Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 19 oktober 2000
Lena Hjelm-Wallén
Bosse Ringholm
(F inansdepartementet)
Propositionen föranleds av de nya mervärdesskattereglema beträffande
frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler (prop.
1999/2000:82). Genom den lagstiftningen infördes bl.a. ändrade regler
beträffande jämkning resp, avdrag i efterhand för den ingående
mervärdesskatt som belöper sig på utgifter för ny-, till- eller ombyggnad.
I denna proposition föreslås uttryckliga regler för hur det jämkade eller
retroaktivt avdragna mervärdesskattebeloppet skall hanteras vid inkomst-
beskattningen. Som huvudregel skall gälla att avskrivningsunderlaget
justeras med beloppet.
1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 30
Prop. 2000/01:30
1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3
2 Författningsförslag............................................................................4
2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229).........................................................................4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:502) om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229).........................................7
3 Ärendet och dess beredning..............................................................9
4 översiktlig beskrivning av de mervärdesskatterättsliga reglerna......9
5 Inkomstskatteregler med anledning av ändrade
mervärdesskatterättsliga regler för fastighetsuthyming..................10
6 Författningskommentar...................................................................14
6.1 Förslaget till lag om ändring av inkomstskattelagen
(1999:1229).......................................................................14
6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:502) om ändring
av inkomstskattelagen (1999:1229)..................................16
Bilagal Promemorians lagförslag.......................................................17
Bilaga 2 Remissinstanser.....................................................................20
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag.................................................21
Bilaga 4 Lagrådets yttrande.................................................................24
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 2000.....25
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i lagen (2000:502) om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229).
Prop. 2000/01:30
1* Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 30
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)
dels att 42 kap. 2 § skall ha följande lydelse,
dels att nuvarande 19 kap. 14 § skall betecknas 14 a §,
dels alt det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 18 kap. 17 a-c §§
och 19 kap. 14 §, samt närmast före 18 kap. 17 a § en ny rubrik av
följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 18 kap. Justering för ändrad mervärdes- 17a§ Om den skattskyldige eller ett Om den skattskyldige gör av- Om den skattskyldige gör av- |
77Z>^
Om den skattskyldige eller ett
svenskt handelsbolag vid redovis-
ningen av mervärdesskatt har dra-
git av ingående skatt enligt 9 kap.
8 § mervärdesskattelagen
(1994:200), skall avskrivnings-
underlaget enligt 13 § respektive
anskaffningsvärdet enligt 17 §
minskas med det avdragna belop-
pet till den del detta avser mervär-
desskatt på sådana utgifter som
ingår i anskaffningsvärdet för in-
ventarier.
17 c §
Om justering enligt 17 a eller
b §§ medför att avskrivningsunder-
laget enligt 13 § blir negativt, skall
detta anses vara noll. Ett belopp
som motsvarar det negativa belop-
pet skall i stället tas upp som
intäkt.
14 §
Om den skattskyldige eller ett
svenskt handelsbolag har jämkat
avdrag för ingående skatt enligt
8 a kap. eller 9 kap. 9-13 §§
mervärdesskattelagen (1994:200),
skall anskaffningsvärdet justeras
med summan av jämkningsbelop-
pen för den återstående korri-
geringstiden till den del jämk-
ningen avser mervärdesskatt på
sådana utgifter som ingår i an-
skaffningsvärdet för en byggnad.
Om den skattskyldige eller ett
svenskt handelsbolag vid redovis-
ningen av mervärdesskatt har dra-
git av ingående skatt enligt 9 kap.
8 § mervärdesskattelagen, skall
anskaffningsvärdet minskas med
det avdragna beloppet till den del
avdraget avser mervärdesskatt på
sådana utgifter som ingår i an-
skaffningsvärdet för en byggnad.
Prop. 2000/01:30
2§
I inkomstslaget kapital tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget
näringsverksamhet om
- mervärdesskatt i 15 kap. 6 § - mervärdesskatt i 15 kap. 6 §,
och 16 kap. 16 §, 16 kap. 16 § och 19 kap. 14 §,
- utgifter för representation i 16 kap. 2 §,
-utländsk skatt i 16 kap. 18 och 19 §§,
- förvärv av tillgångar till underpris i 23 kap. 11 §, och
- återföring av avdrag för avsättning till ersättningsfond och särskilt
tillägg i 31 kap. 21 och 22 §§.
Prop. 2000/01:30
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
Härigenom föreskrivs att 15 kap. 6 § och 16 kap. 16 § i
inkomstskattelagen (1999:1229) i stället för deras lydelse enligt lagen
(2000:502) om ändring av nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 2000/01:30
Vad som motsvarar utgående
skatt enligt mervärdesskattelagen
(1994:200) skall inte tas upp. I 16
kap. 16 § finns bestämmelser om
avdrag för det fall att skatten ändå
har tagits upp.
Sådan ingående skatt enligt
medför rätt till avdrag enligt 8
nämnda lag får inte dras av.
§
Vad som motsvarar utgående
skatt enligt mervärdesskattelagen
(1994:200) skall inte tas upp. I 16
kap. 16 § finns bestämmelser om
avdrag för det fall att skatten ändå
har tagits upp samt för det fall
denna sätts ned.
Om den skattskyldige eller ett
svenskt handelsbolag vid redovis-
ningen av mervärdesskatt har dra-
git av ingående skatt enligt 9 kap.
8 § mervärdesskattelagen, skall
beloppet tas upp till den del de
utgifter som avdraget avser har
dragits av omedelbart vid taxe-
ringen.
Om den skattskyldige eller ett
svenskt handelsbolag vid redovis-
ningen av mervärdesskatt har dra-
git av ingående skatt på grund av
jämkning enligt 8 a kap. eller 9
kap. 9-13 §§ mervärdesskattela-
gen, skall summan av jämknings-
beloppen för den återstående kor-
rigeringstiden tas upp till den del
jämkningen avser mervärdesskatt
på sådana utgifter som har dragits
av omedelbart vid taxeringen.
16 §
mervärdesskattelagen (1994:200) som
kap. eller återbetalning enligt 10 kap.
Om den skattskyldige eller ett
svenskt handelsbolag vid redovis-
ningen av mervärdesskatt har
återfört ingående skatt på grund
1** Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 30
Mervärdesskatt skall dras av om
skatten avser utgående skatt som i
strid med 15 kap. 6 § har tagits
upp som intäkt och som har beta-
lats in till staten. Om denna mer-
värdesskatt sätts ned skall motsva-
rande del av avdraget återföras.
av jämkning enligt 8 a kap. eller 9
kap. 9-13 §§ mervärdesskatte-
lagen, skall summan av jämk-
ningsbeloppen för den återstående
korrigeringstiden dras av till den
del jämkningen avser mervärdes-
skatt på sådana utgifter som har
dragits av omedelbart vid taxe-
ringen.
Mervärdesskatt skall dras av om
skatten avser utgående skatt som i
strid med 15 kap. 6 § första stycket
har tagits upp som intäkt och som
har betalats in till staten. Om
denna mervärdesskatt sätts ned
skall motsvarande del av avdraget
återföras.
Prop. 2000/01:30
Våren 2000 infördes nya mervärdesskatteregler beträffande frivillig
skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler (prop.
1999/2000:82, bet. 1999/2000: SkU21, rskr. 1999/2000:245, SFS
2000:500). Genom lagstiftningen infördes bland annat ändrade regler för
jämkning av den ingående mervärdesskatt som belöper sig på utgifter för
ny-, till- eller ombyggnad. I och med den nya lagstiftningen kan antalet
jämkningsfall komma att öka och det finns därför anledning att
uttryckligen reglera hur situationen skall hanteras vid
inkomstbeskattningen. I den utredning som låg till grund för de nya
reglerna (Mervärdesskatt - Frivillig skattskyldighet, SOU 1999:47)
berördes inte frågan. Den uppmärksammades först i ett ganska sent skede
av regeringens beredningsarbete och det fanns då inte tillräcklig tid att
bereda frågan. Regeringen uttalade därför i propositionen (s. 122) att den
avsåg att återkomma med förslag om korrigeringar av
inkomstbeskattningen. Som ett resultat av detta har en promemoria
upprättats inom Finansdepartementet (Inkomstskatteregler med anledning
av ändrade mervärdesskatterättsliga regler för fastighetsuthyming,
Fi2000/2461). Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. Promemorian
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i
bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i
lagstiftningsärendet. Regeringen tar nu upp de förslag som lades fram i
promemorian.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 28 september 2000 att inhämta Lagrådets
yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns
i bilaga 4. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.
Reglerna, som nu finns i 8 a kap. mervärdesskattelagen (1994:200, ML)
kan mycket översiktligt beskrivas enligt följande.
Jämkningen avser investeringsvaror vilket motsvarar det som
inkomstskatterättsligt klassificeras som byggnad och i viss mån
inventarier. Även utgifter som den skattskyldige har kostnadsfört
omedelbart (det utvidgade reparationsbegreppet eller reparation av
inventarier) omfattas av jämkningsreglema.
Jämkningsskyldighet föreligger när en investeringsvara som har
använts i en skattepliktig verksamhet börjar användas för ändamål som
inte medför avdragsrätt och när en ändring sker i motsatt riktning.
Jämkning skall också ske när en investeringsvara överlåts.
Jämkningen skall ske under en viss korrigeringstid som för byggnader
är tio år fr.o.m. året för ny-, till- eller ombyggnaden och för inventarier
Prop. 2000/01:30
fem år. Vid ändrad användning skall avdraget för ingående skatt jämkas
varje räkenskapsår under återstoden av korrigeringstiden och vid
försäljning skall hela beloppet jämkas omedelbart.
Enligt 9 kap. 8 § ML tår en fastighetsägare rätt till retroaktivt avdrag
för ingående skatt avseende ny-, till- eller ombyggnad om han först efter
det att en uthyrning påbörjas efter avslutade byggnadsåtgärder medges
frivillig skattskyldighet.
Prop. 2000/01:30
Regeringens förslag: Särskilda skatteregler införs beträffande
mervärdesskatt som jämkas eller dras av i efterhand. Om det jämkade
eller avdragna mervärdesskattebeloppet avser utgifter som har ökat
anskaffningsvärdet på inventarier eller byggnader skall avskrivnings-
underlaget justeras. Om beloppet avser utgifter som har dragits av
omedelbart vid inkomstbeskattningen skall beloppet omedelbart dras
av alternativt tas upp.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Med ett undantag tillstyrker samtliga
remissinstanser som har yttrat sig förslaget eller lämnar det utan erinran.
Några anför vissa lagtekniska synpunkter. Bokföringsnämnden
ifrågasätter om ändringarna behövs samt efterlyser en genomgång av
gällande rätt.
Bakgrund: Både jämkningsreglema och reglerna om retroaktiv
avdragsrätt fanns före vårens lagstiftning om än med något annat
innehåll. Det finns emellertid inga uttryckliga regler för hur situationen
skall behandlas inkomstskatterättsligt. Av 16 kap. 16 § inkomst-
skattelagen (1999:1229, IL) framgår att sådan ingående skatt som dras
av enligt 8 kap. mervärdesskattelagen eller återbetalas enligt 10 kap.
nämnda lag inte får dras av. Motsatsvis gäller att mervärdesskatt som inte
dras av vid mervärdesbeskattningen får dras av vid inkomst-
beskattningen. Om det belopp som inte får dras av vid mervärdes-
beskattningen avser byggnader eller inventarier gäller att beloppet inte
kan dras av omedelbart utan måste aktiveras som en del i anskaff-
ningsvärdet. Med anledning av att antalet jämkningsfall kan komma att
öka på grund av den nya lagen bör det införas uttryckliga regler för hur
situationen skall behandlas inkomstskatterättsligt. Denna uppfattning
delas också av samtliga remissinstanser som har yttrat sig i frågan utom
Bokföringsnämnden.
Skälen för regeringens förslag: Som allmän princip gäller att den
ingående mervärdesskatt som inte kan dras av i mervärdesskattesystemet
skall dras av i inkomstskattesystemet som vilken driftskostnad som helst
eller som en del av värdeminskningsavdragen. Det som frågan främst
10
gäller är när avdraget skall göras. I promemorian anfördes att det
jämkade beloppet i princip skulle kunna hanteras på fyra olika sätt vid
inkomstbeskattningen:
1. Omedelbart avdrag resp, återföring till beskattning.
2. Anskaffningsvärdet justeras med det nominella beloppet av de totala
jämkningarna.
3. Anskaffningsvärdet justeras med nuvärdet av de totala jämkningarna.
4. Anskaffningsvärdet justeras årligen med det belopp som jämkas för
det året.
Vidare anfördes att enligt huvudregeln skall inkomst av
näringsverksamhet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder (14 kap.
2 § IL). Resultatet skall beräknas enligt god redovisningssed om inte
annat är särskilt föreskrivet i lag. Det råder alltså ett starkt samband
mellan redovisning och beskattning och man brukar tala om det område
där det råder samband som det "kopplade området". På motsvarande sätt
brukar det område där det inte råder samband kallas för det "icke
kopplade området". Fastigheter som inte utgör lagertillgång tillhör det
icke kopplade området. Inventarier tillhör det kopplade området om den
skattskyldige yrkar avdrag för värdeminskning enligt den räkenskaps-
enliga avskrivningsmetoden.
Det faktum att beskattningen sker enligt bokföringsmässiga grunder
innebär att betalningstidpunkten saknar betydelse när det skattemässiga
resultatet skall fastställas. Det skattemässiga resultatet bestäms i stället
med beaktande av olika balansposter såsom lager, pågående arbeten,
fordringar och skulder (14 kap. 3 § IL).
De nya mervärdesskattereglema innebär att jämkningen kan komma att
ske under en så lång period som tio år. Det totala belopp som kommer att
jämkas fastställs emellertid redan samma år som den ändrade
användningen sker men betalningen fördelas alltså ut under den
återstående korrigeringstiden. Eftersom betalningstidpunkten inte spelar
någon roll vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet anfördes i
promemorian att metoden enligt punkt 4 ovan (årlig justering av
avskrivningsunderlaget) inte borde väljas. Förutom att det skulle strida
mot principerna för inkomstberäkningen anfördes att en sådan årlig
justering skulle bli tämligen komplicerad att hantera. Denna uppfattning
delas av de remissinstanser som uttalat sig i frågan. Även regeringen
ansluter sig till uppfattningen att årlig justering inte bör göras.
I promemorian hävdades vidare att inte heller metoden enligt punkt 1
ovan (omedelbart avdrag resp, återföring till beskattning) stämmer
överens med beräkning enligt bokföringsmässiga grunder och att
metoden därför i princip inte borde väljas. Dock påpekades ett speciellt
fall då metoden trots allt borde väljas nämligen när jämkning blir aktuellt
beträffande utgifter som har dragits av omedelbart som
reparationskostnad. I dessa fall synes det mest ändamålsenliga vara att
det jämkade beloppet dras av resp, återförs till beskattning omedelbart.
Regeringen delar denna bedömning.
Den metod som enligt promemorian bäst stämmer överens med
beräkning enligt bokföringsmässiga grunder är att justera
Prop. 2000/01:30
11
avskrivningsunderlaget med det totala jämkningsbeloppet samma år som
användningen ändras. Med undantag för utgifter som dragits av som
reparationskostnader rekommenderades att detta skulle vara huvudregeln.
Regeringen delar denna bedömning.
Ett komplicerande inslag som uppmärksammades var emellertid att
betalningen av det totala jämkningsbeloppet kan komma att spridas ut
under en mycket lång tid (upp till tio år). Det är därför möjligt att
företaget inte kan bokföra hela det nominella beloppet som fordran eller
skuld utan endast nuvärdet av beloppet. I Redovisningsrådets
rekommendation RR 3 Redovisning av fordringar och skulder med
hänsyn till räntevillkor och dold räntekompensation behandlas frågan om
hur redovisning skall ske av fordringar och skulder med dold
räntekompensation när tillgångar säljs. Mycket översiktligt innebär
rekommendationen att om kredittiden överstiger ett år så skall en
nuvärdeberäkning ske. Rekommendationen behandlar uttryckligen inte
det generella problemet om värdering av fordringar och skulder till
diskonterat värde (avseende exempelvis latenta skatteskulder). Det kan
dock inte uteslutas att god redovisningssed kommer att innebära att en
fordran eller skuld på grund av jämkning inte skall redovisas till sitt
nominella belopp utan till nuvärdet. I så fall kommer säkerligen
anskaffningsvärdet på tillgången att redovisas på samma sätt.
Eftersom frågan om den redovisningsmässiga behandlingen är oklar
föreslogs i promemorian att lagstiftningen borde utformas på följande
sätt. För icke kopplade poster skall anskaffningsvärdet justeras med det
nominella beloppet av jämkningen (metod 2) och för kopplade poster
skall det belopp som enligt god redovisningssed skall påverka
anskaffningsvärdet användas (metod 2 eller 3 beroende på god
redovisningssed).
Lösningen beträffande kopplade poster har kritiserats av några
remissinstanser som vill ha en uttrycklig regel om att justering skall göras
med det nominella beloppet (metod 2). Nuvärdeberäkning anses medföra
ett komplicerande inslag.
Regeringen har förståelse för att nuvärdeberäkning av beloppen samt
årlig justering av nuvärdet kan uppfattas som en komplicerad metod, i
synnerhet för småföretag. Den föreslagna lösningen innebär emellertid
inte att det är klart att nuvärdeberäkning skall ske. Det blir endast fallet
om det följer av god redovisningssed.
För att man skall fä använda den räkenskapsenliga avskrivnings-
metoden på inventarier krävs att man gör samma avskrivning i räken-
skaperna och i deklarationen. Om lagregeln utformas på så sätt att belop-
pen alltid skall redovisas till sitt nominella värde skulle detta kunna leda
till att företagen inte skulle kunna använda den räkenskapsenliga avskriv-
ningsmetoden (nämligen om god redovisningssed utvecklas på så sätt att
det är klart att nuvärdeberäkning skall göras). Ett sådant resultat är natur-
ligtvis inte önskvärt. En lösning enligt en sådan modell skulle därför
förutsätta en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Den frågan
ligger emellertid utanför ramen för det här lagstiftningsärendet varför en
lösning som förutsätter fortsatt koppling bör väljas. Promemorians
förslag bör därför genomföras. Regeringen förutsätter att Bokförings-
Prop. 2000/01:30
12
nämnden eller någon annan normgivare följer utvecklingen på området
och vid behov utfärdar regler om hur redovisningen skall gå till.
Den här föreslagna regleringen överensstämmer sannolikt med vad
som är gällande rätt och förslaget bedöms därför inte få några offentlig-
finansiella effekter. Som nämnts ovan finns det ändå skäl att uttryckligen
reglera frågan.
Lagregleringen föreslås ske genom att reglerna om justering av
anskaffningsvärden tas in i nya paragrafer i de kapitel som behandlar
inventarier resp, byggnader (18 kap. 17 a-c §§ resp. 19 kap. 14 §). Reg-
lerna om vad som skall tas upp resp, dras av omedelbart placeras i
15 kap. 6 § resp. 16 kap. 16 §. Nuvarande 19 kap. 14 § bör i fortsätt-
ningen betecknas 14 a §. Vidare tas i 42 kap. 2 § in en hänvisning även
till 19 kap. 14 §.
Prop. 2000/01:30
13
Sifferexempel
Som utgångspunkt för att förklara lagbestämmelserna kan följande
sifferexempel användas:
En fastighet byggs om år 1 för 800 000 kr plus mervärdesskatt på 200 000
kr (ursprungsbeloppet enligt terminologin i ML). Om verksamheten är
skattepliktig enligt ML till 50% skall 100 000 kr dras av i mervär-
desskattesystemet och det inkomstskatterättsliga avskrivningsunderlaget
uppgår till (800 000 + 100 000 =) 900 000 kr. Om skatteplikten enligt ML
ändras år 4 till 40% skall jämkning enligt ML ske med
200 000 x (0,5 - 0,4)
---------—---------= 2 000 kr per år (jämkningsbeloppet) i sju år.
Summan av jämkningsbeloppen som den skattskyldige skall betala under
den återstående korrigeringstiden är alltså 14 000 kr. Om skattskyldigheten
enligt ML ändras år 7 till 70 % skall jämkning enligt ML ske med
200 000 x (0,5- 0,7)
---------- ------ = - 4 000 kr per år (jämkningsbeloppet) i fyra år.
Summan av jämkningsbeloppen som den skattskyldige skall få tillbaka
under den återstående korrigeringstiden är alltså 16 000 kr.
18 kap. 17 a §
Paragrafen föreskriver hur mervärdesskatt på sådana utgifter som har
ökat anskaffningsvärdet på inventarier skall behandlas. Av första stycket
framgår att bestämmelserna skall tillämpas när mervärdesskatten jämkas
enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200,
ML). Riksskatteverket har tagit upp frågan om avsikten är att jämkning
som görs av konkursbo skall påverka konkursgäldenärens beskattning.
För att markera att så inte är fallet föreskrivs att paragrafen skall
tillämpas om den skattskyldige har jämkat. Eftersom ett handelsbolag är
skattskyldigt till mervärdesskatt men inte till inkomstskatt föreskrivs att
paragrafen även skall tillämpas om ett svenskt handelsbolag har jämkat.
I andra stycket finns de bestämmelser som skall tillämpas om den
skattskyldige gör avdrag för värdeminskning enligt den räkenskapsenliga
avskrivningsmetoden. För inventarier är korrigeringstiden vanligtvis fem
år. Om man bortser från detta och trots allt använder siffrorna i exemplet
ovan får man följande resultat. Vid beräkning av avskrivning enligt
huvudregeln (18 kap. 13 §) skall avskrivningsunderlaget ökas med
100 000 kr år 1. År 4 skall avskrivningsunderlaget ökas med det belopp
som gäller enligt god redovisningssed (dvs. 14 000 kr eller nuvärdet av
detta belopp). År 7 skall avskrivningsunderlaget minskas med det belopp
som gäller enligt god redovisningssed (dvs. 16 000 kr eller nuvärdet av
detta belopp). Vid beräkning av avskrivning enligt kompletteringsregeln
(18 kap. 17 §) skall anskaffningsvärdet justeras med samma belopp. I och
med att justeringen avser ”anskaffningsvärdet” kommer det belopp med
Prop. 2000/01:30
14
vilket justering sker att behandlas som en del av den ursprungliga
utgiften och skrivas av på samma tid som denna.
Som Riksskatteverket har påpekat överensstämmer inte alltid
fastighetsbegreppen vid inkomst- resp, mervärdesbeskattningen. Som
exempel anges att en ventilationsanläggning kan hanteras som fastighet
vid mervärdesbeskattningen, men som inventarier vid inkomstbeskatt-
ningen. I dessa fall föreligger jämkningsskyldighet under 10 år trots att
tillgången kan skrivas av inkomstskatterättsligt på 5 år. I exemplet
kommer därför den jämkning som görs år 7 att avse en tillgång som kan
ha skrivits av vid inkomstbeskattningen. Bestämmelsen innebär att vid
beräkning enligt huvudregeln skall avskrivningsunderlaget för detta år
minskas med 16 000 kr (eller nuvärdet av detta belopp). Vid beräkning
enligt kompletteringsregeln skall utgiften som det jämkade beloppet
hänför sig till anses anskaffad år 1 och behöver därmed inte tas med vid
beräkningen.
Bestämmelsen i tredje stycket skall tillämpas om den skattskyldige gör
avdrag för värdeminskning enligt restvärdesmetoden. År 1 skall
avskrivningsunderlaget ökas med 100 000 kr, år 4 skall det ökas med
14 000 kr och år 7 minskas med 16 000 kr.
18 kap. 17 b §
Även denna paragraf föreskriver hur mervärdesskatt på sådana utgifter
som har ökat anskaffningsvärdet på inventarier skall behandlas. Här är
det endast fråga om sådana inventarier som vid mervärdesbeskattningen
anses vara fastighet, men vid inkomstbeskattningen hanteras som
inventarier (se kommentaren till 18 kap. 17 a §). I paragrafen regleras
situationen att den skattskyldige har gjort avdrag för ingående skatt enligt
9 kap. 8 § ML (avdrag i efterhand). I detta fall kommer det inte att bli
aktuellt med nuvärdeberäkning och bestämmelsen innebär att avskriv-
ningsunderlaget enligt 13 § resp, anskaffningsvärdet enligt 17 § skall
minskas med det avdragna beloppet.
18 kap. 17 c §
Enligt bestämmelserna i 17 a och b §§ skall avskrivningsunderlaget
minskas när jämkningen medför att den skattskyldige far tillbaka
mervärdesskatt. Utan någon specialbestämmelse skulle det kunna inträffa
att en sådan justering medför att avskrivningsunderlaget blir negativt. För
att undvika en sådan situation tas i den här paragrafen in en bestämmelse
med innebörden att avskrivningsunderlaget i dessa fall skall anses vara
noll. Ett belopp som motsvarar det negativa beloppet skall i stället tas
upp som intäkt. Om avskrivningsunderlaget år 7 (i exemplet ovan) före
justeringen uppgår till 10 000 kr innebär bestämmelsen att avskrivnings-
underlaget sätts ned till noll samtidigt som 6 000 kr tas upp som intäkt
(om ingen nuvärdeberäkning sker).
19 kap. 14 §
Paragrafen föreskriver hur jämkad eller i efterhand avdragen
mervärdesskatt på sådana utgifter som har ökat anskaffningsvärdet på en
byggnad skall behandlas.
Prop. 2000/01:30
15
I första stycket finns bestämmelser som skall tillämpas när Prop. 2000/01:30
mervärdesskatten jämkas enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9-13 §§ ML. Med
siffrorna i exemplet ovan skall anskaffningsvärdet år 1 ökas med 100 000
kr, år 4 skall det ökas med 14 000 kr och år 1 minskas med 16 000 kr.
Bestämmelsen i andra stycket skall tillämpas om den skattskyldige har
gjort avdrag för ingående mervärdesskatt enligt 9 kap. 8 § ML (avdrag i
efterhand) och innebär att anskaffningsvärdet skall minskas med det
avdragna beloppet.
42 kap. 2 §
Ändringen innebär att den första strecksatsen kompletteras med en
hänvisning till 19 kap. 14 §. Därigenom är det klart att justering även
skall göras av anskaffningsutgiften när tillgången säljs.
15 kap. 6 §
Ändringen i första stycket syftar på bestämmelsen i det nya tredje stycket
i 16 kap. 16 § (det som tidigare var andra stycket).
De nya andra och tredje styckena reglerar hur jämkad eller i efterhand
avdragen mervärdesskatt på sådana utgifter som har dragits av
omedelbart vid taxeringen (som en reparationskostnad) skall behandlas.
Beträffande jämkningsfallen behandlas enbart den situationen att den
skattskyldige får göra avdrag för ingående skatt vid mervärdesbeskatt-
ningen (dvs. den skattskyldige får tillbaka pengar). När den skattskyldige
skall återföra ingående skatt vid jämkning (dvs. betala ytterligare pengar)
skall 16 kap. 16 § andra stycket tillämpas.
Bestämmelsen i andra stycket reglerar situationen att den skattskyldige
har gjort avdrag för ingående mervärdesskatt enligt 9 kap. 8 § ML
(avdrag i efterhand). Det belopp som den skattskyldige får tillbaka skall
tas upp som skattepliktig intäkt.
I tredje stycket regleras situationen att mervärdesskatten har jämkats
enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9-13 §§ ML och den skattskyldige får göra
avdrag vid jämkningen. Summan av jämkningsbeloppen skall tas upp.
Med siffrorna i exemplet ovan skall 100 000 kr dras av år 1 och år 7 skall
16 000 kr tas upp.
16 kap. 16 §
Det nya andra stycket reglerar hur jämkad mervärdesskatt på sådana
utgifter som har dragits av omedelbart vid taxeringen (som en
reparationskostnad) skall behandlas när den skattskyldige måste återföra
ingående skatt vid jämkningen. Summan av jämkningsbeloppen skall
dras av. Med siffrorna i exemplet ovan skall 100 000 kr dras av år 1 och
år 4 skall 14 000 kr dras av.
Ändringen i tredje stycket (det som tidigare var andra stycket) innebär
bara att hänvisningen till 15 kap. 6 § görs till första stycket.
16
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)
dels att 18 kap 12 § och 19 kap. 15 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 16 kap. 16 a §, av
följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 16 kap. 16a§ Om avdrag för ingående mervärdesskattelagen (1994:200), Om jämkningen avser kostnader summan av jämkningsbeloppen korrigeringstiden dras av eller tas Om jämkningen avser inventarier och den skattskyldige avskrivningsmetoden, skall anskaffningsvärdet justeras med korrigeringstiden. 18 kap. 12 § |
Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärdet för inventarier finns när
|
det gäller |
-justering av avdrag för ingående |
- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
- näringsbidrag i 29 kap. 6 §,
17
- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 och 20 §§,
- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 § och
- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53
kap. 10 och 11 §§.
15 §
Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärdet för byggnader finns när
det gäller
-justering av avdrag för ingående
mervärdesskatt i 15 kap. 6 § och 16
kap. 16 a §
- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
- näringsbidrag i 29 kap. 6 §,
- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 § och
- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53
kap. 10 och 11 §§.
Prop. 2000/01:30
Bilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
18
Härigenom föreskrivs att 15 kap. 6 § och 16 kap. 16 § i lag (2000:500)
om ändring av inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Vad som motsvarar utgående skatt enligt mervärdesskattelagen
(1994:200) skall inte tas upp. 116 kap. 16 § finns bestämmelser om
avdrag för det fall att skatten ändå har tagits upp.
Om ingående mervärdesskatt har
dragits av enligt 9 kap. 8 §
mervärdesskattelagen (1994:200),
skall beloppet tas upp om de
utgifter som avdraget avser har
dragits av vid
inkomstbeskattningen. Om
utgifterna ingår i
anskaffningsvärdet på inventarier
eller byggnad, skall
anskaffningsvärdet minskas med
beloppet. I 16 kap. 16 a § finns
bestämmelser om när ingående
mervärdesskatt som har jämkats
skall tas upp.
16 §
Sådan ingående skatt enligt Sådan ingående skatt enligt
mervärdesskattelagen (1994:200) mervärdesskattelagen (1994:200)
som medför rätt till avdrag enligt 8 som medför rätt till avdrag enligt 8
kap. eller återbetalning enligt 10 kap. eller återbetalning enligt 10
kap. nämnda lag får inte dras av. kap. nämnda lag får inte dras av om
inte annat följer av 16 a §.
Mervärdesskatt skall dras av om skatten avser utgående skatt som i
strid med 15 kap. 6 § har tagits upp som intäkt och som har betalats in till
staten. Om denna mervärdesskatt sätts ned skall motsvarande del av
avdraget återföras.
Prop. 2000/01:30
Bilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
19
Prop. 2000/01:30
Bilaga 2
Efter remiss har yttranden över promemorian Inkomstskatteregler med
anledning av ändrade mervärdesskatterättsliga regler för
fastighetsuthyming (Fi2000/2461) inkommit från Riksskatteverket, Göta
Hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Bokföringsnämnden,
Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Närings- och
teknikutvecklingsverket, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet,
Sveriges Byggindustrier, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, HSB
Riksförbund, Lantbrukarnas Riksförbund, Näringslivets nämnd för
regelgranskning, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska
Bankföreningen, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO),
Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges
Industriförbund, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF.
Handelshögskolan i Stockholm, Kooperativa förbundet,
Landsorganisationen i Sverige, Sveriges advokatsamfund och
Tjänstemännens centralorganisation har beretts tillfälle att yttra sig men
meddelat att man avstår från att avge yttrande.
Yttrande har också inkommit från Stockholms handelskammare.
Svenska Bankföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges
Industriförbund och Stockholms handelskammare har åberopat yttrande
från Näringslivets skattedelegation.
Riksskatteverket har bifogat yttranden från Skattemyndigheten i
Stockholm, Skattemyndigheten i Göteborg, Skattemyndigheten i Malmö
och Skattemyndigheten i Linköping.
20
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)
dels att nuvarande 19 kap. 14 § skall betecknas 14 a §,
dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 18 kap. 17 a - c §§
och 19 kap. 14 § samt närmast före 18 kap. 17 a § en ny rubrik av
följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 18 kap. Justering för ändrad mervärdesskatt 17 a§ Om den skattskyldige eller ett Om den skattskyldige gör avskrivningsmetoden, skall avskrivningsunderlaget enligt 13 § Om den skattskyldige gör avskrivningsunderlaget enligt 13 § jämkningsbeloppen för den återstående korrigeringstiden. 17 b § Om den skattskyldige eller ett |
ingående skatt enligt 9 kap. 8 §
mervärdesskattelagen (1994:200),
skall avskrivningsunderlaget enligt
13 § respektive anskaffningsvärdet
enligt 17 § minskas med det
avdragna beloppet om det avser
mervärdesskatt på sådana utgifter
som ingår i anskaffningsvärdet för
inventarier.
17c§
Om justering enligt 17 a - b §§
medför att avskrivningsunderlaget
enligt 13 § blir negativt skall det
anses vara noll. Det negativa
beloppet skall i stället tas upp.
19 kap.
14 §
Om den skattskyldige eller ett
svenskt handelsbolag har jämkat
avdrag för ingående skatt enligt
8 a kap. eller 9 kap. 9 - 13 §§
mervärdesskattelagen (1994:200),
skall anskaffningsvärdet justeras
med summan av
jämkningsbeloppen för den
återstående korrigeringstiden om
jämkningen avser mervärdesskatt
på sådana utgifter som ingår i
anskaffningsvärdet på en byggnad.
Om den skattskyldige eller ett
svenskt handelsbolag har dragit av
ingående skatt enligt 9 kap. 8 §
mervärdesskattelagen, skall
anskaffningsvärdet minskas med
det avdragna beloppet om
avdraget avser mervärdesskatt på
sådana utgifter som ingår i
anskaffningsvärdet för en
byggnad.
Prop. 2000/01:30
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
22
Härigenom föreskrivs att 15 kap. 6 § och 16 kap. 16 § i
inkomstskattelagen (1999:1229) istället för dess lydelse enligt lagen
(2000:502) om ändring av nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Vad som motsvarar utgående skatt enligt mervärdesskattelagen
(1994:200) skall inte tas upp. I 16 kap. 16 § finns bestämmelser om
avdrag för det fall att skatten ändå har tagits upp.
Om den skattskyldige eller ett
svenskt handelsbolag har dragit av
ingående skatt enligt 9 kap. 8 §
mervärdesskattelagen, skall
beloppet tas upp om de utgifter
som avdraget avser har dragits av
omedelbart vid taxeringen.
Om den skattskyldige har jämkat
avdrag for ingående skatt enligt
8 a kap. eller 9 kap. 9 - 13 §§
mervärdesskattelagen, skall
summan av jämkningsbeloppen för
den återstående korrigeringstiden
tas upp eller dras av om
jämkningen avser mervärdesskatt
på sådana utgifter som har dragits
av omedelbart vid taxeringen.
Prop. 2000/01:30
Bilaga 3
Sådan ingående skatt enligt
mervärdesskattelagen (1994:200)
som medför rätt till avdrag enligt 8
kap. eller återbetalning enligt 10
kap. nämnda lag får inte dras av.
Mervärdesskatt skall dras av om
skatten avser utgående skatt som i
strid med 15 kap. 6 § har tagits
upp som intäkt och som har
betalats in till staten. Om denna
mervärdesskatt sätts ned skall
motsvarande del av avdraget
återföras.
16 §
Sådan ingående skatt enligt
mervärdesskattelagen (1994:200)
som medför rätt till avdrag enligt 8
kap. eller återbetalning enligt 10
kap. nämnda lag får inte dras av
om inte annat följer av 15 kap. 6 §
tredje stycket.
Mervärdesskatt skall dras av om
skatten avser utgående skatt som i
strid med 15 kap. 6 § första stycket
har tagits upp som intäkt och som
har betalats in till staten. Om
denna mervärdesskatt sätts ned
skall motsvarande del av avdraget
återföras.
23
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-10-12
Närvarande: f.d. justitierådet Lars Å. Beckman, regeringsrådet
Susanne Billum, justitierådet Göran Regner.
Enligt en lagrådsremiss den 28 september 2000 (Finansdepartementet)
har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i lag (2000:502) om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet
Inga-Lill Askersjö och departementssekreteraren Bo Lindén.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 2000/01:30
Bilaga 4
24
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 2000
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Thalén,
Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Messing,
Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm,
Bodström
Prop. 2000/01:30
Föredragande: statsrådet Ringholm
Regeringen beslutar proposition Inkomstskatteregler vid ändrad
skattskyldighet till mervärdesskatt.
25