Regeringens proposition

2000/01:95

Lag om vägtrafikregister, m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 8 mars 2001

Göran Persson

Björn Rosengren

(Näringsdepartementet)

Prop.

2000/01:95

Propositionens huvudsakliga innehåll

I syfte att forenkla, modernisera och effektivisera regelsystemet föreslås
en ny lag om vägtrafikregister och en ny lag om vägtrafikdefinitioner.

En registerlag för hela trafikregisterområdet föreslås, lag om vägtrafik-
register. De från integritetssynpunkt viktiga gränserna för personregistre-
ringen regleras i den nya lagen, som innehåller regler om registrets
ändamål och de övergripande registerfrågorna i anslutning till person-
uppgiftslagens (1998:204) reglering. Eftersom fordonsregistreringen ut-
gör grunden för uttaget av fordonsskatt och föreskrifter om skatt enligt
regeringsformen skall meddelas genom lag anges även de grundläggande
kriterierna för fordonsregistrering i lagen.

Propositionen innehåller vidare förslag om de centrala definitionerna
på vägtrafikområdet. Grundläggande fordons- och viktbegrepp samman-
förs till en lag om vägtrafikdefinitioner.

Lagarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2001.

1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 95

Innehållsförteckning

Prop. 2000/01:95

1    Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4

2   Lagtext...............................................................................................5

2.1      Förslag till lag om vägtrafikregister...................................5

2.2     Förslag till lag om vägtrafikdefinitioner...........................14

2.3     Förslag till lag om ändring i lagen (1971:965) om straff

för trafikbrott som begåtts utomlands...............................21

2.4     Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om

överlastavgift....................................................................22

2.5     Förslag till lag om ändring i bilskrotningslagen

(1975:343)........................................................................23

2.6     Förslag till lag om ändring i trafikskadelagen

(1975:1410)......................................................................25

2.7     Förslag till lag om ändring i lagen (1976:206) om

felparkeringsavgift............................................................26

2.8     Förslag till lag om ändring i lagen (1976:339) om

saluvagnsskatt...................................................................27

2.9     Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).. 28

2.10    Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen

(1980:343)........................................................................29

2.11    Förslag till lag om ändring i lagen (1984:318) om

kontrollavgift vid olovlig parkering.................................30

2.12    Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen

(1988:327)........................................................................31

2.13    Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagcn

(1994:200)........................................................................33

2.14    Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi...................................................................34

2.15    Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1137) om

vägavgift för vissa tunga fordon.......................................35

2.16    Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1998:488).... 36

2.17    Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagcn

(1998:490)........................................................................38

2.18    Förslag till lag om ändring i lagen (1998:492) om

biluthyrning......................................................................39

2.19    Förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om

belastningsregister............................................................40

3   Ärendet och dess beredning............................................................41

4   Behovet av en ny reglering.............................................................41

5   Allmänt om trafikregistren..............................................................42

5.1     Inledning...........................................................................42

5.2     Myndighetsorganisationen................................................42

5.3      Bilregistret........................................................................44

5.4     Körkortsregistret...............................................................45

5.5     Yrkestrafikregistret...........................................................46

5.6     Övriga register..................................................................47

6   Rättslig reglering till skydd för den personliga integriteten...........47

6.1     EG:s dalaskyddsdirektiv...................................................47

6.2      Offentlighetsprincipen......................................................49

6.3      Integritetsskyddslagstiftningen.........................................50

7   En ny lag om vägtrafikregister........................................................52

7.1     Den nuvarande registreringen...........................................52

7.2     De nuvarande registrens ändamål.....................................53

7.3     En registerlag för vägtrafikområdet..................................53

7.4     Närmare om fordonsregistreringen...................................57

7.5      Fordon i internationell vägtrafik i Sverige.......................60

7.6     Saluvagnslicens................................................................63

7.7     Tillfällig registrering m.m................................................66

7.8     Personuppgiftsansvaret.....................................................73

7.9     Vägtrafikregistrets ändamål för behandlingen av

personuppgifter.................................................................74

7.10    Övrig användning av personuppgifter i registret..............78

7.11     Sekretessfrågor.................................................................81

7.12    Bevarande och gallring.....................................................84

7.13    Straffbestämmelser...........................................................85

7.14    Förfarandet vid beslut och bestämmelser om över-
klagande............................................................................88

7.15    Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.....................91

8   En ny lag om vägtrafikdefinitioner, m.m........................................92

9   Ytterligare lagstiftningsåtgärder.....................................................95

10  Kostnader och ikraftträdande..........................................................96

11  Författningskommentar...................................................................97

11.1    Förslaget till lag om vägtrafikregister..............................97

11.2    Förslaget till lag om vägtrafikdefinitioner......................109

11.3    Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:435) om

överlastavgift..................................................................109

11.4    Förslaget till lag om ändring i körkortslagen

(1998:488)...................................................................... 110

11.5    Övriga lagförslag............................................................110

Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Vägtrafikregistrering

(SOU 1998:162).................................................................. 112

Bilaga 2 Lagförslagen i SOU 1998:162.............................................116

Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser........................................136

Bilaga 4  Lagförslag i lagrådsremiss den 27 april 2000......................137

Bilaga 5  Lagrådets yttrande den 22 maj 2000....................................165

Bilaga 6  Lagförslag i lagrådsremiss den 1 februari 2001...................170

Bilaga 7  Lagrådets yttrande den 15 februari 2001.............................205

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 mars 2001.........208

Rättsdatablad.........................................................................................209

Prop. 2000/01:95

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. Lag om vägtrafikregister,

2. Lag om vägtrafikdefinitioner,

3. Lag om ändring i lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som be-
gåtts utomlands,

4. Lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,

5. Lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343),

6. Lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),

7. Lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,

8. Lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

9. Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

10. Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

11. Lag om ändring i lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig
parkering,

12. Lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),

13. Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

14. Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

15. Lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga
fordon,

16. Lag om ändring i körkortslagen (1998:488),

17. Lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490),

18. Lag om ändring i lagen (1998:492) om biluthyrning,

19. Lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsrcgister.

Prop. 2000/01:95

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om vägtrafikregister

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om registrering av uppgifter om
personer samt om motordrivna fordon och släpfordon i ett vägtrafik-
register.

Lagen gäller dock inte

1. fordon som tillhör Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller
Försvarets radioanstalt,

2. motordrivna fordon som är avsedda att föras av gående eller släp-
fordon som har kopplats till något sådant fordon, eller

3. mopeder klass II.

2 § I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som tillämpas
på personuppgifter i vägtrafikregistret i den mån det inte finns några av-
vikande bestämmelser i denna lag eller i en förordning som har beslutats
med stöd av den.

Med personuppgifter avses i denna lag detsamma som i personupp-
giftslagen.

3 § Fordons- och viktbegreppen i denna lag har samma betydelse som i
lagen (0000:000) om vägtrafikdefinitioner.

4 § Bestämmelserna i denna lag om ägaren av ett fordon tillämpas på
innehavaren, när det är fråga om fordon som innehas

1. på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt, eller

2. med nyttjanderätt för en bestämd tid om minst ett år.

Vägtrafikregistrets ändamål och innehåll

5 § I fråga om personuppgifter skall vägtrafikregistret ha till ändamål att
tillhandahålla uppgifter för

1. verksamhet, för vilken staten eller en kommun ansvarar enligt lag
eller annan författning, i fråga om

a) fordonsägare,

b) den som ansöker om, har eller har haft behörighet att framföra
fordon eller luftfartyg enligt körkortslagen (1998:488), yrkestrafiklagen
(1998:490), luftfartslagen (1957:297) eller någon annan författning eller
den som har rätt att utöva viss tjänst enligt luftfartslagen,

c) annan person om det behövs för att underlätta handläggningen av ett
körkorts- eller yrkestrafikärende, eller

Prop. 2000/01:95

d) den som ansöker om, har eller har haft tillstånd att bedriva yrkes-
mässig trafik enligt yrkestrafiklagen eller någon annan forfattning eller
biluthyrning enligt lagen (1998:492) om biluthyrning,

2. forsäkringsgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där
uppgifter om personer under 1 a), b) och d) utgör underlag för prövningar
eller beslut,

3. information om fordonsägare for trafiksäkerhets- eller miljöändamål
samt för att i den allmänna omsättningen av fordon förebygga brott,

4. aktualisering, komplettering eller kontroll av information om
fordonsägare som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande
register, samt

5. uttag av urval for direkt marknadsföring av information om fordons-
ägare, dock med den begränsning som följer av 11 § personuppgiftslagen
(1998:204).

6 § I vägtrafikregistret förs det in uppgifter som avser

1. motordrivna fordon och släpfordon samt ägare till dessa,

2. a) behörighet enligt körkortslagen (1998:488) att föra fordon,

b) forarutbildning och förarprov,

c) det som i övrigt behövs för tillämpningen av körkortslagen och av
föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen,

3. a) behörighet att fora fordon i yrkesmässig trafik och rätten att be-
driva yrkesmässig trafik och biluthyrning,

b) det som i övrigt behövs för tillämpningen av yrkestrafiklagen
(1998:490) och lagen (1998:492) om biluthyrning samt av föreskrifter
som meddelats i anslutning till lagarna och for tillämpningen av bestäm-
melser om tillstånd till internationella person- eller godstransporter, samt

4. innehav av särskilda behörighetshandlingar som krävs för att föra ett
visst slag av motordrivet fordon eller luftfartyg i andra fall än som avses i
2 a) och 3 a) eller för att utöva viss tjänst eller genomgå viss utbildning.

I registret fors det dessutom in uppgifter som behövs för kontroll av att
felparkeringsavgifter enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift
betalas och att influtna medel redovisas.

Personuppgifter får endast foras in för de ändamål som anges i 5 §.

Ansvaret för behandlingen av personuppgifter

7 § Vägverket för vägtrafikregistret med hjälp av automatiserad behand-
ling och är personuppgiftsansvarigt för registret enligt personuppgifts-
lagen (1998:204).

Direktåtkomst

8 § Direktåtkomst till personuppgifter får medges endast för sådana
ändamål som anges i 5 § 1-3 i enlighet med föreskrifter meddelade av
regeringen.

Prop. 2000/01:95

Samköming

Prop. 2000/01:95

9 § Vägverket far endast för de ändamål som anges i 5 § 1-3 hämta
uppgifter till registret genom samköming.

Sökbegrepp

10 § För sökning i vägtrafikregistret får endast användas de sökbegrepp
som regeringen beslutar om.

Rättelse och skadestånd

11 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och
skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag
eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Registrering som förutsättning för rätt att bruka fordon

12 § Följande fordon skall med de undantag som anges i 13-16 och
18 §§ vara registrerade i vägtrafikregistret för att fa brukas.

1. Bilar, motorcyklar, mopeder klass I, traktorer, motorredskap klass I
och terrängmotorfordon.

2. Motorredskap klass II när de används

a) för persontransport på en väg som inte är enskild, om det sker i
annat fall än vid passage över vägen, vid färd kortaste sträcka till eller
från ett arbetsställe för fordonet eller liknande, eller undantagsvis vid
färd kortare sträcka i andra fall än som nu har nämnts,

b) för transport av gods på en väg som inte är enskild i andra fall än
som avses i 22 § fordonsskattelagen (1988:327).

3. Släpfordon som dras av bilar.

4. Släpvagnar som dras av trafiktraktorer, motorredskap klass I eller
tunga terrängvagnar.

5. Släpvagnar som dras av ett sådant motorredskap klass II som an-
vänds på det sätt som anges i 2, om motorredskapets tjänstevikt är över
två ton eller om motorredskapet är en till motorredskap ombyggd bil.

Undantag från registreringsplikten

13 § Bestämmelserna i 12 § gäller inte i fråga om

1. fordon som används uteslutande inom inhägnade järnvägs- eller in-
dustriområden eller inom inhägnade tävlingsområden eller andra lik-
nande inhägnade områden,

2. släpvagnar som dras av traktorer, motorredskap klass II eller sådana
tunga terrängvagnar som är konstruerade för en hastighet av högst 30
kilometer i timmen, om fordonen i det enskilda fallet används endast på
motsvarande sätt som en jordbrukstraktor enligt fordonsskattelagen
(1988:327),

3. fordon som brukas kortaste lämpliga väg till eller från ett besikt-
ningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på
fordonsområdet för registreringsbesiktning,

4. fordon som provkörs vid besiktning eller inspektion av polisman,
bcsiktningsorgan enligt 2 § lagen om vissa besiktningsorgan på fordons-
området, bilinspektör eller tekniskt biträde i den utsträckning som behövs
for att förrättningen skall kunna genomföras,

5. fordon som provkörs av den som Vägverket särskilt förordnat att ut-
föra haveriundersökning, att utöva tillsyn enligt produktsäkerhetslagen
(1988:1604) eller att handlägga ett ärende, eller

6. fordon som brukas med stöd av saluvagnslicens enligt 18 §.

I fali som avses i första stycket 3 skall handlingar som visar avtalad tid
hos besiktningsorganet medföras och på tillsägelse visas upp för en
polisman eller en bilinspektör.

Finner polisman anledning att anta att fordon som han anträffar i trafik
inte är i föreskrivet skick tillämpas första stycket 4 på motsvarande sätt.

14 § Bestämmelserna i 12 § gäller inte i fråga om fordon i internationell
vägtrafik i Sverige.

Ett fordon anses vara i internationell vägtrafik i Sverige om

1. fordonet ägs av en fysisk eller juridisk person som har sitt huvud-
sakliga hemvist utomlands,

2. fordonet inte är registrerat i Sverige, och

3. fordonet har forts in till Sverige för att tillfälligt brukas här.

15 § Bestämmelserna i 12 § gäller inte motordrivna fordon som är regi-
strerade i Danmark, Finland eller Norge och till dem kopplade släp-
fordon, om fordonen brukas i Sverige under högst ett år.

Vad som sägs i första stycket gäller även danska fordon som får brukas
i Danmark med ”faste proveskilter”, finska fordon som får brukas i Fin-
land med ”provnummerskyltar” och norska fordon som får brukas i
Norge med ”provekjennemerke”.

Om det i Danmark, Finland eller Norge har meddelats ett särskilt till-
stånd att där tillfälligt bruka ett fordon som inte är registrerat i landet, får
fordonet under den tid som tillståndet avser brukas i Sverige.

16 § Den som har sitt egentliga hemvist i Sverige och som förvärvat ett
fordon som avses i 12 § men som inte är registrerat här, får under en
vecka från det att fordonet fördes in i Sverige bruka fordonet med stöd av
en giltig utländsk registrering. Detta gäller dock endast den som inte
yrkesmässigt tillverkar, transporterar eller handlar med motordrivna
fordon eller med släpfordon.

Brukande av avställt fordon

17 § Ett avställt fordon får inte brukas annat än

1. i den omfattning som enligt 12 § 2 och 5 och 13 § första och tredje
styckena får ske i fråga om ett fordon som inte är registrerat,

2. under tid då fordonet är taget i anspråk med nyttjanderätt enligt för-
fogandelagcn (1978:262) eller då fordonet brukas för att avlämnas enligt
den lagen eller föras hem efter förfogande eller då det brukas i samband
med besiktning enligt förordningen (1992:391) om uttagning av egen-
dom för totalförsvarets behov,

Prop. 2000/01:95

3. under tid då fordonet innehas av Försvarsmakten enligt ett skriftligt
avtal eller brukas för att avlämnas eller föras hem enligt ett sådant avtal,
under förutsättning att fordonet har godkänts vid en registreringsbesikt-
ning eller tagits upp i ett typintyg eller i ett intyg om överensstämmelse,

4. om det har ställts av på ägarens begäran, för färd kortaste lämpliga
väg till eller från närmaste besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043)
om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet för besiktning, dock inte
om brukandeförbud enligt 64 § fordonsskattelagen (1988:327), enligt
18 § bilskrotningslagen (1975:343) eller enligt 25 § lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon skulle ha gällt för fordonet om det
hade varit skatte- eller avgiftspliktigt enligt nämnda lagar, samt

5. med stöd av saluvagnslicens enligt 18 §.

Saluvagnslicens

18 § Med stöd av en saluvagnslicens får fordon som licenshavaren
yrkesmässigt tillverkar, transporterar eller handlar med och som inte är
registrerade i vägtrafikregistret eller som är avställda brukas för

1. provkörning i samband med tillverkning eller reparation,

2. fard kortaste lämpliga väg från hamn, järnvägsstation, fabrik, repa-
rationsverkstad, förvaringslokal eller liknande till sådan plats eller lokal
eller till garage,

3. färd kortaste lämpliga väg till eller från ett besiktningsorgan enligt
2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet för
besiktning, och

4. köming i den omfattning som behövs för demonstration eller för-
säljning.

19 § Saluvagnslicens kan meddelas den som yrkesmässigt tillverkar,
transporterar eller handlar med motordrivna fordon eller med släpfordon.

Licens får inte meddelas om det skäligen kan antas att den kommer att
missbrukas eller om det finns något annat särskilt skäl mot att den med-
delas.

Med tillverkning avses i första stycket även sådan påbyggnad eller
lackering som ingår som ett led i arbetet med att färdigställa fordonen.

20 § En saluvagnslicens skall återkallas om

1. licensen inte har utnyttjats under de senaste tolv månaderna,

2. saluvagnsskatten inte har betalats,

3. licensen har utnyttjats i strid med bestämmelserna om sådan licens,
eller

4. licenshavaren på något annat sätt har visat sig olämplig eller det
annars finns någon särskild anledning att återkalla licensen.

Återkallelse enligt 3 eller 4 skall inte ske i ringa fall.

Tillfällig registrering

21 § Tillfällig registrering kan meddelas för motordrivna fordon och för
släpfordon.

Prop. 2000/01:95

Vid tillämpningen av bestämmelserna om tillfällig registrering avses
med nytt fordon ett fordon som inte är, har varit eller bort vara registrerat
här i landet annat än i förening med avställning.

22 § Tillfällig registrering far meddelas för ett fordon som förs in till
Sverige för att brukas stadigvarande här, om

1. fordonet inte är registrerat här,

2. fordonets ägare har sitt egentliga hemvist här, och

3. fordonets ägare inte yrkesmässigt tillverkar, transporterar eller
handlar med motordrivna fordon eller med släpfordon.

Tillfällig registrering enligt första stycket gäller under tre månader från
den dagen den meddelades. Den upphör dock att gälla två veckor efter
det att fordonet godkänts vid registreringsbesiktning.

23 § Tillfällig registrering får meddelas för ett fordon som inte skall
registreras för att stadigvarande brukas i Sverige, om

1. sökanden inte har sitt egentliga hemvist i landet men här förvärvar
ett fordon,

2. sökanden har sitt egentliga hemvist i landet och här förvärvar ett nytt
fordon men avser att flytta från landet inom tre månader från den dag då
den tillfälliga registreringen meddelas,

3. sökanden är en svensk utlandsmyndighet som här förvärvar ett nytt
fordon som skall brukas utanför landet, eller

4. sökanden inte har sitt egentliga hemvist eller, i fråga om en juridisk
person, sin ledning i Sverige och sökanden eller den som representerar
den juridiska personen endast tillfälligt skall vistas i landet samt fordonet
har förts in för enskilt bruk eller för testköming eller annat liknande
ändamål och endast tillfälligt skall användas i Sverige.

Tillfällig registrering enligt första stycket gäller under tolv månader
från den dag den meddelades. Tillfällig registrering enligt första stycket 1
av ett fordon som inte är nytt gäller dock endast under en månad.

24 § Tillfällig registrering far meddelas på nytt för ett visst fordon först
sedan tolv månader har förflutit efter utgången av närmast föregående
period av en sådan registrering.

25 § Ett enligt 22 § tillfälligt registrerat fordon, som har förts in från ett
annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och
har en giltig registrering i det landet som innebär att det far brukas obe-
gränsat enligt det landets bestämmelser, får brukas utan någon annan in-
skränkning än den som avses i 27 §.

26 § Ett enligt 22 § tillfälligt registrerat fordon får i andra fall än som
avses i 25 § brukas

1. för färd kortaste lämpliga väg från en hamn, järnvägsstation, plats
för tullklarering, reparationsverkstad, förvaringslokal eller liknande till
en sådan plats eller lokal eller till någon annan plats där fordonet kan
ställas upp i avvaktan på registreringsbesiktning, eller

2. för färd kortaste lämpliga väg till eller från ett besiktningsorgan en-
ligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet
för besiktning.

Prop. 2000/01:95

10

Sedan fordonet har godkänts vid en registreringsbesiktning får det
dock brukas här för andra ändamål än som avses i första stycket. Detta
gäller dock inte om fordonet efter besiktningen har ändrats så att det inte
längre överensstämmer med utförandet vid besiktningen eller det i övrigt
har ändrats så att dess beskattningsförhållanden påverkats.

27 § Ett tillfälligt registrerat fordon får inte användas i yrkesmässig
trafik.

28 § Om de i 22 eller 23 § angivna förutsättningarna inte är uppfyllda
skall det beslutas att den tillfälliga registreringen skall upphöra.

Straffbestämmelser

29 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet brukar ett fordon i strid
med 12, 17, 18, 26 eller 27 § döms till penningböter.

Till samma straff döms ägaren, om han uppsåtligen eller av oaktsamhet
har underlåtit att göra vad som skäligen har kunnat krävas av honom för
att hindra att fordonet brukades.

Den som innehar ett fordon med nyttjanderätt för obestämd tid eller för
en bestämd tid som understiger ett år och har befogenhet att bestämma
om förare av fordonet eller anlitar någon annan förare än den som ägaren
har utsett döms i ägarens ställe enligt andra stycket.

30 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 13 § andra
stycket döms till penningböter.

31 § Bestämmelserna i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med
stöd av lagen om ansvar för ägare eller brukare av fordon tillämpas i
fråga om ett fordon som ägs eller brukas av staten eller en kommun på
förarens närmaste förman. Om denne har gjort vad som skäligen har
kunnat krävas av honom för att förebygga en förseelse och sker ändå en
sådan på grund av en överordnads åtgärd eller vållande, tillämpas be-
stämmelserna om ansvar för ägare eller brukare på den överordnade.

I fråga om ett fordon som ägs eller brukas av ett oskiftat dödsbo eller
ett konkursbo tillämpas de bestämmelser om ansvar som anges i första
stycket på den eller dem som har rätt att företräda boet.

I fråga om ett fordon som ägs eller brukas av ett bolag, en förening, en
stiftelse eller någon annan juridisk person tillämpas de bestämmelser om
ansvar som anges i första stycket på den eller dem som har rätt att före-
träda den juridiska personen eller på den som Vägverket på begäran har
godtagit som ansvarig företrädare för denna.

Hindrande av fortsatt färd

32 § Om ett fordon brukas i strid med 12, 17, 18, 26 eller 27 § eller en
föreskrift som har meddelats med stöd av denna lag skall en polisman
hindra fortsatt fård, om den skulle utgöra en väsentlig olägenhet.

Prop. 2000/01:95

11

Förfarande och överklagande

33 § Frågor om saluvagnslicens och tillfällig registrering prövas av
Vägverket.

34 § Ett beslut enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats
med stöd av lagen eller ett beslut om rättelse eller information enligt per-
sonuppgiftslagen (1998:204) far överklagas hos Länsrätten i Örebro län
om inte något annat följer av andra föreskrifter.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

35 § Ett beslut av Vägverket gäller omedelbart, om inte något annat för-
ordnats.

Bemyndigande»

36 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i
enskilda fall medge undantag från plikten att registrera fordon samt från
regler om brukande av fordon i denna lag. Undantag får förenas med
villkor.

37 § Regeringen får meddela föreskrifter om begränsning av

1. rätten att hämta uppgifter till registret genom samköming enligt 9 §,
samt

2. rätten att bevara uppgifter.

38 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får,
utöver vad som anges i 37 §, meddela föreskrifter i fråga om

1. andra förpliktelser beträffande registrering av fordon och salu-
vagnslicens än dem som framgår av lagen, dock att föreskrifterna inte får
avse skatt,

2. rätten att bruka fordon som hör hemma i något annat land, och

3. avgifter för registrering enligt denna lag.

39 § Om riket är i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utom-
ordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som
riket har befunnit sig i får regeringen föreskriva att lagen helt eller delvis
inte skall tillämpas.

Prop. 2000/01:95

1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001. Genom lagen upphävs
cxportvagnskungörelsen (1964:39), bilregisterkungörelsen (1972:599),
turistvagnskungörclscn (1972:601) och kungörelsen (1973:766) om inte-
rimslicens för fordon.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för en sådan registrering i
exportvagnsförteckning som har beviljats med stöd av exportvagns-
kungörelsen (1964:39). Detsamma gäller för en turistvagnslicens som har
meddelats enligt turistvagnskungörelscn (1972:601) eller en interims-
licens som har meddelats enligt kungörelsen (1973:766) om interims-
licens för fordon.

12

3. En saluvagnslicens som antingen har meddelats enligt bilregister- Prop. 2000/01:95
kungörelsen (1972:599) eller har utfärdats enligt äldre föreskrifter skall

gälla som en saluvagnslicens enligt denna lag.

4. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för körtillstånd som har med-
delats enligt bilregisterkungörelsen (1972:599).

13

2.2 Förslag till lag om vägtrafikdefinitioner

Härigenom föreskrivs följande.

Prop. 2000/01:95

1 § De beteckningar som finns i 2 § med den betydelse som där anges är
avsedda att användas i andra författningar i den utsträckning som före-
skrivs i dessa.

Det som i denna lag eller i någon författning som avses i första stycket
sägs i fråga om ett visst slag av fordon tillämpas även på chassiet till ett
sådant fordon. Detta gäller dock inte i fall då något annat särskilt före-
skrivs.

Beteckning

Betydelse

Axeltryck

Den sammanlagda statiska vikt som hjulen på en
hjulaxel för över till vägbanan.

Bil

Ett motorfordon som är försett med tre eller flera
hjul eller medar eller med band och som inte är att
anse som en motorcykel eller en moped. Bilar delas
in i personbilar, lastbilar och bussar.

Boggi

Två hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes avstånd
som är mindre än 2 meter.

Boggitryck

Den sammanlagda statiska vikt som hjulen i en
boggi för över till vägbanan.

Bruttovikt på
fordon

Den sammanlagda statiska vikt som samtliga hjul,
band eller medar på ett fordon vid ett visst tillfälle
för över till vägbanan.

Buss

En bil som är inrättad för transport av fler än åtta
personer utöver föraren, även om bilen dessutom är
inrättad för något annat ändamål.

Cykel

1. Ett fordon som är avsett att drivas med tramp-
eller vevanordning och inte är ett lekfordon.

2. En eldriven rullstol som förs av den åkande och är
konstruerad för en hastighet av högst 15 kilometer i
timmen.

3. Ett eldrivet fordon med en tramp- eller vevanord-
ning om elmotorn

a. endast förstärker kraften från tramp- eller vevan-
ordningen,

b. inte ger något krafttillskott vid hastigheter över
25 kilometer i timmen, och

c. har en nettoeffekt som inte överstiger 250 watt.

14

Cykelkärra

Ett fordon som är avsett att dras av en moped klass II Prop. 2000/01:95
eller en cykel och inte är en sidvagn. En tillkopplad
cykelkärra anses inte som ett särskilt fordon.

Dolly

En släpkärra som är avsedd att vara styraxel för en
pähängsvagn och som är utrustad med en kopplings-
anordning (vändskiva) för en pähängsvagn.

Efterfordon

Ett fordon som är kopplat till en bil, en traktor, ett
motorredskap eller ett terrängmotorfordon och som
inte är ett släpfordon eller ett terrängsläp.

Fordon

En anordning på hjul, band, medar eller liknande
som är inrättad för färd på marken och inte löper på
skenor. Fordon delas in i motordrivna fordon, släp-
fordon, terrängsläp, efterfordon, sidvagnar, cyklar,
hästfordon och övriga fordon.

Fordonståg

Ett motordrivet fordon med ett eller flera tillkopp-
lade fordon.

Hästfordon

Ett fordon som är förspänt med dragare.

Jordbruks traktor

En traktor som enligt fordonsskattelagen (1988:327)
hör till klass IL

Lastbil

En bil som inte är att anse som en personbil eller en
buss. Lastbilar delas in i lätta och tunga lastbilar.

Lekfordon

Ett fordon som är avsett uteslutande för lek.

Lätt lastbil

En lastbil med en totalvikt av högst 3,5 ton.

Lätt motorcykel

1. En motorcykel som drivs av förbränningsmotor
med en slagvolym om högst 125 kubikcentimeter
och en nettoeffekt av högst 11 kilowatt.

2. En motorcykel med annan motor än för-
bränningsmotor som har en nettoeffekt av högst 11
kilowatt.

Lätt släpfordon

1.  Ett släpfordon med en totalvikt av högst
750 kilogram.

2. Ett släpfordon med en totalvikt över 750 kilogram
under förutsättning att denna inte överstiger drag-
fordonets tjänstevikt och att dragfordonets och släp-
fordonets sammanlagda totalvikt inte överstiger 3,5
ton.

Lätt terrängvagn

En terrängvagn vars tjänstevikt är högst 2 ton.

15

Maximi last för
ett motorfordon,
en traktor, ett
motorredskap,
ett terräng-
fordon, ett släp-
fordon eller en
sidvagn

Moped

Skillnaden mellan fordonets totalvikt och tjänstevikt.

Prop. 2000/01:95

Moped klass I

Moped klass II

Motorcykel

Ett motorfordon som är konstruerat för en hastighet
av högst 45 kilometer i timmen och som har

1. två eller tre hjul samt, om det drivs av en för-
bränningsmotor, denna har en slagvolym av högst 50
kubikcentimeter, eller

2. fyra hjul och en massa utan last som understiger
350 kilogram samt

a. om det drivs av en förbränningsmotor med tänd-
system, denna har en slagvolym av högst
50 kubikcentimeter, eller

b. om det är försett med någon annan typ av motor,
denna har en maximal nettoeffekt av högst
4 kilowatt.

Vid beräkningen av en mopeds massa skall i fråga
om ett eldrivet fordon batterierna inte räknas in.

Mopeder delas in i klass I och klass II.

En moped som inte hör till klass II.

En moped med pedaler som är konstruerad för en
hastighet av högst 25 kilometer i timmen och som
har en motor vars nettoeffekt inte överstiger
1 kilowatt.

1. Ett motorfordon på två hjul eller tre symmetriskt
placerade hjul som är konstruerat för en hastighet
som överstiger 45 kilometer i timmen eller, om det
drivs av en förbränningsmotor, denna har en slag-
volym som överstiger 50 kubikcentimeter.

2. Ett motorfordon på fyra hjul och med en massa
utan last som är högst 400 kilogram eller
550 kilogram om fordonet är inrättat för godsbe-
fordran, och vars maximala nettomotoreffekt inte
överstiger 15 kilowatt, dock inte moped.

Vid beräkningen av en motorcykels massa skall i
fråga om ett eldrivet fordon batterierna inte räknas
in.

Motorcyklar delas in i lätta och tunga motorcyklar.

Motordrivet
fordon

Ett fordon som för framdrivande är försett med
motor, dock inte ett flygplan eller en sådan eldriven
rullstol eller sådant eldrivet fordon med en tramp-

16

eller vevanordning som är att anse som cykel. Prop. 2000/01:95
Motordrivna fordon delas in i motorfordon, trak-
torer, motorredskap och terrängmotorfordon.

Motorfordon

Ett motordrivet fordon som inte är ett terrängmotor-
fordon och som är inrättat

1. huvudsakligen for att självständigt användas till
person- eller godsbefordran, eller

2. för något annat ändamål än som anges under 1,
om fordonet inte är att anse som en traktor eller ett
motorredskap.

Motorfordon delas in i bilar, motorcyklar och
mopeder.

Motorredskap

Ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen
som ett arbetsredskap eller för kortare förflyttningar
av gods. Motorredskap delas in i klass I och klass II.

Motorredskap
klass I

Ett motorredskap som är konstruerat för en högsta
hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen.

Motorredskap
klass II

Ett motorredskap som är konstruerat för en hastighet
av högst 30 kilometer i timmen.

Personbil

En bil som är inrättad huvudsakligen för befordran
av personer, dock högst föraren och åtta passagerare.

Pähängsvagn

En släpvagn som är inrättad för att genom tapp med
vändskiva eller liknande anordning förenas med en
bil, en traktor eller ett motorredskap och som är så
utförd att chassiet eller karosseriet vilar direkt på det
dragande fordonet.

Sidvagn

Ett fordon som är inrättat för att kopplas vid sidan av
en tvåhjulig motorcykel eller en cykel. En tillkopp-
lad sidvagn anses dock inte som ett särskilt fordon.

Släpfordon

Ett fordon som är inrättat för koppling till en bil, en
motorcykel, en moped klass I, en traktor eller ett
motorredskap och är avsett för person- eller godsbe-
fordran eller för att bära en anordning för att driva
dessa fordon. Släpfordon delas in i släpvagnar och
släpslädar samt lätta släpfordon och tunga släp-
fordon.

Släpkärra

En släpvagn med oledad dragstång där den statiskt
vertikala last som förs över till dragfordonet inte
överskrider 10 procent av släpvagnens totalvikt eller
1 ton.

Släpsläde

Ett släp fordon på medar.

17

Släpvagn

Släpvagnsvikt

Terrängfordon

Terrängmotor-
fordon

Terrängskoter

Terrängsläp

Terrängvagn

Tjänstevikt för
en bil, en traktor
eller ett motor-
redskap

Tjänstevikt för
en motorcykel
eller en moped

Tjänstevikt för
ett släpfordon,
ett terrängsläp
eller en sidvagn

Tjänstevikt för
ett terrängmotor-
fordon

Ett släpfordon på hjul eller band.

Den sammanlagda vikten av en släpvagns egenvikt
och last.

Ett terrängmotorfordon eller ett terrängsläp.

Ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen
för att självständigt användas till person- eller gods-
befordran i terräng. Terrängmotorfordon delas in i
terrängvagnar och terrängskotrar.

Ett terrängmotorfordon med en tjänstevikt av högst
400 kilogram.

Ett fordon som är inrättat för att dras av ett terräng-
motorfordon och inte är något släpfordon.

Ett terrängmotorfordon med en tjänstevikt över
400 kilogram. Terrängvagnar delas in i lätta och
tunga terrängvagnar.

Den sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt
driftfärdigt skick med det tyngsta karosseri som hör
till fordonet, verktyg och reservhjul som hör till
fordonet, bränsle, smörjolja och vatten, samt föraren.

Den sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt
driftfärdigt skick utan sidvagn, med verktyg som hör
till fordonet, bränsle, smörjolja och vatten.

Vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick
med det tyngsta karosseri som hör till fordonet.

Prop. 2000/01:95

Totalvikt för en
bil, en traktor,
ett motorredskap
eller en tung
terrängvagn

Den sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt
driftfärdigt skick med det tyngsta karosseri som hör
till fordonet, verktyg som hör till fordonet, samt
bränsle, smörjolja och vatten. För en tung terräng-
vagn räknas även vikten av föraren och reservhjul
med.

Summan av fordonets tjänstevikt och den beräknade
vikten av det största antal personer utom föraren och
den största mängd gods som fordonet är inrättat för.

18

Totalvikt för en
motorcykel, ett
terrängfordon
utom en tung
terrängvagn, ett
släpfordon eller
en sidvagn

Summan av fordonets tjänstevikt och den beräknade Prop. 2000/01:95
vikten av det största antal personer och den största
mängd gods som fordonet är inrättat för. I totalvikten
för en motorcykel ingår inte sidvagnens totalvikt.

Trafiktraktor

En traktor som enligt fordonsskattelagen (1988:327)
hör till klass I.

Traktor

Ett motordrivet fordon med minst två hjulaxlar som
är inrättat huvudsakligen för att dra ett annat fordon
eller ett arbetsredskap och som är konstruerat för en
hastighet av högst 40 kilometer i timmen och endast
med svårighet kan ändras till högre hastighet. En
traktor får vara utrustad för transport av gods och för
befordran av passagerare.

Traktortåg

En traktor med ett eller flera tillkopplade släpfordon.

Trippelaxel

Tre hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes avstånd
mellan den första och den tredje axeln som är mindre
än 5 meter.

Trippelaxeltryck

Den sammanlagda statiska vikt som hjulen i en
trippelaxel för över till vägbanan.

Tung lastbil

En lastbil med en totalvikt över 3,5 ton.

Tung motor-
cykel

En motorcykel vars motor har en slagvolym som
överstiger 125 kubikcentimeter eller en nettoeffekt
som överstiger 11 kilowatt.

Tung terräng-
vagn

En terrängvagn med en tjänstevikt över 2 ton.

Tungt släp-
fordon

Ett annat släpfordon än ett lätt släpfordon.

3 § Om det inte med ledning av 2 § kan bestämmas till vilket slag av
fordon som ett visst fordon eller en viss fordonstyp skall höra, beslutar
den myndighet som regeringen bestämmer i frågan.

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far före-
skriva eller i enskilda fall medge undantag från denna lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

2. För en moped som tagits upp i typintyg enligt 63 § fordonskungörel-
sen (1972:595) i dess lydelse före den 1 november 1998 eller godkänts
vid mopedbesiktning enligt 48-54 §§ fordonskungörelsen i dess lydelse

19

före den 1 november 1998 och därefter inte ändrats på sådant sätt som Prop. 2000/01:95
anges i 50 § nämnda kungörelse, gäller vad som sägs om mopeder klass

II.

20

2.3

Förslag till lag om ändring i lagen (1971:965) om
straff för trafikbrott som begåtts utomlands

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1971:965) om straff för trafikbrott
som begåtts utomlands skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 2000/01:95

Bestämmelserna i 33 § trafik-
skadelagen (1975:1410) samt be-
stämmelse om straff för över-
trädelse av föreskrift i terräng-
trafikkungörelsen (1972:594),
fordonskungörelsen (1972:595),
bilregisterkungörelsen (1972:599),
vägtrafikkungörelsen (1972:603),
kungörelsen (1972:605) om in-
förande av ny vägtrafiklagstift-
ning, körkortslagen (1998:488)
eller        körkortsförordningen

(1998:980) tilllämpas även i fråga
om gärning varigenom någon ut-
omlands överträtt motsvarande
föreskrift som gällde på gämings-
orten.

Bestämmelserna i 33 § trafik-
skadelagen (1975:1410) samt be-
stämmelse om straff för över-
trädelse av föreskrift i terräng-
trafikkungörelsen (1972:594),
fordonskungörelsen (1972:595),
kungörelsen (1972:605) om in-
förande av ny vägtrafiklagstift-
ning, körkortslagen (1998:488),
körkortsförordningen (1998:980),
trafikfiörordningen (1998:1276),
lagen (0000:000) om vägtrafik-
register eller förordningen
(0000:000) om vägtrafikregister
tillämpas även i fråga om gärning
varigenom någon utomlands över-
trätt motsvarande föreskrift som
gällde på gämingsorten.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

Senaste lydelse 1998:981.

21

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om
överlastavgift

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:435) om överlastavgift
c/e/s att 8 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 2000/01:95

1 » §

Fordons- och viktbegreppen i
denna lag har samma betydelse
som i lagen (0000:000) om väg-
trafikdefinitioner.

8§'

I fråga om ett motordrivet
fordon, som är registrerat här i
landet, eller en släpvagn, som dras
av ett sådant fordon, påförs över-
lastavgift genom beslut av läns-
styrelsen i det län där den i väg-
trafikregistret antecknade ägaren
av det motordrivna fordonet har
sin adress enligt registret. I fråga
om andra fordon påförs avgiften
av Länsstyrelsen i Stockholms län.

I fråga om motordrivet fordon,
som är registrerat här i landet, eller
släpvagn, som dras av sådant
fordon, påförs överlastavgift
genom beslut av länsstyrelsen i det
län där den i bilregistret anteck-
nade ägaren av det motordrivna
fordonet har sin adress enligt
registret. I fråga om andra fordon
påförs avgiften av länsstyrelsen i
Stockholms län.

Överlastavgift får nedsättas eller efterges om särskilda omständigheter
föreligger. Detta får ske såväl i samband med prövning av ärendet om
påföring av överlastavgift som efter särskild ansökan hos länsstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

Senaste lydelse 1990:1197.

22

2.5 Förslag till lag om ändring i bilskrotningslagen
(1975:343)

Härigenom föreskrivs i fråga om bilskrotningslagen (1975:343)’
dels att i 9, 12, 14 och 15 §§ ordet ”bilregistret” skall bytas ut mot
”vägtrafikregistret”,

dels att 1 och 4 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 2000/01:95

I denna lag förstås med

bilskrotare: fysisk eller juridisk person som utför eller avser att utföra
bil skrotning,

bilskrotning: yrkesmässigt omhändertagande av skrotbilar för slut-
skrotning eller för tillvaratagande av delar av sådana bilar för försäljning,
skrotbil: utrangerad bil som enligt vad regeringen föreskriver skall an-
ses som skrotbil,

skrotningsintyg: intyg som visar
att skrotbil har omhändertagits för
skrotning och som utfärdas för
avregistrering enligt bilregister-
kungörelsen (1972:599).

Beteckning på fordon har i
denna lag samma betydelse som i
bilregisterkungörelsen (1972:599).

Skrotningsintyg: intyg som visar
att skrotbil har omhändertagits för
skrotning och som utfärdas för
avregistrering ur vägtrafikregist-
ret.

Fordonsbegreppen i denna lag
har samma betydelse som i lagen
(0000:000) om vägtrafikdefinitio-
ner.

Skrotningspremie betalas ut för
sådana personbilar, bussar eller
lastbilar som har en totalvikt som
inte överstiger 3 500 kilogram, om
fordonet avregistreras enligt bil-
registerkungörelsen (1972:599) på
grund av skrotningsintyg från
någon som avses i 3 § första
stycket.

Skrotningspremie betalas ut
också för ett sådant fordon som
anges i första stycket och som har
avregistrerats enligt 61 § bil-
registerkungörelsen, om fordonet
lämnas till en auktoriserad bil-

2

Skrotningspremie betalas ut för
sådana personbilar, bussar eller
lastbilar som har en totalvikt som
inte överstiger 3 500 kilogram, om
fordonet avregistreras ur väg-
trafikregistret på grund av skrot-
ningsintyg från någon som avses i
3 § första stycket.

Skrotningspremie betalas ut
också för ett sådant fordon som
anges i första stycket och som har
avregistrerats, om fordonet lämnas
till en auktoriserad bilskrotare och
avregistreringen har skett på

1 Senaste lydelse av

9 §2000:1436

12 §2000:1436

14 §2000:1436

15 §2000:1436.

2 Lydelse enligt prop. 2000/01:47.

23

skrotare och skrotningspremie inte
tidigare har betalats för fordonet.

grund av att

1. den som varit eller borde ha
varit införd i bilregistret eller väg-
trafikregistret som ägare av for-
donet under tre år i följd inte kun-
nat anträffas för uttagande av den
skatt som avser fordonet för dessa
år, eller

2. fordonet varit avställt under
tre år i följd och omständigheterna
vid avregistreringen visade att for-
donet sannolikt inte fanns i behåll.

Skrotningspremie betalas inte ut
enligt andra stycket, om en sådan
premie tidigare har betalats ut för
fordonet.

Prop. 2000/01:95

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

24

2.6

Förslag till lag om ändring i trafikskadelagen
(1975:1410)

Härigenom föreskrivs att i 1, 2, 16, 24, 31, 32, 33 och 34 §§ trafik-
skadelagen (1975:1410)' ordet ”bilregistret” skall bytas ut mot ”väg-
trafikregistret”.

Prop. 2000/01:95

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

Lagen omtryckt 1994:43.
Senaste lydelse av 31 § 1999:266.

25

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:206) om
felparkeringsavgift

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1976:206) om felparkeringsavgift
skall ha följande lydelse.

1 §'

Regeringen får förordna att denna lag skall tillämpas i fråga om över-
trädelser av föreskrifter som rör parkering eller stannande av

1. fordon som är upptagna i bil- 1. fordon som är upptagna i

registret eller motsvarande utländ- vägtrafikregistret eller motsvaran-
ska register,                            de utländska register,

2. fordon som är upptagna i det militära fordonsregistret, eller

3. fordon som brukas med stöd 3. fordon som brukas med stöd
av saluvagns-, turistvagns-, av saluvagnslicens,
exportvagns- eller interimslicens,

om överträdelsen inte är belagd med straff.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

Prop. 2000/01:95

Senaste lydelse 1985:19.

26

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:339) om
saluvagnsskatt

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1976:339) om saluvagnsskatt skall
ha följande lydelse.

Prop. 2000/01:95

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Saluvagnsskatt skall betalas till
staten enligt denna lag för bil,
motorcykel, traktor, motorredskap
eller släpvagn, som far brukas med
stöd av saluvagnslicens enligt 38 §
bilregisterkungörelsen (1972:599).

Saluvagnsskatt skall betalas till
staten enligt denna lag för bil,
motorcykel, traktor, motorredskap
eller släpvagn, som får brukas med
stöd av saluvagnslicens enligt
lagen (0000:000) om vägtrafik-
register.

När saluvagnslicens har meddelats påförs saluvagnsskatt. Beskattnings-
myndighet är Skattemyndigheten i Örebro.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

Senaste lydelse 1998:241.

27

2.9 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)

Härigenom föreskrivs att i 5 kap. 3 § och 7 kap. 18 § sekretesslagen
(1980:100)' ordet ”körkortsregistret” skall bytas ut mot ”vägtrafik-
registret”.

Prop. 2000/01:95

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

1 Lagen omtryckt 1992:1474.
Senaste lydelse av

5 kap. 3 § 1994:595

7 kap. 18 § 1998:624.

28

2.10 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)

Härigenom föreskrivs att i 7 § skatteregisterlagen (1980:343)' orden
”centrala bilregistret” skall bytas ut mot ”vägtrafikregistret”.

Prop. 2000/01:95

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

1 Senaste lydelse 2000:1381.

29

2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:318) om
kontrollavgift vid olovlig parkering

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:318) om kontrollavgift vid
olovlig parkering skall ha följande lydelse.

Prop. 2000/01:95

Mcd fordon avses i denna lag

1. fordon som är upptagna i bil-
registret eller motsvarande ut-
ländska register,

2. fordon som är upptagna i det militära fordonsregistret, eller

3. fordon som brukas med stöd

1. fordon som är upptagna i
vägtrafikregistret
svarande utländska register,

eller mot-

3. fordon som brukas med stöd

av saluvagns-, turistvagns-, av saluvagnslicens.
exportvagns- eller interimsticens.

Bestämmelserna i denna lag om markägare gäller också den som på
grund av avtal har rätt att upplåta ett område för parkering eller att för-
bjuda parkering inom området.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

30

2.12 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen
(1988:327)

Härigenom föreskrivs i fråga om fordonsskattelagen (1988:327)'

dels att i 9, 10, 14, 36 och 41 §§ ordet ”bilregistret” skall bytas ut mot
”vägtrafikregistret”,

dels att 1, 6 och 66 §§ skall ha följande lydelse.

Prop. 2000/01:95

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2

Fordonsskatt skall betalas till staten enligt denna lag.

Beteckningar i denna lag har
samma betydelse som i fordons-
kungörelsen (1972:595) och i bil-
registerkungörelsen (1972:599),
om inte annat sägs.

Med dieselolja avses i denna lag de produkter för vilka skatt skall
betalas enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 lagen (1994:1776) om skatt på
energi.

Fordons- och viktbegreppen i
denna lag har samma betydelse
som i lagen (0000:000) om väg-
trafikdefinitioner, om inte annat
sägs.

Följande fordon är skatte-
pliktiga, om de är eller bör vara
upptagna i bilregistret och inte är
avställda, nämligen

1. motorcyklar,

2. personbilar,

3. lastbilar,

4. bussar,

5. traktorer,

6. tunga terrängvagnar,

7. motorredskap,

8. släpvagnar.

Dock är släpvagnar som dras av
motorredskap eller tung terräng-
vagn skattepliktiga endast om
motorredskapet beskattas som
trafiktraktor och terrängvagnen
beskattas enligt bilaga 1, E4.

3

Följande fordon är skatte-
pliktiga, om de är eller bör vara
upptagna i vägtrafikregistret och
inte är avställda eller tillfälligt
registrerade, nämligen

Dock är släpvagnar som dras av
motorredskap eller tung terräng-
vagn skattepliktiga endast om
motorredskapet beskattas som
trafiktraktor eller terrängvagnen
beskattas enligt bilaga 1, E4.

' Senaste lydelse av
lagens rubrik 1992:1440

9 §2000:1430

14 § 2000:474

36 § 1992:1440.

2 Senaste lydelse 1994:1777.

3 Senaste lydelse 1994:1777.

31

66 §4

Om skatten inte betalas i rätt tid skall den lämnas för indrivning.
Regeringen far föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa
belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indriv-
ning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt

Prop. 2000/01:95

utsökningsbalken ske.

Fordonsskatt som skulle ha
betalats men inte har betalats får
sättas ned genom automatisk data-
behandling på grundval av upp-
gifter i bilregistret. Vid återbetal-
ning av fordonsskatt skall räknas
av endast sådan fordonsskatt som

Fordonsskatt som skulle ha
betalats men inte har betalats får
sättas ned genom automatisk data-
behandling på grundval av upp-
gifter i vägtrafikregistret. Vid
återbetalning av fordonsskatt skall
räknas av endast sådan fordons-

är förfallen till betalning och som
inte har betalats samt dröjsmålsav-
gift och skattetillägg som belöper
på sådan skatt och sådana avgifter
enligt bilregisterkungörelsen
(1972:599) som uppbärs i sam-
band med uppbörd av fordons-
skatt. I fråga om avräkningen skall
37, 38, 45 och 84 §§ tillämpas.

skatt som är förfallen till betalning
och som inte har betalats samt
dröjsmålsavgift och skattetillägg
som belöper på sådan skatt och
sådana avgifter för registrering
enligt lagen (0000:000) om väg-
trafikregister som uppbärs i sam-
band med uppbörd av fordons-
skatt. I fråga om avräkningen skall
37, 38, 45 och 84 §§ tillämpas.

Begäran om omprövning eller överklagande inverkar inte på skyldig-
heten att betala skatt.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

4 Senaste lydelse 1993:913.

32

2.13 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200)

Härigenom föreskrivs att i 5 kap. 9 § första stycket 7 mervärdesskatte-
lagen (1994:200)* orden ”införd i exportvagnförteckning” skall bytas ut
mot ”tillfälligt registrerad enligt 23 § första stycket 1, 2 eller 3 lagen
(0000:000) om vägtrafikregister”.

Prop. 2000/01:95

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

1 Lagen omtryckt 2000:500.

33

2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 95

2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776)' om skatt på
energi

dels att i 10 kap. 5 § ordet ”bilregistret” skall bytas ut mot ”vägtrafik-
registret”,

dels att 1 kap. 5 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 2000/01:95

Beteckningar i denna lag som
förekommer i fordonskungörelsen
(1972:595) och i bilregisterkun-
görelsen (1972:599) har samma

betydelse som i dessa kungörelser.

Fordonsbegreppen i denna lag
har samma betydelse som i lagen
(0000:000) om vägtrafikdefinitio-
ner.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

' Senaste lydelse 1995:1525.

2 Senaste lydelse 1995:912.

34

2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1137) om
vägavgift for vissa tunga fordon

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:1137) om vägavgift för
vissa tunga fordon1

dels att i 6, 7, 9, 14, 17 a och 32 §§ ordet ”bilregistret” skall bytas ut
mot ”vägtrafikregistret”,

dels att 2 och 5 §§ skall ha följande lydelse.

Prop. 2000/01:95

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Beteckningar i denna lag har
samma betydelse som i fordons-
kungörelsen (1972:595), bil-
registerkungörelsen (1972:599)
och            trafikforordningen

(1998:1276), om inte annat sägs.

2

Fordons- och viktbegreppen i
denna lag har samma betydelse
som i lagen (0000:000) om väg-
trafikdefinitioner, om inte annat
sägs.

För fordon som är eller bör vara
registrerat i det svenska bilregist-
ret (svenskt fordon), och som inte
är avställt, betalas vägavgift för
rätten att använda det svenska
vägnätet. För utländskt fordon
betalas vägavgift för rätten att
använda motorvägar och de vägar
som anges i bilaga 1.

För fordon som är eller bör vara
registrerat i det svenska vägtrafik-
registret (svenskt fordon), och
som inte är avställt eller tillfälligt
registrerat, betalas vägavgift för
rätten att använda det svenska
vägnätet. För utländskt fordon
betalas vägavgift för rätten att an-
vända motorvägar och de vägar
som anges i bilaga 1.

Avgiftsplikt gäller för motorfordon eller ledad motorfordonskombina-
tion med en totalvikt på minst 12 000 kilogram om fordonet är avsett
uteslutande för godstransport på väg.

För svenskt fordon med draganordning grundas avgiftsplikten på den
högsta tillåtna totalvikt som fordonskombinationen kan ha.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

1 Senaste lydelse av

6 §2000:1431

17 a § 2000:487.

2 Senaste lydelse 2000:1431.

35

2.16 Förslag till lag om ändring i körkortslagen
(1998:488)

Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen (1998:488)
dels att rubriken till 1 kap. skall ha följande lydelse,
dels att 1 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 2 och 3 §§,
av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 kap.

Prop. 2000/01:95

Inledande bestämmelse

Denna lag innehåller bestäm-
melser om behörighet att köra
motorfordon, terrängmotorfordon,
traktor och motorredskap samt om
handlingar som ger sådan behörig-
het (körkort och traktorkort).

Bestämmelser om behörighet att
finns i yrkestrafiklagen (1998:490).

Inledande bestämmelser

Denna lag innehåller bestäm-
melser om

/. behörighet att köra motor-
fordon, terrängmotorfordon, trak-
tor och motorredskap,

2. handlingar som ger sådan be-
hörighet, nämligen körkort och
traktorkort,

3. körkortstillstånd, varmed av-
ses ett beslut om att sökanden
uppfyller medicinska och person-
liga krav för att körkort eller
trakt or kor t skall få utfärdas,

4. körkort shav are, varmed avses
den som har körkortstillstånd eller
körkort.

köra vissa fordon i yrkesmässig trafik

Fordons- och viktbegreppen i
denna lag har samma betydelse
som i lagen (0000:000) om väg-
trafikdefinitioner.

Med begreppet permanent bo-
sättning avses i denna lag bosätt-
ning under minst 185 dagar varje
kalenderår

1. till följd av personlig och
yrkesmässig anknytning, eller

2. om yrkesmässig anknytning
saknas, till följd av personlig an-
knytning som präglas av nära

36

band mellan en person och den
plats där han bor.

En person som har yrkesmässig
anknytning till en annan plats än
den till vilken han har personlig
anknytning och som därför om-
växlande bor på olika platser i två
eller flera stater skall dock anses
vara permanent bosatt i den stat
till vilken han har personlig an-
knytning under förutsättning att
han regelbundet återvänder dit.
Detta villkor behöver dock inte
uppfyllas om personen bor i en
stat for att genomföra en tidsbe-
gränsad uppgift.

Studier vid universitet eller
annan utbildningsanstalt medför
inte att den permanenta bosätt-
ningen ändras.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

Prop. 2000/01:95

37

2.17 Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen
(1998:490)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § och 6 kap. 7 § yrkestrafiklagen
(1998:490) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 2000/01:95

Fordonsbegrcppen i denna lag
har samma betydelse som
fordonskungörelsen (1972:595).

1 kap.

Fordonsbegreppcn i denna lag
har samma betydelse som i lagen
(0000:000) om vägtrafikdefinitio-
ner.

i denna lag detsamma som i lagen

Med trafikhuvudmän avses

(1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik.

6 kap.

En särskild registreringsskylt för
ett fordon som anmälts för an-
vändning i taxitrafik enligt denna
lag och som inte undantagits från
skyldigheten att ha taxameter får
tas om hand av polisman

1. om fordonet utan tillstånd används i taxitrafik eller om det av annan
anledning inte längre finns förutsättningar för att fordonet skall ha en
sådan skylt,

2. om fordonet är belagt med körförbud enligt fordonskungörelsen
(1972:595),

3. om det för fordonet gäller
brukandeförbud enligt bilregister-
kungörelsen eller fordonsskatte-
lagcn (1988:327), eller

En registreringsskylt som avses i
18 § tredje stycket bilregisterkun-
görelsen (1972:599) får tas om
hand av polisman

3. om det för fordonet gäller
brukandcförbud enl i gr en föreskrift
som meddelats med stöd av lagen
(0000:000) om vägtrafikregister
eller enligt fordonsskattelagen
(1988:327), eller

4. om fordonet saknar föreskriven trafikförsäkring.

Vid ett omhändertagande av registreringsskyltar tillämpas 6 § andra
meningen på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

38

2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:492) om
biluthyrning

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1998:492) om biluthyrning skall
ha följande lydelse.

Prop. 2000/01:95

Nuvarande lydelse

Fordonsbegreppen i denna lag
har samma betydelse som i
fordonskungörelsen (1972:595).

Föreslagen lydelse

Fordonsbegreppen i denna lag
har samma betydelse som i lagen
(0000:000) om vägtrafikdefinitio-
ner.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

39

2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om
belastningsregister

Härigenom föreskrivs att i övergångsbestämmelserna till lagen
(1998:620) om belastningsregister ordet ”körkortsregistrets” skall bytas
ut mot ”vägtrafikregistrets”.

Prop. 2000/01:95

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

40

3      Ärendet och dess beredning

Den 19 december 1996 beslutade regeringen att tillkalla en särskild ut-
redare för att göra en översyn av gällande författningar inom trafik-
registerområdet och utarbeta förslag till de författningsregleringar som
bedömdes nödvändiga. Utredningen, som antog namnet Trafikregisterut-
redningen, överlämnade i december 1998 sitt betänkande Vägtrafik-
registrering (SOU 1998:162). Betänkandet har remissbehandlats. En
sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Näringsdeparte-
mentet (NI999/1064/RS). Till denna lagrådsremiss fogas en samman-
fattning av betänkandet som bilaga I, utredningens lagförslag som
bilaga 2 och en förteckning över remissinstanserna som bilaga 3.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 27 april 2000 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande av den 22 maj
2000 finns i bilaga 5. Lagrådets synpunkter har bl.a. lett till att nya be-
stämmelser inarbetats i lagen om vägtrafikregister. De nya bestämmel-
serna har till största delen hämtats från betänkandets förslag till förord-
ning om vägtrafikregister. Bestämmelserna i den nya lydelsen har också
ofta konkreta motsvarigheter i gällande rätt. Regeringen beslutade den 1
februari 2001 att remittera det delvis nya förslaget till Lagrådet, bilaga 6.
Lagrådet har avgett yttrande över förslaget den 15 februari 2001, åter-
givet i bilaga 7. Synpunkterna i yttrandet har följts. Viktigare ändringar
jämfört med den till Lagrådet remitterade lagtexten har kommenterats,
huvudsakligen i den allmänna motiveringen.

Prop. 2000/01:95

4 Behovet av en ny reglering

Bestämmelser som reglerar registreringen av fordon finns i dag i en rad
författningar och det föreligger ett behov av att förenkla, modernisera
och effektivisera regelsystemet inom vägtrafikregisterområdet. Eftersom
bl.a. uttaget av fordonsskatt, som enligt regeringsformen skall meddelas
genom lag, grundar sig på fordonsregistreringen bör registreringsplikten
lagfästas. En ny reglering av författningarna på området har blivit nöd-
vändig också därför att EG:s dataskyddsdirektiv (95/46/EG) och person-
uppgiftslagen (1998:204) förutsätter ett förstärkt författningsskydd för
den personliga integriteten. Åtskilliga definitioner på vägtrafikområdet
förekommer i en rad olika författningar och en förenkling av denna
reglering är nödvändig. Vissa definitioner är av sådan central betydelse
bl.a. for uttaget av fordonsskatt att de bör finnas i lag.

41

5       Allmänt om trafikregistren

5.1      Inledning

Författningsregleringen på fordonsområdet är omfattande. Bestämmelser
om registrering av fordon och därmed sammanhängande frågor finns i
bilregistcrkungörelsen (1972:599). Fordonskungörelsen (1972:595) inne-
håller regler om utformning, utrustning och kontroll av fordon som har
ett nära samband med frågor om registrering av fordon.

Bestämmelser om särskilda förfaranden rörande registrering av fordon
finns även i en rad andra författningar, exempelvis exportvagnskungörel-
sen (1964:39) och förordningen (1987:27) om fordon i internationell
vägtrafik i Sverige.

Det finns särskilda regler i olika författningar som anknyter till bil-
registret, t.ex. i bilskrotningslagen (1975:343) och fordonsskattelagen
(1988:327).

För fordon som tillhör Försvarsmakten m.fl. försvarsmyndigheter finns
regler om registrering i militära vägtrafikkungörelsen (1974:97) och i
förordningen (1945:625) om registrering m.m. vid försäljning av vissa
fordon som är införda i det militära fordonsregistret.

Körkortsområdet författningsregleras i huvudsak genom körkortslagcn
(1998:488) och körkortsförordningen (1998:980). I den sistnämnda för-
fattningen finns bestämmelser om registrering av bl.a. körkortsinnehav.

Yrkestrafikcn regleras genom yrkestrafiklagen (1998:490), yrkestrafik-
förordningen (1998:779) och förordningen (1998:786) om behöriga
myndigheter m.m. i fråga om internationella transporter inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES). Frågor om registrering behandlas i
förordningen (1979:785) om yrkestrafikregister. Dessutom finns be-
stämmelser om biluthyrning i lagen (1998:492) om biluthyrning respek-
tive förordningen (1998:780) om biluthyrning.

5.2      Myndighetsorganisationen

Vägverket har som statens företrädare på central nivå ett samlat ansvar
för hela vägtransportsystemet. Vägverket är vidare central förvaltnings-
myndighet för frågor om bl.a. körkort, förarutbildning och förarprov,
prov för blivande taxiförare, fordons beskaffenhet och utrustning, yrkes-
trafikfrågor och bilregisterfrågor.

Vägverket, avdelningen för trafikregistret, svarar för registerhållningen
i fråga om de trafikadministrativa registren, dvs. bil-, körkorts- och
yrkestrafikregistren. Registren förs med hjälp av ADB-teknik.

Fordonskontrollen utförs i dag av tre olika besiktningsorgan med var
sitt besiktningsområde, AB Svensk Bilprovning, SMP Svensk Maskin-
provning AB och Det Norske Veritas Inspection AB (med tidigare firma
SAQ Kontroll AB).

Riksskatteverket är central förvaltningsmyndighet i fråga om bl.a. be-
skattning och uppbörd av skatt samt för exekutionsväsendet hos landets
kronofogdemyndigheter, som driver in obetalda skatter och avgifter. I
fråga om fordonsskatt är Skattemyndigheten i Örebro förvaltningsmyn-
dighet för hela landet.

Prop. 2000/01:95

42

Länsstyrelserna är regionala myndigheter för körkorts- och yrkestrafik-
frågor och för den regionala registerföringen i fråga om körkorts- och
yrkestrafikregistren. Länsstyrelserna är också användare av dessa register
exempelvis vid prövningen av frågor om återkallelse av körkort, kör-
kortstillstånd eller traktorkort och vid prövningen av ansökningar om
trafiktillstånd samt vid tillsynen av innehavare av tillstånd till yrkes-
mässig trafik.

Bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren är s.k. statsmaktsregister, dvs.
de är inrättade med stöd av författningar och förs också i enlighet med
författningsreglering. Regleringen är uppdelad på olika författningar för
respektive register, nämligen bilregisterkungörelsen, förordningen
(1988:1108) om direktregistrering i bilregistret, körkortsförordningen
och förordningen om yrkestrafikregister. För registerföringen gäller även
särskilda föreskrifter, som Datainspektionen tidigare meddelat med stöd
av datalagen (1973:289). Den lagen har numera ersatts av personupp-
giftslagen (1998:204), men datalagen gäller fortfarande för dessa register
med stöd av en övergångsbestämmelse till och med den 30 september
2001.

Trafikregistren har i hög grad samband med myndighetsutövning och
återspeglar innehållet i olika myndighetsbeslut med anknytning till
respektive register. Uppgifterna i bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren
är offentliga. Allmänheten har alltså enligt offentlighetsprincipen, i den
mån sekretesslagens (1980:100) bestämmelser inte hindrar detta, rätt att
ta del av uppgifterna i respektive register.

I förordningen om direktregistrering i bilregistret regleras möjligheten
att lämna uppgifter till det registret via terminal. Antalet användare av
bilregistret, såväl uppgiftslämnare som användare av registrerade upp-
gifter, är mycket stort. Körkorts- och yrkestrafikregistren används där-
emot i huvudsak endast av Vägverket, länsstyrelserna och polisen.

Bilregistret är ett öppet register och dess uppgifter far enligt uttryckliga
författningsbestämmelser säljas till företag, organisationer och allmän-
heten, medan uppgifterna i främst körkortsregistret till viss del är inte-
gritetskänsliga och inte omfattas av någon rätt till försäljning. Inte heller
uppgifterna i yrkestrafikregistret är föremål för någon författningsregle-
rad försäljningsverksamhet.

Förutom de nämnda registren för Vägverket även ett direktregistre-
ringsregister, ett register över felparkeringsavgifter (felparkeringsregist-
ret) och ett förarprovsregister. De två sistnämnda är inte författnings-
reglerade, utan förs efter tillstånd från Datainspektionen.

Felparkeringsregistret används för att följa upp att felparkerings-
anmärkningar betalas samt för redovisning av influtna medel.

Förarprovsregistret används som stöd för Vägverkets administration av
förarprovsverksamheten i vid bemärkelse.

Slutligen bör nämnas att uppgifter om en persons bild och namnteck-
ning har ansetts som uppgifter i körkortsregistret som är offentliga och
kan begäras utlämnade. Foto och namnteckning digitaliseras i en databas,
som finns hos Vägverket. Uppgifterna bildar det s.k. bildregistret eller
tillverkningsregistret för körkort. Även det registret förs med tillstånd
från Datainspektionen. Själva fotot och namnteckningen i original
förstörs när körkortet tillverkats men bevaras i digitaliserad form.

Prop. 2000/01:95

43

5.3 Bilregistret

Bilregistret utgör underlag för den information om fordon och ägarför-
hållanden som behövs för kontroll och administration av fordonsbestån-
det. Bilregistret utgör vidare underlag för uppbörd av fordonsskatt och
bevakning av att fordonsägama fullgör sina förpliktelser. I registret finns
uppgifter om fordons ägar-, besiktnings-, trafikförsäkrings- och skatte-
förhållandcn. Kontroll märkessystemet spelar här en central roll.

Bilregistret innehåller också en mängd tekniska data om fordonen och
registret används för prognoser t.ex. över utveckling av fordonsbestånd,
bilförsäljning m.m.

Bilregistcrkungörelsen reglerar registreringen av fordon och frågor
som hänger samman med denna. Vägverket har ett samlat ansvar för alla
frågor som rör fordonsregistrering i rollen som registreringsmyndighet
och prövar, med vissa smärre undantag, frågor som rör bestämmelserna i
kungörelsen.

I bilregistret förs in data från AB Svensk Bilprovning och SMP Svensk
Maskinprovning AB som hämtas i samband med registrerings-, typ- eller
kontrollbesiktning. Registret tillförs också automatiskt från skattemyn-
digheterna adressuppgifter om ägarna. Beträffande indelningen av bilar i
miljöklasser enligt bilavgaslagen (1986:1386) och bilavgasförordningen
(1991:1481) förs uppgift om miljöklass in i bilregistret via bilprovningen
i samband med registrerings- eller typbesiktning.

I bilregistret förs de uppgifter in som anges i bilaga 1 till bilregister-
kungörelsen. Vägverket svarar för att uppgifterna förs in i registret. I de
fall en uppgift avser en beteckning på en skylt för beskickningsfordon
eller skattebefrielse enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier
i vissa fall svarar Utrikesdepartementet för att Vägverket underrättas om
uppgiften. 1 de fall en uppgift avser en anmälan enligt yrkestrafikförord-
ningen eller en anmälan enligt förordningen om biluthyrning svarar läns-
styrelsen för att Vägverket underrättas om uppgiften.

Ett år efter det att ett fordon har avregistrerats far Vägverket föra ur
registret alla uppgifter som rör fordonet utom uppgifterna om chassi-
nummer, motomummer, färg, modellkod, registreringsnummer och års-
modell. De sistnämnda uppgifterna far föras ur registret sedan fem år har
förflutit från avregistreringen.

Beslut av Vägverket i fråga om registrering far överklagas hos Läns-
rätten i Örebro län. Vid överklagande till kammarrätten krävs prövnings-
tillstånd.

Information ur registret är av väsentlig betydelse för polisen i dess
trafikövervaknings- och spaningsarbete. Registerinnehållet tjänar också
som underlag för beredskapsplanläggningen på fordons- och transport-
området. Det utgör vidare bl.a. underlag för debitering och uppbörd av
fordonsskatt och för kontroll av att trafikförsäkringsskyldigheten full-
görs. Registret ligger slutligen till grund för viss fordonsstatistik.

Vem som äger ett fordon är av central betydelse i registrerings-
sammanhang. Ett fordon som omfattas av registreringsplikt får brukas
endast om fordonet är registrerat och en ägare till fordonet därmed förts
in i registret. Registreringen har även en direkt rättslig verkan när det
gäller ansvar för fel och brister i fordonets trafiksäkerhets- och miljö-
egenskaper samt skyldighet att se till att föreskrivna besiktningar genom-

Prop. 2000/01:95

44

förs, skyldighet att betala fordonsskatt, skyldighet att betala felparke-
ringsavgift och överlastavgift. Vid registreringen sker dock inte någon
kontroll av vem som egentligen äger fordonet och registreringen har
alltså inte någon civilrättslig rättsverkan.

Särskilda bestämmelser reglerar Vägverkets rätt att sälja uppgifter ur
registret till myndigheter och enskilda. Enligt 8 § förordningen
(1997:652) med instruktion för Vägverket får verket, med de begräns-
ningar som följer av personuppgiftslagen och sekretesslagen, sälja upp-
gifter till myndigheter och enskilda ur bilregistret. Uppgifterna far läm-
nas ut via något medium för automatisk databehandling eller på annat
sätt. Grunderna för prissättningen bestäms av Vägverket.

Uppgifter som avser den registrerades personliga förhållanden far inte
säljas, om de kan antas utgöra ett hot mot den registrerades personliga
integritet. Om den registrerade har anmält till Vägverket att han eller hon
önskar att uppgifterna inte används för direktreklam, får de inte säljas för
något sådant ändamål.

Förordningen om direktregistrering i bilregistret reglerar Vägverkets
rätt att låta utomstående få direktåtkomst till registret och att få rätt att
anmäla uppgifter för registrering i bilregistret. Företag som bedriver
yrkesmässig verksamhet med fordon eller behöver information om
fordon och dess ägare, har i dag möjlighet att få direktåtkomst till bil-
registret.

5.4 Körkortsregistret

Körkortsförordningen reglerar den registrering av körkortsinnehav m.fl.
uppgifter som behövs för tillämpningen av körkortslagen i ett för landet
gemensamt körkortsregister. Registret förs av Vägverket genom auto-
matisk behandling.

Körkortsregistret ingår i ett integrerat, rikstäckande ADB-system för
körkortskontroll och administration av körkort. Vägverket svarar för
systemets centrala funktioner, såsom programmering, underhåll och drift
av maskiner och system, produktion och distribution av handlingar, ut-
veckling av rutiner m.m.

Körkortsregistret har en utpräglad karaktär av besluts- och ärende-
diarium. Uppgifterna i registret är integritetskänsliga och vissa uppgifter
är sekretessbelagda enligt sekretesslagen. Tillgången är för allmänhetens
del begränsad till vad som kan begäras med stöd av offentlighets-
principen, dvs. personuppgifter (namn, personnummer och adress) och
körkortsuppgifter (såsom körkortsbehörighet, eventuella villkor för-
knippade med innehavet m.m.) medan det för vissa särskilt integritets-
känsliga uppgifter, exempelvis en läkares anmälan att en körkortshavare
av medicinska skäl är uppenbart olämplig att inneha körkort, råder s.k.
absolut sekretess.

Före den 1 januari 2000 förde Rikspolisstyrelsen i sitt ADB-system
sådana uppgifter om brott, som enligt dåvarande lydelse av 7 kap. 4 §
körkortsförordningen skulle ingå i körkortsregistrets belastningsdel.
Sådana uppgifter ingår inte längre i körkortsregistret. I stället underrättas
Vägverket av Rikspolisstyrelsen om sådana uppgifter som antecknats i
det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister en-

Prop. 2000/01:95

45

ligt 7 kap. 4 § körkortsförordningen. I de fall uppgifterna avser bl.a. kör-
kortshavare skall Vägverket, med vissa begränsningar, lämna uppgifterna
vidare till berörd länsstyrelse tillsammans med uppgifter som finns i kör-
kortsregistret. När Vägverket underrättat länsstyrelsen skall de uppgifter
verket fatt från Rikspolisstyrelsen omedelbart forstöras. Vissa belast-
ningsuppgifter fors dock i registret såsom anmälan om när någon har
omhändertagits enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av be-
rusade personer m.m.

I 7 kap. 16 § körkortsförordningen regleras vilka uppgifter som skall
foras in i registret och vilken myndighet som svarar för att uppgiften förs
in. I fråga om identitetsuppgificr svarar Vägverket eller, beträffande upp-
gifter som en länsstyrelse har tagit emot, vederbörande länsstyrelse för
att uppgiften fors in i registret. Det är också fråga om olika typer av kör-
kortsuppgifier, beträffande vilka den länsstyrelse som skall besluta eller
har beslutat i ärendet for in uppgiften. Vidare finns uppgifter om innehav
av ett utländskt körkort eller om ett sådant som bytts ut mot ett svenskt,
om anmaning att förnya ett körkort eller uppgift om villkor i fråga om
körkortshavare eller innehavare av traktorkort och krav på nytt förarprov
efter återkallclsc. Ett beslut om taxiforarlegitimation enligt yrkestrafik-
lagen eller om återkallelse av en sådan legitimation samt vissa andra
uppgifter enligt yrkestrafikfÖrfattningama fors in av beslutande läns-
styrelse. I körkortsregistret förs även uppgifter om behörighet och till-
stånd enligt luftfartslagen (1957:297). Bild och namnteckning för till-
verkning av körkort finns inte upptagna i katalogen över de uppgifter
som skall föras in i registret.

Från körkortsregistret går en automatisk avisering till andra register,
t.ex. Totalförsvarets pliktregister.

Begäran om utdrag ur körkortsregistret görs hos länsstyrelse, 7 kap.
13 § körkortsförordningen. I utdraget far belastningsuppgifter tas med
endast om utdraget begärts av den enskilde själv eller av vissa myndig-
heter.

Prop. 2000/01:95

5.5 Yrkestrafikregistret

Förordningen om yrkestrafikregister gäller registrering av tillståndsinne-
hav enligt yrkestrafikfÖrfattningama i ett för landet gemensamt yrkes-
trafikregister. Det rör sig om tillståndsinnehav enligt yrkestrafiklagen,
lagen om biluthyrning och förordningen om behöriga myndigheter m.m. i
fråga om internationella transporter inom Europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet (EES).

Vägverket är central registreringsmyndighet och för registret genom
automatisk databehandling. Länsstyrelserna är regionala registrerings-
myndigheter. Den länsstyrelse som är prövningsmyndighet svarar för att
det i yrkestrafikregistret förs in uppgifter. Vägverket svarar dock för att
åtgärder som har vidtagits av verket förs in i registret.

I yrkestrafikregistret förs in uppgifter om tillståndshavaren, den myn-
dighet som har meddelat tillståndet, slag av tillstånd samt i före-
kommande fall uppgift om den eller dem som har ansvaret för trafikut-
övningen eller uthyrningsverksamheten, de övriga personer vars lämp-

46

lighet har prövats, villkor och begränsningar i tillståndet, varning och
återkallelse eller annat upphörande av tillståndet.

Uppgifter om vilka fordon som enligt anmälan används i den yrkes-
mässiga trafiken finns i bilregistret. Genom att samköra bil- och yrkes-
trafikregistren kan fullständiga uppgifter erhållas om meddelade tillstånd
och om de fordon som används enligt dessa.

Utdrag ur yrkestrafikregistret far innehålla de uppgifter om tillstånds-
havaren och fordonet som finns i registret. Ett sådant utdrag begärs hos
prövningsmyndigheten.

Uppgifterna i registret om ett tillstånd skall gallras ut fem år efter det
att tillståndet har upphört att gälla.

5.6 Övriga register

Utöver de nu behandlade registren for Vägverket också ett antal andra
register eller delregister med stöd av tillstånd från Datainspektionen.
Identitetsuppgiffer som Vägverket behöver för övrig registerföring läggs
in i namn- och adressregistret. Uppgifter om utfärdade parkerings-
anmärkningar m.m. förs in i registret över felparkeringsavgifter. Upp-
gifter som har relevans för förarprov i körkortshanteringen samt vissa
andra prov som Vägverket administrerar förs in i förarprovsregistret.

6 Rättslig reglering till skydd för den
personliga integriteten

6.1      EG: s dataskyddsdirektiv

Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda
personer med avseende på behandlingen av personuppgifter och om det
fria flödet av sådana uppgifter1 (i detta kapitel, EG-direktivet) antogs år
1995. Medlemsstaterna är skyldiga att inom tre år från det att direktivet
antogs införa den nationella författningsreglering som är nödvändig för
att detta skall kunna följas. Den tidpunkten inföll den 24 oktober 1998.
För register med en ”behandling som pågår” när direktivet genomförs
genom nationell lagstiftning har medlemsstaterna ytterligare tre år på sig
att anpassa regleringen till direktivet, dvs. till den 24 oktober 2001.
Direktivet har genomförts i svensk lagstiftning genom personuppgifts-
lagen (1998:204). För statsmaktsregistrens del kan emellertid ytterligare
åtgärder krävas för att direktivet skall bli helt genomfört.

EG-direktivets syfte kommer till uttryck i direktivets artikel 1. Med-
lemsstaterna skall enligt direktivet skydda fysiska personers grund-
läggande fri- och rättigheter, särskilt rätten till privatliv, i samband med
behandling av personuppgifter. Medlemsstaterna far varken begränsa
eller inskränka det fria flödet av personuppgifter mellan medlems-
staterna.

Prop. 2000/01:95

EGT L 281, 23.11.1995, s. 31 (Celex 31995L0046).

47

EG-dircktivet är inte ett minimidirektiv och det är därför inte tillåtet att
föreskriva eller behålla vare sig ett bättre eller sämre skydd för den
personliga integriteten vid behandling av personuppgifter eller för det
fria flödet av sådana uppgifter som följer av direktivet. Medlemsstaterna
ges dock ett visst spelrum vid införandet av direktivet i nationell rätt,
bl.a. när det gäller att ta hänsyn till allmänhetens rätt att ta del av all-
männa handlingar.

Enligt EG-direktivct får medlemsstaterna varken begränsa eller för-
bjuda det fria flödet av personuppgifter mellan sig med hänvisning till
skyddet för enskilda personers fri- och rättigheter. Överföring av person-
uppgifter till ett tredje land får dock i princip endast ske om det mot-
tagande landet har en acceptabel skyddsnivå.

EG-dircktivet gäller för behandling av personuppgifter som helt eller
delvis företas på automatisk väg. Det omfattar också icke automatisk
behandling av personuppgifter, men då endast om uppgifterna ingår i,
eller är avsedda att ingå i, ett register. Det gäller dock inte behandling av
personuppgifter som utgör led i en verksamhet som inte omfattas av
gemenskapsrätten. Med behandling av personuppgifter avses varje åtgärd
eller serie av åtgärder som vidtas beträffande uppgifterna oavsett om det
sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering, bearbet-
ning, utlämnande eller annat tillhandahållande av uppgifter, samman-
ställning eller samköming.

Personuppgifter får endast användas för särskilt uttryckligt angivna
och berättigade ändamål och uppgifterna får inte senare användas på ett
sätt som är oförenligt med ursprungsändamålet. Om den senare behand-
lingen sker för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål, för-
håller det sig dock annorlunda. Sådan senare behandling skall inte anses
oförenlig med det ursprungliga ändamålet även om det ursprungliga
ändamålet var ett annat.

Registeransvarig är enligt direktivets huvudregel den fysiska eller juri-
diska person, den myndighet, den institution eller det andra organ som
ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen
för behandling av personuppgifter. När ändamålen eller medlen för be-
handlingen bestäms av nationella lagar eller andra författningar eller av
gemenskapsrätten, kan emellertid den registeransvarige, eller de särskilda
kriterierna för att utse denne, anges i nationell rätt eller i gemenskaps-
rätten.

Behandling av personuppgifter är tillåten endast under vissa angivna
förutsättningar. Behandling är alltid tillåten, om den registrerade otve-
tydigt har lämnat sitt samtycke. Vidare anges fall när behandlingen är
nödvändig för att fullgöra ett avtal eller en rättslig förpliktelse eller för
att skydda intressen som är av grundläggande betydelse för den registre-
rade. Behandling kan slutligen under vissa andra förutsättningar vara
tillåten i allmän respektive privat verksamhet. Såvitt gäller allmän verk-
samhet är behandling tillåten, om behandlingen är nödvändig för att ut-
föra en arbetsuppgift av allmänt intresse eller om den är ett led i myndig-
hetsutövning som utförs av den registeransvarige eller tredje man till vil-
ken uppgifterna har lämnats ut. Känsliga uppgifter får i princip inte be-
handlas. Dock gäller vissa undantag.

Prop. 2000/01:95

48

6.2 Offentlighetsprincipen

Enligt tryckfrihetsförordningens bestämmelser har varje svensk med-
borgare rätt att ta del av allmänna handlingar, inklusive register som
innehåller personuppgifter, s.k. handlingsoffentlighet. Därmed skall
främjas ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. Den rätten får,
såsom framgår nedan, begränsas om det är påkallat av hänsyn till vissa i
tryckfrihetsförordningen särskilt angivna intressen.

Handlingsoffentligheten gäller alltså inte utan inskränkningar. Det
finns en betydande mängd undantag som kan sägas vara en avvägning
mellan motstående intressen. Rätten att ta del av allmänna handlingar far
därför begränsas - genom sekretess - bl.a. om det är påkallat av hänsyn
till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Be-
gränsningarna regleras uteslutande i sekretesslagen (1980:100) eller
annan lag som sekretesslagen hänvisar till.

Offentlighetsprincipens reella omfattning är styrd primärt av vad som
menas med allmän handling och sekundärt av begränsningarna i
sekretesslagen.

I 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen sägs att med handling förstås
framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas
eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Med upp-
tagning avses själva informationsinnehållet och inte den fysiska data-
bäraren (magnetband, skivminne e.d.).

En handling är allmän, om den förvaras hos en myndighet och är att
anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Inkommen
anses handlingen när den har anlänt till myndigheten eller kommit be-
hörig befattningshavare till handa. Upprättad anses den när den har
expedierats eller på annat särskilt angivet sätt färdigställts.

I fråga om upptagningar har förvaringskriteriet getts en speciell inne-
börd och är i första hand uppfyllt om myndigheten har en faktisk och
omedelbar tillgång till upptagningen. Detsamma gäller dock även upp-
tagningar som myndigheten med rutinbetonade åtgärder kan ta fram som
urval eller sammanställningar av data.

En viktig princip i sammanhanget är den om likställighet mellan all-
mänheten och myndigheten i fråga om tillgång till en handling eller
upptagning. Detta betyder att det som är tillgängligt för en myndighet
skall vara tillgängligt för allmänheten i den mån sekretess inte gäller.

Rätten att ta del av allmänna handlingar utgör också grunden för det
offentliga arkivväsendet.

Den som begär att fa ta del av allmänna handlingar har i regel rätt att
vara anonym och behöver inte uppge syftet med begäran. Detta utgör det
s.k. anonymitetsskyddet i 2 kap. 14 § tredje stycket tryckfrihetsförord-
ningen.

Prop. 2000/01:95

49

6.3

Integritetsskyddslagstiftningen

Prop. 2000/01:95

Inledning

Om man scr på integritctsskyddslagstiftningen i allmänhet finns ett antal
lagar som har ett mer eller mindre direkt syfte att skydda den personliga
integriteten, med utgångspunkt i grundlagsskyddet i regeringsformen.

Utöver grundlagsskyddet finns en rad bestämmelser som ger skydd för
den enskildes personliga integritet. Av generell betydelse på integritets-
skyddsområdet är föreskrifterna i brottsbalken och sekretesslagen. Av
särskild betydelse i detta sammanhang är de bestämmelser till skydd för
den personliga integriteten som finns i personuppgiftslagen.

Regeringsformen

Den grundläggande bestämmelsen om skyddet för den enskildes person-
liga integritet återfinns i 1 kap. 2 § tredje stycket regeringsformen vari
bl.a. sägs att det allmänna skall värna den enskildes privatliv och
familjeliv.

Den så kallade fri- och rättighetskatalogen i 2 kap. regeringsformen
innehåller sedan den 1 januari 1989 en grundregel om skydd för den en-
skildes personliga integritet vid dataregistrering. Innebörden är att varje
medborgare, i den utsträckning som närmare anges i lag, skyddas mot att
hans personliga integritet kränks genom att uppgifter om honom regi-
streras med hjälp av automatisk databehandling.

Regeringen kan efter bemyndigande i lag meddela föreskrifter om bl.a.
skydd för personlig integritet vid registrering av uppgifter med hjälp av
automatisk databehandling, 8 kap. 7 § regeringsformen.

Sekretesslagen

I sekretesslagen finns regler om sekretess m.m., som utgör ett skydd för
den personliga integriteten. Begreppet sekretess är förklarat i lagen och
innebär förbud att röja uppgifter, vare sig det sker muntligen eller genom
att allmän handling lämnas ut eller på annat sätt.

Det förekommer tre olika skaderekvisit i sekretessbestämmelserna. Vid
ett rakt skaderekvisit gäller sekretess om det kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.
Ett starkare skydd ger ett omvänt skaderekvisit, då uppgifter får lämnas
ut bara om det står klart att utlämnandet inte kan vålla men för den regi-
strerade eller någon honom närstående. Vid absolut sekretess far ut-
lämnande över huvud taget inte ske, dvs. sekretessen är utan undantag.

Enligt den s.k. folkbokföringssekretessen, 7 kap. 15 § första stycket 1
sekretesslagen, gäller sekretess i verksamhet som avser folkbokföring
eller annan liknande registrering av befolkningen och, i den utsträckning
regeringen föreskriver det, i annan verksamhet som avser registrering av
betydande del av befolkningen, för uppgift om enskilds personliga för-
hållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller
någon honom närstående lider men om uppgiften röjs dvs. ett rakt skade-
rekvisit.

50

I sekretessförordningen (1980:657) förtydligas att sådan sekretess
gäller i verksamhet som avser Vägverkets bil-, körkorts-, tillverknings-
och felparkeringsregister, 1 b § 6. Sekretess gäller vidare för person-
uppgift om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften
behandlas i strid med personuppgiftslagen, 7 kap. 16 § sekretesslagen.
Bestämmelsen tillämpas bl.a. vid s.k. massuttag och innehåller ett rakt
skaderekvisit.

För körkortsregistrets del gäller absolut sekretess beträffande belast-
ningsuppgifter.

I sekretesslagen finns vidare särskilda bestämmelser som rör sekretess
när uppgifter förs till en arkivmyndighet.

Personuppgiftslagen

Personuppgiftslagen som trädde i kraft den 24 oktober 1998 ersätter
datalagen (1973:289) och bygger till största delen på det ovan beskrivna
EG-direktivet. Datalagen skall dock gälla i vissa fall till och med den 30
september 2001 enligt särskilda övergångsbestämmelser. Personupp-
giftslagen - som i likhet med EG-direktivet och datalagen bygger på att
själva hanteringen av personuppgifter regleras - är avsedd att vara en
ramlag som ger generella riktlinjer för all behandling av personuppgifter.
Regeringen och Datainspektionen skall inom den ram som lagen drar upp
närmare precisera regleringen. I personuppgiftsförordningen (1998:1191)
ges kompletterande föreskrifter beträffande sådan behandling av person-
uppgifter som omfattas av personuppgiftslagen. Datainspektionen har
därtill meddelat föreskrifter som rör lagens tillämpningsområde.

Lagen definierar inledningsvis vissa begrepp. Med behandling av
personuppgifter avses exempelvis varje åtgärd eller serie av åtgärder som
vidtas i fråga om personuppgifter, såsom insamling eller registrering av
uppgifter, vare sig detta sker på automatisk väg eller inte. Med person-
uppgift menas all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras
till en fysisk person som är i livet.

Personuppgiftslagen är generell och gäller i princip för all behandling
av personuppgifter, med undantag för rent privat hantering. Särregler i
lag eller förordning gäller framför personuppgiftslagens bestämmelser
om de inte strider mot EG-direktivet. Lagen skall inte tillämpas om det
skulle inskränka en myndighets skyldighet enligt 2 kap. tryckfrihetsför-
ordningen att lämna ut personuppgifter.

Lagen anger när behandling av personuppgifter är tillåten och vad den
som behandlar uppgifterna skall iaktta. Den som avser att behandla
personuppgifter har enligt huvudregeln att ange ett ändamål för sina åt-
gärder och att vid behandlingen hålla sig inom de ramar som lagen och
anknytande författningar och föreskrifter anvisar. Ändamålet anmäls till
Datainspektionen, som utövar tillsyn av att lagen efterlevs.

Den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen
med och medlen för behandlingen av personuppgifter är normalt person-
uppgiftsansvarig, men genom lag eller förordning kan det bestämmas
vem som är personuppgiftsansvarig för en viss behandling.

När uppgifter behandlas får detta alltså i princip ske endast för de
ändamål som angavs när uppgifterna samlades in och endast den be-
handling som är nödvändig är tillåten. Exempelvis anges att den an-

Prop. 2000/01:95

51

svarige är skyldig att se till att inte fler uppgifter behandlas än vad som är
nödvändigt med hänsyn till ändamålen och att uppgifterna inte heller be-
varas längre än nödvändigt med hänsyn till detta ändamål. En behandling
för historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål skall dock inte anses
oförenlig med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in. För sådana
ändamål får uppgifter också bevaras under längre tid än vad som är nöd-
vändigt för de ändamål for vilka de ursprungligen samlades in.

Behandling av känsliga personuppgifter är i princip inte tillåten. Det
finns dock en rad undantag, såsom den enskildes samtycke, behandling
som är nödvändig för hälso- och sjukvård eller for forsknings- och stati-
stikändamål.

Uppgifter om personnummer får behandlas utan samtycke bara när det
är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten
av en säker identifiering, eller något annat beaktansvärt skäl. En sådan
behandling kan innebära att en uppgift om personnummer fästs på en
utskrift eller visas upp på en datorskärm. Beträffande bilregistret innebär
Vägverkets nuvarande tillämpning i detta hänseende att uppgift om
personnummer inte lämnas när en utskrift ur registret begärs, medan en
efterfrågad uppgift om personnummer på begäran lämnas ut per telefon.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
närmare föreskrifter om i vilka fall användning av personnummer är
tillåten.

Personuppgiftslagen innehåller också bestämmelser om rättelse och
skadestånd. Den personuppgiftsansvarige är skyldig att rätta felaktiga
personuppgifter i registret. Denne skall också ersätta den registrerade för
den skada och kränkning av den personliga integriteten som en behand-
ling av personuppgifter i strid med lagen har orsakat. Ersättningsskyldig-
heten kan i den utsträckning som det är skäligt jämkas, om den person-
uppgiftsansvarige visar att felet inte berodde på honom.

Prop. 2000/01:95

7      En ny lag om vägtrafikregister

7.1      Den nuvarande registreringen

Inom vägtrafikregistreringen sker olika typer av registrering som bl.a.
fordonsregistrering, körkortsregistrering och registrering av yrkestrafik-
tillstånd. Den samlade registreringen kan ses som ett enda register be-
stående av flera delar med olika objekt för registreringen. De olika
objekten är fordon, behörighetshandlingar for att fora fordon, tillstånd att
bedriva en viss näring samt utfärdade parkeringsanmärkningar.

1 begreppet behörighetshandlingar innefattas förutom körkort och
traktorkort även taxiförarlegitimation och särskilda förarbevis. Bestäm-
melser om behörighet att fora vissa fordon i yrkesmässig trafik finns i
yrkestrafiklagen (1998:490).

Registreringen av fordon och förhållanden som hänger samman med
den skiljer sig från övrig registrering i vägtrafikregistret på det sättet att
den får rättsverkan när fordonsuppgiften förs in. De författningar som rör
fordonsregistreringen innehåller bestämmelser såväl om själva förteck-
nandet, dvs. registreringen av uppgiften, som om de materiella bestäm-

52

melser som rör de forhållanden som hänger samman med registreringen
och som är en följd av den. Registreringen utgör en förutsättning för
vissa andra förhållanden, däribland uttaget av fordonsskatt. Själva skatte-
förutsättningama regleras dock uteslutande i fordonsskattelagstiftningen.

Registreringen av en behörighetshandling respektive ett tillstånd utgör
däremot endast en förteckning och registreringen saknar egen rättsföljd. I
dessa fall är det huvudsakliga syftet med registreringen att föra en för-
teckning över uppgifterna. För de materiella bestämmelser som har en
egen rättsverkan hänvisas till de författningar som reglerar körkort, sär-
skilda förarbevis, trafiktillstånd eller tillstånd till biluthyrning.

Motsvarande synsätt som beskrivits beträffande behörighetshandlingar
och tillstånd kan anläggas på parkeringsanmärkningar, som utfärdas som
bevis på skyldigheten att betala en felparkeringsavgift.

7.2      De nuvarande registrens ändamål

De register som är avsedda att ingå i vägtrafikregistret utgör i dag ett
samlat trafikadministrativt system som är en samhällsresurs för hela
vägtrafiksektorn. De har karaktären av riksomfattande informations-
system. Registren fungerar som administrativt stöd för samhällets styr-
ning, kontroll och finansiering av vägtrafiken samt som administrativt
stöd i andra samhälleliga funktioner där det är lämpligt och ekonomiskt
möjligt.

Systemet administrerar ett ändamålsstyrt flöde av information och
därav beroende åtgärder. Åtgärderna kan ha formen av förvaltningsåt-
gärder eller ren informationsförmedling för andras behov.

Innehållet i registren utnyttjas av en mängd externa användare, såväl
för olika slag av trafiksäkerhetsinsatser som för andra ändamål inom för-
valtning och näringsliv. Till de traditionella områdena för vilka trafik-
registerinformationen är väsentlig kan i dag läggas även miljö- och kon-
sumentintressena. Ett stort antal enskilda, företag och offentliga organ är
i dag i sin verksamhet beroende av åtkomst till registerinformationen.

I takt med att registren har utvecklats i tekniskt avseende och mängden
insamlade, registrerade och bearbetade uppgifter ökat, har författnings-
regleringen av verksamheten kommit att släpa efter alltmer. De bestäm-
melser som nu gäller för förandet av registren beskriver endast till en del
uppbyggnaden av systemen och den i dag faktiskt bedrivna registerverk-
samheten på området.

7.3      En registerlag för vägtrafikområdet

Regeringens förslag: En registerlag för hela trafikregisterområdet in-
förs. Kriterierna för när ett fordon skall vara registrerat för att få
brukas anges i den nya lagen. Även de från integritetssynpunkt viktiga
gränserna för personregistreringen regleras i den nya lagen. I lagen
regleras vidare registrets ändamål och andra övergripande register-
frågor.

Prop. 2000/01:95

53

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att lagen skall ha ut-
formningen av en registerramlag för vägtrafikområdet där endast de
grundläggande kriterierna för fordonsregistreringen anges. Utredningen
har även föreslagit att vägtrafikregistret endast skall innehålla uppgifter
om behörighetshandlingar och tillstånd som hör till vägtrafikområdet.

Remissinstanserna: Remissinstanserna är huvudsakligen positiva till
utredningens förslag. Kammarrätten i Jönköping har anfört att det i en
inledande bestämmelse i lagen om vägtrafikregister bör anges att regist-
ret förs av Vägverket med hjälp av automatiserad databehandling. Data-
inspektionen har ingen erinran mot utredningens förslag att införa en
samlad registerramlag för hela vägtrafikregisterområdet men ifrågasätter
dock om alla de databaser med automatiserade behandlingar av person-
uppgifter på sätt utredningen föreslagit skall omfattas av det föreslagna
vägtrafikregistret. Inspektionen instämmer i utredningens bedömning att
dc från integritetssynpunkt viktiga gränserna för personuppgiftsregistre-
ring bör anges i lag. Luftfartsverket motsätter sig av flygsäkerhetsskäl
förslaget att vägtrafikregistret inte skall innehålla några uppgifter om
innehav av luftfartscertifikat.

Skälen för regeringens förslag

En registerlag för vägtrafikområdet - Registreringsplikten

Föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som
gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas
personliga eller ekonomiska förhållanden, kan enligt regeringsformen
endast meddelas genom lag. Beträffande vissa områden kan riksdagen
emellertid delegera normgivningsmakten. Detta gäller dock inte ifråga
om t.ex. skatt (8 kap. 3 och 7 §§ regeringsformen).

Grunden för skattskyldighet för ett fordon är knuten till fordonets regi-
strering, vilken i dag regleras genom den av regeringen beslutade bil-
registerkungörelsen (1972:599). Detta far till följd att skattskyldighetens
omfattning kommer att bestämmas av regeringsbeslut. Denna ordning har
i olika sammanhang ansetts som mindre lämplig. Vid behandlingen av
den lagrådsremiss som föregick prop. 1994/95:55 Försäljningsskatten på
motorfordon anförde Lagrådet att skattskyldigheten i lagen var anknuten
till bilregistreringen på ett sådant sätt att det inte stod i överensstämmelse
med regeringsformens regler om normgivningsmakten. Denna brist
borde, enligt Lagrådet, kunna avhjälpas genom att de grundläggande
reglerna om registreringen togs in i lag, så att den normgivning på om-
rådet som regeringen kan behöva utfärda kunde få karaktären av verk-
ställighetsföreskrifler, a. prop. s. 41.

För att nå överensstämmelse mellan vad regeringsformen anvisar för
beskattningsfunktionen och kriterierna för fordonsregistreringen och
därmed för uttaget av fordonsskatt, bör de grundläggande reglerna om
registreringsplikten anges i lagform. Detta bör ske genom att kriterierna
för när ett fordon skall vara registrerat för att fa brukas, liksom villkoren
för undantag från registreringsplikten, anges i den nya lagen.

Prop. 2000/01:95

54

Personuppgifterna

De bestämmelser som en registerförfattning bör innehålla styrs till stora
delar av de förhållanden som regleras i personuppgiftslagen (1998:204),
såsom registerändamål, registerinnehåll, bevarande och gallring. Det
närmare innehållet i personuppgiftslagen behandlas i avsnitt 6.3.

Det finns en rad forhållanden beträffande registreringen av uppgifter
rörande personer som kan behöva prövas ur en integritetsaspekt. Svensk
rätt fordrar i och for sig inte att regler av detta slag ges lagform, jfr 8 kap.
2 och 3 §§ regeringsformen. Regeringen, vars ställningstagande riks-
dagen sedermera ställde sig bakom, har emellertid i ett tidigare samman-
hang uttalat att en målsättning bör vara att, i det fall ett register med ett
särskilt känsligt innehåll inrättas, bestämmelser skall meddelas i form av
lag, se prop. 1990/91:60 om offentlighet, integritet och ADB s. 58. De
från integritetssynpunkt viktiga gränserna för personuppgiflsregistre-
ringen bör därför ges lagform.

Vägtrafikregistreringen är till sin natur vittomfattande och detaljrik.
Den kräver därför en tämligen komplex reglering. Genom en uppdelning
av information på olika register kombinerad med olika begränsningar i
möjligheterna till sambearbetning av uppgifter skulle man kunna för-
hindra från integritetssynpunkt oönskade sammanställningar av informa-
tion. En uppdelning skulle göra det möjligt att ange olika ändamål för
olika register och därmed också begränsa användningen av de uppgifter
som ingår i registret.

Detta skulle dock endast innebära begränsade fördelar från integritets-
synpunkt jämfört med en modell med ett enda register eftersom varje
register, för en ändamålsenlig användning, skulle behöva innehålla för
flera olika register gemensam information. Med ett gemensamt register
omfattande all vägtrafikregistrering blir författningsmaterian mer över-
skådlig. En sammanhållen och moderniserad författningsreglering leder
till enklare och mer enhetliga regler, vilket i sin tur kan medföra högre
effektivitet och minskade kostnader för registreringsförfarandet.

Regleringen av vägtrafikregistreringen bör därför ske i en enda regi-
sterlag som avses kompletteras med en särskild registerförordning.
Registerlagen bör i nu nämnda avseenden dra upp ramarna för reglering
av personuppgifter. Härigenom tillgodoses behovet av lagform samtidigt
som den ger utrymme att komplettera lagen med nödvändiga föreskrifter
meddelade av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Personuppgiftslagen, som har ersatt datalagen (1973:289), bygger på
EG:s dataskyddsdirektiv, se avsnitt 6.1. Direktivet gäller för behandling
av personuppgifter som helt eller delvis företas på automatisk väg, oav-
sett om uppgifterna ingår i ett register eller ej.

Förutom bestämmelser om registreringsplikten och undantagen från
denna bör lagen om vägtrafikregister behandla främst regler om registrets
ändamål och de övergripande registerfrågorna i anslutning till person-
uppgiftslagens reglering.

En bestämmelse om det övergripande registerinnehållet bör tas in i
lagen för att ge en tydlig bild av registrets innehåll. Det nya vägtrafik-
registret skall ersätta huvudsakligen de nuvarande bil-, körkorts-, yrkes-
trafik-, felparkerings- och förarprovsregistren och den generella bestäm-

Prop. 2000/01:95

55

mclsen bör åskådliggöra vilka uppgifter som är avsedda att föras i det
nya registret.

Även om vägtrafikregistret är avsett att ha som huvudsakligt ändamål
att behandla uppgifter om fordon och olika till vägtrafiken knutna be-
hörigheter bör dock vissa från lagens huvudsakliga ändamål perifera be-
hörigheter, såsom registrering av behörigheter och tillstånd enligt luft-
fartslagen (1957:297), också få behandlas. I dag registreras dessa för-
hållanden i körkortsregistret för att Luftfartsverket på ett tidigt stadium
skall få underrättelser om körkortsåterkallelser eller om det på något
annat sätt har kommit fram någon omständighet som bör föranleda att
körkortet återkallas eller om ett ingripande skett med stöd av lagen
(1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. Under-
rättelserna fyller cn för flygsäkerheten mycket viktig funktion. Om regi-
streringen av dessa uppgifter skulle upphöra på sätt utredningen har före-
slagit skulle detta innebära att Luftfartsverkets möjligheter att få känne-
dom om de fall som kan föranleda ingripanden minskar. Uppgifterna bör
därför alltjämt föras i vägtrafikregistret.

Regleringen av vägtrafikregistret ansluter, i den mån det är fråga om
behandling av personuppgifter, till personuppgiftslagen. Samma termi-
nologi bör användas som i den lagen. Lagen om vägtrafikregister be-
höver därmed endast innehålla de bestämmelser som krävs i stället för
eller utöver reglerna i personuppgiftslagen. Lagen om vägtrafikregister
bör innehålla en hänvisning till personuppgiftslagen med innebörd att
dess regler gäller i den mån lagen om vägtrafikregister eller förordning
som meddelats med stöd av den inte reglerar något förhållande särskilt,
se 2 § personuppgiftslagen. Lagen skall, liksom personuppgiftslagen,
gälla endast sådan behandling av personuppgifter som är helt eller delvis
automatisk samt annan behandling av personuppgifter som ingår i eller är
avsedda att ingå i ett register. Personuppgiftslagen innehåller inte någon
reglering som inte bör gälla även vägtrafikregistreringen.

En särskild bestämmelse bör dock behandla frågan om rättelse och
skadestånd med hänvisning till pcrsonuppgiflslagen.

Enligt övergångsbestämmelser till pcrsonuppgiftslagen skall till och
med den 30 september 2001 för viss behandling av personuppgifter
datalagen (1973:289) tillämpas i stället för den nya lagen. De tillstånd
och föreskrifter som Datainspektionen med stöd av datalagen har med-
delat för personuppgifter på vägtrafikregisterområdet förlorar dock sin
verkan per den 30 september 2001. Avsikten är att behandlingen av så-
dana uppgifter därefter uttömmande skall regleras genom lagen om väg-
trafikregister och föreskrifter meddelade med stöd av den, samt av per-
sonuppgiftslagen och till den meddelade föreskrifter.

Bemyndigandet!

Med registreringsplikten följer i dag en rad åligganden för den enskilde
föreskrivna av såväl regeringen som Vägverket. Dessa är inte att betrakta
som verkställighetsföreskrifter. För att sådana åligganden alltjämt skall
kunna meddelas måste bemyndiganden för dessa fall tas in i lagen.

Prop. 2000/01:95

56

1A

Närmare om fordonsregistreringen

Prop. 2000/01:95

Regeringens förslag: De typer av fordon som i dag anges i 8 § bil-
registerkungörelsen (1972:599) omfattas av registreringsplikt och
skall vara upptagna i vägtrafikregistret. Registreringen skall även i
fortsättningen vara en förutsättning för att bruka sådana fordon i
trafik. Under vissa i lagen angivna förutsättningar skall dock fordon fa
användas även om de inte är registrerade eller är avställda. Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får i enskilda fall
medge undantag från registreringsplikten.

Utredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer i sak
med regeringens.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några synpunkter
på den grundläggande registreringsplikten m.m. Luftfartsverket har dock
beträffande undantag från registreringsplikten framhållit att begreppet
inhägnat område bör ges olika innebörd i fråga om körkortskrav för
fordonsförare och registreringsplikt för fordon.

Gällande rätt

Enligt huvudregeln i 8 § bilregisterkungörelsen skall ett fordon vara regi-
strerat för att få brukas. Ett fordon är registrerat när det är upptaget i bil-
registret (4 § bilregisterkungörelsen). Från registreringskravet finns
emellertid en rad undantag i såväl bilregisterkungörelsen som i andra
författningar.

Registreringsplikten gäller enligt 8 § bilregisterkungörelsen följande
fordon

1. bil, motorcykel, traktor, motorredskap klass I, moped klass I och
terrängmotorfordon,

2. motorredskap klass II när det används

för persontransporter på väg, som inte är enskild, annat än om det sker
vid passage över vägen, vid färd kortaste sträcka till eller från arbetsställe
för fordonet eller liknande eller undantagsvis för färd kortare sträcka i
andra fall än nu avsedda fall,

för transport av gods på väg som inte är enskild i andra fall än som av-
ses i 22 § fordonsskattelagen (1988:327),

3. släpfordon som dras av bil,

4. släpvagn som dras av trafiktraktor, motorredskap klass I eller tung
terrängvagn,

5. släpvagn som dras av motorredskap klass II, som används på sätt
som anges i 2, om motorredskapets tjänstevikt är över 2 ton eller om
motorredskapets tjänstevikt är över 2 ton eller om motorredskapet är en
till motorredskap ombyggd bil.

Av 9 § bilregisterkungörelsen följer att ett fordon som inte är registre-
rat får användas

1. uteslutande inom inhägnat järnvägs- eller fabriksområde eller in-
hägnat tävlingsområde eller annat dylikt inhägnat område, och

2. om fordonet är en släpvagn som dras av traktor, motorredskap klass
II eller tung terrängvagn som är konstruerad för en hastighet av högst 30

57

kilometer i timmen och fordonet endast används på motsvarande sätt som
en jordbrukstraktor.

Vidare får ett oregistrerat fordon enligt 47 a § bilregisterkungörelsen
brukas kortaste lämpliga väg till och från ett besiktningsorgan enligt
lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet for en
sådan registreringsbesiktning som avses i 37 § första stycket fordonskun-
görelsen. Vid en sådan färd skall handlingar som visar avtalad tid hos
besiktningsorgancl medföras och på tillsägelse visas upp för en bilin-
spektör eller en polisman.

För att polisen m.fl. vid kontroll av ett fordon skall kunna provköra
fordonet även om det inte är registrerat finns det i 35 § fordonskungörel-
sen och i 16 § terrängtrafikkungörelsen ett undantag från registrerings-
kravet vid sådana kontroller. Enligt de nämnda lagrummen får polisman,
besiktningsorgan enligt 2 § lagen om vissa besiktningsorgan på fordons-
området, bilinspektör, tekniskt biträde och den som Vägverket särskilt
har förordnat vid besiktning eller inspektion av ett fordon enligt fordons-
kungörelsen provköra fordonet trots att hinder mot att bruka det före-
ligger enligt bilregistcrkungörelsen. Provkörning for dock ske endast i
den utsträckning som behövs för att förrättningen skall kunna genom-
föras.

I förordningen (1987:27) om fordon i internationell vägtrafik i Sverige
finns bestämmelser om att fordon som är registrerat utomlands i vissa fall
far användas i Sverige trots att det inte är registrerat i bilregistret. En för-
utsättning för detta är att fordonet har förts in till Sverige för tillfälligt
brukande här (se vidare avsnitt 7.5).

Förutom de nu nämnda undantagen från registreringsplikten finns det
möjlighet att i vissa närmare angivna fall bruka ett fordon som inte är
registrerat med stöd av olika typer av interimistisk registrering. Dessa är
saluvagnslicens, turistvagnslicens, interimslicens och att fordonet införs i
exportvagnsförteckning (se vidare avsnitt 7.6 och 7.7).

Skälen för regeringens förslag

Fordonsregistreringen och undantagen från denna

Utgångspunkten skall vara att registrering i vägtrafikregistret är en förut-
sättning för att bruka ett fordon i trafik inom Sveriges gränser. En sådan
ordning gäller också redan i dag. Härifrån föreskrivs en rad undantag
som är nödvändiga för att fordonsägaren eller annan i viss situation skall
kunna använda fordon som inte är ordinärt registrerade. Dessa undantag
är inbördes olika i så motto att de är medgivna av mycket varierande
skäl. Gemensamt för bruket av oregistrerade fordon är att det är fråga om
ett inskränkt bruk eller att fordonet används endast under en begränsad
tid.

Vissa undantag är betingade av att det är nödvändigt av trafiksäker-
hetsskäl att ta fordonet i tillfälligt bruk för kontroll av funktionen. Andra
betingas av att fordonet endast används inom område med begränsad
trafik. Användning av oregistrerat fordon i Sverige under en begränsad
tid kan ske med stöd av internationella åtaganden som också motsvaras
av en likvärdig behandling av ett i Sverige registrerat fordon i annat land.
Om ett fordon tagits ur bruk genom avställning skall det i princip inte få

Prop. 2000/01:95

58

brukas annat än då något undantag från registreringsplikten är tillämpligt.
Fordon som tillverkas här för export bör kunna användas för kortare färd
utan att träffas av ett registreringstvång. Det finns även möjlighet att an-
vända oregistrerade fordon med stöd av olika licenser i samband med att
fordon förs in i eller förs ut ur landet.

De grundläggande principerna för fordonsregistreringen har gällt under
lång tid och har tillsammans med de undantag som efterhand tillkommit
visat sig fungera väl. Regeringen anser inte att det för närvarande finns
anledning att ändra principerna för fordonsregistreringen. Inte heller är
aktuellt att justera de huvudsakliga undantag från registreringsplikten
som redan gäller.

Utredningen (och även regeringen i lagrådsremissen den 27 april 2000)
har föreslagit att endast de grundläggande reglerna om registreringsplik-
ten tas in i lagen och att regeringen bemyndigas att medge undantag från
registreringsplikten. Lagrådet har i yttrandet den 22 maj 2000 påpekat att
om den föreslagna lagen skall anses falla inom skatteområdet så uppstår
det problem med den föreslagna ordningen eftersom regeringsformen i
princip inte tillåter delegation av normgivningsmakt inom skatteområdet.
Lagrådet har vidare uttalat att den paragraf i lagrådsremissen den 27 april
2000 (16 §), enligt vilken regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer fick föreskriva eller i enskilda fall medge undantag från regi-
streringsplikten, bör ändras så att bemyndigandet inte avser föreskrifts-
rätt. En konsekvens av en sådan koppling till skattelagstiftningen som
Lagrådet funnit föreligga blir att såväl registreringsplikten som undantag
från denna kräver lagform.

De fordon som skall vara registrerade för att fa brukas anges i dag i 8 §
bilregisterkungörelsen. Undantag från registreringsplikten förekommer i
bl.a. bilregisterkungörelsen, fordonskungörelsen (1972:595), terräng-
trafikkungörelsen (1972:594) och förordningen (1987:27) om fordon i
internationell vägtrafik i Sverige. Det är fråga om undantag som spänner
över ett vitt fält och av den anledningen är detaljerade.

I 6 § fordonsskattelagen (1988:327) anges att vissa där särskilt upp-
tagna fordonstyper är skattepliktiga om de är eller bör vara upptagna i
bilregistret och inte är avställda. Eftersom oregistrerade respektive av-
ställda fordon således är skattebefriade blir de grundläggande reglerna
om när sådana avställda fordon far användas av betydelse för skatt-
skyldighetens avgränsning. Även dessa regler bör mot denna bakgrund
finnas i lagen om vägtrafikregister.

Som ett exempel på möjligheten att tillfällig bruka ett oregistrerat eller
avställt fordon kan nämnas institutet saluvagnslicens i bilregisterkun-
görelsen. Denna licensgivning för tillfälligt bruk av oregistrerat fordon
bör också räknas till fordonsregistreringen i vid mening, trots att licensen
inte avser ett specifikt fordon. Ett skäl härför är att fordon som far brukas
med stöd av licensen är skattepliktigt enligt lagen (1976:339) om salu-
vagnsskatt.

För bruk av fordon som omfattas av registreringkrav eller licenser en-
ligt exportvagnskungörelsen (1964:39), turistvagnskungörelsen
(1972:601) eller kungörelsen om interimslicens för fordon (1973:766)
föreslår regeringen ett krav på tillfällig registrering (se vidare avsnitt
7.7).

Prop. 2000/01:95

59

Genom föreslagna bestämmelser är det regeringens avsikt att lag-
reglera allt brukande av fordon som inte omfattas av skatteplikt enligt
fordonsskattelagen. Det är dock av praktiska skäl nödvändigt att överlåta
åt förvaltningsmyndighet att i enskilt fall medge undantag från registre-
ringsplikten. Bemyndigandet bör även ge en möjlighet att medge undan-
tag från regler om brukande av fordon. En undantagsmöjlighet av det
slaget bedöms inte stå i strid med regeringsformen. Med bemyndigandet
ges en möjlighet att på nödvändiga villkor tillåta exempelvis tillfällig an-
vändning eller användning inom ett avgränsat område av oregistrerat
fordon. Det kan anmärkas att sådant körtillstånd för avställt fordon i visst
fall som avses i 45 § bilregisterkungörelsen inte bör fa någon motsvarig-
het i de föreslagna bestämmelserna. För de situationer där körtillstånd i
dag kan lämnas, och där ett fordon framgent tillfälligt behöver användas,
förutsätter regeringen att undantag kommer att kunna medges från regi-
streringsplikten i enskilt fall. Likaledes bör undantag kunna medges för
exempelvis vissa specialfordon som används på flygplatser även om
flygplatsen i fråga inte är att anse som inhägnat område. Det ligger i
sakens natur att varje sådant enskilt fall inte kan förutses och därmed reg-
leras i lag.

7.5 Fordon i internationell vägtrafik i Sverige

Regeringens förslag: De nuvarande reglerna i förordning (1987:27)
om fordon i internationell vägtrafik i Sverige förs, till den del de inne-
bär undantag från registreringsplikten, över till lagen om vägtrafik-
register. I lagen anges att fordon som förs i internationell vägtrafik i
Sverige inte behöver vara registrerade i vägtrafikregistret för att få
brukas här. Vidare anges uttryckligen att motordrivna fordon som är
registrerade i Danmark, Finland eller Norge får brukas här under högst
ett år.

Prop. 2000/01:95

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att ett i ett annat
land registrerat privat fordon skall få brukas tillfälligt i Sverige under
högst sex månader under en tolvmånadersperiod under förutsättning bl.a.
att den som använder fordonet har sitt normala hemvist utomlands och att
fordonet används endast för privat bruk. Sexmånadersperioden skall i
vissa fall, t.ex. för den som studerar här i landet, kunna förlängas till nio
månader. Kommersiella fordon, innefattande fordon som förs i s.k.
cabotagetrafik, skall enligt förslaget få användas i Sverige med stöd av
en utländsk registrering högst sex månader under en tolvmånadersperiod.

Remissinstanserna: Några remissinstanser har haft invändningar mot
utredningens förslag. Tullverket har pekat på den osäkerhet som före-
ligger kring utformningen av det skattedirektiv utredningen grundar sitt
förslag på samt problemet med att fastställa när fordonet importerades.
Länsstyrelsen i Södermanlands län anser att den föreslagna regeln av-
seende kommersiella fordon kan ge en alltför stor tyngd åt tidsbegreppet
mot det angivna syftet med vägtransporten och anför att den föreslagna
regeln ytterligare bör förtydligas. Svenska Åkeriförbundet och Bil-
trafikens Arbetsgivareförbund anser att frågorna om cabotage blivit för
ytligt behandlade i utredningen och att det finns skäl att avvakta en mer

60

genomgripande analys och även domstolsprövningar samt ställnings-
taganden i andra europeiska länder kring definitionen av cabotage.
Svenska Transportarbetareförbundet anser att det behövs en definition
av vad cabotage innebär men att konsekvenserna av den föreslagna sex-
månadersregeln är bristfälligt utredd och att frågan kräver en mer om-
fattande utredning.

Gällande rätt

Om ett fordon är registrerat i något annat land kan det under vissa förut-
sättningar användas i Sverige enligt bestämmelser i förordningen
(1987:27) om fordon i internationell trafik i Sverige. I 2 § förordningen
anges villkoren för att ett fordon skall anses vara i internationell trafik.
Fordon i sådan trafik får brukas i Sverige under vissa särskilt angivna
förutsättningar. Som huvudregel anges att det utländska fordonet skall
vara registrerat i en annan stat, 4 §. Ett fordon skall anses vara i inter-
nationell vägtrafik i Sverige om fordonet ägs av en fysisk eller juridisk
person som har sitt huvudsakliga hemvist utomlands, fordonet inte är
registrerat i Sverige och fordonet införts i Sverige för tillfälligt brukande
här. Vad om avses med begreppet tillfälligt brukande har överlämnats åt
rättstillämpningen.

Avgörande för gränsdragningen mellan begreppet tillfälligt och be-
greppet stadigvarande bruk är avsikten med brukandet och förhållandena
när inresan skedde. Om avsikten vid införseln eller inresan är att bruka
fordonet här i landet under en längre tid än vad som avses med tillfälligt
blir fordonet registreringspliktigt här ff.o.m. den första dag då fordonet
befinner sig här.

I förordningen finns också specifika regler om ”nordiska fordon”.
Dessa regler grundar sig på en överenskommelse mellan Danmark, Fin-
land, Norge och Sverige som trädde i kraft den 1 juli 1986 (SÖ 1985:91).
På grundval härav föreskrivs i förordningen att motordrivna fordon som
förs i internationell vägtrafik i Sverige och är registrerade i Danmark,
Finland eller Norge och till dem kopplade släpfordon får brukas i Sverige
under högst ett år. Fordon som är registrerade i dessa länder får även
brukas med stöd av de nordiska motsvarigheterna till saluvagnsskyltar.
Vidare får sådana fordon brukas i Sverige under viss tid om ett särskilt
tillstånd meddelats att där tillfälligt bruka ett fordon som inte är registre-
rat i landet eller som är tillfälligt registrerat i landet. Ett arbete med en ny
överenskommelse mellan de nordiska länderna inklusive Island och Fär-
öarna pågår för närvarande inom de nordiska regeringskanslierna.

Frågor om tillfälligt brukande av utländska fordon i Sverige regleras
även av EG-rätten. Med cabotage avses, enligt rådets förordning (EEG)
nr 3118/93 av den 25 oktober 1993 om förutsättningar för transportföre-
tag att utföra inrikes godstransporter på väg i en medlemsstat där de inte
är etablerade2, rätten att utföra tillfälliga inrikes vägtransporter i en annan
medlemsstat utan att ha säte eller vara etablerad i den staten.

Med verkan från och med den 11 juni 1999 är cabotage i fråga om viss
persontrafik fri, se artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 12/98 av den 11
december 1997 om villkoren för att transportföretag skall få utföra natio-

Prop. 2000/01:95

EGT L 279, 12.11.1993 s. 1 (Celex 31993R3118).

61

nella persontransporter pä väg i en annan medlemsstat än den där de är
hemmahörande3.

Genom cn bestämmelse i förordningen (EEG) nr 3118/93 är cabotage i
fråga om godstrafiken fritt sedan den 1 juli 1998. Detta innebär att den
kvotordning som tidigare gällt för cabotagctrafiken beträffande gods har
avskaffats inom EU.

Utredningens överväganden

Som en utgångspunkt i sina överväganden konstaterar utredningen att
begreppet tillfälligt i förordningen om internationell vägtrafik i Sverige
under inflytande av bl.a. bestämmelser i 1949 års Genevckonvention
rörande vägtrafik (SÖ 1952:66) i praxis - om än med viss tvekan -
tolkats som ett år.

Vid tiden för utredningen pågick ett arbete med ett förslag från EG-
kommissionen till rådets direktiv om skattebehandling av privata motor-
fordon vid permanent införsel till en annan medlemsstat i samband med
byte av hemvist eller vid tillfälligt bruk i en annan medlemsstat än den
registrerade. Utredningens förslag beträffande fordon i internationell
vägtrafik i Sverige bygger på detta förslag till direktiv. Mot bakgrund av
det nära samband som råder mellan fordonsbeskattning och registrering
av fordon anser utredningen att registreringsrcglema beträffande privata
fordon borde bygga på detta förslag till skattedirektiv.

Utredningen föreslår att samma regler även skulle gälla för kommer-
siella fordon dvs. dels fordon som genom sin generella konstruktion eller
utrustning är lämpade för och avsedda att transportera mer än nio
personer, inräknat föraren, eller gods, vare sig det sker mot betalning
eller inte, och dels fordon lämpade och avsedda för annat särskilt ända-
mål än transport.

Utredningen har från svenska åkare uppmärksammats på att särskilda
problem hänger samman med den fria cabotagetrafiken och dess för-
hållande till bestämmelserna i förordningen om fordon i internationell
vägtrafik i Sverige. Utrymmet för tillämpningen av förordningen innebär
enligt åkarna allvarliga konkurrensproblem för den svenska åkeri-
branschen och klara regler har efterlysts i fråga om skyldigheten att
registrera ett fordon i Sverige när det brukas här. Utövarna har önskat
exakta besked när det gäller frågan om hur länge ett utländskt fordon får
utöva eabotagetrafik i Sverige innan registreringsplikt inträder här.

Utredningen har gjort den bedömningen att dess förslag avseende
kommersiella fordon inte strider mot EG:s regler om eabotagetrafik.

Skälen för regeringens förslag

Innebörden av begreppet eabotagetrafik enligt förordningen (EEG) nr
3118/93 förutsätter att det är fråga om tillfälliga transporter. I EG-förord-
ningens artikel 1 punkt 1 definieras cabotage som rätt att utföra till-
fälliga inrikes vägtransporter. Vad som skall läggas i begreppet till-
fälliga är avhängigt av hur detta begrepp i förordningen tolkas. Det är en

Prop. 2000/01:95

3 EGT L 4, 8.1.1998 s. 10 (Celex31998R0012).

62

uppgift for de nationella domstolarna och i sista hand EG-domstolen att
tolka bestämmelserna i en EG-förordning.

Det förslag till direktiv utredningen hänför sig till har under den
senaste tvåårsperioden inte behandlats inom EU och det är oklart vad
förslaget kommer att resultera i.

Med den osäkerhet som råder om det förslag till direktiv utredningen
utgått ifrån framstår det som olämpligt att lägga det förslaget till grund
för ändringar i befintligt regelsystem för fordon i internationell vägtrafik
i Sverige. De nu gällande svenska reglerna kan inte heller bedömas stå i
strid med befintliga EG-förordningar som reglerar s.k. eabotagetrafik.
Någon närmare praxis finns ännu inte i fråga om tolkningen av förord-
ningarna. Det framstår mot denna bakgrund som olämpligt att nu ändra
reglerna om internationell vägtrafik i Sverige. Utredningens förslag bör
därför inte genomföras i denna del.

Vad beträffar nordiska fordon pågår ett arbete med en översyn av den
överenskommelse mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige som
trädde i kraft den 1 juli 1986 (SÖ 1985:91). Överenskommelsen gäller
dock alltjämt, varför de särskilda reglerna för fordon från dessa länder
för närvarande inte bör ändras.

De nu berörda reglerna, som i dag återfinns i förordning, innebär
undantag från den grundläggande registreringsplikten. Bestämmelserna
bör därför inarbetas i lagen om vägtrafikregister.

7.6 Saluvagnslicens

Regeringens förslag: De nuvarande bestämmelserna om saluvagns-
licens i 38-40 §§ bilregisterkungörelsen (1972:599) förs något modi-
fierade över till lagen om vägtrafikregister. Fordon skall även fram-
gent kunna användas med stöd av saluvagnslicens. För viss yrkes-
mässig verksamhet finns således en rätt att med stöd av sådan licens
bruka fordon som inte är registrerade i vägtrafikregistret eller fordon
som är avställda. En saluvagnslicens skall meddelas en sökande, t.ex.
en bilhandlare eller en tillverkare, om det inte kan antas att licensen
kommer att missbrukas eller om det inte finns något annat särskilt skäl
att avslå en ansökan. Vidare regleras i lagen möjligheten att återkalla
en meddelad saluvagnslicens.

Prop. 2000/01:95

Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer väsentligen med
regeringens. Utredningen har dock föreslagit att institutet skall kallas för
saluvagnregistrering och att bestämmelser härom skall tas in i en förord-
ning om vägtrafikregister.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att erinra
mot utredningens förslag i nu aktuella delar. Riksskatteverket anser dock
att ordet licens bättre beskriver vad det är fråga om, nämligen ett tillstånd
för att bruka oregistrerade eller avställda fordon. Riksskatteverket och
Skattemyndigheten i Örebro delar utredningens uppfattning att utebliven
saluvagnsskatt bör utgöra grund för återkallelse av saluvagnsregistrering.

63

Gällande rätt

Prop. 2000/01:95

Genom institutet saluvagnslicens ges licenshavaren en möjlighet att till-
fälligt bruka oregistrerade eller avställda fordon. Institutet regleras i 38-
47 a §§ bilregisterkungörelsen.

Saluvagnslicens far meddelas den som yrkesmässigt tillverkar eller
transporterar eller driver handel med motordrivna fordon, släpfordon
eller terrängsläp. Med tillverkning avses även sådan påbyggnad eller
lackering som ingår som ett led i arbetet med att färdigställa fordonen,
38 § bilregisterkungörelsen. Licensen innebär att vederbörande får bruka
oregistrerade eller avställda fordon.

Det är endast vissa typer av körningar som är tillåtna. Med stöd av
licensen far, enligt 40 § bilregistcrkungörelscn, sådana fordon som till-
ståndshavaren yrkesmässigt tillverkar, transporterar eller handlar med
brukas

1. for provkörning i samband med tillverkning eller reparation,

2. för färd kortaste lämpliga väg från hamn, järnvägsstation, fabrik,
reparationsverkstad, förvaringslokal eller liknande till sådan plats eller
lokal eller till garage,

3. for färd kortaste lämpliga väg till och från besiktning,

4. för köming i den omfattning som behövs för demonstration eller
försäljning.

Ett fordon som brukas med stöd av en saluvagnslicens skall vara för-
sett med en saluvagnsskylt. En sådan skylt är inte knuten till något visst
fordon utan används för det fordon som för tillfället behöver köras. Vid
ett och samma tillfälle kan därmed endast ett fordon köras med skylten.
Licenshavaren skall till Vägverket anmäla det antal motordrivna fordon,
släpfordon eller terrängsläp som han önskar använda samtidigt med stöd
av licensen och lämna in bevis om trafikförsäkring, som avser samtliga
motordrivna fordon som skall användas med saluvagnsskylt. I fråga om
fordon som är skattepliktigt enligt lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,
skall den skatten ha betalats innan skyltar lämnas ut. Enligt saluvagns-
skattelagens bestämmelser utgår saluvagnsskatt i stället för fordonsskatt.

Ansökan om saluvagnslicens görs hos Vägverket och den gäller tills
vidare. En licens kan dock återkallas under vissa omständigheter. Det
kan ske om tillståndshavaren lämnat oriktig uppgift i ett intyg om att ett
kontrollmärke har förstörts, om licensen har utnyttjats i strid med de be-
stämmelser som rör saluvagnslicensen, om licensen inte utnyttjats under
de senaste tolv månaderna eller om det finns annan anledning att åter-
kalla licensen. Någon karenstid eller spärrtid finns inte, utan en sökande
kan i princip omgående ansöka om en ny licens sedan återkallelse skett.

Annan anledning att återkalla licensen har ansetts vara exempelvis att
saluvagnsskatt inte betalats i tid, att försäkring saknats, att vederbörande
företag gått i konkurs eller att saluvagnsskylten använts på ett felaktigt
sätt.

En beviljad saluvagnslicens registreras i bilregistret på innehavaren
med angivande av organisations- eller personnummer.

64

Skälen för regeringens förslag

Allmänt

De särskilda bestämmelserna om saluvagnslicens, som utgör en egen
form av tillfälligt brukande av fordon, har kommit till eftersom fordonen
i bilhandlarnas lager till största delen är oregistrerade eller avställda. För
att tillfälligt kunna köra enskilda fordon kan bilhandlaren i stället ha en
saluvagnslicens, som inte är knuten till ett visst fordon, och betala salu-
vagnsskatt efter det antal skyltar som han efter ansökan har fått ut.

Särskilda bestämmelser om saluvagnslicens fyller således en viktig
funktion för bilhandelns hantering av fordon i lager och också för den
som tillverkar främst tyngre fordon - bussar och lastbilar - där den slut-
liga utformningen av fordonen varierar efter beställarens önskemål och
fordonens kommande användningsområde. Därmed kommer tillverk-
ningsprocessen att innefatta transporter av fordon utanför själva fabriken.

Med dagens beskattningssystem för fordon finns alltjämt ett behov av
ett till detta anpassat särskilt system för bilhandlare och tillverkare, som
möjliggör tillfälliga provkörningar, förflyttningar etc. av fordon vilka i
annat fall skulle behöva registreras på ordinärt sätt eller ställas på för att
få användas. Dagens bestämmelser om saluvagnslicens bör därför föras
över till lagen om vägtrafikregister. Utredningen har föreslagit att in-
stitutet kallas för saluvagnsregistrering, för att understryka att det är fråga
om en form av registrering och för att knyta an till andra registrerings-
former, som samlas i vägtrafikregistrets fordonsregisterdel. Regeringen
delar emellertid Riksskatteverkets uppfattning att den nuvarande benäm-
ningen saluvagnslicens bättre speglar det förhållandet att det är fråga om
oregistrerade eller avställda fordon. Licensen är inte heller knuten till ett
specifikt fordon vilket termen registrering kan antyda, utan till ett be-
stämt företag som kan utnyttja licensen för köming av olika fordon i den
närmare omfattning som regleras i lagen och i en kommande förordning
om vägtrafikregister.

För fordon som brukas med stöd av saluvagnslicens tas saluvagnsskatt
ut med stöd av lagen om saluvagnsskatt. Ett brukande med stöd av salu-
vagnslicens utgör ett undantag från den registreringsplikt som gäller för
att få bruka fordon, vilket innebär att meddelande av saluvagnslicens på
samma sätt som registreringsplikten har skatteanknytning. Av samma
skäl som Lagrådet anfört när det gäller behovet av att ge registrerings-
plikten lagform bör därför även reglerna om meddelande och återkallelse
av saluvagnslicens samt brukande av fordon med stöd av licensen regle-
ras i lagen. Närmare regler om förfarandet vid licensgivning samt an-
vändandet av de särskilda saluvagnsskyltama bör regleras särskilt.

Meddelande av saluvagnslicens och brukande av fordon med stöd av denna
De verksamheter som i dag kan komma i fråga för saluvagnslicens bör
alltjämt ha denna möjlighet.

För närvarande saknas bestämmelser om lämplighetsprövning av en
sökande. Det har visat sig vara en brist i systemet bl.a. då det varit fråga
om en sökande som tidigare fått sin saluvagnslicens återkallad. Utred-
ningen har föreslagit att registrering inte skall få meddelas om det

Prop. 2000/01:95

65

3 Riksdagen 2000/01. I saml. Nr 95

skäligen kan antas att saluvagnslicensen kommer att missbrukas eller om
det föreligger något annat särskilt skäl mot att meddela den. Regeringen
delar utredningens uppfattning att en möjlighet till en sådan lämplighets-
prövning bör finnas. Det skall på goda grunder kunna antas att salu-
vagnslicensen inte kommer att missbrukas. Någon mer ingående person-
utredning skall dock inte krävas. Vid tillämpningen av dessa bestämmel-
ser far bl.a. vägas in en sådan omständighet som att en licens tidigare
blivit återkallad.

Saluvagnslicens bör kunna användas for brukande i samma omfattning
som tidigare, varför nuvarande regler härom bör överföras till lagen om
vägtrafikregister.

Återkallelse av saluvagnslicens

En ansökan om saluvagnslicens kan i dag återkallas under de omständig-
heter som nämnts ovan.

Även i fortsättningen bör det finnas en möjlighet att återkalla salu-
vagnslicensen. En sådan möjlighet kan tjäna som påtryckningsmedel bl.a.
mot den som lånar ut sina saluvagnsskyltar för olika typer av körningar.
De grunder för återkallelse som finns för närvarande bör gälla även fort-
sättningsvis. De bör emellertid kompletteras med en åtcrkallelscgrund
som uttryckligen tar sikte på det fallet att innehavaren av licensen på
annat sätt visat sig vara olämplig. För den som inte betalat saluvagnsskatt
enligt dagens regler gäller ett förbud att använda saluvagnsskylten och
det har också ansetts utgöra en anledning att återkalla licensen. Även
utebliven betalning bör därför uttryckligen anges som skäl för åter-
kallelse.

Ringa fall, där licensen utnyttjats i strid med bestämmelserna och då
innehavaren visat sig olämplig eller det annars finns anledning att över-
väga att återkalla licensen, bör dock inte föranleda återkallelse.

7.7 Tillfällig registrering m.m.

Regeringens förslag: De skilda formerna av interimistisk registrering
av fordon - exportvagnsregistrering, intcrimsliccns och turistvagns-
licens - förs i lagen om vägtrafikregister samman till en enhetlig regi-
streringsform som kallas tillfällig registrering. Bestämmelserna
differentieras beroende på om fordonet efter viss tid ordinärt skall
registreras i vägtrafikregistret eller inte. Förfarandet omfattar även be-
gagnade fordon som skall registreras här eller exporteras.

Ett tillfälligt registrerat fordon får med vissa inskränkningar brukas i
Sverige. Inskränkningarna avser huvudsakligen sådan tillfällig regi-
strering som omfattar privatimporterade fordon, dock att övriga till-
fälligt registrerade fordon i likhet med de förstnämnda inte far brukas i
yrkesmässig trafik.

Den som har sitt egentliga hemvist i Sverige får utan stöd av en
svensk registrering under en vecka från det att ett fordon förts in i
Sverige bruka fordonet med stöd av en giltig utländsk registrering.
Detta gäller dock endast den som inte yrkesmässigt driver tillverkning
av eller handel med motorfordon eller släpfordon.

Prop. 2000/01:95

66

Utredningens förslag: Överensstämmer väsentligen med regeringens.
Utredningen har dock föreslagit att nu berörda frågor skall regleras i för-
ordning.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har huvudsakligen varit posi-
tivt inställda till utredningens förslag i dessa delar. Vissa synpunkter har
dock framförts. Vägverket har anfört att även fordon som tidigare varit
registrerade i landet samt egentillverkade fordon bör få brukas i samma
omfattning som tillfälligt registrerade fordon som förts in från ett annat
land inom EES med stöd av giltig registrering. Vidare har verket i an-
slutning till att utredningen föreslagit att uttrycket egentligt hemvist skall
användas anfört att det är viktigt att samordna centrala begrepp och att
redan etablerade begrepp bör användas i möjligaste mån. Aktiebolaget
Svensk Bilprovning anser att definitionen av nytt fordon är otydlig och att
det behövs enhetliga definitioner som håller i skatte-, vägtrafik- och regi-
streringshänseende. Bolaget har påpekat att i dag avses med nytt fordon
ett fordon som brukats mindre än 6 månader och körts mindre än 600
mil. Svenska Försäkringsförbundet har ifrågasatt om det finns möjlig-
heter att kontrollera hur länge ett fordon befunnit sig i Sverige när det
förts in i Sverige och brukas utan stöd av en svensk registrering i enlighet
med den föreslagna regeln om en veckas brukande. Enligt förbundets
bedömning föreligger en risk för att regeln kommer att missbrukas och
att antalet oförsäkrade fordon kommer att öka på svenska vägar. Tull-
verket anser att, när det är fråga om import av ett fordon från tredje land,
det bör framgå av bestämmelsen att ett fordon får brukas med stöd av
giltig utländsk registrering under en vecka från importtillfället.

Gällande rätt

I vägtrafiklagstiftningen finns bestämmelser om olika former av tillfälligt
brukande av fordon. Tillfälligt brukande av fordon utan stöd av registre-
ring i bilregistret kan bl.a. ske med stöd av bestämmelserna i export-
vagnskungörelsen (1964:39), turistvagnskungörelsen (1972:601) och
kungörelsen (1973:766) om interimslicens för fordon.

Ett oregistrerat fordon kan således under vissa förutsättningar brukas
med stöd av licens enligt turistvagnskungörelsen och kungörelsen om
interimslicens för motorfordon. Detsamma gäller fordon infört i export-
vagnsförteckning enligt exportvagnskungörelsen.

Exportvagnskungörelsen

Enligt exportvagnskungörelsen kan den som inte har sitt egentliga hem-
vist i Sverige men här har förvärvat en personbil eller en motorcykel,
som han ämnar föra ut ur landet, tillfälligt få bruka fordonet i Sverige
utan att det är registrerat enligt bilregisterkungörelsen. Förutsättningen är
att det är infört i en s.k. exportvagnsförteckning och är försett med sär-
skilda exportvagnsskyltar. Förfarandet syftar till att underlätta för
personer som inte har sitt egentliga hemvist i Sverige att köpa ett fordon
tull- och skattefritt i Sverige och föra det med sig hem.

Exportvagnsregistrering medges endast för fordon som inte har varit i
trafik, dvs. en förutsättning är att fordonet inte är, har varit eller bort vara

Prop. 2000/01:95

67

registrerat här i landet annat än i förening med avställning och att
fordonet inte heller förut har förts in i exportvagnsförteckning, således
nya fordon. Även den som har sitt egentliga hemvist här men som avser
att flytta från landet inom tre månader får tillfälligt bruka ett sådant
fordon i Sverige enligt dessa bestämmelser.

Exportvagnskungörelsen gäller även personbil eller motorcykel som
skall brukas utanför landet av en svensk utlandsmyndighet.

Rätten att bruka fordonet upphör när de nämnda förhållandena inte
längre föreligger eller om fordonet överlåts, hyrs ut eller lånas ut till
någon som inte endast tillfälligt vistas här.

Den särskilda cxportvagnsforteckningen förs hos Tullverket.

Turistvagnskungörelsen

Ett annat slag av tillfälligt brukande av fordon i Sverige medges enligt
bestämmelserna i turistvagnskungörelsen. Turistvagnslicens far meddelas
den som inte har sitt egentliga hemvist i Sverige och endast tillfälligt
skall vistas i landet och som här skall bruka en bil, motorcykel eller släp-
vagn som inte är registrerad i landet. Sådan licens får meddelas under
förutsättning att fordonet har förts in för enskilt bruk, för testköming
eller för något annat liknande ändamål. Det krävs vidare att fordonet en-
dast tillfälligt skall användas inom landet och att temporär tullfrihet har
medgetts för fordonet eller att fordonet har kontrollerats av tullen på
annat sätt.

Temporär import har numera ersatt begreppet temporär tullfrihet,
vilket dock fortfarande används i en del författningar. Temporär import
innebär ett tullförfarande för den som vill använda en vara tillfälligt i
något land inom gemenskapen och därefter föra ut den igen. Förfarandet
tillämpas efter EU-inträdet alltså endast gentemot tredje land, dvs. ett
icke EU-land, och används för utländska medborgare som tillfälligt vill
arbeta i Sverige och som inte uppfyller kraven för att få använda fordon
enligt förordningen om internationell vägtrafik i Sverige, se avsnitt 7.5.

Frågor om turistvagnslicens prövas av Tullverket, som också för ett
särskilt register över de fordon för vilka licens har utfärdats. Enligt 7 §
tredje stycket turistvagnskungörelsen kan turistvagnslicensen återkallas
om det finns skälig anledning.

Kungörelsen om interimslicens

För ett fordon som inte är registrerat i Sverige men som förs in i landet
för att stadigvarande brukas här får interimslicens meddelas. Bestämmel-
ser om interimslicens finns i kungörelsen om interimslicens för fordon.
Licensen meddelas den som inte yrkesmässigt driver tillverkning av eller
handel med motordrivna fordon, släpfordon eller terrängsläp.

Med stöd av en interimslicens får fordonet brukas i viss begränsad om-
fattning för förvaring och besiktning. Sedan fordonet efter införseln har
registrerats och godkänts vid registreringsbesiktning eller tagits upp i
typintyg får det dock brukas även för andra ändamål.

Det är Tullverket som meddelar interimslicens, under förutsättning att
fordonet är trafikförsäkrat eller att en särskild gränsförsäkring har tcck-

Prop. 2000/01:95

68

nats för det, 12 § trafikförsäkringsförordningen (1976:359). Licensen Prop. 2000/01:95
gäller under en månad från den dag den meddelades. För att erhålla
licensen skall sökanden betala en avgift om 150 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Lagreglering av tillfällig registrering

Enligt fordonsskattelagen är vissa uppräknade fordonsslag skattepliktiga
endast om de är eller bör vara upptagna i bilregistret och inte är avställda.
Fordon som är föremål för någon av de ovan nämnda formerna av inte-
rimistisk registrering som finns i dag är inte upptagna i bilregistret och
därmed inte skattepliktiga. Eftersom fordonen enligt regeringens förslag
kommer att föras in i vägtrafikregistret bör det särskilt i fordonsskatte-
lagen anges att tillfälligt registrerade fordon undantas från skatteplikten.
Även frågor om registrering och brukande av fordon med stöd av till-
fällig registrering har skatteanknytning varför bestämmelser härom, av
samma skäl som Lagrådet anfört när det gäller den grundläggande regi-
streringsplikten, bör fa lagform. Övriga bestämmelser om tillfällig regi-
strering bör tas in i en förordning om vägtrafikregister.

Regeringen föreslår således att samtliga former av tillfällig registrering
skall regleras i den nya lagen om vägtrafikregister. Vidare bör tids-
gränserna för den tillfälliga registreringens giltighet framgå av de lag-
regler som avser tillfällig registrering.

Tillfälligt brukande vid privatimport

Hemtransporten av fordon som privatimporteras och som innehar en gil-
tig utländsk registrering bör enligt regeringens mening förenklas och
avse såväl fordon som förs in från annat EU-land som tredjelandsfordon.
Detta kan ske genom en regel om att fordonet utan någon omedelbar åt-
gärd far brukas under viss kortare tid. Privatimporterade fordon bör fa
brukas i Sverige med stöd av en giltig utländsk registrering under en
vecka från det att fordonet fördes in i landet. Det finns flera fördelar med
en sådan tidsfrist som föreslagits, bl.a. genom att ansökan om tillfällig
registrering skulle kunna ske inom den tiden. Den enskilde får med andra
ord ett visst rådrum för att klara av formaliteter och praktiska bestyr i
samband med registreringen. Nackdelen är att utgångspunkten för vecko-
fristen inte på ett enkelt sätt kan dokumenteras i vissa fall, dvs. i fråga
om fordon som kommer från EU-ländema och som tullen numera i all-
mänhet inte kontrollerar. Regeringen delar utredningens uppfattning att
sådana förfaranden emellertid far motverkas med kontroll på annat sätt,
främst i samband med trafikövervakning. Beträffande fordon som kom-
mer direkt från länder utanför EU finns inte motsvarande problem, efter-
som dessa fordon regelmässigt kontrolleras av tullen. Någon anledning
att låta dessa fordon stå utanför veckofristen finns därför inte.

Eftersom denna regel är ett undantag från registreringskravet bör den
ha lagform.

69

Ett enhetligt system för tillfälligt brukande och tillfällig registrering

I de direktiv regeringen givit utredningen konstateras att Sveriges inträde
i EU har aktualiserat frågor om i vilket land ett fordon rätteligen skall
vara registrerat och hur länge ett fordon som är registrerat i ett annat land
skall få användas i Sverige. Utvecklingen inom en gemensam europeisk
marknad torde komma att ställa krav på en enkel och tydlig avgränsning
av registreringsplikten, varför utredningen gavs i uppdrag att lämna ett
förslag till ett samlat regelsystem för olika former av tillfälligt brukande
av fordon.

Utredningen har föreslagit att de skilda formerna av interimistisk regi-
strering av fordon förs samman till i stort sett ett system, kallat tillfällig
registrering, där så få fordon som möjligt står utanför systemet. Reger-
ingen anser detta vara en lämplig ordning. Det av utredningen föreslagna
uttrycket tillfällig registrering bör användas.

Bestämmelserna bör så långt som möjligt vara lika för de olika
formerna av tillfälligt brukande och tillfällig registrering. Samtidigt bör
reglerna förenklas i största möjliga utsträckning. Karaktären och varak-
tigheten av tillfälligt bnik av fordon i landet varierar starkt. Därför kan
reglerna av naturliga skäl inte bli identiska för alla former av tillfällig
registrering.

En allmän utgångspunkt är att en fordonsägare skall registrera sitt
fordon i det land där ägaren har sitt huvudsakliga hemvist. Bestämmel-
serna bör utformas så att de förhindrar att fordon registreras i det land
som exempelvis har lägst fordonsskatt.

Utredningen har föreslagit att begreppet egentligt hemvist, som i dag
används i de författningar som reglerar frågor om interimistisk registre-
ring, alltjämt skall användas. Det kan noteras att det i denna proposition
föreslås att begreppet permanent bosättning skall införas i körkortslagen
efter förebild i ett EG-direktiv på området. Regeringen ser dock ingen
anledning att i registreringssammanhang använda ett annat begrepp än
egentligt hemvist som används i 7 § folkbokföringslagen (1991:481).

Förutsättningar för tillfällig registrering

Förutsättningarna för tillämpningen av exportvagns- och turistvagnskun-
görelsema har förändrats efter EU-inträdet, främst på grund av de änd-
rade tullförutsättningama. Ett fordons gemenskapsstatus fastställs vid
dess registrering. Sådana fordon undergår därmed normalt inte någon
gränskontroll.

Turistvagnslicens meddelas i dag till övervägande del för olika slag av
testfordon - fordon under utveckling - som saknar registrering i något
annat land. Licens kan meddelas även i de fall ett fordon har förlorat sina
ordinarie skyltar. Efter EU-inträdet saknas det möjlighet att medge licens
för fordon med gemenskapsstatus eftersom gränsformaliteter för sådana
fordon i princip inte far förekomma. De nuvarande möjligheterna till
exportvagnsregistreringar och turistvagnslicenser bör dock inbegripas i
förfarandet för tillfällig registrering. Det innebär bl.a. att testfordon från
andra länder än EU-länder kan föras in i landet med stöd av en tillfällig
registrering. Regeringen anser dock att det skall vara möjligt att tillfälligt
registrera även ett testfordon från annat EU-land. Det kan ske om vill-

Prop. 2000/01:95

70

koren för sådan tillfällig registrering förändras något. Tullbehandling
skall därför inte vara ett villkor för tillfällig registrering av testfordon och
de övriga fordon som kan komma i fråga.

Utredningen har föreslagit att fordon av det här slaget skall vara till-
fälligt registrerade under maximalt tolv månader. Tillfällig registrering
bör härefter på nytt kunna ske för fordonet. Eftersom fordonet inte skall
stadigvarande brukas i Sverige bör förnyelse inte fa ske förrän viss tid
förflutit från närmast föregående period. Regeringen återkommer till den
sistnämnda frågan, och instämmer i utredningens bedömning att giltig-
hetstiden bör kunna uppgå till tolv månader. Regeringen eller den myn-
dighet som regeringen bestämmer bör dock i enskilt fall kunna medge
undantag med stöd av bemyndigande i lagen om vägtrafikregister.

Fordon som kommer från, eller förs till, ett land utanför EU omfattas
fortfarande av tullbehandling. Det finns emellertid inte någon anledning
att ha andra regler för dessa fordon än för s.k. EU-fordon. Även tredje-
landsfordonen bör därför omfattas av bestämmelserna om tillfällig regi-
strering.

Som framgått kan endast fordon som inte varit i trafik, dvs. i praktiken
fabriksnya fordon, tas in i exportvagnsförteckningen. Frågan om regi-
streringen vid köp av ett begagnat fordon som förs ut ur landet på egna
hjul är för närvarande oklar. Eftersom export av såväl nya som begagna-
de fordon bör underlättas kan exportvagnsförfarandet inom ramen för
den tillfälliga registreringen omfatta även begagnade fordon. Utred-
ningen har framhållit att den utländske köparen bör kunna klara av alla
formaliteter och föra fordonet ur landet inom kortare tid än den som före-
slås för andra former av tillfällig registrering. För undvikande av att en
utlandsbosatt frestas att missbruka möjligheten att tillfälligt registrera ett
begagnat fordon för annat än tillfällig användning här i landet bör den
tillfälliga registreringstiden i dessa fall vara tämligen kort. Enligt rege-
ringens mening skall sådan registrering i enlighet med utredningens för-
slag gälla endast en månad. Beträffande nya exportvagnar kan däremot
den nu gällande fristen om tolv månader behållas.

Definitionen av nya fordon bör ske utifrån de hittills gällande krite-
rierna för exportvagnsförfarandet. Med ett nytt fordon menas därvid ett
fordon som inte är, har varit eller bort vara registrerat här i landet annat
än i förening med avställning.

Nu gällande exportvagnsregistrering kan även användas av den som
har sitt egentliga hemvist i Sverige och som avser att flytta från landet
inom viss tid. Denna registrering har giltighet längst till och med den
månad då tolv månader förflutit sedan fordonet infördes i exportvagns-
förteckningen. För den som fortfarande bor i Sverige - har sitt ”egentliga
hemvist” här - kan exportvagnsregistrering komma i fråga endast om
fordonsägaren avser att flytta inom tre månader. Det innebär bl.a. att
fordonet kan brukas i Sverige i avvaktan på avflyttning från landet inom
tre månader från den dag då fordonet förts in i exportvagnsförteckning.
Utredningen har inte funnit anledning att ändra någon av dessa tidsfrister.
Enligt förslaget skall dock giltighetstiden om tolv månader räknas från
den dag tillfällig registrering meddelades. Regeringen delar utredningens
uppfattning.

I fråga om privatimporterade fordon från tredje land gäller en inte-
rimslicens i dag endast under en månad. Utredningen har föreslagit att

Prop. 2000/01:95

71

giltighetstiden för tillfällig registrering av det här slaget bör begränsas till
tre månader. Inte minst av skatteskäl är det enligt utredningens mening
viktigt att den ordinära registreringen kommer till stånd ganska snart.
Samtidigt skall innehavaren av fordonet ha rimlig tid för att hinna med
de moment som krävs för att fordonet skall godkännas och bli klart för
ordinär registrering. Regeringen anser i likhet med utredningen att giltig-
hetstiden för den här typen av tillfällig registrering bör förlängas till tre
månader. Det skall dock inte finnas några möjligheter till förlängning av
giltighetstiden omedelbart efter att tiden förflutit. Härför talar inte minst
administrativa skäl.

För att förhindra missbruk av systemet med tillfällig registrering, som
innebär att fordonen inte omfattas av fordonsskattelagens bestämmelser,
bör tillfällig registrering för ett visst fordon fa meddelas på nytt först
sedan tolv månader förflutit från utgången av närmast föregående period
av en sådan registrering.

Villkor för bruk av tillfälligt registrerat fördon

För att kunna inordna nuvarande exportvagnsregistrering och turist-
vagnslicens i systemet bör brukandereglema differentieras. Brukande
med stöd av den tillfälliga registreringen av fordon, som inte senare skall
registreras ordinärt i vägtrafikregistret, bör liksom hittills tillåtas utan
inskränkningar. Detta kan ske, eftersom den tillfälliga registreringen i
vägtrafikregistret kommer att tjäna ett kontrollsyfte. Några stora olägen-
heter med en sådan ordning behöver då inte uppstå.

När det gäller brukande med stöd av en tillfällig registrering innan
fordonet har godkänts vid registreringsbesiktning för fordon som senare
skall registreras ordinärt i vägtrafikregistret, bör det göras viss skillnad
beroende på bl.a. varifrån fordonet förs in och hur rcgistrcringsförhållan-
dena för fordonet ser ut vid införseltillfället.

Ett fordon som förs in från ett annat EU-land och därvid har en giltig
registrering i det landet bör, även innan fordonet har godkänts vid en
registreringsbesiktning, fa brukas här utan inskränkning. För fordon från
andra EU-ländcr som saknar giltig registrering samt för tredjelands-
fordon har utredningen ansett att brukandet med stöd av den tillfälliga
registreringen innan fordonet har godkänts vid registreringsbesiktning,
liksom är fallet i dag, bör vara inskränkt. Regeringen delar utredningens
uppfattning härvidlag. När fordonet har godkänts vid registrerings-
besiktning bör brukande kunna tillåtas utan inskränkningar, förutsatt att
fordonet efter besiktningen inte har ändrats på ett sådant sätt att fordonet
skall inställas för ny registreringsbesiktning. Lagrådet har i sitt yttrande
den 15 februari 2001 påpekat att det bör vara medgivet att ett direkt-
importerat fordon förs till ägarens hem eller företag, även om där inte
finns vad som kan betecknas som ”förvaringslokal eller liknande”. Lag-
rådet har därför föreslagit att efter orden ”sådan plats eller lokal” läggs
till ”eller till någon annan plats där fordonet kan ställas upp i avvaktan på
registreringsbesiktning”. Regeringen är av samma uppfattning som Lag-
rådet, dvs. att fordonet skall kunna föras hem och ställas upp i avvaktan
på registreringsbesiktning oavsett om ägaren har tillgång till förvarings-
lokal eller liknande eller inte. Nu gällande författningstext torde också i

Prop. 2000/01:95

72

praktiken ha tillämpats så. För att detta tydligare skall komma till uttryck Prop. 2000/01:95
i lagtexten bör den emellertid ändras på sätt Lagrådet föreslagit.

Ett fordon som brukas med stöd av exportvagnsregistrering får i dag
inte användas i yrkesmässig trafik. Detta motiveras av de särskilda krav
som bör ställas inom den yrkesmässiga trafiken liksom av att tillfälligt
registrerade tunga fordon är undantagna från avgiftsplikt enligt lagen
(1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon. Dessa skäl gör sig
gällande även för övrig tillfällig registrering varför ett generellt förbud
mot att använda tillfälligt registrerade fordon i yrkesmässig trafik bör
gälla.

Upphörande av tillfällig registrering

För de olika formerna av tillfällig registrering finns i dag möjlighet till
återkallelse endast enligt turistvagnskungörelsen (7 § tredje stycket). Den
regeln har, såvitt utredningen kunnat utröna, i stort sett inte tillämpats. I
1 § tredje stycket exportvagnskungörelsen finns i stället en regel av inne-
börd att rätten att bruka fordonet med stöd av kungörelsen upphör om
förutsättningarna inte längre är uppfyllda. Utredningen har föreslagit att
denna senare regel ges allmän giltighet så att registreringen alltid upphör
att gälla om de angivna förutsättningarna för registrering inte längre är
uppfyllda. Även om det i många fall är fråga om kortvariga registre-
ringsbeslut kan det uppkomma situationer där det bör finnas en möjlighet
att låta en mera långvarig tillfällig registrering upphöra. Regeringen
anser att en regel bör införas om att tillfällig registrering skall upphöra
om det föreligger en eller flera brister i förutsättningarna för att fordonet
är tillfälligt registrerat. Däremot är det tveksamt om det skall ha be-
tydelse att en brist i förutsättningarna uppkommit efter beslutet så att den
inte längre är uppfylld. Det bör enligt regeringens mening inte ha någon
betydelse om bristen sedermera uppkommit eller om den förelegat hela
tiden. Beslut skall för sådant fall fattas om att den tillfälliga registre-
ringen för fordonet skall upphöra.

7.8 Personuppgiftsansvaret

Regeringens förslag: Vägverket skall ha det övergripande ansvaret
för vägtrafikregistret och skall vara personuppgiftsansvarigt.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att regeringen skall
bemyndigas att utse den myndighet som för vägtrafikregistret och har det
övergripande ansvaret för behandling av vägtrafikuppgifter.

Remissinstanserna: Datainspektionen anser att ansvaret för upp-
gifterna är oklart i förslaget och måste tydliggöras och att det bör anges i
författningen att Vägverket är personuppgiftsansvarigt. Därmed klargörs
för den enskilde att denne kan vända sig till Vägverket i frågor om
rättelse av uppgifter etc. Kammarrätten i Jönköping anser att det i en
inledande bestämmelse i lagen om vägtrafikregister bör anges att Väg-
verket är personuppgiftsansvarigt beträffande sina uppgifter och en läns-
styrelse ansvarig beträffande sina.

73

Skälen for regeringens forslag: Skyddet för den personliga integrite-
ten förutsätter tydliga regler om vem som ansvarar för behandling av
personuppgifter, personuppgiftsansvaret. Begreppet är avsett att ha
samma innebörd som begreppet registeransvarig i EG:s dataskydds-
direktiv.

Med uppgiften att vara personuppgiftsansvarig följer de skyldigheter
av olika slag som direktivet pekar ut, såsom att se till att behandlingen av
personuppgifter sker på ett korrekt och säkert sätt, att rätta oriktiga upp-
gifter och att ersätta den registrerade för skada och kränkning som en
rättsstridig behandling av personuppgifter har förorsakat.

Både den nationella och den internationella regleringen lämnar ett stort
utrymme när det gäller att i författning bestämma vem som skall bära
personuppgiftsansvaret för trafikregistret. Den lösning bör väljas som är
lämplig for såväl berörda myndigheter som för den enskilde.

Ett alternativ är att de olika myndigheter som för in uppgifter i registret
är personuppgiftsansvariga för de uppgifter som förs in medan en annan
myndighet ges ett övergripande men begränsat ansvar. Ett annat alterna-
tiv är att endast en myndighet är personuppgiftsansvarig. Om personupp-
giflsansvarct delas upp mellan flera myndigheter kan det i många situa-
tioner framstå som oklart för den enskilde vem han skall vända sig till.
Regeringen förordar därför det senare alternativet dvs. endast en person-
uppgiftsansvarig myndighet. Den personuppgiftsansvariga myndigheten
bör vara Vägverket.

7.9 Vägtrafikregistrets ändamål for behandlingen av
personuppgifter

Regeringens förslag: Vägtrafikregistret skall i den utsträckning
registret behandlar personuppgifter ha till ändamål att tillhandahålla
uppgifter för viss statlig eller kommunal verksamhet och för annan
särskilt angiven verksamhet, för aktualisering m.m. i kund- eller
medlemsregister och för s.k. urvalsdragning.

Utredningens förslag: Utredningen föreslår att bestämmelsen av-
seende ändamålet med registret ges en annan utformning, se 5 § i utred-
ningens förslag till lag om vägtrafikregister.

Remissinstanserna: Datainspektionen anmärker att skyddet för den
personliga integriteten förutsätter tydliga regler om särskilda, uttryckligt
angivna ändamål for vilka behandling sker och anser därför att registrets
ändamål måste förtydligas och ges en mer stringent utformning med sär-
skilda deländamål för olika registcrdelar. Även Vagverket anser att
lagens ändamålsbeskrivning bör utvecklas dels för att tydliggöra de nu-
varande registrens funktion och syften, dels för att stärka den enskildes
möjlighet att fa kännedom om vad uppgifterna kan komma att användas
till. Finansbolagens förening anmärker att vägtrafikregistret är av in-
tresse även i näringslivssammanhang, t.ex. för att uppdatera kundregister,
för att eftersöka gäldenärers tillgångar och för marknadsföring m.m.
Föreningen anser att det är ett samhällsintresse att registret också ut-
formas med beaktande av sådana intressen och anser att det därför är
lämpligt att klargöra även detta i definitionen av registrets ändamål.

Prop. 2000/01:95

74

Bakgrund

Prop. 2000/01:95

Med hänsyn till EG:s dataskyddsdirektiv är det nödvändigt att slå fast
ändamålen för registret i lagen. Ändamålen styr användningen av upp-
gifterna och i stor utsträckning även registrets innehåll. I den nya lagen är
därmed ändamålsbeskrivningen av central betydelse.

Vägtrafikregistret kommer att innehålla vad som enligt EG:s data-
skyddsdirektiv och personuppgiftslagen utgör personuppgifter. Ända-
målen måste då vara särskilda, uttryckligt angivna och berättigade.
Personuppgifterna får inte omfatta mer än vad som är nödvändigt med
hänsyn till de ändamål för vilka de har samlats in och för vilka de senare
behandlas, se artikel 6 i direktivet.

Behandling av personuppgifter är enligt EG:s dataskyddsdirektiv till-
låten endast under vissa angivna omständigheter. När samtycke från den
registrerade föreligger, är behandling av personuppgifter alltid tillåten.
Eftersom de uppgifter som är avsedda att ingå i vägtrafikregistret är obli-
gatoriska kan emellertid inte samtycke utgöra en förutsättning för regi-
strering. Behandling är emellertid tillåten även i andra fall t.ex. då be-
handlingen är nödvändig för utförande av arbetsuppgifter som utgör led i
myndighetsutövning m.m. samt då behandlingen är nödvändig för ända-
mål som rör berättigade intressen hos den registeransvarige. Senare be-
handling av uppgifterna får, med vissa undantag, inte ske på ett sätt som
är oförenligt med de ändamål som slagits fast.

Skälen för regeringens förslag

Den generella utformningen av ändamålsbestämmelsen

I utredningens förslag är ändamålsbestämmelsen vidsträckt, med an-
givande av vilka uppgifter som skall eller får registreras. Den mängd
uppgifter som förs in i registret kan sedan sammanställas till olika del-
ändamål, beroende av hur uppgifterna kombineras med varandra. Väg-
trafikregistret skall, enligt utredningens förslag, föras för att tillgodose de
behov av kontroll, identifiering och information som trafiksäkerhet, miljö
och andra för vägtrafiken betydelsefulla omständigheter föranleder i
fråga om fordon och fordonsägare samt vissa särskilt utpekade person-
kategorier. Ren försäljningsverksamhet faller inte in under det register-
ändamål utredningen föreslagit.

Ändamålsbestämmelsen i utredningens förslag är således tillämplig på
såväl personuppgifter som andra i registret förekommande uppgifter och
lämnar enligt regeringens uppfattning stora delar av användningsområdet
öppet. Regeringen delar därför Datainspektionens och Vägverkets syn-
punkter att ändamålsbestämmelsen måste ges en mer stringent utform-
ning. I det följande redogörs närmare för hur en sådan ändamålsbestäm-
melse bör utformas. I många delar ansluter den föreslagna lagtekniska
utformningen till ändamålsbestämmelsen i 2 § lagen (2000:224) om
fastighetsregister, se vidare prop. 1999/2000:39.

EG:s dataskyddsdirektiv ställer krav på precisering av ändamålen på
sådant sätt att regleringen kan utformas antingen så att viss användning
förbjuds eller att endast viss användning tillåts. Praktiska skäl talar för en
utformning där viss användning uttryckligen tillåts. Därtill kommer att

75

denna lösning bör vara den som är bäst med hänsyn till skyddet for den
personliga integriteten. En lösning där man i förväg har prövat om en
användning skall tillåtas ger också bättre kontroll över användningen av
uppgifterna. En sådan lösning bör därför väljas. Detta överensstämmer
också med det sätt på vilket utredningen föreslagit att bestämmelsen bör
utformas.

Ändamålsbestämmelsens betydelse i förhållande till personuppgifter och
andra uppgifter

Kravet på preciserade ändamål i EG:s dataskyddsdirektiv och person-
uppgiftslagen gäller när personuppgifter samlas in. Den personuppgifts-
ansvarige är sedan skyldig att sc till att personuppgifter inte behandlas
för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna sam-
lades in. Att bestämmelserna endast avser personuppgifter beror på att
det är för sådana uppgifter som det är särskilt viktigt med ett starkt skydd
för den personliga integriteten. Beroende på vilken behandling som ut-
förs är informationen i vissa avseenden att anse som personuppgifter.
Med personuppgifter avses enligt personuppgiftslagen all slags informa-
tion som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i
livet.

Onödiga hinder bör emellertid inte ställas upp för användningen av den
information som finns i vägtrafikregistret. Längre gående begränsningar
för registret än EG:s dataskyddsdirektiv och personuppgiftslagen kräver
bör därför inte införas. Skälet härför är att informationen i registret skall
kunna utnyttjas på ett effektivt sätt.

1 lagen bör det därför anges att personuppgifter i registret bara får be-
handlas för vissa angivna ändamål. Utformning av ändamålsreglema
innebär härigenom att hinder för spridande av uppgifter saknas så länge
det inte rör sig om personuppgifter.

Ändamålsbestämmelsens närmare utformning

För personuppgifternas del är det, som anförts ovan, nödvändigt att
preciserade ändamål anges. Enligt artikel 7 e) i EG:s dataskyddsdirektiv
är behandling av personuppgifter tillåten, om behandlingen är nödvändig
för att utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse eller om den är ett led i
myndighetsutövning som utförs av den registeransvarige eller av tredje
man till vilken uppgifterna har lämnats ut. De nuvarande register som är
avsedda att regleras i lagen används av myndigheter där verksamheten i
stor utsträckning styrs av bestämmelser i författning. En stor del av den
verksamhet som är kopplad till registreringen innebär dessutom myndig-
hetsutövning t.ex. uppbörd av fordonsskatt. Denna verksamhet är uppen-
bart angelägen och har, genom författningsstödet, ett fastställt allmänt
intresse.

Ändamålsbestämmelsen, 5 § i regeringens förslag, bör utformas så att
vägtrafikregistrets uppgifter kan användas även för författningsreglerad
verksamhet som har delegerats till enskilda. Det kan vara fråga om verk-
samhet för vilka myndigheter ansvarar men som många gånger överlåts
till annan vad gäller själva genomförandet.

Prop. 2000/01:95

76

Ändamålsbestämmelsen preciserar till vilka personer uppgifterna får
hänföra sig i anslutning till det specifika verksamhetsområdet. I verk-
samhet för vilken stat och kommun ansvarar finns ett behov av att i stor
utsträckning få behandla personuppgifter. Vilka personer uppgifterna får
avse anges uttryckligen i bestämmelsen. Detta innebär att verksamheten
skall ha någon anknytning till de särskilt angivna personerna, den skall
exempelvis förutsätta tillgång till information avseende fordonsägare.
Detta regleras i bestämmelsens punkt 1.

Även beträffande andra ändamål än de ovan behandlade behöver
personuppgifter behandlas i trafikregistret. De personuppgifter som finns
i registret behövs för att ge underlag för försäkringsgivning, exempelvis
trafikförsäkring, eller annan allmän eller enskild verksamhet där uppgift
om de särskilt utpekade personkategoriema utgör underlag för pröv-
ningar eller beslut. Tillgång till uppgifterna för kontroll bör även vara
möjlig då det är befogat på grund av en affärsförbindelse eller rättstvist
med viss person. Den som bedriver biluthyrning måste exempelvis kunna
kontrollera en uppgift om förarbehörighet. Den nu beskrivna verksam-
heten regleras i ändamålsbestämmelsens punkt 2.

Som anförts ovan i avsnitt 7.2 utnyttjas innehållet i de nuvarande
registren för en mängd olika ändamål bl.a. trafiksäkerhets- och miljö-
ändamål. Genom regleringen i punkten 3 avser regeringen att möjliggöra
tillhandahållandet av information om fordonsägare för sådana ändamål.
Detta bedöms tillgodose viktiga samhälleliga intressen. Även kon-
sumenter använder i dag i stor utsträckning bilregistret för att vid köp av
begagnade fordon undersöka om överlåtaren har rätt att förfoga över for-
donet. Särskilt hög grad av aktsamhet krävs enligt domstolarnas praxis av
en köpare vid förvärv av bl.a. motorfordon, som erfarenhetsmässigt är
stöldbegärliga. Köparen har således en långtgående undersökningsplikt
härvidlag. Bilregistret har inte ansetts vara inrättat för att skydda kom-
mersiella intressen i samband med överlåtande av fordon. Författnings-
regleringen av bilregistret har inte heller möjliggjort en civilrättslig pröv-
ning av de ägaruppgifter som förs in i registret. Någon ändring är inte
åsyftad i detta avseende. Däremot anser regeringen att registret bör ha till
ändamål att tillhandahålla personuppgifter avseende vem som är registre-
rad som fordonsägare, även om denne inte i civilrättslig mening skulle
vara rätt ägare, för att förebygga brott i den allmänna omsättningen. Det
bör således vara möjligt att med stöd av denna punkt införa bestämmelser
exempelvis om anteckning i registret att ett fordon innehas med nyttjan-
derätt för bestämd tid.

Ändamålsbestämmelsen bör utformas på ett sådant sätt att den möjlig-
gör den försäljningsverksamhet som i dag sker av uppgifter ur bilregist-
ret, se punkterna 4 och 5. Det rör sig för det första om aktualisering,
komplettering och kontroll av information om fordonsägare i kund- eller
medlemsregister eller liknande register. Vidare gäller det uttag av urval
av personuppgifter, s.k. urvalsdragning, vilket framförallt blir aktuellt vid
direktreklam. Vid urvalsdragning tas vissa uppgifter ut ur registret enligt
särskilda urvalskriterier. Det kan exempelvis vara frågan om ägarna till
vissa personbilar valda efter kriterierna fabrikat, modell och kommun. I
enlighet med regleringen i 11 § personuppgiftslagen bör dock en registre-
rad person kunna motsätta sig behandling av personuppgifter för direkt
marknadsföring.

Prop. 2000/01:95

77

Att uppgifterna i vägtrafikregistret kan användas för statistik och Prop. 2000/01:95
forskning följer av 9 § tredje stycket personuppgiftslagen.

7.10 Övrig användning av personuppgifter i registret

Regeringens förslag: Endast de sökbegrepp regeringen beslutar om
får användas för sökning i vägtrafikregistret. Direktåtkomst för
personuppgifter får medges endast för vissa särskilt angivna ändamål.
Samköming för inhämtande av uppgifter till registret tillåts endast
inom ramen för samma ändamål. Regeringen får meddela föreskrifter
om ytterligare begränsningar i nu nämnda avseenden.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att det som sökbe-
grepp i vägtrafikregistret skall få användas de uppgifter som får ingå i
registret och att regeringen skall få föreskriva begränsningar av rätten att
använda sökbegrepp. Mot bakgrund av vägtrafikregistrets ändamål och
innehåll har utredningen inte funnit skäl att förbjuda direktåtkomst eller
ange ytterligare kriterier för direktåtkomst än de som följer av person-
uppgiftslagens generella krav på behandling. Regeringen eller den myn-
dighet som regeringen bestämmer föreslås dock få ett bemyndigande att
meddela föreskrifter om utlämnande av uppgifter i registret innefattande
bl.a. att besluta om direktåtkomst. Samköming skall enligt utredningen
vara tillåten inom ramen för registrets ändamål med en rätt för regeringen
att föreskriva de begränsningar som kan anses nödvändiga.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser har invänt mot de begräns-
ningar för användningen som utredningen har föreslagit.

När det gäller den föreslagna bestämmelsen om sökbegrepp avstyrker
Datainspektionen utredningens förslag och förordar att frågan om vilka
sökbegrepp som skall få användas närmare utreds och övervägs, alter-
nativt att nuvarande sökbegrepp behålls. Vidare anför inspektionen att
utredningens förslag att inte behålla tidigare sökbegränsningar innebär en
omfattande utvidgning av allmänhetens rätt att begära ut s.k. potentiella
handlingar inklusive sammanställningar som kan vara integritets-
kränkande och som inte är befogade med hänsyn till registrets ändamål.
Vägverket anför att en grundläggande sökbegränsning borde framgå
redan av lagen och som alternativ menar verket att nuvarande ordning
skall kvarstå och att nödvändiga begränsningar förs in i förordning.

Beträffande utredningens förslag om direktåtkomst anför
Datainspektionen att det av integritetsskäl behövs gränser för i vilken ut-
sträckning terminalåtkomst skall få förekomma till uppgifterna i väg-
trafikregistret och föreslår att det i lagen anges att direktåtkomst till väg-
trafikregistret endast får ske i den omfattning som regeringen bestämmer.

Beträffande utredningens förslag i fråga om samköming anför Datain-
spektionen att det bör anges i lagen att samköming får ske endast i den
utsträckning som regeringen bestämmer. Finansbolagens förening anser
beträffande samköming att det inte föreligger något behov av att reglera
uppgiftsanvändningen på sätt som utredningen har föreslagit. Behandling
av personuppgifter behandlas i personuppgiftslagen på ett sätt som före-
ningen finner uttömmande i sammanhanget.

78

Skälen för regeringens förslag

Sökbegrepp

I en databas kan uppgifter sökas och sammanställas med hjälp av sökbe-
grepp. Användaren bestämmer utfallet av sökningen genom de sökbe-
grepp han eller hon väljer att använda.

Olika ord och beteckningar används som sökbegrepp for att ta fram en-
staka uppgifter eller sammanställningar av uppgifter ur ADB-register.

Vilka sökbegrepp som får användas för att ta fram uppgifter ur ett
personregister hos en myndighet har betydelse för frågan om vad som är
att anse som allmänna handlingar i registret och vad som därmed kan bli
tillgängligt för utomstående.

Användningen av registeruppgifter som sökbegrepp kan dock ibland fa
oönskade konsekvenser. Från början harmlösa uppgifter kan genom
sammanställningen framstå som integritetskränkande. Förekomsten av
många sökbegrepp kan därför öka risken för integritetsintrång.

För personregister följer av 2 kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförord-
ningen att en myndighet - genom bestämmelser i lag, förordning eller
särskilt beslut som grundar sig på lag - kan vara rättsligt förhindrad att
använda vissa registeruppgifter som sökbegrepp. Konsekvensen av en
sådan begränsning är att varken myndigheten själv eller en enskild kan ta
fram information den vägen. Handlingen anses inte förvarad hos myn-
digheten. Härigenom uppnås ett ökat integritetsskydd men samtidigt en
begränsning av registrets användbarhet.

Utredningen har föreslagit att alla uppgifter som skall få ingå i registret
skall få användas som sökbegrepp med ett bemyndigande för regeringen
att föreskriva begränsningar i användandet av olika sökbegrepp. Som
vissa remissinstanser påpekat innebär emellertid det obegränsade antal
sökmöjligheter som en sådan lagreglering tillåter en betydande risk för
integritetsintrång av de skäl som anförs ovan. Om myndigheten däremot
är förbjuden att för egen räkning använda vissa sökbegrepp begränsas på
motsvarande sätt vad som är att anse som allmän handling, eftersom den
upptagning, som skulle kunna tas fram om sökbegreppet fick användas,
inte kan anses förvarad hos myndigheten. Vid bedömningen av vilka
sökbegrepp som bör vara tillåtna måste en avvägning ske mellan effek-
tivitetskrav och risken för integritetsintrång.

Som bil-, körkorts-, yrkestrafik-, felparkerings- och förarprovsregistren
i dag är uppbyggda är det möjligt att använda sökbegreppen person-,
samordnings-, organisations- och registreringsnummer eller del av
sådana nummer. I yrkestrafikregistret är det även möjligt att använda
andra sökbegrepp såsom namn eller del av namn. Såvitt kan bedömas
föreligger det för närvarande inte något behov av att utvidga dessa sök-
möjligheter.

Regeringen delar remissinstansernas syn att den av utredningen före-
slagna regleringen skulle innebära en ökad risk för integritetsintrång och
alltså inte ge ett tillräckligt skydd för den enskilde. I stället bör endast
vissa särskilt angivna sökbegrepp tillåtas. Dessa sökbegrepp bör dock
inte lagregleras eftersom det är svårt att förutse vad den tekniska utveck-
lingen kan föra med sig och vilket behov som i framtiden kan finnas av
tillåtna sökbegrepp. På grund härav bör en bestämmelse tas in i lagen av

Prop. 2000/01:95

79

innebörd att endast de sökbegrepp regeringen beslutar om skall vara Prop. 2000/01:95
tillåtna.

Direktåtkomst

Direktåtkomst innebär att den som använder registret på egen hand kan
söka i detta och få svar på frågor, dock utan att själv kunna bearbeta eller
på annat sätt påverka innehållet. Det är fråga om åtkomst vid persondator
eller särskild terminal eller dylikt. Från effektivitetssynpunkt är det moti-
verat att vissa användare har denna möjlighet, men samtidigt ökar ris-
kerna for spridning av uppgifterna. Användningsformen har i dag en ut-
bredd användning. Företag som bedriver yrkesmässig verksamhet med
fordon eller behöver information om fordon och dess ägare, har möjlig-
het att på detta sätt fa tillgång till registret, exempelvis bilhandlare med
viss omsättning, finansbolag och försäkringsbolag med koncession för
trafikförsäkring. Regeringen anser att det är viktigt att denna användning
kan fortsätta. Sökning medges i dag med hjälp av organisationsnummer
och fordons registreringsnummer. För sökning med personnummer krävs
tillstånd av Datainspektionen. Denna möjlighet har för närvarande
socialtjänsten, vissa försäkringskassor och invandramämnder. Några
problem från integritetssynpunkt föreligger, såvitt känt, inte med den
nuvarande tillgången till uppgifter via direktåtkomst. Det finns således,
som utredningen funnit, inte skäl att införa ett förbud mot direktåtkomst.

Utredningen har dock valt att inte föreslå någon bestämmelse som
reglerar frågan om direktåtkomst i lagen och har hänvisat till personupp-
giftslagens generella bestämmelser om behandling av personuppgifter
samt anfört att det åligger den personuppgiftsansvarige att tillse att be-
hörighets- och säkerhetsfrågor löses på ett tillfredsställande sätt innan
behandlingen godtas.

Som Datainspektionen anfört gör sig dock integritetsaspektema starkt
gällande när det gäller möjligheter till direktåtkomst och regeringen anser
att det är viktigt att begränsningar i fråga om direktåtkomst alltjämt före-
kommer. Frågan om möjlighet till direktåtkomst bör därför inte enbart
överlåtas på den personuppgiftsansvarige. I stället bör frågan regleras i
författning. I lagen bör därför tas in en bestämmelse som begränsar möj-
ligheterna att medge direktåtkomst till de för personuppgifter särskilt
angivna ändamålen i enlighet med föreskrifter meddelade av regeringen.
Direktåtkomst bör dock inte tillåtas om syftet med åtkomsten är att kom-
plettera eller kontrollera kund- eller medlemsregister eller om syftet är att
göra en s.k. urvalsdragning.

Samköming

Samköming, eller sambearbetning, av uppgifter från två register krävde
enligt datalagen i princip tillstånd eller författningsstöd, eftersom det vid
bearbetningen i praktiken skapas ett nytt register. Personuppgiftslagen
utgår emellertid från ett tillståndslöst system varför samköming inte är
särskilt reglerat i lagen. Den behandling som ligger i att två register körs
mot varandra är från personuppgiftslagens utgångspunkt tillåten så länge
den håller sig inom lagens ramar, bl.a. med avseende på registrens ända-

80

mål. Detta utesluter dock inte att skyddet för den personliga integriteten Prop. 2000/01:95
kan motivera att samköming förbjuds eller på något annat sätt regleras
explicit.

För vägtrafikregistrets del finns det behov av samköming med register
som förs av polisen, Riksskatteverket, skattemyndigheter, bilprovningen,
försäkringsbolagen m.fl.

Vid övervägande av i vilken utsträckning samköming bör tillåtas krävs
det att integritetsaspektema beaktas och noga övervägs. Något generellt
förbud mot samköming är enligt regeringens mening inte motiverat. På
sätt utredningen föreslagit är en rimlig avvägning att tillåta sådan be-
handling som sker inom ramen för registrets ändamål. På samma sätt
som gäller beträffande direktåtkomst bör dock samköming inte tillåtas
om syftet med åtkomsten är att komplettera eller kontrollera kund- eller
medlemsregister eller om syftet är att göra en s.k. urvalsdragning. Efter-
som lagen är avsedd att utgöra en yttre ram för behandlingen av person-
uppgifter bör regeringen i lagen bemyndigas att till skydd för den enskil-
des integritet föreskriva de ytterligare begränsningar som kan anses på-
kallade.

7.11 Sekretessfrågor

Regeringens bedömning: Någon förändring av sekretesskyddet för
personnummer bör inte göras. Frågan om ett starkare skydd för upp-
gifter om bild och namnteckning i tillverkningsregistret för körkort
som Vägverket för bör utredas vidare.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att det införs ett
stärkt sekretesskydd genom ett omvänt skaderekvisit i sekretesslagstift-
ningen för uppgifter i vägtrafikregistret om personnummer och för upp-
gifter om bild och namnteckning ur det s.k. bildregister (nedan benämnt
tillverkningsregistret för körkort) som Vägverket för. Samma regler har
föreslagits gälla även i fråga om underlag för taxiförarlegitimation.

Remissinstanserna: Många remissinstanser bl.a. Datainspektionen,
Vägverket och Åklagarmyndigheterna i Linköping och Malmö ställer sig
positiva till förslaget om införande av ett omvänt skaderekvisit för upp-
gifter i vägtrafikregistret om personnummer. Svea hovrätt avstyrker
emellertid förslaget ifråga om personnummer och pekar på att resultatet
av ett sådant skaderekvisit kan bli att utlämnande vägras trots att skälen
är helt legitima och anför att uppgifter om personnummer är lätt tillgäng-
liga på annat sätt. Domstolsverket anser att frågan om utlämnande av
fordonsägarens personnummer bör analyseras ytterligare och anför att
avsaknaden av personnummer utgör en brist i möjligheten till undersök-
ning av ägarförhållandena och att förslaget lämnar öppet för oegentlig-
heter och en osäkerhet för köparen av begagnade fordon. Sveriges Radio
anser att det nuvarande raka skaderekvisitet inte bör ändras.

81

Skälen för regeringens bedömning

Sekretess för personnummer

Utredningen har konstaterat att när det gäller utlämnande av uppgifter ur
de olika trafikadministrativa registren bör registren bl.a. vara allmänt
tillgängliga och allmänheten skall kunna kontrollera uppgifter i registren
för att undvika rättsförluster. De uppgifter som den som begär ut upp-
gifterna kan ha ett legitimt och berättigat intresse av gäller, enligt utred-
ningen, t.ex. namn- och adressuppgifter i kombination med ett fordons
registreringsnummer. Detta gäller enligt utredningen dock i allmänhet
inte ifråga om personnummer. Att minska den omedelbara tillgången till
någons personnummer skulle enligt utredningen få omedelbar effekt för
den personliga integriteten då registren är uppbyggda på ett sådant sätt att
personnumret blir en självklar länk att komma vidare med kartläggningen
av cn person. För att uppfylla ändamålet med det nuvarande bilregistret
har utredningen bedömt att personnumret är en för den enskilde icke
nödvändig uppgift och att registrets kontrollfunktion kan uppfyllas
genom att övriga relevanta uppgifter lämnas ut, dvs. i första hand regi-
streringsnummer, namn och adress. Detta anser utredningen i än högre
grad gäller övriga hos Vägverket förda register och därvid främst uppgift
om namn och adress. Utredningen har mot denna bakgrund föreslagit att
skärpt sekretess bör gälla för uppgift om någons personnummer i det
framtida vägtrafikregistret.

Frågan om sekretesskyddet för folkbokföringsuppgifter har övervägts
vid ett flertal tillfallen.

Regeringen behandlade bl.a. i propositionen 1997/98:9 Skydd för för-
följda personer, samordningsnummer, m.m. frågan om folkbokförings-
sekretessen och om det fanns något skäl att skärpa det allmänna sek-
retesskyddet för uppgifter om namn, personnummer, adress eller andra
grundläggande förhållanden som registreras inom folkbokföringen.
Regeringen framhöll att Utredningen om vissa folkbokforingsfrågor i
betänkandet SOU 1996:68 hade funnit att det med hänsyn till myndig-
heters och andras behov av uppgifter från folkbokföringen inte fanns skäl
att ändra sekretessen för uppgifterna inom folkbokföringen. Regeringen
anförde i det sammanhanget följande (s. 37).

”Folkbokföringsuppgifter överförs i stor utsträckning från skattemyn-
digheterna till andra myndigheter men också till banker, försäkringsbolag
och andra företag. Användningen av folkbokföringsuppgifter i samhället
har också kommit att bli avgörande för att den enskilde på ett enkelt sätt
skall kunna utöva sina rättigheter, bl.a. komma i åtnjutande av ekono-
miska förmåner av olika slag. Särskilt betydelsefullt är det att myndig-
heter och företag kan få tillgång till aktuella och korrekta adressupp-
gifter. Om folkbokföringssekretessen skulle förändras på ett påtagligt
sätt, exempelvis genom att ett s.k. omvänt skaderekvisit infors oen
iresumtionen ändras från offentlighet till hemlighållande, skulle den om-
attande överföringen av folkbokföringsuppgifter från skattemyndig-
leterna till andra myndigheter, företag och enskilda inte kunna fortgå.
Myndigheternas och företagens verksamhet skulle därmed försvåras och
enskilaa skulle förorsakas olägenheter och riskera rättsförluster. Rege-
ringen anser därför i likhet med utredningen att det inte finns skäl att
skärpa sekretessen för folkbokföringsuppgifterna.”

Prop. 2000/01:95

82

Propositionen har antagits av riksdagen, bet. 1997/98:SkU5, rskr. Prop. 2000/01:95
1997/98:76.

Med utgångspunkt i registeruppgifternas natur kan regeringen konsta-
tera att det i skyddslagstiftningen särskilt anges att försiktighet skall
iakttas vid behandlingen av personnummer. Personuppgiftslagen medger
behandling av uppgift om personnummer utan samtycke bara när det är
klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av
en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl, se 22 §.

I förarbetena till personuppgiftslagen diskuterades frågan om person-
numrens behandling särskilt, prop. 1997/98:44 s. 76-77. De då gällande
reglerna i datalagen fördes i princip oförändrade över till den nya lagen.
Regeringen framhöll vid det tillfället att frågan om användningen av
personnummer nyligen utretts och att Personnummerutredningen våren
1994 lämnat förslag till lagstiftning om personnummer, som den då ny-
tillträdda regeringen i budgetpropositionen för budgetåret 1995/96 inte
ansåg skulle ligga till grund för någon förändrad lagstiftning om person-
nummer. Regeringen ansåg att i prop. 1997/98:44 det inte fanns anled-
ning att göra något annat ställningstagande.

För vägtrafikregistrets del kan personuppgiftslagens krav på behand-
lingen av personnummer anses uppfyllda mot bakgrund av ändamålet
med behandlingen. Uppgifterna kan därmed också - med sekretesslagens
nuvarande bestämmelser som begränsning - lämnas ut, även om det finns
begränsningar när det gäller utlämnande i utskrift.

Som utredningen konstaterat kan en uppgift om personnummer an-
tingen som en separat uppgift eller i kombination med andra registrerade
uppgifter utnyttjas på ett icke önskvärt sätt. Utredningen har föreslagit ett
omvänt skaderekvisit i sekretesslagens bestämmelser som en lösning på
problemet.

Regeringen har dock, som redogjorts för ovan, vid upprepade tillfällen
intagit den ställningen att skärpt sekretess inte bör införas för uppgifter ur
folkbokföringsregistret däribland personnummer. Regeringen är inte av
annan uppfattning i dag.

Utredningens förslag innebär att det skall gälla ett omvänt skade-
rekvisit för uppgift om personnummer i det nya vägtrafikregistret. För en
uppgift om någons personnummer i folkbokföringsregistret skulle det
dock alltjämt gälla ett rakt skaderekvisit i sekretesslagen. Ett person-
nummer skulle därvid vara möjligt att komma åt på annat sätt än genom
ett utlämnande av uppgiften ur vägtrafikregistret. En förändring av
skaderekvisitet gällande för åtkomst av uppgift om personnummer i en-
bart vägtrafikregistret skulle därför i praktiken inte innebära någon av-
görande förstärkning av skyddet för den enskilda integriteten.

Sammanfattningsvis finner regeringen att ett omvänt skaderekvisit för
personnummer i vägtrafikregistret inte bör införas. Det skydd som
personuppgiftslagen föreskriver för den integritetskänsliga uppgiften
personnummer och som ytterligare kan förstärkas av regeringen genom
möjligheten att föreskriva begränsningar i fråga om samköming och
direktåtkomst, bedöms ge ett tillräckligt skydd för uppgiften.

83

Sekretess för hild och namnteckning

Utredningens förslag om att införa ett omvänt skaderekvisit för uppgifter
om bild och namnteckning i det tillverkningsregister för körkort som
Vägverket för och för bild i underlag för taxiforarlegitimation har fått ett
huvudsakligen positivt mottagande av remissinstanserna.

Uppgift om bild och namnteckning förekommer, förutom i dessa
register, i passregistret som förs av Rikspolisstyrelsen. Även i Plikt-
verkets register över totalförsvarspliktiga ingår fotografier. Denna typ av
uppgifter förekommer således i relativt få register, men omfattar i gen-
gäld en mycket stor del av befolkningen.

Eftersom både pass- och körkortsregistret omfattar en mycket stor del
av landets befolkning anser regeringen det vara av vikt att frågan om
sekretess för bild och namnteckning i de olika registren ses över i ett
sammanhang. Ett arbete med en sådan översyn pågår för närvarande
inom Regeringskansliet. Utredningens förslag bör således övervägas
ytterligare och regeringen lämnar därför inget förslag nu i denna del.

7.12 Bevarande och gallring

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att meddela närmare
föreskrifter om begränsning av rätten att bevara uppgifter i vägtrafik-
registret

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att en bestämmelse
tas in i lagen av innebörd att uppgifter som inte längre behövs för sitt
ändamål skall gallras.

Remissinstanserna: Datainspektionen instämmer i att personupp-
giftslagens bestämmelser bör gälla i fråga om gallring dvs. att person-
uppgifter inte bevaras längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till
ändamålen med behandlingen. Riksarkivet anser att det tydligare bör
framgå vad som skall ske med uppgifterna när de avförts från registret
och vänder sig mot att personuppgiftslagens huvudregel används för
samtliga i vägtrafikregistret ingående uppgifter.

Skälen for regeringens förslag: En författningsreglering om gallring
av de uppgifter som finns i vägtrafikregistret är viktig både från den en-
skildes och från samhällets synpunkt. Å ena sidan kan en alltför om-
fattande gallring få till följd att det inte kommer att finnas tillräckligt
material för utvärderingar av olika slag och för forskningsändamål. Å
andra sidan kan en alltför begränsad gallring medföra att känsliga upp-
gifter eller stora mängder av uppgifter sparas i onödan.

Arten av uppgifter i vägtrafikregistret är varierande, vissa uppgifter är
personuppgifter av integritetskänslig art, andra är uppgifter som inte kan
knytas till någon person och som är neutrala vad avser integriteten. Vissa
uppgifter förlorar sin relevans relativt snabbt, medan andra typer av upp-
gifter är av betydelse under relativt lång tid.

Bestämmelser om bevarande av uppgifter i myndigheters och vissa
andra organs arkiv samt bestämmelser om arkivmyndigheter finns i
arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446). Arkivlagen
föreskriver att allmänna handlingar skall bevaras så att de tillgodoser

Prop. 2000/01:95

84

rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rätt-
skipningen och förvaltningen samt forskningens behov (3 §). Enligt 10 §
arkivlagen far gallring ske med beaktande av dessa ändamål och av att
arkiven utgör en del av kulturarvet.

I 9 § första stycket i) personuppgiftslagen, som grundar sig på artikel 6
e) i EG:s dataskyddsdirektiv, anges att personuppgifter inte far bevaras
längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med be-
handlingen. Personuppgifter far dock bevaras under längre tid för histo-
riska, statistiska eller vetenskapliga ändamål. I dessa fall far dock
personuppgifterna inte bevaras under längre tid än vad som är nödvän-
digt för dessa ändamål. Vidare anges i 8 § andra stycket samma lag att
bestämmelserna i lagen inte hindrar att en myndighet arkiverar och be-
varar allmänna handlingar eller att arkivmaterial tas om hand av en
arkivmyndighet.

De författningar som reglerar de nuvarande trafikregistren anvisar i
viss utsträckning när de registrerade uppgifterna skall tas bort ur regist-
ren.

Utredningen har föreslagit att det av lagen om vägtrafikregister ut-
tryckligen skall framgå att uppgifter som inte längre behövs för sitt
ändamål skall gallras. Enligt regeringens bedömning skulle det dock vara
olyckligt med en bestämmelse om gallring som avser samtliga i registret
ingående uppgifter, inte minst med hänsyn till forskningens behov.

Den föreslagna lagen är avsedd att utgöra en yttre ram för tillåten be-
handling av personuppgifter. Mot bakgrund härav bör lagen inte innefatta
särskilda bestämmelser om gallring utan i stället ett bemyndigande för
regeringen att, till skydd för den enskildes integritet, inskränka rätten att
bevara handlingar.

7.13 Straffbestämmelser

Regeringens förslag: Straffansvaret för brott mot bestämmelserna om
registreringsplikt regleras i lag. Bestämmelsen om rätt för polisman att
hindra fortsatt färd överförs något modifierad från bilregisterkungörel-
scn till lagen om vägtrafikregister.

Utredningens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med rege-
ringens. Utredningen har dock föreslagit att brott mot de grundläggande
bestämmelserna om registreringsplikten skall kunna straffas med böter
eller fängelse högst sex månader.

Remissinstanserna: Riksåklagaren, Åklagarmyndigheten i Lin-
köping/Åklagarkammar en i Norrköping och Åklagarmyndigheten i
Västerås anser att utredningens argument för en straffskärpning inte är
övertygande och att en straffskärpning skulle fa den negativa konsekven-
sen att förseelsen inte skulle kunna lagföras med ordningsbot. Riks-
åklagaren anför vidare att detta motverkar de strävanden som Riks-
åklagaren och Rikspolisstyrelsen har att effektivisera och förenkla trafik-
brottsutredningarna. Åklagarmyndigheterna i Malmö och Umeå anser att
straffbestämmelsen bör delas upp i brott av normalgraden och grovt brott
och att en straffskärpning endast skulle gälla de senare fallen för att ord-
ningsbotsföreläggande skulle kunna användas för brott av normalgraden.

Prop. 2000/01:95

85

Åklagarmyndigheten i Umeå anser vidare att endast yrkesmässig verk-
samhet bör träffas av den skärpta straffbestämmelsen. Övriga remiss-
instanser har inte något att erinra mot förslaget. Åklagarmyndigheten i
Västerås anser att det inte är särskilt lyckat att koppla straffansvaret till
den i lagen intagna allmänt hållna bestämmelsen om registreringsplikten.
Straffansvaret bör knytas direkt till brukande i strid mot registrerings-
plikten genom att det i den allmänt hållna bestämmelsen tas in en hän-
visning till förordning.

Bakgrund

Straffbestämmelser inom vägtrafikregisterområdet i stort förekommer i
dag i huvudsak beträffande förfarandet rörande fordonsregistreringen och
finns i bilrcgisterkungörelsen (1972:599). Påföljden utgörs i princip av
bötesstraff (penningböter). När det gäller ansvar för överträdelser som
rör behörigheten att föra fordon eller att driva yrkesmässig trafik åter-
finns dessa bestämmelser i de författningar som reglerar det materiella
förfarandet på respektive område, dvs. körkorts- och yrkestrafikförfatt-
ningarna.

Enligt 87 och 88 §§ bilregisterkungörelsen döms ägare, förare och
nyttjanderättshavarc under vissa närmare angivna omständigheter till
penningböter om fordonet brukas i strid mot bestämmelser om registre-
ringsplikten, bestämmelser om att fordon skall vara försett med registre-
ringsskylt eller saluvagnsskylt och bestämmelser om avställning. Be-
stämmelser om s.k. delegerat ägaransvar finns i 92 § bilregisterkungörel-
sen.

Straffbestämmelser finns också i exportvagnskungörelsen (1964:39),
turistvagnskungörelsen (1972:601), kungörelsen (1973:766) om inte-
rimslicens för fordon och i förordningen (1987:27) om fordon i inter-
nationell vägtrafik i Sverige.

Om ett fordon framförs i strid med bilregisterkungörelsens bestämmel-
ser eller med en föreskrift som meddelats med stöd av kungörelsen, skall
polisman hindra fortsatt färd som inte kan ske utan påtaglig fara för
trafiksäkerheten eller annan väsentlig olägenhet, 93 § bilregisterkun-
görelsen.

Skälen för regeringens förslag

Strafffor brott mot de grundläggande bestämmelserna om registrerings-
plikten

Utredningen anser att straffskalan för brott mot de grundläggande be-
stämmelserna om registreringsplikten bör vidgas till att förutom böter
även omfatta fängelse högst sex månader. Som skäl anförs att det kan
förekomma allvarliga fall som motiverar högre straff än vad som är möj-
ligt att döma ut idag. Som exempel nämns fall där någon systematiskt
med ett eller flera fordon åsidosätter bestämmelserna på området, ibland i
yrkesmässig trafik. Vidare anges som exempel reglerna om saluvagns-
registrering som betraktas som brott mot bestämmelserna om registrering
och avställning av fordon och som ett sista exempel anges köming i strid

Prop. 2000/01:95

86

med vad som gäller för utlandsregistrerade fordon. Utredningen påpekar
dock att de utdömda straffen i vissa fall är av underordnad betydelse,
medan den i realiteten kännbara följden av ett straffbart beteende består i
att tillståndet att utöva en viss verksamhet återkallas. Detta kan vara
fallet exempelvis vid återkallelse av en meddelad saluvagnslicens. Sam-
mantaget anser utredningen dock att det finns skäl för en vidare straff-
skala än i dag vid brott mot registreringsplikten.

För att säkra efterlevnaden av de grundläggande bestämmelserna om
registrering har det befunnits nödvändigt med straffbestämmelser där
påföljden utgörs av penningböter. Det är regeringens uppfattning att en
straffbestämmelse behövs. Frågan är om det, som utredningen föreslagit,
är motiverat att vidga straffskalan för de allvarligaste fallen. Utredningen
ger exempel på fall som bör anses som särskilt allvarliga. Regeringen
delar utredningens uppfattning att sådana förekommer. De typer av
överträdelser det är fråga om har dock det gemensamt att det allvarliga
inte ligger i överträdelsen av själva registreringsplikten som sådan, utan i
stället i ett samtidigt åsidosättande av till registreringen knutna rättsverk-
ningar, såsom skattskyldighet enligt fordonsskattelagen (1988:327) och
skyldighet att återkommande kontrollera fordonets beskaffenhet. För för-
seelser mot fordonsskattelagen och mot fordonskungörelsen (1972:595),
rörande förande av bristfälliga fordon, finns straffbestämmelser i dessa
författningar. Därtill kommer de andra sanktioner som kan drabba den
skyldige i form av skattetillägg eller, som utredningen nämner, åter-
kallelse av tillstånd att utöva viss verksamhet. I de flesta av de särskilt
straffvärda fallen bör de påföljder den skyldige riskerar att drabbas av
sammantaget tillgodose samhällets behov av sanktioner för denna typ av
överträdelser.

Flera remissinstanser har påpekat att en straffskärpning skulle medföra
att brottet inte kan beivras genom ordningsbotsföreläggande. Institutet
ordningsbot infördes år 1966 i syfte att bl.a. ge möjlighet till ett snabbt
beivrande av trafikförseelser och därmed medverka till en förbättrad
trafikdisciplin och ökad trafiksäkerhet. Ordningsbotsföreläggande är så-
ledes ett viktigt inslag i ett effektivt brottmålsförfarande. En vidgad
straffskala skulle kräva åklagarens medverkan vid varje överträdelse och
ur effektivitetssynpunkt få en icke önskvärd effekt. Detta skulle i och för
sig delvis kunna avhjälpas genom en uppdelning av brotten i olika svår-
hetsgrader. Regeringen bedömer dock att tillämpningsområdet för de
grövre brottet skulle bli mycket litet och i de flesta fall framstår, som
anförts ovan, de sanktioner den skyldige sammantaget riskerar att
drabbas av som tillräckliga. I resterande fall anser regeringen att ett ökat
straffansvar för brott mot registreringsplikten inte är ett adekvat sätt att
komma till rätta med denna typ av överträdelser. Regeringen finner där-
för inte skäl att föreslå ökat straffansvar för brott mot de grundläggande
bestämmelserna om registreringsplikten.

Eftersom bestämmelser om registreringsplikt tas in i lagen skall även
straffansvaret för brott mot dessa bestämmelser regleras i lag.

Hindrande av fortsatt färd

Den nuvarande bestämmelsen om rätt för polisman att hindra fortsatt
fard, 93 § bilregisterkungörelsen, avser såväl brott mot den i kungörelsen

Prop. 2000/01:95

87

reglerade registreringsplikten som brott mot föreskrifter som kan med-
delas med stöd av kungörelsen. Bestämmelsen föreslås överförd från bil-
registerkungörelsen till lagen om vägtrafikregister eftersom den bl.a. av-
ser brott mot registreringsplikten.

1 sitt yttrande den 15 februari 2001 har Lagrådet framhållit att den
omständigheten att ett fordon är oregistrerat aldrig i sig torde kunna med-
föra fara för trafiksäkerheten. Om paragrafen över huvud taget behövs
bör enligt Lagrådets mening i vart fall orden ”medföra en påtaglig fara
for trafiksäkerheten eller annars” utgå. Regeringen anser att en bestäm-
melse som innebär en möjlighet för polisman att hindra fortsatt fård utgör
ett medel för att förebygga ett otillåtet bruk av fordon som inte är regi-
strerade och som genom att de inte har något registreringsnummer inte är
möjliga att identifiera. Det får förutsättas att en färd av detta slag som
innebär ett bruk av fordon i strid med lagen ibland utgör en så väsentlig
olägenhet att polisman bör ha möjlighet att hindra fortsatt färd. Rege-
ringen anser att det rekvisit for tillämpningen som avser påtaglig fara for
trafiksäkerheten kan undvaras. Skälet härför är att det - som Lagrådet
påpekat - for att förebygga sådan fara finns andra bestämmelser, t.ex.
114 § fordonskungörelsen (1972:595). Avviker ett oregistrerat fordons
beskaffenhet och utrustning från fordonskungörelsen skall enligt den be-
stämmelsen polisman hindra fortsatt fård som inte kan ske utan påtaglig
fara för trafiksäkerheten.

Utredningen har förutsatt att det får anses ligga i sakens natur att det
vid de förseelser som kan komma i fråga i registreringshänseende i regel
bör kunna medges att fordonet får foras till närmaste lämpliga uppställ-
ningsplats. Regeringen gör samma bedömning som utredningen vad
gäller möjligheten att ta fordonet till en uppställningsplats efter att
polisman hindrat fortsatt fård.

7.14 Förfarandet vid beslut och bestämmelser om
överklagande

Regeringens förslag: Vägverket är bcslutsmyndighct vid prövning av
frågor om saluvagnslicens och tillfällig registrering. Besluten gäller
omedelbart om inte Vägverket förordnar något annat. Beslut enligt
lagen eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får
överklagas hos Länsrätten i Örebro län om inte något annat följer av
andra föreskrifter. Detsamma gäller beslut om rättelse eller informa-
tion enligt personuppgiftslagen (1998:204). Prövningstillstånd krävs
vid överklagande till kammarrätten.

Utredningens förslag: Utredningen anser att frågor om bilregistrering
liksom i dag bör handläggas av Vägverket. Utredningen föreslår även att
Vägverket prövar samtliga frågor om tillfällig registrering inkluderande
saluvagnsregistrering. Beslut som har fattats genom automatiserad be-
handling eller på annat sätt måste kunna omprövas av beslutsmyndig-
heten. Det bör ske både på begäran av den enskilde och på eget initiativ
av myndigheten. Omprövningsbestämmelser av denna innebörd bör träda
i stället for de som finns i 27 § förvaltningslagen (1986:223). Enligt nu
gällande bestämmelser överklagas beslut enligt de olika författningarna

Prop. 2000/01:95

88

om tillfällig registrering till regeringen. I enlighet med den allmänna
strävan att avlasta regeringen den typen av avgöranden bör överklagande
i stället ske till allmän förvaltningsdomstol. Endast i fråga om dispenser
från författningsbestämmelser och dylikt är motiverat att överklagande
far ske hos regeringen. Alla ärenden inom vägtrafikregistreringsområdet
som kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol skall överklagas hos
Länsrätten i Örebro län.

Remissinstanserna: Länsrätten i Örebro län tillstyrker att det före-
slagna omprövningsförfarandet införs och framhåller att de ärenden som
ändå når domstolen i sådant fall bör bli bättre utredda än vad som är
fallet i dag. I författningen bör dock anges att beslut gäller omedelbart,
såvida inte annat beslutats. Domstolsverket delar utredningens uppfatt-
ning att samma besvärsväg bör gälla för samtliga ärenden om vägtrafik-
registrering. Verket utgår ifrån att det kommer att röra sig om ett för-
hållandevis mindre antal ärenden som kommer att flyttas till Länsrätten i
Örebro län.

Skälen för regeringens förslag: I enlighet med utredningens förslag
bör beslut om saluvagnslicens och tillfällig registrering fattas av Väg-
verket. Till förutsättningarna för att bruka oregistrerat fordon hör således
reglerna om saluvagnslicens och tillfällig registrering. Dessa institut om-
fattas därför av lagförslaget. Vägverket kommer att fatta de beslut som
gäller saluvagnslicens och tillfällig registrering efter ansökan. Besluts-
underlaget skall, även vid eventuell domstolsprövning, motsvara be-
rättigade krav. Det är dock enligt regeringens mening inte motiverat med
en längre gående omprövningsskyldighet än vad som normalt gäller för
förvaltningsbeslut.

En stor andel av Vägverkets beslut kommer även framgent att fattas
med hjälp av automatisk behandling. Förfarandet omfattar att Vägverket
avgör vem som skall vara införd i registret som ägare till ett visst fordon,
men också en lång rad andra frågor. Utredningens utgångspunkt har varit
att alla beslut om registrering skall fattas med stöd av en förordning om
vägtrafikregister. Detta är utgångspunkten även för regeringens förslag.
Ordningen för när och hur en uppgift skall registreras omfattas således
inte av lagstiftningsarbetet eftersom lagen om vägtrafikregister är avsedd
att vara en ramlag för vägtrafikregistreringen. Av de föreslagna bestäm-
melserna framgår således inte på vilka villkor exempelvis en ordinär
registrering av fordon skall ske. Utgångspunkten har i stället varit att i
lagen ange vilka fordon som omfattas av registreringsplikt för att fa
brukas. Härutöver regleras även hur de fordon som inte är registrerings-
pliktiga eller är avställda får brukas. Det är inte avsett att Vägverket skall
fatta några beslut enligt lagen i dessa hänseenden. I stället är avsett att
beslut om exempelvis fordonsregistrering skall fattas enligt föreskrifter
som har meddelats med stöd av lagen.

Till undvikande av missförstånd vad avser tidpunkten för beslutens
verkan bör införas en regel av innebörd att Vägverkets beslut enligt lagen
gäller omedelbart, om inte något annat förordnats.

Vägverket har såvitt avser den verksamhet som kommer att omfattas
av den nya lagen om vägtrafikregister en regional organisation med
kontor, förutom i Borlänge, även i Arjeplog, Visby och Örebro. Antalet
beslut inkluderande de helt automatiserade är i storleksklassen 2 miljoner
och antalet har varit i stigande under senare år. I flera tiotusentals

Prop. 2000/01:95

89

ärenden fattas beslut först efter att komplettering begärts på maskinell
väg. Denna grupp ärenden kan exempelvis gälla fordonsägare som begärt
att fordonet skall avställas men glömt att sända in kontrollmärket. Härut-
över finns en grupp ärenden som diarieförs och handläggs vid respektive
kontor. Enligt Vägverkets statistik uppgick antalet diarieförda ärenden
under år 1999 till 13083 stycken medan motsvarande siffra för år 2000
var 18130 stycken. Dessa senare ärenden kännetecknas också av att Väg-
verket skiljer sig från dem genom ”manuella” beslut. I riket överklagas
f.n. årligen mellan 350 och 600 beslut. Någon tydlig stigande tendens har
inte noterats trots att den totala beslutsmängden ökat. Enligt Vägverkets
statistik överklagades 568 ärenden under år 2000. Frågorna i dessa ären-
den gäller bl.a. vem som skall vara registrerad ägare till fordonet, av-
ställning av fordon med retroaktiv verkan, tidpunkt för avregistrering och
begäran om att få saluvagnslicens. Antalet överklaganden är litet med
tanke på den totala beslutsvolymen i diarieförda ärenden. Det bör dock
beaktas att vissa vanliga typer av beslut över huvud taget inte är över-
klagbara. Det gäller bl.a. ärenden enligt 99 § bilregisterkungörelsen om
utformning av registreringsskyltar. Vägverket har upplyst att de beslut
som överklagas omprövas vid verkets centrala trafikregisterfunktion i
Örebro. Där beslutas också Vägverkets yttranden i länsrättens mål. Väg-
verket skall vara den enskildes motpart sedan handlingarna överlämnats
till länsrätten (7 a § förvaltningsprocesslagen, 1971:291).

De av Vägverkets beslut enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) som
är övcrklagbara, med undantag för de som överklagas hos regeringen,
prövas i dag hos Länsrätten i Örebro län. Några skäl som ger anledning
att ändra denna ordning har inte framkommit. Visserligen vidgas möjlig-
heterna till prövning i allmän förvaltningsdomstol något, bl.a. till ärenden
om tillfällig registrering. Inte sällan har dock registreringsfrågor samband
med skattefrågor för vilka prövning enligt 3 § fordonsskattelagen
(1988:327) sker vid Skattemyndigheten i Örebro. En sådan skattefråga
överklagas hos Länsrätten i Örebro län. Även detta talar för att frågor om
registrering bör överklagas hos Länsrätten i Örebro län. Överklagande-
möjligheten gäller såväl beslut som fattats med stöd av lagen som de be-
slut som fattats med stöd av föreskrifter som meddelats med stöd av
lagen.

Beslut om information enligt personuppgiftslagen (1998:204) bör fa
överklagas hos Länsrätten i Örebro län. Lagrådet har i yttrande den 15
februari 2001 framhållit att det i andra förslag till lagar om behandling av
personuppgifter vanligen anges att rättelsebesluten skall överklagas i
samma ordning som informationsbesluten, och har förordat att aktuell
paragraf ändras i enlighet härmed. Samtidigt har Lagrådet rekommende-
rat regeringen att snarast överväga möjligheten att i personuppgiftslagen
införa överklagandebcstämmelser i fråga om myndigheters rättelse- och
informationsbeslut på personuppgiftsområdet. Som framgår av avsnitt
7.3 har regeringen ansett att en särskild bestämmelse i lagen om väg-
trafikregister bör behandla frågan om rättelse och skadestånd med hän-
visning till personuppgiftslagens bestämmelser. Frågan om att i person-
uppgiftslagen eventuellt införa generella bestämmelser om överklagande
övervägs för närvarande inom Regeringskansliet. I förevarande fall bör
såsom Lagrådet ansett ett rättelscbeslut överklagas i samma ordning som

Prop. 2000/01:95

90

ett informationsbeslut. Skadeståndsanspråk mot staten skall dock hand- Prop. 2000/01:95
läggas i annan form.

7.15 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagen träder i kraft den 1 oktober 2001. Vid
samma tidpunkt upphävs exportvagnskungörelsen (1964:39), bil-
registerkungörelsen (1972:599), turistvagnskungörelsen (1972:601)
och kungörelsen (1973:766) om interimslicens för fordon. Övergångs-
vis skall dock äldre bestämmelser gälla för interimslicens och turist-
vagnslicens som meddelats före ikraftträdandet samt för införande i
exportvagnsregistret före denna tidpunkt. En redan beviljad salu-
vagnslicens anses efter ikraftträdandet meddelad med stöd av den nya
lagen. För beslut om körtillstånd som meddelas intill ikraftträdandet
skall dock äldre bestämmelser fortsätta att gälla.

Utredningens förslag: Utredningen tar inte ställning i frågan om tid-
punkt för ikraftträdande eftersom de förslag som lämnas är beroende av
tillkomsten av och ändringar i andra författningar. Till detta kommer de
anpassningar som sker till EG-rätten.

Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att det hade varit värdefullt
med ett förslag om ikraftträdandetidpunkt med hänsyn till att regler med
betydelse för beskattningen kan komma att ändras. Vägverket har fram-
hållit att en avvägning bör ske mellan de effekter som kan förväntas och
behovet av samordning med andra förändringar inom verksamhets-
området.

Skälen för regeringens förslag: Utredningens bedömning har ut-
gångspunkt i det betydligt mera detaljrika förordningsförslaget som om-
fattade även vissa av de bestämmelser som nu är föreslagna i lag. Ikraft-
trädandet av lagen om vägtrafikregister bör samordnas med den tidpunkt
när övergångsbestämmelserna till personuppgiftslagen (1998:204) upp-
hör att gälla för behandlingen av vissa personuppgifter. Detta innebär att
lagen bör träda i kraft den 1 oktober 2001. Nödvändiga förberedelser hos
bl.a. Vägverket bedöms kunna ske för ett ikraftträdande vid denna tid-
punkt. Regeringen har i lagrådsremissen den i februari 2001 föreslagit
att de kungörelser i vilka finns bestämmelser som motsvarar tillfällig
registrering skall upphävas genom bestämmelse i lagen om vägtrafik-
register. Lagrådet har i yttrande den 15 februari 2001 framhållit att även
föreskrifter i bilregisterkungörelsen som avser skatt eller annan förplik-
telse i princip måste upphävas genom lag, dock att kungörelsen av prak-
tiska skäl bör upphävas i ett sammanhang. Lagrådet har därför förordat
att bilregisterkungörelsen tas upp bland de kungörelser som skall upp-
hävas genom lagen. Regeringen konstaterar att en sådan lösning är möj-
lig under förutsättning att de körtillstånd som beviljas med stöd av 45 §
bilregisterkungörelsen innan bilregisterkungörelsen upphör att gälla
övergångsvis far fortsatt giltighet genom lag. Det bedöms i övrigt inte
uppkomma övergångsvisa problem som inte kan regleras i förordnings-
form. Exportvagnskungörelsen, bilregisterkungörelsen, turistvagns-
kungörelsen och kungörelsen om interimslicens för fordon skall således
upphävas genom lagen om vägtrafikregister.

91

Myndighetsansvaret för tillfällig registrering av fordon flyttas vid
ikraftträdandet från Tullverket till Vägverket. Varken i det avseendet
eller i övrigt bedöms ett ikraftträdande utan särskild övergångsvis
reglering vålla problem.

Tillfällig registrering motsvarar att registrera fordonet i exportvagns-
förteckning eller att meddela turistvagnslicens respektive interimslicens.
Dessa slag av beslut är alla tidsbegränsade. Det är efter ikraftträdandet
enligt regeringens bedömning lämpligt att de äldre bestämmelserna enligt
respektive författning tillämpas för de beslut som motsvarar tillfällig
registrering och som fattats med stöd av de bestämmelser som gäller
intill den 1 oktober 2001. Även beslut om körtillstånd enligt 45 § bil-
registerkungörelsen som fattas intill ikraftträdandet är tidsbegränsade och
bör omfattas av de äldre bestämmelserna efter ikraftträdandet. En salu-
vagnslicens gäller enligt 39 § andra stycket bilregisterkungörelsen där-
emot tills vidare. Därför bör en saluvagnslicens som meddelats med stöd
av kungörelsen eller utfärdats enligt motsvarande äldre bestämmelser
efter ikraftträdandet anses meddelad med stöd av lagen om vägtrafik-
register.

Prop. 2000/01:95

8 En ny lag om vägtrafikdefmitioner, m.m.

Regeringens förslag: De centrala definitionerna av grundläggande
fordons- och viktbegrepp på vägtrafikområdet sammanförs till en lag
om vägtrafikdefinitioner. Vissa centrala definitioner inom körkorts-
området förs in i körkortslagen.

Utredningens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med rege-
ringens.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar
förslaget utan erinran. Åklagarmyndigheten i Malmö anser att en hänvis-
ning till lagen bör göras i så många relevanta författningar som möjligt
dvs. även sådana som i dag inte innehåller några begreppsdefinitioner.
Vägverket och Aktiebolaget Svensk Bilprovning anför att definitionerna
bör samordnas med EG:s regelverk.

Skälen för regeringens förslag

En samlad lag om vägtrafikdefinitioner

De grundläggande begreppen inom vägtrafikområdet definieras i ett
flertal kungörelser och förordningar. Dessa är främst terrängtrafikkun-
görelsen (1972:594), fordonskungörelsen (1972:595), bilregisterkun-
görelsen (1972:599), körkortsförordningen (1998:980) och trafikförord-
ningen (1998:1276). I övriga författningar, i såväl lag- som förordnings-
form, hänvisas i vissa fall till definitionerna i de nämnda författningarna.
I andra fall har frågan om den närmare innebörden av använda begrepp
behandlats enbart i lagförarbetena.

92

Lagrådet har i samband med ändringar av bl.a. lagen om straff for
vissa trafikbrott (1951:649), trafikskadelagen (1975:1410), körkortslagen
(1998:488) och yrkestrafiklagen (1998:490) uppehållit sig vid definitio-
ner och hur hänvisningar bör göras. Lagrådet har därvid ifrågasatt om det
är förenligt med regeringsformen att frågan om tolkningen och inne-
börden av begrepp som återfinns i lagar lämnas öppen för utfyllnad
genom ännu inte beslutade bestämmelser av lägre dignitet eller genom att
i lag direkt hänvisa till en sådan bestämmelse. I samband med behand-
lingen av den lagrådsremiss som föregick prop. 1997/98:63 En reforme-
rad yrkestrafiklagstiftning förordade Lagrådet att de centrala definitio-
nerna på kommunikationsområdet på sikt skulle tas in i en lag, vartill
kunde hänvisas i övriga lagar (a. prop. s. 204).

De skäl som talar för att lagreglera den grundläggande registrerings-
plikten och som behandlas i avsnitt 7.3 gör sig gällande även vad gäller
vägtrafikdefinitioner.

Allmänt sett kan det enligt regeringens mening vara fördelaktigt att ha
begreppsförklaringar på fordonsområdet samlade i en författning. Ett
sådant system är dels överskådligt, dels praktiskt vid författnings-
ändringar.

EG-anknytningen, det ökade kravet på snabbhet i förändrings- och
anpassningsarbetet och praktiska förhållanden talar för att regeringen
borde ges ett bemyndigande att definiera begrepp som är avsedda att
användas i andra författningar i den utsträckning som särskilt föreskrivs i
respektive författning. De olika definitionerna skulle då mot denna bak-
grund kunna samlas i en regeringsförordning. Emellertid talar, som Lag-
rådet framhållit, konstitutionella och andra skäl för att de centrala defini-
tionerna ges lagform. Om endast de centrala definitionerna lagfästs
minskar de praktiska problem som kan uppstå vid en reglering som be-
höver riksdagsbeslut. De centrala definitionerna bör därför lagfastas.

Vilka definitioner bör lagfästas?

Flertalet fordonsbegrepp återfinns i de centrala författningarna på väg-
trafikområdet. De har stor betydelse för avgränsningen av rättigheter och
skyldigheter inom vägtrafiken. De flesta av dem är därför av sådan
karaktär att de bör definieras i lag. De centrala fordonsbegreppen bör inte
splittras trots att vissa, t.ex. lekfordon och cykelkärra, kan tyckas mer
perifera.

Nära förbundna med fordonsbegreppen är de begrepp som reglerar
fordons vikt. Framför allt gäller detta begreppen tjänstevikt och totalvikt
som återfinns i ett flertal författningar, bl.a. fordonsskattelagen
(1988:327). Andra viktbestämmelser är de som tar sikte på den vikt som
ett fordon för över till vägbanan, t.ex. axeltryck och bruttovikt. Dessa
begrepp bör finnas i en lag tillsammans med fordonsbegreppen.

Lagen om vägtrafikdefinitioner bör således endast innehålla de
grundläggande fordons- och viktbegreppen och avsikten är att dessa skall
äga allmän giltighet.

Definitionerna bör huvudsakligen utan omarbetning överföras från
gällande rätt.

Prop. 2000/01:95

93

Definitioner på körkortsområdet

Vad beträffar definitionerna inom körkortsområdet är dessa förhållande-
vis få och används inom ett relativt begränsat författningsområde. De
grundläggande begreppen - körkort, traktorkort, körkortstillstånd och
körkortshavare - är centrala. I 1 kap. 1 § första stycket körkortslagen
anges visserligen redan nu att lagen innehåller bestämmelser om be-
hörighet att köra motorfordon, terrängmotorfordon, traktor och motorred-
skap samt om handlingar som ger sådan behörighet (körkort och traktor-
kort). I körkortsförordningen återfinns dock en annan bestämning av
körkort respektive traktorkort. Endast i den senare återfinns definitio-
nerna av körkortstillstånd och körkortshavare. Målet med den nya
regleringen är att den skall vara entydig och direktivenlig (jfr artikel 3
rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort) samt att den
skall återfinnas i lag. Begreppen bör därför definieras uteslutande i kör-
kortslagcn i stället för i körkortsförordningen.

Att en person är permanent bosatt i Sverige utgör ett villkor för att ett
körkort skall få utfärdas enligt 3 kap. 1 § körkortslagen. Begreppet har
betydelse även för giltighet i Sverige och utbyte av utländska körkort
enligt 6 kap. samma lag. Begreppet är i dag definierat i körkortsförord-
ningen i överensstämmelse med hur begreppet permanent bosättningsort
(eng. ”normal residence”) definieras i artikel 9 rådets direktiv
91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort4. Direktivet talar också om
personlig eller yrkesmässig anknytning till en plats eller ort. Vilken en-
staka ort eller plats en körkortshavare har starkast anknytning till bör
dock inte vara av någon avgörande betydelse så länge han kan anses
permanent bosatt i Sverige eller i någon annan stat.

Regeringen kommenterade bosättningskravet i samband med förslaget
att begränsa utfärdandet av körkort till personer som är folkbokförda i
riket sedan 185 dagar eller studerar här sedan minst sex månader (prop.
1995/96:118 s. 21 £). Härvid framhöll regeringen bl.a. att Sverige för att
uppfylla körkortsdirektivets krav vid utfärdande av körkort bör fordra att
sökanden skall vara bosatt i den stat som utfärdar körkortet (vår kursive-
ring). Det har följaktligen inte varit fråga om att införa ett krav för ut-
färdande av körkort av innebörd att sökanden måste ha en stark anknyt-
ning till en enda ort eller plats i landet. Regeringen uppfattar inte heller
att det är innebörden av direktivet att ett sådant krav skall uppställas i
medlemsstaterna. Direktivet använder visserligen begreppet bosättning
på en ort men, som Lagrådet framhållit i sitt yttrande den 22 maj 2000, är
av saklig betydelse endast i vilken av flera stater som personen bor.

Således bör det för utfärdande, utbyte och giltighet i Sverige av körkort
gälla en definition av begreppet permanent bosättning som innefattar bo-
sättning här i landet till följd av anknyning till en eller flera orter eller
platser här. Definitionen av permanent bosättning bör mot bakgrund av
dess betydelse för tillämpningen av bestämmelserna i körkortslagen föras
över till denna lag.

Prop. 2000/01:95

1 EOT L 237, 24.8.1991, s. I (Celex 31991L0439). Direktivet ändrat genom rådets direktiv
94/72/EG, EOT L 337, 24.12.1994 s. 86 (Celex 31994L0072), 96/47/EG, EGT L 235,

17.9.1996, s. I (Celex 31996L0047) och 97/26/EG, EGT L 150, 7.6.1997, s. 41 (Celex
31997L0026).

94

Hänvisningar i andra författningar

I de lagar som för närvarande innehåller hänvisningar till trafikförord-
ningamas definitioner bör i stället hänvisning ske till den nu föreslagna
lagen om vägtrafikdefinitioner.

I fråga om lagen (1972:435) om överlastavgift, som i dag saknar hän-
visning, bör en sådan hänvisning till lagen om vägtrafikdefinitioner tas in
i enlighet med utredningens forslag, eftersom fordons- och viktdefinitio-
nema är av central betydelse vid tillämpning av lagens bestämmelser.

Vad beträffar övriga lagar som i dag inte innehåller några definitioner
eller hänvisningar i detta avseende t.ex. lagen om straff för vissa trafik-
brott och trafikskadelagen bör frågan om lämpligheten att hänvisa till
lagen om vägtrafikdefinitioner behandlas i samband med att respektive
författning av annan anledning blir föremål för översyn.

Anpassning till EG:s regelverk

Några entydiga definitioner används inte inom EU för hela det nu be-
handlade författningsområdet. Ett arbete sker kontinuerligt med att an-
passa de nationella författningarna till aktuella EG-dokument. Enligt ut-
redningens bedömning behövs inte några speciella åtgärder för att an-
passa de svenska begreppen på detta område till EG:s regelverk. Utred-
ningen har följaktligen inte lämnat något sådant förslag. Det kan nämnas
att en utredning om översyn av bestämmelserna inom fordonsområdet
m.m. (dir. 1999:66) har fatt i uppdrag att bl.a. se över hur bestämmel-
serna överensstämmer med motsvarande EG-regler. Enligt regeringens
bedömning är en närmare anpassning till EG:s regler inom detta område
för närvarande inte nödvändig.

Övergångsbestämmelse

För vissa äldre mopeder, s.k. 30-kilometersmopeder, skall fortsatt gälla
vad som sägs om moped klass II. Lagrådet har i yttrandet den 15 februari
2001 föreslagit att en övergångsbestämmelse som motsvarar den över-
gångsbestämmelse som finns till förordningen (1998:1263) om ändring i
fordonskungörelsen bör fogas till lagförslaget. Regeringen delar Lag-
rådets uppfattning att en sådan bestämmelse kan vara befogad. En mot-
svarande övergångsbestämmelse finns för övrigt till flera andra författ-
ningar såsom förordningen (1998:1262) om ändring i bilregisterkun-
görelsen, körkortsförordningen (1998:980) och trafikförordningen
(1998:1276). Den nu aktuella övergångsbestämmelsen bör utformas med
förebild i övergångsbestämmelsen till förordningen (1998:1262) om änd-
ring i bilregisterkungörelsen.

Prop. 2000/01:95

9 Ytterligare lagstiftningsåtgärder

Med anledning av att ett nytt register tillskapas blir vissa följdändringar i
annan lagstiftning nödvändiga. Eftersom det närmare innehållet i det nya
vägtrafikregistret i stora delar kommer att beslutas genom förordning

95

föreligger dock ett behov av ytterligare regeländringar som kräver sär-
skilda överväganden. Dessa regeländringar bör anstå till dess att förord-
ningens innehåll är fastlagt.

Det nya vägtrafikregistret är avsett att innehålla de uppgifter som i dag
registreras huvudsakligen i bil-, körkorts-, yrkestrafik-, fclparkcrings-
och förarprovsregistren. Regeringen föreslår i denna lagrådsremiss att
vägtrafikregistret skall regleras genom en ny lag om vägtrafikregister.
Förslaget förutsätter att lagen kompletteras med en förordning om väg-
trafikregister. De bestämmelser som enligt förslaget kommer att åter-
finnas i de nya registerförfattningama finns i dag i bl.a. bilregisterkun-
görelscn (1972:599) och förordningen (1979:785) om yrkestrafikregister.
Dessa författningar bör därför upphävas tillsammans med övriga författ-
ningar som kan komma att bli obehövliga genom införandet av det nya
registret. De författningar som beslutats av regeringen bör normalt också
upphävas genom beslut av regeringen. Lagrådet har i yttrandet den 15
februari 2001 påpekat att föreskrifter i bilregisterkungörelsen som avser
skatt eller annan förpliktelse enligt 8 kap. 3 § regeringsformen i princip
måste upphävas genom lag, dock att kungörelsen från praktisk synpunkt
bör upphävas i ett sammanhang. Regeringen har på denna inrådan be-
dömt att bilregisterkungörclsen i sin helhet kan upphävas genom lagen
om vägtrafikregister, se avsnitt 7.15.

Regeringen har i lagrådsremiss den 1 februari 2001 föreslagit att
punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:620) om belast-
ningsregister ändras så att lagen även kan gälla för uppgifter i ett väg-
trafikregisters belastningsdel. Lagrådet har i yttrandet den 15 februari
2001 anfört att ändringen behövs endast under förutsättning att upp-
gifterna i körkortsregistrets belastningsdel inte hunnit föras över till be-
lastningsrcgistrct före den 1 oktober 2001. Överföring av uppgifter till
bclastningsregistret förutsattes vid lagens tillkomst ske successivt (prop.
1997/98:97 s. 165). Lagen om belastningsregister och viss följdlagstift-
ning trädde i kraft den 1 januari 2000 (SFS 1999:1133). Vissa belast-
ningsuppgifter som omfattas av lagen om belastningsregister fanns enligt
uppgift från Vägverket fortfarande kvar i körkortsregistret i mitten av
februari 2001, jfr för övrigt punkten 2 i övergångsbestämmelserna till
förordningen (1999:992) om ändring i körkortsförordningen. Den i lag-
rådsremissen föreslagna ändringen är därför nödvändig.

Prop. 2000/01:95

10 Kostnader och ikraftträdande

För närvarande för Vägverket de register som kommer att regleras
genom den föreslagna lagen om vägtrafikregister. Vägverket utses i
lagens 7 § att ansvara för registret. Förändringarna i författnings-
strukturen kommer att leda till effektiviseringar, vilket bör kunna med-
föra förenklade rutiner för den tillämpande myndigheten. Förslagen bör
alltså medföra rationaliseringar av de arbetsuppgifter som i dag åvilar
Vägverket och någon ökad arbetsbelastning kan därför inte förväntas.
Vissa begränsade kostnader av engångskaraktär uppstår dock till följd av
reformen för Vägverket som t.ex. ändringar av dataprogram. Dessa kost-
nader bör dock kunna tas ut inom ramen för det ordinarie anslaget för

96

utveckling och systemarbete. Den sambearbetning av register som före-
slås kan samtidigt förväntas leda till även tekniska rationaliseringar och
därmed minskade löpande kostnader för registerhållningen. Sammanfatt-
ningsvis bedöms de föreslagna lagändringarna som helhet inte fa några
större statsfinansiella konsekvenser.

I avsnitt 7.15 har föreslagits att lagen om vägtrafikregister skall träda i
kraft den 1 oktober 2001. Även lagen om vägtrafikdefinitioner och de
lagändringar som ansluter till de båda nya lagarna bör genomgående
träda i kraft den 1 oktober 2001.

Prop. 2000/01:95

11     Författningskommentar

11.1     Förslaget till lag om vägtrafikregister

Allmänna bestämmelser

Första stycket motsvarar huvudsakligen 1 § första stycket bilregister-
kungörelsen (1972:599).

Andra stycket motsvarar 1 § andra stycket bilregisterkungörelsen med
tillägg att lagen inte gäller mopeder klass II. Punkten 1 uppställer förut-
sättningen att ett fordon skall tillhöra någon av angivna myndigheter för
att vara undantaget från lagens bestämmelser. Genom denna bestäm-
melse undantas fordon som över huvud taget inte bör bli föremål för civil
registrering, t.ex. stridsvagnar. Fordon som i och för sig kan omfattas av
civil registreringsplikt men som tillhör Försvarsmakten, Försvarets mate-
rielverk och Försvarets radioanstalt är också undantagna. Fordonen skall
i stället registreras i militärt register med stöd av 1 och 30 §§ militära
vägtrafikkungörelsen (1974:97). Att de fordon som är i fråga skall vara
undantagna från civil registreringsplikt innebär i och för sig inget förbud
mot civil registrering. I punkten 2 undantas bl.a. motordrivna fordon som
är avsedda att föras av gående och släpfordon som har kopplats till något
sådant fordon. Det som avses är t.ex. mindre motordrivna snöplogar,
motordrivna jordfräsar och liknande. Punkten 3 undantar mopeder klass
II, dvs. mopeder med pedaler som är konstruerade för en hastighet av
högst 25 kilometer i timmen och som har en motor vars nettoeffekt inte
överstiger 1 kilowatt. De äldre mopeder som är konstruerade för en
hastighet av högst 30 kilometer i timmen omfattas enligt övergångsbe-
stämmelserna till fordonskungörelsen (1972:595) också av kategorin
moped klass II. Övriga mopeder hänförs till klass I och faller således
inom lagens tillämpningsområde.

Av 2 § personuppgiftslagen (1998:204) framgår att den lagen är subsidiär
i förhållande till andra författningar. Finns det bestämmelser i en annan
lag eller i en förordning som avviker från personuppgiftslagen, skall de
bestämmelserna tillämpas i stället. I första stycket erinras om att det finns
bestämmelser om personuppgifter i personuppgiftslagen, men att person-

97

4 Riksdagen 2000/01. 1 samt. Nr 95

uppgiftslagen är subsidiär i förhållande till lagen om vägtrafikregister på
sätt som beskrivits ovan.

Andra stycket innehåller en erinran om innebörden av begreppet
personuppgift. Av 3 § personuppgiftslagen framgår att en personuppgift
är all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en
fysisk person som är i livet. På vägtrafikområdet finns dels personupp-
gifter, dels rent fordonstekniska uppgifter. Det kan dock i vissa fall vara
svårt att avgöra till vilken kategori en viss uppgift hör. En teknisk uppgift
om ett fordon bör inte anses vara en personuppgift om den inte kan
kopplas till en uppgift om vem som äger fordonet. En uppgift om att ett
visst fordon är belagt med körförbud hänför sig däremot till fordons-
ägaren på ett konkret sätt och det torde vara fråga om en personuppgift.

Bestämmelsen hänvisar till lagen om vägtrafikdefinitioner, se avsnitt 8.

Bestämmelsen motsvarar 7 § bilregisterkungörelsen och innebär att den
som innehar ett fordon enligt avbetalnings- eller leasingkontrakt på sätt
bestämmelsen föreskriver i registreringshänseende skall behandlas som
fordonsägare och fullgöra de förpliktelser som åvilar cn ägare.

Vägtrafikrcgistrets ändamål och innehåll

Paragrafen anger ändamålen för användningen av personuppgifter i
registret. Registret skall för de beskrivna ändamålen tillhandahålla vissa
särskilt angivna uppgifter för olika verksamheter och liknande. Bestäm-
melsen behandlas i avsnitt 7.9.

Ändamålsbeskrivningama far genom den reglering som personupp-
giftslagen innehåller betydelse för vilken insamling och annan behand-
ling av personuppgifter i registret som är tillåten. Med personuppgifter
avses i denna lag detsamma som i personuppgiftslagen, se 2 § andra
stycket. Det framgår av 3 § personuppgiftslagen att en personuppgift är
all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk
person som är i livet. Av samma bestämmelse framgår att en behandling
av personuppgifter innefattar varje åtgärd eller serie av åtgärder som
vidtas i fråga om personuppgifter. Som exempel på sådana åtgärder kan
nämnas utlämnande av uppgift samt insamling, användning, bearbetning
och samköming av uppgifter.

Några begränsningar när det gäller behandling av andra uppgifter i
registret än personuppgifter finns emellertid varken enligt personupp-
giftslagen eller enligt denna paragraf. Det finns således inget som hindrar
att man behandlar en uppgift som inte är att anse som en personuppgift
för något annat ändamål än de som anges i lagen, t.ex. en teknisk uppgift
om ett fordon. Utrymmet att betrakta cn uppgift i registret som annat än
en personuppgift är dock tämligen begränsat, se kommentaren till 2 §.

I 9 § personuppgiftslagen uppställs vissa grundläggande krav för be-
handlingen av personuppgifter. Personuppgifter får exempelvis samlas in
endast för särskilda uttryckligt angivna och berättigade ändamål och
personuppgifter får inte senare behandlas för något ändamål som är

Prop. 2000/01:95

98

oförenligt med det för vilka uppgifterna samlades in. Uppgifter för histo-
riska, statistiska eller vetenskapliga ändamål får dock behandlas oavsett
för vilket ändamål de samlades in. Ändamålsbeskrivningen hindrar inte
heller en personuppgiftsansvarig att lämna ut uppgifter från registret till
den som begär att fa veta vilka uppgifter som finns i registret om honom
eller henne, eftersom den personuppgiftsansvarige enligt 26 § person-
uppgiftslagen har en skyldighet att göra detta. Av offentlighetsprincipen
följer vidare att de i lagen uppställda ändamålen för behandling av
personuppgifter inte far inskränka skyldigheten för myndigheter att
lämna ut uppgifter.

Ändamålen enligt punkten 1 är att tillhandahålla uppgifter för verk-
samhet för vilken staten eller en kommun ansvarar enligt lag eller annan
författning. Den verksamhet som avses skall bedrivas med stöd av för-
fattning. Vidare skall det vara fråga om verksamhet som staten eller en
kommun ansvarar för. Verksamheten skall vidare avse de personer som
särskilt anges under punkterna a)-d). Det skall alltså vara fråga om
personuppgifter där informationen direkt eller indirekt kan hänföras till
en person utpekad i någon av punkterna a)-d).

I begreppet fordonsägare innefattas de personer som med stöd av 4 §
antecknats som ägare i vägtrafikregistret. Bestämmelsen möjliggör regi-
strering av personuppgifter bl.a. i syfte att kontrollera att en fordonsägare
fullgör de skyldigheter som ålagts honom enligt olika författningar som
exempelvis att betala fordonsskatt enligt fordonsskattelagen (1988:327)
och trafikförsäkring enligt trafikskadclagen (1975:1410).

Personuppgifterna kan också vara att hänföra till den som ansöker om,
har eller har haft behörighet att framföra fordon eller luftfartyg enligt
körkortslagen (1998:488), yrkestrafiklagen (1998:490), luftfartslagen
(1957:297) eller någon annan författning eller den som har rätt att utöva
viss tjänst enligt luftfartslagen. Genom denna bestämmelse kan person-
uppgifter angående behörighet att framföra fordon, som nu återfinns i
körkortsregistret, behandlas. Med behörighet att framföra fordon enligt
yrkestrafiklagen avses taxiförarlegitimation. Vidare tillåter bestämmelsen
registrering av innehav av sådana certifikat som avses i 4 kap. 3 och
19 §§ eller 6 kap. 15 § luftfartslagen (1957:297) eller av elevtillstånd
som avses i 4 kap. 5 § samma lag och som i dag förs i körkortsregistret.
En registrering av dessa uppgifter är nödvändig för att Luftfartsverket
även fortsättningsvis skall kunna få underrättelser om uppgifter om bl.a.
körkortsåterkallelser och omhändertagande enligt lag (1976:511) om
omhändertagande av berusade personer m.m.

Registrering får även ske beträffande annan person om det behövs för
att underlätta handläggningen av ett körkorts- eller yrkestrafikärende. I
anslutning till denna bestämmelse kan nämnas att i det nuvarande kör-
kortsregistret antecknas uppgifter exempelvis när någon har omhänder-
tagits enligt lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. Detta
gäller oavsett om personen har eller har haft körkort eller inte. Genom
denna bestämmelse tillåts sådan behandling även fortsättningsvis då den
behövs för att underlätta handläggningen av framtida körkortsärenden
och ärenden där prövningar görs enligt yrkestrafiklagen. Även uppgifter
avseende personer som ännu inte uppnått körkortsålder förs in i registret.
Lydelsen har justerats på inrådan av Lagrådet, som framhållit denna syn-
punkt i yttrande den 22 maj 2000, från att avse handläggning av ett väg-

Prop. 2000/01:95

99

trafikärende till att avse handläggningen av ett körkorts- eller yrkes-
trafikärende.

Genom att registrera uppgifter om den som ansöker om, har eller har
haft tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik enligt yrkestrafiklagen eller
någon annan författning eller biluthyrning enligt lagen (1998:492) om
biluthyrning möjliggörs den behandling av personuppgifter som sker i
det nuvarande yrkestrafikregistret. Det kan i sammanhanget nämnas att
det i 5 kap. 3 § yrkestrafiklagen finns en bestämmelse om olämplighcts-
tid efter återkallelse av tillstånd. Uppgift om tidigare tillståndsinnehav är
därför av intresse vid ny ansökan. Uppgifterna i denna punkt omfattar
även olika typer av internationella tillstånd avseende kommersiell väg-
trafik.

Punkten 2 möjliggör tillhandahållande av uppgifter för försäkringsgiv-
ning eller annan allmän eller enskild verksamhet där uppgift om
personer som anges under 1 a), b) och d) utgör underlag för prövningar
eller beslut. För försäkringsgivare är det nödvändigt att få kännedom om
fordonsägare i samband med beviljande av trafikförsäkring. Även i andra
fall kan personuppgifter behövas i försäkringsverksamhet och annan all-
män och enskild verksamhet. Tillhandahållande av uppgifter i dessa av-
seenden kan exempelvis behövas för kontroll på grund av en rättstvist
med en viss person eller kontroll av förarbehörighet vid biluthyrning.

Punkten 3 tillåter behandling av uppgifter för att tillgodose behovet av
information om fordonsägare for trafiksäkerhets- och miljöändamål samt
för att i den allmänna omsättningen av fordon förebygga brott. Uppgifter
hänförliga till fordonsägare bör fa föras även för att tillhandahålla upp-
gifter i syfte att förebygga brottslig verksamhet i samband med över-
låtelser av fordon. Denna punkt möjliggör anteckning om olika begräns-
ningar i förfoganderätten över ett fordon, exempelvis cn anteckning i
registret om att en bil är leasad.

Enligt punkten 4 får registret användas för aktualisering, komplettering
eller kontroll av information om fordonsägare som finns i kund- eller
medlemsregister eller liknande register. Bestämmelsen får betydelse i
fall då den som anlitar vägtrafikregistret redan har ett eget personregister.
Ett sådant register får innefatta endast personer som redan står i någon
etablerad förbindelse med den som för registret. Däremot får vägtrafik-
registret inte användas för att aktualisera, komplettera eller kontrollera
rena marknadsföringsregister.

I punkten 5 anges att vägtrafikregistret får användas för urvalsdrag-
ningar för direkt marknadsföring. En hänvisning till 11 § personupp-
giftslagen har tagits in i denna punkt. Enligt denna paragraf kan behand-
ling av personuppgifter för sådant ändamål ibland vara otillåten, näm-
ligen om den registrerade hos den personuppgiftsansvarige skriftligen har
anmält att han eller hon motsätter sig sådan behandling. Om någon har
begärt en s.k. direktreklamspärr åligger det således den personuppgifts-
ansvarige att se till att uttag av uppgifter för direkt marknadsföring inte
sker.

Vägtrafikregistret är avsett att ersätta bl.a. de nuvarande bil-, körkorts-,
yrkestrafik-, felparkerings- och förarprovsregistren. Bestämmelsen avser
att ge cn tydlig bild av vägtrafikregistrets innehåll.

Prop. 2000/01:95

100

I första styckets punkt 3 b) åsyftas med bestämmelser om tillstånd till
internationella person- och godstransporter i första hand sådana som åter-
finns i förordningen (1998:786) om behöriga myndigheter m.m. i fråga
om internationella transporter inom Europeiska ekonomiska samarbets-
området (EES).

Bland behörighetshandlingar som avses i punkt 4 kan nämnas sådana
som krävs för att transportera farligt gods samt s.k. yrkeskompetensbevis
som med stöd av EG-reglering krävs för vissa yngre och/eller oerfama
yrkesförare. Vidare åsyftas certifikat och elevtillstånd enligt luftfarts-
lagen.

I andra stycket nämns särskilt registrering av felparkeringsuppgifter
som kan sägas utgöra ett system som är en parallell till övrig registrering.
Denna registrering bygger helt på de registeruppgifter som finns i själva
fordonsregistreringen. Att särskilt nämna och författningsreglera denna
registrering bidrar till en tydlig bild av registerinnehållet.

Ansvaret för behandlingen av personuppgifter

Vägverket skall föra vägtrafikregistret och vara personuppgiftsansvarig
för detta. För att tydliggöra anknytningen till personuppgiftslagen anges,
på Lagrådets inrådan, att vägtrafikregistret förs med hjälp av automatise-
rad behandling.

Innebörden av det ansvar som åvilar den personuppgiftsansvarige slås
fast i personuppgiftslagen. Den personuppgiftsansvarige skall exempelvis
se till att behandlingen av uppgifter sker på ett korrekt och säkert sätt, att
information lämnas till den registrerade, att oriktiga uppgifter rättas och
att ersättning betalas till registrerad för skada och kränkning av den
personliga integriteten som orsakats vid behandling i strid med lagen. En
bestämmelse om rättelse och skadestånd finns i 11 §.

Direktåtkomst

Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag. Frågan om
direktåtkomst författningsregleras av integritetsskäl, se avsnitt 7.10. I
paragrafen begränsas möjligheten att bevilja direktåtkomst till registret.
Med direktåtkomst avses att den som använder registret på egen hand
kan söka i detta och fa svar på frågor, dock utan att själv kunna bearbeta
eller på annat sätt påverka innehållet. Direktåtkomst till personuppgifter
får medges endast i enlighet med av regeringen meddelade föreskrifter.
Sådan åtkomst far beviljas endast för de för personuppgifter särskilt
angivna ändamålen, dock inte om syftet är att komplettera eller kon-
trollera kund- eller medlemsregister eller om syftet är att göra en s.k. ur-
valsdragning. Frågan om möjligheten att tillgå uppgifter via internet har
tidigare behandlats av regeringen i propositionen Registrering av fastig-
hetsrättsliga förhållanden, m.m. (se prop. 1999/2000:39 s. 101 f.).

Prop. 2000/01:95

101

Samköming

Prop. 2000/01:95

Bestämmelsen överensstämmer huvudsakligen med utredningens förslag.
Paragrafen begränsar möjligheten att hämta uppgifter till registret genom
samköming. Samköming får endast ske för vissa för personuppgifter sär-
skilt angivna ändamål, jfr 8 §. I 37 § anges att regeringen ytterligare får
begränsa rätten till samköming.

Sökbegrepp

10 §

I paragrafen begränsas användningen av sökbegrepp till de sökbegrepp
regeringen beslutar om, se avsnitt 7.10. Härigenom begränsas vad som är
att anse såsom allmän handling och vad som därigenom kan bli tillgäng-
ligt för utomstående.

Rättelse och skadestånd

H §
Paragrafen behandlar rättelse och skadestånd och hänvisar till person-
uppgiftslagens bestämmelser. Bestämmelser om rättelse finns i 28 §
personuppgiftslagen och om skadestånd i 48 § samma lag.

Beslut om rättelse skall kunna överklagas i samma ordning som beslut
om information enligt personuppgiftslagen, se 34 §. Bestämmelsen om
skadestånd i personuppgiftslagcn bygger på ett strikt ansvar, dvs. det
krävs inte vållande för att skadeståndsskyldighet skall föreligga under
förutsättning att övriga rekvisit är uppfyllda. Bara om den personupp-
giftsansvarige kan bevisa att felet inte berodde på honom eller henne,
finns det en möjlighet, men inte någon skyldighet, att mildra skades-
tåndsansvaret.

Registrering som förutsättning för rätt att bruka fordon

12 §

I denna bestämmelse, som huvudsakligen motsvarar 8 § bilregisterkun-
görelsen, regleras vilka fordon som skall vara registrerade för att få
brukas. Bestämmelsen kompletteras av undantag från registreringsplikten
i 13-16 §§ från registreringsplikten. Vidare kompletteras bestämmelsen
av regler i 17 § om brukande av avställt fordon och i 18-20 §§ om
brukande av fordon med stöd av saluvagnslicens.

Lagrådet har i yttrandet den 22 maj 2000 konstaterat att det viktigaste
skälet till det tidigare remitterade förslaget om lagreglering av ett nytt
vägtrafikregister angivits vara att grunden för skattskyldighet för ett
fordon är knuten till fordonets registrering. Lagrådet har vidare anfört att
om den föreslagna lagen skall anses falla inom skatteområdet uppstår
problemet att regeringsformen i princip inte tillåter delegation av riks-
dagens normgivningsmakt inom skatteområdet. De bestämmelser som
reglerar såväl registreringsplikten som undantagen från denna har därför
arbetats in i lagen om vägtrafikregister.

102

Undantag från registreringsplikten

Prop. 2000/01:95

13 §

Här anges de undantag från registreringsplikten som motsvaras av 9 och
47 a §§ bilregisterkungörelsen, 35 § fordonskungörelsen och 16 §
terrängtrafikkungörelsen. Till "andra liknande inhägnade områden" i
punkt 1 kan i särskilt fall hänföras exempelvis en flygplats, givet att om-
rådet är inhägnat på sådant sätt som förutsätts i bestämmelsen. I punkt 5
regleras bl.a. situationen att fordon provkörs av den som Vägverket sär-
skilt förordnat att handlägga ett ärende. Det kan vara fråga om att pröva
eller överpröva ärenden om EG-typgodkännande eller om typbesiktning
av fordon enligt fordonskungörelsen (55 a, 55, och 115 §§).

Förfaranden i strid med andra stycket straffbeläggs i 30 §. Om beviset
utan trovärdig förklaring visar en avtalad tid för besiktning annan dag än
den innevarande kan beviset naturligtvis inte godtas.

W

Bestämmelsen motsvarar 2 § förordningen (1987:27) om fordon i inter-
nationell vägtrafik i Sverige och utgör ett undantag från registrerings-
plikten i 12 §. Ägaren av fordonet skall ha sitt egentliga hemvist utom-
lands, jfr här kommentaren till 22 §. Avsikten med begreppet tillfälligt
brukande är att möjliggöra turisttrafik och annan gränsöverskridande
trafik. Avgörande för bedömningen av begreppet är avsikten med
brukandet och förhållandena när inresan skedde. Om avsikten vid inför-
seln eller inresan är att bruka fordonet här i landet under en längre tid blir
fordonet registreringspliktigt här från och med den första dag fordonet
befinner sig här. För brukande av fordon i internationell vägtrafik i
Sverige uppställs ytterligare villkor i förordningen om fordon i inter-
nationell vägtrafik i Sverige. Villkoren gäller registrering i en främmande
stat samt fordonets beskaffenhet och utrustning.

15 §

Paragrafen innehåller bestämmelser som reglerar brukandet av danska,
finska och norska fordon i Sverige och innebär undantag från den i 12 §
reglerade registreringsplikten. Bestämmelsen grundar sig på en överens-
kommelse med Danmark, Finland och Norge (SÖ 1985:91) om god-
kännande av körkort och registrering av fordon. Överenskommelsen om-
fattar även användande av de nordiska motsvarigheterna till saluvagns-
skyltar - i Danmark ”faste proveskilter”, i Finland ”provnummerskyltar”
och i Norge ”provekjennemerke” - samt brukande av fordon i Sverige
med stöd av särskilda tillstånd att i dessa länder tillfälligt bruka fordon.

Motsvarande bestämmelser finns i dag i 10—12§§ förordningen om
internationell vägtrafik i Sverige.

Paragrafen är ny och innebär att utländska fordon som förs in i landet av
en privatperson med hemvist i Sverige med stöd av giltig utländsk regi-
strering under en kort övergångstid skall kunna bruka fordonet. Bestäm-
melsen behandlas närmare i avsnitt 7.7.

103

Brukande av avställt fordon

Prop. 2000/01:95

/7^

Bestämmelsen motsvarar 37 § bilregisterkungörelsen. Varken denna be-
stämmelse eller någon annan omfattar dock regler om sådant körtillstånd
som avses i 45 § bilrcgisterkungörelsen. Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer får dock enligt 36 § i enskilda fall medge undan-
tag från regler om brukande av fordon i denna lag.

Saluvagnslicens

18 §

Bestämmelser om saluvagnslicens finns i dag i 38-47 a §§ bilregister-
kungörelsen. Bestämmelsen motsvarar nuvarande 40 § första stycket bil-
registerkungörelsen. Här anges i vilka fall ett fordon får brukas med stöd
av saluvagnsliccnscn. Det är alltså fråga om att den som redan innehar
saluvagnslicens vidtar någon åtgärd med det eller de fordon som han
yrkesmässigt bedriver tillverkning eller transport av eller handel med,
t.ex. cn bilhandlare som demonstrerar ett fordon som han har i lager.

19§

Denna paragraf motsvarar huvudsakligen 38 § bilregisterkungörelsen
med det tillägget att licens inte far meddelas om det kan antas att den
kommer att missbrukas eller det föreligger något annat särskilt skäl mot
att den meddelas.

Det förutsätts att saluvagnslicens gäller tills vidare, dock längst till
dess att den på någon grund återkallas.

De fordon som används med stöd av saluvagnslicensen kan antingen
vara oregistrerade eller avställda. En viktig skillnad mellan saluvagns-
licens och registrering är att det i det förstnämnda fallet inte är fråga om
några specifika utpekade fordon utan det rör sig om ett visst antal fordon
som samtidigt kan användas med stöd av licensen.

Det är behovet av att transportera fordon trots att de är avställda eller
inte är registrerade som skall beaktas i förekommande fall.

Tveksamhet har rått om bedömningen av ansökan från s.k. rekonditio-
neringsföretag, som utför tvätt, dammsugning m.m. åt bilfirmor. Det är
alltså fråga om åtgärder som vidtas med ett redan färdigtillverkat fordon,
där sökanden önskar använda saluvagnsskyltar för att hämta och lämna
fordonet hos sin uppdragsgivare, dvs. bilfirman. Sådana företag har hit-
tills till övervägande delen nekats saluvagnslicens med hänvisning till att
transporten mellan bilfirman och företaget kan ske med bilfirmans salu-
vagnsskylt. Detsamma gäller rena reparationsföretag för körningar med
fordon som repareras i verksamheten. Någon ändring av principerna för
bedömning av sådana fall är inte åsyftad.

När det gäller transport av fordon skall transportbehovet ligga natur-
ligt i verksamheten, dvs. där det finns ett behov av att transportera fordon
trots att de inte är registrerade eller när dc är avställda. Exempel härpå är
fall av renodlad transport av nya fordon t.ex. mellan tillverkare och ham-
nar, uppställningsplatser och liknande.

Med begreppet påbyggnad avses ett led i tillverkningen, exempelvis
när chassi och hytt tillverkas hos ett företag medan flaket byggs hos ett

104

annat foretag, eller ett busschassi tillverkas hos en leverantör medan
karosseri och inredning byggs på hos en annan. Med påbyggnad avses
däremot inte utrustning som monteras på ett färdigbyggt fordon,
exempelvis montering av kran, skyddsutrustning, ljusskylt eller liknande.

20 §

I dag återfinns bestämmelser om återkallelse av saluvagnslicens i 39 §
bilregisterkungörelsen.

Bestämmelsen motsvarar huvudsakligen vad som hittills gällt for åter-
kallelse. I första stycket punkt 2 anges dock att den omständigheten att
inte saluvagnsskatten betalats som en uttrycklig återkallelsegrund och i
punkt 4 första ledet att en innehavare visat sig olämplig. Under det senare
ledet av punkt 4 ryms bl.a. det fallet att den som innehar saluvagnslicens
själv begär att den skall upphöra (återkallelse på egen begäran).

I andra stycket begränsas möjligheterna till återkallelse av skäl som
anges i punkterna 3 och 4 till att avse endast fall som inte kan betraktas
som ringa.

Tillfällig registrering

21 §

Bestämmelserna om tillfällig registrering omfattar motordrivna fordon
och släpfordon. I dag gäller att exportvagnskungörelsen omfattar person-
bilar och motorcyklar medan turistvagnskungörelsen omfattar bilar,
motorcyklar samt släpfordon. Det innebär att tillämpningsområdet for
den tillfälliga registreringen blir något vidare än i dag. Den nya bestäm-
melsen innefattar även en definition av nya fordon eftersom olika regler
gäller i visst avseende for nya fordon respektive övriga.

22 f

Tillfällig registrering far enligt denna bestämmelse meddelas for fordon
som skall registreras i Sverige for att få brukas stadigvarande här under
vissa förutsättningar. Fordonet får inte vara registrerat här och fordonets
ägare skall ha sitt egentliga hemvist här i landet. Begreppet egentligt
hemvist ansluter till terminologin i 7 § första stycket folkbokföringslagen
(1991:481). För bilhandeln finns i stället möjlighet att använda institutet
saluvagnslicens.

23 §

Paragrafen reglerar tillfällig registrering av fordon som i dag kan införas
i exportvagnsforteckning, punkterna 1-3, respektive som kan erhålla
turistvagnslicens, i praktiken s.k. testfordon, punkten 4. Begreppet egent-
ligt hemvist ansluter till terminologin i 7 § första stycket folkbok-
föringslagen (1991:481). Någon möjlighet att använda sig av någon form
av temporär registrering vid export av begagnade fordon saknas i dag
men införs genom denna bestämmelse.

I de fall som avses i punkten 4 kan det bedömas förekomma att an-
sökan görs av en juridisk person. För registrering krävs att den juridiska
personen inte har sin ledning i Sverige och att sökanden eller den som
representerar denne - en förare eller någon arman medlem av ett testteam
eller liknande - endast tillfälligt skall vistas i landet.

Prop. 2000/01:95

105

24 §

Genom bestämmelsen hindras missbruk av institutet tillfällig registre-
ring.

25 §

Ett tillfälligt registrerat fordon som har forts in från ett annat EES-land
och uppfyller vissa krav far brukas med stöd av registreringen utan någon
annan inskränkning än att det inte får användas i yrkesmässig trafik.

26 £

Brukandet med stöd av den tillfälliga registreringen för ett fordon, som
senare skall föras in i vägtrafikregistret, i annat fall än som avses i 25 §
är inskränkt innan fordonet har godkänts vid en registreringsbesiktning.
Paragrafen har justerats i enlighet med Lagrådets förslag i yttandet av
den 15 februari 2001, se ovan avsnitt 7.7. Justeringen avser ett förtyd-
ligande vad gäller möjligheten att föra hem och ställa upp ett tillfälligt
registrerat fordon som inte förts in i landet från ett annat land inom Euro-
peiska ekonomiska samarbetsområdet och har en giltig registrering i det
landet, jfr 25 §. Ett enligt 22 § tillfälligt registrerat fordon får i de fall
som är i fråga brukas för färd kortaste lämpliga väg från en plats eller
lokal av det slag som anges i paragrafen till en sådan plats eller lokal
”eller till någon annan plats där fordonet kan ställas upp i avvaktan på
registreringsbesiktning”. Sedan fordonet har godkänts vid registrerings-
besiktning far det enligt lagrummets andra stycke användas utan in-
skränkningar förutsatt att fordonet efter besiktningen inte ändrats på visst
sätt, jfr 38 § fordonskungörelsen.

27§

Den nuvarande bestämmelsen i 1 § fjärde stycket exportvagnskungörel-
sen om att ett fordon som är infört i exportvagnsförteckning inte får föras
i yrkesmässig trafik gäller enligt bestämmelsen all tillfällig registrering
mot bakgrund av de krav som bör ställas inom den yrkesmässiga
trafiken.

28 §

Beslut om att en tillfällig registrering upphör kan fattas om de lagliga
villkoren för sådan registrering inte längre är uppfyllda, eller om sökan-
den före beslut lämnat felaktiga uppgifter som vilselett beslutsmyndig-
heten om huruvida villkoren varit uppfyllda.

Straffbestämmelser

29 £

Olika former av brukande av ett oregistrerat fordon träffas av bestäm-
melsen, jämför 87 och 88 §§ bilregisterkungörelsen samt 13 § kungörelse
(1973:766) om interimslicens för fordon. Det gäller t.ex. den som obe-
hörigen använder sig av en saluvagnsskylt, vilket är en form av brukande
av oregistrerat fordon. Påföljden skall alltjämt vara penningböter. Av 4 §
framgår att innehavare av fordon i vissa fall jämställs med ägare, utöver
de fall som nämns i tredje stycket denna paragraf.

Prop. 2000/01:95

106

30 §

Motsvarar nuvarande 90 § bilregisterkungörelsen.

31 §

Paragrafen motsvarar 92 § bilregisterkungörelsen och har moderniserats
till sin utformning. De föreskrifter som meddelas med stöd av lagen kan
exempelvis vara överträdelser av föreskrifter om avställning av fordon.
Andra juridiska personer som enligt tredje stycket kan tänkas träffas av
bestämmelsen är europeiska ekonomiska intressegrupperingar, EEIG,
enligt lagen (1994:1927) om sådana grupperingar.

Hindrande av fortsatt färd

32 §

Paragrafen motsvarar väsentligen 93 § bilregisterkungörelsen. Mot-
svarande bestämmelse finns i andra trafikförfattningar, se bl.a. 5 kap. 8 §
körkortslagen, 6 kap. 6 § yrkestrafiklagen och 14 kap. 15 § trafikförord-
ningen (1998:1276). Bestämmelsens innehåll har justerats i enlighet med
vad Lagrådet anfört i yttrandet den 15 februari 2001 så att orden ”med-
föra en påtaglig fara för trafiksäkerheten eller annars” har utgått (se av-
snitt 7.13). Det har vidare bedömts ligga i sakens natur att det vid de
överträdelser som kan komma i fråga i registreringssammanhang bör
kunna medges att fordonet far föras till närmaste lämpliga uppställnings-
plats etc. Någon särskild föreskrift härom har därför inte tagits in i lag-
texten.

Förfarande och överklagande

33 §

Utöver de frågor som Vägverket enligt bestämmelsen har att pröva är
Vägverket beslutsmyndighet även i fråga om godtagande av ansvarig
företrädare för juridisk person enligt 31 § tredje stycket.

34 f

Överklagande kan ske till Länsrätten i Örebro län i bl.a. sådana frågor
om saluvagnslicens och tillfällig registrering m.m. som avses i 19-24, 28
och 31 §§. Det innebär att de möjligheter till överklagande till allmän
förvaltningsdomstol som i dag finns vad gäller motsvarigheten till till-
fällig registrering ersätts av en överklagandemöjlighet till en särskild
allmän förvaltningsdomstol. Såväl beslut om information enligt person-
uppgiftslagen (1998:204) som beslut om rättelse enligt samma lag-de
senare på inrådan av Lagrådet - skall kunna överklagas i samma ordning
(se avsnitt 7.14). Bestämmelsen är i förhållande till lagrådsremissen den
1 februari 2001 justerad så att orden ”rättelse eller” har lagts till medan
hänvisningen till ”26 §” personuppgiftslagen är borttagen. I fråga om
talerätt och överklagandetid m.m. finns regler i förvaltningslagen
(1986:223). Undantag från de generellt gällande principerna är avsett
endast i den mån det är angivet i lagen. Taleberättigad är således
exempelvis endast den som beslutet angår om det gått honom emot (22 §
förvaltningslagen).

Prop. 2000/01:95

107

Bemyndigandcn

Prop. 2000/01:95

36 §

Den nuvarande bilregisterkungörelsen reglerar såväl registreringsplikten
som undantag från denna. Lagrådet har i sitt yttrande den 22 maj 2000
påpekat att en generell möjlighet for regeringen att meddela undantag
från registreringsplikten torde ha omedelbar betydelse för skattskyldig-
heten och därför inte är tillåten enligt regeringsformen. Registrerings-
plikten och undantag från denna samt de särskilda brukanderegler som
knutits till registreringsplikten har därför arbetats in i lagen. Undantag
kan dock meddelas i enskilda fall enligt denna bestämmelse, jfr 86 § bil-
registerkungörclsen, och undantag far förenas med villkor. Bestämmel-
sen överensstämmer i så motto även med vad som stadgas i 8 kap. 1 §
yrkestrafiklagen (1998:490).

37?

T paragrafen bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om särskilda
begränsningar i fråga om samköming och avseende rätten att bevara
uppgifter. Den nya lagen om vägtrafikregister är avsedd att fastställa en
yttre ram för behandling av personuppgifter samtidigt som regeringen i
nu nämnda avseenden bemyndigas att meddela begränsningar till skydd
för den enskildes integritet. Frågan om samköming behandlas i avsnitt
7.10. Frågan om bevarande och gallring av uppgifter behandlas i avsnitt
7.12.

35?

Bestämmelsen har ursprungligen utformats efter mönster i 10 kap. 1 §
körkortslagen (1998:488) och 8 kap. 2 § yrkestrafiklagen. Lagrådet anser
i sitt yttrande den 22 maj 2000 att det av bemyndigandet klart bör framgå
vilka ämnen de ytterligare föreskrifterna kan komma att reglera mot bak-
grund av att vissa föreskrifter avses vara straffsanktionerade (jfr även
8 kap. 3 och 7 §§ regeringsformen). Bestämmelsen gäller ett bemyn-
digande att meddela föreskrifter i de avseenden som särskilt anges i be-
stämmelsen. Med ytterligare föreskrifter i fråga om registrering av
fordon avses exempelvis bestämmelser om att viss registreringsskylt är
obligatorisk och att skylten skall vara möjlig att avläsa. Sådana bestäm-
melser om registreringen kan komma att bli straffsanktionerade. Para-
grafen avser således att klargöra att regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter som går utöver rena
verkställighetsföreskrifter. Lagrådet har i yttrandet den 15 februari 2001
framhållit att bemyndigandet såvitt avser möjligheten att meddela ytter-
ligare föreskrifter i fråga om registrering av fordon som omfattas av
lagen och i fråga om saluvagnslicens bör preciseras bättre. I enlighet med
Lagrådets förslag har därför i bestämmelsen angetts att föreskrifter far
meddelas i fråga om andra förpliktelser beträffande registrering av
fordon och saluvagnslicens än dem som framgår av lagen, dock att före-
skrifterna inte far avse skatt.

39?

Jämför t.ex. 8 kap. 3 § yrkestrafiklagen.

108

11.2

Förslaget till lag om vägtrafikdefinitioner

Prop. 2000/01:95

Första stycket anger i vilka fall lagen är avsedd att tillämpas.

I andra stycket föreskrivs att bestämmelserna i respektive författning för
visst slag av fordon som huvudregel gäller även chassi till sådant fordon.
Motsvarande bestämmelse återfinns i samtliga de författningar lagen
huvudsakligen bygger på t.ex. 5 § fordonskungörelsen och 6 § bil-
registerkungörelsen. Bestämmelsen far generell giltighet och tas in i
denna lag.

I bestämmelsen har fordons- och viktbegrepp från främst terrängtrafik-
kungörelsen (1972:594), fordonskungörelsen, bilregisterkungörelsen,
körkortsförordningen (1998:980) samt trafikförordningen (1998:1276)
förts samman. Den definition som finns i författningarna av lätt motor-
cykel med förbränningsmotor har anpassats till att lätt motorcykel kan ha
motor av annan typ. För att motorcykel som drivs av en annan motor än
förbränningsmotor skall betecknas som lätt motorcykel bör nämligen
endast en effektgräns gälla. Motorns nettoeffekt har genomgående an-
vänts som kriterium för de fordon som definieras med ledning av motor-
styrkan. Vissa fordonsbegrepp av icke grundläggande karaktär kommer
alltjämt att regleras i förordningsform t.ex. temperaturkontrollerat fordon
och lastlängd.

Bestämmelsen motsvarar bestämmelserna i bl.a. 4 § första stycket
fordonskungörelsen och 5 § första stycket bilregisterkungörelsen. I all-
mänhet torde ett fordon utan svårighet kunna hänföras till ett fordonsslag
med tillämpning av 2 §. Om detta inte skulle låta sig göras får beslut om
klassificering tas i det enskilda fallet. Om det i undantagsfall skulle
finnas fog för en annan lösning bör den kunna medges med tillämpning
av 4 §.

Undantagsbestämmelsen är avsedd att inbegripa såväl de undantagsmöj-
ligheter som finns i dag t.ex. i de fall det finns skäl att hänföra ett visst
fordon, en viss fordonstyp eller en viss grupp av fordon till ett annat slag
av fordon än som skulle bli fallet enligt 2 § (jfr t.ex. 4 § andra stycket
fordonskungörelsen), som andra former av undantag.

11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:435) om
överlastavgift

la§

En hänvisning till lagen om vägtrafikdefinitioner tas in i en ny paragraf i
lagen eftersom fordons- och viktdefinitionema är av central betydelse vid
tillämpning av lagens bestämmelser.

109

Ändringarna är endast redaktionella.

Prop. 2000/01:95

11.4     Förslaget till lag om ändring i körkortslagen
(1998:488)

1 kap.

I bestämmelsen preciseras respektive infors definitioner av begreppen
körkort, traktorkort, körkortstillstånd och körkortshavare, eftersom dessa
begrepp är av större betydelse. Definitionen av körkort och traktorkort
ansluter till den nuvarande lydelsen av 1 kap. 1 § körkortslagen och be-
greppen körkortstillstånd och körkortshavare förs över till körkortslagen
från körkortsförordningen.

Bestämmelsen är ny och hänvisar vad beträffar betydelsen av fordons-
och viktbegreppen till lagen om vägtrafikdefinitioner.

Definitionen av begreppet permanent bosättning återfinns i dag i kör-
kortsförordningen. Begreppet är av central betydelse och definieras där-
för i lagen. Syftet med bestämmelsens andra stycke är att klargöra var en
person kan anses permanent bosatt om han har yrkesmässig anknytning
till en annan stat än den han har personlig anknytning till. För permanent
bosättningsort (eng: normal rcsidence) finns en liknande definition i
artikel 9 i rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort.
Jämfört ined lydelsen i körkortsförordningen har lydelsen ändrats något
då den förstnämnda, som är hämtad från den svenska språkversionen av
direktivet, fokuserar på vilken plats i ett land som är att anse som bosätt-
ningsort. Avsikten är dock att klargöra vad som är att anse som en
permanent bosättning i körkortslagens mening. Som Lagrådet framhållit
i sitt yttrande den 22 maj 2000 är i sammanhanget av saklig betydelse
endast i vilken av flera stater som personen bor.

11.5     Övriga lagförslag

Vissa hänvisningar har ändrats med anledning av den föreslagna lagen
om vägtrafikdefinitioner.

Viss terminologi har ändrats på grund av att befintliga bil-, körkorts-,
yrkestrafik-, felparkerings- och förarprovsregistren slås samman till ett
vägtrafikregister, vilket föranleder vissa följdändringar. Särskilt bör här
nämnas ändringen i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:620) om
belastningsregister, se närmare avsnitt 9. Vad beträffar bilskrotnings-
lagen (1975:343) gäller att skrotningspremie kan betalas ut på grund av
skrotningsintyg (4 §). Regeringen har i prop. 2000/01:47 föreslagit bl.a.
att skrotningspremie skall kunna betalas även för bilar som avregistrerats

110

enligt 61 § bilregisterkungörelsen (1972:599). Miljö- och jordbruks-
utskottet har i betänkande (2000/01:MJU13) instämt i regeringens förslag
i denna del. I yttrandet den 15 februari 2001 har Lagrådet förordat att bil-
registerkungörelsen upphävs genom lagen om vägtrafikregister. Som
konsekvens härav föreslås nu 4 § andra och tredje styckena bilskrot-
ningslagen uppta de villkor för skotningspremie som följer av 61 § bil-
registerkungörelsen. Ändringen är av redaktionell karaktär.

Vissa följdändringar har även gjorts med anledning av att de nu-
varande registerförfattningama är avsedda att ersättas av, utöver den i
lagrådsremissen behandlade lagen om vägtrafikregister, en förordning
om vägtrafikregister.

Med anledning av att de nuvarande bestämmelserna om införande av
fordon i exportvagnsförteckning och om interims- och turistvagns-
licensema sammanförs inom vägtrafikregistreringen i institutet tillfällig
registrering ändras lagen (1976:206) om felparkeringsavgift, lagen
(1984:318) om kontrollavgift för olovlig parkering, fordonsskattelagen
(1988:327), mervärdesskattelagen (1994:200) och lagen (1997:1137) om
vägavgift för vissa tunga fordon. Någon ändring av nuvarande reglering i
övrigt är inte avsedd.

Eftersom vägtrafikkungörelsen (1972:603) ersatts av trafikförord-
ningen (1998:1276) ändras hänvisningen i lagen (1971:965) om straff för
trafikbrott som begåtts utomlands.

Prop. 2000/01:95

111

Sammanfattning av betänkandet Vägtrafikregistrering B™fga2i00/01-95
(SOU 1998:162)

Utredningsuppdraget går ut på att göra en översyn av gällande författ-
ningar inom vägtrafikrcgisterområdet och utarbeta förslag till de författ-
ningsregleringar som bedöms nödvändiga. Huvudsyftet är att förenkla,
modernisera och effektivisera regclsystemet.Vi har under utrednings-
arbetet gått igenom författningsmaterian och gjort oss en bild av hur den
tillämpas i praktiken. Vi har analyserat luckor i regelverket och de
problem som dessa och föråldrade och otidsenliga bestämmelser ger
upphov till. I samråd med de tillämpande myndigheterna har vi tagit fram
förslag till lösningar inom varje verksamhetsdel.

Genomgången av författningsområdet och den redaktionella översynen
har mynnat ut i en lag och en förordning om vägtrafikregister.

Våra förslag innehåller också en lag och en förordning om vägtrafik-
definitioner samt en skiss till förordning om avgifter inom vägtrafik-
området.

De sakliga ändringar som föreslås inom dc olika delområdena innebär i
huvudsak följande.

(Redogörelsen begränsas här till att huvudsakligen avse de delar som
berör utredningens lagförslag och föreslagna ändringar i förordningar
som är av betydelse för utformningen av viss lagtext.)

Författningsregleringen i stort

För att tillgodose regeringsformens krav på lagform anges de grund-
läggande kriterierna för fordonsregistreringen och därmed bl.a. för ut-
taget av fordonsskatt, dvs. registreringsplikten, i lagen om vägtrafik-
register.

Även dc från integritetssynpunkt viktiga ändamålen och avgräns-
ningama för personregistreringen får lagform, liksom övergripande
registerfrågor i anslutning till personuppgiftslagens reglering.

Ett samlat väglrafikregister föreslås för att tillgodose de behov som
samhället har av kontroll, identifiering och information på vägtrafik-
området utifrån de krav som trafiksäkerheten, miljön och andra för väg-
trafiken betydelsefulla omständigheter ställer. De registrerade upp-
gifterna får för det första avse fordon och fordonsägare, bl.a. uppgifter
som behövs för trafikförsäkring, uttag av fordonsskatt och kontroll av
felparkeringsavgifter. Uppgifterna får för det andra avse den som ansöker
om, har eller har haft behörighet att föra fordon eller någon annan person
som registreras, om det behövs för att underlätta handläggningen av kör-
kortsärenden. Uppgifterna får för det tredje avse den som ansöker om,
har eller har haft tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik eller bilut-
hyrning.

Övriga bestämmelser på området samlas i förordningen om vägtrafik-
register.

112

Definitioner

De centrala definitionerna på vägtrafikområdet, dvs. främst fordons- och
viktbegreppen, lagfästs. Övriga definitioner samlas i en förordning.

De nu gällande definitionerna har, med endast mindre redaktionella
justeringar, förts över från gällande rätt. De i definitionsförfattningama
upptagna definitionerna äger allmän giltighet. I vad mån man sedan på
varje särskilt område väljer att hänvisa till lagen eller helt enkelt förut-
sätter att lagens begreppskatalog skall gälla far avgöras från fall till fall.

Tillgång till registeruppgifterna - integritetsfrågor

Integritets- och sekretessfrågor behandlas utförligt. Den för registret
huvudansvariga myndigheten Vägverket skall ansvara för avvägningen
mellan effektivitet, uppgiftsbehov och integritetsaspekter i samband med
verksamheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-
mer, dvs. i praktiken Vägverket, bemyndigas att meddela föreskrifter om
utlämnande av uppgifter ur registret. Häri ingår bl.a. befogenhet att be-
sluta om s.k. direktåtkomst till registret i enlighet med vad som följer av
personuppgiftslagens generella bestämmelser om behandling av upp-
gifter.

Som sökbegrepp i vägtrafikregistret får användas de uppgifter som får
ingå i registret. Regeringen far föreskriva begränsningar av rätten att an-
vända sökbegrepp. Därvid måste en avvägning ske mellan effektivitets-
kraven och risken för integritetsintrång.

För vägtrafikregistrets del finns det behov av samköming i den ut-
sträckning som gäller i dag, dvs. med polisen, skattemyndigheterna, bil-
provningen, försäkringsbolagen och ytterligare någon eller några myn-
digheter. Varje sådan åtgärd kräver att integritetsaspektema beaktas.
Regeringen ges rätt att föreskriva de begränsningar som kan anses på-
kallade.

Vi föreslår att det i sekretesslagstiftningen införs ett omvänt skade-
rekvisit för uppgifter i vägtrafikregistret om personnummer och för upp-
gifter om bild och namnteckning i det s.k. bildregister som Vägverket
för, dvs. nämnda uppgifter skall få lämnas ut endast om det står klart att
utlämnandet inte kan vålla men för den registrerade eller någon honom
närstående. Samma regler bör också gälla i fråga om underlag för taxi-
förarlegitimation. Med hänsyn till den förestående översynen av
sekretesslagstiftningen i bl.a. redaktionellt hänseende lämnas inte något
förslag till utformningen av de föreslagna ändringarna (främst 7 kap.
15 § sekretesslagen).

Fordonsregistrering

Registrering i vägtrafikregistret är enligt den huvudregel som uttrycks i
lagen om vägtrafikregister en förutsättning för att bruka ett fordon i trafik
i landet. Förordningen om vägtrafikregister innehåller vissa undantag
från den regeln.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 1

113

Saluvagnsregistrering

Reglerna om saluvagnslicens, som vi kallar saluvagnsrcgistrering, refor-
meras i viss omfattning.

Tillfällig registrering

De skilda formerna av interimistisk registrering av fordon - export-
vagnslicens, interimslicens och turistvagnslicens - förs samman till ett
enhetligt regelsystem, tillfällig registrering. Bestämmelserna omfattar
såväl EU/EES-fordon som s.k. tredjelandsfordon och differentieras be-
roende på om fordonet efter cn viss tid skall ordinärt registreras i väg-
trafikregistret eller ej. Förfarandet omfattar även begagnade fordon som
skall exporteras.

Samtliga myndighetsuppgifter som rör tillfällig registrering läggs på
Vägverket.

Giltighetstiden för tillfällig registrering differentieras mellan en månad
och ett år beroende på om fordonet skall registreras ordinärt i vägtrafik-
registret eller ej.

Bevarande och gallring av uppgifter - utdrag ur registret

Uppgifter som inte längre behövs för sitt ändamål skall gallras.

Straffbestämmelser m.m.

Det skall genomgående krävas subjektivt rekvisit (uppsåt eller oaktsam-
het) i fråga om brott mot bestämmelserna på vägtrafikregisterområdet.

En vidare straffskala än i dag föreslås vid brott mot de grundläggande
bestämmelserna om registreringsplikten. Med hänsyn till dc allvarligare
överträdelserna - exempelvis fall där någon systematiskt med ett eller
flera fordon åsidosätter bestämmelserna på området, kanske i yrkes-
mässig verksamhet - föreslås därför fängelse i högst sex månader ingå i
straffskalan. För övriga överträdelser föreslår vi böter eller penningböter.

Konsekvenser av förslagen

De förslag som vi lämnar innebär en rad förändringar av författnings-
strukturen. Dessa kommer på flera viktiga delområden att leda till effek-
tiviseringar, vilket i sig kommer att medföra förenklade rutiner för de
tillämpande myndigheterna och i förlängningen också för allmänheten.

I ett övergångsskede kommer vissa investeringskostnader av engångs-
natur för den centrala myndigheten Vägverket att uppstå. Vi bedömer
dock att dessa kan tas ut inom ramen för Vägverkets ordinarie anslag för
utveckling och systemarbete. Förslagen kan därför som helhet inte väntas
få några nämnvärda statsfinanisella konsekvenser.

Förslagen kan i stort bedömas som regionalpolitiskt neutrala.

Förslagen kan inte heller, till följd av utredningsuppdragets och
ämnesområdets karaktär, väntas få några effekter på jämställdheten.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 1

114

Förslagen om att infora ett omvänt skaderekvisit vid tillämpningen av
sekretesslagens bestämmelser for uppgift om personnummer och kör-
kortsbild jämte namnteckning kan forväntas få positiva effekter för
brottsbekämpningen och det brottsförebyggande arbetet i stort.

Ikraftträdande m.m.

Frågan om tidpunkten för ikraftträdande av de författningar som vi före-
slår får i nuläget lämnas öppen.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 1

115

Lagförslagen i SOU 1998:162

Förslag till lag om vägtrafikregister

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller registrering av uppgifter om personer samt motor-
drivna fordon och släpfordon (vägtrafikuppgifter) i ett vägtrafikregister.

Lagen gäller dock inte

1. fordon, som tillhör staten och är tillverkade för särskilda militära
ändamål,

2. motordrivna fordon som är avsedda att föras av gående eller släp-
fordon som har kopplats till något sådant fordon, eller

3. mopeder klass II.

2 § I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som tillämpas
på vägtrafikuppgifter som utgör personuppgifter i den mån det inte finns
några avvikande bestämmelser i denna lag eller i en förordning som har
beslutats med stöd av den.

Definitioner

3 § Fordonsbegreppen i denna lag har samma betydelse som i lagen
(0000:000) om vägtrafikdefinitioner.

4 § Bestämmelserna i denna lag om ägaren av ett fordon tillämpas på
innehavaren, när det är fråga om fordon som

1. innehas på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt,
eller

2. innehas med nyttjanderätt för cn bestämd tid om minst ett år.

Vägtrafikregistrcts ändamål och innehåll

5 § Vägtrafikregistret förs för att tillgodose de behov av kontroll, identi-
fiering och information som trafiksäkerhet, miljö och andra för väg-
trafiken betydelsefulla omständigheter föranleder i fråga om

1. fordon och fordonsägare,

2. a) den som ansöker om, har eller har haft behörighet att föra fordon
enligt körkortslagen (1998:488), yrkestrafiklagen (1998:490) eller någon
annan författning,

b) annan person, om det behövs för att underlätta handläggningen av
körkortsärenden, samt

3. den som ansöker om, har eller har haft tillstånd att bedriva yrkes-
mässig trafik enligt yrkestrafiklagen eller någon annan författning eller
biluthyrning enligt lagen (1998:492) om biluthyrning.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 2

116

Av trafikskadelagen (1975:1410) och fordonsskattelagen (1988:327) Prop. 2000/01:95
framgår att uppgifter i vägtrafikregistret ligger till grund för trafikförsäk- Bilaga 2
ringsplikt och beskattning av fordon.

6 § I vägtrafikregistret förs i enlighet med de i 5 § angivna ändamålen in
uppgifter som avser

1. motordrivna fordon och släpfordon samt ägare till dessa,

2. a) behörigheten enligt körkortslagen (1998:488) att föra fordon,

b) förarutbildning och förarprov,

c) det som i övrigt behövs för tillämpningen av körkortslagen och i
anslutning därtill meddelade föreskrifter,

3. a) behörigheten att föra fordon i yrkesmässig trafik och rätten att be-
driva yrkesmässig trafik och biluthyrning,

b) det som i övrigt behövs för tillämpningen av yrkestrafiklagen
(1998:490) och lagen (1998:492) om biluthyrning samt i anslutning där-
till meddelade föreskrifter och för tillämpningen av bestämmelser om
tillstånd till internationella person- eller godstransporter,

4. innehav i andra fall än som avses ovan av särskilda behörighets-
handlingar som krävs för att föra ett visst slag av motordrivna fordon.

Dessutom förs i registret in uppgifter som behövs för kontroll av att
felparkeringsavgifter enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift be-
talas och att influtna medel redovisas.

I registret far inte föras in uppgifter om sådana domar och beslut be-
träffande påföljder för brott m.m. som avses i lagen (1998:620) om be-
lastningsregister eller om sådana misstankar om brott som avses i lagen
(1998:621) om misstankeregister.

Registrering som förutsättning for rätt att bruka fordon

7 § Ett motordrivet fordon skall vara registrerat i vägtrafikregistret för
att få brukas. Detsamma gäller i fråga om ett släpfordon som dras av ett
motordrivet fordon.

Ansvaret för behandlingen av vägtrafikuppgifter

8 § Den myndighet som regeringen bestämmer för vägtrafikregistret och
har det övergripande ansvaret för behandlingen av vägtrafikuppgifter.

Samkörning

9 § En myndighet som ansvarar för behandlingen av uppgifter i väg-
trafikregistret far för de ändamål som anges i 5 § hämta uppgifter till
registret genom samköming.

Sökbegrepp

10 § Som sökbegrepp får användas uppgifter som enligt 6 § far ingå i
vägtrafikregistret.

117

Gallring

11 § Uppgifter som inte längre behövs för sitt ändamål skall gallras.

Rättelse och skadestånd

12 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och
skadestånd gäller även vid behandling av personuppgifter enligt denna
lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Straffbestämmelser

13 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet brukar ett fordon i strid
mot 7 § döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Till samma straff döms ägaren, om han uppsåtligen eller av oaktsamhet
har underlåtit att göra vad som skäligen har kunnat krävas av honom för
att hindra att fordonet brukades.

Den som innehar fordonet med nyttjanderätt för obestämd tid eller för
cn bestämd tid som understiger ett år och har befogenhet att bestämma
om förare av fordonet eller anlitar någon annan förare än den som ägaren
har utsett döms i ägarens ställe enligt andra stycket.

14 § I fråga om ett fordon som ägs eller brukas av staten eller en kom-
mun tillämpas bestämmelserna i denna lag eller med stöd därav med-
delade föreskrifter om ansvar för ägare eller brukare av fordon på
förarens närmaste förman. Om denne har gjort vad som skäligen har
kunnat krävas av honom för att förebygga en förseelse och sker ändå en
sådan på grund av en överordnads åtgärd eller vållande, tillämpas be-
stämmelserna om ansvar för ägare eller brukare på den överordnade.

I fråga om ett fordon som ägs eller brukas av ett oskiflat dödsbo eller
ett konkursbo tillämpas de bestämmelser om ansvar som anges i första
stycket på den eller dem som har rätt att företräda boet.

I fråga om ett fordon som ägs eller brukas av ett bolag, en förening, en
stiftelse eller någon annan juridisk person tillämpas de bestämmelser om
ansvar som anges i första stycket på den eller dem som har rätt att före-
träda den juridiska personen eller på den som på begäran har godtagits
som ansvarig företrädare för denne.

Hindrande av fortsatt färd

15 § Om ett fordon brukas i strid mot 7 § eller en föreskrift som har
meddelats med stöd av lagen skall en polisman hindra fortsatt färd, om
den medför en påtaglig fara för trafiksäkerheten eller annars utgör en
väsentlig olägenhet.

Bemyndiganden

16 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag,
samt meddela föreskrifter om

Prop. 2000/01:95

Bilaga 2

118

1. utlämnande av uppgifter ur vägtrafikregistret,

2. rätten att i Sverige bruka fordon som hör hemma i något annat land,

3. registrering av fordon i ett militärt fordonsregister,

4. registrering av fordon som används av räddningskåren under utbild-
ning och höjd beredskap,

5. avgifter för registrering enligt denna lag.

17 § Regeringen far föreskriva begränsningar av rätten till samköming
enligt 9 § och av rätten att använda sökbegrepp enligt 10 §.

18 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far
föreskriva eller i enskilda fall medge undantag från registreringsplikten
enligt 7 §. Undantag får förenas med villkor.

19 § Om riket är i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utom-
ordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari
riket har befunnit sig far regeringen föreskriva att lagen helt eller delvis
inte skall tillämpas.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 2

1. Denna lag träder i kraft den ...

2. Vad som i en lag eller någon annan författning sägs om bilregistret,
körkortsregistret, yrkestrafikregistret eller registret över felparkeringsav-
gifter skall i stället avse vägtrafikregistret.

119

Förslag till lag om vägtrafikdefinitioner

Härigenom föreskrivs följande.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 2

1 § De beteckningar som finns i 2 § med där angiven betydelse är av-
sedda att användas i andra författningar i den utsträckning som föreskrivs
i dessa.

Det som i denna lag eller i någon författning som avses i första stycket
sägs i fråga om ett visst slag av fordon tillämpas även på chassi till ett
sådant fordon. Detta gäller dock inte i fall då något annat särskilt före-
skrivs.

Beteckning

Betydelse

Axcltryck

Den sammanlagda statiska vikt som hjulen på en hjul-
axel för över till vägbanan

Bil

Ett motorfordon som är försett med tre eller flera hjul
eller medar eller med band och som inte är att anse
som en motorcykel eller en moped.

Bilar delas in i personbilar, lastbilar och bussar

Boggi

Två hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes avstånd
som är mindre än 2,0 meter

Boggi tryck

Den sammanlagda statiska vikt som hjulen i en boggi
för över till vägbanan

Bruttovikt
fordon

på Den sammanlagda statiska vikt som samtliga fordon
på hjul, band eller medar på ett fordon vid ett visst
tillfälle för över till vägbanan

Buss

En bil som är inrättad för transport av flera än åtta
personer utöver föraren, även om bilen dessutom är
inrättad för något annat ändamål

Cykel

1. Ett fordon som är avsett att drivas med tramp- eller
vevanordning och inte är ett lekfordon.

2. En eldriven rullstol som förs av den åkande och är
konstruerad för en hastighet av högst 15 kilometer i
timmen

Cykelkärra

Ett fordon som är avsett att dras av en moped klass II
eller en cykel och inte är en sidvagn. En tillkopplad
cykelkärra anses dock inte som ett särskilt fordon

Dolly

En släpkärra som är avsedd att vara styraxel för en
pähängsvagn och som är utrustad med cn kopplings-
anordning (vändskiva) för en pähängsvagn

120

Efterfordon

Ett fordon som är kopplat till en bil, en traktor, ett Prop. 2000/01:95
motorredskap eller ett terrängmotorfordon och som Bilaga 2
inte är ett släpfordon eller ett terrängsläp

Fordon

En anordning på hjul, band, medar eller liknande som
är inrättad för fard på marken och inte löper på skenor.
Fordon delas in i motordrivna fordon, släpfordon,
terrängsläp, efterfordon, sidvagnar, cyklar, hästfordon
och övriga fordon

Fordonståg

Ett motordrivet fordon med ett eller flera tillkopplade
fordon

Hästfordon

Ett fordon som är förspänt med dragare

Jordbrukstraktor

En traktor som enligt fordonsskattelagen (1988:327)
hänförs till klass II

Lastbil

En bil som inte är att anse som en personbil eller en
buss.

Lastbilar delas in i lätta och tunga lastbilar

Lekfordon

Ett fordon som är avsett uteslutande för lek

Lätt lastbil

En lastbil med totalvikt av högst 3,5 ton

Lätt motorcykel

En motorcykel vars motor har en slagvolym av högst

125 kubikcentimeter och en effekt av högst
11 kilowatt

Lätt släpfordon

1. Ett släpfordon med totalvikt av högst 750 kilogram

2. Ett släpfordon med totalvikt över 750 kilogram
under förutsättning att den inte överstiger drag-
fordonets tjänstevikt och att dragfordonets och släp-
fordonets sammanlagda totalvikt inte överstiger 3,5
ton

Lätt terrängvagn

En terrängvagn vars tjänstevikt är högst 2 ton

Skillnaden mellan fordonets totalvikt och tjänstevikt

Maximilast för
ett motorfordon,
en traktor, ett
motorredskap, ett
terrängfordon, ett
släpfordon eller
en sidvagn

Moped           Ett motorfordon som är konstruerat för en hastighet av

högst 45 kilometer i timmen och som har

1. två eller tre hjul samt, om det drivs av en för-
bränningsmotor, denna har en slagvolym av högst 50

121

kubikcentimeter, eller                                Prop. 2000/01:95

2. fyra hjul och cn massa utan last som understiger Bilaga 2

350 kilogram samt

a) om det drivs av en förbränningsmotor, denna har en
slagvolym av högst 50 kubikcentimeter, eller

b) om det är försett med någon annan typ av motor,
denna har en maximal nettoeffekt av högst 4 kilowatt.

Vid beräkningen av en mopeds massa skall i fråga om

ett eldrivet fordon batterierna inte räknas in.

Mopeder delas in i klass I och klass 11

Moped klass 1

En moped som inte hör till klass II

Moped klass II

En moped med pedaler som är konstruerad för cn
hastighet av högst 25 kilometer i timmen och som har
en motor vars effekt inte överstiger 1 kilowatt

Motorcykel

1. Ett motorfordon på två hjul eller tre symmetriskt
placerade hjul som är konstruerat för en hastighet
överstigande 45 kilometer i timmen samt, om det drivs
av cn förbränningsmotor, denna har en slagvolym
överstigande 50 kubikcentimeter.

2. Ett motorfordon på fyra hjul och en massa utan last
som understiger 400 kilogram eller 550 kilogram för
transportfordon och vars maximala nettomotoreffekt
inte överstiger 15 kilowatt, dock ej moped.

Vid beräkningen av cn motorcykels vikt skall i fråga
om ett eldrivet fordon batterierna inte räknas in.

Motorcyklar delas in i lätta och tunga motorcyklar

Motordrivet
fordon

Ett fordon som för framdrivande är försett med motor,
dock inte ett flygplan eller en sådan eldriven rullstol
som är att hänföra till cykel.

Motordrivna fordon delas in i motorfordon, traktorer,
motorredskap och terrängmotorfordon

Motorfordon

Ett motordrivet fordon som inte är ett terrängmotor-
fordon och som är inrättat

1. huvudsakligen för att självständigt användas till
person- eller godsbefordran, eller

2. för något annat ändamål än som anges under 1, om
fordonet inte är att anse som en traktor eller ett motor-
redskap.

Motorfordon delas in i bilar, motorcyklar och mopeder

Motorredskap

Ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen
som ett arbetsredskap eller för kortare förflyttningar av
gods.

Motorredskap delas in i klass I och klass II

122

Motorredskap
klass I

Ett motorredskap som är konstruerat för en högsta Prop. 2000/01:95
hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen        Bilaga 2

Motorredskap-
klass II

Ett motorredskap som är konstruerat för en hastighet
av högst 30 kilometer i timmen

Personbil

En bil som är inrättad huvudsakligen för befordran av
personer, dock högst förare och åtta passagerare

Pähängsvagn

En släpvagn som är inrättad för att genom tapp med
vändskiva eller liknande anordning förenas med en bil,
en traktor eller ett motorredskap och som är så utförd
att chassiet eller karosseriet vilar direkt på det
dragande fordonet

Sidvagn

Ett fordon som är inrättat för att kopplas vid sidan av
en tvåhjulig motorcykel eller en cykel. En tillkopplad
sidvagn anses dock inte som ett särskilt fordon

Släpfordon

Ett fordon som är inrättat för koppling till en bil, en
motorcykel, en moped klass I, en traktor eller ett
motorredskap och avsett för person- eller godsbe-
fordran eller för att bära en anordning för att driva
dessa fordon. Släpfordon delas in i släpvagnar och
släpslädar

Släpsläde

Ett släpfordon på medar

Släpkärra

En släpvagn med oledad dragstång där den statiskt
vertikala last som förs över till dragfordonet inte
överskrider 10 procent av släpvagnens totalvikt eller
1 ton

Släpvagn

Ett släpfordon på hjul eller band

Släpvagnsvikt

Den sammanlagda vikten av en släpvagns egenvikt
och last

Terrängfordon

Ett terrängmotorfordon eller ett terrängsläp

Terrängmotor-
fordon

Ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen
för att självständigt användas till person- eller godsbe-
fordran i terräng. Terrängmotorfordon delas in i
terrängvagnar och terrängskotrar

Terrängskoter

Ett terrängmotorfordon med en tjänstevikt av högst

400 kilogram

Terrängsläp

Ett fordon som är inrättat för att dras av ett terräng-
motorfordon och inte är något släpfordon

123

Terrängvagn Ett terrängmotorfordon med cn tjänstevikt över Prop. 2000/01:95

400 kilogram.                                        Bilaga 2

Terrängvagnar delas in i lätta och tunga terrängvagnar

Tjänstevikt på en
bil, en traktor, ett
motorredskap
eller cn tung
terrängvagn

Den sammanlagda vikten av

- fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick med det
tyngsta karosseri som hör till fordonet,

- verktyg och reservhjul som hör till fordonet,

- bränsle, smörjolja och vatten, samt

- lbraren

Tjänstevikt på en
motorcykel eller
en moped

Den sammanlagda vikten av

- fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick utan sid-
vagn,

- verktyg som hör till fordonet,

- bränsle, smörjolja och vatten

Tjänstevikt på ett Vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick
släpfordon, ett med det tyngsta karosseri som hör till fordonet
terrängsläp eller
en sidvagn

Tjänstevikt på ett
terrängmotor-
fordon        en

terrängskoter
eller en lätt
terrängvagn

Totalvikt på en
bil, en traktor, ett
motorredskap
eller en tung
terrängvagn

Totalvikt på en
motorcykel, ett
terräng fordon
utom cn tung
terrängvagn, ett
släpfordon eller
en sidvagn

Den sammanlagda vikten av

- fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick med det
tyngsta karosseri som hör till fordonet,

- verktyg som hör till fordonet, samt

- bränsle, smörjolja och vatten.

För en tung terrängvagn räknas även vikten av föraren
och reservhjul med

Summan av fordonets tjänstevikt och den beräknade
vikten av det största antal personer utom föraren och
den största mängd gods som fordonet är inrättat för

Summan av fordonets tjänstevikt och den beräknade
vikten av det största antal personer och den största
mängd gods som fordonet är inrättat för. I totalvikten
för en motorcykel ingår inte sidvagnens totalvikt.

Trafiktraktor

En traktor som enligt fordonsskattelagen (1988:327)
hänförs till klass I

Traktor

Ett motordrivet fordon med minst två hjulaxlar som är
inrättat huvudsakligen för att dra ett annat fordon eller
ett arbetsredskap och som är konstruerat för en hastig-
het av högst 40 kilometer i timmen och endast med

124

svårighet kan ändras till högre hastighet. En traktor far Prop. 2000/01:95
vara utrustad för transport av gods och för befordran Bilaga 2
av passagerare

Traktortåg

En traktor med ett eller flera tillkopplade släpfordon

Trippelaxel

Tre hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes avstånd
mellan den första och den tredje axeln som är mindre
än 5,0 meter

Trippelaxeltryck

Den sammanlagda statiska vikt som hjulen i en
trippelaxel för över till vägbanan

Tung lastbil

En lastbil med totalvikt över 3,5 ton

Tung motorcykel

En motorcykel vars motor har en slagvolym som över-
stiger 125 kubikcentimeter eller en effekt som över-
stiger 11 kilowatt

Tung    terräng-

vagn

En terrängvagn med en tjänstevikt över 2 ton

Tungt släpfordon

Ett annat släpfordon än ett lätt släpfordon

3 § Om det i fråga om ett visst fordon eller en viss fordonstyp inte med
ledning av 2 § kan bestämmas till vilket slag av fordon som fordonet
eller fordonstypen skall höra, beslutar den myndighet som regeringen
bestämmer i frågan.

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-
skriva eller i enskilda fall medge undantag från denna lag.

5 § Regeringen far meddela ytterligare föreskrifter om vägtrafikdefini-
tioner.

Denna lag träder i kraft den ...

125

Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om
överlastavgift

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:435) om överlastavgift

dels att 8 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande
lydelse.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1Ǥ

Fordons- och viktbegreppen i
denna lag har samma betydelse
som i lagen (0000:000) om väg-
trafikdefinitioner.

8§‘

I fråga om ett motordrivet
fordon, som är registrerat här i
landet, eller en släpvagn, som dras
av ett sådant fordon, påförs över-
lastavgift genom beslut av läns-
styrelsen i det län där den i väg-
. trafikregistret antecknade ägaren
av det motordrivna fordonet har sin
adress enligt registret. I fråga om
andra fordon påförs avgiften av
Länsstyrelsen i Stockholms län.

I fråga om motordrivet fordon,
som är registrerat här i landet, eller
släpvagn, som dras av sådant
fordon, påförs övcrlastavgift
genom beslut av länsstyrelsen i det
län där den i bilregistret anteck-
nade ägaren av det motordrivna
fordonet har sin adress enligt
registret. I fråga om andra fordon
påförs avgiften av Länsstyrelsen i
Stockholms län.

Övcrlastavgift får nedsättas eller efterges om särskilda omständigheter
föreligger. Detta får ske såväl i samband med prövning av ärendet om
påföring av överlastavgift som efter särskild ansökan hos länsstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den ...

Senaste lydelse 1990:1197.

126

Förslag till lag om ändring i lagen (1975:88) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter
och kommunikationer

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1975:88) med bemyndigande att
meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

!§’

Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 3 §
eller 5 § regeringsformen, om föreskrifterna gäller

1. befordran i spårbunden trafik som är avsedd för allmänheten,

2. sådan befordran i vägtrafik som ombesöijes av järnvägsföretag till
komplettering av eller som ersättning för jämvägsbefordran som avses
under 1,

4. postbefordran,

5. rätt att driva sjöfart inom Sveriges sjöterritorium med utländskt
fartyg,

6. trafikregler, sjövägmärken eller säkerhetsanordningar för sjötrafiken
inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon eller för sjötrafiken
med svenska fartyg, sjöflygplan och svävare utanför dessa områden,

7. skeppsmätning,

8. trafik på väg eller i terräng,

9. fordons beskaffenhet och utrustning,

10.  registrering eller annan 10. besiktning eller annan

kontroll av fordon,                  kontroll av fordon,

11. skyldighet för kommunerna att tillhandahålla föreskrifter och andra
uppgifter som rör förhållandena i trafiken,

12. riksfärdtjänst,

13. tillstånd att bruka svävare,

14. kör- och vilotider vid vägtransporter samt förbud mot vissa typer
av beräkningar av lön till förare vid sådana transporter,

15. användning av vattenskotrar eller annan liknande vattenfarkost.

Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om avgifter för
granskning eller kontroll enligt bestämmelse som avses i första stycket 9,
10 eller 13. Regeringen bemyndigas också att besluta om föreskrifter om
avgifter för farledsverksamheten samt om avgifter för skeppsmätning och
avgifter för tillstånd enligt första stycket 5.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den ...

Senaste lydelse 1996:525.

127

Förslag till lag om ändring i lagen (1976:339) om
saluvagnsskatt

Härigenom föreskrivs att 1-3 §§ lagen (1976:339) om saluvagnsskatt
skall ha följande lydelse.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Saluvagnsskatt skall betalas till
staten enligt denna lag för bil,
motorcykel, traktor, motorredskap
eller släpvagn, som får brukas med
stöd av saluvagnslicens enligt 38 §
bilregisterkungörelsen (1972:599).

När saluvagnslicens har med-
delats påförs saluvagnsskatt. Be-
skattningsmyndighet är Skatte-
myndigheten i Örebro län.

Skattskyldig är den för vilken
saluvagnslicensen gäller.

Föreslagen lydelse

Saluvagnsskatt skall betalas till
staten enligt denna lag för bil,
motorcykel, traktor, motorredskap
eller släpvagn, som får brukas med
stöd av saluvagnsregistrering en-
ligt 14 kap. förordningen
(0000:000) om vägtrafikregister.

När saluvagnsregistrering har
meddelats påförs saluvagnsskatt.
Beskattningsmyndighet är Skatte-
myndigheten i Örebro län.

Skattskyldig är innehavaren av
saluvagnsregistreringen.

2
Saluvagnsskatt utgår för helt kalenderår räknat med
715 kronor för bil,

125 kronor för motorcykel,

200 kronor för traktor, motorredskap eller släpvagn.

Saluvagnsskatt erlägges för det Saluvagnsskatt erläggs för det
antal fordon av varje slag som den antal fordon av varje slag som den
skattskyldige önskar använda med skattskyldige önskar använda med
stöd av licensen.                     stöd av registreringen.

Skatt anges i helt krontal, så att öretal bortfaller.

Denna lag träder i kraft den ...

1 Senaste lydelse 1998:241.

2 Senaste lydelse 1984:258.

128

Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs i fråga om fordonsskattelagen (1988:327)

dels att i 9, 10, 14, 36 och 41 §§ ordet ”bilregistret” skall bytas ut mot
”vägtrafikregistret”,

dels att 1, 6 och 66 §§ skall ha följande lydelse.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1§‘

Fordonsskatt skall betalas till staten enligt denna lag.

Beteckningar i denna lag har
samma betydelse som i fordons-
kungörelsen (1972:595) och i bil-
registerkungörelsen (1972:599),
om inte annat sägs.

Med dieselolja avses i denna lag de produkter för vilka skatt skall be-
talas enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 lagen (1994:1776) om skatt på
energi.

Fordons- och viktbegreppen i
denna lag har samma betydelse
som i lagen (0000:000) om väg-
trafikdefinitioner, om inte annat
sägs.

2

Följande fordon är skattepliktiga, Följande fordon är skattepliktiga,
om de är eller bör vara upptagna i om de är eller bör vara upptagna i
bilregistret och inte är avställda, vägtrafikregistret och inte är av-
nämligen                             ställda eller tillfälligt registrerade,

nämligen

1. motorcyklar,

2. personbilar,

3. lastbilar,

4. bussar,

5. traktorer,

6. tunga terrängvagnar,

7. motorredskap,

8. släpvagnar

Dock är släpvagnar som dras av motorredskap eller tung terrängvagn
skattepliktiga endast om motorredskapet beskattas som trafiktraktor och
terrängvagnen beskattas enligt bilaga 1, E4.

66 §3

Om skatten inte betalas i rätt tid skall den lämnas för indrivning.
Regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa
belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indriv-
ning av statliga fordringar m. m. Vid indrivning far verkställighet enligt
utsökningsbalken ske.

Fordonsskatt som skulle ha be- Fordonsskatt som skulle ha
talats men inte har betalats far betalats men inte har betalats får
sättas ned genom automatisk data- sättas ned genom automatisk data-

1 Senaste lydelse 1994:1777.

2 Senaste lydelse 1994:1777.

3 Senaste lydelse 1993:913.

129

5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 95

behandling på grundval av upp-
gifter i bilregistret. Vid återbetal-
ning av fordonsskatt skall räknas
av endast sådan fordonsskatt som
är förfallen till betalning och som
inte har betalats samt dröjsmålsav-
gift och skattetillägg som belöper
på sådan skatt och sådana avgifter
enligt bilregisterkungörelsen
(1972:599) som uppbärs i samband
med uppbörd av fordonsskatt. I
fråga om avräkningen skall 37, 38,
45 och 84 §§ tillämpas.

behandling på grundval av
uppgifter i vägtrafikregistret. Vid
återbetalning av fordonsskatt skall
räknas av endast sådan fordons-
skatt som är förfallen till betalning
och som inte har betalats samt
dröjsmålsavgift och skattetillägg
som belöper på sådan skatt och
sådana avgifter enligt förordningen
(0000:000) om avgifter inom väg-
trafikområdet som uppbärs i sam-
band med uppbörd av fordonsskatt.
I fråga om avräkningen skall 37,
38,45 och 84 §§ tillämpas.

Begäran om omprövning eller överklagande inverkar inte på skyldig-
heten att betala skatt.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den ...

130

Förslag till lag om ändring i lagen (1988:328) om fordonsskatt        2000/01.95

på utländska fordon                                             1 aga

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1988:328) om fordonsskatt på ut-
ländska fordon skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1§*

För lastbilar, bussar och andra släpvagnar än påhängsvagnar, som dras
av lastbilar eller bussar, skall betalas fordonsskatt enligt denna lag, om
fordonen har förts in till Sverige för tillfälligt brukande här och inte är
registrerade här.

Skatt tas ut endast för fordon med en totalvikt över 6 000 kilogram.

Beteckningar i denna lag har Fordons- och viktbegreppen i
samma betydelse som i fordons- denna lag har samma betydelse
skattelagen (1988:327).              som i fordonsskattelagen

(1998:327) och i lagen (0000:000)
om vägtrafikdefinitioner.

Denna lag träder i kraft den ...

Senaste lydelse 1992:1442.

131

Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1998:488)

Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen (1998:488)

dels att rubriken till 1 kap. skall ha följande lydelse,

dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1 § och 10 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 2 och 3 §§,
av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

Inledande bestämmelse

Inledande bestämmelser

Prop. 2000/01:95

Bilaga 2

Denna lag innehåller bestämmel-
ser om behörighet att köra motor-
fordon, terrängmotorfordon, traktor
och motorredskap samt om hand-
lingar som ger sådan behörighet
(körkort och traktorkort).

Bestämmelser om behörighet att
finns i yrkestrafiklagen (1998:490).

§

Denna lag innehåller bestämmel-
ser om

1.  behörighet att köra motor-
fordon, terrängmotorfordon, traktor
och motorredskap,

2. handlingar som ger sådan be-
hörighet, nämligen körkort och
traktorkort,

3. körkortstillstånd, varmed av-
ses ett meddelat tillstånd om att
sökanden uppfyller medicinska och
personliga krav för att körkort
skall få utfärdas,

4. körkortshavare, varmed avses
den som har körkortstillstånd eller
körkort.

3ra vissa fordon i yrkesmässig trafik

Fordons- och viktbegreppen i
denna lag har samma betydelse
som i lagen (0000:000) om väg-
trafikdefinitioner.

Med begreppet permanent bo-
sättning avses i denna lag bosätt-
ning på en ort under minst 185
dagar varje kalenderår

1.  till följd av personlig och
yrkesmässig anknytning eller

2. om yrkesmässig anknytning
saknas, till följd av personlig an-
knytning som präglas av nära band
mellan person och den plats där

132

han bor. För en person som har Prop. 2000/01:95
yrkesmässig respektive personlig Bilaga 2
anknytning till olika platser och
som därför omväxlande bor på
olika platser i två eller flera stater
skall dock den permanenta bosätt-
ningsorten anses vara den plats till
vilken han har personlig anknyt-
ning under förutsättning att han
med regelbundna mellanrum åter-
vänder dit. Detta villkor behöver
dock inte uppfyllas om personen
bor i en stat för att genomföra en
tidsbegränsad uppgift.

Studier vid universitet eller
annan utbildningsanstalt medför
inte att den permanenta bosätt-
ningen ändras.

Personbil, lastbil, buss, motor-
cykel, terrängvagn och motor-
redskap klass I far köras endast av
den som har ett gällande körkort
för fordonet. Har släpfordon kopp-
lats till en bil skall föraren ha kör-
kortsbehörighet även för släp-
fordonet.

För övningsköming gäller bestämmelserna i 4 kap.

2 kap.

Personbil, lastbil, buss,
cykel, terrängvagn och motorred-
skap klass I far köras endast av den
som har ett gällande körkort för
fordonet. Har släpfordon kopplats
till en bil skall föraren, utom i
fråga om dolly, ha körkortsbe-
hörighet även för släpfordonet.

motor-

10 kap.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-
dela ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag samt
meddela föreskrifter om

1. lagens tillämpning på andra i utlandet utfärdade behörighetshand-
lingar som ger rätt att köra motordrivna fordon,

2. länsstyrelsens prövning av andra körkortsärenden än som anges i
7 kap.

3. registrering som behövs för tillämpningen av lagen.

Regeringen far meddela föreskrifter om undantag från lagen.

Regeringen far låta postbefordringsföretag lämna ut körkort.

Denna lag träder i kraft den ...

133

Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § och 6 kap. 7 § yrkestrafiklagen
(1998:490) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

1 kap.

Fordonsbegreppen i denna lag Fordonsbegreppen i denna lag
har samma betydelse som i for- har samma betydelse som i lagen
donskungörelsen (1972:595)        (0000:000) om vägtrafikdefinitio-

ner.

Med trafikhuvudman avses i denna lag detsamma som i lagen
(1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik.

6 kap.

En registreringsskylt som avses i En registreringsskylt som avses i
18 § tredje stycket bilregisterkun- 7 kap. 9 § förordningen (0000:000)
görelsen (1972:599) får tas om om vägtrafikregister får tas om
hand av polisman                  hand av polisman

1. om fordonet utan tillstånd används i taxitrafik eller om det av annan
anledning inte längre finns förutsättningar för att fordonet skall ha en
sådan skylt,

2. om fordonet är belagt med körförbud enligt fordonskungörelsen
(1972:595),

3. om det för fordonet gäller 3. om det för fordonet gäller

brukandeförbud enligt bilregister- brukandeförbud enligt förord-
kungörelsen eller fordonsskatte- ningen (0000:000) om vägtrafik-
lagcn (1988:327), eller              register eller fordonsskattelagen

(1988:327), eller

4. om fordonet saknar föreskriven trafikförsäkring.

Vid ett omhändertagande av registreringsskyltar tillämpas 6 § andra
meningen på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den ...

Prop. 2000/01:95

Bilaga 2

134

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:492) om biluthyrning

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1998:492) om biluthyrning skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Fordonsbegreppen i denna lag Fordonsbegreppen i denna lag
har samma betydelse som i har samma betydelse som i lagen
fordonskungörelsen (1972:595).     (0000:000) om vägtrafikdefinitio-

ner.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den...

135

Förteckning över remissinstanser

Följande remissinstanser har avgivit yttrande över betänkandet Väg-
trafikregistrering (SOU 1998:162). Svea Hovrätt, Kammarrätten i Jön-
köping, Länsrätten i Örebro län, Justitiekanslem, Domstolsverket, Riks-
åklagaren, Rikspolisstyrelsen, Datainspektionen, Försvarsmakten, Väg-
verket, Luftfartsverket, Aktiebolaget Svensk Bilprovning, Generaltull-
styrelsen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Ekonomistymings-
verket, Riksarkivet, Patent- och registreringsverket, Konsumentverket,
Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Söderman-
lands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsernas arbetsgrupp för
yrkestrafik- och körkortsfrågor, Bilindustriföreningen, Kungliga Auto-
mobilklubben, Motorbranschens Riksförbund, Motorhistoriska Riksför-
bundet, Motormännens Riksförbund, Svenska Bankföreningen, Svenska
Bussbranschens Riksförbund, Svenska Åkeriförbundet, Sveriges För-
säkringsförbund, Trafikförsäkringsföreningcn, Utredningen (K 1998:03)
om körkortsingripande.

Riksåklagaren har bifogat yttranden från Åklagarmyndigheterna i
Stockholm, Göteborg, Malmö, Västerås och Linköping, Åklagar-
kamrama i Umeå samt Norrköping, Länsstyrelsen i Skåne län har bifogat
yttrande från Polismyndigheten i Skåne - trafiksektionen, Luftfartsverket
har bifogat yttrande från Luftfartsinspektionen och Riksskatteverket har
bifogat yttrande från Skattemyndigheten i Örebro,

Remissvar har även inkommit från Biltrafikens arbetsgivareförbund,
Finansbolagens Förening, Gold Wing Club Sweden AB, Släpvagns-
branschens Riksförbund, Volvo Car International AB, Svenska Bilsport-
förbundet, Svenska Transportarbetareförbundet samt Sveriges Radio.

Motormännens helnykterhetsförbund, Nationalföreningen för trafik-
säkerhetens främjande och Trafikbeskattningsutredningen (Fi 1996:11)
har beretts tillfälle att yttra sig men inte hörts av

Prop. 2000/01:95

Bilaga 3

136

Lagförslag i lagrådsremiss den 27 april 2000

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om vägtrafikregister

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om registrering av uppgifter om
personer samt om motordrivna fordon och släpfordon i ett vägtrafik-
register.

Lagen gäller dock inte

1. fordon som tillhör staten och är tillverkade för särskilda militära
ändamål,

2. motordrivna fordon som är avsedda att föras av gående eller släp-
fordon som har kopplats till något sådant fordon, eller

3. mopeder klass II.

2 § I personuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som tillämpas
på personuppgifter i vägtrafikregistret i den mån det inte finns några av-
vikande bestämmelser i denna lag eller i en förordning som har beslutats
med stöd av den.

Med personuppgifter avses i denna lag detsamma som i personupp-
giftslagen.

3 § Fordonsbegreppen i denna lag har samma betydelse som i lagen
(0000:000) om vägtrafikdefinitioner.

4 § Bestämmelserna i denna lag om ägaren av ett fordon tillämpas på
innehavaren, när det är fråga om fordon som innehas

1. på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt, eller

2. med nyttjanderätt för en bestämd tid om minst ett år.

Vägtrafikregistrets ändamål och innehåll

5 § I fråga om personuppgifter skall vägtrafikregistret ha till ändamål att
tillhandahålla uppgifter för:

1. Verksamhet för vilken staten eller en kommun ansvarar enligt lag
eller annan författning. Uppgifterna får avse

a) fordonsägare,

b) den som ansöker om, har eller har haft behörighet att framföra for-
don eller luftfartyg enligt körkortslagen (1998:488), yrkestrafiklagen
(1998:490), luftfartslagen (1957:297) eller någon annan författning eller
den som har rätt att utöva viss tjänst enligt luftfartslagen,

c) annan person om det behövs för att underlätta handläggningen av ett
vägtrafikärende, eller

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

137

d) den som ansöker om, har eller har haft tillstånd att bedriva yrkes-
mässig trafik enligt yrkestrafiklagen eller någon annan författning eller
biluthyrning enligt lagen (1998:492) om biluthyrning.

2. Försäkringsgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där
uppgifter om personer under 1 a), b) och d) ovan utgör underlag för
prövningar eller beslut.

3. Information om fordonsägare för trafiksäkerhets- eller miljöändamål
samt for att i den allmänna omsättningen av fordon förebygga brott.

4. Aktualiscring, komplettering eller kontroll av information om for-
donsägare som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande register.

5. Uttag av urval for direkt marknadsföring av information om for-
donsägare, dock med den begränsning som följer av 11 § personupp-
giftslagen (1998:204).

6 § I vägtrafikregistret fors det in uppgifter som avser

1. motordrivna fordon och släpfordon samt ägare till dessa,

2. a) behörighet enligt körkortslagen (1998:488) att fora fordon,

b) förarutbildning och forarprov,

c) det som i övrigt behövs för tillämpningen av körkortslagen och av
föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen,

3. a) behörighet att föra fordon i yrkesmässig trafik och rätten att be-
driva yrkesmässig trafik och biluthyrning,

b) det som i övrigt behövs för tillämpningen av yrkestrafiklagen
(1998:490) och lagen (1998:492) om biluthyrning samt av föreskrifter
som meddelats i anslutning till lagen och för tillämpningen av bestäm-
melser om tillstånd till internationella person- eller godstransporter,

4. innehav av särskilda behörighetshandlingar som krävs för att föra ett
visst slag av motordrivet fordon eller luftfartyg i andra fall än som avses i
2 a) och 3 a) eller för att utöva viss tjänst eller genomgå viss utbildning.

1 registret förs det dessutom in uppgifter som behövs för kontroll av att
felparkeringsavgifter enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift be-
talas och att influtna medel redovisas.

Personuppgifter far endast föras in för de ändamål som anges i 5 §.

Ansvaret för behandlingen av personuppgifter

7 § Vägverket för vägtrafikregistret och är personuppgiftsansvarigt för
registret enligt personuppgiftslagen (1998:204).

Direktåtkomst

8 § Direktåtkomst till personuppgifter far medges endast för sådana än-
damål som anges i 5 § 1-3 i enlighet med föreskrifter meddelade av
regeringen.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

Samköming

9 § Vägverket far endast för de ändamål som anges i 5 § 1-3 hämta
uppgifter till registret genom samköming.

138

Sökbegrepp

10 § För sökning i vägtrafikregistret får endast användas de sökbegrepp
som regeringen beslutar om.

Rättelse och skadestånd

11 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och
skadestånd gäller även vid behandling av personuppgifter enligt denna
lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Registrering som förutsättning för rätt att bruka fordon

12 § Ett motordrivet fordon skall vara registrerat i vägtrafikregistret för
att fa brukas. Detsamma gäller ett släpfordon som dras av ett motordrivet
fordon.

Straffbestämmelser

13 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet brukar ett fordon i strid
mot 12 § döms till penningböter.

Till samma straff döms ägaren, om han uppsåtligen eller av oaktsamhet
har underlåtit att göra vad som skäligen har kunnat krävas av honom för
att hindra att fordonet brukades.

Den som innehar ett fordon med nyttjanderätt för obestämd tid eller för
en bestämd tid som understiger ett år och har befogenhet att bestämma
om förare av fordonet eller anlitar någon annan förare än den som ägaren
har utsett döms i ägarens ställe enligt andra stycket.

14 § Bestämmelserna i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med
stöd av lagen om ansvar för ägare eller brukare av fordon tillämpas i
fråga om ett fordon som ägs eller brukas av staten eller en kommun på
förarens närmaste förman. Om denne har gjort vad som skäligen har kun-
nat krävas av honom för att förebygga en förseelse och sker ändå en så-
dan på grund av en överordnads åtgärd eller vållande, tillämpas bestäm-
melserna om ansvar för ägare eller brukare på den överordnade.

I fråga om ett fordon som ägs eller brukas av ett oskiftat dödsbo eller
ett konkursbo tillämpas de bestämmelser om ansvar som anges i första
stycket på den eller dem som har rätt att företräda boet.

I fråga om ett fordon som ägs eller brukas av ett bolag, en förening, en
stiftelse eller någon annan juridisk person tillämpas de bestämmelser om
ansvar som anges i första stycket på den eller dem som har rätt att före-
träda den juridiska personen eller på den som på begäran har godtagits
som ansvarig företrädare för denne.

Hindrande av fortsatt fard

15 § Om ett fordon brukas i strid mot 12 § eller en föreskrift som har
meddelats med stöd av denna lag skall en polisman hindra fortsatt fard,

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

139

om den skulle medföra en påtaglig fara for trafiksäkerheten eller annars
utgöra en väsentlig olägenhet.

Bemyndigandet!

16 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far
föreskriva eller i enskilda fall medge undantag från registreringsplikten
enligt 12 §. Undantag far förenas med villkor.

17 § Regeringen får meddela föreskrifter om begränsningar av

1. möjligheten till direktåtkomst enligt 8 §,

2. rätten att hämta uppgifter till registret genom samköming enligt 9 §,

3. vilka sökbegrepp som enligt 10 § får användas vid sökning i regist-
ret,

4. rätten att bevara uppgifter.

18 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får,
utöver vad som anges i 16 och 17 §§, meddela ytterligare föreskrifter i de
avseenden som anges i denna lag, samt meddela föreskrifter om

1. rätten att bruka fordon som hör hemma i något annat land,

2. registrering av fordon i ett militärt fordonsregister,

3. registrering av fordon som används av räddningskåren under utbild-
ning och höjd beredskap,

4. avgifter för registrering enligt denna lag.

19 § Om riket är i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utom-
ordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara får
regeringen föreskriva att lagen helt eller delvis inte skall tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

140

Förslag till lag om vägtrafikdefinitioner

Härigenom föreskrivs följande.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

1 § De beteckningar som finns i 2 § med den betydelse som där anges är
avsedda att användas i andra författningar i den utsträckning som före-
skrivs i dessa.

Det som i denna lag eller i någon författning som avses i första stycket
sägs i fråga om ett visst slag av fordon tillämpas även på chassiet till ett
sådant fordon. Detta gäller dock inte i fall då något annat särskilt före-
skrivs.

Beteckning

Betydelse

Axeltryck

Den sammanlagda statiska vikt som hjulen på en
hjulaxel för över till vägbanan.

Bil

Ett motorfordon som är försett med tre eller flera
hjul eller medar eller med band och som inte är att
anse som en motorcykel eller en moped. Bilar delas
in i personbilar, lastbilar och bussar.

Boggi

Två hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes av-
stånd som är mindre än 2,0 meter.

Boggitryck

Den sammanlagda statiska vikt som hjulen i en
boggi för över till vägbanan.

Bruttovikt på
fordon

Den sammanlagda statiska vikt som samtliga hjul,
band eller medar på ett fordon vid ett visst tillfälle
för över till vägbanan.

Buss

En bil som är inrättad för transport av fler än åtta
personer utöver föraren, även om bilen dessutom är
inrättad för något annat ändamål.

Cykel

1. Ett fordon som är avsett att drivas med tramp-
eller vevanordning och inte är ett lekfordon.

2. En eldriven rullstol som förs av den åkande och
är konstruerad för en hastighet av högst 15 kilo-
meter i timmen.

3. Ett eldrivet fordon med en tramp- eller vevan-
ordning om elmotorn

a. endast förstärker kraften från tramp- eller vev-
anordningen,

b. inte ger något krafttillskott vid hastigheter över
25 kilometer i timmen, och

c. har en nettoeffekt som inte överstiger 250 watt.

141

Cykclkärra

Ett fordon som är avsett att dras av en moped klass Prop. 2000/01:95
II eller en cykel och inte är en sidvagn. En till- Bilaga 4
kopplad cykelkärra anses dock inte som ett särskilt
fordon.

Dolly

En släpkärra som är avsedd att vara styraxel for en
pähängsvagn och som är utrustad med cn kopp-
lingsanordning (vändskiva) för en pähängsvagn.

Efterfordon

Ett fordon som är kopplat till en bil, en traktor, ett
motorredskap eller ett terrängmotorfordon och som
inte är ett släpfordon eller ett terrängsläp.

Fordon

En anordning på hjul, band, medar eller liknande
som är inrättad för färd på marken och inte löper på
skenor. Fordon delas in i motordrivna fordon, släp-
fordon, terrängsläp, efterfordon, sidvagnar, cyklar,
hästfordon och övriga fordon.

Fordonståg

Ett motordrivet fordon med ett eller flera tillkopp-
lade fordon.

Hästfordon

Ett fordon som är förspänt med dragare.

Jordbrukstraktor

En traktor som enligt fordonsskattelagen
(1988:327) hör till klass II.

Lastbil

En bil som inte är att anse som en personbil eller en
buss. Lastbilar delas in i lätta och tunga lastbilar.

Lek fordon

Ett fordon som är avsett uteslutande för lek.

Lätt lastbil

En lastbil med en totalvikt av högst 3,5 ton.

Lätt motorcykel

En motorcykel vars motor har en slagvolym av
högst 125 kubikcentimeter och en effekt av högst
11 kilowatt.

Lätt släpfordon

1. Ett släpfordon med en totalvikt av högst 750
kilogram.

2. Ett släpfordon med en totalvikt över 750 kilo-
gram under förutsättning att den inte överstiger
dragfordonets tjänstevikt och att dragfordonets och
släpfordonets sammanlagda totalvikt inte överstiger
3,5 ton.

Lätt terrängvagn

En terrängvagn vars tjänstevikt är högst 2 ton.

142

Maximilast för ett
motorfordon, en
traktor, ett motor-
redskap, ett
terrängfordon, ett
släpfordon eller
en sidvagn

Moped

Skillnaden mellan fordonets totalvikt och tjänste- Prop. 2000/01:95
vikt.                                                 Bilaga 4

Moped klass I

Moped klass II

Motorcykel

Ett motorfordon som är konstruerat för en hastighet
av högst 45 kilometer i timmen och som har

1. två eller tre hjul samt, om det drivs av en för-
bränningsmotor, denna har en slagvolym av högst
50 kubikcentimeter, eller

2. fyra hjul och en massa utan last som understiger
350 kilogram samt

a. om det drivs av en förbränningsmotor med tänd-
system, denna har en slagvolym av högst 50 kubik-
centimeter, eller

b. om det är försett med någon annan typ av motor,
denna har en maximal nyttoeffekt av högst 4 kilo-
watt.

Vid beräkningen av en mopeds massa skall i fråga
om ett eldrivet fordon batterierna inte räknas in.

Mopeder delas in i klass I och klass II.

En moped som inte hör till klass II.

En moped med pedaler som är konstruerad för en
hastighet av högst 25 kilometer i timmen och som
har en motor vars effekt inte överstiger 1 kilowatt.

1. Ett motorfordon på två hjul eller tre symmetriskt
placerade hjul som är konstruerat för en hastighet
som överstiger 45 kilometer i timmen eller, om det
drivs av en förbränningsmotor, denna har en slag-
volym som överstiger 50 kubikcentimeter.

2. Ett motorfordon på fyra hjul och med en massa
utan last som understiger 400 kilogram eller 550
kilogram om fordonet är inrättat för godsbefordran,
och vars maximala nettomotoreffekt inte överstiger
15 kilowatt, dock inte moped.

Vid beräkningen av en motorcykels massa skall i
fråga om ett eldrivet fordon batterierna inte räknas
in.

Motorcyklar delas in i lätta och tunga motorcyklar.

143

Motordrivet for-
don

Ett fordon som för framdrivande är försett med Prop. 2000/01:95
motor, dock inte ett flygplan eller en sådan eldriven Bilaga 4
rullstol eller sådant eldrivet fordon med en tramp-
eller vevanordning som är att anse som cykel.

Motordrivna fordon delas in i motorfordon, trak-
torer, motorredskap och terrängmotorfordon.

Motorfordon

Ett motordrivet fordon som inte är ett terrängmotor-
fordon och som är inrättat

1. huvudsakligen för att självständigt användas till
person- eller godsbefordran, eller

2. för något annat ändamål än som anges under 1,
om fordonet inte är att anse som en traktor eller ett
motorredskap.

Motorfordon delas in i bilar, motorcyklar och
mopeder.

Motorredskap

Ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsak-
ligen som ett arbetsredskap eller för kortare för-
flyttningar av gods. Motorredskap delas in i klass I
och klass II.

Motorredskap
klass I

Ett motorredskap som är konstruerat för en högsta
hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen.

Motorredskap
klass 11

Ett motorredskap som är konstruerat för en hastig-
het av högst 30 kilometer i timmen.

Personbil

En bil som är inrättad huvudsakligen för befordran
av personer, dock högst föraren och åtta passage-
rare

Pähängsvagn

En släpvagn som är inrättad för att genom tapp med
vändskiva eller liknande anordning förenas med en
bil, en traktor eller ett motorredskap och som är så
utförd att chassiet eller karosseriet vilar direkt på
det dragande fordonet.

Sidvagn

Ett fordon som är inrättat för att kopplas vid sidan
av en tvåhjulig motorcykel eller en cykel. En till-
kopplad sidvagn anses dock inte som ett särskilt
fordon.

Släpfordon

Ett fordon som är inrättat för koppling till en bil, en
motorcykel, en moped klass I, en traktor eller ett
motorredskap och är avsett för person- eller gods-
befordran eller för att bära en anordning för att
driva dessa fordon. Släpfordon delas in i släpvagnar
och släpslädar samt lätta släpfordon och tunga släp-
fordon.

144

Släpkärra

En släpvagn med oledad dragstång där den statiskt Prop. 2000/01:95
vertikala last som förs över till dragfordonet inte Bilaga 4
överskrider 10 procent av släpvagnens total vikt
eller 1 ton.

Släpsläde

Ett släpfordon på medar.

Släpvagn

Ett släpfordon på hjul eller band.

Släpvagnsvikt

Den sammanlagda vikten av en släpvagns egenvikt
och last.

Terrängfordon

Ett terrängmotorfordon eller ett terrängsläp.

Terrängmotor-
fordon

Ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsak-
ligen för att självständigt användas till person- eller
godsbefordran i terräng. Terrängmotorfordon delas
in i terrängvagnar och terrängskotrar.

Terrängskoter

Ett terrängmotorfordon med en tjänstevikt av högst
400 kilogram.

Terrängsläp

Ett fordon som är inrättat för att dras av ett
terrängmotorfordon och inte är något släpfordon.

Terrängvagn

Ett terrängmotorfordon med en tjänstevikt över 400
kilogram. Terrängvagnar delas in i lätta och tunga
terrängvagnar.

Tjänstevikt på en
bil, en traktor,
eller ett motor-
redskap

Den sammanlagda vikten av fordonet i normalt,
fullt driftfärdigt skick med det tyngsta karosseri
som hör till fordonet, verktyg och reservhjul som
hör till fordonet, bränsle, smörjolja och vatten, samt
föraren.

Tjänstevikt på en
motorcykel eller
en moped

Den sammanlagda vikten av fordonet i normalt,
fullt driftfärdigt skick utan sidvagn, med verktyg
som hör till fordonet, bränsle, smörjolja och vatten.

Tjänstevikt på ett
släpfordon,    ett

terrängsläp eller
en sidvagn

Vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick
med det tyngsta karosseri som hör till fordonet.

Tjänstevikt på ett
terrängmotor-
fordon

Den sammanlagda vikten av fordonet i normalt,
fullt driftfärdigt skick med det tyngsta karosseri
som hör till fordonet, verktyg som hör till fordonet,
samt bränsle, smörjolja och vatten. För en tung
terrängvagn räknas även vikten av föraren och
reservhjul med.

145

Totalvikt på en
bil, cn traktor, ett
motorredskap
eller en tung
terräng vagn

Totalvikt på cn
motorcykel, ett
terrängfordon
utom en tung
terrängvagn, ett
släpfordon eller
cn sidvagn

Trafiktraktor

Summan av fordonets tjänstevikt och den beräk-
nade vikten av det största antal personer utom föra-
ren och den största mängd gods som fordonet är
inrättat för.

Summan av fordonets tjänstevikt och den beräk-
nade vikten av det största antal personer och den
största mängd gods som fordonet är inrättat för. I
totalvikten för en motorcykel ingår inte sidvagnens
totalvikt.

Traktor

Traktortåg

Trippelaxel

Trippclaxeltryck

Tung lastbil

Tung motorcykel

Tung terrängvagn

Tungt släpfordon

En traktor som enligt fordonsskattelagen
(1988:327) hör till klass I.

Ett motordrivet fordon med minst två hjulaxlar som
är inrättat huvudsakligen för att dra ett annat fordon
eller ett arbetsredskap och som är konstruerat för en
hastighet av högst 40 kilometer i timmen och en-
dast med svårighet kan ändras till högre hastighet.
En traktor far vara utrustad för transport av gods
och för befordran av passagerare.

En traktor med ett eller flera tillkopplade släp-
fordon.

Tre hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes avstånd
mellan den första och den tredje axeln som är
mindre än 5,0 meter.

Den sammanlagda statiska vikt som hjulen i en
trippelaxel för över till vägbanan.

En lastbil med totalvikt över 3,5 ton.

En motorcykel vars motor har en slagvolym som
överstiger 125 kubikcentimeter eller en effekt som
överstiger 11 kilowatt.

En terrängvagn med en tjänstevikt över 2 ton.

Ett annat släpfordon än ett lätt släpfordon.

3 § Om det inte med ledning av 2 § kan bestämmas till vilket slag av
fordon som ett visst fordon eller en viss fordonstyp skall höra, beslutar
den myndighet som regeringen bestämmer i frågan.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

146

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far före-
skriva eller i enskilda fall medge undantag från denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

147

Förslag till lag om ändring i lagen (1971:965) om straff for
trafikbrott som begåtts utomlands

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1971:965) om straff för trafikbrott
som begåtts utomlands skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

2§‘

Bestämmelserna i 33 § trafik- Bestämmelserna i 33 § trafik-
skadelagen (1975:1410) samt be- skadelägen (1975:1410) samt be-
stämmelse om straff för över- stämmelse om straff för över-

(1972:594), trafikkungörelsen

(1972:595),

(1972:599),

(1972:603),

trädelse av föreskrift i terräng- trädelse av föreskrift i terräng-
trafikkungörelsen
fordonskungörelsen
bilregisterkungörelsen
vägtrafikkungörelsen

kungörelsen (1972:605) om in-
förande av ny vägtrafiklagstiftning,
körkortslagen (1998:488) eller kör-
kortsförordningen (1998:980)
tillämpas även i fråga om gärning
varigenom någon utomlands över-
trätt motsvarande föreskrift som
gällde på gämingsorten.

(1972:594),

(1972:595),

fordonskungörelsen

kungörelsen (1972:605) om in-
förande av ny vägtrafiklagstiftning,
körkortslagen (1998:488), körkorts-
förordningen (1998:980), trafikför-
ordningen (1998:1276), lagen
(0000:000) om vägtrafikregister
eller förordningen (0000:000) om
vägtrafikregister tillämpas även i
fråga om gärning varigenom någon
utomlands överträtt motsvarande
föreskrift som gällde på gämings-
orten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

1 Senaste lydelse 1998:981.

148

Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om
överlastavgift

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:435) om överlastavgift
dels att 8 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

la§

Fordons- och viktbegreppen i
denna lag har samma betydelse
som i lagen (OOOO.OOO) om väg-
trafikdefinitioner.

8§*

I fråga om ett motordrivet
fordon, som är registrerat här i
landet, eller en släpvagn, som dras
av ett sådant fordon, påförs över-
lastavgift genom beslut av läns-
styrelsen i det län där den i väg-
trafikregistret antecknade ägaren
av det motordrivna fordonet har
sin adress enligt registret. I fråga
om andra fordon påförs avgiften
av länsstyrelsen i Stockholms län.

I fråga om motordrivet fordon,
som är registrerat här i landet, eller
släpvagn, som dras av sådant
fordon, påförs överlastavgift
genom beslut av länsstyrelsen i det
län där den i bilregistret anteck-
nade ägaren av det motordrivna
fordonet har sin adress enligt
registret. I fråga om andra fordon
påförs avgiften av länsstyrelsen i
Stockholms län.

Överlastavgift får nedsättas eller efterges om särskilda omständigheter
föreligger. Detta far ske såväl i samband med prövning av ärendet om
påföring av överlastavgift som efter särskild ansökan hos länsstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

1 Senaste lydelse 1990:1197.

149

Förslag till lag om ändring i lagen (1975:88) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter
och kommunikationer

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1975:88) med bemyndigande att
meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

1 §*

Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 3 §
eller 5 § regeringsformen, om föreskrifterna gäller

1. befordran i spårbunden trafik som är avsedd för allmänheten,

2. sådan befordran i vägtrafik som ombesörjes av järnvägsföretag till
komplettering av eller som ersättning för järn vägsbefordran som avses
under 1,

4. postbefordran,

5. rätt att driva sjöfart inom Sveriges sjöterritorium med utländskt far-
tyg-

6. trafikregler, sjövägmärken eller säkerhetsanordningar för sjötrafiken
inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon eller för sjötrafiken
med svenska fartyg, sjöflygplan och svävare utanför dessa områden,

7. skeppsmätning,

8. trafik på väg eller i terräng,

9. fordons beskaffenhet och utrustning,

10.  registrering eller annan 10. besiktning eller annan kontroll

kontroll av fordon.                   av fordon,

11. skyldighet för kommunerna att tillhandahålla föreskrifter och andra
uppgifter som rör förhållandena i trafiken,

12. rikslärdtjänst,

13. tillstånd att bruka svävare,

14. kör- och vilotider vid vägtransporter samt förbud mot vissa typer
av beräkningar av lön till förare vid sådana transporter,

15. användning av vattenskotrar eller annan liknande vattenfarkost.

Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om avgifter för trafik-
övervakningstjänster samt for granskning eller kontroll enligt bestämmel-
ser som avses i första stycket 9, 10 eller 13. Regeringen bemyndigas
också att besluta om föreskrifter om avgifter för farledsverksamheten
samt om avgifter för skeppsmätning och avgifter för tillstånd enligt första
stycket 5.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

Senaste lydelse 1999:336.

150

Förslag till lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343)

Härigenom föreskrivs att 1 och 4 §§ bilskrotningslagen (1975:343)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

I denna lag förstås med

bilskrotare: fysisk eller juridisk person som utför eller avser att utföra
bilskrotning,

bilskrotning: yrkesmässigt omhändertagande av skrotbilar för slut-

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

skrotning eller för tillvaratagande av
skrotbil: utrangerad bil som enligt
ses som skrotbil,

skrotningsintyg: intyg som visar
att skrotbil har omhändertagits för
skrotning och som utfärdas för av-
registrering enligt bilregisterkun-
görelsen (1972:599).

Beteckning på fordon har i denna
lag samma betydelse som i bil-
registerkungörelsen (1972:599).

delar av sådana bilar för försäljning,
vad regeringen föreskriver skall an-

skrotningsintyg: intyg som visar
att skrotbil har omhändertagits för
skrotning och som utfördas för av-
registrering enligt förordningen
(0000:000) om vägtrafikregister.

Fordonsbegreppen i denna lag
har samma betydelse som i lagen
(0000:000) om vägtrafikdefinitio-
ner.

4§*

Skrotningspremie utgår för

1. personbil med en tjänstevikt av mer än 400 kilogram,

2. buss med en total vikt av högst 3 500 kilogram,

3. lastbil med skåpkarosseri och med en totalvikt av högst 3 500
kilogram,

om fordonet avregistteras enligt om fordonet avregistreras enligt
bilregisterkungörelsen (1972:599) förordningen (0000:000) om väg-
på grund av skrotningsintyg från trafikregister på grund av skrot-
auktoriserad bilskrotare eller kom- ningsintyg från auktoriserad bil-
mun som avses i 3 § denna lag. skrotare eller kommun som avses i
3 § denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

Senaste lydelse 1989:1032.

151

Förslag till lag om ändring i lagen (1976:206) om
felparkeringsavgift

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1976:206) om felparkeringsavgift
skall ha följande lydelse.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

Regeringen får förordna att denna
lag skall tillämpas i fråga om över-
trädelser av föreskrifter som rör
parkering eller stannande av

1. fordon som är upptagna i bil-
registret eller motsvarande utländ-
ska register,

2. fordon som är upptagna i det
militära fordonsregistret, eller

3. fordon som brukas med stöd av
saluvagns-, turistvagns-, export-
vagns- eller interimslicens,

om överträdelsen inte är belagd
med straff.

§'

Regeringen får förordna att denna
lag skall tillämpas i fråga om över-
trädelser av föreskrifter som rör
parkering eller stannande av

1. fordon som är upptagna i väg-
trafikregistret eller motsvarande
utländska register, eller

2. fordon som är upptagna i det
militära fordonsregistret,

om överträdelsen inte är belagd
med straff.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

Senaste lydelse 1985:19.

152

Förslag till lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagns-
skatt

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

Härigenom föreskrivs att 1-3 §§ lagen (1976:339) om saluvagnsskatt
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1§‘

Saluvagnsskatt skall betalas till Saluvagnsskatt skall betalas till
staten enligt denna lag för bil, staten enligt denna lag för bil,
motorcykel, traktor, motorredskap motorcykel, traktor, motorredskap
eller släpvagn, som far brukas med eller släpvagn, som far brukas med
stöd av saluvagnslicens enligt 38 § stöd av saluvagnsregistrering enligt
bilregisterkungörelsen (1972:599). förordningen (0000:000) om väg-
När saluvagnslicens har medde- trafikregister.

lats påförs saluvagnsskatt. Beskatt- När saluvagnsregistrering har
ningsmyndighet är Skattemyndig- meddelats påförs saluvagnsskatt.
heten i Örebro.                    Beskattningsmyndighet är Skatte-

myndigheten i Örebro.

Skattskyldig är den för vilken Skattskyldig är den för vilken
saluvagnslicensen gäller.            saluvagnsregistreringen gäller.

2

Saluvagnsskatt utgår för helt kalenderår räknat med

715 kronor för bil,

125 kronor för motorcykel,

200 kronor för traktor, motorredskap eller släpvagn.

Saluvagnsskatt erlägges för det Saluvagnsskatt skall betalas för
antal fordon av varje slag som den det antal fordon av varje slag som
skattskyldige önskar använda med den skattskyldige önskar använda
stöd av licensen.                    med stöd av registreringen.

Skatt anges i helt krontal, så att öretal borfaller.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

Senaste lydelse 1998:241.

Senaste lydelse 1984:258.

153

Förslag till lag om ändring i lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:69) om försäljningsskatt
på motorfordon1

dels att i 4, 5, 7 och 9 §§ ordet ”bilregistret” skall bytas ut mot ”väg-
trafikregistret”,

dels att 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Beteckningar som används i
denna lag har samma betydelse
som i fordonskungörelsen
(1972:595) och i bilregisterkun-

2

Fordons- och viktbegreppen i
denna lag har samma betydelse
som i lagen (0000:000) om väg-
trafikdefinitioner.

görelsen (1972:599).

I fråga om fordon, som är inrättat för drift med elektricitet från batte-
rier, skall vid beräkningen av tjänstevikten avdrag göras för vikten av
batterierna och de särskilda anordningar som fogar samman batteri-

cellerna.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

1 Lagen omtryckt 1984:159.
Senaste lydelse av

4 § 1998:290

5 § 1994:1789

7§ 1994:1789

9§ 1994:1789.

2 Senaste lydelse 1998:290.

154

Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att i 5 kap. 3 § och 7 kap. 18 § sekretesslagen
(1980:100)’ ordet ”körkortsregistret” skall bytas ut mot ”vägtrafik-
registret”.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

1 Lagen omtryckt 1992:1474.
Senaste lydelse av

5 kap. 3 § 1994:595

7 kap. 18 § 1998:624.

155

Förslag till lag om ändring i lagen (1984:318) om
kontrollavgift vid olovlig parkering

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:318) om kontrollavgift vid
olovlig parkering skall ha följande lydelse.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

Med fordon avses i denna lag

1. fordon som är upptagna i bil-
registret eller motsvarande utländ-
ska register,

2. fordon som är upptagna i det
militära fordonsregistret, eller

3. fordon som brukas med stöd av
saluvagns-, turistvagns-, export-

Med fordon avses i denna lag

1. fordon som är upptagna i väg-
trafikregistret eller motsvarande
utländska register, eller

2. fordon som är upptagna i det
militära fordonsregistret.

vagns- eller interimslicens.

Bestämmelserna i denna lag om markägare gäller också den som på
grund av avtal har rätt att upplåta ett område för parkering eller att för-
bjuda parkering inom området.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

156

Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs i fråga om fordonsskattelagen (1988:327)'

dels att i 9, 10, 14, 36 och 41 §§ ordet ”bilregistret” skall bytas ut mot
”vägtrafikregistret”,

dels att 1,6 och 66 §§ skall ha följande lydelse.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2

Fordonsskatt skall betalas till staten enligt denna lag.

Beteckningar i denna lag har
samma betydelse som i fordons-
kungörelsen (1972:595) och i bil-
registerkungörelsen (1972:599),
om inte annat sägs.

Med dieselolja avses i denna lag de produkter för vilka skatt skall be-
talas enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 lagen (1994:1776) om skatt på
energi.

Fordons- och viktbegreppen i
denna lag har samma betydelse
som i lagen (0000:000) om väg-
trafikdefinitioner, om inte annat
sägs.

Följande fordon är skattepliktiga,
om de är eller bör vara upptagna i
bilregistret och inte är avställda,
nämligen

1. motorcyklar,

2. personbilar,

3. lastbilar,

4. bussar,

5. traktorer,

6. tunga terrängvagnar,

7. motorredskap,

8. släpvagnar.

3

, Följande fordon är skattepliktiga,
i om de är eller bör vara upptagna i
, vägtrafikregistret och inte är av-
ställda eller tillfälligt registrerade,
nämligen

1. motorcyklar,

2. personbilar,

3. lastbilar,

4. bussar,

5. traktorer,

6. tunga terrängvagnar,

7. motorredskap,

8. släpvagnar.

Dock är släpvagnar som dras av motorredskap eller tung terrängvagn
skattepliktiga endast om motorredskapet beskattas som trafiktraktor och
terrängvagnen beskattas enligt bilaga 1, E4.

66 §4

Om skatten inte betalas i rätt tid skall den lämnas för indrivning. Rege-
ringen far föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa be-
lopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indriv-

Senaste lydelse av

9 § 1994:303

14 § 1992:1440

36 § 1992:1440

41 § 1992:1440.

2 Senaste lydelse 1994:1777.

3 Senaste lydelse 1994:1777.

4 Senaste lydelse 1993:913.

157

indrivning får verkställighet enligt

Fordonsskatt som skulle ha be-
talats men inte har betalats får sät-
tas ned genom automatisk databe-
handling på grundval av uppgifter i
vägtrafikregistret. Vid återbetal-
ning av fordonsskatt skall räknas av
endast sådan fordonsskatt som är
förfallen till betalning och som inte
har betalats samt dröjsmålsavgift
och skattetillägg som belöper på
sådan skatt och sådana avgifter en-
ligt förordningen (0000:000) om
vägtrafikregister som uppbärs i
samband med uppbörd av fordons-
skatt. I fråga om avräkningen skall
37, 38, 45 och 84 §§ tillämpas,
jrklagande inverkar inte på skyldig-

ning av statliga fordringar m.m. Vid
utsökningsbalken ske.

Fordonsskatt som skulle ha be-
talats men inte har betalats får sät-
tas ned genom automatisk databe-
handling på grundval av uppgifter i
bilregistret. Vid återbetalning av
fordonsskatt skall räknas av endast
sådan fordonsskatt som är förfallen
till betalning och som inte har be-
talats samt dröjsmålsavgift och
skattetillägg som belöper på sådan
skatt och sådana avgifter enligt bil-
registerkungörelsen (1972:599)
som uppbärs i samband med upp-
börd av fordonsskatt. I fråga om
avräkningen skall 37, 38, 45 och
84 §§ tillämpas.

Begäran om omprövning eller öv
heten att betala skatt.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

158

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på
energi1

dels att i 10 kap. 5 § ordet ”bilregistret” skall bytas ut mot ”vägtrafik-
registret”,

dels att 1 kap. 5 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 kap.

f

Beteckningar i denna lag som Fordons- och viktbegreppen i
förekommer i fordonskungörelsen denna lag har samma betydelse som
(1972:595) och i bilregisterkun- i lagen (0000:000) om vägtrafik-
görelsen (1972:599) har samma definitioner,
betydelse som i dessa kungörelser.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

Senaste lydelse 1995:1525.

2 Senaste lydelse 1995:912.

159

Förslag till lag (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga
fordon

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:1137) om vägavgift för
vissa tunga fordon

dels att i 7, 9, 14 och 32 §§ ordet ”bilregistret” skall bytas ut mot
”vägtrafikregistret”,

dels att 2 och 5 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

Beteckningar i denna lag har Fordons- och viktbegreppen i
samma betydelse som i fordons- denna lag har samma betydelse som
kungörelsen (1972:595), bilregis- i lagen (0000:000) om vägtrafik-
terkungörelsen (1972:599) och definitioner, om inte annat sägs.
vägtrafikkungörelsen (1972:603),
om inte annat sägs.

För fordon som är eller bör vara För fordon som är eller bör vara
registrerat i det svenska bilregistret registrerat i det svenska vägtrafik-
(svenskt fordon), och som inte är registret (svenskt fordon), och som
avställt, betalas vägavgift för rätten
att använda det svenska vägnätet.
För utländskt fordon betalas vägav-
gift för rätten att använda motor-
vägar och de vägar som anges i
bilaga 1.

inte är avställt eller tillfälligt regist-
rerat, betalas vägavgift för rätten
att använda det svenska vägnätet.
För utländskt fordon betalas väg-
avgift för rätten att använda motor-
vägar och de vägar som anges i
bilaga 1.

Avgiftsplikt gäller för motorfordon eller ledad motorfordonskombina-
tion med en totalvikt på minst 12 000 kilogram om
fordonet är avsett uteslutande för godstransport på väg.

För svenskt fordon med draganordning grundas avgiftsplikten på den
högsta tillåtna totalvikten som fordonskombinationen kan ha.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

160

Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1998:488)

Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen (1998:488)

dels att rubriken till 1 kap. skall ha följande lydelse,

dels att 1 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 2 och 3 §§,
av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

1 kap.

Inledande bestämmelse

Inledande bestämmelser

Denna lag innehåller bestäm-
melser om behörighet att köra
motorfordon, terrängmotorfordon,
traktor och motorredskap samt om
handlingar som ger sådan behörig-
het (körkort och traktorkort).

Bestämmelser om behörighet att
finns i yrkestrafiklagen (1998:490).

Denna lag innehåller bestäm-
melser om

1. behörighet att köra motor-
fordon, terrängmotorfordon, trak-
tor och motorredskap,

2. handlingar som ger sådan be-
hörighet, nämligen körkort och
traktorkort,

3. körkortstillstånd, varmed av-
ses ett meddelat tillstånd om att
sökanden uppfyller medicinska
och personliga krav för att körkort
skall få utfärdas,

4. körkortshavare, varmed avses
den som har körkortstillstånd eller
körkort.

cöra vissa fordon i yrkesmässig trafik

Fordons- och viktbegreppen i
denna lag har samma betydelse
som i lagen (0000:000) om väg-
trafikdefinitioner.

Med begreppet permanent bo-
sättning avses i denna lag bosätt-
ning på en ort under minst 185
dagar varje kalenderår

1. till följd av personlig och yr-
kesmässig anknytning eller

2. om yrkesmässig anknytning
saknas, till följd av personlig an-
knytning som präglas av nära
band mellan en person och den

161

6 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 95

plats där han hor.

För en person som har yrkes-
mässig respektive personlig an-
knytning till olika platser och som
därför omväxlande bor på olika
platser i två eller flera stater skall
dock den permanenta bosättnings-
orten anses vara den plats till vil-
ken han har personlig anknytning
under förutsättning att han med
regelbundna mellanrum åter-
vänder dit. Detta villkor behöver
dock inte uppfyllas om personen
bor i en stat för att genomföra en
tidsbegränsad uppgift.

Studier vid universitet eller
annan utbildningsanstalt medför
inte att den permanenta bosätt-
ningen ändras.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

162

Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § och 6 kap. 7 § yrkestrafiklagen
(1998:490) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

1 kap.

Fordonsbegreppen i denna lag
har samma betydelse som i for-
donskungörelsen (1972:595).

§

Fordonsbegreppen i denna lag
har samma betydelse som i lagen
(0000:000) om vägtrafikdefinitio-
ner.

Med trafikhuvudman avses i denna lag detsamma som i lagen
(1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik.

6 kap.

En registreringsskylt som avses i En registreringsskylt för ett for-
18 § tredje stycket bilregisterkun- don som anmälts för användning i
görelsen (1972:599) far tas om taxitrafik enligt denna lag och som
hand av polisman                  inte undantagits från skyldigheten

att ha taxameter enligt yrkestrafik-
förordningen (1998:779) far tas
om hand av polisman

1. om fordonet utan tillstånd används i taxitrafik eller om det av annan
anledning inte längre finns förutsättningar för att fordonet skall ha en
sådan skylt,

2. om fordonet är belagt med körförbud enligt fordonskungörelsen
(1972:595),

3. om det för fordonet gäller 3. om det för fordonet gäller

brukandeförbud enligt bilregister- brukandeförbud enligt förordningen
kungörelsen eller fordonsskatte- (0000:000) om vägtrafikregister
lagen (1988:327), eller              eller            fordonsskattelagen

(1988:327), eller

4. om fordonet saknar föreskriven trafikförsäkring.

Vid ett omhändertagande av registreringsskyltar tillämpas 6 § andra
meningen på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

163

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:492) om biluthyrning

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1998:492) om biluthyrning skall
ha följande lydelse.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Fordonsbegreppen i denna lag
har samma betydelse som i for-
donskungörelsen (1972:595).

Föreslagen lydelse

Fordonsbegreppen i denna lag
har samma betydelse som i lagen
(0000:000) om vägtrafikdefinitio-
ner.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

164

Lagrådets yttrande den 22 maj 2000

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-05-22

Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif
Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.

Enligt en lagrådsremiss den 27 april 2000 (Näringsdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över forslag till

1. lag om vägtrafikregister,

2. lag om vägtrafikdefinitioner,

3. lag om ändring i lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som be-
gåtts utomlands,

4. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,

5. lag om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela
föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer,

6. lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343),

7. lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,

8. lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

9. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motor-
fordon,

10. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

11. lag om ändring i lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig
parkering,

12. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),

13. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

14. lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga
fordon,

15. lag om ändring i körkortslagen (1998:488),

16. lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490),

17. lag om ändring i lagen (1998:492) om biluthyrning.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Catharina
Joelsson.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om vägtrafikregister

Rubriken närmast före 5 § är ”Vägtrafikregistrets ändamål och innehåll”.
Ändamålen anges i 5 § och innehållet i 6 §. Genom att 5 § första stycket
1 indelats i två meningar varav den andra börjar med orden ”Uppgifterna
far avse” ges emellertid läsaren det intrycket att i denna del även 5 §
reglerar registrets innehåll. Hithörande föreskrifter bör närmare knytas
till ändamålsbestämningen. Detta kan ske om paragrafen inleds på
följande sätt:

”1 fråga om personuppgifter skall vägtrafikregistret ha till ändamål att
tillhandahålla uppgifter för

Prop. 2000/01:95

Bilaga 5

165

1. verksamhet, for vilken staten eller en kommun ansvarar enligt lag
eller annan författning, i fråga om

a) fordonsägare,

Även övriga punkter i paragrafen inleds då med små bokstäver och åt-
skiljs med kommatecken.

Punkten 1 c) ”(uppgifter i fråga om) annan person om det behövs för
att underlätta handläggningen av ett vägtrafikärende” har fått en alltför
vag utformning för att tillgodose behovet att skydda integriteten hos regi-
strerade personer. Föreskriften kan i stort sett avse vem som helst. Den
bör därför konkretiseras.

För att tydliggöra anknytningen till personuppgiftslagen bör anges att
vägtrafikregistret förs med hjälp av automatiserad behandling. Ilelst
borde detta ske i en inledande paragraf. Det kan emellertid också göras
här, varvid efter ordet ”vägtrafikregistret” skjuts in orden ”med hjälp av
automatiserad behandling”.

16-19§§

Det viktigaste skälet till att vägtrafikregistret föreslås skola regleras i en
lag är enligt vad som anges i lagrådsremissen att grunden för skattskyl-
dighet för ett fordon är knuten till fordonets registrering. Till det obliga-
toriska lagområdet i 8 kap. 3 § regeringsformen räknas inte bara de mate-
riella reglerna om skatt utan också de regler som avser grunderna för
taxerings- och uppbördsförfarandet (prop. 1973:90 s. 302). Om den före-
slagna lagen skall anses falla inom skatteområdet, uppstår emellertid det
problemet, att regeringsformen i princip inte tillåter delegation av riks-
dagens normgivningsmakt inom skatteområdet.

Beträffande de föreslagna bemyndigandena följer rätten att delegera
föreskriftsrätt i ämnen som anges i 19 § av en specialregel i 13 kap. 6 §
regeringsformen. Vidare får delegation av rätten att föreskriva avgifter
med tvångskaraktär ske med stöd av 8 kap. 9 § andra stycket regerings-
formen. Det medför att bemyndigandet i 18 § 4 är godtagbart.

De bemyndiganden som finns i 17 och 18 §§ i övrigt tycks inte avse
vägtrafikregistrets direkta funktion inom skatteområdet och kan därför så
länge lämnas åsido. Däremot torde delegationsregeln i 16 § ha omedelbar
betydelse för skattskyldigheten. Regeln kan inte anses avse sådant an-
stånd med betalning av skatt som regleras i 8 kap. 8 § regeringsformen
och är därför inte tillåten.

Inom skatteområdet är regeringen i princip endast berättigad att med-
dela verkställighetsföreskrifter enligt 8 kap. 13 § första stycket 1 rege-
ringsformen, vilket dock inte kräver något uttryckligt bemyndigande i
lag.

I lagrådsremissen anges också ett annat skäl till att lagformen har valts.
Det sägs nämligen att registret kommer att innehålla så känsliga upp-
gifter om enskilda att reglerna från integritetssynpunkt bör finnas i lag.
Det påpekas emellertid också att svensk rätt i och för sig inte fordrar att
regler av detta slag ges lagform. Vad gäller dessa regler i lagförslaget
kommer riksdagen att utnyttja sin rätt att enligt 8 kap. 14 § första stycket

Prop. 2000/01:95

Bilaga 5

166

regeringsformen meddela föreskrifter i ett ämne i vilket regeringen också
har rätt att besluta föreskrifter. Regeringsformen innehåller dock inte
något om möjligheten att till regeringen delegera normgivningsmakt
genom bemyndigande i en lag som riksdagen stiftar med stöd av 8 kap.
14 §.

Frågan är om bemyndigandena i främst 17 § med hänsyn till det sist
sagda är nödvändiga. Om riksdagen inte har beslutat föreskrifter i ett
ämne eller i en fråga, har regeringen i vilket fall som helst rätt att med-
dela föreskrifter med stöd av 8 kap. 13 § första stycket regeringsformen, i
första hand inom ramen för sin restkompetens men naturligtvis också i
form av verkställighetsföreskrifter. Mot bakgrund härav framstår de före-
slagna bemyndigandena i 17 § närmast som påminnelser om regeringens
rätt att besluta föreskrifter enligt 8 kap. 13 § första stycket 2 regerings-
formen.

Trots regeringsformens ovan beskrivna innebörd anser Lagrådet att det
i detta fall är påkallat att föreskriva bemyndiganden i lagen. Lagen regle-
rar nämligen sådana integritetskänsliga uppgifter för vilka enskilda skall
beredas ett starkt skydd (jfr 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen).
Det är då också naturligt att det i lagen preciseras i vilka hänseenden
regeringen avses skola besluta kompletterande föreskrifter. Lagförslagets
bemyndiganden i detta ämne fyller därför en viktig praktisk funktion.

Enligt Lagrådets mening är bemyndigandena som sådana i 17 § god-
tagbara. Däremot torde inte samtliga bemyndiganden i paragrafen vara
erforderliga. Bemyndigandena i punkterna 1 och 3 finns nämligen redan
upptagna i 8 § respektive 10 § och behöver därför inte upprepas i 17 §.
Det anförda innebär att 17 § bör ges följande lydelse: ”Regeringen får
meddela föreskrifter om begränsningar av

1. rätten att hämta uppgifter till registret genom samköming enligt 9 §,
samt

2. rätten att bevara uppgifter.”

Vid föredragningen inför Lagrådet framfördes att avsikten med be-
myndigandena i 18 § bl.a. var att skapa nödvändiga förutsättningar för
regeringen att besluta straffbestämmelser i förordning. Av denna upplys-
ning framgår att den föreslagna lagen egentligen tar sikte även på andra
offentligrättsliga skyldigheter än skattskyldighet. Det innebär med andra
ord att i fråga om dessa skyldigheter bestämmelserna i 8 kap. 3 § rege-
ringsformen skulle komma att aktualiseras i lagstiftningsärendet. Om
riksdagen beslutar lagen med stöd av 8 kap. 3 § i ett annat hänseende än
skatt, kan rätten att besluta föreskrifter delegeras till regeringen med stöd
av 8 kap. 7 § första stycket regeringsformen. Tillämpligt ämne skulle då
vara trafikföreskrifter i punkten 5. På grund av det nu sagda skulle be-
myndigandena i 18 § i och för sig vara grundlagsenliga.

Ett av bemyndigandena i 18 § har getts en mycket vittomfattande
lydelse på så sätt att utöver vad som anges i 16 och 17 §§ beslutande-
rätten skall omfatta ”ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i
denna lag”. Mot bakgrund av att vissa av dessa föreskrifter skall vara
straffsanktionerade anser Lagrådet att det av bemyndigandet bör klart
framgå vilka ämnen dessa föreskrifter kan komma att reglera. Alla övriga
bemyndiganden i lagförslaget har eljest ett preciserat innehåll.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 5

167

Två av de preciserade bemyndigandena i 18 § (punkterna 2 och 3) av-
ser andra register än vägtrafikregistret och har därför inte sin rätta plats i
lagen. Lagrådet anser således att dessa båda bemyndiganden bör strykas.

Sammanfattningsvis anser Lagrådet således att 16 § bör ändras så att
bemyndigandet inte avser föreskriftsrätt, att 17 § ges den lydelse som
ovan föreslagits samt att det opreciseradc bemyndigandet i 18 § bör kon-
kretiseras och paragrafen även i övrigt omarbetas enligt vad ovan före-
slagits.

Förslaget till lag om ändring i bilskrotningslagen

1 och 4 §§

Det är i princip olämpligt att i cn lag hänvisa till en regeringsförordning,
eftersom riksdagen då blir bunden av innehållet i förordningen utan att
det är fråga om någon normdelegation i egentlig mening och eftersom
lagtexten måste ändras om förordningen ersätts av en ny sådan. I före-
varande lagstiftningsärende har genom förslaget till lag om vägtrafik-
definitioner på ett föredömligt sätt anvisats en möjlighet att i lagtext
bygga på föreskrifter i annan lag i ställer för i förordning. Det är inte
möjligt att i alla situationer undvika hänvisningar i lag till regeringsför-
ordningar. Som exempel i förevarande lagstiftningsärende kan hänvisas
till förslaget till lag om ändring i lagen om straff för trafikbrott som be-
gåtts utomlands. Såvitt möjligt bör man dock avstå från sådana hänvis-
ningar. En användbar teknik som används i lagstiftningsärendet är när det
i vissa förslag talas om tillfälligt registrerade fordon utan hänvisning,
eftersom föreskrifter om dem är avsedda att tas upp i cn förordning som
ännu inte existerar. Lagrådet förordar att i förevarandc paragrafer an-
vänds, i 1 § uttrycket ”för avregistrering ur vägtrafikregistret” och i 4 §
”fordonet avregistreras ur vägtrafikregistret”

Förslaget till lag om ändring i lagen om saluvagnsskatt

Under hänvisning till vad som anförs beträffande förslaget till lag om
ändring i bilskrotningslagen förordar Lagrådet att första stycket avslutas
med uttrycket ”som får brukas med stöd av saluvagnsregistrering i väg-
trafikregistret.”

Förslaget till lag om ändring i fordonsskattelagen

66 £

Under hänvisning till vad som anförs beträffande förslaget till lag om
ändring i bilskrotningslagen förordar Lagrådet att i andra stycket används
uttrycket ”sådana avgifter för registrering enligt lagen (0000:000) om
vägtrafikregister som” (jfr 18 § 4 sistnämnda lag).

Prop. 2000/01:95

Bilaga 5

168

Förslaget till lag om ändring i körkortslagen

1 kap. 3 §

Begreppet permanent bosättning anges i författningskommentaren vara
av central betydelse i körkortslagen. Permanent bosättning i Sverige är
med visst undantag villkor, enligt 3 kap. 1 §, för erhållande av svenskt
körkort, och begreppet används också bl.a. i 6 kap. om utländska körkort.
Definitionen, som förut fanns i körkortsförordningen, är hämtad ur den
svenska versionen av rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om
körkort. Den synes emellertid inte helt rättvisande. Direktivet använder
visserligen begreppet bosättning på en ort (”le lieu ou une personne
demeure habituellement”, ”the place where a person usually lives”), men
av saklig betydelse är endast i vilken av flera stater som personen bor.
Det synes därför sakligt riktigare att låta orden ”på en ort” i första stycket
utgå. Som en följd härav kan i andra stycket orden ”den permanenta bo-
sättningsorten vara den plats till vilken han” ersättas med ”han dock an-
ses vara permanent bosatt där”.

I andra stycket anges som en förutsättning i visst fall att en person
”regelbundna mellanrum” återvänder till en plats. Detta synes inte helt
rättvisande eftersom mellanrummen mellan vistelserna inte behöver vara
regelbundna, dvs. lika långa. De franska och engelska versionerna an-
vänder uttrycken ”reguliérement” respektive ”regularly”, vilket bättre
återges med ”regelbundet”.

Förslaget till lag om ändring i yrkestrafiklagen

6 kap. 7 §

Under hänvisning till vad som anförs beträffande förslaget till lag om
ändring i bilskrotningslagen förordar Lagrådet, att i första stycket dels
används uttrycket ”taxameter får tas om hand”, dels i punkten 3 används
uttrycket ”gäller brukandeförbud enligt föreskrift som meddelats med
stöd av lagen (0000:000) om vägtrafikregister eller enligt fordonsskatte-
lagen (1988:327)”

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran

Prop. 2000/01:95

Bilaga 5

169

Lagförslag i lagrådsremiss den 1 februari 2001

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om vägtrafikregister

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om registrering av uppgifter om
personer samt om motordrivna fordon och släpfordon i ett vägtrafik-
register.

Lagen gäller dock inte

1. fordon som tillhör Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller
Försvarets radioanstalt,

2. motordrivna fordon som är avsedda att föras av gående eller släp-
fordon som har kopplats till något sådant fordon, eller

3. mopeder klass II.

2 § I pcrsonuppgiftslagen (1998:204) finns bestämmelser som tillämpas
på personuppgifter i vägtrafikregistret i den mån det inte finns några av-
vikande bestämmelser i denna lag eller i en förordning som har beslutats
med stöd av den.

Med personuppgifter avses i denna lag detsamma som i personupp-
giftslagcn.

3 § Fordons- och viktbegreppen i denna lag har samma betydelse som i
lagen (0000:000) om vägtrafikdefinitioner.

4 § Bestämmelserna i denna lag om ägaren av ett fordon tillämpas på
innehavaren, när det är fråga om fordon som innehas

1. på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt, eller

2. med nyttjanderätt för en bestämd tid om minst ett år.

Vägtrafikregistrets ändamål och innehåll

5 § l fråga om personuppgifter skall vägtrafikregistret ha till ändamål att
tillhandahålla uppgifter för

1. verksamhet, för vilken staten eller en kommun ansvarar enligt lag
eller annan författning, i fråga om

a) fordonsägare,

b) den som ansöker om, har eller har haft behörighet att framföra
fordon eller luftfartyg enligt körkortslagen (1998:488), yrkestrafiklagen
(1998:490), luftfartslagen (1957:297) eller någon annan författning eller
den som har rätt att utöva viss tjänst enligt luftfartslagen,

c) annan person om det behövs för att underlätta handläggningen av ett
körkorts- eller yrkestrafikärende, eller

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

170

d) den som ansöker om, har eller har haft tillstånd att bedriva yrkes-
mässig trafik enligt yrkestrafiklagen eller någon annan författning eller
biluthyrning enligt lagen (1998:492) om biluthyrning,

2. försäkringsgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där
uppgifter om personer under 1 a), b) och d) utgör underlag för prövningar
eller beslut,

3. information om fordonsägare för trafiksäkerhets- eller miljöändamål
samt för att i den allmänna omsättningen av fordon förebygga brott,

4. aktualisering, komplettering eller kontroll av information om
fordonsägare som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande
register, samt

5. uttag av urval för direkt marknadsföring av information om fordons-
ägare, dock med den begränsning som följer av 11 § personuppgiftslagen
(1998:204).

6 § I vägtrafikregistret förs det in uppgifter som avser

1. motordrivna fordon och släpfordon samt ägare till dessa,

2. a) behörighet enligt körkortslagen (1998:488) att föra fordon,

b) förarutbildning och förarprov,

c) det som i övrigt behövs för tillämpningen av körkortslagen och av
föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen,

3. a) behörighet att föra fordon i yrkesmässig trafik och rätten att be-
driva yrkesmässig trafik och biluthyrning,

b) det som i övrigt behövs för tillämpningen av yrkestrafiklagen
(1998:490) och lagen (1998:492) om biluthyrning samt av föreskrifter
som meddelats i anslutning till lagen och för tillämpningen av bestäm-
melser om tillstånd till internationella person- eller godstransporter, samt

4. innehav av särskilda behörighetshandlingar som krävs för att föra ett
visst slag av motordrivet fordon eller luftfartyg i andra fall än som avses i
2 a) och 3 a) eller för att utöva viss tjänst eller genomgå viss utbildning.

I registret förs det dessutom in uppgifter som behövs för kontroll av att
felparkeringsavgifter enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift be-
talas och att influtna medel redovisas.

Personuppgifter får endast föras in för de ändamål som anges i 5 §.

Ansvaret för behandlingen av personuppgifter

7 § Vägverket för vägtrafikregistret med hjälp av automatiserad behand-
ling och är personuppgiftsansvarigt för registret enligt personuppgifts-
lagen (1998:204).

Direktåtkomst

8 § Direktåtkomst till personuppgifter får medges endast för sådana
ändamål som anges i 5 § 1-3 i enlighet med föreskrifter meddelade av
regeringen.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

171

Samköming

9 § Vägverket får endast for de ändamål som anges i 5 § 1-3 hämta
uppgifter till registret genom samköming.

Sökbegrepp

10 § För sökning i vägtrafikregistret får endast användas de sökbegrepp
som regeringen beslutar om.

Rättelse och skadestånd

11 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och
skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag
eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Registrering som förutsättning för rätt att bruka fordon

12 § Följande fordon skall med de undantag som anges i 13-16 och
18 §§ vara registrerade i vägtrafikregistret för att fa brukas.

1. Bilar, motorcyklar, mopeder klass I, traktorer, motorredskap klass I
och terrängmotorfordon.

2. Motorredskap klass II när de används

a) för persontransport på cn väg som inte är enskild, om det sker i
annat fall än vid passage över vägen, vid färd kortaste sträcka till eller
från ett arbetsställe för fordonet eller liknande, eller undantagsvis vid
färd kortare sträcka i andra fall än som nu har nämnts,

b) för transport av gods på en väg som inte är enskild i andra fall än
som avses i 22 § fordonsskattelagen (1988:327).

3. Släpfordon som dras av bilar.

4. Släpvagnar som dras av trafiktraktorer, motorredskap klass I eller
tunga terrängvagnar.

5. Släpvagnar som dras av ett sådant motorredskap klass II som
används på det sätt som anges i 2, om motorredskapets tjänstevikt är över
två ton eller om motorredskapet är cn till motorredskap ombyggd bil.

Undantag från registreringsplikten

13 § Bestämmelserna i 12 § gäller inte i fråga om

1. fordon som används uteslutande inom inhägnade järnvägs- eller
industriområden eller inom inhägnade tävlingsområden eller andra lik-
nande inhägnade områden,

2. släpvagnar som dras av traktorer, motorredskap klass II eller tunga
terrängvagnar som är konstruerade för en hastighet av högst 30 kilometer
i timmen och fordonet i det enskilda fallet används endast på mot-
svarande sätt som en jordbrukstraktor enligt fordonsskattelagen
(1988:327),

3. fordon som brukas kortaste lämpliga väg till eller från ett besikt-
ningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på
fordonsområdet för registreringsbesiktning,

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

172

4. fordon som provkörs vid besiktning eller inspektion av polisman,
besiktningsorgan enligt 2 § lagen om vissa besiktningsorgan på fordons-
området, bilinspektör eller tekniskt biträde i den utsträckning som behövs
för att förrättningen skall kunna genomföras,

5. fordon som provkörs av den som Vägverket särskilt förordnat att ut-
föra haveriundersökning, att utöva tillsyn enligt produktsäkerhetslagen
(1988:1604) eller att handlägga ett ärende, eller

6. fordon som brukas med stöd av saluvagnslicens enligt 18 §.

I fall som avses i första stycket 3 skall handlingar som visar avtalad tid
hos besiktningsorganet medföras och på tillsägelse visas upp för en
polisman eller en bilinspektör.

Finner polisman anledning anta att fordon som han anträffar i trafik
inte är i föreskrivet skick tillämpas första stycket 4 på motsvarande sätt.

14 § Bestämmelserna i 12 § gäller inte i fråga om fordon i internationell
vägtrafik i Sverige.

Ett fordon anses vara i internationell vägtrafik i Sverige om

1. fordonet ägs av en fysisk eller juridisk person som har sitt huvud-
sakliga hemvist utomlands,

2. fordonet inte är registrerat i Sverige, och

3. fordonet har införts till Sverige för att tillfälligt brukas här.

15 § Bestämmelserna i 12 § gäller inte motordrivna fordon som är regi-
strerade i Danmark, Finland eller Norge och till dem kopplade släp-
fordon, om fordonen brukas i Sverige under högst ett år.

Vad som sägs i första stycket gäller även danska fordon som far brukas
i Danmark med ”faste proveskilter”, finska fordon som far brukas i Fin-
land med ”provnummerskyltar” och norska fordon som får brukas i
Norge med ”provekjennemerke”.

Om det i Danmark, Finland eller Norge har meddelats ett särskilt till-
stånd att där tillfälligt bruka ett fordon som inte är registrerat i landet, får
fordonet under den tid som tillståndet avser brukas i Sverige.

16 § Den som har sitt egentliga hemvist i Sverige och som förvärvat ett
fordon som avses i 12 § men som inte är registrerat här, far under en
vecka från det att fordonet fördes in i Sverige bruka fordonet med stöd av
en giltig utländsk registrering. Detta gäller dock endast den som inte
yrkesmässigt tillverkar, transporterar eller handlar med motordrivna
fordon eller med släpfordon.

Brukande av avställt fordon

17 § Ett avställt fordon far inte brukas annat än

1. i den omfattning som enligt 12 § 2 och 5 och 13 § första och tredje
styckena får ske i fråga om ett fordon som inte är registrerat,

2. under tid då fordonet är taget i anspråk med nyttjanderätt enligt för-
fogandelagen (1978:262) eller då fordonet brukas för att avlämnas enligt
den lagen eller föras hem efter förfogande eller då det brukas i samband
med besiktning enligt förordningen (1992:391) om uttagning av egen-
dom för totalförsvarets behov,

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

173

3. under tid då fordonet innehas av Försvarsmakten enligt ett skriftligt
avtal eller brukas for att avlämnas eller foras hem enligt ett sådant avtal,
under forutsättning att fordonet har godkänts vid en registreringsbesikt-
ning eller tagits upp i ett typintyg eller i ett intyg om överensstämmelse,

4. om det har ställts av på ägarens begäran, för färd kortaste lämpliga
väg till eller från närmaste besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043)
om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet för besiktning, dock inte
om brukandeförbud enligt 64 § fordonsskattelagen (1988:327), enligt
18 § bilskrotningslagen (1975:343) eller enligt 25 § lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon skulle ha gällt för fordonet om det
hade varit skatte- eller avgiftspliktigt enligt nämnda lagar, samt

5. med stöd av saluvagnslicens enligt 18 §.

Saluvagnslicens

18 § Med stöd av en saluvagnslicens får fordon som licenshavaren
yrkesmässigt tillverkar, transporterar eller handlar med och som inte är
registrerade i vägtrafikregistret eller som är avställda brukas för

1. provkörning i samband med tillverkning eller reparation,

2. färd kortaste lämpliga väg från hamn, järnvägsstation, fabrik, repa-
rationsverkstad, förvaringslokal eller liknande till sådan plats eller lokal
eller till garage,

3. färd kortaste lämpliga väg till eller från ett besiktningsorgan enligt
2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet för
besiktning, och

4. körning i den omfattning som behövs för demonstration eller för-
säljning.

19 § Saluvagnslicens kan meddelas den som yrkesmässigt tillverkar,
transporterar eller handlar med motordrivna fordon eller med släpfordon.

Licens får inte meddelas om det skäligen kan antas att den kommer att
missbrukas eller om det finns något annat särskilt skäl mot att den med-
delas.

Med tillverkning avses i första stycket även sådan påbyggnad eller
lackering som ingår som ett led i arbetet med att färdigställa fordonen.

20 § En saluvagnslicens skall återkallas om

1. licensen inte har utnyttjats under de senaste tolv månaderna,

2. saluvagnsskatten inte har betalats,

3. licensen har utnyttjats i strid med bestämmelserna om sådan licens,
eller

4. licenshavaren på något annat sätt har visat sig olämplig eller det
annars finns någon särskild anledning att återkalla licensen.

Återkallelse enligt 3 eller 4 skall inte ske i ringa fall.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

Tillfällig registrering

21 § Tillfällig registrering kan meddelas för motordrivna fordon och för
släpfordon.

174

Vid tillämpningen av bestämmelserna om tillfällig registrering avses
med nytt fordon ett fordon som inte är, har varit eller bort vara registrerat
här i landet annat än i förening med avställning.

22 § Tillfällig registrering far meddelas för ett fordon som förs in i
Sverige för att brukas stadigvarande här, om

1. fordonet inte är registrerat här,

2. fordonets ägare har sitt egentliga hemvist här, och

3. fordonets ägare inte yrkesmässigt tillverkar, transporterar eller
handlar med motordrivna fordon eller med släpfordon.

Tillfällig registrering enligt första stycket gäller under tre månader från
den dag denna registrering meddelades. Den tillfälliga registreringen
upphör dock att gälla två veckor efter det att fordonet godkänts vid regi-
streringsbesiktning.

23 § Tillfällig registrering far meddelas för ett fordon om det inte skall
registreras för att stadigvarande brukas i Sverige, om

1. sökanden inte har sitt egentliga hemvist i landet men här förvärvar
ett fordon,

2. sökanden har sitt egentliga hemvist i landet och här förvärvar ett nytt
fordon men avser att flytta från landet inom tre månader från den dag då
den tillfälliga registreringen meddelas,

3. sökanden är en svensk utlandsmyndighet som här förvärvar ett nytt
fordon som skall brukas utanför landet, eller

4. sökanden inte har sitt egentliga hemvist eller, i fråga om en juridisk
person, sin ledning i Sverige och sökanden eller den som representerar
den juridiska personen endast tillfälligt skall vistas i landet samt fordonet
har förts in för enskilt bruk eller för testköming eller annat liknande
ändamål och endast tillfälligt skall användas i Sverige.

Tillfällig registrering enligt första stycket gäller under tolv månader
från den dag registreringen meddelades. Tillfällig registrering enligt
första stycket 1 av ett fordon som inte är nytt gäller dock endast under en
månad.

24 § Tillfällig registrering för ett visst fordon får meddelas på nytt först
sedan tolv månader har förflutit efter utgången av närmast föregående
period av en sådan registrering.

25 § Ett enligt 22 § tillfälligt registrerat fordon, som har förts in från ett
annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och
har en giltig registrering i det landet som innebär att det far brukas obe-
gränsat enligt det landets bestämmelser, får brukas utan någon annan in-
skränkning än enligt 27 §.

26 § Ett enligt 22 § tillfälligt registrerat fordon i andra fall än som avses
i 25 § far brukas

1. för färd kortaste lämpliga väg från en hamn, järnvägsstation, plats
för tullklarering, reparationsverkstad, förvaringslokal eller liknande till
en sådan plats eller lokal, eller

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

175

2. for Pärd kortaste lämpliga väg till eller från ett besiktningsorgan en-
ligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet
for besiktning.

Sedan fordonet har godkänts vid en registreringsbesiktning får det
dock brukas här för andra ändamål än som avses i första stycket. Detta
gäller dock inte om fordonet efter besiktningen har ändrats så att det inte
längre överensstämmer med utförandet vid besiktningen eller det i övrigt
har ändrats så att dess bcskattningsförhållanden påverkats.

27 § Ett tillfälligt registrerat fordon får inte användas i yrkesmässig
trafik.

28 § Om de i 22 eller 23 § angivna förutsättningarna inte är uppfyllda
skall det beslutas att den tillfälliga registreringen skall upphöra.

Straffbestämmelser

29 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet brukar ett fordon i strid
med 12, 17, 18, 26 eller 27 § döms till penningböter.

Till samma straff döms ägaren, om han uppsåtligen eller av oaktsamhet
har underlåtit att göra vad som skäligen har kunnat krävas av honom för
att hindra att fordonet brukades.

Den som innehar ett fordon med nyttjanderätt för obestämd tid eller för
en bestämd tid som understiger ett år och har befogenhet att bestämma
om förare av fordonet eller anlitar någon annan förare än den som ägaren
har utsett döms i ägarens ställe enligt andra stycket.

30 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 13 § andra
stycket döms till penningböter.

31 § Bestämmelserna i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med
stöd av lagen om ansvar för ägare eller brukare av fordon tillämpas i
fråga om ett fordon som ägs eller brukas av staten eller en kommun på
förarens närmaste förman. Om denne har gjort vad som skäligen har
kunnat krävas av honom för att förebygga en förseelse och sker ändå en
sådan på grund av en överordnads åtgärd eller vållande, tillämpas be-
stämmelserna om ansvar för ägare eller brukare på den överordnade.

I fråga om ett fordon som ägs eller brukas av ett oskiftat dödsbo eller
ett konkursbo tillämpas de bestämmelser om ansvar som anges i första
stycket på den eller dem som har rätt att företräda boet.

I fråga om ett fordon som ägs eller brukas av ett bolag, en förening, en
stiftelse eller någon annan juridisk person tillämpas de bestämmelser om
ansvar som anges i första stycket på den eller dem som har rätt att före-
träda den juridiska personen eller på den som Vägverket på begäran har
godtagit som ansvarig företrädare för denna.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

Hindrande av fortsatt färd

32 § Om ett fordon brukas i strid med 12, 17, 18, 26 eller 27 § eller en
föreskrift som har meddelats med stöd av denna lag skall en polisman

176

hindra fortsatt färd, om den skulle medföra en påtaglig fara för trafik-
säkerheten eller annars utgöra en väsentlig olägenhet.

Förfarande och överklagande

33 § Frågor om saluvagnslicens och tillfällig registrering prövas av
Vägverket.

34 § Ett beslut enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats
med stöd av lagen eller ett beslut om information enligt 26 § personupp-
giftslagen (1998:204) far överklagas hos Länsrätten i Örebro län om inte
något annat följer av andra föreskrifter.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

35 § Ett beslut av Vägverket gäller omedelbart, om inte något annat för-
ordnats.

Bemyndiganden

36 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i
enskilda fall medge undantag från plikten att registrera fordon samt från
regler om brukande av fordon i denna lag. Undantag får förenas med
villkor.

37 § Regeringen får meddela föreskrifter om begränsning av

1. rätten att hämta uppgifter till registret genom samköming enligt 9 §,
samt

2. rätten att bevara uppgifter.

38 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer lar,
utöver vad som anges i 37 §, meddela ytterligare föreskrifter i fråga om

1. registrering av fordon som omfattas av denna lag,

2. saluvagnslicens,

3. rätten att bruka fordon som hör hemma i något annat land, och

4. avgifter för registrering enligt denna lag.

39 § Om riket är i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utom-
ordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som
riket har befunnit sig i far regeringen föreskriva att lagen helt eller delvis
inte skall tillämpas.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001. Genom lagen upphävs
exportvagnskungörelsen (1964:39), turistvagnskungörelsen (1972:601)
och kungörelsen (1973:766) om interimslicens för fordon.

2. För en registrering i exportvagnsförteckning som beviljats med stöd
av exportvagnskungörelsen gäller fortfarande äldre föreskrifter. Det-
samma gäller för en turistvagnslicens som meddelats enligt turistvagns-
kungörelsen eller en interimslicens som meddelats enligt kungörelsen om
interimslicens för fordon.

177

3. Saluvagnslicens meddelad enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) Prop. 2000/01:95
skall gälla som motsvarande licens enligt denna lag.                      Bilaga 6

178

Förslag till lag om vägtrafikdefinitioner

Härigenom föreskrivs följande.

1 § De beteckningar som finns i 2 § med den betydelse som där anges är
avsedda att användas i andra författningar i den utsträckning som före-
skrivs i dessa.

Det som i denna lag eller i någon författning som avses i första stycket
sägs i fråga om ett visst slag av fordon tillämpas även på chassiet till ett
sådant fordon. Detta gäller dock inte i fall då något annat särskilt före-
skrivs.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

Beteckning

Betydelse

Axeltryck

Den sammanlagda statiska vikt som hjulen på en
hjulaxel för över till vägbanan.

Bil

Ett motorfordon som är försett med tre eller flera
hjul eller medar eller med band och som inte är att
anse som en motorcykel eller en moped. Bilar delas
in i personbilar, lastbilar och bussar.

Boggi

Två hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes avstånd
som är mindre än 2,0 meter.

Boggitryck

Den sammanlagda statiska vikt som hjulen i en
boggi för över till vägbanan.

Bruttovikt på
fordon

Den sammanlagda statiska vikt som samtliga hjul,
band eller medar på ett fordon vid ett visst tillfälle
för över till vägbanan.

Buss

En bil som är inrättad för transport av fler än åtta
personer utöver föraren, även om bilen dessutom är
inrättad för något annat ändamål.

Cykel

1. Ett fordon som är avsett att drivas med tramp-
eller vevanordning och inte är ett lekfordon.

2. En eldriven rullstol som förs av den åkande och är
konstruerad för en hastighet av högst 15 kilometer i
timmen.

3. Ett eldrivet fordon med en tramp- eller vevanord-
ning om elmotom

a. endast förstärker kraften från tramp- eller vev-
anordningen,

b. inte ger något krafttillskott vid hastigheter över
25 kilometer i timmen, och

c. har en nettoeffekt som inte överstiger 250 watt.

179

Cykelkärra

Ett fordon som är avsett att dras av en moped klass II Prop. 2000/01:95
eller en cykel och inte är en sidvagn. En tillkopplad Bilaga 6
cykelkärra anses dock inte som ett särskilt fordon.

Dolly

En släpkärra som är avsedd att vara styraxel för en
pähängsvagn och som är utrustad med en kopplings-
anordning (vändskiva) för en pähängsvagn.

Efterfordon

Ett fordon som är kopplat till en bil, en traktor, ett
motorredskap eller ett terrängmotorfordon och som
inte är ett släpfordon eller ett terrängsläp.

Fordon

En anordning på hjul, band, medar eller liknande
som är inrättad för tärd på marken och inte löper på
skenor. Fordon delas in i motordrivna fordon, släp-
fordon, terrängsläp, efterfordon, sidvagnar, cyklar,
hästfordon och övriga fordon.

Fordonståg

Ett motordrivet fordon med ett eller flera tillkopp-
lade fordon.

Flästfordon

Ett fordon som är förspänt med dragare.

Jordbruk straktor

En traktor som enligt fordonsskattelagen (1988:327)
hör till klass II.

Lastbil

En bil som inte är att anse som en personbil eller en
buss. Lastbilar delas in i lätta och tunga lastbilar.

Lckfordon

Ett fordon som är avsett uteslutande för lek.

Lätt lastbil

En lastbil med en totalvikt av högst 3,5 ton.

Lätt motorcykel

1. En motorcykel vars motor har en slagvolym av
högst 125 kubikcentimeter och en effekt av högst
11 kilowatt om den drivs av förbränningsmotor.

2. En motorcykel med annan motor än för-
bränningsmotor vars motor har cn effekt av högst 11
kilowatt.

Lätt släpfordon

1.  Ett släpfordon med en totalvikt av högst
750 kilogram.

2. Ett släpfordon med en totalvikt över 750 kilogram
under förutsättning att den inte överstiger drag-
fordonets tjänstevikt och att dragfordonets och släp-
fordonets sammanlagda totalvikt inte överstiger 3,5
ton.

Lätt terrängvagn

En terrängvagn vars tjänstevikt är högst 2 ton.

180

Maximilast for
ett motorfordon,
en traktor, ett
motorredskap,
ett terräng-
fordon, ett släp-
fordon eller en
sidvagn

Moped

Skillnaden mellan fordonets totalvikt och tjänstevikt.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

Moped klass I

Moped klass II

Motorcykel

Ett motorfordon som är konstruerat för en hastighet
av högst 45 kilometer i timmen och som har

1. två eller tre hjul samt, om det drivs av en för-
bränningsmotor, denna har en slagvolym av högst 50
kubikcentimeter, eller

2. fyra hjul och en massa utan last som understiger
350 kilogram samt

a. om det drivs av en förbränningsmotor med tänd-
system, denna har en slagvolym av högst
50 kubikcentimeter, eller

b. om det är försett med någon annan typ av motor,
denna har en maximal nettoeffekt av högst
4 kilowatt.

Vid beräkningen av en mopeds massa skall i fråga
om ett eldrivet fordon batterierna inte räknas in.
Mopeder delas in i klass I och klass II.

En moped som inte hör till klass II.

En moped med pedaler som är konstruerad för en
hastighet av högst 25 kilometer i timmen och som
har en motor vars effekt inte överstiger 1 kilowatt.

1. Ett motorfordon på två hjul eller tre symmetriskt
placerade hjul som är konstruerat för en hastighet
som överstiger 45 kilometer i timmen eller, om det
drivs av en förbränningsmotor, denna har en slag-
volym som överstiger 50 kubikcentimeter.

2. Ett motorfordon på fyra hjul och med en massa
utan last som är högst 400 kilogram eller
550 kilogram om fordonet är inrättat för godsbeford-
ran, och vars maximala nettomotoreffekt inte över-
stiger 15 kilowatt, dock inte moped.

Vid beräkningen av en motorcykels massa skall i
fråga om ett eldrivet fordon batterierna inte räknas
in.

Motorcyklar delas in i lätta och tunga motorcyklar.

181

Motordrivet
fordon

Ett fordon som för framdrivande är försett med Prop. 2000/01:95
motor, dock inte ett flygplan eller en sådan eldriven Bilaga 6
rullstol eller sådant eldrivet fordon med en tramp-
eller vevanordning som är att anse som cykel.

Motordrivna fordon delas in i motorfordon, trak-
torer, motorredskap och terrängmotorfordon.

Motorfordon

Ett motordrivet fordon som inte är ett terrängmotor-
fordon och som är inrättat

1. huvudsakligen för att självständigt användas till
person- eller godsbefordran, eller

2. för något annat ändamål än som anges under 1,
om fordonet inte är att anse som en traktor eller ett
motorredskap.

Motorfordon delas in i bilar, motorcyklar och
mopeder.

Motorredskap

Ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen
som ett arbetsredskap eller för kortare förflyttningar
av gods. Motorredskap delas in i klass I och klass 11.

Motorredskap
klass I

Ett motorredskap som är konstruerat för en högsta
hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen.

Motorredskap
klass II

Ett motorredskap som är konstruerat för en hastighet
av högst 30 kilometer i timmen.

Personbil

En bil som är inrättad huvudsakligen för befordran
av personer, dock högst föraren och åtta passagerare.

Pähängsvagn

En släpvagn som är inrättad för att genom tapp med
vändskiva eller liknande anordning förenas med en
bil, cn traktor eller ett motorredskap och som är så
utförd att chassiet eller karosseriet vilar direkt på det
dragande fordonet.

Sidvagn

Ett fordon som är inrättat för att kopplas vid sidan av
en tvåhjulig motorcykel eller en cykel. En tillkopp-
lad sidvagn anses dock inte som ett särskilt fordon.

Släpfordon

Ett fordon som är inrättat för koppling till en bil, en
motorcykel, en moped klass I, cn traktor eller ett
motorredskap och är avsett för person- eller godsbe-
fordran eller för att bära en anordning för att driva
dessa fordon. Släpfordon delas in i släpvagnar och
släpslädar samt lätta släpfordon och tunga släp-
fordon.

182

Släpkärra

En släpvagn med oledad dragstång där den statiskt
vertikala last som förs över till dragfordonet inte
överskrider 10 procent av släpvagnens total vikt eller
1 ton.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

Släpsläde

Ett släpfordon på medar.

Släpvagn

Ett släpfordon på hjul eller band.

Släpvagnsvikt

Den sammanlagda vikten av en släpvagns egenvikt
och last.

Terrängfordon

Ett terrängmotorfordon eller ett terrängsläp.

Terrängmotor-
fordon

Ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen
för att självständigt användas till person- eller gods-
befordran i terräng. Terrängmotorfordon delas in i
terrängvagnar och terrängskotrar.

Terrängskoter

Ett terrängmotorfordon med en tjänstevikt av högst
400 kilogram.

Terrängsläp

Ett fordon som är inrättat för att dras av ett terräng-
motorfordon och inte är något släpfordon.

Terrängvagn

Ett terrängmotorfordon med en tjänstevikt över
400 ilogram. Terrängvagnar delas in i lätta och tunga
terrängvagnar.

Tjänstevikt för
en bil, en traktor
eller ett motor-
redskap

Den sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt
driftfärdigt skick med det tyngsta karosseri som hör
till fordonet, verktyg och reservhjul som hör till
fordonet, bränsle, smörjolja och vatten, samt föraren.

Tjänstevikt för
en motorcykel
eller en moped

Den sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt
driftfärdigt skick utan sidvagn, med verktyg som hör
till fordonet, bränsle, smörjolja och vatten.

Tjänstevikt för
ett släpfordon,
ett terrängsläp
eller en sidvagn

Vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick
med det tyngsta karosseri som hör till fordonet.

Tjänstevikt för
ett terrängmotor-
fordon

Den sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt
driftfärdigt skick med det tyngsta karosseri som hör
till fordonet, verktyg som hör till fordonet, samt
bränsle, smörjolja och vatten. För en tung terräng-
vagn räknas även vikten av föraren och reservhjul
med.

183

Totalvikt för en
bil, en traktor,
ett motorredskap
eller en tung
terrängvagn

Summan av fordonets tjänstevikt och den beräknade
vikten av det största antal personer utom föraren och
den största mängd gods som fordonet är inrättat för.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

Total vikt för en
motorcykel, ett
terrängfordon
utom en tung
terrängvagn, ett
släpfordon eller
en sidvagn

Summan av fordonets tjänstevikt och den beräknade
vikten av det största antal personer och den största
mängd gods som fordonet är inrättat för. I totalviktcn
för en motorcykel ingår inte sidvagnens totalvikt.

Trafiktraktor

En traktor som enligt fordonsskattelagen (1988:327)
hör till klass I.

Traktor

Traktortåg

Trippelaxel

Trippelaxcltryck

Tung lastbil

Tung motor-
cykel

Tung
vagn

terräng-

Tungt

släp-

fordon

Ett motordrivet fordon med minst två hjulaxlar som
är inrättat huvudsakligen för att dra ett annat fordon
eller ett arbetsredskap och som är konstruerat för en
hastighet av högst 40 kilometer i timmen och endast
med svårighet kan ändras till högre hastighet. En
traktor får vara utrustad för transport av gods och för
befordran av passagerare.

En traktor med ett eller flera tillkopplade släpfordon.

Tre hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes avstånd
mellan den första och den tredje axeln som är mindre
än 5,0 meter.

Den sammanlagda statiska vikt som hjulen i en
trippelaxel för över till vägbanan.

En lastbil med en totalvikt över 3,5 ton.

En motorcykel vars motor har en slagvolym som
överstiger 125 kubikcentimeter eller en effekt som
överstiger 11 kilowatt.

En terrängvagn med en tjänstevikt över 2 ton.

Ett annat släpfordon än ett lätt släpfordon.

3 § Om det inte med ledning av 2 § kan bestämmas till vilket slag av
fordon som ett visst fordon eller en viss fordonstyp skall höra, beslutar
den myndighet som regeringen bestämmer i frågan.

184

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far före-
skriva eller i enskilda fall medge undantag från denna lag.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

185

Förslag till lag om ändring i lagen (1971:965) om straff för trafik-
brott som begåtts utomlands

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1971:965) om straff för trafikbrott
som begåtts utomlands skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                   Föreslagen lydelse

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

Bestämmelserna i 33 § trafik-
skadelagen (1975:1410) samt be-
stämmelse om straff för över-
trädelse av föreskrift i terräng-
trafikkungörclsen (1972:594),
fordonskungörelsen (1972:595),
bilregisterkungörelsen (1972:599),
vägtrafikkungörelsen (1972:603),
kungörelsen (1972:605) om in-
förande av ny vägtrafiklagstift-
ning, körkortslagen (1998:488)
eller        körkortsförordningen

(1998:980) tilllämpas även i fråga
om gärning varigenom någon ut-
omlands överträtt motsvarande
föreskrift som gällde på gämings-
orten.

Bestämmelserna i 33 § trafik-
skadelagen (1975:1410) samt be-
stämmelse om straff för över-
trädelse av föreskrift i terräng-
trafikkungörelsen (1972:594),
fordonskungörelsen (1972:595),
kungörelsen (1972:605) om in-
förande av ny vägtrafiklagstift-
ning, körkortslagen (1998:488),
körkortsförordningen (1998:980),
trafikförordningen (1998:1276),
lagen (0000:000) om vägtrafik-
register eller förordningen
(0000:000) om vägtrafikregister
tillämpas även i fråga om gärning
varigenom någon utomlands över-
trätt motsvarande föreskrift som
gällde på gämingsorten.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

Senaste lydelse 1998:981.

186

Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:435) om överlastavgift
dels att 8 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

la§

Fordons- och viktbegreppen i
denna lag har samma betydelse
som i lagen (0000:000) om väg-
trafikdefinitioner.

I fråga om ett motordrivet
fordon, som är registrerat här i
landet, eller en släpvagn, som dras
av ett sådant fordon, påförs över-
lastavgift genom beslut av läns-
styrelsen i det län där den i väg-
trafikregistret antecknade ägaren
av det motordrivna fordonet har
sin adress enligt registret. I fråga
om andra fordon påförs avgiften
av länsstyrelsen i Stockholms län.

I fråga om motordrivet fordon,
som är registrerat här i landet, eller
släpvagn, som dras av sådant
fordon, påförs överlastavgift
genom beslut av länsstyrelsen i det
län där den i bilregistret anteck-
nade ägaren av det motordrivna
fordonet har sin adress enligt
registret. I fråga om andra fordon
påförs avgiften av länsstyrelsen i
Stockholms län.

Överlastavgift får nedsättas eller efterges om särskilda omständigheter
föreligger. Detta får ske såväl i samband med prövning av ärendet om
påforing av överlastavgift som efter särskild ansökan hos länsstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

Senaste lydelse 1990:1197.

187

Förslag till lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343)

Härigenom föreskrivs i fråga om bilskrotningslagen (1975:343)
dels att i 9, 12, 14 och 15 §§ ordet ”bilregistret” skall bytas ut mot
”vägtrafikregistret”,

dels att 1 och 4 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

I denna lag förstås med

bilskrotare: fysisk eller juridisk person som utför eller avser att utföra
bilskrotning,

bilskrotning: yrkesmässigt omhändertagande av skrotbilar för slut-
skrotning eller för tillvaratagande av delar av sådana bilar för försäljning,
skrotbil: utrangerad bil som enligt vad regeringen föreskriver skall

anses som skrotbil,
skrotningsintyg: intyg som visar
att skrolbil har omhändertagits för
skrotning och som utfördas för
avregistrering enligt bilregister-
kungörelsen (1972:599).

Beteckning på fordon har i
denna lag samma betydelse som i
bilregisterkungörelsen (1972:599).

skrotningsintyg: intyg som visar
att skrotbil har omhändertagits för
skrotning och som utfärdas för
avregistrering ur vägtrafikregist-
ret.

Fordonsbegreppen i denna lag
har samma betydelse som i lagen
(0000:000) om vägtrafikdefinitio-
ner.

4§'

Skrotningspremie utgår för

1. personbil med en tjänstevikt av mer än 400 kilogram,

2. buss med en totalvikt av högst 3 500 kilogram,

3. lastbil med skåpkarosseri och med en totalvikt av högst 3 500

kilogram,

om fordonet avregistreras enligt
bilregisterkungörelsen (1972:599)
på grund av skrotningsintyg från
auktoriserad bilskrotare eller
kommun som avses i 3 § denna
lag-

om fordonet avregistreras ur
vägtrafikregistret på grund av
skrotningsintyg från auktoriserad
bilskrotare eller kommun som av-
ses i 3 § denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

1 Senaste lydelse 1989:1032.

188

Förslag till lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

Härigenom föreskrivs att i 1, 2, 16, 24, 31, 32, 33 och 34 §§ trafik-
skadelagen (1975:1410)’ ordet ”bilregistret” skall bytas ut mot ”väg-
trafikregistret”.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

1 Lagen omtryckt 1994:43.
Senaste lydelse av 31 § 1999:266.

189

Förslag till lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1976:206) om felparkeringsavgift
skall ha följande lydelse.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

Regeringen far förordna att
denna lag skall tillämpas i fråga
om överträdelser av föreskrifter
som rör parkering eller stannande
av

1. fordon som är upptagna i bil-
registret eller motsvarande ut-
ländska register,

2. fordon som är upptagna i det
militära fordonsregistret, eller

3. fordon som brukas med stöd
av saluvagns-, turistvagns-, ex-
portvagns- eller interimslicens,

om överträdelsen inte är belagd
med straff.

1§‘

Regeringen får förordna att
denna lag skall tillämpas i fråga
om överträdelser av föreskrifter
som rör parkering eller stannande
av

1. fordon som är upptagna i
vägtrajikregistret eller mot-
svarande utländska register,

2. fordon som är upptagna i det
militära fordonsregistret, eller

3. fordon som brukas med stöd
av saluvagnslicens.

om överträdelsen inte är belagd
med straff

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

Senaste lydelse 1985:19.

190

Förslag till lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1976:339) om saluvagns-
skatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Saluvagnsskatt skall betalas till
staten enligt denna lag för bil,
motorcykel, traktor, motorredskap
eller släpvagn, som far brukas med
stöd av saluvagnslicens enligt 38 §
bilregisterkungörelsen (1972:599).

När saluvagnslicens har med-
delats påförs saluvagnsskatt. Be-
skattningsmyndighet är Skatte-
myndigheten i Örebro.

Saluvagnsskatt skall betalas till
staten enligt denna lag för bil,
motorcykel, traktor, motorredskap
eller släpvagn, som far brukas med
stöd av saluvagnslicens enligt
lagen (0000:000) om vägtrafik-
register.

När saluvagnslicens har med-
delats påförs saluvagnsskatt. Be-
skattningsmyndighet är Skatte-
myndigheten i Örebro.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

Senaste lydelse 1998:241.

191

Förslag til! lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att i 5 kap. 3 § och 7 kap. 18 § sekretesslagen
(1980:100)' ordet ”körkortsregistret” skall bytas ut mot ”vägtrafikregist-
ret”.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

1 l.agen omtryckt 1992:1474.
Senaste lydelse av

5 kap. 3 § 1994:595

7 kap. 18 § 1998:624.

192

Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att i 7 § skatteregisterlagen (1980:343)' orden
”centrala bilregistret” skall bytas ut mot ”vägtrafikregistret”.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

1 Senaste lydelse 2000:1381.

193

7 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 95

Förslag till lag om ändring i lagen (1984:318) om kontrollavgift vid
olovlig parkering

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:318) om kontrollavgift vid
olovlig parkering skall ha följande lydelse.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

Med fordon avses i denna lag

1. fordon som är upptagna i bil-
registret eller motsvarande ut-
ländska register,

2. fordon som är upptagna i det
militära fordonsregistret, eller

3. fordon som brukas med stöd

Med fordon avses i denna lag

1. fordon som är upptagna i
vägtrafikregistret eller mot-
svarande utländska register,

2. fordon som är upptagna i det
militära fordonsregistret, eller

3. fordon som brukas med stöd

av saluvagns-, turistvagns-, ex- av saluvagnslicens.
portvagns- eller interimslicens.

Bestämmelserna i denna lag om markägare gäller också den som på
grund av avtal har rätt att upplåta ett område for parkering eller att för-
bjuda parkering inom området.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

194

Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs i fråga om fordonsskattelagen (1988:327)*

dels att i 9, 10, 14, 36 och 41 §§ ordet ”bilregistret” skall bytas ut mot
”vägtrafikregistret”,

dels att 1, 6 och 66 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

2

Fordonsskatt skall betalas till staten enligt denna lag.

Beteckningar i denna lag har
samma betydelse som i fordons-
kungörelsen (1972:595) och i bil-
registerkungörelsen (1972:599),
om inte annat sägs.

Fordons- och viktbegreppen i
denna lag har samma betydelse
som i lagen (0000:000) om väg-
trafikdefinitioner, om inte annat
sägs.

Med dieselolja avses i denna lag de produkter för vilka skatt skall be-
talas enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 lagen (1994:1776) om skatt på
energi.

Följande fordon är skatteplik-
tiga, om de är eller bör vara upp-
tagna i bilregistret och inte är av-
ställda, nämligen

3

Följande fordon är skatteplik-
tiga, om de är eller bör vara upp-
tagna i vägtrafikregistret och inte
är avställda eller tillfälligt regi-
strerade, nämligen

1. motorcyklar,

2. personbilar,

3. lastbilar,

4. bussar,

5. traktorer,

6. tunga terrängvagnar,

7. motorredskap,

8. släpvagnar.

1. motorcyklar,

2. personbilar,

3. lastbilar,

4. bussar,

5. traktorer,

6. tunga terrängvagnar,

7. motorredskap,

8. släpvagnar.

Dock är släpvagnar som dras av motorredskap eller tung terrängvagn
skattepliktiga endast om motorredskapet beskattas som trafiktraktor och
terrängvagnen beskattas enligt bilaga 1, E4.

66 §4

Om skatten inte betalas i rätt tid skall den lämnas för indrivning.
Regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa
belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indriv-
ning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning far verkställighet enligt
utsökningsbalken ske.

1 Senaste lydelse av

lagens rubrik 1992:1440.

9 § 1994:303

14 § 1992:1440

36 § 1992:1440

2 Senaste lydelse 1994:1777.

3 Senaste lydelse 1994:1777.

4 Senaste lydelse 1993:913.

195

Fordonsskatt som skulle ha be-
talats men inte har betalats får

Fordonsskatt som skulle ha be-
talats men inte har betalats får

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

sättas ned genom automatisk data-
behandling på grundval av upp-
gifter i bilregistret. Vid återbetal-
ning av fordonsskatt skall räknas
av endast sådan fordonsskatt som

sättas ned genom automatisk data-
behandling på grundval av upp-
gifter i vägtrafikregistret. Vid
återbetalning av fordonsskatt skall
räknas av endast sådan fordons-

är förfallen till betalning och som
inte har betalats samt dröjsmålsav-
gift och skattetillägg som belöper
på sådan skatt och sådana avgifter
enligt bilregisterkungörelsen
(1972:599) som uppbärs i sam-
band med uppbörd av fordons-
skatt. I fråga om avräkningen skall
37, 38, 45 och 84 §§ tillämpas.

skatt som är förfallen till betalning
och som inte har betalats samt
dröjsmålsavgift och skattetillägg
som belöper på sådan skatt och
sådana avgifter för registrering
enligt lagen (0000:000) om väg-
trafikregister som uppbärs i sam-
band med uppbörd av fordons-
skatt. I fråga om avräkningen skall
37, 38, 45 och 84 §§ tillämpas.

Begäran om omprövning eller överklagande inverkar inte på skyldig-
heten att betala skatt.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

196

Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs att i 5 kap. 9 § mervärdesskattelagen
(1994:200)' orden ”införd i exportvagnsförteckning” skall bytas ut mot
”tillfälligt registrerad enligt 23 § första stycket 1-3 lagen (0000:000) om
vägtrafikregister”.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

1 Lagen omtryckt 2000:500.

Senaste lydelse av 5 kap 9 § 2000:478.

197

8 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 95

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776)' om skatt på
energi

dels att i 10 kap. 5 § ordet ”bilregistret” skall bytas ut mot ”vägtrafik-
registret”,

dels att 1 kap. 5 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

1 kap.

Beteckningar i denna lag som
förekommer i fordonskungörelsen
(1972:595) och i bilregisterkun-
görelsen (1972:599) har samma
betydelse som i dessa kungörelser.

2

Fordonsbegreppen i denna lag
har samma betydelse som i lagen
(0000:000) om vägtrafikdefinitio-
ner.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

Senaste lydelse 1995:1525.

Senaste lydelse 1995:912.

198

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa
tunga fordon

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:1137) om vägavgift för
vissa tunga fordon1

dels att i 6, 7, 9, 14, 17 a och 32 §§ ordet ”bilregistret” skall bytas ut
mot ”vägtrafikregistret”,

åels att 2 och 5 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2

Beteckningar i denna lag har
samma betydelse som i fordons-
kungörelsen (1972:595), bil-
registerkungörelsen (1972:599)
och           trafikförordningen

(1998:1276), om inte annat sägs.

.2

Fordons- och viktbegreppen i
denna lag har samma betydelse
som i lagen (0000:000) om väg-
trafikdefinitioner, om inte annat
sägs.

För fordon som är eller bör vara
registrerat i det svenska bilregist-
ret (svenskt fordon), och som inte
är avställt, betalas vägavgift för
rätten att använda det svenska
vägnätet. För utländskt fordon
betalas vägavgift för rätten att
använda motorvägar och de vägar
som anges i bilaga 1.

För fordon som är eller bör vara
registrerat i det svenska vägtrafik-
registret (svenskt fordon), och
som inte är avställt eller tillfälligt
registrerat, betalas vägavgift för
rätten att använda det svenska
vägnätet. För utländskt fordon be-
talas vägavgift för rätten att
använda motorvägar och de vägar
som anges i bilaga 1.

Avgiftsplikt gäller för motorfordon eller ledad motorfordonskombina-
tion med en totalvikt på minst 12 000 kilogram om fordonet är avsett
uteslutande för godstransport på väg.

För svenskt fordon med draganordning grundas avgiftsplikten på den
högsta tillåtna totalvikt som fordonskombinationen kan ha.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

1 Senaste lydelse av

6 §2000:1431

17 a § 2000:487.

2 Senaste lydelse 2000:1431.

199

Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1998:488)

Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen (1998:488)
dels att rubriken till 1 kap. skall ha följande lydelse,
dels att 1 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

dels att det i lagen skall införas
av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

1

Inledande bestämmelse

Denna lag innehåller bestäm-
melser om behörighet att köra
motorfordon, terrängmotorfordon,
traktor och motorredskap samt om
handlingar som ger sådan behörig-
het (körkort och traktorkort).

Bestämmelser om behörighet att
finns i yrkestrafiklagen (1998:490),

:vå nya paragrafer, 1 kap. 2 och 3 §§,

Föreslagen lydelse

kap.

Inledande bestämmelser

Denna lag innehåller bestäm-
melser om

1. behörighet att köra motor-
fordon, terrängmotorfordon, trak-
tor och motorredskap,

2. handlingar som ger sådan be-
hörighet, nämligen körkort och
traktorkort,

3. körkortstillstånd, varmed av-
ses ett beslut om att sökanden
uppfyller medicinska och person-
liga krav för att körkort eller
traktorkort skall få utfärdas,

4. körkortshavare, varmed avses
den som har körkortstillstånd eller
körkort.

köra vissa fordon i yrkesmässig trafik

Fordons- och viktbegreppen i
denna lag har samma betydelse
som i lagen (0000:000) om väg-
trafikdefinitioner.

Med begreppet permanent bo-
sättning avses i denna lag bosätt-
ning under minst 185 dagar varje
kalenderår

1. till följd av personlig och
yrkesmässig anknytning, eller

2. om yrkesmässig anknytning
saknas, till följd av personlig
anknytning som präglas av nära

200

hand mellan en person och den
plats där han bor.

En person som har yrkesmässig
anknytning till en annan plats än
den till vilken han har personlig
anknytning och som därför om-
växlande bor på olika platser i två
eller flera stater skall dock anses
vara permanent bosatt i den stat
till vilken han har personlig
anknytning under förutsättning att
han regelbundet återvänder dit.
Detta villkor behöver dock inte
uppfyllas om personen bor i en
stat för att genomföra en tidsbe-
gränsad uppgift.

Studier vid universitet eller
annan utbildningsanstalt medför
inte att den permanenta bosätt-
ningen ändras.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

201

Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § och 6 kap. 7 § yrkestrafiklagen
(1998:490) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

1 kap.

Fordonsbegreppen i denna lag
har samma betydelse som i
fordonskungörelsen (1972:595).

§

Fordonsbegreppen i denna lag
har samma betydelse som i lagen
(0000:000) om väglrafikdefmitio-
ner.

Med trafikhuvudman avses i denna lag detsamma som i lagen
(1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik.

6 kap.

En registreringsskylt som avses i
18 § tredje stycket bilregisterkun-
görelsen (1972:599) får tas om
hand av polisman

En särskild registreringsskylt för
ett fordon som anmälts för
användning i taxitrafik enligt
denna lag och som inte undan-
tagits från skyldigheten att ha
taxameter far tas om hand av

polisman

1. om fordonet utan tillstånd används i taxitrafik eller om det av annan

anledning inte längre finns förutsättningar för att fordonet skall ha en
sådan skylt,

2. om fordonet är belagt med körförbud enligt fordonskungörelsen
(1972:595),

3. om det för fordonet gäller
brukandeförbud enligt bilregister-
kungörelsen eller fordonsskatte-
lagen (1988:327), eller

3. om det för fordonet gäller
brukandeförbud enligt en f öreskrift
som meddelats med stöd av lagen
(0000:000) om vägtrafikregister
eller enligt fordonsskattelagen
(1988:327), eller

4. om fordonet saknar föreskriven trafikförsäkring.

Vid ett omhändertagande av registreringsskyltar tillämpas 6 § andra
meningen på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

202

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:492) om biluthyrning

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1998:492) om biluthyrning skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Fordonsbegreppen i denna lag
har samma betydelse som i
fordonskungörelsen (1972:595).

Fordonsbegreppen i denna lag
har samma betydelse som i lagen
(0000:000) om vägtrafikdefinitio-

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

ner.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

203

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister

Härigenom föreskrivs att i övergångsbestämmelserna till lagen
(1998:620) om belastningsregister ordet ”körkortsregistrets” skall bytas
ut mot ”vägtrafikregistrets”.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 6

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.

204

Lagrådets yttrande den 15 februari 2001

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-02-15

Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif
Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.

Enligt en lagrådsremiss den 1 februari 2001 (Näringsdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om vägtrafikregister,

2. lag om vägtrafikdefinitioner,

3. lag om ändring i lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som
begåtts utomlands,

4. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,

5. lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343),

6. lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),

7. lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,

8. lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

9. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

10. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

11. lag om ändring i lagen (1984:318) om kontrollavgift vid
olovlig parkering,

12. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),

13. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

14. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

15. lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa
tunga fordon,

16. lag om ändring i körkortslagen (1998:488),

17. lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490),

18. lag om ändring i lagen (1998:492) om biluthyrning,

19. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementsrådet Lennart
Renbjer och kammarrättsassessorn Lars Magnusson.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om vägtrafikregister

26 §

Första stycket 1 synes inte medge att ett direktimporterat fordon förs till
ägarens hem eller företag, om där inte finns vad som kan betecknas som
”förvaringslokal eller liknande”. Eftersom detta synes böra vara tillåtet
för att ägaren skall kunna ställa upp bilen i avvaktan på registreringsbe-
siktning föreslås att efter orden ”sådan plats eller lokal” läggs till ”eller
till någon annan plats där fordonet kan ställas upp i avvaktan på registre-
ringsbesiktning”. En liknande ändring kan övervägas i 18 § men synes
inte lika behövlig där, eftersom fråga är om kommersiella förhållanden.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 7

205

32?

I paragrafen föreskrivs att om ett fordon brukas i strid med vissa före-
skrifter så skall en polisman hindra fortsatt fård, om den skulle medföra
en påtaglig fara för trafiksäkerheten eller annars utgöra en väsentlig
olägenhet, Det är möjligt att en färd med ett oregistrerat fordon skulle
kunna anses medföra olägenhet på den grund att fordonet inte låter sig
identifieras så lätt. Däremot torde aldrig den omständigheten i sig att ett
fordon är oregistrerat kunna medföra fara för trafiksäkerheten. För att
förebygga sådana faror finns andra bestämmelser, t.ex. 114 § fordons-
kungörelsen. Om paragrafen över huvud taget behövs bör i vart fall
orden ”medföra en påtaglig fara för trafiksäkerheten eller annars” utgå.

54?

Beslut om rättelse enligt personuppgifislagcn nämns inte i paragrafen. I
motsvarande bestämmelser i andra förslag till lagar om behandlingen av
personuppgifter anges vanligtvis att rättelsebesluten skall överklagas i
samma ordning som informationsbesluten (se prop. 2000/01:33 s. 12, 16,
21, 30, 35 och prop. 2000/01:54 s. 9). Lagrådet förordar att det före ordet
”information” i första stycket läggs till orden ”rättelse eller”.

Lagrådet har i ett tidigare lagstiftningsärende (prop. 2000/01:54 s. 78)
uttalat att det inte är något tillfredsställande förhållande att bestämmelser
om överklagande av beslut finns i en lag och bestämmelser om beslutens
meddelande i en annan. I likhet med vad som då anfördes rekommende-
rar Lagrådet att regeringen snarast överväger möjligheten att i person-
uppgiftslagen införa överklagandebestämmelser i fråga om myndigheters
rättelse- och informationsbeslut på personuppgiftsområdet.

38 §

Genom bestämmelsen kommer föreskriftsmakt att delegeras till rege-
ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i fråga om bl.a.
registrering av fordon och saluvagnslicens. Av författningskommentaren
framgår att det är fråga om kompletterande föreskrifter till lagen som är
avsedda att bli straffsanktionerade och därför inte kan räknas som verk-
ställighetsförcskrifter. Stöd för bemyndigandet måste sökas i 8 kap. 7 §
regeringsformen. Detta förutsätter att föreskrifterna skall innehålla
åligganden för enskild enligt 8 kap. 3 § regeringsformen och att före-
skrifterna skall avse annat än skatt. Vidare skall föreskrifterna avse något
av de uppräknade ämnena i 8 kap. 7 § första stycket regeringsformen.
Det ligger närmast till hands att antaga att föreskrifterna kommer att avse
trafik i punkten 5.

Med tanke på att föreskrifterna inte skall vara av verkställande art och
inte avse skatt bör bemyndigandet beträffande punkterna 1 och 2
preciseras bättre. Lagrådet föreslår att paragrafen formuleras om på
följande sätt:

”Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-
dela föreskrifter i fråga om

1. andra förpliktelser beträffande registrering av fordon och salu-
vagnslicens än dem som framgår av lagen, dock att föreskrifterna inte far
avse skatt,

2. rätten att bruka fordon som hör hemma i något annat land, och

3. avgifter för registrering enligt denna lag.”

Prop. 2000/01:95

Bilaga 7

206

Övergångsbestämmelser

I första punkten upphävs genom lagen tre kungörelser, dock inte bilre-
gisterkungörelsen vilken lagen i viktiga hänseenden är avsedd att ersätta.
Vid föredragningen infor Lagrådet upplystes att avsikten var att bil-
registerkungörelsen skulle upphävas genom den förordning som kommer
att beslutas i anslutning till lagen. RegeringsfÖrfattningar som gällde vid
tiden for regeringsformens ikraftträdande kan ändras eller upphävas
endast med tillämpning av regeringsformens bestämmelser om normgiv-
ning. Se härom Strömberg, Normgivningsmakten enligt 1974 års rege-
ringsform, 3 u. 1999, s. 59 f. Det medför att föreskrifter i bilregisterkun-
görelsen som avser skatt eller annan förpliktelse enligt 8 kap. 3 § rege-
ringsformen i princip måste upphävas genom lag. Från praktisk synpunkt
bör kungörelsen dock upphävas i ett sammanhang. Lagrådet förordar
därför att bilregisterkungörelsen upptas bland de kungörelser som enligt
punkten 1 skall upphävas genom lagen.

Förslaget till lag om vägtrafikdefinitioner

För vissa äldre mopeder skall enligt en övergångsbestämmelse till för-
ordningen (1998:1263) om ändring i fordonskungörelsen fortfarande
gälla vad som sägs om moped klass II. För att undvika bl.a. att dessa
äldre mopeder genom hänvisningen i den föreslagna lagen om vägtrafik-
register blir registreringspliktiga bör en motsvarande övergångsbestäm-
melse fogas till förevarande lagförslag.

Förslaget till lag om ändring i lagen om belastningsregister

Den föreslagna ändringen i punkten 3 i övergångsbestämmelserna till
lagen behövs endast om inte uppgifterna i körkortsregistrets belastnings-
del före den 1 oktober 2001 hunnit foras över till belastningsregistret,
något som vid lagens tillkomst förutsattes skola ske successivt (prop.
1997/98:97 s. 165). I så fall kommer uppgifterna formellt sett att först
föras över till vägtrafikregistret och därefter från detta till belastnings-
registret. Om ändringen är nödvändig torde det kunna godtas att det
under övergångstiden beträffande dessa uppgifter finns dubbla bestäm-
melser om skadestånd och rättelse, dels i 20 § lagen om belastningsupp-
gifter genom hänvisningen i förevarande övergångsbestämmelse, dels i

II § lagen om vägtrafikregister.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 2000/01:95

Bilaga 7

207

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 mars 2001.

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Thalén, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros,
Mcssing, Engqvist, Rosengren, Wärnersson, Lejon, Lövdén och Ring-
holm.

Föredragande: statsrådet Rosengren.

Prop. 2000/01:95

Regeringen beslutar proposition 2000/01:95 Lag om vägtrafikregister,
m.m.

208

Rättsdatablad

Prop. 2000/01:95

Författningsrubrik

Bestämmelser som      Celexnummer för

inför, ändrar, upp-      bakomliggande EG-

häver eller upprepar     regler

ett normgivnings-
bemyndigande

I.ag (0000:000) om
vägtrafikregister

36, 37, 38 och 39 §§       31995L0046

Lag (0000:000) om
vägtrafikdefinitioner

Lag om ändring i
körkortslagen (1998:488)

31991L0439

209