Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 14 december 2000
Prop.
2000/01:54
Göran Persson
Bosse Ringholm
(F inansdepartementet)
Propositionen innehåller ett förslag till en ny lag om behandling av
personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Denna
lagstiftning föreslås ersätta den nu gällande lagen (1997:1058) om
register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Lagen skall omfatta
all automatiserad behandling av personuppgifter i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet och inte, som tidigare, enbart behandling av
personuppgifter i Tullverkets register inom nämnda område. Målsätt-
ningen för den nya lagen är, på samma sätt som för den nu gällande, att
se till att Tullverket i sitt brottsbekämpande arbete har tillgång till
ändamålsenliga och effektiva arbetsmetoder samt väl fungerande verktyg
för arbetet med att förhindra, utreda och beivra brott.
Lagen skall gälla utöver personuppgiftslagen (1998:204) och inne-
håller endast de särbestämmelser som är nödvändiga i Tullverkets
brottsbekämpande verksamhet.
Bestämmelserna i den nuvarande lagen om analysregister bör enligt
förslaget utgå. I stället föreslås bestämmelser vilka reglerar Tullverkets
möjligheter att behandla personuppgifter i underrättelseverksamheten.
Reglerna är i övrigt i stort oförändrade vad gäller behandlingen av
personuppgifter i Tullverkets underrättelseverksamhet och spanings-
verksamhet.
Den absoluta sekretessen som gäller enligt 7 kap. 17 § sekretesslagen
(1980:100) beträffande personuppgifter i register i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet föreslås bli avskaffad. Den enskilde far därmed
en principiell rätt att ta del av uppgifter om sig själv. Denna rätt kan
naturligtvis vara inskränkt av andra bestämmelser i sekretesslagen, t. ex.
bestämmelsen i 5 kap. 1 § som bl.a. behandlar sekretess i Tullverkets
verksamhet med att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott.
1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 54
Prop. 2000/01:54
1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................4
2 Lagtext...............................................................................................5
2.1 Förslag till lag om behandling av personuppgifter i
Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.........................5
2.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100).........................................................................11
2.3 Förslag till lag om ändring i tullregisterlagen
(1990:137).........................................................................14
3 Ärendet och dess beredning.............................................................15
4 Utgångspunkter för de föreslagna lagändringarna...........................15
4.1 Bakgrund...........................................................................15
4.2 Personuppgiftslagen..........................................................16
4.3 Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.......................19
4.3.1 Allmänt............................................................19
4.3.2 Tullverkets register.........................................20
4.4 Användning av personuppgifter i Tullverkets
brottsbekämpande verksamhet..........................................21
4.5 Internationellt samarbete...................................................22
4.5.1 Internationella överenskommelser..................22
4.5.2 Nationell reglering..........................................24
5 Behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande
verksamhet.......................................................................................24
5.1 Personuppgiftslagen som grund för den nya lagen...........24
5.2 Lagens tillämpningsområde..............................................26
5.3 Definitioner.......................................................................28
5.4 Behandling av personuppgifter.........................................30
5.5 Personuppgiftsombud och anmälan till
tillsynsmyndigheten..........................................................31
5.6 Information till den registrerade........................................32
5.7 Rättelse och sanktioner.....................................................33
5.8 Säkerhet vid behandlingen och tillsynsmyndighetens
befogenheter......................................................................34
5.9 Kvarstående brottsmisstankar...........................................35
6 Spanings- och underrättelseverksamhet..........................................36
6.1 Spaningsregister................................................................36
6.2 Underrättelsercgister och underrättelseverksamhet..........37
6.2.1 Allmänt angående undcrrättclscregister och
analysregister..................................................37
6.2.2 Underrättelseregister.......................................38
6.2.3 Analysregister ersätts av bestämmelser om
användning av personuppgifter i
underrättelseverksamhet.................................40
7 Sekretess och utlämnande av uppgifter...........................................41
7.1 Nuvarande sekretessbestämmelser....................................41
7.2 Sekretess i polisens och skattemyndigheternas med-
verkan vid brottsutredningar.............................................42
7.3 Ändringar i sekretesslagen................................................43
7.4 Utlämnande av uppgifter...................................................45
8 Gallring............................................................................................47
9 Överklagande...................................................................................48
10 Kostnader.........................................................................................49
11 Författningskommentarer................................................................50
11.1 Förslaget till lag om behandling av personuppgifter i
Tullverkets brottsutredande verksamhet...........................50
11.2 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen...................53
12 Lagtext.............................................................................................66
12.1 Förslag till lag om behandling av personuppgifter i
Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.......................66
12.2 Förslag till ändring i sekretesslagen (1980:100)...............72
12.3 Förslag till lag om ändring i tullregisterlagen
(1990:137).........................................................................75
Bilaga 1 Promemorians sammanfattning.........................................54
Bilaga 2 Promemorians lagforslag...................................................55
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser......................................65
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.............................................66
Bilaga 5 Lagrådets yttrande..............................................................76
Prop. 2000/01:54
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpan-
de verksamhet
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
3. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137)
Prop. 2000/01:54
Prop. 2000/01:54
Härigenom föreskrivs följande.
Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag gäller utöver personuppgiftslagen (1998:204) vid behand-
ling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Med
Tullverkets brottsbekämpande verksamhet avses
1. underrättelse, spaning och utredning av brott vilka Tullverket enligt
lag eller förordning har befogenhet att ingripa mot, samt
2. förebyggande av brott som avses i 1.
Lagen gäller endast om behandlingen av personuppgifter är helt eller
delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller är avsedda
att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter, vilka är tillgängliga
för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.
Definitioner
2 § I denna lag avses med
underrättelseverksamhet: verksamhet inom Tullverket som består i att
samla, bearbeta och analysera information för att klarlägga om brottslig
verksamhet har utövats eller kan komma att utövas och som inte utgör
förundersökning enligt 23 kap. rättegångsbalken eller lagen (2000:1225)
om straff för smuggling,
allvarlig brottslig verksamhet: verksamhet som innefattar brott för
vilket är föreskrivet fängelse i två år eller däröver och som Tullverket
enligt lag eller förordning har befogenhet att ingripa mot,
särskild undersökning: en undersökning i underrättelseverksamhet som
innebär insamling, bearbetning och analys av uppgifter i syfte att ge
underlag för beslut om förundersökning eller om särskilda åtgärder för
att förebygga, förhindra eller upptäcka brott.
I övrigt har begrepp som används i denna lag den betydelse som anges
i personuppgiftslagen (1998:204).
Ändamål
3 § Tullverket far behandla personuppgifter för att tillhandahålla den
information som behövs i den brottsbekämpande verksamheten enligt
1 §. Tullverket får även inom den brottsbekämpande verksamheten be-
handla den information som behövs för att fullgöra det arbete som
Sverige åtagit sig genom internationella överenskommelser.
Personuppgiftsansvarig Prop. 2000/01:54
4 § Tullverket är personuppgiftsansvarigt för den behandling av person-
uppgifter som verket utför med stöd av denna lag.
5 § Uppgifter om en person far inte behandlas enbart på grund av vad
som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter,
religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa
eller sexualliv.
Om uppgifter om en person behandlas på annan grund får de
kompletteras med sådana uppgifter som avses i första stycket, endast om
det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen.
6 § Uppgifter som är nödvändiga för att framställa rättsstatistik skall
lämnas till den myndighet som ansvarar för att framställa sådan statistik.
7 § Uppgifter får, även om de är sekretessbelagda enligt sekretesslagen
(1980:100), lämnas ut till en utländsk myndighet eller en mellanfolklig
organisation
1. i enlighet med rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars
1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa
myndigheter och om samarbete mellan de förra och kommissionen för att
säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen,
eller
2. om utlämnandet följer av en internationell överenskommelse som
Sverige efter riksdagens godkännande har tillträtt eller annars är skyldigt
att följa.
Uppgift får vidare lämnas ut enligt vad som framgår av 1 kap. 3 §
tredje stycket sekretesslagen (1980:100).
8 § Regeringen meddelar föreskrifter om att uppgifter får lämnas ut även
i andra fall än dem som avses i 6 och 7 § §.
9 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och
skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag
eller anslutande författningar.
Ändamål
10 § Tullverket får inrätta ett undcrrättelseregister för verkets under-
rättelseverksamhet.
11 § Underrättelseregistret får föras endast för att
1. ge underlag for beslut om särskilda undersökningar avseende allvar-
lig brottslig verksamhet och
2. underlätta tillgången till allmänna uppgifter med anknytning till
underrättelseverksamhet.
Innehåll
12 § Underrättelseregistret får innehålla uppgifter som kan hänföras till
en enskild person endast om uppgifterna ger anledning att anta att
allvarlig brottslig verksamhet utövats eller kan komma att utövas och den
som avses med uppgifterna skäligen kan misstänkas för att ha utövat eller
komma att utöva den allvarliga brottsliga verksamheten.
Uppgifter om transportmedel eller varor, som kan antas ha samband
med allvarlig brottslig verksamhet, far registreras även om uppgifterna
kan hänföras till en enskild person som det inte finns någon misstanke
mot. Detsamma gäller vid registrering av uppgifter om hjälpmedel som
kan antas ha använts i samband med allvarlig brottslig verksamhet.
Uppgifterna skall i båda fallen förses med upplysning om att det inte
finns någon misstanke mot den enskilda person som de berör.
13 § Underrättelseregistret far om förutsättningarna för registrering enligt
11 och 12 §§ är uppfyllda innehålla följande uppgifter om en enskild
person:
1. upplysningar om varifrån den registrerade uppgiften kommer och
om uppgiftslämnarens trovärdighet,
2. identifieringsuppgifter, arbetsplats och yrke,
3. uppgifter om särskilda bestående fysiska kännetecken,
4. de omständigheter och händelser som ger anledning att anta att den
registrerade utövat eller kan komma att utöva allvarlig brottslig verksam-
het,
5. uppgifter om varor, brottshjälpmedel och transportmedel,
6. ärendenummer,
7. hänvisning till en särskild undersökning där uppgifter om den
registrerade behandlas och till register som förs av polis- eller skatte-
myndighet eller Tullverket i vilket uppgifter om den registrerade före-
kommer, och
8. varning om att personen tidigare varit beväpnad, våldsam eller
flyktbenägen.
Åndamål
14 § Tullverket far föra ett spaningsregister för verkets spanings- och
kontrollverksamhet.
15 § Spaningsregistret far användas för att underlätta tillgången till
uppgifter med anknytning till brott som begåtts eller kan antas ha begåtts
och som Tullverket har befogenhet att ingripa mot.
Prop. 2000/01:54
Innehåll
Prop. 2000/01:54
16 § Spaningsregistret får innehålla uppgifter som kan hänföras till en
enskild person endast om den som avses med uppgiften kan misstänkas
för att ha begått brott som avses i 15 § och om registreringen är av
särskild betydelse för brottsbekämpningen.
Uppgifter om transportmedel eller varor som kan antas ha samband
med brott som avses i 15 § eller om hjälpmedel som kan antas ha använts
i samband med sådant brott får registreras, även om uppgifterna kan
hänföras till en enskild person som det inte finns någon misstanke mot.
Uppgifterna skall därvid förses med upplysning om att det inte finns
någon misstanke mot denne.
17 § Ett spaningsregister får om förutsättningarna för registrering enligt
15 och 16 §§ är uppfyllda innehålla följande uppgifter om en enskild
person:
1. upplysningar om varifrån den registrerade uppgiften kommer och
om uppgiftslämnarens trovärdighet,
2. identifieringsuppgifter, arbetsplats och yrke,
3. uppgifter om särskilda bestående fysiska kännetecken,
4. de omständigheter och händelser som ger upphov till misstanke om
brott som Tullverket har befogenhet att ingripa mot,
5. uppgifter om varor, brottshjälpmedel och transportmedel,
6. ärendenummer,
7. hänvisning till en särskild undersökning där uppgifter om den
registrerade behandlas och till register som förs av polis- eller
skattemyndighet eller Tullverket i vilket uppgifter om den registrerade
förekommer, och
8. varning om att personen tidigare varit beväpnad, våldsam eller
flyktbenägcn.
18 § 1 Tullverkets underrättelseverksamhet far personuppgifter behandlas
endast om
1. en särskild undersökning har inletts och
2. det finns anledning att anta att allvarlig brottslig verksamhet har
utövats eller kan komma att utövas.
Uppgifter om en enskild person, som det inte finns någon misstanke
mot, skall förses med upplysning om detta förhållande.
Personuppgifter får också behandlas i underrättelseregister enligt 10-
13§§.
19 § Tullverkets beslut om sådan behandling av personuppgifter som
avses i 18 § skall innehålla uppgift om ändamålet med behandlingen och
de villkor i övrigt som behövs för att förebygga otillbörligt intrång i de
registrerades personliga integritet.
Tullverket skall föra en förteckning över besluten som avses i första
stycket.
Prop. 2000/01:54
20 § Om en förundersökning mot en person har lagts ned på grund av
bristande bevisning, får uppgifter om brottsmisstanken behandlas för
annat ändamål än arkivering endast om
1. den misstänkte enligt förundersökningsledarens bedömning fort-
farande är skäligen misstänkt för brottet och
2. uppgifterna behövs för att förundersökningen skall kunna tas upp på
nytt.
21 § Om åtal mot en person har lagts ned eller om denne genom laga-
kraftvunnen dom har frikänts, får uppgifter om brottsmisstanken behand-
las för annat ändamål än arkivering endast
1. om förundersökningen tas upp på nytt eller
2. för prövning av särskilt rättsmedel enligt 58 kap. rättegångsbalken.
22 § Uppgifter som inte längre behövs för sitt ändamål skall gallras, om
inte annat anges i andra-fjärde styckena. Detta gäller dock inte uppgifter
i en förundersökning.
Uppgifter i ett underrättelseregister om en registrerad person skall
gallras senast tre år efter det att registret senast tillfördes uppgifter om att
personen skäligen kan misstänkas för att ha utövat eller kunna komma att
utöva allvarlig brottslig verksamhet. Om en särskild undersökning av den
registrerade personen har inletts, behöver uppgifterna dock inte gallras
förrän undersökningen har avslutats.
Uppgifter som behandlas enligt 18 § skall gallras senast ett år efter det
att beslutet om behandlingen av personuppgifter fattades. Om det är av
särskild betydelse för att den särskilda undersökningen skall kunna
avslutas, får uppgifterna dock behandlas under längre tid.
Uppgifterna i ett spaningsregister skall gallras senast när
1. misstanke som antecknats inte längre finns mot den registrerade
eller
2. domstol har meddelat dom eller beslut som har vunnit laga kraft
eller strafföreläggande har godkänts med anledning av misstanken och
det inte finns någon misstanke mot den registrerade om annat brott som
får föras in i registret.
23 § Utan hinder av vad som föreskrivs i 22 § får regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om att upp-
gifter får bevaras för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål.
24 § Tullverkets beslut om rättelse och information i fråga om
personuppgifter i verkets brottsbekämpande verksamhet får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut enligt denna lag får inte
överklagas.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
1 * Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 54
Prop. 2000/01:54
1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2001, då lagen (1997:1058) om
register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet upphör att gälla
2. För de register i den brottsbekämpande verksamheten som Tull-
verket för med stöd av tillstånd från Datainspektionen skall lagen tilläm-
pas från och med den 1 oktober 2001.
3. Har en begäran om registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289)
kommit in innan denna lag träder i kraft men har utdraget inte expe-
dierats före ikraftträdandet, skall framställningen anses som en ansökan
om information enligt denna lag.
4. Bestämmelsen om skadestånd skall tillämpas endast om den om-
ständighet som yrkandet hänför sig till har inträffat efter det att lagen har
trätt i kraft beträffande den aktuella behandlingen.
10
2.2
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 §, 7 kap. 17 § och 9 kap. 17 §
sekretesslagen (1980:100)’ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §r
Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till
1. förundersökning i brottmål,
2. angelägenhet, som avser användning av tvångsmedel i sådant mål
eller i annan verksamhet för att förebygga brott,
3. verksamhet som rör utredning i frågor om näringsförbud,
4. åklagarmyndighets, polismyndighets, skattemyndighets, Tullverkets
eller Kustbevakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga,
utreda eller beivra brott, eller
5. Finansinspektionens verksamhet som rör övervakning enligt insider-
strafflagen (2000:000),
om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder
motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgifterna röjs.
Prop. 2000/01:54
För uppgift som hänför sig till
sådan underrättelseverksamhet
som avses i 3 § polisdatalagen
(1998:622) eller som i annat fall
hänför sig till Säkerhetspolisens
verksamhet för att förebygga eller
avslöja brott mot rikets säkerhet
eller förebygga terrorism gäller
sekretess, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att syftet
med beslutade eller förutsedda
åtgärder motverkas eller den fram-
tida verksamheten skadas. Det
samma gäller uppgift som hänför
sig till sådan underrättelseverk-
samhet som avses i 2 § lagen
(1999:90) om behandling av
personuppgifter vid skattemyndig-
heters medverkan i brottsutred-
ningar.
Sekretess enligt första och andra
hos myndighet för att biträda
För uppgift som hänför sig till
sådan underrättelseverksamhet
som avses i 3 § polisdatalagen
(1998:622) eller som i annat fall
hänför sig till Säkerhetspolisens
verksamhet för att förebygga eller
avslöja brott mot rikets säkerhet
eller förebygga terrorism gäller
sekretess, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att syftet
med beslutade eller förutsedda
åtgärder motverkas eller den fram-
tida verksamheten skadas. Det
samma gäller uppgift som hänför
sig till sådan underrättelseverk-
samhet som avses i 2 § lagen
(1999:90) om behandling av
personuppgifter vid skattemyndig-
heters medverkan i brottsutred-
ningar samt sådan underrättelse-
verksamhet som avses i 2 § lagen
(2001:000) om behandling av
personuppgifter i Tullverkets
brottsbekämpande verksamhet.
styckena gäller i annan verksamhet
åklagarmyndighet, polismyndighet,
1 Lagen omtryckt 1992:1474.
2 Lydelse enligt prop. 1999/2000:109
11
skattemyndighet, Tullverket eller Kustbevakningen med att uppdaga,
utreda eller beivra brott samt hos tillsynsmyndighet i konkurs och inom
exekutionsväsendet för uppgift som angår misstanke om att en gäldenär
har begått brott som avses i 11 kap. brottsbalken eller annat brott som har
samband med gäldenärens näringsverksamhet.
I fråga om uppgift i allmän handling som hänför sig till sådan
underrättelseverksamhet som avses i andra stycket gäller sekretessen i
högst sjuttio år. I fråga om uppgift i allmän handling i övrigt gäller
sekretessen i högst fyrtio år.
17 §3
Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur
register som föres enligt lagen (1998:620) om belastningsregister för
uppgift i registret. Om utlämnande av sådan uppgift gäller vad som är
föreskrivet i den lagen och i säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i
förordningar som har stöd i dessa lagar.
Sekretess gäller också i
verksamhet som avser förande av
eller uttag ur register som förs
enligt lagen (1997:1058) om
register i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet. Om ut-
lämnande av sådan uppgift gäller
vad som är föreskrivet i nämnda
lag eller i förordning som har stöd
i den lagen.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt första
stycket i högst sjuttio år.
Föreskrifterna i 14 kap. gäller inte i fråga om sekretessen enligt denna
paragraf.
17 §4
Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga och ekonomiska
förhållanden, om inte annat följer av 18 §
1. i utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål
2. i angelägenhet, som avser användning av tvångsmedel i sådant mål
eller i annan verksamhet för att förebygga brott,
3. i angelägenhet som avser registerkontroll och särskild personutred-
ning enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627),
4. i åklagarmyndighets, polismyndighets, skattemyndighets, Statens
kriminaltekniska laboratoriums, Tullverkets eller Kustbevakningens
verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott,
5. i Statens biografbyrås verksamhet att biträda Justitiekanslem, allmän
åklagare eller polismyndighet i brottmål,
6. i register som förs av Rikspolisstyrelsen enligt polisdatalagen
(1998:622) eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,
Prop. 2000/01:54
5 Senaste lydelse 2000:290
4 Senaste lydelse 2000:290
12
7. i register som förs enligt lagen (1998:621) om misstankeregister,
8. i register som förs av Riksskatteverket enligt lagen (1999:90) om
behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i
brottsutredningar eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,
9. i särskilt ärenderegister över brottmål som förs av åklagarmyndig-
het, om uppgiften inte hänför sig till registrering som avses i 15 kap. 1 §,
10. i register som förs av Tull-
verket enligt lagen (2001:000) om
behandling av personuppgifter i
Tullverkets brottsbekämpande
verksamhet eller som annars be-
handlas där med stöd av samma
lag,
om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller
någon honom närstående lider skada eller men.
Sekretess gäller i verksamhet, som avses i första stycket, för anmälan
eller utsaga från enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att
någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Prop. 2000/01:54
Utan hinder av sekretessen får
uppgift lämnas till enskild enligt
vad som föreskrivs i den särskilda
lagstiftningen om unga lagöver-
trädare och i säkerhetsskyddslagen
(1996:627) samt i förordning som
har stöd i denna lag. Utan hinder
av sekretessen får uppgift vidare
lämnas ut enligt vad som före-
skrivs i lagen (1998:621) om
misstankeregister, polisdatalagen
(1998:622) och lagen (1999:90)
om behandling av personuppgifter
vid skattemyndigheters medverkan
i brottsutredningar samt i förord-
ningar som har stöd i dessa lagar.
I fråga om uppgift i allmän
år.
Utan hinder av sekretessen får
uppgift lämnas till enskild enligt
vad som föreskrivs i den särskilda
lagstiftningen om unga lagöver-
trädare och i säkerhetsskyddslagen
(1996:627) samt i förordning som
har stöd i sistnämnda lag. Utan
hinder av sekretessen får uppgift
vidare lämnas ut enligt vad som
föreskrivs i lagen (1998:621) om
misstankeregister, polisdatalagen
(1998:622), lagen (1999:90) om
behandling av personuppgifter vid
skattemyndigheters medverkan i
brottsutredningar och i lagen
(2001:000) om behandling av per-
sonuppgifter i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet samt i
förordningar som har stöd i dessa
lagar.
ig gäller sekretessen i högst sjuttio
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2001.
13
Härigenom föreskrivs att 1 § tullregisterlagen (1990:137) skall ha
följande lydelse.
Prop. 2000/01:54
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Tull-
lagen
Tull-
verk-
Bestämmelserna i denna lag
gäller inte de register som
Tullverket för med stöd av lagen
(2001:000) om behandling av per-
sonuppgifter i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet och inte
heller register som regleras i annan
lag eller förordning.
import och export finns i rådets
1 §5
För de ändamål som anges i 2 § får Tullverket föra ett tullregister med
hjälp av automatiserad databehandling.
Bestämmelserna i denna lag
gäller inte de register som
verket för med stöd av
(1997:1058) om register i
verkets brottsbekämpande
samhet och inte heller register som
regleras i annan lag eller
förordning.
Bestämmelser om förfarandet vid
förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av
en tullkodex för gemenskapen och i kommissionens förordning (EEG) nr
2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets
förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för
gemenskapen och i tullagen (1994:1550).
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2001.
Senaste lydelse 1999:418.
14
I promemorian Behandling av personuppgifter i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet föreslås en ny lag om behandling av person-
uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Vidare föreslås i
nämnda promemoria ändringar i sekretesslagen (1980:100) och tull-
registerlagen (1990:137). Regeringen behandlar i detta ärende de förslag
som läggs fram i promemorian. Promemorians sammanfattning och
lagförslag finns i bilagorna 1 och 2.
Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss-
instanserna finns i bilaga 3. En sammanställning över remissyttrandena
finns tillgänglig på Finansdepartementet (dnr Fi2000/2004).
Regeringen beslutade den 26 oktober 2000 att inhämta lagrådets
yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet har föreslagit vissa
ändringar i bestämmelserna. Regeringen följer i propositionen i allt
väsentligt lagrådets förslag med ett undantag. Regeringen har vad gäller
bestämmelsen som anger när undantag far göras från huvudregeln om när
gallring skall ske, valt en annan formulering än den av lagrådet
föreslagna, se vidare avsnitt 8.
Tullverkets användning av datoriserade personregister i det brotts-
bekämpande arbetet regleras i dag i lagen (1997:1058) om register i
Tullverkets brottsbekämpande verksamhet samt i förordningen
(1997:1064) om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.
Lagen och förordningen trädde i kraft den 1 januari 1998, då den tidigare
gällande förordningen (1987:864) om register för Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet upphörde att gälla. Det register som Tullverket
fört enligt den numera upphävda förordningen går under benämningen
SPADI, spaningsdiariet. Den tidigare förordningen tillkom med stöd av
en bestämmelse i den numera upphävda lagen (1965:94) om polisregister
m.m. Med lagen om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet
släppte den tidigare kopplingen till polisregisterlagen.
Syftet med lagen om register i Tullverkets brottsbekämpande
verksamhet var att se till att Tullverket i den brottsbekämpande verk-
samheten fick tillgång till ändamålsenliga och effektiva hjälpmedel i
arbetet med att förhindra, utreda och beivra den grövre brottsligheten. I
lagens förarbeten betonades vikten av samarbete och informationsutbyte
liksom betydelsen av att använda de möjligheter som informa-
tionstekniken ger för att utveckla arbetsmetoderna inom Tullverkets
underrättelse- och spaningsverksamhet.
Redan vid tillkomsten av lagen om register i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet förutsågs att lagen skulle behöva omarbetas
inom kort. Detta då en ny datalag skulle komma att föreslås. Vidare
Prop. 2000/01:54
15
pågick arbete med att reformera polisens registerstruktur och regelverk
samt att motsvarande frågor utreddes avseende skattebrottscnhctemas
verksamhet. Den 24 oktober 1998 trädde personuppgiftslagen
(1998:204), som ersatte den tidigare datalagen (1973:289), i kraft.
Personuppgiftslagen bygger på Europaparlamentets och rådets direktiv
95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd for enskilda personer med
avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av
sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet). Nya lagar har även trätt i kraft
vad gäller polisens register, bl.a. en ny polisdatalag (1998:622)
kompletterad av polisdataförordningen (1999:81). Även en ny lag på
skattemyndigheternas motsvarande område har trätt i kraft, nämligen
lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid skattemyndig-
heters medverkan i brottsutredningar. Den kompletteras av förordningen
(1999:105) om behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters
medverkan i brottsutredningar. Nu nämnda lagar bygger på person-
uppgiftslagen.
För att även lagstiftningen gällande personuppgifter i Tullverkets
brottsbekämpande verksamhet skall motsvara lagarna på ovan nämnda
angränsande områden krävs således att den nu gällande lagen omarbetas.
I december 1999 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle
tillsättas för att folja genomförandet av den nya polisregister-
lagstiftningen. Utredarens uppgift är att analysera konsekvenserna av den
nya regleringen om polisens rätt att behandla personuppgifter automa-
tiserat. En särskild analys skall göras av de samlade konsekvenserna från
integritetssynpunkt av lagstiftningen på området. Utredaren skall vidare
överväga om fler register än i dag bör regleras särskilt i lagstiftningen
och i så fall lägga fram förslag till sådana regleringar. Detta gäller bl.a.
polisens allmänna spaningsregister (ASP), vilket för närvarande förs med
stöd av tillstånd från Datainspektionen. Detta tillstånd gäller fram till den
30 september 2001. 1 övrigt skall utredaren peka på eventuella
reformbehov. Uppdraget skall redovisas slutligt senast vid utgången av år
2001.
Tanken med det här lagförslaget är, som också nämnts ovan, att se till
att denna lagstiftning är på samma nivå som motsvarande lagstiftningar
för skattemyndighetens medverkan i brottsutredningar och polisen. Det
kan bli aktuellt att se över Tullverkets register i den brottsutredande
verksamheten i ljuset av vad ovan nämnda utredning gällande polisens
registerlagstiftning kommer fram till. Här kan även nämnas att det för
närvarande pågår arbete inom Tullverket med att ändra och utveckla bl.a.
den brottsbekämpande verksamheten, bl.a. genom att utveckla vissa
register.
Allmänt
Som nämnts ovan antogs dataskyddsdirektivet 1995. Syftet med direk-
tivet är att garantera att medlemsstaterna dels skyddar fysiska personers
grundläggande fri- och rättigheter, särskilt rätten till privatliv, i samband
med behandling av personuppgifter, dels varken begränsar eller förbjuder
Prop. 2000/01:54
16
det fria flödet av personuppgifter mellan medlemsstaterna av skäl som
har samband med enskilda personers fri- och rättigheter.
Enligt 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen (RF) skall varje
medborgare i lag skyddas mot att hans personliga integritet kränks
genom registrering av uppgifter om honom som sker med hjälp av
automatiserad databehandling. Personuppgiftslagen (prop. 1997/98:44,
bet. 1997/98:KU18, rskr. 1997/98:180) ersatte den 24 oktober 1998
datalagen. Genom den nya lagen genomfors, som nämnts ovan, data-
skyddsdirektivet. Personuppgiftslagen följer i huvudsak dataskydds-
direktivets text och struktur. Nämnda lag är uppbyggd enligt en så kallad
hanteringsmodell, dvs. den reglerar själva hanteringen av person-
uppgifter. Personuppgiftslagen anger när behandling av personuppgifter
skall vara tillåten och frågan om vilka krav som ställs på behandlingen.
Vidare reglerar lagen bl.a. frågan om information till den registrerade.
Vad gäller behandling av personuppgifter som påbörjats före ikraft-
trädandet, eller behandling som utförs för ett visst bestämt ändamål om
behandling för ändamålet påbörjats före ikraftträdandet, skall till och
med den 30 september 2001 datalagen tillämpas i stället for person-
uppgiftslagen.
Personuppgiftslagen har, i likhet med datalagen, generell räckvidd.
Den omfattar således även sådan verksamhet som faller utanför EG-
rätten. Lagstiftningen omfattar på samma sätt som den tidigare gällande
datalagen behandling av personuppgifter hos bl.a. polisen, Tullverket och
försvaret. Särbestämmelser som kan behövas på olika områden förutsätts
få sin plats i särskilda författningar. Sådana bestämmelser gäller framför
personuppgiftslagen.
Tillämpningsområde och metod
Personuppgiftslagen är teknikoberoende och skall tillämpas på både helt
och delvis automatiserad behandling av personuppgifter. Lagen är även
tillämplig på manuell behandling av personuppgifter, om uppgifterna
ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av
personuppgifter som är tillgänglig för sökning eller sammanställning
enligt särskilda kriterier.
En av utgångspunkterna för personuppgiftslagen är att behandling av
personuppgifter är tillåten endast i de fall och på de villkor som anges i
lagen. I andra fall skall behandling av personuppgifter inte få före-
komma. Den personuppgiftsansvarige skall se till att personuppgifter
behandlas i enlighet med lagen.
Personuppgiftsansvarig
På samma sätt som datalagen krävde en registeransvarig för person-
register, utgår personuppgiftslagen från att det finns en personuppgifts-
ansvarig. Den personuppgiftsansvarige är den som ensam eller till-
sammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behand-
ling av personuppgifter. Den som är personuppgiftsansvarig skall bl.a. se
till att behandlingen sker korrekt och i enlighet med god sed.
Prop. 2000/01:54
17
Behandling av personuppgifter
Enligt personuppgiftslagen är det tillåtet att behandla personuppgifter om
den registrerade samtycker till behandlingen. I vissa fall får dock person-
uppgifter behandlas trots att samtycke från den registrerade saknas. Det
gäller t.ex. om det är nödvändigt för att den personuppgiftsansvarige
skall kunna fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar honom eller om
det är nödvändigt för att utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse, eller
för att utföra en uppgift i samband med myndighetsutövning.
Personuppgifter får också behandlas om en avvägning ger vid handen att
den personuppgiftsansvariges berättigade intresse av en behandling väger
tyngre än den registrerades intresse av skydd.
En huvudregel är att all automatisk behandling av personuppgifter
skall anmälas till en tillsynsmyndighet. Datainspektionen är tillsyns-
myndighet enligt 2 § i personuppgiftsförordningen. Omfattande undantag
från anmälningsskyldigheten finns emellertid föreskrivna i lagen och i
föreskrifter meddelade med stöd av lagen. Undantag från skyldigheten att
anmäla till tillsynsmyndigheten gäller bl.a. i de fall där ett särskilt
personuppgiftsombud har utsetts. Syftet med anmälningsskyldigheten är
att göra behandlingens ändamål och dess viktigaste egenskaper kända.
Tillsynsmyndigheten skall föra register över anmälda behandlingar.
I personuppgiftslagen anges vissa grundläggande krav på behandlingen
av personuppgifter. Personuppgifter skall samlas in för särskilda,
uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Efter insamlingen får
behandling av uppgifterna inte ske på ett sätt som är oförenligt med de
ursprungliga ändamålen. Personuppgifterna får behandlas för andra
ändamål endast om dessa inte är oförenliga med de ursprungliga
ändamålet för vilka uppgifterna samlats in. Det enda undantaget från
denna regel gäller behandling av personuppgifter för historiska,
statistiska eller vetenskapliga ändamål. Dessa ändamål anses inte
oförenliga med de ändamål för vilka uppgifterna samlats in. De person-
uppgifter som behandlas skall vidare vara adekvata och relevanta i
förhållande till ändamålet samt riktiga och aktuella. Fler uppgifter än
som är nödvändiga i förhållande till ändamålet skall inte behandlas och
de uppgifter som behandlas skall inte bevaras under längre tid än vad
som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Person-
uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter,
religiös eller filosofisk övertygelse samt medlemskap i fackförening, s.k.
känsliga uppgifter, får i princip inte behandlas. Likaså är det i princip
förbjudet att behandla sådana personuppgifter som rör hälsa eller
sexualliv. Uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i
brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa
frihetsberövanden får endast behandlas av myndigheter. Några andra
särskilda bestämmelser om behandling av uppgifter som visar att någon
har misstänkts eller dömts för brott finns inte i personuppgiftslagen.
Information och rättelser
Personuppgiftslagen innehåller vidare bestämmelser om den person-
uppgiftsansvariges skyldighet att informera den registrerade om behand-
ling som rör honom. Den personuppgiftsansvarige skall självmant lämna
Prop. 2000/01:54
18
den registrerade information rörande behandlingen, när uppgifter om en
person samlas in från denne själv. Har uppgifterna samlats in från en
annan källa, skall den registrerade informeras om behandlingen av
uppgifterna när de registreras. Är uppgifterna avsedda att lämnas ut till
tredje man, behöver informationen dock inte ges förrän uppgifterna läm-
nas ut första gången. Den personuppgiftsansvarige är vidare skyldig att
efter ansökan gratis en gång per kalenderår informera om huruvida
uppgifter som rör sökanden behandlas eller inte. Den personuppgifts-
ansvarige är även skyldig att upplysa enskild om ändamålet med behand-
lingen av uppgifter som rör honom.
Från informationsskyldigheten finns dock undantag som är uppräknade
i lagen. Det gäller t.ex. om det i lag eller annan författning finns särskilda
bestämmelser om registrering eller utlämnandet av personuppgifter eller
om det för uppgifterna är föreskrivet sekretess eller tystnadsplikt.
Den personuppgiftsansvarige är skyldig att på begäran av den
registrerade snarast rätta personuppgifter som är felaktiga, missvisande
eller ofullständiga eller som annars inte har behandlats i enlighet med
personuppgiftslagen. Har felaktiga uppgifter lämnats till tredje man, skall
denne underrättas om korrigeringsåtgärden, om den registrerade begärt
det eller mer betydande skada eller olägenhet för den registrerade skulle
kunna undvikas genom en underrättelse. Någon sådan underrättelse
behöver dock inte lämnas, om det visar sig vara omöjligt eller skulle
innebära en oproportionerligt stor arbetsinsats.
Sanktioner
Sanktioner vid missbruk kan tillgripas i form av skadestånd, vite och
straff.
Överföring av uppgifter till utlandet
Det är förbjudet att till tredje land föra över personuppgifter som är under
behandling om landet inte har en adekvat nivå för skyddet av person-
uppgifterna. Förbudet gäller också överföring av personuppgifter för
behandling i tredje land.
Frågan om skyddsnivån är adekvat skall bedömas med hänsyn till
samtliga omständigheter som har samband med överföringen. Särskild
vikt skall läggas vid uppgifternas art, ändamålet med behandlingen, hur
länge behandlingen skall pågå, ursprungslandet, det slutliga bestäm-
melselandet och de regler som finns för behandlingen i det tredje landet.
För den brottsbekämpande verksamheten har Tullverket inrättat gräns-
skyddsenheter som ansvarar för gränskontroll och spaningsverksamhet.
Vidare har verket inrättat analysenheter vilka svarar för underrättelse-
och analysverksamhet avseende brottslighet som rör Tullverkets
verksamhet. När ett brott har upptäckts, antingen i gränsskydds-
Prop. 2000/01:54
19
verksamheten eller i t.ex. revisionsverksamhet, tar tullkriminalenhetema
över handläggningen, utreder ärendet och biträder åklagaren i förunder-
sökningen av brottet.
För tydlighets skull skall även nämnas att den svenska gränskontrollen
bedrivs av polisen, Tullverket och Kustbevakningen med den fördel-
ningen mellan myndigheterna att huvudansvaret för gränskontroll av
personer ligger hos polisen medan huvudansvaret beträffande varor
ligger hos Tullverket. Kustbevakningen har ett samlat ansvar och laga
befogenheter for gränskontroll till sjöss avseende både varor och
personer. Den civila gränskontrollen förutsätter ett mycket nära
samarbete, inklusive utbyte av information och underrättelser, mellan de
berörda myndigheterna. Kustbevakningen har en sambandsman placerad
vid analysenheten på Tullverkets huvudkontor och en annan sambands-
man placerad hos Rikskriminalpolisens nationella sambandskontor.
Tullverket har inte någon allmän befogenhet att utreda och ingripa mot
brott på det sätt som polisen har, utan kan endast ingripa mot brott som
faller inom verkets befogenhetsområde.
Tullverket har t.ex. med stöd av 13 § lagen (1960:418) om straff for
varusmuggling, en generell rätt att utreda och inleda förundersökning av
brott som faller under denna lag. Regeringen har i en proposition (prop.
1999/2000:124) lämnat förslag till en ny smugglingslag som skall ersätta
den nu gällande lagen. Bestämmelse med motsvarande innehåll finns
även i den föreslagna smugglingslagen. Förundersökningsreglema i
varusmugglingslagen kompletterar de bestämmelser som finns i 23 kap.
rättegångsbalken (RB) och gäller för polisens brottsutredningar, såväl
som för Tullverkets. Brottsutredningen sköts av tulltjänstemän inom
tullkriminalen, men ledningen skall övertas av åklagare så snart någon
skäligen kan misstänkas for brottet. Detta gäller emellertid inte i ärenden
av enklare beskaffenhet, där särskilt förordnade tulltjänstemän (tull-
åklagare) för talan och kan meddela strafförelägganden.
Prop. 2000/01:54
Före ikraftträdandet av den nu gällande lagen hade Tullverket med stöd
av förordningen om Tullverkets register för brottsbekämpande verksam-
het inrättat ett register benämnt SPADI, spaningsdiariet. Denna förord-
ning upphävdes, som tidigare nämnts, i och med att den nu gällande
lagen om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet trädde i
kraft. SPADI finns emellertid under en övergångstid fortfarande kvar i
viss form. Enligt 2 § i den numera upphävda förordningen fick uppgifter
om personer registreras i registret, om det var av särskild betydelse för
brottsbekämpningen och personen misstänktes för brott enligt ett antal
uppräknade lagar och förordningar, bl.a. varusmugglingslagen och
tullagstiftningen. Varor och transporter, som misstänks ha samband med
brott enligt dessa lagar fick också registreras.
Genom den nu gällande lagstiftningen har Tullverket givits möjligheter
att inrätta dels ett centralt spaningsregister, dels register för under-
rättelseverksamhet. Vad avser underrättelseverksamheten får ett gemen-
samt underrättelseregister avseende allvarlig brottslighet inrättas. Analys-
register får inrättas i samband med en särskild undersökning avseende
20
allvarlig brottslighet. Ett analysregister är en sammanställning av
uppgifter om misstänkt allvarlig brottslighet. Registret skall fungera som
ett arbetsregister i utredningar om misstänkt allvarlig brottslig verksam-
het. Uppgifterna i detta är menade att efter bearbetning och analys utgöra
underlag för beslut om att inleda förundersökning, eller som underlag för
operativa åtgärder för att förebygga, förhindra eller upptäcka brott.
Riktlinjerna för uppbyggandet av den struktur som Tullverkets register
har i dag är, att strukturen skall anpassas efter de faktiska förhållandena
på Tullverkets ansvarsområde samt de tekniska förutsättningar som
råder. Vidare är systemet anpassat efter de övergripande principer som
redovisas i Europarådets rekommendation No R (87) 15, om användning
av personuppgifter inom polissektom. Denna rekommendation är även
tillämplig på tullens verksamhet. Enligt rekommendationen skall skilda
kategorier av lagrade uppgifter så långt som möjligt hållas åtskilda efter
graden av tillförlitlighet. I synnerhet skall uppgifter som grundar sig på
fakta hållas åtskilda från uppgifter som grundar sig på omdömen och
personliga värderingar.
De olika registren är utformade med hänsyn till den funktion i Tull-
verkets arbete som uppgifterna i registret skall ha. Lagen innehåller
vidare tydliga ändamålsbestämmelser, som i sin tur styr hur uppgifterna i
registren far behandlas och spridas.
Den lagstiftning som finns i dag på tullområdet reglerar spanings-,
underrättelse-, och analysregister. Övriga register som förs i den brotts-
bekämpande verksamheten regleras inte av denna lag. Som exempel på
sådana register kan tullmålsjoumalen nämnas. Tullmålsjoumalen är en
förteckning över förundersökningar där bl.a. gjorda beslag samt resultatet
av förundersökningen registreras. Tullmålsjoumalen förs i dagsläget med
stöd av tillstånd från Datainspektionen. Tullverket har även i sin
verksamhet tillgång till polisens register. Vidare har Tullverket också i
sin verksamhet tillgång till internationella register och informa-
tionssystem, se vidare avsnitt 4.5.
Tullverkets övervakning av varuflödet över gränserna gör att det i
verksamheten naturligt förekommer uppgifter om varor men också
personuppgifter och sådana uppgifter om transporter och företag som kan
kopplas till brottslighet. De personuppgifter som genomgående har
ansetts nödvändiga både i register för underrättelseverksamhet och i
spaningsregister är uppgifter om en misstänkt persons identitet såsom
namn, kön, personnummer och kännetecken samt personens bostads-
adress och arbetsplats. Därutöver är uppgifter om orsaken och händelsen
som gör att man sätter personen i samband med brottslig verksamhet
nödvändiga uppgifter i sammanhanget. Andra nödvändiga uppgifter kan
vara hänvisningar till andra personer i registren som antas vara
inblandade i samma brottslighet samt hänvisningar till andra register
vilka personen förekommer i. Tullverkets arbete är emellertid i stor
utsträckning inriktad på brottslig verksamhet med anknytning till varor
och transporter. Personuppgifter är därför i många fall av mindre intresse
Prop. 2000/01:54
21
än uppgifter om fordon, fartyg, varor och foretag, m.m. Uppgifter om Prop. 2000/01:54
juridiska personer omfattas varken av dataskyddsdirektivet eller person-
uppgiftslagens bestämmelser.
Internationellt samarbete mellan tullmyndigheter förekommer sedan
länge. För Sveriges del har det skett bl.a. genom tullsamarbetsavtal och
deltagande i World Customs Organization (WCO) och EU. Sverige har
även ingått avtal om tullsamarbete med Norge och Finland. Vidare har
Sverige ingått bilaterala tullsamarbetsavtal med ett flertal länder utanför
Norden.
Samarbete mellan tullmyndigheterna i EU:s medlemsstater sker inom
såväl gemenskapens första pelare, som inom det mellanstatliga sam-
arbetet i den tredje pelaren. I avsaknad av regler om tullsamarbete mellan
medlemsstaterna undertecknades år 1967 en konvention om ömsesidigt
bistånd mellan tullmyndigheterna, den s.k. Neapelkonvcntioncn.
För att tullunionen och den gemensamma jordbrukspolitiken skulle
fungera på ett riktigt sätt, och for att förebygga och upptäcka över-
trädelser av gemenskapsreglema på tull- och jordbruksområdet, fann
medlemsstaterna att det behövdes ett närmare samarbete mellan berörda
myndigheter och kommissionen. Därför fastställdes regler i rådets
förordning (EEG) nr 1468/81 enligt vilken medlemsstaternas
administrativa myndigheter skall bistå varandra och samarbeta med
kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av gemenskapens
tull- och jordbrukslagstiftning.
Ovan nämnda förordning om ömsesidigt bistånd ersattes 1998 av
förordningen (EG) nr 515/97 om ömsesidigt bistånd mellan medlems-
staternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och
kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och
jordbrukslagstiftningen. Nämnda förordning innehåller regler om
administrativt samarbete mellan tullmyndigheter samt även regler för ett
datoriserat tullinformationssystem. Medlemsstaterna har således genom
förordningens antagande överenskommit att upprätta en gemensam
internationell databas för att underlätta informationsutbytet mellan
tullmyndigheterna for deras verksamhet med att förebygga, utreda och
lagfora överträdelser av medlemsstaternas tullbestämmelser.
Sverige har tillsammans med de övriga medlemsstaterna den 26 juli
1995 undertecknat konventionen om användning av informationstekno-
logi för tulländamål, den s.k. CIS-konventionen. Samtidigt under-
tecknades bl.a. protokoll om ett provisoriskt tillämpningsavtal. CIS-
konventionen, som provisoriskt trädde i kraft den 1 november 2000,
innehåller bestämmelser om inrättandet av ovan nämnda tull-
informationssystem inom EU.
Syftet med det tullinformationssystem som inrättades genom förord-
ningen (EG) nr 515/97 och CIS-konventionen är att tillgodose behovet av
snabb och effektiv informationsspridning for brottsbekämpande verk-
samhet med anknytning till EU:s tull- och jordbruksreglering. Tull-
22
informationssystemets materiella struktur är avsedd att användas for det
tullsamarbete som medlemsstaterna kommit överens om i CIS-
konventionen och det som regleras i förordning (EG) nr 515/97.
Tullinformationssystemet består av en central databas, som skall
upprättas av kommissionen. Den centrala databasen skall vara åtkomlig
via terminaler i varje medlemsstat och innehålla uppgifter vilka är
nödvändiga for tullmyndigheternas brottsbekämpning avseende brott
både mot nationell lagstiftning och mot EG:s tull- och jordbruks-
lagstiftning. Uppgifter om personer, transporter, foretag och varor far
emellertid registreras i systemet endast i syfte att de skall leda till olika
åtgärder såsom observation, rapportering, övervakning eller kontroll-
åtgärder. Endast vissa kategorier av personuppgifter får registreras och
då bara sådana som avser personer som på grund av faktiska bevis
misstänks för grova överträdelser. Informationssystemet kommer även
att förmedla uppgifter om utvecklingen vad gäller bedrägerier och
uppgifter om tillgänglig expertis.
Ursprungligen gällde den ovan nämnda Neapelkonventionen allt
samarbete mellan tullmyndigheterna. Efter tillkomsten av den första
förordningen (EEG) nr 1468/81 om ömsesidigt bistånd mellan
medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan
dessa och kommissionen har konventionen emellertid kommit att gälla
enbart inom de områden som hör till medlemsstaternas exklusiva
kompetensområde. Detta kompetensområde innefattar juridiskt sam-
arbete i straffrättsliga frågor - det som genom EU-fördraget kommit att
kallas den tredje pelaren.
Mot bakgrund av den inre marknadens genomförande och avskaffandet
av rutinkontroller vid de inre gränserna ansågs det under 1990-talet
nödvändigt att utarbeta en ny konvention för att uppdatera Neapel-
konventionen. De första utkasten innehöll ett förslag till ett datoriserat
informationssystem till stöd för tullsamarbetet. Detta förslag bröts
emellertid ut och behandlades i en särskild konvention om användning av
informationsteknologi för tulländamål, den ovan nämnda CIS-konven-
tionen. Arbetsnamnet på den nya konventionen har varit Neapel II. I
Sverige kallas konventionen emellertid numera för tullsamarbets-
konventionen. Tullsamarbetskonventionen beslutades av EU:s råd i
Bryssel den 18 december 1997 och undertecknades samma dag. Den
befintliga Neapelkonventionen kommer att upphävas när tullsamarbets-
konventionen har ratificerats av alla medlemsstater. I avvaktan på att den
nya konventionen skall träda i kraft har Sverige valt att inte ratificera och
tillträda 1967 års Neapelkonvention om tullsamarbete. Sverige har
numera tillträtt tullsamarbetskonventionen, som kommer att bli gällande
för Sverige den 1 januari 2001.
Nämnas kan också att ett elektroniskt informationssystem har
utvecklats - System for a Customs Enforcement Network (SCENT).
Detta system fungerar som en elektronisk brevlåda i vilken medlems-
staterna och kommissionen kan lämna och läsa meddelanden i fri text.
Prop. 2000/01:54
23
De internationella överenskommelserna om tullsamarbete ger inte i sig
stöd for en tullmyndighet att vidta åtgärder for annan stats räkning.
Överenskommelserna, förutom EG-förordningar vilka blir direkt tillämp-
liga, måste först införlivas i vår nationella lagstiftning for att kunna
tillämpas i Sverige. De gällande nationella reglerna återfinns på skilda
håll och på olika nivåer. Lagen (1973:431) om utredning angående brott
mot utländsk tullag (tullsamarbetslagen) reglerar hur svenska
myndigheter skall och far agera i internationella ärenden som rör brott
mot utländska tullbestämmelser. Som svensk rätt gäller även den tidigare
nämnda förordningen om administrativt tullsamarbete mellan medlems-
staterna och kommissionen. Det finns även en förordning för vart och ett
av de internationella tullsamarbetsavtalen samt förordningen (1983:682)
som införlivar WCO-konventionen i nationell rätt.
Tullsamarbetslagen innehåller endast ett fatal bestämmelser som hän-
visar till andra lagar och har med tiden blivit alltmer svåröverskådlig.
Vidare täcker inte den nuvarande tullsamarbetslagen behovet av lagreg-
lering avseende de nya gränsöverskridande samarbetsformer som tull-
samarbetskonventionen innehåller. Ett förslag till ny lag har därför
presenterats i prop. 1999/2000:122 Internationellt tullsamarbete, vilken
är tänkt att ersätta tullsamarbetslagen. Den föreslagna lagen, som numera
antagits av riksdagen, kommer att träda i kraft den 1 januari 2001.
Regeringens förslag: Lagen (1997:1058) om register i Tullverkets
brottsbekämpande verksamhet ersätts med en ny lag om behandling av
personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Den nya
lagen skall bygga på personuppgiftslagen och endast innehålla de sär-
bestämmelser som är nödvändiga för Tullverkets arbete.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Justitiekanslern, Länsrätten i Stockholms län,
Ekobrottsmyndigheten, Brottsförebyggande rådet, Riksskatteverket och
Industriförbundet tillstyrker lagförslaget i denna del. Justitiekanslern
efterlyser ett generellt bemyndigande för regeringen att meddela närmare
föreskrifter för lagens tillämpning. Rikspolisstyrelsen (RPS) anför att det
bör övervägas om inte mer generella regler bör skapas för behandling av
personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. RPS
erfarenhet av den lagstiftningsteknik som används i polisdatalagen är att
den skapar problem. De personuppgifter som behandlas i polisverksam-
heten är i allmänhet ömtåliga från integritetssynpunkt. När nya data-
system skall användas måste lagstiftningen ändras, om inte person-
uppgiftslagen eller polisdatalagen är tillämpliga. Landsorganisationen
Prop. 2000/01:54
24
(LO) understryker vikten av att den personliga integriteten inte kränks Prop. 2000/01:54
onödigtvis och efterlyser en närmare utredning vad gäller konsekven-
serna av de åtgärder som nu föreslås utifrån integritetshänseende. LO
anför vidare att det kan finnas skäl att analysera verkningarna av
personuppgiftslagen ur ett arbetstagar- respektive uppdragstagarperspek-
tiv. En integritetsutredning skall därför tillsättas och det kan finnas skäl
att avvakta resultatet av denna innan långtgående förändringar som berör
integritetsffågoma genomförs.
Skälen för regeringens förslag: Personuppgiftslagen är generellt
tillämplig på all behandling av personuppgifter som är helt eller delvis
automatiserad. Lagen är således tillämplig även på Tullverkets behand-
ling av personuppgifter, om inte något annat särskilt stadgas angående
denna verksamhet. Personuppgiftslagen anger de ramar och begräns-
ningar inom vilka behandlingen av personuppgifter är tillåten. Något
krav på särskilt tillstånd eller författningsreglering utöver person-
uppgiftslagen för att behandla personuppgifter med datorteknik krävs
såldes inte. Den personuppgiftsansvarige skall i stället se till att behand-
lingen sker på tillåtet sätt. Behandling av personuppgifter skall enligt
huvudregeln anmälas till tillsynsmyndigheten.
Möjligheterna för Tullverket att behandla personuppgifter med dator-
teknik har utökats väsentligt genom personuppgiftslagen. Bestäm-
melserna i personuppgiftslagen ger Tullverket möjlighet att behandla
personuppgifter helt eller delvis automatiserat, om det är nödvändigt för
att uppgifter av allmänt intresse skall kunna utföras, eller för att arbets-
uppgifter i samband med myndighetsutövning skall kunna fullgöras.
En lag om behandling av personuppgifter i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet bör enligt regeringens bedömning, på samma
sätt som polisdatalagen och lagen om behandling av personuppgifter vid
skattemyndigheternas medverkan i brottsutredningar, bygga på person-
uppgiftslagen och endast innehålla de särbestämmelser som är nöd-
vändiga för verksamheten. Lagstiftningen kommer enligt förslaget att på
vissa områden, jämfört med personuppgiftslagen, begränsa möjligheten
att behandla personuppgifter och på andra områden att utvidga nämnda
möjlighet. Lagförslaget är utformat med motsvarande lagstiftningar på
polisens och skattemyndigheternas verksamheter som grund. I för-
hållande till den nuvarande lagstiftningen föreslås dock inte några större
materiella ändringar.
I september 1999 tillsattes utredningen Den personliga integriteten i
arbetslivet (Dir. 1999:73). Utredningen skall redovisas senast i april
2001. Enligt direktivet skall en särskild utredare se över behovet av
lagstiftning eller andra åtgärder för att stärka skyddet av den enskildes
personliga integritet i arbetslivet. Den nu föreslagna regleringen far
emellertid enligt regeringens mening anses tillgodose den enskildes
behov av skydd för den personliga integriteten i samma utsträckning som
den tidigare lagstiftningen. Regeringen anser därför att det inte i detta fall
finns skäl att avvakta resultatet av den ovan nämnda utredningen.
Den nu föreslagna lagstiftningen är en generell lagstiftning som är
anpassad till den nya tekniken. Den behöver därför, såvitt kan bedömas
idag, inte ändras vid en förändring av tekniken i Tullverkets register-
system. Det avgörande är att behandlingen i sig sker enligt de regler som
lagen ställer upp. Införandet av personuppgiftslagen innebar inte någon
1** Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 54
avvikelse från målsättningen att myndighetsregister med ett stort antal
registrerade och ett särskilt känsligt innehåll skall regleras i lag (jfr prop.
1997/98:44 s. 41). Denna målsättning gäller även här.
Justitiekanslern har påpekat att lagförslaget bör kompletteras med en
bestämmelse som bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter
angående behandling av personuppgifter. Regeringen finner emellertid
mot bakgrund av lagrådets yttrande, se bilaga 5, att en sådan bemyn-
digandebestämmelse inte skulle fylla någon funktion då regeringen redan
med stöd av sin restkompetens är behörig att meddela sådana föreskrifter.
Regeringens förslag: Den nya lagen skall komplettera person-
uppgiftslagcn vid behandling av personuppgifter i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet. Med brottsbekämpande verksamhet avses
underrättelse, spaning och utredning av brott vilka Tullverket enligt
lag eller förordning har befogenhet att ingripa mot, samt förebyggande
av sådana brott. Lagen gäller endast om behandlingen av person-
uppgifter är helt eller delvis automatiserade eller om person-
uppgifterna ingår i eller är avsedd att ingå i en strukturerad samling av
personuppgifter, vilken är tillgänglig för sökning eller sammanställ-
ning enligt särskilda kriterier.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Brottsförebyggande rådet efterlyser en ut-
tömmande lista över aktuella lagrum enligt vilka Tullverket har befogen-
het att ingripa mot brottslighet och anför att det annars är svårt att
orientera sig om vilken brottslighet som den föreslagna lagstiftningen tar
sikte på. Datainspektionen efterfrågar information angående vilka regis-
ter, förutom register för förundersökning och tullmålsjoumal, som
Tullverket för i sin brottsbekämpande verksamhet med stöd av tillstånd
från Datainspektionen och vilken bedömning som gjorts i förhållande till
dessa i fråga om den föreslagna lagens tillämplighet. Vidare bör en när-
mare analys göras av hur behandlingen av personuppgifter i tull-
målsjoumalen förhåller sig till exempelvis dc skyddsrcgler som före-
skrivs i den föreslagna lagen. Behovet av behandlingen av personupp-
gifter i tullmålsjoumalen bör också klargöras. Datainspektionen har även
påpekat att promemorian inte innehåller något angående den automatise-
rade behandlingen av personuppgifter som följer med ett internationellt
uppgiftsutbyte. Tullverket har lämnat ett förslag till lydelse av 1 § enligt
vilket lagtexten skall ange att även gränskontroll i brottsbekämpande
syfte ingår i den brottsbekämpande verksamheten. Tullverket har anfört
att den i promemorian föreslagna definitionen av brottsbekämpande
verksamhet riskerar att skapa tillämpningssvårigheter. Övriga remiss-
instanser har antingen tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.
Skälen for regeringens förslag: Den nya lagen skall vara tillämplig
vid behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande
verksamhet. Enligt regeringens förslag skall i lagtexten Tullverkets
brottsbekämpande verksamhet definieras som underrättelseverksamhet,
Prop. 2000/01:54
26
spaning och utredning i fråga om brott vilka hör under Tullverkets
verksamhetsområde, samt åtgärder för att förebygga och beivra brott
inom nämnda område. Regeringens definition utgör en förenkling i
förhållande till promemorians men är avsedd att ha samma innebörd.
Tullverkets brottsbekämpande verksamhet omfattar bl.a. gränskontroll,
analys och andra brottsbekämpande åtgärder. Då redan den definition av
brottsbekämpande verksamhet som finns i förslaget täcker gränskontroll i
brottsbekämpande syfte, finner inte regeringen att det finns anledning att
ta med detta begrepp i lagtexten.
Tullverket har befogenhet att ingripa mot brott enligt ett flertal lagar.
Något skäl att i detalj ange vilka lagar som reglerar Tullverkets
befogenheter kan enligt regeringens mening inte anses föreligga. Som
exempel kan dock nämnas tullagen (1994:1550), lagen (1960:419) om
förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker, lagen (1992:1602) om
valuta och kreditreglering, lagen (1994:1565) om beskattning av viss
privatinförsel och lagen (1962:120) om straff i vissa fall för oriktigt
ursprungsintyg m.m. Grunden för Tullverkets behörighet att ingripa mot
brott är emellertid lagen om straff för varusmuggling vilken, som nämnts
tidigare, kommer att ersättas av lagen (2000:1225) om straff för smugg-
ling. Förundersökningsreglema i smugglingslagen kompletterar de
bestämmelser som finns i 23 kap. rättegångsbalken och som gäller for
polisens och tullens brottsutredningar.
Den nya lagen bör gälla för all automatiserad eller delvis automati-
serad behandling av personuppgifter inom Tullverkets brottsbekämpande
verksamhet. Lagen skall, i likhet med personuppgiftslagen och mot-
svarande lagstiftning för skattemyndigheterna, tillämpas på annan be-
handling av personuppgifter endast om uppgifterna ingår i eller är
avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är
tillgänglig för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier. I
lagen bör särskilt regleras möjligheterna att föra underrättelseregister och
spaningsregister samt behandling av personuppgifter i särskilda under-
sökningar.
Den nu gällande lagstiftningen omfattar, som nämnts ovan, endast
spaningsregistret, underrättelseregistret och analysregistren men inte de
övriga register som Tullverket för och använder i sin brottsbekämpande
verksamhet. Som exempel på ett sådant register har tullmålsjoumalen
nämnts. Tullmålsjoumalen, som i dagsläget förs med stöd av tillstånd
från Datainspektionen, är en förteckning över förundersökningar där bl.a.
gjorda beslag, misstänkta personer samt resultatet av förundersökningen
registreras. Nämnda tillstånd löper emellertid ut den 30 september 2001.
Den behandling av personuppgifter som sker i tullmålsjoumalen omfattas
av de allmänna bestämmelserna i den nu föreslagna lagen samt av
bestämmelserna i personuppgiftslagen. Regeringen avser att meddela
föreskrifter om förhandsprövning bl.a. beträffande personuppgifter i
tullmålsjoumalen. Detta är i överensstämmelse med vad som gäller för
polisen där det i 2 § i polisdataförordningen stadgas att automatiserad
behandling av personuppgifter som ger upplysning om att en person är
dömd eller misstänkt för brott skall anmälas för förhandskontroll till
Datainspektionen. Regeringen anser inte att det i nuläget kan föreskrivas
särskilda regler för övriga register — förutom spanings- och under-
rättelseregistret - som Tullverket för i sin brottsbekämpande verksamhet.
Prop. 2000/01:54
27
Det kan emellertid finnas skäl att återkomma till denna fråga efter det att
Tullverkets register noggrannare gåtts igenom. Nämnas skall också att
Tullverket för närvarande utreder möjligheten att inrätta ett register vilket
är tänkt att ersätta tullmålsjoumalen. Detta system kommer sannolikt att
inkludera ett datoriserat utrednings- och ärendehanteringssystem, Tudor.
Hur detta system förhåller sig till den föreslagna lagstiftningen är det
ännu för tidigt att uttala sig om, då det än så länge inte finns något färdigt
förslag till hur systemet skall se ut.
Tullverket för i dag med stöd av tillstånd från Datainspektionen även
ett Beslags- och Analysregister (BAR) och ett ärenderegister. BAR
innehåller uppgifter om narkotikabeslag och misstänkt gärningsman samt
i förekommande fall analysresultatet av beslag. Ärenderegistren är lokalt
inrättade diarium för katalogisering av underrättelseärenden. Även dessa
register skall regleras av den nu föreslagna lagen.
Med stöd av personuppgiftslagen är det möjligt för Tullverket att be-
handla personuppgifter automatiserat. Behov av sådan automatiserad
behandling av personuppgifter kan, som framkommer ovan, förekomma i
den brottsutredande verksamheten i andra register eller i andra fall än
dem som särskilt anges i lagen. De register som särskilt regleras i den nu
föreslagna lagen är således inte uttömmande för de ändamål som anges i
lagen. Av personuppgiftslagen framgår emellertid att uppgifter endast får
samlas in för uttryckligt angivna ändamål och sedan inte behandlas för
något annat ändamål samt att uppgifterna inte får bevaras längre än
nödvändigt. Tullverket kommer att ha möjlighet att inrätta register för
särskilt angivna ändamål.
En utgångspunkt är att det är behovet av uppgifter i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet som skall styra när, hur och vilka uppgifter som
skall behandlas, naturligtvis med beaktande av de skattskyldigas berätti-
gade krav på att den personliga integriteten inte kränks. En lag om
behandling av personuppgifter styr således inte Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet. Enligt regeringens mening bör lagen komplet-
teras med en ändamålsbestämmelse vilken anger att Tullverket får
behandla de personuppgifter som behövs i den brottsbekämpande verk-
samheten och som behövs för att fullgöra det arbete som Sverige åtagit
sig genom internationella överenskommelser. Regeringens förslag inne-
håller därför en ändamålsbestämmelse med ovan angivna innehåll.
Regeringens förslag: De begrepp som används har den betydelse som
anges i pcrsonuppgiftslagen.
Promemorians förslag: Överensstämmer i stort med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Tullverket efterlyser ett förtydligande i lagtext
vad gäller straffskalan för allvarlig brottslig verksamhet. Det bör klart
framgå att det räcker med att två års fängelse finns föreskrivet i
straffskalan. Tullverket har även påpekat att ringa narkotikasmuggling
inte omfattas av begreppet allvarlig brottslig verksamhet. Den omständ-
Prop. 2000/01:54
28
ligheten att Tullverket inte i underrättelsesammanhang har möjlighet att
registrera information om ringa narkotikabrott utgör en väsentlig
begränsning i Tullverkets arbete med att komma åt den typen av brotts-
lighet. Vidare har Tullverket även efterfrågat och föreslagit definitioner
av begreppen spaningsverksamhet och gränskontrollverksamhet. Övriga
remissinstanser har antingen tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan
erinran.
Skälen för regeringens förslag: I 3 § personuppgiftslagen definieras
vissa begrepp som är centrala när behandling av personuppgifter skall
regleras. Det är självfallet viktigt att terminologin i den lag som nu
föreslås överensstämmer med personuppgiftslagens och att begreppen
ges samma innebörd. För tydlighetens skull bör detta framgå av lagstift-
ningen.
Allvarlig brottslig verksamhet definieras i den nuvarande lagen som
verksamhet som innefattar brott för vilket är föreskrivet fängelse i två år
eller därutöver och som Tullverket enligt lag eller förordning har be-
fogenhet att ingripa mot. Regeringen finner att vad gäller allvarlig
brottslig verksamhet bör definitionen inte ändras. Detta då samma
definition finns i polisdatalagen och lagen om behandling av person-
uppgifter vid skattemyndigheternas medverkan i brottsutredningar. För
klarhetens skull kan här emellertid nämnas att det är tillräckligt att två års
fängelse finns föreskrivet i straffskalan beträffande det aktuella brottet
för att det skall anses som utgörande allvarlig brottslig verksamhet. Som
Tullverket framhåller, innebär definitionen av allvarlig brottslig
verksamhet att ringa narkotikasmuggling inte omfattas av vad som anses
utgöra allvarlig brottslig verksamhet enligt nuvarande definition. Inte
heller omfattas definitionen ringa varusmuggling eller brott mot privat-
införsellagen. Regeringen avser inte i nuläget att förslå någon förändring
i detta avseende.
I Tullverkets arbete förs ett spaningsregister för att underlätta till-
gången till uppgifter med anknytning till brott som förövats eller kan
antas ha förövats. Den spaningsverksamhet som Tullverket bedriver
hänger nära samman med polisens motsvarande verksamhet. Tullverket
har föreslagit att begreppen spaningsverksamhet och gränskontroll-
verksamhet definieras i lagen. Som tidigare nämnts i avsnitt 4.1, pågår
för närvarande en utredning som bl.a. har till uppgift att se över vad som
i framtiden skall gälla i fråga om spaningsregister för polisen. Enligt
regeringens mening bör resultatet av denna utredning avvaktas innan en
definition av spaningsverksamhet görs. Regeringen återkommer till
frågan om behandling av uppgifter i spaningsregistret i avsnitt 6.1. När
det gäller frågan om en definition av gränskontrollverksamheten i
brottsutredande syfte kan det finnas behov av att närmare ange vad som
omfattas. Regeringen anser emellertid att man även i detta fall bör
avvakta resultatet av ovan nämnda utredning innan en definition görs.
Prop. 2000/01:54
29
Prop. 2000/01:54
Regeringens förslag: Tullverket skall ha möjlighet att behandla
känsliga personuppgifter om det är oundgängligen nödvändigt för
syftet med behandlingen.
Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Tullverket har anfört att verket i sitt arbete be-
höver ha samma möjligheter som polisen att söka på känsliga person-
uppgifter. Detta då det i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet
uppstår ett flertal situationer där Tullverket med hjälp av knapphändiga
uppgifter måste försöka fastställa identiteten på en person vilken
misstänks for allvarlig brottslighet. Övriga remissinstanser tillstyrker
eller lämnar förslaget utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Personuppgiftslagen innehåller vissa
grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter. Personuppgifter
skall enligt nämnda lag behandlas på ett korrekt sätt och i enlighet med
god sed och uppgifter far samlas in endast for särskilda, uttryckligt
angivna och berättigade ändamål. Efter insamlingen får behandling av
uppgifterna inte ske på ett sätt som är oförenligt med de ursprungliga
ändamålen. Personuppgifterna far behandlas för andra ändamål endast
om dessa inte är oförenliga med de ursprungliga ändamålen för vilka de
samlades in. Det anses inte oförenligt med de ursprungliga ändamålet att
behandla uppgifterna for historiska, statistiska eller vetenskapliga
ändamål.
Personuppgiftslagen innehåller vidare en uppräkning av när behandling
av personuppgifter är tillåten. Det är bl.a. tillåtet att behandla person-
uppgifter efter den registrerades samtycke. I vissa fall får personuppgifter
även behandlas trots att samtycke från den registrerade saknas. En
förutsättning i samtliga fall är att behandlingen är nödvändig för
ändamålen.
Behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsutredande verk-
samhet är integritetskänslig i de flesta fall. Det förhållandet att person-
uppgifter förekommer i samband med brottsutredning kan i sig utgöra ett
stort intrång i den personliga integriteten. Behandlingen kommer där-
utöver ofta att omfatta särskilt känsliga uppgifter, t.ex. uppgifter om
brottsmisstanke. För att bibehålla förtroendet for en sådan behandling är
det viktigt att grundläggande krav ställs på behandlingen, som tillgodoser
högt ställda krav på integritetsskydd. Det saknas enligt regeringens
mening i de flesta fall anledning att ställa lägre krav på behandlingen än
vad som följer av personuppgiftslagens bestämmelser. Tvärtom är det för
vissa behandlingar motiverat att ställa särskilda krav på behandling som
sker i brottsbekämpande verksamhet. Det gäller då framförallt
behandlingen av personuppgifter i underrättelseverksamhet. Regeringen
återkommer till frågan om behandling av personuppgifter i
underrättelseverksamhet i avsnitt 6.2.
Personuppgiftslagen innehåller en bestämmelse om förbud mot
behandling av känsliga personuppgifter. Enligt 13 § personuppgiftslagen
är det förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etnisk
30
ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, eller
medlemskap i fackförening. Det är vidare förbjudet att behandla sådana
personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Det finns vissa undantag
från förbudet, t.ex. om samtycke har lämnats. Undantagen från förbudet
är inte tillämpliga på brottsutredande verksamhet.
I den nu gällande lagen om register i Tullverkets brottsbekämpande
verksamhet finns en bestämmelse om behandling av känsliga person-
uppgifter vilken i stort motsvarar den bestämmelse som finns i den nu
föreslagna lagen. Motsvarande bestämmelse finns även i polisdatalagen
och i lagen om behandling av personuppgifter i skattemyndigheternas
brottsutredande verksamhet. Bestämmelsen om behandling av känsliga
personuppgifter i den nu gällande lagen om register i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet innehåller emellertid ett förbud mot att använda
känsliga personuppgifter som sökbegrepp. I promemorian har föreslagits
att det ovan nämnda förbudet mot att använda känsliga personuppgifter
som sökbegrepp alltjämt skall gälla. Någon motsvarande begränsning
finns emellertid inte i polisdatalagen eller lagen om behandling av per-
sonuppgifter i skatteförvaltningens medverkan i brottsutredningar. I
Tullverkets brottsbekämpande verksamhet finns ett behov av att kunna
söka på känsliga personuppgifter vilket framgår av Tullverkets
remissyttrande. Detta då det i den brottsbekämpande verksamheten kan
uppstå ett flertal situationer där Tullverket med hjälp av knapphändiga
uppgifter har att försöka fastställa identiteten på en person som misstänks
för allvarlig brottslighet. För att så säkert som möjligt kunna fastställa
identiteten på den personen bör Tullverket ha möjlighet att använda alla
kända fakta som finns i ärendet. Regeringen föreslår därför att Tull-
verket, på samma sätt som gäller för polisen, skall ha möjlighet att söka
även på känsliga personuppgifter. Promemorians förslag i tredje stycket
till 4 § skall därför utgå.
Prop. 2000/01:54
Regeringens förslag: Personuppgiftslagens bestämmelser om anmäl-
ningsskyldighet skall gälla även för Tullverket.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna har antingen tillstyrkt förslaget eller lämnat det
utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Personuppgiftslagen innehåller i 36 §
en bestämmelse angående anmälan till tillsynsmyndigheten om behand-
ling av personuppgifter. Som nämnts ovan är Datainspektionen till-
synsmyndighet. Innan en behandling genomförs skall den person-
uppgiftsansvarige göra en skriftlig anmälan till tillsynsmyndigheten. Från
anmälningsskyldigheten finns vissa undantag. Anmälan behöver bl.a.
inte ske om den personuppgiftsansvarige har utsett ett person-
uppgiftsombud. Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får vidare meddela föreskrifter om undantag från
anmälningsskyldigheten för sådana typer av behandlingar som sannolikt
31
inte kommer att leda till intrång i den personliga integriteten. Enligt 3 §
personuppgiftsförordningen gäller emellertid anmälningsskyldigheten
inte för bl.a. behandling av personuppgifter som regleras genom särskilda
föreskrifter i lag eller förordning.
Enligt bestämmelserna i personuppgiftslagen har ett personuppgifts-
ombud till uppgift att självständigt se till att den personuppgiftsansvarige
behandlar personuppgifter på ett korrekt och lagligt sätt. Person-
uppgiftsombudet skall därför kontrollera att den personuppgiftsansvarige
följer bestämmelserna i personuppgiftslagen och anknytande lagstiftning.
Upptäcker personuppgiftsombudet brister i behandlingen bör ombudet i
första hand påpeka detta för den personuppgiftsansvarige. Vidtar denne
inte rättelse, skall personuppgiftsombudet anmäla bristerna till
tillsynsmyndigheten. Personuppgiftsombudet skall vidare föra en
förteckning över de behandlingar som utförs av den personuppgifts-
ansvarige och som annars skulle ha omfattats av anmälningsskyldighet.
Något krav på att personuppgiftsombud skall utses har inte införts för
polisen eller skattemyndigheterna. Det kan heller inte anses motiverat att
införa någon sådan skyldighet för Tullverket. Vad som nu sagts innebär
emellertid inte att Tullverket är förhindrad att utse ett person-
uppgiftsombud, om myndigheten skulle anse att detta behövs. För det fall
att ett personuppgiftsombud utses gäller personuppgiftslagens bestäm-
melser angående personuppgiftsombud.
Sammanfattningsvis föreslår således regeringen att personuppgifts-
lagens bestämmelser om anmälningsskyldighet skall gälla även för
Tullverket. Av det ovan sagda framgår att det från anmälningsskyldig-
heten finns ett flertal undantag.
Prop. 2000/01:54
Regeringens förslag: Några särskilda bestämmelser om information
till den registrerade behövs inte. Personuppgiftslagens regler skall
gälla.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna har antingen tillstyrkt förslaget i denna del eller
lämnat förslaget utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: I personuppgiftslagen finns bestäm-
melser om att den personuppgiftsansvarige på eget initiativ skall infor-
mera den registrerade om att dennes personuppgifter är föremål för
behandling. Information skall lämnas dels när uppgifter om en person
samlas in från denne själv, dels när uppgifterna har samlats in från annan
källa. I det senare fallet behöver ingen information lämnas, om det finns
bestämmelser om registrerandet eller utlämnandet av personuppgifterna i
en lag eller någon annan författning eller om det skulle vara omöjligt
eller förenat med oproportionerligt stor arbetsinsats att lämna informa-
tionen. Information skall också lämnas en gång per kalenderår till var
och en som ansöker om det. Rätten att fä information skall inte gälla i
den utsträckning det finns särskilda regler om att uppgifterna inte får
lämnas ut. Bestämmelser om tystnadsplikt och sekretess har således
32
företräde framför rätten för den registrerade att få information om
behandling. Regeringen föreslår att dessa bestämmelser i person-
uppgiftslagen skall gälla för Tullverkets behandling av personuppgifter i
den brottsbekämpande verksamheten.
Syftet med bestämmelserna är att göra det möjligt för den registrerade
att bevaka sina rättigheter. Bestämmelserna är därför av stor betydelse
för skyddet av den enskildes integritet. Den brottsbekämpande verk-
samheten ger emellertid litet utrymme för att lämna ut information till
den registrerade om att uppgifter samlats om denne från annan källa.
Sådana uppgifter omfattas oftast av sekretess.
Tullverket bör enligt förslaget emellertid vara skyldigt att, i den mån
sekretessbestämmelserna tillåter det, en gång per kalenderår gratis lämna
ut information till var och en som ansöker om det huruvida person-
uppgifter som rör denne behandlats eller inte. Det bör ankomma på
Tullverket att pröva om informationen kan lämnas ut.
Prop. 2000/01:54
Regeringens förslag: Personuppgiftslagens bestämmelser om rättelse,
skadestånd och straff skall gälla för Tullverket vid behandling av
personuppgifter.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna, med undantag för Rikspolisstyrelsen, har antingen
tillstyrkt förslaget i denna del eller lämnat det utan erinran. Riks-
polisstyrelsen ifrågasätter om det är tillrådligt att göra personuppgifts-
lagens bestämmelser tillämpliga i detta avseende, då bestämmelsen i viss
del av polisens verksamhet visat sig vara svår att tillämpa då det inte
alltid är möjligt att säkerställa att de personuppgifter som behandlas
automatiserat är korrekta.
Skälen för regeringens förslag: Den personuppgiftsansvarige är
enligt 28 § personuppgiftslagen skyldig att på begäran av den
registrerade rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som inte
har behandlats i enlighet med personuppgiftslagen eller föreskrifter som
har meddelats med stöd av lagen. Sker rättelse skall tredje man, som
uppgiften lämnats ut till, underrättas om den registrerade begär det eller
om mera betydande skada eller olägenhet för den registrerade skulle
kunna undvikas genom en underrättelse. Någon sådan underrättelse
behöver emellertid inte lämnas, om detta visar sig vara omöjligt eller
innebära en oproportionerligt stor arbetsinsats.
Personuppgiftslagens regler om rättelse, blockering och utplåning av
felaktiga uppgifter samt reglerna om underrättelse därom till tredje man
bör gälla även i fråga om behandling av personuppgifter i Tullverkets
brottsbekämpande verksamhet.
Av personuppgiftslagen följer vidare att den personuppgiftsansvarige
skall ersätta den registrerade för den skada och den kränkning av den
personliga integriteten, som en behandling av personuppgifter i strid med
lagen har orsakat. Ersättningsskyldighet föreligger, om den registrerade
kan visa att det från den personuppgiftsansvariges sida har förekommit
33
en olaglig behandling av den registrerades personuppgifter och denna
behandling har skadat eller kränkt honom eller henne. Regeringen före-
slår att dessa ur rättssäkerhetssynpunkt viktiga bestämmelser om
skadestånd skall gälla även för behandling av personuppgifter i Tull-
verkets brottsbekämpande verksamhet. De svårigheter att säkerställa att
personuppgifterna är korrekta som Rikspolisstyrelsen nämner utgör
enligt regeringens mening inte skäl att frånta enskilda detta skydd,
snarare tvärtom. Regeringen instämmer i promemorians förslag att
pcrsonuppgiftslagens bestämmelser om rättelse och skadestånd skall
gälla även vid Tullverkets behandling av personuppgifter.
Personuppgiftslagen innehåller också en straffbestämmelse. Enligt
49 § kan den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar osann uppgift i
information till registrerade, i anmälan till tillsynsmyndigheten eller när
tillsynsmyndigheten begär information, behandlar känsliga uppgifter
eller uppgifter om brott i strid med lagen, för över personuppgifter till
tredje land i strid med personuppgiftslagens bestämmelser eller bryter
mot skyldigheten att anmäla behandling av personuppgifter, dömas till
böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är grovt, till
fängelse i högst två år. I ringa fall döms inte till ansvar. Regeringen
föreslår att behandlingen av personuppgifter i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet även skall omfattas av personuppgiftslagens
straffbestämmelse.
Prop. 2000/01:54
Regeringens förslag: Personuppgiftslagens bestämmelser om säker-
het vid behandlingen och tillsynsmyndighetens befogenheter skall
gälla även vid behandling av personuppgifter i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna har antingen tillstyrkt förslaget eller lämnat det
utan erinran.
Skälen till förslaget: I personuppgiftslagen finns bestämmelser om
säkerhet vid behandling av personuppgifter. Av dessa regler följer bl.a.
att den personuppgiftsansvarige är skyldig att vidta tekniska och
organisatoriska åtgärder för att skydda personuppgifterna. Dessa åtgärder
skall åstadkomma cn säkerhetsnivå som är lämplig med beaktande av de
tekniska möjligheter som finns, vad det skulle kosta att genomföra
åtgärderna, de särskilda risker som finns med behandlingen av person-
uppgifterna och hur pass känsliga de behandlade personuppgifterna är.
Tillsynsmyndigheten får i enskilda fall meddela de närmare före-
skrifter om säkerhetsåtgärder som den personuppgiftsansvarige skall
vidta. Föreskrifterna får förenas med vite.
Tillsynsmyndigheten skall enligt personuppgiftslagen utöva tillsyn
över tillämpningen av personuppgiftslagcn. Myndigheten skall ha rätt att
på begäran få tillgång till dels personuppgifter som behandlas, dels
upplysningar och dokumentation rörande behandlingen och säkerheten
34
vid denna samt tillträde till lokaler som har anknytning till behandlingen.
Om tillsynsmyndigheten inte kan fa ett tillräckligt underlag för att
konstatera att behandlingen av personuppgifter är laglig, skall myndig-
heten kunna vid vite förbjuda den personuppgiftsansvarige att behandla
uppgifterna på annat sätt än att lagra dem.
Regeringen föreslår att personuppgiftslagens bestämmelser om säker-
het vid behandlingen av personuppgifter och tillsynsmyndighetens be-
fogenheter skall vara tillämpliga också på den behandling av uppgifter
som sker hos Tullverket.
Prop. 2000/01:54
Regeringens förslag: Om en förundersökning som gäller ett brott
vilket Tullverket enligt lag eller förordning har befogenhet att ingripa
mot har lagts ned ,på grund av bristande bevisning, far uppgifter om
brottsmisstanken behandlas för annat ändamål än arkivering endast
om den misstänkte fortfarande är skäligen misstänkt för brottet och
uppgifterna behövs för att förundersökningen skall kunna tas upp på
nytt.
Om åtal mot en person har lagts ned eller om denne genom
lagakraftvunnen dom har frikänts får uppgifter om brottsmisstanken
behandlas endast om förundersökningen tas upp på nytt eller för
prövning av särskilt rättsmedel enligt 58 kap, rättegångsbalken.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Industriförbundet avstyrker förslaget i denna del
och anför att någon motsvarande bestämmelse inte finns för polisen samt
att behovet, till den del det är befogat, kan tillgodoses genom nuvarande
bestämmelser. Vidare i ffågasätts förslaget utifrån rättssäkerhets-
synpunkt. Övriga remissinstanser har antingen tillstyrkt förslaget eller
lämnat det utan erinran.
Skälen till regeringens förslag: Av personuppgiftslagen framgår att
en uppgift inte far bevaras under längre tid än vad som är nödvändigt
med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Detta innebär att uppgifter
som behandlas under en förundersökning normalt skall arkiveras när
förundersökningen läggs ned. Kvarstående misstankar far inte föras över
till misstankeregistret. I förarbetena till polisdatalagen (prop. 1997/98:97
s. 103) konstaterades att polisen i vissa fall kan ha ett berättigat intresse
av att fortsätta att behandla uppgifter om den misstänkte. En bestäm-
melse motsvarande den som här föreslagits i promemorian finns i polis-
datalagen och i lagen och behandling av personuppgifter vid skatte-
myndighetens medverkan i brottsutredningar. Även för Tullverket finns
ett behov av att kunna behandla denna typ av personuppgifter. Miss-
tanken kan i vissa fall kvarstå även om förundersökningen har lagts ner,
framför allt om beslutet att lägga ned förundersökningen föranletts av att
bevisningen varit bristfällig. För det fall att dessa uppgifter sammanförs
med ny information kan det leda till att förundersökningen tas upp på
nytt. Uppgifterna i fråga har likheter med uppgifter av under-
rättelsekaraktär, eftersom det rör en person mot vilken förundersökning
35
inte pågår. Bestämmelserna om underrättelseregister är emellertid inte
direkt tillämpliga, eftersom personen i fråga är misstänkt för ett konkret
brott. Regeringen föreslår därför att lagen skall innehålla bestämmelser
om att kvarstående misstankar får behandlas. I likhet med vad som gäller
enligt polisdatalagcn och lagen om behandling av personuppgifter i
skattemyndigheternas brottsutredande verksamhet bör bestämmelserna
inte knytas till registerbegreppet.
Behandling av kvarstående misstankar bör tillåtas endast under förut-
sättning att förundersökningen har lagts ned på grund av bristande
bevisning och att en person, enligt förundersökningsledarens bedömning,
fortfarande är misstänkt för brott. Detta skulle stå i överensstämmelse
med vad som gäller i motsvarande bestämmelser för polisens och
skattemyndigheternas verksamheter.
Har förundersökningen i stället lagts ned på den grunden att den
misstänkte är oskyldig eller att gärningen inte utgör brott finns normalt
inte anledning att ha kvar någon anteckning om att personen alltjämt
anses misstänkt. Det kan dock förekomma situationer då sådana upp-
gifter bör få behandlas. Det kan i undantagsfall bli aktuellt att inleda en
ny förundersökning eller ta upp målet på nytt, t.cx. i samband med
resning. Regeringen föreslår att en bestämmelse tas in i lagen som tillåter
behandling av personuppgifter även i detta fall.
Prop. 2000/01:54
Regeringens förslag: De bestämmelser som finns i nuvarande lag-
stiftning gällande spaningsregister förs i stort oförändrade över till den
nya lagen.
Promemorians förslag överensstämmer i stort med regeringens.
Remissinstanserna: Datainspektionen ställer sig frågande till hur
spaningsregister, forundersökningsregister och misstankeregistret för-
håller sig till varandra. Tullverket anför att bestämmelsen i 12 §, som
anger vilka uppgifter ett spaningsregister får innehålla, bör finnas i
förordningen i stället för i lagen. Övriga instanser har antingen tillstyrkt
förslaget eller lämnat det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Spaningsverksamheten är operativ
och målinriktad. Spaningen sker bl.a. med stöd av information från
underrättelseverksamheten och består i spaning och övervakning av
personer och transporter. I de fall en konkret brottsmisstanke uppstår
används varusmugglingslagens bestämmelser om straffprocessuella
tvångsmedel såsom husrannsakan, beslag och kroppsvisitation.
I Tullverkets operativa brottsbekämpande verksamhet förs ett centralt
register till stöd för spanings- och kontrollverksamheten. Ändamålet med
detta spaningsregister är att det skall användas för att underlätta till-
gången till uppgifter med anknytning till brott som begåtts eller kan antas
ha begåtts. Bara uppgifter angående brott som Tullverket har befogenhet
36
att ingripa mot får föras in i registret. Uppgifter som kan hänföras till
enskild får föras in i spaningsregistret om den som avses med uppgiften
kan misstänkas för att ha begått sådant brott. Registrering får emellertid
endast ske om den är av särskild betydelse för brottsbekämpningen.
Uppgifter om transportmedel eller varor som kan antas ha samband med
brott eller hjälpmedel som kan antas ha samband med brott, får registre-
ras i spaningsregistret oavsett att uppgifterna hänförs till en enskild
person, vilken det inte finns någon misstanke mot. Regeringen föreslår
att de bestämmelser som i dag reglerar spaningsregistret, med vissa
redaktionella ändringar, skall föras över till den nya lagen. Bestämmelsen
i nuvarande 17 §, som anger att uppgifter från polismyndighet eller
polisregister får hämtas med automatisk databehandling till spanings-
registret, skall utgå, då den hänger samman med den numera upphävda
datalagen.
När det är fråga om ur integritetssynpunkt känsliga uppgifter, bör det
av lagen framgå vilka uppgifter som far registreras i ett spaningsregister.
Detta är även i överensstämmelse med vad som gäller beträffande
underrättelseregister i polisdatalagen (se prop. 1997/98:97 s. 128) och
lagen om behandling av personuppgifter vid skattemyndigheternas med-
verkan i brottsutredningar (se prop. 1998/99:34 s. 53) i vilka lag-
stiftningar motsvarande bestämmelser finns intagna. Regeringen finner
inte att den omständigheten att det här är fråga om spaningsregister kan
medföra någon annan bedömning.
Som nämnts i avsnitt 1.4 pågår för närvarande en utredning med
uppgift att se över genomförandet av polisregisterlagstiftningen. I upp-
draget ingår även att se över polisens allmänna spaningsregister (ASP)
och bl.a. föreslå hur detta skall regleras efter den 30 september 2001, då
de övergångsbestämmelser som i nuläget reglerar registret upphör att
gälla. Tullverket har framfört önskemål om att utvidga spaningsregistrets
omfattning. Regeringen finner emellertid att en sådan utvidgning bör
föregås av en närmare utredning samt att resultatet av översynen av
polisregisterlagstiftningen bör avvaktas, då det som också framhålls av
Datainspektionen i dess remissyttrande, är viktigt att Tullverket inte
tillåts att behandla personuppgifter automatiserat i vidare utsträckning än
vad som gäller för polisen. Regeringen instämmer även i Datainspek-
tionens uppfattning att det finns ett behov av att se över hur de olika
register som förs i Tullverkets arbete förhåller sig till varandra. Detta
arbete bör emellertid göras samtidigt med att reglerna för Tullverkets
spaningsregister ses över.
6.2.1 Allmänt angående underrättelseregister och
analysregister
I sitt arbete får Tullverket enligt nu gällande lag använda sig dels av ett
för verket gemensamt underrättelseregister, dels av mer begränsade
analysregister. Underrättelseregistret skall användas för att få underlag
för särskilda undersökningar avseende allvarlig brottslig verksamhet
samt för att underlätta tillgången till allmänna uppgifter med anknytning
Prop. 2000/01:54
37
till underrättelseverksamhet. I underrättelseregistret får uppgifter föras in
som kan hänföras till en enskild person endast om uppgifterna ger
anledning att anta att allvarlig brottslig verksamhet utövats eller kan
komma att utövas, och den som avses med uppgifterna skäligen kan
misstänkas för att ha utövat eller komma att utöva den allvarliga
brottsligheten. Med allvarlig brottslig verksamhet förstås verksamhet,
som innefattar brott för vilket är föreskrivet fängelse i två år eller däröver
och som Tullverket enligt lag eller förordning har befogenhet att ingripa
mot. Vidare får uppgifter om transportmedel eller varor, som kan antas
ha samband med allvarlig brottslig verksamhet eller om hjälpmedel som
kan antas ha använts i samband med sådan verksamhet, registreras även
om uppgifterna kan hänföras till en enskild person, som det inte finns
någon misstanke mot. Uppgifterna skall därvid förses med upplysning
om att det inte finns någon misstanke mot denne.
Enligt den nu gällande lagen får Tullverket även använda sig av
analysregister i samband med en särskild undersökning avseende all-
varlig brottslig verksamhet. Ett sådant register får användas för att få
underlag för beslut om förundersökning eller om särskilda åtgärder för
att förebygga, förhindra eller upptäcka brott. Analysregister får upprättas
inom Tullverkets huvudkontor eller inom en tullregion, när en särskild
undersökning har inletts och det finns anledning att anta att allvarlig
brottslig verksamhet har utövats eller kan komma att utövas. I ett
analysregister får föras in uppgifter, som kan hänföras till en enskild
person endast om uppgifterna har anknytning till den särskilda under-
sökningen. Uppgifterna om en enskild person, som det inte finns någon
misstanke mot, skall förses med upplysning om detta förhållande.
Underrättelseregistret är gemensamt för Tullverket. Analysregister
upprättas för ett särskilt ärende och endast de tjänstemän som arbetat
med ärendet har tillgång till de uppgifter som registrerats i analys-
registret.
Prop. 2000/01:54
Regeringens förslag: De bestämmelser som finns i den nu gällande
lagen angående underrättelseregister förs i stort oförändrade över till
den nya lagen.
Promemorians förslag: överensstämmer i stort med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Länsrätten i Stockholms län anför att det i
promemorians förslag förekommer begreppen underrättelse- och analys-
verksamhet samt att endast underrättelseverksamhet har definierats i
lagtexten, varvid ordet analys ingick i den definitionen. Tullverket anser
att bestämmelsen som anger för vilket ändamål underrättelseregister får
inrättas i första hand ändras så att det anges att underrättelseregistret får
föras för verkets brottsbekämpande verksamhet, och i andra hand att det
anges att sådant register får inrättas för Tullverkets brottsbekämpande
underrättelse- och gränskontrollverksamhet. Anledningen till detta är att
Tullverket menar att underrättelscregistret bör sörja för att bearbetad
38
information på ett säkert och rationellt sätt är tillgänglig både for den
delen av personalen som arbetar med analys samt även berörd gräns-
kontrollpersonal. I likhet med vad som anfördes gällande spanings-
registret, menar Tullverket att bestämmelsen om vad registret far inne-
hålla skall finnas i förordningen och inte, som i promemorians förslag, i
lagtexten. Övriga remissinstanser har antingen tillstyrkt förslaget eller
lämnat det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Enligt de nu gällande reglerna far
Tullverket, som nämnts ovan i avsnitt 6.2.1, inrätta ett underrättelse-
register som ett gemensamt register for Tullverkets underrättelse-
verksamhet. Underrättelseregistret skall användas för att ge underlag for
särskilda undersökningar avseende allvarlig brottslig verksamhet och för
att underlätta tillgången till allmänna uppgifter med anknytning till
underrättelseverksamhet. Regeringen finner, i likhet med vad Länsrätten
i Stockholm föreslagit, att ordet analysverksamhet bör utgå ur det
ändamål för vilket underrättelseregister får inrättas. Detta då begreppet
analysverksamhet omfattas av underrättelseverksamhet och därför inte
behöver anges särskilt.
Tullverket har anfört att både verkets underrättelse- och spanings-
verksamhet bör få tillgång till underrättelseregistret. Den omständigheten
att underrättelseregistret skall inrättas för verkets underrättelse-
verksamhet hindrar inte att även personal som arbetar med
spaningsverksamhet i brottsbekämpande syfte får tillgång till under-
rättelseregistret.
I promemorian föreslås att underrättelseregistret får innehålla uppgifter
som kan hänföras till en enskild person endast om uppgifterna ger
anledning att anta att allvarlig brottslig verksamhet har utövats eller kan
komma att utövas och den som avses med uppgifterna skäligen kan
misstänkas för att ha medverkat i eller kunna komma att medverka i den
allvarliga brottsliga verksamheten. Promemorians förslag innebär en
utvidgning i förhållande till vad som gäller för polisen i och med att det
räcker att personen medverkat i den allvarliga brottsliga verksamheten.
Enligt regeringens mening saknas tillräckliga skäl att utvidga denna
möjlighet att föra in uppgifter i underrättelseregistret. I likhet med vad
som gäller enligt polisdatalagen skall i stället krävas att en person skall
vara skäligen misstänkt för att ha utövat eller komma att utöva allvarlig
brottslig verksamhet för att personuppgifter angående denna skall få
föras in i underrättelseregistret.
Enligt promemorians förslag skall bestämmelsen angående vilka upp-
gifter som får registreras i underrättelseregistrets innehåll finnas i lagen.
Tullverket framhåller, av samma skäl som gällande spaningsregistret, att
regeln i stället bör finnas i förordningen. Regeringen finner, med anled-
ning av de grunder som redovisats ovan gällande spaningsregistret, att
bestämmelsen skall finnas i lagen.
Prop. 2000/01:54
39
6.2.3
Regeringens förslag: Bestämmelserna om analysregister utgår. I
stället införs bestämmelser vilka medger att Tullverket i under-
rättelseverksamheten får behandla personuppgifter helt eller delvis
automatiserat i särskilda undersökningar. Med underrättelseverksam-
het avses verksamhet, som består i att samla, bearbeta och analysera
information för att klarlägga om brottslig verksamhet har utövats eller
kan komma att utövas och som inte utgör förundersökning enligt
23 kap, rättegångsbalken.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna Rikspolisstyrelsen anför att bestämmelsen bör
förtydligas så att det - i likhet med 14 § polisdatalagen - framgår att
personuppgifter även får behandlas i underrättclscregister som förs enligt
bestämmelserna om underrättelseregister i lagförslaget. Datainspektionen
påpekar att det i en särskild undersökning i underrättelseverksamhet kan
bli fråga om att behandla uppgifter om personer som det inte föreligger
någon misstanke mot, t.ex. anhöriga eller arbetskamrater. Regeringen har
i prop. 1997/98:97 s. 125 uttalat att detta ofrånkomligen innebär ett stort
intrång i den personliga integriteten och att det därför är viktigt att
tillgången till uppgifterna begränsas till en särskild personkrets.
Datainspektionen utgår från att motsvarande begränsning införs på
tullområdet. Övriga remissinstanser har antingen tillstyrkt förslaget eller
lämnat det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Underrättelseverksamheten syftar
bl.a. till att ta fram underlag som anger vilken inriktning i stort som en
verksamhet skall ha, t.ex. spaning gällande narkotika, eller till att initiera
konkreta brottsutredningar. Målet är att klargöra om brottslig verksamhet
har förekommit, pågår eller kan förutses. Undersökningar som syftar till
att klargöra om brott begåtts kan också förekomma inom ramen för en
förundersökning. En förundersökning skall enligt 23 kap. rättegångs-
balken inledas om det finns anledning att anta att ett konkret brott har
begåtts. I övriga fall, då det endast finns anledning att anta att brottslig
verksamhet förövats eller kommer att förövas, får undersökningen göras
inom ramen för underrättelseverksamheten.
På samma sätt som föreskrivs för polisen och för skattemyndigheterna
bör Tullverket ha möjligheter att i underrättelseverksamhet som avser
allvarligt brottslig verksamhet, behandla personuppgifter helt eller delvis
automatiserat. Tullverket har i dag denna möjlighet genom bestäm-
melserna om underrättelseregister och analysregister.
Som Datainspektionen påpekat kan det i underrättelseverksamhet bli
fråga om att behandla uppgifter om personer som det inte föreligger
någon misstanke emot. Detta innebär, på samma sätt som framhållits i
prop. 1997/89:97 s. 125, ofrånkomligen ett stort intrång i den personliga
integriteten och även i detta fall är det viktigt att tillgången till
uppgifterna begränsas till en särskild personkrets.
När de gäller de analysregister som förs motsvarar regleringen i prin-
cip vad som gäller för särskilda undersökningar enligt bl.a. polis-
40
datalagen. Analysregister utgör heller inte register i egentlig mening.
Regeringen föreslår därför att bestämmelserna om analysregister ersätts
av bestämmelser om behandling av personuppgifter i särskilda undersök-
ningar i underrättelseverksamheten. Meningen är att Tullverket genom de
nya bestämmelserna skall ha samma möjligheter att behandla person-
uppgifter i särskilda undersökningar, som verket har i dag.
Rikspolisstyrelsen har framhållit att bestämmelserna om användning
av personuppgifter i underrättelseverksamhet bör förtydligas så att det
klart framgår att personuppgifter som förekommer i underrättelse-
verksamhet också får behandlas i underrättelseregister. Motsvarande
hänvisning finns i polisdatalagen och lagen om behandling av person-
uppgifter vid skattemyndigheternas medverkan i brottsutredningar.
Regeringen instämmer i detta påpekande och föreslår att 18 § skall förses
med ett stycke som anger att personuppgifter även far behandlas i
underrättelseregister.
De allmänna bestämmelserna i den nu föreslagna lagen begränsar inte
Tullverkets möjligheter att med hjälp av allmän databehandling behandla
uppgifter i underrättelseverksamhet så länge de grundläggande kraven på
behandlingen är uppfyllda. På samma sätt som gäller för polisen och
skattemyndigheterna, bör Tullverket inte fa företa helt eller delvis
automatiserade behandlingar av personuppgifter i underrättelseverksam-
het i andra fall än då behandlingen sker i särskilda undersökningar, som
avser viss allvarlig brottslighet, eller i underrättelseregistret vars innehåll
skall kunna utgöra framtida underlag för särskilda undersökningar.
Prop. 2000/01:54
Hanteringen av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande
verksamhet omfattas av flera olika sekretessbestämmelser. Till skydd för
åklagarmyndighetens, polismyndighetens, skattemyndighetens, Tull-
verkets och Kustbevakningens brottsbekämpande verksamhet gäller en-
ligt 5 kap. 1 § sekretesslagen sekretess för uppgifter dels under
förundersökning i brottmål, dels i verksamheten med att förebygga, upp-
daga, utreda eller beivra brott. Nämnda sekretess gäller endast om det
kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas
eller den framtida verksamheten skadas om uppgifterna röjs.
Den enskilde har i de flesta sammanhang rätt att med stöd av 14 kap.
4 § sekretesslagen ta del av uppgifter om sig själv. Denna rätt inskränks
emellertid av sekretessbestämmelser. Sekretess gäller till exempel för
personuppgifter i de register vilka Tullverket för inom den brotts-
bekämpande verksamheten. Enligt 7 kap. 17 § sekretesslagen gäller
absolut sekretess för dessa register. Denna absoluta sekretess gäller
endast för personuppgifter (jfr RÅ 1982 2:68 II och RÅ 1982 Ab 342).
Uppgifter om varor, transporter, foretag, brottstrender, m.m. kan således
enbart omfattas av sekretess i den mån det kan ske med stöd av 5 kap. 1 §
sekretesslagen. Enligt 5 kap. 1 §, andra stycket, sekretesslagen gäller
41
sekretess med ett omvänt skaderekvisit för uppgift som hänför sig till
polisens eller skattemyndigheternas underrättelseverksamhet.
Bestämmelserna ovan är utformade för att utgöra ett skydd för det
allmännas brottsförebyggande och brottsbeivrande verksamhet. Även den
enskilde kan behöva skyddas från att uppgifter om honom lämnas ut.
Dessa bestämmelser finns i 7 och 9 kap. sekretesslagen. Sekretesslagens
7 kap. reglerar sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds
personliga förhållanden, medan 9 kap. samma lag avser att skydda en-
skilds förhållanden av såväl personlig som ekonomisk natur. Enligt den
lydelse som 9 kap. 17 § sekretesslagen fick efter cn lagändring vilken
trädde i kraft den 1 april 1999 gäller sekretessen till skydd för den
enskilde för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om
uppgiften röjs. Före lagändringen innehöll bestämmelsen ett rakt
skaderekvisit, dvs. att sekretess gällde om det kunde antas att den
enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om
uppgiften röjs. Sekretessen i 9 kap. 17 § gäller bl.a. för förundersökning i
brottmål, angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant
mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott. Sekretessen gäller
även för Tullverkets verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga,
utreda eller beivra brott. Enligt 9 kap. 18 § sekretesslagen gäller dock
inte sekretessen enligt 17 § för vissa beslut, bl.a. åklagares beslut att
väcka åtal eller beslut i vissa ärenden, t.ex. i fråga om strafföreläggande
och föreläggande av ordningsbot. Sekretess som gäller enligt 17 § upphör
i de flesta fall när uppgift lämnas till domstol med anledning av åtal.
Utöver vad som ovan redovisats finns i 7 kap. 16 § sekretesslagen cn
bestämmelse som gäller i fråga om samtliga myndigheters verksamheter.
I lagrummet anges att sekretess gäller för personuppgift, om det kan
antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid
med personuppgiftslagen.
Absolut sekretess gällde tidigare för allmänt kriminalrcgister samt
register som förs enligt lagen (1965:94) om polisregister m.m. för uppgift
som har tillförts registret. Efter en ändring i april 1999 av 7 kap. 17 §
sekretesslagen, gäller absolut sekretess endast polisens belast-
ningsregister. Sekretessen vad gäller dessa register har således lättats upp
och de uppgifter som finns i registren, med undantag från
belastningsregistret, omfattas i stället av bestämmelserna i 5 kap. 1 § och
9 kap. 17 § sekretesslagen.
Av propositionen 1997/98:97 (s. 64 ff) framgår att motiveringen till
denna ändring var att regeringen ansåg det viktigt att offentlig-
hetsprincipen i detta sammanhang inte inskränks mer än vad som kan
anses nödvändigt med hänsyn t.ex. till enskildas personliga och ekono-
miska förhållanden, och till att brott skall förebyggas och beivras.
Regeringen ansåg att det bör finnas en rimlig möjlighet att kontrollera att
registrering inte bedrivs i strid mot regeringsformens bestämmelser, eller
Prop. 2000/01:54
42
andra bestämmelser vilka gäller för registren. Den enskilde har Prop. 2000/01:54
emellertid även ett intresse av att kunna kontrollera att uppgifter om den
egna personen inte registreras på ett otillbörligt sätt. Vidare menade
regeringen att den absoluta sekretessen även riskerade medföra att
förtroendet för polisens verksamhet skadades då det för allmänhetens
förtroende var viktigt att det fanns möjligheter att fa tillräcklig insyn i
och kontroll av de register som förs. Den absoluta sekretessen borde
därför i fortsättningen gälla endast undantagsvis, och då bara för
belastningsregistret. Regeringen fann således att det sammantaget inte
fanns tillräckligt tungt vägande skäl för att omgärda övriga uppgifter i
polisens register med absolut sekretess.
Anledningen till att absolut sekretess behölls för belastningsregistret
var bl.a. att den sekretess, som ändå måste gälla till skydd för den
enskilde, skulle medföra att uppgifter från belastningsregistret i princip
aldrig skulle kunna lämnas ut. Att avskaffa den absoluta sekretessen för
belastningsregister skulle därför närmast vara en illusion. Vidare skulle
ett upphävande av den absoluta sekretessen medföra att polisen vid en
begäran att få ut uppgifter från registret måste göra en prövning i vaije
enskilt fall. Förekommer inte den person som förfrågan gäller i registret
måste detta i regel framgå av avslagsbeslutet. Detta skulle då innebära att
t. ex. arbetsgivare och hyresvärdar kan få reda på om den tilltänkte
arbetstagaren eller hyresgästen förekommer i belastningsregistret. En
sådan möjlighet skulle inte vara tillfredsställande, då det bl.a. riskerar att
försvåra för den straffades återanpassning till samhället. Regeringen fann
vid en sammantagen bedömning att det för uppgifter i belastningsregister
även i fortsättningen skall råda absolut sekretess.
För uppgifter som behandlas vid skattemyndigheternas medverkan i
brottsutredningar gäller sekretess enligt 9 kap. 17 § sekretesslagen med
ett omvänt skaderekvisit.
Regeringens förslag: Den absoluta sekretessen för uppgifter i Tull-
verkets register i den brottsutredande verksamheten avskaffas. Upp-
gifterna skall i stället omfattas av sekretessen i 5 kap. 1 § och 9 kap.
17 § sekretesslagen.
För uppgifter som behandlas i Tullverkets brottsutredande verksam-
het skall sekretess till förmån för den enskilde gälla med ett omvänt
skaderekvisit. Sådan sekretess gäller även till förmån för den enskilde
vad gäller personuppgifter i Tullverkets register som förs med stöd av
denna lag eller som i övrigt behandlas där med stöd av denna lag.
För uppgifter som förekommer i underrättelseverksamhet skall
sekretess med ett omvänt skaderekvisit gälla även till skydd för
intresset av att förebygga eller beivra brott.
Promemorians förslag: Skiljer sig från regeringens förslag på så sätt
den i promemorian föreslagna övergångsbestämmelsen i punkten två
tagits bort. Vidare har, efter förslag från lagrådet, en punkt lagts till 9
kap. 17§ i vilket anges att omvänd sekretess gäller för personuppgifter i
43
register som förs av Tullverket enligt denna lag eller som annars
behandlas där med stöd av denna lag. Denna punkt har införts som punkt
10 i 9 kap. 17 § första stycket i regeringens förslag.
Remissinstanserna: Datainspektionen invänder att punkten 2 i den
föreslagna övergångsbestämmelsen till sekretesslagen, vilken anger att
den äldre bestämmelsen skall gälla för uppgifter som före ikraftträdandet
förts in i register som omfattas av bestämmelsen, riskerar att vålla
tillämpningsproblem. Vidare anförs att sekretessbestämmelsernas inne-
börd bör analyseras närmare. Frågan ställs om det t.ex. föreligger
sekretess för spaningsregistret till skydd för det allmänna. Övriga
remissinstanser har antingen tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan
erinran.
Skälen till regeringens förslag: Som framgår ovan gäller i dag olika
sekretess för uppgifter om brott och brottsmisstankar beroende på om de
finns i ett av Tullverkets register eller om de i övrigt förekommer i
verksamheten. Skriftliga uppgifter eller uppgifter som i övrigt hanteras
utan datorers hjälp far inte lämnas ut om det inte står klart att uppgiften
kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider skada
eller men. Personuppgifter i underrättelseregistret, analysregister eller
spaningsregistret däremot får inte lämnas till andra än särskilt upp-
räknade myndigheter och inte heller för andra ändamål än de upp-
räknade. Detta gäller oavsett om det skulle skada verksamheten eller
någon enskild
Frågan är om det är motiverat med en sådan uppdelning mellan upp-
gifter som förekommer i register och övriga personuppgifter som före-
kommer i verksamheten. Uppgifter som finns i datoriserade register kan
hämtas fram, sammanställas och länkas på ett mycket snabbare och
effektivare sätt än uppgifter som finns i den manuella hanteringen. Detta
gör visserligen att uppgifter i register blir känsligare med hänsyn både till
verksamheten och till skyddet för den enskilde, eftersom de är mer
lättillgängliga. Regeringen har emellertid i prop. 1997/98:97 (s. 66 f)
understrukit vikten av att offentlighetsprincipen inte inskränks mer än
vad som kan anses nödvändigt med hänsyn t.ex. till enskilds personliga
förhållanden och till att brott skall kunna förebyggas och beivras.
Regeringen uttalade även i sammanhanget att den absoluta sekretessen
skall behållas för uppgifter i belastningsregister och vad gäller övriga
register bör sekretess med ett omvänt skaderekvisit gälla. Genom denna
ändringen av sekretesslagen 9 kap. 17 § har sekretessen med hänsyn till
skyddet för de enskilda stärkts generellt. Detta gäller således även för de
personuppgifter som förekommer inom Tullverkets brottsbekämpande
verksamhet. Med anledning av vad som anförts ovan föreslås därför att 7
kap. 17 § i sekretesslagen ändras så att den absoluta sekretessen inte
längre skall gälla för de register som förs inom Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet. De personuppgifter som finns i registren
kommer i stället att skyddas av bestämmelserna i 5 kap. 1 § och 9 kap.
17 § sekretesslagen.
Som också påpekats av Datainspektionen, finner regeringen att den i
promemorian föreslagna övergångsbestämmelsen till ändringen i
sekretesslagen, andra punkten, riskerar att vålla tillämpningsproblem
varför denna tas bort i regeringens förslag till lagtext.
Prop. 2000/01:54
44
Uppgifter i spaningsverksamhet skyddas med avseende på det all-
männas intresse av att förebygga och beivra brott av sekretessen i 5 kap.
1 § andra stycket sekretesslagen. Bestämmelsen anger att uppgifter far
inte lämnas ut om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda
åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften
röjs. För underrättelseverksamhet föreslås emellertid i detta lagförslag att
ett starkare sekretesskydd skall gälla. Enligt regeringens förslag får dessa
uppgifter bara röjas om det står klart att uppgiften kan röjas utan att
syftet med beslutade eller förutsedda åtgärden motverkas eller att den
framtida verksamheten skadas. Regeringen finner att det är motiverat
med ett starkare sekretesskydd vad gäller underrättelseverksamhet.
På lagrådets förslag har en ny punkt lagts till 9 kap. 17 § första stycket
sekretesslagen. Enligt denna punkt skall sekretess gälla för uppgifter i
register som förs av Tullverket enligt denna lag eller som annars
behandlas där med stöd av samma lag, om det inte står klart att uppgiften
kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider skada
eller men. Bestämmelsen har införts som en ny punkt 10 i ovannnämnda
bestämmelse. Enligt lagrådets förslag skulle bestämmelsen föras in som
en nionde punkt; medan den bestämmelse som idag finns i den punkten
skulle blivit en tionde punkt. Anledningen till att regeringen valt att
placera bestämmelsen i en ny punkt är att man vill undvika de problem
med hänvisningar från andra lagar, som annars riskerar uppkomma.
Prop. 2000/01:54
Regeringens förslag: Särskilda bestämmelser om när uppgifter får
lämnas ut införs endast i fråga om utlämnande för framställning av
rättsstatistik och utlämnande av uppgifter till utlandet.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med
regeringens.
Remissinstanserna har antingen tillstyrkt förslaget eller lämnat det
utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: I fråga om att lämna ut uppgifter till
utländska myndigheter och mellanfolkliga organisationer finns särskilda
inskränkningar. Enligt 1 kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen får upp-
gifter för vilka sekretess gäller inte röjas för en utländsk myndighet eller
en mellanfolklig organisation annat än om utlämnandet sker i enlighet
med en särskild föreskrift därom i lag eller förordning eller om uppgiften
i motsvarande fall skulle få utlämnas till svensk myndighet och det enligt
den utlämnande myndighetens prövning står klart, att det är förenligt
med svenska myndigheters intressen att uppgiften lämnas till den
utländska myndigheten eller mellanfolkliga organisationen. Regeringen
finner att bestämmelsen om utlämnande av uppgift bör innehålla en
hänvisning till ovan nämnda bestämmelse i sekretesslagen.
I den lagstiftning som gäller i dag regleras förutsättningarna för att
lämna ut uppgifter ur registren. Tanken bakom bestämmelsen om utläm-
nande är att främst tillsynsmyndigheterna skall ha erforderlig tillgång till
uppgifter för sin tillsyn. Stadgandet om utlämnande av uppgifter ger inte
45
någon rätt for den enskilde att få ut uppgifter ur registren. I dag gällande
regler om utlämnande av personuppgifter skall ses mot bakgrund av att
Tullverkets register i brottsbekämpande verksamhet, som framgår av
avsnitt 7.1, omfattas av absolut sekretess. Regeringen föreslår att bestäm-
melsen, som en följd av att den absoluta sekretessen upphör, skall utgå
till den del den avser utlämnande till kontrollmyndighet.
En bestämmelse om utlämnande av uppgifter skulle i och för sig vara
klargörande när det gäller utlämnandet av uppgifter mellan myndigheter.
I de flesta fall är emellertid sekretesslagens bestämmelser tillräckliga för
att uppgifter skall kunna lämnas ut till de myndigheter som kan behöva
dem i sin verksamhet. Inte heller polisdatalagen eller lagen om behand-
ling av personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i brotts-
utredningar innehåller några särskilda regler för utlämnande av uppgifter
i dessa fall (se prop. 1998/99:34, s. 44). Något behov av att ta in en
bestämmelse om utlämnande av uppgifter mellan myndigheter bedöms
därför inte heller som nödvändig i lagen om behandling av person-
uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.
Sekretesslagens regler är emellertid inte tillräckliga för att tillgodose
utlämnande av uppgifter till rättsstatistiken. Bestämmelser om att upp-
gifter skall lämnas ut till den myndighet som har hand om rättsstatistiken
behövs därför. Regeringen föreslår att sådana regler införs. Vidare före-
slår regeringen att lagens bestämmelser skall medge att utlämnande sker
till myndigheter i andra länder eller till mellanstatliga organisationer i
enlighet med vad Sverige åtagit sig i en konvention eller annan inter-
nationell överenskommelse. Ett sådant utlämnande kan ske även om
sekretess skulle gälla för dessa uppgifter. På tullområdet finns i dag ett
omfattande internationellt utbyte av information i den brottsbekämpande
verksamheten. Den föreslagna regeln innebär att det finns ett bemyn-
digande för Tullverket att lämna ut uppgifter till berörda myndigheter i
andra länder. Se även prop. 1999/2000:122 med förslag till Lag om
Internationellt tullsamarbete, s. 36 ff.
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har anfört att rådet uppfattar vad som
sägs i promemorians kommentar till den föreslagna bestämmelsen, som
att BRÅ i framtiden kan hämta information angående brottsstatistik
direkt från Tullverket och inte bara, som sker i dagsläget, från polisen
och åklagarmyndigheten. Regeringen vill här anmärka att någon sådan
ändring inte var avsedd. Frågan om var officiell statistik får hämtas
regleras i förordningen (1995:1060) om vissa personregister för officiell
statistik. Av 3 punkten i bilagan till nämnda lag framgår att BRÅ skall
hämta uppgifter till brottstatistikregistret och till register för lagförda
personer från Rikspolisstyrelsens personregister, Riksåklagarens person-
register eller aviseringsregistret.
Prop. 2000/01:54
46
Prop. 2000/01:54
Regeringens förslag: De bestämmelser om gallring som i dag gäller
enligt 20, 21 och 23 §§ lagen om register i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet överfors till den nya lagen. Vidare infors en
bestämmelse om att personuppgifter i underrättelseverksamhet skall
gallras senast ett år efter det att beslutet om behandlingen av person-
uppgifter fattades. Regeln förses med undantaget att om det är av
särskild betydelse for att den särskilda undersökningen skall kunna
avslutas, far uppgifterna behandlas under längre tid. Vidare införs en
undantagsbestämmelse som anger att regeringen, eller den myndighet
som regeringen bestämmer, kan meddela föreskrifter om att uppgifter
far bevaras för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag för-
utom att bestämmelsen vilken anger att det ankommer på regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om att
uppgifter får bevaras för andra ändamål formulerats om. Tidigare hade
bestämmelsen karaktären av ett bemyndigande. Nu är regeln i stället
skriven som en undantagsbestämmelse. Ändringen har gjorts efter förslag
från lagrådet.
Remissinstanserna Tullverket vill att gallringstiden för uppgifter i
underrättelseregistret skall vara minst fem år, då verket anser det
nödvändigt att ha tillgång till den informationsbank som har byggts upp
under längre tid än tre år. Övriga remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Beträffande personuppgifter gäller
enligt personuppgiftslagen att dessa inte skall bevaras under längre tid än
vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.
Personuppgifter får emellertid bevaras för historiska, statistiska eller
vetenskapliga ändamål. Bestämmelserna i personuppgiftslagen hindrar
inte att en myndighet arkiverar och bevarar allmänna handlingar eller att
arkivmaterial tas om hand av en arkivmyndighet. Genom arkivlagen
(1990:782) är myndigheterna som huvudregel ålagda att bevara allmänna
handlingar.
I fråga om personuppgifter vilka Tullverket behandlar i förunder-
sökningar gäller att dessa bör gallras på samma sätt som uppgifter vilka
behandlas manuellt. Detta medför att arkivlagens regler blir tillämpliga i
dessa fall, varför några särskilda regler inte erfordras. Enligt arkivlagen
och arkivförordningen (1991:446) kan en myndighet inte själv avgöra
vad som skall gallras ur dess arkiv. Allmänna handlingar hos myndig-
heten får i detta fall endast gallras i enlighet med föreskrifter eller beslut
av Riksarkivet.
Beträffande gallring gäller enligt den nu gällande lagen om register i
Tullverket brottsbekämpande verksamhet, att uppgifter om en person i ett
register skall gallras när de inte längre behövs för registrets ändamål.
Uppgifterna skall senast gallras vid den tidpunkt, vilken anges i de
särskilda bestämmelserna vad gäller gallring i respektive register som
regleras i lagen. Enligt den nu gällande lagen gäller att uppgifter i
47
underrättelseregister skall gallras senast efter tre år. Tullverket har invänt
att man vill att denna tid förlängs till fem år. För polisens och
skattemyndighetens motsvarande register gäller en gallringstid på tre år.
Regeringen anser inte att tillräckliga skäl för att ändra gallringstiden för
Tullverkets underrättelseregister har framkommit vid denna översyn.
Regeringen föreslår därför att reglerna överförs i stort sett oförändrade
till den nya lagen. Regeringens förslag överensstämmer således med
promemorians i denna del.
Regeringen föreslår vidare att det skall införas en bestämmelse vilken
anger att personuppgifter i underrättelseverksamhet skall gallras senast
ett år efter det att beslutet om behandlingen av personuppgifter fattades.
Denna regel bör förses med det undantaget att om det är av särskild
betydelse för att den särskilda undersökningen skall kunna avslutas, får
uppgifterna behandlas under längre tid. Förslaget är i överensstämmelse
med vad som gäller gallring av personuppgifter i underrättelseverksam-
het hos polisen och skattemyndigheterna.
Tullverket behandlar i sin brottsbekämpande verksamhet uppgifter som
i många fall är integritetskänsliga. Det intresse som finns för att bevara
dessa uppgifter för t.ex. forskningsändamål står i konflikt med intresset
av att gallra uppgifterna med hänsyn till den personliga integriteten. I
vissa fall kan det finnas ett särskilt behov av att bevara uppgifter för
forskningsändamål vilket väger tyngre än intresset av att gallra upp-
gifterna för att bevaka integritetsintresset.
Efter bestämmelsen som anger huvudregeln vad gäller gallring finns i
det lagförslag som presenterades för lagrådet en bestämmelse som
bemyndigar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
att meddela föreskrifter om att uppgifter far bevars för historiska,
statistiska eller vetenskapliga ändamål. Lagrådet menar att denna be-
stämmelsen bör inte ha formen av en delegationsregel utan i stället
formuleras som en undantagsregel. Lagrådet har här föreslagit att
bestämmelsen skall få lydelsen ”Utan hinder av vad som föreskrivs I 22
§ får uppgifter bevaras för historiska, statistiska eller vetenskapliga
ändamål.” Regeringen finner emellertid att den av lagrådet föreslagna
formuleringen riskerar att leda till missförstånd, då den ger uppfattningen
att vem som helst kan bestämma att en uppgift kan bevaras för längre tid
t.ex. på grund av historiska ändamål. Regeringen har därför valt att
formulera om bestämmelsen som en undantagsregel i enlighet med
lagrådets förslag men lägga till en upplysning om att det är regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer som äger meddela
sådana föreskrifter.
Regeringens förslag: Tullverkets beslut om rättelse och information i
fråga om personuppgifter i verkets brottsbekämpande verksamhet får
överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut enligt lagen
får inte överklagas. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till
kammarrätten.
Prop. 2000/01:54
48
Promemorians förslag överensstämmer i stort med regeringens Prop. 2000/01:54
förslag. Skillnaden är att överklagandebestämmelsen i regeringens
förslag numera även omfattar beslut om information. Vidare har ett
fullföljdsförbud vad gäller övriga beslut som tagits enligt lagen lagts till.
Remissinstanserna: Rikspolisstyrelsen anför att det är olämpligt att
det beroende på vilket beslut som man önskar överklaga gäller olika
regler om överklagande. För att undvika sådana problem bör en
uttrycklig överklagandebestämmelse införas med avseende på beslut
enligt personuppgiftslagen. Övriga remissinstanser har antingen tillstyrkt
förslaget eller lämnat det utan erinran.
Skälen for regeringens förslag: Personuppgiftslagen innehåller en
fullföljdsbestämmelse som avser tillsynsmyndighetens beslut. I övrigt
innehåller inte personuppgiftslagen någon överklagandebestämmelse.
Detta medför att en överklagandebestämmelse bör tas med i denna
lagstiftning, då Tullverkets beslut angående rättelse av personuppgifter
bör kunna överklagas. Efter förslag från lagrådet har även beslut om
information lagts till som ett sådant beslut som skall kunna överklagas
enligt lagen. Nämnda beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd gäller vid överklagande till kammarrätten. Övriga
beslut som fattas enligt lagen är antingen av administrativ eller intern art
och kan därför enligt allmänna regler inte överklagas. Bestämmelsen har
därför försetts med ett fullföljdsförbud vad gäller andra beslut än beslut
om rättelse och beslut om information som tagits med stöd av denna lag.
Bestämmelsen har formulerats i enlighet med lagrådets förslag, se bilaga
5.
Frågan om ett eventuellt införande av en ny överklagandebestämmelse
i personuppgiftslagen ryms inte inom ramen för detta lagstiftningsärende.
Den föreslagna lagen utgör en modernisering av den nu gällande lagen
(1997:1058) om behandling av personuppgifter i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet. Denna utveckling av lagstiftningen på området
sker i enlighet med vad som gjorts i motsvarande lagstiftningar för
polisen i polisdatalagen (1998:622) och för skattemyndigheternas verk-
samhet i lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid
skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar. De nu föreslagna
ändringarna är menade att underlätta för Tullverket vad gäller behandling
av personuppgifter i verkets brottsbekämpande verksamhet. Lagförslaget
medför inte några ytterligare kostnader.
49
1 §
Bestämmelsen anger lagens tillämpningsområde.
Utanför lagens tillämpningsområde faller behandling av person-
uppgifter i samband med Tullverkets verksamhet med att uppbära skatter
och tullar samt interna, administrativa åtgärder som kan förekomma
inom Tullverket.
Av andra stycket framgår att manuell behandling som inte sker i viss
angiven form också faller utanför lagens tillämpningsområde.
2§
Bestämmelsen motsvarar 4 § i den nuvarande lagen om register i
Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.
3§
Bestämmelsen anger ändamålet för användning av personuppgifter i
Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Enligt bestämmelsen får
personuppgifter behandlas i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet i
den utsträckning som behövs för att Tullverket skall kunna fullgöra sina
arbetsuppgifter.
En andra mening har tagits med för att klargöra att Tullverket inom
den brottsbekämpande verksamheten äger behandla den information som
behövs för att fullgöra det arbete som Sverige åtagit sig genom inter-
nationella överenskommelser.
4§
Tullverket skall vara personuppgiftsansvarig för de behandlingar av
personuppgifter som utförs enligt lagen. Detta följer i och för sig av
personuppgiftslagens regler. Regeringen har emellertid valt att ta med
denna regel för klarhetens skull.
5§
Bestämmelsen motsvarar till sitt innehåll 3 § i nuvarande lag om register
i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Till skillnad från den äldre
regeln innehåller den nya bestämmelsen inte något förbud mot att
använda känsliga personuppgifter som sökbegrepp.
6§
Här hänvisas till vad som sagts i avsnitt 7.4.
7§
Bestämmelsen motsvarar 18 § tredje stycket i lagen om register i Tull-
verkets brottsbekämpande verksamhet. Ett nytt stycke som hänvisar till
en bestämmelse om utlämnande i sekretesslagen har lagts till, se vidare
avsnitt 7.4.
Prop. 2000/01:54
50
8§ Prop. 2000/01:54
Bestämmelsen informerar om att regeringen har rätt att föreskriva att
uppgifter får lämnas ut även i andra fall än de som avses i 6 och 7 §§.
9§
Bestämmelse om rättelse finns i 28 § personuppgiftslagen (1998:204)
och i bestämmelsen om skadestånd i 48 § samma lag.
10 §
Bestämmelsen motsvarar till sitt innehåll 6 § i den nuvarande lagen om
register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Se vidare avsnitt
6.2.2.
H§
Bestämmelsen motsvarar 5 § i den nuvarande lagen om register i Tull-
verkets brottsbekämpande verksamhet.
12 §
Bestämmelsen motsvarar till sitt innehåll 11 § i den nuvarande lagen om
register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.
13 §
Bestämmelsen innehåller den närmare regleringen av vilka person-
uppgifter som får registreras i ett underrättelseregister. En bestämmelse
med i stort motsvarande innehåll finns i den nuvarande förordningen
(1997:1064) om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.
14 - 16 §§
Bestämmelserna motsvarar till sitt innehåll 14 - 16 §§ i den nuvarande
lagen om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.
17 §
Bestämmelsen innehåller en närmare reglering av vilka personuppgifter
som får registreras. En bestämmelse med i stort motsvarande innehåll
finns i 11 § i den nuvarande förordningen (1997:1064) om register i
Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.
18 §
Av bestämmelsens första stycke framgår de förutsättningar som skall
gälla för att Tullverket i en särskild undersökning inom underrättelse-
verksamheten skall få göra en automatiserad analys av personuppgifter.
Personuppgifter får endast behandlas automatiserat i särskilda undersök-
ningar. Vidare krävs att det är fråga om allvarlig brottslig verksamhet.
Personuppgiftslagens bestämmelser om behandling av personuppgifter
är tillämpliga även vid behandling i en särskild undersökning. Detta
innebär att en automatiserad behandling av personuppgifter endast får
innehålla de personuppgifter som är nödvändiga för undersökningen.
Någon annan begränsning finns inte. Detta innebär att även uppgifter om
personer som inte är misstänkta, t.ex. vittnen och andra personer med
anknytning till utredningen, får behandlas. Av andra stycket framgår att
51
sådana bestämmelser måste förses med en upplysning om att den Prop. 2000/01:54
ifrågavarande personen inte är misstänkt.
19 §
Ett beslut att inleda automatiserad behandling i en särskild undersökning
skall, förutom uppgift om ändamålet med behandlingen, innehålla de
villkor som behövs för att förebygga otillbörligt intrång i den registrera-
des personliga integritet. Det kan t.ex. gälla frågor om hur informationen
skall få inhämtas till undersökningen och hur ofta och på vilket sätt
arbetet skall avrapporteras och vilka personer, som skall arbeta med
undersökningen.
Av andra stycket framgår att Tullverket skall föra en förteckning över
besluten. En sådan förteckning underlättar bl.a. kontrollen och tillsynen
av behandlingen av personuppgifter.
20 §
Av denna lag och pcrsonuppgiftslagens allmänna bestämmelser följer att
Tullverket kan behandla personuppgifter automatiserat i förundersök-
ningar. Läggs förundersökningen ner utan att åtal väckts skall upp-
gifterna gallras, om de inte av andra skäl skall bevaras för framtiden. I
fall där en förundersökning läggs ned på grund av bristande bevisning
men personen — enligt förundersökningsledarens bedömning - fort-
farande är misstänkt för brottet far uppgiften om att personen är miss-
tänkt behandlas, om uppgifterna behövs för att förundersökningen skall
kunna tas upp på nytt. Endast sådana uppgifter som behövs för att det nu
nämnda ändamålet skall kunna tillgodoses får således behandlas.
Uppgifter om kvarstående misstankar får vidare behandlas för
arkivering. Detta innebär att uppgifter om kvarstående misstankar får
lagras hos Tullverket endast i ett passivt register eller liknande som inte
används i verksamheten.
I nuvarande lagstiftning saknas bestämmelser vilka medger registrering
av misstankar som kvarstår efter det att förundersökningar har lagts ner.
21 §
Bestämmelsen reglerar i vilka fall automatiserad behandling av person-
uppgifter är tillåten i de fall där åtal lagts ned eller personen frikänts
genom en lagakraftvunnen dom.
22 §
Bestämmelserna i 20 -- 23 §§ i nuvarande lag om register i Tullverkets
brottsbekämpande verksamhet har förts över. Tillägg har gjorts bl.a. med
anledning av att den nuvarande lagen även reglerar behandling av
personuppgifter i förundersökningar. Uppgifter i förundersökning skall
gallras enligt arkivlagens regler. Vidare har en särskild bestämmelse
tagits in vad gäller gallring av personuppgifter som förekommer i
underrättelseverksamhet utan att ingå i underrättelseregistret.
23 §
Bestämmelsen kommenteras närmare under avsnitt 8.
52
24 § Prop. 2000/01:54
Det stora flertalet av de beslut vilka fattas i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet och som gäller behandling av personuppgifter
enligt denna lag är interna eller administrativa. Som exempel kan nämnas
beslut om behandling av personuppgifter i underrättelseverksamhet.
Administrativa beslut fattas vid inrättandet av alla typer av register.
Vid beslut om rättelse enligt 9 § och vad gäller beslut om information
ifråga om personuppgifter i verkets brottsbekämpande verksamhet berörs
emellertid enskilda direkt. I denna bestämmelse föreskrivs att talan mot
sådana beslut skall föras vid allmän förvaltningsdomstol och att
prövningstillstånd gäller vid överklagande till kammarrätten. Övriga
beslut som fattas enligt lagen är antingen administrativa eller interna och
kan således inte överklagas.
5 kap.
1 §
Paragrafen reglerar sekretess för att skydda bl.a. förebyggande och
beivrande av brott. Med anledning av att den absoluta registersekretessen
i 7 kap. 17 § sekretesslagen föreslås upphöra för de register som förs i
Tullverkets brottsbekämpande verksamhet innebär ändringen i andra
stycket att den sekretess som gäller för polismyndighetens och
skattemyndighetens underrättelseverksamhet även skall gälla för sådan
verksamhet hos Tullverket. Med underrättelseverksamhet avses i detta
sammanhang Tullverkets arbete som består i att samla, bearbeta och
analysera information för att klarlägga om brottslig verksamhet har
utövats eller kan komma att utövas och som inte utgör förundersökning
(jfr 2 § i lag om behandling av personuppgifter i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet).
7 kap.
17 §
Ändringen, som behandlas i avsnitt 7.3, innebär att den absoluta
sekretess som i dag gäller för de register som förs inom Tullverkets
brottsbekämpande verksamhet upphör.
9 kap.
17 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om sekretess för uppgifter i för-
undersökningar m.m. till skydd för enskildas intressen. De ändringar som
föreslagits berörs närmare i avsnitt 7.3
53
I promemorian presenteras ett förslag till en ny lag om behandling av
personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Denna lag-
stiftning är tänkt att ersätta den nu gällande lagen (1997:1058) om
register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Anledningen till att
lagstiftningens namn ändras är att lagen i fortsättningen kommer att avse
all automatiserad databehandling av personuppgifter i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet och inte, som tidigare, enbart behandling av
personuppgifter i Tullverkets register inom nämnda område. Målsätt-
ningen för den nya lagen är på samma sätt som för den nu gällande, att se
till att Tullverket i sitt brottsbekämpande arbete har tillgång till
ändamålsenliga och effektiva arbetsmetoder samt väl fungerande verktyg
för arbetet med att förhindra, utreda och beivra brott. Tanken bakom den
nya lagen är vidare att företa de ändringar som är erforderliga för att
anpassa lagstiftningen till personuppgiftslagen (1998:204) och övriga
lagstiftningar på angränsande områden, framförallt polisdatalagen
(1998:622). Lagförslaget utgör således en modernisering av den äldre
lagstiftningen och medför inte någon mer betydande ändring i sak.
I det brottsbekämpande arbetet är Tullverkets och polisens verksamhet
likartad och man använder sig av i stort sett samma arbetsmetoder.
Lagstiftningen på området bör därför ge Tullverket och polisen i stort sett
samma möjligheter och begränsningar att behandla personuppgifter med
datorteknik. Även skattemyndighetens brottsutredande verksamhet är
likartad. Gemensamt för lagen (1999:90) om behandling av person-
uppgifter vid skattemyndigheternas medverkan i brottsutredningar och
polisdatalagen är att nämnda lagar gäller utöver personuppgiftslagen.
Detta innebär att lagstiftningarna bygger på personuppgiftslagen och
innehåller endast de särbestämmelser som är nödvändiga för polisens
respektive skattemyndighetens brottsbekämpande verksamheter. Samma
ordning bör även gälla för den nya lagen om behandling av person-
uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.
Bestämmelserna om analysregister bör enligt förslaget utgå. I stället
föreslås bestämmelser vilka reglerar Tullverkets möjligheter att behandla
personuppgifter i underrättelseverksamheten. Reglerna är i övrigt i stort
oförändrade vad gäller behandlingen av personuppgifter i Tullverkets
underrättelseverksamhet och spaningsverksamhet.
Den absoluta sekretessen som gäller enligt 7 kap. 17 § sekretesslagen
(1980:100) beträffande personuppgifter i register i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet föreslås bli avskaffad. Den enskilde får därmed
en principiell rätt att ta del av uppgifter om sig själv. Denna rätt kan
naturligtvis vara inskränkt av andra bestämmelser i sekretesslagen, t.ex.
bestämmelsen i 5 kap. 1 § som bl.a. behandlar sekretess i Tullverkets
verksamhet med att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott.
Prop. 2000/01:54
Bilaga 1
54
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag gäller utöver personuppgiftslagen (1998:204) vid behand-
ling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Med
brottsbekämpande verksamhet avses åtgärder inom verksamhets-
områdena gränsskydd, analys och brottsutredning för
1. underrättelse, spaning och utredning av brott vilka Tullverket enligt
lag eller förordning har befogenhet att ingripa mot, samt
2. förebyggande av brott som avses i 1.
Lagen gäller endast om behandlingen av personuppgifter är helt eller
delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller är avsedda
att ingå i Tullverkets underrättelseregister, spaningsre-gister eller annan
strukturerad samling av personuppgifter, vilka är tillgängliga för sökning
eller sammanställning enligt särskilda kriterier.
2 § I denna lag avses med
underrättelseverksamhet: verksamhet inom Tullverket som består i att
samla, bearbeta och analysera information för att klarlägga om brottslig
verksamhet har utövats eller kan komma att utövas och som inte utgör
förundersökning enligt 23 kap. rättegångsbalken eller lagen (2000:000)
om straff för smuggling.
allvarlig brottslig verksamhet: verksamhet som innefattar brott för
vilket är föreskrivet fängelse i två år eller däröver och som Tullverket
enligt lag eller förordning har befogenhet att ingripa mot.
särskild undersökning: en undersökning i underrättelseverksamhet som
innebär insamling, bearbetning och analys av uppgifter i syfte att ge
underlag för beslut om förundersökning eller om särskilda åtgärder för
att förebygga, förhindra eller upptäcka brott.
I övrigt har uttryck som används i denna lag den innebörd som anges i
personuppgiftslagen (1998:204).
Prop. 2000/01:54
Bilaga 2
3 § Tullverket är personuppgiftsansvarigt för den behandling av person-
uppgifter som verket utför med stöd av denna lag.
55
4 § Uppgifter om en person får inte behandlas enbart på grund av vad
som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter,
religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa
eller sexualliv.
Om uppgifter om en person behandlas på annan grund får uppgifterna
kompletteras med sådana uppgifter som avses i första stycket, om det är
oundgängligen nödvändigt för syftet med behandlingen.
Uppgifter som avses i första stycket får inte användas som sökbegrepp.
Prop. 2000/01:54
Bilaga 2
5 § Uppgifter som är nödvändiga för att framställa rättsstatistik skall
lämnas till den myndighet som ansvarar för att framställa sådan statistik.
6 § Uppgifter får lämnas ut till en utländsk myndighet eller en mellan-
folklig organisation
1. i enlighet med rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars
1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa
myndigheter och om samarbete mellan dc förra och kommissionen för att
säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen,
eller
2. om utlämnandet följer av en internationell överenskommelse som
Sverige har tillträtt eller annars är förpliktigad att följa.
7 § Regeringen får meddela föreskrifter om att uppgifter får lämnas ut
även i andra fall än vad som sägs i 5 och 6 §§.
8 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och
skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag
eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.
BESTÄMMELSER OM REGISTER OCH ANNAN
AUTOMATISERAD BEHANDLING
Underrättelseregistret
Ändamål
9 § Tullverket får inrätta ett underrättelseregister för verkets under-
rättelse- och analysverksamhet.
10 § Underrättelseregistret får föras endast för att
1. ge underlag för beslut om särskilda undersökningar avseende
allvarlig brottslig verksamhet, eller
2. för att underlätta tillgången till allmänna uppgifter med anknytning
till underrättelseverksamhet.
56
Innehåll
11 § Underrättelseregistret far innehålla uppgifter som kan hänföras till
en enskild person endast om uppgifterna ger anledning att anta att all-
varlig brottslig verksamhet utövats eller kan komma att utövas och den
som avses med uppgifterna skäligen kan misstänkas för att ha medverkat
i eller kunna komma att medverka i den allvarliga brottsliga verksam-
heten.
Uppgifter om transportmedel eller varor, som kan antas ha samband
med allvarlig brottslig verksamhet, får registreras även om uppgifterna
kan hänföras till en enskild person, som det inte finns någon misstanke
mot. Detsamma gäller vid registrering av uppgifter om hjälpmedel, som
kan antas ha använts i samband med allvarlig brottslig verksamhet.
Uppgifterna skall i båda fallen förses med upplysning om att det inte
finns någon misstanke mot den enskilde person som de berör.
12 § Underrättelseregistret får om förutsättningarna för registrering enligt
11 § är uppfyllda innehålla följande uppgifter om en enskild person:
1. upplysningar om varifrån den registrerade uppgiften kommer och
om uppgiftslämnarens trovärdighet,
2. identifieringsuppgifter, arbetsplats och yrke,
3. uppgifter om särskilda bestående fysiska kännetecken,
4. de omständigheter och händelser som ger anledning att anta att den
registrerade utövat eller kan komma att utöva allvarlig brottslig verksam-
het,
5. uppgifter om varor, brottshjälpmedel och transportmedel,
6. ärendenummer,
7. hänvisning till en särskild undersökning där uppgifter om den
registrerade behandlas och till register som förs av polis-, eller skatte-
myndighet eller Tullverket i vilket uppgifter om den registrerade före-
kommer, och
8. varning om att personen tidigare varit beväpnad, våldsam eller flykt-
benägen.
Ändamål
13 § Tullverket får föra ett spaningsregister för verkets spanings- och
kontrollverksamhet.
14 § Spaningsregistret får användas för att underlätta tillgången till
uppgifter med anknytning till brott som begåtts eller kan antas ha begåtts
och som Tullverket har befogenhet att ingripa mot.
Innehåll
15 § Uppgifter som kan hänföras till en enskild person får föras in i
spaningsregistret endast om den som avses med uppgiften kan miss-
tänkas för att ha begått brott som avses i 14 § och om registreringen är av
särskild betydelse för brottsbekämpningen.
Prop. 2000/01:54
Bilaga 2
57
Uppgifter om transportmedel eller varor som kan antas ha samband
med brott som avses i 14 § eller om hjälpmedel som kan antas ha använts
i samband med sådant brott får registreras, även om uppgifterna kan
hänföras till en enskild person som det inte finns någon misstanke mot.
Uppgifterna skall därvid förses med upplysning om att det inte finns
någon misstanke mot denne.
16 § Ett spaningsregister får om förutsättningarna för registrering enligt
15 § är uppfyllda innehålla följande uppgifter om cn enskild person:
1. upplysningar om varifrån den registrerade uppgiften kommer och
om uppgiftslämnarens trovärdighet,
2. identifieringsuppgifter, arbetsplats och yrke,
3. uppgifter om särskilda bestående fysiska kännetecken,
4. de omständigheter och händelser som ger upphov till misstanke om
brott som Tullverket har befogenhet att ingripa mot,
5. uppgifter om varor, brottshjälpmedel och transportmedel,
6. ärendenummer,
7. hänvisning till en särskild undersökning där uppgifter om den
registrerade behandlas och till register som förs av polis- eller skatte-
myndighet eller Tullverket i vilket uppgifter om den registrerade före-
kommer, och
8. varning om att personen tidigare varit beväpnad, våldsam eller
flyktbenägen.
Underrättelseverksamhet
17 § I Tullverkets underrättelseverksamhet får personuppgifter be-
handlas automatiserat endast om
1. cn särskild undersökning har inletts, och
2. det finns anledning att anta att allvarlig brottslig verksamhet har
utövats eller kan komma att utövas.
Uppgifter om en enskild person, som det inte finns någon misstanke
mot, skall förses med upplysning om detta förhållande.
18 § Tullverkets beslut om sådan automatiserad behandling av person-
uppgifter som avses i 17 § skall innehålla uppgift om ändamålet med
behandlingen och de villkor i övrigt som behövs för att förebygga
otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet.
Tullverket skall föra en förteckning över beslut som avses i första
stycket.
Prop. 2000/01:54
Bilaga 2
19 § Om en förundersökning mot en person har lagts ned på grund av
bristande bevisning får uppgifter om brottsmisstanken behandlas för
annat ändamål än arkivering endast om
1. den misstänkte enligt förundersökningsledarens bedömning fort-
farande är skäligen misstänkt för brottet, och
58
2. uppgifterna behövs for att förundersökningen skall kunna tas upp på
nytt.
20 § Om åtal mot en person har lagts ned eller om denne genom
lagakraftvunnen dom har frikänts, far uppgifter om brottsmisstanken
behandlas för annat ändamål än arkivering endast
1. om förundersökningen tas upp på nytt, eller
2. för prövning av särskilt rättsmedel enligt 58 kap. rättegångsbalken.
21 § Uppgifter som inte längre behövs för sitt ändamål skall gallras, om
inte annat anges i andra - fjärde styckena. Detta gäller dock inte upp-
gifter i en förundersökning.
Uppgifter i ett underrättelseregister om en registrerad person skall
gallras senast tre år efter det att registret senast tillfördes uppgifter om att
dessa personer skäligen kan misstänkas för att ha utövat eller kunna
komma att utöva allvarlig brottslig verksamhet. Om en särskild
undersökning av den registrerade personen har inletts, behöver upp-
gifterna dock inte gallras förrän undersökningen har avslutats.
Uppgifter som behandlas enligt 17 § skall gallras senast ett år efter det
att beslutet om behandlingen av personuppgifter fattades. Om det är av
särskild betydelse för att den särskilda undersökningen skall kunna
avslutas, får uppgifterna dock behandlas under längre tid.
Uppgifterna i ett spaningsregister skall gallras senast när
1. misstanke som antecknats inte längre finns mot den registrerade,
eller
2. domstol har meddelat dom eller beslut som har vunnit laga kraft,
eller strafföreläggande har godkänts i anledning av misstanken och det
inte finns någon misstanke mot den registrerade om annat brott som far
föras in i registret.
22 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far
meddela föreskrifter om att uppgifter far bevaras för historiska,
statistiska eller vetenskapliga ändamål.
23 § Om någon som i tjänsten tar befattning med en personuppgift och
finner anledning att anta att uppgiften är oriktig, skall han genast anmäla
detta till Tullverket.
24 § Tullverkets beslut om rättelse enligt 8 § far överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till
kammarrätten.
Prop. 2000/01:54
Bilaga 2
59
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001, då lagen (1997:1058) om Prop. 2000/01:54
register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet upphör att gälla. Bilaga 2
60
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 §, 7 kap. 17 § och 9 kap. 17 §
sekretesslagen (1980:100) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 2000/01:54
Bilaga 2
1 §
Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till
1. förundersökning i brottmål,
2. angelägenhet, som avser användning av tvångsmedel i sådant mål
eller i annan verksamhet för att förebygga brott,
3. verksamhet som rör utredning i frågor om näringsförbud,
4. åklagarmyndighets, polismyndighets, skattemyndighets, Tullverkets
eller Kustbevakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga,
utreda eller beivra brott, eller
5. Finansinspektionens verksamhet som rör övervakning enligt
insiderlagen (1990:1342) eller efterlevnaden av 7 kap. 1 § lagen
(1991:980) om handel med finansiella instrument, om det kan antas att
syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den
framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
För uppgift som hänför sig till
sådan underrättelseverksamhet
som avses i 3 § polisdatalagen
(1998:622) eller som i annat fall
hänför sig till Säkerhetspolisens
verksamhet för att förebygga eller
avslöja brott mot rikets säkerhet
eller förebygga terrorism gäller
sekretess, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att syftet
med beslutade eller förutsedda
åtgärder motverkas eller den
framtida verksamheten skadas. Det
samma gäller uppgift som hänför
sig till sådan underrättelse-
verksamhet som avses i 2 § lagen
(1999:90) om behandling av
personuppgifter vid skattemyndig-
heters medverkan i brottsutred-
För uppgift som hänför sig till
sådan underrättelseverksamhet
som avses i 3 § polisdatalagen
(1998:622) eller som i annat fall
hänför sig till Säkerhetspolisens
verksamhet för att förebygga eller
avslöja brott mot rikets säkerhet
eller förebygga terrorism gäller
sekretess, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att syftet
med beslutade eller förutsedda
åtgärder motverkas eller den
framtida verksamheten skadas. Det
samma gäller uppgift som hänför
sig till sådan underrättelse-
verksamhet som avses i 2 § lagen
(1999:90) om behandling av
personuppgifter vid skattemyndig-
heters medverkan i brottsutred-
ningar. ningar samt sådan underrättelse-
verksamhet som avses i 2 § lagen
(2001:000) om behandling av per-
sonuppgifter i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet.
Sekretess enligt första och andra styckena gäller i annan verksamhet
hos myndighet för att biträda åklagarmyndighet, polismyndighet,
skattemyndighet, Tullverket eller Kustbevakningen med att uppdaga,
utreda eller beivra brott samt hos tillsynsmyndighet i konkurs och inom
exekutionsväsendet för uppgift som angår misstanke om att en gäldenär
61
har begått brott som avses i 11 kap. brottsbalken eller annat brott som har
samband med gäldenärens näringsverksamhet.
I fråga om uppgift i allmän handling som hänför sig till sådan
underrättelseverksamhet som avses i andra stycket gäller sekretessen i
högst sjuttio år. 1 fråga om uppgift i allmän handling i övrigt gäller
sekretessen i högst fyrtio år.
17 § 6
Sekretess gäller för uppgift som har tillförts register som fors enligt
lagen (1998:620) om belastningsregister. Om utlämnande av sådan
uppgift gäller vad som är föreskrivet i den lagen och i säkerhets-
skyddslagen (1996:627) samt i förordningar som har stöd i dessa lagar.
Sekretess gäller också i
verksamhet som avser förande av
eller uttag ur register som förs
enligt lagen (1997:1058) om
register i Tullverkets brottsbe-
kämpande verksamhet. Om ut-
lämnande av sådan uppgift gäller
vad som är föreskrivet i nämnda
lag eller i förordning som har stöd
i den lagen.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt första
stycket i högst sjuttio år.
Föreskrifterna i 14 kap. gäller inte i fråga om sekretessen enligt denna
paragraf.
17 f
Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga och ekonomiska
förhållanden, om inte annat följer av 18 §
1. i utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål
2. i angelägenhet, som avser användning av tvångsmedel i sådant mål
eller i annan verksamhet for att förebygga brott,
3. i angelägenhet som avser registerkontroll och särskild person-
utredning enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627),
4. i åklagarmyndighets, polismyndighets, skattemyndighets, Statens
kriminaltekniska laboratoriums, Tullverkets eller Kustbevakningens
verksamhet i övrigt for att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott,
5. i Statens biografbyrås verksamhet att biträda Justitiekanslern, allmän
åklagare eller polismyndighet i brottmål,
6. i register som förs av Rikspolisstyrelsen enligt polisdatalagen
(1998:622) eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,
7. i register som fors enligt lagen (1998:621) om misstankeregister,
8. i register som fors av Riksskatteverket enligt lagen (1999:90) om
behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i
brottsutredningar eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,
Prop. 2000/01:54
Bilaga 2
6 Senaste lydelse 1998:624.
’ Senaste lydelse 1999:407.
62
om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller
någon honom närstående lider skada eller men.
Sekretess gäller i verksamhet, som avses i första stycket, för
anmälan eller utsaga från enskild, om det kan antas att fara
uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om
uppgiften röjs.
Utan hinder av sekretessen far Utan hinder av sekretessen får
Prop. 2000/01:54
Bilaga 2
uppgift lämnas till enskild enligt
vad som föreskrivs i den särskilda
uppgift lämnas till enskild enligt
vad som föreskrivs i den särskilda
lagstiftningen om unga lagöver-
trädare och i säkerhetsskyddslagen
(1996:627) samt i förordning som
har stöd i denna lag. Utan hinder
av sekretessen far uppgift vidare
lämnas ut enligt vad som
föreskrivs i lagen (1998:621) om
misstankeregister, polisdatalagen
(1998:622) och lagen (1999:90)
om behandling av personuppgifter
vid skattemyndigheters medverkan
i brottsutredningar samt i för-
ordningar som har stöd i dessa
lagar.
I fråga om uppgift i allmän
år.
lagstiftningen om unga lagöver-
trädare och i säkerhetsskyddslagen
(1996:627) samt i förordning som
har stöd i denna lag. Utan hinder
av sekretessen får uppgift vidare
lämnas ut enligt vad som
föreskrivs i lagen (1998:621) om
misstankeregister, polisdatalagen
(1998:622), lagen (1999:90) om
behandling av personuppgifter vid
skattemyndigheters medverkan i
brottsutredningar och i lagen
(2001:000) om behandling av per-
sonuppgifter i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet samt i
förordningar som har stöd i dessa
lagar.
ng gäller sekretessen i högst sjuttio
1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.
2. Vid tillämpningen av 7 kap. 17 § skall den äldre bestämmelsen gälla
för uppgifter som före ikraftträdandet förts in i register som omfattas av
bestämmelsen.
63
Prop. 2000/01:54
1.3 Förslag till lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137) Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 1 § i tullregisterlagen (1990:137) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §8
För de ändamål som anges i 2 § får Tullverket föra ett tullrcgister med
hjälp av automatiserad databehandling.
Bestämmelserna i denna lag
gäller inte de register som
verket för med stöd av
(1997:1058) om register i
verkets brottsbekämpande
samhet och inte heller register som
regleras i annan lag eller för-
ordning.
Bestämmelser om förfarandet vid
förordning (EEG) nr 2913/92 av den
cn tullkodex för gemenskapen och i kommissionens förordning (EEG) nr
2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets
förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för
gemenskapen och i tullagen (1994:1550).
Tull-
lagen
Tull-
verk-
Bestämmelserna i denna lag
gäller inte de register som
Tullverket för med stöd av lagen
(2001:000) om behandling av per-
sonuppgifter i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet och inte
heller register som regleras i
annan lag eller förordning.
import och export finns i rådets
12 oktober 1992 om inrättandet av
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.
8 Senaste lydelse 1999:418.
64
Riksdagens ombudsmän, Hovrätten för Övre Norrland, Kammarrätten i
Göteborg, Länsrätten i Stockholm, Justitiekanslern, Riksåklagaren,
Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet,
Datainspektionen, Kustbevakningen, Luftfartsverket, Sjöfartsverket,
Statens Jordbruksverk, Tullverket, Riksskatteverket, Diskriminerings-
ombudsmannen, Kommerskollegium, Statskontoret, Statistiska central-
byrån, Riksarkivet, Industriförbundet, Landsorganisationen i Sverige
(LO), Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Akademikers central-
organisation (SACO), Sveriges Redareförening, Svensk Handel, Svenska
Åkeriförbundet, Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF), Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO), Transportindustriförbundet och Tull-Kust
LO har bifogat yttrande från Svenska Transportarbetarförbundet.
Prop. 2000/01:54
Bilaga 3
65
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag kompletterar bestämmelserna i personuppgiftslagcn
(1998:204) vid behandling av personuppgifter i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet. Med Tullverkets brottsbekämpande verksamet
avses
1. underrättelse, spaning och utredning av brott vilka Tullverket enligt
lag eller förordning har befogenhet att ingripa mot, samt
2. förebyggande av brott som avses i 1.
Lagen gäller endast om behandlingen av personuppgifter är helt eller
delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller är avsedda
att ingå i Tullverkets underrättelseregister, spaningsregister eller annan
strukturerad samling av personuppgifter, vilka är tillgängliga för sökning
eller sammanställning enligt särskilda kriterier.
2 § I denna lag avses med
underrättelseverksamhet: verksamhet inom Tullverket som består i att
samla, bearbeta och analysera information för att klarlägga om brottslig
verksamhet har utövats eller kan komma att utövas och som inte utgör
förundersökning enligt 23 kap. rättegångsbalken eller lagen (2000:000)
om straff för smuggling,
allvarlig brottslig verksamhet: verksamhet som innefattar brott för
vilket är föreskrivet fängelse i två år eller däröver och som Tullverket
enligt lag eller förordning har befogenhet att ingripa mot,
särskild undersökning: en undersökning i underrättelseverksamhet som
innebär insamling, bearbetning och analys av uppgifter i syfte att ge
underlag för beslut om förundersökning eller om särskilda åtgärder för
att förebygga, förhindra eller upptäcka brott.
I övrigt har begrepp som används i denna lag den betydelse som anges
i personuppgiftslagen (1998:204).
3 § Tullverket får behandla personuppgifter för att tillhandahålla den
information som behövs i den brottsbekämpande verksamheten enligt
1 §. Tullverket får även inom den brottsbekämpande verksamheten
behandla den information som behövs för att fullgöra det arbete som
Sverige åtagit sig genom internationella överenskommelser.
Prop. 2000/01:54
Bilaga 4
66
4 § Tullverket är personuppgiftsansvarigt for den behandling av
personuppgifter som verket utför med stöd av denna lag.
5 § Uppgifter om en person får inte behandlas enbart på grund av vad
som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter,
religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa
eller sexualliv.
Om uppgifter om en person behandlas på annan grund får de
kompletteras med sådana uppgifter som avses i första stycket, endast om
det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen.
6 § Uppgifter som är nödvändiga för att framställa rättsstatistik skall
lämnas till den myndighet som ansvarar för att framställa sådan statistik.
7 § Uppgifter får, även om en uppgift är sekretessbelagd enligt
sekretesslagen (1980:100), lämnas ut till en utländsk myndighet eller en
mellanfolklig organisation
1. i enlighet med rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars
1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa
myndigheter och om samarbete mellan de förra och kommissionen för att
säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen,
eller
2. om utlämnandet följer av en internationell överenskommelse som
Sverige har tillträtt eller annars är skyldigt att följa.
Uppgift får vidare lämnas ut enligt vad som framgår av 1 kap. 3 §
tredje stycket sekretesslagen (1980:100).
8 § Regeringen får meddela föreskrifter om att uppgifter får lämnas ut
även i andra fall än de som avses i 6 och 7 §§.
9 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och
skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag
eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.
Ändamål
10 § Tullverket får inrätta ett underrättelseregister för verkets under-
ättelseverksamhet.
11 § Underrättelseregistret får föras endast för att
Prop. 2000/01:54
Bilaga 4
67
1. ge underlag for beslut om särskilda undersökningar avseende all-
varlig brottslig verksamhet, eller
2. för att underlätta tillgången till allmänna uppgifter med anknytning
till underrättelseverksamhet.
Innehåll
12 § Underrättelseregistret får innehålla uppgifter som kan hänföras till
en enskild person endast om uppgifterna ger anledning att anta att
allvarlig brottslig verksamhet utövas eller kan komma att utövats och den
som avses med uppgifterna skäligen kan misstänkas for att ha utövat eller
komma att utöva den allvarliga brottsliga verksamheten.
Uppgifter om transportmedel eller varor, som kan antas ha samband
med allvarlig brottslig verksamhet, får registreras även om uppgifterna
kan hänföras till en enskild person som det inte finns någon misstanke
mot. Detsamma gäller vid registrering av uppgifter om hjälpmedel som
kan antas ha använts i samband med allvarlig brottslig verksamhet.
Uppgifterna skall i båda fallen förses med upplysning om att det inte
finns någon misstanke mot den enskilda person som de berör.
13 § Underrättelseregistret får om förutsättningarna för registrering enligt
11 och 12 §§ är uppfyllda innehålla följande uppgifter om en enskild
person:
1. upplysningar om varifrån den registrerade uppgiften kommer och
om uppgiftslämnarens trovärdighet,
2. identifieringsuppgifter, arbetsplats och yrke,
3. uppgifter om särskilda bestående fysiska kännetecken,
4. de omständigheter och händelser som ger anledning att anta att den
registrerade utövat eller kan komma att utöva allvarlig brottslig
verksamhet,
5. uppgifter om varor, brottshjälpmedel och transportmedel,
6. ärendenummer,
7. hänvisning till en särskild undersökning där uppgifter om den
registrerade behandlas och till register som förs av polis- eller
skattemyndighet eller Tullverket i vilket uppgifter om den registrerade
förekommer, och
8. varning om att personen tidigare varit beväpnad, våldsam eller
flyktbenägen.
Ändamål
14 § Tullverket får föra ett spaningsregister för verkets spanings- och
kontrollverksamhet.
Prop. 2000/01:54
Bilaga 4
15 § Spaningsregistret får användas för att underlätta tillgången till
uppgifter med anknytning till brott som begåtts eller kan antas ha begåtts
och som Tullverket har befogenhet att ingripa mot.
68
Innehåll
16 § Spaningsregistret far innehålla uppgifter som kan hänföras till en
enskild person endast om den som avses med uppgiften kan misstänkas
för att ha begått brott som avses i 15 § och om registreringen är av
särskild betydelse för brottsbekämpningen.
Uppgifter om transportmedel eller varor som kan antas ha samband
med brott som avses i 15 § eller om hjälpmedel som kan antas ha använts
i samband med sådant brott får registreras, även om uppgifterna kan
hänföras till en enskild person som det inte finns någon misstanke mot.
Uppgifterna skall därvid förses med upplysning om att det inte finns
någon misstanke mot denne.
17 § Ett spaningsregister får om förutsättningarna för registrering enligt
15 och 16 §§ är uppfyllda innehålla följande uppgifter om en enskild
person:
1. upplysningar om varifrån den registrerade uppgiften kommer och
om uppgiftslämnarens trovärdighet,
2. identifieringsuppgifter, arbetsplats och yrke,
3. uppgifter om särskilda bestående fysiska kännetecken,
4. de omständigheter och händelser som ger upphov till misstanke om
brott som Tullverket har befogenhet att ingripa mot,
5. uppgifter om varor, brottshjälpmedel och transportmedel,
6. ärendenummer,
7. hänvisning till en särskild undersökning där uppgifter om den
registrerade behandlas och till register som förs av polis- eller skatte-
myndighet eller Tullverket i vilket uppgifter om den registrerade
förekommer, och
8. varning om att personen tidigare varit beväpnad, våldsam eller
flyktbenägen.
18 § I Tullverkets underrättelseverksamhet får personuppgifter behandlas
automatiserat endast om
1. en särskild undersökning har inletts, och
2. det finns anledning att anta att allvarlig brottslig verksamhet har
utövats eller kan komma att utövas.
Uppgifter om en enskild person, som det inte finns någon misstanke
mot, skall förses med upplysning om detta förhållande.
Personuppgifter får också behandlas i underrättelseregister enligt 10 -
13 §§.
19 § Tullverkets beslut om sådan automatiserad behandling av person-
uppgifter som avses i 18 § skall innehålla uppgift om ändamålet med
behandlingen och de villkor i övrigt som behövs för att förebygga
otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet.
Tullverket skall föra en förteckning över besluten som avses i första
stycket.
Prop. 2000/01:54
Bilaga 4
69
20 § Om en förundersökning mot en person har lagts ned på grund av
bristande bevisning, far uppgifter om brottsmisstanken behandlas för
annat ändamål än arkivering endast om
1. den misstänkte enligt förundersökningsledarens bedömning fort-
farande är skäligen misstänkt för brottet, och
2. uppgifterna behövs för att förundersökningen skall kunna tas upp på
nytt.
21 § Om åtal mot en person har lagts ned eller om denne genom
lagakraftvunnen dom har frikänts, får uppgifter om brottsmisstanken
behandlas för annat ändamål än arkivering endast
1. om förundersökningen tas upp på nytt, eller
2. för prövning av särskilt rättsmedel enligt 58 kap. rättegångsbalken.
22 § Uppgifter som inte längre behövs för sitt ändamål skall gallras, om
inte annat anges i andra - fjärde styckena. Detta gäller dock inte
uppgifter i cn förundersökning.
Uppgifter i ett underrättelseregister om en registrerad person skall
gallras senast tre år efter det att registret senast tillfördes uppgifter om att
personen skäligen kan misstänkas för att ha utövat eller kunna komma att
utöva allvarlig brottslig verksamhet. Om en särskild undersökning av den
registrerade personen har inletts, behöver uppgifterna dock inte gallras
förrän undersökningen har avslutats.
Uppgifter som behandlas enligt 18 § skall gallras senast ett år efter det
att beslutet om behandlingen av personuppgifter fattades. Om det är av
särskild betydelse för att den särskilda undersökningen skall kunna
avslutas, får uppgifterna dock behandlas under längre tid.
Uppgifterna i ett spaningsregister skall gallras senast när
1. misstanke som antecknats inte längre finns mot den registrerade,
eller
2. domstol har meddelat dom eller beslut som har vunnit laga kraft,
eller strafföreläggande har godkänts med anledning av misstanken och
det inte finns någon misstanke mot den registrerade om annat brott som
får föras in i registret.
23 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att uppgifter får bevaras för historiska,
statistiska eller vetenskapliga ändamål.
24 § Om någon som i tjänsten tar befattning med en personuppgift och
finner anledning att anta att uppgiften är oriktig, skall han genast anmäla
detta till Tullverket.
Prop. 2000/01:54
Bilaga 4
70
25 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far Prop. 2000/01:54
meddela närmare föreskrifter för behandling av personuppgifter enligt Bilaga 4
denna lag.
26 § Tullverkets beslut i fråga om rättelse enligt 9 § far överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande
till kammarrätten.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2001, då lagen (1997:1058) om
register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet upphör att gälla.
71
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 §, 7 kap. 17 § och 9 kap. 17 §
sekretesslagen (1980:100)9 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 2000/01:54
Bilaga 4
5 kap.
i r
Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till
1. förundersökning i brottmål,
2. angelägenhet, som avser användning av tvångsmedel i sådant mål
eller i annan verksamhet för att förebygga brott,
3. verksamhet som rör utredning i frågor om näringsförbud,
4. åklagarmyndighets, polismyndighets, skattemyndighets, Tullverkets
eller Kustbevakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga,
utreda eller beivra brott, eller
5. Finansinspektionens verksamhet som rör övervakning enligt
insiderstrafflagen (2000:000),
om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder
motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgifterna röjs.
För uppgift som hänför sig till
sådan underrättelseverksamhet
som avses i 3 § polisdatalagen
(1998:622) eller som i annat fall
hänför sig till Säkerhetspolisens
verksamhet för att förebygga eller
avslöja brott mot rikets säkerhet
eller förebygga terrorism gäller
sekretess, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att syftet
med beslutade eller förutsedda
åtgärder motverkas eller den
framtida verksamheten skadas. Det
samma gäller uppgift som hänför
sig till sådan underrättelseverk-
samhet som avses i 2 § lagen
(1999:90) om behandling av
personuppgifter vid skattemyndig-
heters medverkan i brottsutred-
För uppgift som hänför sig till
sådan underrättelseverksamhet
som avses i 3 § polisdatalagen
(1998:622) eller som i annat fall
hänför sig till Säkerhetspolisens
verksamhet för att förebygga eller
avslöja brott mot rikets säkerhet
eller förebygga terrorism gäller
sekretess, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att syftet
med beslutade eller förutsedda
åtgärder motverkas eller den
framtida verksamheten skadas. Det
samma gäller uppgift som hänför
sig till sådan underrättelseverk-
samhet som avses i 2 § lagen
(1999:90) om behandling av
personuppgifter vid skattemyndig-
heters medverkan i brottsutred-
ningar. ningar samt sådan underrättelse-
verksamhet som avses i 2 § lagen
(2001:000) om behandling av
personuppgifter i Tullverkets
brottsbekämpande verksamhet.
Sekretess enligt första och andra styckena gäller i annan verksamhet
hos myndighet för att biträda åklagarmyndighet, polismyndighet, skatte-
myndighet, Tullverket eller Kustbevakningen med att uppdaga, utreda
9 Lagen omtryckt 1992:1474.
10 Lydelse enligt prop. 1999/2000:109
72
eller beivra brott samt hos tillsynsmyndighet i konkurs och inom
exekutionsväsendet för uppgift som angår misstanke om att en gäldenär
har begått brott som avses i 11 kap. brottsbalken eller annat brott som har
samband med gäldenärens näringsverksamhet.
I fråga om uppgift i allmän handling som hänför sig till sådan
underrättelseverksamhet som avses i andra stycket gäller sekretessen i
högst sjuttio år. I fråga om uppgift i allmän handling i övrigt gäller
sekretessen i högst fyrtio år.
17 §h
Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur
register som föres enligt lagen (1998:620) om belastningsregister för
uppgift i registret. Om utlämnande av sådan uppgift gäller vad som är
föreskrivet i den lagen och i säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i
förordningar som har stöd i dessa lagar.
Sekretess gäller också i
verksamhet som avser förande av
eller uttag ur register som fors
enligt lagen (1997:1058) om
register i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet. Om ut-
lämnande av sådan uppgift gäller
vad som är föreskrivet i nämnda
lag eller i förordning som har stöd
i den lagen.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt första
stycket i högst sjuttio år.
Föreskrifterna i 14 kap. gäller inte i fråga om sekretessen enligt denna
paragraf.
17 §Tz
Sekretess gäller for uppgift om enskilds personliga och ekonomiska
förhållanden, om inte annat följer av 18 §
1. i utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål
2. i angelägenhet, som avser användning av tvångsmedel i sådant mål
eller i annan verksamhet för att förebygga brott,
3. i angelägenhet som avser registerkontroll och särskild person-
utredning enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627),
4. i åklagarmyndighets, polismyndighets, skattemyndighets, Statens
kriminaltekniska laboratoriums, Tullverkets eller Kustbevakningens
verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott,
5. i Statens biografbyrås verksamhet att biträda Justitiekanslern, allmän
åklagare eller polismyndighet i brottmål,
6. i register som fors av Rikspolisstyrelsen enligt polisdatalagen
(1998:622) eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,
7. i register som förs enligt lagen (1998:621) om misstankeregister,
Prop. 2000/01:54
Bilaga 4
Senaste lydelse 2000:290
12 Senaste lydelse 2000:290
73
8. i register som fors av Riksskatteverket enligt lagen (1999:90) om
behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i
brottsutredningar eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,
9. i särskilt ärenderegister över brottmål som förs av
åklagarmyndighet, om uppgiften inte hänför sig till registrering som
avses i 15 kap. 1 §,
om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller
någon honom närstående lider skada eller men.
Sekretess gäller i verksamhet, som avses i första stycket, for
anmälan eller utsaga från enskild, om det kan antas att fara
uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om
uppgiften röjs.
Utan hinder av sekretessen får Utan hinder av sekretessen far
Prop. 2000/01:54
Bilaga 4
uppgift lämnas till enskild enligt
vad som föreskrivs i den särskilda
lagstiftningen om unga lagöver-
trädare och i säkerhetsskyddslagen
(1996:627) samt i förordning som
har stöd i denna lag. Utan hinder
av sekretessen far uppgift vidare
lämnas ut enligt vad som före-
skrivs i lagen (1998:621) om
misstankeregister, polisdatalagen
(1998:622) och lagen (1999:90)
om behandling av personuppgifter
vid skattemyndigheters medverkan
i brottsutredningar samt i förord-
ningar som har stöd i dessa lagar.
I fråga om uppgift i allmän
år.
uppgift lämnas till enskild enligt
vad som föreskrivs i den särskilda
lagstiftningen om unga lagöver-
trädare och i säkerhetsskyddslagen
(1996:627) samt i förordning som
har stöd i denna lag. Utan hinder
av sekretessen far uppgift vidare
lämnas ut enligt vad som före-
skrivs i lagen (1998:621) om
misstankeregister, polisdatalagcn
(1998:622), lagen (1999:90) om
behandling av personuppgifter vid
skattemyndigheters medverkan i
brottsutredningar och i lagen
(2001:000) om behandling av per-
sonuppgifter i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet samt i
förordningar som har stöd i dessa
lagar.
ig gäller sekretessen i högst sjuttio
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2001.
74
Härigenom föreskrivs att 1 § i tullregisterlagen (1990:137) skall ha
följande lydelse.
Prop. 2000/01:54
Bilaga 4
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Tull-
lagen
Tull-
verk-
Bestämmelserna i denna lag
gäller inte de register som
Tullverket för med stöd av lagen
(2001:000) om behandling av per-
sonuppgifter i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet och inte
heller register som regleras i annan
lag eller förordning.
1 §13
För de ändamål som anges i 2 § får Tullverket föra ett tullregister med
hjälp av automatiserad databehandling.
Bestämmelserna i denna lag
gäller inte de register som
verket för med stöd av
(1997:1058) om register i
verkets brottsbekämpande
samhet och inte heller register som
regleras i annan lag eller
förordning.
Bestämmelser om förfarandet vid import och export finns i rådets
förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av
en tullkodex för gemenskapen och i kommissionens förordning (EEG) nr
2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets
förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för
gemenskapen och i tullagen (1994:1550).
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2001.
13 Senaste lydelse 1999:418.
75
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-11-13
Närvarande: f.d. justiticrådet Staffan Vängby, justitierådet Leif
Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.
Enligt en lagrådsremiss den 26 oktober 2000 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om behandling av personuppgifter i Tullverkets brotts-
bekämpande verksamhet,
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
3. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren
Maria Arvidsson.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om behandling av personuppgifter i Tullverkets
brottsbekämpande verksamhet
Enligt första stycket punkten 2 får uppgifter lämnas ut till en utländsk
myndighet eller en mellanfolklig organisation, om utlämnandet följer av
en internationell överenskommelse som Sverige har tillträtt eller annars
är skyldigt att följa.
I motsvarande bestämmelser i såväl polisdatalagen som lagen om
behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i
brottsutredningar anges att det skall vara fråga om överenskommelser
som Sverige efter riksdagens godkännande har tillträtt. Anledningen till
den avvikande formuleringen i förevarande lagförslag har under
föredragningen angetts vara att den skall omfatta även överens-
kommelser som EU har ingått och som Sverige är bundet av. Om en
sådan situation föreligger - vilket kan vara svårt att bedöma när
konventionen inte transformerats till cn EG-förordning - omfattas den
emellertid av den föreslagna bestämmelsens senare led. Lagrådet
förordar att orden ”efter riksdagens godkännande” sätts in efter ordet
”Sverige”.
Det ämne som regleras i den föreslagna lagen fordrar i och för sig inte att
föreskrifterna ges i form av lag. Riksdagen kommer i fallet att utnyttja
sin rätt att enligt 8 kap. 14 § första stycket regeringsformen meddela
föreskrifter i ett ämne i vilket regeringen också har rätt att besluta
föreskrifter. Om riksdagen inte har beslutat föreskrifter i ett ämne eller i
en fråga, har regeringen rätt att meddela föreskrifterna med stöd av 8
kap. 13 § första stycket regeringsformen, i första hand inom ramen för
sin restkompetens men naturligtvis också i form av verk-
ställighetsföreskrifter.
Prop. 2000/01:54
Bilaga 5
76
Den föreslagna bestämmelsen har formulerats som ett bemyndigande
för regeringen att meddela föreskrifter om att uppgifter far lämnas ut
även i andra fall än dem som avses i 6 och 7 §§. Rätten att besluta
föreskrifter ”i andra fall” än de i lagen angivna tillkommer regeringen
redan enligt 8 kap. 13 § första stycket regeringsformen. Ett bemyn-
digande i den föreslagna lagen förefaller därför överflödigt. Däremot
skulle bestämmelsen kunna fylla den funktionen att den erinrar om
regeringens föreskrifter på området. Det enklaste sättet att förvandla
bestämmelsen till en informationsregel är att ersätta orden ”får meddela”
med ordet ”meddelar”.
De föreskrifter som kan komma att komplettera lagen har beslutats med
stöd av 8 kap. 13 § första stycket regeringsformen. Av denna anledning
bör orden ”eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen”
inte förekomma i lagtexten. Bestämmelsen bör i stället ha följande
lydelse: ”Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse
och skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag
eller anslutande författningar.”
Den viktigaste funktionen hos bestämmelsen är att man indirekt kan
utläsa att det för de angivna ändamålen kan firmas undantag från
gallringsbestämmelsema i 22 §. Bestämmelsen bör emellertid inte ha
formen av en delegationsregel utan i stället vara en undantagsregel. Den
kan förslagsvis ges följande lydelse: ”Utan hinder av vad som föreskrivs
i 22 § far uppgifter bevaras för historiska, statistiska eller vetenskapliga
ändamål.” Om närmare föreskrifter härom är erforderliga, bör de kunna
meddelas med stöd av 8 kap. 13 § första stycket regeringsformen.
Enligt förslaget skall, om någon som i tjänsten tar befattning med en
personuppgift finner anledning att anta att uppgiften är oriktig, han
genast anmäla detta till Tullverket. Bestämmelsen saknar motsvarighet i
annan registerlagstiftning som Lagrådet överblickar. Det torde i regel
vara någon anställd hos Tullverket som kan både veta att en uppgift
förekommer i ett Tullverkets register och misstänka att uppgiften är
oriktig. En föreskrift av denna art hör naturligt hemma i administrativa
föreskrifter meddelade av Tullverket. Paragrafen bör utgå.
Vad här åsyftas är föreskrifter om verkställighet av lagen. Sådana
föreskrifter kan regeringen besluta med stöd av 8 kap. 13 § första stycket
regeringsformen. Bemyndigandet är således överflödigt och kan utgå.
Bestämmelsen i första meningen avser Tullverkets beslut i fråga om
rättelse enligt 9 §. I 9 § finns emellertid inte några bestämmelser om
meddelande av dylika beslut. Där finns däremot en hänvisning av vilken
framgår att personuppgiftslagens (PUL:s) bestämmelser om rättelse och
skadestånd är tillämpliga. Effekten blir att överklagandebestämmelsen
Prop. 2000/01:54
Bilaga 5
77
och de på besluten tillämpliga bestämmelserna kommer att finnas i olika
lagar, den förstnämnda bestämmelsen i den nu föreslagna lagen och de
sistnämnda bestämmelserna i PUL.
Orsaken till den uppkomna situationen är att PUL saknar en
överklagandebestämmelse beträffande rättelsebesluten. Tanken har
antagligen varit att den som är missnöjd med ett beslut skall anmäla detta
hos tillsynsmyndigheten (Datainspektionen) genom anförande av
formlösa klagomål. Inspektionens beslut kan sedan vara överklagbart
enligt 51 § PUL. Genom tillkomsten av 22 a § förvaltningslagen har
enskild dock erbjudits möjligheten att överklaga rättelsebesluten direkt
hos allmän förvaltningsdomstol.
Den föreslagna överklagandebestämmelsen skulle komma att omfatta
endast rättelsebeslut. En annan närstående kategori beslut som också
meddelas enligt PUL är beslut om begärd information. Enligt Lagrådets
mening bör övcrklagandcbestämmelsen också omfatta dessa beslut.
Visserligen saknar lagen en uttrycklig hänvisning till PUL beträffande
informationsbesluten, men detta kan inte vara någon avgörande skillnad
eftersom PUL i vilket fall som helst är tillämplig på båda slagen av
beslut. Lagrådet anser att första meningen bör formuleras om och
förslagsvis ges följande lydelse: ”Tullverkets beslut om rättelse och
information i fråga om personuppgifter i verkets brottsbekämpande
verksamhet far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.” Jfr den
överklagandebestämmelse som finns i förslaget till lag om behandling av
uppgifter i Tullverkets verksamhet, vilket överlämnats till Lagrådet för
granskning genom en annan regeringens remiss.
Huruvida ytterligare beslut skall vara överklagbara bör övervägas i det
fortsatta lagstiftningsarbetet. Det är exempelvis tvivelaktigt om sådana
beslut som avses i 19 § skall gå att överklaga. Om resultatet skulle bli att
inga andra beslut än rättelse- och informationsbeslut skall kunna
överklagas, bör i paragrafen tas in en uttrycklig bestämmelse om att
andra beslut beträffande ifrågavarande personuppgifter inte får över-
klagas.
Det är inte något tillfredsställande förhållande att bestämmelser om
överklagande av beslut finns i en lag och bestämmelser om beslutens
meddelande i en annan. Lagrådet anser att regeringen snarast bör
överväga möjligheten att i PUL införa överklagandebestämmelser i fråga
om myndigheters rättelse- och informationsbeslut på person-
uppgiftsområdet.
Om Lagrådets förslag om att låta 24 och 25 §§ utgå följs, bör
nuvarande 26 § bli 24 § och rubriken ändras till ”Överklagande”.
Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen
Under 7 kap. 17 § föreslås att den absoluta sekretessen för register enligt
nu gällande lag om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet
skall upphöra att gälla. Enligt motiveringen gäller i stället skydd för den
enskilde - med omvänt skaderekvisit - enligt förevarande paragraf.
Denna är emellertid uppdelad på bestämmelser om sekretess för
uppgifter i verksamhet och bestämmelser om sekretess för uppgifter i
register. I en ny punkt 9 bör därför föras in en bestämmelse av
Prop. 2000/01:54
Bilaga 5
78
förslagsvis följande lydelse: ” i register som förs av Tullverket enligt
lagen (2001:000) om behandling av personuppgifter i Tullverkets
brottsbekämpande verksamhet eller som annars behandlas där med stöd
av samma lag,”. Nuvarande punkten 9 bör därvid omnumreras till 10.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Prop. 2000/01:54
Bilaga 5
79
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 december 2000
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Thalén,
Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros,
Messing, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lövdén, Ringholm,
Bodström
Föredragande: statsrådet Ringholm
Prop. 2000/01:54
Regeringen beslutar proposition 2000/01:54 Behandling av
personuppgifter i Tullverkets brottsutredande verksamhet
Eländers Gotab 60964, Stockholm 2000
80