med talmannen som ordförande.

För närvarande saknar de tre minsta partierna Miljöpartiet, Folkpartiet och Centerpartiet ordinarie ledamöter i riksdagsstyrelsen. De har dock var sin företrädare med närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden. Även riksdagsdirektören har närvaro- och yttranderätt. Inom kretsen av ledamöter och företrädare med närvaro- och yttranderätt utses ett råd för ledamotsnära frågor. Riksdagsdirektören är ordförande i rådet. Dessutom inrättades ordförandekonferensen, ett organ för samråd mellan talmannen och utskottspresidierna.

Löpande hålls också s.k. gruppledarmöten mellan talmannen, gruppledarna och de vice talmännen för samråd i ärenden som rör bl.a. kammarens verksamhet.

En ny instruktion och arbetsordning för riksdagsförvaltningen har trätt i kraft, och dessutom har vissa ändringar genomförts i organisationen, detta som en följd av den nya parlamentariska ledningsorganisationen. Förändringarna innebär bl.a. att förvaltningen numera är en enda myndighet, med riksdagsdirektören som myndighetschef. Den består av tre större delar – kammarkansliet, utskottens och EU-nämndens kanslier samt det administrativa kontoret. Därutöver finns en informationsenhet och ett internationellt kansli (RIK).

6

2000 /01: R S2

Ekonomisk översikt

Riksdagens totala anslag exklusive anslag för stöd till politiska partier för verksamhetsåret 2000 uppgick till 1 068 miljoner kronor inklusive överfört anslagssparande. Av detta förbrukades 960 miljoner kronor, vilket gav en förbrukningsgrad på ca 90 %.

Budgetåret 2000

Den löpande verksamheten som finansieras över ramanslagen B1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. och B 2 Riksdagens förvaltningskostnader lämnade ett anslagssparande jämfört med budget på ca 107,6 miljoner kronor, vilket var ca 18 miljoner lägre än föregående år.

Till de poster på anslaget B1 som har en underförbrukning jämfört med budgeten hör bl.a. ersättning till riksdagens ledamöter ca 7,5 miljoner kronor, pensionskostnader 8,6 miljoner kronor, ränteinkomster på 2,3 miljoner kronor samt utskottens arbete med utvärdering av riksdagsbeslut 0,5 miljoner kronor.

Riksdagens internationella verksamhet hade en underförbrukning i förhållande till budget på 3,6 miljoner kronor. Däri ingår kostnader för förberedelser inför Sveriges EU-ordförandeskap 2001 som har en underförbrukning på ca 1,8 miljoner kronor. Medlen kommer dock att behövas under EU- ordförandeåret 2001.

Riksdagsförvaltningens lönekostnader uppgick till 224,8 miljoner kronor, vilket innebär 99 % av budgeterad lönekostnad. De poster på anslag B2 som har en underförbrukning i förhållande till budget är riksdagsprojekt på ca 5 miljoner kronor, vilket är en minskning med 10 miljoner kronor jämfört med föregående år, samt ränteinkomster på ca 2 miljoner kronor. Ränte- och amorteringskostnader för lån hade beräknats till ca 5,2 miljoner kronor högre än det faktiska utfallet.

Avdelningen för intern service förbrukade 84 % av tilldelad budget. Un- derförbrukningen uppgick till ca 11 miljoner kronor jämfört med ca 12,2 miljoner kronor föregående år.

Inom avdelningen för kunskapsförsörjning har distributionen av riksdagstrycket en underförbrukning på ca 2 miljoner kronor och EU-upplysningen på ca 2 miljoner kronor. Avdelningen förbrukade 85 % av tilldelad budget. Riksdagstryckets underförbrukning beror till stor del på ökad försäljning av riksdagstrycket. EU-upplysningens underförbrukning beror dels på hög personalomsättning bland informatörer, vilket resulterat i att planerade projekt inte har kunnat genomföras under året, dels på en stor annonskampanj som skjutits upp på grund av produktionstekniska svårigheter.

IT-avdelningen förbrukade under året 85 % av tilldelad budget. Driftbudgeten överskreds med ca 2,8 miljoner kronor, bl.a. beroende på ökade konsultkostnader för helpdesk och konsultkostnader för att komma till rätta med

7

20 00/01 :R S2 E K O N O M I S K ÖV E R S I K T

det stora problem som riksdagens datanätverk har haft under året. De projekt som IT-avdelningen ansvarar för har en underförbrukning på ca 13,5 miljoner kronor, vilket är ungefär samma nivå som föregående år. Huvudorsakerna till den fortsatt stora underförbrukningen har varit svårigheter i planeringen med att förutse kostnadsfördelningen över åren för fleråriga projekt. Flertalet projekt är påbörjade och beräknas avslutas under år 2001.

Informationsenheten förbrukade 85 % av tilldelad budget. Den totala underförbrukningen uppgick till ca 2,1 miljoner kronor av vilket information till allmänheten och förberedelser inför EU-ordförandeåret stod för 1,6 miljoner kronor. Orsakerna till underförbrukningen beror på upphandlingar som dragit ut på tiden samt att planerade konsultinsatser för webbutveckling inte har tagits i anspråk under året.

Riksdagsförvaltningen beräknade att kostnaderna inom förvaltningen för politiska sekreterare under året skulle uppgå till 12,3 miljoner kronor. Endast 51 % av budgeterade medel har dock förbrukats, vilket resulterat i en underförbrukning på ca 6 miljoner kronor. Detta beror på att partikansliernas anställning av politiska sekreterare skett i långsammare takt än beräknat.

Riksdagens investeringar har under verksamhetsåret främst avsett datautrustning och byggnader. Sammanlagt uppgick investeringarna till 86,6 miljoner kronor, en minskning jämfört med föregående år, då investeringarna uppgick till 118 miljoner kronor. Två fastigheter har invärderats under året, dels fastigheten Kvasten som invärderades till 51 miljoner kronor, dels fastigheten Aurora som invärderades till 50 miljoner kronor. Invärderingen av immateriella tillgångar uppgick till 13,7 miljoner kronor. Nedskrivningar i pågående arbeten uppgick till 14,9 miljoner kronor och avsåg kostnader som ej bedömdes vara investeringar. Riksdagsförvaltningen har också under året upptagit lån i Riksgäldskontoret på sammanlagt 28,4 miljoner kronor. Lånet avsåg investeringar i fastigheten Aurora.

Anslagsförbrukning (mnkr)

Anslag 2000 1999 1998 1997 1996
B1 Riksdagens ledamöter och          
partier m.m., ramanslag 519,5 490,7 434,1 424,6 382,2
B2 Riksdagens förvaltnings-          
kostnader, ramanslag 440,6 451,3 441,6 363,0 350,8
Totalt 960,1 942,0 875,7 787,6 733,0
C4 Stöd till politiska partier 140,0 140,0 140,5 105,5 120,0

8

E K O N O M I S K Ö V E R S I K T 2000/01 :R S2

Utgående anslagssparande per den 31 december (mnkr)

Tabellen avser riksdagens samtliga anslag och fördelar sig enligt följande:

Anslag 2000 1999 1998 1997 1996
B1 Riksdagens ledamöter och          
partier m.m., ramanslag 37,7 43,8 45,5 19,7 43,4
B2 Riksdagens förvaltnings-          
kostnader, ramanslag 69,9 81,5 112,5 94,1 80,0
Totalt 107,6 125,3 158,0 113,8 123,4
C4 Stöd till politiska partier 8,6 3,3 12,0 39,7 53,5

Mål- och resultatstyrning inom riksdagsförvaltningen

Ett arbete med att utveckla mål- och resultatstyrningen inom riksdagsförvaltningen pågår. Syftet är att erhålla en effektivare styrning av verksamheten mot fastställda mål och en förbättrad uppföljning av verksamhetens resultat och kostnader. Med ett sådant underlag som grund kan prioriteringar och avvägningar av verksamhetens inriktning göras med större säkerhet. Arbetet innebär en anpassning till de styrformer som riksdagen beslutat skall gälla för statsförvaltningen i övrigt.

En total kartläggning av samtliga avdelnings- och enhetsmål samt prestationer och aktiviteter inom administrativa kontoret och informationsenheten har genomförts under hösten 2000. Det fortsatta arbetet inriktas på att definiera vilka mål och mått som är relevanta för att härleda måluppfyllelse av de övergripande målen. För dessa mål skall uppföljningsmetoder fastställas.

Även för utskottskanslierna och kammarkansliet kommer möjligheterna att finna mätbara mål och mått att prövas. Förutsättningarna för att mäta resultat skiljer sig åt mellan olika verksamheter, och utvecklingsarbetet får anpassas efter detta.

Grunden kommer att läggas för en verksamhetsanpassad redovisningsstruktur, dvs. att kostnader och verksamhetens resultat skall kunna följas upp i samma struktur. Redovisningsplanen kommer att anpassas stegvis för att möjliggöra en fördelning av direkta och indirekta kostnader mot de övergripande målen.

Konstitutionsutskottet (KU) har vid behandlingen av riksdagsförvaltningens årsredovisning för 1998 framhållit vikten av att resultatredovisningen är rättvisande och substantiell samt att en ökad redovisning av resultatmått och måluppnående bör eftersträvas. Vid behandlingen av årsredovisningen för år

1999 konstaterar utskottet:

”Inom riksdagsförvaltningen pågår ett utvecklingsarbete för att vidareutveckla måluppföljningsmetoder och resultatmått samt kostnadsredovisning kopplat till målområden och prestationer. Utskottet förutsätter att även frågan om femårsanalyser behandlas i det kommande utvecklingsarbetet.”

9

20 00/01 :R S2 E K O N O M I S K ÖV E R S I K T

En resultatredovisning med den inriktning som utskottet efterfrågar kommer att presenteras i nästkommande årsredovisning. Eftersom rapporteringen i resultatredovisningen skall spegla de mål, resultatkrav och återrapporteringskrav som riksdagsstyrelsen fastställer betyder det att även anslagsdirektivet för riksdagsförvaltningen bör utvecklas som styrinstrument.

Riksdagens revisorer (RR) väckte frågan om femårsanalyser i en förstudie (1998/99:8). Enligt RR skulle en sådan analys avse en uppföljning och diskussion om förvaltningens utveckling, av förändringar som skett och orsakerna därtill samt utgöra ett underlag för principiella diskussioner. Femårsanalyser skall göras av RR eller extern instans på uppdrag av KU eller riksdagsstyrelsen.

En analys av förvaltningens uppdrag, arbetsformer och organisation presenterades för riksdagen under våren 2000 inför beslutet om en ny förvaltningsorganisation. Riksdagsförvaltningen bedömer att de förändringar som genomfördes per den 1 juli 2000 av förvaltningens organisation och styrformer bör ges viss tid att verka innan initiativ tas till en femårsanalys. Ett femårsperspektiv kommer dock att eftersträvas i förvaltningens resultatredovisning för de prestationer och resultatmått som redovisas där.

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen och riksdagsförvaltningen under år 2000 redovisas i bilaga till riksdagsförvaltningens redogörelse till riksdagen om årsredovisning för verksamhetsåret 2000.

10

2000 /01: R S2

Riksdagens personal

Antalet anställda personer på fasta anställningar (inklusive vikariat på fasta anställningar) var 598 vid utgången av år 2000. Det innebär att antalet anställda är något färre i förhållande till föregående år. Antalet årsarbetskrafter var år 2000 något lägre än föregående år – 526 mot 527 året innan. Dock har vissa enheter på grund av vakanser anlitat inhyrda tjänster i något större utsträckning än tidigare år. Den registrerade övertiden var ca 16 000 timmar år 2000 mot ca 17 000 föregående år. Bland de anställda är kvinnorna fortfarande i majoritet (59 %).

Under år 2000 slutade 59 personer med fast anställning, varav 13 med pension. 61 personer nyanställdes på fasta anställningar eller på långtidsvikariat. Personalomsättningen var ca 10 %, vilket är två procentenheter högre än föregående år.

Kontakterna mellan företagshälsovården och riksdagsledamöter/riksdagsanställda har minskat från 3,2 kontakter per person till 2,7. Förvaltningen har under året fortsatt satsningen på ergonomisk uppföljning av de enskilda arbetsplatserna. Dessa arbetsplatsbesök kommer att fortsätta under hela år 2001.

Under året har den genomsnittliga sjukfrånvaron ökat från 15 till 20 sjukdagar per anställd. I antalet sjukdagar ingår samtliga rapporterade sjuk- och arbetsskadedagar. Ökningen hänför sig i huvudsak till långtidssjukskrivna kvinnliga anställda över 55 år. Bland dessa är diagnoserna stressreaktion, depression och ryggbesvär förhållandevis ofta förekommande.

En friskvårdskonsulent har deltidsanställts på försöksbasis för att stärka insatserna för friskvård. Syftet är att riksdagens ledamöter och anställda skall stimuleras till egna aktiva insatser för att främja hälsa och välbefinnande.

Ett nytt introduktionsprogram för nyanställda medarbetare har utarbetats och genomförts under två perioder. Utöver en obligatorisk del består programmet av ett tiotal frivilliga seminarier. Totalt har ca 90 personer deltagit.

I jämställdhetsplanen anges att målet för jämställdhetsarbetet inom riksdagsförvaltningen är att ta till vara och dra nytta av kompetensen hos både kvinnor och män. Alla som arbetar i riksdagsförvaltningen har lika värde och skall ha lika möjligheter. Därför måste kvinnor och män beredas likvärdiga möjligheter till kompetensutveckling.

Riksdagsförvaltningen skall ha en arbetsorganisation och ett arbetssätt, som gör det möjligt att förena arbete och föräldraskap på ett bra sätt.

Arbetsklimatet skall präglas av respekt och tolerans för olika personligheter och olika synsätt. Alla former av mobbning och sexuella trakasserier avvisas som oacceptabla.

Riksdagsförvaltningen hade vid slutet av året 355 kvinnor och 243 män anställda. Av antalet chefer med personalansvar i kammar- och utskottskanslier var vid årets utgång 7 kvinnor och 15 män. På administrativa kontoret var fördelningen 9 kvinnor och 6 män.

11

20 00/01 :R S2 R I K S D A GE N S PE R S O N A L

Kompetensutveckling

I dag ställs stora krav på de anställdas specialistkompetens, och en viktig del i riksdagsförvaltningens verksamhet är den fortlöpande utbildningen av de anställda. Kompetensutveckling kan ses som ett verktyg för att skapa en mer dynamisk organisation. Inom riksdagsförvaltningen finns det stora skillnader i hur de enskilda enheterna arbetar med kompetensutveckling. En del av förklaringen är den stora organisatoriska variation av verksamheter som existerar inom riksdagsförvaltningen.

Under år 2000 har som under tidigare år utbildning skett på IT-sidan, både när det gäller enskilda program, hantering av programvara och kurser för ”datakörkort” som erbjudits personalen. Riksdagsförvaltningens IT-avdelning har anordnat kurser, enskild undervisning men även online-utbildning. Ett annat inslag är speciella kompetensutvecklingsmodeller, profiler för den enskilde anställde, som är kopplade till arbetsuppgifterna. Sverige är ordförandeland i EU under 2001 – något som kräver förkunskaper, och därför har kurser om EU och olika studiebesök anordnats.

Ett nytt inslag har varit satsning på processarbete, där anställda har gått kurser i processmodellering.

Den centrala kompetensutvecklingen handhas av personalenheten, med en budget som är ungefär lika stor som enheternas sammantagna. Centralt anordnas allmän kompetensutveckling som språkutbildning, brandskydd, kurser i första hjälpen och datautbildningar.

Riksdagsförvaltningens kompetensutveckling, med allt från förarutbildning till kurser i klustringsteknik, syftar till att de anställda skall kunna följa med i utvecklingen. Totalt har riksdagsförvaltningen under år 2000 använt ca 9,7 miljoner kronor för kompetensutveckling, ca 2 % av ramanslaget för förvaltningen.

18 språkcirklar i engelska och franska har pågått under hela året. Ett hundratal medarbetare har deltagit. Vissa av cirklarna har inriktats mot speciella befattningskategorier såsom bevakningsmän, bibliotekarier och informatörer. 40 personer har deltagit i intensivutbildningar i engelska och franska utomlands. Studieresor till EU-institutioner har genomförts, och fyra medarbetare har också under perioder på 3–6 månader praktiserat vid Europaparlamentet.

Attitydmätning

En särskild utvecklingsinsats har genomförts vid serviceenheten med dess närmare 100 anställda. Serviceenhetens personal skall hjälpa ledamöter och andra uppdragsgivare att genomföra sina olika arbetsuppgifter och uppdrag genom att se till att den interna servicen fungerar. För att göra detta ställs höga krav på medarbetarnas kompetens, både vad gäller specifika faktakunskaper och förmåga att leverera service med god kvalitet. En attitydmätning har genomförts bland personalen.

12

R I K S D A GE N S P E R S O N A L 20 00 /01: RS2

Genom att göra årliga mätningar erhålls en trend och möjlighet till att följa förändringar inom enheten, säkerställa att personalen trivs och kontinuerligt skapa möjlighet för medarbetarna att vara med och påverka sin arbetssituation.

Två attitydmätningar genomfördes 1999 och 2000. Enheten har 98 medarbetare och av dessa har 91 % svarat.

Resultatet för båda åren ligger över medelvärdet, och en förbättring har dessutom skett mellan åren.

Antalet anställda fördelade på ålder och kön

Ålder Kvinnor Män Totalt
60– 27 18 45
55–59 67 32 99
50–54 51 34 85
45–49 40 25 65
40–44 41 31 72
35–39 49 46 95
30–34 47 31 78
25–29 31 19 50
–24 2 7 9
Totalt 355 243 588
Anställningtid bland riksdagens anställda och kön  
       
Tid Kvinnor Män Totalt
-1 29 23 52
1-3 41 42 83
4-5 76 40 116
6-10 61 56 117
11-14 87 38 125
15-19 21 17 38
20-24 23 9 32
25- 17 18 35

Genomsnittlig anställningstid totalt 9,20

Kvinnor 9,42

Män 8,88

13

20 00/01 :R S2 R I K S D A GE N S PE R S O N A L                        
    Antalet anställda fördelade på område och kön          
    Område       Kvinnor     Män   Totalt  
    Riksdagsdirektör, KK, Info, RIK   78       27 105  
    Utskotten, EU-nämnden       75       44 119  
    Förvaltningskontoret       9       6 15  
    Administration       27       8 35  
    Data och dokument       30       52 82  
    Kunskapsförsörjning       54       34 88  
    Intern service       82       72 154  
    Antal anställda totalt 598                  
    Kvinnor 355                        
    Män 243                        
    Personalomsättning 1995/96–2000                  
    Riksdagsförvaltningen                        
                           
      95/96     97   98   99   2000  
    Nyanställda   62     60   66   56   61  
    Slutade   40     53   67   46   59  
    Varav pension   18     28   14   11   13  

14

2000 /01: R S2

Resultatredovisning

•Stödet till beslutsprocessen

•Stödet till riksdagsledamöter och anställda

•Information till allmänheten

•Det internationella parlamentariska arbetet

15

20 00/01 :R S2

Stödet till beslutsprocessen

Kammarens arbete följde i stort sett det mönster som utvecklats under de senaste åren. Antalet sammanträdestimmar håller sig kring drygt 600, och arbetet är ojämnt fördelat över riksmötet med kraftiga toppar i december, mars och maj. En viss utjämning kan dock konstateras jämfört med tidigare år. Den faktiska debattiden för behandling av ärenden skilde sig endast marginellt från den beräknade totala debattiden.

Försöket med i förväg planerade voteringstider fortsatte under riksmötet. Försöket utvärderas löpande och förändringar i modellen sker i takt med att nya erfarenheter vinns. Att voteringstiden i kammaren sjunkit under innevarande mandatperiod jämfört med tidigare riksmöten torde dock snarare hänga samman med det politiska läget än med de fasta voteringstiderna. Någon slutsats om försökets effekter i detta avseende kan därför ännu inte dras.

Antalet tillfällen då regeringen lämnade information i kammaren mer än fördubblades från föregående riksmöte, från 7 till 17. Hälften rörde internationellt samarbete, inklusive samarbetet inom EU. Antalet aktuella debatter och särskilda debatter i olika sakfrågor ökade från 3 till 11.

Förutom allmänpolitiska debatter, partiledardebatter och utrikespolitiska debatter ordnades tre särskilda debatter, vilka samtliga hade anknytning till Europeiska unionen. Statistiken pekar på att det medvetna strävande som gjorts under senare år för att göra kammaren till ett forum för debatter i aktuella frågor och för en öppen debatt och information i EU-frågor börjar ge frukt. Att antalet skriftliga frågor och interpellationer också ökar visar på en liknande tendens till ökade krav från ledamöternas sida på snabb information och debatt i olika aktuella frågor.

En konsekvens av denna utveckling är att planeringen av kammarens arbete måste göras mer flexibel för att kunna anpassas till hastigt uppkommande önskemål. En annan konsekvens är att kraven på statsrådens närvaro i kammaren ökar. Kammarkansliet har fått vidkännas en kraftigt ökad arbetsbelastning vad gäller samordningen och planeringen av arbetet i kammaren. Problemen med att hitta lämpliga tider för besvarande av interpellationer har också vuxit. Antalet interpellationer som inte besvaras i tid ökar, och fler interpellationsdebatter måste förläggas till kvällstid.

Det bör särskilt noteras att statsrådens deltagande i budgetdebatter och ärendedebatter, som minskade kraftigt föregående år, nu återigen ökar. Under riksmötet deltog statsråd i 18 ärendedebatter och i 9 budgetdebatter. Detta kan jämföras med föregående år då motsvarande antal låg på 14 respektive 5.

Tolkutrustning för 12 språk har installerats i första- och andrakammarsalarna som förberedelse till ordförandeskapet i EU.

Ett sökbart ljud- & bildarkiv som innehåller inspelningar från bl.a. plenisalen har tagits fram. Arkivet kommer framför allt att underlätta arbetet för stenograferna.

16

ST Ö D E T T I L L B E S L U T S P RO C E S S EN 2 000/0 1:R S2

Arbetet i utskotten 1999/2000

Utskottens arbete dominerades under hösten av beredningen av budgetpropositionen. Den kraftiga ökningen av antalet väckta motioner under den allmänna motionstiden tog också avsevärd tid i anspråk. 2 680 motioner lämnades in, vilket var 544 fler än under föregående riksmöte, en ökning med 25 %. Antalet följdmotioner uppgick till 531. Beredningen av övriga propositioner dominerade utskottsarbetet under våren. Många utskott företog också inrikes och utrikes studieresor under riksdagsåret samt tog emot åtskilliga besök.

För utskottens arbete är det viktigt att propositioner och skrivelser är aviserade och att de avlämnas i tid till riksdagen. 43 av de under riksmötet avlämnade propositionerna kom in senare än aviserat. Regeringen lämnade över huvud taget inte in 82 av de aviserade propositionerna – däremot lämnades 33 som inte aviserats in till riksdagen. Överläggningarna med Regeringskansliet har fortsatt i syfte att minska antalet försenade och icke aviserade propositioner.

Det är också önskvärt att inlämnandet av propositioner får en bättre spridning över året. Därför har riksdagen kommit överens med Regeringskansliet om att propositioner som skall behandlas före mitten av april måste avlämnas senast i slutet av januari. Propositioner som skall behandlas under senare delen av våren måste avlämnas under senare delen av mars. För att möjliggöra en tidig start av riksdagsarbetet på hösten, och för att motionstiden skall hinnas med före sommaruppehållet, har även anmälts till Regeringskansliet att propositioner måste avlämnas senast i slutet av maj.

Sammanlagt 291 betänkanden med 2 437 reservationer lades fram av utskotten. Föregående riksmöte var antalet betänkanden 258 och antalet reservationer 1 719. Under hösten introducerades en ny betänkandeutformning i några utskott. Tanken är att den nya modellen skall börja användas mer allmänt från våren 2001.

22 offentliga utfrågningar hölls under riksmötet, förutom de utfrågningar som föranleddes av konstitutionsutskottets granskningsarbete. Regeringens Sydafrikasatsning var det ärende som orsakade flest KU-utfrågningar. De offentliga utfrågningarna är antingen ett led i ärendeberedningen eller ett led i utskottens arbete med uppföljning och utvärdering. Antalet utfrågningar ökade kraftigt jämfört med tidigare riksmöten, och de flesta utskott hade någon offentlig utfrågning. Vid fem tillfällen har utfrågningarna dessutom ordnats gemensamt av två eller flera utskott eller gemensamt mellan utskott och EU-nämnden.

Redogörelser för utskottens arbete med att bevaka EU-frågor och arbetet med uppföljning och utvärdering finns i utskottens verksamhetsberättelser, som ingår i det bundna riksdagstrycket. Riksdagskommittén har utvärderat utskottens arbete med dessa frågor och kommer i sitt slutbetänkande våren 2001 att redovisa sina överväganden.

17

20 00/01 :R S2 ST Ö D E T T I L L BE S L U T S P R O C E S S E N          
    Plenitid fördelad på timmar          
                     
          1996/97 1997/98   1998/99   1999/2000
    Ärendebehandling   387 428   329   376
    Varav voteringar   29 33   25   23
    Frågestunder   27 27   23   21
    Allmänpolitiska och sär-              
    skilda debatter m.m.   54 58   59   76
    Info från regeringen   7 12   7   14
    Interpellationssvar   134 113   106   128
    Total tid   609 638   524   615
    Antalet inkomna propositioner och skrivelser      
                   
          1996/97 1997/98   1998/99 1999/2000*
    Inkomna enligt plan eller   98 102   88 64
    tidigare              
    För sent inkomna   40 62   35 43
    Inkomna, ej aviserade   40 26   24 33
    * Inkomna t.o.m. 8 juni 2000            
    Antalet inkomna motioner            
                   
          1996/97 1997/98   1998/99 1999/2000
    Motioner från allmänna              
    motionstiden   2180 2495   2125 2738
    Följdmotioner till              
    propositioner   771 777   388 473

EU-nämnden

Regeringen har samrått med EU-nämnden inför ordinarie ministerrådsmöten, inför Europeiska rådets möten och inför EU:s regeringskonferenser. Regeringen har också informerat och samrått med EU-nämnden inför informella ministermöten och underrättats om förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd m.m. EU-nämnden har haft en informell beredningsgrupp för behandling av EU:s regeringskonferens om institutionella frågor.

Under riksmötet anordnade EU-nämnden i november 1999 en offentlig utfrågning om WTO och i maj 2000, tillsammans med konstitutionsutskottet och utrikesutskottet, en offentlig utfrågning gällande EU:s stadga om grundläggande rättigheter. EU-nämnden yttrade sig till utrikesutskottet över regeringens skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen under 1999 och mottog ett yttrande från miljö- och jordbruksutskottet angående EU:s vitbok

18

ST Ö D E T T I L L B E S L U T S P RO C E S S EN 2 000/0 1:R S2

om livsmedelssäkerhet, som överlämnades till regeringen. EU-nämnden har under riksmötet deltagit vid COSAC-möten i Helsingfors och Lissabon och företagit studieresor till dessa städer samt tagit emot ett stort antal utländska besök.

Utredningar och fakta

Riksdagens utredningstjänst har under året tillgodosett olika uppdragsgivares efterfrågan på utredningar, analyser, beräkningar och bakgrundsmaterial. Särskilt stora ämnesområden har varit skatter, socialpolitik, offentlig rätt, utbildning, kommunikationer, ekonomi och arbetsmarknad. Ett fortsatt stort intresse för internationella förhållanden har redovisats från uppdragsgivarnas sida. Det totala antalet uppdrag var drygt 3 000, en ökning i jämförelse med året innan. Ledamöter och partikanslier svarade för 91 % av uppdragen. Partikansliernas andel av utredningsuppdragen har fortsatt att växa.

Fördelning över parti

Utförda uppdrag av riksdagens utredningstjänst

Parti Antal uppdrag Procent
Socialdemokraterna 565 19,2
Moderaterna 1 012 34,3
Vänsterpartiet 296 10,0
Kristdemokraterna 422 14,3
Centerpartiet 153 5,2
Folkpartiet 356 12,1
Miljöpartiet de gröna 144 4,9
Totalt 2 948 100,0

Urisprojektet

Utvecklingen av Urisprojektet har fortgått under hela året. Syftet är att skapa ett fullständigt IT-stöd för beslutsprocessen och det arbete som utförs i kammaren. Moduler har skapats för planeringen av ärenden i kammaren och fördelningen av motioner. Under året har mallarna för betänkanden och motioner anpassats till den nya s.k. normalmodellen. Arbetet med en applikation för att skriva motioner och betänkanden har påbörjats, liksom arbetet med att ta fram ett system för distribution av all information som skapas i Urissystemet.

19

20 00/01 :R S2 ST Ö D E T T I L L BE S L U T S P R O C E S S E N

Riksdagstrycket

De tryckta riksdagsdokumenten, riksdagstrycket, är en förutsättning för det parlamentariska arbetet. Antalet trycksidor uppgick under riksmötet 1999/2000 till ca 67 000, en ökning med drygt 15 %. Samtliga utskottsbetänkanden, motioner samt förslag och redogörelser m.m. har textgranskats, vilket är ett viktigt led i arbetet med att säkerställa en hög språklig kvalitet. Under året har en upphandling av tryckningen av riksdagens dokument avslutats.

Riksdagens interna tryckeri har producerat samtliga snabbprotokoll dagen efter debatten i kammaren. Vidare har interntryckeriet för att stödja utskotten i deras arbete producerat snabbupplagor av betänkandena inför utskottssammanträdena.

Förutom produktionen av registret till riksdagstrycket (volym G) har under år 2000 arbetet med utgivningen av det s.k. epokregistret för riksmötena 1981/82–1997/98 avslutats och lämnats till tryckning. Det tryckta epokregistret omfattar 2 700 sidor och är uppdelat på tre band. Ett projekt med syfte att finna programvara och tekniska lösningar för en automatiserad djupindexering av riksdagens dokument har inletts med en förstudie. Upphandlingen av programvara är klar.

Riksdagstryckets utveckling 1992/93–1999/2000

År Propositioner Motioner Betänkanden Protokoll Övrigt Totalt
92/93 26 600 10 100 16 600 10 600 15 800 79 700
93/94 23 400 9 300 16 900 10 300 14 900 74 800
94/95 25 000 9 900 15 900 9 500 8 300 68 600
95/96 19 000 2 700 9 900 7 700 4 800 44 100
96/97 19 700 11 200 14 200 10 100 9 300 64 500
97/98 24 100 12 800 18 300 10 800 8 800 74 800
98/99 18 200 9 300 13 000 8 800 9 100 58 400
99/2000 20 600 11 300 16 300 10 900 7 700 66 800

20

ST Ö D E T T I L L B E S L U T S P RO C E S S EN 2 000/0 1:R S2

Riksmöte 99/2000 98/99 97/981 96/97 95/96
Propositioner 150 147 190 178 232
Motioner 3 211 2 513 3 272 2 951 7352
Utskottsbetänkanden 291 258 348 283 314
Reservationer 2 437 1 719 2 988 2 197 1 492
Voteringar med rösträkningar 844 792 1 232 1 044 684
Interpellationer 416 370 313 372 2613
Skriftliga frågor 1 418 911 1 103 840 7183
Muntliga frågor (antal ämnen) 380 411 385 327 3103
Plenidagar 111 110 120 118 132
Plenitimmar 615 524 638 609 461
Trycksidor4 55 640 49 300 66 000 55 150 39 230

1Riksmötet 1997/98 pågick den 16 september 1997–den 4 oktober 1998

2Ingen allmän motionstid 1995/96

3Nya regler från den 1 februari 1996

4Exklusive snabbprotokoll

”Riksdagsförvaltningen skall tillhandahålla de resurser och den service som behövs för att det parlamentariska arbetet i Sveriges riksdag skall kunna bedrivas effektivt, rationellt och med hög kvalitet.”

21

20 00/01 :R S2

Stödet till riksdagens ledamöter och anställda

En översyn av riksdagsledamöternas administration av inrikes resor har genomförts på uppdrag av förvaltningsstyrelsen. Riksdagsstyrelsen beslutade i oktober att godkänna utredningens principförslag, som syftar till att förtydliga rutiner och ansvarsfördelning vid beslut gällande ledamöternas tjänsteresor. Nästa steg är att utarbeta ett förslag till regeländringar. Cirka 1 400 reseräkningar granskas varje månad. Av dessa rör ca 1 300 ledamöters resor. Cirka 150 ledamöter registrerar själva sina reseräkningar i riksdagens reseräkningssystem.

Den interna informationen till ledamöter och anställda har förändrats och förbättrats i takt med utvecklingen av riksdagens intranät, Helgonät.

EU-upplysningen har inlett en verksamhet med uppsökande utbildning hos utskottskanslierna gällande sökning av EU-information på Internet. Samarbetet med EU-nämnden har breddats. Ett exempel är den hemsida som riksdagen skall svara för i samband med COSAC-mötet under EU- ordförandeskapet. Den interna användningen av EU-informationen på riksdagens webbplats, vilken EU-upplysningen svarar för, har ökat kraftigt.

Enheten för administrativ ledamotsservice har under året utökats med en tjänsteman. Det har medfört att flera nya utvecklingsprojekt rörande servicen har påbörjats, t.ex. en översyn av rapporteringssystemet för ledamöternas inkomstgaranti och en förbättring av informationen på intranätet om ledamöternas ekonomiska villkor.

Juridiska enheten har utökats med en verksjurist, och ett betydande arbete med en genomgång av gällande förordningar för det ekonomiadministrativa området har påbörjats. Riksdagens arbetsordning och delegationsordning har omarbetats.

IT-avdelningen har under året påbörjat ett arbete med att vidareutveckla användarservice och support. De funktioner som främst berörts är Helpdesk och serviceingenjörernas verksamhet men även utbildningsverksamheten har anpassats. Användarnas krav på snabbare svarstider och problemlösningar har ökat samtidigt som det totala antalet samtal till helpdesk ökar år från år.

För att ytterligare effektivisera och förbättra datautbildningen har under året upphandlats och installerats anpassad programvara för interaktiv utbildning. Denna utbildningsform ger användaren möjligheten att själv välja tid och takt för sin utbildning.

Under året har 900 stycken 15-tums bildskärmar av traditionell modell bytts mot LCD-skärmar, s.k. platta bildskärmar. Riksdagen hade i december år 2000 över 1 700 datoriserade arbetsplatser, varav mer än 500 fanns spridda över landet där de används i hemmet av ledamöterna och vissa av riksdagens tjänstemän. Tjänstemännens behov av mobil kommunikation har ökat. Stat-

22

ST Ö D E T T I L L R I K S D A GE N S L E D AM Ö T E R O C H A N S T Ä L L D A 2 000 /01: RS2

ionära hemdatorer byts därför ut mot bärbara datorer med kommunikationsmöjligheter.

Ett omfattande arbete har under året lagts ned för att ta fram riktlinjer och strategier inom IT-området. Ett arbete har påbörjats i syfte att skapa feltåliga system med väsentligt bättre tillgänglighet, bättre säkerhetskopiering, bättre skrivarhantering och nya kommunikationslösningar för bl.a. bredbandskommunikation. Insatserna omfattar bl.a. uppgradering av servrar, ett nytt nätverk med stor bandbredd och lagringen av data i en nybyggd datahall.

Internet är en informationskälla av sådan betydelse att samtliga användare av riksdagens datasystem har tillgång till den. Förutom ledamöterna och riksdagens tjänstemän kan partikansliernas tjänstemän, vissa entreprenörer som riksdagen anlitar och riksdagsjournalisterna komma ut på nätet via riksdagens system. Också allmänheten kan använda Internet via ett antal terminaler som finns tillgängliga i Riksdagsbiblioteket.

Riksdagsbiblioteket har under året gjort en fortsatt satsning på det elektroniska biblioteket. Ledamöter och tjänstemän skall ha ständig tillgång till material och lägger i allt högre utsträckning upp stående sökprofiler. I september fanns 650 aktiva profiler inlagda, som i genomsnitt genererade ca 4 000 sökningar per dygn. Motsvarande siffra för 1999 var ca 2 500, vilket innebär en ökning med nästan 38 %.

Inför ordförandeskapet i EU har också flera nyhets- och faktadatabaser upphandlats.

Biblioteksdatasystemet Hermes uppgraderades under hösten, vilket har inneburit en förenklad sökning och beställning av böcker och artiklar.

Biblioteket har under året anordnat utbildning för ledamöter och anställda i riksdag och partikanslier. Undervisningen har gällt det nya biblioteksdatasystemet, nyhetsdatabaserna, EU och övrigt internationellt material samt sökning på Internet. Cirka 120 kurser har genomförts.

I syfte att hålla aktuella kulturfrågor och debatt levande i riksdagen har elva frukostmöten anordnats med författare och kulturpersonligheter i biblioteket under året. Mötena har arrangerats i samarbete med Föreningen Parlamentariker och Kulturskapare, PAKS.

Cirka 8 000 böcker tillsammans med prenumerationer på ca 2 000 tidskrifter och annat periodiskt material har under året inköpts och mottagits av Riksdagsbiblioteket. Kostnaden för bokinköp har uppgått till ca 1,3 miljoner kronor och för dagstidningar och tidskrifter till ca 2 miljoner kronor. Inköpen av cd-romdatabaser har minskat något, medan abonnemang på online-databaser via Internet har ökat kraftigt.

Arkivet har mottagit och arkiverat ca 50 hyllmeter handlingar från riksdagens enheter och utskott. Ett omfattande projekt med syfte att säkerställa långsiktig och kostnadseffektiv arkivering av handlingar som ligger i databaser i riksdagen har inletts.

Arbetet med utgivningen av ståndsprotokollen fortsätter.

23

20 00/01 :R S2 ST Ö D E T T I L L RI K S D A GE N S L E D A M Ö T E R O C H AN S T Ä L L D A

Miljöarbetet följs upp och revideras varje år. Systemet med miljöstationer är i stort sett utbyggt. Elva olika typer av avfall källsorteras i kärl och behållare i godsmottagningen. Inom lokalvården har kemikalieanvändningen minskat med mer än hälften, vilket både förbättrat miljön och sänkt kostnaderna.

Vid många upphandlingar ställs långtgående miljökrav. Riksdagen använder miljömärkt el från vattenkraft och miljövänliga lågenergilampor. Sensorer som gör att lamporna släcks när ingen uppehåller sig i lokalerna installeras allteftersom. Lokaluppvärmningen är energioptimerad i flertalet fastigheter. Datorerna har energisparläge, och de bärbara datorerna är TCO99-märkta. Samtliga nyinköpta kopiatorer går ned i sparläge när de inte används. Allt papper är miljömärkt, även riksdagstrycket. Bilarna för talmännens transporter är av miljöklass 1 och även vid inköp av övriga transportbilar gäller miljöklass 1.

100 kopiatorer finns utplacerade i riksdagens olika byggnader. Ledamöter och personal kopierar ca 6 miljoner sidor på dessa under ett år. Dessutom trycker interntryckeriet ca 10 miljoner sidor åt ledamöter, partier och förvaltning varje år.

Riksdagsförvaltningens barnverksamhet har vuxit från 1 936 omsorgstimmar år 1999 till 3 284 timmar år 2000. En ökning med 70 %. Barn i åldrar från 6 månader till 14 år har deltagit i verksamheten.

Säkerhetsenheten har nyttjat det anlitade bevakningsbolaget mer än planerat. Detta berodde på hög personalrörlighet vid säkerhetsenheten, i kombination med ett utökat antal bevakningskrävande evenemang, som de offentliga utskottsutfrågningarna.

Arbetet med en kris- och katastrofplan för riksdagen har fortsatt. En rad säkerhetshöjande åtgärder har vidtagits, t.ex. har nya servrar installerats i säkerhetsanläggningen. En förstudie har gjorts inför en uppgradering av hela anläggningen.

Millennieskiftet innebar åtskilligt förberedelsearbete och höjd beredskap för att snabbt kunna vidta åtgärder vid eventuella fel i olika teknikberoende system. Årsskiftet förlöpte dock utan problem.

Ett nytt låssystem har börjat förberedas. Vissa lokaler har fått nya brandlarm och säkerhetsteknik. Godsmottagningen har fått en ny inspektionsröntgen med bättre kapacitet att genomlysa försändelser.

Handikappanpassningen av riksdagens lokaler har förbättrats genom ett stort antal åtgärder under året. Två fullvärdiga handikapptoaletter har byggts i Västra riksdagshuset, dörrar har fått automatiska dörröppnare, rullstolshissen vid allmänhetens entré har byggts om, parkeringsplatserna för handikappade har utökats, nya rullstolsramper har byggts och hissar försetts med tak.

24

ST Ö D E T T I L L R I K S D A GE N S L E D AM Ö T E R O C H A N S T Ä L L D A 2 000 /01: RS2

Barnverksamheten

År Antal barn Ålder Omsorgstimmar
1995/96 30   11 mån till 13 år -
1997 29   7 mån till 12 år -
1998 29   3 mån till 13 år 1 539
1999 28   3 mån till 10 år 1 936
2000 22   6 mån till 14 år 3 284
Antal besökare på åhörarläktaren    
           
1997     62 353    
1998     56 817    
1999     55 955    
2000     51 477    
Antal köpta bevakningtimmar      
           
1997     17 464    
1998     16 423    
1999     15 110    
2000     17 771    

25

20 00/01 :R S2 ST Ö D E T T I L L RI K S D A GE N S L E D A M Ö T E R O C H AN S T Ä L L D A

Byggprojekt

Ett av årets mest intressanta byggprojekt var ett fullskaleförsök med ”jetpelare” i norra delen av Helgeandsholmen, vid den s.k. Puckeln intill Norrström. Avsikten med försöket är att klartlägga om det är möjligt att stabilisera grundvattennivån under östra och västra Riksdagshuset med hjälp av en tätskärm i det underliggande åsmaterialet.

Ombyggnaden i den förutvarande restaurang Chapeau Claque i kvarteret Cephalus var ett annat stort arbete. I projektet ingick bl.a. stora installationsarbeten, en ombyggnad av lokalerna till storrumskontor och en ny hiss till samtliga våningar. I Ledamotshuset slutfördes upprustningen med måleriarbeten, och ventilationsanläggningen förbättrades. I kvarteret Aurora kunde det nyrenoverade konferensrummet tas i bruk under hösten. I Medeltidsmuseet har till- och frånluftsfläktar bytts ut. Ett omfattande arbete har under året lagts ned på lokalplanering. Inom befintliga lokaler kommer separata rum för övernattning att kunna erbjudas de ca 55 ledamöter som i dag har kombirum (kombinerat arbets- och övernattningsrum). Arbetet skall vara klart till valet år 2002.

Möteslokaler

Totalt har ca 4 400 möten ägt rum i möteslokaler som bokats via riksdagens gemensamma lokalbokning. 28 offentliga utskottsutfrågningar och 344 större konferenser har hållits i riksdagens större konferenslokaler.

Serviceenkät

Våren 2000 gjordes en enkät bland riksdagens ledamöter för att samla in synpunkter på riksdagsförvaltningens service. Frågorna gällde främst stödet till riksdagens ledamöter och den externa informationen. 238 ledamöter har besvarat enkäten.

Informations-, biblioteks- och utredningsverksamheten får genomgående ett gott omdöme, på en skala mellan 1 och 5 var medelvärdet 4,0. Cirka 72 % av alla som besvarat enkäten är mycket eller ganska nöjda med Riksdagsbiblioteket och 90 % är mycket eller ganska nöjda med utredningstjänsten.

Också förvaltningens service till de enskilda ledamöterna fick ett högt medelvärde, 4,5 av 5 möjliga. För verksamheter som rör bostäder, lokaler och fysisk arbetsmiljö är medelvärdet något lägre, 3,8, vilket till stor del kan förklaras av missnöjet med inomhusluften i en av riksdagens fastigheter. Cirka 87 % av ledamöterna som bor i förvaltningens bostadsrum och lägenheter är mycket eller ganska nöjda. De flesta är även nöjda med lokalvården och med sina arbetsrum. Medelvärdet, 4,4, är också högt för den kontors- och distributionsservice som våningsassistenterna svarar för.

26

ST Ö D E T T I L L R I K S D A GE N S L E D AM Ö T E R O C H A N S T Ä L L D A 2 000 /01: RS2

De administrativa rutinerna för arvoden var uppskattade och fick medelvärdet 4,6. 81 % av alla som svarade på enkäten är mycket eller ganska nöjda med det teknikstöd i form av datorer, mobiltelefoner, telefax och personsökare som tillhandahålls. Även säkerheten fick högt betyg, 4,4.

Nästan 80 % av de svarande använder riksdagens webbplats som en informationskälla i arbetet. Webbplatsens EU-information, vilken EU-upplys- ningen svarar för, används av 75 %. Även förvaltningens information till allmänheten om riksdagens arbete och arbetsformer togs upp i serviceenkäten. 82 % av ledamöterna är mycket eller ganska nöjda med det informationsmaterial om riksdagen som tagits fram. Något färre, ca 70 %, är nöjda eller mycket nöjda med tidningen Från Riksdag & Departement. Omkring 20 % av de svarande har kritiska synpunkter på tidningens innehåll.

”Riksdagsförvaltningen skall skapa goda och rationella arbetsförhållanden för riksdagens ledamöter och anställda.”

27

20 00/01 :R S2

Information till allmänheten

Allmänhetens efterfrågan på information från riksdagen är fortsatt stor. Antalet besökare på riksdagens webbplats har ökat markant och så även förfrågningar via e-post. Riksdagens information till allmänheten har under året kommit att fokuseras på olika demokratiaspekter, men även på ärenden och beslut. Demokratifrågor har också varit i fokus vid kontakter med skolelever och lärare.

Vad gäller press- och informationsservice har telefonförfrågningarna från allmänhet och medier minskat från 19 000 till 12 500. Det är en naturlig följd av att antalet e-postfrågor ökat från 1 700 till 2 500. Ytterligare en förklaring kan vara att mycket information nu går att finna på riksdagens webbplats.

För EU-upplysningen har året präglats av förberedelser inför Sveriges ordförandeskap i EU. Tre arbetsområden har särskilt dominerat: en intensifierad satsning på elektronisk information, en omfattande kursverksamhet för journalister vid etermedia och lokalpress samt inrättandet av en frågeservice för journalister.

Antalet externa besök på EU-upplysningens hemsida ökade med ungefär

39 % till ca 250 000. Antalet förfrågningar genom telefon, e-post m.m. har uppgått till drygt 10 200, en minskning med ca 10 %. Allmänhetens intresse har främst gällt EMU och EG-rättsliga frågor.

Ett projekt gällande IT-stöd för hantering och publicering av EU-dokument har inletts. Syftet är att göra det möjligt att följa ett ärendes gång inom såväl EU-institutionerna som den svenska förvaltningen.

Riksdagen Direkt användes flitigt under året av medier och allmänhet för att lyssna på kammardebatter, få information om aktiviteter m.m. Denna service finns tillgänglig via telefon dygnet runt. När stora debatter och intressanta utskottsutfrågningar samtidigt pågick räckte de 30 ingående linjerna inte till.

174 pressmeddelanden har under året skickats ut till ca 3 000 mottagare. Publicering har löpande skett på riksdagens webbplats och meddelandena har därifrån distribuerats till drygt 3 000 e-postprenumeranter.

Kurser för journalister har hållits vid två tillfällen. Ett 70-tal journalister verksamma inom olika massmedieföretag har deltagit. Tonvikten vid den ena av kurserna var lagd på hur EU-medlemskapet påverkar riksdagens arbetssätt.

Två seminarier om riksdagsarbetet riktade mot näringslivet har anordnats. Vidare har kurser vid tre olika tillfällen anordnats för sammanlagt ett sjuttiotal informatörer verksamma inom myndigheter, kommuner och organisationer.

Sex kurser och seminarier för bibliotekarier, gymnasielärare och doktorander har hållits under året.

28

IN F O R M A T I O N T I L L A L L M Ä N H ETE N 2 000/0 1:R S2

1 000 kursdagar i riksdagskunskap har genomförts för lärare i samhällskunskap, lärarkandidater, universitetsstuderande samt elever vid folkhögskolor, privata utbildningsinstitut, Militärhögskolan m.fl.

Ca 70 elever från vuxenundervisningen, gymnasieskolan och grundskolan har fått genomgå ett praktikprogram i riksdagen.

Medias rapportering har varit intensiv. Alla större debatter och frågestunder har direktsänts av Sveriges Television. Sammanlagt TV-sändes under året 54 timmar från kammaren, och tittarsiffrorna var totalt 2 885 000. Partiledardebatterna har direktsänts i radions P1.

Sakbehandlingen av olika riksdagsärenden och evenemang som Forum om Förintelsen, Ungdomens riksdag samt Öppet hus har fått stor uppmärksamhet i medier. Ledamöternas resor och ersättningar har också varit föremål för en intensiv granskning.

Annonseringen har ökat. Under året har en utökad annonsering genomförts i ett 40-tal dagstidningar över landet. Syftet är att nå ut bredare med information om vad som pågår och planeras i riksdagen. Även annonseringen i fackpress har ökat.

Riksdagens webbplats (www.riksdagen.se) har totalt haft 2 535 820 besök, en ökning med 60 % sedan föregående år.

Flera nya satsningar har gjorts under året. En ny avdelning har öppnats, www.ung.riksdagen.se, som främst riktar sig till gymnasieungdomar. En ny version av webbplatsens engelska avdelning har öppnats och arbetet med en fransk avdelning har påbörjats. Under året öppnades också en särskild hemsida för riksdagens talman. Via webbplatsen nås nu riksdagens samtliga publika databaser, Rixlex.

En Temo-undersökning om Internet visade att två tredjedelar av alla som sökt information om politiska beslut kände till www.riksdagen.se. Hälften av dessa hade även besökt webbplatsen. När Amsterdam-Maastricht Summer University gjorde en jämförande bedömning av informationen på EU- ländernas webbplatser kom Sveriges riksdag på första plats.

Trycksaker på flera språk har producerats under året. Översättningarna till engelska och franska av grundlagsboken The Constitution of Sweden. The Fundamental Laws and the Riksdag Act har omarbetats helt. Riksdagens faktablad har översatts till franska och några till ryska. Under perioden janu- ari–november trycktes 72 000 faktablad på svenska och 45 500 på engelska.

En ny turistfolder om riksdagen producerades inför Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd. Texten är översatt till engelska, tyska, franska, spanska, ryska och finska.

29

20 00/01 :R S2 IN F O R M A T I O N T I L L A L L M Ä N H E TE N    
    Telefon- och e-postfrågor          
               
      Telefonfrågor   E-postfrågor
    1997 26 221   574
    1998 25 251   1 393
    1999 21 003   1 751
    2000 12 500   2 501
    E-poststatistik år 2000          
               
    Enhet   Antal   %
    EU-upplysningen 2 556   32
    Infocentrum 575   7
    Webbredaktionen 432   5
    Riksdagsbiblioteket Externt 1 614   20
    Press och info 2 501   31
    Kammarkansliet 60   1
    Skolinformation 320   4
    Riksdagens webbplats          
    Totala antalet besök per år          
             
    År   Antal    
    1997   470 975    
    1998   1 035 207    
    1999   1 595 461    
    2000   2 522 063    

Riksdagens webbplats

Genomsnittligt antal besökare per månad under vår- och höstterminer

År Antal
v-98 78 151
h-98 114 285
v-99 122 119
h-99 181 316
v-00 204 612
h-00 265 641

Riksdagens Infocentrum på Västerlånggatan hade omkring 1 000 besökare i veckan under året, motsvarande siffra 1999 var 800. Ett 60-tal ledamöter från

30

IN F O R M A T I O N T I L L A L L M Ä N H ETE N 2 000/0 1:R S2

de olika riksdagspartierna medverkade i sammanlagt 26 olika ”politikercaféer” som tillsammans hade ca 700 besökare. Till ett 20-tal miniseminarier kom drygt 1 000 besökare, som fick höra statsvetare berätta om sin forskning, författare presentera sina nyutkomna böcker och riksdagsledamöter detta i paneldiskussioner om aktuella samhällsfrågor. Välbesökt var även seminariet om Demokratiutredningens slutbetänkande liksom ett elevseminarium på temat ”Därför demokrati”. Flera utställningar visades under året på Infocentrum, bl.a. i samband med riksmötets öppnande, FN-dagen, nationaldagsfirandet och Internationella kvinnodagen.

Riksdagens organiserade visningar har haft ca 100 000 besökare. I en specialutrustad lektionssal har gymnasieklasser deltagit i olika fördjupningsprogram.

Allmänheten har även erbjudits visningar med temat riksdagens konst och arkitektur. 25 000 personer från myndigheter, företag och organisationer har dessutom deltagit i organiserade studiebesök i riksdagen. De internationella studiebesöken ökade.

Projektet Ungdomens riksdag arrangerades för andra gången. Totalt inbjöds 349 elever till riksdagen. Ett liknande skolprojekt på temat vardagsdemokrati och grundlagar startades under hösten. Ett 40-tal klasser från Gotland, Halland, Värmland och Kalmar län deltar.

Öppet hus i riksdagen arrangerades för femte gången.

Samhällsguiden utkom under året i den 12:e omarbetade upplagan. Den uppdateras också kontinuerligt på Internet.

Riksdagsbiblioteket hade ca 107 000 besökare under året, vilket är en minskning med ca 7 000 jämfört med föregående år. Med tanke på att biblioteket via Internet är öppet dygnet runt för sökning och beställning får antalet personliga besök ändå anses vara stort.

Antalet uppdrag och lån har ökat och uppgår nu till ca 47 000. Av dessa går knappt 40 % till riksdagens ledamöter och tjänstemän och drygt 60 % till externa låntagare. Bland de externa låntagarna svarar Regeringskansliet, domstolsväsendet samt statliga och kommunala myndigheter för hälften och studenter, massmedier, organisationer och företag samt övrig allmänhet för den andra hälften av uppdragen och lånen. Den engelska skriften The Nordic Parliamentary Libraries har producerats i samarbete med överbibliotekarierna för de nordiska parlamentsbiblioteken.

Besökare i biblioteket

Fördelat på fysiska och virtuella besök

  1999 2000
Fysiska besök 79 099 58 364
Virtuella besök 27 879 40 840

31

20 00/01 :R S2 IN F O R M A T I O N T I L L A L L M Ä N H E TE N

Datorerna som används av allmänheten i Riksdagsbiblioteket har bytts ut, och ny teknik har gjort det möjligt att erbjuda ett fungerande cd-romnätverk på bibliotekets publika datorer.

Riksdagssändningar/SVT 1991–2000

  1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000
Antal                    
Timmar 24 20 30 37 28 78 81 62 70 77
Antal                    
tillfällen 8 6 9 13 10 42 50 47 57 54

Från Riksdag & Departement (R&D) gav under år 2000 en god täckning av arbetet inom riksdag och regering mätt i redovisning av kommittédirektiv, utredningar (SOU och Ds-serierna), propositioner och skrivelser samt riksdagsbeslut. R&D har dessutom rapporterat från seminarier i anknytning till bl.a. Demokratiutredningen samt ett antal konferenser och möten i samband med andra utredningar och politiskt beslutsfattande. Tidningen har i en ökad utsträckning skrivit om remisser, interpellationer och aktuella riksdagsdebatter – en medveten strategi för att öka intresset och kunskaperna för beslutsfattandet i landet i samklang med en utökad EU-bevakning. Under året har även bevakningen av Europeiska unionens rådsmöten, kommission och parlament fortsatt. Regeringskonferensen och arbetet inför det avslutande toppmötet i Nice i december har delvis präglat EU-bevakningen, samtidigt som rapportering och reportage inför det kommande svenska ordförandeskapet har fått ett tydligt genomslag i tidningen. Rapporteringen kring EG-rätten och domstolen har blivit en kontinuerlig del av tidningens innehåll. Arbetet med detta påbörjades i slutet av förra året och blev permanentat i år.

40 nummer med i genomsnitt 24 sidor var gavs ut under året. Förutom den tryckta tidningen finns en taltidningsversion. Enligt Orvesto-undersökningen år 2000 läses varje nummer av R&D av i genomsnitt 56 000 personer. Ett nytt prenumerationssystem har införts under året, vilket har förbättrat hanteringen av prenumeranter samt gjort det lättare att marknadsföra tidningen.

Under år 2000 har utvecklingen av en framtida webbtidning tillsammans med ett arkiv pågått som förberedelser inför kommande års publicering av en IT-version av tidningen.

Annonsintäkterna har varit lägre än beräknat. Även abonnemangsintäkterna är lägre än beräknat. Vid slutet av året tog annonsförsäljningen åter fart och tendensen är tydligt förbättrad. Under året har en återhållsamhet på kostnadssidan gjort att balansen mellan intäkter och kostnader ändå kan ses som god.

”Riksdagsförvaltningen skall genom aktiv information verka för att allmänhetens intresse för kunskaper om riksdagen och dess arbete ökar.”

32

2000 /01: R S2

Det internationella parlamentariska arbetet

Talmannen

Talmannen har varit värd för besök av bl.a. talmannen i Israels parlament, Avraham Burg. I samband med att riksdagen uppmärksammade den internationella Förintelsekonferensen i Stockholm höll denne ett anförande i riksdagen. Vidare har riksdagen haft besök av Europaparlamentets talman Nicole Fontaine, Italiens talman Luciano Violante, Lettlands talman Janis Stranme och Ungerns talman János Áder. Under året har Frankrikes president Jacques Chirac, den finska presidenten Tarja Halonen, UNHCR:s avgående chef, flyktingkommissarien Sadako Ogata, och Nobels fredspristagare, president Kim Dae-jung, besökt talmannen och hållit anföranden i riksdagen. Vid dessa evenemang har flera berörda enheter inom riksdagens förvaltning varit engagerade i planeringen och genomförandet. Sammanhållande har varit riksdagens internationella kansli. Under året har talmannen med delegationer gjort officiella besök, bl.a. i Argentina, Chile och Sydkorea. Talman Birgitta Dahl har under året deltagit i Europarådets talmansmöte i Strasbourg, det globala talmansmötet och kvinnliga talmansmötet, båda vid FN i New York, i EU- talmansmötet i Rom samt i det nordiska talmansmötet på Grönland och i 1 000-årssjukhuset på Island. Också i dessa sammanhang medverkar regelmässigt riksdagens internationella kansli som sammanhållande i förberedelsearbetet och genomförandet.

Riksdagens internationella verksamhet fortsätter att växa. Förutom många besök på parlamentariker- och tjänstemannanivå dominerades år 2000 av internationella seminarier, utvecklingssamarbete och ett intensivt arbete inom de internationella organens parlamentariska församlingar. Att Sverige stod i tur för ordförandeskapet i EU:s ministerråd från den 1 januari 2001 bidrog markant till ett ökat intresse från omvärlden. Riksdagen besöktes därför redan under hösten 2000 av ett flertal delegationer från kandidatländerna och från Europaparlamentets olika utskott.

Planeringen inför ordförandeskapet har varit omfattande. I detta arbete har åtskilliga enheter i förvaltningen deltagit och vissa extra resurser ställts till förfogande.

Internationella organ

Svenska riksdagsledamöter har medverkat i det arktiska samarbetet och som valobservatörer i bl.a. Tanzania, Ryssland och Bosnien-Hercegovina. Även i dessa sammanhang medverkar riksdagens internationella kansli i förberedelserna och ibland även vid genomförandet. Riksdagen var under året värd för den parlamentariska Östersjökonferensen, som hölls i Malmö.

33

20 00/01 :R S2 DE T IN T E R N A TI O N E L L A P A R L A M E NT A R I S K A A RB E T E T

Interparlamentariska unionen (IPU) höll år 2000 två konferenser, under våren i Amman och under hösten i Jakarta. Diskussioner har förts om en reformering av IPU och om en närmare samverkan med FN.

Europarådets parlamentariska församling har hållit fyra delsessioner där debatten dominerats av Tjetjenienkonflikten. Ett annat tema som upptog parlamentarikernas intresse var EU:s arbete med stadgan om de grundläggande rättigheterna. I samband med sitt Stockholmsbesök inledde församlingens president Lord Russell-Johnston ett seminarium om EU:s stadgearbete, arrangerat av konstitutionsutskottet (KU) och EU-nämnden (EUN).

På inbjudan av riksdagens Europarådsdelegation genomförde församlingens underutskott för teknikpolicy och energi ett seminarium i Kiruna om rymdverksamhet och grundforskning i rymdfysik i Sverige. Riksdagens internationella kansli medverkade i planeringen och genomförandet.

OSSE:s parlamentariska församling höll i juli sin årliga session i Bukarest. Huvudtemat var rättsstaten och kampen mot korruption.

Nordiska rådet höll i år sin temakonferens i Köpenhamn. Temat var utbildningens och forskningens roll för tillväxten. I samband med utskottsmötena i Västerås hölls ett mycket uppmärksammat seminarium om främlingsfientlighet och rasism.

I Tallinn hölls under året Barnforum II, en uppföljning av en första liknande konferens i Stockholm i december 1998. Politiker och ungdomar från Norden och de baltiska länderna möttes i arbetsgrupper och i en plenardebatt om barn- och ungdomsproblem i Nordens närområden.

Nordiska rådets 52:a session i Reykjavik i november kom att präglas av debatter om EU:s nordliga dimension och de genomgripande reformförslagen i den s.k. vismansrapporten ”Norden – öppet för världens vindar”. Presidiet gjorde under hösten på inbjudan av Statsduman och Federationsrådet ett besök i Moskva.

Parlamentariskt samarbete

Sveriges ställning som etablerad demokrati och det blivande ordförandeskapet i EU bidrog till ett ökande intresse för vårt land, inte minst från kandidatländerna. Det betydde också att kraven ökade på riksdagsledamöterna och på många av riksdagens enheter och tjänstemän som medverkat i seminarier, besök etc. Ledamöternas och utskottens reseverksamhet har varit omfattande.

I september hölls i riksdagen ett regionalt demokratiseminarium under ett par veckor. Det är tredje året i rad som riksdagen, i samarbete med Sida, bjuder in ett tjugotal parlamentsledamöter och högre tjänstemän från en viss region – i år från Sydostasien – till denna typ av erfarenhetsutbyte.

Riksdagen ordnade under hösten i samverkan med EU (Taiex) en seminarievecka för ett tjugotal parlamentstjänstemän från EU:s kandidatländer. Programmet koncentrerades kring riksdagens organisation, hanteringen av EU-frågor och förberedelsearbetet inför EU-ordförandeskapet. Två liknande seminarier för unga diplomater från EU-kandidatländerna genomfördes under

34

DE T I N T E R N A T IO N E L L A PA R L AM E N T A R I S K A A R B E TE T 2000 /01 :R S2

fjolåret. Dessa program planerades av riksdagens internationella kansli i nära samverkan med ett antal berörda enheter inom riksdagen.

Ett 40-tal parlament och internationella organisationer har fått hjälp av riksdagens utredningstjänst med omfattande uppdrag om svenska förhållanden. Riksdagens medlemskap i ECPRD (European Centre for Parliamentary Research and Documentation) har varit fortsatt livaktigt.

Riksdagen har i sitt arbete under senare år prioriterat kontakter med EU:s institutioner på parlamentariker- och tjänstemannanivå. Ett konkret exempel på detta nätverksbyggande var den studieresa till Bryssel som utskottens kanslichefer genomförde under hösten.

Samarbetsprojektet med Vietnams nationalförsamlings administration, vilket inleddes 1998, har fortsatt under året bl.a. med seminarier i Vietnam med anknytning till juridik och miljöfrågor. Samarbetet har även varit inriktat på informationsfrågor.

Riksdagens internationella engagemang tillsammans med ordförandeskapet i EU:s ministerråd har ökat behovet av översättningar och språkgranskning. Antalet besök av utländska journalister har ökat, liksom guidade riksdagsvisningar för utländska delegationer.

Den 7–8 september anordnade Riksdagsbiblioteket en internationell konferens om elektronisk demokrati i andrakammarsalen. Konferensen samlade deltagare från ett 20-tal länder. Talmannen invigde och bland talarna fanns statsrådet Britta Lejon och förra statsrådet Bengt Göransson. Konferensen anordnades i samarbete med ELVIL-projektet (European Legislative Virtual Library) som stöds av EU-kommissionen.

”Riksdagsförvaltningen skall skapa goda förutsättningar för riksdagens engagemang i det internationella parlamentariska arbetet.”

35

20 00/01 :R S2

Finansiell information

Resultaträkning (kronor)

VERKSAMHETENS INTÄKTER   2000 1999
Intäkter av anslag   840 824 871 846 069 556
Intäkter av avgifter och andra ersättningar Not 1 51 363 091 52 709 533
Intäkter av bidrag   230 609 407 510
Finansiella intäkter Not 2 4 246 443 4 413 446
Summa   896 665 014 903 600 045
       
VERKSAMHETENS KOSTNADER      
Kostnader för personal Not 3 -584 950 467 -556 150 034
Kostnader för lokaler   -12 241 877 -8 268 678
Övriga driftkostnader   -247 438 255 -255 822 461
Finansiella kostnader Not 2 -824 190 -66 916
Avskrivningar och nedskrivningar   -73 466 977 -55 081 981
Summa   -918 921 766 -875 390 070
       
VERKSAMHETSUTFALL   -22 256 752 28 209 975
       
TRANSFERERINGAR      
Medel som erhållits från statsbudgeten för finan-      
siering av bidrag   259 240 995 235 853 850
Lämnade bidrag Not 4 -259 240 995 -235 853 850
Saldo   0 0
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING Not 5 -22 256 752 28 209 975

36

FI N A N S I E L L I N F O R M A T I O N 200 0/01 :R S2

Balansräkning (kronor)

TILLGÅNGAR   2000-12-31 1999-12-31
       
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGS-      
TILLGÅNGAR      
Balanserade utgifter för utveckling   13 732 693 0
Summa immateriella anläggningstill-      
gångar   13 732 693 0
       
MATERIELLA ANLÄGGNINGS-      
TILLGÅNGAR      
Byggnader, mark och annan fast egendom   1 036 436 639 958 931 192
Förbättringsutgifter på annans fastighet   2 000 000 0
Maskiner, inventarier, installationer m.m.   117 496 193 88 025 501
Pågående nyanläggningar   48 517 432 158 073 130
Summa materiella anläggnings-      
tillgångar Not 6 1 204 450 264 1 205 029 823
       
FINANSIELLA ANLÄGGNINGS-      
TILLGÅNGAR      
Andra långfristiga värdepappersinnehav Not 7 240 193 240 193
Summa finansiella anläggningstillgångar   240 193 240 193
       
VARULAGER M.M.      
Varulager och förråd   1 715 997 2 150 190
Summa varulager   1 715 997 2 150 190
       
FORDRINGAR      
Kundfordringar   2 408 609 4 895 606
Fordringar hos andra myndigheter Not 8 18 182 661 9 801 129
Övriga fordringar   1 473 930 873 412
Summa fordringar   22 065 200 15 570 147
       

37

20 00/01 :R S2 FI N A N S I E L L I NF O R M A T I O N

PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER   2000-12-31 1999-12-31
   
Förutbetalda kostnader   14 014 733 13 116 226
Upplupna bidragsintäkter   173 772 0
Övriga upplupna intäkter   500 000 861 486
Summa periodiseringsposter Not 9 14 688 505 13 977 712
       
AVRÄKNING MED STATSVERKET Not 10 -100 880 396 -118 667 862
       
KASSA OCH BANK      
Behållning räntekonto i Riksgälds-kontoret Not 11 145 697 047 114 451 591
Kassa   30 000 50 000
Summa kassa och bank   145 727 047 114 501 591
SUMMA TILLGÅNGAR   1 301 739 503 1 232 801 794
       
KAPITAL OCH SKULDER      
       
MYNDIGHETSKAPITAL      
Balanserad kapitalförändring Not 12 1 165 657 999 1 137 448 023
Kapitalförändring enligt resultaträkningen   -22 256 752 28 209 975
Summa myndighetskapital   1 143 401 247 1 165 657 998

38

FI N A N S I E L L I N F O R M A T I O N 200 0/01 :R S2

SKULDER M.M.   2000-12-31 1999-12-31
Lån i Riksgäldskontoret Not 13 28 079 023 0
Skulder till andra myndigheter Not 14 18 554 868 15 609 112
Leverantörskulder Not 15 65 328 402 11 377 906
Övriga skulder Not 16 13 191 460 12 681 303
Summa skulder m.m.   125 153 753 39 668 321
       
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER      
Upplupna kostnader   21 871 917 23 344 250
Övriga förutbetalda intäkter   11 312 586 4 131 225
Summa periodavgränsningsposter Not 17 33 184 503 27 475 475
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER   1 301 739 503 1 232 801 794
       
ANSVARSFÖRBINDELSER   Inga Inga

Anslagsredovisning (tusental kronor)

  Ingående Årets till- Indragning Totalt Utgifter Utgifter
  överför- deln. enl.   dispone-   överför-
2000-12-31 ingsbelopp ansl.direktiv   rat belopp   ingsbelopp
ANSLAG B1, RAM-            
ANSLAG Riksdagens            
ledamöter och partier            
m.m. 43 821 513 360   557 181 519 497 37 684
ANSLAG B2, RAM-            
ANSLAG Riksdagens            
förvaltningskostnader 81 543 431 965 -3 000 510 508 440 615 69 893
ANSLAG C4, RAM-            
ANSLAG Stöd till poli-            
tiska partier 3 331 145 200   148 531 139 953 8 578
SUMMA TOTALT 128 695 1 090 525 -3 000 1 216 220 1 100 065 116 155
             
FINANSIELLA VILL-            
KOR            
Anslagskredit            
Anslag B1 Riksdagens            
ledamöter och partier 41 000          
Anslag B2 Riksdagens            
förvaltningskostnader 21 600          
Anslag C4 Stöd till            
politiska partier 7 260          

REDOVISNING MOT INKOMSTTITEL

39

20 00/01 :R S2 FI N A N S I E L L I NF O R M A T I O N

Riksdagsförvaltningen redovisar inte mot någon inkomsttitel.

40

FI N A N S I E L L I N F O R M A T I O N 200 0/01 :R S2

Finansieringsanalys (kronor)

    2000-12-31   1999-12-31
DRIFT        
Kostnader exkl. avskrivningar m.m.   -845 454 789   -820 308 089
Finansiering genom avgifter och bidrag        
Intäkter av avgifter och ersättningar 51 363 091   52 709 533  
Intäkter av bidrag 230 609   407 510  
Övriga intäkter 4 246 443 55 840 143 4 413 446 57 530 489
Saldo   -789 614 646   -762 777 600
         
Finansiering från statsbudgeten        
Anslagsmedel som erhållits för drift   767 922 567   728 876 472
Underskott av medel i driften   -21 692 079   -33 901 128
Minskning (+) av varulager 434 193   285 841  
Ökning (-) av kortfristiga fordringar -7 205 846   -974 831  
Ökning (+)/ minskning (-) av kortfristiga        
skulder 45 603 179 38 831 525 -13 933 743 -14 622 733
KASSAFLÖDE FRÅN/TILL DRIFT   17 139 446   -48 523 861
INVESTERINGSVERKSAMHET        
Investeringar i materiella tillgångar        
(netto) -72 887 418   -118 174 162  
Investeringar i immateriella tillgångar -13 732 693 -86 620 111 0 -118 174 162
Summa investeringsutgifter   -86 620 111   -118 174 162
         
Finansiering av investeringar        
Lån från Riksgäldskontoret 28 410 000   0  
– amorteringar -330 977 28 079 023 0 0
Tillförda driftmedel   72 902 304   117 193 084
Summa medel som tillförts för finansie-        
ring av investeringsverksamhet   100 981 327   117 193 084
Över-/underskott av medel från investe-        
ringsverksamhet   14 361 216   -981 078
Ökning (+) kortfristiga skulder avseende        
investeringar   17 512 259   981 078
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTE-        
RINGSVERKSAMHETEN   31 873 475   0

41

20 00/01 :R S2 FI N A N S I E L L I NF O R M A T I O N

TRANSFERERINGAR        
Utbetalade bidrag -259 240 995   -235 853 850  
KASSAFLÖDE TILL TRANSFERE-        
RINGAR   -259 240 995   -235 853 850
Finansiering av bidragsutbetalningar        
Medel från statsbudgeten 259 240 995   235 853 850  
Summa medel som erhållits för finan-        
siering av bidragsutbetalningar   259 240 995   235 853 850
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA ME-        
DEL   49 012 922   -48 523 861
         
SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING        
AV LIKVIDA MEDEL        
Likvida medel vid årets början   -4 166 271   44 357 590
Ökning (+)/minskning (-) av kassa och        
postgiro   -20 000   0
Ökning (+)/minskning (-) av tillgodo-        
havande hos RGK   31 245 456   -81 194 000
Minskning (-) av skuld till statsverket   17 787 466   32 670 139
Summa förändring av likvida medel   49 012 922   -48 523 861
     
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT   44 846 651   -4 166 271

42

20 00/01 :R S2

Noter

Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen är upprättad enligt övergångsbestämmelserna till förordningen om myndigheters årsredovisning (2000:605) vilken antagits i tillämpliga delar av riksdagsstyrelsen den 13 december år 2000. Tillgångar har värderats till anskaffningsvärden. Beloppen anges i kronor där inget annat har angetts.

Riksdagen tillämpar månadsvis avskrivning som belöper på 3 år, 5 år, 10 år, 25 år eller 50 år. Brytdag är 2001-01-10.

Jämförelsetalen för vissa poster år 1999 har ändrats för att överensstämma med nya klassificeringar och baskonton år 2000.

NOT 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

  2000 1999
Intäktsfördelning av avgifter och andra ersätt-    
ningar    
Intäkter av hyror 25 405 158 21 932 386
Intäkter av avgiftsfinansierad verksamhet 19 612 142 22 836 478
Övrigt 6 345 791 7 940 669
Summa 51 363 091 52 709 533

NOT 2 Finansiella intäkter och kostnader

  2000 1999
Finansiella intäkter    
Intäkter från Riksgäldskontoret 4 183 176 4 352 616
Övrigt 63 267 60 830
Summa 4 246 443 4 413 446
     
Finansiella kostnader    
Räntor Riksgäldskontoret 789 777 0
  34 413 66 916
Summa 824 190 66 916

43

20 00/01 :R S2 NO T E R

NOT 3 Kostnader för personal och ledamöter

  2000 1999
Fördelning av kostnader på respektive kost-    
nadsslag    
Ersättning till ledamöter inkl. arbetsgivaravgifter 253 212 180 245 636 091
Ersättning till f.d. ledamöter 59 654 039 59 716 543
Lön till personal inkl. arbetsgivaravgifter 232 183 650 216 349 685
Övriga kostnader för ledamöter och personal 39 900 598 34 447 715
Summa 584 950 467 556 150 034
Varav lönekostnader, exkl. sociala avgifter 344 176 892 349 980 229

NOT 4 Lämnade bidrag

  2000 1999
Kostnaderna har fördelats enligt:    
Partistöd 139 953 400 139 953 400
Stöd till partigrupperna 105 977 800 81 679 543
Stiftelsen Sveriges nationaldag 300 000 400 000
Nordiska rådet 11 558 258 12 215 090
IPU 593 513 638 994
OSSE 529 714 442 102
Övrigt 328 310 524 721
Summa 259 240 995 235 853 850

NOT 5 Kapitalförändring

  2000 1999
Anslagsfinansierade anläggningstillgångar 58 950 279 117 933 969
Amorteringar 368 257 0
Avskrivningar och nedskrivningar -73 466 977 -55 081 981
Förändring av periodiseringar -8 108 311 -34 642 013
Summa -22 256 752 28 209 975

44

NO T E R 20 00/01 :R S2

NOT 6 Materiella anläggningstillgångar

  2000-12-31 1999-12-31
Byggnader och mark    
IB Anskaffningar 1 221 330 783 1 221 706 470
Årets anskaffningar 101 187 816 0
Tidigare års avskrivningar -262 399 591 -240 312 993
Årets avskrivningar -23 682 369 -22 462 285
Bokfört värde 1 036 436 639 958 931 192
Taxeringsvärden 124 364 000 78 615 405
Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet, allmän    
byggnad, vilket innebär att de ej åsatts något taxeringsvärde.    
     
Förbättringsutgifter på annans fastighet    
IB Anskaffningar 0 0
Årets anskaffningar (Kungl. biblioteket bokhyllor) 2 000 000 0
Bokfört värde 2 000 000 0
     
Maskiner, inventarier, installationer m.m.    
IB Anskaffningar 256 435 463 234 223 602
Årets anskaffningar 64 513 351 28 733 120
Utrangeringar -1 037 365 -848 101
Tidigare års avskrivningar -169 283 568 -141 463 423
Årets avskrivningar -34 005 294 -32 619 696
Korrigeringar av tidigare års avskrivningar 873 606 0
Bokfört värde 117 496 193 88 025 502
varav leasing 60 916 98 196
     
Pågående nyanläggningar    
IB Anskaffningar 158 073 130 67 783 986
Årets anskaffningar 70 260 226 90 289 144
Avslutade -164 897 787 0
Årets nedskrivningar (ej aktiverbara tillgångar) -14 918 137 0
Bokfört värde 48 517 432 158 073 130
Summa bokfört värde materiella anläggnings-    
tillgångar 1 204 450 264 1 205 029 823

NOT 7 Andra långfristiga värdepappersinnehav

  2000-12-31 1999-12-31
Andelar i bostadsrättsföreningar 240 193 240 193

45

20 00/01 :R S2 NO T E R

NOT 8 Fordringar hos andra myndigheter

  2000-12-31 1999-12-31
I beloppet ingår följande större post:    
Mervärdesskattefordran 14 337 686 7 885 228

NOT 9 Periodavgränsningsposter

  2000-12-31 1999-12-31
Förutbetalda kostnader består av:    
Periodisering av årskort 4 144 422 4 481 543
Periodisering av hyror 1 475 595 1 434 031
Periodisering av tryckerikostnader 1 271 739 1 824 075
Övriga periodiseringar 7 122 977 5 376 577
Summa 14 014 733 13 116 226
     
Upplupna bidragsintäkter består av:    
Fjärrlånekompensation från Kungl. biblioteket 173 772 0
     
Upplupna intäkter består av:    
Upplupna ränteintäkter Riksgäldskontoret 0 861 486
Bonus SAS 500 000 0
Summa 500 000 861 486
Summa periodavgränsningsposter 14 688 505 13 977 712

NOT 10 Avräkning med statsverket

  2000-12-31 1999-12-31
Ingående balans -118 667 862 -151 338 009
Avräknat mot statsbudgeten:    
Anslag 1 100 065 866 1 081 923 415
Avräknat mot statsverkets checkräkning:    
Anslagsmedel som tillförts räntekonto -942 325 000 -909 300 000
Transaktioner via icke ränteflöde 2 737 225 132
Transfereringar -142 690 625 -139 953 400
Utgående balans -100 880 396 -118 667 862

46

NO T E R 20 00/01 :R S2

NOT 11 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

  2000-12-31 1999-12-31
Av riksdagen beviljad kredit på räntekonto 94 500 000 91 000 000
Saldot på räntekontot består av anslagsmedel    
Kortsiktigt likviditetsbehov 90 000 000 82 000 000

NOT 12 Balanserad kapitalförändring

  2000-12-31 1999-12-31
Ingående balans 1 137 448 023 1 094 439 166
Överfört från årets kapitalförändring 28 209 975 43 008 857
Utgående balans 1 165 657 999 1 137 448 023

NOT 13 Lån i Riksgäldskontoret

  2000-12-31 1999-12-31
Ingående balans 0 0
Under året upptagna lån 28 410 000 0
Årets amorteringar -330 977 0
Utgående balans 28 079 023 0
Av riksdagen beviljad låneram 71 300 00 28 600 000

NOT 14 Skulder till andra myndigheter

  2000-12-31 1999-12-31
I beloppet ingår följande större post:    
Arbetsgivaravgift 10 155 596 9 599 207

NOT 15 Leverantörskulder

  2000-12-31 1999-12-31
I beloppet ingår följande större poster:    
Logitall AB 9 136 886 3 371 469
Cygate Sweden AB 5 425 827 461 761
IBM Svenska AB 3 817 169  
Diners Club Sweden AB 3 046 654 1 525 938
Martinsson Informationssystem   2 993 834

47

20 00/01 :R S2 NO T E R

NOT 16 Övriga skulder

  2000-12-31 1999-12-31
I beloppet ingår följande större post:    
Personalens källskatt 13 104 468 12 583 561

NOT 17 Periodavgränsningsposter

  2000-12-31 1999-12-31
Upplupna kostnader fördelas enligt:    
Semesterlöner 14 397 491 13 581 673
Arbetsgivaravgifter 6 959 495 6 565 143
Övrigt 514 931 3 197 434
Summa 21 871 917 23 344 250
     
Övriga förutbetalda intäkter fördelas enligt    
Förutbetalda hyresintäkter 986 249 2 451 283
Förskott från tidningsprenumerationer 2 085 970 1 679 942
Förskott prenumerationer riksdagstryck 5 402 500  
Övrigt 2 837 867  
Summa 11 312 586 4 131 225
Summa periodavgränsningsposter 33 184 503 27 475 475

48

20 00/01 :R S2

Sammanställning över väsentliga uppgifter

onor) 2000 1999 1998 1997 1996
eram hos          
sgäldskontoret 71 300 000 28 600 000 28 600 000 48 000 000 0
ntokredit hos          
sgäldskontoret 94 500 000 91 000 000 92 000 000 80 500 000 74 000 000
ximalt utnyttjad          
er året 0 0 0 0 0
iljad anslagskredit 62 600 000 61 000 000 23 000 000 32 700 000 15 500 000
yttjad anslagskredit          
er året 0 0 0 0 0
ående reservationer 0 0 30 238 069 34 832 860 43 265 097
           
SLAGSSPARANDE          
manslag          
sdagens ledamöter,          
ier m.m. 37 684 000 43 821 000 45 534 000 19 659 000 43 400 000
sdagsförvaltningen 69 893 000 81 543 000 112 500 000 94 103 000 79 997 000
mma anslagssparande 107 577 000 125 364 000 158 034 000 113 762 000 123 397 000
lagssparande          
d till politiska partier 8 578 000 3 331 000 11 963 000 39 676 000 53 500 000
teintäkter på räntekonto 4 183 176 4 352 616 6 814 686 5 098 142 4 727 556
ftkostnad per årsarbets-          
ft* 794 071 771 374 746 758 723 700 678 200
ts kapitalförändring -22 256 752 28 207 975 43 008 857 5 753 898 23 103 810
anserad kapitalföränd-          
  1 165 657 999 1 137 448 023 1 094 439 166 1 088 685 267 1 037 815 061
           
tal) 2000 1999 1998 1997 1996
delantal kvinnor under          
  355 356 348 345 336
delantal män under året 243 244 239 233 232
delantal anställda          
er året 598 600 587 578 568
al årsarbetskrafter 526 527 524 512 495

*Med driftkostnad avses personalkostnader, övriga driftkostnader enligt resultat-räkningen, lokal- och fastighetskostnader exkl. avskrivningar

49

2000 /01: R S2

Vissa avgiftsfinansierade verksamheter (kronor)

FÖRSÄLJNING AV RIKSDAGSTRYCK

Intäkter 2000 1999
Prenumerationer 4 984 044** 7 120 450
Lösnummer 7 529 017 7 467 704
Förlagsprodukter 105 759 587 423
Summa 12 618 820 15 175 577
     
Kostnader***    
Löner* 1 180 080 1 083 571
Produktion 27 067 316 24 858 219
Distribution 2 213 707 2 466 266
Summa 30 461 103 28 408 056
     
Intäkter – Kostnader -17 842 283 -13 232 479

*Lönekostnaderna beräknas på att fyra heltidstjänster sysslar med försäljning

**Från och med år 2000 har prenumerationsavgifterna periodiserats se not 17

***Endast direkta kostnader

TIDNINGEN FRÅN RIKSDAG & DEPARTEMENT

Intäkter 2000 1999
Prenumerationsintäkter 4 375 075 4 362 389
Annonsintäkter 1 157 679 2 522 989
Summa 5 532 754 6 885 378
     
Kostnader*    
Löner 4 060 455 3 923 731
Prenumerationssystem 502 933 232 046
Tidningsproduktion 5 049 308 5 451 308
Konsulttjänster 14 751  
Kontorsmateriel   2 020
R&D webb och Internet 54 000  
Ungdomstidning 283 337  
Övrigt 35 377 32 315
Summa 10 000 161 9 641 420
     
Intäkter – Kostnader -4 467 407 -2 756 042

* Endast direkta kostnader

50

VI S S A A V GI F T S F I N A N S I E R A D E VE R K S A M H E T E R (K R O N O R ) Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt

namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.

INFOCENTRUMS FÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET

Intäkter 2000 1999
Försäljning offentligt tryck 118 735 103 392
Försäljning souvenirer 568 609 578 606
Riksdagstryck 84 041 93 525
Summa 771 385 775 523
     
Kostnader**    
Löner* 712 631 723 606
Extern information 1 157 549 849 901
Intern information 169 17 985
Bevakning 895 16 840
Kontorsmateriel   59
Övrigt 965 2 670
Summa 1 872 209 1 611 061
     
Intäkter – Kostnader -1 100 824 -835 538

*Lönekostnaderna beräknas på att två årstjänster sysslar med försäljning. Övriga kostnader, exklusive inköpskostnader som ingår i extern information, är beräknade utifrån antagandet att 30 % av infocentrums verksamhet kan hänföras till försäljningsverksamhet.

**Endast direkta kostnader

51

2000 /01: R S2

Riksdagsstyrelsen 2000/01

Ordförande Ordinarie ledamöter Personliga suppleanter
Birgitta Dahl Sven Hulterström (s) Britt Bohlin (s)
  Per Unckel (m) Beatrice Ask (m)
  Berit Andnor (s) Marianne Jönsson (s)
  Mats Lindberg (s) Anita Johansson (s)
  Lars Bäckström (v) Ingrid Burman (v)
  Göran Hägglund (kd) Maria Larsson (kd)
  Anders Björck (m) Per Bill (m)
  Marianne Carlström (s) Jarl Lander (s)
  Inger René (m) Carl Fredrik Graf (m)
  Martin Nilsson (s) Göran Magnusson (s)
Vice talmän Företrädare för partier utan representation med
Eva Zetterberg (v) närvaro- och yttranderätt  
Rose-Marie Frebran (kd) Agne Hansson (c) Birgitta Carlsson (c)
  Bo Könberg (fp) Kerstin Heinemann (fp)
  Marianne Samuelsson (mp) Per Lager (mp)

Riksdagsdirektören med närvaro- och yttranderätt

Anders Forsberg

52

20 00/01 :R S2

Riksdagsstyrelsens ledamöters övriga uppdrag i aktiebolagsstyrelser eller styrelser/råd för statliga myndigheter

Namn/övriga uppdrag Uppdrag från Kontant arvode,
  riksdagen 2000 bruttolön m.m.
    från riksdagen
Birgitta Dahl Ordförande 1 109 922 kr
Sven Hulterström (s) Ledamot 518 548 kr
Riksbanksfullmäktige, ordförande    
Per Unckel (m) Ledamot 598 492 kr

Högerns förvaltnings AB, ordförande; Norrbottens Kuriren AB, vice ordförande; Norrbottens Kurirens förvaltnings AB, ledamot; Kunskapsskolan AB, ledamot; Norrköpings tidningar AB, ledamot; Norrköpings tidningars förvaltnings AB, ledamot

Berit Andnor (s) Ledamot 621 783 kr
Mats Lindberg (s) Ledamot 554 436 kr

Norrlandsfonden, ordförande; Ekström Management & Investment AB, ordförande; A.H. Småföretagsinvest AB, Stockholm, ledamot; Vägverket, Borlänge, ledamot

Lars Bäckström (v) Ledamot 524 558 kr
Riksskatteverket, ledamot; Riksbankens jubileumsfond, ledamot  
Göran Hägglund (kd) Ledamot 525 963 kr
Anders Björck (m) Ledamot 669 094 kr

Försvarets underrättelsenämnd, ordförande; Vin & Sprit AB, ledamot; Nordbanken AB, Region Syd, ledamot

Marianne Carlström (s) Ledamot 599 884 kr
Inger René (m) Ledamot 536 990 kr
Datainspektionen, ledamot    
Martin Nilsson (s) Ledamot 553 618 kr
Anders Forsberg Riksdagsdirektör 863 840 kr

53

2000 /01: R S2

Granskning av Riksdagsförvaltningens årsredovisning för räkenskapsåret 2000

BDO Feinstein Revision AB har genomfört slutlig granskning av Riksdagsförvaltningens räkenskaper och årsredovisning för räkenskapsåret 2000.

Granskningen har utförts enligt god revisionssed.

Årsredovisningen har upprättats enligt övergångsbestämmelserna till förordningen om myndigheters årsredovisning (2000:605) vilken antagits i tillämpliga delar av Riksdagsstyrelsen den 13 december 2000.

Enligt vår uppfattning är årsredovisningen i allt väsentligt rättvisande.

Stockholm 2001 02 21  
BDO Feinstein Revision AB  
Ove Olsson Eva Lindström
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Riksdagens revisorer har granskat årsredovisningen för verksamhetsåret 2000. Vid granskningen har Riksdagens revisorer biträtts av auktoriserade revisorerna Robin Holmberg och Roland Nilsson från KPMG.

Årsredovisningen har upprättats enligt förordningen om myndigheters årsredovisning m.m. (1996:882) samt övergångsbestämmelser i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Årsredovisningen med bokslut per 2000-12-31 är enligt vår uppfattning i allt väsentligt rättvisande. Granskningsrapport, undertecknad av den auktoriserade revisorn, bifogas.

Detta ärende har avgjorts av revisorerna i plenum den 22 mars 2001. I beslutet har deltagit revisorerna Ingemar Josefsson (s), Per Rosengren (v), Anita Jönsson (s), Kenneth Lantz (kd), Hans Stenberg (s), Karl-Gösta Svenson (m), Ann-Marie Fagerström (s), Marie Engström (v), Conny Öhman (s) och Ann- Kristine Johansson (s).

Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit kanslichef Åke Dahlberg och administrativ chef Berit Ljunggren (föredragande).

Stockholm den 22 mars 2001  
På Riksdagens revisorers vägnar  
Ingemar Josefsson Berit Ljunggren
Ordförande Föredragande

54

20 00/01 :R S2

Bilaga

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen och riksdagsförvaltningen under år 2000

Riksmötet 1999/2000

Riksdagsskrivelserna nr 122 och 242 är ställda till riksdagens förvaltningskontor, nr 212 till talmanskonferensen och nr 221 till nordiska rådets svenska delegation.

Riksdagsskrivelse

1.nr 122 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 1998

Redogörelse 1998/99:RFK1, bet. 1998/99:KU8

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 1998 är lagd till handlingarna.

Skrivelsen är slutbehandlad.

2.nr 212 Riksdagens parlamentariska ledningsorganisation samt ny förvaltningsorganisation för riksdagen

Talmanskonferensens förslag 1999/2000:TK1 Riksdagens parlamentariska ledningsorganisation, bet. 1999/2000:KU19

Genomförd lagändring:

SFS 2000:418 (ändring i riksdagsordningen)

Skrivelsen är slutbehandlad.

3.nr 213 Riksdagens parlamentariska ledningsorganisation samt ny förvaltningsorganisation för riksdagen

Talmanskonferensens förslag 1999/2000:TK2 Ny förvaltningsorganisation för riksdagen, bet. 1999/2000:KU19

Genomförda lagar/lagändringar:

SFS 2000:419 (lag (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen, SFS 2000:420 (lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier), SFS 2000:421 (lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar), SFS 2000:422 (lag om ändring i lagen

55

20 00/01 :R S2 B I L A GA

(1982:1255) om författningssamlingar för riksdagens förvaltningskontor och Riksbanken), SFS 2000:423 (lag om ändring i lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen), SFS 2000:424 (lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän), SFS 2000:425 (lag om ändring i lagen (1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer), SFS 2000:426 (lag om ändring i lagen (1988:46) om revision av riksdagens förvaltning och riksdagens myndigheter m.m.), SFS 2000:427 (lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank), SFS 2000:428 (lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagens förvaltningskontor och myndigheter), SFS 2000:429 (lag om ändring i lagen (1993:825) om personregister i riksdagens informationssystem Rixlex), SFS 2000:430 (lag om ändring i lagen (1993:1426) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd), SFS 2000:431 (lag om ändring i lagen (1993:1427) med instruktion för Statsrådsarvodesnämnden), SFS 2000:432 (lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter), SFS 2000:433 (lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet), SFS 2000:434 (lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (1996:627), SFS 2000:435 (lag om ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen), SFS 2000:436 (lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen), SFS 2000:437 (lag om ändring i lagen (1999:1286) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter) samt SFS 2000:438 (lag om ändring i lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn).

Skrivelsen är slutbehandlad.

4. nr 221 Nordiskt samarbete 1999

Regeringens skrivelse 1999/2000:90 Nordiskt samarbete 1999, redogörelsen till riksdagen 1999/2000:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under 1999 jämte motioner, bet. 1999/2000:UU9.

Skrivelsen är slutbehandlad.

5. nr 242 Ändringar i arvodeslagen

Förslag från riksdagens förvaltningsstyrelse 1999/2000:RFK2, bet. 1999/2000: KU22

Genomförd lagändring:

SFS 2000:548 (Lag om ändring i lagen (1989:185) om riksdagsledamöternas arvode).

Skrivelsen är slutbehandlad.

56

B I L A GA 2000/ 01:R S2

Riksmötet 2000/01

Riksdagsskrivelserna nr 20 och 66 är ställda till riksdagsförvaltningen och nr 68 och 116 till riksdagsstyrelsen

Riksdagsskrivelse

6. nr 20 Riksdagens arbetsformer

Prop. 2000/01:1 volym 7, jämte motioner, bet. 2000/01:KU4

Genomförda lagändringar:

SFS 2000:1062 (lag om ändring i riksdagsordningen), SFS 2000:1063 (lag om ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen).

Övriga åtgärder:

Utskottet förutsatte att en utvärdering av registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen kommer till stånd i enlighet med vad som tidigare uttalats.

Förslag om formerna för en utvärdering kommer att föreläggas riksdagsstyrelsen under våren 2001.

7. nr 66 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2000/01:1, utgiftsområde 1 Rikets styrelse, Riksdagens förvaltningskontors redogörelse 1999/2000:RFK1 jämte motioner, bet. 2000/01:KU1

Riksdagsstyrelsen fattade beslut om anslagsdirektiv för 2001 den 13 december 2000, dnr 73-1221-00/01. Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 1999 är lagd till handlingarna.

Genomförd lagändring:

SFS 2000:1195 (Lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen).

Övriga åtgärder:

Konstitutionsutskottet förutsatte att frågan om femårsanalyser behandlas i det utvecklingsarbete som pågår inom riksdagsförvaltningen för att vidareutveckla måluppföljningsmetoder och resultatmått samt kostnadsredovisning kopplat till målområden och prestationer.

Det pågående arbetet beskrivs i denna årsredovisning.

57

20 00/01 :R S2 B I L A GA

8. nr 68 Rikets styrelse

Motionerna 2000/01:K294 och 376, bet. 2000/01:KU1

Med anledning av två motioner angående avskaffande av riksdagsledamöternas sjukvårds- och läkemedelsförmåner uppdrog riksdagen till riksdagsstyrelsen att skyndsamt utreda hur förändringar i ersättningssystemet bör utformas.

Åtgärd:

Förslag om ändring i ersättningslagen kommer att föreläggas riksdagsstyrelsen under våren 2001.

9. nr 116 Riksdagen och den statliga revisionen

Riksdagsstyrelsens förslag 1999/2000:RS1, motionerna 2000/01:K1, K2 och K324, 1999/2000:K314, K315, K316, K317, K337, K342, K343, K349 och Fi510, bet. 2000/01:KU8

Riksdagen uppdrog åt riksdagsstyrelsen att efter utredning återkomma till riksdagen med förslag som i enlighet med vad utskottet anfört tillgodoser riksdagens eget behov av revisionsliknande insatser.

Åtgärd:

Förslag om fortsatt hantering i riksdagen av frågorna kommer att föreläggas riksdagsstyrelsen under våren 2001.

58 Elanders Gotab, Stockholm 2001