Prop.
2000/01:88
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 12 mars 2001
Lena Hjelm-Wallén
Thomas Bodström
(Justitiedepartementet)
Propositionen innehåller de förslag som är nödvändiga dels för att
ansvaret för sjöfartsregistret skall kunna flyttas över från Stockholms
tingsrätt till Sjöfartsverket, dels för att handläggningen av ärenden om
inskrivning av företagshypotek skall kunna flyttas från inskrivnings-
myndigheten i Malmö domsaga till Patent- och registreringsverket.
Förslaget innebär vidare en anpassning av regelverket till EG:s
dataskyddsdirektiv och personuppgiftslagen (1998:204).
Förslagen innebär i huvudsak följande. Motsvarigheten till det
nuvarande informationssystemet för fartygsregistren skall från rättslig
synpunkt utgöra ett enda register. Det skall benämnas fartygsregistret.
Registret skall bestå av olika delar; skeppsdelen, båtdelen och skepps-
byggnadsdelen. Det särskilda inskrivningsregistret enligt lagen om
företagshypotek skall även fortsättningsvis benämnas företagsinteck-
ningsregistret. Båda registren skall ha som ändamål att ge offentlighet åt
den information som ingår i registren. Registren skall vidare
tillhandahålla uppgifter för vissa i författning uppräknade verksamheter.
Patent- och registreringsverket och Sjöfartsverket skall vara person-
uppgiftsansvariga för respektive register. Förvaltningslagens förfarande-
regler skall tillämpas på handläggningen av ärenden om inskrivning
respektive registrering vid Patent- och registreringsverket respektive
Sjöfartsverket. Ett slutligt beslut i ett register- eller inskrivningsärende
skall överklagas till allmän domstol inom tre veckor från det att
underrättelse eller bevis om beslutet hölls tillgängligt för sökanden. Ett
överklagande får dock alltid ske fyra veckor från den inskrivningsdag då
beslutet meddelades. I övrigt anpassas reglerna om överklagande till vad
som gäller enligt ärendelagen.
1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 88
Prop. 2000/01:88
1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................4
2 Lagtext...............................................................................................5
2.1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken...................5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:605) om
registrering av båtbyggnadsförskott...................................6
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:377) om
registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m..............7
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om
stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.......................11
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:649) om
företagshypotek.................................................................15
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:650) om
införande av lagen (1984:649) om företagshypotek.........19
2.7 Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)..........20
3 Ärendet och dess beredning............................................................26
4 Bakgrund och gällande rätt.............................................................27
4.1 Allmänt.............................................................................27
4.2 Berörda register och informationssystem.........................28
4.3 EG:s dataskyddsdirektiv...................................................29
4.4 Regler för handläggningen av inskrivnings- och
registerärenden..................................................................31
4.5 Regler för överklagande....................................................31
4.6 Rättelse av registrerad uppgift och skadestånd.................33
5 Överväganden och förslag...............................................................34
5.1 Register- och integritetsfrågor..........................................34
5.1.1 Företagsintecknings- och fartygsregistren......34
5.1.2 Dispositionen av det nya regelverket.............36
5.1.3 Personuppgiftsansvaret...................................39
5.1.4 Registrens ändamål.........................................39
5.1.5 Registrens innehåll.........................................41
5.1.6 Begränsningar för användningen av
personuppgifter i registren..............................42
5.2 Allmänna förfaranderegler....................................... 43
5.3 Regler för överklagande....................................................46
5.4 Rättelse av registrerad uppgift och skadestånd.................51
5.5 Stämpelskattefrågor..........................................................53
5.6 Avgifter.............................................................................54
6 Ikraftträdande m.m..........................................................................56
6.1 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.....................56
6.2 Genomförande och ekonomiska konsekvenser................56
7 Författningskommentar...................................................................57
7.1 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken..............57
7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:605) om
registrering av båtbyggnadsförskott.................................57
7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:377) om
registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m............58
7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om
stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.......................60
7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:649) om
företagshypotek.................................................................62
7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:650) om
införande av lagen (1984:649) om företagshypotek.........65
7.7 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)........65
Bilaga 1 Sammanfattning av Domstolsverkets rapport Inskrivning av
företagsinteckningar - förslag till framtida organisation, DV
rapport 1997:7.......................................................................68
Bilaga 2 Lagförslaget i Domstolsverkets rapport Inskrivning av
företagsinteckningar - förslag till framtida organisation, DV
rapport 1997:7.......................................................................69
Bilaga 3 Sammanfattning av Domstolsverkets rapport Sjöfartsregistret
- förslag till framtida organisation, DV rapport 1998:1........72
Bilaga 4 Lagförslaget i Domstolsverkets rapport Sjöfartsregistret -
förslag till framtida organisation, DV rapport 1998:1...........73
Bilaga 5 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över
Domstolsverkets rapport Inskrivning av företagsinteckningar
- förslag till framtida organisation, DV rapport 1997:7........76
Bilaga 6 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över
Domstolsverkets rapport Sjöfartsregistret - förslag till
framtida organisation, DV rapport 1998:1 ............................77
Bilaga 7 Sammanfattning av Promemoria angående inskrivning enligt
lagen (1984:649) om företagshypotek och
sjöfartsregisterärenden...........................................................78
Bilaga 8 Lagförslagen i Promemoria angående inskrivning enligt
lagen (1984:649) om företagshypotek och
sjöfartsregisterärenden...........................................................79
Bilaga 9 Lagförslagen i Promemoria angående inskrivning enligt
lagen (1984:649) om företagshypotek och
sjöfartsregisterärenden...........................................................94
Bilaga 10 Lagrådsremissens lagförslag...............................................109
Bilaga 11 Lagrådets yttrande...............................................................129
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 mars 2001.........134
Rättsdatablad.............. 135
Prop. 2000/01:88
Prop. 2000/01:88
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i utsökningsbalken,
2. lag om ändring i lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnads-
förskolt,
3. lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar för
yrkesmässig sjöfart m.m.,
4. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskriv-
ningsmyndigheter,
5. lag om ändring i lagen (1984:649) om företagshypotek,
6. lag om ändring i lagen (1984:650) om införande av lagen
(1984:649) om företagshypotek,
7. lag om ändring i sjölagen (1994:1009).
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken
dels att i 1 kap. 8 § orden ”skepps- eller lufifartygsregistret” skall bytas
ut mot ”fartygsregistrets skeppsdel eller luftfartygsregistret”,
dels att i 1 kap. 9 § och 10 kap. 1 § ordet ”skeppsregistret” skall bytas
ut mot ”fartygsregistrets skeppsdel”,
dels att i 1 kap. 9 § ordet ”skeppsbyggnadsregistret” skall bytas ut mot
”fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel”.
Prop. 2000/01:88
Denna lag träder i kraft den 1 december 2001.
Härigenom föreskrivs att lagen (1975:605) om registrering av
båtbyggnadsförskott1 skall ha följande lydelse.
Prop. 2000/01:88
Nuvarande lydelse
Den som har beställt båt och
lämnat eller utföst sig att lämna
tillverkaren förskott av pengar
eller byggnadsämnen får låta
registrera ett därom upprättat
skriftligt avtal hos Stockholms
tingsrätt. Därefter har han för-
månsrätt enligt 4 § förmånsrättsla-
gen (1970:979) i byggnadsämnena
och vad som för hans räkning
tillverkats med förskottet.
Föreslagen lydelse
Den som har beställt båt och
lämnat eller utföst sig att lämna
tillverkaren förskott av pengar
eller byggnadsämnen får låta
registrera ett därom upprättat
skriftligt avtal hos Sjöfartsverket.
Därefter har han förmånsrätt enligt
4 § förmånsrättslagcn (1970:979) i
byggnadsämnena och vad som för
hans räkning tillverkats med för-
skottet.
Regeringen meddelar föreskrif-
ter om registrering enligt denna
lag.
Regeringen får meddela före-
skrifter om avgifter för registre-
ring enligt denna lag.
Vid överklagande av beslut
enligt denna lag tillämpas bestäm-
melserna i 14 och 14 a §§ lagen
(1979:377) om registrering av
båtar for yrkesmässig sjöfart m.m.
Denna lag träder i kraft den 1 december 2001.
1 Senaste lydelse 1996:255.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:377) om registrering av
båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.1
dels att i rubriken före 10 § samt i 12 och 13 §§ ordet ”båtregister-
ärende” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”båtregistreringsären-
de” i motsvarande form,
dels att i 3-5 a, 7 och 11 §§ samt i övergångsbestämmelserna ordet
”båtregistret” skall bytas ut mot ”fartygsregistrets båtdel”,
dels att i övergångsbestämmelserna ordet ”skeppsregistret” skall bytas
ut mot ”fartygsregistrets skeppsdel”,
dels att i 13 § ordet ”registret” skall bytas ut mot ”fartygsregistrets
båtdel”,
dels att 1, 6, 10, 14 och 15 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 14 a och 14 b §§, av
följande lydelse.
Prop. 2000/01:88
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Registrering enligt denna lag
sker i det båtregister som avses i 1
kap. 2 § andra stycket sjölagen
(1994:1009).
Båtregisterärenden är ärenden
om
1. registrering eller avregistre-
ring av båt,
2. anteckning av båtförvärv,
3. annan införing i båtregistret,
som sker på grund av föreskrift i
lag eller annan författning.
Registrering enligt denna lag
sker i båtdelen i det fartygsregister
som avses i 1 kap. 2 § andra
stycket sjölagen (1994:1009).
Båtregistreringsärenden är ären-
den om
1. registrering eller avregistre-
ring av båt,
2. anteckning av båtförvärv,
3. annan införing i fartygsregist-
rets båtdel, som sker på grund av
föreskrift i en lag eller annan för-
fattning.
Ägare av båt, som är registre-
ringspliktig men ej införd i
båtregistret, skall skriftligen inom
en månad från det båten blev
registreringspliktig i hans hand
anmäla båten för registrering.
6§ ..
Ägare av en båt som är registre-
ringspliktig men inte införd i far-
tygsregistrets båtdel, skall skriftli-
gen inom en månad från det att
båten blev registreringspliktig i
hans hand anmäla båten för
registrering.
1 Senaste lydelse av
3 § 1994:1021
4 § 1997:267
5 § 1997:267
5a § 1997:267
7 § 1997:267.
2 Senaste lydelse 1994:1021.
Den som har förvärvat regist-
rerad båt skall skriftligen inom en
månad från förvärvet anmäla detta
för anteckning i båtregistret. Den
som anmäler båt för registrering
anses därmed också anmäla sitt
förvärv för anteckning i registret.
Dödsbo är inte skyldigt att anmäla
förvärv av båt från den avlidne.
Fullgörs ej skyldighet att
anmäla båt för registrering eller
att anmäla båtförvärv för anteck-
ning i båtregistret får registermyn-
digheten förelägga den försumlige
att fullgöra skyldigheten. I före-
läggande får vite sättas ut. Fråga
om utdömande av vitet prövas av
registermyndigheten.
För behandlingen av båtregis-
terärenden gäller bestämmelserna
om tvistemål i tillämpliga delar i
den mån ej annat följer av denna
lag. Regeringen meddelar
närmare föreskrifter om för-
farandet i båtregisterärenden och
får därvid föreskriva skyldighet för
enskild att till registermyndigheten
anmäla förhållande som myndig-
heten behöver känna till för
ändamålsenlig registerföring.
Den som har förvärvat regist-
rerad båt skall skriftligen inom en
månad från förvärvet anmäla detta
för anteckning i fartygsregistrets
båtdel. Den som anmäler båt för
registrering anses därmed också
anmäla sitt förvärv för anteckning i
registret. Dödsbo är inte skyldigt
att anmäla förvärv av båt från den
avlidne.
Registermyndigheten får före-
lägga den som har försummat sin
anmälningsskyldighet enligt första
eller andra stycket att fullgöra
denna skyldighet. I ett föreläggan-
de får vite sättas ut. Fråga om
utdömande av vitet prövas av
registermyndigheten.
Prop. 2000/01:88
10 §
Vid behandlingen hos register-
myndigheten av båtregistrerings-
ärenden tillämpas inte bestämmel-
serna i 27 och 28 §§förvaltnings-
lagen (1986:223).
Regeringen meddelar närmare
föreskrifter om förfarandet i båt-
registreringsärenden och får där-
vid föreskriva skyldighet för
enskild att till registermyndigheten
anmäla förhållande som myndig-
heten behöver känna till för ända-
målsenlig registerföring.
Talan mot beslut i båtregister-
ärende förs i hovrätten. Besvärs-
tiden är tre veckor från den dag då
beslutet meddelades. Besvärs-
inlagan skall inges till register-
myndigheten.
14 §3
Ett beslut av registermyndig-
heten i ett båtregistreringsärende
får överklagas till Stockholms
tingsrätt av den som beslutet rör,
om det har gått honom eller henne
emot. Ett beslut som inte är slutligt
3 Senaste lydelse 1990:1074.
När slutligt beslut med anled-
ning av besvären har vunnit laga
kraft, görs anteckning i registret
om beslutets innehåll.
får överklagas endast i de fall som
avses i 37 § lagen (1996:242) om
domstolsärenden.
Vid överklagande tillämpas
lagen om domstolsärenden, om
inte annat följer av denna lag.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till hovrätten.
Prop. 2000/01:88
Jfr 14 § 2 st
74 a j'
Den som vill överklaga ett
beslut av registermyndigheten
skall göra det skriftligen. Skrivel-
sen skall ges in till registermyn-
digheten.
Om överklagandet avser ett
slutligt beslut, skall skrivelsen ha
kommit in till registermyndigheten
inom tre veckor från den dag en
underrättelse eller ett bevis om
beslutet hölls tillgängligt for
sökanden. Skrivelsen får dock
alltid ges in inom fyra veckor från
den dag då beslutet meddelades.
I fråga om klagotid för
överklagande av sådant beslut som
avses i 37 § lagen (1996:242) om
domstolsärenden tillämpas be-
stämmelserna i 38 § första och
andra styckena samma lag.
14b§
När ett slutligt beslut med
anledning av ett överklagande har
vunnit laga kraft, skall beslutets
innehåll antecknas i fartygs-
registrets båtdel.
Sjöfartsverket, kustbevakningen,
tullverket och polismyndighet
biträder registermyndigheten med
att vaka över att bestämmelser i
lag eller annan författning om
båtregistrering och båtidentifiering
efterlevs. De har för detta ändamål
tillträde till båt. De skall underrätta
registermyndigheten om försum-
15 §4
Kustbevakningen, Tullverket
och polismyndigheterna biträder
registermyndigheten med att vaka
över att bestämmelser i lag eller
annan författning om båtregistre-
ring och båtidentifiering följs. De
angivna myndigheterna har,
som registermyndigheten, för detta
ändamål rätt till tillträde till båt.
Senaste lydelse 1988:442.
melser att efterleva bcstämmel- De skall underrätta register- Prop. 2000/01:88
serna. myndigheten om försummelser att
följa bestämmelserna.
1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2001.
2. Vid överklagande av ett beslut som har meddelats före ikraft-
trädandet skall äldre bestämmelser tillämpas.
10
2.4
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter1
dels att i 21, 25 och 33 §§ ordet ”skeppsregistret” skall bytas ut mot
”fartygsregistrets skeppsdel” samt ordet ”skeppsbyggnadsregistret” skall
bytas ut mot ”fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel”,
dels att 38 och 39 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas fyra nya paragrafer, 38 a, 38 b, 39 a och
39 b §§, av följande lydelse.
Prop. 2000/01:88 .
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Inskrivningsmyndighetens beslut
enligt denna lag får överklagas hos
hovrätten av den skattskyldige och
av den myndighet som har
förordnats till granskningsmyndig-
het enligt 41 §. Skrivelsen skall
ges in till inskrivningsmyndig-
heten. Vid överklagande tillämpas
i övrigt bestämmelserna i rätte-
gångsbalken om överklagande av
tingsrätts beslut, om inte annat
följer av denna lag
Beslut om föreläggande enligt 28
§2
Beslut enligt denna lag av en in-
skrivningsmyndighet enligt 19 kap.
3 § jordabalken far överklagas hos
hovrätten av den skattskyldige och
av den myndighet som har
förordnats till granskningsmyndig-
het enligt 41 §. Skrivelsen skall
ges in till inskrivningsmyndig-
heten. Vid överklagande tillämpas
i övrigt bestämmelserna i rätte-
gångsbalken om överklagande av
tingsrätts beslut, om inte annat
följer av denna lag
får inte överklagas.
38a§
Beslut enligt denna lag av
inskrivningsmyndigheten enligt
4 kap. 2 § lagen (1984:649) om
företagshypotek för överklagas av
den skattskyldige och av den
myndighet som har förordnats till
granskningsmyndighet enligt 41 §
till den tingsrätt inom vars dom-
krets inskrivningsmyndigheten är
belägen. Skrivelsen skall ges in till
inskrivningsmyndigheten. Vid
överklagande tillämpas den klago-
tid som anges i 4 kap. 24 a § lagen
om företagshypotek. Vid hand-
läggningen i övrigt av ett
' Senaste lydelse av
25 § 1990:598
33 § 1998:1610.
2 Senaste lydelse 1994:1048.
11
överklagande tillämpas lagen Prop. 2000/01:88
(1996:242) om domstolsärenden.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till hovrätten.
Beslut om föreläggande enligt
28 § får inte överklagas.
38b§
Beslut enligt denna lag av regis-
termyndigheten enligt 3 § andra
stycket får överklagas till Stock-
holms tingsrätt av den skattskyl-
dige och av den myndighet som
har förordnats till gransknings-
myndighet enligt 41 §. Skrivelsen
skall ges in till registermyndig-
heten. Vid överklagande tillämpas
den klagotid som anges i 2 kap.
19 a § sjölagen (1994:1009). Vid
handläggningen i övrigt av ett
överklagande tillämpas lagen
(1996:242) om domstolsärenden.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till hovrätten.
Beslut om föreläggande enligt
28 § får inte överklagas.
Ett beslut som innefattar
prövning av en fråga om
fastställande eller återvinning av
skatt får överklagas inom tre år
från dagen för beslutet. Har en part
överklagat beslutet och vill även
motparten överklaga, skall dennes
skrivelse ha kommit in till
hovrätten inom två månader från
det att delgivning som avses i 52
kap. 7 § rättegångsbalken har
skett. Hovrätten skall pröva frågan
om motpartens överklagande har
skett inom rätt tid.
39 §3
Ett beslut av en inskrivnings-
myndighet enligt 19 kap. 3 §
jordabalken som innefattar
prövning av en fråga om fast-
ställande eller återvinning av skatt
får överklagas inom tre år från
dagen för beslutet. Har en part
överklagat beslutet och vill även
motparten överklaga, skall dennes
skrivelse ha kommit in till
hovrätten inom två månader från
det att delgivning som avses i
52 kap. 7 § rättegångsbalken har
skett. Hovrätten skall pröva frågan
om motpartens överklagande har
skett inom rätt tid
Vid överklagande av ett beslut som avses i första stycket skall
hovrätten, om målet tas upp till prövning, alltid höra motparten.
3 Senaste lydelse 1994:1048.
12
Ett beslut av inskrivningsmyn-
digheten enligt 4 kap. 2 § lagen
(1984:649) om företagshypotek
som innefattar prövning av en
fråga om fastställande eller åter-
vinning av skatt får överklagas
inom tre år från dagen för
beslutet. Har en part överklagat
beslutet och vill även motparten
överklaga, skall dennes skrivelse
ha kommit in till den tingsrätt som
avses i 38 a § inom två månader
från det att tingsrätten har delgett
motparten ett föreläggande enligt
15 § lagen (1996:242) om dom-
stolsärenden att svara på över-
klagandet. Tingsrätten skall pröva
frågan om överklagandet har skett
inom rätt tid.
Vid överklagande av ett beslut
som avses i första stycket skall
tingsrätten, om ärendet tas upp till
prövning, alltid höra motparten.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till hovrätten.
39 b §
Ett beslut av registermyn-
digheten enligt 3 § andra stycket
som innefattar prövning av en
fråga om fastställande eller åter-
vinning av skatt får överklagas
inom tre år från dagen för
beslutet. Har en part överklagat
beslutet och vill även motparten
överklaga, skall dennes skrivelse
ha kommit in till Stockholms
tingsrätt inom två månader från
det att tingsrätten har delgett
motparten ett föreläggande enligt
15 § lagen (1996:242) om dom-
stolsärenden att svara på över-
klagandet. Tingsrätten skall pröva
frågan om överklagandet har skett
inom rätt tid.
Vid överklagande av ett beslut
som avses i första stycket skall
tingsrätten, om ärendet tas upp till
prövning, alltid höra motparten.
Prop. 2000/01:88
13
Prövningstillstånd krävs vid Prop. 2000/01:88
överklagande till hovrätten.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 i fråga om 38, 38 a, 39 och
39 a §§ och i övrigt den 1 december 2001.
2. Vid överklagande av ett beslut som har meddelats före ikraft-
trädandet skall äldre bestämmelser tillämpas.
14
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:649) om företagshypotek
dels att 4 kap. 1-3, 9, 10, 22 och 24 §§ samt 5 kap. 1 § skall ha
följande lydelse,
dels att det i 4 kap. skall införas två nya paragrafer, 24 a och 24 b §§,
av följande lydelse.
Prop. 2000/01:88
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Inskrivning enligt denna lag sker För inskrivning enligt denna lag
i ett särskilt inskrivningsregister skall med hjälp av automatiserad
(foretagsinteckningsregistret). behandling föras ett register,
Detta förs med hjälp av automatisk benämnt företagsinteckningsregist-
databehandling. ret. Detta skall ge offentlighet åt
den information som ingår i
registret.
Regeringen meddelar föreskrifter
om företagsinteckningsregistrets
innehåll, närmare ändamål och
behandling av uppgifter samt om
personuppgiftsansvar enligt per-
sonuppgiftslagen (1998:204).
Regeringen får meddela före-
skrifter om expeditionsavgifter för
bevis om inskrivningsåtgärd.
2§
Ärenden om företagsinteckning eller annan införing i företags-
inteckningsregistret på grund av föreskrift i denna lag eller annan
författning (inskrivningsärenden) handläggs av en för landet gemensam
inskrivningsmyndighet. Regeringen bestämmer vilken myndighet som
skall vara inskrivningsmyndighet.
Inskrivningsmyndigheten före-
stås av en inskrivningsdomare som
skall vara lagfaren.
För behandlingen av inskriv-
ningsärenden gäller bestämmelser-
na om tvistemål i rättegångsbalken
i tillämpliga delar, i den mån inte
något annat följer av denna lag.
Ansökningar och anmälningar
skriftliga.
3§
Vid behandlingen hos inskriv-
ningsmyndigheten av inskrivnings-
ärenden tillämpas inte bestäm-
melserna i 10 § andra stycket,
27 och 28 §§ förvaltningslagen
(1986:223).
i inskrivningsärenden skall vara
15
Om ett inskrivningsärende enligt
beslut av högre rätt skall tas upp
till ny handläggning av inskriv-
ningsmyndigheten, skall det ske
utan dröjsmål efter det att beslutet
har kommit myndigheten till
handa.
9§
Om ett inskrivningsärende enligt
beslut av domstol skall tas upp till
ny handläggning av inskrivnings-
myndigheten, skall det ske utan
dröjsmål efter det att beslutet har
kommit myndigheten till handa.
Prop. 2000/01:88
En ansökan om företags-
inteckning skall göras av närings-
idkaren. Ansökningen skall inne-
hålla uppgift om det belopp i
svenskt mynt på vilket inteck-
ningen skall lyda. Om inteckning-
en skall begränsas enligt 3 kap. 1 §
andra stycket, skall den avsedda
begränsningen anges i ansökning-
en.
Sökanden skall lämna styrkt
uppgift om namn och person- eller
organisationsnummer. Är sökan-
den ett dödsbo skall den avlidnes
personnummer anges.
10 §
En ansökan om företagsinteck-
ning skall göras av näringsidkaren.
Ansökan skall innehålla uppgift
om det belopp i svenska kronor för
vilket inteckningen skall gälla.
Om inteckningen skall begränsas
enligt 3 kap. 1 § andra stycket,
skall den avsedda begränsningen
anges i ansökan.
Sökanden skall lämna styrkt
uppgift om namn eller firma och
person- eller organisations-
nummer. Om uppgifterna redan
finns registrerade hos inskriv-
ningsmyndigheten, behöver sökan-
den inte styrka dessa. Är sökanden
ett dödsbo skall den avlidnes
personnummer anges.
22 §‘
En införing i företagsinteckningsregistret skall rättas, om införingen
innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av inskrivningsmyndig-
hetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende eller till
följd av något tekniskt fel. Det inbördes företrädet mellan inteckningar
som berörs av en rättelse skall bestämmas efter vad som är skäligt, om
rättelsen kan skada näringsidkaren eller någon innehavare av företags-
hypoteksbrev.
Tillfälle att yttra sig skall
lämnas den vars rätt berörs, om
han är känd, samt den myndighet
som avses i 5 kap. 3 §.
Innan rättelse sker, skall
inskrivningsmyndigheten ge den
som berörs av åtgärden, om han
eller hon är känd, tillfälle att yttra
sig. Även den myndighet som
avses i 5 kap. 3 § skall ges tillfälle
att yttra sig. Något yttrande
behöver dock inte inhämtas, om
det är uppenbart obehövligt.
En anteckning om ärendet skall göras i registret, om inte beslut med-
delas samma dag som ärendet har tagits upp.
1 Senaste lydelse 1990:455.
16
Denna paragraf gäller i stället Prop. 2000/01:88
för 28 § personuppgiftslagen
(1998:204).
Ett beslut i inskrivningsärende
får överklagas hos hovrätten.
Skrivelsen skall ges in till inskriv-
ningsmyndigheten.
Klagotiden i fråga om slutligt
beslut är fyra veckor från den
inskrivningsdag till vilken beslutet
är att hänföra. Vid överklagande
tillämpas i övrigt bestämmelserna
i rättegångsbalken om överklagan-
de av tingsrätts beslut.
Ett överklagande av ett beslut
som har förts in i företagsinteck-
ningsregistret, skall antecknas
där. När det slutliga beslutet med
anledning av överklagandet har
vunnit laga kraft, skall beslutets
innehåll antecknas.
§2
Ett beslut av inskrivnings-
myndigheten i ett inskrivnings-
ärende får överklagas till tings-
rätten av den som beslutet rör, om
det har gått honom eller henne
emot. Ett beslut som inte är slutligt
får överklagas endast i de fall som
avses i 37 § lagen (1996:242) om
domstolsärenden. Behörig domstol
är den tingsrätt inom vars
domkrets inskrivningsmyndigheten
är belägen.
Vid överklagande tillämpas
lagen om domstolsärenden, om
inte annat följer av denna lag.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till hovrätten.
a§
Den som vill överklaga ett
beslut av inskrivningsmyndigheten
skall göra det skriftligen.
Skrivelsen skall ges in till
inskrivningsmyndigheten.
Om överklagandet avser ett
slutligt beslut, skall skrivelsen ha
kommit in till inskrivningsmyndig-
heten inom tre veckor från den dag
en underrättelse eller ett bevis om
beslutet hölls tillgängligt för
sökanden. Skrivelsen får dock
alltid ges in inom fyra veckor från
den inskrivningsdag då beslutet
meddelades.
Senaste lydelse 1994:1049.
17
|
I fråga om klagotid för över- Prop. 2000/01:88 24 b § | |
|
Jfr 24 § 3 st |
Om det överklagade beslutet har 5 kap. 1 § |
Om någon lider skada till följd av tekniskt fel i företagsintecknings-
rcgistret eller i någon anordning som hos inskrivningsmyndigheten eller
annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han rätt till ersätt-
ning av staten.
Ersättningen skall efter skälighet sättas ned eller helt falla bort, om den
skadelidande har medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning
underlåta att vidta åtgärd för att bevara sin rätt eller genom eget vållande
|
på annat sätt. |
Om personuppgifter i företags- |
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
2. Vid överklagande av ett beslut som har meddelats före ikraft-
trädandet skall äldre bestämmelser tillämpas.
18
Härigenom föreskrivs att 1 a §' lagen (1984:650) om införande av
lagen (1984:649) om företagshypotek skall upphöra att gälla vid
utgången av juni 2001.
Paragrafen skall dock alltjämt tillämpas på beslut som har meddelats
före den 1 juli 2001.
Senaste lydelse 1986:6.
19
Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1009)'
dels att i 1 kap. 6 §, 2 kap. 1-3, 5-7, 24 och 25 §§, 3 kap. 6, 14, 34 och
35 §§ samt 4 kap. 1 § ordet ”skeppsregistret” skall bytas ut mot
”fartygsregistrets skeppsdel”,
dels att i 2 kap. 1 och 3 §§ samt 3 kap. 35 § ordet
”skeppsbyggnadsregister” i olika böjningsformer skall bytas ut mot
”fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel” i motsvarande form,
dels att i 2 kap. 25 § orden ”det svenska skeppsbyggnadsregistret”
skall bytas ut mot ”det svenska fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel”,
dels att i 1 kap. 1 a och 8 §§ orden ”skepps- eller båtregister” i olika
böjningsformer skall bytas ut mot ”fartygsregistrets skepps- eller båtdel”
1 motsvarande form,
dels att i 2 kap. 13 och 28 §§, 3 kap. 24 och 33 §§ samt i 22 kap. 9 §
orden ”skepps- eller skeppsbyggnadsregistret” skall bytas ut mot
”fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel”,
dels att i 1 kap. 6 §, 2 kap. 1 och 5 §§ samt 7 § andra stycket ordet
”registret” skall bytas ut mot ”fartygsregistrets skeppsdel”,
dels att i 5 kap. 1 § orden ”det register” skall bytas ut mot ”den
registerdel”,
dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 15, 19 och 29 §§ samt 22 kap. 4 och 10 §§
skall ha följande lydelse,
dels att rubriken omedelbart före 1 kap. 2 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 2 a § samt
2 kap. 15 a, 19 a och 19 b §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 2000/01:88
Fartygsregistren Fartygsregistret
2§
Fartyg, vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en
största bredd av minst fyra meter, betecknas skepp. Annat fartyg kallas
båt.
Över svenska skepp förs ett
skeppsregister. Över vissa båtar
förs ett båtregister enligt bestäm-
melserna i lagen (1979:377) om
registrering av båtar för yrkes-
mässig sjöfört m.m. Över skepp
under byggnad i Sverige förs ett
skeppsbyggnadsregister.
Den myndighet som regeringen
bestämmer (registermyndigheten)
skall med hjälp av automatiserad
behandling föra ett register, be-
nämnt fartygsregistret, där infor-
mationen skall vara uppdelad i
1. en skeppsdel som innehåller
uppgifter om svenska skepp,
2. en båtdel som innehåller
1 Senaste lydelse av
1 kap. 1 a § 1997:266
2 kap. 1 § 1997:266
2 kap, 2 § 1997:266
2 kap. 6 § 1997:266
2 kap. 7 § 1997:266
2 kap. 25 § 1997:266.
20
uppgifter om båtar som registre- Prop. 2000/01:88
rats enligt lagen (1979:377) om
registrering av båtar för yrkes-
mässig sjöfart m.m.,
3. en skeppsbyggnadsdel som
innehåller uppgifter om skepp
under byggnad i Sverige.
Skeppsregistret, båtregistret och
skeppsbyggnadsregistret förs av
den myndighet som regeringen
bestämmer (registermyndigheten).
Registermyndigheten förestås av
en lagfaren inskrivningsdomare.
Efter regeringens förordnande får
registren föras med användning av
automatisk databehandling.
2a§
Fartygsregistret skall ge offent-
lighet åt den information som ingår
i registret.
Regeringen meddelar föreskrifter
om fartygsregistrets innehåll och
närmare ändamål och behandling
av uppgifter samt om person-
uppgiftsansvar enligt personupp-
giftslagen (1998:204).
Regeringen får meddela före-
skrifter om expeditionsavgifter för
bevis om registrerings- eller
inskrivningsåtgärd.
2 kap.
15 §
Registerärenden är ärenden om
1. registrering eller avregistrering av skepp eller skeppsbygge,
2. inskrivning av förvärv av skepp eller skeppsbygge,
3. inteckning i skepp eller skeppsbygge,
4. inskrivning av förbehåll om skeppsnamn, och
5. annan införing i skepps- eller
skeppsbyggnadsregistret som görs
på grund av föreskrift i en lag eller
annan författning.
5. annan införing i fartygsregist-
rets skepps- eller skeppsbygg-
nadsdel som görs på grund av
föreskrift i en lag eller annan
författning.
Registerärenden tas upp på inskrivningsdag. Sådan hålls till klockan
tolv varje måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag, som inte är
helgdag. Som helgdag anses även midsommarafton, julafton och
nyårsafton. En anmälan eller ansökan som kommer in efter klockan tolv
anses gjord följande inskrivningsdag.
För behandlingen av ett Regeringen eller den myndighet
registerärende gäller bestämmel- som regeringen bestämmer får
21
serna om tvistemål om inte annat
följer av denna lag. Regeringen
eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer får meddela
närmare föreskrifter om registre-
rings- och inskrivningsförfarandet
och får därvid föreskriva
skyldighet för ägare av skepp samt
tillverkare och ägare av registrerat
skeppsbygge att till registermyn-
digheten anmäla förhållanden som
myndigheten behöver känna till
för en ändamålsenlig register-
föring.
meddela närmare föreskrifter om
registrerings- och inskrivningsför-
farandet och får därvid föreskriva
skyldighet för ägare av skepp samt
tillverkare och ägare av registrerat
skeppsbygge att till registermyn-
digheten anmäla förhållanden som
myndigheten behöver känna till
för en ändamålsenlig register-
föring.
Prop. 2000/01:88
15 a §
Vid behandlingen hos register-
myndigheten av registerärenden
tillämpas inte bestämmelserna i
10 § andra stycket, 27 och 28 §§
förvaltningslagen (1986:223).
Beslut i registerärenden får
överklagas hos hovrätten. Skrivel-
sen skall ges in till register-
myndigheten.
Ett slutligt beslut skall överkla-
gas inom fyra veckor från den in-
skrivningsdag då beslutet fattades.
Vid överklagande tillämpas i
övrigt bestämmelserna i rätte-
gångsbalken om överklagande av
tingsrätts beslut.
Ett överklagande av ett beslut
som finns infört i registret skall
antecknas där. När ett slutligt
beslut med anledning av ett över-
klagande har vunnit laga kraft,
skall beslutets innehåll antecknas.
19 §
Ett beslut av registermyndig-
heten i ett registerärende får
överklagas till Stockholms tings-
rätt av den som beslutet rör, om
det har gått honom eller henne
emot. Ett beslut som inte är slutligt
för överklagas endast i de fall som
avses i 37 § lagen (1996:242) om
domstolsärenden.
Vid överklagande tillämpas
lagen om domstolsärenden, om
inte annat följer av denna lag.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till hovrätten.
Om ett registerärende enligt beslut av högre rätt skall tas upp till ny
handläggning av registermyndigheten, skall det ske utan dröjsmål efter
det att beslutet kommit till myndigheten.
22
Jfr 19 § 3 st
19a§
Den som vill överklaga ett
beslut av registermyndigheten
skall göra det skriftligen. Skrivel-
sen skall ges in till register-
myndigheten.
Om överklagandet avser ett
slutligt beslut, skall skrivelsen ha
kommit in till registermyndigheten
inom tre veckor från den dag en
underrättelse eller ett bevis om be-
slutet hölls tillgängligt för sökan-
den. Skrivelsen får dock alltid ges
in inom fyra veckor från den
inskrivningsdag då beslutet med-
delades.
I fråga om klagotid för över-
klagande av sådant beslut som
avses i 37 § lagen (1996:242) om
domstolsärenden tillämpas be-
stämmelserna i 38 § första och
andra styckena samma lag.
19 b §
Om det överklagade beslutet har
antecknats i fartygsregistret, skall
uppgift om överklagandet föras in
i registret. När det finns ett laga-
kraftvunnet beslut med anledning
av överklagandet, skall beslutets
innehåll antecknas i registret.
Prop. 2000/01:88
Om registermyndigheten finner
att en införing i skepps- eller
skeppsbyggnadsregistret innehål-
ler en uppenbar oriktighet till följd
av myndighetens eller någon
annans skrivfel eller liknande för-
biseende, skall införingen rättas.
Detta gäller också i fråga om en
uppenbar oriktighet i registret till
följd av tekniskt fel. Kan rättelse
bli till förfång för ägare eller för
innehavare av pantbrev på grund
av inteckning, skall det inbördes
företrädet mellan berörda förvärv
bestämmas efter vad som är
skäligt. Tillfälle att yttra sig skall
lämnas de parter som berörs, om
de är kända, samt den myndighet
29 §
Om registermyndigheten finner
att en införing i fartygsregistrets
skepps- eller skeppsbyggnadsdel
innehåller en uppenbar oriktighet
till följd av myndighetens eller
någon annans skrivfel eller lik-
nande förbiseende, skall införin-
gen rättas. Detta gäller också i
fråga om en uppenbar oriktighet i
nämnda registerdelar till följd av
tekniskt fel. Kan rättelse bli till
skada för ägare eller för inne-
havare av pantbrev på grund av
inteckning, skall det inbördes
företrädet mellan berörda förvärv
bestämmas efter vad som är
skäligt. Innan rättelse sker, skall
registermyndigheten ge den som
23
som avses i 22 kap. 6 §.
Beslut om rättelse skall med-
delas genom införing i registret.
Skälen för beslutet skall antecknas
i dagboken eller i akten. I stället
för bevis eller handling som har
utfärdats i enlighet med den
tidigare införingen, skall en ny
sådan handling utlärdas. Den
tidigare handlingen skall återkrä-
vas, göras obrukbar och behållas
av registermyndigheten. Den som
har handlingen är skyldig att ge in
den för detta ändamål. I ett
föreläggande att fullgöra en sådan
skyldighet får vite sättas ut.
berörs av åtgärden, om han eller
hon är känd, tillfälle att yttra sig.
Åven den myndighet som avses i
22 kap. 6 § skall ges tillfälle att
yttra sig. Något yttrande behöver
dock inte inhämtas, om det är
uppenbart obehövligt.
Beslut om rättelse skall med-
delas genom införing i fartygs-
registrets skepps- eller skepps-
byggnadsdel. Skälen för beslutet
skall antecknas i dagboken eller i
akten. I stället för bevis eller hand-
ling som har utfärdats i enlighet
med den tidigare införingen, skall
en ny sådan handling utfärdas.
Den tidigare handlingen skall
krävas tillbaka, göras obrukbar
och behållas av registermyndig-
heten. Den som har handlingen är
skyldig att ge in den för detta
ändamål. I ett föreläggande att
fullgöra en sådan skyldighet får
vite sättas ut.
Prop. 2000/01:88
Ett beslut om rättelse får överklagas även av den myndighet som avses
i 22 kap. 6 §.
Denna paragraf gäller i stället
för 28 § personuppgiftslagen
(1998:204) i fråga om personupp-
gifter i fartygsregistrets skepps-
eller skeppsbyggnadsdel.
4§
Kommer till följd av 2 kap. 10 § eller 3 kap. 9 § ett förvärv eller en
panträttsupplåtelse som avses där att gälla mot den rätte ägaren eller mot
någon till vars förmån rådighetsinskränkning gäller enligt de paragra-
ferna, har denne rätt till ersättning av staten för sin förlust på grund av
förvärvet eller upplåtelsen.
Om någon lider förlust till följd
av ett tekniskt fel i skepps- eller
skeppsbyggnadsregistret vid an-
vändning av automatisk data-
behandling eller i en anordning
som hos registermyndigheten eller
någon annan statlig myndighet är
ansluten till registret, har han rätt
till ersättning av staten.
Om någon lider förlust till följd
av ett tekniskt fel i fartygs-
registrets skepps- eller skepps-
byggnadsdel eller i en anordning
som hos registermyndigheten eller
någon annan statlig myndighet är
ansluten till registret, har han rätt
till ersättning av staten.
Ilar den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig
anledning underlåta att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller har han
24
på annat sätt medverkat till förlusten genom eget vållande, skall Prop. 2000/01:88
ersättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort.
Om personuppgifter i fartygs-
registret har behandlats i strid
med denna lag eller andra före-
skrifter om registret, är också 48 §
personuppgiftslagen (1998:204)
tillämplig.
Sjöfartsverket, Kustbevakning-
en, Tullverket och polismyndighe-
terna skall biträda registermyndig-
heten med att vaka över att
bestämmelser i lag eller annan
författning om registrering och
identifiering av skepp och
inskrivning av rätt till skepp och
andel i sådan egendom efterlevs.
De har for detta ändamål rätt till
tillträde till ett skepp. De skall
underrätta registermyndigheten om
försummelser att efterleva bestäm-
melserna.
10 §
Kustbevakningen, Tullverket
och polismyndigheterna skall bi-
träda registermyndigheten med att
vaka över att bestämmelser i lag
eller annan författning om regis-
trering och identifiering av skepp
och inskrivning av rätt till skepp
och andel i sådan egendom följs.
De angivna myndigheterna har,
liksom registermyndigheten, for
detta ändamål rätt till tillträde till
ett skepp. De skall underrätta
registermyndigheten om försum-
melser att följa bestämmelserna.
1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2001.
2. Vid överklagande av ett beslut som har meddelats före ikraft-
trädandet skall äldre bestämmelser tillämpas.
25
Den tidigare handläggningen
Under år 1997 gavs Domstolsverket i uppdrag att dels i samråd med
Patent- och registreringsverket utarbeta och lämna förslag om inskriv-
ningsmyndighetens för företagsinteckningar framtida organisation, dels
att i samråd med Sjöfartsverket utarbeta och lämna förslag om sjöfarts-
rcgistrets organisatoriska hemvist. I en rapport som överlämnades till
regeringen i december 1997 föreslog Domstolsverket att verksamheten
vid inskrivningsmyndigheten för företagsinteckningar organisatoriskt
skulle överflyttas till Patent- och registreringsverket. I mars 1998
föreslog verket att verksamheten vid sjöfartsregistret skulle flyttas över
till Sjöfartsverket. Sammanfattningar av de båda förslagen samt
Domstolsverkets lagförslag finns i bilagorna 1-4.
Båda förslagen remissbehandlades. Förteckningar över remissinstan-
serna finns i bilagorna 5 och 6. Förslagen jämte remissammanställningar
finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju 97/6826 och Ju
98/1042). Flertalet remissinstanser tillstyrkte eller hade inte något att
erinra mot de föreslagna förändringarna. Några remissinstanser
framförde dock synpunkter på förslaget att låta överklagande av beslut i
inskrivnings- och registerärenden m.m. ske till allmän förvaltnings-
domstol. Vidare påtalades behovet av att anpassa lagstiftningen till den
nya personuppgiftslagen som vid tiden för Domstolsverkets förslag ännu
inte hade trätt i kraft.
Som ett led i det pågående reformarbetet med alt renodla och kon-
centrera den dömande verksamheten vid domstolarna föreslog regeringen
i budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 4) att
den fastighetsrättsliga inskrivningsverksamheten koncentreras till sju
inskrivningsmyndigheter och att bouppteckningsverksamheten förs över
från domstolsväsendet till skatteförvaltningen. Riksdagen har beslutat i
enlighet med dessa förslag (bet. 1999/2000:JuUl, rskr. 1999/2000:78-
79).
I regeringens skrivelse (skr. 1999/2000:106) Reformeringen av
domstolsväsendet - en handlingsplan uttalade regeringen att nästa steg
med samma syfte borde vara att föra inskrivning av företagshypotek och
sjöfartsregistret till Patent- och registreringsverket respektive Sjöfarts-
verket. Regeringen uttalade samtidigt att den hade för avsikt att ge
berörda centralmyndigheter i uppdrag att vidta åtgärder för en överflytt-
ning av respektive verksamhet samt att under hösten lägga fram en
proposition med de lagförslag som behövs för genomförandet av de
föreslagna förändringarna.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/2001:1
utgiftsområde 4, s. 93) bekräftat denna avsikt och därvid uttalat att den
avser att under våren 2001 lägga fram en proposition med nödvändiga
lagförslag i syfte att förändringarna såvitt avser företagsinteckningsären-
den skall kunna träda i kraft den 1 juli 2001 och beträffande sjöfarts-
registerärenden den 1 december 2001. Riksdagen har härefter godkänt
regeringens förslag (bet. 2000/01 :JuUl s. 73, rskr. 2000/01:78).
Prop. 2000/01:88
26
Den fortsatta handläggningen
Domstolverkets rapporter innehöll förslag till en del av de författ-
ningsändringar som är nödvändiga. Det fanns emellertid ett behov av
ytterligare följdändringar. Remissbehandlingen av rapporterna gav vid
handen att det fanns anledning att i vissa fall överväga andra lösningar än
dem som Domstolsverket hade föreslagit. Det fanns slutligen behov av
att göra en mer genomgripande bearbetning av vissa frågor än vad som
hittills hade skett.
Mot denna bakgrund utarbetades i Justitiedepartementet en prome-
moria vilken var avsedd att utgöra ett komplement till de rapporter som
Domstolsverket tidigare hade redovisat. Promemorian innehöll dels
förslag till delvis andra lösningar än dem som Domstolsverket hade
presenterat, dels ytterligare förslag utöver vad verkets rapporter innehöll.
För att ge en klar och tydlig presentation av de frågor som behandlades i
promemorian redovisades samtliga förslag till författningsändringar.
Således innehöll promemorian en del författningsförslag som redan hade
varit föremål för remissbehandling.
Eftersom det kan förekomma personuppgifter i de register som berörs
av de förestående organisatoriska förändringarna framstod det som
ändamålsenligt att göra erforderliga anpassningar till personuppgifts-
lagen i samband med de övriga ändringar som är nödvändiga inför den
organisatoriska överflyttningen av myndigheterna. I promemorian
behandlades därför även dessa frågor.
En sammanfattning av promemorian samt dess lagförslag finns i
bilagorna 7 och 8.
Promemorian har remissbehandlats. Remissinstanserna är förtecknade i
bilaga 9. En remissammanställning finns tillgänglig i lagstiftningsärendet
(dnr Ju2000/5973/DOM). Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller har
inte haft något att erinra mot förslagen.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 8 februari 2001 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 10. Lagrådets yttrande finns i
bilaga 11. Lagrådet har föreslagit vissa justeringar i lagtexten.
Regeringen har följt Lagrådets förslag med någon redaktionell ändring.
Dessutom har ytterligare några redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.
Regeringen återkommer till Lagrådets synpunkter i författnings-
kommentaren.
Prop. 2000/01:88
Företagshypotek utgör en säkerhetsrätt enligt lagen (1984:649) om
företagshypotek. En näringsidkare som vill upplåta företagshypotek i sin
näringsverksamhet kan under vissa förutsättningar fa inskrivning i
verksamheten av ett visst penningbelopp. Inskrivning sker i företags-
inteckningsregistret. Bevis om inskrivningen benämns företags-
27
hypoteksbrev. Sedan år 1986 handläggs ärenden om företagsinteckning
eller annan inskrivning i företagsinteckningsregistret av en för hela
landet gemensam myndighet, inskrivningsmyndigheten i Malmö
domsaga.
Ärenden som avser registrering och inteckning av fartyg handläggs
sedan år 1976 gemensamt för hela landet vid sjöfartsregistret vid Stock-
holms tingsrätt. Registreringen grundar sig på bestämmelser i sjölagen
(1994:1009) och lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkes-
mässig sjöfart m.m. (båtregistreringslagen). Sjöfartsregistret handlägger
ärenden om registrering eller avregistrering av skepp, skeppsbygge eller
båt, inskrivning eller anteckning av förvärv, inteckning i skepp eller
skeppsbygge (skeppshypotek), inskrivning av förbehåll om skeppsnamn
samt annan införing som görs på grund av föreskrift i lag eller annan
författning.
Av 4 kap. 1 § lagen om företagshypotek framgår att inskrivning enligt
den lagen sker i ett särskilt inskrivningsregister, företagsintecknings-
registret. Registret förs med hjälp av automatisk databehandling.
Registeransvarig för företagsinteckningsregistret är inskrivningsmyndig-
heten i Malmö domsaga (se 4 kap. 2 § lagen om företagshypotek och 1 §
andra stycket förordningen (1985:804) om företagshypotek). Förord-
ningen om företagshypotek innehåller bl.a. bestämmelser om hur den
automatiska databehandlingen skall anordnas och hur företagsinteck-
ningsregistret skall vara disponerat. Av bestämmelserna följer att
registret skall vara indelat i registerposter och att varje registerpost skall
avse inskrivningsförhållandena för en näringsidkare. Verksamhet som
utövas gemensamt av liera näringsidkare skall redovisas som en egen
registerpost (se 9 § förordningen). Inom en registerpost skall uppgifterna
redovisas i fyra avdelningar (se 10 § förordningen). De olika
avdelningarna skall innehålla uppgift om
1. näringsidkare,
2. intecknad verksamhet,
3. anteckningar, och
4. inteckningar m.m.
I 1 kap. 2 § sjölagen (1994:1009) redovisas de olika fartygsregister
som förs. Över svenska skepp förs ett skeppsregister. Över vissa båtar
förs ett båtregister enligt lagen om registrering av båtar för yrkesmässig
sjöfart m.m. (båtregistreringslagen). Över skepp under byggnad i Sverige
förs ett skeppsbyggnadsregister. Närmare bestämmelser om
registerärenden rörande skepp och skeppsbygge finns i 2 kap. sjölagen.
De närmare bestämmelserna om båtregistreringen finns i den nyss
nämnda båtregistreringslagen. Registren förs av sjöfartsregistret som är
registermyndighet. Sjöfartsregistret utgörs av en särskild enhet vid
Stockholms tingsrätt (se 1 § fartygsregisterförordningen). För att lagra
uppgifter som skall föras i de olika registren samt för att lämna uppgifter
om registrens innehåll eller annat som faller inom registermyndighetens
verksamhetsområde skall det finnas ett informationssystem grundat på
automatisk databehandling. Informationssystemet ingår i rättsväsendets
Prop. 2000/01:88
28
informationssystem (se 2 § fartygsregisterförordningen). Fartygsregister-
förordningen innehåller även bestämmelser om de olika registrens
innehåll liksom på vilket sätt införingar i registren skall redovisas.
Allmänt
År 1995 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om
skyddet för enskilda personer med avseende på behandlingen av
personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, det s.k.
dataskyddsdirektivet (EGT L 281,23.11.1995, s. 31, celexnr:311995
L0046). Detta innebär att medlemsstaterna är skyldiga att inom tre år
från det att direktivet antogs införa den nationella författningsreglering
som är nödvändig för att direktivet skall kunna följas. Den tidpunkten
inföll således den 24 oktober 1998. Vid samma tidpunkt trädde den nya
personuppgiftslagen (1998:204) i kraft, vilken innebar ett genomförande
av direktivet. För register med en "behandling som pågår” när direktivet
genomförs genom nationell lagstiftning har man ytterligare tre år på sig
att se till att dessa stämmer överens med direktivet. Således måste sådana
register ses över och anpassas till dataskyddsdirektivet senast den 24
oktober 2001.
Dataskyddsdirektivet, som finns återgivet i sin helhet i propositionen
med förslag till personuppgiftslag (prop. 1997/98:44, bilaga 1), har två
syften. Det ena syftet är att skydda fysiska personers grundläggande fri-
och rättigheter, särskilt rätten till privatliv, i samband med behandling av
personuppgifter. Det andra syftet är att skapa förutsättningar för ett fritt
flöde av personuppgifter mellan medlemsstaterna (se artikel 1 och 1 §
personuppgiftslagen).
Med personuppgifter avses vaije upplysning som avser en identifierad
eller identifierbar fysisk person. En person är identifierbar om han eller
hon kan identifieras direkt eller indirekt, framför allt genom hänvisning
till ett identifikationsnummer eller till en eller flera faktorer som är
specifika för hans eller hennes fysiska, fysiologiska, psykiska, ekono-
miska, kulturella eller sociala identitet (se artikel 2 a och 3 § 4 och 8
personuppgiftslagen).
Registerbegreppet används för att beteckna ”varje strukturerad samling
av personuppgifter som är tillgänglig enligt ”särskilda kriterier” (se
artikel 2). Begreppet är således inte lika centralt i direktivet som i t.ex.
den tidigare svenska datalagen (1973:289). Som huvudregel är direktivet
enbart tillämpligt på behandling av personuppgifter som företas på
automatisk väg. Med ”behandling” avses varje åtgärd eller serie av
åtgärder som vidtas beträffande personuppgifter, vare sig det sker på
automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering, bearbetning,
utlämnande eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning
eller samköming m.m. (se artikel 2 b och 3 § 1 personuppgiftslagen).
Registeransvarig är som huvudregel den fysiska eller juridiska person,
den myndighet, institution eller andra organ som ensamt eller till-
sammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen
av personuppgifter (se artikel 2 d och 3 § 5 personuppgiftslagen. (När
Prop. 2000/01:88
29
medlen eller ändamålen för behandlingen bestäms av nationella lagar
eller andra författningar eller av gemenskapsrätten, kan emellertid den
registeransvarige, eller de särskilda kriterierna för att utse denne, anges i
nationell rätt eller i gemenskapsrätten.)
Principerna för hur behandling av personuppgifter skall ske återfinns i
direktivets artikel 6 (se 9 § personuppgiftslagen): Personuppgifter skall
behandlas på ett korrekt och lagligt sätt. De skall samlas in för särskilda,
uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Senare behandling får inte
ske på ett sätt som är oförenligt med detta ändamål. Om den senare
behandlingen sker för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål
blir dock förhållandet annorlunda på så vis att behandlingen inte skall
anses oförenlig med det ursprungliga ändamålet även om det ändamålet
var ett annat. Dock måste lämpliga skyddsåtgärder beslutas. Slutligen
måste personuppgifterna vara adekvata och relevanta. Uppgifterna får
således inte omfatta mer än vad som är nödvändigt med hänsyn till det
aktuella ändamålet.
I artikel 6 (jfr. 9 § personuppgiftslagen ) behandlas även förvaring av
personuppgifter. Direktivet föreskriver att personuppgifter skall förvaras
på ett sätt som förhindrar identifiering av den registrerade under än
längre tid än vad som är nödvändigt för ändamålet.
Behandling av personuppgifter är tillåten endast under vissa angivna
förutsättningar (se artikel 7 och 10 § personuppgiftslagen). Behandling är
alltid tillåten om den registrerade otvetydigt har lämnat sitt samtycke till
det. Behandling är också tillåten i fall där den är nödvändig för att
fullgöra ett avtal eller en rättslig förpliktelse eller för att skydda intressen
som är av grundläggande betydelse för den registrerade. Behandling kan
vidare vara tillåten i allmän respektive privat verksamhet under vissa
andra i artikel 7 angivna förutsättningar. Slutligen framgår av artikel 8
(se 13 § personuppgiftslagen) att möjligheterna till behandling av s.k.
känsliga personuppgifter som t.ex. rör politiska åsikter eller sexualliv är
snävare.
Artiklarna 10 och 11 innehåller bestämmelser om information till den
registrerade. Artiklarna motsvaras av bestämmelserna i 23-25 §§
personuppgiftslagen. Av Artikel 11 följer att om uppgifterna inte har
samlats in från den registrerade måste den registeransvarige eller hans
företrädare lämna viss information till den registrerade. Sådan
information skall lämnas då uppgifterna registreras eller, om utlämnade
till tredje man kan förutses, senast när uppgifterna lämnas ut. Undantag
från informationsplikten kan föreligga dels när den enskilda känner till
utlämnandet, dels om det visar sig omöjligt eller skulle innebära
oproportionerligt stor ansträngning att lämna information och dels om
registrering eller utlämnande uttryckligen föreskrivs i författning.
Dataskyddsdirektivets betydelse för registren
De register som berörs av de förestående organisatoriska förändringarna
är företagsinteckningsregistret, skeppsregistret, båtregistret och skepps-
byggnadsregistret. Eftersom det kan förekomma personuppgifter i dessa
register berörs de av dataskyddsdirektivet.
Prop. 2000/01:88
30
Allmänt
Lagen om företagshypotek innehåller en del bestämmelser for
handläggningen av ärenden om inskrivning av företagshypotek. Lagens
bestämmelser är emellertid inte uttömmande. I den mån det saknas
handläggningsregler i lagen föreskrivs att bestämmelserna om tvistemål i
rättegångsbalken skall gälla i tillämpliga delar (se 4 kap. 3 § första
stycket lagen om företagshypotek).
Samma modell tillämpas för handläggningen av registerärenden enligt
sjölagen. I sjölagen återfinns sålunda en motsvarande bestämmelse om
att rättegångsbalkens civilprocessuella regler skall gälla i tillämpliga
delar, i den mån inte något annat följer av lagen (se 2 kap. 15 § tredje
stycket sjölagen). Slutligen gäller samma ordning för behandlingen av
båtregisterärenden enligt lagen (1979:377) om registrering av båtar för
yrkesmässig sjöfart m.m. (se 10 § första stycket nämnda lag).
Vite och sammanträde för komplettering av utredning enligt sjölagen
Möjligheten för inskrivningsmyndigheten respektive registermyndig-
heten att förelägga vite samt döma ut ett förelagt vite återfinns på flera
ställen i aktuell lagstiftning (se 4 kap. 23 § lagen om företagshypotek,
6 och 11 §§ lagen om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.,
2 kap. 20 och 21 §§ sjölagen jämfört med 2 kap. 16 § samma lag samt 6
kap. 6 § fartygsregisterförordningen jämfört med 7 kap. 5 § samma
förordning). Bestämmelserna reglerar fullgörande av anmälningsskyldig-
het, komplettering av ärenden, skyldighet att efter rättelse ge in tidigare
utfärdad handling samt kallelse att personligen infinna sig vid
sammanträde.
Enligt 2 kap. 21 § andra stycket sjölagen får, om ärendet skjuts upp,
sökanden föreläggas att ge in den utredning som krävs eller att infinna
sig personligen eller genom ombud hos registermyndigheten. Av samma
lagrum följer att även någon annan än sökanden får höras och kan
föreläggas sådan inställelse. I föreläggandet får vite sättas ut. Följer inte
sökanden föreläggandet kan hans anmälan eller ansökan förklaras
förfallen. Detta skall sökanden upplysas om i föreläggandet.
Överklagande av slutliga beslut
Av 4 kap. 24 § lagen om företagshypotek respektive 2 kap. 19 § sjölagen
och 14 § båtregistreringslagen följer att beslut i inskrivnings- och
registerärenden samt båtregisterärenden vid inskrivningsmyndigheten för
företagsinteckningar och sjöfartsregistret kan överklagas till hovrätt. Av
samma bestämmelser framgår vidare att klagotiden i fråga om slutliga
beslut är fyra veckor från den inskrivningsdag då beslutet fattades
(beträffande båtregisterärenden tre veckor från den dag beslutet
Prop. 2000/01:88
31
meddelades) och att i övrigt bestämmelserna i rättegångsbalken om
överklagande av tingsrätts beslut är tillämpliga.
Enligt en särskild övergångsregel i 1 a § lagen (1984:650) om
införande av lagen (1984:649) om företagshypotek träder bestämmelsen
om fyra veckors övcrklagandctid i kraft först den dag som regeringen
bestämmer. Fram till dess gäller en överklagandetid om två veckor från
den dag expeditionen i ärendet tillhandahölls sökanden, dock minst fyra
veckor från den inskrivningsdag till vilket beslutet hänför sig.
Anledningen till att man införde denna övergångsbestämmelse var att
handläggningen drogs med långa expeditionstider p.g.a. oförutsedda
tekniska problem och att man i dc fall där expeditionstiden översteg två
veckor ville garantera klaganden en tid om minst två veckor tor att
överklaga beslutet (prop. 1985/86:77 s. 3 f.). Av förarbetena till
övergångsbestämmelsen framgår att motsvarande bestämmelse i 58 a §
lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken användes som
förebild. Att en frist om just två veckor ansågs tillfredställande hängde
samman med att denna tid motsvarade den tid som då gällde enligt
rättegångsbalken för överklagande av underrätts beslut (se prop. 1979:20
del B, s 536). Eftersom fyraveckorsfristen ännu inte har satts i kraft är det
fortfarande övergångsregeln som gäller. Motsvarande övergångsbestäm-
melse saknas för beslut av sjöfartsregistret.
Överklagande av övriga beslut
Vid överklagande av icke slutliga beslut gäller i dag bestämmelserna i
rättegångsbalken (se 4 kap. 24 § andra stycket lagen om företagshypotek
och 2 kap. 19 § andra stycket sjölagen). Detta innebär att sådana beslut
får överklagas endast under vissa i rättegångsbalken angivna förutsätt-
ningar och att tiden för överklagande är tre veckor från dagen för beslutet
eller i vissa fall den dag då klaganden fick del av beslutet (se bl.a. 49
kap. 5 § och 52 kap. 1 § rättegångsbalken). För beslut om uppskov enligt
4 kap. 6 § lagen om företagshypotek respektive 2 kap. 21 § sjölagen finns
enligt nu gällande regler överhuvudtaget inte någon tidsbegränsning
beträffande rätten till överklagande (jfr 49 kap. 7 § och 52 kap. 1 §
rättegångsbalken).
Rättelse av beslut om införing i registren
I 4 kap. 22 § lagen om företagshypotek och 2 kap. 29 § sjölagen
föreskrivs att om inskrivningsmyndigheten eller registermyndigheten
finner att en införing i respektive register innehåller någon uppenbar
oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel eller
liknande förbiseende, skall införingen rättas. Motsvarande bestämmelse
saknas i båtregistreringslagen.
Någon möjlighet till omprövning av beslut på det sätt som är möjligt
för vanliga förvaltningsärenden och domstolsärenden finns inte (jfr 27 §
förvaltningslagen [1986:223] och 34 § lagen [1996:242] om domstols-
ärenden). Således har berörda myndigheter tämligen små möjligheter att
ändra ett felaktigt beslut.
Prop. 2000/01:88
32
4.6
Dataskyddsdirektivet
I direktivets artikel 12 b föreskrivs att den registrerade skall ha rätt att få
uppgifter som inte har behandlats i enlighet med direktivet ”rättade,
utplånade eller blockerade” Detta gäller särskilt om uppgifterna är
ofullständiga eller felaktiga. Det finns dock en möjlighet att genom
nationell lagstiftning begränsa denna rätt till rättelse om begränsningen
är nödvändig med hänsyn till vissa angivna omständigheter, bl.a. statens
eller allmän säkerhet eller skyddet av den registrerades eller andras fri-
och rättigheter (artikel 13 första stycket).
Den registeransvarige är skyldig att utge skadestånd till var och en som
har lidit skada till följd av en otillåten behandling eller någon annan
åtgärd som är oförenlig med de nationella bestämmelser som har antagits
till följd av direktivet (artikel 23). Den registeransvarige skall dock helt
eller delvis kunna undgå skadeståndsansvar, om han visar att han inte är
ansvarig för den händelse som orsakade skadan. I direktivets ingress har
det angetts att möjligheten att befrias från skadeståndsskyldighet skall
gälla särskilt då den registeransvarige kan påvisa att ett fel har begåtts av
den registrerade eller i vart fall force majeure.
Personuppgiftslagen
Bestämmelsen om rättelse har i personuppgiftslagen utformats i allt
väsentligt med de krav som ställs upp i dataskyddsdirektivet. Den
personuppgiftsansvarige är skyldig att på begäran av den registrerade
snarast rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som inte har
behandlats i enlighet med den nya lagen eller föreskrifter som har
utfärdats med stöd av den (se 28 § personuppgiftslagen). Den person-
uppgiftsansvarige skall också underrätta en tredje man som uppgifterna
har lämnats ut till om åtgärden, om den registrerade begär det eller om
mera betydande skada eller olägenhet för den registrerade skulle kunna
undvikas genom en underrättelse. Någon sådan underrättelse behöver
dock inte lämnas om detta visar sig vara omöjligt eller skulle kräva en
oproportionerligt stor arbetsinsats.
Även bestämmelsen om skadestånd är anpassad till direktivet. Enligt
48 § första stycket personuppgiftslagen skall den personuppgifts-
ansvarige ersätta den registrerade för skada och kränkning av den person-
liga integriteten som en behandling av personuppgifter i strid med lagen
har orsakat. Om den personuppgiftsansvarige visar att felet inte berodde
på honom kan ersättningsskyldigheten i den utsträckning det är skäligt
sättas ned eller helt falla bort (48 § andra stycket personuppgiftslagen).
Personuppgiftslagens betydelse i förhållande till andra lagar
En av utgångspunkterna för personuppgiftslagen är att särskilda
bestämmelser i en registerförfattning gäller före den allmänna lagen och
att denna fyller ut endast när särskilda bestämmelser i annan lag saknas
(se prop. 1997/98:44 s. 39 f.). Det är således förutsatt att olika register-
författningar kan innehålla preciserade regler som gäller i stället för de
Prop. 2000/01:88
33
2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 88
generella bestämmelserna i personuppgiftslagen. Detta gäller dock under
förutsättning att de särskilda bestämmelserna inte står i strid med
dataskyddsdirektivet.
Lagen om företagshypotek och sjölagen
Som nämnts ovan under avsnitt 3.5 föreskrivs i 4 kap. 22 § lagen om
företagshypotek och 2 kap. 29 § sjölagen att om inskrivningsmyndig-
heten eller registermyndigheten finner att en införing i respektive register
innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller
någon annans skrivfel eller liknande förbiseende, skall införingen rättas.
Detsamma gäller i fråga om en uppenbar oriktighet till följd av tekniskt
fel. Bestämmelserna reglerar även fall där rättelse leder till förfång för en
ägare eller innehavare av företagshypoteks- respektive pantbrev. I sådant
fall skall det inbördes företrädet mellan de inteckningar som berörs
bestämmas efter vad som är skäligt. De parter som berörs av åtgärden
skall, om de är kända, ges tillfälle att yttra sig innan rättelsebeslut fattas.
Särskilda bestämmelser om skadestånd finns i 5 kap. 1 och 2 §§ lagen
om företagshypotek och i 22 kap. 4 och 5 §§ sjölagen. Bestämmelserna
reglerar dels rätten till ersättning från staten till följd av beslut om
rättelse, dels ersättning för förlust till följd av tekniskt fel. Ersätt-
ningsmöjligheten kan i båda situationerna efter vad som är skäligt sättas
ned eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till förlusten
genom att utan skälig anledning underlåta att vidta åtgärder för att bevara
sin rätt eller på annat sätt medverkat till förlusten genom eget vållande.
I fråga om båtar som registreras enligt båtregistreringslagen finns
ingen motsvarighet till de nu nämnda bestämmelserna om rättelse och
skadestånd. Förklaringen härtill torde vara att registreringsåtgärder enligt
den lagen inte har sådan betydelse för den enskilde och den allmänna
omsättningen att det har ansetts motiverat med särskilda rättelse- och
skadeståndsbestämmelser.
Prop. 2000/01:88
Regeringens förslag: Det särskilda inskrivningsregistret enligt lagen om
företagshypotek skall även fortsättningsvis benämnas företagsinteck-
ningsregistret.
Motsvarigheten till det nuvarande informationssystemet för fartygs-
registren skall från rättslig synpunkt utgöra ett enda register. Registret
skall benämnas fartygsregistret.
Fartygsregistret skall bestå av olika delar; skeppsdelen, båtdelen och
skeppsbyggnadsdelen.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
34
Remissinstanserna: Av de remissinstanser som har yttrat sig har
samtliga tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot promemorians
forslag.
Bakgrund: Som redovisats ovan under avsnitt 4.2 innehåller sjölagen
en uppräkning av de olika fartygsregister som förs. Över svenska skepp
fors ett skeppsregister, över vissa båtar fors ett båtregister enligt lagen
om registrering av båtar for yrkesmässig sjöfart m.m. och över skepp
under byggnad i Sverige förs ett skeppsbyggnadsregister. Vad gäller
inskrivning av ärenden enligt lagen om företagshypotek sker detta i ett
särskilt inskrivningsregister, benämnt företagsinteckningsregistret.
Benämningen register är inte entydigt definierad i gällande rätt.
Däremot innehöll den tidigare gällande datalagen (1973:289) regler om
personregister, vilket avsåg register, förteckningar eller andra anteck-
ningar som förs med hjälp av automatisk databehandling och som
innehåller personuppgifter som kan hänföras till den som avses med
uppgiften. I datalagens förarbeten (prop. 1973:33 s. 118) angavs att,
förutom register i vanlig mening, även förteckningar och andra anteck-
ningar omfattades av lagen. Vidare angavs att, för att ett register skulle
anses föreligga, det måste vara fråga om behandling från informations-
synpunkt av faktiska uppgifter.
I EG:s dataskyddsdirektiv far begreppet ”register” betydelse enbart för
viss manuell hantering av personuppgifter eftersom registerbegreppet
inte längre är ändamålsenligt med hänsyn till den avancerade datatekni-
ken. Begreppet har således inte någon central betydelse. Om register-
begreppet behålls uppkommer framförallt frågan om de uppgifter som
ingår i skepps-, båt- och skeppsbyggnadsregistren i rättsligt hänseende
bör anses utgöra ett enda eller flera register.
Skälen för regeringens förslag: Som nämnts ovan har register-
begreppet inte någon central betydelse i dataskyddsdirektivet. Uttrycket
används inte heller i personuppgiftslagen (1998:204) och det tidigare
begreppet registeransvarig har bytts ut mot personuppgiftsansvarig. Det
finns alltså skäl som talar för att registerbegreppet överges.
Å andra sidan har i förevarande fall de skilda samlingarna av uppgifter
en påtaglig registerkaraktär eftersom de innehåller en väl strukturerad
mängd uppgifter som är ägnad för sökning. Det finns även en mängd
författningsreglerade register för vilka termen register under en
överskådlig tid kan förväntas bli kvar, t.ex. polisens register (se prop.
1997/98:44 s. 39). Härtill kommer att förevarande register även i
dataskyddsdirektivets mening är att uppfatta som just ett sådant, d.v.s. en
för sökning tillgänglig samling uppgifter. I förarbetena till lagen
(2000:224) om fastighetsregister (prop. 1999/2000:39 s. 75 f.) förde
regeringen motsvarande resonemang för de skilda samlingar av uppgifter
som ingick i det tidigare fastighetsdatasystemet och konstaterade att
uttrycket register även fortsättningsvis borde användas.
Det sagda leder till att uttrycket register bör användas även på
förevarande samlingar av uppgifter.
Nästa fråga att ta ställning till är, främst såvitt avser de samlingar av
uppgifter som förs av sjöfartsregistret, om informationen bör ingå i ett
enda register eller om den bör, såsom nu är fallet, vara uppdelad på flera
register. Det bör i sammanhanget betonas att med register avses det
rättsliga begreppet och att det således inte är ett tekniskt begrepp som nu
Prop. 2000/01:88
35
diskuteras. Regeringen förde ett utvecklat resonemang beträffande de Prop. 2000/01:88
olika register som ingick i fastighetsdatasystemet (a. prop. s. 77 f.). Bl.a.
konstaterades att en uppdelning på flera register kombinerad med olika
begränsningar i möjligheterna för sambearbetning av uppgifter från olika
register i och för sig lättare skulle kunna förhindra från integritets-
synpunkt oönskade sammanställningar av information. Dessa fördelar
bedömdes dock vara tämligen begränsade samtidigt som en uppdelning
på flera register bedömdes i mycket hög grad motverka en ändamålsenlig
användning av informationen. Sammanfattningsvis uttalade regeringen
att den framtida motsvarigheten till fastighetsdatasystemet i rättslig
mening borde utformas som ett enda register och att de integritets-
aspekter som talade för en uppdelning på flera register i stället borde
tillgodoses genom vissa generella begränsningar i möjligheterna att
behandla de uppgifter som ingår i registret.
De skäl som regeringen anförde till stöd för att samla den fastig-
hetsrättsliga informationen i ett enda register gör sig även gällande på
skepps-, båt- och skeppsbyggnadsregistren. De skilda samlingar av infor-
mation som förs i dessa register bör därför i fortsättningen ingå i ett enda
register. Eftersom sjölagen använder ”fartygsregister” som samlings-
begrepp för de olika register som idag förs vid sjöfartsregistret (se
rubriken till 1 kap. 2 § sjölagen) bör det nya registret lämpligen benäm-
nas fartygsregistret.
Eftersom all information som förs vid sjöfartsregistret i fortsättningen
bör anses som ett enda register, som alltså skall benämnas fartygs-
registret, framstår det inte längre som lämpligt att beteckna de skilda
samlingarna av uppgifter i de nuvarande skeppsregistret, båtregistret och
skeppsbyggnadsregistret som ”register”. I stället bör man tillämpa
samma modell som för det nya fastighetsregistret, nämligen att benämna
de skilda informationssamlingama för ”delar” (a. prop. s. 77 f.). Således
bör det föreslagna fartygsregistret bestå av tre olika delar, vilka bör
benämnas skeppsdelen, båtdelen och skeppsbyggnadsdelen.
En sista fråga i sammanhanget är om företagsinteckningsregistrets
benämning och disposition stämmer överens med dataskyddsdirektivet
och de resonemang som förts ovan. Som tidigare har redovisats (se ovan
avsnitt 4.2) skall företagsinteckningsregistret vara indelat i registerposter
och uppgifterna inom en registerpost redovisas i olika avdelningar. Då
det inte är fråga om skilda samlingar av information utan enbart om sättet
att disponera och redovisa informationen bör företagsinteckningsregistret
även fortsättningsvis utgöra ett enda register, vilket inte behöver delas
upp i skilda delar.
Regeringens förslag: Förekomsten av nu aktuella register, fartygs-
registrets uppdelning i skilda delar samt registrens grundläggande
ändamål skall regleras i lag. Övriga frågor med anledning av
dataskyddsdirektivet regleras i fartygsregisterförordningen respektive
förordningen om företagshypotek.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
36
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller har Prop. 2000/01:88
inte haft något att erinra mot promemorians förslag. Hovrätten över
Skåne och Blekinge har dock beträffande företagsinteckningsregistret
förordat att de från integritetssynpunkt viktiga ramarna slås fast i lagen
om företagshypotek samt att frågor som inte är centrala i nämnda
hänseende regleras i förordningen om företagshypotek. Sveriges advokat-
samfund har anfört att övervägande skäl torde tala för att reglera samtliga
frågor med anledning av dataskyddsdirektivet i lag.
Bör regleringen ske i form av lag ?
Den nuvarande regleringen av de ovan nämnda registren återfinns i allt
väsentligt i förordningen (1985:804) om företagshypotek och i
fartygsregisterförordningen (1975:927). Frågan är då om erforderliga
justeringar och kompletteringar för en anpassning av dataskyddsdirek-
tivet kan ske i dessa förordningar eller om regleringen bör ske i form av
lag.
Svensk rätt kräver inte att regler av nu aktuellt slag måste ges i form av
lag (jfr. 8 kap. 2 och 3 §§ regeringsformen samt prop. 1997/98:44 s.
58 f.). Regeringen har emellertid i ett tidigare sammanhang uttalat att en
målsättning bör vara att, i det fall register med ett stort antal registrerade
och ett särskilt känsligt innehåll inrättas, bestämmelser skall meddelas i
lag (prop. 1990/91:61 s. 58). Regeringen tilläde därvid att detta gäller
särskilt i de fall uppgifterna i registret sprids externt i en icke obetydlig
omfattning. Regeringen upprepade sitt uttalande i förarbetena till
personuppgiftslagen (prop. 1997/98:44 s. 41).
1 propositionen till bl.a. ny lag om fastighetsregister (prop.
1999/2000:39 s. 78) ansåg regeringen mot denna bakgrund att de från
integritetssynpunkt viktiga ramarna för det nya registret borde slås fast i
lag. Samtidigt konstaterade emellertid regeringen att om alla frågor
skulle regleras i lag skulle detta medföra betydande svårigheter. Dels
skulle en sådan lag bli mycket omfattande och svåröverskådlig, dels
måste man räkna med att justeringar successivt måste göras beträffande
registrets närmare innehåll. Lagstiftningsproceduren lämpar sig mindre
bra för detta. Regeringen anförde därför sammanfattningsvis att det mest
ändamålsenliga skulle vara att frågor som inte är centrala från
integritetssynpunkt regleras i förordning. Riksdagen ställde sig bakom
denna bedömning (bet. 1999/2000:BoU8, rskr. 1999/2000:185).
Själva förekomsten av nu aktuella register följer i dag av lag (se 4 kap.
1 § lagen [1984:649] om företagshypotek och 1 kap. 2 § sjölagen
[1994:1009]). Så bör vara fallet även i framtiden. Följaktligen bör det
nya fartygsregistrets uppdelning i olika delar också framgå av lag (se
avsnitt 5.1.1). Som framgår av avsnitt 5.1.4. bör enligt regeringens
uppfattning även bestämmelserna om det grundläggande ändamålet för
registren meddelas i lag.
Den fråga som nu måste övervägas är om de ytterligare frågor som är
centrala från integritetssynpunkt bör regleras i lag eller om det kan anses
tillräckligt att låta dessa regleras i förordning. Hovrätten över Skåne och
Blekinge har pekat på att företagsinteckningsregistret, även om det är av
mindre omfattning än fastighetsregistret, är ett stort register med ett stort
antal personuppgifter som kan komma att spridas externt i stor
omfattning. Hovrätten har sammanfattningsvis anfört att skillnaderna
mellan fastighetsregistret och företagsinteckningsregistret inte är så stora
att det finns anledning att göra annan bedömning än den som gjorts
beträffande fastighetsregistret.
Som nämnts ovan har regeringen tidigare vid ett par tillfällen uttalat
målsättningen att bestämmelser bör meddelas i lag i de fall register med
ett stort antal personuppgifter och ett särskilt känsligt innehåll inrättas.
Först och främst bör påpekas att det inte är fråga om inrättande av helt
nya register (se avsnitt 5.1.1.).
Registren är visserligen tämligen omfattande och innehåller
följaktligen ett ganska stort antal uppgifter. Omfattningen av uppgifter
om skilda förhållanden kan dock inte jämföras med fastighetsregistret.
Det registret innehåller en mängd information av betydelse för hela
samhället och spänner således över ett brett fält. Fastighetsregistret
redovisar inte bara uppgifter av civilrättslig betydelse utan innehåller
också t.ex. digitala registerkartor och koordinatuppgifter för landets alla
fastigheter. Av betydelse är vidare att uppgifterna i företagsintecknings-
och fartygsregistren, till skillnad från fastighetsregistret, till en mindre
del utgörs av personuppgifter i personuppgiftslagens mening (se 3 §
personuppgiftslagen). Det är däremot möjligt att det kan komma att ske
en extern spridning i en inte obetydlig omfattning, men det är svårt att
göra någon säker bedömning i detta avseende. Det är dock inte sannolikt
att denna omfattning skulle ligga i nivå med den som gäller beträffande
extern spridning av uppgifter ur fastighetsregistret.
När det sedan gäller registrens beskaffenhet vill regeringen framhålla
följande. Med känsliga personuppgifter avses enligt personuppgiftslagen
t.ex. uppgifter om ras eller etniskt ursprung eller politiska åsikter (3 §
jämfört med 13 § personuppgiftslagen). De personuppgifter som
förekommer i nu aktuella register är inte av sådant slag. Frågan är då om
registren i övrigt kan anses ha ett särskilt känsligt innehåll. Härvid måste
beaktas att uppgifter i företagsinteckningsregistret och i det föreslagna
fartygsregistret redovisas till övervägande del till följd av att den
registrerade bedriver viss näringsverksamhet. Det är alltså inte i samma
omfattning som i fastighetsregistret fråga om registrering oberoende av
samtycke av enskilds privata förhållanden.
Sammanfattningsvis kan konstateras att de skäl som talade för att låta
vissa fastighetsregisterfrågor regleras i lag inte på samma sätt gör sig
gällande beträffande nu aktuella register. Mot denna bakgrund och då nu
gällande bestämmelser om bl.a. vem som är registeransvarig och vad
registren skall innehålla regleras i förordning talar starka skäl för att
denna disposition behålls även i fortsättningen. Regeringen föreslår
därför att de ytterligare frågor med anledning av dataskyddsdirektivet
som är centrala från integritetssynpunkt regleras i förordning.
Prop. 2000/01:88
38
Prop. 2000/01:88
Regeringens förslag: Patent- och registreringsverket och Sjöfartsverket
skall vara personuppgiftsansvariga för respektive register.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig har tillstyrkt
eller har inte haft något att erinra mot promemorians förslag.
Bakgrund: Enligt datalagen (1973:289) gällde att det för vaije register
skulle finnas en registeransvarig. Som framgår ovan (avsnitt 4.3) åvilar
enligt dataskyddsdirektivet registeransvaret den fysiska eller juridiska
person, den myndighet, institution eller organ som ensamt eller tillsam-
mans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av
personuppgifter. Huvudregeln i direktivet är således att den som
bestämmer ändamålen och medlen också är registeransvarig. Enligt
direktivet kan emellertid den ansvarige anges i nationell rätt, om
ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter bestäms av
nationella lagar och andra författningar. I personuppgiftslagen används
begreppet personuppgiftsansvarig i stället för registeransvarig.
Att vara personuppgiftsansvarig innebär att man har ett långtgående
ansvar för att all behandling av personuppgifter sker i överensstämmelse
med personuppgiftslagen. Detta innebär t.ex. att se till att behandlingen
av personuppgifter sker på ett korrekt och säkert sätt, att rätta till oriktiga
uppgifter och att ersätta den registrerade för skada och kränkning som en
behandling av personuppgifter i strid med direktivet har förorsakat.
Av särskilt intresse för den enskilde är de rättigheter som finns
gentemot den personuppgiftsansvarige, såsom t.ex. rätten att fa insyn i
och underrättelse om förekomsten av personuppgifter samt att få
ersättning för skada som tillfogats genom felaktigheter i registret.
Skälen för regeringens förslag: Den förestående omorganisationen
innebär att ansvaret för företagsinteckningsregistret tas över av Patent-
och registreringsverket och att ansvaret för fartygsregistret (dvs. de
tidigare skepps- båt- och skeppsbyggnadsregistren) läggs på Sjöfartsver-
ket. Med hänsyn till att det i fortsättningen kommer att vara dessa
myndigheter som prövar om en behandling är förenlig med registrens
ändamål och om medlen för behandlingen av personuppgifter i registren
bör personuppgiftsansvaret läggas på dem.
Regeringens förslag: Registren skall ha som ändamål att ge offentlighet
åt den information som ingår i registren. Detta grundläggande ändamål
bör anges i lag. Registren skall vidare tillhandahålla uppgifter för vissa
verksamheter som regeringen meddelar föreskrifter om.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har yttrat sig har
tillstyrkt eller har inte haft något att erinra mot promemorians förslag.
Hovrätten över Skåne och Blekinge samt Malmö tingsrätt har dock ansett
39
att företagsinteckningsregistrets ändamål bör anges i lagen om företags-
hypotek.
Skälen for regeringens förslag: Som tidigare har nämnts måste
registrens ändamål vara särskilda, uttryckligt angivna och berättigade.
Personuppgifterna får inte omfatta mer än vad som är nödvändigt med
hänsyn till de ändamål för vilka de har samlats in och för vilka de senare
har behandlats (se artiklarna 6 och 6 c och 9 § personuppgiftslagen).
Vidare är behandling av personuppgifter tillåten endast under vissa
angivna omständigheter (artikel 7 och 10 § personuppgiftslagen).
Slutligen får senare behandling inte ske på ett sätt som är oförenligt med
de ändamål som har slagits fast (artikel 6 b och 9 § första stycket d)
personuppgiftslagen).
Dataskyddsdirektivet innebär således ett krav på viss precisering av
ändamålen. Detta kan ske antingen genom att viss användning förbjuds
eller att den tillåts. Det första alternativet innebär att uppräkningen av
förbjudna ändamål måste vara heltäckande; om ett visst ändamål inte
finns uppräknat blir användningen tillåten. Det andra alternativet innebär
att personuppgifterna endast far användas för uppräknade ändamål.
Denna modell, vilken valdes beträffande fastighetsregistret (prop.
1999/2000:39 s. 82 f.) gör det enklare att utforma en reglering i
överensstämmelse med dataskyddsdirektivet. Modellen är också mer
integritetsvänlig än det förstnämnda alternativet eftersom den ger bättre
kontroll över användningen av uppgifterna. Mot bakgrund härav och då
modellen även tillämpas på fastighetsregistret bör en lösning av detta
slag väljas.
Vid utformningen av ändamålen måste man göra en rimlig avvägning
mellan användarintressena och integritetssynpunkter. Samtidigt måste
ändamålen motsvara dataskyddsdirektivets krav.
För vilka närmare ändamål bör då personuppgifter i registren få
användas? Beträffande fastighetsregistret uttalade regeringen att regist-
rets grundläggande syfte bör vara att ge offentlighet åt den information
som ingår i registret (prop. 1999/2000:39 s. 84). Då de nu aktuella
registrens grundläggande funktion är densamma som for fastighets-
registret bör samma utgångspunkt gälla även beträffande dessa register.
Detta grundläggande syfte bör enligt regeringens mening anges i lag (se
förslagen till 4 kap. 1 § lagen om företagshypotek respektive 1 kap. 2 §
sjölagen). 1 övrigt bör det kunna ankomma på regeringen att föreskriva
närmare om för vilka ändamål registren i fråga om personuppgifter bör
kunna användas. Regeringen anser att ett första sådant legitimt ändamål
måste vara tillhandahållande av uppgifter som behövs för att staten skall
kunna fullgöra verksamhet som den enligt lag eller annan författning
ansvarar för. Under denna punkt faller myndigheternas registrerande
verksamhet. Detsamma måste gälla omsättning av företagsverksamhet i
vilken inteckning har beviljats respektive omsättning av fartyg. Det
måste således vara möjligt att inför en transaktion av en
näringsverksamhet eller ett fartyg få information om huruvida dessa
objekt är intecknade. Det står även klart att registren bör få användas i
samband med kreditgivning där företagshypotek eller fartyg utgör
säkerhet eller underlag för kreditprövningen. Även vid försäkrings-
givning bör registren få användas.
Prop. 2000/01:88
40
Om riksdagen godtar regeringens övergripande förslag avser regering- Prop. 2000/01:88
en att i förordningen om företagshypotek respektive fartygsregister-
förordningen föreskriva om bl.a. dessa ändamål.
Regeringens förslag: Det överlämnas åt regeringen att bestämma
registrens innehåll. Som en allmän utgångspunkt skall gälla att registren
skall innehålla i allt väsentligt samma uppgifter som hittills. Även
tilläggsinformation av det slag som i dag redovisas i förteckningen över
konkurser skall få föras in i företagsinteckningsregistret. Som tilläggs-
information skall även viss historisk information få redovisas.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Av de remissinstanser som har yttrat sig har inte
någon haft någon invändning mot promemorians förslag.
Innehåll
I förordningen om företagshypotek respektive fartygsregisterförordning-
en finns idag förhållandevis tydliga bestämmelser om registrens innehåll.
Då de uppgifter som registren nu innehåller framstår som relevanta i
förhållande till registrens syfte och då omfattningen av informationen
utgör en rimlig avvägning mellan användaraspekter och integritets- och
säkerhetsintressena, synes det inte finnas något behov av att vare sig
begränsa eller utvidga innehållsbestämmelsema. För att möjliggöra en
flexibel ordning bör, liksom hittills, det överlämnas åt regeringen att
närmare bestämma om registrens innehåll.
Tilläggsinformation
Med tilläggsinformation brukar avses sådan information som inte finns
redovisad i ett register men som har anknytning till användningen av
uppgifterna i registren (jfr. 3 § andra stycket lagen om fastighetsregister).
Även i fråga om de nu aktuella registren bör viss tilläggsinformation
kunna tillföras. Det bör ankomma på regeringen att närmare bestämma
om sådan information.
Som exempel på uppgifter som enligt regeringens uppfattning bör
utgöra tilläggsinformation kan anges uppgifterna i den förteckning över
konkurser som enligt förordningen om företagshypotek förs av inskriv-
ningsmyndigheten. Dessa uppgifter ligger till grund för bedömningen av
om en ansökan om företagsinteckning skall avslås enligt 4 kap. 11 §
lagen om företagshypotek (se 17-18 §§ förordningen om företagshypo-
tek). Ett ytterligare exempel är det historikregister som anges i 16 §
förordningen om företagshypotek och den arkivförteckning som
redovisas i 5 kap. 15 § fartygsregisterförordningen. Uppgifterna i t.ex.
konkursförteckningen har således ett starkt samband med den informa-
tion som redovisas i företagsinteckningsregistret eftersom de kan ha en
41
avgörande inverkan på huruvida en företagsintcckning kommer att föras Prop. 2000/01:88
in i det registret eller inte.
Regeringens förslag: Det bör inte införas särskilt angivna begränsningar
för användningen av personuppgifter i registret. Däremot bör det införas
bestämmelser som ger Patent- och registreringsverket respektive
Sjöfartsverket möjlighet att i enskilda fall ställa upp särskilda villkor för
att motverka uppkomst av otillbörligt intrång i registrerads integritet eller
risker från säkerhetssynpunkt. Sådana bestämmelser bör ges i förordning.
Promemorians forslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har yttrat sig har
tillstyrkt eller har inte haft något att erinra mot promemorians förslag.
Hovrätten över Skåne och Blekinge har dock ansett att användarnas
tillgång till personuppgifter i företagsinteckningsregistret bör begränsas
på motsvarande sätt som gäller enligt lagen om fastighetsregister och att
begränsningarna bör anges i lagen om företagshypotek. Sveriges
advokatsamfund har ansett att särskilt angivna begränsningsregler bör
övervägas då det inte är tillräckligt att bedömningen av om en begärd
användning bör tillåtas överlämnas åt berörda myndigheter.
Skälen för regeringens förslag: Även om det primära syftet med
registren måste vara att ge offentlighet åt information kan vissa slag av
bearbetningar få icke önskvärda effekter med hänsyn till enskildas
personliga integritet. Risken för det ökar om många personuppgifter
samlas i ett enda register. Som tidigare har framgått (se avsnitt 5.1.1)
föreslås att den information som ingår i de olika fartygsregister som
anges i sjölagen rättsligt sett skall utgöra ett enda register, fartygsregist-
ret, och att uppgifterna i företagsinteckningsregistret även fortsättnings-
vis skall ingå i detta enda register. De risker från integritetssynpunkt som
den föreslagna lösningen innebär kan typiskt sett minskas genom att
vissa begränsningar ställs upp for användandet av personuppgifter. Så
har skett i den nya lagen om fastighetsregister där särskilda begräns-
ningsrcglcr har införts i fråga om direktåtkomst samt urval och
bearbetningar (prop. 1999/2000:39 s. 93 f.) Frågan är då om det finns
behov av en liknande reglering för nu aktuella register.
Inledningsvis kan det konstateras, vilket tidigare har nämnts under
avsnitt 5.1.2., att det inte kan förväntas förekomma det stora antal
personuppgifter som finns i fastighetsregistret. När det sedan gäller
karaktären av de uppgifter som förekommer bör följande beaktas.
Vad först gäller företagsinteckningsregistret bör man ha i åtanke att
införing av personuppgifter i registret sker inom ramen för en
kommersiell verksamhet. Det är alltså även när det rör sig om en fysisk
person fråga om en näringsidkare som har valt att låta inteckna sin
näringsverksamhet. Skyddsintresset för dennes personuppgifter måste i
ett sådant fall vara mindre än när t.ex. en fastighetsägare som är en
enskild person får finna sig i att få uppgifter om honom eller henne
42
registrerade för att kunna beviljas lagfart på en fastighet som utgör t.ex.
bostad.
Även uppgifterna i de olika fartygsregistren är till övervägande del av
kommersiell natur, varför också de bör anses vara av mindre
integritetskänslig karaktär.
Det kan alltså konstateras att de risker från integritetssynpunkt som
den föreslagna lösningen innebär inte är lika stora beträffande nu aktuella
register som för fastighetsregistret. Det sagda leder till att de skäl som på
fastighetsområdet talade för en särskild reglering av olika användar-
begränsningar inte i lika stor utsträckning gör sig gällande på nu aktuella
register. Regeringens mening är således att någon särreglering inte bör
införas. I stället bör det vara tillräckligt att bedömningen av om en
begärd användning bör tillåtas överlämnas åt Patent- och registrerings-
verket respektive Sjöfartsverket att avgöras i deras egenskap av
personuppgiftsansvariga.
Regeringen avser att i förordningen om företagshypotek respektive
fartygsregisterförordningen ge myndigheterna möjlighet att i enskilda fall
ställa upp särskilda villkor för att på så sätt motverka uppkomst av
otillbörligt intrång i registrerads integritet eller risker från säkerhets-
synpunkt. Denna möjlighet innebär inte någon generell föreskriftsrätt för
verken utan är ett bemyndigande att fatta beslut om ytterligare villkor i
enskilda fall. Detta kan aktualiseras t.ex. när myndigheterna skall medge
direktåtkomst till uppgifter i registren eller då fråga är om utlämnande av
ADB-upptagning av större uppgiftssamlingar i registren.
Regeringens förslag: Förvaltningslagens förfaranderegler skall
tillämpas på handläggningen av ärenden om inskrivning respektive
registrering vid Patent- och registreringsverket respektive Sjöfarts-
verket.
Om ett sammanträde måste hållas för att klarlägga utredningen av
ett registerärende enligt sjölagen skall sådant sammanträde äga rum
vid Sjöfartsverket.
Regeringens bedömning: Förelagt vite skall även i fortsättningen
få dömas ut av inskrivnings- respektive registermyndigheten.
Domstolsverkets förslag: Domstolsverket föreslog beträffande
behandlingen av båtregisterärenden enligt lagen (1979:377) om registre-
ring av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. att bestämmelserna i för-
valtningsprocesslagen (1971:291) skulle gälla i tillämpliga delar. Verket
lämnade beträffande register- och inskrivningsärenden enligt lagen om
företagshypotek och sjölagen inte något förslag i detta avseende.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrade sig särskilt över
förslaget.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller har
inte haft något att erinra mot promemorians förslag. Patent- och
registreringsverket, som i och för sig inte har något att invända mot
förslaget, har dock påpekat att förvaltningslagens generella bestämmelser
Prop. 2000/01:88
43
inte är tillräckliga för att tillgodose de krav som ställs på verkets
handläggning av inskrivningsärenden. Sveriges advokatsamfund har
ansett att frågor om utdömande av viten bör prövas av domstol på
ansökan av den myndighet som har utfärdat föreläggandet.
Bakgrund: Som redovisats ovan under avsnitt 4.4 har hittills
rättegångsbalkens bestämmelser om tvistemål varit tillämpliga på
behandlingen av ärenden vid inskrivningsmyndigheten för företags-
inteckningar och vid sjöfartsregistret. I Domstolsverkets förslag till lag
om ändring i lagen om företagshypotek och sjölagen har dessa
bestämmelser upphävts utan att det har gjorts några överväganden om
vad som i stället bör gälla.
Allmänt
Eftersom respektive verksamhet föreslås bli överflyttad till en förvalt-
ningsmyndighet står olika alternativ till buds när det gäller utformningen
av de regler som skall gälla för handläggningen av inskrivnings- och
registerärenden. En möjlighet är att låta lagen om företagshypotek och
sjölagen innehålla en fullständig reglering för behandlingen av ärendena.
En sådan ordning avviker emellertid från vad som hittills har gällt och
skulle innebära att de båda lagarna skulle behöva byggas ut med ett stort
antal bestämmelser. Detta framstår inte som ändamålsenligt. Utgångs-
punkten bör därför även i fortsättningen vara att lagarna fylls ut av andra
regler. En möjlighet är att det föreskrivs att förvaltningslagen skall gälla i
tillämpliga delar. Fördelen med en sådan modell är att den blivande
centralmyndigheten själv är bekant med de förfaranderegler som finns
intagna i förvaltningslagen. Detta kan minska risken för övergångs-
problem i samband med den organisatoriska överflyttningen.
Ärendehanteringen vid inskrivningsmyndigheten för företagsinteck-
ningar uppvisar emellertid stora likheter med handläggningen av ärenden
avseende inteckning i fastighet. Mot bakgrund härav bör man i samman-
hanget titta närmare på de regler som gäller för fastighetsinskrivningen.
På det området har - såsom tidigare har framgått - nyligen en reform
genomförts som har inneburit moderniserade regler för det hittillsvarande
fastighetsdatasystemet och för handläggningen av fastighetsinskrivnings-
ärenden (se prop. 1999/2000:39, bet. 1999/2000:BoU8, rskr.
1999/2000:185, SFS 2000:224 och 226). Lagändringarna, som trädde i
kraft den 1 juli 2000, innebär bl.a. att regelverket anpassas till lagen om
domstolsärenden liksom till de krav som EG:s dataskyddsdirektiv och
den nya personuppgiftslagen kräver. De likheter som de skilda
ärendehanteringarna uppvisar kan därför tala för att hanteringen av nu
aktuella ärendetyper i möjligaste mån bör följa samma regler och ha
samma struktur som fastighetsinskrivningen. Ett alternativ till att
tillämpa bestämmelserna i förvaltningslagen är således att i stället
hänvisa till handläggningsreglema i domstolsärendelagen.
Vid en sammanvägning av de skäl som talar för respektive emot de
ovan presenterade alternativa modellerna - alltså antingen en tillämpning
av handläggningsreglema i förvaltningslagen eller domstolsärendelagen
- anser regeringen att den mest ändamålsenliga lösningen är att
Prop. 2000/01:88
44
förvaltningslagens förfaranderegler tillämpas på handläggningen av
ärendena. En sådan lösning framstår som följdriktig inte minst mot
bakgrund av att det här - till skillnad från i fastighetsinskrivnings-
verksamheten - är fråga om handläggning av ärenden vid fristående
förvaltningsmyndigheter. Det förhållandet att myndigheternas beslut bör
överklagas till allmän domstol (se avsnitt 5.3) bör inte föranleda någon
annan bedömning, särskilt som en sådan modell redan tillämpas
exempelvis på kronofogdemyndigheternas handläggning av ärenden
enligt skuldsaneringslagen (1994:334).
Sammanfattningsvis föreslås att förvaltningslagen skall gälla i tillämp-
liga delar på Patent- och registreringsverkets respektive Sjöfartsverkets
handläggning av inskrivnings- och registerärenden enligt lagen om före-
tagshypotek och sjölagen. De särskilda handläggningsbestämmelser som
redan finns i lagen om företagshypotek (bl.a. 4 kap. 10-13 §§) och
sjölagen (bl.a. 2 kap. 23-24 §§) bör bestå. Förvaltningslagens bestäm-
melser om omprövning av beslut bör inte tillämpas (se avsnitt 5.3).
Vite och sammanträde för komplettering av utredning enligt sjölagen
Vite
Som har redovisats ovan (avsnitt 4.4) finns det ett flertal bestämmelser
som ger inskrivnings- respektive registermyndigheten möjlighet att
förelägga och döma ut vite. Eftersom ärendehanteringen nu flyttas från
domstol till fristående förvaltningsmyndigheter uppkommer frågan om
det möter något hinder mot att dessa myndigheter får befogenhet att
döma ut förelagda viten. En möjlighet är, som Sveriges advokatsamfund
har förordat, att frågan om utdömande av vite bör prövas av domstol på
ansökan av respektive myndighet. I 6 § andra stycket viteslagen
(1985:206) stadgas emellertid att frågor om utdömande av viten som har
förelagts part eller någon annan till fullgörande av en skyldighet i en
rättegång eller i annat motsvarande förfarande prövas utan särskild
ansökan av den myndighet som har utfärdat föreläggandet. Karaktären av
de vitesförelägganden som förekommer i inskrivnings- och registerhan-
teringen är av liknande slag. Regeringen anser därför att det är mest
ändamålsenligt att låta Patent- och registreringsverket respektive
Sjöfartsverket pröva frågor om utdömande av dessa viten.
Sammanträde enligt 2 kap. 21 § sjölagen
Ytterligare en fråga att ta ställning till är om det är lämpligt att låta
Sjöfartsverket ta över ansvaret för sådan personlig inställelse som 2 kap.
21 § sjölagen reglerar. Bestämmelsen ger registermyndigheten möjlighet
att för komplettering av registerärendet genomföra en slags muntlig
bevis- eller faktaupptagning, vilket normalt är en funktion som vilar på
domstol. Motsvarande bestämmelser finns för inskrivningsärenden
rörande fastigheter (se 19 kap. 16 § och 20 kap. 10 § jordabalken). För
närvarande är det vid sjöfartsregistret vid Stockholms tingsrätt som
sökanden skall inställa sig. Det är också den myndigheten som får döma
ut vite. Mot bakgrund av att ärendena nu flyttas från domstol till en
självständig förvaltningsmyndighet finns det anledning att överväga om
Prop. 2000/01:88
45
inte sökanden eller annan som har kallats till sammanträde även Prop. 2000/01:88
fortsättningsvis borde infinna sig vid allmän domstol. Mot en sådan
lösning talar dock de praktiska problem den kan befaras ge upphov till.
Härtill kommer att man vid en sådan ordning skulle behöva reglera en
rad olika frågor, t.ex. på vilket sätt ett sådant sammanträde initieras och
vilken partsställning Sjöfartsverket bör inta. Det utgör inte heller en
tidigare okänd ordning att förvaltningsmyndigheter i vissa fall kan hålla
sammanträden för att komplettera utredningen. Så förekommer t.ex. hos
kronofogdemyndighet i utsöknings- och skuldsaneringsärenden.
Regeringen ser därför inga hinder mot att Sjöfartsverket håller
sammanträde enligt 2 kap. 21 § sjölagen.
Regeringens förslag: Ett slutligt beslut i ett register- eller inskrivnings-
ärende skall överklagas till allmän domstol inom tre veckor från det att
underrättelse eller bevis om beslutet hölls tillgängligt för sökanden eller
senast fyra veckor från den inskrivningsdag då beslutet meddelades.
Behörig domstol att överpröva Sjöfartsverkets beslut i nu aktuella
ärenden skall vara Stockholms tingsrätt. Patent- och registreringsverkets
beslut skall överklagas till Sundsvalls tingsrätt.
I övrigt anpassas reglerna om överklagande till vad som gäller enligt
ärendelagen.
En ordning med möjlighet till omprövning av beslut bör inte införas.
Domstolsverkets förslag: Domstolsverket föreslog att beslut i
register- och inskrivningsärenden skulle överklagas till allmän förvalt-
ningsdomstol.
Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall, som i och för sig inte
hade någon erinran mot Domstolsverkets forslag, anförde beträffande
företagsinteckningsärenden att överklagande av beslut till allmän
förvaltningsdomstol skulle innebära förändringar jämfört med nuvarande
reglering i fråga om t.ex. överklagandetider, krav på delgivning och
därmed sammanhängande frågor om laga kraft.
Vad gäller sjöfartsregisterärenden lämnades synpunkter av Svea
hovrätt, Stockholms tingsrätt och Länsrätten i Östergötlands län. Svea
hovrätt anförde att dessa ärenden oftast har en civilrättslig karaktär och
att det därför borde övervägas om inte beslutet hellre borde överklagas
till sjörättsdomstol som har både civilrättslig kompetens och insikt i
sjöfartsangelägenheter. Stockholms tingsrätt anförde att om överklagande
skulle ske till allmän förvaltningsdomstol borde det tillses att insikter i
sjöfartsangelägenheter finns hos fullföljdsinstansen. Länsrätten i Öster-
götlands län förordade att överklagande i stället skall ske till Stockholms
tingsrätt för att på så sätt bibehålla nuvarande sakkunskap vid en
domstolsprövning. Vidare föreslog länsrätten att det borde krävas
prövningstillstånd vid överklagande till Svea hovrätt.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller har
inte haft något att erinra mot promemorians förslag. Hovrätten över
Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Sundsvall samt Sveriges Domare-
46
förbund har dock beträffande företagsinteckningsregistret ansett att
överprövningen av inskrivningsmyndighetens beslut bör ske i allmän
förvaltningsdomstol. I fråga om sjöfartsregistret har Stockholms tingsrätt
och Sjöfartsverket gett uttryck för samma uppfattning beträffande
registermyndighetens beslut i sjöfartsregisterärenden. Stockholms tings-
rätt har även ansett att möjligheten att överklaga uppskovsbeslut särskilt
bör bibehållas. Sveriges advokatsamfund har ansett att det bör övervägas
om inte Stockholms tingsrätt bör vara behörig tingsrätt att även pröva
överklagande av inskrivningsmyndighetens beslut i företagsinteck-
ningsärenden.
Överklagande av beslut — allmän domstol eller förvaltningsdomstol?
Av redovisningen ovan har framgått att beslut i inskrivnings- och
registerärenden för närvarande överklagas till hovrätten. Då nu
verksamheterna skall flyttas över till förvaltningsmyndigheter kan det
framstå som naturligt att alla beslut i fortsättningen överklagas till allmän
förvaltningsdomstol. Det finns emellertid - såsom påtalades av några
remissinstanser i samband med det första remissförfarandet - skäl som
talar för att överprövningen av inskrivningsmyndigheternas beslut bör
ligga kvar på allmän domstol. Beträffande sjöfartsregisterärenden
pekades särskilt på att ärendena oftast har en civilrättslig karaktär samt
att det borde tillses att det hos fullföljdsinstansen finns civilrättslig
kompetens och insikter i sjöfartsangelägenheter.
I den senare remitterade promemorian angavs bl.a. att inskrivnings-
och registerärendenas allmänna karaktär är av särskild betydelse vid
ställningstagandet till lämplig överprövningsinstans och att det då
framstår som lämpligast att även i fortsättningen låta besluten överklagas
till allmän domstol. Stockholms tingsrätt har härvid invänt att ärendenas
allmänna karaktär inte har ansetts utgöra något hinder mot att själva
ärendehanteringen förläggs till en förvaltningsmyndighet och att detta
talar för att överklagande bör ske till allmän förvaltningsdomstol på
samma sätt som gäller för övriga beslut av Sjöfartsverket. Sjöfartsverket
har anfört att då andra ärendetyper som verket i dag prövar, t.ex.
dispensärenden enligt sjölagen, överklagas till allmän förvaltnings-
domstol det mest ändamålsenliga skulle vara att låta samtliga ärenden
överklagas till denna instans. I fråga om företagsinteckningsregistret har
Hovrätten över Skåne och Blekinge i huvudsak anfört att även om det är
fråga om förhållanden som är av betydelse för den allmänna omsätt-
ningen och kreditväsendet så är det lika fullt fråga om registrerings-
ärenden som inte har med tvistlösning i vedertagen mening att göra.
Kammarrätten i Sundsvall har bl.a. anfört att det inom förvaltningsdom-
stolarna redan förekommer ett stort antal måltyper avseende
associationsrättsliga och näringsekonomiska frågor. Sveriges domareför-
bund har ansett att beslut meddelade av förvaltningsmyndighet bör
överklagas till allmän förvaltningsdomstol om inte särskilda skäl av
betydande tyngd talar för allmän domstol. Enligt förbundets mening
föreligger inte några sådana skäl.
Prop. 2000/01:88
47
Regeringen konstaterar inledningsvis att såväl Domstolsverkets förslag
att besluten skall överklagas till allmän förvaltningsdomstol som
promemorians förslag att låta allmän domstol vara fullföljdsinstans är
fullt tänkbara alternativ till lösning. Båda förslagen har sina för-
respektive nackdelar och vilket alternativ som förordas kan till stor del
bero på vilken tyngd som läggs vid olika synsätt. Domstolsverkets
förslag lår till följd att en ny ordning för överklagande införs medan
promemorians förslag innebär att besluten även i fortsättningen kommer
att överprövas av allmän domstol. Som framhölls i promemorian kan det
framstå som naturligt att beslut meddelade av förvaltningsmyndigheter i
fortsättningen överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Enligt
regeringens mening är det emellertid av avgörande betydelse vilken
instans som med hänsyn till ärendenas karaktär framstår som bäst lämpad
att överpröva ifrågavarande beslut. Som har redovisats ovan har några
remissinstanser påtalat ärendenas civilrättsliga karaktär medan t.ex.
Hovrätten över Skåne och Blekinge har framhållit att registerärenden som
sådana inte har med tvistlösning i vedertagen mening att göra.
Regeringen delar uppfattningen att register- och inskrivningsärenden i
vissa avseenden innefattar moment av mera förvaltningsrättslig karaktär.
Det är emellertid också så att besluten har stor betydelse för
pantsättningsinstitutet och, såsom har påtalats av bl.a. Svenska
Bankföreningen, att de frågor som kan komma att innefattas i överpröv-
ningen har typiska civilrättsliga inslag. Detta talar enligt regeringens
mening med styrka för att låta nu aktuella beslut även fortsättningsvis
överklagas till allmän domstol.
Vidare uppvisar nu aktuella ärenden betydande likheter med ärenden
angående inskrivning i fastigheter. Såväl fastighetsinskrivningen som
den inskrivnings- och registerverksamhet som nu diskuteras omfattas av
regeringens reformarbete med att renodla och koncentrera den dömande
verksamheten. För fastighetsinskrivningens del har detta inneburit att
verksamheten skall koncentreras till sju inskrivningsmyndigheter.
Fastighetsinskrivningsärendena skall, liksom tidigare, överklagas till
allmän domstol. Likheterna med fastighetsinskrivningen talar enligt
regeringens mening för att hålla samman överprövningen av dessa
ärenden och därmed låta nu aktuella beslut även fortsättningsvis
överklagas till allmän domstol.
Sammantaget anser regeringen att den mest tilltalande lösningen är att
låta allmän domstol vara fullföljdsinstans.
För att tillse att överprövningen sker enligt den vid allmän domstol
gällande instansordningen bör förvaltningsmyndigheternas beslut i
fortsättningen överklagas till tingsrätt och därefter till hovrätt.
Prövningen i hovrätt bör ske under förutsättning att prövningstillstånd
meddelas. Detta utgör visserligen en avvikelse i förhållande till fastig-
hetsinskrivningen men överensstämmer med den ordning som gäller för
t.ex. skuldsaneringsinstitutet där förvaltningsmyndighets beslut över-
klagas till tingsrätt och sedermera till hovrätt.
Prop. 2000/01:88
Vilka tingsrätter är bäst lämpade för överklaganden?
När det gäller Sjöfartsverkets beslut i ärenden som rör fartygsregistret
har några remissinstanser framhållit att ärendena är av sådan
48
beskaffenhet att särskild insikt i sjöfartsangelägenheter är av betydelse
för en effektiv och rättssäker hantering. De särskilda insikter som är av
betydelse avser särskilda sakrättsliga frågor i registreringsförhållanden,
vilka har sjörättslig anknytning. Mot denna bakgrund kan en lämplig
lösning vara att låta ärendena överklagas till Stockholms tingsrätt dels på
grund av att tingsrätten är sjörättsdomstol, dels då tingsrätten nu svarar
för sjöfartsregistret och därmed är den domstol som har bäst kännedom
om de särskilda frågor som kan uppkomma. Stockholms tingsrätt har
emellertid i sitt remissyttrande framhållit att de särskilda insikter som
behövs inte varaktigt kommer att finnas kvar vid tingsrätten efter det att
registreringsärendena har flyttats till Sjöfartsverket. Tingsrätten har
vidare pekat på att den föreslagna ordningen kan komma att medföra att
tingsrätten under en övergångstid kan komma att pröva överklaganden av
beslut som handlagts vid en tidigare enhet vid tingsrätten. Tingsrätten har
därför ansett att besluten bör överklagas till allmän förvaltningsdomstol
och att den domstolen förses med erforderlig kompetens.
Som nyss har framgått är det regeringens uppfattning att överkla-
gandena bör göras till allmän domstol. Det är i och for sig riktigt att de
särskilda insikter i sakrättsliga frågor i registreringsförhållanden som nu
finns vid Stockholms tingsrätt kommer att tunnas ut i och med att
registreringsverksamheten flyttas över till Sjöfartsverket. Nuvarande
kompetens kommer emellertid inte att helt försvinna om tingsrätten får
till uppgift att i framtiden överpröva nämnda ärenden. I detta samman-
hang bör även vägas in att Norrköpings tingsrätt, vilken annars skulle
komma att bli fullföljdsinstans, varken är sjörättsdomstol eller for
närvarande besitter erforderlig kompetens. Vid en samlad bedömning
finner regeringen att övervägande skäl talar for att Stockholms tingsrätt
är bäst lämpad att överpröva Sjöfartsverkets beslut i registreringsärenden.
Regeringen föreslår därför att Stockholms tingsrätt blir fullföljdsinstans.
Behörig tingsrätt att pröva överklaganden av beslut av inskrivnings-
myndigheten for företagsinteckningar bör enligt regeringens uppfattning
vara den tingsrätt inom vars domkrets inskrivningsmyndigheten verkar,
således Sundsvalls tingsrätt.
Klagotidens längd m. m.
I fråga om klagotidens längd bör återigen en jämförelse göras med vad
som gäller for fastighetsinskrivningen. Den särskilda övergångsregeln i
la § lagen (1984:650) om införande av lagen (1984:649) om företags-
hypotek är identisk med den övergångsbestämmelse som tidigare fanns
intagen i 58 a § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken. På
motsvarande sätt som i den förstnämnda lagen har inte heller
fyraveckorsfristen i jordabalken satts i kraft utan det är alltjämt
övergångsregeln som är tillämplig. I förarbetena till förslaget om bl.a. en
ny lag om fastighetsregister (a. prop. s. 115) uttalade regeringen att
bestämmelserna för överklagande av slutliga beslut borde omprövas och
att utgångspunkten därvid borde vara att den som vill överklaga
inskrivningsmyndighetens beslut tillförsäkras en tid som minst motsvarar
vad som numera gäller enligt rättegångsbalken och den nya ärendelagen.
Denna tid uppgår till tre veckor. Samma utgångspunkt bör gälla även
beträffande överklagande av beslut av inskrivningsmyndigheten för
Prop. 2000/01:88
49
företagsinteckningar respektive sjöfartsregistret. Den nu gällande fristen
om fyra veckor från inskrivningsdagen skulle i och för sig uppfylla detta
krav under förutsättning att besluten expedieras inom en vecka. Eftersom
detta inte alltid kan garanteras bör därför denna fyraveckorsfrist
utmönstras. I stället bör, såsom skett beträffande fastighetsinskrivningen,
en bestämmelse med samma lydelse som i övergångsregeln införas i
lagen om företagshypotek respektive sjölagen, dock med den ändringen
att fristen bestäms till tre veckor i stället för som hittills två veckor från
tillhandahållandet av expeditionen. Att sjölagen saknar den speciella
övergångsregleringen hindrar inte att motsvarande lydelse tillämpas även
på beslut av registermyndigheten. På samma sätt som vid fastighets-
inskrivningen bör, såvitt gäller andra frågor om överklagande än
övcrklagandcfristens längd, hänvisningar göras till relevanta lagrum i
ärendelagen.
överklagande av icke slutliga beslut
De bestämmelser i rättegångsbalken som idag är tillämpliga och som
redovisats ovan (se avsnitt 4.5) stämmer i huvudsak överens med vad
som föreskrivs enligt ärendelagen. Därför behövs ingen annan ändring än
att reglerna knyts närmare till ärendelagens bestämmelser.
I ett inskrivnings- eller registreringsärende kan det ibland bli aktuellt
att meddela ett beslut om uppskov i avvaktan på viss komplettering.
Sådana uppskovsbeslut blir främst aktuella när bristerna i en ansökan
synes möjliga att avhjälpa och då det alltså finns anledning att tro att
ansökan så småningom kan komma att bifallas. För närvarande gäller att
uppskovsbeslut kan överklagas särskilt och utan inskränkning till viss tid
(se 49 kap. 7 § rättegångsbalken). En hänvisning till lagen om domstols-
ärenden i stället för rättegångsbalken får, om inte ett särskilt undantag
görs, som effekt att uppskovsbeslut inte kan överklagas särskilt utan först
i samband med ett slutligt avgörande av ärendet, t.ex. efter att ansökan
har avslagits. Beträffande skälen till att denna ordning har valts för
domstolsärenden, se prop. 1995/96:115 s. 175.
Stockholms tingsrätt har ansett att det för ärenden om inskrivning
enligt sjölagen ändå bör vara möjligt att överklaga beslut om uppskov
särskilt. Som skäl härför har tingsrätten angett att avsaknad av en sådan
möjlighet till överklagande leder till ett ökat antal avslagsbeslut eller
beslut om komplettering vid äventyr av vite, vilket skulle innebära en
onödig omgång.
Enligt regeringens uppfattning bör överklagande i princip bara kunna
ske då handläggningen vid registermyndigheten är definitivt avslutad. I
sammanhanget är det även av betydelse att det för fastighets-
inskrivningen numera inte finns någon möjlighet att särskilt överklaga
uppskovsbeslut. Kraven på likformighet i lagstiftningen talar alltså också
emot en sådan ordning som har föreslagits av tingsrätten.
En samlad bedömning leder alltså till att uppskovsbeslut inte bör
kunna överklagas särskilt.
Prop. 2000/01:88
50
Omprövning av beslut
Prop. 2000/01:88
I 27 § förvaltningslagen och 34 § ärendelagen finns bestämmelser om
skyldighet för beslutsmyndigheten att i vissa fall ompröva sitt beslut. I
ärendelagen sägs att när en tingsrätt i ett ärende som inletts på annat sätt
än genom överklagande finner att ett beslut som den har meddelat är
uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan
anledning, skall domstolen ändra beslutet, om det kan ske snabbt och
enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.
Skyldigheten föreligger i princip även om beslutet överklagas till högre
instans.
Någon motsvarighet till reglerna om omprövning finns inte för
inskrivningsmyndigheten för företagsinteckningar och sjöfartsregistret.
Vad gäller frågan om omprövning av beslut i fastighetsinskrivnings-
ärenden anförde regeringen i förarbetena till ändringarna i jordabalkens
inskrivningsregler (a. prop. s. 116) att beslut i inskrivningsärenden, till
skillnad från de flesta domstolsärenden, normalt är av stor betydelse för
den allmänna omsättningen och att det därför med hänsyn till intresset av
trygghet i omsättningen inte borde komma i fråga att låta dessa beslut bli
ändrade av inskrivningsmyndigheten i större utsträckning än vad
rättelseinstitutet redan medger. Samma skäl gör sig gällande även i nu
förevarande fall. Således bör det inte heller beträffande inskrivning av
företagshypotek och registerärenden införas några regler om omprövning
av beslut.
Regeringens bedömning: De särskilda reglerna om rättelse i lagen om
företagshypotek och sjölagen skall finnas kvar. Reglerna skall vara
exklusiva i förhållande till bestämmelsen om rättelse i personuppgifts-
lagen.
Även bestämmelserna om skadestånd vid skada som beror på tekniskt
fel eller på grund av företagen rättelse skall vara kvar.
Bestämmelsen i 48 § personuppgiftslagen om skadestånd skall gälla
om personuppgifter i registren har behandlats i strid med lagen om
företagshypotek respektive sjölagen.
Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens
bedömning.
Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig har tillstyrkt
eller har inte haft något att erinra mot promemorians förslag.
Rättelse
Syftet med de nuvarande rättelsebestämmelsema är att skydda
ekonomiska intressen. Behovet av sådana rättelsebestämmelser är särskilt
stort med hänsyn till de viktiga rättsverkningar som är förenade med
flertalet införingar i registren. I förarbetena till lagen om företagshypotek
uttalades att de viktiga rättsverkningar som är förenade med flertalet
51
införingar i företagsinteckningsregistret gör det nödvändigt att både
kunna rätta felaktiga införingar och att omge rättelseförfarandet med
vissa formkrav (prop. 1983/84:128 s. 82).
1 förarbetena till bl.a. lagen om fastighetsregister (prop. 1999/2000:39
s. 120) anförde regeringen att de särskilda rättelsereglema på det fastig-
hetsrättsliga området - vilka i huvudsak är identiska med de bestäm-
melser som finns i lagen om företagshypotek och sjölagen - även i
fortsättningen bör finnas kvar eftersom de skäl som redogjorts för ovan
fortfarande har bärkraft.
Nu aktuella rättelseregler skiljer sig dock från personuppgiftslagens
bestämmelser om rättelse, vilket bl.a. beror på att den lagens regler finns
där av integritetsskäl. Som exempel kan nämnas att personuppgiftslagen
inte föreskriver att part skall beredas tillfälle att yttra sig i ärende om
rättelse utan tvärtom anger att rättelse skall ske omedelbart. Detta far till
följd att i en rättelsesituation en tillämpning av den lagen vid sidan av de
särskilda rättelsereglema kan innebära stora svårigheter. Detta medför att
förevarande särskilda rältelseregler måste göras exklusiva i förhållande
till personuppgiftslagen.
En annan betydelsefull skillnad mellan de båda slagen av rättelseregler
är att rättelse enligt särregleringen förutsätter att oriktigheten är uppen-
bar. Denna inskränkning i möjligheten att rätta en uppgift är nödvändig
för att skydda ägares eller rättighetshavares intressen. Avsikten är att
materiella förändringar i registrens innehåll av uppgifter som inte är
uppenbart oriktiga skall kunna uppnås endast i en ordning som omgärdas
av garantier för den enskildes rättstrygghet. Därför behövs också i detta
avseende en särreglering av det slag som finns i lagen om företagshypo-
tek och i sjölagen.
Frågan är då om förevarande särreglering är förenlig med dataskydds-
direktivet. Som redogjorts för ovan (se avsnitt 4.6) föreskriver direktivet
att den registrerade skall ha rätt att få uppgifter som inte har behandlats i
enlighet med direktivet rättade, blockerade eller utplånade. Detta tar sikte
på den personliga integriteten medan specialbestämmelsema i lagen om
företagshypotek och sjölagen, som nyss nämnts, har ett annat syfte. De
olika slagen av rättelseregler ger dock upphov till i stort sett samma
effekt. Visserligen föreskriver förevarande särreglering inte omedelbar
rättelse utan, som huvudregel, rättelse först efter att part beretts tillfälle
att yttra sig. Vidare förutsätter rättelse enligt dessa regler att oriktigheten
är uppenbar. Enligt artikel 13 g i direktivet får omfattningen av rätten till
rättelse begränsas med hänsyn till skyddet av den registrerades eller
andras fri- och rättigheter. De begränsningar som de särskilda rättelse-
reglema i lagen om företagshypotek och sjölagen innefattar avser bl.a. att
skydda enskildas äganderätt. Reglerna omfattas därför av det angivna
undantaget i direktivet och är följaktligen förenliga med detta.
Sammanfattningsvis finns det därför inte något hinder mot att ha
särskilda rättelsebestämmelser som är exklusiva i förhållande till den
allmänna datarättsliga regleringen. De nuvarande reglerna bör därför inte
ändras på annat sätt än att det tydliggörs att dessa gäller i stället för
personuppgiftslagens bestämmelse om rättelse. Dock bör, i likhet med
vad som gäller för fastighetsinskrivningen (se 19 kap. 24 § jordabalken),
inskrivnings- respektive registermyndighetens skyldighet att kommu-
nicera med den som berörs av korrigeringsåtgärden begränsas något.
Prop. 2000/01:88
52
Således bör inte något yttrande behöva inhämtas om det är uppenbart Prop. 2000/01:88
obehövligt.
Skadestånd
Bestämmelsen om skadestånd i 48 § personuppgiftslagen avser att
skydda den registrerades integritet. Det är därför denne som har rätt till
ersättning för skada och kränkning av den personliga integriteten som en
behandling av personuppgifter i strid med den lagen har orsakat. Nu
aktuella särbestämmelser om rätt till skadestånd har till syfte att skydda
den allmänna omsättningen.
I förarbetena till lagen om fastighetsregister (prop. 1999/2000:39 s.
121) anförde regeringen att motiven bakom de särskilda fastighets-
rättsliga ersättningsbestämmelserna - att trygga den allmänna
omsättningen - fortfarande har bärkraft och att det därför vore önskvärt
med ett system som även i fortsättningen ger utrymme for en långtgående
rätt till ersättning for dem som har förlitat sig på uppgifter i registren
vilka senare har visat sig vara felaktiga. Vidare konstaterade regeringen
att en sådan särreglering inte skulle vara oförenlig med dataskydds-
direktivet eftersom det knappast kan finnas något hinder mot att ha
ytterligare nationella skadeståndsbestämmelser som tar sikte på sådana
fall där grunden for ersättningsskyldigheten är någon annan än intrång i
den personliga integriteten. Sammanfattningsvis konstaterade regeringen
att det därför var möjligt att behålla de särskilda fastighetsrättsliga
skadeståndsreglerna utan någon saklig ändring och föreslog därför, såvitt
nu är av intresse, att nuvarande regler om skadestånd vid skada som
beror på tekniskt fel i registren eller skada på grund av företagen rättelse
behålls oförändrade.
Samma skäl som nyss redogjorts for leder till att nu aktuella
särbestämmelser (se 5 kap. 1 och 2 §§ lagen om företagshypotek och
22 kap. 4 och 5 §§ sjölagen) om rätt till ersättning vid skada till följd av
tekniskt fel eller förlust på grund av en företagen rättelse bör kvarstå i
sak oförändrade.
För att 48 § personuppgiftslagen skall vara tillämplig vid skada och
kränkning av den registrerades personliga integritet som en behandling
av personuppgifter i strid med den lagen om företagshypotek respektive
sjölagen har orsakat införs en bestämmelse om detta.
Regeringens forslag: Beslut av Patent- och registreringsverket
respektive Sjöfartsverket enligt lagen om stämpelskatt vid inskrivnings-
myndigheter skall överklagas till tingsrätt. För överklagande till hovrätt
skall prövningstillstånd krävas. Ärendelagens regler skall tillämpas på
handläggningen av ett överklagande.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Hovrätten över Skåne och Blekinge har ansett att
stämpelskattebesluten bör överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
53
Kammarkollegiet har ansett att det bör införas en möjlighet att ompröva Prop. 2000/01:88
beslut om stämpelskatt. Övriga remissinstanser har tillstyrkt eller har inte
haft något att erinra mot promemorians förslag.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 38 § lagen (1984:404) om
stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter överklagas beslut enligt denna
lag till hovrätten. Bestämmelsen är tillämplig på - utöver de inskriv-
ningsmyndigheter som svarar för inskrivning enligt jordabalken - såväl
inskrivningsmyndigheten för företagsinteckningar som på sjöfartsregist-
ret (se 3 § andra stycket samma lag).
Som framgår ovan under avsnitt 5.3 föreslår regeringen att beslut av
Patent- och registreringsverket respektive Sjöfartsverket i inskrivnings-
eller registerärenden skall överklagas till allmän domstol. Det bör mot
den bakgrunden vara naturligt att även låta beslut om stämpelskatt
överklagas till allmän domstol. Av avsnitt 5.3. framgår vidare att
regeringen har ansett att överklaganden av inskrivnings- och registre-
ringsärenden skall handläggas av Sundsvalls respektive Stockholms
tingsrätt och därefter av hovrätt. Prövningen i hovrätt bör ske under
förutsättning att prövningstillstånd meddelas. Fråga är då om denna
ordning även bör gälla vid överklagande av beslut av de angivna myndig-
heterna enligt lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. Mot
en sådan lösning talar att det i sådant fall skulle förekomma olika
instansregler för beslut i stämpelskatteärenden i stort. En fördel med
sådan ordning är dock att samma överklaganderegler då kommer att gälla
för överklagande av stämpelskatteärendcn som för överklagande av
beslut i själva inskrivnings- och registerärendet. Att låta tingsrätt och
sedermera hovrätt pröva överklaganden av stämpelskattebeslut torde inte
medföra någon risk för att handläggningen av stämpelskatteärendena
skulle påverkas i negativ riktning. Vid en samlad bedömning talar
övervägande skäl för att tillämpa samma regler för överklagande av
stämpelskattebeslut som för överklagande av beslut i inskrivnings- och
registerärenden.
Vad gäller Kammarkollegiets förslag att införa en möjlighet att
ompröva beslut om stämpelskatt uttalade regeringen i förarbetena till
bl.a. lagen om fastighetsregister (prop. 1999/2000:39 s. 116 f.) att
fastställandet av stämpelskatt reglerades i en annan lagstiftning än den
som då var föremål för översyn och att frågan dessutom behövde
övervägas ytterligare innan regeringen kunde ta ställning till den. Av
motsvarande skäl bör inte någon ändring övervägas i nu förevarande
lagstiftningsärende.
Regeringens förslag: Det överlämnas till regeringen att bestämma i
fråga om expeditionsavgifter för bevis om inskrivning eller registrering
samt om avgifter för registrering enligt lagen (1975:605) om registrering
av båtbyggnadsförskott.
Någon inskränkning i myndigheternas rätt att ta ut avgifter för
användningen av registren (försäljning av uppgifter) bör inte göras.
54
Promemorians forslag: Promemorian behandlar inte frågan om
expeditionsavgifter. Däremot föreslås att rätten att ta ut avgifter för
användningen av registret (försäljning av uppgifter) regleras i fartygs-
registerförordningen respektive förordningen om företagshypotek och att
myndigheterna själva bemyndigas i respektive förordning att själva
bestämma dessa avgifters storlek.
Remissinstanserna: Hovrätten över Skåne och Blekinge och Sveriges
advokatsamfund har ifrågasatt att Patent- och registreringsverket
respektive Sjöfartsverket bemyndigas att själva bestämma avgifternas
storlek. Patent- och registreringsverket har anmärkt att förslaget inte
medför någon rätt för verket att ta ut ansökningsavgifter vilket bör vara
ett villkor för inskrivning i företagsinteckningsregistret, och att en sådan
rätt måste kunna härledas ur lag.
Skälen för regeringens förslag: Förordningen (1987:452) om avgifter
vid de allmänna domstolarna är tillämplig på ansöknings-, kungörande-
och expeditionsavgifter vid allmän domstol. Förordningen gäller även för
expeditionsavgifter hos inskrivningsmyndighet och sjöfartsregistret.
Avgifter utgår för tillhandahållande av bevis om företagen inskrivnings-
eller registreringsåtgärd. Däremot utgår inga ansökningsavgifter som
skall erläggas innan ärendet tas upp till prövning.
Motsvarande ordning bör enligt regeringens uppfattning behållas även
nu när verksamheterna vid inskrivningsmyndigheten för företagsinteck-
ningar och sjöfartsregistret flyttas från allmän domstol till fristående
förvaltningsmyndigheter. Det bör även i fortsättningen ankomma på
regeringen att bestämma om expeditionsavgifternas storlek. Som Patent-
och registreringsverket har påpekat bör denna regeringens befogenhet
ges i lag (jfr. 8 kap. 3 § regeringsformen). Regeringen avser att flytta
bestämmelserna om expeditionsavgifter från förordningen om avgifter
vid de allmänna domstolarna till andra lämpliga förordningar. Vad som
nu har föreslagits bör även gälla i fråga om avgifter för registrering enligt
lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnadsförskott.
Nästa fråga att ta ställning till är om det i samma lagbestämmelser bör
regleras att användningen av respektive register får vara avgiftsbelagd.
Med ”användning” av registren avses alla former av behandling för
tillhandahållande av uppgifter från registren. Avgiftsuttag vid sådant
tillhandahållande kan också beskrivas som försäljning av uppgifter.
Eftersom användningen av registren kan innefatta de mest skilda former
av behandling är det enligt regeringens mening inte möjligt eller ens
önskvärt att avgifterna för dessa behandlingar detaljregleras. I stället bör
det överlämnas åt Patent och registreringsverket respektive Sjöfartsverket
att bestämma avgifternas storlek. Sådan försäljning av uppgifter far med
hänsyn till omständigheterna anses förenlig med EG:s dataskyddsdirektiv
(se härom prop. 1999/2000:39 s. 102-103). Med hänsyn till direktivets
krav är det emellertid lämpligt att det slås fast i författning att försäljning
av uppgifter från registren är tillåten. Det är emellertid tillräckligt att så
sker i förordning.
Prop. 2000/01:88
55
Lagförslagen såvitt gäller inskrivningsmyndigheten för företags-
inteckningar föreslås träda i kraft den 1 juli 2001 och beträffande
sjöfartsregistret den 1 december 2001.
Ansvaret för all ärendehantering övergår till Patent- och registrerings-
verket respektive Sjöfartsverket vid de tidpunkter då nödvändiga
lagändringar träder i kraft. Detta innebär att den fortsatta handläggningen
av de ärenden som vid dessa tidpunkter finns anhängiga vid Malmö och
Stockholms tingsrätter skall ske vid dessa myndigheter. Beträffande
överklagande av beslut införs övergångsregler vilka innebär att äldre
bestämmelser skall tillämpas på beslut som har meddelats före
ikraftträdandet.
Vid inskrivningsmyndigheten för företagsinteckningar respektive
sjöfartsregistret finns idag omfattande arkivmaterial. Beträffande båda
verksamheterna kan det finnas behov av att arkivmaterial förs över till
arkivmyndighet. I samband med sådant överlämnande till arkiv-
myndighet skall, enligt 17 § arkivförordningen (1991:446), träffas
överenskommelse avseende ersättning till arkivmyndigheten för dels
kostnader för att bevara, vårda och tillhandahålla handlingarna, dels
engångskostnader i samband med övertagande av materialet.
Vid respektive tidpunkt för ikraftträdande kommer det vid Stockholms
och Malmö tingsrätter att finnas allmänna handlingar i ärenden som
enligt övergångsbestämmelserna i fortsättningen skall handläggas av
Patent- och registreringsverket respektive Sjöfartsverket. Vidare finns i
vart fall beträffande sjöfartsregistret behov av att visst arkivmaterial
flyttas över till Sjöfartsverket. Enligt arkivlagen (1990:782) får en statlig
myndighet avhända sig allmänna handlingar bl.a. genom ett sådant
överlämnande som sker med stöd av lag eller föreskrift som meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Enligt
arkivförordningen får Riksarkivet meddela föreskrifter bl.a. om överläm-
nande av statliga myndigheters arkiv till annan myndighet.
Genomförande
Regeringen gav den 16 november 2000 Patent- och registreringsverket
respektive Sjöfartsverket i uppdrag att tillsammans med Domstolsverket
förbereda överflyttningen av verksamheterna.
Besluten att föra inskrivning av företagshypotek och sjöfartsregistret
till Patent- och registreringsverket respektive Sjöfartsverket innebär att
det är fråga om övergång av verksamhet. Enligt 6 b § lagen (1982:80) om
anställningsskydd förs anställningsavtalen automatiskt över till den nya
arbetsgivaren om den anställde inte motsätter sig detta.
Prop. 2000/01:88
56
Ekonomiska konsekvenser
Prop. 2000/01:88
Förslagen att organisatoriskt föra inskrivning av företagshypotek och
sjöfartsregistret till Patent- och registreringsverket respektive
Sjöfartsverket bedöms redan på kort sikt kunna medföra fördelar genom
att de samband som finns mellan inskrivnings- och register-
verksamheterna och delar av de föreslagna centralmyndigheternas övriga
verksamhet tas till vara. På lång sikt bör en överflyttning bereda mark för
utvecklings- och rationaliseringsfördelar. Förslagen bedöms dock
medföra vissa övergångskostnader.
Vad först gäller Patent- och registreringsverket har den årliga
kostnaden för inskrivningsverksamheten uppskattats till drygt fem
miljoner kr. Dessa driftskostnader kommer att finansieras genom
expeditionsavgifter och försäljning av bevis. I fråga om övergångs-
kostnader har dessa av Patent- och registreringsverket beräknats till cirka
tre miljoner kr. Till dessa kostnader kommer domstolsväsendets kost-
nader för framförallt personalavveckling om cirka 1,5 miljoner kr samt
en bestående årlig kostnad för lokaler som uppskattats till 350 000 kr.
Vad sedan gäller Sjöfartsverkets årliga kostnader till följd av verksam-
hetsövergången har dessa beräknats till knappt 4,8 miljoner kr. Härtill
kommer vissa övergångskostnader vilka av Sjöfartsverket har uppskattats
till 1-1,5 miljoner kr. Dessutom tillkommer domstolsväsendets kostnader
för personalavveckling om drygt 1 miljon kr.
Regeringen bedömer att kostnaderna till följd av omorganisationen
ryms inom anslagsramarna.
Ändringarna följer av att skepps- och skeppsbyggnadsregistren skall
utgöra delar av ett enda register, benämnt fartygsregistret (se nedan under
avsnitt 7.7).
Första stycket
Registrering enligt förevarande lag sker inte i skepps-, skeppsbyggnads-
eller båtregistren utan har tidigare förts in i tingsrättens avhandlings-
protokoll. Då registreringen har visst samband med den registrerings-
verksamhet som nu förs över till Sjöfartsverket har det ansetts lämpligt
att överlämna även denna uppgift till verket. Någon saklig ändring är inte
avsedd. Uppgifterna skall således inte heller i framtiden föras in i
fartygsregistret.
57
Andra stycket
Prop. 2000/01:88
Eftersom personuppgiftslagen är tillämplig också på manuella register
och då den här aktuella registreringen torde kunna omfatta också
personuppgifter har, efter påpekande av Lagrådet, en ny bestämmelse
forts in som upplyser att regeringen meddelar särskilda föreskrifter om
registret. Sådana särskilda föreskrifter kan bl.a. avse personuppgifts-
ansvar, ändamål med registreringen och tredje mans rätt att ta del av
uppgifter.
Tredje stycket
Med hänsyn till innehållet i 8 kap. 3 § regeringsformen har regeringen
bemyndigats att meddela föreskrifter om avgifter för registrering enligt
denna lag.
Fjärde stycket
Lagrådet har väckt frågan om det inte kan anses vara motiverat med
särskilda bestämmelser angående överklagande av ett beslut att vägra
registrering av båtbyggnadsförskott. Lagrådet har i anslutning härtill
pekat på att om inga särskilda föreskrifter meddelas torde den allmänna
överklagandebestämmelsen i 22 a § förvaltningslagen (1986:223) bli
tillämplig, vilket skulle innebära en avvikelse från de bestämmelser om
överklagande i regeringens övriga lagförslag som anger allmän domstol
som överinstans. För att undvika avvikelser av detta slag har det införts
en bestämmelse som föreskriver att vid överklagande av beslut enligt
denna lag skall bestämmelserna i 14 och 14 a §§ lagen (1979:377) om
registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. tillämpas. Det innebär
bl.a. att beslut kan överklagas till Stockholms tingsrätt och därefter till
Svea hovrätt.
Av kommentaren till 1 kap. 2 och 2 a §§ sjölagen (se nedan under avsnitt
7.7) framgår att motsvarigheten till det nuvarande informationssystemet
för fartygsregistren (skeppsregistret, båtregistret och skeppsbyggnads-
registret) skall från rättslig synpunkt utgöra ett enda register, benämnt
fartygsregistret. Detta register skall bestå av olika delar; skeppsdelen,
båtdelen och skeppsbyggnadsdelen. Skälen för detta har behandlats i
avsnitt 5.1.1. Ändringarna i första stycket och andra stycket tredje
punkten utgör en konsekvensändring till följd av detta.
Ändringarna i första och andra styckena är redaktionella ändringar till
följd av att båtregistret numera utgör fartygsregistrets båtdel. Vid den
58
lagtekniska utformningen av första stycket har regeringen följt Lagrådets
förslag. Tredje stycket innehåller enbart en anpassning till modernare
språkbruk.
I det hittillsvarande första stycket av 10 § har föreskrivits att bestäm-
melserna om tvistemål - dvs. rättegångsbalkens civilprocessregler - i
tillämpliga delar gäller i den mån inte annat följer av lagen. Eftersom
ärendehanteringen nu flyttas till en förvaltningsmyndighet kommer i
stället förvaltningslagen (1986:223) att gälla. Skälen för detta har
behandlats i avsnitt 5.2. Av 3 § förvaltningslagen följer att den lagen inte
gäller i de fall särreglering förekommer. Således kommer de särskilda
handläggningsregler som finns i 11 § andra stycket att gälla i stället.
Vidare har möjligheten enligt förvaltningslagen att ompröva beslut
exkluderats. Skälen för detta har behandlats i avsnitt 5.3.
Första stycket
Bestämmelsen reglerar vem som har att pröva ett överklagande av ett
beslut av registermyndigheten. Hittills har gällt att sådana beslut prövas
av hovrätten. Enligt förslaget skall besluten i fortsättningen prövas av
Stockholms tingsrätt. Lydelsen i första stycket har därför ändrats så att
den beskriver denna ordning. Skälen för den valda modellen har
behandlats i avsnitt 5.3. Efter mönster från 36 § ärendelagen har det i
första stycket även tillagts att ett beslut i ett båtregistreringsärende får
överklagas enbart av den som beslutet rör och om det har gått honom
eller henne emot. För beslut som inte är slutliga gäller emellertid som
huvudregel att de far överklagas först i samband med överklagande av
beslut som innebär att ärendet avgörs. I några praktiskt viktiga fall får
dock också beslut som inte är slutliga överklagas särskilt, t.ex. beslut om
föreläggande och utdömande av vite. Detta framgår av 37 § ärendelagen,
till vilken en hänvisning har gjorts.
Andra stycket
Innehåller en hänvisning till ärendelagens bestämmelser om över-
klagande.
Tredje stycket
I bestämmelsen föreskrivs att det krävs prövningstillstånd vid
överklagande till hovrätten.
Prop. 2000/01:88
5'
14 a § Prop. 2000/01:88
Paragrafen är ny och reglerar närmare vad som gäller for överklagande.
Första stycket
Efter mönster från 4 § ärendelagen har det klargjorts att den som vill
överklaga registermyndighetens beslut skall göra detta skriftligen.
Andra stycket
Här behandlas överklagande av slutliga beslut, dvs. beslut om bifall eller
avslag på ansökan samt avvisningsbeslut.
Tredje stycket
I fråga om klagotid för andra icke slutliga beslut som kan överklagas
enligt 37 § ärendelagen tillämpas de bestämmelser som finns i 38 § första
och andra styckena samma lag. Det innebär att klagotiden är tre veckor.
Denna paragraf är också ny. Bestämmelsen överensstämmer i sak med
den bestämmelse som hittills har funnits i 14 § andra stycket.
Eftersom Sjöfartsverket föreslås utgöra registermyndighet har paragrafen
justerats så att det framgår att det är Kustbevakningen, Tullverket och
polismyndigheterna som biträder registermyndigheten. Någon ändring i
Sjöfartsverkets befogenhet att kräva tillträde till båt är emellertid inte
åsyftad. För att undvika att tvekan uppstår när det gäller denna verkets
befogenhet har därför paragrafens andra mening formulerats enligt ett
förslag från Lagrådet.
Bestämmelsen reglerar vad som gäller för överklagande av beslut om
stämpelskatt. För att tydliggöra de avvikelser som skall gälla för
stämpelskattebeslut i registerärenden meddelade av Sjöfartsverket
respektive sådana beslut meddelade av Patent- och registreringsverket i
inskrivningsärenden har, på förslag av Lagrådet, förevarande paragraf
ändrats till att endast omfatta beslut av inskrivningsmyndighet enligt
jordabalken.
60
Prop. 2000/01:88
På förslag av Lagrådet har det införts en ny paragraf som innehåller de
särskilda bestämmelser som skall gälla beträffande överklagande av
beslut om stämpelskatt i inskrivningsärenden meddelade av Patent- och
registreringsverket. Besluten skall överklagas till tingsrätt och därefter
till hovrätt. Prövningen i hovrätt skall ske under förutsättning att
prövningstillstånd meddelas. Skälen för detta har behandlats i avsnitt 5.5.
Vidare görs i paragrafen hänvisning till ärendelagens handläggnings-
bestämmelser. Härigenom kommer samma instansordning och handlägg-
ningsregler som för överklagande av beslut i inskrivningsärenden att
tillämpas vid överklagande av stämpelskattebeslut.
Denna paragraf är också ny och reglerar, efter förslag från Lagrådet, vad
som skall gälla beträffande överklagande av Sjöfartsverkets beslut om
stämpelskatt. Bestämmelsen motsvarar de ändringar som anges i 38 a §
Bestämmelsen behandlar vad som skall gälla vid överklagande av en
fråga om fastställande eller återvinning av skatt. På samma skäl som
beträffande 38 § har, på förslag av Lagrådet, paragrafen ändrats till att
endast omfatta beslut av inskrivningsmyndighet enligt jordabalken.
På förslag av Lagrådet har det införts en ny paragraf som innehåller de
särskilda bestämmelser som skall gälla vid överklagande av Patent- och
registreringsverkets beslut som innefattar en fråga om fastställande eller
återvinning av skatt. Eftersom överklagande sker till tingsrätt har det
framstått som naturligt att låta tingsrätten vidta de åtgärder som hovrätten
hittills svarat för.
Också denna paragraf är ny och har, på förslag av Lagrådet, tillkommit i
samma syfte som föregående bestämmelse. Paragrafen behandlar vad
som skall gälla vid överklagande av Sjöfartsverkets beslut som innefattar
prövning av en fråga om fastställande eller återvinning av skatt.
Bestämmelsen motsvarar de ändringar som anges i 39 a §.
61
Första stycket
Bestämmelsen föreskriver inledningsvis att det för inskrivning enligt
denna lag skall finnas ett företagsinteckningsregister (se ovan under
avsnitt 5.1.1.). Bestämmelsen beskriver härefter syftet med det registret,
nämligen att ge offentlighet åt den information som ingår i registret.
Detta utgör registrets grundläggande ändamål. Skälen för detta har
behandlats i avsnitt 5.1.4. När det gäller de personuppgifter som ingår i
registret framgår det av andra stycket att regeringen anger de närmare
preciserade ändamål för vilka personuppgifterna får behandlas.
Andra stycket
Enligt bestämmelsen meddelar regeringen föreskrifter om företagsinteck-
ningsregistrets innehåll, närmare ändamål (jfr första stycket) och
behandling av uppgifter samt om personuppgiftsansvar enligt person-
uppgiftslagen (1998:204).
Tredje stycket
Med hänsyn till innehållet i 8 kap. 3 § regeringsformen har regeringen
bemyndigats att meddela föreskrifter om expeditionsavgifter för till-
handahållande av bevis om en företagen inskrivningsåtgärd.
Eftersom inskrivningsmyndigheten för företagsinteckningar flyttas över
från allmän domstol till en fristående förvaltningsmyndighet har andra
stycket, som föreskriver att inskrivningsmyndigheten skall förestås av en
lagfaren inskrivningsdomare, utmönstrats.
Ändringen i första stycket motsvarar den som har gjorts i 10 §
båtregistreringslagen (se avsnitt 7.3). Härutöver har, med hänsyn till
intresset av att inskrivningsmyndigheten utan särskilda undersökningar
skall kunna avsluta pågående inskrivningsdag, även reglerna i 10 § andra
stycket förvaltningslagen om betydelsen av att en handling har avskiljts
för myndigheten på ett postkontor exkluderats.
Eftersom inskrivningsmyndigheten inte längre är knuten till allmän
domstol och då dess beslut skall överklagas till tingsrätt i stället för
hovrätt har uttrycket ”högre rätt” bytts ut mot ”domstol”.
Prop. 2000/01:88
62
Prop. 2000/01:88
Enligt den hittillsvarande lydelsen av paragrafens andra stycke har det
ålegat sökanden att styrka sin uppgift om namn och person- eller
organisationsnummer. Domstolsverket föreslog i sin rapport att
skyldigheten att styrka uppgift helt skulle tas bort. Patent- och
registreringsverket framförde dock att nödvändiga kontroller endast kan
utföras beträffande de näringsidkare som verket registrerar och föreslog
därför att skyldigheten att styrka sin uppgift alltjämt skall föreligga för de
näringsidkare som inte finns registrerade hos verket. Mot bakgrund härav
har bestämmelsen utformats så att i de fall Patent- och registreringsverket
redan har tillgång till uppgifterna behöver sökanden inte längre styrka
dessa. Vidare innehåller paragrafen en ändring av redaktionell karaktär.
I avsnitt 4.5. och 4.6 har det lämnats en redogörelse för den särskilda
rättelsebestämmelse som finns i lagen om företagshypotek. Som framgår
av avsnitt 5.4. görs bedömningen att denna särreglering skall finnas kvar.
Lagtexten har därför utformats så att bestämmelsen är exklusiv i
förhållande till bestämmelsen om rättelse i 28 § personuppgiftslagen och
har givits den lydelse som Lagrådet föreslagit. Inskrivningsmyndig-
hetens skyldighet att kommunicera med den som berörs av korri-
geringsåtgärden har dock begränsats något; yttrande behöver inte
inhämtas om det är uppenbart obehövligt.
Första stycket
Bestämmelsen reglerar vem som har att pröva ett överklagande av ett
beslut av inskrivningsmyndigheten. Hittills har gällt att sådana beslut
prövas av hovrätten. Enligt förslaget skall besluten i fortsättningen
prövas av den tingsrätt inom vars domkrets inskrivningsmyndigheten är
belägen. Lydelsen i första stycket har därför ändrats så att den beskriver
denna ordning. Skälen för den valda modellen har behandlats i avsnitt
5.3. Efter mönster från 36 § ärendelagen har det i första stycket även
tillagts att ett beslut i ett inskrivningsärende far överklagas enbart av den
som beslutet rör och om det har gått honom eller henne emot. För beslut
som inte är slutliga gäller emellertid som huvudregel att de far
överklagas först i samband med överklagande av beslut som innebär att
ärendet avgörs. Det innebär bl.a. att beslut om uppskov, som hittills har
kunnat överklagas särskilt och utan någon begränsning till viss tid (jfr
49 kap. 7 § rättegångsbalken), överhuvudtaget inte kan överklagas
särskilt längre. Skälen för denna ordning redovisas i avsnitt 5.3 och
förarbetena till ärendelagen, se prop. 1995/96:115 s. 175. I några
praktiskt viktiga fall får dock också beslut som inte är slutliga överklagas
särskilt, t.ex. beslut om föreläggande och utdömande av vite. Detta
framgår av 37 § ärendelagen, till vilken en hänvisning har gjorts.
63
Andra stycket
Bestämmelsen innehåller en hänvisning till ärendelagens bestämmelser
om överklagande.
Tredje stycket
I bestämmelsen föreskrivs att det krävs prövningstillstånd vid
överklagande till hovrätten.
Paragrafen är ny och reglerar vad som gäller vid överklagande.
Första stycket
Efter mönster från 4 § ärendelagen har det klargjorts att den som vill
överklaga inskrivningsmyndighetens beslut skall göra detta skriftligen.
Andra stycket
Här behandlas överklagande av slutliga beslut, dvs. beslut om bifall eller
avslag på ansökan samt avvisningsbeslut. Bestämmelserna ersätter
reglerna i det hittillsvarande andra stycket i 4 kap. 24 § lagen om
företagshypotek samt den särskilda överklagandebestämmelsen i 1 a §
lagen (1984:650) om införande av lagen (1984:649) om företagshypotek.
Skälen för ändringen har behandlats i avsnitt 5.3.
Tredje stycket
Eftersom lagen inte längre hänvisar till vad som gäller för tvistemål,
finns det inte längre i något fall krav på missnöjesanmälan för att ett
beslut skall få överklagas. I fråga om klagotid för andra icke slutliga
beslut som kan överklagas enligt 37 § ärendelagen gäller de
bestämmelser som finns i 38 § första och andra styckena samma lag. Det
innebär att klagotiden är tre veckor.
Paragrafen är ny. Den överensstämmer i sak med den bestämmelse som
hittills har funnits i 24 § tredje stycket.
Skadcståndsbcstämmclserna i första och andra styckena har till syfte att
skydda den allmänna omsättningen. För att 48 § personuppgiftslagen
skall vara tillämplig vid skada och kränkning av den registrerades
personliga integritet som en behandling av personuppgifter i strid med
Prop. 2000/01:88
64
denna lag eller andra föreskrifter om registret har orsakat, har det lagts
till en bestämmelse om detta.
Förslaget innebär att paragrafen upphävs eftersom den särskilda
överklagandebestämmelsen har ersatts av den bestämmelse som numera
återfinns i 4 kap. 24 a § andra stycket lagen om företagshypotek. Skälen
för detta har angetts i avsnitt 5.3. Paragrafen skall dock alltjämt tillämpas
på beslut som har meddelats före den 1 juli 2001.
Ingressen
Efter påpekande från Lagrådet har ingressen utformats så att det inte ska
uppstå någon tvekan om vad som i fortsättningen menas med ”register”.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Eftersom
registermyndigheten flyttas över från allmän domstol till en fristående
förvaltningsmyndighet har den sista meningen i nuvarande andra stycket,
som föreskriver att inskrivningsmyndigheten skall förestås av en lagfaren
inskrivningsdomare, utmönstrats. Vidare innebär ändringen att de
nuvarande skepps-, båt- och skeppsbyggnadsregistren skall utgöra ett
enda register, benämnt fartygsregistret, vilket skall bestå av en båtdel, en
skeppsdel och en skeppsbyggnadsdel. Skälen för detta har angetts i
avsnitt 5.1.1.
Denna paragraf är ny och har utformats enligt förslag från Lagrådet.
Första stycket
Bestämmelsen beskriver syftet med fartygsregistret, nämligen att ge
offentlighet åt den information som ingår i registret. Detta utgör
registrets grundläggande ändamål. Skälen för detta har behandlats i
avsnitt 5.1.4.
Andra stycket
Enligt bestämmelsen är det regeringen som meddelar föreskrifter om
fartygsregistrets innehåll, närmare ändamål (jfr första stycket) och
Prop. 2000/01:88
65
3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 88
behandling av uppgifter samt om personuppgiftsansvar enligt Prop. 2000/01:88
personuppgiftslagen (1998:204).
Tredje stycket
Med hänsyn till innehållet i 8 kap. 3 § regeringsformen har regeringen
bemyndigats att meddela föreskrifter om expeditionsavgifter för bevis
om en registrerings- eller inskrivningsåtgärd.
Paragrafen har utformats enligt förslag från Lagrådet. I första stycket har
gjorts en redaktionell ändring. Eftersom förvaltningslagens handlägg-
ningsregler skall gälla vid registermyndighetens behandling av
registerärende (se kommentaren till 2 kap. 15 a §) har hänvisningen i
tredje stycket till bestämmelserna om tvistemål - dvs. rättegångsbalkens
civilprocessregler - utmönstrats.
Denna paragraf är ny och har utformats enligt förslag från Lagrådet.
Paragrafen överensstämmer med den ändring som har gjorts i 4 kap. 3 §
lagen om företagshypotek (se avsnitt 7.5).
Samtliga ändringar stämmer överens med vad som har gjorts i 14, 14 a
och 14 b §§ båtregistreringslagen. Hänvisning görs därför till kommen-
taren ovan under avsnitt 7.3. Skälen för de valda lösningarna har
behandlats i avsnitt 5.3.
Ändringen motsvarar den som har gjorts i 4 kap. 22 § lagen om
företagshypotek (se avsnitt 7.5) och har utformats enligt förslag från
Lagrådet med en redaktionell ändring.
Skadeståndsbestämmelsema i andra och tredje styckena har till syfte att
skydda den allmänna omsättningen. De avser fartygsregistrets skepps-
och skeppsbyggnadsdel, men inte registrets båtdel. För att 48 §
personuppgiftslagen skall vara tillämplig vid skada och kränkning av den
registrerades personliga integritet som en behandling av personuppgifter
i strid med denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av
denna lag orsakar, har det i ett nytt fjärde stycke lagts till en bestämmelse
om detta. Bestämmelsen omfattar fartygsregistrets samtliga delar, således
även registrets båtdel.
66
Ändringen motsvarar den som har gjorts i 15 § båtregistreringslagen
varför hänvisning görs till kommentaren under den paragrafen (se avsnitt
7.3).
Prop. 2000/01:88
67
Enligt regeringens direktiv är en utgångspunkt för fullgörandet av detta
uppdrag att företagsinteckningsverksamheten organisatoriskt skall föras
bort från domstol.
Mot denna bakgrund har tänkbara organisatoriska alternativ studerats.
Arbetet har utmynnat i att DV i denna rapport såsom den lämpligaste
lösningen föreslår att företagsinteckningsverksamheten organisatoriskt
överflyttas till Patent- och registreringsverket (PRV).
Förslaget innebär att verksamheten lokaliseras till PRV:s bolagsavdcl-
ning i Sundsvall. Ärendehandläggningen kommer i huvudsak att ske på
motsvarande sätt som sker beträffande PRV:s övriga registrerings-
ärenden.
Det är inte sannolikt att någon anställd vid Inskrivningsmyndigheten för
företagsinteckning (FIM) följer med till den nya organisationen. Trots
det torde kompetensen för och kvaliteten i verksamheten kunna säkras.
Såväl jurist- som handläggarpersonal vid Bolagsavdelningen bedöms väl
svara upp mot de kompetenskrav som kan ställas och tiden för
uppläming av personalen torde kunna begränsas till några tå månader.
Förslaget till organisatorisk lösning bedöms redan på kort sikt kunna
medföra fördelar genom att de samband som finns mellan företags-
inteckningsverksamheten och delar av PRV:s övriga verksamhet tas till
vara samtidigt som det skulle tillgodose de krav som kan ställas på
företagsinteckningsverksamheten. På lång sikt bereder en verksamhets-
övergång mark för tillvaratagande av utvecklings- och rationaliserings-
fördelar.
Reformen medför vissa övergångskostnader. De besparingar som kan
göras är på kort sikt förhållandevis blygsamma. I ett något längre tidsper-
spektiv kan emellertid besparingarna bli betydande. Det är angeläget att
beslut om verksamhetsövergången fattas så snart som möjligt. Ett snabbt
beslut skulle nämligen innebära att förestående investeringar i dator-
utrustning vid FIM kan undvikas och att anpassningen till PRV:s nya
system kan göras redan under ett pågående utvecklingsskede och därmed
bli väsentligt billigare.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 1
68
FÖRSLAG TILL FÖRFATTNINGSÄNDRINGAR
Förslag till lag om ändring i lagen (1984:649) om företagshypotek
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2-3, 9-10 och 23-24 §§ lagen
(1984:649) om företagshypotek skall ha följande lydelse.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 2
4 kap.
2§
Ärenden om företagsinteckning eller annan införing i företagsinteck-
ningsregistret på grund av föreskrift i denna lag eller annan författning
(inskrivningsärenden) handläggs av en för landet gemensam inskriv-
ningsmyndighet. Regeringen bestämmer vilken myndighet som skall
vara inskrivningsmyndighet.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Inskrivningsmyndigheten förestås
av en inskrivningsdomare som
skall vara lagfaren.
3§
Nuvarande lydelse
För behandlingen av inskrivnings-
ärenden gäller bestämmelserna om
tvistemål i rättegångsbalken i
tillämpliga delar, i den mån inte
något annat följer av denna lag.
Ansökningar och anmälningar i
inskrivningsärenden skall vara
skriftliga.
Föreslagen lydelse
Ansökningar och anmälningar i
inskrivningsärenden skall vara
skriftliga.
Nuvarande lydelse
Om ett inskrivningsärende enligt
beslut av högre rätt skall tas upp
till ny handläggning av inskriv-
ningsmyndigheten, skall det ske
utan dröjsmål efter det att beslutet
har kommit myndigheten till han-
da.
Föreslagen lydelse
Om ett inskrivningsärende enligt
beslut av domstol skall tas upp till
ny handläggning av inskrivnings-
myndigheten, skall det ske utan
dröjsmål efter det att beslutet har
kommit myndigheten till handa.
69
10§
En ansökan om företagsinteckning skall göras av näringsidkaren. Ansök-
ningen skall innehålla uppgift om det belopp i svenskt mynt på vilket
inteckningen skall lyda. Om inteckningen skall begränsas enligt 3 kap.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 2
1 § andra stycket, skall den avsedda
Nuvarande lydelse
Sökanden skall lämna styrkt upp-
gift om namn och person- eller
organisationsnummer. Är sökanden
ett dödsbo skall den avlidnes
personnummer anges.
begränsningen anges i ansökningen.
Föreslagen lydelse
Sökanden skall lämna uppgift om
namn och person- eller organisa-
tionsnummer. Är sökanden ett
dödsbo skall den avlidnes person-
nummer anges.
Beslut i ärenden om rättelse meddelas genom införing i registret. Skälen
för beslutet antecknas i akten eller i dagboken. I stället för bevis eller
handling som har utfärdats i enlighet med den tidigare införingen skall en
ny sådan handling utfärdas.
Nuvarande lydelse
Den tidigare handlingen skall
fordras in, göras obrukbar och
behållas av inskrivningsmyndig-
heten. Den som innehar handlingen
är skyldig att ge in den för detta
ändamål. I föreläggande att full-
göra en sådan skyldighet får vite
sättas ut. Vitet döms ut av inskriv-
ningsmyndigheten.
Föreslagen lydelse
Den tidigare handlingen skall
fordras in, göras obrukbar och
behållas av inskrivningsmyndig-
heten. Den som innehar handlingen
är skyldig att ge in den för detta
ändamål. I föreläggande att full-
göra en sådan skyldighet får vite
sättas ut.
24 §
Nuvarande lydelse
Ett beslut i inskrivningsärende får
överklagas hos hovrätten. Skrivel-
sen skall ges in till inskrivnings-
myndigheten.
Föreslagen lydelse
Ett beslut i inskrivningsärende får
överklagas hos allmän förvalt-
ningsdomstol. Prövningstillstånd
krävs vid överklagande till kam-
marrätten.
Klagotiden i fråga om slutligt be-
slut är fyra veckor från den
inskrivningsdag till vilken beslutet
är att hänföra. Vid överklagande
tillämpas i övrigt bestämmelserna i
rättegångsbalken om överklagande
av tingsrätts beslut.
70
Ett överklagande av ett beslut som har förts in i företagsintecknings-
registret, skall antecknas där. När det slutliga beslutet med anledning av
överklagandet har vunnit laga kraft, skall beslutets innehåll antecknas.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den..........
71
Enligt regeringens direktiv är en utgångspunkt för fullgörandet av detta
uppdrag att verksamheten vid Sjöfartsregistret organisatoriskt skall föras
bort från domstol.
Mot denna bakgrund har tänkbara organisatoriska alternativ övervägts.
Arbetet har utmynnat i att Domstolsverket i denna rapport föreslår att
Sjöfartsregistret organisatoriskt integreras i Sjöfartsverket.
Förslaget innebär att verksamheten lokaliseras till Sjöfartsverkets huvud-
kontor i Norrköping. För att inskrivningsverksamheten skall fungera väl
krävs att den kompetens som i dag finns vid Sjöfartsregistret på något
sätt förs över till Sjöfartsverket. En omlokalisering från Stockholm till
Norrköping leder sannolikt till att flertalet anställda vid Sjöfartsregistret
väljer att inte följa med till den nya organisationen. Detta innebär dels att
viss nyrekrytering måste ske, dels att kompetensöverföringen måste lösas
på annat sätt, t.ex. genom att personal från Sjöfartsverket under en
övergångstid arbetar vid Sjöfartsregistret i Stockholm eller vice versa.
Förslaget till organisatorisk lösning bedöms redan på kort sikt kunna
medföra fördelar genom att de samband som finns mellan verksamheten
vid Sjöfartsregistret och Sjöfartsverkets verksamhet tas till vara samtidigt
som det skulle tillgodose de krav som kan ställas på inskrivningsverk-
samheten. På lång sikt bereder en verksamhetsövergång mark för
tillvaratagande av rationaliseringsfördelar.
Verksamhetsövergången bör ske tidigast den 1 september 2000. Refor-
men medför vissa övergångskostnader. I övrigt torde förslaget på kort
sikt vara kostnadsneutralt. I ett något längre tidsperspektiv och då
Sjöfartsverket tagit tillvara de rationaliserings- och samordningsfördelar
som är förknippade med reformen kan emellertid kostnaderna förväntas
minska.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 3
72
Prop. 2000/01:88
Bilaga 4
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar for
yrkesmässig sjöfart m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:377) om registrering av
båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. att 10, 14 och 15 §§ skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
För behandlingen av båtregister-
ärenden gäller bestämmelserna om
tvistemål i tillämpliga delar i den
mån ej annat följer av denna lag.
Regeringen meddelar närmare
föreskrifter om förfarandet i båt-
registerärenden och får därvid
föreskriva skyldighet för enskild att
till registermyndigheten anmäla
förhållande som myndigheten
behöver känna till för ändamåls-
enlig registerföring.
Nuvarande lydelse
Talan mot beslut i båtregisterären-
de förs i hovrätten. Besvärstiden är
tre veckor från den dag då beslutet
meddelades. Besvärsinlagan skall
inges till registermyndigheten.
När slutligt beslut med anledning
av besvären vunnit laga kraft, görs
anteckning i registret om beslutets
innehåll.
Nuvarande lydelse
Sjöfartsverket, kustbevakningen,
tullverket och polismyndighet bi-
träder registermyndigheten med att
vaka över att bestämmelser i lag
Föreslagen lydelse
För behandlingen av båtregister-
ärenden gäller bestämmelserna z
förvaltningsprocesslagen
(1971:291) i tillämpliga delar i den
mån ej annat följer av denna lag.
Regeringen meddelar närmare före-
skrifter om förfarandet i båtregis-
terärenden och får därvid före-
skriva skyldighet för enskild att till
registermyndigheten anmäla
förhållande som myndigheten
behöver känna till för ändamålsen-
lig registerföring.
14§
Föreslagen lydelse
Talan mot beslut i båtregisterären-
de förs hos allmän förvaltnings-
domstol. Överklagandet skall inges
till registermyndigheten. Pröv-
ningstillstånd krävs vid överkla-
gande till kammarrätten.
När slutligt beslut med anledning
av överklagandet vunnit laga kraft,
görs anteckning i registret om
beslutets innehåll.
Föreslagen lydelse
Kustbevakningen, tullverket och
polismyndighet biträder
registermyndigheten med att vaka
över att bestämmelser i lag eller
73
eller annan författning om båt-
registrering och båtidentifiering
efterlevs. De har för detta ändamål
tillträde till båt. De skall underrätta
registermyndigheten om försum-
melser att efterleva bestämmelser-
na.
annan författning om båtregistre-
ring och båtidentifiering efterlevs.
Kustbevakningen, tullverket, polis-
myndighet och registermyndig-
heten har för detta ändamål tillträde
till båt. Kustbevakningen, tullverket
och polismyndighet skall underrätta
registermyndigheten om försum-
melser att efterleva bestämmelser-
na.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 4
74
Förslag till
Lag om ändring i sjölagen (1994:1009)
Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1009) att 2 kap. 19 §
skall ha följande lydelse.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 4
2 kap. 19 §
Nuvarande lydelse
Beslut i registerärenden lar över-
klagas hos hovrätten. Skrivelsen
skall ges in till registermyndig-
heten.
Ett slutligt beslut skall överklagas
inom fyra veckor från den inskriv-
ningsdag då beslutet fattades. Vid
överklagande tillämpas i övrigt
bestämmelserna i rättegångsbalken
om överklagande av tingsrätts
beslut.
Föreslagen lydelse
Beslut i registerärenden far över-
klagas hos allmän förvaltnings-
domstol. Skrivelsen skall ges in till
registermyndigheten. Prövnings-
tillstånd krävs vid överklagande till
kammarrätten.
Ett slutligt beslut skall överklagas
inom fyra veckor från den inskriv-
ningsdag då beslutet fattades. Vid
överklagande tillämpas i övrigt
bestämmelserna i förvaltnings-
processlagen (1971:291).
Ett överklagande av ett beslut som finns infört i registret skall antecknas
där. När ett slutligt beslut med anledning av ett överklagande har vunnit
laga kraft, skall beslutets innehåll antecknas.
Om ett registerärende enligt beslut
av högre rätt skall tas upp till ny
handläggning av registermyndig-
heten, skall det ske utan dröjsmål
efter det att beslutet kommit till
myndigheten.
När allmän förvaltningsdomstol
meddelat beslut i registerärende
skall registermyndigheten utan
dröjsmål efter det att beslutet
kommit myndigheten till handa
vidta de åtgärder som föranleds av
domstolens beslut.
75
Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig
över Domstolsverkets rapport Inskrivning av
företagsinteckningar - förslag till framtida
organisation, DV rapport 1997:7
Efter remiss har yttranden över rapporten avgetts av Hovrätten över
Skåne och Blekinge, Malmö tingsrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Läns-
rätten i Västemorrlands län, Kammarkollegiet, Statskontoret, Finans-
inspektionen, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, Patent- och
registreringsverket, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Industriförbund,
Företagarnas Riksorganisation, Statstjänstemannaförbundet, Svenska
Bankföreningen, Sveriges Domareförbund och Svensk Industriförening.
ALMI Företagspartner AB, JUSEK och Sveriges Hantverks- och
Småföretag har beretts tillfälle att avge yttrande men har avstått från att
yttra sig.
Yttrande har dessutom avgetts av Lantmäteriverket.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 5
76
Efter remiss har yttranden över rapporten avgetts av Svea hovrätt, Stock-
holms tingsrätt, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Östergötlands
län, Försvarsmakten, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Kammarkollegiet,
Generaltullstyrelsen, Fiskeriverket, Patent- och registreringsverket, Läns-
styrelsen i Stockholms län, JUSEK, Sveriges Redareförening, Svenska
Bankföreningen och Institutet för sjörätt och annan transporträtt.
Statstjänstemannaförbundet och Sveriges Redareförening för mindre
passagerarfartyg (SWEREF) har beretts tillfälle att avge yttrande men har
avstått från att yttra sig.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 6
77
Prop. 2000/01:88
Bilaga 7
Promemorian innehåller förslag till de författningsändringar som är nöd-
vändiga dels för att ansvaret för handläggning av ärenden om inskrivning
av företagshypotek skall kunna flyttas från inskrivningsmyndigheten i
Malmö domsaga till Patent- och registreringsverket, dels för att ansvaret
för sjöfartsregistret skall kunna flyttas över från Stockholms tingsrätt till
Sjöfartsverket.
Förslaget innebär vidare en anpassning av regelverket till EG:s
dataskyddsdirektiv och personuppgiftslagen (1998:204).
Förslagen innebär i huvudsak följande. Motsvarigheten till det nuvarande
informationssystemet för fartygsregistren skall från rättslig synpunkt
utgöra ett enda register. Det skall benämnas fartygsregistret. Registret
skall bestå av olika delar; skeppsdelen, båtdelen och skeppsbyggnads-
delen. Det särskilda inskrivningsregistret enligt lagen om företagshypo-
tek skall även fortsättningsvis benämnas företagsinteckningsregistret.
Registren skall ha som ändamål att ge offentlighet åt den information
som ingår i registren. Registren skall vidare tillhandahålla uppgifter för
vissa i författning uppräknade verksamheter. Patent- och registrerings-
verket och Sjöfartsverket skall vara personuppgiftsansvariga för respek-
tive register. Förvaltningslagens förfaranderegler skall tillämpas på hand-
läggningen av ärenden om inskrivning respektive registrering vid Patent-
och registreringsverket respektive Sjöfartsverket. Ett slutligt beslut i ett
register- eller inskrivningsärende skall överklagas till allmän domstol
inom tre veckor från det att underrättelse eller bevis om beslutet hölls
tillgängligt för sökanden. Ett överklagande får dock alltid ske fyra veckor
från den inskrivningsdag då beslutet meddelades. I övrigt anpassas
reglerna om överklagande till vad som gäller enligt ärendelagen.
78
Prop. 2000/01:88
Bilaga 8
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:377) om registrering av
båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.
dels att 1, 6, 10, 14 och 15 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 14 a och 14 b §§, av
följande lydelse,
dels att i rubriken före 10 § samt i 12 och 13 §§ ordet
”båtregisterärende” i olika böjningsformer skall bytas ut mot
”registerärende” i motsvarande form,
dels att i 3-5 a, 7 och 11 §§ ordet ”båtregistret” skall bytas ut mot
”fartygsregistrets båtdel”.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Registrering enligt denna lag Registrering enligt denna lag
sker i det båtregister som avses i 1
kap. 2 § andra stycket sjölagen
(1994:1009).
Båtregisterärenden är ärenden
om
1. registrering eller avregistre-
ring av båt,
2. anteckning av båtförvärv,
3. annan införing i båtregistret,
som sker på grund av föreskrift i
lag eller annan författning.
Ägare av båt, som är registre-
ringspliktig, men ej införd i
båtregistret, skall skriftligen inom
en månad från det båten blev
registreringspliktig i hans hand
anmäla båten för registrering.
Den som har förvärvat registre-
rad båt skall skriftligen inom en
månad från förvärvet anmäla detta
för anteckning i båtregistret. Den
som anmäler båt för registrering
anses därmed också anmäla sitt
förvärv för anteckning i registret.
sker i båtdelen i det fartygsregister
som avses i 1 kap. 2 § andra
stycket sjölagen (1994:1009).
Båtregisterärenden är ärenden
om
1. registrering eller avregistre-
ring av båt,
2. anteckning av båtförvärv,
3. annan införing i fartygsregist-
rets båtdel, som sker på grund av
föreskrift i lag eller annan författ-
ning.
6§ ..
Ägare av en båt, som är registre-
ringspliktig, men som inte är införd
i fartygsregistrets båtdel, skall
skriftligen inom en månad från det
båten blev registreringspliktig i
hans hand anmäla båten för regist-
rering.
Den som har förvärvat registre-
rad båt skall skriftligen inom en
månad från förvärvet anmäla detta
för anteckning i fartygsregistrets
båtdel. Den som anmäler båt för
registrering anses därmed också
anmäla sitt förvärv för anteckning i
79
Dödsbo är inte skyldigt att anmäla
förvärv av båt från den avlidne.
Fullgörs ej skyldighet att
anmäla båt för registrering eller
att anmäla båtförvärv för anteck-
ning i båtregistret får registermyn-
digheten förelägga den försumlige
att fullgöra skyldigheten. I före-
läggande får vite sättas ut. Fråga
om utdömande av vitet prövas av
registermyndigheten.
För behandlingen av båtregister-
ärenden gäller bestämmelserna om
tvistemål i tillämpliga delar i den
mån ej annat följer av denna lag.
Regeringen meddelar närmare föreskrifter om förfarandet i
båtregisterärenden och får därvid föreskriva skyldighet för enskild att till
registermyndigheten anmäla förhållande som myndigheten behöver
registret. Dödsbo är inte skyldigt
att anmäla förvärv av båt från den
avlidne.
Den som inte fullgör sin anmäl-
ningsskyldighet enligt första eller
andra stycket tår föreläggas av
registermyndigheten att fullgöra
skyldigheten. I föreläggande får
vite sättas ut. Fråga om utdömande
av vitet prövas av registermyndig-
heten.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 8
10 §
För behandlingen av båtregister-
ärenden tillämpas bestämmelserna
z 1-26 §§ och 29-33 §§ förvalt-
ningslagen (1986:223) om inte
något annat följer av denna lag.
känna till för ändamålsenlig registerföring.
Talan mot beslut i båtregister-
ärende förs i hovrätten. Besvärs-
tiden är tre veckor från den dag då
beslutet meddelades. Besvärs-
inlagan skall inges till register-
myndigheten.
När slutligt beslut med
anledning av besvären har vunnit
laga kraft, görs anteckning z
registret om beslutets innehåll.
• §
Ett beslut av registermyndig-
heten i ett båtregisterärende får
överklagas till Stockholms tings-
rätt av den som beslutet rör, om
det har gått honom eller henne
emot. Ett beslut som inte är slutligt
får dock överklagas endast i de
fall som avses i 37 § lagen
(1996:242) om domstolsärenden.
Vid överklagande tillämpas
lagen om domstolsärenden, om
inte annat följer av denna lag.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till hovrätten.
a§
Den som vill överklaga ett
beslut av registermyndigheten
skall göra det skriftligen. Skrivel-
sen skall ges in till registermyn-
digheten.
Om överklagandet avser ett
slutligt beslut, skall skrivelsen ha
kommit in till registermyndigheten
inom tre veckor från den dag en
80
Jfr 14 § 2 st
underrättelse eller ett bevis om Prop. 2000/01:88
beslutet hölls tillgängligt för Bilaga 8
sökanden. Skrivelsen får dock
alltid ges in inom fyra veckor från
den inskrivningsdag då beslutet
meddelades.
I fråga om klagotid för
överklagande av sådant beslut som
avses i 37 § lagen (1996:242) om
domstolsärenden gäller bestäm-
melserna i 38 § andra stycket
samma lag.
14b§
När ett slutligt beslut med
anledning av ett överklagande har
fått laga kraft, skall beslutets inne-
håll föras in i fartygsregistrets
båtdel.
Sjöfartsverket, kustbevakningen,
/ullverket och polismyndighet
biträder registermyndigheten med
att vaka över att bestämmelser i
lag eller annan författning om
båtregistrering och båtidentifiering
efterlevs. De har för detta ändamål
tillträde till båt. De skall underrätta
registermyndigheten om försum-
melser att efterleva bestämmel-
15 §
/kustbevakningen, Tullverket
och polismyndighet biträder regis-
termyndigheten med att vaka över
att bestämmelser i lag eller annan
författning om båtregistrering och
båtidentifiering följs. De har för
detta ändamål tillträde till båt. De
skall underrätta registermyndig-
heten om försummelser att
efterleva bestämmelserna.
serna.
1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2001.
2. Vid överklagande av ett beslut som har meddelats före ikraft-
trädandet skall äldre bestämmelser tillämpas.
81
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:404) om stämpelskatt
dels att det skall införas två nya paragrafer, 38 a och 39 a §§, av
följande lydelse,
dels att i 21, 25 och 33 §§ ordet ”skeppsregistret” skall bytas ut mot
”fartygsregistrets skeppsdel” samt ordet ”skeppsbyggnadsregistret” skall
bytas ut mot ”fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel”.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
38 a §
1 fråga om överklagande av
beslut enligt denna lag som har
fattats av den registermyndighet
som avses i 3 § andra stycket eller
den i 4 kap. 2 § lagen (1984:649)
om företagshypotek angivna in-
skrivningsmyndigheten tillämpas
38 § med följande avvikelser.
Registermyndighetens beslut
skall överklagas hos Stockholms
tingsrätt. Inskrivningsmyndig-
hetens beslut skall överklagas hos
den tingsrätt inom vars domkrets
myndigheten har fattat beslutet.
Prövningstillstånd krävs vid över-
klagande till hovrätten.
Vid överklagande tillämpas den
klagotid som anges i 2 kap. 19 a §
sjölagen (1994:1009) respektive 4
kap. 24 a § lagen om företagshy-
potek. Tingsrätten skall i övrigt vid
handläggningen av ett överklagan-
de tillämpa lagen (1996:242) om
domstolsärenden.
39 a §
I fråga om överklagande av
beslut enligt denna lag som har
fattats av de myndigheter som
anges i 38 a § första stycket
tillämpas 39 § med följande av-
vikelser.
Behörig domstol vid prövning
av överklagande av beslut enligt
39 § är de tingsrätter som anges i
38 a § andra stycket. Prövnings-
tillstånd krävs vid överklagande
till hovrätten.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 8
82
Åtgärd som skall vidtas av Prop. 2000/01:88
hovrätt skall i stället fullgöras av Bilaga 8
tingsrätten. Tingsrätten skall i
övrigt vid handläggningen av ett
överklagande tillämpa lagen
(1996:242) om domstolsärenden.
1. I fråga om överklagande av beslut av den i 4 kap. 2 § lagen
(1984:649) om företagshypotek angivna inskrivningsmyndigheten
träder denna lag i kraft den 1 juli 2001.
2. I fråga om 21, 25 och 33 §§ och i fråga om överklagande av beslut
av den i 3 § andra stycket angivna registermyndigheten träder
denna lag i kraft den 1 december 2001.
3. Vid överklagande av ett beslut som har meddelats före ikraft-
trädandet skall äldre bestämmelser tillämpas.
83
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:649) om företagshypotek
dels att 4 kap. 1-3, 9, 10, 22 och 24 §§ samt 5 kap. 1 § skall ha
följande lydelse,
dels att det i samma lag skall införas två nya paragrafer, 24 a och
24 b §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Prop. 2000/01:88
Bilaga 8
Inskrivning enligt denna lag sker
i ett särskilt inskrivningsregister
(företagsinteckningsregistret).
Detta förs med hjälp av automatisk
databehandling.
Ärenden om företagsinteckning
eller annan införing i företags-
inteckningsregistret på grund av
föreskrift i denna lag eller annan
författning (inskrivningsärenden)
handläggs av en för landet gemen-
sam inskrivningsmyndighet. Rege-
ringen bestämmer vilken myndig-
het som skall vara inskrivnings-
myndighet.
Inskrivningsmyndigheten före-
stås av en inskrivningsdomare som
skall vara lagfaren.
För behandlingen av inskriv-
ningsärenden gäller bestämmelser-
na om tvistemål i rättegångsbalken
i tillämpliga delar, i den mån inte
något annat följer av denna lag.
Ansökningar och anmälningar
skriftliga.
För inskrivning enligt denna lag
skall ett register föras med hjälp av
automatiserad behandling (före-
tagsinteckningsregistret). Detta
skall ge offentlighet åt den
information som ingår i registret.
Regeringen får meddela före-
skrifter om företagsintecknings-
registrets innehåll, närmare ända-
mål och användning samt om
personuppgiftsansvaret för regist-
ret.
2§ ..
Ärenden om företagsinteckning
eller annan införing i företags-
inteckningsregistret på grund av
föreskrift i denna lag eller annan
författning (inskrivningsärenden)
handläggs av en för landet gemen-
sam inskrivningsmyndighet. Rege-
ringen bestämmer vilken myndig-
het som skall vara inskrivnings-
myndighet.
3§
För behandlingen av inskriv-
ningsärenden tillämpas bestäm-
melserna z 1-26 §§ och 29-33 §§
förvaltningslagen (1986:223) om
inte något annat följer av denna
lag.
i inskrivningsärenden skall vara
84
Om ett inskrivningsärende enligt
beslut av högre rätt skall tas upp
till ny handläggning av inskriv-
ningsmyndigheten, skall det ske
utan dröjsmål efter det att beslutet
har kommit myndigheten till
handa.
En ansökan om företags-
inteckning skall göras av närings-
idkaren. Ansökningen skall inne-
hålla uppgift om det belopp i
svenskt mynt på vilket inteck-
ningen skall lyda. Om inteck-
ningen skall begränsas enligt 3
kap. 1 § andra stycket, skall den
avsedda begränsningen anges i
ansökningen.
Sökanden skall lämna styrkt
uppgift om namn och person- eller
organisationsnummer. Är sökan-
den ett dödsbo skall den avlidnes
personnummer anges.
9§
Om ett inskrivningsärende enligt
beslut av domstol skall tas upp till
ny handläggning av inskrivnings-
myndigheten, skall det ske utan
dröjsmål efter det att beslutet har
kommit myndigheten till handa.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 8
10 §
En ansökan om företagsinteck-
ning skall göras av näringsidkaren.
Ansökningen skall innehålla upp-
gift om det belopp i svenska
kronor på vilket inteckningen skall
gälla. Om inteckningen skall
begränsas enligt 3 kap. 1 § andra
stycket, skall den avsedda
begränsningen anges i
ansökningen.
Ansökan skall också innehålla
styrkt uppgift om sökandens namn
eller firma och person- eller
organisationsnummer. Om uppgif-
terna redan finns registrerade hos
inskrivningsmyndigheten, behöver
sökanden inte styrka dessa. Är
sökanden ett dödsbo skall den
avlidnes personnummer anges.
22 §
I fråga om rättelse av person-
uppgifter i joretagsintecknings-
registret skall i stället för 28 §
personuppgiftslagen (1998:204)
gälla följande.
En införing i företagsinteckningsregistret skall rättas, om införingen
innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av inskrivningsmyndig-
hetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende eller till
följd av något tekniskt fel. Det inbördes företrädet mellan inteckningar
som berörs av en rättelse skall bestämmas efter vad som är skäligt, om
rättelsen kan skada näringsidkaren eller någon innehavare av företags-
hypoteksbrev.
Tillfälle att yttra sig skall lämnas den vars rätt berörs, om han är känd,
samt den myndighet som avses i 5 kap. 3 §.
En anteckning om ärendet skall göras i registret, om inte beslut med-
delas samma dag som ärendet har tagits upp.
24 §
Ett beslut i inskrivningsärende Ett beslut av inskrivnings-
får överklagas hos hovrätten. myndigheten i ett inskrivnings-
85
Skrivelsen skall ges in till
inskrivningsmyndigheten.
Klagotiden i fråga om slutligt
beslut är fyra veckor från den
inskrivningsdag till vilken beslutet
är att hänföra. Vid överklagande
tillämpas i övrigt bestämmelserna
i rättegångsbalken om överklagan-
de av tingsrätts beslut.
Ett överklagande av ett beslut
som har förts in i företagsinteck-
ningsregistret, skall antecknas
där. När det slutliga beslutet med
anledning av överklagandet har
vunnit laga kraft, skall beslutets
innehåll antecknas.
ärende får överklagas till
tingsrätten av den som beslutet
rör, om det har gått honom eller
henne emot. Ett beslut som inte är
slutligt får dock överklagas endast
i de fall som avses i 37 § lagen
(1996:242) om domstolsärenden.
Behörig domstol är den tingsrätt
inom vars domkrets inskrivnings-
myndigheten har fattat beslutet.
Vid överklagande tillämpas
lagen om domstolsärenden, om
inte annat följer av denna lag.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 8
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till hovrätten.
Jfr 24 § 3 st
a§
Den som vill överklaga ett
beslut av inskrivningsmyndigheten
skall göra det skriftligen. Skri-
velsen skall ges in till inskriv-
ningsmyndigheten.
Om överklagandet avser ett
slutligt beslut, skall skrivelsen ha
kommit in till inskrivningsmyndig-
heten inom tre veckor från den dag
en underrättelse eller ett bevis om
beslutet hölls tillgängligt för
sökanden. Skrivelsen får dock
alltid ges in inom fyra veckor från
den inskrivningsdag då beslutet
meddelades.
1 fråga om klagotid för
överklagande av sådant beslut som
avses i 37 § lagen (1996:242) om
domstolsärenden gäller bestäm-
melsen i 38 § andra stycket samma
lag.
Om det överklagande beslutet
har förts in i företagsintecknings-
86
|
registret, skall uppgift om över- Prop. 2000/01:88 registret. 5 kap. 1 § |
Om någon lider skada till följd av tekniskt fel i företagsintecknings-
registret eller i någon anordning som hos inskrivningsmyndigheten eller
annan statlig myndighet är ansluten tillregistret, har han rätt till ersättning
av staten.
Ersättningen skall efter skälighet sättas ned eller helt falla bort, om den
skadelidande har medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning
underlåta att vidta åtgärd för att bevara sin rätt eller genomeget vållande
|
på annat sätt. |
Om personuppgifter i företags- (1998:204). |
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
2. Vid överklagande av ett beslut som har meddelats före ikraft-
trädandet skall äldre bestämmelser tillämpas.
87
Härigenom föreskrivs att 1 a § lagen (1984:650) om införande av lagen
(1984:649) om företagshypotek skall upphöra att gälla vid utgången av
juni 2001.
88
Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1009)
dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 15, 19 och 29 §§ samt 22 kap. 4 och 10 §§
skall ha följande lydelse,
dels att i 1 kap. 1 a, 6 och 8 §§, 2 kap. 1-3, 5-7, 13, 24, 25 och 28 §§,
3 kap. 6, 14, 24 och 33-35 §§, 4 kap. 1 § samt 22 kap. 4 och 9 §§ ordet
”skeppsregistret” i olika böjningsformer skall bytas ut mot
”fartygsregistrets skeppsdel” i motsvarande form,
dels att i 1 kap. 1 a och 8 §§ ordet ”båtregister” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”fartygsregistrets båtdel” i motsvarande form,
dels att i 2 kap. 1,3, 13, 25 och 28 §§, 3 kap. 24, 33 och 35 §§ samt 22
kap. 4 och 9 §§ ordet ”skeppsbyggnadsregister” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel” i motsvarande
form,
dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 2 a, 15 a och 19 a-
19 b §§, av följande lydelse,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§
Fartyg, vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en
största bredd av minst fyra meter, betecknas skepp. Annat fartyg kallas
båt.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 8
Over svenska skepp förs ett
skeppsregister. Över vissa båtar
förs ett båtregister enligt bestäm-
melserna i lagen (1979:377) om
registrering av båtar for
yrkesmässig sjöfart m.m. Över
skepp under byggnad i Sverige
förs ett skeppsbyggnadsregister.
Skeppsregistret, båtregistret och
skeppsbyggnadsregistret förs av
den myndighet som regeringen
bestämmer (registermyndigheten).
Registermyndigheten förestås av
en lagfaren inskrivningsdomare.
För att ge offentlighet åt den
information som framgår av 2 a §
skall ett register föras med hjälp
av automatiserad behandling
(fartygsregistret).
Fartygsregistret förs av den
myndighet som regeringen
bestämmer (registermyndigheten).
Regeringen får meddela före-
skrifter om fartygsregistrets inne-
håll, närmare ändamål och an-
vändning samt om personuppgifts-
ansvaret för registret.
a§
Informationen i fartygsregistret
skall vara uppdelad i
1. en skeppsdel,
2. en båtdel och
3. en skeppsbyggnadsdel.
89
Skeppsdelen innehåller uppgifter
om svenska skepp. Båtdelen inne-
håller uppgifter om vissa båtar
enligt lagen (1979:377) om regist-
rering av båtar för yrkesmässig
sjöfart m.m.. Skeppsbyggnadsdelen
innehåller uppgifter om skepp
under byggnad i Sverige.
15 §
Registerärenden är ärenden om
1. registrering eller avregistrering av skepp eller skeppsbygge,
2. inskrivning av förvärv av skepp eller skeppsbygge,
3. inteckning i skepp eller skeppsbygge,
4. inskrivning av förbehåll om skeppsnamn, och
5. annan införing i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret som görs på
grund av föreskrift i en lag eller annan författning.
Registerärenden tas upp på inskrivningsdag. Sådan hålls till klockan
tolv varje måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag, som inte är
helgdag. Som helgdag anses även midsommarafton, julafton och
nyårsafton. En anmälan eller ansökan som kommer in efter klockan tolv
Prop. 2000/01:88
Bilaga 8
anses gjord följande inskrivningsdag
För behandlingen av ett
registerärende gäller bestämmel-
serna om tvistemål om inte annat
följer av denna lag. Regeringen
eller den myndighet som
regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om
registrerings- och inskrivningsför-
farandet och får därvid föreskriva
skyldighet för ägare av skepp samt
tillverkare och ägare av
registrerat skeppsbygge att till
registermyndigheten anmäla
forhållanden som myndigheten
behöver känna till för en
ändamålsenlig registerföring
Jfr 15 § tredje stycket
De åtgärder som avses i första
stycket förs in i fartygsregistret.
a§
För behandlingen av ett register-
ärende tillämpas bestämmelserna i
1-26 §§ och 29-33 §§ förvalt-
ningslagen (1986:223) om inte
annat följer av denna lag.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om
registrerings- och inskrivningsför-
farandet och får då föreskriva
90
skyldighet för ägare av skepp samt Prop. 2000/01:88
tillverkare och ägare av registrerat Bilaga 8
skeppsbygge att till registermyn-
digheten anmäla förhållanden som
myndigheten behöver känna till för
en ändamålsenlig registerföring.
Beslut i registerärenden får
överklagas hos hovrätten.
Skrivelsen skall ges in till
registermyndigheten.
Ett slutligt beslut skall
överklagas inom fyra veckor från
den inskrivningsdag då beslutet
fattades. Vid överklagande tilläm-
pas i övrigt bestämmelserna i
rättegångsbalken om överklagan-
de av tingsrätts beslut.
Ett överklagande av ett beslut
som finns infört i registret skall
antecknas där. När ett slutligt
beslut med anledning av ett
överklagande har vunnit laga
kraft, skall beslutets innehåll
antecknas.
19 §
Ett beslut av register-
myndigheten i ett registerärende
får överklagas till Stockholms
tingsrätt av den som beslutet rör,
om det har gått honom eller henne
emot. Ett beslut som inte är slutligt
får dock överklagas endast i de
fall som avses i 37 § stycket lagen
(1996:242) om domstolsärenden.
Vid överklagande tillämpas
lagen om domstolsärenden, om
inte annat följer av denna lag.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till hovrätten
Om ett registerärende enligt beslut av högre rätt skall tas upp till ny
handläggning av registermyndigheten, skall det ske utan dröjsmål efter
det att beslutet kommit till myndigheten.
Den som vill överklaga ett
beslut av registermyndigheten
skall göra det skriftligen.
Skrivelsen skall ges in till
registermyndigheten.
Om överklagandet avser ett
slutligt beslut, skall skrivelsen ha
kommit in till registermyndigheten
inom tre veckor från den dag en
underrättelse eller ett bevis om
beslutet hölls tillgängligt för
sökanden. Skrivelsen får dock
alltid ges in inom fyra veckor från
den inskrivningsdag då beslutet
meddelades.
91
Jfr 19 §3 st
Z fråga om klagotid för över- Prop. 2000/01:88
klagande av sådant beslut som Bilaga 8
avses i 37 § lagen (1996:242) om
domstolsärenden gäller bestäm-
melserna i 38 § första och andra
styckena i samma lag.
19 b §
Om det överklagande beslutet
har förts in i fartygsregistret, skall
uppgift om överklagandet föras in
i registret. När det finns ett laga-
kraftvunnet beslut med anledning
av överklagandet, skall beslutets
innehåll antecknas i registret.
Om registermyndigheten finner
att en införing i skepps- eller
skeppsbyggnadsregistret innehål-
ler en uppenbar oriktighet till följd
av myndighetens eller någon
annans skrivfel eller liknande för-
biseende, skall införingen rättas.
Detta gäller också i fråga om en
uppenbar oriktighet i registret till
följd av tekniskt fel. Kan rättelse
bli till förfång för ägare eller för
innehavare av pantbrev på grund
av inteckning, skall det inbördes
företrädet mellan berörda förvärv
bestämmas efter vad som är
skäligt. Tillfälle att yttra sig skall
lämnas de parter som berörs, om
de är kända, samt den myndighet
som avses i 22 kap. 6 §.
Beslut om rättelse skall
meddelas genom införing i
registret. Skälen för beslutet skall
antecknas i dagboken eller i akten.
I stället för bevis eller handling
som har utfärdats i enlighet med
den tidigare införingen, skall en ny
sådan handling utfärdas. Den
tidigare handlingen skall återkrä-
§
/ fråga om rättelse av
personuppgifter i fartygsregistrets
skepps- eller skeppsbyggnadsdel
skall i stället för 28 § person-
uppgiftslagen (1998:204) gälla
följande.
Om registermyndigheten finner
att en införing i nämnda register-
delar innehåller en uppenbar
oriktighet till följd av myndig-
hetens eller någon annans skrivfel
eller liknande förbiseende, skall
införingen rättas. Detta gäller
också i fråga om en uppenbar
oriktighet i registerdelarna till
följd av tekniskt fel. Kan rättelse
bli till förfång för ägare eller för
innehavare av pantbrev på grund
av inteckning, skall det inbördes
företrädet mellan berörda förvärv
bestämmas efter vad som är
skäligt. Tillfälle att yttra sig skall
lämnas de parter som berörs, om
de är kända, samt den myndighet
som avses i 22 kap. 6 §.
Beslut om rättelse skall med-
delas genom införing i fartygs-
registrets skepps- eller skepps-
byggnadsdel. Skälen för beslutet
skall antecknas i dagboken eller i
akten. I stället för bevis eller
handling som har utfördats i
enlighet med den tidigare
införingen, skall en ny sådan
92
|
vas, göras obrukbar och behållas |
handling utfärdas. Den tidigare Prop. 2000/01:88 |
Ett beslut om rättelse får överklagas även av den myndighet som avses
i 22 kap. 6 §.
4§
Kommer till följd av 2 kap. 10 § eller 3 kap. 9 § ett förvärv eller en
panträttsupplåtelse som avses där att gälla mot den rätte ägaren eller mot
någon till vars förmån rådighetsinskränkning gäller enligt de
paragraferna, har denne rätt till ersättning av staten för sin förlust på
grund av förvärvet eller upplåtelsen.
Om någon lider förlust till följd av ett tekniskt fel i skepps- eller
skeppsbyggnadsregistret vid användning av automatisk databehandling
eller i en anordning som hos registermyndigheten eller någon annan
statlig myndighet är ansluten till registret, har han rätt till ersättning av
staten.
Har den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig
anledning underlåta att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller har han
på annat sätt medverkat till förlusten genom eget vållande, skall
ersättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort.
Om personuppgifter i fartygs-
registret har behandlats i strid
med denna lag eller föreskrifter
som har meddelats med stöd av
denna lag, tillämpas 48 §
personuppgiftslagen (1998:204).
Sjöfartsverket, Kustbevakning-
en, Tullverket och polismyndighe-
terna skall biträda registermyndig-
heten med att vaka över att
bestämmelser i lag eller annan för-
fattning om registrering och iden-
tifiering av skepp och inskrivning
av rätt till skepp och andel i sådan
egendom efterlevs. De har för
detta ändamål rätt till tillträde till
ett skepp. De skall underrätta re-
gistermyndigheten om försummel-
ser att efterleva bestämmelserna.
10 §
Kustbevakningen, Tullverket
och polismyndigheterna skall
biträda registermyndigheten med
att vaka över att bestämmelser i
lag eller annan författning om
registrering och identifiering av
skepp och inskrivning av rätt till
skepp och andel i sådan egendom
efterlevs. De har för detta ändamål
rätt till tillträde till ett skepp. De
skall underrätta registermyndig-
heten om försummelser att
efterleva bestämmelserna.
Denna lag träder i kraft den 1 december 2001.
9.'
Prop. 2000/01:88
Bilaga 9
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:377) om registrering av
båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.
dels att 1, 6, 10, 14 och 15 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 14 a och 14 b §§, av
följande lydelse,
dels att i rubriken före 10 § samt i 12 och 13 §§ ordet
”båtregisterärende” i olika böjningsformer skall bytas ut mot
”registerärende” i motsvarande form,
dels att i 3-5 a, 7 och 11 §§ ordet ”båtregistret” skall bytas ut mot
”fartygsregistrets båtdel”.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Registrering enligt denna lag
sker i det båtregister som avses i 1
kap. 2 § andra stycket sjölagen
(1994:1009).
Båtregisterärenden är ärenden
om
1. registrering eller avregistre-
ring av båt,
2. anteckning av båtförvärv,
3. annan införing i båtregistret,
som sker på grund av föreskrift i
lag eller annan författning.
Ägare av båt, som är registre-
ringspliktig, men ej införd i
båtregistret, skall skriftligen inom
en månad från det båten blev
registreringspliktig i hans hand
anmäla båten för registrering.
Den som har förvärvat
registrerad båt skall skriftligen
inom en månad från förvärvet
anmäla detta för anteckning i
båtregistret. Den som anmäler båt
för registrering anses därmed också
anmäla sitt förvärv för anteckning i
Registrering enligt denna lag
sker i båtdelen i det fartygsregister
som avses i 1 kap. 2 § andra
stycket sjölagen (1994:1009).
Båtregisterärenden är ärenden
om
1. registrering eller avregistre-
ring av båt,
2. anteckning av båtförvärv,
3. annan införing i fartygsregist-
rets båtdel, som sker på grund av
föreskrift i lag eller annan författ-
ning.
6§ ..
Ägare av en båt, som är registre-
ringspliktig, men som inte är införd
i fartygsregistrets båtdel, skall
skriftligen inom en månad från det
båten blev registreringspliktig i
hans hand anmäla båten för regist-
rering.
Den som har förvärvat
registrerad båt skall skriftligen
inom en månad från förvärvet
anmäla detta för anteckning i
fartygsregistrets båtdel. Den som
anmäler båt för registrering anses
därmed också anmäla sitt förvärv
94
registret. Dödsbo är inte skyldigt
att anmäla forvärv av båt från den
avlidne.
Fullgörs ej skyldighet att
anmäla båt för registrering eller
att anmäla båtförvärv for anteck-
ning i båtregistret far registermyn-
digheten förelägga den försumlige
att fullgöra skyldigheten. I före-
läggande far vite sättas ut. Fråga
om utdömande av vitet prövas av
registermyndigheten.
För behandlingen av båtregister-
ärenden gäller bestämmelserna om
tvistemål i tillämpliga delar i den
mån ej annat följer av denna lag.
Regeringen meddelar närmare
för anteckning i registret. Dödsbo
är inte skyldigt att anmäla förvärv
av båt från den avlidne.
Den som inte fullgör sin
anmälningsskyldighet enligt första
eller andra stycket får föreläggas
av registermyndigheten att
fullgöra skyldigheten. I
föreläggande får vite sättas ut.
Fråga om utdömande av vitet
prövas av registermyndigheten.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 9
10 §
För behandlingen av båtregister-
ärenden tillämpas bestämmelserna
i 1-26 och 29-33 §§
förvaltningslagen (1986:223) om
inte något annat följer av denna
lag.
föreskrifter om förfarandet i
båtregisterärenden och far därvid föreskriva skyldighet för enskild att till
registermyndigheten anmäla förhållande som myndigheten behöver
känna till för ändamålsenlig registerföring.
Talan mot beslut i båtregister-
ärende förs i hovrätten. Besvärs-
tiden är tre veckor från den dag då
beslutet meddelades. Besvärs-
inlagan skall inges till register-
myndigheten.
När slutligt beslut med
anledning av besvären har vunnit
laga kraft, görs anteckning i
registret om beslutets innehåll.
1§
Ett beslut av registermyndig-
heten i ett båtregisterärende får
överklagas till Stockholms tings-
rätt av den som beslutet rör, om
det har gått honom eller henne
emot. Ett beslut som inte är slutligt
får dock överklagas endast i de
fall som avses i 37 § lagen
(1996:242) om domstolsärenden.
Vid överklagande tillämpas
lagen om domstolsärenden, om
inte annat följer av denna lag.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till hovrätten.
a§
Den som vill överklaga ett
beslut av registermyndigheten
skall göra det skriftligen.
Skrivelsen skall ges in till
registermyndigheten.
Om överklagandet avser ett
slutligt beslut, skall skrivelsen ha
kommit in till registermyndigheten
95
inom tre veckor från den dag en Prop. 2000/01:88
underrättelse eller ett bevis om Bilaga 9
beslutet hölls tillgängligt for
sökanden. Skrivelsen får dock
alltid ges in inom fyra veckor från
den inskrivningsdag då beslutet
meddelades.
1 fråga om klagotid för
överklagande av sådant beslut som
avses i 37 § lagen (1996:242) om
domstolsärenden gäller bestäm-
melserna i 38 § andra stycket
samma lag.
Jfr 14 § 2 st
När ett slutligt beslut med
anledning av ett överklagande har
fått laga kraft, skall beslutets inne-
håll föras in i fartygsregistrets
båtdel.
Sjöfartsverket, kustbevakningen,
tullverket och polismyndighet
biträder registermyndigheten med
att vaka över att bestämmelser i
lag eller annan författning om
båtregistrering och båtidentifiering
efterlevs. De har för detta ändamål
tillträde till båt. De skall underrätta
registermyndigheten om försum-
melser att efterleva bestämmel-
15 §
.Kustbevakningen, Tullverket
och polismyndighet biträder regis-
termyndigheten med att vaka över
att bestämmelser i lag eller annan
författning om båtregistrering och
båtidentifiering följs. De har för
detta ändamål tillträde till båt. De
skall underrätta registermyndig-
heten om försummelser att
efterleva bestämmelserna.
serna.
4. Denna lag träder i kraft den 1 december 2001.
5. Vid överklagande av ett beslut som har meddelats före ikraft-
trädandet skall äldre bestämmelser tillämpas.
96
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:404) om stämpelskatt
dels att det skall införas två nya paragrafer, 38 a och 39 a §§, av
följande lydelse,
dels att i 21, 25 och 33 §§ ordet ”skeppsregistret” skall bytas ut mot
”fartygsregistrets skeppsdel” samt ordet ”skeppsbyggnadsregistret” skall
bytas ut mot ”fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel”.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
38a§
I fråga om överklagande av
beslut enligt denna lag som har
fattats av den registermyndighet
som avses i 3 § andra stycket eller
den i 4 kap. 2 § lagen (1984:649)
om företagshypotek angivna in-
skrivningsmyndigheten tillämpas
38 § med följande avvikelser.
Registermyndighetens beslut
skall överklagas hos Stockholms
tingsrätt. Inskrivningsmyndig-
hetens beslut skall överklagas hos
den tingsrätt inom vars domkrets
myndigheten har fattat beslutet.
Prövningstillstånd krävs vid över-
klagande till hovrätten.
Vid överklagande tillämpas den
klagotid som anges i 2 kap. 19 a §
sjölagen (1994:1009) respektive 4
kap. 24 a § lagen om företagshy-
potek. Tingsrätten skall i övrigt vid
handläggningen av ett överklagan-
de tillämpa lagen (1996:242) om
domstolsärenden.
39 a §
I fråga om överklagande av
beslut enligt denna lag som har
fattats av de myndigheter som
anges i 38 a § första stycket
tillämpas 39 § med följande av-
vikelser.
Behörig domstol vid prövning
av överklagande av beslut enligt
39 § är de tingsrätter som anges i
38 a § andra stycket.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till hovrätten.
4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 88
Åtgärd som skall vidtas av
hovrätt skall i stället fullgöras av
tingsrätten. Tingsrätten skall /
övrigt vid handläggningen av ett
överklagande tillämpa lagen
(1996:242) om domstolsärenden.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 9
3. I fråga om överklagande av beslut av den i 4 kap. 2 § lagen
(1984:649) om företagshypotek angivna inskrivningsmyndigheten
träder denna lag i kraft den 1 juli 2001.
4. I fråga om 21, 25 och 33 §§ och i fråga om överklagande av beslut
av den i 3 § andra stycket angivna registermyndigheten träder
denna lag i kraft den 1 december 2001.
6. Vid överklagande av ett beslut som har meddelats före ikraft-
trädandet skall äldre bestämmelser tillämpas.
98
Prop. 2000/01:88
Bilaga 9
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:649) om företagshypotek
dels att 4 kap. 1-3, 9, 10, 22 och 24 §§ samt 5 kap. 1 § skall ha
följande lydelse,
dels att det i samma lag skall införas två nya paragrafer, 24 a och
24 b §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Inskrivning enligt denna lag sker
i ett särskilt inskrivningsregister
(företagsinteckningsregistret).
Detta förs med hjälp av automatisk
databehandling.
För inskrivning enligt denna lag
skall ett register föras med hjälp av
automatiserad behandling (före-
tagsinteckningsregistret). Detta
skall ge offentlighet åt den
information som ingår i registret.
Regeringen får meddela före-
skrifter om foretagsintecknings-
registrets innehåll, närmare ända-
mål och användning samt om
personuppgiftsansvaret för regist-
ret.
Ärenden om företagsinteckning
eller annan införing i företags-
inteckningsregistret på grund av
föreskrift i denna lag eller annan
författning (inskrivningsärenden)
handläggs av en för landet
gemensam inskrivningsmyndighet.
Regeringen bestämmer vilken
myndighet som skall vara inskriv-
ningsmyndighet.
Inskrivningsmyndigheten före-
stås av en inskrivningsdomare som
skall vara lagfaren.
För behandlingen av inskriv-
ningsärenden gäller bestämmelser-
na om tvistemål i rättegångsbalken
i tillämpliga delar, i den mån inte
något annat följer av denna lag.
Ansökningar och anmälningar
skriftliga.
2§ ..
Ärenden om företagsinteckning
eller annan införing i företags-
inteckningsregistret på grund av
föreskrift i denna lag eller annan
författning (inskrivningsärenden)
handläggs av en för landet
gemensam inskrivningsmyndighet.
Regeringen bestämmer vilken
myndighet som skall vara inskriv-
ningsmyndighet.
3§
För behandlingen av inskriv-
ningsärenden tillämpas bestäm-
melserna z 1—26 §§ och 29-33
förvaltningslagen (1986:223) om
inte något annat följer av denna
lag.
i inskrivningsärenden skall vara
Om ett inskrivningsärende enligt
beslut av högre rätt skall tas upp
till ny handläggning av
inskrivningsmyndigheten, skall det
ske utan dröjsmål efter det att
beslutet har kommit myndigheten
till handa.
9§
Om ett inskrivningsärende enligt
beslut av domstol skall tas upp till
ny handläggning av inskrivnings-
myndigheten, skall det ske utan
dröjsmål efter det att beslutet har
kommit myndigheten till handa.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 9
En ansökan om företags-
inteckning skall göras av närings-
idkaren. Ansökningen skall inne-
hålla uppgift om det belopp i
svenskt mynt på vilket inteck-
ningen skall lyda. Om
inteckningen skall begränsas enligt
3 kap. 1 § andra stycket, skall den
avsedda begränsningen anges i
ansökningen.
Sökanden skall lämna styrkt
uppgift om namn och person- eller
organisationsnummer. Är sökan-
den ett dödsbo skall den avlidnes
personnummer anges.
10 §
En ansökan om företagsinteck-
ning skall göras av näringsidkaren.
Ansökningen skall innehålla upp-
gift om det belopp i svenska
kronor på vilket inteckningen skall
gälla. Om inteckningen skall
begränsas enligt 3 kap. 1 § andra
stycket, skall den avsedda
begränsningen anges i
ansökningen.
Ansökan skall också innehålla
styrkt uppgift om sökandens namn
eller firma och person- eller
organisationsnummer. Om uppgif-
terna redan finns registrerade hos
inskrivningsmyndigheten, behöver
sökanden inte styrka dessa. Är
sökanden ett dödsbo skall den
avlidnes personnummer anges.
22 §
1 fråga om rättelse av person-
uppgifter i företagsintecknings-
registret skall i stället for 28 §
personuppgiftslagen (1998:204)
gälla följande.
En införing i företagsinteckningsregistret skall rättas, om införingen
innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av inskrivningsmyndig-
hetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende eller till
följd av något tekniskt fel. Det inbördes företrädet mellan inteckningar
som berörs av en rättelse skall bestämmas efter vad som är skäligt, om
rättelsen kan skada näringsidkaren eller någon innehavare av företags-
hypoteksbrev.
Tillfälle att yttra sig skall lämnas den vars rätt berörs, om han är känd,
samt den myndighet som avses i 5 kap. 3 §.
En anteckning om ärendet skall göras i registret, om inte beslut med-
delas samma dag som ärendet har tagits upp.
24 §
Ett beslut i inskrivningsärende Ett beslut av inskrivnings-
får överklagas hos hovrätten. myndigheten i ett inskrivnings-
100
Skrivelsen skall ges in till inskriv-
ningsmyndigheten.
Klagotiden i fråga om slutligt
beslut är fyra veckor från den
inskrivningsdag till vilken beslutet
är att hänföra. Vid överklagande
tillämpas i övrigt bestämmelserna
i rättegångsbalken om överklagan-
de av tingsrätts beslut.
Ett överklagande av ett beslut
som har forts in i företagsinteck-
ningsregistret, skall antecknas
där. När det slutliga beslutet med
anledning av överklagandet har
vunnit laga kraft, skall beslutets
innehåll antecknas.
24
ärende får överklagas till tings-
rätten av den som beslutet rör, om
det har gått honom eller henne
emot. Ett beslut som inte är slutligt
får dock överklagas endast i de
fall som avses i 37 § lagen
(1996:242) om domstolsärenden.
Behörig domstol är den tingsrätt
inom vars domkrets inskrivnings-
myndigheten har fattat beslutet.
Vid överklagande tillämpas
lagen om domstolsärenden, om
inte annat följer av denna lag.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till hovrätten.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 9
24
Jfr 24 § 3 st
a§
Den som vill överklaga ett
beslut av inskrivningsmyndigheten
skall göra det skriftligen.
Skrivelsen skall ges in till
inskrivningsmyndigheten.
Om överklagandet avser ett
slutligt beslut, skall skrivelsen ha
kommit in till inskrivningsmyndig-
heten inom tre veckor från den dag
en underrättelse eller ett bevis om
beslutet hölls tillgängligt för
sökanden. Skrivelsen får dock
alltid ges in inom fyra veckor från
den inskrivningsdag då beslutet
meddelades.
I fråga om klagotid för
överklagande av sådant beslut som
avses i 37 § lagen (1996:242) om
domstolsärenden gäller bestäm-
melsen i 38 § andra stycket samma
lag.
b§
Om det överklagande beslutet
har förts in i foretagsintecknings-
101
|
registret, skall uppgift om över- Prop. 2000/01:88 registret. 5 kap. 1 § |
Om någon lider skada till följd av tekniskt fel i förelagsintecknings-
registret eller i någon anordning som hos inskrivningsmyndigheten eller
annan statlig myndighet är ansluten tillregistret, har han rätt till ersättning
av staten.
Ersättningen skall efter skälighet sättas ned eller helt falla bort, om den
skadelidande har medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning
underlåta att vidta åtgärd för att bevara sin rätt eller genomeget vållande
|
på annat sätt. |
Om personuppgifter i företags- (1998:204). |
3. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
4. Vid överklagande av ett beslut som har meddelats före ikraft-
trädandet skall äldre bestämmelser tillämpas.
102
Härigenom föreskrivs att 1 a § lagen (1984:650) om införande av lagen
(1984:649) om företagshypotek skall upphöra att gälla vid utgången av
juni 2001.
103
Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1009)
dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 15, 19 och 29 §§ samt 22 kap. 4 och 10 §§
skall ha följande lydelse,
dels att i 1 kap. 1 a, 6 och 8 §§, 2 kap. 1-3, 5-7, 13, 24, 25 och 28 §§,
3 kap. 6, 14, 24 och 33-35 §§, 4 kap. 1 § samt 22 kap. 4 och 9 §§ ordet
”skeppsregistret” i olika böjningsformer skall bytas ut mot
”fartygsregistrets skeppsdel” i motsvarande form,
dels att i 1 kap. 1 a och 8 §§ ordet ”båtregister” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”fartygsregistrets båtdel” i motsvarande form,
dels att i 2 kap. 1, 3, 13, 25 och 28 §§, 3 kap. 24, 33 och 35 §§ samt 22
kap. 4 och 9 §§ ordet ”skeppsbyggnadsregister” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel” i motsvarande
form,
dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 2 a, 15 a och 19 a-
19 b §§, av följande lydelse,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§
Fartyg, vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en
största bredd av minst fyra meter, betecknas skepp. Annat fartyg kallas
Prop. 2000/01:88
Bilaga 9
båt.
Över svenska skepp förs ett
skeppsregister. Över vissa båtar
förs ett båtregister enligt bestäm-
melserna i lagen (1979:377) om
registrering av båtar för
yrkesmässig sjöfart m.m. Över
skepp under byggnad i Sverige
förs ett skeppsbyggnadsregister.
Skeppsregistret, båtregistret och
skeppsbyggnadsregistret förs av
den myndighet som regeringen
bestämmer (registermyndigheten).
Registermyndigheten förestås av
en lagfaren inskrivningsdomare.
För att ge offentlighet åt den
information som framgår av 2 a §
skall ett register föras med hjälp
av automatiserad behandling
(fartygsregistret).
Fartygsregistret förs av den
myndighet som regeringen
bestämmer (registermyndigheten).
Regeringen får meddela före-
skrifter om fartygsregistrets inne-
håll, närmare ändamål och an-
vändning samt om personuppgifts-
ansvaret för registret.
2a§
Informationen i fartygsregistret
skall vara uppdelad i
1. en skeppsdel,
2. en båtdel och
3. en skeppsbyggnadsdel.
104
Skeppsdelen innehåller uppgifter Prop. 2000/01:88
om svenska skepp. Båtdelen inne- Bilaga 9
håller uppgifter om vissa båtar
enligt lagen (1979:377) om regist-
rering av båtar för yrkesmässig
sjöfart m.m.. Skeppsbyggnadsdelen
innehåller uppgifter om skepp
under byggnad i Sverige.
15 §
Registerärenden är ärenden om
1. registrering eller avregistrering av skepp eller skeppsbygge,
2. inskrivning av förvärv av skepp eller skeppsbygge,
3. inteckning i skepp eller skeppsbygge,
4. inskrivning av förbehåll om skeppsnamn, och
5. annan införing i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret som görs på
grund av föreskrift i en lag eller annan författning.
Registerärenden tas upp på inskrivningsdag. Sådan hålls till klockan
tolv varje måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag, som inte är
helgdag. Som helgdag anses även midsommarafton, julafton och
nyårsafton. En anmälan eller ansökan som kommer in efter klockan tolv
anses gjord följande inskrivningsdag.
För behandlingen av ett
registerärende gäller bestämmel-
serna om tvistemål om inte annat
följer av denna lag. Regeringen
eller den myndighet som
regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om
registrerings- och inskrivningsför-
farandet och får därvid föreskriva
skyldighet för ägare av skepp samt
tillverkare och ägare av
registrerat skeppsbygge att till
registermyndigheten anmäla
förhållanden som myndigheten
behöver känna till för en
ändamålsenlig registerföring
Jfr 15 § tredje stycket
De åtgärder som avses i första
stycket förs in i fartygsregistret.
15a§
För behandlingen av ett register-
ärende tillämpas bestämmelserna i
1-26 §§ och 29-33 §§ förvalt-
ningslagen (1986:223) om inte
annat följer av denna lag.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om
registrerings- och inskrivningsför-
farandet och får då föreskriva
105
5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 88
skyldighet för ägare av skepp samt Prop. 2000/01:88
tillverkare och ägare av registrerat Bilaga 9
skeppsbygge att till registermyn-
digheten anmäla förhållanden som
myndigheten behöver känna till för
en ändamålsenlig registerföring.
Beslut i registerärenden får
överklagas hos hovrätten. Skrivel-
sen skall ges in till registermyn-
digheten.
Ett slutligt beslut skall över-
klagas inom fyra veckor från den
inskrivningsdag då beslutet fatta-
des. Vid överklagande tillämpas i
övrigt bestämmelserna i rätte-
gångsbalken om överklagande av
tingsrätts beslut.
Ett överklagande av ett beslut
som finns infört i registret skall
antecknas där. När ett slutligt
beslut med anledning av ett
överklagande har vunnit laga
kraft, skall beslutets innehåll
antecknas.
19 §
Ett beslut av registermyndig-
heten i ett registerärende får över-
klagas till Stockholms tingsrätt av
den som beslutet rör, om det har
gått honom eller henne emot. Ett
beslut som inte är slutligt får dock
överklagas endast i de fall som
avses i 37 § stycket lagen
(1996:242) om domstolsärenden.
Vid överklagande tillämpas
lagen om domstolsärenden, om
inte annat följer av denna lag.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till hovrätten
Om ett registerärende enligt beslut av högre rätt skall tas upp till ny
handläggning av registermyndigheten, skall det ske utan dröjsmål efter
det att beslutet kommit till myndigheten.
19a§
Den som vill överklaga ett
beslut av registermyndigheten
skall göra det skriftligen. Skrivel-
sen skall ges in till registermyn-
digheten.
Om överklagandet avser ett
slutligt beslut, skall skrivelsen ha
kommit in till registermyndigheten
inom tre veckor från den dag en
underrättelse eller ett bevis om
beslutet hölls tillgängligt för
sökanden. Skrivelsen får dock
alltid ges in inom fyra veckor från
den inskrivningsdag då beslutet
meddelades.
106
7 fråga om klagotid för över- Prop. 2000/01:88
klagande av sådant beslut som Bilaga 9
avses i 37 § lagen (1996:242) om
domstolsärenden gäller bestäm-
melserna i 38 § första och andra
styckena i samma lag.
Jfr 19 § 3 st
19 b §
Om det överklagande beslutet
har förts in i fartygsregistret, skall
uppgift om överklagandet foras in
i registret. När det finns ett laga-
kraftvunnet beslut med anledning
av överklagandet, skall beslutets
innehåll antecknas i registret.
Om registermyndigheten finner
att en införing i skepps- eller
skeppsbyggnadsregistret innehål-
ler en uppenbar oriktighet till följd
av myndighetens eller någon
annans skrivfel eller liknande för-
biseende, skall införingen rättas.
Detta gäller också i fråga om en
uppenbar oriktighet i registret till
följd av tekniskt fel. Kan rättelse
bli till förfång för ägare eller för
innehavare av pantbrev på grund
av inteckning, skall det inbördes
företrädet mellan berörda förvärv
bestämmas efter vad som är
skäligt. Tillfälle att yttra sig skall
lämnas de parter som berörs, om
de är kända, samt den myndighet
som avses i 22 kap. 6 §.
Beslut om rättelse skall
meddelas genom införing i
registret. Skälen för beslutet skall
antecknas i dagboken eller i akten.
I stället för bevis eller handling
som har utfärdats i enlighet med
den tidigare införingen, skall en ny
sådan handling utfärdas. Den
tidigare handlingen skall återkrä-
29 §
I fråga om rättelse av
personuppgifter i fartygsregistrets
skepps- eller skeppsbyggnadsdel
skall i stället för 28 § person-
uppgiftslagen (1998:204) gälla
följande.
Om registermyndigheten finner
att en införing i nämnda register-
delar innehåller en uppenbar
oriktighet till följd av myndig-
hetens eller någon annans skrivfel
eller liknande förbiseende, skall
införingen rättas. Detta gäller
också i fråga om en uppenbar
oriktighet i registerdelarna till
följd av tekniskt fel. Kan rättelse
bli till förfång för ägare eller för
innehavare av pantbrev på grund
av inteckning, skall det inbördes
företrädet mellan berörda förvärv
bestämmas efter vad som är
skäligt. Tillfälle att yttra sig skall
lämnas de parter som berörs, om
de är kända, samt den myndighet
som avses i 22 kap. 6 §.
Beslut om rättelse skall med-
delas genom införing i fartygs-
registrets skepps- eller skepps-
byggnadsdel. Skälen för beslutet
skall antecknas i dagboken eller i
akten. I stället för bevis eller
handling som har utfärdats i
enlighet med den tidigare
införingen, skall en ny sådan
107
vas, göras obrukbar och behållas
av registermyndigheten. Den som
har handlingen är skyldig att ge in
den för detta ändamål. I ett
föreläggande att fullgöra en sådan
skyldighet får vite sättas ut.
handling utfärdas. Den tidigare
handlingen skall återkrävas, göras
obrukbar och behållas av register-
myndigheten. Den som har
handlingen är skyldig att ge in den
för detta ändamål. I ett
föreläggande att fullgöra en sådan
skyldighet får vite sättas ut.
Ett beslut om rättelse får överklagas även av den myndighet som avses
i 22 kap. 6 §.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 9
4§
Kommer till följd av 2 kap. 10 § eller 3 kap. 9 § ett förvärv eller en
panträttsupplåtelse som avses där att gälla mot den rätte ägaren eller mot
någon till vars förmån rådighetsinskränkning gäller enligt de
paragraferna, har denne rätt till ersättning av staten för sin förlust på
grund av förvärvet eller upplåtelsen.
Om någon lider förlust till följd av ett tekniskt fel i skepps- eller
skeppsbyggnadsregistret vid användning av automatisk databehandling
eller i en anordning som hos registermyndigheten eller någon annan
statlig myndighet är ansluten till registret, har han rätt till ersättning av
staten.
Har den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig
anledning underlåta att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller har han
på annat sätt medverkat till förlusten genom eget vållande, skall
ersättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort.
Om personuppgifter i fartygs-
registret har behandlats i strid
med denna lag eller föreskrifter
som har meddelats med stöd av
denna lag, tillämpas 48 §
personuppgiftslagen (1998:204).
Sjöfartsverket, Kustbevakning-
en, Tullverket och polismyndighe-
terna skall biträda registermyndig-
heten med att vaka över att
bestämmelser i lag eller annan för-
fattning om registrering och iden-
tifiering av skepp och inskrivning
av rätt till skepp och andel i sådan
egendom efterlevs. De har för
detta ändamål rätt till tillträde till
ett skepp. De skall underrätta re-
gistermyndigheten om försummel-
ser att efterleva bestämmelserna.
10 §
Kustbevakningen, Tullverket
och polismyndigheterna skall
biträda registermyndigheten med
att vaka över att bestämmelser i
lag eller annan författning om
registrering och identifiering av
skepp och inskrivning av rätt till
skepp och andel i sådan egendom
efterlevs. De har för detta ändamål
rätt till tillträde till ett skepp. De
skall underrätta registermyndig-
heten om försummelser att
efterleva bestämmelserna.
Denna lag träder i kraft den 1 december 2001.
108
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs att i 10 kap. 1 § utsökningsbalken ordet
”skeppsregistret” skall bytas ut mot ordet ”fartygsregistrets skeppsdel”.
Denna lag träder i kraft den 1 december 2001.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 10
109
Härigenom föreskrivs att lagen (1975:605) om registrering av
båtbyggnadsförskott1 skall ha följande lydelse.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 10
Nuvarande lydelse
Den som har beställt båt och
lämnat eller utfäst sig att lämna
tillverkaren förskott av pengar
eller byggnadsämnen far låta
registrera ett därom upprättat
skriftligt avtal hos Stockholms
tingsrätt. Därefter har han för-
månsrätt enligt 4 § förmånsrättsla-
gen (1970:979) i byggnadsämnena
och vad som för hans räkning
tillverkats med förskottet.
Föreslagen lydelse
Den som har beställt båt och
lämnat eller utfäst sig att lämna
tillverkaren förskott av pengar
eller byggnadsämnen får låta
registrera ett därom upprättat
skriftligt avtal hos Sjöfartsverket.
Därefter har han förmånsrätt enligt
4 § förmånsrättslagen (1970:979) i
byggnadsämnena och vad som för
hans räkning tillverkats med
förskottet.
Regeringen får meddela före-
skrifter om avgifter för registre-
ring enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 december 2001.
1 Senaste lydelse 1996:255.
110
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:377) om registrering av
båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.2
dels att i rubriken före 10 § samt i 12 och 13 §§ ordet ”båtregister-
ärende” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”båtregistreringsären-
de” i motsvarande form,
dels att i 3-5 a, 7 och 11 §§ ordet ”båtregistret” skall bytas ut mot
”fartygsregistrets båtdel”,
dels att 1, 6, 10, 14 och 15 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 14 a och 14 b §§, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Registrering enligt denna lag
sker i det båtregister som avses i 1
kap. 2 § andra stycket sjölagen
(1994:1009).
Båtregisterärenden är ärenden
om
1. registrering eller avregistre-
ring av båt,
2. anteckning av båtförvärv,
3. annan införing i båtregistret,
som sker på grund av föreskrift i
lag eller annan författning.
Registrering enligt denna lag
sker i båtdelen i det fartygsregister
som avses i 1 kap. 2 § andra
stycket sjölagen (1994:1009).
Båtregistreringsärenden är ären-
den om
1. registrering eller avregistre-
ring av båt,
2. anteckning av båtförvärv,
3. annan införing i fartygsregist-
rets båtdel, som sker på grund av
föreskrift i lag eller annan författ-
ning.
Ägare av båt, som är registre-
ringspliktig men ej införd i
båtregistret, skall skriftligen inom
en månad från det båten blev
registreringspliktig i hans hand
anmäla båten för registrering.
Den som har förvärvat regist-
rerad båt skall skriftligen inom en
månad från förvärvet anmäla detta
för anteckning i båtregistret. Den
som anmäler båt för registrering
6§ ..
Ägare av en båt som är registre-
ringspliktig men inte införd i
fartygsregistrets båtdel, skall
skriftligen inom en månad från det
att båten blev registreringspliktig
för honom eller henne anmäla
båten för registrering.
Den som har förvärvat regist-
rerad båt skall skriftligen inom en
månad från förvärvet anmäla detta
för anteckning i fartygsregistrets
båtdel. Den som anmäler båt för
2 Senaste lydelse av
3 § 1994:1021
4 § 1997:267
5 § 1997:267
5a § 1997:267
7 § 1997:267.
3 Senaste lydelse 1994:1021.
111
anses därmed också anmäla sitt
förvärv för anteckning i registret.
Dödsbo är inte skyldigt att anmäla
förvärv av båt från den avlidne.
Fullgörs ej skyldighet att
anmäla båt för registrering eller
att anmäla båtförvärv för anteck-
ning i båtregistret får registermyn-
digheten förelägga den försumlige
att fullgöra skyldigheten. I före-
läggande får vite sättas ut. Fråga
om utdömande av vitet prövas av
registermyndigheten.
För behandlingen av båtregis-
terärenden gäller bestämmelserna
om tvistemål i tillämpliga delar i
den mån ej annat följer av denna
lag. Regeringen meddelar närmare
föreskrifter om förfarandet i båt-
registerärenden och får därvid
föreskriva skyldighet för enskild
att till registermyndigheten an-
mäla förhållande som myndig-
heten behöver känna till för
ändamålsenlig registerföring.
registrering anses därmed också
anmäla sitt förvärv för anteckning i
registret. Dödsbo är inte skyldigt
att anmäla förvärv av båt från den
avlidne.
Registermyndigheten får före-
lägga den som har försummat sin
anmälningsskyldighet enligt första
eller andra stycket att fullgöra
denna skyldighet. 1 ett föreläggan-
de får vite sättas ut. Fråga om
utdömande av vitet prövas av
registermyndigheten.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 10
10 §
För behandlingen hos register-
myndigheten av båtregistrerings-
ärenden tillämpas inte bestämmel-
serna i 27-28 §§ förvaltningslagen
(1986:223).
Regeringen meddelar närmare
föreskrifter om förfarandet i båt-
registreringsärenden och får
därvid föreskriva skyldighet för
enskild att till registermyndigheten
anmäla förhållande som myndig-
heten behöver känna till för ända-
målsenlig registerföring.
Talan mot beslut i båtregister-
ärende förs i hovrätten. Besvärs-
tiden är tre veckor från den dag då
beslutet meddelades. Besvärs-
inlagan skall inges till register-
myndigheten.
När slutligt beslut med anled-
14 §4
Ett beslut av registermyndig-
heten i ett båtregistreringsärende
får överklagas till Stockholms
tingsrätt av den som beslutet rör,
om det har gått honom eller henne
emot. Ett beslut som inte är slutligt
får överklagas endast i de fall som
avses i 37 § lagen (1996:242) om
domstolsärenden.
Vid överklagande tillämpas
Senaste lydelse 1990:1074.
112
ning av besvären har vunnit laga lagen om domstolsärenden, om Prop. 2000/01:88
kraft, görs anteckning i registret inte annat följer av denna lag. Bilaga 10
om beslutets innehåll.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till hovrätten.
14 a §
Den som vill överklaga ett
beslut av registermyndigheten
skall göra det skriftligen. Skrivel-
sen skall ges in till registermyn-
digheten.
Om överklagandet avser ett
slutligt beslut, skall skrivelsen ha
kommit in till registermyndigheten
inom tre veckor från den dag en
underrättelse eller ett bevis om
beslutet hölls tillgängligt för
sökanden. Skrivelsen får dock
alltid ges in inom fyra veckor från
den dag då beslutet meddelades.
I fråga om klagotid för
överklagande av sådant beslut som
avses i 37 § lagen (1996:242) om
domstolsärenden gäller bestäm-
melserna i 38 § första och andra
styckena samma lag.
Jfr 14 § 2 st
14 b §
När ett slutligt beslut med
anledning av ett överklagande har
vunnit laga kraft, skall beslutets
innehåll föras in i fartygsregistrets
båtdel.
Sjöfartsverket, kustbevakningen,
tullverket och polismyndighet
biträder registermyndigheten med
att vaka över att bestämmelser i
lag eller annan författning om
båtregistrering och båtidentifiering
efterlevs. De har för detta ändamål
tillträde till båt. De skall underrätta
registermyndigheten om försum-
melser att efterleva bestämmel-
serna.
kustbevakningen, Tullverket
och polismyndigheterna biträder
registermyndigheten med att vaka
över att bestämmelser i lag eller
annan författning om båtregistre-
ring och båtidentifiering följs. De
har för detta ändamål tillträde till
båt. De skall underrätta register-
myndigheten om försummelser att
följa bestämmelserna.
3 Senaste lydelse 1988:442.
113
1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2001. Prop. 2000/01:88
2. Vid överklagande av ett beslut som har meddelats före ikraft- Bilaga 10
trädandet skall äldre bestämmelser tillämpas.
114
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter6
dels att i 21, 25 och 33 §§ ordet ”skeppsregistret” skall bytas ut mot
”fartygsregistrets skeppsdel” samt ordet ”skeppsbyggnadsregistret” skall
bytas ut mot ”fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel”,
dels att det skall inforas fyra nya paragrafer, 38 a, 38 b, 39 a och
39 b §§, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 38 a § I fråga om överklagande av Registermyndighetens beslut får Vid överklagande tillämpas den 38 b § I fråga om överklagande av Inskrivningsmyndighetens beslut |
6 Senaste lydelse av
25 § 1990:598
33 § 1998:1610.
115
Vid överklagande tillämpas den
klagotid som anges i 4 kap. 24 a §
lagen om företagshypotek. Vid
handläggningen i övrigt av ett
överklagande tillämpas lagen
(1996:242) om domstolsärenden.
39 a §
I fråga om överklagande av
beslut enligt denna lag som har
fattats av den registermyndighet
som avses i 3 § andra stycket
tillämpas 39 § med följande
avvikelser.
Behörig domstol vid prövning
av överklagande av beslut enligt
39 § är den tingsrätt som anges i
38 a § andra stycket. Prövnings-
tillstånd krävs vid överklagande
till hovrätten.
Åtgärder som skall vidtas av
hovrätt skall i stället fullgöras av
tingsrätten. Tingsrätten skall i
övrigt vid handläggningen av ett
överklagande tillämpa lagen
(1996:242) om domstolsärenden.
39 b §
I fråga om överklagande av
beslut enligt denna lag som har
fattats av den inskrivningsmyndig-
het som anges i 4 kap. 2 § lagen
(1984:649) om företagshypotek
tillämpas 39 § med följande
avvikelser.
Behörig domstol vid prövning
av överklagande av beslut enligt
39 § är den tingsrätt som anges i
38 b § andra stycket. Prövnings-
tillstånd krävs vid överklagande
till hovrätten.
Åtgärder som skall vidtas av
hovrätt skall i stället fullgöras av
tingsrätten. Tingsrätten skall i
övrigt vid handläggningen av ett
överklagande tillämpa lagen
(1996:242) om domstolsärenden
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 i fråga om 38 b och 39 b §§
och i övrigt den 1 december 2001.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 10
116
2. Vid överklagande av ett beslut som har meddelats före ikraft- Prop. 2000/01:88
trädandet skall äldre bestämmelser tillämpas. Bilaga 10
117
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:649) om företagshypotek
dels att 4 kap. 1-3, 9, 10, 22 och 24 §§ samt 5 kap. 1 § skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 24 a och 24 b §§, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 2000/01:88
Bilaga 10
1
Inskrivning enligt denna lag sker
i ett särskilt inskrivningsregister
(företagsinteckningsregistret).
Detta förs med hjälp av automatisk
databehandling.
Ärenden om företagsinteckning
eller annan införing i företags-
inteckningsregistret på grund av
föreskrift i denna lag eller annan
författning (inskrivningsärenden)
handläggs av en för landet
gemensam inskrivningsmyndighet.
Regeringen bestämmer vilken
myndighet som skall vara inskriv-
ningsmyndighet.
Inskrivningsmyndigheten före-
stås av en inskrivningsdomare som
skall vara lagfaren.
För behandlingen av inskriv-
ningsärenden gäller bestämmelser-
na om tvistemål i rättegångsbalken
i tillämpliga delar, i den mån inte
något annat följer av denna lag.
§
För inskrivning enligt denna lag
skall ett register föras med hjälp av
automatiserad behandling (före-
tagsinteckningsregistret). Detta
skall ge offentlighet åt den infor-
mation som ingår i registret.
Regeringen meddelar föreskrifter
om företagsinteckningsregistrets
innehåll, närmare ändamål och
användning samt om personupp-
giftsansvaret för registret.
Regeringen får också meddela
föreskrifter om expeditionsavgifter
för bevis om inskrivningsåtgärd.
2§ ..
Ärenden om företagsinteckning
eller annan införing i företags-
inteckningsregistret på grund av
föreskrift i denna lag eller annan
författning (inskrivningsärenden)
handläggs av en för landet
gemensam inskrivningsmyndighet.
Regeringen bestämmer vilken
myndighet som skall vara inskriv-
ningsmyndighet.
§
För behandlingen hos inskriv-
ningsmyndigheten av inskriv-
ningsärenden tillämpas inte be-
stämmelserna i 10 § andra stycket
samt 27-28 §§ förvaltningslagen
(1986:223).
118
Ansökningar och anmälningar i inskrivningsärenden skall vara Prop. 2000/01:88
skriftliga. Bilaga 10
Om ett inskrivningsärende enligt
beslut av högre rätt skall tas upp
till ny handläggning av inskriv-
ningsmyndigheten, skall det ske
utan dröjsmål efter det att beslutet
har kommit myndigheten till
handa.
En ansökan om företags-
inteckning skall göras av närings-
idkaren. Ansökningen skall inne-
hålla uppgift om det belopp i
svenskt mynt på vilket inteck-
ningen skall lyda. Om inteckning-
en skall begränsas enligt 3 kap. 1 §
andra stycket, skall den avsedda
begränsningen anges i ansökning-
en.
Sökanden skall lämna styrkt
uppgift om namn och person- eller
organisationsnummer. Är sökan-
den ett dödsbo skall den avlidnes
personnummer anges.
9§
Om ett inskrivningsärende enligt
beslut av domstol skall tas upp till
ny handläggning av inskrivnings-
myndigheten, skall det ske utan
dröjsmål efter det att beslutet har
kommit myndigheten till handa.
10 §
En ansökan om företagsinteck-
ning skall göras av näringsidkaren.
Ansökan skall innehålla uppgift
om det belopp i svenska kronor på
vilket inteckningen skall gälla.
Om inteckningen skall begränsas
enligt 3 kap. 1 § andra stycket,
skall den avsedda begränsningen
anges i ansökan.
Ansökan skall också innehålla
styrkt uppgift om sökandens namn
eller firma och person- eller
organisationsnummer. Om uppgif-
terna redan finns registrerade hos
inskrivningsmyndigheten, behöver
sökanden inte styrka dessa. Är
sökanden ett dödsbo skall den
avlidnes personnummer anges.
22 §7
1 fråga om rättelse av person-
uppgifter i företagsintecknings-
registret skall i stället för 28 §
personuppgiftslagen (1998:204)
följande gälla.
En införing i företagsinteckningsregistret skall rättas, om införingen
innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av inskrivningsmyndig-
hetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende eller till
följd av något tekniskt fel. Det inbördes företrädet mellan inteckningar
som berörs av en rättelse skall bestämmas efter vad som är skäligt, om
rättelsen kan skada näringsidkaren eller någon innehavare av företags-
hypoteksbrev.
Tillfälle att yttra sig skall
lämnas den vars rätt berörs, om
han är känd, samt den myndighet
Innan rättelse sker, skall
inskrivningsmyndigheten ge den
som berörs av åtgärden, om han
7 Senaste lydelse 1990:455.
119
som avses i 5 kap. 3 §.
eller hon är känd, tillfälle att yttra
sig. Åven den myndighet som
avses i 5 kap. 3 § skall ges tillfälle
att yttra sig. Något yttrande
behöver dock inte inhämtas, om
det är uppenbart obehövligt.
En anteckning om ärendet skall göras i registret, om inte beslut med-
delas samma dag som ärendet har tagits upp.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 10
Ett beslut i inskrivningsärende
får överklagas hos hovrätten.
Skrivelsen skall ges in till inskriv-
ningsmyndigheten.
Klagotiden i fråga om slutligt
beslut är fyra veckor från den
inskrivningsdag till vilken beslutet
är att hänföra. Vid överklagande
tillämpas i övrigt bestämmelserna
i rättegångsbalken om överklagan-
de av tingsrätts beslut.
Ett överklagande av ett beslut
som har förts in i företagsinteck-
ningsregistret, skall antecknas
där. När det slutliga beslutet med
anledning av överklagandet har
vunnit laga kraft, skall beslutets
innehåll antecknas.
24 §8
Ett beslut av inskrivnings-
myndigheten i ett inskrivnings-
ärende får överklagas till
tingsrätten av den som beslutet
rör, om det har gått honom eller
henne emot. Ett beslut som inte är
slutligt får överklagas endast i de
fall som avses i 37 § lagen
(1996:242) om domstolsärenden.
Behörig domstol är den tingsrätt
inom vars domkrets inskrivnings-
myndigheten som har fattat
beslutet är belägen.
Vid överklagande tillämpas
lagen om domstolsärenden, om
inte annat följer av denna lag.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till hovrätten.
24 a §
Den som vill överklaga ett
beslut av inskrivningsmyndigheten
skall göra det skriftligen.
Skrivelsen skall ges in till
inskrivningsmyndigheten.
Om överklagandet avser ett
slutligt beslut, skall skrivelsen ha
kommit in till inskrivningsmyndig-
heten inom tre veckor från den dag
8 Senaste lydelse 1994:1049.
120
|
en underrättelse eller ett bevis om Prop. 2000/01:88 I fråga om klagotid för 24 b § | |
|
Jfr 24 § 3 st |
Om det överklagade beslutet har 5 kap. 1 § |
Om någon lider skada till följd av tekniskt fel i företagsintecknings-
registret eller i någon anordning som hos inskrivningsmyndigheten eller
annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han rätt till ersätt-
ning av staten.
Ersättningen skall efter skälighet sättas ned eller helt falla bort, om den
skadelidande har medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning
underlåta att vidta åtgärd för att bevara sin rätt eller genom eget vållande
|
på annat sätt. |
Om personuppgifter i företags- (1998:204). |
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
2. Vid överklagande av ett beslut som har meddelats före ikraft-
trädandet skall äldre bestämmelser tillämpas.
121
Härigenom föreskrivs att 1 a §9 lagen (1984:650) om införande av
lagen (1984:649) om företagshypotek skall upphöra att gälla vid
utgången av juni 2001.
1 fråga om beslut som har meddelats före den 1 juli 2001 skall äldre
bestämmelser tillämpas.
’ Senaste lydelse 1986:6.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 10
122
Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1OO9)10
dels att i 1 kap. 1 a, 6 och 8 §§, 2 kap. 1-3, 5-7, 13, 24, 25 och 28 §§,
3 kap. 6, 14, 24 och 33-35 §§, 4 kap. 1 § samt 22 kap. 4 och 9 §§ ordet
”skeppsregistret” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”fartygsregist-
rets skeppsdel” i motsvarande form,
dels att i 1 kap. 1 a och 8 §§ ordet ”båtregister” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”fartygsregistrets båtdel” i motsvarande form,
dels att i 2 kap. 1,3, 13, 25 och 28 §§, 3 kap. 24, 33 och 35 §§ samt 22
kap. 4 och 9 §§ ordet ”skeppsbyggnadsregister” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel” i motsvarande
form,
dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 15, 19 och 29 §§ samt 22 kap. 4 och 10 §§
skall ha följande lydelse,
dels att rubriken omedelbart före 1 kap. 2 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 2 a, 2 kap.
15 a och 19 a-19 b §§, av följande lydelse.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 10
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Fartygsregistren Fartygsregistret
2§
Fartyg, vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en
största bredd av minst fyra meter, betecknas skepp. Annat fartyg kallas
båt.
Over svenska skepp förs ett
skeppsregister. Över vissa båtar
förs ett båtregister enligt bestäm-
melserna i lagen (1979:377) om
registrering av båtar för yrkes-
mässig sjöfart m.m. Över skepp
under byggnad i Sverige förs ett
skeppsbyggnadsregister.
Skeppsregistret, båtregistret och
skeppsbyggnadsregistret förs av
den myndighet som regeringen
bestämmer (registermyndigheten).
Registermyndigheten förestås av
en lagfaren inskrivningsdomare.
Efter regeringens förordnande får
registren föras med användning av
För att ge offentlighet åt den
information som framgår av 2 a §
skall ett register föras med hjälp
av automatiserad behandling
(fartygsregistret).
Fartygsregistret förs av den
myndighet som regeringen be-
stämmer (registermyndigheten).
10 Senaste lydelse av
1 kap. 1 a § 1997:266
2 kap. 1 § 1997:266
2 kap. 2 § 1997:266
2 kap. 6 § 1997:266
2 kap. 7 § 1997:266
2 kap. 25 § 1997:266.
123
automatisk databehandling.
Prop. 2000/01:88
Regeringen meddelar före- Bilaga 10
skrifter om fartygsregistrets inne-
håll, närmare ändamål och an-
vändning samt om personuppgifts-
ansvaret for registret. Regeringen
får också meddela föreskrifter om
expeditionsavgifter för bevis om
registrerings- eller inskrivnings-
åtgärd.
2a§
Informationen i fartygsregistret
skall vara uppdelad i
1. en skeppsdel,
2. en båtdel och
3. en skeppsbyggnadsdel.
Skeppsdelen innehåller uppgifter
om svenska skepp. Båtdelen inne-
håller uppgifter om vissa båtar
enligt lagen (1979:377) om regist-
rering av båtar för yrkesmässig
sjöfart m.m.. Skeppsbyggnadsdelen
innehåller uppgifter om skepp
under byggnad i Sverige.
15 §
Registerärenden är ärenden om
1. registrering eller avregistrering av skepp eller skeppsbygge,
2. inskrivning av förvärv av skepp eller skeppsbygge,
3. inteckning i skepp eller skeppsbygge,
4. inskrivning av förbehåll om skeppsnamn, och
5. annan införing i skepps- eller
skeppsbyggnadsregistret som görs
på grund av föreskrift i en lag eller
annan författning.
5. annan införing i fartygsregist-
rets skepps- eller skeppsbygg-
nadsdel som görs på grund av
föreskrift i en lag eller annan
författning.
Registerärenden tas upp på inskrivningsdag. Sådan hålls till klockan
tolv varje måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag, som inte är
helgdag. Som helgdag anses även midsommarafton, julafton och
nyårsafton. En anmälan eller ansökan som kommer in efter klockan tolv
anses gjord följande inskrivningsdag.
För behandlingen av ett regis-
terärende gäller bestämmelserna
om tvistemål om inte annat följer
av denna lag. Regeringen eller den
myndighet som regeringen
bestämmer får meddela närmare
föreskrifter om registrerings- och
inskrivningsförfarandet och får
De åtgärder som avses i första
stycket förs in i fartygsregistrets
skepps- eller skeppsbyggnadsdel.
124
därvid föreskriva skyldighet för
ägare av skepp samt tillverkare
och ägare av registrerat skepps-
bygge att till registermyndigheten
anmäla förhållanden som myndig-
heten behöver känna till för en
ändamålsenlig registerföring.
Jfr 15 § tredje stycket
Prop. 2000/01:88
Bilaga 10
Beslut i registerärenden får
överklagas hos hovrätten. Skrivel-
sen skall ges in till register-
myndigheten.
Ett slutligt beslut skall överkla-
gas inom fyra veckor från den in-
skrivningsdag då beslutet fattades.
Vid överklagande tillämpas i
övrigt bestämmelserna i rätte-
gångsbalken om överklagande av
tingsrätts beslut.
Ett överklagande av ett beslut
som finns infört i registret skall
antecknas där. När ett slutligt be-
slut med anledning av ett överkla-
gande har vunnit laga kraft, skall
beslutets innehåll antecknas.
För behandlingen hos register-
myndigheten av ett registerärende
tillämpas inte bestämmelserna i
10 § andra stycket samt 27-28 §§
förvaltningslagen (1986:223).
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om
registrerings- och inskrivningsför-
farandet och får då föreskriva
skyldighet för ägare av skepp samt
tillverkare och ägare av registrerat
skeppsbygge att till registermyn-
digheten anmäla förhållanden som
myndigheten behöver känna till för
en ändamålsenlig registerföring.
19 §
Ett beslut av registermyndig-
heten i ett registerärende för
överklagas till Stockholms tings-
rätt av den som beslutet rör, om
det har gått honom eller henne
emot. Ett beslut som inte är slutligt
får överklagas endast i de fall som
avses i 37 § lagen (1996:242) om
domstolsärenden.
Vid överklagande tillämpas
lagen om domstolsärenden, om
inte annat följer av denna lag.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till hovrätten.
125
Om ett registerärende enligt beslut av högre rätt skall tas upp till ny
handläggning av registermyndigheten, skall det ske utan dröjsmål efter
det att beslutet kommit till myndigheten.
Den som vill överklaga ett
beslut av registermyndigheten
skall göra det skriftligen. Skrivel-
sen skall ges in till register-
myndigheten.
Om överklagandet avser ett
slutligt beslut, skall skrivelsen ha
kommit in till registermyndigheten
inom tre veckor från den dag en
underrättelse eller ett bevis om be-
slutet hölls tillgängligt för sökan-
den. Skrivelsen får dock alltid ges
in inom fyra veckor från den
inskrivningsdag då beslutet med-
delades.
1 fråga om klagotid för över-
klagande av sådant beslut som
avses i 37 § lagen (1996:242) om
domstolsärenden gäller bestäm-
melserna i 38 § första och andra
styckena samma lag.
19 b §
Jfr 19 § 3 st Om det överklagade beslutet har
förts in i fartygsregistret, skall
uppgift om överklagandet föras in
i registret. När det finns ett laga-
kraftvunnet beslut med anledning
av överklagandet, skall beslutets
innehåll antecknas i registret.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 10
Om registermyndigheten finner
att en införing i skepps- eller
skeppsbyggnadsregistret innehål-
ler en uppenbar oriktighet till följd
av myndighetens eller någon
annans skrivfel eller liknande för-
biseende, skall införingen rättas.
Detta gäller också i fråga om en
29 §
I fråga om rättelse av
personuppgifter i fartygsregistrets
skepps- eller skeppsbyggnadsdel
skall i stället för 28 § person-
uppgiftslagen (1998:204) följande
gälla.
Om registermyndigheten finner
att en införing i nämnda register-
delar innehåller en uppenbar
oriktighet till följd av myndig-
hetens eller någon annans skrivfel
eller liknande förbiseende, skall
införingen rättas. Detta gäller
också i fråga om en uppenbar
126
uppenbar oriktighet i registret till
följd av tekniskt fel. Kan rättelse
bli till förfång för ägare eller för
innehavare av pantbrev på grund
av inteckning, skall det inbördes
företrädet mellan berörda förvärv
bestämmas efter vad som är
skäligt. Tillfälle att yttra sig skall
lämnas de parter som berörs, om
de är kända, samt den myndighet
som avses i 22 kap. 6 §.
Beslut om rättelse skall
meddelas genom införing i
registret. Skälen för beslutet skall
antecknas i dagboken eller i akten.
I stället för bevis eller handling
som har utfärdats i enlighet med
den tidigare införingen, skall en ny
sådan handling utfärdas. Den
tidigare handlingen skall
återkrävas, göras obrukbar och
behållas av registermyndigheten.
Den som har handlingen är skyldig
att ge in den för detta ändamål. I
ett föreläggande att fullgöra en
sådan skyldighet far vite sättas ut.
oriktighet i registerdelarna till Prop. 2000/01:88
följd av tekniskt fel. Kan rättelse Bilaga 10
bli till skada för ägare eller för
innehavare av pantbrev på grund
av inteckning, skall det inbördes
företrädet mellan berörda förvärv
bestämmas efter vad som är
skäligt. Innan rättelse sker, skall
registermyndigheten ge den som
berörs av åtgärden, om han eller
hon är känd, tillfälle att yttra sig.
Åven den myndighet som avses i
22 kap. 6 § § skall ges tillfälle att
yttra sig. Något yttrande behöver
dock inte inhämtas, om det är
uppenbart obehövligt.
Beslut om rättelse skall med-
delas genom införing i fartygs-
registrets skepps- eller skepps-
byggnadsdel. Skälen för beslutet
skall antecknas i dagboken eller i
akten. I stället för bevis eller
handling som har utfärdats i
enlighet med den tidigare infö-
ringen, skall en ny sådan handling
utfärdas. Den tidigare handlingen
skall krävas tillbaka, göras
obrukbar och behållas av register-
myndigheten. Den som har hand-
lingen är skyldig att ge in den för
detta ändamål. I ett föreläggande
att fullgöra en sådan skyldighet far
vite sättas ut.
Ett beslut om rättelse far överklagas även av den myndighet som avses
i 22 kap. 6 §.
Kommer till följd av 2 kap. 10 § eller 3 kap. 9 § ett förvärv eller en
panträttsupplåtelse som avses där att gälla mot den rätte ägaren eller mot
någon till vars förmån rådighetsinskränkning gäller enligt de paragra-
ferna, har denne rätt till ersättning av staten för sin förlust på grund av
förvärvet eller upplåtelsen.
Om någon lider förlust till följd
av ett tekniskt fel i skepps- eller
skeppsbyggnadsregistret vid an-
vändning av automatisk data-
behandling eller i en anordning
som hos registermyndigheten eller
någon annan statlig myndighet är
ansluten till registret, har han rätt
Om någon lider förlust till följd
av ett tekniskt fel i fartygs-
registrets skepps- eller skepps-
byggnadsdel eller i en anordning
som hos registermyndigheten eller
någon annan statlig myndighet är
ansluten till registret, har han rätt
till ersättning av staten.
127
till ersättning av staten. Prop. 2000/01:88
Har den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig Bilaga 10
anledning underlåta att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller har han
på annat sätt medverkat till förlusten genom eget vållande, skall
ersättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort.
Om personuppgifter i fartygs-
registret har behandlats i strid
med denna lag eller anslutande
författningar, tillämpas 48 §
personuppgiftslagen (1998:204).
Sjöfartsverket, Kustbevakning-
en, Tullverket och polismyndighe-
terna skall biträda registermyndig-
heten med att vaka över att
bestämmelser i lag eller annan
författning om registrering och
identifiering av skepp och
inskrivning av rätt till skepp och
andel i sådan egendom efterlevs.
De har för detta ändamål rätt till
tillträde till ett skepp. De skall
underrätta registermyndigheten om
försummelser att efterleva bestäm-
melserna.
10 §
Kustbevakningen, Tullverket
och polismyndigheterna skall
biträda registermyndigheten med
att vaka över att bestämmelser i
lag eller annan författning om
registrering och identifiering av
skepp och inskrivning av rätt till
skepp och andel i sådan egendom
följs. De har för detta ändamål rätt
till tillträde till ett skepp. De skall
underrätta registermyndigheten om
försummelser att följa bestäm-
melserna.
1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2001.
2. Vid överklagande av ett beslut som har meddelats före ikraftträdandet
skall äldre bestämmelser tillämpas.
128
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-02-22
Prop. 2000/01:88
Bilaga 11
Närvarande: f.d. justitierådet Lars Å. Beckman, regeringsrådet
Susanne Billum, justitierådet Göran Regner.
Enligt en lagrådsremiss den 8 februari 2001 (Justitiedepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över forslag till
1. lag om ändring i utsökningsbalken,
2. lag om ändring i lagen (1975:605) om registrering av båt
byggnadsförskott,
3. lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar för
yrkesmässig sjöfart m.m.,
4. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter,
5. lag om ändring i lagen (1984:649) om företagshypotek,
6. lag om ändring i lagen (1984:650) om införande av lagen
(1984:649) om företagshypotek,
7. lag om ändring i sjölagen (1994:1009).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Charlotta
Arvidsson.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet-,
I lagrådsremissen föreslås bl.a. att skeppsregistret, båtregistret och
skeppsbyggnadsregistret slås samman till ett register, fartygsregistret.
Det nya registret skall bestå av tre delar; skeppsdelen, båtdelen och
skeppsbyggnadsdelen. Den föreslagna regleringen föranleder följdänd-
ringar i ett flertal lagrum. I remissen läggs fram förslag till sådana
ändringar.
Vid lagrådsgranskningen har konstaterats att ändringar måste göras
också i 1 kap. 8 och 9 §§ utsökningsbalken samt i övergångsbestämmel-
serna till lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig trafik
m.m. Lagrådet förordar att under det fortsatta lagstiftningsarbetet
erforderliga ändringar görs i nämnda bestämmelser samt att en ny
genomgång och kontroll av lagstiftningen görs i syfte att säkerställa att
alla nödvändiga följdändringar kommer till stånd.
Förslaget innebär att den registrering som hittills skett hos Stockholms
tingsrätt i framtiden skall ske hos Sjöfartsverket. I lagrådsremissen berörs
inte närmare hur denna registrering sker, men vid föredragningen inför
Lagrådet har upplysts att det är fråga om en manuell hantering och inte
om automatiserad behandling. Eftersom personuppgiftslagen är tillämp-
lig också på manuella register (se lagens 5 §) och den här aktuella
registreringen torde kunna omfatta också personuppgifter, uppkommer
129
frågan hur registreringen av båtbyggnadsförskott förhåller sig till nämnda
lag. Motsvarande fråga beträffande den övriga registrering som
lagrådsremissen avser har ju behandlats i remissen. Som exempel på
frågeställningar kan nämnas om det behövs ett särskilt, uttryckligt
angivet ändamål för registreringen (se 9 § första stycket c personupp-
giftslagen) och om tredje man har rätt att ta del av uppgifter utan den
registrerades samtycke (se 10 § samma lag). Det synes ligga nära till
hands att det finns i princip samma behov av särskilda föreskrifter om
denna registrering som i fråga om de register som enligt remissen skall
göras till föremål för nya bestämmelser. Sådana särskilda föreskrifter om
registreringen kan i så fall meddelas i den förordning som enligt förslaget
skall finnas angående avgiftsskyldighet.
En jämförelse med övriga förslag i remissen väcker också frågan om
det inte kan vara motiverat med särskilda bestämmelser angående
överklagande av ett beslut att vägra registrering av båtbyggnadsförskott.
Meddelas inga andra föreskrifter härom torde den allmänna överklagan-
debestämmelsen i 22 a § förvaltningslagen bli tillämplig, dvs. att beslut
skall överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Det blir i så fall en
avvikelse från de bestämmelser om överklagande som upptas i remissen
och som anger allmän domstol som överinstans. Lagrådet anser att denna
fråga bör övervägas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
6§
1 paragrafens första stycke föreslås att orden "i hans hand" byts ut mot
orden "för honom eller henne". Ändringen anges vara av redaktionell
karaktär. Det är emellertid inte säkert att uttrycken har samma betydelse.
Den sjörättsliga regleringen bygger i stor utsträckning på internationella
överenskommelser. Ett utbyte av ett sedan länge vedertaget begrepp, i
syfte att modernisera lagtexten, bör därför ske med försiktighet. I 2 kap.
2 § sjölagen finns en bestämmelse motsvarande förevarande bestämmel-
se. Något utbyte av begreppet "i hans hand" i det lagrummet föreslås inte
i remissen. Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att begreppet
"i hans hand" bibehålls även i förevarande paragraf.
15§
I paragrafen finns bestämmelser om att Sjöfartsverket jämte vissa andra
myndigheter biträder registermyndigheten med att vaka över att de
aktuella reglerna följs och om att dessa myndigheter för detta ändamål
har tillträde till båt. Enligt remissförslaget skall Sjöfartsverket, som självt
blir registermyndighet, utmönstras ur uppräkningen av myndigheter som
biträder registermyndigheten. Förslaget medför att tvekan kan uppstå när
det gäller Sjöfartsverkets befogenhet att kräva tillträde till båt. Vid
lagrådsföredragningen har upplysts att ingen förändring varit åsyftad när
det gäller denna verkets befogenhet. För att tydliggöra detta föreslår
Lagrådet att den andra meningen i paragrafen i den föreslagna lydelsen
formuleras enligt följande.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 11
130
"De angivna myndigheterna har, liksom registermyndigheten, för detta
ändamål rätt till tillträde till båt."
I de föreslagna nya paragraferna 38 a, 38 b, 39 a och 39 b §§ finns
bestämmelser om vissa avvikelser från de regler om överklagande som
finns i 38 § respektive 39 §. 38 a och 39 a §§ avser stämpelskatt i
registerärenden hos Sjöfartsverket medan 38 b och 39 b §§ avser
motsvarande frågor hos Patent- och registreringsverket. Enligt Lagrådets
mening är den valda konstruktionen något svårtillgänglig. En viss
motsättning uppkommer vidare i förhållande till de nuvarande 38 och
39 §§, vilka om de inte ändras kommer att täcka även de situationer som
regleras i de nya paragraferna. Enligt Lagrådets uppfattning skulle
reglerna kunna göras betydligt klarare om man lät 38 § respektive 39 §
endast omfatta beslut av inskrivningsmyndighet enligt jordabalken
varefter särskilda bestämmelser kunde utformas rörande Patent- och
registreringsverkets respektive Sjöfartsverkets beslut. Frågan bör
behandlas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Enligt det nya första stycket i 4 kap. 22 § skall, i fråga om rättelse av
personuppgifter i företagsinteckningsregistret, i stället för 28 § person-
uppgiftslagen gälla det som föreskrivs i det följande, dvs. i andra-fjärde
styckena av förevarande paragraf. Man kan av denna utformning lätt få
uppfattningen att andra-fjärde styckena avser enbart rättelse av
personuppgifter i registret, medan avsikten är att dessa bestämmelser -
liksom hittills - skall gälla rättelse av både personuppgifter och andra
uppgifter i registret. Lagrådet föreslår därför att första stycket ersätts av
ett nytt sista, Ijärde stycke av följande lydelse.
"Denna paragraf gäller i stället för 28 § personuppgiftslagen (1998:204)."
Ingressen
Den föreslagna sammanföringen av tre register till ett register, bestående
av tre olika delar, för med sig att ändringar behöver göras i ett stort antal
paragrafer. I syfte att minska antalet direkta ändringar i lagtexten föreslås
i ingressen att beträffande ett antal angivna paragrafer ordet
”skeppsregistret” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”fartygsregist-
rets skeppsdel” i motsvarande form. På samma sätt föreslås ändringar
beträffande båt- och skeppsbyggnadsregistren. Den föreslagna utform-
ningen av ingressen täcker emellertid inte behovet av ändringar. I vissa
paragrafer förekommer bl.a. att ordet ”register” används ensamt. Ett
genomförande av remissförslaget skulle medföra tvekan om vad som i
fortsättningen avses med ”register”. Ingressändringama synes inte heller
Prop. 2000/01:88
Bilaga 11
131
täcka det fallet att det i lagtexten förekommer exempelvis uttrycket Prop. 2000/01:88
”skepps- eller skeppsbyggnadsregistret”. Lagrådet föreslår därför att i det Bilaga 11
fortsatta lagstiftningsarbetet lagtexten ses över och att erforderliga
ändringar görs i denna och i ingressen.
1 kap. 2 och 2 a §§
Enligt det föreslagna andra stycket i 1 kap. 2 § skall fartygsregistret
föras för att ge offentlighet åt den information som framgår av 1 kap.
2 a §. Vilken information som avses framgår emellertid knappast av
1 kap. 2 a § som innehåller bestämmelser om fartygsregistrets tre delar.
Registrets huvudändamål är knappast heller enbart att ge offentlighet åt
informationen. Av 1 kap. 1 a § framgår nämligen att ett fartyg som är
infört i registrets skepps- eller båtdel skall anses som svenskt fartyg.
Registreringen bestämmer alltså fartygets ”nationalitet”. För att ge
regleringen en klarare utformning föreslår Lagrådet att bestämmelserna i
1 kap. 2 och 2 a §§ ges följande avfattning (jfr 4 kap. 1 § lagen om
företagshypotek).
”2 §
Fartyg, vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största
bredd av minst fyra meter, betecknas skepp. Annat fartyg kall båt.
Den myndighet som regeringen bestämmer (registermyndigheten) skall
med hjälp av automatiserad behandling föra ett register, benämnt
fartygsregistret, där informationen skall vara uppdelad i
1. en skeppsdel som innehåller uppgifter om svenska skepp,
2. en båtdel som innehåller uppgifter om båtar som registrerats enligt
lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart
m.m,
3. en skeppsbyggnadsdel som innehåller uppgifter om skepp under
byggnad i Sverige.
2a§
Fartygsregistret skall ge offentlighet åt den information som ingår i
registret.
Regeringen meddelar föreskrifter om fartygsregistrets innehåll och
närmare ändamål och behandling av uppgifter samt om personuppgifts-
ansvar enligt personuppgiftslagen (1998:204).
Regeringen får meddela föreskrifter om expeditionsavgifter för bevis
om registrerings- eller inskrivningsåtgärd.”
2 kap. 15 och 15 a §§
I ett nytt tredje stycke i 15 § föreskrivs att de åtgärder som avses i första
stycket skall föras in i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbyggnadsdel.
Av första stycket framgår emellertid redan att ett sådant införande skall
ske. Tredje stycket saknar därför mening och bör utgå ur lagtexten. 1 så
fall bör lämpligen den nuvarande andra meningen i tredje stycket
behållas i 15 §.
132
2 kap. 29 §
Av skäl som anges i fråga om 4 kap. 22 § lagen om företagshypotek
förordar Lagrådet att första stycket i 2 kap. 29 § ersätts av ett nytt, fjärde
stycke av följande lydelse.
”Denna paragraf gäller i stället för 28 § personuppgiftslagen (1998:204)
såvitt angår personuppgifter i fartygsregistrets skepps- eller skeppsbygg-
nadsdel.”
22 kap. 10 §
Lagrådet hänvisar till vad som anförts under 15 § i förslaget till lag om
ändring i lagen om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Prop. 2000/01:88
Bilaga 11
133
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 2001
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Thalén,
Sahlin, von Sydow, Klingvall, Östros, Messing, Engqvist, Larsson,
Bodström
Föredragande: statsrådet Bodström
Prop. 2000/01:88
Regeringen beslutar proposition Inskrivning enligt lagen (1984:649) om
företagshypotek och sjöfartsregisterärenden
134
Prop. 2000/01:88
Författningsrubrik
Bestämmelser som
inför, ändrar, upp-
häver eller upprepar
ett normgivnings-
bemyndigande
Celexnummer för
bakomliggande EG-
regler
Lag om ändring i Jagen
(1975:605) om
registrering av
båtbyggnadsförskott
Lag om ändring i lagen
(1984:649) om
företagshypotek
Tredje stycket
4 kap. 1 § tredje stycket
Lag om ändring i
sjölagen
1 kap. 2 a §
135
Eländers Gotab 61108, Stockholm 2001