Skr.
2000/01:46
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 23 november 2000
Göran Persson
Ingela Thalén
(Socialdepartementet)
Den 2 oktober 2000 träffade företrädare för staten och landstingen en
överenskommelse om ersättningar till hälso- och sjukvården för år 2001.
Överenskommelsen godkändes av Landstingsförbundets styrelse den
6 oktober 2000 och av regeringen den 12 oktober 2000. De särskilda er-
sättningar till hälso- och sjukvården som utges i enlighet med överens-
kommelsen uppgår till totalt 1 182 miljoner kronor och skall fördelas
mellan landets 21 landsting. Beloppet skall ställas i relation till de cirka
140 miljarder kronor som landstingens utgifter för hälso- och sjukvården
uppgår till (år 1998). De bidrag som fördelas har därmed huvudsakligen
betydelse som signal- och stimulansmedel gentemot sjukvården.
Liksom under åren 1999 och 2000 skall huvuddelen av medlen i
överenskommelsen användas för en långsiktig satsning på att stärka
patientens ställning inom svensk hälso- och sjukvård. Därvidlag betonas
både behovet av att förbättra vårdens tillgänglighet och att öka patienter-
nas inflytande och delaktighet, vilket ligger i linje med de grundläggande
mål som uttrycks i propositionen Nationell handlingsplan för utveckling
av hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149) som regeringen i juni i
år lämnade till riksdagen. I handlingsplanen redovisar regeringen dels
avsikten att förstärka hälso- och sjukvårdens resurser med sammanlagt
nio miljarder kronor under åren 2001-2004, dels det avtal som reger-
ingen träffat med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet
om utvecklingsinsatser inom vården och omsorgen.
Även för år 2001 lämnas inom ramen för överenskommelsen särskild
ersättning för medicinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser inom
hälso- och sjukvården. Ersättningen är, liksom föregående år,
235 miljoner kronor.
1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 46
Skr. 2000/01:46
1 Ärendet och dess beredning..............................................................3
2 Överenskommelsen för år 2001 i huvuddrag....................................3
2.1 Ersättningsbelopp...............................................................3
2.2 Att stärka patientens ställning............................................5
2.3 Rehabiliterings- och behandlingsinsatser...........................7
2.4 Nationellt utvecklingsarbete...............................................8
2.5 Stöd för kunskapsbaserad hälso- och sjukvård...................8
2.6 Stöd till IT-utveckling i hälso- och sjukvården..................8
2.7 Bidrag inom hjälpmedelsområdet.......................................8
2.8 Områden som ingått i tidigare överenskommelser.............9
2.9 Uppföljning av överenskommelsen....................................9
Bilaga 1 Överenskommelse mellan staten och landstingen om
ersättningar till hälso- och sjukvården för år 2001..................10
Bilaga 2 Fördelning av ersättning för att stärka patientens
ställning för år 2001 ................................................................23
Bilaga 3 Fördelning av särskild ersättning för vissa verksamheter
år 2001 ....................................................................................24
Bilaga 4 Fördelning av särskild ersättning för rehabilitcrings-
och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården
för år 2001...............................................................................25
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den
23 november 2000..................................................................................26
Skr. 2000/01:46
Den 2 oktober 2000 träffade företrädare för staten och landstingen en
överenskommelse om ersättningar till hälso- och sjukvården för år 2001.
Denna redovisas i sin helhet i bilaga till skrivelsen.
Såväl regeringen som Landstingsförbundets styrelse har godkänt
överenskommelsen. Den gäller fr.o.m. den 1 januari 2001 under förut-
sättning av att riksdagen godkänner budgetpropositionen för år 2001
(prop. 2000/01:1), avseende dels utgiftsområde 9, anslaget 13:3 Bidrag
till hälso- och sjukvård och dels utgiftsområde 10, anslaget 19:1 Sjuk-
penning och rehabilitering m.m.
Den ekonomiska ramen för överenskommelsen för år 2001 uppgår, lik-
som för åren 1999 och 2000, till sammanlagt 1 182 miljoner kronor. Till
skillnad från föregående år har parterna beslutat att för år 2001 utge ett
omställningsbidrag med 2 miljoner kronor till Rett Center för vård av
patienter med Rett syndrom.
Följande ersättningar lämnas enligt överenskommelsen för år 2001 (mil-
joner kronor).
1* Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 46
Skr. 2000/01:46
Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen for år 2001
|
1. Att stärka patientens ställning |
850 | |
|
1.1 Förbättrad tillgänglighet | ||
|
Ökad delaktighet |
789 | |
|
1.1.1 Rett Center |
2 | |
|
1.2 Ersättning för vissa verksamheter |
50 | |
|
1.3 Nationella informationssystem (STRAMA | ||
|
3 mkr, producentobunden läkemedels- | ||
|
information 6 mkr) |
9 | |
|
2. Rehabiliterings- och behandlingsinsatser |
235 | |
|
3. Nationellt utvecklingsarbete |
31 | |
|
3.1 Verksamhetsutveckling |
20 | |
|
3.2 Särskilda medel för utvecklingsarbete |
11 | |
|
4. Stöd för kunskapsbaserad vård |
5 | |
|
5. Stöd till IT-utveckling |
10 | |
|
6. Bidrag inom hjälpmedelsområdet |
51 | |
|
6.1 Ersättning till Hjälpmedelsinstitutet |
45,5 | |
|
6.2 Metod och kunskapsutveckling |
5,5 | |
|
Summa: |
1 182 |
Förbättrad tillgänglighet och ökad delaktighet
Parterna är överens om att behovet av att påtagligt förbättra tillgänglig-
heten i hälso- och sjukvården kvarstår oförändrat. Målet är att patienterna
överlag skall finna tillgängligheten inom vården rimlig.
Mot bakgrund av Socialstyrelsens rapport En behandlingsgaranti i
hälso- och sjukvården (redovisad till regeringen i mars 1999), vilken
analyserar de konsekvenser införandet av en behandlingsgaranti skulle få
i svensk sjukvård, framhöll regeringen i budgetpropositionen för år 2000
(prop. 1999/2000:1, uo9) att den inte var beredd att föreslå en sådan.
Kravet på att förbättra tillgängligheten kvarstår dock oförändrat. För
detta krävs både resursförstärkningar, förändrat arbetssätt och utvecklad
samverkan.
Socialstyrelsen förordade i den ovan nämnda rapporten att patienterna
bör ha möjlighet att fritt välja sjukhus oberoende av var i landet de bor.
Socialstyrelsen föreslog en rättslig reglering av frågan om fritt sjukhus-
val.
Landstingsförbundet har med anledning av 1999 års överenskommelse
mellan staten och landstingen om ersättningar för insatser för att stärka
patientens ställning m.m. påbörjat ett arbete som syftar till att tydliggöra
vilka valmöjligheter som finns inom vården. Parterna konstaterar att
Landstingsförbundets pågående arbete med en ny rekommendation till
landstingen som tydliggör valmöjligheterna och som innebär en större
likhet över landet när det gäller möjligheterna att välja sjukhus är mycket
viktigt. Arbetet beräknas kunna avslutas under hösten år 2000. Frågan
om behov av lagstiftning inom området kommer därefter att övervägas.
I överenskommelsen för år 1999 utlovades en utökad satsning för att
lösa de problem som sammanhänger med läkarinsatser i äldrevården.
Som en följd av detta har Landstingsförbundet, i samverkan med
Svenska Kommunförbundet, bedrivit ett projekt gällande sådan läkar-
medverkan. Parterna anser att frågan om att förbättra läkarinsatserna i
den kommunala äldrevården har fortsatt hög prioritet. I avtalet om ut-
vecklingsinsatser inom vården och omsorgen har denna fråga särskilt
lyfts fram. Dessutom driver Landstingsförbundet flera med Svenska
Kommunförbundet gemensamma projekt i syfte att stödja landstings och
kommuners arbete på detta område.
I 1999 års överenskommelse fastslogs det angelägna i att kunna följa
tillgängligheten i hälso- och sjukvården, men också att det saknas hel-
täckande och tillförlitliga system för att följa och redovisa tillgänglig-
heten. Därför avsattes resurser till ett projekt, Väntetider i Vården, som
syftar till att förbättra tillgängligheten i den svenska hälso- och sjuk-
vården genom att utveckla ett nationellt system för uppföljning och ana-
lys av väntetider. I april 2000 presenterade projektet en nationell databas
för information om aktuella förväntade väntetider till ett urval
mottagningsverksamheter och behandlingar inom den somatiska
specialistvården. Såväl insamling som redovisning av uppgifterna görs
via Internet. Under år 2000 skall databasen kompletteras med uppgifter
för uppföljning och analys av faktiska väntetider. Inom ramen för
projektet pågår också aktiviteter för att ta fram riktlinjer för god praxis
Skr. 2000/01:46
vad gäller organisation och administration av väntelistor samt för att öka
kunskaperna om vårdens tillgänglighet i olika avseenden. En översiktlig
plan för arbetet åren 2001-2002 innehåller fortsatt utveckling av
databasen 0M1 landstingens informationssystem, processuppföljning för
verksamhetsstyrning, tidbokning och medicinsk prioritering.
Socialstyrelsen påbörjade under 1999 ett systematiskt och långsiktigt
arbete med att utveckla metoder för tillämpningen av riksdagsbeslutet om
prioriteringar i hälso- och sjukvården. Ett arbete har påbörjats som syftar
till att samtliga nationella riktlinjer successivt skall kompletteras med
kunskapsunderlag som kan ligga till grund för ställningstaganden till
prioriteringar. Socialstyrelsen driver även ett projekt som syftar till att
utveckla metoder och beslutsstöd för prioriteringar av nya medicinska
metoder. Därutöver genomförs ett projekt som syftar till att på ett struk-
turerat sätt samla in och analysera information samt föra tillbaka iaktta-
gelser som påverkar möjligheterna att implementera riksdagsbeslutet om
prioriteringar i primärvården.
Särskilda medel avsätts även i denna överenskommelse för dessa ut-
vecklingsprojekt avseende väntetider och prioriteringar i vården.
Parterna har i överenskommelsen framfört att de är eniga kring bety-
delsen av att stärka patientens inflytande och delaktighet i vården.
Parterna gör samtidigt bedömningen att det ställer krav på ett fortsatt
förändrat arbetssätt i hälso- och sjukvården som utgår från att patienterna
är delaktiga och ses som en resurs. I landstingen pågår också utveck-
lingsarbete för att göra verklighet av dessa ambitioner. Arbetet med att
stärka patientens ställning ingår i allmänhet som en integrerad del i
landstingens ordinarie arbete. Informations- och kompetensutvecklings-
aktiviteter som syftar till ökad patientfokusering ingår oftast i ordinarie
utvecklingsaktiviteter. Parterna konstaterar att ett fortsatt långsiktigt ut-
vecklingsarbete på lokal nivå är avgörande för att åstadkomma föränd-
ringar i verksamheterna.
Inriktningen i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken
(prop. 1999/2000:79) är att uppmuntra ett effektivt utnyttjande av ny tek-
nik i syfte att förbättra funktionshindrades livskvalitet och möjligheter att
delta i samhällslivet. Det är även viktigt att tillgången till information
kan förbättras och underlättas. Parterna konstaterar att det är viktigt att de
möjligheter till ökad delaktighet och tillgänglighet som skapas av ny tek-
nik tas tillvara inom hjälpmedelsområdet.
Socialstyrelsen presenterade i juli 2000 en nyutgåva av sin “Vårdkata-
log - Högspecialiserad vård av rikskaraktär” och planerar nu att följa hur
vårdbehoven tillgodoses för de små och mindre kända handikapp-
grupperna. Som en följd av överenskommelsen har ett aktivt arbete i
landsting och regioner bedrivits för att identifiera hinder och vidta åtgär-
der för att underlätta för patienter med svåra och mycket ovanliga sjuk-
domstillstånd och skador att få vård i annat landsting. Även fortsätt-
ningsvis krävs fortsatt arbete inom området. Vården för en av dessa
patientgrupper, patienter med Rett syndrom, bedrivs vid länssjukhuset i
Östersund (Rett Center). För att underlätta en smidig övergång till själv-
finansiering av verksamheten har parterna för avsikt att under en över-
gångsperiod på två år utge ett omställningsbidrag till Rett Center med
sammanlagt 4 miljoner kronor. För år 2001 utgår ett omställningsbidrag
med 2 miljoner kronor.
Skr. 2000/01:46
Ersättning för vissa verksamheter
Några landsting bedriver verksamheter och belastas av kostnader som
inte kompenseras genom statsbidragssystemet, t.ex. vård av tvångsom-
händertagna HIV-smittade från hela landet. Parterna har enats om att
dessa landsting bör kompenseras genom överenskommelsen. För år 2000
avsattes 50 miljoner kronor och samma belopp skall avsättas för år 2001.
Nationella informationssystem
För år 2000 avsattes 9 miljoner kronor till nationella informationssystem,
varav 6 miljoner avsåg producentobunden läkemedelsinformation.
Parterna har enats om att avsätta samma belopp för år 2001.
Ett nätverk benämnt STRAMA (Strategigrupper för rationell anti-
biotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) har sedan år 1995
bl.a. arbetat med att sprida information i syfte att åstadkomma en ratio-
nell användning av antibiotika och därigenom begränsa utvecklingen av
antibiotikaresistens i landet. Parterna överenskom 1999 om att under
maximalt tre år fördela 3 miljoner kronor årligen till STRAMA med
början år 2000. Parterna har enats om att avsätta 3 miljoner kronor
år 2001.
Skr. 2000/01:46
För år 2000 enades parterna om att ersättningsbeloppet från sjukförsäk-
ringen för medicinska rehabiliterings- och behandlingsinsatser inom
sjukvården skulle vara 235 miljoner kronor. Parterna är överens om att
oförändrat belopp skall utgå för detta ändamål även år 2001. Den grund-
läggande målsättningen är densamma som tidigare, dvs. att stimulera
gränsöverskridande samverkan i syfte att sänka ohälsotalet. En viktig
förutsättning för detta är t.ex. kunskap om de faktorer som genererar
ohälsa samt att resurser skapas för bedömning av mer komplexa sjuk-
domstillstånd i syfte att utveckla rehabiliteringen och därmed minska och
förkorta sjukskrivningarna. Insatserna skall till övervägande delen in-
riktas mot:
- kvalificerade medicinska utredningar,
- försäkringsmedicinsk utbildning/fortbildning inom läkarkåren samt
- utveckling av medicinska utrednings- och rehabiliteringsmetoder.
Parterna har enats om att de projekt som finansieras med medel från
överenskommelsen fortlöpande skall samla in de uppgifter som behövs
för att möjliggöra en utvärdering av projektens effekter. Regeringen av-
ser att ge Riksförsäkringsverket i uppdrag att inkomma till Social-
departementet med en redovisning av pågående och planerade projekt.
Regeringen avser även att ge Socialstyrelsen i uppdrag att i samverkan
med Riksförsäkringsverket följa upp och utvärdera de insatser som ge-
nomförts under år 2001.
1** Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 46
Parterna är överens om att arbetet med stöd till kunskaps- och verksam-
hetsutveckling inom hälso- och sjukvården bör fortsätta och vidareut-
vecklas. I överenskommelserna för åren 1999 och 2000 avsattes
31 miljoner kronor och parterna har enats om att för år 2001 anslå samma
belopp. Medlen skall bl.a. användas till projektet Väntetider i Vården
samt Socialstyrelsens utvecklingsarbete rörande prioriteringar, som redo-
visats ovan.
Skr. 2000/01:46
Den snabba kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården till-
sammans med ett ökat vårdbehov och knappa ekonomiska resurser
accentuerar behovet av att säkra att vården baseras på vetenskapliga
metoder. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU)
har till uppdrag att utvärdera befintlig och ny medicinsk metodik samt att
förmedla resultaten till sjukvårdshuvudmännen. I syfte att stödja arbetet
med att få bättre genomslag för nya forskningsresultat är parterna eniga
om att för år 2001, liksom för år 2000, avsätta 5 miljoner kronor.
Det finns behov av en gemensam infrastruktur eller plattform för IT i
hälso- och sjukvården och för detta ändamål har ett nationellt organ för
IT-strategiska frågor, Carelink, skapats, som arbetar på uppdrag och med
finansiellt stöd av alla sjukvårdshuvudmän och vårdgivare, såväl offent-
liga som privata. I styrelsen ingår Landstingsförbundet, Svenska
Kommunförbundet, Apoteket AB och Socialstyrelsen. Organet skall vara
fristående och i funktion senast årsskiftet 2000/2001 och skall senast den
1 juli 2001 lämna en utförlig delrapport till Landstingsförbundet och
Socialdepartementet. För detta ändamål har parterna enats om att avsätta
10 miljoner kronor år 2001.
Enligt propositionen Ombildning av Handikappinstitutet ombildades
Handikappinstitutet till Hjälpmedelsinstitutet fr.o.m. år 1999
(prop. 1997/98:57). De nya ägarna - staten, Landstingsförbundet och
Svenska Kommunförbundet - har överenskommit att finansieringen för
fyraårsperioden 1999-2002 skall ske med medel från statsbudgeten.
Medlen skall utbetalas från anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård. Detta
innebär att 45,5 miljoner kronor skall avsättas till Hjälpmedelsinstitutet
för år 2001.
Staten och landstingen har vidare kommit överens om att för år 2001,
liksom för åren 1999 och 2000, avsätta 5,5 miljoner kronor för att inom
ramen för samhällets hjälpmedelsförsörjning finansiera en rationell och
ändamålsenlig inköpssamordning inklusive erforderlig metod- och kun-
skapsutveckling inom området.
Vad avser ersättning för vissa expertinsatser äger överenskommelsen om
vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1996 fortsatt
giltighet. Parterna erinrar också om att det stöd som skall kanaliseras via
Socialstyrelsen avseende finansiering av utvecklingen av de nationella
kvalitetsregistren avser analys och återföring av data samt vidareutveck-
ling av registren. Kostnaden för deltagande enheter för medverkan lik-
som den rutinmässiga driften bör däremot i första hand åvila sjukvårds-
huvudmännen som en del av den ordinarie verksamheten.
Skr. 2000/01:46
Parterna är för år 2001 överens om att Läkemedelsverket, Smittskydds-
institutet, Socialstyrelsen och SBU skall se till att nödvändiga uppgifter
insamlas så att en uppföljning av effekterna av det arbete som möjlig-
gjorts genom denna överenskommelse kan komma till stånd. Dessa ak-
törer skall även inkomma till Socialdepartementet med en redovisning av
pågående och planerade projekt. Parterna är även överens om att under
2001 få till stånd en utvärdering av i vilken utsträckning inriktningen mot
att stärka patientens ställning har haft genomslag inom hälso- och sjuk-
vården. Parterna har därutöver enats om att landstingen till Landstings-
förbundet skall redovisa dels strategier och målsättning för arbetet med
att förbättra effektiviteten och rationaliteten i läkemedelsanvändningen,
dels vilka informations-, utbildnings- och uppföljningsinsatser som
genomförts inom läkemedelsområdet. På basis av de från landstingen
inkomna redovisningarna skall Landstingsförbundet därefter till Social-
departementet samlat redovisa landstingens insatser inom området.
SOCIALDEPARTEMENTET
LANDSTINGSFÖRBUNDET
Skr. 2000/01:46
Bilaga 1
I överenskommelsen för år 1999 enades staten och landstingen om en
långsiktig satsning på att stärka patientens ställning inom svensk hälso-
och sjukvård. Därvidlag betonades både behovet av att förbättra vårdens
tillgänglighet och att öka patienternas inflytande och delaktighet.
I ett särskilt inriktningsdokument - Patienten i hälso- och sjukvården -
bifogat till 1999 års överenskommelse redovisade parterna sin gemen-
samma syn på hur hälso- och sjukvården bör utvecklas för att stärka
patientens ställning. Denna inriktning avsågs gälla även år 2000.
Däremot förutsattes att den ekonomiska omfattningen av överens-
kommelsen skulle regleras för ett år i taget. För att stödja det långsiktiga
arbetet med att stärka patientens ställning inom svensk hälso- och sjuk-
vård är parterna överens om att samma huvudinriktning skall gälla även
år 2001.
Regeringen lämnade i juni i år propositionen Nationell handlingsplan
för utveckling av hälso- och sjukvården (1999/2000:149) till riksdagen. I
handlingsplanen redovisar regeringen dels avsikten att förstärka hälso-
och sjukvårdens resurser med sammanlagt nio miljarder kronor under
åren 2001-2004, dels det avtal som regeringen träffat med Landstings-
förbundet och Svenska Kommunförbundet om utvecklingsinsatser inom
vården och omsorgen. Inriktningen är att vidta åtgärder för att stärka
primärvården, äldrevården och psykiatrin samt för att öka mångfalden av
vårdgivare. Målet är att förbättra tillgängligheten och kvaliteten i hela
vården och stärka patientens ställning. Parternas avsikt i denna överens-
kommelse, att förbättra vårdens tillgänglighet och öka patienternas del-
aktighet, ligger därmed i linje med de grundläggande mål som uttrycks i
handlingsplanen. Landstingen och staten är sedan tidigare överens om att
landstingen skall ta ett ökat kostnadsansvar för läkemedlen. Syftet är att
integrera användningen av läkemedel i hälso- och sjukvården och få ett
effektivt resursutnyttjande, vilket också överensstämmer med inrikt-
ningen i den Nationella handlingsplanen. För att ta över kostnadsansvaret
krävs ett omfattande utvecklingsarbete inom landstingen vad gäller bl.a.
information, utbildning och uppföljning inom läkemedelsområdet, lik-
som åtgärder från statens sida gällande bl.a. regelsystemen inom om-
rådet. Det är av yttersta vikt att det utvecklingsarbete som har påbörjats i
många landsting intensifieras under år 2001.
Parterna är överens om att behovet av att påtagligt förbättra tillgänglig-
heten i hälso- och sjukvården kvarstår oförändrat. Målet är att patienterna
överlag skall finna tillgängligheten inom vården rimlig.
10
I den vårdgaranti som gällt sedan år 1997 regleras väntetid för besök
inom primärvård och specialistsjukvård. Inför 1999 års överens-
kommelse aktualiserades behovet av en behandlingsgaranti. Parterna
enades dock om att först närmare klarlägga de praktiska, organisatoriska
och ekonomiska konsekvenserna av en utvidgad vårdgaranti samt att ut-
röna hur en sådan garanti förhåller sig till de av riksdagen fastställda
riktlinjerna för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Senare upp-
drog regeringen åt Socialstyrelsen att beskriva och analysera dessa förut-
sättningar. Uppdraget redovisades till regeringen i mars 1999 i rapporten
En behandlingsgaranti i hälso- och sjukvården.
I budgetpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1, uo 9) framhöll
regeringen, mot bakgrund av Socialstyrelsens analys av de konsekvenser
införandet av en behandlingsgaranti skulle få i svensk sjukvård, att den
inte är beredd att föreslå någon sådan. Kravet på att förbättra tillgänglig-
heten kvarstår dock oförändrat. För detta krävs både resursförstärkningar,
förändrat arbetssätt och utvecklad samverkan.
Skr. 2000/01:46
Bilaga 1
Valmöjligheter i vården
Socialstyrelsen förordade, i den ovan nämnda rapporten, att patienterna
bör ha möjlighet att fritt välja sjukhus oberoende av var i landet de bor.
Styrelsen pekar på stora skillnader mellan landstingen och på oklara lo-
kala regelverk. Vidare pekar man på brister när det gäller tillgång till in-
formation som kan utgöra underlag för välgrundade val, t.ex. information
om väntetider vid olika sjukhus. Mot denna bakgrund föreslår Socialsty-
relsen rättslig reglering av frågan om fritt sjukhusval.
Landstingsförbundet har med anledning av 1999 års överenskommelse
påböijat ett arbete som syftar till att tydliggöra vilka valmöjligheter som
finns inom vården. Det har därvidlag framkommit att möjligheten att
välja sjukhus redan i dag finns på de allra flesta håll men att informatio-
nen brister och stundtals även tillämpningen.
Parterna anser att det är mycket angeläget att tillgodose både krav på
reella valmöjligheter och tydliga regelverk. Parterna konstaterar att
Landstingsförbundets pågående arbete med en ny rekommendation till
landstingen som tydliggör valmöjligheterna och innebär en större likhet
över landet när det gäller möjligheterna att välja sjukhus är mycket vik-
tigt. Arbetet beräknas kunna avslutas under hösten år 2000. Frågan om
behov av lagstiftning inom området kommer därefter att övervägas.
Läkarinsatser i kommunal vård och omsorg
Som Socialstyrelsen konstaterat i utredningen om en behandlingsgaranti
är tillgängligheten i den planerade vården starkt beroende av tillgänglig-
heten i övrigt; inom akutsjukvården, i primärvården samt i den kommu-
nala vården och omsorgen.
I överenskommelsen avseende år 1999 utlovades en utökad satsning
för att lösa de problem som sammanhänger med läkarinsatser i äldre-
vården. Som en följd av detta har Landstingsförbundet, i samverkan med
Svenska Kommunförbundet, bedrivit ett projekt gällande sådan läkar-
medverkan. Projektet behandlar bl.a. primärvårdens roll i äldrevården,
11
samverkan med övriga specialiteter, t.ex. geriatrik och psykiatri samt
läkarmedverkan i informationsöverföring och vårdplanering.
Parterna anser att frågan om att förbättra läkarinsatserna i den kommu-
nala äldrevården har fortsatt hög prioritet. I avtalet om utvecklingsinsat-
ser inom vården och omsorgen har denna fråga särskilt lyfts fram. Dess-
utom driver Landstingsförbundet flera med Svenska Kommunförbundet
gemensamma projekt i syfte att stödja landstings och kommuners arbete
på detta område.
Skr. 2000/01:46
Bilaga 1
Vårdgaranti med reglerade väntetider för besök
År 1997 infördes, i denna överenskommelse, en vårdgaranti som syftar
till att tillförsäkra alla patienter snabb kontakt med vården. Parterna är
överens om att denna skall gälla även under år 2001.
Primärvården är ansvarig för de första kontakterna och skall erbjuda
hjälp, antingen per telefon eller genom besök, samma dag som vården
kontaktas. Om den första kontakten inte sker med läkare skall tid för
läkarbesök kunna erbjudas senast inom åtta dagar.
Om det bedöms att besök inom övrig specialistvård fordras skall tid för
besök erbjudas utan dröjsmål enligt vägledande principer för urval och
prioriteringar, dock senast inom tre månader. För patienter med stark oro,
eller när läkaren på grund av befarad allvarlig sjukdom med försämrad
prognos vid tidsutdräkt bedömer att besök hos specialist inte kan anstå,
skall besöket ske senast inom en månad.
När det bedöms att behandling fordras skall den påbörjas utan dröjsmål
enligt vägledande principer för urval och prioritering och i samråd med
patienten.
I de fall besök inte kan erbjudas inom nämnda tidsgränser har patienten
rätt att, utan extra kostnader för patienten, välja att göra besöket hos en
vårdgivare i annat landsting. Denna rätt inkluderar även privata vård-
givare som får ersättning enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersätt-
ning eller enligt vårdavtal.
Att följa upp tillgängligheten
I 1999 års överenskommelse fastslogs det angelägna i att kunna följa
tillgängligheten i hälso- och sjukvården, men också att det saknas hel-
täckande och tillförlitliga system för att följa och redovisa tillgänglig-
heten. Därför avsattes resurser till ett projekt, Väntetider i Vården, som
syftar till att förbättra tillgängligheten i den svenska hälso- och sjukvår-
den genom att utveckla ett nationellt system för uppföljning och analys
av väntetider. Samtliga landsting medverkar i projektet. Under år 1999
har extra medel utgått för bl.a. anpassning av de lokala IT-systemen så
att landstinget kan medverka i de mätningar som skall genomföras.
1 april 2000 presenterades en nationell databas för information om ak-
tuella förväntade väntetider till ett urval mottagningsverksamheter och
behandlingar inom den somatiska specialistvården. Såväl insamling som
redovisning av uppgifterna görs med hjälp av Internet. Avsikten är att
informationen skall följas upp tre gånger per år. Uppgifter om aktu-
12
ella/förväntade väntetider skall dock inrapporteras minst en gång per
månad.
Under år 2000 skall databasen kompletteras med uppgifter för uppfölj-
ning och analys av faktiska väntetider. Målsättningen är att samtliga
huvudmän vid kommande årsskifte skall kunna lämna uppgifter enligt
överenskommen plan.
Inom ramen för projektet pågår också aktiviteter för att ta fram rikt-
linjer för god praxis vad gäller organisation och administration av vänte-
listor samt för att öka kunskaperna om vårdens tillgänglighet i olika av-
seenden. En studie av remisser inom ortopedi pågår för närvarande lik-
som två enkätstudier till patienter. Den ena studien riktar sig till patienter
som genomgått operation/behandling och avser att mäta patienternas syn
på väntetiden och vilka konsekvenser väntetiden har haft för hälsotill-
stånd och vårdkonsumtion. Den andra enkäten riktar sig till patienter med
långvarig sjukdom och avser att belysa hur dessa patientgrupper upp-
fattar vårdens kvalitet med särskild tonvikt på olika aspekter på tillgäng-
ligheten.
Under år 2000 kommer också en studie av tillgängligheten i primär-
vård att påbörjas liksom en förstudie kring hur tidbokning går till i den
svenska hälso- och sjukvården.
På längre sikt syftar projektet till att implementera hela den modell för
att följa tillgängligheten som Landstingsförbundet tagit fram i samverkan
med den södra sjukvårdsregionen. Denna modell bygger på att de lokala
informationssystemen i hälso- och sjukvården utvecklas så att de inne-
håller vissa data kring sju mätpunkter i hela vårdprocessen. Den första
etappen av projektet berör fyra av dessa mätpunkter. Det är därför ange-
läget att projektet kan fortsätta efter kommande årsskifte. En översiktlig
plan för arbetet åren 2001-2002 innehåller fortsatt utveckling av data-
basen och landstingens informationssystem, processuppföljning för verk-
samhetsstyming, tidbokning och medicinsk prioritering.
Under tvåårsperioden bör flertalet landsting ha utvecklat informations-
system som innehåller uppgifter för samtliga sju mätpunkter i den
grundläggande modellen. Det utredningsarbete som påbörjats vad gäller
tillgängligheten i primärvård samt för patienter med långvariga vård-
behov bör också leda fram till förslag hur detta kan följas upp lokalt och
nationellt.
En del av det fortsatta arbetet skall ägnas åt att studera i vilken mån
data för uppföljning av tillgängligheten kan utnyttjas för processtyrning.
Väntetiden är också ett uttryck för hur angeläget vårdbehovet bedöms
vara (medicinsk prioritet). För att kunna bedöma väntetiderna måste de
relateras till den medicinska prioriteten. Projektet har tagit fram ett för-
slag till definition av medicinsk prioritering liksom ett sätt att redovisa
denna genom att registrera ett datum före vilket vården bör ges. Detta
förslag har fått stöd av såväl Svenska Läkarförbundet som Svenska
Läkaresällskapet.
En övergång till denna nya form för registrering av medicinsk prioritet
kräver centralt stöd inte minst från de medicinska specialistföreningarna
för att implementeras med gott resultat. Projektet kommer därför att
stödja del arbete med prioriteringar som Svenska Läkaresällskapet har
påbörjat.
Skr. 2000/01:46
Bilaga 1
13
Prioriteringar i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsen påbörjade under 1999 ett systematiskt och långsiktigt
arbete med att utveckla metoder för tillämpningen av riksdagsbeslutet om
prioriteringar i hälso- och sjukvården. Syftet är att ta fram beslutsstöd
och kunskapsunderlag som kan bidra till att prioriteringarna kan göras på
det öppna sätt som var en av de viktiga utgångspunkterna när Priorite-
ringsutredningen tillsattes i början av 1990-talet. Riktlinjerna för arbetet
drogs upp i SoS-rapport 1999:16 Prioriteringar i sjukvården - Beslut och
tillämpning. Projektet bedrivs i samarbete med SBU och Läkemedels-
verket.
Bland pågående projekt kan nämnas utveckling av metoder för priori-
tering av resurser till åtgärder mot kranskärlssjukdom i samarbete med
Göteborg samt Västerbottens och Östergötlands läns landsting. Med ut-
gångspunkt i studier av olika åtgärders effektivitet, risker och kostnader
samt lokala epidemiologiska data uppskattas en ”optimal” resursfördel-
ning i de tre geografiska områdena, som sedan skall jämföras med den
faktiska resursförbrukningen för de åtgärder som studeras i projektet.
Projektet beräknas vara slutfört i sin helhet vid utgången av år 2001.
Möjligheter finns att ansluta ytterligare landsting till projektet under
år 2001.
Socialstyrelsen har också i enlighet med den särskilda överens-
kommelsen mellan staten och landstingen om ersättningar till hälso- och
sjukvården för år 2000 påbörjat ett arbete med att ta fram beslutsstöd för
prioriteringar inom ramen för de nationella riktlinjerna för vård av
patienter med svåra kroniska sjukdomar. De nationella riktlinjerna för
kranskärlssjukvård, som skall publiceras i månadsskiftet
oktober/november 2000, blir de första riktlinjer som kommer att inne-
hålla beslutsstöd för prioriteringar. Arbete pågår också med att ta fram
beslutstöd för prioriteringar inom ramen för riktlinjerna för vård och om-
sorg av äldre vid livets slut. Det arbetet beräknas vara slutfört under
våren 2001. Avsikten är att Socialstyrelsens samtliga nationella riktlinjer
successivt skall kompletteras med kunskapsunderlag som kan ligga till
grund för ställningstaganden till prioriteringar. Som ett led i detta har ett
utvecklingsarbete påbörjats i syfte att förbättra metoderna för gradering
av det vetenskapliga kunskapsläget i syfte att kunna ge information om
hur väl dokumenterat varje enskilt påstående är. Avsikten är att grade-
ringen av dokumentationen i kombination med bedömningar av behov
och kostnadseffektivitet skall påverka styrkan i rekommendationerna.
Socialstyrelsen driver därutöver ett projekt som syftar till att utveckla
metoder och beslutsstöd för prioriteringar av nya medicinska metoder.
Arbetet har inledningsvis inriktats på fem nya läkemedel och drivs av
fem arbetsgrupper som har i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag som
kan ligga till grund för rekommendationer som stöd för prioriterings-
beslut i sjukvården. Den fasen av arbetet beräknas vara slutförd i slutet
av november.
Under projektets andra fas kommer Socialstyrelsen att aktivt föra ut
och diskutera arbetsgruppernas analyser och rekommendationer med
företrädare för läkemedelskommittéer och andra aktörer i sjukvården,
bl.a. i syfte att inhämta synpunkter som kan bidra till att utveckla arbets-
metoden inför det fortsatta projektarbetet. Arbetet avslutas under våren
Skr. 2000/01:46
Bilaga 1
14
2001 med en summerande och analyserande rapport som utarbetas av
projektets styrgrupp.
Avsikten är att Socialstyrelsen därefter successivt skall ta fram kun-
skapsunderlag och rekommendationer som kan ligga till grund för beslut
om prioriteringar av nya medicinska metoder. Urvalet av metoder skall
som nu göras i samarbete med Läkemedelsverket och SBU.
Vidare genomförs en granskning av cancervården i Örebroregionen
inom ramen för aktiv verksamhetstillsyn, som bl.a. belyser prioriterings-
aspekter. Projektet slutförs under våren 2001.
Därutöver genomförs ett projekt som syftar till att på ett strukturerat
sätt samla in och analysera information samt föra tillbaka iakttagelser
som påverkar möjligheterna att implementera riksdagsbeslutet om
prioriteringar i primärvården. Arbetet skall resultera i en rapport med
verksamhetsföreträdare för primärvården samt sjukvårdspolitiker och
andra beslutsfattare som målgrupper. Projektet beräknas vara slutfört
under våren 2001.
I planeringen ingår att påbörja ett projekt om prioriteringar inom
strokevården i syfte att utveckla verktyg för gemensam prioritering
mellan kommun och landsting i sådana vårdprocesser som innefattar
båda huvudmännens resurser. Avsikten är att arbetet skall bedrivas i
samarbete med ett par landsting och kommuner. En förstudie beräknas
vara klar i början av år 2001.
Som framgår i det följande avsätts särskilda medel även i denna
överenskommelse för dessa utvecklingsprojekt avseende väntetider och
prioriteringar i vården.
Efter förslag från regeringen i två propositioner - Patientens ställning
(prop. 1997/98:189) och Stärkt patientinflytande (prop. 1998/99:4) - be-
slutade riksdagen hösten 1998 om flera lagändringar i syfte att stärka
patientens ställning.
I inriktningsdokumentet Patienten i hälso- och sjukvården redovisar
parterna enighet kring betydelsen av att stärka patientens inflytande och
delaktighet i vården. Parterna gör samtidigt bedömningen att det ställer
krav på ett fortsatt förändrat arbetssätt i hälso- och sjukvården som utgår
från att patienterna är delaktiga och ses som en resurs. Det fordras mot
denna bakgrund ett aktivt utvecklingsarbete med syfte att långsiktigt
stärka patientens ställning.
I landstingen pågår också utvecklingsarbete för att göra verklighet av
dessa ambitioner. Arbetet med att stärka patientens ställning ingår i all-
mänhet som en integrerad del i landstingens ordinarie arbete. Informa-
tions- och kompetensutvecklingsaktiviteter som syftar till ökad patient-
fokusering ingår oftast i ordinarie utvecklingsaktiviteter både gällande
vård och behandling och vårdens organisation. Det handlar om fort-
löpande aktiviteter i hela organisationen, bl.a. inom ramen för kvalitets-
arbetet som med sin starka betoning av kund-/patientperspektivet leder
till åtgärder som innebär att organisationen anpassas till patienterna och
inte tvärtom.
Skr. 2000/01:46
Bilaga 1
15
Detta är ett omfattande och grundläggande arbete som kräver föränd-
ringar av attityder, arbetssätt och organisation och det finns fortfarande
ett betydande glapp mellan ambitioner och verklighet. Parterna kan
konstatera att ett fortsatt långsiktigt utvecklingsarbete på lokal nivå är
avgörande för att åstadkomma förändringar i verksamheterna.
Inriktningen i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken
(prop. 1999/2000:79) är att uppmuntra ett effektivt utnyttjande av ny tek-
nik i syfte att förbättra funktionshindrades livskvalitet och möjligheter att
delta i samhällslivet. Det är även viktigt att tillgången till information
kan förbättras och underlättas.
Informationstekniken och den digitala tekniken är exempel på hur den
tekniska utvecklingen medfört att helt nya hjälpmedel kommit fram sam-
tidigt som äldre hjälpmedel kunnat utvecklas och förbättras. Parterna
konstaterar att det är viktigt att de möjligheter till ökad delaktighet och
tillgänglighet som skapas av ny teknik tas tillvara inom hjälpmedelsom-
rådet. Ett exempel på intressant teknikutveckling är talböcker i digital
form som ger betydligt högre kvalitet än kassettböckema. Den digitala
tekniken kommer så småningom också att underlätta tillgången till tal-
böcker eftersom de kommer att kunna överföras elektroniskt.
Skr. 2OOO/O1:46
Bilaga 1
Svåra och mycket ovanliga sjukdomstillstånd och skador
Inför överenskommelsen för år 1999 aktualiserades problem för patienter
med svåra och mycket ovanliga sjukdomstillstånd och skador att erhålla
vård utanför det egna landstinget. Mot denna bakgrund kom regeringen
och Landstingsförbundet överens om det angelägna i att hälso- och sjuk-
vården kan svara upp mot dessa patienters behov av specialistvård i annat
landsting. Parterna konstaterade också att Socialstyrelsens Vårdkatalog
borde kompletteras med sådana medicinska verksamheter som kan till-
godose dessa patientgruppers vårdbehov.
Regeringen gav under år 1999 Socialstyrelsen i uppdrag att successivt
bygga ut sin ”Vårdkatalog - Högspecialiserad vård av rikskaraktär” i
relevanta delar, bl.a. med utgångspunkt i arbetet med små och mindre
kända handikappgrupper samt att följa hur vårdbehoven tillgodoses för
denna grupp. Socialstyrelsen presenterade i juli 2000 en nyutgåva av
Vårdkatalogen som gäller åren 2000-2001. Som ett andra led i reger-
ingsuppdraget kommer Socialstyrelsen att följa hur vårdbehoven till-
godoses för de små och mindre kända handikappgrupperna. I detta upp-
följningsarbete följs även spridningen och användningen av den ut-
byggda Vårdkatalogen upp. Vidare kommer Socialstyrelsen att följa upp
om katalogen har haft någon effekt vad gäller att öka tillgängligheten till
högspecialiserad vård för dessa patientgrupper.
Som en följd av överenskommelsen har ett aktivt arbete i landsting och
regioner bedrivits för att identifiera hinder och vidta åtgärder för att
underlätta för denna grupp patienter att få vård i annat landsting. Även
fortsättningsvis krävs fortsatt arbete inom området.
Vården för en av dessa patientgrupper, patienter med Retts syndrom,
bedrivs vid länssjukhuset i Östersund (Rett Center). Rett Center är upp-
taget som en riksspecialitet i Socialstyrelsens Vårdkatalog. Verksam-
heten startade med stöd av statliga stimulansbidrag åren 1995 och 1996
16
har sedan dess subventionerats av Jämtlands läns landsting. För att
underlätta en smidig övergång till självfinansiering av verksamheten har
parterna för avsikt att under en övergångsperiod på två år utge ett om-
ställningsbidrag till Rett Center med sammanlagt 4 miljoner kronor. För
år 2001 utgår ett omställningsbidrag med 2 miljoner kronor.
Några landsting bedriver verksamheter och belastas av kostnader som
inte kompenseras genom statsbidragssystemet. Exempel på sådana verk-
samheter är vård av tvångsomhändertagna HIV-smittade från hela landet
och akut sjukvård av utländska medborgare som inte omfattas av EU:s
regler eller någon konvention. Parterna har varit eniga om att dessa
landsting bör kompenseras genom denna överenskommelse. För år 2000
avsattes 50 miljoner kronor för detta ändamål. Parterna är eniga om att
detta stöd skall finnas kvar med samma belopp under år 2001.
För år 2000 avsattes 9 miljoner kronor till nationella informationssystem,
varav 6 miljoner avsåg producentobunden läkemedelsinformation.
Parterna avser att avsätta samma belopp för år 2001. Medlen för produ-
centobunden läkemedelsinformation disponeras av Läkemedelsverket
och skall, i samverkan med landstingen, användas för att utveckla infor-
mationen, bl.a. till landstingens läkemedelskommittéer.
Resistens mot antibiotika är ett problem som accentuerats under senare
år. Ett nätverk benämnt STRAMA (Strategigrupper för rationell anti-
biotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) har sedan år 1995
bl.a. fungerat som ett forum för att sprida information i syfte att åstad-
komma en rationell användning av antibiotika och därigenom begränsa
utvecklingen av antibiotikaresistens i landet. Parterna överenskom 1999
om att under maximalt tre år fördela 3 miljoner kronor årligen till
STRAMA med böljan år 2000. Parterna är överens om att avsätta
3 miljoner kronor år 2001.
Från 1991 har staten och landstingen årligen träffat överenskommelse om
särskilda medel från sjukförsäkringen avsedda för medicinska rehabili-
terings- och behandlingsinsatser inom sjukvården - inom ramen för
denna överenskommelse.
För år 2000 enades parterna om att ersättningsbeloppet för detta ända-
mål skulle vara 235 miljoner kronor. Parterna är överens om att oföränd-
rat belopp skall utgå för detta ändamål även år 2001.
Den grundläggande målsättningen är densamma som tidigare, dvs. att
stimulera gränsöverskridande samverkan i syfte att sänka ohälsotalet. En
viktig förutsättning för detta är t.ex. kunskap om de faktorer som gene-
rerar ohälsa samt att resurser skapas för bedömning av mer komplexa
Skr. 2000/01:46
Bilaga 1
17
sjukdomstillstånd i syfte att utveckla rehabiliteringen och därmed minska
och förkorta sjukskrivningarna.
Muskuloskeletala sjukdomar är t.ex. orsaken bakom drygt 50 procent
av dagens sjukskrivningar och övervägande delen består av smärta i rygg
och nacke. Det är dock endast 5 procent av patienter med smärta i rygg
och nacke som har en väldefinierad skada som går att åtgärda med
exempelvis operation. Resten av patienterna, 95 procent, har problem för
vilka ingen entydig åtgärd eller behandling finns att tillgå och där även
existentiella och psykiska faktorer ingår i sjukdomsbilden. Hur man skall
rehabilitera patienter med sådan problematik är komplicerat. Det är
lättare att säga vad som inte skall göras än att ange en viss metod. Både
nationell och internationell forskning indikerar dock att sjukskrivning,
som riskerar att passivisera patienten, bör undvikas.
Parterna är överens om att rehabilitering av sådana patientgrupper skall
ägnas ökad uppmärksamhet. Insatserna skall därför till övervägande
delen inriktas mot:
- kvalificerade medicinska utredningar - som omfattar bedömning av
funktionsnedsättning och de psykologiska och sociala konsekven-
serna av skadan/sjukdomen samt bedömning av rehabiliteringspoten-
tial, arbetsförmåga och möjlighet till fortsatta yrkesinriktade åtgärder,
- försäkringsmedicinsk utbildning/fortbildning inom läkarkåren, i
första hand vad gäller vissa diagnosgrupper, t.ex. ryggont och
stressjukdomar samt
- utveckling av medicinska utrednings- och rehabiliteringsmetoder.
Parterna är vidare överens om att de projekt som finansieras med medel
från överenskommelsen fortlöpande skall samla in de uppgifter som
behövs för att möjliggöra en utvärdering av projektens effekter.
Regeringen avser att ge Riksförsäkringsverket i uppdrag att före den
1 mars 2001 inkomma till Socialdepartementet med en redovisning av
pågående och planerade projekt. Regeringen avser även att ge Social-
styrelsen i uppdrag att i samverkan med Riksförsäkringsverket följa upp
och utvärdera de insatser som genomförts under år 2001. Metodiken för
utformningen av återrapporteringen till regeringen skall utvecklas av
Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket i samråd.
Parterna är överens om att arbetet med stöd till kunskaps- och verksam-
hetsutveckling inom hälso- och sjukvården bör fortsätta och vidareut-
vecklas. I överenskommelserna för år 1999 och 2000 avsattes
31 miljoner kronor och parterna är eniga om att för år 2001 anslå samma
belopp.
Åren 1999 och 2000 avsattes därav 20 miljoner kronor till nationellt
stöd för verksamhetsutveckling i hälso- och sjukvården. Parterna är eniga
om att anslå samma belopp för år 2001. Syftet med arbetet är att utveckla
ändamålsenligheten i hälso- och sjukvården ur ett patientperspektiv. Den
snabba kunskapsutvecklingen och ökade krav från patienter kräver ett
ledarskap för systematisk verksamhetsutveckling. Arbetet med att intro-
ducera och utnyttja ny kunskap i det dagliga arbetet och utmönstra dålig
Skr. 2000/01:46
Bilaga 1
18
praxis kräver systematik och uthållighet. Det krävs också lokala uppfölj-
ningssystem för att dokumentera verksamhetens ändamålsenlighet.
Det är därutöver angeläget med utvecklingsarbete på nationell nivå.
Projektet Väntetider i Vården samt Socialstyrelsens utvecklingsarbete
rörande prioriteringar, som redovisats ovan, är viktiga inslag i detta ar-
bete. Parterna är mot denna bakgrund eniga om att avsätta 11 miljoner
kronor för utvecklingsarbete på nationell nivå även år 2001. Beslut om
användningen av medlen för nationellt utvecklingsarbete fattas i samråd
mellan Socialstyrelsen och Landstingsförbundet.
Den snabba kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården till-
sammans med ett ökat vårdbehov och knappa ekonomiska resurser
accentuerar behovet av att säkra att vården baseras på vetenskapliga me-
toder. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) har
till uppdrag att utvärdera befintlig och ny medicinsk metodik samt att
förmedla resultaten till- sjukvårdshuvudmännen. Slutsatserna från SBU
har hög trovärdighet men likafullt finns brister i tillämpningen inom
hälso- och sjukvården.
Parterna var därför eniga om att avsätta 5 miljoner kronor år 2000 i
syfte att stödja arbetet med att få bättre genomslag för nya forsknings-
resultat. Beslut om hur medlen skall disponeras skall fattas i samråd
mellan Landstingsförbundet och SBU. Under 2000 har flera aktiviteter
påbörjats, t.ex. kring SBU:s rapporter Ont i ryggen och Urininkontinens.
Parterna är överens om att även för år 2001 avsätta samma belopp för
ändamålet.
Skr. 2000/01:46
Bilaga 1
Växande delar av hälso- och sjukvården bedrivs i kommunal och privat
regi. För att samspelet mellan olika vårdnivåer, vårdgivare och vården-
heter skall fungera krävs en ökad och bättre samverkande användning av
IT. Detta förutsätter i sin tur att gemensamma synsätt och standarder
etableras och tillämpas för IT i hälso- och sjukvården. För att förbättra
möjligheterna att på ett mer systematiskt sätt följa upp och utvärdera
verksamheten, såväl ur ett ekonomiskt perspektiv som ur ett patient-
orienterat perspektiv, krävs vidare att tillgången till information om de
prestationer som utförs inom hälso- och sjukvården förbättras. Insatser
bör därför göras för att skapa ett sammanhållet IT-system där informa-
tionen registreras på ett systematiskt sätt. Ett väl utvecklat IT system
leder till:
Förbättrat samspel mellan olika vårdnivåer, vårdgivare och vården-
heter.
- Bättre förutsättningar att följa produktivitet och effektivitet i vården.
- Bättre underlag för prioriteringar.
- Att förutsättningar skapas för att föra en bättre resultatdialog i organi-
sationen.
19
- Bättre möjligheter att upptäcka och sprida arbetet med goda vård-
former.
Uppdraget innebär att utreda, införa och vidmakthålla en gemensam
infrastruktur eller plattform för IT i hälso- och sjukvården. För detta
ändamål har ett nationellt organ för IT-strategiska frågor, Carelink,
skapats, som arbetar på uppdrag och med finansiellt stöd av alla sjuk-
vårdshuvudmän och vårdgivare, såväl offentliga som privata. I styrelsen
ingår Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Apoteket och
Socialstyrelsen. Organet skall vara fristående och i funktion senast års-
skiftet 2000/2001. Organet skall lämna en utförlig delrapport till Lands-
tingsförbundet och Socialdepartementet senast den 1 juli 2001. För detta
ändamål är parterna eniga om att avsätta 10 miljoner kronor år 2001.
Ersättning till Hjälpmedelsinstitutet
Enligt proposition 1997/98:57 Ombildning av Handikappinstitutet om-
bildades Handikappinstitutet till Hjälpmedelsinstitutet fr.o.m. år 1999
med dc tre ägarna staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunför-
bundet. Ett konsortialavtal reglerar parternas åtaganden inklusive finan-
siering. De nya ägarna har överenskommit att finansieringen för fyraårs-
perioden 1999 - 2002 skall ske av medel från statsbudgeten. Medlen
skall utbetalas från anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård. Detta innebär
att 45,5 miljoner kronor skall avsättas till Hjälpmedelsinstitutet för
år 2001.
Skr. 2000/01:46
Bilaga 1
Metod- och kunskapsutveckling
Staten och landstingen har vidare kommit överens om att även år 2001,
liksom för åren 1999 och 2000, sätta av 5,5 miljoner kronor för att inom
ramen för samhällets hjälpmedelsförsörjning finansiera en rationell och
ändamålsenlig inköpssamordning inklusive erforderlig metod- och kun-
skapsutveckling inom området.
Vad avser ersättning för vissa expertinsatser äger överenskommelsen om
vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1996 fortsatt
giltighet.
I överenskommelsen för år 1999 lyftes vissa ersättningar för nationella
utvecklingsinsatser ur överenskommelsen samtidigt som ramanslagen för
bl.a. Socialstyrelsen justerades med motsvarande belopp. Ett av de om-
råden som på detta sätt överfördes till Socialstyrelsens ordinarie verk-
samhet var finansieringen av utvecklingen av de nationella kvalitets-
registren. Parterna vill nu erinra om alt det stöd som skall kanaliseras via
Socialstyrelsen avser analys och återföring av data samt vidareutveckling
av registren medan kostnaden för deltagande enheter för medverkan lik-
20
som den rutinmässiga driften i första hand bör åvila sjukvårdshuvud-
männen som en del av den ordinarie verksamheten.
I samband med denna överenskommelse för år 1998 kom parterna
överens om att samtliga mottagare av ekonomisk ersättning, som utbe-
talats enligt överenskommelsen, skall följa upp och redovisa användning
och resultat av de tilldelade medlen.
Landstingsförbundet gjorde i början av år 1999 en kartläggning av
landstingens arbete med att stärka patientens ställning under år 1998. Av
denna framgår att detta arbete i allmänhet ingår som en integrerad del i
landstingens ordinarie arbete. Det handlar i hög grad om fortlöpande ak-
tiviteter som genomsyrar hela organisationen. Mot denna bakgrund var
parterna eniga om att begränsa redovisningen för år 2000 till de centrala
aktörer som erhåller ekonomisk ersättning enligt överenskommelsen.
Parterna är för år 2001 överens om att Läkemedelsverket, Smittskydds-
institutet, Socialstyrelsen och SBU skall se till att nödvändiga uppgifter
insamlas så att en uppföljning av effekterna av det arbete som möjlig-
gjorts genom denna överenskommelse kan komma till stånd. Dessa
aktörer skall även inkomma till Socialdepartementet med en redovisning
av pågående och planerade projekt. Redovisningen skall ha inkommit till
Socialdepartementet före den 1 mars 2001. Utformningen av redovis-
ningen skall ske i dialog med Socialdepartementet.
Överenskommelsen har under de tre senaste åren inriktats mot att
stärka patientens ställning. Det finns nu anledning att följa i vilken ut-
sträckning detta har haft genomslag inom hälso- och sjukvården. Parterna
är överens om att under 2001, genom ett externt uppdrag, få till stånd en
sådan utvärdering. Parterna är ense om att en plan för detta arbete skall
ha upprättats senast den 30 mars 2001.
Partema är därutöver överens om att landstingen senast den 1 juli 2001
till Landstingsförbundet skall redovisa dels strategier och målsättning för
arbetet med att förbättra effektiviteten och rationaliteten i läkemedels-
användningen, dels vilka informations-, utbildnings- och uppföljnings-
insatser som genomförts inom läkemedelsområdet. På basis av de från
landstingen inkomna redovisningarna skall Landstingsförbundet därefter
till Socialdepartementet senast den 1 oktober 2001 samlat redovisa
landstingens insatser inom området.
Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen för år 2001 och
medelsfördelningen framgår av bilaga 1. Partema är överens om att
medlen i stor utsträckning skall användas för att ytterligare stärka
patientens ställning i hälso- och sjukvården.
Ersättning enligt punkt 1.1 Förbättrad tillgänglighet och Ökad delak-
tighet utbetalas utan särskild rekvisition av Socialstyrelsen med en tolfte-
del för varje månad i efterskott. Ersättningens fördelning framgår av
bilaga 2.
Skr. 2000/01:46
Bilaga 1
21
Ersättning enligt punkt 1.1.1 Rett Center utbetalas utan särskild rekvi-
sition av Socialstyrelsen till Jämtlands läns landsting.
Ersättning enligt punkt 1.2 Ersättning för vissa verksamheter utbetalas
av Socialstyrelsen utan särskild rekvisition kvartalsvis i förskott. Ersätt-
ningens fördelning framgår av bilaga 3.
Ersättning enligt punkt 1.3 Nationella informationssystem, STRAMA
samt producentobunden läkemedelsinformation, utbetalas av Social-
styrelsen utan särskild rekvisition till Smittskyddsinstitutet respektive
Läkemedelsverket.
Ersättning enligt punkt 2 Rehabiliterings- och behandlingsinsatser ut-
ges efter särskild rekvisition av försäkringskassan efter det att en särskild
överenskommelse träffats mellan försäkringskassan och landstinget om
medlens användning. Ersättningens fördelning framgår av bilaga 4.
Ersättning enligt punkt 3.1 Verksamhetsutveckling och punkt 3.2 Sär-
skilda medel för utvecklingsarbete utbetalas av Socialstyrelsen i enlighet
med överenskommelse mellan Landstingsförbundet och Socialstyrelsen
om medlens användning.
Ersättning enligt punkt 4 Stöd för kunskapsbaserad vård utbetalas av
Socialstyrelsen till SBU i enlighet med överenskommelse mellan Lands-
tingsförbundet och SBU om medlens användning.
Ersättning enligt punkt 5 Stöd till IT-utveckling utbetalas av Social-
styrelsen efter rekvisition till Landstingsförbundet.
Ersättning till Hjälpmedelsinstitutets verksamhet punkt 6.1 utbetalas
utan särskild rekvisition månadsvis i efterskott av Socialstyrelsen.
Ersättning enligt punkt 6.2 Metod och kunskapsutveckling utbetalas av
Socialstyrelsen efter rekvisition till Landstingsförbundet.
Överenskommelsen blir giltig när den godkänts av regeringen och
Landstingsförbundets styrelse samt under förutsättning av riksdagens
godkännande av budgetpropositionen för år 2001, avseende dels utgifts-
område 9, anslaget 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård och dels utgifts-
område 10, anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
För Socialdepartementet För Landstingsförbundet
Skr. 2000/01:46
Bilaga 1
Mikael Sjöberg
Bibbi Carlsson
22
Skr. 2000/01:46
Bilaga 2
|
Landsting/kommun |
Miljoner kronor | |
|
AB |
Stockholm |
159 |
|
C |
Uppsala |
26 |
|
D |
Södermanland |
23 |
|
E |
Östergötland |
37 |
|
F |
Jönköping |
29 |
|
G |
Kronoberg |
16 |
|
H |
Kalmar |
21 |
|
K |
Blekinge |
14 |
|
Skåne |
100 | |
|
N |
Halland |
24 |
|
Västra Götaland |
133 | |
|
S |
Värmland |
25 |
|
T |
Örebro |
24 |
|
U |
Västmanland |
23 |
|
w |
Dalarna |
25 |
|
X |
Gävleborg |
25 |
|
Y |
Västernorrland |
22 |
|
Z |
Jämtland |
12 |
|
AC |
Västerbotten |
23 |
|
BD |
Norrbotten |
23 |
|
I |
Gotland |
5 789 |
23
Skr. 2000/01:46
Bilaga 3
|
Landsting/kommun |
Miljoner kronor | |
|
AB |
Stockholm |
18,64 |
|
C |
Uppsala |
1,37 |
|
D |
Södermanland |
1,31 |
|
E |
Östergötland |
1,95 |
|
F |
Jönköping |
0,72 |
|
G |
Kronoberg |
0,66 |
|
H |
Kalmar |
0,96 |
|
K |
Blekinge |
0,41 |
|
Skåne |
6,37 | |
|
N |
Halland |
0,71 |
|
Västra Götaland |
7,97 | |
|
s |
Värmland |
1,26 |
|
T |
Örebro |
0,77 |
|
U |
Västmanland |
0,63 |
|
w |
Dalarna |
1,14 |
|
X |
Gävleborg |
0,69 |
|
Y |
Västernorrland |
1,30 |
|
Z |
Jämtland |
0,64 |
|
AC |
Västerbotten |
1,20 |
|
BD |
Norrbotten |
1,09 |
|
I |
Gotland |
0,21 |
|
50,00 | ||
24
Landsting/kommun
Miljoner kronor
Skr. 2000/01:46
Bilaga 4
|
AB |
Stockholm |
41 |
|
C |
Uppsala |
7 |
|
D |
Södermanland |
8 |
|
E |
Östergötland |
11 |
|
F |
Jönköping |
7 |
|
G |
Kronoberg |
5 |
|
H |
Kalmar |
6 |
|
K |
Blekinge |
4 |
|
Skåne |
30 | |
|
N |
Halland |
6 |
|
Västra Götaland län |
40 | |
|
S |
Värmland |
8 |
|
T |
Örebro |
7 |
|
U |
Västmanland |
8 |
|
W |
Dalarna |
9 |
|
X |
Gävleborg |
9 |
|
Y |
Västernorrland |
8 |
|
Z |
Jämtland |
4 |
|
AC |
Västerbotten |
8 |
|
BD |
Norrbotten |
8 |
|
I |
Gotland |
1 |
235
25
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 november 2000
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Hjelm-Wallén, Thalcn, Lindh, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros,
Rosengren, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström
Föredragande: statsrådet Thalén
Skr. 2000/01:46
Regeringen beslutar skrivelse 2000/01:46 Redogörelse för en
överenskommelse mellan staten och landstingen om ersättningar till
hälso- och sjukvården för år 2001
26