Prop.
2000/01:93
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 20 mars 2001
Göran Persson
Mona Sahlin
(N äringsdepartementet)
1 propositionen föreslås att riksdagen godkänner den av Internationella
arbetskonferensen år 1999 antagna konventionen (nr 182) om de värsta
formerna av barnarbete. I samband härmed informeras riksdagen även
om den av konferensen antagna rekommendationen (nr 190) i samma
ämne.
I propositionen lämnar regeringen även en redogörelse för ILO:s kon-
vention (nr 181) och rekommendation (nr 188) om privat arbetsförmed-
ling samt för ILO:s rekommendation (nr 189) om nya arbetstillfällen i
små och medelstora företag i enlighet med vad som föreskrivs i ILO:s
stadga. Regeringen anser att Sverige för närvarande inte bör tillträda
konventionen nr 181.
I propositionen informeras riksdagen slutligen om en av Internationella
arbetskonferensen antagen deklaration om grundläggande principer och
rättigheter i arbetslivet.
1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 93
Prop. 2000/01:93
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3
2 Ärendet och dess beredning..............................................................4
3 Konventionen (nr 181) och rekommendationen (nr 188) om privat
arbetsförmedling...............................................................................5
3.1 Bakgrund............................................................................5
3.2 Konventionens och rekommendationens huvudsakliga
innehåll...............................................................................7
3.3 Regeringens överväganden.................................................9
4 Rekommendationen (nr 189) om nya arbetstillfällen i små och
medelstora företag...........................................................................13
4.1 Bakgrund..........................................................................13
4.2 Rekommendationens huvudsakliga innehåll....................14
4.3 Regeringens överväganden...............................................15
5 Konventionen (nr 182) och rekommendationen (nr 190) om de
värsta formerna av barnarbete.........................................................16
5.1 Bakgrund..........................................................................16
5.2 Konventionens och rekommendationens huvudsakliga
innehåll.............................................................................17
5.3 Konventionens förhållande till vissa internationella
instrument.........................................................................19
5.4 Godkännande av konventionen........................................21
6 lLO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i
arbetslivet........................................................................................26
Bilaga 1 Convention (No. 181) conceming Private Employmcnt
Agencies................................................................................28
Bilaga 2 Rccommcndation (No. 188) conceming Private Employment
Agencies................................................................................40
Bilaga 3 Recommendation (No. 189) conceming General Conditions
to stimulate Job Creation in Small and Medium-Sized
Enterprises.............................................................................45
Bilaga 4 Convention (No. 182) conceming the Prohibition and
Immcdiatc Action for the Elimination of the Worst Forms of
Child Labour.........................................................................63
Bilaga 5 Recommendation (No. 190) conceming the Prohibition and
Immediate Action for the Elimination of the Worst Forms of
Child Labour.........................................................................71
Bilaga 6 ILO Dcclaration on Fundamental Principles and Rights at
Work......................................................................................79
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 mars 2001.........87
Prop. 2000/01:93
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ILO:s konvention (nr 182)
om de värsta formerna av barnarbete.
Prop. 2000/01:93
Genom sin anslutning till Nationernas förbund år 1920 inträdde Sverige
som medlem av Internationella arbetsorganisationen (ILO).
lLO:s beslutande församling - Internationella arbetskonferensen -
sammanträder i regel en gång per år. Arbetskonferensen kan enligt artikel
19 i organisationens stadga beträffande förslag, som förts upp på mötets
dagordning, besluta antingen om en internationell konvention, avsedd att
ratificeras av organisationens medlemmar, eller om en rekommendation,
avsedd att övervägas vid lagstiftning eller på annat sätt men utan den
bindande karaktär som en ratificerad konvention har. Om beslutet är av
mindre räckvidd eller huvudsakligen av formell innebörd, t.ex. då det
gäller en begäran om utredning, brukar det ges formen av en resolution. I
några få principiellt viktiga frågor har beslut fattats om en deklaration.
Inom högst arton månader efter att konferensens session avslutats skall
varje medlemsstat förelägga landets lagstiftande församling antagna kon-
ventioner och rekommendationer för lagstiftning eller andra åtgärder.
Varje medlemsstat har vidare skyldighet att underrätta Internationella ar-
betsbyråns generaldirektör om de åtgärder som har vidtagits för att upp-
fylla denna förpliktelse samt om vilka åtgärder som i övrigt har vidtagits.
Internationella arbetskonferensens åttiofemte möte, som hölls i Genéve
den 3-19 juni 1997, antog dels en akt om ändring i ILO:s stadga, vilken
förelädes riksdagen genom proposition 1997/98:185, dels en konvention
(nr 181) och en rekommendation (nr 188) om privat arbetsförmedling.
Konventionen antogs med röstsiffrorna 347 för, 5 emot och 30 nedlagda.
Rekommendationen antogs med 314 röster för, 13 emot och 67 nedlagda.
Av de svenska ombuden röstade regerings- och arbetstagarrepresentan-
tema för såväl konventionen som rekommendationen medan arbetsgivar-
representanten röstade för konventionen men lade ned sin röst beträffan-
de rekommendationen.
Internationella arbetskonferensens åttiosjätte möte, som hölls i Genéve
den 2-18 juni 1998, antog en rekommendation (nr 189) om nya arbets-
tillfällen i små och medelstora företag. Rekommendationen antogs med
403 röster för, ingen emot och fyra nedlagda. Av de svenska ombuden
röstade såväl regerings- som arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter-
na för rekommendationen. Konferensen antog även en deklaration om
grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Deklarationen an-
togs med 273 röster för, ingen emot och 43 nedlagda. Samtliga svenska
ombud röstade för deklarationen.
Internationella arbetskonferensens åttiosjunde möte, som hölls i Ge-
néve den 1-17 juni 1999, antog en konvention (nr 182) och en rekom-
mendation (nr 190) om de värsta formerna av barnarbete. Konventionen
antogs med röstsiffrorna 415 för, ingen emot och ingen nedlagd. Re-
kommendationen antogs med 382 röster för, ingen emot och ingen ned-
lagd.
Texterna på engelska och svenska till de sex instrumenten finns i bila-
gorna 1-6.
Konventionen nr 181 och rekommendationen nr 188, rekommendatio-
nen nr 189 samt konventionen nr 182 och rekommendationen nr 190 har,
enligt bestämmelserna i ILO-konventionen (nr 144) om samråd på tre-
partsbasis för att främja genomförandet av ILO:s normer, remitterats till
ILO-kommittén, som i sin tur inhämtat yttranden från i respektive fråga
berörda myndigheter och organisationer.
Sammanställningar av remissyttrandena finns att tillgå i Näringsdepar-
tementet (diarienummer N1999/1256/ARM, N1999/1491/ARM respekti-
ve NI 999/9265/ARM).
Frågor om arbetsförmedling har stått på Internationella arbetsorganisa-
tionens dagordning alltsedan ILO grundades år 1919. Det finns anledning
att i detta sammanhang erinra om följande av Internationella arbetskonfe-
rensen antagna konventioner och rekommendationer.
Konventionen (nr 88) om den offentliga arbetsförmedlingen, med den
tillhörande rekommendationen nr 83, föreskriver att det skall finnas en
offentlig, avgiftsfri arbetsförmedling. En sådan förmedling skall verka
för bästa möjliga organisation av arbetsmarknaden, full sysselsättning
samt utveckling och tillvaratagande av produktionsresurserna. Samver-
kan med representanter för arbetsgivare och arbetstagare skall tryggas
genom rådgivande nämnder för verksamheten och genom att riktlinjer för
denna dras upp. Instrumenten antogs år 1948 och konventionen ratifice-
rades av Sverige år 1949 (prop. 1949:162).
Konventionen (nr 9) om arbetsförmedling för sjömän antogs år 1920
och ratificerades av Sverige år 1921 (prop. 1921:361). Förutom ett för-
bud att bedriva arbetsförmedling för sjömän i förvärvssyfte och att ta be-
talt av arbetssökande sjömän innehåller konventionen bestämmelser om
hur den offentliga arbetsförmedlingen skall vara organiserad. Konventio-
nen nr 9 har reviderats genom den år 1996 antagna konventionen (nr 179)
om rekrytering av och arbetsförmedling för sjömän med tillhörande re-
kommendation nr 186. Riksdagen informerades om de båda instrumenten
i prop. 1999/2000:119. Regeringen fann därvid att Sverige för närvaran-
de inte borde ratificera konventionen nr 179 och uttalade sin avsikt att
göra en samlad bedömning av Sveriges förhållande till ILO:s arbetsför-
medlingskonventioner när underlag för ett ställningstagande skulle före-
ligga även beträffande den nu aktuella konventionen nr 181.
Konventionen (nr 34) om avgiftskrävande arbetsförmedlingsbyråer,
med den tillhörande rekommendationen nr 42, antogs år 1933 och ratifi-
cerades av Sverige år 1936 (prop. 1935:83). För Sverige kom konventio-
nen nr 34 att spela stor roll. Arbetsförmedlingslagen (1935:113) utfor-
mades med den som grund. Tillämpningen av konventionsbestämmelser-
na blev dock inte problemfri och Sverige tog därför initiativ till en revi-
dering av konventionen. Arbetet härmed slutfördes år 1949, då Intema-
Prop. 2000/01:93
tionella arbetskonferensen antog konventionen (nr 96) om avgiftskrävan-
de arbetsförmedlingsbyråer. Denna skiljer sig från konventionen nr 34
genom att erbjuda varje medlemsstat som ratificerar konventionen möj-
lighet att antingen anta de i del II av konventionen intagna bestämmel-
serna om ett successivt avskaffande av avgiftskrävande arbets-
förmedlingsbyråer med vinstsyfte samt reglering av övriga arbetsförmed-
lingsbyråers verksamhet eller anta bestämmelserna i del III angående en
reglering av den verksamhet som bedrivs av avgiftskrävande arbetsför-
medlingsbyråer, däri inbegripna byråer med vinstsyfte. Konventionen gör
(art. 1.2) ett uttryckligt undantag för arbetsförmedling för sjömän. Kon-
ventionen har erhållit 42 ratifikationer. Sverige ratificerade konventionen
år 1950 (prop. 1950:188), varvid anmäldes att Sverige antog de i del II av
konventionen intagna bestämmelserna. För att möjliggöra en avveckling
av det offentliga arbetsförmedlingsmonopolet sade Sverige år 1992 upp
konventionen nr 96 (prop. 1991/92:89). Sedan uppsägningstiden löpt ut
trädde den nya lagen om privat arbetsförmedling och uthyrning av ar-
betskraft (prop. 1992/93:218, SFS 1993:440) i kraft den 1 juli 1993.
1 samband med Sveriges uppsägning av konventionen erinrade Interna-
tionella arbetsbyrån om möjligheten att ånyo ratificera konventionen med
ett accepterande av dess del III, som inte föreskriver ett avskaffande men
väl en reglering av avgiftskrävande arbetsförmedlingsbyråer. ILO-
kommittén fann dock i sitt yttrande över betänkandet (SOU 1992:116)
Privat förmedling och uthyrning av arbetskraft att förslaget till ny lag-
stiftning inte uppfyllde de detaljerade bestämmelserna i del III om bl.a.
myndighctstillsyn och tillstånd.
Under intryck av den utveckling som skett på arbetsmarknaden i med-
lemsländerna bort från offentliga arbetsförmedlingsmonopol, och even-
tuellt också av de uppsägningar av konventionen som förekommit, beslöt
ILO:s styrelse år 1992 att sätta upp ämnet Privata arbetsförmedlingars
roll för arbetsmarknadens funktion på Internationella arbetskonferensens
dagordning år 1994 för s.k. allmän diskussion. Ett enigt trepartiskt konfe-
rensutskott fann att tiden var mogen för en genomgripande revidering av
konventionen nr 96. Utskottet enades även om ett antal slutsatser som
borde ligga till grund för utarbetandet av ett nytt instrument.
ILO:s styrelse beslöt i april 1995 att i enlighet med konferensresolutio-
nen 1994 föra upp ämnet revidering av ILO:s konvention nr 96 på dag-
ordningen för 1997 års arbetskonferens. Debatten år 1994 och de av In-
ternationella arbetskonferensen då antagna slutsatserna utgjorde utgångs-
punkt för den underlagsrapport som Internationella arbetsbyrån föreläde
medlemsländerna inför diskussionen 1997. I rapporten granskades vad
som kännetecknar en väl fungerande arbetsmarknad, såväl i industrilän-
der och utvecklingsländer som i länder som befinner sig i övergång från
planekonomier till marknadsekonomier. Arbetsförmedlingarnas roll och
övriga aktörers roll för arbetsmarknadens funktion diskuterades. Förhål-
landet mellan offentlig och privat förmedling togs upp. Exempel gavs på
lagstiftning och praxis rörande privat arbetsförmedling i ett antal länder. I
sitt yttrande över rapporten välkomnade regeringen beslutet om en revi-
dering av konventionen nr 96.
Efter avslutad utskottsbehandling antog 1997 års arbetskonferens kon-
ventionen (nr 181) och rekommendationen (nr 186) om privat arbetsför-
medling med de i avsnitt 2 angivna röstsiffrorna.
Prop. 2000/01:93
Konventionen består av en inledande preambel, en operativ del samt
slutbestämmelser.
I preambeln erinras om ILO-konventionema
- nr 96, om avgiftskrävande arbetsförmedlingsbyråer,
- nr 88, om offentlig arbetsförmedling,
- nr 29, om tvångs- eller obligatoriskt arbete,
- nr 87, om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten,
- nr 98, om organistionsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten,
- nr 111, om diskriminering (anställning och yrkesutövning),
- nr 122, om sysselsättningspolitik,
- nr 138, om minimiålder för tillträde till arbete,
- nr 168, om främjande av sysselsättning och skydd vid arbetslöshet,
- nr 97, om migrerande arbetare, och
-nr 143, om migrerande arbetstagare (tilläggsbestämmelser).
Sverige har ratificerat de nämnda konventionerna förutom konventio-
nen nr 97 men, som nämnts ovan, sagt upp konventionen nr 96.
Konventionens operativa del omfattar 15 artiklar. Inledningsvis defini-
eras vad som i konventionen menas med privat arbetsförmedlingsbyrå
(art. 1.1). Med begreppet avses alla sådana av offentliga myndigheter
oberoende fysiska eller juridiska personer som tillhandahåller en eller
flera av de former av arbetsmarknadsservice som uppräknas i artikeln.
Konventionen omfattar således såväl privat arbetsförmedlingsverksamhet
som uthyrning av arbetskraft. I artikel 1.2 preciseras att uttrycket arbets-
tagare även inkluderar arbetssökande.
Konventionen har i artikel 2 getts ett vidsträckt tillämpningsområde.
Den äger tillämpning på alla privata arbetsförmedlingsbyråer och på alla
kategorier av arbetstagare och alla branscher. Endast rekrytering av och
arbetsförmedling för sjömän undantas (art. 2.1-2). I artikeln preciseras
att ett syfte med konventionen är att inom ramen för dess bestämmelser
tillåta privata arbetsförmedlingsbyråers verksamhet samt skydda de ar-
betstagare som anlitar deras tjänster. En medlemsstat kan dock efter sam-
råd med de mest representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisatio-
nerna förbjuda en eller annan form av arbetsförmedlingsverksamhet (art
2.4.a). Det är även möjligt att under vissa omständigheter undanta arbets-
tagare inom en viss bransch helt eller delvis från konventionens tillämp-
ning, förutsatt att dessa arbetstagare har garanterats tillräckligt skydd på
annat sätt (art. 2.4.b). Varje sådant förbud eller undantag skall redovisas i
de rapporter som ratificerande stat har att lämna om konventionens till-
lämpning.
I artikel 3 anges att privata arbetsförmedlingsbyråers rättsliga ställning
skall fastställas enligt nationell lag och praxis. Villkoren för deras verk-
samhet skall fastställas i enlighet med ett licens- eller certifieringssystem
förutom i de fall då de regleras eller beslutas på annat sätt genom lämplig
nationell lagstiftning och praxis.
Enligt artikel 4 skall säkerställas att rätten till föreningsfrihet och den
kollektiva förhandlingsrätten inte kränks för de arbetstagare som förmed-
las av privata arbetsförmedlingsbyråer.
Prop. 2000/01:93
Artikel 5 förpliktar varje medlemsstat att säkerställa att de privata ar-
betsförmedlingsbyråerna behandlar arbetstagarna utan att diskriminera på
grund av ras, hudfärg, kön, religion, politisk åskådning, nationell här-
komst, socialt ursprung eller någon annan grund som faller under natio-
nell lagstiftning, såsom ålder eller funktionshinder. Denna bestämmelse
skall dock inte hindra privata arbetsförmedlingsbyråer att tillhandahålla
specialtjänster eller riktade program i syfte att underlätta arbetssökandet
for de mest utsatta arbetstagarna.
Artikel 6 handlar om de privata arbetsförmedlingsbyråemas behand-
ling av arbetstagarnas personuppgifter. Den skall ske så att datasekretes-
sen skyddas och med respekt för arbetstagarnas privatliv. Den skall be-
gränsas till omständigheter som gäller yrkeskunskap och yrkeserfarenhet
samt andra uppgifter av direkt betydelse för ärendet.
Artikel 7 förbjuder privata arbetsförmedlingsbyråer att direkt eller in-
direkt ta ut avgifter eller kostnader hos arbetstagarna. Om det ligger i ar-
betstagarnas intresse kan dock behörig myndighet godkänna undantag
från avgifisförbudet i fråga om vissa kategorier arbetstagare samt särskil-
da slag av tjänster. Sådana undantag skall redovisas och förklaras i de
rapporter som ratificerande stat har att lämna om konventionens tillämp-
ning.
Enligt artikel 8 skall varje medlemsstat efter samråd med de mest re-
presentativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna vidta åtgärder
för att erbjuda migrerande arbetstagare, som rekryteras eller förmedlas
inom dess territorium av privata arbetsförmedlingsbyråer, tillräckligt
skydd och för att förhindra att de utnyttjas otillbörligt. Vid behov skall
åtgärder vidtas i samarbete med andra medlemsstater. Åtgärderna skall
innefatta sådan lagstiftning som möjliggör straffpåföljder, inbegripet för-
bud mot sådana privata arbetsförmedlingsbyråer som ägnar sig åt bedräg-
ligt handlande eller otillbörligt utnyttjande.
När arbetstagare rekryteras i ett land för att arbeta i ett annat land skall
de berörda medlemsstaterna överväga att ingå bilaterala avtal för att för-
hindra otillbörligt utnyttjande och bedräglig verksamhet i samband med
rekrytering, förmedling och anställning.
Enligt artikel 9 skall medlemsstaterna vidta åtgärder för att säkerställa
att privata arbetsförmedlingsbyråer inte använder eller förmedlar barnar-
bete.
Enligt artikel 10 skall behörig myndighet säkerställa att det finns lämp-
liga mekanismer och förfaringssätt för undersökning av klagomål över
privata arbetsförmedlingsbyråers verksamhet.
Artikel 11 förpliktar medlemsstaterna att vidta erforderliga åtgärder för
att arbetstagare anställda av sådana arbetsförmedlingsbyråer som avses i
artikel 1.1.b, dvs. uthymingsföretag, garanteras tillräckligt skydd i fråga
om i artikeln uppräknade rättigheter, dvs. i fråga om föreningsfrihet, kol-
lektiv förhandlingsrätt, minimilön, arbetstid och andra arbetsvillkor, lag-
stadgade sociala förmåner, tillgång till utbildning, arbetsmiljö, arbetsska-
deersättning, lönegaranti samt skydd vid havandeskap och bamsbörd och
föräldraförmåner.
Enligt artikel 12 skall medlemsstaterna, i enlighet med nationell lag
och praxis, fastställa ansvarsfördelningen mellan sådana arbetsförmed-
lingsbyråer som avses i artikel 1.1.b, dvs. uthymingsföretag, och deras
Prop. 2000/01:93
uppdragsgivare i de frågor som anges i artikeln. Förteckningen motsvarar
med smärre undantag den i artikel 11.
Artikel 13 handlar om samarbete mellan den offentliga arbetsförmed-
lingen och privata arbetsförmedlingsbyråer. Varje medlemsstat skall ut-
forma, fastställa och med jämna mellanrum se över villkoren för att
främja sådant samarbete. En grundläggande princip skall vara att de of-
fentliga myndigheterna har den slutliga bestämmanderätten att utforma
arbetsmarknadspolitiken samt att använda eller kontrollera användningen
av de offentliga medel som reserverats för att genomföra denna politik.
Privata arbetsförmedlingsbyråer skall, vid tidpunkter som beslutas av den
behöriga myndigheten, förse myndigheten med den information som den
begär och som den behöver beträffande de privata arbetsförmedlingarnas
uppbyggnad och verksamhet samt för statistiska ändamål. Myndigheten
skall sammanställa denna information och med jämna mellanrum göra
den allmänt tillgänglig.
Enligt artikel 14 skall bestämmelserna i konventionen tillämpas genom
nationell lagstiftning eller på annat sätt som stämmer överens med natio-
nell praxis, såsom domstolsbeslut, skiljedom eller kollektivavtal. Tillsy-
nen över genomförandet ankommer på den myndighet som svarar för
tillsynen över arbetarskyddet eller någon annan behörig myndighet.
Lämpliga åtgärder inklusive straff, om det bedöms lämpligt, skall införas
för de fall konventionen överträds. Dessa påföljder skall tillämpas effek-
tivt.
I artikel 15 fastslås att konventionen inte påverkar för arbetstagarna
mer gynnsamma bestämmelser i andra ILO-konventioner.
Konventionens slutbestämmelser utgörs av artiklarna 16-24.
Den nya arbetsförmedlingskonventionen nr 181 reviderar konventio-
nerna (nr 34 och nr 96) om avgiftskrävande arbetsförmedlingsbyråer.
Konventionen träder i kraft tolv månader efter den dag då ratifikationer
från två medlemsstater har registrerats.
Rekommendationen innehåller närmare bestämmelser om skydd av ar-
betstagare samt om samarbetet mellan den offentliga arbetsförmedlingen
och privata arbetsförmedlingsbyråer.
Regeringens bedömning: Sverige bör för närvarande inte tillträda
konventionen (nr 181) om privat arbetsförmedling
Prop. 2000/01:93
ILO-kommittén: Konventionen (nr 181) och rekommendationen
(nr 188) om privat arbetsförmedling har remitterats till ILO-kommittén,
som i sin tur har inhämtat yttranden från Riksåklagaren, Arbetsmark-
nadsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet, Svenska Arbetsgivareföreningen
(SAF), Arbetsgivarverket, Svenska Kommunförbundet, Landstingsför-
bundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralor-
ganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO)
och Svenska Personaluthyrnings- och Rekiyteringsförbundet (SPUR).
ILO-kommittén anser det angeläget att Sverige ratificerar den nya
konventionen, framför allt mot bakgrund av Sveriges traditioner på om-
rådet och starka engagemang i arbetet med att förhandla fram konventio-
nen.
Ett antal remissinstanser har emellertid pekat på att det enligt deras be-
dömning föreligger ratifikationshinder beträffande vissa artiklar. Ett till-
träde till konventionen torde därför enligt ILO-kommittén kräva en för-
djupad analys i den fortsatta beredningen av ärendet i Regeringskansliet
för att i så fall undanröja sådana hinder.
Remissinstanserna: Arbetsmarknadsstyrelsen finner att konventionen
på flera punkter ställer krav som inte motsvaras i svensk lagstiftning.
Detta gäller bl.a. licensiering (art. 3) och tillsyn av verksamheten (art. 12
och 13) samt instans för klagomål (art. 10). Arbetslivsinstitutet anser att
nu gällande svensk rätt inte uppfyller konventionens bestämmelser be-
träffande diskriminering (art. 5). SAF finner hinder för en ratifikation i
konventionens artiklar 3, 10, 11, 12 och 13 men anser samtidigt inte nå-
gon ytterligare reglering nödvändig i Sverige. Arbetsgivarverket konsta-
terar alt författningsreglering saknas i Sverige i några frågor som omfat-
tas av konventionen och föreslår att dessa införlivas i svensk rätt i lagen
(1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft. LO
och TCO gör den gemensamma bedömningen att Sverige uppfyller de
krav konventionen ställer och anser att Sverige skall ratificera konven-
tionen nr 181. Bemanningsförbundet SPUR beskriver sin roll som frivil-
lig branschorganisation och arbetet med en frivillig branschauktorisation.
Skälen för regeringens bedömning: Konventionen (nr 181) om privat
arbetsförmedling innebär en anpassning till dagens verklighet, varigenom
erkänns den roll som privat arbetsförmedlingsverksamhet - häri inräknat
personaluthymingsverksamhet - har på dagens arbetsmarknad.
Konventionen förutser ett samarbete mellan privata arbetsförmedlings-
byråer och den offentliga arbetsförmedlingen till gagn för såväl effektivi-
teten som för de arbetssökande. Den understryker det inflytande som de
representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna bör ha i de
frågor som täcks av konventionen. Den beaktar arbetstagarnas och de ar-
betssökandes intressen genom att föreskriva att byråerna i sin verksamhet
skall följa etiska regler. Medlemsstat som ratificerar konventionen skall
bestämma de villkor som skall gälla för privat arbetsförmedlingsverk-
samhet inom ramen för ett system med auktorisation eller tillståndsbevis
om inte nationell lagstiftning eller praxis erbjuder annan reglering (art.
3). Ett uttryckligt förbud återfinns från tidigare konventioner, nämligen
förbudet att direkt eller indirekt ta ut avgifter eller kostnader hos arbets-
tagarna (art. 7).
Regeringen välkomnar den nya konventionen (nr 181) om privat ar-
betsförmedling som innebär en modernisering av ILO:s regelverk som
svarar mot förhållandena på dagens arbetsmarknad. Konventionen har i
dag ratificerats av tio medlemsländer, bl.a. Finland, Italien, Nederländer-
na och Spanien. Den trädde i kraft den 10 maj år 2000.
Regeringen noterar den omfattande diskussion som ägde rum i det ak-
tuella konferensutskottet om konventionens tillämpningsområde. Att ut-
hymingsföretagen kommit att omfattas av den nya konventionen innebär
att bemanningsföretagen nu har accepterats som berättigade aktörer på
arbetsmarknaden, dock under förutsättning att de motsvarar de krav som
ställs på lagliga arbetsförmedlingar.
Prop. 2000/01:93
10
Internationella arbetsbyråns förslag, som låg i linje med 1994 års slut-
satser, innebar även att privata arbetsförmedlingar som arbetar i vinstsyf-
te skulle tillåtas i motsats till vad som hittills gällt enligt konventionen
nr 96. Detta blev också resultatet av 1997 års konferens.
I övrigt innebär konventionen att medlemsländerna getts en stor frihet
att utforma skyddet för arbetssökande och arbetstagare som förmedlas
eller hyrs ut, på lämpligt sätt i enlighet med nationell lag eller praxis.
I svensk lagstiftning finns bestämmelser som berör konventionens krav
i lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbets-
kraft, personuppgiftslagen (1998:204), lagen (1994:459) om arbetsför-
medlingsregister), lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
(MBL), arbetsmiljölagen (1977:1160, AML), arbetstidslagen (1982:673),
semesterlagen (1977:480), lagen (1999:130) om åtgärder mot etnisk dis-
kriminering i arbetslivet, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering
i arbetslivet av personer med funktionshinder, lagen (1991:133) om för-
bud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, jäm-
ställdhetslagen (1991:433), lagen (1991:1047) om sjuklön, lagen
(1962:381) om allmän försäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeför-
säkring, lönegaranti lagen (1992:497) och föräldraledighetslagen
(1995:584).
AMS har ifrågasatt om inte artikel 3 kan innebära ett ratifikationshin-
der eftersom det i Sverige saknas licens- eller certifieringssystem. Artikel
3.1 innebär dock endast att de privata arbetsförmedlingarnas ställning
skall regleras i den nationella rättsordningen efter sedvanligt samråd med
arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. En sådan reglering finns bl.a.
i arbetsförmedlingslagen (1993:440).
Artikel 3.2 bör enligt utskottsrapporten 1997 (Provisional Record 16)
inte tolkas så att ett obligatoriskt licens- eller certifieringssystem behöver
införas. Syftet med bestämmelsen var att komma åt verksamheter i länder
där det inte finns tillfredsställande rättslig eller facklig kontroll över
verksamheten. I länder där verksamheten fungerar väl och där de privata
arbetsförmedlingarna är tillräckligt reglerade, t.ex. genom ”company
law”, bolagsrätten, skulle det inte finnas krav att införa ny lagstiftning
enbart för de privata arbetsförmedlingarna.
Regeringen noterar i detta sammanhang att SPUR som i dag arbetar
med en frivillig branschauktorisation i och för sig inte invänder emot nå-
got slags licensieringssystem eller auktorisationssystem för bemannings-
företag, eftersom det kan underlätta för företag som arbetar enligt det
etablerade regelverket och förhindra osund näringsverksamhet. SPUR
motsätter sig dock införandet av strikta och rigida licens-, registrerings-
eller certifieringsprocedurer som skulle medföra en betungande börda på
en bra företagsverksamhet och kanske medföra hinder för etableringar
och expansioner. SPUR arbetar med strikta men öppna medlemsregler,
etiska regler och information/utbildning som syftar till en god ”beman-
ningsföretagarsed”. Ett fristående etiskt råd övervakar och kan vidta åt-
gärder i sista instans. SPUR:s ändamål har fastställts i Stadgar och Etiska
regler 1999-03-18.
I anslutning till artikel 5 ifrågasätter bl.a. Arbetslivsinstitutet om Sve-
rige fullt ut uppfyller konventionens krav på garantier att privata arbets-
förmedlingar behandlar arbetstagare utan diskriminering på grund av
t.ex. ras och kön, eftersom de svenska diskrimineringslagama gäller en-
Prop. 2000/01:93
11
bart förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare/arbetssökande.
Brottsbalkens bestämmelse om olaga diskriminering (16 kap. 9 §) torde i
och för sig kunna tillämpas på privata arbetsförmedlingar. Bestämmelsen
omfattar dock endast diskrimineringsgrundema ras, hudfärg, nationellt
eller etniskt ursprung, trosbekännelse och homosexuell läggning. Härut-
över finns inte någon lagregel som förbjuder privata arbetsförmedlare
och andra mellanmän att diskriminera (dvs. fall som omfattas av artikel
1.1 a). Arbetslivsinstitutet menar att det finns skäl att överväga en ut-
vidgning av diskrimineringslagamas tillämpningsområde till att omfatta
privata arbetsförmedlare. ILO-kommittén finner inte detta vara en lös-
ning som motsvarar artikelns krav beträffande samtliga diskriminerings-
grunder och påpekar samtidigt att Sverige har ratificerat konventionen
(nr 111) om diskriminering (anställning och yrkesutövning) som i sin ar-
tikel 1.1 a upptar samma sju diskrimineringsgrunder.
Flera remissinstanser påpekar i anslutning till artikel 10 att någon i lag
föreskriven instans som tillsammans med parterna på arbetsmarknaden
har till uppgift att undersöka klagomål, otillbörligt utnyttjande och be-
drägligt handlande i samband med privata arbetsförmedling-
ars/uthymingsföretags verksamhet inte finns i Sverige. ILO-kommittén
konstaterar att när det gäller bedrägerier finns tillräckligt skydd i brotts-
balkens allmänna bestämmelser men i övrigt finns ingen reglering.
Flera remissinstanser påpekar i anslutning till artikel 11 att för samtli-
ga uppräknade rättigheter - med ett undantag - finns författningsregler-
ing. Undantaget är kravet på minimilön, som i Sverige inte regleras via
lag utan via överenskommelser mellan partema på arbetsmarknaden.
ILO-kommittén erinrar om att enligt konventionens artikel 14 kan den
tillämpas bl.a. genom kollektivavtal. SAF hävdar dock att för att Sverige
skall kunna uppfylla konventionens krav i artikel 11 krävs ett ingripande
från statsmakternas sida i så måtto att skydd för minimilöner lagfästs,
något som skulle strida mot en grundlägande princip på svensk arbets-
marknad.
Artikel 13 handlar om samarbete mellan offentlig och privat arbetsför-
medling.
Av utskottsrapporten framgår att syftet med bestämmelsen inte skulle
vara att tvinga fram samarbete eller kräva att medlemsstaterna lagstiftar
om samarbete. Medlemsstaterna skall skapa, fastställa och regelbundet se
över förutsättningar för samarbete men kan inte åläggas att se till att det
kommer till stånd.
AMS har i sitt remissvar informerat om pågående arbete inom AMV.
Den rapport som aviseras föreligger numera: Arbetsförmedlingens för-
hållande till bemanningsföretag; Rapport från arbetsgruppen Privab; Ar-
betsmarknadsstyrelsen 1999-02-09.
Artikel 13.3 och 4 förutsätter en instans som har till uppgift att utöva
tillsyn över de privata arbetsförmedlingama/uthymingsföretagen. Efter-
som det saknas en ”behörig myndighet” i Sverige torde det ankomma på
medlemsstaten själv, således regeringen, att se till att information inhäm-
tas och sprids.
I arbetsmarknadsutskottets betänkande 1999/2000:AU 1 har utskottet
uttalat att verksamheten i uthymingsföretag väcker en rad frågor. Riks-
dagen har (rskr. 1999/2000:84) bifallit utskottets hemställan om en förut-
sättningslös översyn av verksamheten där de anställdas situation och de
Prop. 2000/01:93
12
problem som kan vara förknippade med en anställning i ett personalut-
hymingsföretag skall stå i fokus. Regeringen har fört en dialog med be-
rörda parter på arbetsmarknaden angående formen för och inriktningen
av en sådan översyn.
Som ett led i genomförandet av Europeiska unionens stadga om arbets-
tagares grundläggande sociala rättigheter presenterade EU-kommissionen
år 1990 tre olika förslag till direktiv om atypiskt arbete. De branschöver-
skridande organisationerna på europanivå, Samarbetsorganisationen för
europeiska arbetsgivarföreningar och industriförbund (UNICE), Europe-
iskt centrum för offentliga affärsverk och företag (CEEP) och Europeiska
fackliga samorganisationen (EFS), meddelade att de avsåg att inleda för-
handlingar på området. Förhandlingarna har på två områden lett till att
avtal träffats, om deltidsarbete och visstidsarbete. Avtalen har överläm-
nats till kommissionen med begäran att de skulle genomföras genom ett
rådsbeslut i enlighet med avtalet om socialpolitik. Ministerrådet har an-
tagit båda avtalen som direktiv1.
Organisationerna på europanivå har härefter inlett förhandlingar vad
gäller personaluthymingsföretag. Dessa förhandlingar är ännu inte slut-
förda.
Mot bakgrund av pågående översyn och det pågående förhandlingsar-
betet på europanivå avser regeringen att återkomma till frågan om tillträ-
de till konventionen nr 181.
Internationella arbetskonferensen har vid ett flertal tillfallen behandlat
frågor som särskilt rör små och medelstora företag. År 1975 antog konfe-
rensen en resolution om dessa företags betydelse för den ekonomiska ut-
vecklingen och som skapare av nya arbetstillfällen, med tyngdpunkt på
förhållandena i utvecklingsländer. En mer utförlig diskussion ägde rum
under arbetskonferensen 1986, då en resolution om främjande av små
och medelstora företag antogs. 1990 års konferens antog en resolution
om främjande av egenföretagande. Små och medelstora företags betydel-
se för skapandet av sysselsättning har även stått på dagordningen för av
ILO anordnade regionala konferenser, framför allt i Afrika.
Vid FN:s sociala toppmöte i Köpenhamn 1995 enades världens ledare
om att främja målet full sysselsättning som högsta prioritet för den globa-
la ekonomiska och sociala politiken. I mötets rapport ”anmodas ILO,
som på grund av sitt mandat, sin trepartsstruktur och sakkunskap har en
särskild roll att spela inom området för sysselsättning och social utveck-
ling, att bidra till genomförandet av handlingsprogrammet”. I program-
Prop. 2000/01:93
1 Rådets direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet om deltidsarbete, un-
dertecknat av UNICE, CEEP och EFS, samt rådets direktiv 99/70/EG av den 28 juni 1999
om ramavtalet om visstidsarbete, undertecknat av EFS, UNICE och CEEP.
13
met anförs som ett mål att avlägsna de hinder som små och medelstora
foretag möter och lindra bestämmelser som avskräcker privata initiativ.
lLO:s biståndsprogram Start Your Business och Improve Your Busi-
ness, vars ursprung varit SAF:s material ”Se om ditt foretag”, omfattar
bl. a. utbildning i att kostnadsberäkna och prissätta produkter samt att
öka företagens försäljningsvolym och lönsamhet etc. Programmet an-
vänds i mer än sextio länder och har översatts till ca 30 språk. Enligt en
utvärdering gjord av Sida år 1993 tenderar företag som deltagit i pro-
grammet att ha högre tillväxttakt än andra jämförbara småföretag inom
industrisektorn. Sida har varit den största bidragsgivaren till programmet
sedan år 1980.
Genom att sälta upp ämnet Sysselsättning i små och medelstora företag
på Internationella arbetskonferensens dagordning har ILO velat bidra till
diskussionen och sprida kunskap om och förståelse för småföretagens
villkor.
1 den av Internationella arbetsbyrån utarbetade bakgrundsrapporten
konstaterades att små och medelstora företag svarar för ca 80 procent av
de nya jobben runt om i världen idag. Under konferensdiskussionen
framkom att en rekommendation i ämnet skulle kunna ge värdefull väg-
ledning för många länder i deras strävanden att skapa en företagsvänlig
miljö och en väl fungerande arbetsmarknad och att en rekommendation
även skulle ha betydelse som referens för ILO i samband med de s.k.
multidisciplinära teamens rådgivningsverksamhet och annat tekniskt bi-
ståndssamarbete inom ramen för ILO:s fältverksamhet.
Prop. 2000/01:93
I rekommendationen konstateras sammanfattningsvis att små och medel-
stora företag är av stor betydelse för alla länders ekonomier. Varje med-
lemsstat bör stötta de små och medelstora företagen för att därmed främja
nya arbetstillfällen. Samtidigt bör vederbörlig hänsyn tas till arbetstaga-
res rätt till trygga och utvecklande arbeten. Dokumentet innehåller förut-
om en inledning rekommendationer i sex avsnitt om definitioner, politis-
ka och juridiska ramar, utveckling av företagskultur, utveckling av infra-
struktur, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationernas roll samt interna-
tionellt samarbete.
Rekommendationen låter medlemsstaterna definiera små och medel-
stora företag efter de kriterier som anses lämpliga med hänsyn till natio-
nella förhållanden. För att skapa en gynnsam miljö för tillväxt och ut-
veckling av små och medelstora företag bör medlemsstaterna anta en
lämplig skatte-, penning- och arbetsmarknadspolitik samt en icke diskri-
minerande arbetsmarknadslagstiftning. De bör skapa och stärka en före-
tagskultur som gynnar bl.a. initiativ, företagsetablering, miljömedveten-
het och goda relationer på arbetsmarknaden.
Medlemsstaterna bör fästa uppmärksamhet vid att de små och medel-
stora företagen och deras anställda har tillgång till olika stödtjänster så-
som hjälp med att grunda och starta företag samt finansierings-, kredit-
och skuldrådgivning, arbetsmiljöutbildning etc. Rekommendationen räk-
nar upp åtgärder som arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna bör
överväga för att stödja små och medelstora företag. Internationellt sam-
14
arbete bör främjas genom insamling och utbyte av information och ge-
nom att skapa kontakter mellan nationella och internationella organ.
Regeringens bedömning: Rekommendationen (nr 189) om nya ar-
betstillfällen i små och medelstora foretag föranleder ingen åtgärd.
Prop. 2000/01:93
ILO-kommittén: Rekommendationen (nr 189) om främjande av små
och medelstora foretag har remitterats till ILO-kommittén som i sin tur
har inhämtat yttranden från Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetslivsinstitu-
tet, Statistiska centralbyrån (SCB), Närings- och teknikutvecklingsverket,
SAF, Arbetsgivarverket, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbun-
det, LO, TCO, SACO, Företagarnas riksorganisation, Industriförbundet
och Forum för småföretagsforskning.
ILO-kommittén noterar att den föreliggande texten tagits fram i en
konstruktiv dialog mellan de tre grupperna i konferensens utskott. Re-
kommendationen äger tillämpning på små och medelstora företag. I åt-
skilliga inlägg betonades dock behovet av ett stabilt ekonomiskt klimat
och en god infrastruktur for alla företag oavsett storlek samt att det är vä-
sentligt med samma regelsystem för små och stora företag. Under inga
förhållanden bör sämre anställningsvillkor och sämre socialt skydd för de
anställda i små och medelstora företag accepteras. Med hänvisning till i
inledningen uppräknade relevanta konventioner och rekommendationer
erinrar kommittén om att ILO:s regelverk äger generell tillämpning.
Remissinstanserna: Rekommendationen har bemötts överlag positivt
av remissinstanserna. I anslutning till rekommendationens definitionsav-
snitt konstaterar SCB att varje land ges relativt stor frihet att definiera
begreppen små och medelstora företag med avseende på nationella socia-
la och ekonomiska förhållanden. Dock bör medlemsländerna se till att
man inte avlägsnar sig från allmänt accepterade definitioner för datain-
samling och analysändamål. Arbetslivsinstitutet påpekar i detta samman-
hang att man inte får glömma att redan definitionen av små och medel-
stora företag som en enda kategori far analytiska konsekvenser. Alla fö-
retag har gemensamma problem och åtaganden, men småföretagen har
sina specifika problem medan de medelstora har andra. I vissa branscher
och under vissa perioder har utvecklingstrenderna i de två delarna varit
klart avvikande. Småföretagen kopplas ofta samman med nyföretagar-
problematiken medan de medelstora företagen åtminstone i Sverige ofta
har stora omställnings- och fömyelseproblem. Arbetslivsinstitutet po-
ängterar vidare att sambandet mellan arbetsrätt och tillväxt inte är klar-
lagt i den vetenskapliga debatten. Dessa faktorer är nödvändiga att stude-
ra i detalj för att avgöra den roll de spelar för innovationsverksamheten,
arbetsmarknadens utseende och företagandets villkor. SACO och Indu-
striförbundet hävdar att statliga interventioner som direkta bidrag eller
förmånliga lån till enskilda företag är direkt skadliga för ekonomin då de
ofta snedvrider konkurrensen. LO menar att samhället bör öka stimulan-
sen till små och medelstora företag att samverka med universitet, högsko-
lor och andra forskningsinstitutioner. LO påpekar även att samhället bör
verka för att företag skall kunna arbeta på lika villkor och att diskrimine-
15
ring inte skall förekomma i företagens kontakter med banker, myndighe-
ter etc.
Skälen för regeringens bedömning: Rekommendationen nr 189 är
mycket allmänt hållen för att kunna användas i samtliga ILO:s medlems-
länder, vilka till sin samhällsuppbyggnad och utvecklingsnivå är mycket
olika. Den innehåller målsättningar som i huvuddrag alla är värda att un-
derstödjas och som redan i stor utsträckning beaktas i svensk lagstiftning
och praxis. Regeringen anser inte att den föreliggande rekommendatio-
nen ställer ytterligare krav på svensk lagstiftning. Rekommendationen
ger anvisningar för utformningen av en småföretagspolitik, vilka kan an-
vändas som referenspunkt i det fortsatta arbetet med att förbättra villko-
ren för små och medelstora företag.
Regeringen har i skrivelse 1999/2000:148 lämnat en redogörelse för
det år 1998 inledda regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på
små företag samt för mål som regeringen satt upp för det fortsatta arbetet.
Prop. 2000/01:93
lLO:s styrelse fattade i mars 1996 beslutet att föra upp ämnet barnarbete
på Internationella arbetskonferensens dagordning i syfte att år 1998 hålla
en första diskussion och år 1999 anta instrument i ämnet.
I den underlagsrapport som Internationella arbetsbyrån utarbetat inför
förstaårsbehandlingen konstateras att barnarbete förekommer runt om i
hela världen, men framför allt i Afrika, Asien och Latinamerika. Uppgif-
ter som tagits fram av lLO:s analys- och statistikavdelning pekar på att
det finns åtminstone 250 miljoner barnarbetare i åldern 5-14 år, varav
hälften arbetar hela arbetsdagar. Av dessa barn kommer ca 70 procent i
kontakt med farligt arbete. Omkring 61 procent av bamarbetama, eller
153 miljoner, återfinns i Asien, 32 procent eller 80 miljoner i Afrika och
7 procent eller 17 miljoner i Latinamerika. Barnarbete förekommer även
i många industriländer och Italien, Portugal, Storbritannien och USA
nämns som exempel. Med oro konstateras att barnarbete förekommer
alltmer i många östeuropeiska och asiatiska länder som nyligen övergått
till marknadsekonomi.
I rapporten beskrivs hur barn utnyttjas i skuldslaveri, prostitution,
framställning av pornografi, drogtillverkning och droghandel, gruvarbete,
tegel- och glasbruk och djuphavsfiske. De flesta av de arbetande barnen
återfinns dock i jordbruksarbete och i småföretag, vilka ofta är familjefö-
retag, i gatuförsäljning och i tjänst i arbetsgivarens hushåll. Barn påver-
kas mer än vuxna av usla och skadliga arbetsförhållanden. Som ett ex-
empel kan nämnas att 90 procent av de arbetande barnen på landsbygden
i u-ländcr är sysselsatta i jordbruksverksamhet och att fler av dem dör till
följd av förgiftning än av traditionella barnsjukdomar. Användningen av
16
barnarbetskraft är ett hot mot dessa barns fysiska och psykiska hälsa.
Missbruket av barnarbetskraft kränker också barnens människovärde och
rättigheter.
ILO antog redan 1919 en konvention (nr 5) om barnarbete (minimiål-
der for industriellt arbete) och har därefter antagit ett tiotal konventioner
som rör sysselsättning av barn eller unga personer. Den senaste konven-
tionen (nr 138) om minimiålder antogs år 1973 men ratificerades av Sve-
rige forst 1990 (prop. 1989/90:60). Ratificeringen möjliggjordes genom
vissa ändringar i arbetsmiljölagen och i Arbetarskyddsstyrelsens före-
skrifter om minderåriga. Konventionen nr 138 reviderar och ersätter flera
av de tidigare konventionerna. Den har numera ratificerats av 105 av
ILO:s 175 medlemsstater, varav ett femtiotal de fyra senaste åren.
Väl så viktiga i ILO:s övervakning av länder där barn utnyttjas i
slavarbete eller livegenskap är konventionerna (nr 29 och 105) om
tvångsarbete med 156 respektive 153 ratifikationer. ILO:s expertkommit-
té som granskar medlemsstaternas tillämpning av ratificerade konventio-
ner har vid ett flertal tillfällen påtalat att barnarbetets karaktär ofta är så-
dan att det kan anses som tvångsarbete.
ILO:s arbete på fältet för att bekämpa barnarbete sker i dag främst
inom ramen för det s.k. IPEC-projektet (the International Programme for
the Elimination of Child Labour). Projektet inleddes i början av 1990-
talet med bidrag från framför allt Tyskland, som fortfarande är den stora
bidragsgivaren. Sedan dess har ytterligare ett tjugotal bidragsgivare till-
kommit, bland dem sedan 1999 även Sverige med 15 miljoner kr. Projek-
tet är nu verksamt i ett fyrtiotal länder, med vilka ILO/IPEC slutit for-
mella avtal. Genom avtalen har länderna förbundit sig att iverksätta ett
nationellt handlingsprogram för avskaffande av barnarbete. Projektet be-
drivs bl.a. i samarbete med arbetsmarknadens parter och lokala frivillig-
organisationer (NGO). Ytterligare ett trettiotal länder har begärt bistånd
från ILO genom IPEC.
ILO har ett nära samarbete med UNICEF, FN:s barnfond, i ett flertal
av länderna. I oktober 1996 tecknade ILO och UNICEF ett avtal (letter of
intent) om samarbete.
Efter avslutad utskottsbehandling antog Internationella arbetskonferen-
sen år 1999 en konvention (nr 182) och en rekommendation (nr 190) om
förbud mot och omedelbara åtgärder för avskaffandet av de värsta for-
merna av barnarbete. Konventionen antogs som nämnts med röstsiffrorna
415 för, ingen emot och ingen nedlagd. Rekommendationen antogs med
382 röster för, ingen emot och ingen nedlagd.
Konventionen hänvisar inledningsvis bl.a. till ILO:s konventioner
(nr 138) om minimiålder, vilken den nya konventionen nr 182 komplette-
rar, och (nr 29) om tvångsarbete, till FN:s konvention om barnets rättig-
heter och till ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättighe-
ter i arbetslivet, antagen 1998 (se avsnitt 6).
Konventionens operativa del omfattar åtta artiklar. Varje ratificerande
medlemsstat åläggs att vidta omedelbara och effektiva åtgärder för att
Prop. 2000/01:93
17
säkerställa ett förbud mot och avskaffandet av de värsta formerna av
barnarbete (art. 1). Med ”barn” avses alla personer under 18 år (art. 2).
I artikel 3 definieras vad som avses med ”de värsta formerna av barn-
arbete”. Begreppet täcker alla former av slaveri och liknande förhållan-
den (art. 3 a). Som exempel nämns bl.a. försäljning av barn, skuldslaveri
och tvångsarbete samt tvångsrekrytering av barn till väpnade konflikter.
Begreppet omfattar också utnyttjande, förmedling eller erbjudande av
barn för eller i prostitution, produktion av pornografiska framställningar
eller pornografiska framträdanden (art. 3 b). Begreppet omfattar likaså
användning, förmedling eller erbjudande av barn till olagliga handlingar
som drogtillvcrkning och narkotikahandel (art. 3 c). Till de värsta for-
merna av barnarbete hör även arbete som genom sin karaktär eller på
grund av de omständigheter under vilka det utförs kan vara skadligt för
barns hälsa, säkerhet eller moral (art. 3 d).
Artikel 4 ålägger medlemsstaterna att i sin nationella rättsordning fast-
ställa de skadliga arbeten, som avses i art. 3 d, samt att kartlägga deras
förekomst. Förteckningen över skadliga arbeten skall regelbundet ses
över och vid behov revideras. Fastställandet av sådant skadligt arbete
som avses i art. 3 d har sålunda överlämnats till nationell beslutanderätt,
dock så att en medlemsstat är skyldig att samråda med berörda arbetsgi-
var- och arbetstagarorganisationer samt beakta relevanta internationella
normer. Särskilt skall punkterna 3 och 4 i rekommendationen nr 190 be-
aktas. Myndigheterna åläggs att även i övrigt samarbeta med arbetsgivar-
och arbetstagarorganisationerna i olika skeden av utarbetande och över-
syn av förteckningen över skadliga arbeten.
Enligt artikel 5 skall varje medlemsstat inrätta eller ange lämpliga me-
kanismer för övervakningen av genomförandet av konventionens be-
stämmelser.
Artikel 6 ålägger medlemsstaterna att utforma och genomföra hand-
lingsprogram för att med prioritet avskaffa de värsta formerna av barnar-
bete. De berörda myndigheterna förutsätts härvid samråda med arbetsgi-
var- och arbetstagarorganisationerna och även beakta andra berörda
gruppers mening.
Artikel 7 ålägger medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder
för att säkerställa ett effektivt genomförande av de bestämmelser som ger
verkan åt konventionen, inklusive bestämmelser om och tillämpning av
straffrättsliga påföjder eller, om så är lämpligt, andra sanktioner (art.
7.1). De skall vidta åtgärder för att (art. 7.2)
a) förhindra att barn används i de värsta formerna av barnarbete,
b) tillhandahålla direkt hjälp för att avlägsna barn från de värsta for-
merna av barnarbete samt för deras rehabilitering och sociala integration,
c) garantera tillgång till gratis grundutbildning och, då det är möjligt
och ändamålsenligt, yrkesutbildning för alla barn som avlägsnas från de
värsta formerna av barnarbete,
d) identifiera och uppsöka särskilt utsatta barn, och
e) beakta flickors särskilda problem.
Varje medlemsstat skall utse en behörig myndighet med ansvar för ge-
nomförandet av konventionens bestämmelser (art. 7.3).
Enligt artikel 8 skall medlemsstaterna bistå varandra i genomförandet
av konventionens bestämmelser genom internationellt samarbete och bi-
Prop. 2000/01:93
18
stånd, inkl, stöd till den sociala och ekonomiska utvecklingen, program Prop. 2000/01:93
för fattigdomsbekämpning och allmän utbildning.
Slutbestämmelserna är de gängse förekommande i ILO-konventioner.
Konventionen träder sålunda i kraft tolv månader efter det att två med-
lemsstater har ratificerat den, och därefter för varje annan medlemsstat
12 månader efter dess ratifikation
Rekommendationen innehåller närmare anvisningar för utformningen
och genomförandet av de handlingsprogram som avses i artikel 6. Bl.a.
anges att även de utsatta barnen, deras familjer och andra berörda grup-
per engagerade för konventionens syften bör höras (punkt 2).
I konventionen (art. 4) hänvisas särskilt till rekommendationen punk-
terna 3 och 4. Vid fastställandet och kartläggningen av sådant skadligt
arbete som avses i konventionens artikel 3 d bör en medlemsstat bl.a. be-
akta
a) arbete som utsätter barn för risk för fysiska, psykologiska eller sex-
uella övergrepp,
b) arbete under jord, under vatten, på farlig höjd eller i trånga utrym-
men,
c) arbete som utförs med farliga maskiner, utrustning eller redskap el-
ler som innebär hantering eller transport av tungt gods,
d) arbete som utsätter barn för farliga ämnen, agenser, processer,
temperaturer, ljudnivåer eller vibrationer som kan vara skadliga för deras
hälsa,
e) arbete under särskilt svåra förhållanden såsom arbete under lång tid,
nattarbete eller arbete där barn på ett oskäligt sätt stängs in i arbetsgiva-
rens lokaler.
I punkten 5 i rekommendationen påtalas behovet av statistik och av att
hålla den aktuell. Enligt punkt 12 bör medlemsstaterna tillse att de värsta
former av barnarbete, som särskilt nämns i punkten, utgör brott. Punkten
15 anger en rad tänkbara åtgärder för att eliminera de värsta formerna av
barnarbete. I punkt 15 d nämns t.ex. möjliggörande av åtal mot medbor-
gare som har brutit mot de nationella bestämmelserna om förbud mot de
värsta formerna av barnarbete, även när brottet begåtts i ett annat land.
Punkterna 11 och 16 rör olika former av nationellt deltagande i interna-
tionella ansträngningar och internationellt samarbete: punkten 11 interna-
tionellt rättsligt samarbete och punkten 16 internationellt biståndssamar-
bete.
Europeiska unionens råd antog 1994 direktivet 94/33/EG om skydd av
minderåriga i arbetslivet. Syftet med direktivet är att skydda barn och
ungdomar i arbetslivet genom åtgärder som främjar deras säkerhet och
hälsa. Direktivet uppställer både vissa åldersgränser för arbetet och sär-
skilda krav på arbetets karaktär. Arbetet far inte ha en skadlig inverkan
på ungdomars säkerhet, hälsa eller deras fysiska, mentala, moraliska och
sociala utveckling eller äventyra deras utbildning eller tillgodogörande
av undervisningen. Som en anpassning till bl.a. EG-direktivet skedde
1996 en omarbetning av Arbetarskyddsstyrelsens minderårigföreskrifter
19
(AFS 1996:1). Bestämmelserna i konventionen och i direktivet står inte i
strid med varandra.
Det mest heltäckande dokumentet som reglerar användningen av min-
deråriga för arbete är ILO:s konvention (nr 138) om minimiålder för till-
träde till arbete med tillhörande rekommendation, nr 146. Konventionens
mål är att stegvis avskaffa barnarbete. Konventionen nr 138 räknas bland
ILO:s centrala rättighetskonventioner (Core ILO Conventions) vilka åbe-
ropats av FN:s sociala toppmöte i Köpenhamn 1995 och till vilka hänvi-
sas i ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i ar-
betslivet, antagen av Internationella arbetskonferensen 1998 (se avsnitt
6). Som nämnts ovan ratificerade Sverige konventionen 1990 och en ut-
förlig redogörelse för dess innehåll och bestämmelsernas motsvarighet i
svensk lagstiftning finns bl.a. i prop. 1989/90:60. Konventionen (nr 182)
om förbud mot och avskaffande av de värsta formerna av barnarbete stö-
der de mål om avskaffande av barnarbete som uppställs i konventionen
nr 138.
FN:s konvention om barnets rättigheter som antogs 1989 och trädde i
kraft 1990 har i dag ratificerats av 191 stater i världen. Endast USA och
Somalia står utanför. Den är därmed det instrument om mänskliga rät-
tighter som vunnit störst anslutning någonsin. 96 procent av världens
barn lever i länder som ratificerat konventionen och som därmed åtagit
sig att respektera de rättigheter som den föreskriver. Sverige ratificerade
konventionen 1990 (prop. 1989/90:107).
Det finns anledning att i detta sammanhang särskilt erinra om artiklar-
na om barnets rätt till utbildning (art. 28), barnets rätt till skydd mot eko-
nomiskt utnyttjande och mot att utföra arbete som kan vara riskfyllt eller
hindra barnets utbildning eller äventyra barnets hälsa eller fysiska, psy-
kiska, andliga, moraliska eller sociala utveckling (art. 32.1), konven-
tionsstatemas skyldighet att fastställa en minimiålder för tillträde till ar-
bete, bestämmelser om lämplig reglering av arbetstid och arbetsvillkor
samt tillräckliga påföljder för att säkerställa ett effektivt genomförande
(art. 32.2) samt barnets rätt till skydd mot alla former av sexuellt utnytt-
jande och sexuella övergrepp (art. 34). Den allmänna åldersgränsen är 18
år också i FN:s barnkonvention. I fråga om vapentjänst är åldersgränsen
dock 15 år.
Två arbetsgrupper under FN:s kommission för mänskliga rättigheter
har utarbetat förslag till två tilläggsprotokoll till konventionen. Det ena
rör en höjning av minimiåldern till 18 år för rekrytering till och deltagan-
de i väpnade konflikter. Det andra rör handel med barn, barnpornografi
och barnprostitution. De båda tilläggsprotokollen antogs formellt av MR-
kommissionen i Genéve den 26 april 2000, av Ekonomiska och sociala
rådet (ECOSOC) i New York den 10 maj 2000 och av FN:s generalför-
samling den 25 maj 2000. Sverige har undertecknat båda protokollen.
Frågan om Sveriges tillträde till protokollen bereds för närvarande i Re-
geringskansliet.
1 december 2000 öppnades FN:s konvention mot gränsöverskridande
organiserad brottslighet och dess tilläggsprotokoll om förebyggande, be-
kämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor
och barn, för undertecknande. Med handel med människor avses enligt
protokollet rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande
av personer när det sker genom användning av vissa angivna medel och i
Prop. 2000/01:93
20
ett exploateringssyfte. De angivna medlen omfattar olika former av
tvång, bortförande, bedrägeri, vilseledande, missbruk av makt eller av
någons sårbara situation eller givande eller mottagande av betalningar
eller förmåner for att erhålla samtycke från en person som har kontroll
över någon annan person. Med exploatering skall förstås, åtminstone,
”the exploitation of the prostitution of others or other forms of sexual ex-
ploitation, forced labour or services, slavery or practices similar to slave-
ry, servitude or the removal of organs”. Det slås fast att ett offers sam-
tycke till den åsyftade exploateringen saknar relevans när något av de
angivna medlen har använts. Vidare slås fast att när det gäller barn behö-
ver inget sådant medel ha använts för att människohandel skall anses fö-
religga. Slutligen slås fast att med barn avses varje person under 18 år.
Sverige har undertecknat konventionen och det nämnda
tilläggsprotokollet. Frågan om ratifikation bereds inom
Regeringskansliet.
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner ILO:s konvention
(nr 182) om förbud mot och omedelbara åtgärder för avskaffandet av
de värsta formerna av barnarbete.
Prop. 2000/01:93
ILO-kommittén: Ärendet har remitterats till ILO-kommittén som i sin
tur inhämtat yttranden från Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Brottsfö-
rebyggande rådet, Sida, Svenska UNICEF-kommittén, Socialstyrelsen,
Barnombudsmannen, Statens skolverk, Ungdomsstyrelsen, Arbetsmark-
nadsstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen, SAF, Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet, LO, TCO, SACO, Rädda barnen, Riksförbundet
Barnens rätt i samhället och ECPAT Sverige.
ILO-kommittén förordar att Sverige ratificerar konventionen.
Remissinstanserna: I stort sett samtliga remissinstanser som berör
frågan om Sverige bör ratificera konventionen tillstyrker en svensk rati-
fikation eller kan inom sitt ansvarsområde inte finna något hinder för en
sådan.
Rikspolisstyrelsen pekar emellertid på att helt frivillig medverkan av
personer som har fyllt 15 men inte 18 år i en handling av sexuell inne-
börd som är ett led i framställning av pornografisk bild eller annars utgör
en posering inte omfattas av bestämmelsen om sexuellt ofredande i
6 kap. 7 § andra stycket brottsbalken. Rikspolisstyrelsen anför att detta
möjligen kan anses strida mot konventionen.
Skälen för regeringens förslag: Artikel 1 i konventionen nr 182 åläg-
ger varje medlemsstat som ratificerar konventionen att vidta åtgärder för
ett skyndsamt förbud mot och avskaffande av de värsta formerna av
barnarbete, varmed avses sådant arbete som definieras i artikel 3. Med
barn avses enligt artikel 2 personer under 18 år.
Förbudet mot sådana former av barnarbete som anges i artikel 3 a
Artikel 3 a omfattar alla former av slaveri och med slaveri jämförbara
bruk och sedvänjor, såsom försäljning av och handel med barn, skuldsla-
21
veri, livegenskap och tvångsarbete, inklusive tvångsrekrytering av barn
fcir utnyttjande i väpnade konflikter. Förbudet kan anses ha sin motsva-
righet i följande svenska lagregler.
Bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter finns i regerings-
formen (RF). I 2 kap. 8 § RF stadgas att ”varje medborgare är gentemot
det allmänna skyddad mot frihetsberövande”. Av förarbetena till reger-
ingsformen framgår att denna bestämmelse skall anses entydigt förbjuda
förhållanden som liknar slaveri eller tvångsarbete, även om bestämmel-
sen inte uttryckligen formulerats som ett sådant förbud.
1864 års strafflag innehöll ett kategoriskt förbud mot slavarbete, be-
stämmelser som kvarstod tills den nuvarande brottsbalken (BrB) trädde i
kraft 1965. Utöver bestämmelserna i 3 kap. BrB om brott mot liv och
hälsa kan nämnas främst bestämmelserna i 4 kap. BrB som innehåller
bestämmelser om brottet människorov som gäller den som ”bemäktigar
sig och för bort eller spärrar in ett barn eller någon annan med uppsåt att
skada honom eller henne till liv eller hälsa eller att tvinga honom eller
henne till tjänst eller att öva utpressning” (1 §) och om brottet försättande
i nödläge som gäller den som, utan att begå något av brotten människo-
rov eller olaga frihetsberövande, ”genom olaga tvång eller vilseledande,
föranleder att någon kommer i krigs- eller arbetstjänst eller annat sådant
tvångstillstånd eller förmår någon att bege sig till eller stanna kvar på ut-
rikes ort, där han eller hon kan befaras bli utsatt för förföljelse eller ut-
nyttjad för tillfälliga sexuella förbindelser eller på annat sätt råka i nödlä-
ge” (3 §). Vidare straffbeläggs i 4 § i samma kapitel brottet olaga tvång,
varmed avses bl.a. att genom misshandel eller annars med våld eller ge-
nom hot om brottslig gärning tvinga annan att göra, tåla eller underlåta
något.
Lagen om totalförsvarsplikt (1994:1809) trädde i kraft den 1 juli 1995,
varvid bl.a. den tidigare vämpliktslagen (1941:967) upphörde att gälla.
Enligt 1 kap. 2 § gäller totalförsvarsplikt för varje svensk medborgare
från början av det kalenderår när han eller hon fyller sexton år till slutet
av det kalenderår när han eller hon fyller sjuttio år. Totalförsvarsplikten
gäller också under motsvarande tid för var och en som utan att vara
svensk medborgare är bosatt i Sverige. Enligt 3 § 2 är en totalförsvars-
pliktig skyldig att att tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som
hans eller hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter. Sådan tjänstgö-
ring fullgörs som värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt (4 §).
Skyldigheten att fullgöra värnplikt omfattar endast män som är svenska
medborgare och gäller från början av det kalenderår när den totalför-
svarspliktige fyller nitton år till slutet av det kalenderår när han fyller fyr-
tiosju år (5 §). Arbete, som inom ramen för den allmänna tjänsteplikten
anvisas den som är totalförsvarspliktig, får inte utan att den som tjänstgör
samtycker till det vara förenat med bruk av vapen mot annan (6 kap. 2 §).
Förbudet mot sådana former av barnarbete som anges i artikel 3 b
Artikel 3 b omfattar utnyttjande förmedling eller erbjudande av barn för
eller i prostitution, produktion av pornografiska framställningar eller
pornografiska framträdanden. Förbudet kan anses ha sin motsvarighet i
de svenska regler som behandlas nedan.
Prop. 2000/01:93
22
I vissa fall kan brottsbalkens bestämmelser om t.ex. människorov
(4 kap. 1 §) eller försättande i nödläge (4 kap. 3 §) bli tillämpliga.
Det finns dock också straffbestämmelser som täcker handlingar som
avses i konventionens artikel 3 b, även om något tvång inte har före-
kommit. De finns främst i 6 kap. 4 § och 7-10 §§ och 16 kap. 10 a §
brottsbalken.
Enligt 6 kap. 4 § brottsbalken kan den som har sexuellt umgänge med
barn under 15 år dömas för sexuellt utnyttjande av underårig. Enligt 6
kap. 7 § första stycket är det också i annat fall straffbart att sexuellt berö-
ra barn under 15 år eller förmå barnet att företa eller medverka i någon
handling med sexuell innebörd.
Enligt 6 kap. 7 § andra stycket är det vidare straffbart att genom tvång,
förledande eller annan otillbörlig påverkan förmå någon som har fyllt 15
men inte 18 år att företa eller medverka i handling med sexuell innebörd
om handlingen är ett led i framställning av pornografisk bild eller utgör
en posering i annat fall än när det är fråga om framställning av en bild.
En medverkan som i alla avseenden är frivillig faller dock utanför be-
stämmelsens tillämpningsområde. Om t.ex. betalning utlovats torde dock
normalt kravet på att någon förmåtts medverka vara uppfyllt. Enligt 16
kap. 10 a § brottsbalken är i princip all befattning med barnpornografi
kriminaliserad. Bestämmelsen träffar sålunda bl.a. framställning av barn-
pornografiska bilder. I bestämmelsen avses med barn en person vars pu-
bertetsutveckling inte är fullbordad eller som, när det framgår av bilden
och omständigheterna kring den, är under 18 år.
Främjande och otillbörligt ekonomiskt utnyttjande av annans prostitu-
tion är straffbart som koppleri eller grovt koppleri (6 kap. 8 och 9 §§
brottsbalken). Den som genom att utlova eller ge ersättning skaffar eller
söker skaffa sig tillfälligt sexuellt umgänge med någon som är under 18
år kan dömas för förförelse av ungdom (6 kap. 10 § brottsbalken).
Utöver bestämmelserna i brottsbalken finns det annan lagstiftning, som
kan vara tillämplig när underåriga har sexuellt umgänge mot ersättning
eller utför sexuell posering.
Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) får en minderårig inte anlitas till
eller utföra arbete på sätt som medför risk för skadlig inverkan för den
minderåriges hälsa eller utveckling (5 kap. 3 § första stycket). Med min-
derårig avses den som inte har fyllt 18 år (5 kap. 1 §). Anlitande av min-
derårig för posering på sexklubb strider alltså mot nämnda lag. Detsam-
ma gäller om barn under 18 år utnyttjas som fotomodeller för pornogra-
fiskt material eller anlitas på massageinstitut eller poseringsateljéer. Ar-
betsmiljöverket har möjlighet att ingripa med föreläggande eller förbud i
fall då en minderårig har arbetsuppgifter av sådant slag som avses i 5
kap. 3 § (7 kap. 7 §). Den som bryter mot ett sådant föreläggande eller
förbud kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år (8 kap. 1 §).
Med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av
unga (LVU) kan samhället ingripa med tvångsåtgärder bl.a. om den unge
utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom
socialt nedbrytande beteende, såsom då den unge uppträder på sexklubb
eller befinner sig i prostitution (3 §). Enligt LVU kan vård beredas även
för den som fyllt 18 men inte 20 år, om en sådan vård med hänsyn till
den unges behov och personliga förhållanden i övrigt är lämpligare än
Prop. 2000/01:93
23
någon annan vård och det kan antas att en behövlig vård inte kan ges
med den unges samtycke (1 § andra stycket).
Även polisen kan ingripa då unga personer exempelvis poserar på sex-
klubb eller förekommer i gatuprostitution. Polis kan med stöd av polisla-
gen (1984:387) omhänderta en person som kan antas vara under 18 år om
han eller hon anträffas under förhållanden som uppenbarligen innebär
överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes hälsa och utveck-
ling (12 §).
Förbudet mot sådana former av barnarbete som anges i artikel 3 c
Artikel 3 c omfattar utnyttjande, förmedling eller erbjudande av barn till
olagliga handlingar som drogtillverkning och narkotikahandel. Narkoti-
kastrafflagen (1968:64) torde täcka handlingar som avses i denna artikel
och som har anknytning till illegal framställning och försäljning av nar-
kotika.
Förbudet mot sådana former av barnarbete som anges i artikel 3 d
Artikel 3 d omfattar sådant arbete som genom sin karaktär eller på grund
av omständigheter under vilka det utförs kan vara skadligt för bams häl-
sa, säkerhet eller moral.
Bestämmelser motsvarande förbudet i artikel 3 d finns framför allt i
arbetsmiljölagen (1977:1160) 5 kap. Minderåriga och i Arbetarskydds-
styrelsens föreskrifter om minderåriga (AFS 1996:1), vilka innehåller
särskilda regler till skydd för den som inte fyllt 18 år. AFS 1996:1 inne-
håller i två bilagor dels en förteckning över vissa riskfyllda arbetsuppgif-
ter som är förbjudna med vissa undantag, dels en förteckning över vissa
arbetsuppgifter som är helt förbjudna.
Detta regelverk, men också barnarbetet i Sverige i historiskt perspek-
tiv, belyses i en promemoria, upprättad inom Arbetarskyddsstyrelsen (nu
Arbetsmiljöverket), om Barn och arbete i arbetsmiljölagstiftningen.
Arbetsmiljölagen är inte tillämplig på fartygsarbete. För arbete som ut-
förs ombord på fartyg gäller sjömanslagen (1973:282), fartygssäkerhets-
lagen (1988:49) och lagen (1998:958) om vilotid för sjömän. Särskilda
bestämmelser om minimiålder finns i sjömanslagen 45 §, fartygssäker-
hetslagen 6 kap. 10 a § och 7 kap 3 § samt i 5 § lagen om vilotid för sjö-
män.
Det kan tilläggas att enligt 9 kap. 1 § föräldrabalken (FB) får den som
är under 18 år inte själv ingå avtal. Undantagsvis får det dock förekomma
med stöd av lag. I 6 kap. 12 § stadgas att barn får ingå avtal om anställ-
ning eller annat arbete, men endast om vårdnadshavaren samtycker till
avtalet. Barnet får själv säga upp avtalet och, om barnet fyllt 16 år, utan
nytt samtycke avtala om annat arbete av liknande art. Barnet eller vård-
nadshavaren får säga upp avtalet med omedelbar verkan, om det behövs
med hänsyn till barnets hälsa, utveckling eller skolgång. Har vårdnads-
havaren sagt upp avtalet av detta skäl får barnet inte därefter träffa ett
nytt avtal utan vårdnadshavarens samtycke.
Prop. 2000/01:93
24
Sammanfattande bedömning
Den nya ILO-konventionen (nr 182) om de värsta formerna av barnarbe-
te kompletterar konventionen (nr 138) om minimiålder för tillträde till
arbete. Konventionen tar en utgångspunkt i FN:s konvention om barnets
rättigheter och kan uppfattas som en precisering av dess artikel 32.1 - på
samma sätt som konventionen nr 138 är en precisering av bestämmelser-
na i FN-konventionens artikel 32.2. FN:s barnkonvention har fatt en egen
komplettering genom ovan nämnda tilläggsprotokoll. Regeringen finner
det viktigt att dessa instrument ses i ett sammanhang. Konventionen nr
182 trädde i kraft den 19 november år 2000 och har därmed kommit att
räknas till och följas upp som en av ILO:s centrala rättighetskonventioner
(fundamental ILO Conventions) som åberopas i den i avsnitt 6 behandla-
de deklarationen om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet.
Regeringen finner det angeläget att Sverige snarast ratificerar 1999 års
konvention om de värsta formerna av barnarbete.
Rikspolisstyrelsen har anfört att bestämmelsen i 6 kap. 7 § andra
stycket brottsbalken möjligen kan anses strida mot konventionen såvitt
avser ”helt frivillig medverkan” av barn som har fyllt 15 men inte 18 år i
en handling av sexuell innebörd, om handlingen är ett led i framställning
av pornografisk bild eller utgör posering i annat fall. Konventionens art.
3 b omfattar dock, såvitt nu är i fråga, utnyttjande, förmedling eller er-
bjudande av barn för eller i produktion av pornografiska framställningar
eller pornografiska framträdanden. Enligt regeringens bedömning inne-
bär gällande svensk lagstiftning (främst 6 kap. 7 § andra stycket och 16
kap. 10 a § brottsbalken samt arbetsmiljölagens bestämmelser) förbud
mot sådant utnyttjande, förmedling eller erbjudande av barn i pornogra-
fiska sammanhang som avses i konventionens art. 3 b också då barnen är
över 15 år.
Det kan dock i sammanhanget nämnas att 1998 års parlamentariskt
sammansatta sexualbrottskommitté i betänkandet SOU 2001:14 Sexual-
brotten; Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frå-
gor har föreslagit en ytterligare förstärkning av det straffrättsliga skyddet
för ungdomar mot att användas i sexuell posering.
Såvitt angår de i artikel 5 föreskrivna mekanismerna finner regeringen
att sådana finns i Arbetarskyddsstyrelsen, Sjöfartsverket m.fl. myndighe-
ter. Även ILO-kommittén kan anses vara en sådan mekanism.
Barnombudsmannen (BO) skall enligt lagen (1993:335) om Barnom-
budsman bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och
intressen. Ombudsmannen skall särskilt uppmärksamma att lagar och
andra författningar stämmer överens med Sveriges åtaganden enligt FN:s
konvention om barnets rättigheter. BO kan vara en sådan myndighet som
förutses i konventionens artikel 7.3.
I konventionens artikel 8 åläggs medlemsstaterna att biträda varandra i
genomförandet av konventionen genom intensifierat internationellt sam-
arbete och tekniskt bistånd. I rekommendationen, punkterna 11 och 16,
preciseras att sådant samarbete bör gälla såväl rättsligt samarbete som
informationsutbyte och stöd för social och ekonomisk utveckling, pro-
gram för fattigdomsbekämpning och allmän utbildning. Som remissvaren
visar har Sverige aktiviteter av sådant slag.
Prop. 2000/01:93
25
Sammanfattningsvis gör regeringen bedömningen att Sverige utan lag- Prop. 2000/01:93
ändringar kan leva upp till de krav som anges i konventionen och därför
kan och bör ratificera den nu.
Internationella arbetskonferensen antog - efter intensiva förhandlingar i
det för ämnet upprättade utskottet - i juni 1998 en deklaration om grund-
läggande principer och rättigheter i arbetslivet samt riktlinjer för dess
uppföljning.
Det viktigaste elementet i deklarationen är punkten 2 som fastslår att
alla lLO:s medlemsländer genom sitt medlemskap i ILO och sin anslut-
ning till ILO:s stadga (the Constitution) har en förpliktelse att respektera,
främja och genomföra de grundläggande rättigheter som är tema för
ILO:s grundläggande rättighetskonventioner (core labour standards).
Dessa rättigheter omfattar
- föreningsfrihet och organisationsrätt och erkännande av rätten till
kollektiva förhandlingar,
- avskaffande av alla former av tvångsarbete,
- avskaffande av barnarbete, och
- avskaffande av diskriminering i arbetslivet.
De konventioner som åsyftas i punkten l.b) - till vilka även hänvisa-
des i slutdokumentet från FN:s sociala toppmöte i Köpenhamn 1995 - är
- nr 87, om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten,
- nr 98, om organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten,
- nr 29, om tvångs- eller obligatoriskt arbete,
- nr 105, om avskaffande av tvångsarbete,
- nr 138, om minimiålder för arbete,
- nr 100, om lika lön (mellan män och kvinnor), och
- nr 111, om diskriminering (anställning och yrkesutövning).
I och med ikraftträdandet av konventionen (nr 182) om de värsta for-
merna av barnarbete har även denna kommit att räknas till de åsyftade
konventionerna.
De länder som ratificerat respektive konvention har därmed åtagit sig
att respektera inte bara de grundläggande principerna omfattade av kon-
ventionerna utan konventionerna till sitt fulla innehåll. Sverige har ratifi-
cerat de sju förstnämnda konventionerna. Godkännande av konventionen
nr 182 föreslås i denna proposition.
Bilagan till deklarationen, som är en integrerad och viktig del av dekla-
rationen, innehåller riktlinjer för dess uppföljning. Detalj besluten lämnas
till ILO:s styrelse (Goveming Body).
I punkten I. 2. betonas att syftet är att främja tillämpningen av de åbe-
ropade grundläggande rättigheterna. Det är inte fråga om ett nytt över-
vakningsmaskineri utan snarare ett utvidgat utnyttjande av existerande
möjligheter att införskaffa information genom s.k. artikel 19-rapporter
(lLO:s stadga). Det tekniska biståndets betydelse poängteras.
Uppföljningen kommer att ske dels i en Annual review, dels i en Glo-
bal report.
26
ILO:s styrelse har fattat följande beslut beträffande den konkreta upp- Prop. 2000/01:93
följ ningen:
- Annual review: En årlig redogörelse utarbetas av en rådgivande ex-
pertgrupp med stöd av Internationella arbetsbyrån (the Office) på grund-
val av information (artikel 19-rapporter) som begärs in från samtliga
medlemsländer som inte ratificerat ifrågavarande konventioner. Redogö-
relsen diskuteras i ILO:s styrelse, vid vårmötena, med början i mars år
2000. Annual review - och styrelsens diskussion - rör samtliga aktuella
rättigheter.
- Global report: Även Global report skall utarbetas årligen men avse
endast ett av de fyra rättighetsområdena. Rapporten föreläggs Internatio-
nella arbetskonferensen, i juni varje år, som en del av generaldirektörens
rapport. En uppföljning sker därefter på styrelsens novembermöte. Un-
derlaget till denna rapport är dels den information som inhämtas genom
artikel 19-rapporter för Annual review, dels information genom s.k. arti-
kel 22-rapporter om tillämpningen av ratificerade konventioner, dels an-
nan information som Internationella arbetsbyrån har till sitt förfogande.
Den första rapporten, år 2000, rörde föreningsfriheten och den kollektiva
organisations- och förhandlingsrätten, den andra rapporten, år 2001,
kommer att behandla avskaffande av tvångsarbete, den tredje rapporten,
år 2002, avskaffande av barnarbete och den fjärde rapporten, år 2003,
avskaffande av diskriminering, varefter fortsättning följer år 2004-07 i
samma turordning.
27
Convention (No. 181) conceming ILO:s konvention (nr 181) om
Private Employment Agencies privat arbetsförmedling
Prop. 2000/01:93
Bilaga 1
The General Conference of the In-
ternational Labour Organization,
Ilaving been convened at Ge-
neva by the Goveming Body of the
International Labour Office, and
having met in its Eighty-fifth Ses-
sion on 3 June 1997, and
Noting the provisions of the Fee-
Charging Employment Agencies
Convention (Reviscd), 1949, and
Being aware of the importance of
flexibility in the functioning of la-
bour markets, and
Recalling that the International
Labour Conference at its 81st Ses-
sion, 1994, held the view that the
ILO should procced to revise the
Fee-Charging Employment Agen-
cies Convention (Revised), 1949,
and
Considering the very different
environment in which private em-
ployment agencies operate, when
compared to the conditions prevail-
ing when the above-mentioned
Convention was adopted, and
Recognizing the role which pri-
vate employment agencies may
play in a well-functioning labour
market, and
Recalling the need to protect
workers against abuses, and
Recognizing the need to guaran-
tee the right to ffeedom of associa-
tion and to promote collective bar-
gaining and social dialogue as nec-
essary components of a well-
functioning industrial relations sys-
tem, and
Noting the provisions of the Em-
ployment Service Convention,
1948, and
Recalling the provisions of the
Forced Labour Convention, 1930,
Internationella arbetsorganisatio-
nens allmänna konferens,
som har sammankallats till
Genéve av styrelsen för Internatio-
nella arbetsbyrån och samlats där
den 3 juni 1997 till sitt åttiofemte
möte,
uppmärksammar bestämmelserna
i 1949 års konvention om av-
giftskrävande arbetsförmedlings-
byråer (reviderad),
är medveten om betydelsen av
flexibilitet när det gäller arbets-
marknadens funktion,
erinrar om att Internationella ar-
betskonferensen under sitt åttioför-
sta möte 1994 ansåg att Interna-
tionella arbetsorganisationen skulle
påbörja en revidering av 1949 års
konvention om avgiftskrävande
arbetsförmedlingsbyråer (revide-
rad),
anser att de helt annorlunda om-
ständigheter som privata arbets-
förmedlingar arbetar under jämfört
med de förhållanden som rådde när
den ovannämnda konventionen an-
togs,
erkänner den roll som privata ar-
betsförmedlingar kan ha på en väl
fungerande arbetsmarknad,
erinrar om behovet av att skydda
arbetstagarna mot otillbörligt ut-
nyttjande,
erkänner behovet av att säker-
ställa rätten till föreningsfrihet och
att främja kollektiva förhandlingar
och en social dialog som nöd-
vändiga element i ett väl funger-
ande samarbete mellan parterna på
arbetsmarknaden,
uppmärksammar bestämmelserna
i 1948 års konvention om den of-
fentliga arbetsförmedlingen,
erinrar om bestämmelserna i
1930 års konvention om tvångs-
28
the Freedom of Association and the
Protection of the Right to Organise
Convention, 1948, the Right to Or-
ganise and Collective Bargaining
Convention, 1949, the Discrimina-
tion (Employment and Occupation)
Convention, 1958, the Employment
Policy Convention, 1964, the
Minimum Age Convention, 1973,
the Employment Promotion and
Protection against Unemployment
Convention, 1988, and the provi-
sions relating to recruitment and
placement in the Migration for
Employment Convention (Re-
vised), 1949, and the Migrant
Workers (Supplementary Provi-
sions) Convention, 1975, and
Having decided upon the adop-
tion of certain proposals with re-
gard to the revision of the Fee-
Charging Employment Agencies
Convention (Revised), 1949, which
is the fourth item on the agenda of
the session, and
Having determined that these
proposals shall take the form of an
intemational Convention;
adopts, this nineteenth day of
June of the year one thousand nine
hundred and ninety-seven, the fol-
lowing Convention, which may be
cited as the Private Employment
Agencies Convention, 1997:
eller obligatoriskt arbete, 1948 års
konvention om föreningsfrihet och
skydd för organisationsrätten, 1949
års konvention om organisations-
rätten och den kollektiva förhan-
dlingsrätten, 1958 års konvention
om diskriminering i fråga om an-
ställning och yrkesutövning, 1964
års konvention om sysselsättnings-
politik, 1973 års konvention om
minimiålder för tillträde till arbete,
1988 års konvention om främjande
av sysselsättning och skydd vid ar-
betslöshet samt om bestämmel-
serna som gäller rekrytering och
arbetsförmedling i 1949 års kon-
vention om migrerande arbetare
(reviderad) och 1975 års konven-
tion om migrerande arbetstagare
(tilläggsbestämmelser),
har beslutat att anta vissa förslag
om revidering av 1949 års konven-
tion om avgiftskrävande arbets-
förmedlingsbyråer (reviderad), en
fråga som utgör den fjärde punkten
på mötets dagordning,
har fastställt att dessa förslag
skall ta formen av en internationell
konvention, och
antar denna dag, den 19 juni
1997 följande konvention, som kan
kallas 1997 års konvention om pri-
vat arbetsförmedling.
Prop. 2000/01:93
Bilaga 1
Article 1 Artikel 1
1. For the purpose of this Conven-
tion the term ”private employment
agency” means any natural or legal
person, independent of the public
authorities, which provides one or
more of the following labour mar-
ket services:
(a) services for matching offers
of and applications for employ-
ment, without the private employ-
ment agency becoming a party to
the employment relationships
1. Med ”privat arbetsförmedling”
avses i denna konvention varje av
offentlig myndighet oavhängig
fysisk eller juridisk person som
tillhandahåller en eller flera av föl-
jande arbetsmarknadstjänster:
a) tjänster för sammankoppling
av utbud och efterfrågan av arbets-
tillfällen utan att den privata arbets-
förmedlingen för den skull blir part
i det arbetsförhållande som kan
which may arise thereffom;
(b) services consisting of em-
ploying workers with a view to
making them availablc to a third
party, who may be a natural or le-
gal person (referred to below as a
”user enterprise”) which assigns
thcir tasks and supervises the exe-
cution of these tasks;
(c) other services relating to job-
seeking, determined by the compe-
tent authority after Consulting the
most representative employers and
workers organizations, such as the
provision of information, that do
not set out to match spccific offers
of and applications for employ-
ment.
2. For the purpose of this Con-
vention, the term ”workers” in-
cludes jobseekers.
3. For the purpose of this Con-
vention, the term ”processing of
personal data of workers” means
the collection, storage, combina-
tion, communication or any other
use of information relatcd to an
identified or identifiablc worker.
uppstå härigenom,
b) tjänster som består i att an-
ställa arbetstagare i syfte att göra
dem tillgängliga för tredje part,
som kan vara en fysisk eller ju-
ridisk person (nedan kallad upp-
dragsgivare) som anger de ar-
betsuppgifter som skall utföras och
övervakar att de blir utförda,
c) andra tjänster som gäller
sökande efter arbete och som fast-
ställts av behörig myndighet efter
samråd med de mest representativa
arbetsgivar- och arbetstagarorgani-
sationerna, som till exempel att
tillhandahålla information utan att
för den skull syfta till att samman-
föra utbud och efterfrågan av sär-
skilda arbetstillfällen.
2. Med ”arbetstagare” avses i
denna konvention även arbets-
sökande.
3. Med ”behandling av arbetsta-
garnas personuppgifter” avses i
denna konvention inhämtning, lag-
ring, samköming, spridning eller
varje annan användning av infor-
mation som gäller en identifierad
eller identifierbar arbetstagare.
Prop. 2000/01:93
Bilaga 1
Article 2
Artikel 2
1. This Convention applies to all
private employment agencies.
2. This Convention applies to all
categories of workers and all bran-
ches of economic activity. It does
not apply to the recruitment and
placement of seafarers.
3. One purpose of this Conven-
tion is to allow the operation of
private employment agencies as
well as the protection of the work-
ers using their services, within the
framework of its provisions.
4. After Consulting the most rep-
resentative organizations of em-
ployers and workers concemed, a
Membcr may:
(a) prohibit, under specific cir-
1. Denna konvention gäller alla
privata arbetsförmedlingar.
2. Denna konvention gäller alla
kategorier av arbetstagare och alla
ekonomiska verksamhetsområden.
Den är inte tillämplig på rekryter-
ing och förmedling av sjömän.
3. Ett syfte med denna konven-
tion är såväl att tillåta privata ar-
betsförmedlingar att bedriva verk-
samhet som att skydda de arbetsta-
gare som använder sig av deras
tjänster, inom ramen för konventio-
nens bestämmelser.
4. En medlemsstat kan, efter
samråd med de mest representativa
arbetsgivar- och arbetstagarorgani-
sationerna,
a) förbjuda privata arbets-
cumstances, private employment
agencies from operating in respect
of certain categories of workers or
branches of economic activity in
the provision of one or more of the
services referred to in Artide 1,
paragraph 1;
(b) exclude, under specific cir-
cumstances, workers in certain
branches of economic activity, or
parts thereof, from the scope of the
Convention or from certain of its
provisions, provided that adequate
protection is otherwise assured for
the workers concemed.
5. A Member which ratifies this
Convention shall specify, in its re-
ports under artide 22 of the Consti-
tution of the International Labour
Organization, any prohibition or
exclusion of which it avails itself
under paragraph 4 above, and give
the reasons therefor.
formedlingar att, under vissa om- Prop. 2000/01:93
ständigheter, bedriva verksamhet Bilaga 1
beträffande vissa kategorier av ar-
betstagare eller ekonomiska verk-
samhetsområden när det gäller att
tillhandahålla en eller flera av de
tjänster som omnämnts i artikel
1.1,
b) under vissa omständigheter
utesluta arbetstagare inom vissa
grenar av ekonomisk verksamhet,
eller delar av dessa, från konven-
tionens verksamhetsområde eller
från vissa av dess bestämmelser,
förutsatt att tillräckligt skydd
tillförsäkras de berörda arbetsta-
garna på annat sätt.
5. En medlemsstat som ratifi-
cerar denna konvention skall i sina
rapporter i enlighet med artikel 22 i
Internationella arbetsorganisatio-
nens stadga redovisa varje förbud
eller uteslutning som den åberopar
enligt artikel 4 ovan och ange or-
saken därtill.
Article 3
1. The legal status of private em-
ployment agencies shall be deter-
mined in accordance with national
law and practice, and after Consult-
ing the most representative organi-
zations of employers and workers.
2. A Member shall determine the
conditions goveming the operation
of private employment agencies in
accordance with a system of licens-
ing or certification, except where
they are otherwise regulated or de-
termined by appropriate national
law and practice.
Artikel 3
1. De privata arbetsförmedlingar-
nas rättsliga ställning skall faststäl-
las i enlighet med nationell lag och
praxis och efter samråd med de
mest representativa arbetsgivar-
och arbetstagarorganisationerna.
2. En medlemsstat skall fastställa
villkoren för de privata arbets-
förmedlingarnas verksamhet i
enlighet med ett licens- eller certi-
fieringssystem, förutom i de fall då
de regleras eller beslutas på annat
sätt genom tillämplig nationell lag
och praxis.
Artide 4 Artikel 4
Measures shall be taken to ensure Åtgärder skall vidtas för att säker-
that the workers recruited by pri- ställa att de arbetstagare som rekry-
vate employment agencies provid- teras genom privata arbets-
ing the services referred to in Arti- förmedlingar som tillhandhåller de
cle 1 are not denied the right to tjänster som avses i artikel 1 inte
31
ffeedom of association and the förvägras rätten till föreningsfrihet Prop. 2000/01:93
right to bargain collectively. och rätten till kollektiva förhand- Bilaga 1
lingar.
Article 5
1. In order to promote equality of
opportun ity and treatment in access
to employment and to partieular
occupations, a Member shall en-
sure that private employment agen-
cics treat workers without dis-
crimination on the basis of race,
colour, sex, religion, political opin-
ion, national extraetion, social ori-
gin, or any other form of discrimi-
nation covered by national law and
practice, such as age or disability.
2. Paragraph 1 of this Article
shall not be implemented in such a
way as to prevent private employ-
ment agencies from providing spe-
cial services or targeted pro-
grammes designed to assist the
most disadvantaged workers in
their jobsceking activities.
Article 6
The processing of personal data of
workers by private employment
agencies shall be:
(a) done in a manner that pro-
teets this data and ensures respect
for workers’ privacy in accordance
with national law and practice;
(b) limited to matters related to
the qualifications and profcssional
expcrience of the workers con-
ccmed and any other directly rele-
vant information.
Article 7
1. Private employment agencies
shall not charge directly or indi-
Artikel 5
1. För att främja att lika möjlighe-
ter och lika behandling ges vad
gäller tillgång till arbetstillfällen
och till särskilda yrken skall en
medlemsstat säkerställa att privata
arbetsförmedlingar behandlar ar-
betstagare utan diskriminering på
grund av ras, hudfärg, kön, religi-
on, politisk åskådning, nationell
tillhörighet, socialt ursprung, eller
varje annan form av diskriminering
som täcks av nationell lag och
praxis, såsom ålder eller funktions-
hinder.
2. Punkt 1 i denna artikel skall
inte tillämpas så att den hindrar
privata arbetsförmedlingar att till-
handahålla särskilda tjänster eller
målinriktade program som är
avsedda att hjälpa de mest miss-
gynnade arbetstagarna i deras
sökande efter arbete.
Artikel 6
De privata arbetsförmedlingarnas
behandling av arbetstagarnas per-
sonuppgifter skall
a) ske på sådant sätt att dessa
uppgifter skyddas och att respekten
för arbetstagarnas privatliv säker-
ställs, i enlighet med nationell lag
och praxis,
b) begränsas till ärenden som
gäller de berörda arbetstagarnas
kvalifikationer och yrkeserfarenhet
och till alla övriga upplysningar
som har direkt betydelse för ären-
det.
Artikel 7
1. Privata arbetsförmedlingar skall
varken direkt eller indirekt, helt
32
rectly, in whole or in part, any fees
or costs to workers.
2. In the interest of the workers
concemed, and after Consulting the
most representative organizations
of employers and workers, the
competent authority may authorize
exceptions to the provisions of
paragraph 1 above in respect of
certain categories of workers, as
well as specified types of services
provided by private employment
agencies.
3. A Member which has author-
ized exceptions under paragraph 2
above shall, in its reports under ar-
ticle 22 of the Constitution of the
International Labour Organization,
provide information on such excep-
tions and give the reasons therefor.
eller delvis, ta ut några avgifter
eller andra kostnader hos arbetsta-
garna.
2. När det är av betydelse for de
berörda arbetstagarna, och efter
samråd med de mest representativa
arbetsgivar- och arbetstagarorgani-
sationerna, kan vederbörlig myn-
dighet tillåta undantag från be-
stämmelserna i punkt 1 ovan med
avseende på vissa kategorier av
arbetstagare och särskilda slag av
tjänster som erbjuds av privata ar-
betsförmedlingar.
3. En medlemsstat som har med-
givit undantag enligt punkt 2 ovan
skall i sina rapporter i enlighet med
artikel 22 i Internationella arbets-
organisationens stadga upplysa om
sådana undantag och ange orsaken
därtill.
Prop. 2000/01:93
Bilaga 1
Article 8
1. A Member shall, after Consulting
the most representative organiza-
tions of employers and workers,
adopt all necessary and appropriate
measures, both within its jurisdic-
tion and, where appropriate, in
collaboration with other Members,
to provide adequate protection for
and prevent abuses of migrant
workers recruited or placed in its
territory by private employment
agencies. These shall include laws
or regulations which provide for
penalties, including prohibition of
those private employment agencies
which engage in fraudulent practi-
ces and abuses.
2. Where workers are recruited
in one country for work in another,
the Members concemed shall con-
sider concluding bilateral agree-
ments to prevent abuses and frau-
dulent practices in recruitment,
Artikel 8
1. En medlemsstat skall, efter sam-
råd med de mest representativa ar-
betsgivar- och arbetstagarorganisa-
tionerna, vidta alla nödvändiga och
lämpliga åtgärder, såväl inom sin
jurisdiktion som, när det är
lämpligt, i samarbete med andra
medlemsstater, för att tillhanda-
hålla lämpligt skydd för och
förhindra otillbörligt utnyttjande av
migrerande arbetstagare som rekry-
teras eller förmedlas inom dess ter-
ritorium av privata arbets-
förmedlingar. Dessa åtgärder skall
omfatta lagar och bestämmelser
som föreskriver straffpåföljd, inbe-
gripet förbud mot privata arbets-
förmedlingar som ägnar sig åt
bedrägligt handlande eller otillbör-
ligt utnyttjande.
2. När arbetstagare rekryteras i
ett land för att arbeta i ett annat
land skall de berörda medlem-
sstaterna överväga att ingå bilate-
rala avtal för att förhindra otillbör-
ligt utnyttjande och bedräglig verk-
2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 93
placement and employment.
Article 9
A Member shall take measures to
ensure that child labour is not used
or supplied by private employment
agencies.
Article 10
The competent authority shall en-
sure that adequate machinery and
procedures, involving as appropri-
ate the most representative em-
ployers’ and workers’ organiza-
tions, exist for the investigation of
complaints, allegcd abuses and
fraudulent practices conceming the
activities of private employment
agencies.
Article 11
A Member shall, in accordance
with national law and practice, take
the necessary measures to ensure
adequate protection for the workers
employed by private employment
agencies as described in Article 1,
paragraph l(b) above, in relation
to:
(a) ffeedom of association;
(b) collective bargaining;
(c) minimum wages;
(d) working time and other work-
ing conditions;
(e) statutory social security bene-
fits;
(f) access to training;
(g) occupational safety and
health;
(h) compensation in case of oc-
cupational accidents or diseases;
(i) compensation in case of in-
solvency and protection of work-
ers’ claims;
(j) matemity protection and
samhet i samband med rekrytering,
förmedling och anställning.
Artikel 9
En medlemsstat skall vidta åtgärder
för att säkerställa att barnarbete
varken används eller förmedlas av
privata arbetsförmedlingar.
Artikel 10
Den behöriga myndigheten skall
säkerställa att det finns lämpliga
mekanismer och förfaringssätt,
som, när så är lämpligt, skall inbe-
gripa deltagande av de mest repre-
sentativa arbetsgivar- och arbetsta-
garorganisationerna, för att un-
dersöka klagomål, påstått otillbör-
ligt utnyttjande och bedrägligt
handlande i samband med privata
arbetsförmedlingars verksamhet.
Artikel 11
En medlemsstat skall, i enlighet
med nationell lag och praxis, vidta
nödvändiga åtgärder för att säker-
ställa lämpligt skydd för de arbets-
tagare som anställs genom privata
arbetsförmedlingar i enlighet med
artikel 1.1b ovan, när det gäller
a) föreningsfrihet
b) kollektiva förhandlingar
c) minimilöner
d) arbetstid och andra arbets-
villkor
e) lagstadgade sociala förmåner
f) tillgång till utbildning
g) arbetarskydd
h) ersättning vid arbetsskada
eller yrkessjukdom
i) ersättning vid insolvens och
skydd för arbetstagarnas krav
j) skydd och förmåner vid ha-
Prop. 2000/01:93
Bilaga 1
34
benefits, and parental protection vandeskap och bamsbörd samt Prop. 2000/01:93
and benefits. föräldraskydd och föräldraför- Bilaga 1
måner.
Article 12
A Member shall determine and al-
locate, in accordance with national
law and practice, the respective re-
sponsibilities of private employ-
ment agencies providing the ser-
vices referred to in paragraph l(b)
of Article 1 and of user enterprises
in relation to:
(a) collective bargaining;
(b) minimum wages;
(c) working time and other work-
ing conditions;
(d) statutory social security bene-
fits;
(e) access to training;
(f) protection in the field of oc-
cupational safety and health;
(g) compensation in case of oc-
cupational accidents or diseases;
(h) compensation in case of in-
solvency and protection of work-
ers’ claims;
(i) matemity protection and be-
nefits, and parental protection and
benefits.
Artikel 12
En medlemsstat skall, i enlighet
med nationell lag och praxis, be-
sluta om och fördela det ansvar
som skall åligga de privata arbets-
förmedlingarna som förmedlar de
tjänster som omnämnts i artikel 1.1
b och uppdragsgivarna vad beträf-
far
a) kollektiva förhandlingar,
b) minimilöner,
c) arbetstid och andra arbets-
villkor,
d) lagstadgade sociala förmåner,
e) tillgång till utbildning,
f) tillsyn inom området för arbe-
tarskydd,
g) ersättning vid yrkesskada eller
yrkessjukdom,
h) ersättning vid insolvens och
skydd för arbetstagarnas krav,
i) skydd och förmåner vid ha-
vandeskap och bamsbörd samt
föräldraskydd och föräldraför-
måner.
Article 13
1. A Member shall, in accordance
with national law and practice and
after Consulting the most represen-
tative organizations of employers
and workers, formulate, establish
and periodically review conditions
to promote cooperation between
the public employment service and
private employment agencies.
2. The conditions referred to in
paragraph 1 above shall be based
on the principle that the public au-
thorities retain final authority for:
(a) formulating labour market
Artikel 13
1. En medlemsstat skall, i enlighet
med nationell lag och praxis och
efter samråd med de mest represen-
tativa arbetsgivar- och arbetstagar-
organisationerna, utforma, upprätta
och med jämna mellanrum se över
villkoren för att främja samarbetet
mellan den offentliga och den pri-
vata arbetsförmedlingen.
2. De villkor som avses i punkt 1
ovan skall grundas på principen att
de offentliga myndigheterna skall
behålla den slutgiltiga bestämman-
derätten att
a) utforma arbetsmarknads-
35
policy;
(b) utilizing or controlling the
use of public funds carmarked for
the implementation of that policy.
3. Private employment agencies
shall, at intervals to bc determined
by the competent authority, provide
to that authority the information
requircd by it, with due regard to
the confidential nature of such in-
formation:
(a) to allow the competent au-
thority to be aware of the structure
and activities of private employ-
ment agencies in accordance with
national conditions and practices;
(b) for statistical purposes.
4. The competent authority shall
compile and, at regular intervals,
make this information publicly
available.
Article 14
1. The provisions of this Conven-
tion shall be applied by. means of
laws or regulations or by any other
means consistent with national
practice, such as court decisions,
arbitration awards or collective
agreements.
2. Supervision of the implemen-
tation of provisions to give effeet
to this Convention shall be ensured
by the labour inspection service or
other competent public authorities.
3. Adequate remedics, ineluding
pcnalties where appropriate, shall
bc provided for and effcctively ap-
plied in case of violations of this
Convention.
Article 15
This Convention does not affeet
more favourablc provisions appli-
cable under other intemational la-
politik,
b) använda eller kontrollera de
offentliga medel som är öron-
märkta för att genomföra den
politiken.
3. Privata arbetsförmedlingar
skall, vid tidpunkter som skall be-
slutas av den behöriga myn-
digheten, förse denna myndighet
med de upplysningar som begärts,
med nödvändig hänsyn till sådana
upplysningars konfidentiella karak-
tär,
a) för att låta den behöriga myn-
digheten fa kännedom om privata
arbetsförmedlingars uppbyggnad
och verksamhet i enlighet med na-
tionella villkor och nationell praxis,
b) för statistiska ändamål.
4. Den behöriga myndigheten
skall samla dessa upplysningar och,
med jämna mellanrum, göra dem
allmänt tillgängliga.
Artikel 14
1. Bestämmelserna i denna konven-
tion skall tillämpas genom lagar
och bestämmelser eller på vaije
annat sätt som överensstämmer
med nationell praxis, såsom dom-
stolsbeslut, skiljedom eller kollek-
tivavtal.
2. Övervakning av att bestäm-
melser genomförs för att ge verkan
åt denna konvention ankommer på
den för tillsynen över arbetar-
skyddet ansvariga myndigheten
eller annan behörig myndighet.
3. Lämpliga åtgärder, inbegripet
sanktioner när så är lämpligt, skall
föreskrivas och vederbörligen till-
lämpas i fall av överträdelse av
denna konvention.
Artikel 15
Denna konvention påverkar inte
mer gynnsamma bestämmelser i
andra ILO-konventioncr som är
Prop. 2000/01:93
Bilaga 1
36
bour Conventions to workers re-
cruited, placed or employed by pri-
vate employment agencies.
tillämpliga på arbetstagare som Prop. 2000/01:93
rekryteras, förmedlas eller anställs Bilaga 1
av privata arbetsförmedlingar.
Article 16
Artikel 16
This Convention revises the Fee-
Charging Employment Agencies
Convention (Revised), 1949, and
the Fee-Charging Employment
Agencies Convention, 1933.
Denna konvention reviderar 1949
års konvention om avgiftskrävande
arbetsförmedlingsbyråer och 1933
års konvention om avgiftskrävande
arbetsförmedlingsbyråer.
Article 17
The formal ratifications of this
Convention shall be communicated
to the Director-General of the In-
ternational Labour Office for regis-
tration.
Artikel 17
Ratifikationsdokument avseende
denna konvention skall sändas till
Internationella arbetsbyråns ge-
neraldirektör för registrering.
Article 18
1. This Convention shall be bind-
ing only upon those Members of
the International Labour Organiza-
tion whose ratifications have been
registered with the Director-
General of the International Labour
Office.
2. It shall comc into force 12
months after the date on which the
ratifications of two Members have
been registered with the Director-
General.
3. Thereafter, this Convention
shall come into force for any
Member 12 months after the date
on which its ratification has been
registered.
Artikel 18
1. Denna konvention skall vara
bindande endast för de medlemmar
av Internationella arbetsorganisa-
tionen vilkas ratifikationer har re-
gistrerats hos Internationella ar-
betsbyråns generaldirektör.
2. Den träder i kraft tolv månader
efter den dag då ratifikationer från
två medlemsstater har registrerats
hos generaldirektören.
3. Därefter träder konventionen i
kraft för varje annan medlemsstat
tolv månader efter den dag då dess
ratifikation har registrerats.
Article 19
1. A Member which has ratified
this Convention may denounce it
after the expiration of ten years
from the date on which the Con-
vention first comes into force, by
an act communicated to the Direc-
tor-General of the International La-
bour Office for registration. Such
Artikel 19
1. En medlemsstat som har ratifi-
cerat denna konvention kan säga
upp den, sedan tio år har förflutit
från den dag då konventionen först
träder i kraft, genom en skrivelse
som sänds till Internationella ar-
betsbyråns generaldirektör för re-
gistrering. Sådan uppsägning får
37
denunciation shall not take effect
until one year after the date on
which it is registered.
2. Each Member which has rati-
ficd this Convention and which
does not, within the year following
the expiration of the period of ten
years mentioned in the preceding
paragraph, exercise the right of de-
nunciation provided for in this Ar-
ticle will be bound for another pe-
riod of ten years and, thereafter,
may denounce this Convention at
the expiration of each period of ten
years under the terms provided for
in this Article.
Article 20
1. The Director-General of the In-
ternational Labour Office shall no-
tify all Members of the Interna-
tional Labour Organization of the
registration of all ratifications and
acts of denunciation communicated
by the Members of the Organiza-
tion.
2. When notifying the Members
of the Organization of the registra-
tion of the second ratification, the
Director-General shall draw the
attention of the Members of the
Organization to the date upon
which the Convention shall come
into force.
Article 21
The Director-General of the Inter-
national Labour Office shall com-
municate to the Secrctary-Gcncral
of the United Nations, for registra-
tion in accordance with article 102
of the Charter of the United Na-
tions, full partieulars of all ratifica-
tions and acts of denunciation reg-
istered by the Director-General in
accordance with the provisions of
the preceding Artides.
inte verkan förrän ett år efter den
dag då den har registrerats.
2. Varje medlemsstat som har ra-
tificerat denna konvention och som
inte, inom det år som följer på ut-
gången av den i föregående punkt
nämnda tioårsperioden, gör bruk av
sin uppsägningsrätt enligt denna
artikel, kommer att vara bunden för
en ny tioårsperiod och kan därefter
säga upp konventionen vid ut-
gången av varje tioårsperiod på de
villkor som föreskrivs i denna ar-
tikel.
Prop. 2000/01:93
Bilaga 1
Artikel 20
1. Internationella arbetsbyråns ge-
neraldirektör skall underrätta samt-
liga medlemmar av Internationella
arbetsorganisationen om regis-
treringen av alla ratifikationer och
uppsägningar som har tagits emot
från organisationens medlemmar.
2. När generaldirektören under-
rättar organisationens medlemmar
om registreringen av den andra
ratifikationen i ordningen, skall han
fästa medlemsstaternas uppmärk-
samhet på den dag då konventionen
kommer att träda i kraft.
Artikel 21
Internationella arbetsbyråns ge-
neraldirektör skall, för registrering
enligt artikel 102 i Förenta nation-
ernas stadga, lämna Förenta na-
tionernas generalsekreterare full-
ständiga upplysningar om samtliga
ratifikationer och uppsägningar
som har registrerats hos generaldi-
rektören enligt bestämmelserna i
föregående artiklar.
38
Article 22
At such times as it may consider
necessary, the Goveming Body of
the International Labour Office
shall present to the General Con-
ference a report on the working of
this Convention and shall examine
the desirability of placing on the
agenda of the Conference the ques-
tion of its revision in whole or in
part.
Artikel 22
När Internationella arbetsbyråns
styrelse finner det nödvändigt, skall
den lämna Internationella arbetsor-
ganisationens allmänna konferens
en redogörelse för denna konven-
tions tillämpning och överväga om
det finns anledning att föra upp
frågan om revidering av konven-
tionen, helt eller delvis, på konfer-
ensens dagordning.
Prop. 2000/01:93
Bilaga 1
Article 23
1. Should the Conference adopt a
new Convention revising this Con-
vention in whole or in part, then,
unless the new Convention other-
wise provides -
(a) the ratification by a Member
of the new revising Convention
shall ipso jure involve the immedi-
ate denunciation of this Conven-
tion, notwithstanding the provi-
sions of Article 19 above, if and
when the new revising Convention
shall have come into force;
(b) as from the date when the
new revising Convention comes
into force, this Convention shall
cease to be open to ratification by
the Members.
2. This Convention shall in any
case rcmain in force in its actual
form and content for those Mem-
bers which have ratified it but have
not ratified the revising Conven-
tion.
Artikel 23
1. Om konferensen antar en ny
konvention, varigenom denna kon-
vention helt eller delvis revideras,
och den nya konventionen inte fö-
reskriver annat, skall
a) en medlemsstats ratifikation
av den nya reviderade konven-
tionen anses i sig innebära omedel-
bar uppsägning av denna konven-
tion, utan hinder av bestämmel-
serna i artikel 19 ovan, om och när
den nya reviderade konventionen
har trätt i kraft,
b) från och med den dag då den
nya reviderade konventionen träder
i kraft, denna konvention upphöra
att vara öppen för ratifikation av
medlemsstaterna.
2. Denna konvention skall likväl
förbli gällande till form och inne-
håll för de medlemsstater som har
ratificerat den men inte har ratifi-
cerat den nya reviderade konven-
tionen.
Article 24
Artikel 24
The English and French versions of
the text of this Convention are equ-
ally authoritative.
De engelska och franska version-
erna av denna konventionstext har
lika giltighet.
39
Recommendation (No. 188) con-
cerning Private Employment
Agencies
Prop. 2000/01:93
Bilaga 2
ILO:s rekommendation (nr 188)
om privat arbetsförmedling
The General Conference of the
International Labour Organization,
Having been convened at Gene-
va by the Goveming Body of the
International Labour Office, and
having met in its Eighty-fifth Ses-
sion on 3 Junc 1997, and
Having decided upon the adop-
tion of certain proposals with re-
gard to the revision of the Fee-
Charging Employment Agencies
Convention (Revised), 1949,
which is the fourth item on the
agenda of the session, and
Having determined that these
proposals shall take the form of a
Recommendation supplementing
the Private Employment Agencies
Convention, 1997;
adopts, this nineteenth day of
June of the year one thousand nine
hundred and ninety-seven, the fol-
lowing Recommendation, which
may be cited as the Private Emp-
loyment Agencies Recommenda-
tion, 1997:
Internationella arbetsorganisatio-
nens allmänna konferens,
som har sammankallats till Ge-
néve av styrelsen för Internationel-
la arbetsbyrån och samlats där den
3 juni 1997 till sitt åttiofemte
möte,
har beslutat att anta vissa förslag
angående revidering av 1949 års
konvention om avgiftskrävande
arbetsförmedlingsbyråer (revide-
rad), en fråga som utgör den fjärde
punkten på mötets dagordning,
har fastställt att dessa förslag
skall ta formen av cn rekommen-
dation som kompletterar 1997 års
konvention om privat arbetsför-
medling, och
antar denna dag, den 19 juni
1997, följande rekommendation,
som kan kallas 1997 års rekom-
mendation om privat arbetsför-
medling.
I. GENERAL PROVISIONS
1. The provisions of this Recom-
mendation supplement those of the
Private Employment Agencies
Convention, 1997, (referred to as
”the Convention”) and should be
applied in conjunction with them.
2. (1) Tripartite bodies or orga-
nizations of employers and wor-
kers should be involved as far as
possiblc in the formulation and
implcmentation of provisions to
give effeet to the Convention
(2) Where appropriate, national
laws and regulations applicable to
I. ALLMÄNNA BESTÄM-
MELSER
1. Bestämmelserna i denna re-
kommendation utgör ett tillägg till
bestämmelserna i 1997 års kon-
vention om privat arbetsförmed-
ling (nedan kallad ”konventio-
nen”) och bör tillämpas tillsam-
mans med dem.
2. 1) Trepartsorgan eller arbets-
givar- och arbetstagarorganisatio-
ner bör så långt möjligt medverka i
utarbetandet och genomförandet
av bestämmelserna för att ge ver-
kan ål konventionen.
2) När så är möjligt bör natio-
nella lagar och bestämmelser som
private employment agencies sho-
uld be supplemented by technical
standards, guidelines, codes of
ethics, self-regulatory mechanisms
or other means consistent with na-
tional practice.
3. Members should, as may be
appropriate and practicable, ex-
change information and experien-
ces on the contributions of private
employment agencies to the func-
tioning of the labour market and
communicate this to the Interna-
tional Labour Office.
är tillämpliga på privata arbets- Prop. 2000/01:93
förmedlingar kompletteras med Bilaga 2
tekniska standarder, riktlinjer,
etiska regler, självreglerande me-
kanismer eller annat som är fören-
ligt med nationell praxis.
3. Medlemsstater bör, i den mån
det är möjligt och praktiskt, utbyta
information och erfarenheter om
de privata arbetsförmedlingarnas
bidrag till hur arbetsmarknaden
fungerar och meddela detta till In-
ternationella arbetsbyrån.
II. PROTECTION OF WOR-
KERS
4. Members should adopt all ne-
cessary and appropriate measures
to prevent and to eliminate unethi-
cal practices by private employ-
ment agencies. These measures
may include laws or regulations
which provide for penalties, inclu-
ding prohibition of private emplo-
yment agencies engaging in
unethical practices.
5. Workers employed by private
employment agencies as defined in
Article 1.1 (b) of the Convention
should, where appropriate, have a
written contract of employment
specifying their terms and condi-
tions of employment. As a mini-
mum requirement, these workers
should be informed of their condi-
tions of employment before the
effective beginning of their as-
signment.
6. Private employment agencies
should not make workers available
to a user enterprise to replace wor-
kers of that enterprise who are on
strike.
7. The competent authority sho-
uld combat unfair advertising
practices and misleading adverti-
sements, including advertisements
II. SKYDD AV ARBETS-
TAGARNA
4. Medlemsstater bör vidta alla
nödvändiga och lämpliga åtgärder
för att förhindra och i förekom-
mande fall undanröja att privata
arbetsfömedlingar använder sig av
oetiska metoder. Dessa åtgärder
kan omfatta lagar eller bestämmel-
ser som föreskriver straffpåföljd,
inbegripet förbud för privata ar-
betsförmedlingar som använder
sig av oetiska metoder.
5. Arbetstagare som har anställts
genom privata arbetsförmedlingar
i enlighet med artikel 1.1 b i kon-
ventionen bör, där så är möjligt, ha
ett skriftligt anställningskontrakt
som anger anställningsvillkoren.
Som ett lägsta krav bör dessa ar-
betstagare underrättas om anställ-
ningsvillkoren innan de i praktiken
tillträder sin anställning.
6. Privata arbetsförmedlingar
bör inte förmedla arbetstagare till
en uppdragsgivare för att hos den-
na uppdragsgivare ersätta arbets-
tagare som är i strejk.
7. Den behöriga myndigheten
bör bekämpa otillåten och vilsele-
dande annonsering, inbegripet an-
nonsering om icke existerande ar-
for non-existent jobs.
8. Private employment agencies
should:
(a) not knowingly recruit, place
or cmploy workers for jobs invol-
ving unacceptable hazards or risks
or where thcy may bc subjected to
abuse or discriminatory treatment
of any kind;
(b) inform migrant workers, as
far as possible in their own langu-
age or in a language with which
they are familiar, of the nature of
the position offered and the appli-
cable terms and conditions of
employment.
9. Private employment agencies
should be prohibited, or by other
means prevented, from drawing up
and publishing vacancy notices or
offers of employment in ways that
directly or indirectly rcsult in disc-
rimination on grounds such as
racc, colour, sex, age, religion, po-
litical opinion, national extraction,
social origin, ethnic origin, disabi-
lity, marital or family status, sexu-
al orientation or membership of a
workers’ organization.
10. Private employment agenci-
es should be encouraged to promo-
te equality in employment through
affirmative action programmes.
11. Private employment agenci-
es should be prohibited from re-
cording, in files or registers, per-
sonal data which are not required
for judging the aptitude of appli-
cants for jobs for which they are
being or could bc considered.
12. (1) Private employment
agencies should store the personal
data of a worker only for so long
as it is justified by the specific
purposes for which they have been
collccted, or so long as the worker
wishes to remain on a list of po-
tential job candidates.
beten. Prop. 2000/01:93
8. Privata arbetsförmedlingar Bilaga 2
bör
a) inte medvetet rekrytera, för-
medla eller anställa arbetstagare
för arbeten som innebär oaccepta-
bel fara eller risk eller där de kan
utsättas for otillbörligt utnyttjande
eller diskriminerande behandling
av något slag,
b) underrätta migrerande arbets-
tagare, så långt möjligt på deras
eget språk eller på ett språk som
de behärskar, om vilket slags an-
ställning erbjudandet gäller och
villkoren for anställningen.
9. Privata arbetsförmedlingar
bör förbjudas, eller på annat sätt
förhindras, att utarbeta och publi-
cera meddelanden om lediga plat-
ser eller anställningserbjudanden
på ett sätt som direkt eller indirekt
diskriminerar på grund av ras,
hudfärg, kön, ålder, religion, poli-
tisk åskådning, nationell härkomst,
socialt eller etiskt ursprung, funk-
tionshinder, civilstånd eller famil-
jesituation, sexuell läggning eller
medlemskap i en arbetstagarorga-
nisation.
10. Privata arbetsförmedlingar
bör uppmuntras att främja lik-
ställdhet i arbetet genom aktiva
handlingsprogram.
11. Privata arbetsförmedlingar
bör förbjudas att, i arkiv eller re-
gister, fora in personuppgifter som
inte krävs för att bedöma sökande-
nas lämplighet for arbeten för vil-
ka de är eller kan bli aktuella.
12. 1) Privata arbetsförmedling-
ar bör endast lagra personuppgifter
om en arbetstagare så länge som
det är berättigat med hänsyn till de
särskilda ändamål för vilka de har
inhämtats eller så länge som ar-
betstagaren önskar stå kvar i en
förteckning över eventuella arbets-
sökande.
42
(2) Measures should be taken to
ensure that workers have access to
all their personal data as processed
by automated or electronic sy-
stems, or kept in a manual file.
These measures should include the
right of workers to obtain and ex-
amine a copy of any such data and
the right to demand that incorrect
or incomplete data be deleted or
corrected.
(3) Unless directly relevant to
the requirements of a particular
occupation and with the express
permission of the worker concer-
ned, private employment agencies
should not require, maintain or use
information on the medical status
of a worker, or use such informa-
tion to determine the suitability of
a worker for employment.
13. Private employment agenci-
es and the competent authority
should take measures to promote
the utilization of proper, fair and
efficient selection methods.
14. Private employment agenci-
es should have properly qualified
and trained staff.
15. Having due regard to the
rights and duties laid down in na-
tional law conceming termination
of contracts of employment, priva-
te employment agencies providing
the services referred to in para-
graph l(b) of Article 1 of the Con-
vention should not:
(a) prevent the user enterprise
from hiring an employee of the
agency assigned to it;
(b) restrict the occupational mo-
bility of an employee;
(c) impose penalties on an emp-
loyee accepting employment in
another enterprise.
2) Åtgärder bör vidtas för att sä-
kerställa att arbetstagare far till-
gång till alla uppgifter om sin per-
son som behandlats i automatiska
eller elektroniska system eller som
förts in i manuella arkiv. Dessa
åtgärder bör inbegripa rätten för
arbetstagare att erhålla och kon-
trollera kopior av all sådan infor-
mation och rätten att begära att
felaktig eller ej fullständig infor-
mation raderas eller rättas.
3) Såvida inte dessa uppgifter
står i direkt förhållande till de krav
som ställs för att utöva ett visst
yrke och den berörda arbetstaga-
rens uttryckliga tillstånd ges bör
privata arbetsförmedlingar inte
begära, bevara eller använda upp-
gifter om en arbetstagares hälso-
tillstånd eller använda sådana upp-
gifter för att avgöra en arbetstaga-
res lämplighet för en anställning.
13. Privata arbetsförmedlingar
och behörig myndighet bör vidta
åtgärder för att främja användan-
det av lämpliga, skäliga och effek-
tiva urvalsmetoder.
14. Privata arbetsförmedlingar
bör ha personal som är tillräckligt
kvalificerad och utbildad.
15. Med vederbörlig hänsyn till
i nationell lag föreskrivna rättighe-
ter och skyldigheter beträffande
upphörande av anställningskon-
trakt bör privata arbetsförmedling-
ar som tillhandahåller tjänster som
anges i artikel 1.1 b i konventio-
nen inte
a) hindra uppdragsgivaren att
anställa en arbetstagare som har
förmedlats till uppdragsgivaren av
arbetsförmedlingen,
b) begränsa en anställds yrkes-
rörlighet,
c) bestraffa en arbetstagare som
tar anställning i ett annat företag.
Prop. 2000/01:93
Bilaga 2
43
III. RELATIONSHIP BETWEEN
THE PUBLIC EMPLOYMENT
SERVICE AND PRIVATE
EMPLOYMENT AGENCIES
16. Cooperation between the pub-
lic employment service and private
employment agencies in relation to
the implementation of a national
policy on organizing the labour
market should be encouraged; for
this purpose, bodies may be estab-
lished that inelude representatives
of the public employment service
and private employment agencies,
as well as of the most representati-
ve organizations of employers and
workers.
17. Measures to promote coope-
ration between the public emplo-
yment service and private emplo-
yment agencies could inelude:
(a) pooling of information and
use of common terminology so as
to improve transparency of labour
market funetioning;
(b) exchanging vacancy notices;
(c) launching of joint projeets,
for example in training;
(d) concluding agreements bet-
ween the public employment ser-
vice and private employment
agencies regarding the execution
of certain activities, such as pro-
jeets for the integration of the
long-term unemployed;
(e) training of staff;
(f) Consulting regularly with a
view to improving professional
practices.
III. FÖRHÅLLANDET MELLAN
DEN OFFENTLIGA OCH DEN
PRIVATA ARBETSFÖRMED-
LINGEN
16. Samarbete mellan den offent-
liga och den privata arbetsförmed-
lingen för att genomföra en natio-
nell politik i syfte att organisera
arbetsmarknaden bör uppmuntras;
för detta ändamål kan organ upp-
rättas som skall bestå av represen-
tanter såväl för den offentliga och
den privata arbetsförmedlingen
som för de mest representativa ar-
betsgivar- och arbetstagarorganisa-
tionerna.
17. Åtgärder för att främja sam-
arbetet mellan den offentliga och
den privata arbetsförmedlingen
bör omfatta
a) sammanförande av informa-
tion och användning av gemensam
terminologi för att få en bättre
översikt över hur arbetsmarknaden
fungerar,
b) utbyte av meddelanden om
lediga tjänster,
c) lansering av gemensamma
projekt, till exempel inom utbild-
ningens område,
d) ingående av avtal mellan den
offentliga och den privata arbets-
förmedlingen om att genomföra
viss verksamhet, som t.ex. projekt
för integrering av långtidsarbetslö-
sa,
e) utbildning av personal,
f) regelbundna samråd i syfte att
förbättra yrkesmässig praxis.
Prop. 2000/01:93
Bilaga 2
44
Recommendation (No. 189) con-
cerning General Conditions to
stimulate Job Creation in Small
and Medium-Sized Enterprises
The General Conference of the
International Labour Organization,
Having been convened at Ge-
neva by the Goveming Body of
the International Labour Office,
and having met in its Eighty-sixth
Session on 2 June 1998, and
Recognizing the need for the
pursuit of the economic, social,
and spiritual well-being and de-
velopment of individuals, families,
communities and nations,
Aware of the importance of job
creation in small and medium-
sized enterprises,
Recalling the resolution con-
ceming the promotion of small
and medium-sized enterprises
adopted by the International La-
bour Conference at its 72nd Ses-
sion, 1986, as well as the Conclu-
sions set out in the resolution con-
ceming employment policies in a
global context, adopted by the
Conference at its 83rd Session,
1996,
Noting that small and medium-
sized enterprises, as a critical fac-
tor in economic growth and devel-
opment, are increasingly responsi-
ble for the creation of the majority
of jobs throughout the world, and
can help create an environment for
innovation and entrepreneurship,
Understanding the special value
of productive, sustainable and qua-
lityjobs,
Recognizing that small and me-
dium-sized enterprises provide the
potential for women and other tra-
ditionally disadvantaged groups to
gain access under better conditions
to productive, sustainable and qua-
lity employment opportunities,
Convinced that promoting re-
ILO:s rekommendation (nr 189)
om allmänna villkor för att främ-
ja nya arbetstillfällen i små och
medelstora företag
Internationella arbetsorganisatio-
nens allmänna konferens,
som har sammankallats till Ge-
néve av styrelsen för Internationel-
la arbetsbyrån och samlats där den
2 juni 1998 till sitt åttiosjätte möte,
inser behovet av att sträva efter
ekonomiskt, socialt och själsligt
välbefinnande samt utveckling för
enskilda individer, familjer, sam-
hällen och nationer,
är medveten om vikten av att
skapa arbetstillfällen i små och
medelstora företag,
erinrar om resolutionen om att
främja små och medelstora före-
tag, som antogs av Internationella
arbetskonferensen vid dess 72:a
möte 1986, samt slutsatserna i den
resolution om sysselsättningspoli-
tik i ett globalt sammanhang, som
antogs av konferensen vid dess
83:e möte 1996,
noterar att små och medelstora
företag, som en avgörande faktor
för ekonomisk tillväxt och utveck-
ling, i ökande grad står för majori-
teten av de nya arbetstillfällen som
skapas i världen och kan bidra till
att skapa en miljö för förnyelse
och företagaranda,
förstår det särskilda värdet av
produktiva, varaktiga och kvali-
tetsmässigt goda arbetstillfällen,
inser att små och medelstora fö-
retag erbjuder kvinnor och andra
traditionellt missgynnade grupper
möjlighet att under bättre förhål-
landen få tillträde till produktiva,
varaktiga och kvalitetsmässigt
goda arbeten,
är övertygad om att initiativ för
Prop. 2000/01:93
Bilaga 3
45
spect for the Forced Labour Con-
vention, 1930, the Freedom of As-
sociation and Protection of the
Right to Organise Convention,
1948, the Right to Organise and
Collective Bargaining Convention,
1949, the Equal Remuneration
Convention, 1951, the Abolition of
Forced Labour Convention, 1957,
and the Discrimination (Employ-
ment and Occupation) Convention,
1958, will enhance the creation of
quality employment in small and
medium-sized enterprises and in
partieular that promoting respect
for the Minimum Age Convention
and Recommendation, 1973, will
help Members in their efforts to
eliminate child labour,
Also convinced that the adop-
tion of new provisions on job crea-
tion in small and medium-sized
enterprises, to be taken into ac-
count together with:
(a) the relevant provisions of
other intemational labour Conven-
tions and Recommcndations as
appropriate, such as the Employ-
ment Policy Convention and Rec-
ommendation, 1964, and the Em-
ployment Policy (Supplementary
Provisions) Recommendation,
1984, the Co-operatives (Develop-
ing Countries) Recommendation,
1966, the Iluman Resources De-
velopment Convention and Rec-
ommendation, 1975, and the Oc-
cupational Safety and Health Con-
vention and Recommendation,
1981; and
(b) other proven ILO initiatives
promoting the rolc of small and
medium-sized enterprises in sus-
tainable job creation and cncour-
aging adequate and common ap-
plication of social protection, in-
cluding Start and Improve Your
Business and other programmes as
well as the work of the Intema-
att öka respekten för 1930 års
konvention om tvångs- eller obli-
gatoriskt arbete, 1948 års konven-
tion om föreningsfrihet och skydd
för organisationsrätten, 1949 års
konvention om organisationsrätten
och den kollektiva förhandlings-
rätten, 1951 års konvention om
lika lön, 1957 års konvention om
avskaffande av tvångsarbete, och
1958 års konvention om diskrimi-
nering (anställning och yrkesutöv-
ning) kommer att främja skapandet
av sysselsättning av god kvalitet i
små och medelstora företag och i
synnerhet att initiativ för att öka
respekten för 1973 års konvention
och rekommendation om minimi-
ålder kommer att bistå medlems-
staterna i deras ansträngningar att
avskaffa barnarbete,
är också övertygad om att anta-
gandet av nya bestämmelser om
skapande av arbetstillfällen i små
och medelstora företag, som skall
beaktas jämte:
(a) relevanta bestämmelser i
andra ILO-konventioner och ILO-
rekommendationer, då så är lämp-
ligt, såsom 1964 års konvention
och rekommendation om syssel-
sättningspolitik och 1984 års re-
kommendation om sysselsätt-
ningspolitik (tilläggsbestämmel-
ser), 1966 års rekommendation om
kooperativa föreningar (utveck-
lingsländer), 1975 års konvention
och rekommendation om utveck-
ling av mänskliga resurser samt
1981 års konvention och rekom-
mendation om arbetarskydd; och
(b) andra erkända ILO-initiativ
för att främja små och medelstora
företags roll när det gäller att ska-
pa varaktig sysselsättning samt för
att stödja tillräcklig och allmän
tillämpning av socialt skydd, in-
klusive ’Se om ditt företag’ och
andra program såväl som arbetet
vid ILO:s Internationella utbild-
Prop. 2000/01:93
Bilaga 3
46
tional Training Centre of the ILO
in training and skills enhancement,
will provide valuable guidance for
Members in the design and im-
plementation of policies on job
creation in small and medium-
sized enterprises,
Having decided upon the adop-
tion of certain proposals with re-
gard to general conditions to sti-
mulate job creation in small and
medium-sized enterprises, which
is the fourth item on the agenda of
the session, and
Having determined that these
proposals shall take the form of a
Recommendation;
adopts this seventeenth day of
June of the year one thousand nine
hundred and ninety-eight the fol-
lowing Recommendation which
may be cited as the Job Creation in
Small and Medium-Sized Enter-
prises Recommendation, 1998.
ningscenter inom utbildning och
kompetensutveckling,
kommer att ge värdefull ledning
för medlemsstaterna i utform-
ningen och genomförandet av en
politik för att skapa arbetstillfällen
i små och medelstora företag,
har beslutat anta vissa förslag
angående allmänna villkor för att
stimulera till nya arbetstillfällen i
små och medelstora företag, en
fråga som utgör den fjärde punk-
ten på mötets dagordning,
har fastställt att dessa förslag
skall ta formen av en rekommen-
dation, och
antar denna dag, den 17 juni
1998, följande rekommendation,
som kan kallas 1998 års rekom-
mendation om nya arbetstillfällen i
små och medelstora företag.
Prop. 2000/01:93
Bilaga 3
I. DEFINITION, PURPOSE
AND SCOPE
1. Members should, in consulta-
tion with the most representative
organizations of employers and
workers, define small and me-
dium-sized enterprises by refer-
ence to such criteria as may be
considered appropriate, taking ac-
count of national social and eco-
nomic conditions, it being under-
stood that this flexibility should
not preclude Members from arriv-
ing at commonly agreed defini-
tions for data collection and analy-
sis purposes.
2. Members should adopt meas-
ures which are appropriate to na-
tional conditions and consistent
with national practice in order to
recognize and to promote the fun-
damental role that small and me-
dium-sized enterprises can play as
regards:
I. DEFINITION, SYFTE OCH
OMFATTNING
1. Medlemsstaterna bör, i samråd
med de mest representativa arbets-
givar- och arbetstagarorganisatio-
nerna, definiera små och medelsto-
ra företag under hänvisning till
sådana kriterier som kan anses
lämpliga med hänsyn tagen till na-
tionella sociala och ekonomiska
förhållanden, förutsatt att denna
flexibilitet inte bör hindra med-
lemsstater att komma fram till ge-
mensamt överenskomna definitio-
ner att användas vid insamling och
analys av data.
2. Medlemsstaterna bör besluta
om åtgärder som är lämpliga för
nationella förhållanden och fören-
liga med nationell praxis för att
erkänna och främja den grundläg-
gande roll som små och medelsto-
ra företag kan spela när det gäller:
(a) the promotion of full, pro-
ductive and freely chosen em-
ployment;
(b) greater access to income-
caming opportunities and wealth
creation leading to productive and
sustainable employment;
(c) sustainable economic growth
and the ability to react with flexi-
bility to changes;
(d) increascd economic partici-
pation of disadvantaged and mar-
ginalized groups in society;
(e) increascd domestic savings
and investment;
(f) training and development of
human resources;
(g) balanced regional and local
development;
(h) provision of goods and ser-
vices which are better adapted to
local market needs;
(i) access to improved quality of
work and working conditions
which may contributc to a better
quality of life, as well as allow
large numbers of people to have
access to social protection;
(j) stimulating innovation, en-
trepreneurship, technology devel-
opmcnt and research;
(k) access to domestic and intcr-
national markets; and
(l) the promotion of good rela-
tions between employers and wor-
kers.
3. Tn order to promote the fun-
damental role of small and me-
dium-sized enterprises referred to
in Paragraph 2, Members should
adopt appropriate measures and
enforccmcnt mechanisms to safe-
guard the interests of workers in
such enterprises by providing them
with the basic protection available
under other relevant instruments.
4. The provisions of this Rec-
ommendation apply to all branches
of economic activity and all types
a) att främja full, produktiv och
fritt vald sysselsättning,
b) utökat tillträde till inkomst-
möjligheter och möjlighet att byg-
ga upp tillgångar som leder till
produktiv och varaktig sysselsätt-
ning,
c) hållbar ekonomisk tillväxt
och förmåga att reagera med flexi-
bilitet på förändringar,
d) missgynnade och marginali-
serade gruppers ökade ekonomiska
medverkan i samhället,
e) ökat sparande och ökade in-
vesteringar i landet,
f) utbildning och utveckling av
mänskliga resurser,
g) balanserad regional och lokal
utveckling,
h) produktion av varor och
tjänster som är bättre anpassade
till lokala marknadsbehov,
i) förbättrad kvalitet vad gäller
arbete och arbetsvillkor som kan
bidra till bättre livskvalitet samt ge
ett stort antal människor tillgång
till social trygghet,
j) att stimulera till innovation,
entreprenörskap, teknisk utveck-
ling och forskning,
k) tillträde till inhemska och in-
ternationella marknader, och
l) att främja goda relationer mel-
lan arbetsgivare och arbetstagare.
3. För att främja små och medel-
stora företags grundläggande roll,
som anges i punkt 2, bör med-
lemsstaterna besluta om lämpliga
åtgärder och mekanismer för kon-
troll av efterlevnad för att säkra
arbetstagarnas intressen i sådana
företag genom att tillhandahålla
dem det grundläggande skydd som
andra relevanta instrument ger till-
gång till.
4. Bestämmelserna i denna re-
kommendation gäller alla sektorer
i näringslivet och alla typer av små
Prop. 2000/01:93
Bilaga 3
48
of small and medium-sized enter-
prises, irrespective of the form of
ownership (for example, private
and public companies, coopera-
tives, partnerships, family enter-
prises, and sole proprietorships).
och medelstora foretag, oavsett Prop. 2000/01:93
ägandeform (t. ex. privata och of- Bilaga 3
fentliga företag, kooperativ, han-
delsbolag, familjeföretag och en-
skilda firmor).
II. POLICY AND LEGAL
FRAMEWORK
5. In order to create an environ-
ment conducive to the growth and
development of small and me-
dium-sized enterprises, Members
should:
(a) adopt and pursue appropriate
fiscal, monetary and employment
policies to promote an optimal
economic environment (as regards,
in particular, inflation, interest and
exchange rates, taxation, employ-
ment and social stability);
(b) establish and apply appro-
priate legal provisions as regards,
in particular, property rights, in-
cluding intellectual property, loca-
tion of establishments, enforce-
ment of contracts, fair competition
as well as adequate social and la-
bour legislation;
(c) improve the attractiveness of
entrepreneurship by avoiding pol-
icy and legal measures which dis-
advantage those who wish to be-
come entrepreneurs.
6. The measures referred to in
Paragraph 5 should be comple-
mented by policies for the promo-
tion of efficient and competitive
small and medium-sized enter-
prises able to provide productive
and sustainable employment under
adequate social conditions. To this
end, Members should consider
policies that:
(1) create conditions which:
(a) provide for all enterprises,
whatever their size or type:
(i) equal opportunity as regards,
in particular, access to credit, for-
II. POLITISKT OCH JURI-
DISKT RAMVERK
5. För att skapa en gynnsam miljö
för tillväxt och utveckling av små
och medelstora företag bör med-
lemsstaterna:
a) anta och genomföra lämplig
skatte-, penning- och arbetsmark-
nadspolitik som främjar en optimal
ekonomisk miljö (i synnerhet vad
beträffar inflation, ränte- och valu-
takurser, beskattning, sysselsätt-
ning och social stabilitet),
b) införa och tillämpa lämpliga
juridiska bestämmelser i synnerhet
vad beträffar egendomsrättigheter,
inklusive immateriell egendom,
lokalisering av nyetableringar, ef-
terlevnad av kontrakt, lojal kon-
kurrens samt adekvat social- och
arbetsmarknadslagstiftning,
c) göra entreprenörskap mer at-
traktivt genom att undvika politis-
ka och rättsliga åtgärder som
missgynnar dem som önskar bli
företagare.
6. De åtgärder som hänvisas till
i punkt 5 bör kompletteras med en
politik som främjar effektiva och
konkurrenskraftiga små och me-
delstora företag, som kan ge pro-
duktiv och varaktig sysselsättning
under adekvata sociala förhållan-
den. För detta ändamål bör med-
lemsstaterna överväga politiska
riktlinjer vilka:
1) skapar villkor som:
a) ger alla företag, oavsett stor-
lek eller typ:
(i) lika möjligheter, i synnerhet
vad beträffar tillgång till kredit,
49
eign exchange and imported in-
puts; and
(ii) fair taxation;
(b) ensure the non-
discriminatory application of la-
bour legislation, in order to raisc
the quality of employment in small
and medium-sized enterprises;
(c) promote observance by small
and medium-sized enterprises of
intemational labour standards rc-
latcd to child labour;
(2) remove constraints to the
development and growth of small
and medium-sized enterprises,
arising in particular from:
(a) difficulties of access to eredit
and Capital markets;
(b) low levels of technical and
managerial skills;
(c) inadequate information;
(d) low levels of produetivity
and quality;
(e) insufficient access to mar-
kets;
(f) difficulties of access to new
technologies;
(g) lack of transport and Com-
munications infrastrueture;
(h) inappropriate, inadequate or
overly burdensome registration,
licensing, reporting and other ad-
ministrative requirements, includ-
ing those which are disincentives
to the hiring of personncl, without
prejudicing the level of conditions
of employment, the effeetiveness
of labour inspection or the system
of supervision of working condi-
tions and related issues;
(i) insufficient support for re-
search and development;
(j) difficulties in access to public
and private procurement opportu-
nities;
(3) inelude specific measures
and incentives aimed at assisting
and upgrading the informal sector
to become part of the organized
sector.
7. With a view to the formula-
utländsk valuta och importerade
insatsvaror och tjänster; samt
(ii) rättvis beskattning
b) säkerställer icke diskrimine-
rande tillämpning av arbetsmark-
nadslagstiftning för att höja kvali-
teten på sysselsättningen i små och
medelstora företag,
c) uppmuntrar små och medel-
stora företag att respektera interna-
tionella arbetsnormer som gäller
barnarbete.
2) tar bort hinder för utveckling
av små och medelstora företag,
som i synnerhet kan uppstå ge-
nom:
a) svårigheter att få tillträde till
kredit- och kapitalmarknader,
b) låg kompetensnivå inom om-
rådena teknik och företagsledning,
c) otillräcklig information,
d) låga produktivitets- och
kvalitetsnivåer,
e) otillräckligt tillträde till
marknader,
f) svårigheter med tillgång till
ny teknik,
g) bristfällig infrastruktur för
transporter och kommunikationer,
h) olämpliga, inadekvata eller
överdrivet betungande krav vad
gäller registrering, tillståndsgiv-
ning, rapportering och annan ad-
ministration, inklusive sådana som
är till hinder för att anställa perso-
nal, utan att detta menligt inverkar
på anställningsvillkor, effektivite-
ten i yrkesinspektion eller syste-
met för att övervaka arbetsvillkor
och därtill hörande frågor,
i) otillräckligt stöd till forskning
och utveckling,
j) svårigheter med tillträde till
offentliga och privata upphand-
lingsmöjligheter.
3) omfattar specifika åtgärder
och stimulansåtgärder som är äm-
nade att hjälpa och uppgradera
den informella sektorn till att bli
del av den formella sektorn.
7. Med utsikt att utforma en så-
Prop. 2000/01:93
Bilaga 3
50
tion of such policies Members
should, where appropriate:
(1) collect national data on the
small and medium-sized enterprise
sector, covering inter alia quantita-
tive and qualitative aspects of em-
ployment, while ensuring that this
does not result in undue adminis-
trative burdens for small and me-
dium-sized enterprises;
(2) undertake a comprehensive
review of the impact of existing
policies and regulations on small
and medium-sized enterprises,
with particular attention to the im-
pact of structural adjustment pro-
grammes on job creation;
(3) review labour and social leg-
islation, in consultation with the
most representative organizations
of employers and workers, to de-
termine whether:
(a) such legislation meets the
needs of small and medium-sized
enterprises, while ensuring ade-
quate protection and working
conditions for their workers;
(b) there is a need for supple-
mentary measures as regards so-
cial protection, such as voluntary
schemes, cooperative initiatives
and others;
(c) such social protection ex-
tends to workers in small and me-
dium-sized enterprises and there
are adequate provisions to ensure
compliance with social security
regulations in areas such as medi-
cal care, sickness, unemployment,
old-age, employment injury, fam-
ily, matemity, invalidity and sur-
vivors' benefits.
8. In times of economic difficul-
ties, govemments should seek to
provide strong and effective assis-
tance to small and medium-sized
enterprises and their workers.
9. In formulating these policies,
Members:
dan politik bör medlemsstaterna, Prop. 2000/01:93
där så är lämpligt: Bilaga 3
1) samla in nationella data om
sektorn för små och medelstora
företag, bland annat om kvantitati-
va och kvalitativa sysselsättnings-
aspekter, samtidigt som man sä-
kerställer att detta inte leder till en
onödig administrativ börda för
små och medelstora företag,
2) vidta en omfattande översyn
av befintliga politiska riktlinjers
och förordningars inverkan på små
och medelstora företag, med sär-
skild betoning på den inverkan
strukturanpassningsprogram har
när det gäller att skapa nya arbets-
tillfällen,
3) se över arbetsmarknads- och
sociallagstiftning, i samråd med de
mest representativa arbetsgivar-
och arbetstagarorganisationerna,
för att fastställa huruvida:
a) sådan lagstiftning motsvarar
små och medelstora företags be-
hov och samtidigt säkerställer
adekvat skydd och adekvata ar-
betsvillkor för arbetstagarna,
b) det finns ett behov av ytterli-
gare åtgärder när det gäller socialt
skydd, såsom frivilliga system,
kooperativa satsningar och andra,
c) sådant socialt skydd utsträcks
till att omfatta arbetstagare i små
och medelstora företag och det
finns adekvata bestämmelser för
att säkerställa att man följer social-
försäkringsbestämmelser på områ-
den som sjukvård, ersättning vid
sjukdom, arbetslöshet, ålderdom,
arbetsskada, moderskap, invalidi-
tet och ersättning till efterlevande
samt familjetillägg.
8. I tider av ekonomiska svårig-
heter, bör regeringar eftersträva att
tillhandahålla kraftfullt och effek-
tivt stöd till små och medelstora
företag samt deras arbetstagare.
9.1 utformningen av denna poli-
(1) may consult, in addition to
the most representative organiza-
tions of employers and workers,
other concemed and competent
parties as they deem appropriate;
(2) should take into account
other policies in such areas as fis-
cal and monetary matters, trade
and industry, employment, labour,
social protection, gender equality,
occupational safety and health and
capacity-building through educa-
tion and training;
(3) should establish mechanisms
to review these policies, in consul-
tation with the most representative
organizations of employers and
workers, and to update them.
1) kan medlemsstaterna, utöver
de mest representativa arbetsgivar-
och arbetstagarorganisationerna,
konsultera andra berörda och be-
höriga parter i förhållande till vad
de anser lämpligt,
2) bör medlemsstaterna ta hän-
syn till övrig politik på områden
som skatte- och penningfrågor,
näringspolitik, sysselsättning, ar-
betsmarknad, socialt skydd, jäm-
ställdhet, arbetsmiljö samt kapaci-
tetsuppbyggnad genom praktisk
och teoretisk utbildning,
3) bör medlemsstaterna inrätta
mekanismer för att granska denna
politik, i samråd med de mest re-
presentativa arbetsgivar- och ar-
betstagarorganisationerna, och för
att uppdatera den.
Prop. 2000/01:93
Bilaga 3
III. DEVELOPMENT OF AN
ENTERPRISE CULTURE
10. Members should adopt meas-
ures. drawn up in consultation
with the most representative or-
ganizations of employers and
workers, to create and strengthen
an enterprise eulture which fa-
vours initiatives, enterprise crea-
tion, produetivity, environmental
consciousness, quality, good la-
bour and industrial relations, and
adequate social practices which
are equitable. To this end, Mem-
bers should consider:
(1) pursuing the development of
entrepreneurial attitudes, through
the system and programmes of
education, entrepreneurship and
training linked to job needs and
the attainment of economic growth
and development, with particular
emphasis being given to the im-
portance of good labour relations
and the multiple vocational and
managerial skills needed by small
and medium-sized enterprises;
III. UTVECKLING AV EN FÖ-
RETAGSKULTUR
10. Medlemsstaterna bör vidta åt-
gärder, utarbetade i samråd med de
mest representativa arbetsgivar-
och arbetstagarorganisationerna,
för att skapa och stärka en före-
tagskultur som gynnar initiativ,
företagsetablering, produktivitet,
miljömedvetenhet, kvalitet, goda
relationer på arbetsmarknaden och
adekvat social praxis som är rätt-
vis. 1 detta hänseende bör med-
lemsstaterna överväga:
1) att gynna utvecklingen av fö-
retagaranda, genom systemet och
programmen för praktisk och teo-
retisk utbildning och entreprenör-
skap kopplade till arbetsplatsbe-
hov och hur man uppnår ekono-
misk tillväxt och utveckling, med
särskild betoning på vikten av
goda relationer mellan arbets-
marknadens parter och de många-
handa yrkes- och företagsled-
ningskvalifikationer som man har
behov av i små och medelstora fö-
52
(2) seeking, through appropriate
means, to encourage a more posi-
tive attitude towards risk-taking
and business failure by recogniz-
ing their value as a leaming ex-
perience while at the same time
recognizing their impact on both
entrepreneurs and workers;
(3) encouraging a process of li-
felong leaming for all categories
of workers and entrepreneurs;
(4) designing and implementing,
with full involvement of the or-
ganizations of employers and wor-
kers concemed, awareness campa-
igns to promote:
(a) respect for the rule of law
and workers' rights, better working
conditions, higher productivity and
improved quality of goods and
services;
(b) entrepreneurial role models
and award schemes, taking due
account of the specific needs of
women, and of disadvantaged and
marginalized groups.
retag, Prop. 2000/01:93
2) att med lämpliga medel söka Bilaga 3
uppmuntra till en mer positiv atti-
tyd gentemot risktagning och
misslyckade företagsförsök genom
att erkänna deras värde som en er-
farenhet man kan dra lärdom av,
samtidigt som man erkänner vil-
ken inverkan de har på företagare
och arbetstagare,
3) att uppmuntra en livslång in-
lärningsprocess för alla kategorier
av arbetstagare och företagare,
4) att utforma och genomföra,
med full medverkan av de berörda
arbetsgivar- och arbetstagarorgani-
sationerna, medvetandekampanjer
för att främja:
a) respekt för lagstyre och ar-
betstagares rättigheter, bättre ar-
betsvillkor, högre produktivitet
och förbättrad kvalitet på varor
och tjänster,
b) rollmodeller och belöningssy-
stem för företagande, med veder-
börlig hänsyn tagen till kvinnors
specifika behov samt behoven hos
missgynnade och marginaliserade
grupper.
IV. DEVELOPMENT OF AN
EFFECTIVE SERVICE IN-
FRASTRUCTURE
11. In order to enhance the growth,
job-creation potential and com-
petitiveness of small and medium-
sized enterprises, consideration
should be given to the availability
and accessibility of a range of di-
rect and indirect support services
for them and their workers, to in-
elude:
(a) business pre-start-up, start-
up and development assistance;
(b) business plan development
and follow-up;
(c) business ineubators;
(d) information services, includ-
IV. UTVECKLING AV EN EF-
FEKTIV INFRASTRUKTUR
FÖR TJÄNSTER
11. För att öka tillväxten, potentia-
len för att skapa nya arbetstillfäl-
len samt konkurrensförmågan i
små och medelstora företag, bör
hänsyn tas till vilka direkta och
indirekta stödtjänster som existerar
eller är tillgängliga för dem och
deras arbetstagare, bland annat:
a) hjälp före och under starten
av företag och till utveckling av
företag,
b) utarbetande och uppföljning
av affärsplan,
c) företagskuvöser,
d) informationstjänster, inklusi-
ing advice on government policies;
(e) consultancy and research
services;
(f) managerial and vocational
skills enhancement;
(g) promotion and development
of enterprise-based training;
(h) support for training in occu-
pational safety and health;
(i) assistance in upgrading the
literacy, numeracy, Computer com-
petencies and basic education le-
vels of managers and employees;
(j) access to energy, telecom-
munications and physicai infra-
strueture such as water, electricity,
premises, transportation and roads,
provided directly or through pri-
vate sector intermediaries;
(k) assistance in understanding
and applying labour legislation,
ineluding provisions on workers'
rights, as wcll as in human re-
sources development and the pro-
motion of gender cquality;
(l) legal, accounting and finan-
cial services;
(m) support for innovation and
modemization;
(n) advice regarding technology;
(o) advice on the effeetive ap-
plication of information and com-
munication tcchnologics to the
business process;
(p) access to Capital markets,
eredit and loan guarantecs;
(q) advice in finance, eredit and
debt management;
(r) export promotion and trade
opportunities in national and Inter-
national markets;
(s) market research and market-
ing assistance;
(t) assistance in produet design,
development and presentation;
(u) quality management, inelud-
ing quality testing and measure-
ment;
ve råd beträffande statlig politik,
e) rådgivnings- och utrednings-
tjänster,
f) höjning av förctagslednings-
och yrkeskompetens,
g) främjande och utveckling av
företagsbaserad utbildning,
h) stöd till arbetsmiljöutbild-
ning,
i) hjälp till att uppgradera läs-,
skriv- och räknefärdighetema, da-
takompetensen och grundutbild-
ningen hos företagsledare och an-
ställda,
j) tillgång till energi, telekom-
munikationer och fysisk infra-
struktur såsom vatten, elektricitet,
lokaler, transporter och vägar, som
tillhandahålles direkt eller genom
mellanhänder i den privata sek-
torn,
k) hjälp att förstå och tillämpa
arbetsmarknadslagstiftning, inklu-
sive bestämmelser om rättigheter
för arbetstagare, samt när det gäll-
er utveckling av mänskliga resur-
ser och att främja jämställdhet,
l) tjänster inom juridik, bokfö-
ring och ekonomi,
m) stöd till innovation och mo-
dernisering,
n) teknisk rådgivning,
o) råd om effektiv användning
av informations- och kommunika-
tionsteknik i affärsverksamheten,
p) tillträde till kapitalmarknader,
kredit- och lånegarantier,
q) råd om hantering av ekonomi,
krediter och skulder,
r) främjande av export och han-
delsmöjligheter på nationella och
internationella marknader,
s) marknadsundersöknings- och
marknadsföringshjälp,
t) assistans vid utformning, ut-
veckling och presentation av pro-
dukter,
u) kvalitetssäkring, inklusive
provning och mätning,
Prop. 2000/01:93
Bilaga 3
54
(v) packaging services;
(w) environmental management
services.
12. As far as possible, the sup-
port services referred to in Para-
graph 11 should be designed and
provided to ensure optimum rele-
vance and efficiency through such
means as:
(a) adapting the services and
their delivery to the specific needs
of small and medium-sized enter-
prises, taking into account prevail-
ing economic, social and cultural
conditions, as well as differences
in terms of size, sector and stage
of development;
(b) ensuring active involvement
of small and medium-sized enter-
prises and the most representative
organizations of employers and
workers in the determination of
the services to be offered;
(c) involving the public and pri-
vate sector in the delivery of such
services through, for example, or-
ganizations of employers and
workers, semi-public organiza-
tions, private consultants, technol-
ogy parks, business incubators and
small and medium-sized enter-
prises themselves;
(d) decentralizing the delivery
of services, thereby bringing them
as physically close to small and
medium-sized enterprises as pos-
sible;
(e) promoting easy access to an
integrated range of effeetive ser-
vices through "single window" ar-
rangements or referral services;
(f) aiming towards self-
sustainability for service providers
through a reasonable degree of
cost recovery from small and me-
dium-sized enterprises and other
sources, in such a manner as to
avoid distorting the markets for
such services and to enhance the
employment creation potential of
v) förpackningstjänster,
w) miljösäkringstjänster.
12. Så långt möjligt bör de stöd-
tjänster som åberopas i punkt 11
utformas och tillhandahållas för att
säkerställa optimal relevans och
effektivitet, genom sådana åtgär-
der som att:
a) anpassa tjänsterna och till-
gången till dem till små och me-
delstora företags specifika behov,
med hänsyn tagen till rådande
ekonomiska, sociala och kulturella
förhållanden samt skillnader vad
gäller storlek, sektor och utveck-
lingsstadium,
b) säkerställa aktiv medverkan
av små och medelstora företag
samt de mest representativa ar-
betsgivar- och arbetstagarorganisa-
tionerna när det gäller att fastställa
de tjänster som skall erbjudas,
c) engagera den offentliga och
privata sektorn i utförandet av så-
dana tjänster genom till exempel
arbetsgivar- och arbetstagarorgani-
sationer, halvoffentliga organisa-
tioner, privata konsulter, teknolo-
giparker, företagskuvöser och de
små och medelstora företagen
själva,
d) decentralisera utförandet av
tjänsterna och därigenom föra dem
fysiskt så nära de små och medel-
stora företagen som möjligt,
e) göra det lätt att fa tillgång till
ett integrerat urval av effektiva
tjänster genom arrangemang med
en kontaktpunkt eller hänvisnings-
service,
f) rikta in sig på att de som till-
handahåller tjänsterna kan bli
självförsörjande genom en rimlig
kostnadstäckning från små och
medelstora företag samt andra käl-
lor, på ett sådant sätt att man und-
viker konkurrensstöming på
marknaderna för sådana tjänster
och att man höjer små och medel-
Prop. 2000/01:93
Bilaga 3
55
small and medium-sized enter-
prises;
(g) ensuring professionalism and
accountability in the management
of service delivery;
(h) establishing mechanisms for
continuous monitoring, evaluation
and updating of services.
13. Services should be designed
to inelude productivity-enhancing
and other approaches which pro-
mote efficicncy and help small and
medium-sized enterprises to sus-
tain compctitiveness in domestic
and intcrnational markets, while at
the same time improving labour
practices and working conditions.
14. Members should facilitate
access of small and medium-sized
enterprises to finance and eredit
under satisfaetory conditions. In
this connection:
(1) eredit and other financial
services should as far as possible
bc provided on commercial terms
to ensure their sustainability, ex-
cept in the case of particularly
vulnerable groups of entrepre-
neurs;
(2) supplementary measures
should be taken to simplify admin-
istrative procedures, reduce trans-
action costs and overcome prob-
lems rclated to inadequate collat-
eral by, for example, the creation
of non-govemmental financial re-
tail agencies and development fi-
nance institutions addressing pov-
erty alleviation;
(3) small and medium-sized en-
terprises may be encouraged to
organize in mutual guarantee asso-
ciations;
(4) the creation of venture Capi-
tal and other organizations, spe-
cializing in assistance to innova-
tive small and medium-sized en-
terprises, should be encouraged.
15. Members should consider
appropriate policies to improve all
stora företags potential att skapa Prop. 2000/01:93
nya arbetstillfällen, Bilaga 3
g) säkerställa yrkesmässighet
och ansvar i ledningen för tjäns-
ternas utförande,
h) inrätta mekanismer för konti-
nuerlig kontroll, utvärdering och
uppdatering av tjänsterna.
13. Tjänsterna bör utformas för
att omfatta tillvägagångssätt som
höjer produktiviteten och främjar
effektiviteten samt hjälper små och
medelstora företag att upprätthålla
konkurrenskraften på inhemska
och internationella marknader, un-
der det att man samtidigt förbättrar
arbetsrutinerna och arbetsvillko-
ren.
14. Medlemsstaterna bör under-
lätta små och medelstora företags
tillträde till finansiering och kredit
på tillfredsställande villkor. I detta
sammanhang:
1) bör kredit- eller andra finan-
sieringstjänster så långt möjligt
tillhandahållas på kommersiella
villkor för att säkerställa långsik-
tigheten, utom i fall med särskilt
sårbara grupper av företagare,
2) bör ytterligare åtgärder vidtas
för att förenkla administrativa ru-
tiner, reducera transaktionskostna-
der och klara av problem som
hänger samman med otillräcklig
säkerhet, till exempel genom att
inrätta icke-statliga finansierings-
institut och institutioner för ut-
vecklingsfinansiering inriktade på
att lindra fattigdom,
3) kan små och medelstora före-
tag uppmuntras att organisera sig i
ömsesidiga sammanslutningar,
4) bör man uppmuntra inrättan-
det av riskkapital- och andra orga-
nisationer, som specialiserar sig på
hjälp till nyskapande små och me-
delstora företag.
15. Medlemsstaterna bör över-
väga lämpliga politiska riktlinjer
aspects of employment in small
and medium-sized enterprises by
ensuring the non-discriminatory
application of protective labour
and social legislation.
16. Members should, in addi-
tion:
(1) facilitate, where appropriate,
the development of organizations
and institutions which can effec-
tively support the growth and
competitiveness of small and me-
dium-sized enterprises. In this re-
gard, consultation with the most
representative organizations of
employers and workers should be
considered;
(2) consider adequate measures
to promote cooperative linkages
between small and medium-sized
enterprises and larger enterprises.
In this connection, measures sho-
uld be taken to safeguard the legi-
timate interests of the small and
medium-sized enterprises concer-
ned and of their workers;
(3) consider measures to pro-
mote linkages between small and
medium-sized enterprises to en-
courage the exchange of experi-
ence as well the sharing of re-
sources and risks. In this connec-
tion, small and medium-sized en-
terprises might be encouraged to
form struetures such as consortia,
networks and produetion and ser-
vice cooperatives, taking into ac-
count the importance of the role of
organizations of employers and
workers;
(4) consider specific measures
and incentives for persons aspiring
to become entrepreneurs among
selected categories of the popula-
tion, such as women, long-term
unemployed, persons affeeted by
struetural adjustment or restrictive
and discriminatory practices, dis-
abled persons, demobilized mili-
för att förbättra alla sysselsätt- Prop. 2000/01:93
ningsaspekter i små och medelsto- Bilaga 3
ra företag genom att säkerställa
icke-diskriminerande tillämpning
av arbetsmarknads- och sociallag-
stiftning till skydd för arbetstagar-
na.
16. Medlemsstaterna bör dess-
utom:
1) där så är lämpligt, underlätta
utvecklingen av organisationer och
institutioner som effektivt kan
stödja små och medelstora företags
tillväxt och konkurrensförmåga. I
detta hänseende bör samråd med
de mest representativa arbetsgivar-
och arbetstagarorganisationerna
övervägas,
2) överväga lämpliga åtgärder
för att främja samarbetsbanden
mellan små och medelstora företag
samt större företag. I detta sam-
manhang bör åtgärder vidtas för
att trygga de små och medelstora
företagens samt deras anställdas
rättmätiga intressen,
3) överväga åtgärder för att
främja att band knyts mellan små
och medelstora företag för att
uppmuntra till utbyte av erfarenhe-
ter samt att dela resurser och ris-
ker. I detta sammanhang kan små
och medelstora företag uppmunt-
ras till att forma strukturer såsom
konsortier, nätverk samt produk-
tions- och tjänstekooperativ, med
hänsyn tagen till arbetsgivar- och
arbetstagarorganisationers viktiga
roll,
4) överväga specifika åtgärder
och stimulansåtgärder för personer
i utvalda kategorier av befolkning-
en som önskar starta eget företag,
såsom kvinnor, långtidsarbetslösa,
personer som drabbats av struktur-
anpassningar eller restriktiv eller
diskriminerande praxis, personer
med funktionshinder, demobilise-
tary personnel, young persons in-
cluding graduates, older workers,
cthnic minorities and indigenous
and tribal peoples. The detailed
Identification of these categories
should be carried out taking into
account national socio-cconomic
priorities and circumstanccs;
(5) consider special measures to
improve communication and rela-
tions between govemment agen-
cies and small and medium-sized
enterprises as well as the most rep-
resentative organizations of such
enterprises, in order to improve the
effectiveness of govemment poli-
cies aimed at job creation;
(6) encourage support for fc-
male entrepreneurship, rccogniz-
ing the growing importance of
women in the economy, through
measures designed specifically for
women who are or wish to become
entrepreneurs.
rad militär personal, unga männi- Prop. 2000/01:93
skor inklusive dem med högskole- Bilaga 3
eller universitetsexamen, äldre ar-
betstagare, etniska minoriteter
samt ur- och stambefolkningar. Att
i detalj fastställa dessa kategorier
bör ske med hänsyn tagen till na-
tionella samhällsekonomiska prio-
riteringar och omständigheter,
5) överväga särskilda åtgärder
för att förbättra kommunikation
och förbindelser mellan statliga
organ och små och medelstora fö-
retag samt de mest representativa
organisationerna för sådana före-
tag, för att förbättra effektiviteten i
statlig politik som syftar till att
skapa nya arbetstillfällen,
6) uppmuntra stöd till kvinnliga
företagare, som ett erkännande av
kvinnors ökande betydelse i eko-
nomin, genom åtgärder utformade
specifikt för kvinnor som är eller
som önskar bli företagare.
V. ROLES OF ORGANIZA-
TIONS OF EMPLOYERS AND
WORKERS
17. Organizations of employers or
workers should consider contribut-
ing to the development of small
and medium-sized enterprises in
the following ways:
(a) artieulating to governments
the concerns of small and me-
dium-sized enterprises or their
workers, as appropriate;
(b) providing direct support ser-
vices in such areas as training,
consultancy, easier access to
eredit, marketing, advice on indus-
trial relations and promoting link-
ages with larger enterprises;
(c) cooperating with national,
regional and local institutions as
well as with intergovemmental
V. ARBETSGIVAR- OCH AR-
BETSTAGARORGANISA-
TIONERNAS ROLL
17. Organisationer för arbetsgivare
eller arbetstagare bör överväga att
bidra till utvecklingen av små och
medelstora företag genom att:
a) inför myndigheterna lägga
fram de frågor som små och me-
delstora företag eller deras arbets-
tagare har, i förhållande till vad
som är lämpligt,
b) tillhandahålla direkta stöd-
tjänster på områden som utbild-
ning, rådgivning, lättare tillgång
till kredit, marknadsföring, råd om
partsrelationer på arbetsmarknaden
och att främja förbindelser med
större företag,
c) samarbeta med nationella, re-
gionala och lokala institutioner
regional organizations which pro-
vide support to small and medium-
sized enterprises in such areas as
training, consultancy, business
start-up and quality control;
(d) participating in councils,
task forces and other bodies at na-
tional, regional and local levels
established to deal with important
economic and social issues, in-
cluding policies and programmes,
affecting small and medium-sized
enterprises;
(e) promoting and taking part in
the development of economically
beneficial and socially progressive
restructuring (by such means as
retraining and promotion of self-
employment) with appropriate so-
cial safety nets;
(f) participating in the promo-
tion of exchange of experience and
establishment of linkages between
small and medium-sized enter-
prises;
(g) participating in the monitor-
ing and analysis of social and la-
bour-market issues affecting small
and medium-sized enterprises,
conceming such matters as terms
of employment, working condi-
tions, social protection and voca-
tional training, and promoting cor-
rective action as appropriate;
(h) participating in activities to
raise quality and productivity, as
well as to promote ethical stan-
dards, gender equality and non-
discrimination;
(i) preparing studies on small
and medium-sized enterprises, col-
lecting statistical and other types
of information relevant to the sec-
tor, including statistics disaggre-
gated by gender and age, and shar-
ing this information, as well as
lessons of best practice, with other
national and intemational organi-
zations of employers and workers;
(j) providing services and advice
on workers' rights, labour legisla-
samt med mellanstatliga regionala
organisationer som tillhandahåller
stöd till små och medelstora före-
tag på områden som utbildning,
rådgivning, start av företag och
kvalitetskontroll,
d) delta i råd, projektgrupper
och andra organ på nationella, re-
gionala, och lokala nivåer som in-
rättats för att handlägga viktiga
ekonomiska och sociala frågor,
inklusive politiska riktlinjer och
program som påverkar små och
medelstora företag,
e) främja och ta del i utveck-
lingen av ekonomiskt gynnsam
och socialt framstegsvänlig om-
strukturering (genom sådana åt-
gärder som omskolning och att
främja egenföretagande) med
lämpliga sociala skyddsnät,
f) delta i arbetet för att främja
utbyte av erfarenheter och att upp-
rätta förbindelser mellan små och
medelstora företag,
g) delta i övervakning och ana-
lys av sociala och arbetsmarknads-
relaterade frågor som påverkar
små och medelstora företag när det
gäller sådana områden som an-
ställningsvillkor, arbetsförhållan-
den, socialt skydd och yrkesut-
bildning samt att främja korrige-
rande åtgärder där så behövs,
h) delta i aktiviteter för att höja
kvalitet och produktivitet, samt att
främja etiska normer, jämställdhet
mellan könen och icke-
diskriminering,
i) genomföra studier av små och
medelstora företag, samla in statis-
tisk och annan information som är
relevant för sektorn, inklusive sta-
tistik uppdelad på kön och ålder,
samt att dela med sig av denna in-
formation och erfarenheter av bäs-
ta praxis till andra nationella och
internationella arbetsgivar- och
arbetstagarorganisationer,
j) tillhandahålla tjänster och råd
Prop. 2000/01:93
Bilaga 3
tion and social protection for wor-
kers in small and medium-sized
enterprises.
18. Small and medium-sized en-
terprises and their workers should
be encouraged to be adequately
rcpresented, in full respect for
freedom of association. In this
connection, organizations of em-
ployers and workers should con-
sider widening their membership
base to inelude small and medium-
sized enterprises.
om arbetstagares rättigheter, ar- Prop. 2000/01:93
betsmarknadslagstiftning och soci- Bilaga 3
alt skydd för arbetstagare i små
och medelstora företag.
18. Små och medelstora företag
och deras arbetstagare bör upp-
muntras till att vara företrädda på
ett adekvat sätt, så att föreningsfri-
heten respekteras till fullo. I detta
sammanhang bör arbetsgivar- och
arbetstagarorganisationerna över-
väga att utöka sitt mcdlemsunder-
lag till att omfatta små och medel-
stora företag.
VI. INTERNATIONAL COOP-
ERATION
19. Appropriate intemational co-
operation should be encouraged in
the following areas:
(a) establishment of common
approaches to the collection of
comparable data, to support pol-
icy-making;
(b) exchange of information, di-
saggregated by gender, age and
other relevant variables, on best
practices in terms of policies and
programmes to create jobs and to
raise the quality of employment in
small and medium-sized enter-
prises;
(c) creation of linkages between
national and intemational bodies
and institutions that are involved
in the development of small and
medium-sized enterprises, includ-
ing organizations of employers
and workers, in order to facilitate:
(i) exchange of staff, experi-
ences and ideas;
(ii) exchange of training materi-
als, training methodologies and
reference materials;
(iii) compilation of research fin-
dings and other quantitative and
qualitative data, disaggregated by
gender and age, on small and me-
dium-sized enterprises and their
development;
VI. INTERNATIONELLT SAM-
ARBETE
19. Ett ändamålsenligt internatio-
nellt samarbete bör uppmuntras på
följande områden:
a) fastställande av gemensamma
tillvägagångssätt för att samla in
jämförbara data till stöd för ut-
formning av politiska riktlinjer,
b) utbyte av information, uppde-
lad på kön, ålder och andra rele-
vanta variabler, om bästa praxis
när det gäller politiska riktlinjer
och program för att skapa arbets-
tillfällen och för att höja kvaliteten
på sysselsättningen i små och me-
delstora företag,
c) upprättande av förbindelser
mellan nationella och internatio-
nella organ och institutioner som
är involverade i utvecklingen av
små och medelstora företag, inklu-
sive arbetsgivar- och arbetstagar-
organisationer, för att underlätta:
(i) utbyte av personal, erfarenhe-
ter och idéer,
(ii) utbyte av utbildningsmateri-
al, utbildningsmetoder och refe-
rensmaterial,
(iii) sammanställning av forsk-
ningsresultat och andra kvantitati-
va eller kvalitativa data, uppdelade
efter kön och ålder, rörande små
och medelstora företag och deras
(iv) establishment of intema-
tional partnerships and alliances of
small and medium-sized enter-
prises, subcontracting arrange-
ments and other commercial link-
ages;
(v) development of new mecha-
nisms, utilizing modem informa-
tion technology, for the exchange
of information among govem-
ments, employers' organizations
and workers' organizations on ex-
perience gained with regard to the
promotion of small and medium-
sized enterprises;
(d) intemational meetings and
discussion groups on approaches
to job creation through the devel-
opment of small and medium-
sized enterprises, including sup-
port for female entrepreneurship.
Similar approaches for job crea-
tion and entrepreneurship will be
helpful for disadvantaged and
marginalized groups;
(e) systematic research in a vari-
ety of contexts and countries into
key success factors for promoting
small and medium-sized enter-
prises which are both efficient and
capable of creating jobs providing
good working conditions and ade-
quate social protection;
(f) promotion of access by small
and medium-sized enterprises and
their workers to national and in-
temational databases on such sub-
jects as employment opportunities,
market information, laws and
regulations, technology and prod-
uct standards.
20. Members should promote
the contents of this Recommenda-
tion with other intemational bod-
ies. Members should also be open
to cooperation with those bodies,
where appropriate, when evaluat-
ing and implementing the provi-
sions of this Recommendation,
and take into consideration the
utveckling, Prop. 2000/01:93
(iv) upprättande av intematio- Bilaga 3
nella partnerskap och allianser av
små och medelstora foretag, entre-
prenadavtal och andra kommersi-
ella förbindelser,
(v) utveckling av nya mekanis-
mer som utnyttjar modem infor-
mationsteknik, för utbyte av in-
formation mellan regeringar, ar-
betsgivarorganisationer och arbets-
tagarorganisationer om erfarenhe-
ter man gjort när det gäller att
främja små och medelstora före-
tag,
d) internationella möten och
diskussionsgrupper beträffande
tillvägagångssätt för att skapa ar-
betstillfällen genom utveckling av
små och medelstora företag, inklu-
sive stöd till kvinnlig företagseta-
blering. Liknande tillvägagångs-
sätt för att skapa arbetstillfällen
och etablera företag kommer att
vara till hjälp för missgynnade och
marginaliserade grupper,
e) systematisk forskning i en rad
sammanhang och länder om fakto-
rer som är avgörande för att lyckas
med att främja små och medelstora
företag som är både effektiva och
kapabla att skapa arbetstillfällen
med goda arbetsförhållanden och
adekvat socialt skydd,
f) ökad tillgång för små och me-
delstora företag samt deras arbets-
tagare till nationella och interna-
tionella databaser om sådana äm-
nen som sysselsättningstillfällen,
marknadsinformation, lagar och
förordningar, teknologi och pro-
duktstandard.
20. Medlemsstaterna bör främja
innehållet i denna rekommenda-
tion hos andra internationella or-
gan. Medlemsstaterna bör även
vara öppna för samarbete med
dessa organ, där så är lämpligt, när
man utvärderar och genomför be-
stämmelserna i denna rekommen-
prominent role played by the ILO
in the promotion of job creation in
small and medium-sized enter-
prises.
dation, och ta hänsyn till den fram-
trädande roll ILO har när det gäller
att arbeta för att nya arbetstillfäl-
len skapas i små och medelstora
företag.
Prop. 2000/01:93
Bilaga 3
62
Convention (No. 182) conceming
the Prohibition and Immediate
Action for the Elimination of the
Worst Forms of Child Labour
The General Conference of the
Intemational Labour Organization,
Having been convened at Ge-
neva by the Goveming Body of
the Intemational Labour Office,
and having met in its Eighty-
seventh Session on 1 June 1999,
and
Considering the need to adopt
new instruments for the prohibi-
tion and elimination of the worst
forms of child labour, as the main
priority for national and intema-
tional action, including intema-
tional cooperation and assistance,
to complement the Convention and
the Recommendation conceming
Minimum Age for Admission to
Employment, 1973, which remain
fundamental instruments on child
labour, and
Considering that the effeetive
elimination of the worst forms of
child labour requires immediate
and comprehensive action, taking
into account the importance of ffee
basic education and the need to
remove the children concemed
from all such work and to provide
for their rehabilitation and social
integration while addressing the
needs of their families, and
Recalling the resolution con-
ceming the elimination of child
labour adopted by the Intemational
Labour Conference at its 83rd Ses-
sion in 1996, and
Recognizing that child labour is
to a great extent caused by poverty
and that the long-term solution lies
in sustained economic growth
leading to social progress, in par-
ticular poverty alleviation and uni-
versal education, and
Recalling the Convention on the
ILO:s konvention (nr 182) om
förbud mot och omedelbara åt-
gärder för att avskaffa de värsta
formerna av barnarbete
Internationella arbetsorganisatio-
nens allmänna konferens,
som har sammankallats till Ge-
néve av styrelsen for Internationel-
la arbetsbyrån och samlats där den
1 juni 1999 till sitt åttiosjunde
möte,
anser behovet att anta nya in-
strument för att förbjuda och av-
skaffa de värsta formerna av barn-
arbete vara av högsta prioritet för
nationellt och internationellt age-
rande, inbegripet internationellt
samarbete och bistånd, för att
komplettera 1973 års konvention
och rekommendation om minimi-
ålder för tillträde till arbete, vilka
fortsättningsvis är grundläggande
instrument i fråga om barnarbete,
anser att ett effektivt avskaffan-
de av de värsta formerna av barn-
arbete kräver omedelbara och om-
fattande åtgärder, som beaktar be-
tydelsen av fri skolundervisning
och behovet att avlägsna de utsatta
barnen från allt sådant arbete och
söija för deras rehabilitering och
anpassning i samhället med beak-
tande av deras familjers behov,
erinrar om resolutionen om av-
skaffande av barnarbete som an-
togs av Internationella arbetskon-
ferensen vid dess åttiotredje möte
1996,
erkänner att barnarbete till stor
del förorsakas av fattigdom och att
den långsiktiga lösningen ligger i
en uthållig ekonomisk utveckling,
som leder till sociala framsteg,
särskilt fattigdomslindring och
skolundervisning för alla,
erinrar om konventionen om
Prop. 2000/01:93
Bilaga 4
63
Rights of the Child adopted by the
United Nations General Assembly
on 20 November 1989, and
Recalling the ILO Declaration
on Fundamental Principles and
Rights at Work and its Follow-up,
adopted by the Intemational La-
bour Conference at its 86th Ses-
sion in 1998, and
Recalling that some of the worst
forms of child labour are covered
by other intemational instruments,
in particular the Forced Labour
Convention, 1930, and the United
Nations Supplementary Conven-
tion on the Abolition of Slavery,
the Slave Trade, and Institutions
and Practices Similar to Slavery,
1956, and
Having decided upon the adop-
tion of certain proposals with re-
gard to child labour, which is the
fourth item on the agenda of the
session, and
Having determined that these
proposals shall take the form of an
intemational Convention;
adopts this seventeenth day of
June of the year one thousand nine
hundred and ninety-ninc the fol-
lowing Convention, which may be
cited as the Worst Forms of Child
Labour Convention, 1999.
barnets rättigheter, som antogs av
Förenta nationernas generalför-
samling den 20 november 1989,
erinrar om lLO:s deklaration om
grundläggande principer och rät-
tigheter i arbetslivet och dess upp-
följning, som antogs av Internatio-
nella arbetskonferensen vid dess
åttiosjätte möte 1998,
erinrar om att några av de värsta
formerna av barnarbete omfattas
av andra internationella instru-
ment, särskilt 1930 års konvention
angående tvångs- eller obligato-
riskt arbete och Förenta nationer-
nas tilläggskonvention av år 1956
om undertryckande av slaveri,
slavhandel samt med slaveri jäm-
förbara institutioner och sedvänjor,
har beslutat att anta vissa förslag
om barnarbete, en fråga som utgör
den fjärde punkten på mötets dag-
ordning,
har fastställt att dessa förslag
skall ta formen av en internationell
konvention, och
antar denna dag, den 17 juni
1999, följande konvention, som
kan kallas 1999 års konvention om
de värsta formerna av barnarbete.
Prop. 2000/01:93
Bilaga 4
Article 1
Each Member which ratifies this
Convention shall take immediate
and effeetive measures to sccure
the prohibition and elimination of
the worst forms of child labour as
a matter of urgency.
Article 2
For the purposes of this Conven-
tion, the term ”child” shall apply
to all persons under the age of 18.
Artikel 1
Varje medlemsstat som ratificerar
denna konvention skall skyndsamt
vidta omedelbara och effektiva
åtgärder för att säkerställa förbud
mot och avskaffande av de värsta
formerna av barnarbete.
Artikel 2
I denna konvention avses med ut-
trycket ”bam” alla personer under
18 år.
64
Article 3
Artikel 3
Prop. 2000/01:93
Bilaga 4
For the purposes of this Conven-
tion, ”the term the worst forms of
child labour” comprises:
(a) all forms of slavery or prac-
tices similar to slavery, such as the
sale and trafficking of children,
debt bondage and serfdom and
forced or compulsory labour, in-
cluding forced or compulsory re-
cruitment of children for use in
armed conflict;
(b) the use, procuring or offer-
ing of a child for prostitution, for
the production of pomography or
for pomographic performances;
(c) the use, procuring or offering
of a child for illicit activities, in
particular for the production and
trafficking of drugs as defmed in
the relevant intemational treaties;
(d) work which, by its nature or
the circumstances in which it is
carried out, is likely to harm the
health, safety or morals of chil-
dren.
Article 4
1. The types of work referred to
under Article 3(d) shall be deter-
mined by national laws or regula-
tions or by the competent author-
ity, after consultation with the or-
ganizations of employers and wor-
kers concemed, taking into
consideration relevant intema-
tional standards, in particular
Paragraphs 3 and 4 of the Worst
Forms of Child Labour Recom-
mendation, 1999.
2. The competent authority, af-
ter consultation with the organiza-
tions of employers and workers
concemed, shall identify where the
types of work so determined exist.
I denna konvention omfattar ut-
trycket ”de värsta formerna av
barnarbete”
a) alla former av slaveri och
med slaveri jämförbara bruk och
sedvänjor, såsom handel med bam,
träldom for skuld, livegenskap och
tvångsarbete, inklusive rekrytering
med våld eller tvång av bam for
utnyttjande i väpnade konflikter,
b) utnyttjande, rekrytering och
utbjudande av bam för prostitu-
tion, produktion av pornografiska
framställningar eller pornografiska
framträdanden,
c) utnyttjande, rekrytering och
utbjudande av bam for olaglig
verksamhet, särskilt för framställ-
ning av och handel med narkotiska
preparat som de definieras i rele-
vanta internationella fordrag,
d) arbete som genom sin natur
eller de omständigheter under vil-
ka det utförs kan skada barns häl-
sa, säkerhet eller moral.
Artikel 4
1. De typer av arbete som avses i
artikel 3 d skall fastställas i natio-
nell lagstiftning eller av den behö-
riga myndigheten efter samråd
med berörda arbetsgivar- och ar-
betstagarorganisationer med beak-
tande av relevanta internationella
normer, särskilt punkterna 3 och 4
i 1999 års rekommendation om de
värsta formerna av barnarbete.
2. Den behöriga myndigheten
skall efter samråd med berörda
arbetsgivar- och arbetstagarorgani-
sationer kartlägga var dessa former
av arbete förekommer.
65
3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 93
3. The list of the types of work
determined under paragraph 1 of
this Article shall be periodically
examined and revised as neces-
sary, in consultation with the or-
ganizations of employers and
workers concemed.
3. Förteckningen över de typer Prop. 2000/01:93
av arbete som fastställts i enlighet Bilaga 4
med punkt 1 i denna artikel skall
regelbundet granskas och vid be-
hov ses över i samråd med berörda
arbetsgivar- och arbetstagarorgani-
sationer.
Article 5
Each Member shall, after consulta-
tion with employers' and workers'
organizations, establish or desig-
nate appropriate mechanisms to
monitor the implementation of the
provisions giving effect to this
Convention.
Artikel 5
Varje medlemsstat skall efter sam-
råd med arbetsgivar- och arbetsta-
garorganisationer inrätta eller utse
lämpliga mekanismer för att över-
vaka införandet av bestämmelser
som ger verkan åt denna konven-
tion.
Article 6
1. Each Member shall design and
implement programmes of action
to eliminate as a priority the worst
forms of child labour.
2. Such programmes of action
shall be designed and implcmented
in consultation with relevant gov-
emment institutions and employ-
ers' and workers' organizations,
taking into consideration the views
of other concemed groups as ap-
propriate.
Article 7
1. Each Member shall take all nec-
essary measures to ensurc the ef-
feetive implementation and en-
forcement of the provisions giving
effect to this Convention ineluding
the provision and application of
penal sanetions or, as appropriate,
other sanetions.
2. Each Member shall, taking
into account the importancc of
education in eliminating child la-
bour, take effeetive and time-
bound measures to:
(a) prevent the engagement of
Artikel 6
1. Varje medlemsstat skall utforma
och genomfora handlingsprogram
for att med prioritet avskaffa de
värsta formerna av barnarbete.
2. Handlingsprogrammen skall
upprättas och genomföras i samråd
med berörda regeringsorgan och
arbetsgivar- och arbetstagarorgani-
sationer, i förekommande fall med
beaktande av andra berörda grup-
pers mening.
Artikel 7
1. Varje medlemsstat skall vidta
alla sådana åtgärder som är nöd-
vändiga för att säkerställa effektivt
införande och efterlevnad av be-
stämmelser som ger verkan åt
denna konvention, inbegripet infö-
rande och tillämpning av straff-
rättsliga påföljder eller, om så är
lämpligt, andra påföljder.
2. Varje medlemsstat skall, med
hänsyn till undervisningens bety-
delse for att avskaffa barnarbete,
vidta effektiva och tidsbestämda
åtgärder for att
a) förhindra att bam anlitas för
66
children in the worst forms of
child labour;
(b) provide the necessary and
appropriate direct assistance for
the removal of children from the
worst forms of child labour and for
their rehabilitation and social inte-
gration;
(c) ensure access to ffee basic
education, and, wherever possible
and appropriate, vocational train-
ing, for all children removed from
the worst forms of child labour;
(d) identify and reach out to
children at special risk; and
(e) take account of the special
situation of girls.
3. Each Member shall designate
the competent authority responsi-
ble for the implementation of the
provisions giving effect to this
Convention.
de värsta formerna av barnarbete,
b) tillhandahålla nödvändig och
lämplig direkt hjälp for att avlägs-
na bam från de värsta formerna av
barnarbete och sörja för deras re-
habilitering och anpassning i sam-
hället,
c) tillgodose tillgång till kost-
nadsfri grundskoleutbildning och,
där så är möjligt och lämpligt, yr-
kesutbildning för alla bam som har
avlägsnats från de värsta formerna
av barnarbete,
d) identifiera och ta direktkon-
takt med särskilt utsatta bam,
e) beakta flickors speciella
situation.
3. Varje medlemsstat skall utse
en behörig myndighet med ansvar
för tillämpningen av sådana be-
stämmelser som ger verkan åt
denna konvention.
Prop. 2000/01:93
Bilaga 4
Article 8
Members shall take appropriate
steps to assist one another in giv-
ing effect to the provisions of this
Convention through enhanced in-
temational cooperation and/or as-
sistance including support for so-
cial and economic development,
poverty eradication programmes
and universal education.
Article 9
The formal ratifications of this
Convention shall be communi-
cated to the Director-General of
the Intemational Labour Office for
registration.
Article 10
1. This Convention shall be bind-
ing only upon those Members of
the Intemational Labour Organiza-
Artikel 8
Medlemsstaterna skall vidta lämp-
liga åtgärder för att bistå varandra
med att ge verkan åt bestämmel-
serna i denna konvention genom
intensifierat internationellt samar-
bete och/eller bistånd, inbegripet
åtgärder till stöd för social och
ekonomisk utveckling, program
för utrotning av fattigdom samt
allmän undervisning.
Artikel 9
Ratifikationsdokument avseende
denna konvention skall sändas till
Internationella arbetsbyråns gene-
raldirektör för registrering.
Artikel 10
1. Denna konvention skall vara
bindande endast för de medlem-
mar av Internationella arbetsorga-
67
tion whose ratifications have been
registered with the Director-
General of the Intemational La-
bour Office.
2. It shall come into force 12
months after the date on which the
ratifications of two Members have
been registered with the Director-
General.
3. Thereafter, this Convention
shall comc into force for any
Member 12 months after the date
on which its ratification has been
registered.
Article 11
1. A Member which has ratified
this Convention may denounce it
after the expiration of ten years
from the date on which the Con-
vention first comes into force, by
an act communicated to the Direc-
tor-General of the Intemational
Labour Office for registration.
Such denunciation shall not take
effect until one year after the date
on which it is registered.
2. Each Member which has rati-
fied this Convention and which
docs not, within the year following
the expiration of the period of ten
years mentioned in the preceding
paragraph, exercise the right of
denunciation provided for in this
Article, will be bound for another
period of ten years and, thereafter,
may denounce this Convention at
the expiration of each period of ten
years under the terms provided for
in this Article.
Article 12
1. The Director-General of the In-
temational Labour Office shall no-
tify all Members of the Intema-
tional Labour Organization of the
registration of all ratifications and
acts of denunciation communi-
nisationen vilkas ratifikationer har
registrerats hos Internationella ar-
betsbyråns generaldirektör.
2. Den träder i kraft tolv måna-
der efter den dag då ratifikationer
från två medlemsstater har regi-
strerats hos generaldirektören.
3. Därefter träder konventionen i
kraft för varje annan medlemsstat
tolv månader efter den dag då dess
ratifikation har registrerats.
Prop. 2000/01:93
Bilaga 4
Artikel 11
1. En medlemsstat som har ratifi-
cerat denna konvention kan säga
upp den, sedan tio år har förflutit
från den dag då konventionen först
träder i kraft, genom en skrivelse
som sänds till Internationella ar-
betsbyråns generaldirektör för re-
gistrering. Sådan uppsägning får
inte verkan förrän ett år efter den
dag då den har registrerats.
2. Varje medlemssat som har ra-
tificerat denna konvention och
som inte inom det år som följer på
utgången av den i föregående
punkt nämnda tioårsperioden gör
bruk av sin uppsägningsrätt enligt
denna artikel, kommer att vara
bunden för ytterligare en period av
tio år och kan därefter säga upp
konventionen vid utgången av var-
je tioårsperiod på de villkor som
föreskrivs i denna artikel.
Artikel 12
1. Internationella arbetsbyråns ge-
neraldirektör skall underrätta
samtliga medlemmar av Interna-
tionella arbetsorganisationen om
registreringen av alla ratifikationer
och uppsägningar som har tagits
68
cated by the Members of the Or-
ganization.
2. When notifying the Members
of the Organization of the registra-
tion of the second ratification, the
Director-General shall draw the
attention of the Members of the
Organization to the date upon
which the Convention shall come
into force.
emot från organisationens med- Prop. 2000/01:93
lemmar. Bilaga 4
2. När generaldirektören under-
rättar organisationens medlemmar
om registreringen av den andra
ratifikationen i ordningen skall han
fasta deras uppmärksamhet på den
dag då konventionen träder i kraft.
Article 13
The Director-General of the Inter-
national Labour Office shall com-
municate to the Secretary-General
of the United Nations, for registra-
tion in accordance with article 102
of the Charter of the United Na-
tions, full particulars of all ratifica-
tions and acts of denunciation reg-
istered by the Director-General in
accordance with the provisions of
the preceding Artides.
Article 14
At such times as it may consider
necessary, the Goveming Body of
the Intemational Labour Office
shall present to the General Con-
ference a report on the working of
this Convention and shall examine
the desirability of placing on the
agenda of the Conference the
question of its revision in whole or
in part.
Artikel 13
Internationella arbetsbyråns gene-
raldirektör skall, for registrering
enligt artikel 102 i Förenta natio-
nernas stadga, lämna Förenta na-
tionernas generalsekreterare full-
ständiga upplysningar om samtliga
ratifikationer och uppsägningar
som har registrerats hos generaldi-
rektören i enlighet med bestäm-
melserna i föregående artiklar.
Artikel 14
När Internationella arbetsbyråns
styrelse finner det nödvändigt skall
den lämna Internationella arbets-
organisationens allmänna konfe-
rens en redogörelse för denna
konventions tillämpning och över-
väga om det finns anledning att
föra upp frågan om revidering av
konventionen, helt eller delvis, på
konferensens dagordning.
Article 15
1. Should the Conference adopt a
new Convention revising this
Convention in whole or in part,
then, unless the new Convention
otherwise provides —
(a) the ratification by a Member
of the new revising Convention
shall ipso jure involve the imme-
diate denunciation of this Conven-
Artikel 15
1. Om konferensen antar en ny
konvention, varigenom denna
konvention helt eller delvis re-
videras och den nya konventionen
inte föreskriver annat, skall
a) en medlemsstats ratifikation
av den nya reviderade konventio-
nen anses i sig innebära omedelbar
uppsägning av denna konvention,
tion, notwithstanding the provi-
sions of Article 11 above, if and
when the new revising Convention
shall have come into force;
(b) as from the date when the
new revising Convention comcs
into force, this Convention shall
cease to be open to ratification by
the Members.
2. This Convention shall in any
case remain in force in its aetual
form and content for those Mem-
bers which have ratified it but
have not ratified the revising Con-
vention.
Article 16
The English and French versions
of the text of this Convention are
equally authoritative.
utan hinder av bestämmelserna i
artikel 11 ovan, om och när den
nya konventionen har trätt i kraft,
b) från den dag då den nya revi-
derade konventionen träder i kraft,
denna konvention upphöra att vara
öppen för ratifikation av medlems-
staterna.
2. Denna konvention skall likväl
förbli gällande till form och inne-
håll for de medlemsstater som har
ratificerat den men inte den nya
reviderade konventionen.
Prop. 2000/01:93
Bilaga 4
Artikel 16
De engelska och franska versio-
nerna av denna konventionstext
har lika giltighet.
70
Recommendation (No. 190) con-
ceming the Prohibition and Im-
mediate Action for the Elimina-
tion of the Worst Forms of Child
Labour
Prop. 2000/01:93
Bilaga 5
ILO:s rekommendation (nr 190)
om förbud mot och omedelbara
åtgärder för att avskaffa de värs-
ta formerna av barnarbete
The General Conference of the
Intemational Labour Organization,
Having been convened at Ge-
neva by the Goveming Body of
the Intemational Labour Office,
and having met in its Eighty-
seventh Session on 1 June 1999,
and
Having adopted the Worst
Forms of Child Labour Conven-
tion, 1999, and
Having decided upon the adop-
tion of certain proposals with re-
gard to child labour, which is the
fourth item on the agenda of the
session, and
Having determined that these
proposals shall take the form of a
Recommendation supplementing
the Worst Forms of Child Labour
Convention, 1999;
adopts this seventeenth day of
June of the year one thousand nine
hundred and ninety-nine the fol-
lowing Recommendation, which
may be cited as the Worst Forms
of Child Labour Recommendation,
1999.
1. The provisions of this Rec-
ommendation supplement those of
the Worst Forms of Child Labour
Convention, 1999 (hereafter re-
ferred to as "the Convention"), and
should be applied in conjunction
with them.
Internationella arbetsorganisatio-
nens allmänna konferens,
som har sammankallats till Ge-
néve av styrelsen för Internationel-
la arbetsbyrån och samlats där den
1 juni 1999 till sitt åttiosjunde
möte, och
som har antagit 1999 års kon-
vention om de värsta formerna av
barnarbete,
har beslutat att anta vissa förslag
om barnarbete, en fråga som utgör
den fjärde punkten på mötets dag-
ordning,
har fastställt att dessa förslag
skall ta formen av en rekommen-
dation som kompletterar 1999 års
konvention om de värsta formerna
av barnarbete, och
antar denna dag, den 17 juni
1999, följande rekommendation,
som kan kallas 1999 års rekom-
mendation om de värsta formerna
av barnarbete.
1. Bestämmelserna i denna re-
kommendation kompletterar be-
stämmelserna i 1999 års konven-
tion om de värsta formerna av
barnarbete (nedan kallad konven-
tionen) och bör tillämpas tillsam-
mans med dem.
1. PROGRAMMES OF ACTION
2. The programmes of action re-
ferred to in Article 6 of the Con-
vention should be designed and
implemented as a matter of ur-
gency, in consultation with rele-
1. HANDLINGSPROGRAM
2. De handlingsprogram som avses
i artikel 6 i konventionen bör upp-
rättas och genomföras i brådskan-
de ordning i samråd med berörda
regeringsorgan och arbetsgivar-
vant govemment institutions and
employers' and workers' organiza-
tions, taking into consideration the
views of the children directly af-
fected by the worst forms of child
labour, their families and, as ap-
propriate, other concemed groups
committed to the aims of the Con-
vention and this Recommendation.
Such programmes should aim at,
inter alia:
(a) identifying and denouncing
the worst forms of child labour;
(b) preventing the engagement
of children in or removing them
from the worst forms of child la-
bour, protecting them from repri-
sals and providing for their reha-
bilitation and social integration
through measures which addrcss
their educational, physical and
psychological needs;
(c) giving special attention to:
(i) younger children;
(ii) the girl child;
(iii) the problem of hidden work
situations, in which girls are at
special risk;
(iv) other groups of children
with special vulncrabilities or ne-
eds;
(d) identifying, reaching out to
and working with communities
where children are at special risk;
(e) informing, scnsitizing and
mobilizing public opinion and
concemed groups, including chil-
dren and their families.
och arbetstagarorganisationer med Prop. 2000/01:93
beaktande av de bams mening som Bilaga 5
direkt är utsatta for de värsta for-
merna av barnarbete, deras anhö-
rigas mening och, i förekommande
fall, andra berörda gruppers me-
ning som verkar for konventionens
och rekommendationens syften.
Handlingsprogrammen bör bl.a.
syfta till
a) att identifiera och anmäla de
värsta formerna av barnarbete,
b) att förhindra att bam används
i de värsta formerna av barnarbete
eller att avlägsna dem därifrån, att
skydda dem mot repressalier och
att sörja för deras rehabilitering
och anpassning i samhället genom
åtgärder som tar sikte på deras be-
hov av utbildning samt fysiska och
psykologiska behov,
c) att ägna särskild omsorg åt
(i) yngre bam,
(ii) flickor,
(iii) problemet med arbetsförhål-
landen där insyn inte är möjlig och
där flickor är särskilt utsatta,
(iv) andra grupper av bam som
är särskilt utsatta eller har särskil-
da behov,
d) att identifiera, ta direktkon-
takt med och samarbeta med delar
av samhället där bam är särskilt
utsatta for fara,
e) att informera, medvetandegö-
ra och mobilisera den allmänna
opinionen och de berörda grupper-
na, däribland bamen och deras fa-
miljer.
II. HAZARDOUS WORK
3. In determining the types of
work referred to under Article 3(d)
of the Convention, and in identify-
ing where they exist, consideration
should be given, inter alia, to:
(a) work which exposes children
to physical, psychological or sex-
II. SKADLIGT ARBETE
3. Vid fastställande av de typer av
arbete som avses i artikel 3 d i
konventionen och kartläggningen
av deras förekomst bör bl.a. beak-
tas
a) arbete som utsätter bam för
fysiska, psykologiska eller sexuel-
ual abuse;
(b) work underground, under
water, at dangerous heights or in
confined spaces;
(c) work with dangerous ma-
chinery, equipment and tools, or
which involves the manual han-
dling or transport of heavy loads;
(d) work in an unhealthy envi-
ronment which may, for example,
expose children to hazardous sub-
stances, agents or processes, or to
temperatures, noise levels, or vi-
brations damaging to their health;
(e) work under particularly dif-
ficult conditions such as work for
long hours or during the night or
work where the child is unrea-
sonably confined to the premises
of the employer.
4. For the types of work referred
to under Article 3(d) of the Con-
vention and Paragraph 3 above,
national laws or regulations or the
competent authority could, after
consultation with the workers' and
employers' organizations con-
cemed, authorize employment or
work as from the age of 16 on
condition that the health, safety
and morals of the children con-
cemed are fully protected, and that
the children have received ade-
quate specific instruction or voca-
tional training in the relevant
branch of activity.
la övergrepp,
b) arbete under jord, under vat-
ten, på farlig höjd eller i trånga
utrymmen,
c) arbete med farliga maskiner,
utrustning och redskap eller som
innebär hantering eller transport av
tungt gods,
d) arbete i osund miljö som ex-
empelvis kan utsätta bam för farli-
ga ämnen, agenser eller processer,
eller temperaturer, ljudnivåer eller
vibrationer som kan vara skadliga
för deras hälsa,
e) arbete under särskilt svåra
förhållanden såsom arbete under
lång tid, nattarbete eller arbete där
bam på ett oskäligt sätt måste hålla
sig inom arbetsgivarens lokaler.
4. För de typer av arbete som
avses i artikel 3 d i konventionen
och punkt 3 ovan kan den natio-
nella lagstiftningen eller vederbö-
rande myndighet efter samråd med
berörda arbetsgivar- och arbetsta-
garorganisationer medge att bam
från 16 års ålder far ta anställning
eller arbete, under förutsättning att
deras hälsa, säkerhet och moral är
fullständigt skyddade och att de
erhåller fullgod, särskild instruk-
tion eller yrkesutbildning i verk-
samhetsgrenen i fråga.
Prop. 2000/01:93
Bilaga 5
III. IMPLEMENTATION
5. (1) Detailed information and
statistical data on the nature and
extent of child labour should be
compiled and kept up to date to
serve as a basis for determining
priorities for national action for
the abolition of child labour, in
particular for the prohibition and
elimination of its worst forms as a
matter of urgency.
(2) As far as possible, such in-
III. GENOMFÖRANDE
5.1 Detaljerade uppgifter och stati-
stik om beskaffenheten och om-
fattningen av barnarbete bör sam-
manställas och hållas aktualiserade
för att ligga till grund för faststäl-
lande av prioriteter för nationella
åtgärder som syftar till att avskaffa
barnarbete, särskilt till att förbjuda
och avskaffa dess värsta former, i
brådskande ordning.
5.2 Så långt som möjligt bör
4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 93
formation and statistical data sho-
uld inelude data disaggregated by
sex, age group, occupation, branch
of economic activity, status in
employment, school attendance
and geographical location. The
importance of an effeetive system
of birth registration, ineluding the
issuing of birth certificates, should
bc taken into account.
(3) Relevant data conceming vi-
olations of national provisions for
the prohibition and elimination of
the worst forms of child labour
should bc compilcd and kept up to
date.
6. The compilation and Process-
ing of the information and data
referred to in Paragraph 5 above
should be carried out with due re-
gard for the right to privacy.
7. The information compiled
under Paragraph 5 above should
be communicated to the Intema-
tional Labour Office on a regular
basis.
8. Members should establish or
designate appropriate national
mechanisms to monitor the im-
plemcntation of national provi-
sions for the prohibition and
elimination of the worst forms of
child labour, after consultation
with employers' and workers' or-
ganizations.
9. Members should ensure that
the competent authorities which
have responsibilities for imple-
menting national provisions for the
prohibition and elimination of the
worst forms of child labour coop-
erate with each other and coordi-
nate their activities.
10. National laws or regulations
or the competent authority should
determine the persons to be held
responsible in the event of non-
compliancc with national provi-
sions for the prohibition and eli-
mination of the worst forms of
child labour.
uppgifterna och statistiken vara
uppdelade med avseende på kön,
åldersgrupp, yrke, ekonomisk
verksamhetsgren, anställnings-
form, deltagande i skolundervis-
ning samt geografisk ort. Betydel-
sen av ett effektivt födelseregister
som också täcker utfärdande av
födelsebevis bör tas i beaktande.
5.3 Relevanta uppgifter om brott
mot nationella bestämmelser som
syftar till att förbjuda och avskaffa
de värsta formerna av barnarbete
bör sammanställas och hållas ak-
tualiserade.
6. Sammanställning och behand-
ling av uppgifter och data enligt
punkt 5 bör utföras med vederbör-
ligt beaktande av rätten till skydd
för privatlivet.
7. Uppgifter som sammanställts
enligt punkt 5 bör regelbundet
meddelas Internationella arbetsby-
rån.
8. Medlemsstaterna bör inrätta
eller utse lämpliga nationella me-
kanismer för att övervaka införan-
det av nationella bestämmelser
som syftar till att förbjuda och av-
skaffa de värsta formerna av barn-
arbete efter samråd med arbetsgi-
var- och arbetstagarorganisationer.
9. Medlemsstaterna bör säker-
ställa att de behöriga myndigheter
som är ansvariga för att genomföra
de nationella bestämmelserna som
syftar till att förbjuda och avskaffa
de värsta formerna av barnarbete
samarbetar med varandra och
samordnar sina verksamheter.
10. Den nationella lagstiftningen
eller den behöriga myndigheten
bör fastställa vem som skall ställas
till ansvar om nationella bestäm-
melser om förbud mot och avskaf-
fande av de värsta formerna av
barnarbete inte efterlevs.
Prop. 2000/01:93
Bilaga 5
11.1 den utsträckning det är fÖr-
74
11. Members should, in so far as
it is compatible with national law,
cooperate with intemational ef-
forts aimed at the prohibition and
elimination of the worst forms of
child labour as a matter of urgency
by:
(a) gathering and exchanging in-
formation conceming criminal of-
fences, including those involving
intemational networks;
(b) detecting and prosecuting
those involved in the sale and traf-
ficking of children, or in the use,
procuring or offering of children
for illicit activities, for prostitu-
tion, for the production of pomog-
raphy or for pomographic per-
form ances;
(c) registering perpetrators of
such offences.
12. Members should provide
that the following worst forms of
child labour are criminal offences:
(a) all forms of slavery or prac-
tices similar to slavery, such as the
sale and trafficking of children,
debt bondage and serfdom and
forced or compulsory labour, in-
cluding forced or compulsory re-
cruitment of children for use in
armed conflict;
(b) the use, procuring or offer-
ing of a child for prostitution, for
the production of pomography or
for pomographic performances;
and
(c) the use, procuring or offering
of a child for illicit activities, in
particular for the production and
trafficking of drugs as defined in
the relevant intemational treaties,
or for activities which involve the
unlawful carrying or use of fire-
arms or other weapons.
13. Members should ensure that
penalties including, where appro-
priate, criminal penalties are ap-
plied for violations of the national
enligt med nationell lagstiftning
bör medlemsstaterna delta i de in-
ternationella strävanden som syftar
till att förbjuda och avskaffa de
värsta formerna av barnarbete i
brådskande ordning genom
a) att inhämta och utbyta uppgif-
ter om brott mot allmän lag inne-
fattande brott vari internationella
ligor medverkar,
b) att efterspana och lagfora per-
soner som medverkar i handel med
bam, utnyttjande, rekrytering eller
utbjudande av bam for olaglig
verksamhet, prostitution, fram-
ställning av pornografi eller med-
verkan i pornografiska framträ-
danden,
c) att registrera personer som
gör sig skyldiga till sådana brott.
12. Medlemsstaterna bör tillse
att nedan angivna värsta former av
barnarbete utgör brott mot allmän
lag:
a) Alla former av slaveri och
med slaveri jämförbara bruk och
sedvänjor såsom handel med bam,
träldom för skuld, livegenskap och
tvångsarbete, inklusive rekrytering
med våld eller tvång av bam för
utnyttjande i väpnade konflikter.
b) Utnyttjande, rekrytering och
utbjudande av bam för prostitu-
tion, produktion av pornografiska
framställningar eller pornografiska
framträdanden.
c) Utnyttjande, rekrytering och
utbjudande av bam för olaglig
verksamhet, särskilt för framställ-
ning av och handel med narkotiska
preparat som de definieras i rele-
vanta internationella fördrag eller
för verksamhet som innefattar
olagligt innehav eller användning
av eldvapen och andra vapen.
13. Medlemsstaterna bör tillse
att påföljder, i förekommande fall
även brottspåföljder, utmäts för
brott mot nationella bestämmelser
som syftar till att förbjuda och av-
Prop. 2000/01:93
Bilaga 5
75
provisions for the prohibition and
elimination of any type of work
referred to in Article 3(d) of the
Convention.
14. Members should also pro-
vide as a matter of urgency for
other criminal, civil or administra-
tive remedies, where appropriate,
to ensure the effeetive enforce-
ment of national provisions for the
prohibition and elimination of the
worst forms of child labour, such
as special supervision of enter-
prises which have used the worst
forms of child labour, and, in cases
of persistent violation, considera-
tion of temporary or permanent
revoking of permits to operate.
15. Other measures aimed at the
prohibition and elimination of the
worst forms of child labour might
inelude the following:
(a) informing, sensitizing and
mobilizing the general public, in-
cluding national and local political
leaders, parliamentarians and the
judiciary;
(b) involving and training em-
ployers' and workers' organiza-
tions and civic organizations;
(c) providing appropriate train-
ing for the govemment officials
concemed, especially inspectors
and law enforcement officials, and
for other relevant professionals;
(d) providing for the prosecution
in their own country of the Mem-
ber's nationals who commit of-
fences under its national provi-
sions for the prohibition and im-
mediate elimination of the worst
forms of child labour even when
these offences are committed in
another country;
(e) simplifying legal and admin-
istrative procedures and ensuring
that they are appropriate and
skaffa allt slags arbete som avses i
artikel 3 d i konventionen.
14. Medlemsstaterna bör också i
brådskande ordning där så är
lämpligt införa andra staffrättsliga,
civilrättsliga eller administrativa
påföljder för att effektivt säkerstäl-
la att de nationella bestämmelser
som syftar till att förbjuda och av-
skaffa de värsta formerna av barn-
arbete efterlevs, såsom särskild
övervakning av företag som har
utnyttjat de värsta formerna av
barnarbete, och vid upprepade
överträdelser överväga att tempo-
rärt eller slutgiltigt dra in deras
näringstillstånd.
15. Övriga åtgärder som syftar
till att förbjuda och avskaffa de
värsta formerna av barnarbete
skulle kunna innefatta
a) att informera, medvetandegö-
ra och mobilisera den allmänna
opinionen, däribland politiska le-
dare på det nationella och det loka-
la planet, parlamentsledamöter
samt rättsliga myndigheter,
b) att engagera och utbilda ar-
betsgivar- och arbetstagarorganisa-
tioner samt medborgarsamfällighe-
ter,
c) att tillhandahålla lämplig ut-
bildning för berörda offentliga
tjänstemän, särskilt tillsynsmän
och tjänstemän i rättsvårdande in-
stanser, samt för andra relevanta
yrkeskategorier,
d) möjliggöra att i det egna lan-
det lagföra medlemsstatens med-
borgare som begår brott mot dess
nationella bestämmelser som syf-
tar till att förbjuda och omedelbart
avskaffa de värsta formerna av
barnarbete, även i de fall dessa
brott begås i ett annat land,
e) att underlätta de rättsliga och
administrativa förfarandena och
tillse att de är lämpliga och snab-
ba,
Prop. 2000/01:93
Bilaga 5
76
prompt;
(f) encouraging the development
of policies by undertakings to
promote the aims of the Conven-
tion;
(g) monitoring and giving pub-
licity to best practices on the
elimination of child labour;
(h) giving publicity to legal or
other provisions on child labour in
the different languages or dialects;
(i) establishing special com-
plaints procedures and making
provisions to protect from dis-
crimination and reprisals those
who legitimately expose violations
of the provisions of the Conven-
tion, as well as establishing
helplines or points of contact and
ombudspersons;
(j) adopting appropriate meas-
ures to improve the educational
infrastructure and the training of
teachers to meet the needs of boys
and girls;
(k) as far as possible, taking into
account in national programmes of
action:
(i) the need for job creation and
vocational training for the parents
and adults in the families of chil-
dren working in the conditions co-
vered by the Convention; and
(ii) the need for sensitizing par-
ents to the problem of children
working in such conditions.
16. Enhanced intemational co-
operation and/or assistance among
Members for the prohibition and
effeetive elimination of the worst
forms of child labour should com-
plement national efforts and may,
as appropriate, be developed and
implemented in consultation with
employers' and workers' organiza-
tions. Such intemational coopera-
tion and/or assistance should in-
elude:
f) att uppmuntra företag att ut-
veckla en policy för att främja
konventionens syften,
g) att övervaka och sprida kun-
skap om de bästa sätten att avskaf-
fa barnarbete,
h) att sprida kunskap om rättsli-
ga och andra bestämmelser om
barnarbete på olika språk och dia-
lekter,
i) att inrätta särskilda klago-
målsförfaranden och vidta åtgärder
för att skydda personer som på
goda grunder påtalar överträdelser
av konventionens bestämmelser
mot diskriminering och repressali-
er samt införa snabbrapporte-
ringsmöjligheter eller hjälp- och
kontaktcentraler och ombudsmän,
j) att vidta lämpliga åtgärder för
att förbättra infrastrukturen i fråga
om undervisning och nödvändig
lärarutbildning för att tillgodose
pojkars och flickors behov,
k) att i möjlig utsträckning i na-
tionella handlingsprogram beakta
(i) behovet att skapa arbetstill-
fällen och ge yrkesutbildning till
föräldrar och vuxna som ingår i de
barns familjer som arbetar under
förhållanden som täcks av konven-
tionen,
(ii) behovet att göra föräldrarna
medvetna om de problem som mö-
ter bam som arbetar under sådana
förhållanden.
16. Ett förstärkt internationellt
samarbete och/eller ett ökat bi-
stånd medlemsstaterna emellan
som syftar till att förbjuda och av-
skaffa de värsta formerna av barn-
arbete bör komplettera de nationel-
la strävandena och kan, där så är
lämpligt, utvecklas och genomfö-
ras i samråd med arbetsgivar- och
arbetstagarorganisationer. Detta
samarbete och/eller bistånd skulle
kunna innefatta
a) mobilisering av resurser för
Prop. 2000/01:93
Bilaga 5
77
(a) mobilizing resources for na-
tional or intemational pro-
grammes;
(b) mutual legal assistance;
(c) technical assistance includ-
ing the exchange of information;
(d) support for social and eco-
nomic development, poverty
eradication programmes and
universal education.
nationella och internationella pro-
gram,
b) ömsesidig rättshjälp,
c) tekniskt biträde, inbegripet
utbyte av information,
d) stöd för social och ekonomisk
utveckling, program för utrotning
av fattigdom samt allmän under-
visning.
Prop. 2000/01:93
Bilaga 5
78
ILO Declaration on Fundamental
Principles and Rights at Work
adopted by the Intemational La-
bour Conference at its Eighty-sixth
Session, Geneva, 18 June 1998
Whereas the ILO was founded
in the conviction that social justice
is essential to universal and lasting
peace;
Whereas economic growth is es-
sential but not sufficient to ensure
equity, social progress and the
eradication of poverty, confirming
the need for the ILO to promote
strong social policies, justice and
democratic institutions;
Whereas the ILO should, now
more than ever, draw upon all its
standard-setting, technical coop-
eration and research resources in
all its areas of competence, in par-
ticular employment, vocational
training and working conditions,
to ensure that, in the context of a
global strategy for economic and
social development, economic and
social policies are mutually rein-
forcing components in order to
create broad-based sustainable de-
velopment;
Whereas the ILO should give
special attention to the problems
of persons with special social ne-
eds, particularly the unemployed
and migrant workers, and mobilize
and encourage intemational, re-
gional and national efforts aimed
at resolving their problems, and
promote effeetive policies aimed
at job creation;
Whereas, in seeking to maintain
the link between social progress
and economic growth, the guaran-
tee of fundamental principles and
rights at work is of particular sig-
nificance in that it enables the per-
ILO:s deklaration om grundläg-
gande principer och rättigheter i
arbetslivet
antagen av Internationella arbets-
konferensen vid dess åttiosjätte
möte, Genéve den 18 juni 1998
Då ILO grundades utifrån över-
tygelsen om att social rättvisa är
av avgörande betydelse för univer-
sell och varaktig fred;
då ekonomisk tillväxt är nöd-
vändig men inte tillräcklig för att
säkerställa jämlikhet, sociala fram-
steg och utplånandet av fattigdom,
vilket bekräftar behovet av att ILO
främjar en stark socialt inriktad
politik, rättvisa och demokratiska
institutioner;
då ILO, nu mer än någonsin, bör
utnyttja alla sina resurser när det
gäller fastställande av normer,
tekniskt samarbete och forskning
inom alla sina kompetensområden,
i synnerhet sysselsättning, yrkes-
utbildning och arbetsvillkor, för att
säkerställa, inom ramen för en
global strategi för ekonomisk och
social utveckling, att ekonomisk
politik och socialpolitik är ömsesi-
digt förstärkande komponenter för
att skapa en hållbar utveckling på
bred basis;
då ILO bör ägna särskild upp-
märksamhet åt de problem som
personer med särskilda sociala be-
hov har, i synnerhet arbetslösa och
migrerande arbetstagare, och mo-
bilisera och stödja internationella,
regionala och nationella satsningar
•som syftar till att lösa deras pro-
blem, och främja en effektiv poli-
tik som syftar till att skapa arbets-
tillfällen;
då garantin för grundläggande
principer och rättigheter i arbetsli-
vet är av särskild betydelse för att
söka upprätthålla sambandet mel-
lan sociala framsteg och ekono-
misk tillväxt, eftersom den gör det
Prop. 2000/01:93
Bilaga 6
79
sons concemed to claim freely and
on the basis of equality of oppor-
tunity their fair share of the wealth
which they have helped to gener-
ate, and to achieve fully their hu-
man potential;
Whereas the ILO is the constitu-
tionally mandated intemational
organization and the competent
body to set and deal with intema-
tional labour standards, and cnjoys
universal support and acknowl-
edgement in promoting fundamen-
tal rights at work as the expression
of its constitutional principles;
Whereas it is urgent, in a situa-
tion of growing economic intcrde-
pendence, to reaffirm the immuta-
ble nature of the fundamental
principles and rights embodied in
the Constitution of the Organiza-
tion and to promote their universal
application;
The Intemational Labour Con-
ference,
1. Recalls:
(a) that in freely joining the
ILO, all Members have endorsed
the principles and rights set out in
its Constitution and in the Declara-
tion of Philadelphia, and have un-
dertaken to work towards attaining
the overall objectives of the Or-
ganization to the best of their re-
sources and fully in line with their
specific circumstances;
(b) that these principles and
rights have been expressed and
developcd in the form of specific
rights and obligations in Conven-
tions recognized as fundamental
both inside and outside the Or-
ganization.
2. Declares that all Members,
even if they have not ratified the
Conventions in question, have an
obligation, arising from the very
möjligt för de berörda personerna
att fritt och på jämlik grund kräva
sin skäliga andel av det välstånd,
som de har hjälpt till att skapa, och
att fullt ut förverkliga sin mänskli-
ga potential;
då ILO är den konstitutionellt
ansvariga internationella organisa-
tionen och det behöriga organet
för att fastställa och behandla in-
ternationella normer för arbetslivet
och åtnjuter universellt stöd och
erkännande för sitt arbete att främ-
ja grundläggande rättigheter i ar-
betslivet som ett uttryck för sina
stadgeenliga principer;
då det, i ett läge med växande
ömsesidigt ekonomiskt beroende,
är angeläget att åter bekräfta att de
grundläggande principer och rät-
tigheter som uttrycks i organisa-
tionens stadga är orubbliga samt
att främja deras universella till-
lämpning;
Prop. 2000/01:93
Bilaga 6
1. erinrar Internationella arbets-
konferensen om:
a) att genom att frivilligt ansluta
sig till ILO har samtliga medlems-
stater godkänt de principer och
rättigheter som är fastlagda i ILO:s
stadga och i Philadelphiadeklara-
tionen, och åtagit sig att arbeta för
att uppnå organisationens övergri-
pande mål efter bästa förmåga och
helt i linje med sina särskilda om-
ständigheter;
b) att dessa principer och rättig-
heter har kommit till uttryck och
utvecklats i form av tydligt angiv-
na rättigheter och förpliktelser i
konventioner som är erkända som
grundläggande både inom och
utom ILO.
2. förklarar konferensen att
samtliga medlemmar, även om de
inte har ratificerat konventionerna
ifråga, genom själva medlemska-
80
fact of membership in the Organi-
zation, to respect, to promote and
to realize, in good faith and in ac-
cordance with the Constitution, the
principles conceming the funda-
mental rights which are the subject
of those Conventions, namely:
(a) ffeedom of association and
the effeetive recognition of the
right to collective bargaining;
(b) the elimination of all forms
of forced or compulsory labour;
(c) the effeetive abolition of
child labour; and
(d) the elimination of discrimi-
nation in respect of employment
and occupation.
3. Recognizes the obligation on
the Organization to assist its
Members, in response to their es-
tablished and expressed needs, in
order to attain these objectives by
making full use of its constitu-
tional, operational and budgetary
resources, including by the mobi-
lization of extemal resources and
support, as well as by encouraging
other intemational organizations
with which the ILO has estab-
lished relations, pursuant to article
12 of its Constitution, to support
these efforts:
(a) by offering technical coop-
eration and advisory services to
promote the ratification and im-
plementation of the fundamental
Conventions;
(b) by assisting those Members
not yet in a position to ratify some
or all of these Conventions in their
efforts to respect, to promote and
to realize the principles conceming
fundamental rights which are the
subject of those Conventions; and
(c) by helping the Members in
their efforts to create a climate for
economic and social development.
pet i organisationen är förpliktade Prop. 2000/01:93
att respektera, främja och genom- Bilaga 6
föra, lojalt och i enlighet med
stadgan, principerna beträffande
de grundläggande rättigheter som
dessa konventioner behandlar,
nämligen:
a) föreningsfrihet och faktiskt
erkännande av rätten till kollektiv-
avtalsförhandlingar;
b) avskaffande av alla former av
tvångsarbete och obligatoriskt ar-
bete;
c) faktiskt avskaffande av barn-
arbete; samt
d) avskaffande av diskrimine-
ring vid anställning och yrkesut-
övning.
3. erkänner konferensen organi-
sationens åtagande att hjälpa sina
medlemmar, som svar på deras
konstaterade och uttalade behov, i
syfte att uppnå dessa mål såväl ge-
nom att till fullo utnyttja sina stad-
geenliga, operationella och budge-
tära resurser, inklusive genom att
mobilisera externa resurser och
stöd, som genom att uppmuntra
andra internationella organisatio-
ner med vilka ILO har upprättat
förbindelser, enligt artikel 12 i
stadgan, att stödja detta arbete:
a) genom att erbjuda tekniskt
samarbete och rådgivande tjänster
för att främja ratificering och ge-
nomförande av de grundläggande
konventionerna;
b) genom att bistå de medlem-
mar, som ännu inte är i stånd att
ratificera vissa eller alla dessa
konventioner, i deras ansträng-
ningar att respektera, att främja
och att genomföra de principer be-
träffande grundläggande rättighe-
ter som behandlas i dessa konven-
tioner; samt
c) genom att bistå medlemmarna
i deras arbete för att skapa ett kli-
mat för ekonomisk och social ut-
veckling.
4. Decides that, to give full ef-
fect to this Dcclaration, a promo-
tional follow-up, which is mean-
ingful and effeetive, shall be im-
plemented in accordance with the
measures specified in the annex
hereto, which shall be considered
as an integral part of this Declara-
tion.
5. Stresses that labour standards
should not be used for protcction-
ist trade purposes, and that nothing
in this Dcclaration and its follow-
up shall be invoked or otherwise
used for such purposes; in addi-
tion, the comparative advantage of
any country should in no way be
called into question by this Decla-
ration and its follow-up.
Annex
Follow-up to the Declaration
I. OVERALL PURPOSE
1. The aim of the follow-up de-
scribed below is to encourage the
efforts made by the Members of
the Organization to promote the
fundamental principles and rights
enshrined in the Constitution of
the ILO and the Declaration of
Philadclphia and reaffirmed in this
Declaration.
2. In line with this objective,
which is of a strictly promotional
nature, this follow-up will allow
the idcntification of areas in which
the assistance of the Organization
through its technical cooperation
activities may prove useful to its
Members to help them implement
these fundamental principles and
rights. It is not a substitute for the
established supervisory mecha-
nisms, nor shall it impede their
funetioning; consequently, specific
situations within the purview of
4. beslutar konferensen alt, for
att denna deklaration skall fä full
verkan, en uppföljning för att
främja den, som är meningsfull
och effektiv, skall genomföras i
enlighet med de åtgärder som spe-
cificeras i bilagan till deklaratio-
nen, vilken skall betraktas som en
integrerad del av deklarationen.
5. betonar konferensen att nor-
mer för arbetslivet inte bör använ-
das for protektionistiska handels-
ändamål, och att ingenting i denna
deklaration och dess uppföljning
skall åberopas eller på annat sätt
användas for sådana ändamål;
dessutom bör inget lands kompara-
tiva fördel på något sätt ifrågasät-
tas på grund av denna deklaration
och dess uppföljning.
Bilaga
Uppföljning av deklarationen
I. ÖVERGRIPANDE SYFTE
1. Syftet med den uppföljning som
beskrivs nedan är att stödja de an-
strängningar som organisationens
medlemmar gör för att främja de
grundläggande principer och rät-
tigheter som läggs fast i ILO:s
stadga och Philadelphiadeklaratio-
nen och som åter bekräftas i denna
deklaration.
2.1 linje med den målsättningen,
som är av strikt främjande karak-
tär, kommer denna uppföljning att
göra det möjligt att identifiera de
områden där bistånd som ILO till-
handahåller genom biståndsssa-
marbete kan visa sig vara till nytta
for medlemmarna genom att un-
derlätta for dem att genomföra
dessa grundläggande principer och
rättigheter. Den skall inte ersätta
etablerade övervakningsmekanis-
mer, och inte heller hindra dem;
följaktligen skall inte specifika si-
Prop. 2000/01:93
Bilaga 6
82
those mechanisms shall not be ex-
amined or re-examined within the
framework of this follow-up.
3. The two aspects of this fol-
low-up, described below, are ba-
sed on existing procedures: the
annual follow-up conceming non-
ratified fundamental Conventions
will entail merely some adaptation
of the present modalities of appli-
cation of article 19, paragraph 5(e)
of the Constitution; and the global
report will serve to obtain the best
results from the procedures carried
out pursuant to the Constitution.
tuationer inom dessa mekanismers
område utredas eller omprövas
inom ramen för denna uppföljning.
3. De två aspekter av denna upp-
följning som beskrivs nedan, byg-
ger på befintliga förfaranden: den
årliga uppföljningen av icke ratifi-
cerade grundläggande konventio-
ner kommer bara att medföra en
viss anpassning av nuvarande sätt
att tillämpa artikel 19, punkt 5(e) i
stadgan; och den globala rapporten
kommer att tjäna till att uppnå bäs-
ta möjliga resultat av de förfaran-
den som genomförs i enlighet med
stadgan.
Prop. 2000/01:93
Bilaga 6
II. ANNUAL FOLLOW-UP
CONCERNING NON-
RATIFIED FUNDMENTAL
CONVENTIONS
A. Purpose and scope
1. The purpose is to provide an
opportunity to review each year,
by means of simplified procedures
to replace the four-year review in-
troduced by the Goveming Body
in 1995, the efforts made in accor-
dance with the Declaration by
Members which have not yet rati-
fied all the fundamental Conven-
tions.
2. The follow-up will cover each
year the four areas of fundamental
principles and rights specified in
the Declaration.
B. Modalities
1. The follow-up will be based on
reports requested from Members
under article 19, paragraph 5(e) of
the Constitution. The report forms
will be drawn up so as to obtain
II. ÄRLIG UPPFÖLJNING BE-
TRÄFFANDE ICKE RATIFI-
CERADE GRUNDLÄGGANDE
KONVENTIONER
A. Syfte och omfattning
1. Syftet är att tillhandahålla en
möjlighet att varje år, med hjälp av
förenklade förfaranden som ersät-
ter den granskning vart fjärde år
som infördes av styrelsen 1995,
granska de ansträngningar som
görs i enlighet med deklarationen
av medlemmar som ännu inte rati-
ficerat samtliga grundläggande
konventioner.
2. Uppföljningen kommer varje
år att täcka de lyra områden för
grundläggande principer och rät-
tigheter som anges i deklarationen.
B. Uppfoljningsforfarande
1. Uppföljningen kommer att base-
ras på rapporter som medlemmar-
na enligt artikel 19, punkt 5(e) i
stadgan anmodas sända in. Rap-
porteringsformulären kommer att
utarbetas med sikte på att erhålla
information från regeringar, som
83
information from govemmcnts
which have not ratified one or
more of the fundamental Conven-
tions, on any changes which may
have taken place in their law and
practice, taking duc account of ar-
ticle 23 of the Constitution and
established practice.
2. These reports, as compiled by
the Office, will be reviewed by the
Goveming Body.
3. With a view to presenting an
introduction to the reports thus
compiled, drawing attention to any
aspects which might call for a
more in-depth discussion, the Of-
fice may call upon a group of ex-
perts appointed for this purpose by
the Goveming Body.
4. Adjustments to the Goveming
Body's existing procedures should
be examined to allow Members
which are not represented on the
Goveming Body to provide, in the
most appropriate way, clarifica-
tions which might prove necessary
or useful during Goveming Body
diseussions to supplement the in-
formation contained in their re-
ports.
inte har ratificerat en eller flera av Prop. 2000/01:93
de grundläggande konventionerna, Bilaga 6
om eventuella förändringar som
kan ha ägt rum i deras lagstiftning
och praxis, med vederbörlig hän-
syn tagen till artikel 23 i stadgan
och fastställd praxis.
2. Dessa rapporter, samman-
ställda av Internationella arbetsby-
rån, kommer att granskas av sty-
relsen.
3. I avsikt att lägga fram en in-
ledning till de rapporter som så-
lunda sammanställts, i vilken
uppmärksammas aspekter som kan
behöva en mer djupgående diskus-
sion, kan byrån kalla in en expert-
grupp som utsetts för detta ända-
mål av styrelsen.
4. Justeringar av styrelsens be-
fintliga förfaranden bör prövas för
att göra det möjligt för medlem-
mar som inte är företrädda i styrel-
sen att tillhandahålla, på lämpli-
gaste sätt, förklaringar som kan
visa sig nödvändiga eller nyttiga
under styrelsens överläggningar
för att komplettera den informa-
tion som återfinns i deras rappor-
ter.
III. GLOBAL RAPPORT
III. GLOBAL REPORT
A. Purpose and seope
1. The purpose of this report is to
provide a dynamic global pieture
relating to each category of fun-
damental principles and rights no-
ted during the preceding four-year
period, and to serve as a basis for
assessing the effeetiveness of the
assistance provided by the Organi-
zation, and for determining priori-
ties for the following period, in the
form of action plans for technical
cooperation designed in particular
A. Syfte och omfattning
1. Syftet med denna rapport är att
lämna en dynamisk global bild av
varje kategori av grundläggande
principer och rättigheter som har
observerats under föregående fy-
raårsperiod, samt att tjäna som
grund för att bedöma effektiviteten
i det bistånd som organisationen
tillhandahållit och för att fastställa
prioriteringar för kommande peri-
od, i form av handlingsplaner för
tekniskt samarbete utformade i
synnerhet för att mobilisera de in-
terna och externa resurser som är
84
particular to mobilize the intemal
and extemal resources necessary
to carry them out.
2. The report will cover, each
year, one of the four categories of
fundamental principles and rights
in tum.
nödvändiga för att genomföra Prop. 2000/01:93
dem. Bilaga 6
2. Rapporten kommer varje år i
tur och ordning att omfatta en av
de fyra kategorierna av grundläg-
gande principer och rättigheter.
B. Uppföljningsförfarande
B. Modalities
1. The report will be drawn up un-
der the responsibility of the Direc-
tor-General on the basis of official
information, or information gath-
ered and assessed in accordance
with established procedures. In the
case of States which have not rati-
fied the fundamental Conventions,
it will be based in particular on the
findings of the aforementioned an-
nual follow-up. In the case of
Members which have ratified the
Conventions concemed, the report
will be based in particular on re-
ports as dealt with pursuant to arti-
cle 22 of the Constitution.
2. This report will be submitted
to the Conference for tripartite
discussion as a report of the Direc-
tor-General. The Conference may
deal with this report separately
from reports under article 12 of its
Standing Orders, and may discuss
it during a sitting devoted entirely
to this report, or in any other ap-
propriate way. It will then be for
the Goveming Body, at an early
session, to draw conclusions from
this discussion conceming the pri-
orities and plans of action for
technical cooperation to be im-
plemented for the following four-
year period.
1. Rapporten kommer att utarbetas
under generaldirektörens ansvar på
grundval av officiell information,
eller information som samlats in
och bedömts i enlighet med fast-
lagda förfaranden. Då det gäller
stater som inte har ratificerat de
grundläggande konventionerna,
kommer den särskilt att baseras på
resultaten av den tidigare nämnda
årliga uppföljningen. Då det gäller
medlemsstater som har ratificerat
den aktuella konventionen, kom-
mer rapporten särskilt att baseras
på rapporter som behandlats enligt
artikel 22 i stadgan.
2. Denna rapport kommer att
överlämnas till Internationella ar-
betskonferensen för trepartisk dis-
kussion som en rapport från gene-
raldirektören. Konferensen kan
behandla denna rapport separat
från rapporter enligt artikel 12 i
arbetsordningen, och kan diskutera
den under en session som anslås
helt till denna rapport, eller be-
handla den på annat lämpligt sätt.
Det åligger sedan styrelsen att, un-
der ett av sina första möten, dra
slutsatser från denna diskussion
angående prioriteringar och hand-
lingsplaner för tekniskt samarbete
som skall genomföras under den
följande fyraårsperioden.
85
IV. IT IS UNDERSTOOD
THAT:
1. Proposals shall be made for
amcndments to the Standing Or-
ders of the Goveming Body and
the Conference which are required
to implement the preceding provi-
sions.
2. The Conference shall, in duc
course, review the operation of
this follow-up in the light of the
experience acquired to assess
whether it has adcquately fulfilled
the overall purpose articulated in
Part I.
IV. FÖRUTSÄTTNINGAR
1. Förslag skall läggas fram om
ändringar i styrelsens resp, konfe-
rensens arbetsordning vilka erford-
ras for att genomföra ovanstående
bestämmelser.
2. Konferensen skall, i
vederbörlig ordning, granska hur
denna uppföljning fungerar i ljuset
av vunna erfarenheter för att
bedöma huruvida den har uppfyllt
det övergripande syfte som
uttrycks i Del I.
Prop. 2000/01:93
Bilaga 6
86
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 mars 2001
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Thalén, Sahlin, Östros, Engqvist, Larsson, Lövdén, Bodström
Föredragande: statsrådet Sahlin
Prop. 2000/01:93
Regeringen beslutar proposition 2000/01:93 ILO:s konvention och re-
kommendation om de värsta formerna av barnarbete m.m.
87
Eländers Gotab 61192. Stockholm 2001