Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 15 mars 2001
Lena Hjelm-Wallén
Thomas Östros
(Utbildningsdepartementet)
Prop.
2000/01:71
Landstingen och Gotlands kommun är i dag huvudmän för
vårdhögskoleutbildningama, dvs. utbildning till arbetsterapeut,
audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, ortopedingenjör,
sjukgymnast, sjuksköterska (inklusive specialistutbildningar) och tand-
hygienist samt utbildning inom social omsorg. I propositionen föreslås
att staten från och med den 1 januari 2002 övertar huvudmannaskapet för
dessa utbildningar.
Med ett övertagande av huvudmannaskapet avses att staten tar över det
övergripande ansvaret för att organisera, genomföra och finansiera
utbildningarna. Samtliga landsting med undantag av Jönköpings läns
landsting och Gotlands kommun har under 1995-1999 genom avtal
överlämnat ett utbildningsuppdrag till den statliga högskolan. Parterna
avser att träffa avtal om att dessa avtal skall upphöra att gälla i samband
med att staten tar över huvudmannaskapet för vårdhögskole-
utbildningama.
Reformen skall vara kostnadsneutral, och en ekonomisk reglering bör
ske genom att det generella statsbidraget till landstingen från och med
2002 reduceras med 1 420 miljoner kronor. Som en konsekvens av ett
förstatligande av vårdhögskoleutbildningarna föreslås att lagen
(1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och lagen
(1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting skall
ändras så att det för varje landsting och Gotlands kommun inte längre
skall beräknas standardkostnad för högskoleutbildning. Vidare bör det
särskilda statsbidraget till landstingen under utgiftsområde 16, vilket för
2000 uppgick till 246 miljoner kronor, upphöra från samma tidpunkt.
1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 71
Prop. 2000/01:71
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4
2 Lagtext...............................................................................................5
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1515) om
uljämningsbidrag till kommuner och landsting..................5
2.2 Lag om ändring i lagen (1995:1516) om utjämningsavgift
för kommuner och landsting...............................................6
3 Ärendet och dess beredning..............................................................7
3.1 Bakgrund............................................................................7
3.2 Förhandlingsdelegationerna................................................8
4 Huvudmannaskap..............................................................................8
4.1 Tidigare utredningar om huvudmannaskap för
vårdhögskoleutbildningar...................................................8
4.2 Huvudsakliga skillnader mellan staten och landstinget som
huvudman.........................................................................11
5 Avtal mellan staten och landstingen om vårdhögskoleutbildning.. 14
5.1 Inledning...........................................................................14
5.2 Tillkomst och utformning av avtalen................................14
5.3 Avtalens tecknande, godkännande och giltighet..............15
5.4 Granskning och utvärdering av avtalen............................16
6 Utvärdering av vårdhögskoleutbildningar......................................18
7 Vårdhögskoleutbildningama 2000..................................................19
7.1 Lokalisering......................................................................19
7.2 Enkätundersökningen.......................................................20
7.3 Principöverenskommelsen................................................25
8 Statens övertagande av huvudmannaskapet....................................26
8.1 Ett förändrat huvudmannaskap.........................................26
8.2 Jönköpings läns landsting.................................................29
8.3 De enskilda utbildningsanordnama i Stockholm och
Stockholms universitet.....................................................29
8.4 Gotlands kommun.............................................................30
8.5 Klinisk praktik..................................................................32
8.5.1 Samverkan mellan universitet eller högskola
och vårdgivare................................................32
8.5.2 Tillgång på praktikplatser...............................32
8.5.3 Ersättning för klinisk praktik..........................33
8.6 Forskningssatsningar inom vårdhögskoleutbildningama. 34
9 Ekonomisk reglering.......................................................................36
9.1 Minskning av det generella statsbidraget till landstingen 36
9.2 Upphörande av statsbidraget till utbildning för vårdyrken36
9.3 Ändringar i utjämningssystemet för landstingen..............37
9.4 Statens planerade utökning av utbildningsplatser 2001 -
2003..................................................................................38
Protokoll 10 vid regeringssammanträde..................................................43
Enkätundersökning inför förhandlingar..................................................47
Regeringsbeslut 4
56
Prop. 2000/01:71
Regeringen föreslår att riksdagen
dels antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till
kommuner och landsting,
2. lag om ändring i lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för
kommuner och landsting,
dels godkänner
3. vad regeringen föreslår om ett förändrat huvudmannaskap for
vårdhögskoleutbildningar (avsnitt 8.1),
4. principöverenskommelsen mellan svenska staten och
Landstingsförbundet av den 11 januari 2001 om ett statligt
övertagande av huvudmannaskapet för landstingens
vårdhögskoleutbildningar (avsnitt 8.1).
Prop. 2000/01:71
Prop. 2000/01:71
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag
till kommuner och landsting skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 §'
För varje kommun beräknas standardkostnad för barnomsorg,
äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, grundskola, gymnasieskola,
vatten och avlopp, gator och vägar, näringslivs- och sysselsättnings-
främjande åtgärder, byggkostnader, uppvärmningskostnader, kallorts-
tillägg, merkostnader till följd av befolkningsminskning och svagt
befolkningsunderlag, barn och ungdomar med utländsk bakgrund samt
administration, resor och räddningstjänst.
För varje landsting beräknas
standardkostnad för hälso-
och
För varje landsting beräknas
standardkostnad för hälso- och
sjukvård, högskoleutbildning
kallortstillägg.
Standardkostnad beräknas
och sjukvård och kallortstillägg.
också för kollektivtrafik. Kostnaden
fördelas mellan kommuner och landsting enligt bestämmelser som
regeringen meddelar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
1 Senaste lydelse 1999:675.
Prop. 2000/01:71
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1995:1516) om utjämningsavgift
för kommuner och landsting skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 §’
För varje kommun beräknas standardkostnad för barnomsorg,
äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, grundskola, gymnasieskola,
vatten och avlopp, gator och vägar, näringslivs- och sysselsättnings-
främjande åtgärder, byggkostnader, uppvärmnings- kostnader, kallorts-
tillägg, merkostnader till följd av befolkningsminskning och svagt
befolkningsunderlag, barn och ungdomar med utländsk bakgrund samt
administration, resor och räddningstjänst.
För varje landsting beräknas
standardkoslnad för hälso-
För varje landsting beräknas
standardkostnad fiör hälso- och
och
sjukvård, högskoleutbildning
kallortstillägg.
Standardkostnad beräknas
och sjukvård och kallortstillägg.
också för kollektivtrafik. Kostnaden
fördelas mellan kommuner och landsting enligt bestämmelser som
regeringen meddelar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
Senaste lydelse 1999:676.
Prop. 2000/01:71
Landstingen och Gotlands kommun är i dag huvudmän för
vårdhögskoleutbildningama, dvs. utbildning till arbetsterapeut,
audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, ortopedingenjör,
sjukgymnast, sjuksköterska (inklusive specialistutbildningar) och
tandhygienist samt utbildning inom social omsorg.
Regeringen tillsatte i juni 1998 den s.k. Vårdkommissionen med
uppgift att bl.a. kartlägga rekryteringsbehovet inom vård- och
omsorgssektom, analysera villkor som påverkar rekryteringen samt ge
förslag till åtgärder mot kommande bristsituation inom vårdyrken.
Kommissionen hade också som del i sitt uppdrag att ”överväga en
långsiktig lösning av dimensioneringsfrågan för högre utbildning inom
vård- och omsorgssektom”. I detta sammanhang skulle kommissionen
även diskutera huvudmannaskapet för vårdutbildningarna och dess
effekter för såväl dimensionering av som rekrytering till vård- och
omsorgsutbildningama.
Kommissionen redovisade sitt arbete i rapporten Den ljusnande
framtid är vård (Ds 1999:44) och föreslog beträffande landstingens
vårdhögskoleutbildningar att huvudmannaskapet för dessa i sin helhet
skulle överföras till staten senast år 2001. Av rapporten framgick också
att kommissionen ansåg att regeringen i detta syfte snarast borde inleda
diskussioner med landstingen. Som skäl för kommissionens uppfattning
angavs den otydliga rollfördelningen som kommissionen ansåg förelåg
med ett huvudmannaskap där landstingen är finansiär medan den statliga
högskolan är utförare av utbildning.
Representanter för Regeringskansliet och Landstingförbundet
utarbetade 1998 promemorian Underlag för samtal kring
vårdhögskolornas huvudmannaskap - en lägesrapport (dnr
U2000/1461/UH). Syftet med promemorian var att redovisa dagsläget för
vårdhögskoleutbildningama avseende kostnader, hur den kliniska
praktiken var anordnad och finansierad, utbildningsvolym samt styrning
och inflytande över utbildningen. Promemorian redovisade en
kartläggning av förhållandena 1999 som underlag för fortsatta samtal
kring vårdhögskolornas huvudmannaskap.
I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1) framförde
regeringen att den hade för avsikt att inleda förhandlingar med
landstingen i syfte att klargöra under vilka förutsättningar det samlade
huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskoleutbildningar skulle
kunna överföras till staten.
Utbildningsdepartementet inbjöd den 6 april 2000 Landstings-
förbundet, samtliga landsting och Gotlands kommun till ett möte för att
diskutera promemorians innehåll. Vid mötet informerades deltagarna om
regeringens avsikt att tillkalla en förhandlingsdelegation för den fortsatta
beredningen av ärendet. De närvarande ställde sig positiva till att
förhandlingar skulle komma till stånd och några övriga synpunkter på
promemorians innehåll framfördes inte.
Vid regeringssammanträdet den 27 april 2000 bemyndigades chefen för
Utbildningsdepartementet, statsrådet Östros, att tillkalla en
förhandlingsdelegation med uppdrag att förhandla med landstingen och
Gotlands kommun i syfte att klargöra under vilka förutsättningar det
samlade huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskoleutbildningar
kunde överföras till staten (dnr U2000/1813/UII).
Av direktiven till förhandlingsdelegationen (bilaga 1) framgår bl.a. att
en förutsättning för ett ändrat huvudmannaskap är att det sker
kostnadsneutralt samt att utgångspunkten skall vara att en eventuell
ändring av huvudmannaskapet blir rikstäckande.
Med anledning av Utbildningsdepartementets initiativ i budget-
propositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1) till inledande diskussioner,
utsåg Landstingsförbundets styrelse den 17 mars 2000, en förhandlings-
delegation inför kommande överläggningar med regeringen.
Förhandlingarna har koncentrerats till två huvuduppgifter: dels att
utforma, bearbeta och sammanställa en enkätundersökning (bilaga 2) till
samtliga högskolor och landsting som underlag för beräkning av
kostnader och utbildningsvolymer, dels att utforma en princip-
överenskommelse (bilaga 3) om ett förändrat huvudmannaskap för
vårdhögskoleutbildningama från landstingen och Gotlands kommun till
staten.
Principöverenskommelsen undertecknades av staten och Landstings-
förbundet den 11 januari 2001 och godkändes av regeringen den 18
januari 2001 och av Landstingsförbundets styrelse den 19 januari 2001.
För att äga giltighet fordras att principöverenskommelsen också
godkänns av riksdagen, samtliga landsting och Gotlands kommun.
Landstingens och Gotlands kommuns godkännande beräknas vara klart i
god tid före riksdagens beslut.
Prop. 2000/01:71
Det som i denna proposition kallas vårdhögskolcutbildningar är de
utbildningar för vilka landstingen är huvudmän och som i samband med
högskolereformen 1977 kom att betecknas som de s.k. medellånga
vårdutbildningarna, i jämförelse med de kortare gymnasieutbildningarna
och de långa högskoleutbildningarna till bl.a. läkare och tandläkare. Till
dessa medellånga vårdutbildningar räknades med dagens benämningar
utbildningar till arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk
analytiker, ortopedingenjör, sjukgymnast, sjuksköterska, sjuksköterska
med specialistkompetens och tandhygienist samt yrken inom social
omsorg.
Frågan om ett förstatligande av landstingens vårdutbildningar har
debatterats alltsedan betänkandet Högskolan (SOU 1973:2) som lades
fram av 1968 års utbildningsutredning (U68). Enligt utredningen skulle
med högskoleutbildning avses sådan utbildning som förutsätter högre
skolunderbyggnad än grundskola eller ställer krav på bestämda
erfarenheter utöver grundskolan.
Regeringen och riksdagen anslöt sig till U68:s förslag till definition
och avgränsning av begreppet högskoleutbildning. Beteckningen
högskola skulle omfatta alla läroanstalter med högskoleutbildning och
därtill hörande forskning.
I propositionen Reformering av högskoleutbildningen (prop. 1975:9)
framhöll regeringen att det fanns skäl för ett enhetligt, och då i första
hand statligt huvudmannaskap för vårdutbildningarna genom att detta
skulle främja en helhetssyn på den grundläggande högskoleutbildningen.
Huvudmannaskapet behövde dock ses i ett vidare perspektiv än enbart
högskolans och flera faktorer ansågs inverka på möjligheten för ett
statligt huvudmannaskap. Hit hörde t.ex. frågor som rörde avgränsningen
mellan kommunernas och landstingens verksamhetsområden,
fördelningen mellan stat och kommun av det ekonomiska ansvaret för
skilda slag av offentlig verksamhet, liksom de kommunala
vårdutbildningarnas kopplingar till gymnasieskolan och sjukvården. Ett
fortsatt kommunalt huvudmannaskap ansågs dock inte innebära att
vårdutbildningarna enbart skulle planeras utifrån enskilda landstings-
kommunala behov utan att samma mål som för den statliga högskolan
skulle gälla även i ett regionalt perspektiv.
I propositionen Om utbildning och forskning inom högskolan m.m.
(prop. 1976/77:59) framhölls åter att ett enhetligt huvudmannaskap
skulle främja en helhetssyn på den grundläggande högskoleutbildningen.
Regeringen var dock inte beredd att ta ställning till huvudmannaskapet i
den blivande kommunala högskolan innan mera övergripande frågor
kring det kommunala och landstingskommunala verksamhetsområdets
utveckling klarlagts. I samband med högskolereformen den 1 juli 1977
tillsatte regeringen en kommitté, Vård 77 (U1977:06), som i sitt
betänkande Ny vårdutbildning (SOU 1978:50) lämnade förslag till en ny
organisation av de medellånga vårdutbildningarna. Regeringen
behandlade detta i propositionen Vårdutbildningen inom högskolan
(prop. 1978/78:197). Riksdagen fattade beslut i december 1979 (bet.
1979/80: UbU 7, rskr. 1979/80:100). Ledningen av och ansvaret för den
kommunala högskolan blev en uppgift i huvudsak för styrelserna för de
olika landstingen. I Göteborg och Malmö fick kommunerna motsvarande
ansvar. I Stockholm fanns dessutom, och finns fortfarande, tre fristående
sjuksköterskeskolor med egna styrelser som kom att underställas beslut i
Stockholms läns landsting. Landstingen inrättade för sin högskole-
utbildning vårdhögskolor. Några vårdhögskolor ändrade sedan namnet
till hälsohögskolor.
Vård 77 gjorde inte någon genomlysning av huvudmannaskapsfrågan
varför regeringen tillsatte en särskild kommitté, Huvudmannaskaps-
kommittén (U1978:16). Kommittén lade i januari 1981 fram sitt
Prop. 2000/01:71
betänkande Enhetligt huvudmannaskap för högskolan - Förstatligande av Prop. 2000/01:71
de medellånga vårdutbildningarna (SOU 1981:9).
Regeringen behandlade huvudmannaskapsfrågan i propositionen om
kommunal högskoleutbildning m.m. (prop. 1981/82:89) och tog där fasta
på resonemang såväl i Vård 77 som i Huvudmannaskapskommittén att
både ett enhetligt landstingskommunalt och ett enhetligt statligt
huvudmannaskap var fullt genomförbart. Därmed blev alternativens
ekonomiska konsekvenser av avgörande betydelse. Enligt Iluvudmanna-
skapskommitténs beräkning skulle den totala kostnadsöverföringen
uppgå till drygt 300 miljoner kronor, vilket enligt kommitténs
bedömning skulle vara statsfinansiellt neutralt. Denna uppfattning
delades inte av regeringen som ansåg att det av statsfinansiella skäl inte
var möjligt att genomföra kommitténs förslag att överföra de kommunala
högskoleutbildningarna till staten. Detta blev också riksdagens beslut
(bet. 1981/82:UbU20, rskr. 1981/82:248).
I propositionen 1981/82:89 föreslogs dock en rad andra
genomgripande organisatoriska förändringar för den landstings-
kommunala högskoleutbildningen inom vårdsektorn. Förslag lämnades
om ny studieorganisation, nytt statsbidragssystem, ny beslutsordning för
dimensionering och lokalisering, Universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) som ny central myndighet, en ny central antagningsnämnd
inrättad av Landstingsförbundet liksom övergång till en ny tjänste-
organisation för den kommunala högskolan. Den nya organisationen
trädde i kraft den 1 juli 1982 och den nya tjänsteorganisationen den 1 juli
1983.
Vårdhögskolornas situation aktualiserades åter i samband med
högskoleutredningens betänkande Frihet - Ansvar - Kompetens:
Grundutbildningens villkor i högskolan (SOU 1992:1).
Högskoleutredningen uppmärksammade vårdhögskolornas situation och
med anledning härav fick en arbetsgrupp inom utredningen till uppgift att
särskilt studera vårdhögskolorna. Arbetsgruppen avlämnade i februari
1990 en delrapport - Vårdhögskolornas situation (SOU 1992:1) i vilken
det påpekades att landstingens vårdhögskolor intar en särställning inom
Sveriges högskoleorganisation, vilket till stora delar ansågs hänga
samman med huvudmannaskapet.
Enligt arbetsgruppens redovisning utgör vårdhögskolorna en heterogen
grupp där det finns avsevärda skillnader beträffande kunskapssyn,
kompetens, studieorganisation och inte minst i fråga om resurser mellan
olika huvudmän och olika högskolor. Rapporten pekade på att den
högskolereform som genomfördes 1977 startade en process som lade
grunden till en radikal förändring av villkoren för vårdutbildningarna,
vilket lett till en förändringsprocess som knappast någon annan sektor
inom högskolan genomgått.
Rapporten gav upphov till intensiva diskussioner kring
vårdhögskolcutbildningarnas situation. En rad övriga rapporter och
utredningar presenterades därefter och bl.a. kan nämnas Statskontorets
översyn av statsbidraget till vårdhögskolorna (rapport 1991: 25),
Landstingsförbundets utredning om vårdhögskolornas organisation och
styrformer (Ställdal, Lindqvist, 1991), UHÄ:s översyn av
Vårdhögskolornas organisation och innehåll (Aldskogius m.fl., 1991)
samt Landstingsförbundets skrivelse hösten 1991 (dnr Lf 666/90) där
10
förbundet redogjorde för pågående åtgärder när det gällde styrelseformer
för vårdhögskolorna, landstingens insatser beträffande forskningsanknyt-
ning, förstärkning av handledarfunktionen inom klinisk praktik m.m.
Riksdagens utbildningsutskott har vid flera tillfällen (bet.
1988/89:UbU5, bet. 1989/90:UbU21) kommit till slutsatsen att
principiella skäl talar för ett statligt huvudmannaskap för vårdhögskole-
utbildningama men att det statsfinansiella läget inte har gjort detta
möjligt. Vid riksmötet 1990/91 begärde riksdagen emellertid att
huvudmannaskapsfrågan för vårdhögskoleutbildningama återigen skulle
utredas (bet. 1990/91 :UbUl2, rskr.l990/91:355). Med anledning härav
tillkallades en särskild utredare med uppdrag att undersöka möjligheterna
att överföra vårdhögskolorna till statligt huvudmannaskap (dir. 1992:03).
Utredaren lade i februari 1993 fram sitt betänkande Vårdhögskolor-
Kvalitet-Utveckling-Huvudmannaskap (SOU 1993:12).
Utredaren ansåg att det fanns skäl att överföra vissa delar av
utbildningarna till statligt huvudmannaskap för att därigenom uppnå ett
mer rationellt utnyttjande av utbildningsresurserna, kunna utveckla
sambandet mellan utbildning och forskning samt att generellt stärka
vårdhögskoleutbildningamas ställning.
Propositionen Universitet och högskolor - frihet för kvalitet (prop.
1992/93:1) låg till gmnd för den nya högskolelag (1992:1434) och
högskoleförordning (1993:100) som trädde i kraft den 1 juli 1993 och
som gav universitet och högskolor ändrade planeringsförutsättningar.
Högskolans allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer avskaffades
och generella examina på olika nivåer infördes. De allmänna utbildnings-
linjerna ersattes av en examensordning för yrkesexamina för de yrken
som hade särskilda behörighetskrav. Detta innebar också att flera av
utbildningarna förlängdes. Ett nytt ersättningssystem baserat på helårs-
studenter och helårsprestationer infördes från och med budgetåret
1993/94.
I utredningen Den ljusnande framtid är vård (Ds 1999:44), föreslås att
huvudmannaskapet för landstingskommunala vårdutbildningar inom
högskolan i sin helhet överförs till staten senast 2001.
Landstingen har haft en viktig roll i uppbyggnaden av vårdhögskolorna
och för att ge dessa förutsättningar att utvecklas. I många landsting har
också, särskilt under senare år, stora ansträngningar gjorts för att höja
kvaliteten hos vårdhögskoleutbildningama.
I 2 kap. högskolelagen (1992:1434) och i 2 kap. högskoleförordningen
(1993:100) ges riktlinjer för statliga universitet och högskolor och i 11
kap. högskoleförordningen ges bestämmelser om kommuners och
landstings högskoleutbildning. Därutöver regleras landstingens
verksamhet av kommunallagen (1991:900). Vårdhögskolorna intar
därmed en annan ställning särskilt beträffande forskning och forskar-
utbildning än statliga universitet och högskolor.
Prop. 2000/01:71
11
Nedan följer en jämförelse beträffande hur styr- och ledningsfunktion, Prop. 2000/01:71
anställningsstruktur, forskning/forskarutbildning och resurstilldelning
påverkas om en högskola har staten eller ett landsting som huvudman.
Staten som huvudman
Styr- och ledningsfunktion
2 kap. högskoleförordningen.
Styrelsen för en högskola består,
förutom av ordföranden och
rektor, av högst tretton ledamöter.
Rektor anställs av regeringen för
högst sex år. Behörig är den som
uppfyller kraven för anställning
som professor eller lektor.
Landstinget som huvudman
Styr- och ledningsfunktion
11 kap. högskoleförordningen.
Som styrelse för högskolorna skall
finnas en eller flera nämnder. För
sådan nämnd gäller vad som är
föreskrivet om nämnder i
kommunallagen (1991:900).
Rektor får i egenskap av utbild-
ningschef vara föredragande i
nämnden men ej ledamot.
Rektor utses av landstingsnämnd
ofta en utbildningsnämnd.
Reglering av behörighet finns ej.
Regeringen utser ordförande i
högskolans styrelse och flertalet av
styrelsens ledamöter.
Styrelsen utgörs av en politisk
nämnd i enlighet med 3 kap.
kommunallagen.
Lärare och studenter har rätt att Lärare och studenter är ej
vara representerade i styrelsen. representerade i styrelsen men
studenter har rätt att vara
representerade i beslutsorgan
under styrelsen som behandlar
frågor om utbildning och
studenternas situation.
Högskolelagen och högskoleför-
ordningen reglerar styrelsens
uppgifter.
Kommunallagen reglerar
styrelsens uppgifter. Regeringen
eller den myndighet som
regeringen bestämmer får dock
meddela föreskrifter om
organisationen av landstings
högskoleutbildning.
12
A nställningsstruktur
A nställn ingsstruktur
Prop. 2000/01:71
Högskolorna far anställa lärare
som professorer, lektorer,
adjunkter forskarassistenter
(inbegripet adjungerade
professorer, lektorer och
adjunkter) samt timlärare och
gästlärare. Högskolorna far inte
anställa några andra kategorier av
lärare.
Landsting skall för sin högskole-
utbildning ha lärare med samma
behörighet som gäller for
adjunkter och lektorer vid statliga
universitet eller högskolor.
Landsting far inte anställa lärare
som professorer.
Högskolorna får anställa
assistenter, amanuenser eller
klinisk assistent.
Högskolorna får ha särskilda
anställningar för doktorander för
att dessa skall genomföra sin
forskarutbildning.
Forskning och forskarutbildning
Samtliga lärosäten har fasta
forskningsresurser. Lärosäten som
är universitet eller lärosäten som
har vetenskapsområden har rätt att
anordna forskarutbildning och
utfärda doktorsexamen.
Motsvarande anställningar finns
inte.
Forskning och forskarutbildning
Vårdhögskolor saknar fasta
forskningsresurser. Landsting far
inte bedriva forskarutbildning.
Resurstilldelningssystem
Staten tilldelar sina universitet och
högskolor ersättning för utförda
prestationer upp till ett takbelopp.
Ersättningen består av två delar,
ersättning för helårsstudenter och
helårsprestationer. Riksdagen
beslutar årligen om storleken på
ersättningen, för olika
utbildningsområden. Dessutom
kan högskolorna få ersättning för
särskilda åtaganden.
Resurstilldelningssystem
Landstingens kostnader för
utbildning beräknas av Statistiska
centralbyrån (SCB) som en
schablonkostnad; en standard-
kostnad för landstingens
högskoleutbildning baserad på
helårsstudenter. Standard-
kostnaden ingår i det kommunala
utjämningssystemet.
Landstingen erhåller statligt stöd
till vårdhögskoleutbildning i form
av statsbidrag.
13
Prop. 2000/01:71
I propositionen Utbildning och forskning - kvalitet och konkurrenskraft
(prop. 1993/94:177) anfördes beträffande vårdhögskolor att det borde
skapas alternativa samarbetsformer med universitet och högskolor för att
garantera kvaliteten, mångfalden och den akademiska anknytningen i
vårdhögskoleutbildningama. Det övergripande målet för detta var att
höja vårdhögskoleutbildningamas kvalitet och akademiska anknytning.
Forskning och utvecklingsarbete inom vårdhögskoleutbildningarnas
karaktärsämnen angavs som viktiga medel för att ge dessa ämnen en
klarare profil. Vidare borde vårdhögskolornas kontaktvägar till den
statliga forskningsorganisationen stärkas.
För att uppnå detta angav regeringen olika alternativ:
- staten övertar huvudmannaskapet för vårdutbildning och landstinget
utgör huvudsaklig beställare av utbildning,
- staten övertar huvudmannaskapet samt hela bcställaransvaret för
vårdutbildningen, eller
- landstingen fortsätter att driva utbildning vid vårdhögskolor.
Samtliga lösningar förutsatte kostnadsneutralitet som skulle regleras
genom avtal mellan staten och berörda landsting.
Tillkomsten av avtal
Regeringen beslöt den 14 juli 1994 att tillkalla en särskild förhandlare
(dir. 1994:76) med uppgift att utifrån de förslag som förelagts riksdagen i
ovan nämnda proposition, utarbeta forhandlingsunderlag, inklusive
ramavtal mellan staten och berörda landsting.
En modell för ett kommunalt beställaransvar där landstinget köper
utbildning av den statliga högskolan inom ramen för ett långsiktigt avtal
utformades. I modellen ingick även att vårdhögskolans personal skulle
erbjudas anställning vid den statliga högskolan. I avtalen skulle också de
ekonomiska villkoren i samband med övergången regleras, t.ex. vad
gäller lokaler, utrustning och landstingets pensionsåtagande gentemot
personalen.
Innebörden och utformningen av avtalen
Avtalen skulle enligt direktiv från regeringen kunna omfatta såväl
kommunalt beställaransvar som statligt beställaransvar. Utformningen av
ramavtalet skulle omfatta en mall för utbildningsavtal mellan landsting
och statlig högskola, ersättningsbelopp för teoretisk och klinisk
14
utbildning inklusive lokaler, personalöverföringsfrågor inklusive
reglering av pensionsfrågor samt former for redovisning. De avtal som
slöts kom att bestå av tre delar: ett ramavtal, ett överflyttingsavtal och ett
utbildningsavtal.
I ramavtalet regleras de övergripande villkoren för överlämnande av
uppdraget till staten, avtalets varaktighet samt former för förlängning och
uppsägning av avtalen, former för ersättning m.m. Överflyttningsavtalet
omfattar själva överförandet till den statliga högskolan, formerna för
övertagande av personal, frågor som rör de studenter som antagits till
utbildning, ersättningen för lokaler, inredning och utrustning m.m. I
utbildningsavtalen fastställs den ekonomiska ersättningen för
helårsstudenter och helårsprestationer, utbildningarnas inplacering i olika
utbildningsområden, utbildningens lokalisering samt övriga individuella
överenskommelser som bedömdes nödvändiga. För avtalens giltighet
erfordrades godkännande dels från respektive landstingsfullmäktige, dels
från regeringen.
De tecknade avtalen kom att fa två olika utformningar. Dels de avtal
som tecknades före den 1 december 1997, dels de som tecknades efter
den 1 december 1997.
Inom varje avtalstyp finns två modeller där den ena har en
uppdragsliknande och mera preciserad utformning medan den andra
endast har en generell ram med fastställt belopp. Klinisk praktik är
antingen inräknad i det totala beloppet eller ”utan kostnad
tillhandahållen”.
De tecknade avtalen innebär att statliga universitet och högskolor
anordnar vårdhögskoleutbildningar på uppdrag av ett, i förekommande
fall två, landsting. Dessa avtal innebär dock inte att huvudmannaskapet
för utbildningarna har flyttats över på staten.
Prop. 2000/01:71
Tecknande och godkännande av avtal
Den 12 april 1995 godkände regeringen sex överflyttningsavtal som
tecknats mellan Mitthögskolan och Jämtlands läns landsting,
Mitthögskolan och Västemorrlands läns landsting, Mälardalens högskola
och Västmanlands läns landsting, Mälardalens högskola och
Södermanlands läns landsting, Högskolan i Örebro och Örebro läns
landsting samt Högskolan i Halmstad och Hallands läns landsting.
Senare under året tecknade även Östergötlands läns landsting avtal med
staten avseende överförande av vårdhögskoleutbildning till Linköpings
universitet.
Under 1998 tecknade ett flertal övriga landsting avtal med staten
antingen genom tilläggsavtal till äldre avtal eller helt nya avtal baserade
på förändringar som Riksrevisionsverket (RRV) hade föreslagit (se
vidare avsnitt 5.4.). Den 1 januari 2000 hade samtliga landsting tecknat
avtal med staten med undantag för Jönköpings läns landsting som saknar
statlig högskola i länet. Inte heller Gotlands kommun har något avtal med
staten om vårdhögskoleutbildning (se avsnittet 8.4).
15
Avtalens giltighet
Prop. 2000/01:71
Avtalen gäller tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid eller med ett
fast datum för upphörande. Inget avtal löper ut under 2000 eller 2001.
Enligt de avtal som har tecknats med landstingen i Södermanlands län,
Västmanlands län, Örebro län, Jämtlands län, Västemorrlands län och
Norrbottens län gäller att ramavtalen skall upphöra att gälla i förtid, om
riksdagen beslutar om ett förändrat huvudmannaskap
Riksrevisionsverkets granskning av avtal 1995
Inför regeringens godkännande av de sex avtal om
vårdhögskoleutbildning som 1995 slöts med landstingen i Västmanlands
län, Hallands län, Södermanlands län, Örebro län, Jämtlands län och
Västemorrlands län uppdrog regeringen åt RRV att för statens räkning
göra en bedömning av avtalen avseende kostnadsneutralitet, enhetlighet
mellan avtalen med respektive landsting, överflyttningsavtalens
regleringar avseende tillgångar och skulder liksom regleringar avseende
landstingens avtal med tredje part, t.ex. hyresavtal, forskningsprojekt
m.m.
RRV:s granskning (RRV dnr 20-95-0559) omfattade såväl de ramavtal
som tecknats mellan staten och respektive landsting som de utbildnings-
och överflyttningsavtal som tecknats mellan respektive högskola och
landsting. I sin analys av avtalen påpekade RRV att vissa delar i avtalen
borde ha utformats annorlunda. Det gällde de avsnitt som reglerar
betalningstidpunkter, ränteberäkning, reservation av medel inom
takbelopp, prisjustering, hyresavtal, moms, inventarier, klassificering av
utbildningsområden samt praklikplatser. RRV ansåg sig inte kunna
fastslå om kostnadsneutralitet förelegat i samtliga fall bl.a. beroende på
att definitiva hyreskostnader inte var kända när avtalen tecknades.
Riksrevisionsverkets granskning av avtal 1997
År 1997 lämnades avtal in, för regeringens godkännande, om ett
utbildningsuppdrag som upprättats mellan Stockholms läns landsting och
Karolinska institutet, Västerbottens läns landsting och Umeå universitet
samt Bohuslandstinget och Göteborgs kommun med Göteborgs
universitet. RRV fick i uppdrag att granska avtalen och rekommenderade
i sin rapport (RRV dnr 20-97-2498):
- att tilläggsavtal skulle tecknas med krav på att övertagandebokslut
per den 31 december 1997 skulle upprättas, enligt enhetliga principer
för att säkerställa ett för båda parter kostnadsneutralt övertagande,
- att avtalet skulle kompletteras med en klausul om hur ansvaret för
framtida över- och underskott skulle regleras under den första
perioden,
- att personalförteckningen skulle revideras före övergången den
1 januari 1998 för att undvika övertalighet efter denna tidpunkt,
16
- att ett förtydligande skulle göras under vilka betingelser som avtalet Prop. 2000/01:71
inte skall gälla, dvs. villkor for omförhandling, samt
- att avtal med tredje part skulle granskas före den 1 januari 1998 för
att eliminera avtal som inte var förenliga med det statliga regelverket,
t.ex. leasingavtal.
Rapporten Vårdhögskolorna nu och i framtiden - särskild utvärdering
I juni 1997 tillsatte regeringen en utredare med uppgift att utvärdera de
under 1995 ingångna avtalen. Utredaren skulle framför allt analysera om
avtalen som slutits var kostnadsneutrala för staten, dvs. om det i
efterhand visat sig att avtalen var konstruerade på ett sådant sätt att de
garanterade att staten inte påtagit sig större kostnader än före
genomförandet av utbildningarnas överföring till den statliga högskolan.
Därutöver skulle utredaren göra en bedömning om de huvudsakliga
skälen för tillkomsten av avtalen tillgodosetts beträffande utbildningarnas
kvalitetsförstärkning, om nya utbildningsområden uppstått till följd av
integreringen med vårdhögskoleutbildningama samt om forsknings-
anknytningen stärkts. Vidare skulle utredaren ge regeringen underlag för
en bedömning om huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningama i
sin helhet borde övergå till staten.
Utredaren skulle också analysera de avtal som i januari 1997 inkom
från Göteborg, Stockholm och Umeå efter att dessa granskats av RRV.
Resultatet av uppdraget presenterades i oktober 1997 i rapporten
Vårdhögskolorna nu och i framtiden (dnr U1997/3561/UH). Av
rapporten framgår att erfarenheterna från de vårdhögskolor som
överflyttats till den statliga högskolan var mycket positiva, vårdhögskole-
utbildningama hade successivt integrerats i den statliga högskolan och
samverkan etablerats mellan olika utbildningsprogram. Intresset att
tillvarata vårdhögskolornas erfarenheter hade varit stort bland de statliga
högskolorna och antalet disputerade lärare inom vårdhögskole-
utbildningama hade ökat markant. Mot bakgrund av vad som fram-
kommit vid den genomförda utvärderingen lämnades följande förslag till
regeringen:
- att godkänna avtalen mellan Stockholms läns landsting och
Västerbottens läns landsting, samt Bohus läns landsting och
Göteborgs kommun å ena sidan och Karolinska institutet, Umeå
universitet och Göteborgs universitet å andra sidan med verkan från
den 1 januari 1998 under förutsättning att RRV:s krav på tilläggsavtal
tecknades,
- att övriga till regeringen insända avtal borde godkännas eventuellt
med tilläggsavtal som garanterar kostnadsneutralitet,
- att regeringen rekommenderar att förhandlingar snarast påbörjas med
övriga landsting som önskar ingå avtal och
- att statsmakterna snarast tar ställning till frågan vad som skall ske
med vårdhögskoleutbildningen när huvuddelen av landstingen träffat
avtal med högskolan.
I alla avtal som har slutits sedan dess har dessa klausuler infogats.
1* Riksdagen 2000/01. 1 samt. Nr 71
Prop. 2000/01:71
Högskoleverkets utvärdering 1995/96
I december 1994 gav regeringen dåvarande Kanslersämbetet i uppdrag
att utvärdera de medellånga vårdutbildningarna. Uppdraget var ett led i
statsmakternas ambitioner att uppnå ökad kvalitet oeh bättre
forskningsanknytning i vårdhögskoleutbildningama. Uppdraget om-
fattade dels utbildningen vid vårdhögskolorna, dels de statliga sjuk-
gymnastutbildningarna i Stockholm och Lund, sammanlagt 113
utbildningsprogram. Syftet var att ge underlag för regeringens senare
bedömning av lärosätenas rätt att utfärda examina.
De grundläggande föreskrifterna om examina i högskolan finns i den
s.k. examensordningen, bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100).
Här anges vilka examina som får avläggas inom grundläggande
högskoleutbildning och vilka krav som skall uppfyllas för respektive
examen.
Utvärderingsuppdraget redovisades till regeringen i april 1996 i
rapporten Vårdutbildningar i högskolan - en utvärdering (1996:7 R).
Högskoleverket konstaterade i rapporten att utvecklingen av de
medellånga vårdutbildningarna hade intensifierats under de senaste åren.
Av de granskade 113 utbildningsprogrammen bedömdes 69 uppfylla
Högskoleverkets kvalitetskriterier medan 44 program inte ansågs
uppfylla dessa kriterier.
Resultatet av Högskoleverkets granskningar ledde till en massiv
satsning på att utveckla de olika utbildningsprogrammen liksom på att
öka lärarkompetensen, forskarutbildningen av lärare intensifierades och
andelen lektorer ökade markant. I avvaktan på effekterna av dessa,
utvecklingssatsningar gjordes inga ställningstaganden beträffande
lärosätenas rätt att utfärda examina. 1 augusti 1996 fick Högskoleverket i
uppdrag att bl.a. beakta om tillräckligt utrymme givits i utbildningarna åt
förmedlande av yrkeskunnande och yrkeskompetens. I rapporten
Högskoleutbildningar inom vård och omsorg - En utredning (1997:2 R)
redovisas bl.a. att utbildningarnas teoretiska och tillämpade kliniska delar
bör ömsesidigt kunna stärka varandra genom större integration.
Högskoleverkets uppföljande utvärdering 1999
Hösten 1998 initierade Högskoleverket en uppföljande utvärdering av
vård- och omsorgsutbildningama som genomfördes under 1999. Flertalet
landsting hade då genom avtal lämnat utbildningsuppdrag till den statliga
högskolan och vårdhögskoleutbildningama hade börjat etableras i den
statliga högskolemiljön.
Den uppföljande utvärderingen omfattade nio yrkesexamina:
arbetsterapeut-, audionom-, barnmorske-, biomedicinsk analytiker-,
ortopedingenjörs-, sjukgymnast-, sjuksköterske-, social omsorgs- och
tandhygienistexamen. Resultatet av den uppföljande utvärderingen
redovisade Högskoleverket i december 1999 (2000:5 R).
18
Rapporten omfattade bedömningen av 84 program fördelade på 25 Prop. 2000/01:71
lärosäten. Av dessa bedömdes 75 program uppfylla Högskoleverkets
kvalitetskriterier medan nio program inte gjorde det. En jämförelse från
föregående utvärdering visar att de vårdhögskoleutbildningar som
uppfyllde Högskoleverkets kvalitetskriterier ökat från 60 procent till 90
procent på tre år.
Bland de nio utbildningsprogram som inte bedömdes uppfylla
kvalitetskriterierna ingick tre program som hade godkänts vid den första
utvärderingen. Dessa lärosäten ålades att till Högskoleverket inkomma
med en handlingsplan med de åtgärder som lärosätet avsåg att vidta med
anledning av utvärderingen.
För övriga sex program återkallade Högskoleverket examenstillståndet
från och med den 1 juli 2000. Detta gällde tre tandhygienistprogram, ett
bammorskeprogram, ett sjuksköterskeprogram och en utbildning inom
social omsorg vid totalt sex olika lärosäten. Av dessa har tre lärosäten
omstrukturerat sina program med stöd från övriga lärosäten och ansökt
om nya examenstillstånd. Högskolan Dalarna har åter erhållit
examensrätt för tandhygienister. Av de övriga tre lärosätena har två
avvecklat de ej godkända utbildningarna och det tredje har avbrutit
antagningen av studenter till berörd utbildning.
Enligt vad som har framgått av den tidigare redogörelsen har samtliga
landsting, med undantag av Jönköpings läns landsting och Gotlands
kommun, i avtal med staten överlämnat ett utbildningsuppdrag till statlig
högskola eller universitet. Detta innebär att landstingens
vårdhögskoleutbildningar i dag bedrivs vid följande universitet och
högskolor: Stockholms läns landsting - Karolinska institutet (inklusive
de tre enskilda utbildningsanordnama Ersta Diakonisällskap för Ersta
Sköndal högskola, Stiftelsen Rödakorshemmet för Röda Korsets
Högskola och Stiftelsen Sophiahemmet för Sophiahemmets
sjuksköterskehögskola samt Stockholms universitet och Gotlands
kommun), Uppsala läns landsting - Uppsala universitet, Södermanlands
läns landsting - Mälardalens högskola, Östergötlands läns landsting -
Linköpings universitet, Kronobergs läns landsting - Växjö universitet,
Kalmar läns landsting - Högskolan i Kalmar, Blekinge läns landsting -
Blekinge tekniska högskola, Skåne läns landsting - Lunds universitet,
Malmö högskola och Högskolan Kristianstad, Hallands läns landsting -
Högskolan i Halmstad, Västra Götalands läns landsting - Göteborgs
universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde och Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla, Värmlands läns landsting - Karlstads universitet,
Örebro läns landsting — Örebro universitet, Västmanlands läns landsting
- Mälardalens högskola, Dalarnas läns landsting - Högskolan Dalarna,
Gävleborgs läns landsting - Högskolan i Gävle, Västemorrlands läns
landsting - Mitthögskolan, Jämtlands läns landsting - Mitthögskolan,
Västerbottens läns landsting - Umeå universitet och Norrbottens läns
19
landsting - Luleå tekniska universitet. Jönköpings läns landsting bedriver Prop. 2000/01:71
utbildning vid Hälsohögskolan i Jönköping.
För att ge staten och Landstingsförbundet ett aktuellt underlag för
kommande beräkningar inför ett eventuellt överflyttande av
huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningama utformades av
Landstingsförbundets och regeringens utsedda förhandlingsdelegationer
en gemensam enkät (bilaga 2). I enkäten efterfrågades uppgifter om del
totala antalet helårsstudenter och nybörjarplatser utifrån gällande
grundavtal och eventuella tilläggsavtal, hur studenterna fördelade sig på
program och fristående kurser samt högskolans ekonomiska ersättning
för grundutbildning, forskning samt klinisk praktik. Den kliniska
praktikens omfattning, tillgång till praktikplatser och hur dessa fördelade
sig mellan olika vårdgivare efterfrågades också. Därutöver fanns det
möjlighet att i enkäten ge öppna kommentarer.
Ett viktigt ställningstagande var att enkäten skulle besvaras och
undertecknas gemensamt av företrädare för landstinget och respektive
högskola. Principen var således ett enkätsvar per avtal mellan högskola
och landsting. En sammanställning av del insamlade materialet kom
därefter att utgöra en gemensam plattform som underlag för fortsatta
diskussioner och förhandlingar om ett förändrat huvudmannaskap. I
forhandlingsdiskussionerna enades parterna om att 2000 skulle vara det
år för vilket totalkostnaden skulle beräknas för statens övertagande av
huvudmannaskapet. Nedanstående redovisningar av enkätsvaren baserar
sig därför huvudsakligen på de förhållanden som gällde 2000.
Vårdhögskoleutbildningarnas volym och fördelning per lärosäte
Resultatet av enkätundersökningens sammanställning visar följande
fördelning och omfattning av de olika lärosätenas
vårdhögskoleutbildning, se tabell 1. Av tabellen framgår att det är stor
spridning av antal program och att antalet studenter varierar kraftigt
mellan olika lärosäten och program. En dominans av
sjuksköterskeutbildning med påbyggnadsutbildningar till spccialistsjuk-
sköterskor framgår av sammanställningen medan utbildning till
ortopedingenjör endast ges vid Hälsohögskolan i Jönköping.
Av tabellen framgår vidare att utbildning bedrivs vid 25 lärosäten.
Därutöver ger vissa högskolor utbildning på flera orter som t.ex.
Mälardalens högskola med vårdhögskoleutbildning i Västerås och
Eskilstuna, Högskolan i Halmstad bedriver utbildning i Halmstad och
Varberg. Karolinska institutet bedriver även utbildning på Gotland och
har också lämnat uppdrag till de enskilda utbildningsanordnama i
Stockholm och till Stockholms universitet.
I tabell 1 redovisas fördelningen av antal helårsstudenter per program
och lärosäte 2000.
20
Prop. 2000/01:71
Tabell 1. Fördelning av antal helårsstudenter per program och lärosäte, 2000.
* Summan räknad per program blir 306 helårsstudenter större än beräkning enligt avtal tabell 2 beroende på visst överintag.
Anm: Mitthögskolan: Barnmorskeutbildningen nedlagd från 1/1-01. Örebro universitet: Tandhygienstutbildningen nedlagd från ht-OO. Mälardalens högskola: Ingen antagning till sociala omsorgsprogrammeL
21
Omfattning och fördelning av klinisk praktik Prop. 2000/01:71
På enkätfrågan om klinisk praktik, ombads lärosätena att redovisa antalet
poäng i klinisk praktik för de olika utbildningsprogrammen samt hur
poängen fördelade sig inom landstingens, kommunernas eller annan
vårdgivares verksamhet och i vilken omfattning högskolans lokaler
användes. Redovisningen visade att 61 procent av samtliga praktikplatser
finns inom landstingen. Inom kommunernas verksamhet återfinns
18 procent av samtliga praktikplatscr och här dominerar utbildningarna
inom social omsorg, men även andra utbildningsprogram är
representerade med undantag av utbildningarna till barnmorska och
tandhygienist. Inom högskolan sker 19 procent av tillämpad klinisk
praktik och två procent av praktikplatserna återfinns hos annan
vårdgivare.
Landstingens kostnad/ersättning till lärosätena för vårdhögskole-
utbildningarnas grundutbildning
1 enkätundersökningen efterfrågades hur stor ersättning som landstingen
lämnade till högskolorna för att dessa skall genomföra utbildning.
Ersättningen skulle anges både avseende grundavtal och eventuella
tilläggsavtal som tecknats mellan landsting och respektive lärosäte. Av
det sammanställda beloppet framgår att denna ersättning uppgår till
1,05 miljarder kronor. Tillsammans med en schablonberäkning av klinisk
praktik, motsvarande 1 200 konor per student och praktikvecka, och det
statsbidrag som utgår till landstingen för vårdhögskoleutbildning blir
totalsumman för vårdhögskolcutbildningen drygt 1,5 miljarder.
Summan for klinisk praktik avser endast den summa som överförts
från landstingen i uppgörelsen med staten och som enligt ovanstående
utgör 61 procent av den totala praktikkostnaden. Se vidare avsnitt 8.5
Klinisk praktik.
Den angivna per capitasiffran per helårsstudent är beräknad utifrån den
totala kostnaden för grundutbildning och enligt avtal angivet antal
helårsstudenter. Sammanställningen visar att stora skillnader mellan
lärosätena föreligger med en minsta ersättning på 43 256 tkr till en
högsta ersättningen med 84 399 tkr per helårsstudent. En
sammanställning redovisas i tabell 2.
Landstingens kostnad/ersättning till lärosätena för forskning och särskilda
insatser avseende vårdhögskoleutbildningama
I de utbildningsavtal som tecknats ingår även ersättning till högskolorna
för forskning antingen inom ramen för avtalet eller som separata
tilläggsavtal. Därutöver har flera landsting gjort särskilda tidsbegränsade
åtaganden och insatser. Såväl medlen för forskning som de medel som
tillförts lärosätena för särskilda insatser ingår i det belopp som i
förhandlingar överförts till staten att disponera för vårdhögskole-
utbildning. Tillsammans utgör detta ett avrundat belopp på 130 miljoner
22
kronor. En sammanställning hur detta belopp fördelar sig mellan olika Prop. 2000/01:71
landsting och lärosäten redovisas i tabell 2.
23
Prop. 2000/01:71
Tabell 2: Sammanställning av kostnader (tkr) för landstingens vårdhögskoleutbildningar
24
Landstingens utbyggnad av vårdhögskoleutbildningen 2000 - 2001
Med hänsyn till den brist på vårdpersonal och då framfor allt
sjuksköterskor som råder i landet har landstingen under de senaste åren
initierat en volymökning.
Genom tillägg till ingångna utbildningsavtal har en utbyggnad
alltsedan 1998 påbörjats som för 2000 motsvarar 393 helårsstudenter
eller 287 nybörjarplatser. För 2001 är motsvarande siffror 674 helårs-
studenter och 350 nybörjarplatser. Tilläggsavtalen gäller huvudsakligen
en utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen samt i någon mån utbildning
till specialistsjuksköterska.
Vid ett statligt övertagande av huvudmannaskapet avser regeringen att
fortsätta den utbyggnad som landstingen har initierat för att uppnå
Vårdkommissionens mål om 1 000 nybörjarplatser senast 2003 på
sjuksköterskeutbildningen. Fullt utbyggt på en treårig utbildning ger
detta en volym på totalt 3 000 helårsstudenter. En sammanställning av
statens och landstingens utbyggnad finns presenterat i avsnitt 9.4 och
tabell 3.
Prop. 2000/01:71
På grundval av ovan redovisade enkätsvar har svenska staten och
Landstingsförbundet slutit en principöverenskommelse om ett statligt
övertagande av huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskole-
utbildningar. Syftet med överenskommelsen (bilaga 3) är att
dokumentera de principiella förhållanden som parterna ömsesidigt anser
skall ligga till grund för ett överförande av huvudmannaskapet. Av
principöverenskommelsen framgår hur parterna vill utveckla fortsatta
samverkansformer mellan landstingen och högskolorna inom vård- och
omsorgsutbildningama.
De frågor som parterna har ansett som särskilt angelägna att lyfta fram
i principöverenskommelsen gäller förutsättningarna för vårdhögskole-
utbildningarnas volymökning och då speciellt sjuksköterskeutbildningen,
klinisk praktik, etableringen i den statliga högskolemiljön, forsknings-
möjlighet, fortsatt samverkan mellan högskola och landsting. Därutöver
innehåller överenskommelsen bestämmelser som rör Jönköpings läns
landsting, de enskilda utbildningsanordnama i Stockholm samt Gotlands
kommun.
Utifrån resultatet av enkätundersökningen har ett totalbelopp för
statens övertagande av huvudmannaskapet fastställts. Övertagandet skall
vara kostnadsneutralt. Härmed menas att staten inte skall åsamkas större
kostnader än landstingen för vårdhögskoleutbildningama och att
landstingen varken skall vinna eller förlora på att staten tar över
verksamheten.
Principöverenskommelsen undertecknades av staten och Landstings-
förbundet den 11 januari 2001 och godkändes av regeringen den 18
januari 2001 och av Landstingsförbundets styrelse den 19 januari 2001.
För principöverenskommelsens giltighet krävs även godkännande av
riksdagen, samtliga landstings fullmäktige samt Gotlands kommun.
25
Vidare krävs att de ramavtal som har slutits angående överflyttning av Prop. 2000/01:71
vårdhögskoleutbildningen (se ovan avsnitt 5) skall upphöra att gälla den
dag som ett förändrat huvudmannaskap träder i kraft. Här avser staten
och landstingen alt sluta särskilda avtal, och regeringen har genom beslut
den 18 januari 2001 (dnr U2001/88/UII) uppdragit åt en person att för
statens räkning sluta sådana avtal med respektive landsting. Påpekas bör
att de ramavtal som staten har slutit med Södermanlands läns landsting,
Örebro läns landsting, Västmanlands läns landsting, Västemorrlands läns
landsting, Jämtlands läns landsting och Norrbottens läns landsting redan
innehåller bestämmelser om att avtalen skall upphöra att gälla vid ett
förändrat huvudmannaskap.
Regeringens forslag: Huvudmannaskapet för
värdhögskolcutbildningar skall övergå från landstingen och Gotlands
kommun till staten den 1 januari 2002. Vidare skall princip-
överenskommelsen av den 11 januari 2001 om ett statligt övertagande
av huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskoleutbildningar
mellan svenska staten och Landstingsförbundet godkännas.
Regeringens bedömning: Vid ett statligt övertagande bör
vårdhögskoleutbildningama överföras till det eller de statliga lärosäten
som finns i respektive landsting med undantag av Jönköpings läns
landsting och Gotlands kommun. -
Förhandlingsdelegationens förslag: Den av regeringen utsedda
förhandlingsdelegationen (dnr U2000/1813/UH) och Landstings-
förbundet har föreslagit att staten skall överta huvudmannaskapet för
vårdhögskoleutbildningar den 1 januari 2002, vilket har kommit till
uttryck i den principöverenskommelse som har slutits mellan svenska
staten och Landstingsförbundet. Rnligt principöverenskommelsen skall
samtliga landsting och Gotlands kommun godkänna överenskommelsen.
Remissinstanser: Vid remissmöte den 6 april 2000 ställde sig
Landstingsförbundet, Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala,
Landstinget i Jönköpings län, Landstinget i Kalmar län, Landstinget
Blekinge, Region Skåne, Landstinget Halland, Västra Götalands-
regionen, Landstinget i Värmland, Örebro läns landsting, Landstinget
Västmanland, Landstinget Dalarna, Landstinget Gävleborg, Landstinget
Västernorrland, Jämtlands läns landsting, Norrbottens läns landsting,
Gotlands kommun positiva till att förhandlingar rörande
huvudmannaskapsfrågan skulle komma till stånd.
Skälen tor regeringens förslag och bedömning: Högre utbildning är
enligt regeringens mening en nationell angelägenhet, och staten har ett
ansvar för att högskoleutbildning av hög kvalitet bedrivs inom samtliga
samhällssektorer. Ett fullständigt överförande av huvudmannaskapet för
vårdhögskoleutbildningama till staten innebär att dessa utbildningar på
26
lika villkor och med samma förutsättningar som övrig högskole-
utbildning kommer att ingå i den statliga universitets- och högskole-
kulturen.
I propositionen Utbildning och forskning - kvalitet och konkurrens-
kraft (prop. 1993/94:177, bet. 1993/94:UbU13, rskr. 1993/94:400) fram-
förde regeringen att utrymme skulle skapas för alternativa samarbets- och
huvudmannaskapsformer för vårdhögskoleutbildningama i syfte att höja
utbildningarnas kvalitet och forskningsanknytning. Av det skälet
tecknades de avtal som har redovisats i avsnitt 5 och som innebär att
statliga universitet och högskolor anordnar vårdhögskoleutbildning på
uppdrag av landsting. Dessa avtal har i flera fall medverkat till att
påskynda kvalitetsutvecklingen inom berörda utbildningar.
Vårdsektorn lider i dag av en väl dokumenterad brist på personal,
särskilt sjuksköterskor med eller utan specialistkompetens. I Vård-
kommissionens rapport Den ljusnande framtid är vård (Ds 1999:44)
påtalades detta problem och kommissionen gjorde bedömningen att ett
utökat behov med 1000 nybörjarplatser på sjuksköterskeutbildningen
behövdes senast hösten 2002. Genom att staten övertar det fulla ansvaret
för vårdhögskoleutbildningama från landstingen har lärosätena möjlighet
att på ett adekvat sätt göra en övergripande bedömning av samtliga
utbildningars behov av dimensionering.
Regeringen anser att ett statligt huvudmannaskap förbättrar förut-
sättningarna för vårdhögskoleutbildningarnas samarbete och samverkan
både inom respektive lärosäte men också med övriga utbildningar inom
universitet och högskolor.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att huvudmannaskapet för
vårdhögskoleutbildningama - dvs. utbildning till arbetsterapeut,
audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, ortopedingenjör,
sjukgymnast, sjuksköterska (inklusive specialistutbildningar) och tand-
hygienist samt utbildning inom social omsorg - skall övergå från
landstingen och Gotlands kommun till staten. Denna övergång föreslås
ske per den 1 januari 2002. Tidpunkten är vald med hänsyn till att medge
tid för anpassning till byte av huvudman och inordning i förändrat
regelverk. Statens övertagande av huvudmannaskapet föreslås ske i
överensstämmelse med den principöverenskommelse om ett statligt
övertagande av huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskole-
utbildningar som har slutits mellan svenska staten och Landstings-
förbundet (bilaga 3). I de följande avsnitten redovisas regeringens
bedömningar med anledning av principöverenskommelsen.
Såsom framgått av avsnitt 7.3 är principöverenskommelsens giltighet
beroende av att den har godkänts av riksdagen, regeringen och
Landstingsförbundets styrelse, samtliga landsting samt Gotlands
kommun. Vidare krävs det för att överenskommelsen skall bli gällande
att staten och samtliga landsting har enats om att de ramavtal som har
slutits angående överflyttning av vårdhögskoleutbildning (se avsnitt 7.3)
skall upphöra att gälla den dag som ett ändrat huvudmannaskap träder i
kraft. Regeringen föreslår därför att riksdagen skall godkänna
principöverenskommelsen.
Regeringen och Landstingsförbundets styrelse har godkänt
principöverenskommelsen den 18 januari 2001 respektive den 19 januari
2001. Landstingen och Gotlands kommun avser att inom kort godkänna
Prop. 2000/01:71
27
överenskommelsen. När det gäller upphörande av de ramavtal som gäller
mellan staten och landstingen avser parterna att sluta ett avtal om att
dessa ramavtal skall upphöra att gälla den dag som ett ändrat
huvudmannaskap träder i kraft.
Regeringen avser att informera riksdagen när ovan redovisade
förutsättningar för principöverenskommelsens giltighet är uppfyllda.
Detta kan förväntas ske i god tid före riksdagens ställningstagande.
De utbildningsuppdrag som i dag finns gällande vårdhögskole-
utbildning vid de statliga högskolorna har lett till att olika former av
samverkan inom utbildning och forskning har etablerats mellan vård-
högskoleutbildningarna och den övriga högskoleverksamheten. Detta har
på ett påtagligt sätt gynnat studenters och lärares ctablering och
utveckling i högskolemiljön.
Vården har som tidigare nämnts stor brist på personal och framför allt
beskrivs tillgången på sjuksköterskor som prekär. Arbetsmarknads-
styrelsens undersökning i oktober 2000 visar att sjuksköterskeyrket är det
största bristyrket av 180 undersökta yrken med ett bristindextal på 4,53
(skala 1 - 5) med små variationer över landet. Norrbotten utnyttjar viss
möjlighet att rekrytera sjuksköterskor från Finland men i övrigt råder det
viss brist eller stor brist över hela landet. Åldersstrukturen inom kåren
innebär stora pensionsavgångar inom en snar framtid och efter 2005
beräknar SCB att de som lämnar yrket är fler än nytillkomna.
Sverige är i dag ett mångkulturellt samhälle och den etniska mång-
falden i vården rymmer en rad olika aspekter. Detta återspeglas inte alltid
i den studentsammansättning som finns inom vårdutbildningarna. F.n
allsidigt sammansatt studentgrupp ökar förståelsen för skillnader i
tradition och synsätt mellan olika etniska grupper vilket är en viktig del
för att bibringa studenterna kunnande om olika patientgruppers särskilda
behov och hur de bör tillgodoses i vårdverksamheten. Det är också
angeläget att tillvarata det kunnande som finns hos människor med
utländsk vårdutbildning och underlätta för dem att på olika sätt göra de
eventuella kompletteringar som bedöms nödvändiga för svenska behov.
Vid den utbyggnad som staten nu initierar bör mångfaldsperspektivet
beaktas och rekrytering av studenter med olika bakgrund eftersträvas.
Inte minst gäller detta stockholmsområdet och andra större städer som
uppvisar en rik provkarta på den etniska mångfaldens olika aspekter.
Tillgången på sökande till vårdhögskoleprogrammen är god.
Sökandetrycket till sjuksköterskeprogrammen är högt över hela landet
med ett medeltal av 3,1 förstahandssökande per antagen student för
höstterminen 2000. Variationer förekommer dock, lägsta siffran var 1,8
och den högsta siffran var 5,9. Även övriga utbildningsprogram har god
tillgång på sökande och sjukgymnastprogrammet visar ett medeltal för
höstterminen 2000 på 7,5 förstahandssökande per utbildningsplats.
Lägsta tillgången på sökande har utbildningsprogrammen till audionom
och biomedicinsk analytiker där motsvarande siffra är 1,0 respektive 0,7.
Regeringen anser att staten vid övertagandet av huvudmannaskapet bör
ta tillvara nuvarande struktur i form av de högskolor där
vårdhögskoleutbildning i dag bedrivs.
Prop. 2000/01:71
28
Prop. 2000/01:71
Regeringens bedömning: Vid ett statligt övertagande av
huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningama bör Stiftelsen
Högskolan i Jönköping erbjudas ett utbildningsuppdrag av staten.
Skälen for regeringens bedömning: Landstinget i Jönköping bedriver
sedan högskolereformen 1977 vårdhögskoleutbildning vid Hälso-
högskolan i Jönköping. Utbildningsprogrammen omfattar utbildning till
arbetsterapeut, biomedicinsk analytiker, ortopedingenjör, sjuksköterska,
specialistsjuksköterska, tandhygienist samt utbildning inom social
omsorg. Dessutom ges utbildning inom diagnostisk och radiologisk
diagnostik. Hälsohögskolan i Jönköping redovisade vid årsredovisningen
for 1999 en volym av 1 422 helårsstudenter.
Vid högskolereformens införande 1993 och i enlighet med förslaget i
propositionen Högskolor i stiftelseform (prop. 1992/93:231) beslutade
regeringen den 16 september 1993 att bl.a. Högskolan i Jönköping skulle
övergå i stiftelseform.
En funktionell samverkan mellan Stiftelsen Högskolan i Jönköping och
Hälsohögskolan i Jönköping inleddes 1994 och har därefter fördjupats
och intensifierats på en rad områden för att kunna utnyttja samverkans-
och stordriftsfördelar.
Jönköpings län saknar statlig högskola och olika alternativa lösningar
har diskuterats. Staten har redan i dag ett långsiktigt avtal med Stiftelsen
Högskolan i Jönköping om ett utbildnings- och forskningsuppdrag. Vid
ett statligt övertagande av vårdhögskoleutbildningama som i dag
anordnas av Hälsohögskolan i Jönköping, ser regeringen att redan
påbörjade samverkansformer med Stiftelsen Högskolan i Jönköping är så
betydande att det utgör stora praktiska fördelar för högskole-
verksamheten i Jönköping att från och med den 1 januari 2002 samlas i
en enhet.
Enligt regeringens bedömning bör Stiftelsen Högskolan i Jönköping
därför erbjudas ett utökat utbildningsuppdrag som i huvudsak omfattar
den utbildning som Jönköpings läns landsting bedriver vid
Hälsohögskolan i Jönköping. Detta aktualiserar frågan om bl.a. staten
och Stiftelsen Högskolan i Jönköping skall ändra det långsiktiga ramavtal
som slutits mellan partema den 8 juli 1994 och förutsätter att Jönköpings
läns landsting och stiftelsen har slutit ett avtal om övertagande av
Hälsohögskolans personal, studenter, lokaler, inventarier, avtal med
tredje man m.m.
Regeringens bedömning: Staten bör erbjuda Ersta Diakonisällskap
för Ersta Sköndal högskola, Stiftelsen Rödakorshemmet för Röda
Korsets Högskola och Stiftelsen Sophiahemmet för Sophiahemmets
sjuksköterskehögskola ett utbildningsuppdrag.
29
Skälen för regeringens bedömning: Det avtal som Stockholms läns
landsting har tecknat med Karolinska institutet, vilket har redovisats i
avsnitt 5.4, omfattar även den utbildning som bedrivs av tre enskilda
utbildningsanordnare i Stockholm. Vid ett statligt övertagande av
vårdhögskoleutbildningar upphör denna koppling till Karolinska
institutet och Stockholms läns landsting. Vidare har Karolinska institutet,
såsom framgått av nämnda avsnitt, tecknat ett avtal med Stockholms
universitet om att institutet ersätter universitetet för att genomföra den
utbildning inom social omsorg som Stockholms läns landsting i
utbildningsuppdrag lämnat till institutet.
Enligt regeringens bedömning bör, vilket också följer av princip-
överenskommelsen, staten från och med 2002 erbjuda Ersta Sköndal
högskola, Röda Korsets Högskola och Sophiahemmets sjukskölerske-
högskola ett utbildningsuppdrag beträffande vårdhögskoleutbildningama
som i huvudsak motsvarar det uppdrag som erhålls från Stockholms läns
landsting via Karolinska institutet. De berörda huvudmännen är Ersta
Diakonisällskap för Ersta Sköndal högskola, Stiftelsen Rödakors-
hemment för Röda Korsets Högskola och Stiftelsen Sophiahemmet för
Sophiahemmets sjuksköterskehögskola.
Som ovan nämnts har Karolinska institutet i särskilt avtal med
Stockholms universitet lämnat ett utbildningsuppdrag till universitetet,
eftersom institutet inte själv ger utbildning inom detta ämnesområde. För
detta betalar Karolinska institutet en årlig ersättning på 11 miljoner
kronor till Stockholms universitet för antagning och examination av
studenterna samt för utbildningens genomförande.
Mot denna bakgrund bör Stockholms universitet vid ett förändrat
huvudmannaskap tilldelas medel som i huvudsak motsvarar det uppdrag
inom socialt omsorgsutbildning som Karolinska institutet lämnar i dag
till Stockholms universitet.
Prop. 2000/01:71
Regeringens bedömning: Staten bör uppdra åt Karolinska institutet
att anordna vårdhögskoleutbildning på Gotland. Detta bör ske i
samverkan med Gotlands kommun och utgöra en fortsättning på det
samarbete som sker i dag.
Skälen för regeringens bedömning: I varje län finns i dag
högskoleutbildning inom vårdområdet. I Gotlands län fullgörs dessa
uppgifter av Gotlands kommun. Kommunen har emellertid inte själv
bedrivit någon vårdutbildning och något överförande av utbildning till
statligt huvudmannaskap är därftir inte aktuellt på Gotland. Viss
vårdutbildning har i stället utförts av statliga högskolor genom särskilda
avtal med Gotlands kommun. Sedan ett par år tillbaka har kommunen
avtal med Karolinska institutet om alt sjuksköterskcutbildning förläggs
till Visby. Avtalet avser en antagning om tolv studenter 2000 och
ytterligare ett intag av samma omfattning 2001. Utbildningen bedrivs
som distansutbildning, och Gotlands kommun medverkar i betydande
omfattning genom att tillhandahålla lokaler, handledare, vissa lärare och
administration liksom klinisk praktik. Avtalet har inte karaktär av
30
ramavtal, vilka reglerar verksamheten i övriga län, utan anknyter genom
samverkansavtal mellan Stockholms läns landsting och Gotlands
kommun till ramavtal och utbildningsavtal mellan Karolinska institutet
och Stockholms läns landsting. Därigenom omfattas studenterna i denna
utbildning av samma villkor och regler som gäller för övriga
vårdhögskoleutbildningar, vilka den statliga högskolan utför på uppdrag
av landstingen. Den statliga högskolan på Gotland medverkar i
utbildningen genom att tillhandahålla viss infrastruktur men har inte
någon egen kompetens på vårdhögskoleområdet.
Avtalet mellan Gotlands kommun och Karolinska institutet har främst
ingåtts i syfte att trygga kommunens tillgång på sjuksköterskor. Detta är
förvisso ett viktigt syfte med vårdhögskoleutbildningen generellt sett.
Gotlands län bör dock, liksom övriga län, tillförsäkras vårdhögskole-
utbildning i syfte att vara en generell resurs på högskoleområdet.
Omfattning, inriktning och periodicitet måste dock anpassas till
studenternas efterfrågan och andra förutsättningar för utbildningen.
Det avtalsreglerade samarbetet mellan Gotlands kommun och
Karolinska institutet synes ha utvecklats väl. Studenternas intresse för
denna utbildning är stort, vilket visar sig i bl.a. ett stort antal sökande till
utbildningsplatserna. Vid ett statligt huvudmannaskap för vårdhögskole-
utbildningama avser regeringen att uppdra åt Karolinska institutet att
långsiktigt trygga tillgången på vårdhögskoleutbildning på Gotland i
överensstämmelse med principöverenskommelsen. På grund av de
speciella förhållanden som råder, inte minst i geografiskt hänseende,
behövs ett samarbete med Gotlands kommun och med Högskolan på
Gotland. Karolinska institutet bör här ha den statliga högskolans frihet att
bestämma utbildningens volym, inriktning och kvalitet, men resurser bör
särskilt anvisas för institutets åtagande.
Högskolan på Gotland har ingen egen kompetens på vårdhögskole-
området. Det är inte heller motiverat att utveckla sådan kompetens för
den förhållandevis ringa utbildningsvolym som det kommer att handla
om. Högskolan erbjuder dock i form av lokaler, datasalar, bibliotek och
uppehållsutrymmen en viktig infrastruktur för studenterna och deras
utbildning. Denna infrastruktur är ett viktigt stöd för Karolinska
institutets studenter på Gotland. Den verksamhet som studentkåren vid
Högskolan på Gotland bedriver är också av stor betydelse i samman-
hanget. Institutets studenter på Gotland måste få tillgång till det stöd och
den gemenskap som en studentkår erbjuder.
I fråga om kommunens medverkan i vårdhögskoleutbildningen förut-
sätter regeringen att en överenskommelse träffas mellan Gotlands
kommun och Karolinska institutet där bl.a. frågor om ekonomisk
ersättning till kommunen regleras.
Prop. 2000/01:71
31
Regeringens bedömning: Universitet och högskolor bör samverka
med landstingen och andra vårdgivare för att utveckla en väl
fungerande klinisk praktik.
Skälen for regeringens bedömning: Den kliniska praktiken är en
nödvändig del av utbildningen och utgör för studenten den brygga som
skall knyta an de teoretiska studierna med den kommande yrkesverksam-
heten. Högskolan har ansvar för att såväl den teoretiska utbildningen som
den utbildning som är förlagd till klinik eller motsvarande kvalitets-
mässigt ligger på en hög nivå.
I dagens hälso- och sjukvård med allt kortare vårdtider för patienterna
och med hög arbetsbelastning för personalen har det visat sig nödvändigt
att utveckla olika samverkansformer. Inom vården förskjuts fokus alltmer
från de stora akutsjukhusens vårdavdelningar till mer avancerad sjukvård
i hemmiljö. Detta ställer stora krav på flexibiliteten för den kliniska
praktiken. Under senare år har olika initiativ och förändringar skett som
ett led i att utveckla möjligheten för studenterna att på ett tillfreds-
ställande sätt få ta del av den verksamhet som skall bli deras framtida
arbetsplats. Satsningar har gjorts för att tydligare koppla teoretiska
studier till klinisk verksamhet genom inrättande av kliniska adjunkts- och
lektorstjänster, kombinationstjänster som gör det möjligt att förena egen
klinisk verksamhet med undervisning, liksom utveckling av olika former
av centrumbildningar. I några fall har även särskilda kliniska utbildnings-
avdelningar inrättats där studenter från olika utbildningsprogram gemen-
samt under handledning driver egna vårdavdelningar.
Ett statligt huvudmannaskap for vårdhögskoleutbildningama förändrar
inte behoven av kliniska utbildningsplatser. I principöverenskommelsen
framhålls att partema är ense om vikten av samverkan mellan högskola
och vårdgivare för att utveckla den kliniska praktiken och ett huvud-
mannaskapsskifte kan tjäna som startskott för olika utvecklingsarbeten.
Universitet och högskolor bör samverka med landstingen samt andra
vårdgivare för att utveckla en väl fungerande klinisk praktik.
Regeringens bedömning: Universitet och högskolor, landsting,
kommuner och andra vårdgivare bör samverka så att praktikplatser
tillhandahålls i tillräcklig omfattning.
Skälen för regeringens bedömning: Även vid ett statligt
huvudmannaskap är det angeläget att landstingen tillhandahåller
praktikplatser i sin verksamhet. Enligt principöverenskommelsen är
inriktningen att landstingen skall erbjuda minst det antal praktikplatser
med inriktning mot landstingens verksamhet som högskolan disponerar
vid övertagandet och att genom ytterligare praktikplatser tillgodose
Prop. 2000/01:71
32
framtida behov. Tillgången på praktikplatser är enligt samstämmiga Prop. 2000/01:71
bedömningar utbildningarnas kritiska moment. Mot bakgrund av att
landstingen är huvudman for vårdhögskoleutbildningama återfinns av
naturliga skäl de flesta utbildningsplatserna i klinisk praktik inom
landstingens verksamhetsområden. I den genomförda enkätunder-
sökningen framkom att cirka 60 procent av samtliga praktikplatser var
förlagda till landstingen som vårdgivare. Resterande platser fördelade sig
mellan kommunal vårdgivare och privat vårdgivare. Viss praktisk
utbildning bedrevs också i högskolans egna lokaler.
I de enkätsvar som har redovisats i avsnitt 7.2 har högskolorna
framfört att bristen på praktikplatser är ett allt mer växande bekymmer
som med få undantag gäller generellt över hela landet. Särskilt gäller
detta klinisk praktik för studenter på sjuksköterskeutbildningen, men
även för studenter på arbetsterapeut- och sjukgymnastprogrammen och i
vissa fall inom social omsorgsverksamhet. Flera högskolor påpekar också
att ansträngningarna att hitta väl fungerande praktikplatser kräver
orimligt hög personalinsats. I de utbildningsavtal som har tecknats
mellan landsting och högskola garanterar landstingen att tillhandahålla
viss volym av utbildningsplatser. Skulle landstinget i något fall inte
kunna uppfylla detta åtagande förbinder sig landstinget att ersätta
högskolan för detta, den s.k. garantiklausulen. Av enkätundersökningen
framgår att denna endast behövt tillämpas i några enstaka fall.
Bristen på praktikplatser är sedan lång tid tillbaka väl känd och
påtalades redan i Vård 77-utredningens behandling av praktikffågoma
(SOU 1978:15). Konkurrensen om praktikplatsema medförde enligt
utredningen att utbildningen inte kunde bedrivas i önskvärd omfattning.
En förutsättning for en kommande volymökning inom vården är således
att tillgången på platser i klinisk praktik kan säkras på ett
tillfredsställande sätt. Stora ansträngningar görs redan i dag, och såväl
landsting och kommuner som lärosäten är väl medvetna om det
gemensamma ansvaret för att denna fråga löses på bästa möjliga sätt.
Den förändrade vårdsituationen med allt kortare vårdtider, vårdens
strukturförändringar mot allt mera akutsjukvård i hemmen, en hårt
ansträngd personalsituation samt brist på handledare gör det nödvändigt
for högskolorna och de olika vårdgivarna att gemensamt på ett kreativt
sätt finna nya lösningar och former for den kliniska praktiken.
Regeringens bedömning: Den kliniska praktiken bör regleras i avtal
mellan respektive högskola och landsting senast vid den tidpunkt då
huvudmannaskapet övergår till staten. Om inte annat överenskoms
mellan högskola och landsting, bör landstinget få ersättning från
högskolan för den kliniska praktik, som är förlagd till landstingets
verksamheter, med 1 200 kronor per student och praktikvecka.
Skälen för regeringens bedömning: I förhandlingarna mellan staten
och Landstingsförbundet har kostnaden for den kliniska praktiken utgjort
en komplicerad fråga. I dag tillhandahåller landstingen huvudsakligen
praktikplatser utan särskild ersättning från högskolan. Av redovis-
33
ningama i enkätundersökningen (se avsnitt 7.2) framgår att det Prop. 2000/01:71
förhållandet där högskolan ersätter landstinget för klinisk praktik endast
föreligger vid tre lärosäten. Det är Lunds universitet som betalar
ersättning inom logoped- och sjukgymnastprogrammen, Högskolan i
Halmstad som ersätter för sjuksköterskor och spccialistsjuksköterskor
samt Hälsohögskolan i Jönköping som betalar ersättning för tand-
hygieniststudenter.
Från högskolornas sida har det framhållits att man anser att rådande
förhållande fungerat väl men att det finns ett värde i att högskolan själv
förfogar över medel för klinisk praktik. Härigenom ges högskolorna en
valfrihet att disponera platser i klinisk praktik på det sätt som gagnar
utbildningens bästa. Från landstingens sida har det framhållits att det
vore en fördel om reformen blir så komplett som möjligt genom att
kostnad för klinisk praktik ingår i den ekonomiska överföringen från
landstingen till staten för att sedan återgå till landstingen i form av
praktikersättning.
Enligt vad som överenskommits i principöverenskommelsen baseras
beräkningen av kostnaden för klinisk praktik inom landstingens
vårdverksamhet på en schablonberäkning som motsvarar 1 200 kronor
per student och praktikvecka.
Samverkan kring frågor som rör den kliniska praktiken är av så
fundamental betydelse att regeringen bedömer att parterna genom avtal
bör överenskomma hur utformningen av den kliniska praktiken i de
enskilda fallen bäst organiseras. Här finns stort utrymme för alternativa
samverkansformer. Skulle landstinget och den enskilda högskolan
däremot inte komma överens i fråga om den kliniska praktiken, bör
ovanstående ekonomiska överenskommelse att klinisk praktik ersätts
med 1 200 kronor per student och praktikvecka gälla.
Förutom landstingens vårdorganisation har allt sedan Ädelreformcns
ikraftträdande också primärkommunerna utgjort sjukvårdshuvudmän
med ansvar för en allt växande vårdorganisation liksom olika privata
vårdgivare. För flera av vårdhögskoleutbildningama utgör primärvården
en stor arbetsmarknad för utexaminerade studenter. Ilär bedömer
regeringen att det finns ett gemensamt intresse för högskolorna och
primärvårdens personalrekryterare att utveckla olika samverkansformer
för att studenterna i sin utbildning även skall ha tillgång till den sjuk- och
socialvård som kommunerna bedriver. Någon överenskommelse mellan
staten och kommunerna om ersättning för klinisk praktik inom ramen för
denna överenskommelse har inte kunnat göras varför regeringen
förutsätter att berörda kommuner fortsätter att tillgodose behovet av
praktikplatser på samma sätt som hittills.
Regeringens bedömning: Lärosätena bör i ökad utsträckning
samverka med varandra, i syfte att utveckla och stärka miljöerna för
forskning och forskarutbildning.
34
Skälen för regeringens bedömning: Vårdforskningen är ett nytt
forskningsområde som får allt större betydelse för utvecklingen av hälso-
och sjukvården. Genom den medicinska vetenskapens utveckling ändras
förutsättningarna för hälso- och sjukvården. Fler människor kan
behandlas allt högre upp i åldrarna, och fler sjukdomar botas. Hälso- och
sjukvården har under senare år genomgått omfattande strukturella
förändringar, samtidigt som det tekniska innehållet i vården ständigt
ökar. Dessutom kortas vårdtiden på sjukhus, och hemvården blir alltmer
omfattande. Detta skapar nya krav på vård och omsorg. Forskningen
bidrar till att utveckla och förbättra vårdmetodema och höja vård-
personalens kompetens.
Det är angeläget att öka antalet forskarutbildade lärare inom
vårdområdet samt att utveckla vårdforskningen för att därigenom
ytterligare stärka forskningsanknytningen av vårdutbildningarna. Detta är
särskilt viktigt mot bakgrund av de stora pensionsavgångar som väntar
inom lärarkåren de kommande 10-15 åren. Riksdagen har efter förslag
av regeringen i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) och
propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) för det
ändamålet beslutat att tillföra området nya resurser - totalt 35 miljoner
kronor under 2001-2003. Av dessa 35 miljoner kronor skall 20 miljoner
kronor fördelas inom Vetenskapsrådets ram och 15 miljoner kronor
fördelas till en forskarskola inom vård och omsorg. Dessutom fördelar
Vårdalstifielsen cirka 100 miljoner kronor per år till vård- och
allergiforskning.
I de utbildningsavtal som tecknats ingår även ersättning till
högskolorna för forskning och vissa särskilda insatser, totalt cirka 130
miljoner kronor (avsnitt 7.2).
Forskningen inom vård och omsorg har utvecklats snabbt under de
senaste åren, även sett ur ett internationellt perspektiv. Utredningen om
hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation konstaterade
emellertid i sitt betänkande God vård på lika villkor (SOU 1996:66) att
forskningsmiljöerna ofta är alltför små och utspridda för att en nödvändig
kritisk massa skall uppnås. Regeringen anser därför att det är viktigt att
lärosätena i betydligt större omfattning samverkar med varandra för att
därigenom utveckla goda forskningsmiljöer.
Prop. 2000/01:71
35
Regeringens bedömning: Del under utgiftsområde 25 Allmänna
statsbidrag till kommuner uppförda anslaget 91:1 Generellt statsbidrag
till kommuner och landsting, anslagsposten 3 bidrag till landsting, bör
från och med 2002 minskas med 1 420 miljoner kronor till följd av det
statliga övertagandet av huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbild-
ningama.
Prop. 2000/01:71
finansieringsprincipen innebär att statligt beslutade åtgärder som direkt
tar sikte på den kommunala verksamheten och som får ekonomiska
konsekvenser, bör regleras (prop. 1994/95:150, bet. 1993/94:FiU 19, rskr.
1993/94:442). Från och med 1996 sker sådana regleringar genom att det
generella statsbidraget till kommuner och landsting ökas eller minskas.
I enlighet med principöverenskommelsen mellan staten och
Landstingsförbundet om ett statligt övertagande av huvudmannaskapet
för landstingens vårdhögskoleutbildningar, bör det generella statsbidraget
till landstingen under utgiftsområde 25, från och med 2002 reduceras
med 1 420 miljoner kronor. Regeringen återkommer i denna anslagsfråga
i budgetpropositionen för 2002.
Regeringens bedömning: Det statsbidrag som för närvarande ges till
landstingen till utbildning för vårdyrken bör upphöra från och med
2002.
Skälen för regeringens bedömning: Under utgiftsområde 16 linns
upptaget ett anslag 25:69 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar
m.m. Från detta anslag erhåller landstingen årligen en ersättning för
vårdhögskoleutbildning. För 2001 fördelades drygt 250 miljoner kronor
till de olika landstingen och Gotlands kommun för detta ändamål.
Vid ett överförande av huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbild-
ningarna från landstingen och Gotlands kommun till staten bör detta
statsbidrag till landstingen upphöra. Regeringen återkommer även i
denna anslagsfråga i budgetpropositionen för 2002.
36
Regeringens förslag: Som en konsekvens av förstatligandet av
vårdhögskoleutbildningama skall kostnadsutjämningen för
landstingen från och med 2002 inte omfatta högskoleutbildning.
Lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting
och lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och
landsting skall därför ändras så att standardkostnad för högskole-
utbildning inte längre skall beräknas för varje landsting. Med
landsting avses också kommuner som inte ingår i ett landsting.
Prop. 2000/01:71
Förhandlingsdelegationens förslag: Den av regeringen utsedda
förhandlingsdelegation (dnr U2000/1813/UH) har tillsammans med
Landstingsförbundet föreslagit att kostnadsutjämning inte längre skall
omfatta högskoleutbildning enligt lagen (1995:1515) om utjämnings-
bidrag till kommuner och landsting och lagen (1995:1516) om
utjämningsavgift för kommuner och landsting. Detta har staten och
Landstingsförbundet enats om i den principöverenskommelse som slutits
mellan parterna den 11 januari 2001 och som skall godkännas av bl.a.
samtliga landsting och Gotlands kommun.
Skälen för regeringens förslag: Landstingen omfattas av det
kommunala utjämningssystemet. Utjämningssystemet är uppbyggt som
två parallella system, ett för kommunerna och ett för landstingen.
I utjämningssystemet ingår dels utjämning för skillnader i
skatteunderlag per invånare, dels utjämning för s.k. strukturella kostnads-
skillnader. Med strukturella kostnadsskillnader avses kostnadsskillnader
som beror på faktorer som i huvudsak är opåverkbara för kommuner och
landsting. Kommuner och landsting med gynnsamma förutsättningar
betalar en utjämningsavgift till staten, medan kommuner och landsting
med ogynnsamma förutsättningar erhåller ett statligt utjämningsbidrag.
Kostnadsutjämningen är uppbyggd av flera olika beräkningsmodeller,
en för varje verksamhet eller kostnadsslag som ingår i utjämningen. Både
systemet som helhet och varje enskild beräkningsmodell är uppbyggda
som ett nollsummespel.
I landstingens kostnadsutjämning ingår en modell för utjämning av
kostnadsskillnader inom vårdhögskoleutbildning (högskoleutbildning),
baserad på antalet helårsstudenter. Med landsting avses också kommuner
som inte ingår i ett landsting. Som en konsekvens av förstatligandet av
vårdhögskoleutbildningama skall kostnadsutjämningen för landstingen
och Gotlands kommun från och med 2002 inte omfatta högskole-
utbildning. Lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och
landsting och lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och
landsting skall därför ändras i enlighet därmed. Vidare ankommer det på
regeringen att ändra förordningen (1995:1645) om utjämningsbidrag och
utjämningsavgift för kommuner och landsting.
37
9.4
Prop. 2000/01:71
Regeringens bedömning: Enligt regeringen bör utbyggnaden av
sjuksköterskeutbildningen ske med en ökning av antagningen från och
med hösten 2001 med cirka 500 nybörjarplatser samt med ytterligare
cirka 400 nybörjarplatser från och med våren 2003.
Skälen for regeringens bedömning: Med anledning av 1999 års
ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:FiU27,
rskr. 1998/99:249) beslöt riksdagen att utbyggnaden av grund-
utbildningen vid universitet och högskolor skulle fortsätta. Medel för
10 000 nya platser tillfördes högskolan från och med den 1 juli 2001 och
för ytterligare 10 000 platser från och med den 1 juli 2002. I enlighet
med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2000 har riksdagen
senare beslutat att denna utökning får omfatta ett större antal platser
(prop. 1999/2000:1, bet. 1999/2000:UbUl, rskr. 1999/2000:94). I
budgetpropositionen för 2000 redovisade regeringen en fördelning av
platserna på olika lärosäten och på olika utbildningsområden. Härvid
reserverades 1 000 platser utan angivande av utbildningsområde för vart
och ett av åren 2001 och 2002 för senare fördelning. Samtidigt gjorde
regeringen den bedömningen att vårdutbildningar hörde till de
utbildningar som skulle prioriteras vid utbyggnaden.
I de ramavtal som landstingen slutit med universitet och högskolor
anges omfattningen av den vårdutbildning som lärosätena skall svara för.
I tilläggsavtal mellan landsting och lärosäten finns överenskommelser
om en utbyggnad av framför allt sjuksköterskeutbildningen som 2000
motsvarar cirka 350 nybörjarplatser. För att fullfölja denna av
landstingen inledda utbyggnad krävs enligt regeringens beräkningar ett
tillskott på 41 miljoner kronor från och med 2002.
Behovet av utbyggnad är stort såväl inom sjuksköterskeutbildningen
som inom utbildningar för specialistsjuksköterskor. Tillsammans med
den ökning som följer av tilläggsavtalen mellan landstingen och läro-
sätena innebär statens utbyggnad jämte lärosätenas omfördelning en
permanent ökning av antagningen till sjuksköterskeutbildningen med
cirka 1 200 nybörjare per år. Fördelningen av nya platser inom sjuk-
sköterskeprogrammet redovisas i tabell 3. Härvid har den utökning som
kan ske inom ramen för nuvarande takbelopp markerats med * intill
antalet nybörjarplatser.
38
Tabell 3: Sammanställning av helårsstudenter (Hst) och Prop. 2000/01:71
nybörjarplatser (Npl) enligt grundavtal (G) och tilläggsavtal (T) mellan
2000 och 2001, redovisade i enkätundersökningen samt statens
utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen från 2001
|
Landstingens grundavtal och utbyggnad (hst) |
Statens | |||||||||
|
2000 |
2001 |
2001 ’ | ||||||||
|
(G) |
(T) |
(G+T) |
Npl |
(G) |
(T) |
(G+T) |
Npl |
Hst |
Npl | |
|
Stockholm/KI |
3 050 |
105 |
3 155 |
30 |
3 050 |
150 |
3 200 |
60 |
82 |
164 |
|
Uppsala/UU |
1 050 |
1 050 |
1 050 |
1 050 |
5 |
10 | ||||
|
Södermanland/ |
600 |
600 |
630 |
630 |
5 |
10 | ||||
|
MdH2 | ||||||||||
|
Östergötland/LiU |
1 335 |
1 335 |
1 348 |
1 348 |
8 |
16 | ||||
|
Jönköpinq/HHJ |
1 400 |
1 400 |
1 400 |
1 400 | ||||||
|
Kronoberg/VU |
809 |
809 |
809 |
809 | ||||||
|
Kalmar/HK |
350 |
350 |
350 |
350 |
15 |
30 | ||||
|
Blekinge/BTH |
670 |
670 |
710 |
710 |
7,5 |
15 | ||||
|
Skåne/MaH |
700 |
30 |
730 |
50 |
700 |
110 |
810 |
80 |
7,5 |
15 |
|
Skåne/LU |
1 368 |
20 |
1368 |
32 |
1 368 |
36 |
1 404 |
32 | ||
|
Skåne/HKr |
600 |
20 |
620 |
20 |
600 |
600 | ||||
|
Halland/HH |
400 |
400 |
420 |
420 |
8 |
16 | ||||
|
Vä Götaland/GU |
1 575 |
45 |
1 620 |
60 |
1 575 |
105 |
1 680 |
60 |
5 |
10 |
|
Vä Götaland/HB |
692 |
25 |
717 |
25 |
710 |
50 |
760 |
25 |
10 |
20 |
|
Vä Götaland/HTU |
775 |
25 |
800 |
25 |
775 |
50 |
825 |
23 |
7,5 |
15 |
|
Vä Götaland/HS |
610 |
5 |
615 |
10 |
610 |
15 |
625 |
10 |
15 |
30 |
|
Värmland/KU |
432 |
8 |
439,5 |
15 |
432 |
38 |
470 |
30 | ||
|
Örebro/ÖU |
1 200 |
1 200 |
1 200 |
1 200 |
20 |
40 | ||||
|
Västmanland/ |
537 |
537 |
570 |
570 | ||||||
|
MdH2 | ||||||||||
|
Dalama/HD |
515 |
515 |
515 |
515 |
7,5 |
15 | ||||
|
Gävleborg/HGä |
670 |
670 |
670 |
670 | ||||||
|
Västernorrland/ |
548 |
548 |
594 |
10 |
604 |
20 |
10 |
20 | ||
|
MH 2 | ||||||||||
|
Jämtland/MH 2 |
355 |
355 |
352 |
352 | ||||||
|
Västerbotten/UmU |
1 176 |
80 |
1 256 |
20 |
1 176 |
80 |
1 256 |
10 |
12,5 |
25 |
|
Norrbotten/LTU |
645 |
30 |
675 |
0 |
645 |
30 |
675 |
0 |
12 |
24 |
|
Gotlands kommun |
12 |
12 |
12 |
12 | ||||||
|
Summa |
22 074 |
393 |
22 467 |
287 |
22 271 |
674 |
22 945 |
350 |
237,5 |
475 |
1 Ökningen avser höstterminsantagning. För hösten 2002 beräknas antalet nybörjarplatser
totalt vara detsamma. Från 2003 beräknas ytterligare 400 nybörjarplatser tillkomma genom
en ökning av antalet platser på värantagningen.
2 Statens utbyggnad avser Mitthögskolan och Mälardalens högskola utan uppdelning på län.
Utökning inom oförändrat takbelopp.
För att tillgodose ett akut behov av utbildade specialistsjuksköterskor bör
även antagningen till de ettåriga specialistutbildningarna tillfälligt öka
under läsåret 2001/02. En avvägning måste härvid göras mellan behovet
av utbildade och lärosätenas möjlighet att rekrytera studenter. Bristen på
sjuksköterskor innebär svårigheter för arbetsgivaren att ge de anställda
sjuksköterskorna möjlighet till vidareutbildning inom olika specialiteter.
En avvägning måste här göras mellan kortsiktiga och långsiktiga behov.
Efter att ha inhämtat lärosätenas bedömning av möjligheterna att öka
specialistsjuksköterskeutbildningama fördelar regeringen engångsvis 381
nybörjarplatser för dessa utbildningar läsåret 2001/02. Se tabell 4.
39
Prop. 2000/01:71
Tabell 4: Engångssatsning på utbildning av specalistsjuksköterskor
läsåret 2001/02
|
Universitet/högskola/landsting |
2001 Nyb.pl1 |
Hst.2 |
2002 Hst2 |
|
Uppsala unlversitet/Uppsala |
20 |
10 |
10 |
|
Göteborgs universitet/Vä Götaland |
45 |
22,5 |
22,5 |
|
Karolinska institutet/Stockholm |
40 |
20 |
20 |
|
Luleå tekniska universitet/Norrbotten |
38’ |
19 |
19 |
|
Malmö höqskola/Skåne |
60 |
30 |
30 |
|
Högskolan i Borås/Vä Götaland |
20 |
10 |
10 |
|
Högskolan Dalarna/Dalarna |
48' |
24 |
24 |
|
Högskolan i Halmstad/Halland |
40 |
20 |
20 |
|
Högskolan Kristianstad/Skåne |
60 |
30 |
30 |
|
Högskolan i Skövde/Vä Götaland |
10' |
5 |
5 |
|
Summa |
381 |
190,5 |
190,5 |
1 Avser höstterminsantagningama av specialistsjuksköterskor 40 poäng.
2 Antalet helårsstudenter bygger på halvårseffekter.
Utökningen inom oförändrat takbelopp.
Kostnaden för den här skisserade utbyggnaden under budgetåren
2001—2003 beräknas kunna rymmas inom ramen for de medel som
tidigare beräknats för utbyggnaden 2001 och 2002. För 2004 och 2005
krävs ytterligare medel. Dessa ryms dock inom ramen för de 500
miljoner kronor som riksdagen i 2000 års ekonomiska vårproposition
(prop. 1999/2000:100) anvisat för en fortsatt utbyggnad av
grundutbildningen från och med 2003. Den totala årliga kostnaden för
utbyggnaden beräknas till 209 miljoner kronor. Härav avser 168 miljoner
kronor statens utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen med 400
nybörjarplatser från och med 2001 och ytterligare 400 nybörjarplatser
från och med 2003 inklusive ett engångsbelopp för utökning av
specialistutbildningarna för sjuksköterskor under läsåret 2001/02. Den
statliga ökningen av volymen motsvarar 2 400 helårsstudenter vilket är
drygt 10 procent av vårdutbildningens omfattning år 2000. Till grund för
den angivna totalkostnaden ligger en beräknad kostnad på drygt cirka
70 000 kronor per helårsstudent inklusive kostnader för klinisk praktik.
Återstående 41 miljoner kronor avser fullföljandet av den ökning med
cirka 300 nybörjarplatser inom sjuksköterskeutbildningen från och med
2000 som följer av tilläggsavtal mellan landstingen och lärosätena.
Till denna utbyggnad kommer de cirka 100 platser som lärosätena från
och med 2001 kan tillföra sjuksköterskeutbildningen genom
omfördelning från andra utbildningsområden.
En viktig utgångspunkt för kostnadsberäkningen har varit den faktiska
kostnaden för vårdhögskoleutbildningama under 2000. Sammantaget tor
alla lärosäten uppgick denna kostnad för grundutbildningen till 1 506
miljoner kronor, inkluderande såväl ersättningar enligt ramavtal och
tilläggsavtal som statsbidrag och kostnader för klinisk praktik men
exklusive kostnaden för forskning m.m. som uppgick till 130 miljoner
kronor. Antalet helårsstudenter enligt grundavtalen och tilläggsavtalen
för 2000 uppgick totalt till 22 467 och det faktiska antalet helårsstudenter
uppgick till 22 773. Detta innebär en per capita-kostnad på cirka 67 000
kronor.
40
Som framgår av tabell 2 är variationen mycket stor mellan de olika
lärosätenas kostnader per helårsstudent. För den utbildning som nu
genom byte av huvudman förs över till den statliga högskolan innebär
detta att en anpassning på sikt måste ske. Regeringen avser att
återkomma till frågan om hur en sådan anpassning skall genomföras.
Prop. 2000/01:71
41
2000-04-27 dnr U200/1813/UH
Förhandlingsdelegation med uppdrag att förhandla om en
överföring av huvudmannaskapet för de landstingskommunala
vårdhögskoleutbildningama till staten
1 bilaga
Regeringen bemyndigar chefen för Utbildningsdepartementet att
- tillkalla en förhandlingsdelegation med uppdrag att förhandla med
landstingen och Gotlands kommun i syfte att klargöra under vilka
förutsättningar det samlade huvudmannaskapet för de nuvarande
landstingskommunala vårdhögskoleutbildningama kan överföras till
staten, samt att till förhandlingsdelegationen knyta en referensgrupp,
- utse de personer som skall ingå i förhandlingsdelegationen ocg utse
en av dem att leda delegationen,
- besluta om biträde åt förhandlingsdelegationen.
Förhandlingsdelegationen skall följa de direktiv som framgår av bilagan.
Kostnaderna skall belasta anslaget i Cl Regeringskansliet m.m.,
anslagsposten Utbildningsdepartementet inom utgiftsområde 1.
Prop. 2000/01:71
Bilaga 1
Utdrag till
Socialdepartementet
Finansdepartementet (Fi/Ba, Fi/Ke)
N äringsdepartementet
Regeringskansliets förvaltningsavdelning
F örhandlingsdelegationen
43
Prop. 2000/01:71
Bilaga 1
Bakgrund
År 1991 beslöt riksdagen att huvudmannaskapsfrågan skulle utredas för
de s.k. medellånga vårdutbildningarna. Riksdagen beslutade våren 1994,
med anledning av propositionen Utbildning och forskning - Kvalitet och
konkurrenskraft (prop. 1993/1994:177, bet. 1993/1994:UbU12, rskr.
1993/94: 399) att skapa utrymme för alternativa samarbetsformcr i syfte
att höja kvaliteten och forskningsanknytningen i vårdutbildningen.
Däribland föreslogs möjligheter att genom avtal mellan staten och
berörda landsting flytta över genomförandet av vårdutbildningarna till
statliga högskolor.
Mot denna bakgrund tillkallades i juli 1994 en särskild utredare med
uppdrag att förhandla med landsting och kommuner om statens möjlighet
att genom avtal med landstingen anordna vårdhögskole-utbildningar.
Förutsättningen för att teckna avtal var att kostnads-neutralitet skulle
gälla.
Förhandlingarna ledde fram till att under åren 1995 - 1999 samtliga
landsting utom ett tecknade avtal med statliga universitet och högskolor.
Undantaget är Jönköpings läns landsting som saknar statlig högskola
samt de tre enskilda stiftelsehögskolorna Röda Korsets högskola, Ersta-
Sköndals högskola samt Sophiahemmets sjuksköterskehögskola för vilka
Karolinska institutet är ansvarigt genom sitt avtal med Stockholms läns
landsting.
Avtalen innebär att landstingen lämnar ett utbildningsuppdrag till staten
där landstingen som uppdragsgivare svarar för den övergripande
inriktningen av utbildningen, utbildningens volym och finansiering
medan de statliga universiteten och högskolorna som utbildnings-
anordnare svarar för planering, innehåll och genomförande av
utbildningen samt intagning av sökande och examination av studenter.
Nuläget
Landstingens avtal med statliga universitet och högskolor har inneburit
att all vårdhögskoleutbildning i landet, med undantag för Jönköpings läns
landsting och de enskilda stiftelsehögskolorna, från och med den 1
januari 2000 är överflyttad till den statliga högskolan.
De avtal som tecknats mellan landsting och respektive högskola omfattar
ramavtal, överflyttningsavtal och utbildningsavtal. Av ramavtalen
framgår villkoren för överlämnande av utbildningsuppdraget till staten,
avtalets varaktighet samt former för förlängning/uppsägning av avtalen,
former för ersättning m.m. Av överflyttningsavtalen framgår
44
integrationen i den statliga högskolan, formerna för övertagande av
personal, frågor som rör de studerande som antagits till utbildning, frågor
som rör lokaler, inredning och utrustning m.m. Av utbildningsavtalen
framgår landstingens ekonomiska ersättning för utbildningens
genomförande inom högskolan samt övriga individuella
överenskommelser som bedöms nödvändiga.
I rapporten Den ljusnande framtid är vård (DS 1999:44), som
Kommissionen för rekrytering till Vård och omsorg lade fram i juli 1999,
anfördes beträffande avtalen att nuvarande avtalskonstruktion innebar en
oklar ansvarsfördelning mellan stat, landsting och högskola. Med
anledning av detta framförde kommissionen att de landstingskommunala
utbildningarna i sin helhet borde överföras till staten senast under 2001
och att diskussioner mellan regeringen och landstingen borde inledas
snarast. Som skäl för detta angav kommissionen bl.a. att ett samlat
statligt huvudmannaskapet utgör en viktig princip för att staten skall
kunna göra en helhetsbedömning och ta ansvar för den högre
utbildningens inriktning.
I budgetpropositionen (1999/2000:1, bet. 1999/2000:UbUl, rskr.
1999/2000:96) framhåller regeringen att man har för avsikt att under
hösten inleda förhandlingar med landstingen i syfte att klargöra under
vilka förutsättningar de landstingskommunala utbildningarna kan
överföras till staten.
Prop. 2000/01:71
Bilaga 1
Uppdraget
Mot bakgrund av det anförda skall en förhandlingsdelegation tillsättas
och till denna knytas en referensgrupp med representanter för
Utbildningsdepartementet, Finansdepartementet, Socialdepartementet
och Näringsdepartementet.
Förhandlingsdelegationen skall genom överläggningar med företrädare
för landstingen klargöra under vilka förutsättningar det samlade
huvudmannaskapet för de nuvarande landstingskommunala
vårdhögskoleutbildningama kan överföras till staten. En förutsättning för
ett ändrat huvudmannaskap är att det sker kostnadsneutralt.
I överläggningarna med landstingen skall frågor behandlas som rör
totalkostnader inklusive pris- och löneomkostnader för ett statligt
övertagande, utbildningsplatser, statlig resursfördelning, kostnader för
volymökning, kostnader för praktik samt övriga frågor som delegationen
finner nödvändiga för uppdragets fullföljande. En utgångspunkt skall
vara att en eventuell ändring av huvudmannaskapet skall vara
rikstäckande.
Uppdraget skall slutredovisas skriftligt till regeringen senast den 31
oktober 2000.
45
2000-05-22
Prop. 2000/01:71
Bilaga 2
dnr U2000/2244/UH
Syftet med enkäten är att få en korrekt redovisning av dimensionering
och kostnader för den vårdhögskoleutbildning som bedrivs via de s.k.
vårdhögskoleavtalen. I redovisningen skall endast sådana uppgifter som
direkt hör samman med grundutbildningen och den därtill knutna
forskningen, kompetensutvecklingen eller forskarutbildning ingå. Om det
i avtalen förekommer uppdragsutbildning, forsknings-
/utvecklingsprojekt eller andra tidsbegränsade insatser skall detta
redovisas separat. Vid ett eventuellt förstatligande skall den sist nämnda
verksamheten ingå i den externa verksamheten som varje högskola
normalt bedriver.
Enkäten är uppdelad i 4 huvudområden:
A. Grundutbildningens dimensionering och finansiering
B. Klinisk praktik eller motsvarande
C. Forskning
D. Övrigt
Enkäten skall ifyllas och besvaras av landstinget och högskolan
gemensamt dvs. ett enkätsvar per samverkansavtal. För att underlätta
ifyllandet distribueras enkäten såväl per brev som med elektronisk post.
Den besvarade enkäten sändes i 3 exemplar per post till
Utbildningsdepartementet, U/H-enheten, 103 33 Stockholm.
(Sänd gärna också en version per E-post till gunilla.borjesson@
education.ministry.se).
Enkätsvaren skall vara Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm
tillhanda senast den 16 juni 2000.
Frågor kring enkäten besvaras av Gunilla Börjesson per E-post
gunilla.borjesson@ education.ministry.se eller tel 08/405 1327.
|
Landstingets namn: | ||
|
Uppgiftslämnare: | ||
|
Namn: |
Telefon: |
E-post: |
Högskolan/universitetets namn:
47
Prop. 2000/01:71
Bilaga 2
A. GRUNDUTBILDNINGENS DIMENSIONERING OCH
FINANSIERING
1. Totala antalet helårsstudenter (HÅS) enligt gällande
utbildningsavtal mellan landstinget och högskolan samt
faktiskt utfall 1998 och 1999.
|
d) |
(2) |
(3) |
(4) | |
|
1998 | ||||
|
1999 | ||||
|
2000 | ||||
|
2001 | ||||
|
2002 |
2. Om tilläggsavtal eller motsvarande har träffats ange antalet
nybörjarplatser (NPL) och antalet helårsstudenter (HÅS)
|
Utbildningsprogram: |
Utbildningsprogram: | |||
|
NPL |
HÅS |
NPL |
HÅS | |
|
1998 | ||||
|
1999 | ||||
|
2000 | ||||
|
2001 | ||||
|
2002 | ||||
48
Redovisa i tabellen intäkterna för 1998 och 1999 samt den
beräknade intäkten för 2000-2002. Om det i utbildningsavtalet anges
specificerat belopp för grundutbildning skall detta belopp anges. Om
utbildningsavtalet omfattar totalram för grundutbildning och forskning
skall det belopp som disponeras för grundutbildning anges.
|
Landstinget |
Ev. övriga |
Statsbidrag |
Summa | |
|
1998 | ||||
|
1999 | ||||
|
2000 | ||||
|
2001 | ||||
|
2002 |
4. Har resultatet av Högskoleverkets senaste utvärdering
föranlett några särskilda åtgärder utöver avtalets ram. Ange i så
fall vilka åtgärder och den beräknade resursinsatsen för dessa
per år samt hur finansieringen har skett.
/ högskoleverkets senaste utvärdering har ett antal högskolor fått
påpekanden resp indragna examensrättigheter. Dessa har sannolikt
föranlett satsningar för att rätta till de uppkomna bristerna. Om
sådana åtgärder har beslutats ange i så fall vilka åtgärder som
högskolan vidtagit, vilken tidsperiod samt den beräknade
resursinsatsen. Bifoga eventuella avtal om detta.
Prop. 2000/01:71
Bilaga 2
49
Prop. 2000/01:71
Bilaga 2
5. Ange antalet nybörjarplatser (NPL) och totala antalet
helårsstudenter (HÅS) fördelade på utbildningsprogram
eller motsvarande
Utbildningens totala dimensionering redovisas för resp år fördelade
efter program. (Den totala summan skall vara lika med summan som
har redovisats under fråga 1 och 2)
|
Program |
Poäng |
1998 |
1999 |
2000 | |||
|
NPL |
HÄS |
NPL |
HÅS |
NPL |
HAS | ||
|
Arbetsterapeut | |||||||
|
Audionom | |||||||
|
Biomed. analytiker’’ | |||||||
|
Barnmorska | |||||||
|
Sjuksköterska”’ | |||||||
|
Specialistsjuksk. | |||||||
|
Social omsorg | |||||||
|
Tandhygienist | |||||||
|
Sjukgymnast | |||||||
|
Fristående kurser | |||||||
|
TOTALT | |||||||
^inklusiveklinisk fysiologi
inklusive diagnostisk radiologi
50
Under rubriken "Annan” avses klinisk praktik hos t. ex. privat
vårdgivare/motsvarande. Under rubriken "Högskola” avses
tillämpningsmoment, instuderingsuppgifter eller liknande som ingår i
klinisk praktik men som genomförs vid högskolan.
|
Utbildnings- |
Totalt antal |
Fördelning av poäng | |||
|
Landsting |
Kommun |
Annan |
Hög- | ||
|
Arbetsterapeut | |||||
|
Audionom | |||||
|
Barnmorska | |||||
|
Biomed. analytiker | |||||
|
Sjuksköterska | |||||
|
Specialistsjuksk. | |||||
|
Social omsorg | |||||
|
Sjukgymnast | |||||
|
Tandhygienist | |||||
Prop. 2000/01:71
Bilaga 2
51
/ avtalen har tillgången till praktikplatser lösts antingen genom att
högskolan ersätter landstinget för utnyttjad praktikplats eller att
landstinget ställer praktikplatser till förfogande utan ersättning. I
det senare fallet har det i avtalen skrivits in att landstinget får
betala antingen ett fast belopp eller faktiska kostnader ifall
praktikplats inte har kunnat tillhandahållas. Fråga 7a skall
besvaras av dem som normalt har tillgång till praktikplatser utan
ersättning men där landstinget har fått betala för att praktikplats
inte har kunnat tillhandahållits. Fråga 7 b skall endast besvaras
av de högskolor som ersätter landstinget/motsv. för
praktikplatserna
|
Ja |
Nej |
7a Om Ja
Har garantiklausulen tillämpats och i så fall i vilken
omfattning?
|
Antal platser: |
Genomsnittlig kostnad(tkr): |
7b Om Nej
Vilken ersättning per poäng har använts och hur stor är den
totala kostnaden?
|
Utbildningsprogram |
Ersättning per poäng |
|
Summa total kostnad för klinisk praktik, tkr: | |
Prop. 2000/01:71
Bilaga 2
52
C. FORSKNING
Prop. 2000/01:71
Bilaga 2
9. Hur regleras resurserna för forskning mellan landstinget och
högskolan?
Redovisa det aktuella läget för högskolan ifråga. För 1998 och 1999
gäller det redovisade beloppet i högskolans årsredovisning. För 2000
2002 redovisas det budgeterade beloppet. I vissa avtal har man
hänvisat till att särskilda avtal om forskningsverksamhet skulle slutas. I
så fall skall innehåll och resursnivå i detta avtal redovisas särskilt
|
Särskilt belopp |
Inom totalramen där |
Enligt separat | |
|
1998 | |||
|
1999 | |||
|
2000 | |||
|
2001 | |||
|
2002 |
D. ÖVRIGT
10. Finns det i utbildningsavtalet specificerade överenskommelser
om forsknings eller grundutbildningsresurser som skall
användas till annat än den reguljära verksamheten? T.ex.
uppdragsutbildning (enl. förordningen om uppdragsutbildning vid
universitet och högskolor; SFS1997:845), forskning/
utvecklingsverksamhet eller liknande om vänder sig till landstingets
verksamhet
Om det belopp som finns i avtalen är avsedda för någon annan
verksamhet än den som är direkt hänförbar till den reguljära
grundutbildningen skall detta i så fall redovisas. (Exempel på sådan
verksamhet är regionala satsningar för vårdområdet, forskningscentra
som är gemensamma för landstinget och högskolan och som även
har verksamhet utanför själva grundutbildningen)
|
Överenskommelse |
Tidsperiod |
Belopp |
11. Finns det i avtal andra ekonomiska åtagande av långsiktig
natur? Ange i så fall tidsperiod och belopp.
/ vissa avtal finns särskilda garantier för t.ex. lokalkostnader,
kompetenshöjning mm Redovisa, i förekommande fall, tidsperioden
samt omfattningen av dessa åtaganden
|
Åtagande |
Tidsperiod |
Belopp |
53
som tillägg eller kompletteringar till tidigare svar.
Prop. 2000/01:71
Bilaga 2
54
Regeringsbeslut 4
2001-01-18
dnr U2001/100/UH
Prop. 2000/01:71
Bilaga 3
Godkännande av principöverenskommelse mellan svenska staten
och Landstingsförbundet om ett statligt övertagande av
huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskoleutbildningar
1 bilaga
Svenska staten och Landstingsförbundet har träffat en
principöverenskommelse om ett statligt övertagande av
huvudmannaskapet för landstingens vårdhögskoleutbildningar.
Överenskommelsen är träffad med förbehåll för bl.a. regeringens
godkännande. Överenskommelsen fogas som bilaga till detta beslut.
Regeringen godkänner principöverenskommelsen.
På regeringens vägnar
Thomas Östros
Gunilla Börjesson
56
Kopia till
Prop. 2000/01:71
Bilaga 3
Socialdepartementet
F inansdepartementet
Näringsdepartementet
Riksrevisionsverket (3)
Jämtlands läns landsting
Västerbottens läns landsting
Norrbottens läns landsting
Gotlands kommun
Högskoleverket (3)
Uppsala universitet (3)
Lunds universitet (3)
Göteborgs universitet (3)
Umeå universitet (3)
Linköpings universitet (3)
Karolinska institutet (3)
Luleå tekniska universitet (3)
Karlstads universitet (3)
Växjö universitet (3)
Örebro universitet (3)
Mitthögskolan (3)
Blekinge tekniska högskola (3)
Malmö högskola (3)
Högskolan i Kalmar (3)
Mälardalens högskola (3)
Högskolan i Borås (3)
Högskolan Dalarna (3)
Högskolan i Gävle (3)
Högskolan i Halmstad (3)
Högskolan Kristianstad (3)
Högskolan i Skövde (3)
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla (3)
Hälsohögskolan i Jönköping
Stockholms läns landsting
Uppsala läns landsting
Södermanlands läns landsting
Östergötlands läns landsting
Jönköpings läns landsting
Kronobergs läns landsting
Kalmar läns landsting
Blekinge läns landsting
Skåne läns landsting (Region Skåne)
Hallands läns landsting
Västra Götalands läns landsting
(Västra Götalandsregionen)
Värmlands läns landsting
Örebro läns landsting
Västmanlands läns landsting
Dalarnas läns landsting
Gävleborgs läns landsting
Västemorrlands läns landsting
57
PRINCIPÖVERENSKOMMELSE
om ett statligt övertagande av huvudmannaskapet för landstingens
vårdhögskoleutbildningar
mellan
svenska staten
och
Landstingsförbundet
Prop. 2000/01:71
Bilaga 3
Stockholms läns landsting, Uppsala läns landsting (Landstinget i Uppsala
län), Södermanlands läns landsting (Landstinget Sörmland),
Östergötlands läns landsting (Landstinget i Östergötland), Jönköpings
läns landsting (Landstinget i Jönköpings län), Kronobergs läns landsting
(Landstinget Kronoberg), Kalmar läns landsting (Landstinget i Kalmar
län), Blekinge läns landsting (Landstinget Blekinge), Skåne läns
landsting (Region Skåne), Hallands läns landsting (Landstinget Halland),
Västra Götalands läns landsting (Västra Götalandsregionen), Värmlands
läns landsting (Landstinget i Värmland), Örebro läns landsting,
Västmanlands läns landsting (Landstinget Västmanland), Dalarnas läns
landsting (Landstinget Dalarna), Gävleborgs läns landsting (Landstinget
Gävleborg), Västemorrlands läns landsting (Landstinget Västernorrland),
Jämtlands läns landsting, Västerbottens läns landsting, Norrbottens läns
landsting och Gotlands kommun
är i dag huvudmän tor vårdhögskoleutbildningama, dvs. utbildning till
arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker,
sjukgymnast, sjuksköterska (inkl specialistutbildningar) och
tandhygienist samt utbildning inom social omsorg.
Med huvudmannaskap förstås i denna överenskommelse det
övergripande ansvaret för att organisera, genomföra och finansiera
högskoleutbildningar inom vårdområdet. De förhållanden, som redovisas
nedan, där den statliga högskolan på uppdrag av landstingen svarar för
själva genomförandet av nämnda utbildningar innebär inte att staten är
huvudman.
Med landsting avses i det följande samtliga landsting, inklusive Region
Skåne och Västra Götalandsregionen, och Gotlands kommun.
BAKGRUND
1977 omorganiserades den svenska högskolan och högskolebegreppet
vidgades. Detta som en följd av Högskoleutredningcn, U68, som i sitt
betänkande (SOU 1973:2) presenterade ett förslag till omstrukturering av
den svenska högskolan där högskolan indelades i en statlig och en
kommunal högskolesektor. Med anledning av omorganisationen
föreskrevs i då gällande högskolelag, (1977:218), att huvudman för
högskolan är staten samt, efter medgivande av regeringen eller
myndighet som regeringen utser, kommun och landstingskommun. Enligt
nu gällande högskolelag (1992:1434) får kommuner och landsting
anordna högskolor endast med regeringens medgivande.
Huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningama har varit föremål för
utredningar och diskussioner alltsedan reformen 1977 och riksdagen
beslöt 1991 att huvudmannaskapsfrågan for de s.k. medellånga
vårdutbildningarna åter skulle utredas. I enlighet med innehållet i
propositionen Utbildning och forskning - Kvalitet och konkurrenskraft
(prop,1993/1994:177) beslöt regeringen att skapa utrymme för
alternativa samarbetsformer i syfte att höja kvaliteten och
forskningsanknytningen i vårdhögskoleutbildningama. Därmed gavs
landstingen möjlighet att genom avtal med staten överlämna
utbildningsuppdrag till statliga universitet och högskolor. Under åren
1995 — 1999 kom samtliga landsting med undantag av Jönköpings läns
landsting och Gotlands kommun att teckna sådana avtal med staten.
I juni 1998 tillsatte regeringen den s.k. Vårdkommissionen med uppgift
att bland annat kartlägga rekryteringsbehovet inom vård- och
omsorgssektom, analysera villkor som påverkar rekryteringen samt ge
förslag till åtgärder mot kommande bristsituation inom vårdyrken.
Kommissionen redovisade sitt arbete i rapporten Den ljusnande framtid
är vård (Ds 1999:44). I rapporten föreslog kommissionen beträffande
landstingens vårdhögskole-utbildningar att huvudmannaskapet för dessa i
sin helhet borde överföras till staten senast år 2001. Regeringen avsåg att
i detta syfte snarast inleda diskussioner med landstingen.
I budgetpropositionen för år 2000 (1999/2000:1) framförde regeringen
också att man hade för avsikt att inleda förhandlingar med landstingen i
syfte att klargöra under vilka förutsättningar det samlade
huvudmannaskapet för de nuvarande landstingskommunala
vårdhögskoleutbildningama kan överföras till staten. Med anledning av
detta tillsatte regeringen i april 2000 en förhandlingsdelegation med
representanter för Utbildningsdepartementet och Finansdepartementet.
Likaså utsåg Landstingsförbundets styrelse i mars 2000 en
förhandlingsdelegation inför kommande överläggningar med staten.
NULÄGE OCH GÄLLANDE AVTAL
Avtalen som 1995 - 1999 tecknats mellan landsting och respektive
högskola omfattar ramavtal, överflyttningsavtal och utbildningsavtal.
Av ramavtalen framgår de övergripande villkoren för överlämnande av
uppdraget till staten, avtalens varaktighet samt former för
förlängning/uppsägning av avtalen, former för ersättning m.m.
Överflyttningsavtalen omfattar själva överförandet till den statliga
högskolan, formerna för övertagande av personal, frågor som rör de
studenter som antagits till utbildning, ersättningen för lokaler, inredning
och utrustning m.m. I utbildningsavtalen regleras den ekonomiska
ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer, utbildningarnas
inplacering i olika utbildningsområden, utbildningens lokalisering samt
övriga individuella överenskommelser som har bedömts nödvändiga.
Två typer av utbildningsavtal förekommer. Dels de som tecknades före
den 1 december 1997 dels de som tecknades efter detta datum. Inom
varje avtalstyp finns två modeller där den ena har en uppdragsliknande
och mer preciserad utformning medan den andra endast har en generell
ram med fastställt belopp. Klinisk praktik är antingen inräknad i det
Prop. 2000/01:71
Bilaga 3
59
totala beloppet eller ”utan kostnad tillhandahållen”. Avtalens giltighet
anges som tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid eller med ett fast
datum för upphörande. Inget avtal löper ut under år 2000 och 2001.
Prop. 2000/01:71
Bilaga 3
Mot bakgrund av ovanstående har parterna denna dag träffat följande
överenskommelse och enats om följande avsiktsförklaring, vilka grundar
sig på en samsyn att utbildningarna i fråga bäst genomförs och utvecklas
under ett statligt huvudmannaskap men i ett nära samarbete med
landstingen.
FÖRÄNDRAT HUVUDMANNASKAP
§1
Parterna är överens om att huvudmannaskapet för
vårdhögskoleutbildningama skall övergå till staten den 1 januari 2002 i
enlighet med vad som anförs nedan.
PARTERNAS AVSIKTSFÖRKLARING
§2
Partema är överens om att utbildningsvolymen inom
vårdhögskoleområdet skall öka. På grundval av utbildningsvolymen
1998 bedömde Vårdkommissionen, att utbildningen av sjuksköterskor
borde ökas med 1000 nybörjarplatser för att tillgodose en förväntad
efterfrågeökning. Denna volymökning är till betydande delar redan
förverkligad genom landstingens insatser under de senaste åren.
I det fall att riksdagen under våren 2001 beslutar om ett förändrat
huvudmannaskap avser regeringen att föreslå riksdagen att redan under
år 2001 tillföra nya utbildningsplatser till vårdhögskoleområdet. Vidare
avser staten att, vid ett förändrat huvudmannaskap, under de närmaste
åren verka för en fortsatt volymökning inom vårdhögskoleområdet.
§3
En utbyggd vårdhögskoleutbildning förutsätter ett effektivt utnyttjande
av såväl högskolans utbildningskapacitet som landstingens
vårdorganisation.
Vid övertagandet av huvudmannaskapet har staten för avsikt att ta
tillvara nuvarande struktur i form av de högskolor där
vårdhögskoleutbildning idag bedrivs.
§4
Staten avser att erbjuda de fristående högskolorna, Röda Korsets
högskola, Sophiahemmets sjuksköterskehögskola och Ersta Sköndal
högskola ett utbildningsuppdrag med i huvudsak samma omfattning och
inriktning som då Karolinska institutet erhöll utbildningsuppdraget
beträffande vårdhögskoleutbildningama från Stockholms läns landsting.
§5
60
Ett överförande av huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningama
till staten medför att dessa blir en del av den etablerade högskolekultur
som finns vid statliga universitet och högskolor. Detta ger vårdhögskole-
utbildningama samma villkor och möjligheter som gäller för övrig
högskoleutbildning.
Regeringen inleder redan år 2001 en förstärkning av forskningen inom
vårdområdet vilket framgår av regeringens proposition om Forskning och
förnyelse (prop. 2000/01:3) liksom av budgetproposition för 2001 (prop.
2000/01:1) om satsning på forskarskola och forskning inom vård- och
omsorgsområdet.
§6
En väl fungerande klinisk praktik är av grundläggande betydelse för en
bra vårdhögskoleutbildning. Vid ett statligt huvudmannaskap är
högskolan beroende av att landstingen även fortsättningsvis
tillhandahåller praktikplatser i sin verksamhet. Inriktningen är att
landstingen skall erbjuda minst det antal praktikplatser med inriktning
mot landstingskommunal verksamhet som högskolan disponerar vid
övertagandet och att genom ytterligare praktikplatser tillgodose framtida
behov. Parterna är ense om vikten av samverkan mellan högskola och
vårdgivare för att utveckla den kliniska praktiken.
§7
Det uppdrag som landstingen lagt på den statliga högskolan har lett till
ett förtroendefullt samarbete. Parterna är ense om vikten av en fortsatt
och utvecklad samverkan mellan landsting och högskola i
utbildningsfrågor även vid ett statligt huvudmannaskap för
vårdhögskolorna. I denna samverkan utgör landstingens representation i
berörda högskolestyrelser ett betydelsefullt inslag.
§8
De regionala frågorna har kommit alltmer i fokus för landstingen och
kommunerna. Parterna är därför ense om att samverkansformema
behöver utvecklas mellan landstingen och högskolan för en gemensam
strävan att förbättra förutsättningarna för tillväxt i regionen. Denna
samverkan är en viktig del i högskolans fullgörande av sin s.k. tredje
uppgift.
EKONOMISK REGLERING
§?
Överföring av huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningama till
staten medför en reducering av det generella statsbidraget till landstingen
under utgiftsområde 25 från och med år 2002 med 1 420 miljoner kronor.
§10
Det statsbidrag som för närvarande utgår till landstingen för utbildning
till vårdyrken upphör att gälla från och med år 2002. Detta gäller den
särskilda fördelningen till landsting/kommun som finns angiven under
Prop. 2000/01:71
Bilaga 3
61
utgiftsområde 16, anslag 25:69 avseende Enskilda och kommunala
högskoleutbildningar.
§11
Landstingen omfattas av det kommunala utjämningssystemet. I
utjämningssystemet ingår bl.a. utjämning för kostnadsskillnader
(kostnadsutjämning) avseende landstingskommunal högskoleutbildning.
Som en konsekvens av förstatligandet av vårdhögskolorna skall
kostnadsutjämningen från och med år 2002 inte omfatta
högskoleutbildning. Regeringen avser därför att föreslå riksdagen att
ändra i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och
landsting och i lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner
och landsting i enlighet därmed.
§12
I det belopp som anges i § 9 ingår ersättning för klinisk praktik.
Parterna är överens om att frågor rörande den kliniska praktiken skall
regleras i avtal mellan högskola och landsting senast vid den tidpunkt då
huvudmannaskapet övergår till staten. Om inte annat överenskoms
mellan högskola och landsting erhåller landstinget ersättning från
högskolan för den kliniska praktik, som är förlagd till landstingets
verksamheter, med
1 200 kr per student och praktikvecka.
§13
I så kallade överflyttningsavtal, som samtliga landsting med undanlag för
Jönköpings läns landsting och Gotlands kommun under åren 1995 - 1999
tecknat med staten, regleras kostnader för statens övertagande av
personal, studenter, lokaler, inventarier, avtal med tredje man m.m.
För Jönköpings läns landsting, som bedriver utbildning vid
Hälsohögskolan i Jönköping, är ovanstående förhållanden orcglcrade
gentemot staten. Även vid ett statligt huvudmannaskap kommer
vårdhögskoleutbildningar att bedrivas i Jönköpings län. I det fall staten
avser att själv bedriva utbildningen behöver en särskild
överenskommelse i form av ett överflyttningsavtal tecknas mellan staten
och Jönköpings läns landsting. I den reglering som avses i 9 — 12 §§
ingår inte de ekonomiska konsekvenserna av ett sådant
överflyttningsavtal.
För Gotlands kommun där kommunen inte själv bedriver någon
vårdhögskoleutbildning är tecknande av överflyttningsavtal inte aktuellt.
Karolinska institutet har idag, genom avtal med Gotlands kommun och i
samverkan med kommunen, viss vårdhögskoleutbildning förlagd till
Visby. Regeringen avser att vid ett statligt huvudmannaskap uppdra åt
Karolinska institutet alt långsiktigt fortsätta sitt engagemang på Gotland.
Detta behöver regleras i särskild överenskommelse mellan kommunen
och instilutet.
Prop. 2000/01:71
Bilaga 3
62
ÖVERENSKOMMELSENS IKRAFTTRÄDANDE
Prop. 2000/01:71
Bilaga 3
§14
Denna överenskommelse blir gällande
när den har godkänts av
- regeringen och Landstingsförbundets styrelse,
- samtliga landsting inkl. Region Skåne, Västra Götalandsregionen och
Gotlands kommun
- riksdagen
samt när staten och samtliga landsting, förutom Jönköpings läns
landsting och Gotlands kommun, har enats om att de ramavtal som har
slutits angående överflyttning av vårdhögskoleutbildning skall upphöra
att gälla den dag som ett ändrat huvudmannaskap träder i kraft.
Undertecknat i Stockholm den 11 januari 2001 i två likalydande
exemplar av vilka parterna tagit var sitt.
För Landstingsförbundet
63
Prop. 2000/01:71
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2001
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Thalén,
Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros, Messing,
Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm
Föredragande: statsrådet Thomas Östros
Regeringen beslutar proposition 2000/01:71 Nytt huvudmannaskap för
vårdhögskoleutbildningar
Eländers Gotab 61177, Stockholm 2001
64