Prop.
2000/2001:29
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 19 oktober 2000
Lena Hjelm-Wallén
Björn Rosengren
(Näringsdepartementet)
I propositionen föreslås en ny lag om jämvägssystem för höghastig-
hetståg med syfte att genomföra rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli
1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska jämvägssystemet
för höghastighetståg. Den föreslagna lagen innehåller dels vissa grund-
läggande bestämmelser ur direktivet, dels ett bemyndigande för rege-
ringen eller den myndighet som regeringen föreskriver (i detta fall Jäm-
vägsinspektionen inom Banverket) att utfärda de närmare föreskrifter
som behövs för genomförandet av direktivet. En stor del av direktivets
bestämmelser är av teknisk karaktär och genomförandet av direktivet
förutsätts därför ske genom föreskrifter på myndighetsnivå vad gäller
huvuddelen av bestämmelserna. Lagen innehåller även vissa bestämmel-
ser om tillsyn, tvångsmedel, m.m. Vissa mindre ändringar föreslås också i
jämvägssäkerhetslagen (1990:1157) och lagen (1995:1649) om byggande
av järnväg. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.
1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 29
Prop. 2000/2001:29
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4
2 FörfattningsfÖrslag............................................................................5
2.1 Förslag till lag om jämvägssystem för höghastighetståg.... 5
2.2 Förslag till lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen
(1990:1157)........................................................................9
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om
byggande av järnväg.........................................................10
3 Ärendet och dess beredning............................................................11
4 Inledning.........................................................................................11
5 Nuvarande ordning..........................................................................12
5.1 EU och järnvägarna..........................................................12
5.2 Närmare bakgrund till direktiv 96/48/EG.........................14
5.3 Direktivets närmare innebörd...........................................15
5.4 Svensk rätt........................................................................17
,5.5 Kommissionens rapport KOM( 1999) 414........................20
5.6 Banverkets sektorsrapport 1999.......................................21
6 Teknisk kontroll..............................................................................22
6.1 Allmänt om EG:s system för bedömning av
överensstämmelse och den svenska implementeringen.... 22
6.2 Teknisk kontroll i direktivet om höghastighetståg...........23
7 Förslag till lagstiftning....................................................................25
7.1 Allmänt om genomförandet av det nya direktivet............25
7.2 En ny lag om jämvägssystem för höghastighetståg..........25
8 Kostnader och ikraftträdande m.m..................................................28
8.1 Kostnader för tillsyn m.m.................................................28
8.2 Ikraftträdande....................................................................28
9 Författningskommentar...................................................................29
9.1 Förslag till Lag om jämvägssystem för höghastighetståg 29
9.2 Förslag till Lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen
(1990:1157)......................................................................31
9.3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1995:1649) om
byggande av järnväg.........................................................31
Bilaga 1 Rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli 1999
driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska
jämvägssystemet för höghastighetståg..................................32
Bilaga 2 Departementspromemorians lagförslag (Ds 2000:41) Lag om
jämvägssystem för höghastighetståg.....................................51
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser..........................................57
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.................................................58
Bilaga 5 Lagrådets yttrande.................................................................64
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 2000.....65
Rättsdatablad
66
Prop. 2000/2001:29
Prop. 2000/2001:29
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om jämvägssystem för höghastighetståg,
2. lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen (1990:1157),
3. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Ett svenskt jämvägssystem som ingår i det transeuropeiska jämvägs-
systemet för höghastighetståg skall uppfylla de villkor som föreskrivs i
denna lag eller som anges i föreskrifter som meddelas med stöd av lagen
när det gäller projektering, anläggning, anpassning och drift.
2 § Vid tillämpningen av denna lag och de föreskrifter som meddelas
med stöd av lagen avses med
transeuropeiskt jämvägssystem för höghastighetståg: infrastruktur-
system som beskrivs i bilaga I till rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli
1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järn vägssystemet
för höghastighetståg1, och som omfattar järnvägslinjer och fasta installa-
tioner som ingår i det transeuropeiska transportnätet och som konstrue-
rats eller anpassats för trafik med höghastighetståg samt rullande materiel
som är avsedd att framföras på dessa infrastrukturer,
driftskompatibilitet: egenskapen hos det transeuropeiska jämvägs-
systemet för höghastighetståg att medge säker trafik med
höghastighetståg utan driftsavbrott samtidigt som angivna prestandakrav
uppfylls; denna egenskap grundas på alla de föreskrifter samt tekniska
och driftsmässiga villkor som skall iakttas för att de väsentliga kraven
skall uppfyllas,
delsystem: strukturella eller funktionella delsystem som ingår i det
transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg och för vilka
väsentliga krav skall anges,
komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet: alla grund-
läggande komponenter, grupper av komponenter, underenheter eller
kompletta enheter av materiel som införlivats eller avses att införlivas i
ett delsystem och som driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska
jämvägssystemet för höghastighetståg är direkt eller indirekt beroende
av,
väsentliga krav: alla de krav som beskrivs i bilaga III till rådets
direktiv 96/48/EG och som måste uppfyllas av det transeuropeiska
jämvägssystemet för höghastighetståg, av delsystemen och av de
komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet,
europeisk specifikation: en gemensam teknisk specifikation, ett euro-
peiskt tekniskt godkännande eller en nationell standard, så som de
definieras i artikel 1.8-1.12 i rådets direktiv 93/38/EEG av den 14 juni
1993 om samordning av upphandlingsförfarandet för enheter som har
verksamhet inom vatten-, energi-, transport- och
Prop. 2000/2001:29
EGTL 235, 17.9.1996, s. 6, (Celex 31996L0048).
telekommunikationssektorerna2, ändrat genom Europaparlamentets och
rådets direktiv 98/4/EG3 som genomför en europeisk standard,
tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD): de specifika-
tioner som samtliga delsystem skall tillgodose för att de väsentliga
kraven skall vara uppfyllda genom upprättande av ett nödvändigt in-
bördes funktionellt förhållande mellan delsystemen i jämvägssystemet
för höghastighetståg samt säkerställande av detta systems enhetlighet,
anmälda organ: de organ som skall bedöma överensstämmelsen eller
lämpligheten hos komponenter som är nödvändiga för driftskompatibili-
tet eller handlägga förfarandet för EG-kontroll för delsystemen.
3 § Bedömning av överensstämmelse och lämplighet i fråga om kom-
ponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och delsystem skall
göras enligt de förfaranden som föreskrivs med stöd av denna lag och
som anges som bedömningsförfaranden i tillämpliga tekniska specifika-
tioner.
4 § EG-kontroll av delsystem skall utföras av de anmälda organen enligt
föreskrifter som meddelas enligt denna lag. Om så föreskrivs i tillämpliga
tekniska specifikationer skall bedömning av överensstämmelse och
lämplighet i fråga om komponenter som är nödvändiga för
driftskompatibilitet göras under medverkan av de anmälda organen enligt
föreskrifter som meddelas enligt denna lag.
För anmälda organ finns också bestämmelser i lagen (1992:1119) om
teknisk kontroll.
5 § Komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och som
skall ingå i ett svenskt jämvägssystem som är en del av det transeuro-
peiska jämvägssystemet för höghastighetståg tar släppas ut på marknaden
endast om de gör det möjligt att uppnå driftskompatibilitet och uppfyller
de väsentliga krav och de krav på bedömning av överensstämmelse eller
lämplighet som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer.
När komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet används,
skall det tillses att de används inom det användningsområde och på det
sätt som de är avsedda för samt installeras och underhålls korrekt.
6 § Om komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet är för-
sedda med en EG-försäkran om överensstämmelse eller lämplighet skall
de betraktas som överensstämmande med de väsentliga krav som gäller
för dem.
Prop. 2000/2001:29
2 EGT I. 199, 9.8.1993, s. 84, (Celex 31993L0038).
3 EGTL 101, 1.4.1998, s. 1 (Celex 31998L0004).
Prop. 2000/2001:29
7 § Ett delsystem får tas i bruk endast om det har utformats, anlagts och
installerats samt drivs så att det inte inverkar menligt på uppfyllandet av
de väsentliga krav som gäller för det när det integreras i det transeuro-
peiska jämvägssystemet för höghastighetståg.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far
meddela föreskrifter om väsentliga krav och krav på EG-kontroll när det
gäller delsystem.
8 § Om ett delsystem är försett med en EG-kontrollförklaring skall det
betraktas som driftskompatibelt och överensstämmande med de väsent-
liga krav som gäller för det.
9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, efter
anmälan till Europeiska gemenskapernas kommission, besluta om
undantag från att tillämpa en viss teknisk specifikation för
driftskompatibilitet för ett projekt som gäller en ny linje eller anpassning
av en befintlig linje till trafik med höghastighetståg om projektet är långt
framskridet den dag då den tekniska specifikationen för
driftskompatibilitet offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella
tidning.
Om projektet avser anpassning av en befintlig linje till trafik med
höghastighetståg, far undantag enligt första stycket beslutas också om
tillämpningen av en teknisk specifikation för driftskompatibilitet
äventyrar projektets ekonomiska livskraft.
10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far
meddela de ytterligare föreskrifter om tekniska specifikationer för kom-
ponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och delsystem som
behövs för genomförandet av rådets direktiv 96/48/EG.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far också
meddela föreskrifter om villkor för projektering, anläggning, anpassning
och drift av infrastruktur och rullande materiel samt om teknisk kontroll
som behövs för genomförandet av rådets direktiv 96/48/EG.
11 § Den myndighet som regeringen bestämmer utövar tillsyn över
efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter som har meddelats med
stöd av lagen.
12 § Tillsynsmyndigheten har rätt att när det behövs för tillsynen
1. på begäran få upplysningar och ta del av handlingar,
2. fä tillträde till anläggningar, fordon och annan materiel, områden,
lokaler och andra utrymmen som berörs av verksamheten, dock inte
bostäder.
Tillsynsmyndigheten har rätt att få verkställighet hos kronofogdemyn-
digheten av ett beslut som gäller åtgärder enligt första stycket. Beslutet
får verkställas enligt utsökningsbalken.
13 § Tillsynsmyndigheten får meddela de beslut om förelägganden och
förbud som behövs i enskilda fall för efterlevnaden av denna lag eller de
föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen.
Om en komponent som är nödvändig för driftskompatibilitet är försedd
med en EG-försäkran, har släppts ut på marknaden och används på det
sätt som den är avsedd för, men komponenten ändå medför en risk för att
de väsentliga kraven inte längre kommer att uppfyllas, far
tillsynsmyndigheten meddela beslut som begränsar komponentens
användningsområde, förbjuder utsläppande på marknaden eller avser
återkallelse från marknaden.
Om ett strukturellt delsystem som är försett med EG-kontrollförklaring
inte uppfyller villkoren i denna lag eller de föreskrifter som har medde-
lats med slöd av lagen, får tillsynsmyndigheten meddela beslut om
förelägganden om kompletterande kontroller.
I beslut om föreläggande och förbud får tillsynsmyndigheten sätta ut
vite.
14 § Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag eller enligt före-
skrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän för-
valtningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat har bestämts.
Prop. 2000/2001:29
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
Härigenom föreskrivs i fråga omjämvägssäkerhetslagen (1990:1157)1
dels att nuvarande 19 a § skall betecknas 19 b §,
dels att 20 § skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före nuvarande 19 a § skall sättas närmast
före 19 b §,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 19 a §, samt närmast
före 19 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
19 a § För vissa frågor om jämvägssystem finns särskilda bestämmelser i
lagen (2000:000) om jämvägssystem för höghastighetståg.
20 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter
och villkor som meddelats med stöd av lagen utövas av Jämvägsinspek-
tionen.
Angående elektriska anlägg-
ningar finns särskilda föreskrifter i
lagen (1902:71 s. 1), innefattande
vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar.
För elektriska anläggningar
finns särskilda föreskrifter i el-
lagen (1997:857).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
Lagen omtryckt 1996:736.
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1995:1649) om byggande av
järnväg skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.
1 a § För vissa frågor om jämvägssystem finns särskilda bestämmelser i
lagen (2000:000) om jämvägssystem för höghastighetståg.
Prop. 2000/2001:29
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
10
Inom Näringsdepartementet har upprättats departementspromemorian
Lag om jämvägssystem for höghastighetståg (Ds 2000:41) för genom-
förande av ett inom Europeiska unionen beslutat direktiv avseende det
transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg (Rådets direktiv
96/48/EG av den 23 juli 1996 om driftskompatibiliteten hos det trans-
europeiska jämvägssystemet för höghastighetståg), se bilaga 1. Prome-
morian har utarbetats av en arbetsgrupp vari har ingått representanter
från, förutom Näringsdepartementet, Banverket och SWEDAC. Prome-
morians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats.
En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena
finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr N2000/5427/IRT).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 28 september 2000 att inhämta Lagrådets
yttrande över de förslag som finns i bilaga 4.
Lagrådet har föreslagit en ändrad lydelse av 2 § lagen om
jämvägssystem för höghastighetståg. Regeringen har följt Lagrådets
förslag. Lagrådets synpunkter behandlas i författningskommentaren till
2 §. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.
I förhållande till lagrådsremissens lagförslag har också vissa
redaktionella ändringar gjorts.
Prop. 2000/2001:29
Inom Europeiska unionen (EU) har beslutats om ett transeuropeiskt
transportnät (Trans-European Network, TEN), som omfattar bl.a. järn-
vägsnät. Dessa järnvägsnät består av höghastighetsnätet och det konven-
tionella nätet, se närmare avsnitt 5.2. För att järnvägsnäten skall kunna
fylla sitt syfte, nämligen att göra det möjligt för unionsmedborgare, eko-
nomiska aktörer samt regionala och lokala samhällen att i föll utsträck-
ning utnyttja fördelama med att skapa ett område utan inre gränser, krävs
att infrastruktur och rullande materiel är anpassad så att transporter kan
genomföras på hela nätet utan hinder av nationella särlösningar i tekniskt
eller administrativt hänseende. De nationella delarna av näten måste
därför uppfylla krav på samtrafikförmåga och driftskompatibilitet.
Beträffande höghastighetsnätet finns inom EU sedan några år ett
direktiv i syfte att åstadkomma detta (Rådets direktiv 96/48/EG av den
23 juli 1996 om driftskompatibilitet hos det transeuropeiska jämvägs-
systemet för höghastighetståg). Detta har senare kompletterats med ett
”jämvägspaket” som gäller återstående delar av järnvägsnätet, se närmare
i avsnitt 5.1. Direktivet för höghastighetståg ställer upp villkor för
projektering, anläggning, anpassning och drift av infrastruktur och
rullande materiel som måste uppfyllas för att alla typer av godkända jäm-
vägsfordon skall kunna framföras inom hela systemet. Direktivet inne-
håller också bestämmelser om kontroll av fordon och infrastruktur som
11
skall säkerställa att de väsentliga krav som anges i direktivet uppfylls.
Kraven gäller olika aspekter såsom miljö, järnvägssäkerhet, elsäkerhet,
arbetsmiljö och teknisk driftskompatibilitet. För att entydigt kunna fast-
ställa vilka lösningar som uppfyller direktivets krav uppställs ett system
med teknisk normering på överstatlig nivå. I denna normeringsprocess
konkretiseras krav och vilka tekniska och ibland också administrativa
lösningar som möter kravet. Genom processen beslutas s.k. tekniska
specifikationer för driftskompatibilitet (TSD). Medlemsstaterna får inte
vare sig genom generella eller jämvägsspecifika nationella regleringar
hindra tillämpningen av TSD. De får heller inte hindra marknadsföring
av komponenter eller anläggning och drift av delsystem som uppfyller
direktivets krav.
Genomförandet av direktivet medför att den svenska lagstiftningen
måste ändras så att den står i överensstämmelse med direktivets bestäm-
melser. Den svenska lagstiftningen innehåller nämligen inte några regler
som specifikt rör ett höghastighetsnät. Direktivet ställer krav på att vara
genomfört senast den 7 april 1999 och kunna tillämpas från och med den
8 april 1999.
Genomförandet i Sverige har försenats av skäl som närmare framgår av
avsnitt 5.4. Sverige har till EG-kommissionen anmält att Sverige avser att
införa de nya bestämmelser som direktivet föranleder från och med den
1 januari 2001.
I Sverige kan införandet av de nya rättsakter som närmare beskrivs i
avsnitt 5.1 komma att medföra bl.a. att Banverket samt Järnvägsinspek-
tionen och Tågtrafiklcdningen inom Banverket (i fortsättningen kallade
Jämvägsinspektionen respektive Tågtrafikledningen) får ändrade roller.
Behovet av en översyn av organisation och lagstiftning inom järnvägs-
området blir därmed uppenbar och kräver en djupare analys i form av en
utredning. Regeringen avser att tillsätta en utredning med uppgift att med
utgångspunkt i dels järn vägspaketet, dels det kommande direktivet för
driftskompatibilitet för konventionella järnvägar, ta fram förslag till ny
jämvägslagstiftning och organisation inom området.
Prop. 2000/2001:29
En nationell och regional utveckling i Europa kan främjas av internatio-
nell och konkurrenskraftig järnvägstrafik, samtidigt som järnvägens för-
delar ur miljösynpunkt kan tas tillvara och bidra till en mera hållbar sam-
hällsutveckling. Denna möjlighet kan bara tillmötesgås genom en mål-
medveten och långsiktig utveckling i ett internationellt samarbete. Inom
EU arbetar man sedan länge mot detta mål. Järnvägstransporterna inom
gemenskapen har emellertid under lång tid förlorat marknadsandelar. En
förklaring till denna utveckling är bristande effektivitet hos de nationella
statsjämvägama som ofta befinner sig i en monopolsituation. Den euro-
peiska järnvägssektom måste därför förnyas, vitaliseras och harmonise-
ras. För att uppnå detta krävs främst kompetent förvaltning och sund
12
ekonomi inom jämvägssektom samt icke-diskriminerande behandling av
olika inblandade parter. Det behövs bl.a. klarlägganden av olika in-
tressenters roller och en tydlig uppdelning av olika aktörers ansvars-
områden. Vidare krävs ramar och regelverk för fördelningen av jäm-
vägsinfrastrukturkapacitet och fastställandet av nivåerna på banav-
gifterna. Det nu gällande regelverket för dessa aktiviteter, som tillkom
under första hälften av 1990-talet, har inte visat sig tillräckligt, bl.a. for
att det inte genomförts fullt ut av vissa medlemsstater. Kommissionen
föreslog därför 1998 att direktiven 91/440/EG om utveckling av gemen-
skapens järnvägar och 95/18/EG om tillstånd for järnvägsföretag måste
förtydligas och att direktiv 95/19/EG om tilldelning av infrastruktur-
kapacitet, uttag av banavgifter och utfärdande av säkerhetsintyg skulle
ersättas av ett nytt, betydligt mer preciserat direktiv.
Kommissionens förslag har behandlats i rådet och Europaparlamentet
under arbetsnamnet ”jämvägspaketet”. Efter omfattande förhandlings-
arbete kunde transportministrarna i december 1999 uppnå politisk
överenskommelse om ändringarna av de tre direktiven. En gemensam
ståndpunkt antogs formellt i mars 2000 och den andra läsningen i
Europaparlamentet inleddes i april. Det förutses att parlamentets andra
läsning skall kunna avslutas senast i september och därefter skulle direk-
tiven kunna antas slutligt under hösten. Direktiven träder i kraft vid
offentliggörandet och skall vara genomförda av medlemsstaterna senast
två år efter ikraftträdandet.
I Sverige kan, som tidigare nämnts, införandet av de nya direktiven
komma att medföra bl.a. att Banverket, Jämvägsinspektionen och Tåg-
trafikledningen far ändrade roller. Behovet av en översyn av organisation
och lagstiftning inom järnvägsområdet blir uppenbart.
Direktiv 96/48/EG i sig medför begränsade ekonomiska konsekvenser,
men beroende på de tekniska krav som fastställs i TSD:er och de beslut
som fattats genom Europaparlamentets och rådets beslut 1692/96/EG om
gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transport-
nätet kan direktivet få stora ekonomiska konsekvenser i form av bl.a. av-
sevärda investeringsbehov for genomförande av nya standarder, lägre
banhållningskostnad som effekt av utveckling av en fungerande marknad
för jämvägsutrustning, samt lägre kostnad för internationella transporter.
Beträffande regelverk för järnvägstrafik, infrastruktur, system, kom-
ponenter och jämvägsfordon finns viktiga skillnader på grund av att för-
utsättningarna är starkt nationellt präglade och ofta utgör hinder för in-
ternationell och konkurrenskraftig järnvägstrafik. Trafikregler och säker-
hetssystem är t.ex. ofta olika i olika länder. Leverantörernas system och
kompetens har starka kopplingar till enskilda länders etablerade tradi-
tioner och standarder, vilket medför en stor begränsning i möjligheterna
för volymfördelar i utveckling och produktion av jämvägsutrustning.
Detta är något som den till hösten planerade utredningen bör ta i beak-
tande i sitt arbete.
Prop. 2000/2001:29
13
Redan vid bildandet av Europeiska gemenskapen genom Romfördraget
fastslogs att gemenskapen skulle bidra till att utveckla transeuropeiska
nät för infrastrukturerna inom transportområdet.
Europeiska gemenskapen har tagit flera initiativ för att ta till vara
denna möjlighet, vilket bland annat har lett fram till:
- Europaparlamentets och rådets beslut 1692/96/EG av den 23 juli
1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska
transportnätet,
- Rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli 1996 om driftskompatibilitet
hos det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg,
- Kommissionens direktivförslag om driftskompatibilitet för konven-
tionell järnväg.
I gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska trans-
portnätet (Europaparlamentets och rådets beslut 1692/96/EG av den 23
juli 1996) anges bl.a. att det transeuropeiska transportnätet (TEN) om-
fattar vägnät, järnvägsnät, nät av inre vattenvägar, kusthamnar och in-
landshamnar, flygplatser och andra förbindelsepunkter. Målet är att nätet
gradvis skall införas på gemenskapsnivå fram till år 2010. Järnvägsnätet
består av höghastighetsjärnvägsnätet och det konventionella järnvägs-
nätet. Höghastighetsjämvägsnätet består av dels banor särskilt konstrue-
rade för höghastighet och utrustade med teknik för hastigheter på 250
km/tim eller däröver, dels banor anpassade för höghastighet och utrustade
för hastigheter på cirka 200 km/tim, dels ock banor anpassade för hög-
hastighet men också anpassade till topografi, terräng och bebyggelse där
hastigheten måste anpassas från fall till fall. Riktlinjerna anger vidare att
kommissionen vart femte år skall avlämna rapport om behovet av revide-
ring och kommissionen planerar därför att lägga fram ett förslag under år
2000. Beslutet omfattar redan idag väsentliga delar av svenska statens
spåranläggningar och innebär också att Sverige förbundit sig att imple-
mentera de standarder som i framtiden kommer att införas inom ramen
för del nu aktuella direktivet 96/48/EG och kommande standarder inom
ramen för ett eventuellt direktiv om driftskompatibilitet för konventionell
järnväg.
Direktiv 96/48/EG beskriver processen för standardisering av jämvägs-
system för höghastighetståg. Processen baseras på EU:s egna principer
och standarder för teknisk kontroll och standardisering, vilket även in-
kluderar den legala hantering som krävs för denna standardisering mellan
de olika medlemsländerna.
Eftersom järnvägsområdet är tekniskt komplext har man dock valt att
tillföra ytterligare moment i strukturen för denna standardisering och som
beskrivs i direktivet. Det normala vid teknisk standardisering inom EU är
att man direkt från direktivtexten fattar beslut om att etablera standarder
via de europeiska standardiseringsorganisationema CEN, CENELEC och
ETSI. I fallet med detta direktiv har man istället valt att i direkt anslut-
ning till direktivet ta fram som ett mellanled TSD, vilka i sin tur hänvisar
till standarder utarbetade av CEN, CENELEC och ETSI.
Prop. 2000/2001:29
14
Kraven i TSD:er kan därför jämställas med krav i direktivet, med den
skillnaden att TSD:er skall antas inom ramen för den process som när-
mare beskrivs i avsnitt 5.3.
Utarbetandet av TSD:er skall enligt direktivet utföras av ett s.k.
gemensamt representativt organ. Detta arbete pågår för närvarande inom
organisationen AEIF (Association Européenne pour 1'Interopérabilité
Ferroviaire) som etablerats enkom för detta ändamål. AEIF ägs av
infrastrukturägama, trafikoperatörema och jämvägsindustrin inom EU.
TSD:er har sin grund i en uppdelning av jämvägssystemet i olika del-
system. Delsystemen är antingen strukturellt eller funktionellt definie-
rade. De strukturella delsystemen är jämvägssystemets tekniska huvud-
delar, nämligen infrastruktur (bana), energiförsörjning (elkraftsystem),
kontrollstyming och signalering (telekommunikations- och signalsystem)
samt rullande materiel (fordon och vagnar). De funktionella delsystemen
hanterar de ”mjukare” frågorna som underhåll, miljö, drift och
användare. Enligt direktivet skall TSD:er utarbetas för de strukturellt
definierade delsystemen, medan det för de funktionella delsystemen skall
utarbetas TSD:er endast om detta är nödvändigt för att åstadkomma
driftskompatibilitet.
Utarbetandet av TSD.er kopplat till höghastighetsdirektivet pågår nu
inom områdena bansystem, trafikstyrning, elkraftförsörjning, fordon,
drift och underhåll. Dessa tekniska specifikationer beräknas vara klara
under år 2000 och beslut om dessa väntas i december 2000.
Inom ramen för dessa övergripande specifikationer kommer ett stort
antal standarder för tekniska system och komponenter att utvecklas av
CEN, CENELEC och ETSI.
Direktiv 96/48/EG syftar till att harmonisera utformningen av det trans-
europeiska jämvägssystem för höghastighetståg för att därigenom dels
möjliggöra järnvägstrafik över gränserna, dels skapa en inre marknad för
jämvägskomponenter. För att åstadkomma detta skall genom direktivet
fastställas de villkor som måste uppfyllas för att driftskompatibilitet hos
det aktuella jämvägssystemet skall uppnås. Dessa villkor skall gälla för
projektering, anläggning, anpassning och drift av infrastruktur och
rullande materiel som samverkar till detta systems funktion och som tas i
bruk efter direktivets ikraftträdande.
I direktivet konstateras inledningsvis följande. Det råder stora skillna-
der mellan de nationella föreskrifter och interna regler samt tekniska
specifikationer som järnvägarna tillämpar, vilket medför att höghastig-
hetståg inte kan framföras under gynnsamma villkor inom hela gemen-
skapen. Det är därför viktigt att dels för hela gemenskapen fastställa
väsentliga krav för det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastig-
hetståg, dels att de delsystem som utgör detta jämvägssystem underkastas
ett kontrollförfarande. Driftskompatibilitet innebär enligt artikel 2 b
”möjlighet att med det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastig-
hetståg erbjuda säker trafik utan driftsavbrott med höghastighetståg sam-
tidigt som givna prestandakrav uppfylls. Denna möjlighet grundar sig på
Prop. 2000/2001:29
15
alla de föreskrifter samt tekniska och driftsmässiga villkor som skall
iakttas för att de väsentliga kraven skall uppfyllas.”
Med väsentliga krav avses de krav som anges i bilaga III till direktivet
och som jämvägssystemet, delsystemen och komponenterna skall upp-
fylla enligt artikel 4. Dessa krav har fastställts med särskild hänsyn tagen
till säkerhet, tillförlitlighet, hälsa och miljöskydd för vissa angivna del-
system, nämligen infrastruktur, energi, kontrollstyrning och signalsystem,
rullande materiel, underhåll, miljö, drift och användare.
1 artikel 5 anges att varje delsystem skall vara föremål för TSD, men att
det beträffande vissa särskilt angivna delsystem inte alltid är ett krav.
TSD skall bl.a. ange de väsentliga kraven för respektive delsystem och
fastställa de grundläggande egenskaper som krävs för att uppfylla de
väsentliga kraven som anges i bilaga II till direktivet.
TSD-förslagen skall utarbetas av det gemensamma representativa
organet, som i detta fall är utsett att vara AEIF. Förslagen skall därefter
antas av Europeiska gemenskapernas kommission och offentliggöras i
EGT (Europeiska gemenskapernas officiella tidning). AEIF skall, efter
det att TSD har antagits, förbereda översyn och uppdatering av TSD i
enlighet med teknisk och samhällelig utveckling. Medlemsstaterna är
skyldiga att följa TSD. Enligt artikel 7 kan en medlemsstat under vissa i
artikeln angivna förhållanden tillåtas att inte tillämpa vissa TSD under
förutsättning att medlemsstaten på förhand meddelar kommissionen sin
avsikt att göra en avvikelse.
Enligt artikel 8 skall en medlemsstat vidta alla lämpliga åtgärder för att
komponenterna endast släpps ut på marknaden om de möjliggör drifts-
kompatibilitet och uppfyller de väsentliga kraven, används inom det
användningsområde och på det sätt som de är avsedda för samt installeras
och underhålls korrekt. Om komponenterna uppfyller bestämmelserna i
direktivet får en medlemsstat inte på sitt territorium förbjuda, begränsa
eller förhindra att de släpps ut på marknaden för användning i nu avsett
hänseende.
Enligt artikel 10 skall en medlemsstat betrakta komponenter som är
försedda med en EG-försäkran om överensstämmelse eller lämplighet
som överensstämmande med de väsentliga krav som direktivet anger.
Motsvarande gäller enligt artikel 16 för ett delsystem som är försett med
en EG-kontrollförklaring. Direktivet förutsätter således att det finns ett
system för kontroll av fordon och infrastruktur samt att de delar som
används i fordonen och infrastrukturen skall godkännas genom detta
system. En närmare beskrivning av vad en sådan teknisk kontroll innebär
ges i avsnitt 6.
Enligt artikel 18 skall förfarandet med att utfärda en EG-kontrollför-
klaring handhas av ett s.k. anmält organ som skall ansvara för att sam-
manställa det tekniska underlag som skall medföra EG-kontrollför-
klaringen.
Enligt artikel 20 skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om
de organ (anmälda organ) de utsett för att utföra bedömning av överens-
stämmelse enligt direktivet. Endast organ som uppfyller de i bilaga VII
till direktivet angivna kriterierna får anmälas. Kriterierna följer de
standardiserade kraven på sådana organ enligt den s.k. nya metoden och
innefattar bl.a. krav på oberoende ställning och opartiskhet och att
Prop. 2000/2001:29
16
organet skall ha tillgång till personal och utrustning som krävs för
kontrollarbetet. Det anmälda organet måste vidare hålla sig med
ansvarsförsäkring om inte staten täcker eventuellt skadeståndsansvar och
dess personal måste iaktta tystnadsplikt för affärssekretess. Organ som
uppfyller relevant standard i EN 45 000-serien skall anses uppfylla
direktivets krav.
Av bilaga VI punkten 7 till direktivet framgår vidare att anmälda organ
regelbundet skall offentliggöra information om inkomna ansökningar om
EG-kontroll, utfärdade intyg om överensstämmelse samt ej beviljade
ansökningar om intyg om överensstämmelse. För anmälda organ gäller
därtill generellt bl.a. att de skall delta i sådana möten som anordnas på
europeisk nivå för erfarenhetsutbyte mellan anmälda organ inom respek-
tive sektor samt hålla ansvariga nationella myndigheter underrättade om
sin verksamhet.
Av artikel 23 framgår att medlemsstaterna åläggs att ändra de natio-
nella lagstiftningarna så att användningen av komponenter och ibruk-
tagande och drift av delsystem som överensstämmer med direktivet tillåts
senast 30 månader efter det att direktivet har trätt i kraft, dvs. senast den
8 april 1999. Tiden för genomförande av direktivet har således löpt ut.
Slutligen skall kommissionen enligt artikel 24 vartannat år till rådet
och Europaparlamentet överlämna en rapport över de framsteg som har
gjorts avseende driftskompatibiliteten för det transeuropeiska jämvägs-
systemet för höghastighetståg.
Den svenska jämvägslagstiftningen utgörs i huvudsak av jämvägssäker-
hetslagen (1990:1157), lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, jäm-
vägstrafiklagen (1985:192) och lagen (1985:193) om internationell järn-
vägstrafik samt ett antal förordningar och föreskrifter, av vilka förord-
ningen (1998:1392) med instruktion för Banverket är aktuell i detta
sammanhang. Därutöver krävs tillstånd enligt och tillämpning av annan
generell lagstiftning.
I jämvägssäkerhetslagen regleras bl.a. ansvaret för säkerheten vid järn-
väg, tunnelbana och spårväg, de krav som ställs på den som vill bedriva
järnvägs-, tunnelbane- eller spårvägsverksamhet, ordningsfrågor samt
straffansvar.
Av lagen framgår bl.a. följande. Banverket har ett samlat ansvar för
säkerheten. Inom Banverket handhas dock vissa säkerhetsfrågor själv-
ständigt av Jämvägsinspektionen. Spåranläggningar, spårtrafik eller sär-
skild trafikledningsverksamhet får drivas endast av den som har tillstånd
till verksamheten, med undantag av verksamhet som drivs av Statens
järnvägar och Banverket. Frågor om tillstånd att driva spåranläggningar,
spårtrafik eller särskild trafikledningsverksamhet prövas av Jämvägs-
inspektionen. Av lagens grundläggande bestämmelser framgår bl.a. att
verksamheten med hänsyn till sin art och övriga förhållanden skall drivas
så att skador till följd av verksamheten förebyggs och att spåranlägg-
ningar, fordon och annan materiel som används i verksamheten skall vara
av sådan beskaffenhet att skador till följd av verksamheten förebyggs. En
Prop. 2000/2001:29
17
spåranläggning eller del av den får inte upplåtas eller ett fordon inte
framföras på en spåranläggning utan godkännande av Jämvägsinspek-
tionen. Jämvägsinspektionen skall före ett sådant godkännande granska,
kontrollera och prova konstruktionsunderlaget respektive materielen i
nödvändig omfattning. Jämvägsinspektionen utövar tillsynen över att
lagen och de föreskrifter och villkor som meddelats med stöd av lagen
efterlevs och tår som ett led i sin tillsynsverksamhet meddela de före-
lägganden och förbud som behövs i enskilda fall. Beträffande elektriska
anläggningar finns särskilda bestämmelser i ellagen (1997:857). Slutligen
finns ordnings- och straffbestämmelser.
Förordningen (1998:1392) med instruktion för Banverket reglerar
Banverkets ansvar och uppgifter. I förordningen föreskrivs bl.a. följande.
Banverket är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar för
hela jämvägstransportsystemet. Det skall särskilt verka för att bl.a. jäm-
vägstransportsystemet är tillgängligt, trafiksäkert, framkomligt, effektivt
och miljöanpassat samt samordna järnvägstrafiken. Banverket skall
ansvara för drift och förvaltning av statens spåranläggningar, ha hand om
säkerhetsfrågor för spårtrafik och leda och följa upp utvecklingen inom
järnvägssektom. Banverket får bedriva uppdrags-, uthyrnings- och för-
säljningsverksamhet som är förenlig med verkets uppgifter i övrigt. Ban-
verket leds av en styrelse i vilken generaldirektören ingår. Inom Ban-
verket finns Jämvägsinspektionen, Tågtrafikledningen och de andra
enheter som verket bestämmer. Jämvägsinspektionen och Tågtrafikled-
ningen leds av direktörer som utses av regeringen efter anmälan av
generaldirektören. Direktören vid Jämvägsinspektionen ansvarar för och
beslutar om säkerhctsnormer för järnväg, tunnelbana och spårväg som det
ankommer på Banverket att besluta om, tillsyn över att fastställda säker-
hetsnormer följs och undersökning av olyckor och andra händelser i
trafiken som berör säkerheten i den mån undersökningen ankommer på
Banverket. Direktören vid Jämvägsinspektionen ansvarar också för och
beslutar om namn på trafikplats för järnväg, tillstånd och återkallelse av
tillstånd enligt jämvägssäkerhetslagen samt godkännande av fordon och
spåranläggningar och återkallelse av sådana godkännanden. Direktören
vid Tågtrafikledningcn ansvarar för och beslutar om trafikeringsrätt,
banfördelning, trafikledning och tilldelning av tåglägen. Beträffande
handläggningen av Banverkets ärenden stadgas att generaldirektören
skall avgöra ärenden som inte skall avgöras av styrelsen, direktören vid
Jämvägsinspektionen eller vid Tågtrafikledningen eller personalansvars-
nämnden.
Förordningen (1996:734) om statens spåranläggningar innehåller be-
stämmelser om dc spåranläggningar som tillhör staten, drivs och förvaltas
av Banverket och som består av stomjämvägar, länsjärnvägar och övriga
järnvägar. Av förordningen framgår bl.a. att en trafikutövare inte får
trafikera statens spåranläggningar utan att ha träffat nödvändiga administ-
rativa, tekniska och finansiella avtal med Banverket. Vidare framgår av
förordningen att om partema inte kommer överens om villkoren får de
hänskjuta frågan till Tågtrafikledningen som då skall fastställa villkoren
för den aktuella trafiken i ett trafikeringsavtal.
Lagen (1995:1649) om byggande av järnväg reglerar vilka villkor som
ställs vid byggande av järnväg och innehåller bestämmelser om bl.a. för-
Prop. 2000/2001:29
18
studier, jämvägsutredningar och jämvägsplan, ianspråktagande av mark,
inlösen och ersättning. Med byggande av järnväg avses enligt lagen att
anlägga en ny järnväg, lägga om spår i en ny sträckning, lägga ut ytter-
ligare spår och på annat sätt bygga om en järnväg.
Jämvägstrafiklagen (1985:192) reglerar ansvaret för befordran av
resande och gods med järnväg, tunnelbana och spårväg i allmän inrikes
trafik samt i viss mån i trafik med utlandet, såvida inte lagen (1985:193)
om internationell järnvägstrafik reglerar frågan.
Frågan om teknisk driftskompatibilitet är idag inte författningsmässigt
reglerad vad gäller järnvägens infrastrukturanläggningar.
Direktivet förutsätter dock att medlemsstaterna infor regler som inne-
bär att driftskompatibilitetskomponenter och delsystem som används i det
transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg endast skall få
släppas ut på marknaden om de uppfyller de väsentliga krav som upp-
ställs i direktivet. För att säkerställa att produkterna uppfyller villkoren
krävs att de dessförinnan underkastas ett kontrollförfarande. Genom
denna kontroll skall de ansvariga myndigheter som tillåter idrifttagande
kunna försäkra sig om att resultatet överensstämmer med gällande regler
samt tekniska och driftsmässiga bestämmelser. Kontrollen av delsystem,
och i förekommande fall av driftskompatibilitetskomponenter, skall ut-
föras av s.k. anmälda organ som beträffande delsystemen också skall ut-
färda EG-kontrollförklaringen.
I det nu aktuella direktivet anges dels att det enligt rådets direktiv
91/440/EEG skall göras åtskillnad mellan aktiviteter som avser transport-
verksamhet och förvaltning av jämvägsinfrastrukturen, dels att de sär-
skilda tjänster som utförs av de förvaltare av jämvägsinfrastrukturen som
kan komma att utses som anmälda organ bör struktureras så att de upp-
fyller de kriterier som gäller för denna typ av organ.
Direktivet förutsätter att det finns en tydlig organisatorisk avgränsning
mellan myndighetsuppgifter och en banhållares förvaltande uppgift. Så är
inte fallet i den svenska jämvägslagstiftningen, där dessa uppgifter finns
samlade inom Banverkets regi, om än inom olika enheter. Som nämnts
tidigare kommer troligen även det s.k. jämvägspaketet att medföra att
ansvarsfördelningen inom jämvägssektom kommer att påverkas på så sätt
att en oberoende myndighetsfunktion måste inrättas som är skild från
andra verksamhetsutövare.
I den svenska jämvägslagstiftningen finns en uppräkning av olika
ansvarsområden som faller inom Banverkets regi varav några särskilt
angivna frågor skall handhas självständigt av vissa genom lag och för-
ordning särskilt angivna enheter inom Banverket, nämligen av Jämvägs-
inspektionen och av Tågtrafikledningen. Det finns således i lagstiftningen
en uppdelning som rör myndighetsuppgifter och förvaltande uppgifter,
om än en svag sådan. Man kan dock ställa sig frågan om detta accepteras
av EG-rätten såsom tillräckligt avskild, då varken Jämvägsinspektionen
eller Tågtrafikledningen organisatoriskt eller administrativt är själv-
ständiga i förhållande till Banverket.
Direktivet har inte berört Sverige i så stor utsträckning tidigare på
grund av att Sverige inte har haft ett jämvägssystem för höghastighetståg
som har varit ihopkopplat med andra jämvägssystem for höghastighets-
tåg. Frågan har nu blivit aktuell i och med att den fasta förbindelsen över
Prop. 2000/2001:29
19
Öresund har öppnats för trafik. Eftersom det således tidigare inte har
upplevts som ett reellt behov att möjliggöra för andra trafikoperatörer att
bedriva järnvägstrafik har införlivandet av direktivet försenats. Kom-
missionen har i ett motiverat yttrande från den 24 januari 2000 framfört
att Sverige underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direktivet
genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga
för att följa direktivet och sedermera stämt Sverige vid EG-domstolen
med anledning av denna underlåtenhet. Den svenska regeringen har till
kommissionen skriftligen anfört att Sverige har för avsikt att till full-
görande av sina förpliktelser införa de nya bestämmelser som direktivet
föranleder från och med den 1 januari 2001.
Kommissionen antog sin första rapport enligt artikel 24 den 10 september
1999, ”Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om
genomförandet och effekterna av direktiv 96/48 om driftskompatibiliteten
hos det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg”. I
rapporten görs de första bedömningarna av de framsteg som gjorts med
att göra det transeuropeiska höghastighetstågnätet drifitskompatibelt.
Beträffande anmälda organ skriver kommissionen i sin rapport
följande. Jämvägssektorn är ett specialfall då bedömningar vanligen görs
direkt av medlemsstaterna, järnvägsbolagen eller industrin och inte av
oberoende organ. Nya organ bör därför skapas även om det i många fall
kommer att bli nödvändigt att slå samman befintliga organisationer, så-
som olika avdelningar vid järnvägsbolagen, offentliga verk och inrätt-
ningar samt privata företag. Med tanke på de svårigheter detta kan skapa
har medlemsstaterna bett om kommissionens hjälp. I februari 1998 höll
kommissionen ett särskilt seminarium och kommissionen är beredd att
inrätta en arbetsgrupp för samordning av dessa anmälda organ. Det är
oroande att endast förhandsanmälningarna av CERTIFER från Frankrike
och av Société Nationale de Contröle Technique-Homologations (SNCT-
H) från Luxemburg har gjorts vid tidpunkten för utarbetandet av denna
rapport. I maj 2000 fanns ett tjugotal anmälningar av anmälda organ.
Om medlemsstaternas genomförande av direktivet konstaterar kom-
missionen följande. Den känsligaste frågeställningen har visat sig vara
problemet med att genomföra direktivet innan TSD och därmed för-
bundna standarder har tagits fram. Denna situation är dock inte ny utan
gäller för samtliga direktiv som har följt i spåren av den nya metoden.
Med hänsyn till bl.a. att det finns ett visst antal europeiska och nationella
tekniska dokument som är i kraft och som man kan hänvisa till under en
övergångsperiod, t.ex. innan TSD och därmed förbundna standarder har
tagits fram, kan inte vare sig avsaknad av TSD eller standarder anses ut-
göra ett hinder för genomförandet. Vidare har kommissionen samman-
fattningsvis funnit att stora framsteg har gjorts i arbetet med att ta fram
tekniska specifikationer som en av de viktigaste delarna för att uppnå
driftskompatibilitet, att mycket har gjorts för att från och med år 2000
kunna bygga nya höghastighetståglinjer enligt dessa, att myndigheterna
övervakar inrättandet av de organ som skall ansvara för bedömningen av
Prop. 2000/2001:29
20
överensstämmelse och att det torde gå att bl.a. förbättra relationerna
mellan inffastrukturförvaltama, järnvägsföretagen och industrin. En klar
om än inte särskilt påtaglig konsekvens av det arbete som skall utföras
enligt direktivet är en ändring av det traditionella förhållandet mellan
olika infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag och industrin.
Banverket överlämnade den 31 mars 2000 sin sektorsrapport för 1999. I
rapporten skriver Banverket bl.a. följande. Internationellt vidtogs 1999 en
mängd åtgärder som påverkar ansvars- och befogenhetsfördelningen
inom jämvägssektorn. I ministerrådet gjordes en politisk överens-
kommelse om det s.k. Inffastructure package i slutet av året, vilken på-
verkar ansvarsfördelningen inom jämvägssektorn men som inte inne-
håller några tvingande regler om en klar ansvarsuppdelning mellan in-
frastrukturförvaltning och trafikutövning. Oberoende av vilken lösning
en medlemsstat väljer, krävs att en myndighetsfunktion, som är oberoen-
de av trafikutövare, inrättas. Denna ska ha beslutsrätt i fråga om säker-
hetscertifiering av järnvägsföretag samt om tekniska och operationella
föreskrifter som är viktiga för järnvägssäkerheten. Därutöver krävs att en
s.k. regulatory body, som är fristående från såväl trafikutövare- som ban-
hållarfunktioner, inrättas. Dess uppgift blir att utöva tillsyn över och ut-
göra första instans för klagomål om infrastrukturprissättning och kapa-
citetsfördelning. Detta organ ska också svara för viss verksamhet inom
järnvägssäkerheten. Kravet på att en regulatory body ska inrättas är del-
vis en följd av oklara gränser mellan banhållare och trafikutövare. Över-
enskommelsen innehåller också regler om samarbete mellan medlems-
ländernas banhållarfunktioner i frågor som rör såväl infrastrukturprissätt-
ning som kapacitetsfördelning för internationella järnvägstransporter.
Förhållandet mellan en kontrollfunktion och den nationella så kallade
regulatorfunktionen är oklar. Effekterna för järnvägstransporterna av
dessa förslag är idag svårbedömda. Separationsfrågan aktualiserades även
i samband med förberedelsearbetet inför förhandlingarna om ett direktiv
för driftskompatibilitet hos det transeuropeiska konventionella jämvägs-
systemet och i arbetet med att förbereda införlivandet av direktiv
96/48/EG i svensk rätt. Frågan gällde främst vilken myndighetsfunktion
som från perspektiven säkerhet, teknisk kompatibilitet, tillförlitlighet och
tillgänglighet, miljö samt hälsa bör godkänna den jämvägsutrustning som
ska tas i bruk. I Sverige fattar särskilda instanser ur säkerhetsperspektiv
beslut om godkännande. I övrigt hanteras frågor om godkännande för
användning av banhållaren eller, när det gäller fordon, i avtal mellan
banhållare och trafikutövare. I EG-rätten, liksom i fördraget om interna-
tionell järnvägstrafik (COTIF), är en dold förutsättning att säkerheten
vägs samman med andra faktorer till ett beslut.
Prop. 2000/2001:29
21
Prop. 2000/2001:29
Direktivet om höghastighetståg följer i huvudsak den ordning som gäller
för direktiv enligt den s.k. nya metoden. Den nya metoden har såvitt
gäller teknisk kontroll vidareutvecklats genom två rådsbeslut, dels det
som kallas En helhetssyn på bedömning av överensstämmelse1 och dels
det s.k. modulbeslutet2.
Med ”helhetssynen” avses EG:s system för bedömning av om produk-
ter stämmer överens med de krav som ställs i direktiven. Helhetssynen
innebär att en produkt som tillverkats i enlighet med framtagna standar-
der ska förutsättas uppfylla de väsentliga kraven i direktivet. Tillverkaren
kan då vanligen genom egenkontroll och en försäkran om överensstäm-
melse intyga att så är fallet. Om produkten tillverkas på något annat sätt
ska normalt ett kompetent tredjepartsorgan bedöma om produkten upp-
fyller de väsentliga kraven. Bedömning utförd av ett tredjepartsorgan
krävs också i de fall produkten kan anses särskilt riskfylld. Tredjeparts-
organen kallas anmälda organ (notified bodies). De anmälda organen ska
uppfylla ett flertal kompetenskrav och vara anmälda för sitt kompetens-
område till kommissionen. De organ som genom ackreditering eller mot-
svarande kan visa att de uppfyller den relevanta standarden i EN 45 000-
serien skall anses uppfylla dessa krav.
Det är tillverkaren som ansvarar för att hans produkt uppfyller de krav
som direktiven ställer upp, både säkerhetsmässiga krav och krav på CE-
märkning som ett villkor för marknadstillträde. De anmälda organen
fungerar därmed som en hjälp för tillverkaren att verifiera produktens
förenlighet med uppställda krav. Det är tillverkaren som utfärdar försäk-
ran om överensstämmelse och därmed visar för de ansvariga myndig-
heterna att direktivens krav är uppfyllda och att produkten har rätt att
cirkulera fritt på den inre marknaden.
Om en bedömning av överensstämmelse är utförd av ett anmält organ i
en medlemsstat och i enlighet med de metoder direktivet föreskriver ska
bedömningen även gälla i de övriga medlemsstaterna. Tillverkare får
därmed tillgång till hela den inre marknaden utan att behöva avvakta sär-
skilda myndighetsgodkännanden i varje land.
Helhetssynen innefattar ett modulbeslut, där olika moduler anger på
vilket sätt tillverkaren kan visa att en vara stämmer överens med
produktkraven. Modulbeslutet anger flera alternativa sätt att visa över-
ensstämmelse. Modulerna omfattar både konstruktions- och tillverk-
ningsfasen. Procedurerna kan vara t.ex. intern tillverkningskontroll i
kombination med försäkran om överensstämmelse, typkontroll, verifika-
tion av enstaka objekt eller olika grader av kvalitetssäkring. I flera fall
1 Rådets resolution av den 21 december 1989 om en helhetssyn på bedömning av
överensstämmelse (EGT C 10, 16.1.90, s. 1)
2 Rådets beslut av den 13 december 1990 om moduler för olika stadier i förfaranden vid
bedömning av överensstämmelse samt regler för anbringande av EG-märkning om
överensstämmelse, avsedda att användas i tekniska harmoniseringsdirektiv (EGT L 380,
31.12.1990, s. 13).
22
ska kontrollen ske genom medverkan av ett anmält organ. Det anmälda
organets medverkan kan avse provningar, certifiering och kontroll av
kvalitetssystem eller verifikation av överensstämmelse.
Modulbeslutet riktar sig till dem som skriver produktdirektiven. I de
enskilda produktdirektiven anges sedan vilka sätt för bedömning av över-
ensstämmelse som kan användas för just den aktuella produkttypen. Valet
styrs av varans egenskaper, i första hand hur farlig den kan anses vara.
EG:s system för bedömning av överensstämmelse har i Sverige
genomförts genom lagen (1992:1119) teknisk kontroll. Enligt 3 § i lagen
skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer utse de
organ som skall anmälas till Europeiska Unionen för uppgifter i samband
med bedömning av överensstämmelse. Enligt 4 § skall alla organ som
kan visa att de är kompetenta ha rätt att bli anmälda. Organets kompetens
skall bedömas av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
(SWEDAC) innan anmälan sker.
I förordningen (1993:1065) om teknisk kontroll har regeringen före-
skrivit att ett organ skall ha den kompetens som krävs för uppgiften och i
övrigt vara lämpligt för uppgiften. Enligt 3 § skall SWEDAC grunda sin
bedömning av organets kompetens på tillämplig standard i EN 45 000-
serien samt de ytterligare krav som kan gälla för uppgiften som anmält
organ.
Sedan 1995 har regeringen delegerat till SWEDAC att fatta beslut om
anmälan till EU, såvida det inte rör sig om en statlig myndighet, då rege-
ringen fattat beslut efter beredning av SWEDAC. SWEDAC:s bedöm-
ning och beslut om anmälan sker i samråd med berörda sektormyndig-
heter.
SWEDAC har utfärdat föreskrifter (STAFS 1998:3) om anmälda organ
med bestämmelser om bl.a. organisationsform, oberoende, integritet,
underleverantörer, samordnings- och informationsskyldighet.
Den svenska formen för implementering av EU:s ordning för bedöm-
ning av överensstämmelse innebär att alla generella regler som berör
anmälda organ återfinns i lagen om teknisk kontroll eller författningar
som utfärdats med stöd av denna. Vid genomförande av ett sektors-
specifikt direktiv som t.ex. det nu ifrågavarande om höghastighetståg
behövs så vitt gäller anmälda organ endast en hänvisning till lagen om
teknisk kontroll. Därtill skall eventuella särskilda krav som gäller för
anmälda organ enligt direktivet införas i den särskilda lagstiftningen på
området liksom de kontrollförfaranden som skall tillämpas för produk-
terna.
För varje strukturellt delsystem för höghastighetståg skall en teknisk
specifikation för driftskompatibilitet (TSD) upprättas enligt direktivets
artikel 5. I den mån det är nödvändigt för att uppnå driftskompatibilitet
skall i TSD anges bl.a. de väsentliga kraven för respektive delsystem,
grundläggande egenskaper som skall vara uppfyllda och villkor med av-
seende på prestanda. Vidare skall i TSD anges de kontrollmoduler enligt
Prop. 2000/2001:29
23
beslutet 93/465/EEG som skall tillämpas vid den tekniska kontrollen av
att de föreskrivna kraven och villkoren är uppfyllda.
Enligt direktivets kontrollordning skall kontroll av överensstämmelse
ske på två olika nivåer, dels av driftskompatibilitetskomponenter, dels av
delsystem.
Driftskompatibilitetskomponenter utgör delar eller underenheter i del-
systemen och skall uppfylla direktivets väsentliga krav samt vara ut-
formade på ett sådant sätt att delsystemen uppnår driftskompatibilitet.
Bedömning av överensstämmelse, EG-kontroll, skall utföras enligt någon
av de moduler som lagts fäst i den TSD som komponenten faller under.
Om TSD föreskriver att komponenten skall bedömas av en anmält organ
skall tillverkaren eller dennes representant vända sig till ett sådant organ i
Sverige eller i annat EES-land för att få produktens överensstämmelse
eller lämplighet bedömd.
Att EG-kontroll utförts på en komponent skall bekräftas genom att till-
verkaren eller dennes ombud utfärdar en EG-försäkran. Bestämmelser om
EG-försäkran finns i direktivets bilaga IV, där det närmare anges vilken
information som skall ingå i försäkran. EG-försäkran kan antingen avse
att ett anmält organ bedömt att komponenten överensstämmer med de
tekniska specifikationerna som gäller för den eller att ett anmält organ
bedömt att komponenten är lämplig att användas i jämvägsmiljö. EG-
försäkran skall innehålla uppgifter bl.a. om tillverkaren, uppgifter som
identifierar produkten, vilket förfarande (modul) som tillämpats vid be-
dömning av överensstämmelse och vilket anmält organ som utfört be-
dömningen samt de tekniska specifikationer som följts.
Det bör anmärkas att direktivet saknar bestämmelser om att kom-
ponenter skall CE-märkas vilket annars är normalt för direktiv som ut-
formats enligt den nya metoden.
EG-kontroll av delsystem är ett förfarande genom vilket ett anmält
organ på begäran av den upphandlande enheten kontrollerar att del-
systemet uppfyller direktivets krav och att det därmed kan tas i drift.
Kontrollen skall enligt artikel 18 påbörjas redan på projektstadiet och
sedan pågå fortlöpande under hela byggtiden ända fram till slutprovning
och att delsystemet tas i bruk. Enligt bilaga VI skall den innefatta bl.a.
utformningen av helheten, konstruktionen som sådan med särskild inrikt-
ning på ingenjörsarbete, anvisning för montering av komponenter och
provning av det färdiga delsystemet.
Enligt bilaga VI skall det anmälda organet fortlöpande övervaka ut-
förandet av delsystemet. Organet skall ha permanent tillträde till bygg-
platser och lokaler för tillverkning m.m. och fortlöpande kontroller skall
genomföras för att säkerställa att direktivets bestämmelser följs. Vidare
skall det anmälda organet ha rätt att genomföra oanmälda besök för att
genomföra kontroller.
Det anmälda organet skall för delsystemet upprätta en försäkran om
överensstämmelse för den upphandlande enheten som i sin tur skall ut-
färda en EG-kontrollfÖrklaring. Artikel 18 i direktivet och bilaga V inne-
håller bestämmelser om EG-kontrollfÖrklaring och föreskriver att denna
skall innehålla bl.a. identifikationsuppgifter om den upphandlande en-
heten, beskrivning av delsystemet, namn på det anmälda organet, hänvis-
ning till relevanta bestämmelser som delsystemet har bedömts uppfylla
Prop. 2000/2001:29
24
samt teknisk dokumentation. Den senare skall innehålla all nödvändig
dokumentation som rör systemets egenskaper men även villkor och be-
gränsningar för användandet liksom föreskrifter om skötsel och under-
håll.
Prop. 2000/2001:29
Som framgår av lagförslaget och vad som anförts i departements-
promemorian är den valda tekniken för att genomföra höghastighets-
direktivet att i den föreslagna lagen ta in vissa grundläggande bestämmel-
ser om villkoren för att släppa ut delsystem och komponenter som är
nödvändiga för driftskompatibilitet på marknaden och ta dessa i bruk. I
övrigt innehåller lagen bemyndiganden till regeringen eller den myndig-
het som regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter om detta
samt vissa bestämmelser om tillsyn, tvångsmedel, m.m. som kräver lag-
form. En till lagen anslutande förordning avses i huvudsak innehålla
vidare bemyndiganden till Jämvägsinspektionen inom Banverket att ut-
färda föreskrifter, i vilka de allra flesta av direktivets bestämmelser
kommer att återfinnas.
Denna teknik för genomförandet är den vanliga när det gäller produkt-
direktiv som är utformade enligt den s.k. nya metoden och bör användas
även i fråga om höghastighetsdirektivet. I avsnitt 6 har beskrivits vad
metoden för bedömning av överensstämmelse och för genomförande en-
ligt den s.k. nya metoden närmare innebär. Som nämnts inledningsvis bör
därför kommande TSD:er genomföras i svensk lagstiftning via myndig-
hetsföreskrifter med tanke på dess huvudsakligt tekniska karaktär.
Regeringens förslag: En ny särskild lag införs för att särskilt reglera
den del av det svenska jämvägssystemet som ingår i det trans-
europeiska jämvägssystemet för höghastighetståg. Lagen innehåller
grundläggande bestämmelser om vad som gäller för att utrustning,
dvs. delsystem och komponenter som är nödvändiga för drifts-
kompatibilitet, skall fa släppas ut på marknaden och tas i bruk, be-
myndiganden att meddela närmare föreskrifter om detta och vissa be-
stämmelser om tillsyn, tvångsmedel, m.m.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna stödjer i princip promemorians
förslag till ny lag eller har inte något att erinra. De flesta remissinstanser
instämmer även i vad som uttalas om behovet av att finna en mer ända-
målsenlig rollfördelning angående ansvar och befogenheter inom jäm-
vägssektom. En del remissinstanser har i sina yttranden även lämnat syn-
25
punkter på Jämvägsinspektionens utkast till föreskrifter som medtagits i
departementspromemorian.
Hovrätten för Övre Norrland finner det tveksamt om direktivet kan
uppfyllas genom att ge Jämvägsinspektionen, som inte är en egen myn-
dighet, befogenheter att meddela föreskrifter och att detta måste analyse-
ras mot bakgrund av bestämmelserna i 8 kap. RF om normgivnings-
makten. Vidare delar hovrätten inte promemorians uppfattning om att
direktivets begrepp ”driftskompatibilitetskomponent” blir mer lättillgäng-
ligt genom att i stället införa den benämning som anges i 2 § i den före-
slagna lagen och ifrågasätter även om det inte borde kunna användas ett
annat ord än driftskompatibilitet.
Kammarrätten i Göteborg anser att det är tillräckligt med den defini-
tion som föreslagits i 2 § om vad det aktuella järnvägsnätet innebär och
att den närmare linjesträckningen kan regleras på annat sätt, genom för-
ordning eller föreskrifter.
Jämvägsinspektionen inom Banverket önskar mer vägledande beskriv-
ning till hur kravet på Jämvägsinspektionens godkännande enligt jäm-
vägssäkerhetslagen och ett anmält organs EG-kontrollförklaring förhåller
sig till varandra.
Räddningsverket anför att verket inte kan ta ställning till innehållet och
sakfrågorna i lagstiftningen eftersom underlaget är bristfälligt och det
med hänsyn till att de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet
(TSD) ännu inte är antagna även råder stor osäkerhet kring vilken säker-
hetsnivå som kommer att gälla för höghastighetståg.
Elsäkerhetsverket anser att det tydligare bör klargöras vad som skall
gälla i de fall TSD saknas för delsystem och vilken roll det anmälda
organet respektive Jämvägsinspektionen eller ev. andra myndigheter
skall ha i godkännandeprocessen. Verket delar slutligen inte den uppfatt-
ning som anförs i promemorian om att verkets tillsyn inte omfattar järn-
vägsfordon.
Statens järnvägar anser bl.a. att begreppen EG-försäkran och EG-
kontrollförklaring bör definieras och konstaterar vidare att Elsäkerhets-
verkets tillsyn enligt gällande föreskrifter omfattar bl.a. fordon i elektrisk
järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- och trådbussdrift.
Skälen för regeringens förslag: Direktivet innebär att medlems-
staterna inte får föreskriva andra krav än de som följer av direktivet för
att delsystem och komponenter som är nödvändiga för driftskompatibili-
teten inom det aktuella tågnätet skall få släppas ut på marknaden och tas i
bruk. Tekniken för att genomföra direktivet har behandlats i avsnitt 7.1.
Starka skäl talar för att de delaljbestämmelser som krävs för uppfyllandet
av direktivet ges genom myndighetsföreskrifter. Det är enligt regeringens
uppfattning med hänsyn till Jämvägsinspektionens i hög grad självstän-
diga ställning möjligt och lämpligt att bemyndiga Jämvägsinspektionen
att besluta om behövliga föreskrifter. Jämvägsinspektionen har sedan den
inrättades 1988 i samband med uppdelningen av Banverket som in-
frastrukturförvaltare och SJ som trafikutövare arbetat utifrån ett uttalat
motiv att vara ett självständigt organ med ansvar för säkerheten inom
järnvägsområdet. Detta slogs fast genom 1988 års trafikpolitiska beslut
(prop. 1987/88:50 bil. 1, bet 1987/88:TU20, rskr. 1987/88:297) och
fördes därefter in i förordningen (1998:1392) med instruktion för Ban-
Prop. 2000/2001:29
26
verket. Även i 1998 års transportpolitiska beslut (prop. 1997/98:56, bet. Prop. 2000/2001:29
1997/98 :TU 10, rskr. 266) och budgetpropositionen för 2000 (prop.
1999/2000:1, volym 12) slog man fast Jämvägsinspektionens oberoende
ställning i jämvägssäkerhetsfrågor gentemot Banverket och
trafikutövama. Med tanke på de krav som ställs enligt det aktuella
direktivet vad gäller självständighet och opartiskhet gentemot
verksamhetsutövare och tillverkare av jämvägsmateriel, finns det idag
inte något annat organ inom jämvägssektorn än Jämvägsinspektionen
som kan uppfylla dessa krav utan att först göra en större omstrukturering
av jämvägssektorn. Jämvägsinspektionen besitter dessutom kompetens
om jämvägssektorn vilket är av stor betydelse i detta fall. Ytterligare en
anledning till att Jämvägsinspektionen bör ha det självständiga tillsyns-
och föreskriftsansvaret är att Banverket inte bör föreskriva vad som skall
gälla beträffande kontroll av bl.a. sina egna järnvägsanläggningar.
Jämvägsinspektionen har sedan den inrättades väl fungerande rutiner för
inspektionsverksamhet vad avser tillsyn, revisioner m.m. Att därför utse
Jämvägsinspektionen att även i det nu aktuella fallet vara
tillsynsmyndighet är att renodla Jämvägsinspektionens roll med avseende
på tillsynsverksamhet. Organisationen på järnvägsområdet kommer att
behandlas av den tidigare aviserade utredningen.
Den föreslagna lagen utgör en ramlagstiftning vars syfte är att reglera
endast sådana frågor som kräver lagform enligt regeringsformen. Lagen
skall, som framgår av det tidigare, kompletteras med dels förordning, dels
myndighetsföreskrifter. Huvuddelen av direktivets bestämmelser är dess-
utom av teknisk karaktär och lämpar sig inte för att införas i lag. Att
TSD, som är mycket viktiga, ännu inte antagits gör det också, såsom en
del remissinstanser har framfört, svårt att fa ett fullständigt grepp om vad
den slutliga regleringen av höghastighetsnätet kommer att innebära. Vid
utarbetandet av TSD, vilket sker i en kommitté, deltar representanter från
de ansvariga nationella myndigheterna. Medlemsstaterna har därigenom
också möjlighet att påverka innehållet i de TSD som skall antas.
Vad gäller frågan om tillsyn över elektriska fordon delar regeringen
den uppfattning som framförts av Elsäkerhetsverket och Statens järn-
vägar i remissyttrandena om att Elsäkerhetsverkets nuvarande tillsyn
omfattar även dessa fordon. Någon ändring av denna reglering avses inte
göras. Elsäkerhetsverkets tillsyn skall således kvarstå i oförändrat skick.
Jämvägsinspektionen har framfört önskemål om att få belyst hur dess
tillsyn skall regleras i förhållande till andra myndigheters områden. Både
för järnvägsfordon och jämvägsinffastruktur gäller att bedömningen
redan idag görs utifrån olika perspektiv av Jämvägsinspektionen,
Banverket, Elsäkerhetsverket, Yrkesinspektionen, länsstyrelser och
regeringen. Jämvägsinspektionen skall ha godkänt ett järnvägsfordon
innan det får användas på en svensk spåranläggning. Detta godkännande
görs enbart från jämvägssäkerhetssynpunkt och omfattar t.ex. inte el-
säkerhets- eller arbetsmiljöfrågor enligt ellagen respektive arbetsmiljö-
lagen. Den som planerar att bygga eller bygga om en järnväg måste enligt
lagen om byggande av järnväg upprätta en jämvägsplan som skall fast-
ställas av regeringen eller Banverket. Det finns därutöver krav på upp-
rättande av förstudie, jämvägsutredning och miljökonsekvensbeskriv-
ning. För ibruktagande och drift av järnvägsanläggning krävs dessutom
27
godkännande av Jämvägsinspektionen beträffande jämvägssäkerhet, så-
vida det inte gäller en anläggning där Banverket i egenskap av spårinne-
havare själv svarar för projektering och byggnad enligt tidigare tillämpad
teknik. Därutöver krävs också godkännande från Elsäkerhetsverket
rörande elsäkerhet. Driften av anläggningen måste dessutom skötas i en-
lighet med arbetsmiljölagens krav. Gränsdragningen mellan å ena sidan
Jämvägsinspektionens och å andra sidan Elsäkerhetsverkets och Yrkes-
inspektionens verksamhet är inte heller här tydligt preciserad men praxis
har utvecklats så att Jämvägsinspektionen bedömer sådant som Elsäker-
hetsverket och Yrkesinspektionen anser inte faller inom deras respektive
områden. Det är enligt regeringens uppfattning därför väsentligt att de
myndigheter vars ansvarsområden ligger nära eller gränsar till varandra
alltjämt skapar rutiner som säkerställer behovet av samordning i tillsyns-
och fÖreskriftsarbetc.
Inför ett ibruktagande av delsystem och i vissa fall av komponenter
som är nödvändiga för driftskompatibiliteten skall ett anmält organ
kontrollera att de väsentliga kraven är uppfyllda. Om så är fallet måste
tillsynsmyndigheten, i detta fall Jämvägsinspektionen, godta det anmälda
organets bedömning och i förhållande till sin egen tillsyn godta denna
bedömning, såvida inte det finns risk för att de väsentliga kraven inte
längre uppfylls. Skulle den situationen uppstå har Jämvägsinspektionen
möjlighet att använda sig av de tvångsmedel som anges i 13 §.
Lagreglerna behandlas vidare i författningskommentaren.
Prop. 2000/2001:29
Direktivet föreskriver en skyldighet för medlemsstaterna att se till att
kontroll utförs av fordon och infrastruktur som tillsammans utgör jäm-
vägssystemet för höghastighetståg. Detta innebär nya arbetsuppgifter för,
såsom föreslås, Jämvägsinspektionen i form av sedvanligt kontroll- och
tillsynsarbete samt föreskriftsarbete. Ett ökat resursbehov kan därför
troligtvis komma att uppstå så småningom med anledning av den nya
lagen. Frågan om storleken därav är dock svår alt förutse och torde därför
vara en av de frågor som den föranstaltade utredningen bör fa ta ställning
till. Direktivet i sig medför dock inte någon skyldighet att bygga om
befintlig infrastruktur eller rullande materiel.
Den nya lagens tillämpningsområde betyder att även området för över-
klagande till allmän förvaltningsdomstol utökas. Domstolsprövning med
anledning av lagen förväntas dock vara ytterst begränsad och bedöms
därför inte påverka förvaltningsdomstolarnas resursbehov.
Direktivet föreskriver att medlemsstaterna senast den 8 april 1999 skall
ha antagit och offentliggjort de lagar och andra författningsändringar som
28
är nödvändiga för att genomföra direktivet samt att dessa skall tillämpas Prop. 2000/2001:29
från och med den 9 april 1999. Kommissionen har som nämnts stämt
Sverige med anledning av förseningen. Den nya lagstiftningen bör därför
träda i kraft den 1 januari 2001 i enlighet med vad som meddelats kom-
missionen.
Enligt artikel 1.2 gäller villkoren som anges i direktivet för projekte-
ring, anläggning, anpassning och drift av sådan infrastruktur och rullande
materiel som tas i bruk efter direktivets ikraftträdande, d.v.s. efter den 8
april 1999.
Av bestämmelsen framgår att det svenska jämvägssystemet som ingår i
det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg skall uppfylla
vissa villkor för att jämvägssystemet skall bli tekniskt harmoniserat och
det därigenom skall möjliggöras att kunna resa och transportera mellan
olika länder på ett säkert och stömingsfritt sätt.
2§
Definitionerna grundar sig på de definitioner som anges i artikel 2 i den
svenska språkversionen av direktivet. Direktivets terminologi avseende
driftskompatibilitetskomponenter har i den svenska lagtexten brutits upp i
syfte att göra begreppet mer lättillgängligt. Att bryta upp långa ord är en
vedertagen princip men denna språkliga justering, och övriga sådana,
som har gjorts i förhållande till den svenska direktivtexten avser dock
inte att innebära några ändringar i sak. Direktivet som är antaget sedan
länge innebär också att Sverige i stor utsträckning bör följa den officiella
svenska versionen av direktivtexten för att inte riskera att ändra direk-
tivets innebörd eller omfattning. På förslag från Lagrådet har definitionen
av termen driftskompatibilitet fatt en något annorlunda lydelse i
förhållande till den svenska språkversionen av direktivet.
Vad som närmare avses med det transeuropeiska jämvägssystemet för
höghastighetståg anges dels i Fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen, dels i beslutet om utbyggnad av det transeuropeiska trans-
portnätet där det framgår att det är vissa särskilt angivna sträckningar
inom det europeiska järnvägsnätet som omfattas av direktivet.
Med begreppet utan driftsavbrott avses i denna lag att kunna erbjuda
trafik över nationsgräns utan stopp till följd av teknisk inkompatibilitet.
3§
Av bestämmelsen framgår att bedömning av överensstämmelse och
lämplighet skall ske enligt visst angivet förfarande som framgår av dels
lagen, dels de tekniska specifikationer som skall tillämpas. Genom hän-
visningen till vad som anges i tillämpliga tekniska specifikationer fram-
29
går därigenom att också bedömningsförfarandet kan komma att variera
beroende på vilken typ av delsystem som det rör sig om.
4§
Bestämmelsen reglerar att anmälda organ skall medverka i vissa situa-
tioner. Vad som skall gälla för anmälda organ avses att framgå dels av
föreskrifter på myndighetsnivå, dels av lagen (1992:1119) om teknisk
kontroll.
Med EG-kontroll avses det förfarande genom vilket ett anmält organ
kontrollerar och intygar att ett delsystem överensstämmer med direktivets
bestämmelser och andra regler som skall tillämpas i överensstämmelse
med fördraget och att det kan tas i drift.
5§
Av bestämmelsen framgår att komponenter som är nödvändiga för drifts-
kompatibilitet måste uppfylla vissa krav för att få släppas ut på mark-
naden. Vilka krav som skall uppfyllas skall framgå av föreskrifter ut-
färdade av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Bestämmelsen grundar sig på artikel 8 i direktivet.
Bestämmelsen hindrar inte att komponenter som är nödvändiga för
driftskompatibilitet får släppas ut på marknaden för andra tillämpningar
än vad lagen avser eller att de används inom det konventionella jämvägs-
systemet.
6§
Bestämmelsen genomför artikel 10.1 i direktivet.
Med EG-försäkran avses den bedömning som ett anmält organ gör av
om en komponent som är nödvändig för driftskompatibilitet överens-
stämmer med de tekniska specifikationer som den skall uppfylla eller av
dess lämplighet när den betraktas i dess jämvägsmiljö. Bedömningen
skall göras med hänsyn till de tekniska specifikationer som skall
kontrolleras.
7§
Av bestämmelsen framgår att delsystem måste uppfylla vissa krav för alt
få tas i bruk. Vilka krav som skall vara uppfyllda är de som gäller vid det
tillfälle då delsystemet integreras i del aktuella jämvägssystemet, vilka
skall framgå av föreskrifter utfärdade av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer. Bestämmelsen grundar sig på artikel 5 i
direktivet.
I andra stycket bemyndigas regeringen eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer att meddela sådana föreskrifter om egenskapskrav och
EG-kontroll som avses i första stycket.
8§
Bestämmelsen genomför artikel 16.1 i direktivet.
Med EG-kontrollförklaring avses det dokument genom vilket ett
anmält organ intygar ett delsystems överensstämmelse med direktivets
bestämmelser och som är avsett för tillsynsmyndigheten i den medlems-
stat där delsystemet har inrättats eller är i drift.
Prop. 2000/2001:29
30
Prop. 2000/2001:29
9§
Av bestämmelsen framgår att det i vissa särskilt angivna situationer finns
möjlighet att frångå gällande tekniska specifikationer men att detta kräver
en anmälan till kommissionen på förhand. De situationer som kan bli
aktuella för svensk del är dels då ett projekt som rör en linje är långt
framskridet när en teknisk specifikation offentliggörs, dels när det av
ekonomiska skäl finns risk for att ett projekt som rör en linje inte blir av.
70
Bestämmelsen innebär ett bemyndigande att utfärda de tekniska före-
skrifter som är nödvändiga för att direktivet skall kunna genomföras i
svensk rätt.
11-13 §§
Bestämmelserna reglerar tillsynsansvaret och tillsynsmyndighetens möj-
ligheter att utöva tillsynen och dess befogenheter i de fall då ett in-
gripande är nödvändigt. Genom 13 § andra stycket genomförs artikel 12 i
direktivet och genom paragrafens tredje stycke genomförs artikel 19 i
direktivet.
14 §
Av bestämmelsen framgår att tillsynsmyndighetens beslut får överklagas
hos länsrätt.
79«f
Hänvisningen till lagen om jämvägssystem för höghastighetståg syftar till
att förtydliga att det finns särskilda krav som gäller detta jämvägssystem
och som regleras av den lagen.
Ändringen avser endast hänvisningen till den nu gällande ellagen.
Hänvisningen till lagen om jämvägssystem for höghastighetståg syftar till
att förtydliga att det finns särskilda krav som gäller detta jämvägssystem
och som regleras av den lagen.
31
Sr L 2.35/*»
Europeiska gemenskapernas otficiella tidning
1'9.
RÅDETS DIREKTIV 96/48/EG
av den 23 juli 1996
Prop. 2000/2001:29
Bilaga 1
om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg
EUROPEISKA UNIONENS RAD HAR ANTAGIT DETTA
DIREKTIV
att säkerställa nätens driftskompatibilitet, särskilt nar det
gäller teknisk standardisering.
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Euro-
peiska gemenskapen, särskilt artikel 129d tredie stycket i
detta.
med beaktande av kommissionens förslagt1).
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs
yttrande P).
med beaktande av Regionkommitténs yttrande!1),
i enlighet med det i artikel 189c i fördraget angivna
förfarandet!4), och
Kommersiell drift av höghastighetståg förutsätter en
uromordenligr god enhetlighet mellan infrastrukturens
och den rullande materielens egenskaper. Prestanda,
säkerhet, kvaliteten pä servicen och kostnaderna för
denna är beroende av denna enhetlighet, vilken är av
särskild vikt för driftskompatibiliteten hos det transeuro-
peiska jämvägssystemet för höghastighetståg.
Rådets direktiv 91/440/EEG av den 29 juli 1991 om
utvecklingen av gemenskapens järnvägar (•) innebär an
järnvägsföretagen miste ha ökad rillging rill medlemssta-
ternas järnvägsnät, vilket silunda förutsätter driftskom-
patibilitet mellan infrastrukturer, utrustning och rullande
materiel.
med beaktande av följande:
För att göra det möjligt för unionsmedborgare, ekono-
miska aktörer samt regionala och lokala samhällen an i
full utsträckning urnvnja fördelarna med an skapa en
omräde utan inre gränser bör gemenskapen bidra till an
främja samrrafikförmägan och driftskompatibiliteten hos
de nationella näten för höghastigherstäg liksom tillgäng-
ligheten till dessa när.
En grupp pä hög nivi bestående av företrädare för
medlemsstaternas regeringar, de europeiska järnvägarna
och den europeiska järnvägsindustrin och som av kom-
missionen sammankallades pä begäran av ridet i dess
resolution av den 4 och 5 december 1989, har utarbetar
en översiktsplan för en transeuropeiskt när för höghastig-
hetsräg.
I december 1990 framlade kommissionen ert meddelande
för ridet om detta höghastighetstägnät. vilket ridet väl-
komnade i sin resolution av den 17 december 1990 p).
I artikel 129c i fördrager föreskrivs att gemenskapen skall
genomföra de åtgärder som kan visa sig nödvändiga för
,‘> EGT nr C 134. 17.3.1994, s. 6.
•I EGT nr C 397, 31.12.1994, t. 8.
!‘> EGT nr C 210, 14.8.1995, s. 38.
I4' Europaparlamentets yttrande av den 19 januari 1995 (EGT
nr C 43, 20.2.1995. s, 601, riders gemensamma ståndpunkt
av den 8 december 1995 (EGT nr C 356, 3.12.1995, s. 43)
och Europaparlamentets beslut av den 16 april 1996 (EGT nr
C 141, 13.5.1996, s. 48).
(*> EGT nr C 33. 8.2.1991, ,. 1.
Medlemsstaterna är ansvariga för art säkerställa att de
säkerhets-, hälso- och konsumencskyddsregler som gäller
för järnvägsnät i allmänhet följs vid projektering, anlägg-
ning, ibruktagande och under drift. Tillsammans med de
lokala myndigheterna har de även ansvar för frågor
rörande marklagstiftning, fysisk planering och miljö-
skydd. Derta är särskilt viktigt vad beträffar nät för
höghastighetståg.
I enlighet med direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985
om bedömning av inverkan på miljön av visssa offentliga
och privata projekt!7) skall det göras en bedömning av
hur anläggning av järnvägslinjer för fjärrtrafik påverkar
miljön.
Det råder stora skillnader mellan de nationella föreskrif-
ter och interna regier samt tekniska specifikationer som
järnvägarna cillämpar. Dessa nationella föreskrifter och
interna regler omfattar tekniker som är speciella för varje
lands industri. I dem ges föreskrifter om dimensioner och
särskilda anordningar samt särskilda egenskaper. Detta
medför särskilt art höghastighetståg inte kan framföras
under gynnsamma villkor inom hela gemenskapen.
Denna situation har under årens lopp gett upphov till
mycket nära band mellan den nationella järnvägsindu-
strin och de nationella järnvägarna, vilket hindrat mark-
naderna från att öppnas. För att kunna bli konkurrens-
kraftiga på världsmarknaden måste dessa industrier ha
(•) EGT nr L 237, 24.8.1991, s. 25.
(7) EGT nr L 175, 5.7.1985, s. 40.
<32
f.9.96
Sv
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
Nr L 235/"
tillgäng till en öppen och konkurrensutsart europeisk
marknad.
Det är sålunda nödvändigt att för hela gemenskapen
fastställa väsentliga krav för det transeuropeiska järn-
vägssystemet för höghastighetståg.
På grund av omfattningen av och komplexiteten hos det
transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg
har det av praktiska skäl visat sig nödvändigt att dela
upp det i delsystem. För varje sådant delsystem måste det
för hela gemenskapen fastställas väsentliga krav och
grundläggande egenskaper samt sådana tekniska specifi-
kationer, särskilt vad gäller komponenter och gränssnitt,
som är nödvändiga för att uppfylla de väsentliga kraven.
För vissa delsystem Imiljö, användare och drift) skall
emellertid tekniska specifikationer om driftskompatibilitet
(TSD) utarbetas endast om det visar sig nödvändigt för
att säkerställa driftskompatibiliteten i fråga om infra-
struktur, energi, kontrollstyrning samt signalsystem och
rullande materiel.
Genomförandet av bestämmelserna om driftskompatibili-
tet hos det transeuropeiska jämvägssystemet för höghas-
tighetståg bör inte medföra några oberättigade hinder vad
gäller lönsamheten för att bibehålla enhetligheten i med-
lemsstaternas befintliga järnvägsnät samtidigt som an-
strängningar görs för art målet att möjliggöra trafik med
höghastighetståg inom hela gemenskapen kvarstår.
I särskilda fall kan en medlemsstat tillåtas att inte
tillämpa vissa tekniska specifikationer för driftskompati-
bilitet och förfaranden för att säkerställa att sådana
möjligheter till undantag är berättigade. I artikel 129c i
fördraget föreskrivs att vid gemenskapens insatser av-
seende driftskompatibilitet skall hänsyn cas till projektens
potentiella ekonomiska livskraft.
För att de relevanta bestämmelserna om upphandlingsför-
faranden inom jämvägssektorn, särskilt direktiv 93/38/
EEG('|, skall uppfyllas, måste de upphandlande enhe-
terna inkludera de tekniska specifikationerna i de all-
männa dokumenten eller i de kontraktbestämmelser som
hänför sig till varje kontrakt. Det är nödvändigt att
utarbeta en uppsättning europeiska specifikationer som
referenser för dessa tekniska specifikationer.
I direktiv 93/38/EEG definieras en europeisk specifikation
som en gemensam teknisk specifikation, ert europeiskt
typgodkännande eller en nationell standard som inför en
europeisk standard. En harmoniserad europeisk standard
kommer att på uppdrag av komPpgppSOQÖ/BOftl 129
ett europeiskt standardiseringsorgpo.: Europeiska standar-
diseringskommittén (CEN), EuropetsfciPTtommittén för
elektroteknisk standardisering (CENELEC) eller Europe-
iska standardiseringsinstitutet för telekommunikation
(ETSI). En hänvisning till den kommer att offentliggöras i
Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Det är i gemenskapens intresse att ett internationellt
standardiseringssvstem finns, som kan utforma standar-
der som verkligen kan utnyttjas av internationella
handelspartner och som uppfyller gemenskapspolitikens
krav. De europeiska standardisermgsorganen bör följakt-
ligen fortsätta sitt samarbete med de internationella
standardisermgsorganen.
De upphandlande enheterna fastställer de ytterligare spe-
cifikationer som krävs för att komplettera de europeiska
specifikationerna eller övriga standarder. Dessa specifika-
tioner får inte hindra att de väsentliga krav uppfylls, vilka
harmoniserats på gemenskapsnivå och som det transeuro-
peiska jämvägssystemet för höghastighetståg måste upp-
fylla.
Förfarandena för bedömning av komponenternas över-
ensstämmelse eller lämplighet bör grunda sig på utnytt-
jandet av de moduler som avses i beslut 93/465/EEG(:).
För att främja utvecklingen av de berörda industrierna är
det nödvändigt att i största möjliga utsträckning utveckla
förfaranden med kvalitetssäkringssysrem. Begreppet kom-
ponent täcker såväl materiella föremål som immateriella
föremål, såsom programvara.
Bedömningen av lämpligheten kommer att göras för de
komponenter som är mest avgörande för systemets säker-
het, tillgänglighet eller ekonomi.
I sina kontraktsbestämmelser fastställer de upphandlande
enheterna, särskilt i fråga om komponenterna och med
hänvisning till de europeiska specifikationerna, de egen-
skaper som tillverkarna kontraktsmässigt skall uppfylla.
Under dessa omständigheter är komponenternas överens-
stämmelse i huvudsak knuten till deras användningsom-
råde för atr systemets driftskompatibilitet skall säkerstäl-
las och garanteras, och inte bara till deras fria rörlighet
på den gemensamma markanden.
Tillverkaren behöver sålunda inte anbringa en EG-märk-
ning på de komponenter som lyder under bestämmelserna
i detta direktiv utan — på grundval av den bedömning av
överensstämmelse och/eller lämplighet som görs i enlighet
med de tillämpliga förfarandena i detta direktiv — till-
(') Rådets direktiv 93/38/EEG av den 14 juni 1993 om samord-
ning av upphandlingsförfarandena inom vatten-, energi-,
rranspott- och telekommunikationssektorerna (ECT nr
L 199, 9.8.1993, s. 84). Direktivet senast ändrat genom 1994
års anslutningsakt.
(2) Rådets beslut 93/465/EEG av den 22 juli 1993 om moduler
för olika stadier i förfaranden vid bedömning av överens-
stämmelse samt tegler för anbringande och användning av
CE-märkning om överensstämmelse, avsedda'atr användas i
tekniska harmoniscnngsdirekriv (EGT nr L 220, 30.8.1993,
s. 23).
2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 29
Nr L 235/8 |~w~1
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
17.9.96
verkarens försäkran om överensstämmelse är tillräcklig.
Detta påverkar inte den skyldighet som tillverkarna har
att anbringa en EG-märkning på vissa komponenter för
att bestyrkas deras överensstämmelse med andra rele-
vanta gemenskapsbestämmelser.
De delsystem som utgör det transeuropeiska jämvägssvs-
temet för höghastighetståg skall underkastas en kontroll-
förfarande. Genom denna kontroll skal! de ansvariga
myndigheter som tillåter ibruktagande kunna torsäkra sig
om art resultatet på proiekterings-, konstruktions- och
ibruktagandestadiet överensstämmer med tillämpliga reg-
ler samt tekniska och driftsmässiga bestämmelser. Kon-
trollförfarande! gor även att tillverkarna kan räkna med
likabehandling i alla länder. Det är sålunda nödvändigt
att utforma en modul som fastställer principerna och
villkoren för en EG-kontroll av delsystemen.
Förtärandet för EG-kontroll grundar sig på TSD. På
uppdrag av kommissionen utarbetas dessa TSD av ett
gemensamt representativt organ som företräder infra-
strukturförvaltarna, järnvägsföretagen och industrin. En
hanvisning till TSD är oundgänglig för att säkerställa
driftskompatibiliteten för det transeuropeiska järnvägs-
systemet för höghastighetståg. Dessa TSD lyder under
bestämmelserna i artikel 18 j.direktiv 93/38/EEG.
De anmälda organ som har till uppgift att handha
förfarandena för bedömning av komponenternas överens-
stämmelse eller lämplighet liksom förfarandet för kontroll
av delsystemen måste, särskilt om någon europeisk speci-
fikation inte fmns, samordna sina beslut i så nära samar-
bete som möjligt.
I rådets direktiv 91/440/EEG föreskrivs, vad gäller redo-
visningen, att åtskillnad skall göras mellan aktiviteter
som avser transportverksamheten och förvaltningen av
jämvägsinfrastrukturen. I detta sammanhang bör de sär-
skilda tjänster som utförs av de förvaltare av jämvägsin-
frastrukturen som kan komma att utses som anmälda
organ struktureras så att de uppfyller de kriterier som
gäller för denna typ av organ. Andra specialiserade organ
kan bemyndigas när de uppfyller samma kriterier.
Driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägs-
systemet för höghastighetståg är en fråga som berör hela
gemenskapen. Medlemsstaterna kan inte var för sig vidta
de åtgärder som krävs för att uppnå denna driftskompa-
tibilitet. Med tillämpning av subsidiaritetsprincipen måste
denna insats sålunda göras på gemenskapsnivå.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
Allmänna bestämmelser
Artikel 1
1. I enlighet med artikel 129b och 129c i fördraget
syftar detta direktiv till art fastställa de villkor som måsre
uppfyllas för art driftskonftyKiilijQgnjigQ^pf tyajnseuro-
peiska jämvägssystemet för.hoehastighctstäg, såsom der
beskrivs i bilaga I, skall ktfAratjfinbmföras inom gemen-
skapen.
2. Dessa villkor gäller för projektering, anläggning,
anpassning samt drift av infrastruktur och rullande mate-
riel som samverkar till detta systems funktion och som
tas i bruk ener detta direktivs ikraftträdande.
Artikel 2
I detta direktiv avses med
a) transeuropeiskt järnvägssystem för höghastighetståg:
det system som beskrivs i bilaga I och som består av
järnvägsinfrastrukturer, som omfattar järnvägslinjer
och fasta installationer och som ingår i det transeuro-
peiska transportnätet samt som konstruerats eller
anpassats för trafik med höghastighetståg samt den
rullande materiel som är avsedd an framföras på
dessa infrastrukturer,
b) driftskompatibilitet: möjlighet att med det transeuro-
peiska jämvägssystemet för höghastighetståg erbjuda
säker trafik utan driftsavbrott med höghastighetståg
samtidigt som angivna prestandakrav uppfylls. Denna
möjlighet grundar sig på alla de föreskrifter samt
tekniska och driftsmässiga villkor som skall iakttas
för att de väsentliga kraven skall uppfyllas,
c) delsystem: det transeuropeiska jämvägssystemet för
höghastighetståg är, som anges i bilaga II, uppdelat i
delsystem av strukturell eller funktionell beskaffenhet,
för vilka väsentliga krav skall anges,
d) driftskompatibilitetskomponenter: alla grundläggande
komponenter, grupper av komponenter, underenheter
eller kompletta enheter av materiel som har införli-
vats eller avses att införlivas i ett delsystem och som
driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska jäm-
vägssystemet för höghastighetståg är direkt eller indi-
rekt beroende av,
e) väsentliga krav: alla de krav som beskrivs i bilaga III
och som måste uppfyllas av det transeuropeiska jäm-
vägssystemet för höghastighetståg, delsystemen och
driftskompatibilitetskomponentema,
f) europeisk specifikation: en gemensam teknisk specifi-
kation, ert europeiskt tekniskt godkännande eller en
nationell standard som genomför en europeisk stan-
dard, så som de definieras i artikel 1.8-1.12 i direktiv
93/38/EEG,
g) tekniska specifikationer för driftskompatibilitet, ne-
dan kallade "TSD": de specifikationer som samtliga
delsystem skall tillgodose för art de väsentliga kraven
skall vara uppfyllda genom upprättande av en nöd-
vändigt inbördes funktionellt förhållande mellan del-
34
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
t'.9.96
systemen i jämvägssystemet för höghastighetståg samt
genom säkerställande av detta systems enhetlighet,
h) gemensamt representativt organ: det organ som består
av företrädarna för infrastrukturförvaitarna, järnvägs-
företagen och industrin och som har till uppgift att
utarbeta TSD. Med infrastrukturförvaltare menas de
som avses i artiklarna 3 och 7 i direktiv 91/440/
EEG.
i) anmälda organ: de organ som skall bedöma överens-
stämmelsen eller lämpligheten hos driftskomparibili-
tetskomponenterna eller handlägga förfarandet för
EG-kontroll för delsystemen.
Artikel 3
1. Detta direktiv innehåller de bestämmelser som gäller
för samtliga delsystems egenskaper, driftskompatibilitets-
komponenter, gränssnitt och förfaranden, samt de villkor
för allmän enhetlighet för det transeuropeiska jämvägs-
systemet för höghastighetståg som krävs för att uppnå
driftskompatibilitet i systemet.
2. Bestämmelserna i detta direktiv skall tillämpas utan
att det påverkar tillämpningen av andra relevanta gemen-
skapsbestämmelser. Vad gäller drifakompatibilitetskom-
ponenterna kan emellertid uppfyllandet av de väsentliga
kraven i detta direktiv innebära att särskilda europeiska
specifikationer som fastställts för detta ändamål måste
tillämpas.
Artikel 4
1. Det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastig-
hetståg, delsystemen och driftskompatibilitetskomponen-
terna skall uppfylla de väsentliga krav som de berörs
av.
2. De tilläggskrav som avses i artikel 18.4 i direktiv
93/38/EEG och som krävs för att komplettera de europe-
iska specifikationerna eller andra standarder som tilläm-
pas inom gemenskapen får inte strida mot de väsentliga
kraven.
KAPITEI II
Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet
Artikel 5
1. Varje delsystem skall vara föremål för TSD. För
delsystem som berör miljön, driften eller användarna
skall TSD utarbetas endast om det visar sig nödvändigt
för att säkerställa driftskompatibiliteten hos det transeu-
ropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg i fråga om
infrastruktur, energi, kontrollstyming samt signalsystem
och rullande materiel.
NrL235/9
■ sv-.ff.... ■.
2. Delsystemen skall överensstämma" med TSD; och
denna överensstämmelse skall upprätthållas ander;/Wa> i .on
den tid som de olika delsvstemen används.
Bilaga 1
3. TSD skall, i den mån det är nödvändigt för att
uppnå driftskompatibilitet hos det transeuropeiska jäm-
vägssystemet för höghastighetståg.
al noga ange de väsentliga kraven för delsystemen och
deras gränssnitt.
b) fastställa de grundläggande egenskaper som beskrivs i
bilaga II punkt 3 och som krävs för att uppfylla de
väsentliga kraven,
c) fastställa de villkor som skall iakttas för att särskilt
angivna prestanda för följande kategorier av linjer
skall vara uppfyllda:
— Linjer som särskilt anläggs för höghastighetståg.
— Linjer som särskilt anpassas för höghastighetståg.
— Linjer som särskilt anpassas för höghastighetståg
och med särdrag på grund av topografiska svårig-
heter, relief eller stadsmiljö.
d) fastställa eventuella tillämpningsregler i vissa särskilda
fall,
e) bestämma de driftskomparibilitetskomponenter och
gränssnitt som skall bli föremål för europeiska specifi-
kationer, däribland de europeiska standarder som
krävs för att uppnå driftskompatibilitet hos det trans-
europeiska jämvägssystemet för höghastighetståg med
iakttagande av de väsentliga kraven,
f) för varje planerat fall definiera vilka av de moduler
som anges i-beslut. 93/465/EEG eller, i förekommande
fall, vilka specifika förfaranden som skall tillämpas
vid bedömning av driftskompatibiliretskomponenter-
nas överensstämmelse eller lämplighet samt EG-kon-
trollen av delsystemen.
4. TSD skall inte hindra medlemsstaterna att fatta
beslut om att utnyttja ny eller anpassad infrastruktur som
är avsedd för trafikering med andra tåg.
5. Efterlevnaden av samtliga TSD gör det möjligt att
bygga upp ett sammanhängande transeuropeiskt järnvägs-
sysrem för höghastighetståg som på lämpligt sätt kommer
att bevara enhetligheten hos medlemsstaternas befintliga
järnvägsnät.
Artikel 6
1. TSD-förslagen skall utarbetas av det gemensamma
representativa organet på uppdrag av kommissionen fast-
Nr L 235/10
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
...
ställt enligt det förfarande som anges i artikel 21.2. TSD
skall antas och ses iiver enligt samma förfarande. Kom-
missionen skall offentliggöra TSD i Europeiska gemen-
skapernas officiella tidning.
2. Det gemensamma representativa organet skall
ansvara för att förbereda översyn och uppdatering av
TSD samt lämna alla lämpliga rekommendationer rill den
kommitté som avses i artikel 21 för att den tekniska
utvecklingen eller utvecklingen av de samhälleliga kraven
skall kunna beaktas.
a. För att de mest lönsamma lösningarna skall kunna
fastställas och genomföras skall vid utarbetande, anta-
gande och översyn av TSD hänsyn tas till den förutsebara
kostnaden för de tekniska lösningar som möjliggör att
TSD uppfylls. För detta ändamäl skall det gemensamma
representativa organet till varje TSD-projekt foga en
kostnadsberäkning och en bedömning av de förutsebara
fordelar som dessa tekniska lösningar innebär för samt-
liga berörda ekonomiska aktörer och ombud.
4. Den kommitté som avses i artikel 21 skall regelbun-
det informeras av det gemensamma representativa orga-
net om arbetet med att utarbeta TSD. Kommittén kan pä
grundval av väsentliga krav och kostnadsberäkningen till
det gemensamma representativa organet ge sädana upp-
drag eller rekommendationer som kan vara till nytta för
utformningen av TSD.
5. Vid antagandet av samtliga TSD skall dagen för
ikraftträdandet härav fastställas enligt det förfarande som
avses i artikel 21.2.
6. Det gemensamma representativa organet skall verka
pä ett öppet sätt som medger insyn i enlighet med de
allmänna gemenskapsförfarandena för standardisering.
Artikel 7
En medlemsstat kan tillätas art inre tillämpa vissa TSD,
däri inbegriper sädana som gäller rullande materiel, i
följande fall och under följande omständigheter:
n.WÄAm.ska
javitelse.
sikt samt de teknisk
skäl som berättigar
bl För ert projekt som gäller anpassning av en befintlig
linje till trafik med höghastighetståg när denna linjes
lastprofil, spårvidd eller avsränd mellan spären skiljer
sig frän motsvarande egenskaper som gäller för större
delen av det europeiskj järnvägsnätet och när denna
linje inte utgör nägon direkt anslutning till järnvags-
sysremet för höghastighetståg i nägon annan med-
lemsstat som hör tiil det transeuropeiska höghastig-
hetsnätet.
Den berörda medlemsstaten skall meddela kommis-
sionen sin avsikt att göra en avvikelse och överlämna
underlag med uppgifter om vilka TSD eller delar av
TSD beträffande den eller de fysiska egenskaper som
anges i första stycket och som den önskar avvika
frän, vilka bestämmelser den avser införa vid genom-
förandet av projektet för att främja dess driftskompa-
tibilitet pä sikt, vilka övergängsåtgärder som medger
säkerställande av driftens kompatibilitet samt de
tekniska, administrativa eller ekonomiska skäl som
berättigar avvikelsen.
cl För projekt som rör nya linjer eller anpassning av
befintliga linjer till trafik med höghastighetstäg som
genomförs pä denna medlemsstats territorium pä
denna medlemsstats järnvägsnät är isolerat eller av
havet avskuret frän den övriga gemenskapens järn-
vägsnät för höghasrighetsräg.
Den berörda medlemsstaten skall pä förhand meddela
kommissionen sin avsikt att göra en avvikelse och
överlämna underlag med de uppgifter som anges i
punkt b andra stycket.-
d) För projekt som rör anpassning av en befintlig linje
till trafik med höghastighetstäg när tillämpningen av
dessa TSD äventyrar projektets, ekonomiska livskraft.
Den berörda medlemsstaten skall pä förhand meddela
kommissionen sin avsikt art göra en avvikelse och
överlämna underlag med uppgifter om vilka TSD eller
delar av TSD som den önskar avvika frän. Kommis-
sionen skall undersöka om de ärgärder som medlems-
staten planerar är berättigade och skall fatta beslut
enligt det förfarande som avses i artikel 21.2.
al För en projekt som gäller en ny linje eller anpassning
av en befintlig linje till trafik med höghastighetstäg
om proiektet är längt framskrider den dag dä dessa
TSD offentliggörs.
Den berörda medlemsstaten skall pä förhand meddela
kommissionen sin avsikt att göra en avvikelse, infor-
mera om hur längt projektet framskridit och över-
lämna underlag med uppgifter om vilka TSD eller
delar av TSD som den önskar avvika frän, vilka
bestämmelser den avser införa vid genomförandet av
projektet för art främja dess driftskompatibilitet pä
KAPITEL III
Driftskompatibilitetskomponenter
Artikel 8
Medlemsstaterna skall vidta alla lämpliga ärgärder för art
driftskompatibilitetskomponenterna
36
17.9.9b
sv
Europeiska gemenskapernas orriciella tidning
Nr L2J5.II
— endast slapps ur pä marknaden om de gör det möjligt
att uppnå driftskompatibilitet i det transeuropeiska
jämvägssystemet för höghastighetsräg samtidigt som
de uppfyller de väsentliga kraven,
— används inom der användningsområde och på der särt
som de är avsedda för och installeras och underhälls
korrekt.
kel 21.2 och efter samrad med den kommitté som inrät-
tats genom raders direktiv 83/189/EEG av den ’8 mars
1983 om err informarionsförfarande oSPIffänQPft'®® I i29
standarder och föreskrifter!') när dBi^fat [europeiska
standarder, beslutas att specifikationerna eller ändringar
av dessa helt eller delvis dras tillbaka frän de publikatio-
ner där de är införda.
Dessa bestämmelser utgör inre något hinder för art kom-
ponenterna släpps ur pa marknaden för andra tillämp-
ningar eller att de används på konventionella järnvägslin-
jer.
Artikel 9
Medlemsstaterna får inte, på sitt territorium. och med
hänvisning till derta direktiv, förbjuda, begränsa eller
förhindra an driftskompatibilirerskomponenter släpps ut
på marknaden för användning i det transeuropeiska jäm-
vägssystemet för höghastighetståg om de uppfyller
bestämmelserna i derta direktiv.
Artikel 10
1. Medlemsstaterna skall betrakta driftskompatibili-
tetskomponenter som är försedda med en EG-försäkran
om överensstämmelse eller lämplighet, vilka närmare
beskrivs i bilaga IV, som överensstämmande med de
väsentliga krav i detta direktiv som gäller för dem.
2. En driftskompatibilitetskomponents överensstäm-
melse med de väsentliga krav som gäller för den, skall
fastställas i förhållande till de relevanta europeiska speci-
fikationerna när sådana finns.
3. Hänvisningarna till europeiska specifikationer skall
offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tid-
ning.
4. Medlemsstaterna skall offentliggöra hänvisningarna
till de nationella standarder genom vilka de europeiska
standarderna genomförs.
5. I avsaknad av europeiska specifikationer och utan
atr der påverkar artikel 20.5, skall medlemsstaterna med-
dela övriga medlemsstater och kommissionen vilka stan-
darder och tekniska specifikationer som används för att
uppfylla de väsentliga kraven.
Artikel 12
I. Om en medlemsstat konstaterar an en driftskompa-
ribilitetskomponenr som är försedd med EG-försäkran
om överensstämmelse eller lämplighet, som släppts ur på
marknaden och används på det sätt som den är avsedd
för utgör en risk för att de väsentliga kraven inte längre
kommer att uppfyllas, skall denna medlemsstar vidta alla
nödvändiga åtgärder för att begränsa dess tillämpnings-
område. för att förbjuda dess användning eller för att dra
tillbaka den från marknaden. Medlemsstaten skall genast
underrätta kommissionen om de åtgärder som vidtagits
och ange skälen till besluter, samt särskilt ange om
avvikelsen beror på
— att de väsentliga kraven inte har uppfyllts,
— att de europeiska specifikationerna tillämpats på ert
felaktigt sätt, i den mån det hänvisas till dessa specifi-
kationer,
— an de europeiska specifikationerna är otillräckliga.
2. Kommissionen skall snarast möjligt samråda med de
berörda parterna. Om kommissionen efter detta samråd
konstaterar att åtgärden är motiverad skall den genast
underrätta den medlemsstat som har tagit initiativet samt
övriga medlemsstater. Om kommissionen efter samrådet
konstaterar att åtgärden inte är motiverad skall den
genast underrätta den medlemsstat som har tagit initiati-
vet samt tillverkaren eller dennes i gemenskapen etable-
rade ombud om detta. Om det beslut som avses i första
stycket motiveras med en brist i de europeiska specifika-
tionerna skall förfarandet som anges i artikel 11 tilläm-
pas.
3. Om en driftskompatibilitetskomponent som är för-
sedd med en EG-försäkran om överensstämmelse, visar
sig icke vara i överensstämmelse, skall den behöriga
medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder gentemot den som
utfärdat försäkran samt underrätta kommissionen och de
övriga medlemsstaterna om detta.
Artikel 11
4. Kommissionen skall försäkra sig om att medlems-
staterna hålls informerade om förloppet och resultatet av
detta förfarande.
Om en medlemsstat eller kommissionen upptäcker att
europeiska specifikationer inte uppfyller de väsentliga
kraven kan det enligt det förfarande som anges i arti-
(') EGT nr L 109, 26.4.1983, s. 8. Direktivet senast ändrat
genom 1994 års anslutningsakt.
3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 29
SV
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
Artikel 13
1. För att urfarda en EG-försäkran om överensstäm-
melse eller lämplighet för en driftskomparihiiiterskompo-
.nent skall tillverkaren eller dennes i gemenskapen etable-
rade ombud tillämpa de bestämmelser som anges i de
TSD som gäller för den.
2. Om TSD sä föreskriver skall bedömningen av över-
ensstämmelsen eller lämpligheten för en dnftskompatibili-
tetskomponent handläggas av det anmälda organ hos
vilket ansökan gjorts av tillverkaren, eller dennes i
gemenskapen etablerade ombud.
3. Om driftskomparibiliretskomponenter är föremal
for andra gemenskapsdirektiv som behandlar andra
aspekter skall EC-försakran om överensstämmelse eller
lämplighet i detta fall visa att driftskompatibilitetskompo-
nenten också svarar mot kraven i dessa andra direktiv.
4. Om varken tillverkaren eller dennes i gemenskapen
etablerade ombud har uppfyllt skyldigheterna i punk-
terna 1, 2 och 3, skall dessa skyldigheter åligga varje
person som släpper ut driftskomparibilitetskomponenten
pä marknaden. Samma skyldigheter skall åvila den som
monterar driftskompatibilitetskomponenter eller delar av
drifrskompatibiliretskomponenter av olika ursprung eller
den som tillverkar driftskomparibilitetskomponenter för
eget bruk, vad derta direktiv beträffar.
5. Utan art det påverkar tillämpningen av bestämmel-
serna i artikel 12 gäller följande:
a) Varje gång en medlemsstat konstaterar att en EG-för-
säkran om överensstämmelse har utfärdats på ett
otillbörligt säcr, skall detta medföra en skyldighet för
tillverkaren eller dennes i gemenskapen etablerade
ombud att återställa driftskompatibilitetskomponen-
tens överensstämmelse och att se till att överträdelsen
upphör på de villkor som medlemsstaten fastställt.
bl Om icke-överenssrämmelsen kvarstår skall medlems-
staten vidta alla lämpliga åtgärder för art begränsa
eller fördjuda att den berörda driftskompatibiliters-
komponenren släpps ut på marknaden eller sörja för
atr den dras tillbaka från marknaden enligt de förfa-
randen som anges i artikel 12.
pa dess territorium eller drivs av de järnvägsföretag som
är etablerade dar. Prop. 2000/2001:29
Bilaga 1
För detta ändamål skall medlemsstaterna vidta alla nöd-
vändiga åtgärder för atr säkerställa atr delsystemen skall
kunna tas i bruk endast om de har utformats, anlagts och
installerats och/eller drivs sä atr de inte inverkar menligt
på uppfyllandet av de väsentliga krav som galler för dem.
när dessa delsvsrem integreras i det transeuropeiska jäm-
vägssystemet för höghastighetståg.
Artikel IS
Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i
artikel 19 får medlemsstaterna inte, pa sitt territorium
och med hänvisning till detta direktiv, förbjuda, begränsa
eller förhindra anläggandet, ibruktagander eller driften av
strukturella delsystem som ingår i det transeuropeiska
jämvägssystemet för höghastighetståg och som uppfyller
de väsentliga kraven.
Artikel 16
1. Medlemsstaterna skall betrakta de strukturella del-
system som ingår i det transeuropeiska jämvägssystemet
för höghastighetståg och vilka är försedda med EG-kon-
rrollförklaringen som driftskompatibia och överensstäm-
mande med de väsentliga krav som gäller för dem.
2. Kontrollen av driftskompatibiliteten i överensstäm-
melse med de väsentliga kraven, hos ert strukturellt
delsystem som ingår i det transeuropeiska jämvägssyste-
met för höghastighetståg, skall genomföras med hänvis-
ning till TSD när sådana finns.
3. I avsaknad av TSD skall medlemsstaterna till övriga
medlemsstater och till kommissionen överlämna en för-
teckning över de tekniska regler som används för tillämp-
ning av de väsentliga kraven.
Artikel 17
KAPITEL IV
Delsystem
Om det visar sig an TSD inte helt uppfyller de väsentliga
kraven kan ärendet på begäran av en medlemsstat eller
på kommissionens initiativ föreläggas den komminé som
avses i artikel 21.
Artikel 14
Det åligger varje medlemsstat an tillåta an de strukturella
delsystem tas i bruk vilka ingår i der transeuropeiska
jämvägssystemet för höghastighetståg och som är belägna
Artikel 18
1. För an urfarda EG-konrrollförklaringen skall den
upphandlande enheten eller dess ombud se till an förfa-
randet för EG-kontroll handhas av der anmälda organ
som han har utsen för dena ändamål.
38
C.9.96
i sv i
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
2. Arbetet för det anmälda organ som fått i uppdrag
att utföra EG-kontroll av ett delsystem skall börja på
projektstadiet och sedan följa hela byggnadstiden ända
fram till rvpgodkännandestadier innan delsystemet ras i
bruk.
3. Det anmälda organet skall ansvara för art samman-
ställa det tekniska underlag som skall medfölja EG-kon-
troilförklartngen. Detta tekniska underlag skall innehålla
alla nödvändiga dokument söm rör delsystemets egenska-
per liksom, i förekommande fall, alla intyg om driftskom-
patibiliterskomponenternas överensstämmelse. Der bör
också innehålla alla detaljer om villkor och begränsningar
för användandet, skötselföreskrifrer, kontinuerlig eller
periodisk övervakning, inställningar och underhåll.
Artikel 19
1. Om en medlemsstat konstaterar att ett strukturellt
delsystem, försett med EG-kontrollförklaringen tillsam-
mans med det tekniska underlager, inte till fullo motsva-
rar bestämmelserna i detta direktiv och särskilt de väsent-
liga kraven, kan den begära att kompletterande kontrol-
ler genomförs.
2. Den medlemsstat som gjort denna begäran skall
omedelbart informera kommissionen om de komplette-
rande kontroller som har begärts och redovisa skälen för
dem. Kommissionen skall utan dröjsmål inleda det förfa-
rande som anges i artikel 21.2.
KAPITEL V
Anmälda organ
Artikel 20
1. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen
och övriga medlemsstater om vilka organ som har fått till
uppgift att genomföra förfarandet för bedömning av
överensstämmelse eller lämplighet enligt artikel 13 och
kontrollförfarandet enligt artikel 18, samt ange varje
organs kompetensområde.
Kommissionen skall tilldela dessa organ identifikations-
nummer. Den skall i Europeiska gemenskapernas offi-
ciella tidning offentliggöra en förteckning över dessa
organ med identifikationsnummer och kompetensområde,
samt tillse att förteckningen uppdateras.
2. Medlemsstaterna skall vid bedömning av de organ
som skall anmälas tillämpa de kriterier som anges i
bilaga VII. De organ som uppfyller bedömningskriteri-
erna enligt relevanta europeiska standarder skall anses
uppfylla dessa kriterier.
Nr L 235/13
3. En medlemsstat skall upphävaPj<8RäfriQiQ9e?9Pétt“9
organ om det inte längre uppfyller SJilag&ilr som avses
i bilaga VII. Medlemsstaten skall omedelbart informera
kommissionen och övriga medlemsstater om detta.
4. Om en medlemsstat eller kommissionen anser an en
organ som anmälts av en annan medlemsstat inre uppfyl-
ler de relevanta kriterierna, skall frågan föreläggas den i
artikel 21 angivna komminén. som skall avge en yttrande
inom tre månader; mot bakgrund av kommitténs yttrande
skall kommissionen informera den berörda medlemssta-
ten om samtliga ändringar som är nödvändiga för att der
anmälda organet skall kunna behålla den ställning som
det tilldelats.
5. 1 förekommande fall skall samordningen av de
anmälda organen genomföras i enlighet med det förfa-
rande som anges i artikel 21.4.
KAPITEL VI
Kommitté
Artikel 21
1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté bestå-
ende av företrädare för medlemsstaterna och med en
företrädare för kommissionen som ordförande.
2. Kommissionens företrädare skall förelägga, kommit-
tén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över
förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med
hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt
beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i
fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta
på förslag av kommissionen. Vid omröstning i kommittén
skall medlemsstaternas röster vägas enligt bestämmel-
serna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.
Kommissionen skall själv anta de föreslagna åtgärderna
om de är förenliga med kommitténs yttrande.
Om de förslagna åtgärderna inte är förenliga med kom-
mitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall
kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder
som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalifi-
cerad majoritet.
Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader
från det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv
besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas, såvida
inte rådet med enkel majoritet har awisac förslaget.
Nr L 235/14
SV
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
l~.9.96
3. Kommittén kan behandla alla frågor som rör drifts-
kompatibiliteten hos der transeuropeiska järnvägssvste-
met för höghastighetstäg.
4. Kommittén kan vid behov tillsätta arbetsgrupper
som skall bistå kommittén med att fullgöra dess uppgif-
ter. särskilt för att säkerställa samordningen mellan de
anmalda organen.
5. Kommittén skall tillsattas nar detta direktiv trader i
kraft.
KAPITEL VII
Slutbestämmelser
Artikel 22
Varje beslut som fattas i enlighet med detta direktiv och
som rör bedömning av överensstämmelse eller lämplighet
för drtftskompatibilitetskomponenter, kontroll av delsys-
tem i det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastig-
hetstäg, samt beslut som fattas i enlighet med artik-
larna 11, 12, 17 och 19 skall motiveras noggrant. Beslu-
tet skall snarast delges den berörda parten med angivande
av möjligheter och frister för överklagande enligt gällande
lagstiftning i den berörda medlemsstaten.
Artikel 23
1. Medlemsstaterna skall ändra och anta de lagar och
andra författningar så an användning av driftskompatibi-
litetskomponenter och ibru^ugWjdjQpÖ/^OQW^elsys-
tem som överensstämmer msul xrerta direktiv tillåts senast
trettio månader efter den dagUSitféttfa direktiv har tratt i
kraft. Medlemsstaterna skall omedelbart underrätta kom-
missionen om detta.
2. När medlemsstaterna antar de bestämmelser som
avses i punkt 1. skall de innehålla en hänvisning till detta
direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning nar de
offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen
skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
Artikel 24
Kommissionen skall vartannat år till rådet och Europa-
parlamentet överlämna en rapport över de framsteg som
gjorts vad beträffar driftskompatibiliteten för det transeu-
ropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg.
Artikel 25
Detta direktiv träder i kraft tjugoen dagar efter det att
det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas offi-
ciella tidning.
Artikel 26
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 23 juli 1996.
PJ rådets vägnar
I. YATES
Ordförande
40
1*9.96
SV
Europeiska gemenskapernas otticielb cidning
Nr L 235/15
bilaga i Prop. 2000/2001:29
Bilaga 1
DET TRANSEUROPEISKA JÄRNVÄGSSYSTE.MET FÖR HÖGHASTIGHETSTÄG
l. Infrastrukturer
a) Infrastrukturer for der transeuropeiska jämvägssystemet for höghastighetstäg utgörs av de linjer i der
transeuropeiska transportnätet som definieras mom ramen for riktlinjerna i artikel 129c i fördraget,
dvs. sådana
— som särskilt anläggs för att kunna trafikeras med höghastighetstäg.
— som särskilt anpassas för att kunna trafikeras med höghastighetstäg.
Infrastrukturen kan omfatta sammankopplings- och anslutningslinjer. särskilt förbindelser mellan
nya linjer eller linjer som anpassats för höghastighetståg och stationerna i innerstäderna, dar
hastigheterna måste anpassas till de lokala förhållandena.
b) Höghastighetsstrackorna skall omfana
— de linjer som särskilt anläggs för höghastighetståg och som utrustats för hascigheter som i
allmänhet motsvarar eller överstiger 250 km/tim,
— de linjer som särskilt anpassas för höghastighetståg och som utrustats för hastigherer på omkring
200 km/tim,
— de linjer som särskilt anpassas för höghastighetståg och med särskilda egenskaper på grund av
svårigheter till följd* av topografi, höjdskillnader eller stadsbebyggelse, och där hastigheten måste
anpassas från fall till fall.
2. Rullande materiel
Tekniskt avancerade höghastighetståg skall konstrueras för an garantera en säker trafik utan driftsav-
brott
— vid en hastighet på minst 250 km/tim på de linjer som särskilt anläggs för höghastighetståg,
samtidigr som det under lämpliga förhållanden skall vara möjligt atr uppnå hastigheter på över 300
km/tim,
— vid en hastighet på omkring 200 km/tim på befintliga linjer som särskilt anpassas.
— vid högsta möjliga hastighet på övriga linjer.
3. Enhetlighet mellan infrastruktur och rullande materiel
Kommersiell drift av höghastighetståg förutsätter en utomordentligt god enhedighet mellan infrastruktu-
rens och den rullande materielens egenskaper. Prestanda, säkerhet, kvaliteten på servicen och kostna-
derna för denna är beroende av denna enhedighet.
Nr L 23S/16 I SV | Europeiska gemenskapernas officiella tidning . 17.9.96;,^
bilaga II Prop. 2000/2001:29
Bilaga 1
DEL5YSTE.M
1. I detta direktiv kan det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetstäg indelas i delsystem. som
motsvarar
1.1 jnringen strukturellt definierade områden som
— infrastruktur.
— energiförsörjning,
— kontrollstyrning och signalering,
— rullande materiel.
1.2 eller funktionellt definierade områden som
— underhåll.
— miljö,
— drift,
— användare.
2. För varje delsystem skall en förteckning upprättas över aspekter med anknytning till driftskompatibili*
teten i uppdragen till det gemensamma representativa organ som skall utarbeta TSD-projekten.
Enligt bestämmelserna i artikel 6.1 fastställs dessa uppdrag i enlighet med förfarandet i artikel 21.2.
Förteckningen över de aspekter med anknytning till driftskompatibiliteten som upprättas i uppdragen
skall i förekommande fall preciseras av det gemensamma representativa organet i enlighet med
bestämmelserna i artikel 5.3e.
3. Enligt artikel 5.3b skall särskilt följande egenskaper betraktas som grundegenskaper i genomförandet
av driftskompatibiliteten:
GRUNDEGENSKAPER
— Infrastrukturens minsca lastprofil.
— Minsta kurvradie.
— Spårvidd.
— Maximala spårbelastningar.
— Minsta perronglängd.
— Perronghöjd.
— Försörjningsspänning.
— Kontaktledningsgeometri.
— ERTMS(*)-värden
— Axeltryck.
— Tågens maximilängd.
— Lastprofil för den rullande materielen.
— Minimivärden för bromssystemet.
— Gränsvärden för elektriciteten i den rullande materielen.
— Gränsvärden för mekaniken i den rullande materielen.
— Driftsvärden för tågsäkerheten.
— Gränsvärden för yttre buller.
— Gränsvärden för yttre vibrationer.
— Gränsvärden för yttre elektromagnetiska störningar.
— Gränsvärden för inre buller.
— Gränsvärden för luftkonditioneringen.
— Värden för transport av handikappade.
(•I Europcan Rail Traffic Management System.
BILAGA III
VÄSENTLIGA KRAV
Prop. 2000/2001:29
Bilaga 1
[. Allmänna krav
l. I Säkerhet
1.1.1 Urkast, utformning eiler tillverkning samt underhåll och övervakning av säkerhetskritiska komponen-
ter och särskilt av komponenter som är av betydelse ror tågens framförande skall garantera en
säkerhetsnivå som motsvarar de mål som ställts upp for nätet, också under vissa angivna, försämrade
förhållanden.
1.1.2 De egenskaper som avser kontakten mellan hjul och räls skall följa de kriterier för körstabiliter som
är nödvändiga för att garantera säker trafik vid högsta tillåtna hastighet.
1.1.3 De komponenter som används skall under hela sin livslängd kunna motstå angivna, normala eller
exceptionella påkänningar. Genom lämpliga åtgärder skall konsekvenserna för säkerheten av oförut-
sedda brister begränsas.
1.1.4 Fasta anläggningar och rullande materiel skall utformas och material väljas i syfte art begränsa
uppkomst, spridning och följder av eld och rök i händelse av brand.
1.1.5 Anordningar som är avsedda atr hanteras av användarna skall vara så utformade an en förutsägbar
användning i strid med anvisningarna inte medför någon säkerhetsrisk.
1.2. Tillförlitlighet och tillgänglighet
övervakning och underhåll av fasta eller rörliga komponenter som ingår i tågtrafiken skall
organiseras, genomföras och kvantifieras på så sätt att komponenteras funktionsduglighet bibehålls
under specificerade förhållanden.
1.3 Hälsa
1.3.1 Material som genom det sätt de används på kan komma att innebära en hälsofara för de personer
som utsätts för dem får inte användas i tågen eller i jämvägsinfrastrukturen.
1.3.2 Dessa material skall väljas, iordningställas och användas på så sätt att utsläppen av rök eller skadliga
och farliga gaser begränsas, särskilt i händelse av brand.
1.4. Miljöskydd
1.4.1 Den miljöpåverkan som anläggning och drift av det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastig-
hetståg medför skall bedömas och beaktas vid utformningen av detta system i enlighet med gällande
gemenska psbestämmelser.
1.4.2 De material som används i tågen och i infrastrukturen får inte medföra utsläpp av rök eller gaser som
är skadliga och farliga för miljön, särskilt i händelse av brand.
1.4.3 Rullande materiel och energiförsörjningssystem skall utformas och utföras på så sätt att de är
elektromagnetiskt kompatibla med allmänna eller privata nät samt installationer och anläggningar
med vilka det föreligger risk för mterferens.
1.5 Teknisk kompatibilitet
Infrastrukturens och de fasta installationernas tekniska egenskaper skall vara kompatibla inbördes
samt med de tag som skall trafikera det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg.
När det på vissa delar av nätet visar sig svårt att ta hänsyn till dessa egenskaper kan tillfälliga
lösningar som garanterar framtida kompatibilitet utnyttjas.
Nr L 2.35/18
SV
Europeiska gemenskapernas nrticiella tidning
2. Särskilda krav för varje delsystem
Prop. 2000/2001:29
2J b.rra.m.ktur Bilaga j
2.1.1 Säkerhet
Anpassade atgorder skall vidtas tor att hindra oonskat tillträde till eller oonskat intrång i ’
installationerna av de linier som trafikeras med höghastighetstäg.
Åtgärder skall vidtas för att hegransa den olycksrisk mjnmskor utsatts tor. särskilt när tag passerar
stationer i hog hastighet.
Den infrastruktur till vilken allmänheten har tillträde skall utrormas och utföras pä så satt att
säkerhetsriskerna for människor begransas (stabilitet, brand, tillträde. evakuering, perronger osv.).
Lampliga åtgärder skall vidtas for atr ca hänsyn till de särskilda säkerhecsförhällandena i långa
tunnlar.
2.2 Energi
2.2.1 Säkerhet
Driften av energiförsörjningssystemen får varken inverka på säkerheten for höghastighetståg eller
personer (anvandarc, driftspersonal, personer som bor nara järnvägen och tredje man) for olycksris-
ker.
2.2.2 Miljöskydd
Driften av energiförsörjningssystemen får inre ge skador på miljön utöver angivna gransvärden.
2.2.3 Teknisk kompatibilitet
De försörjningssystem för elektrisk energi som används vid der transeuropeiska jämvägssystemet för
höghastighetståg skall
— möjliggöra för rågen att uppnå angiven prestanda, samt
— vara kompatibla med de strömavtagare som är installerade på tågen.
2.3 Kontrollstyming och signalering
2.3.1 Säkerhet
De anläggningar och de åtgärder för kontrollstyming och signalering som används vid der
transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg skall möjliggöra tågtrafik med en säkerhets-
nivå som motsvarar de mål som fastställts för nätet.
2.3.2 Teknisk kompatibilitet
All ny infrastruktur och all ny rullande materiel för höghasrighetstrafik som tillverkas eller utvecklas
efter det an kompatibel kontrollstyming och signalering antagits, skall anpassas så att de kan
användas med dessa system.
Kontrollstyrning och signalering som installeras i tågförarhyttema skal! möjliggöra normal drift
under angivna förhållanden i det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastigherståg.
2.4 Rullande materiel
2.4.1 Säkerhet
Konstruktionen av den rullande materielen och förbindelserna mellan vagnarna skall vara sådan an
utrymmena för passagerare och tågpersonal skyddas i händelse av kollision eiler urspårning.
Den elektriska utrustningen får inte försämra driftsäkerheten för kontrollscyrnings- och signalanlägg-
ningarna.
Bromstekniken och den påverkan denna förorsakar skall vara förenliga med spårens, de tekniska
installationernas och signalsystemens konstruktion.
Åtgärder skall vidtas för art hindra tillgången till spänningsförande komponenter för art inte äventyra
personsäkerheten.
Der skall finnas anordningar som möjliggör för de resande an i händelse av fara göra lokföraren
uppmärksam på situationen och för personalen an komma i kontakt med denne.
Dörrarna skall vara försedda med lås* och öppningssystem som garanterar de resandes säkerhet.
Nödurgångar skall finnas och dessa skall vara utmärkta.
4J4
17.9.96
r~svn
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
Nr L235/19
Lämpliga ärgärder skall videas för arr ca hänsyn till de särskilda säkerhetsrörhäilanden
tunnlar.
En tillräckligt kraftfull och självständig anläggning för nödbelysning är obligatorisk i tdgenP 1
iPropn.^000/2001:29
Tagen skall vara utrustade med en högtalaranläggning som möjliggör för tågpersonal och personal i
kontrollcentraler utanför tåget atr överfora meddelanden till de resande.
2.4.2 Tillförlitlighet och tillgänglighet
Grundläggande utrustning för hjul, drivsystem och bromsar liksom för koncrollstyrning skall vara
utformad på så sått att rågets färd kan försätta under angivna, försämrade förhållanden utan
allvarliga konsekvenser för den utrustning som fortfarande fungerar.
2.4.3 Teknisk kompatibilitet
Den elektriska utrustningen skall vara kompatibel med driften av installationerna for koncrollstyrning
och signalering.
Strömavtagarnas egenskaper skall möjliggöra tågtrafik med strömförsorjningssystemen vid det
transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg.
Den rullande materielens egenskaper skall möjliggöra trafik längs alla de linjer som den planeras
trafikera.
2.5 Underhåll
1.5A Hälsa
De tekniska installationerna och de metoder som används vid underhållsanläggningama får inre
medföra risk för människors hälsa.'
2.5.2 Miljöskydd
De tekniska installationerna och de metoder som används vid underhållsanläggningama får inte
överskrida tillåtna miljögränsvärden.
2.5.3 Teknisk kompatibilitet
De underhållsanläggningar som används för höghastighetståg skall kunna användas för att genom-
föra åtgärder för säkerhet, hygien och komfort på alla tåg för vilka de är avsedda.
2.6 Miljö
1.6A Hälsa
Det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg skall drivas under iakttagande ’ av före-
skrivna gränsvärden för buller.
2.6.2 Miljöskydd
Det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg skall inte ge upphov till markvibrationer
som är oacceptabla för aktiviteter och omgivningar som ligger nära infrastrukturen och som är
normalt underhållna.
2.7 Drift
2.7.1 .Säkerhet
Enhetliga regler för drift av nätet och för lokförarnas och tågpersonalens kvalifikationer skall
garantera säker internationell drift.
Underhållsåtgärder och underhållsfrekvens, underhållspersonalens utbildning och kvalifikationer samt
det kvalitetssäkringssystem som inrättats vid underhållningsanläggningama hos de berörda driftsans-
variga skall garantera en hög säkerhetsnivå.
2.7.2 Tillförlitlighet och tillgänglighet
Underhållsåtgärder och underhållsfrekvens, underhållspersonalens utbildning och kvalifikationer samt
det kvalitetssäkringssystem som inrättats vid underhållningsanläggningama hos de berörda drifts-
ansvariga skall garantera en r.og tillförlitlighet och tillgänglighetsnivå.
2.7.3 Teknisk kompatibilitet
Enhetliga regler för drift av nätet och för lokförarnas samt tåg- och driftledningspersonalens
kvalifikationer skall garantera effektiv drift av det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastig-
hetståg.
Nr L 235/20 r~SV~~]
Europeiska gemenskapernas officiella ndnmg
17.9.96
BILACA IV
DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTER
Prop. 2000/2001:29
Bilaga 1
EG-för$akran
— om överensstämmelse,
— om lämplighet.
1. Drtftskompatibililetskomponenter
EG-försäkran är tillämplig pä de i artikel 3 angivna driftskompatibilitetskomponentcr som är relevanta
for det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg. Dessa driftskompatibilitctskomponenter
kan vara följande:
1.1 Komponenter för flera användningsområden
Detta är komponenter som inte är specifika för jämvägssystemet och som i befintligt skick kan
användas också på andra områden.
1.2 Komponenter för flera användningsområden med särskilda egenskaper
Detta är komponenter som inte i sig själva är specifika för jämvägssystemet men som skall uppfylla
särskild prestanda om de skall användas på järnvägsområdet.
1.3 Särskilda komponenter
Detta är komponenter som är ämnade för användning i jämvägssystem.
2. Användningsområde
EG-försäkran avser
— antingen ett eller flera anmälda organs bedömning av om en driftskompatibilitetskomponent i sig
själv överensstämmer med de tekniska specifikationer som den skall uppfylla,
— eller ert eller flera anmälda organs bedömning/värdering av en driftskompatibiiitetskomponents
lämplighet när den betraktas i dess jämvägsmiljö, särskilt när det handlar om gränssnitt;
bedömningen skall göras med hänsyn till de tekniska specifikationer, särskilt av funktionellt slag,
som skall kontrolleras.
För de bedömningsförfaranden som de anmälda organen tillämpar på konstruktions- och tillverknings-
stadiet används de moduler som anges i beslut 93/465/EEG, i enlighet med de regier som anges i
TSD.
3. EG-försäkrans innehåll
EG-försäkran om överensstämmelse eller lämplighet samt medföljande dokument skall dateras och
skrivas under.
Denna försäkran skal! avfanas på samma språk som instruktionsboken och innehålla följande
uppgifter:
— Hänvisningar till direktivet.
— Tillverkarens eller dennes i gemenskapen etablerade ombuds namn och adress. (Firmanamn och
fullständig adress skall uppges. Om det är fråga om en ombud skall tillverkarens eller konstruktö-
rens firmanamn också uppges.)
— Beskrivning av driftskompatibilitetskomponenten (märke, typ osv.).
— Uppgift om vilket förfarande som tillämpats för försäkran om överensstämmelse eller lämplighet
(artikel 13).
— Alla relevanta beskrivningar av driftskompatibilitetskomponenten, särskilt användningsbetingel-
serna.
— Namn på och adress till det eller de anmälda organ som medverkat i förfarandet för förklaringen
om överensstämmelse eller lämplighet, provningsinrygets datum samt vid behov giltighetstid och
giltighetsvillkor för intyget.
— I förekommande fall, hänvisning till de europeiska specifikarionema.
— Identitet på den som av tillverkaren eller dennes i gemenskapen etablerade ombud bemyndigats an
sluta avtal med bindande verkan.
1'9.96
Europeiska gemenskapernas officiella tidning
. Nr L 235/21
BILAGA V
DELSYSTEM
Prop. 2000/2001:29
Bilaga 1
eg-kontrollforklaring
EG-kontrollförklaringen och medföljande dokument skall vara daterade och underskrivna.
Denna förklaring skall avfattas pa samma sprak som der tekniska underlager och innehalla foliande
uppgifter:
— Hänvisningar till direktivet.
— Den upphandlande enhetens eller dennas i gemenskapen etablerade ombuds namn och adress. (Firma-
namn och fullständig adress skall uppges. Om det är fråga om ett ombud skall den upphandlande
enhetens firmanamrwockså uppges.)
— Kortfattad beskrivning av delsystemet.
— Namn på och adress till det anmälda organ som utfört den EG-kontrollförklaring som anges i
artikel 18.
— Hänvisningar till dokumenten i det tekniska underlaget.
— Alla relevanta, tillfälliga eller slutliga bestämmelser som delsystemet skall uppfylla, särskilt eventuella
begränsningar av eller villkor för driften.
— Om EG-förklaringen är tillfällig skall giltighetstid anges.
— Undertecknarens identitet.
Nr L 235/22
Europeiska gemenskapernas otticiella tidning
17.9.96
BILAGA VI
DELSYSTEM
Prop. 2000/2001:29
Bilaga 1
EG-KONTROLL
1. EG-kontroll ar det förfarande genom vilket en anmalt organ pa anmodan av en upphandlande enhet
eller dess ombud i gemenskapen kontrollerar och intygar att en delsystem
— överensstämmer med direktivets bestämmelser.
— överensstämmer med andra regler som skall tillämpas i överensstämmelse med fördraget,
och att det kan tas i drift.
2. Kontrollen av ett delsystem skall omfana följande etapper:
— Utformning av helheten.
— Delsystemets konstruktion, särskilt hur ingenjörsarbetet utförts, hur komponenterna monterats och
helheten reglerats.
— Provning av der färdiga delsystemet.
3. Det anmälda organ som ansvarar för EC-kontrollen skall utfärda en försäkran om överensstämmelse
for den upphandlande enheten eller dennes i gemenskapen etablerade ombud, som därefter skall
utfärda den EG-kontrollförklaring som är avsedd för tillsynsmyndigheten i den medlemsstat där
delsystemet inrättats och/eller är i drift.
4. Det tekniska underlag som åtföljer kontrollförklanngen skall innehålla
— för infrastrukturen: ritningar över anläggningarna, besiktningsprotokoll för jordarbeten och järnar-
meringar, provnings- och kontrollrapporter om betongarbeten,
— för övriga delsystem: allmänna ritningar och detaljritningar som överensstämmer med utförandet,
elektriska och hydrauliska diagram, styrkretsdiagram, beskrivningar av datasystem och automatiska
system, drifts- och underhållsinstruktioner osv.,
— en förteckning över driftskompanbilitetskomponenter som avses i artikel 3 och som ingår i
delsystemet,
— kopior av de EG-försäkringar om överensstämmelse eller lämplighet som skall vara utfärdade för
komponenterna i enlighet med bestämmelserna i artikel 13 i direktivet vid behov åtföljda av
tillhörande beräkningar och av en kopia av de provnings- och undersökningsprotokoll som
upprättats av de anmälda organen på grundval av gemensamma tekniska specifikationer,
— intyg från det anmälda organ som ansvarar för EG-koncrollen om att projektet överensstämmer
med bestämmelserna i detta direktiv, åtföljt av tillhörande beräkningar som det anmälda organet
attesterat och med uppgivande av eventuella förbehåll som givits under arbetets utförande och som
inte dragits tillbaka, samt åtföljt av inspektions- och revisionsrapporter som det anmälda organet
utarbetat inom ramen för sitt uppdrag, enligt vad som anges i punkterna 5.3 och 5.4 nedan.
5. övervakning
5.1 Målet med EG-övervakningen är att säkerställa att förpliktelserna från det tekniska underlaget
uppfyllts under utförandet av delsystemet.
5.2 Det anmälda organ som ansvarar för att kontrollera utförandet skall ha permanent tillträde till
byggplarsen, till lokaler för tillverkning, lagerhållning och eventuell prefabricering, till provningsanlägg-
ningarna och i allmänhet till samtliga platser som organet anser sig behöva ha tillgång till för att utföra
sitt uppdrag. Den upphandlande enheten eller dennes i gemenskapen etablerade ombud skall till det
anmälda organet överlämna eller låta överlämna samtliga relevanta dokument för detta, särskilt
arbetsplaner och teknisk dokumentation för delsystemet.
5.3 För art kontrollera utförandet skall det anmälda organet regelbundet genomföra kontroller för att
säkerställa att bestämmelserna i direktivet följs. Det skall vid dessa tillfällen överlämna en kontrollrap-
port till de parter som ansvarar för utförandet. Det kan kräva att få närvara vid vissa faser i
arbetet.
48?
SV j Europeiska gemenskapernas officiella tidning r -r Xr L 235/23
5.4 Det jnmälda organet kan också avlägga oanmälda besök på byggarbetsplatsen eller i tillverkningsan-
läggningarna. Vid dessa besök kan det anmälda organet genomföra fullständiga ellcPrppue2lOOO/2OO 1:29
konrroller. Det skall överlämna en inspektionsrapport och vid behov en kontrollrapport rilhdeunner
som ansvarar för utförandet. liaga 1
o. Hela det tekniska underlag som anges i punkt 4 skall deponeras hos den upphandlande enheten eiler
dennes i gemenskapen etablerade ombud och utgöra stod för det intyg om överensstämmelse som
utfärdas av det anmälda organ som ansvarar för kontrollen av det driftklara delsvstemet. Der tekniska
underlaget skall bifogas den EG-kontrollförklaring som den upphandlande enheren överlämnar till
tillsynsmyndigheten i den berörda medlemsstaten.
En kopia av underlager skall behållas av den upphandlande enheten under delsystemets hela livstid. Det
skall överlämnas till de övriga medlemsstater som begär detra.
7. Varje anmält organ skall regelbundet offentliggöra relevant information om
— inkomna ansökningar om EG-kontroll.
— utfärdade intyg om överensstämmelse, och
— ej beviljade ansökningar om intyg om överensstämmelse.
S. Dokument och korrespondens om EG-konrrollförfaranden skall vara avfattade på ert av de officiella
språken t den medlemsstat där den upphandlande enheten eller dennes ombud i gemenskapen är
etablerad, eller på ett språk som denna godkänner.
491
Nr L 235/24
Europeiskj gemenskapernas urticiella cidning
BILAGA VII
Prop. 2000/2001:29
Bilaga 1
MINIMIKR1TERIER SOM MEDLEMSSTATERNA SKALL BEAKTA DÅ DE ANMÄLER ORGAN
1. Organet, dess chef och den personal som skall utföra kontrollarbetet får varken direkt eller som ombud
medverka i utformning, tillverkning, konstruktion, marknadsföring eller underhall av driftskompatibili-
tetskomponenterna eiler delsystemen och inte heller i driften. Detta utesluter inte moiligheten till utbyte
av teknisk information mellan tillverkaren eller uppforaren och det anmälda organet.
2. Organet och den personal som ansvarar for inspektionen skall utföra sitt kontrollarbete med största
möjliga yrkestntegntet och tekniska kompetens och skall sta fria frän alla påtryckningar och incitament,
särskilt av ekonomisk art. som skulle kunna påverka bedömningen eller inspektionsresultaten. särskilt
frän personer eller grupper av personer som har intresse av koncrollresultaten.
а. Organet skall förfoga över den personal och de medel som behövs for att det på ett adekvat sätt skall
kunna uppfylla de tekniska och administrativa uppgifterna i samband med genomförandet av kontrol-
lerna; det skall också ha tillgäng till nödvändig materiel for extraordinära kontroller.
4. Den personal som ansvarar för kontrollerna skall ha
— god teknisk yrkesutbildning,
— tillräckliga kunskaper om föreskrifterna för dc kontroller som den utför och tillräcklig erfarenhet av
sådana kontroller,
— erforderlig förmåga att utforma de intyg, protokoll och rapporter som utgör dokumentationen för de
utförda kontrollerna.
5. Kontrollpersonalens oberoende måste garanteras. Ersättningen till den anställde får inte vara knuten till
antalet kontroller som genomförs och inte heller till kontrollresultaten.
б. Organet skall teckna en ansvarsförsäkring om inte ansvar redan täcks av staten på grundval av nationell
rätt eller kontrollerna utförs direkt av medlemsstaten.
*7. Organets personal har tystnadsplikt beträffande allt som den får kännedom om under utövandet av sina
funktioner (förutom gentemot de behöriga administrativa myndigheterna i den stat inom vilken den
utövar sin verksamhet) i samband med derta direkhv eller nationell lagstiftning för direktivets
tillämpning.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Ett svenskt jämvägssystem som ingår i det transeuropeiska jämvägs-
systemet för höghastighetståg skall uppfylla de villkor som föreskrivs i
eller med stöd av denna lag när det gäller projektering, anläggning, an-
passning samt drift.
Med det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg avses
de linjer som definieras inom ramen för riktlinjerna enligt artikel 155 i
Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och i Europa-
parlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996.
2 § Vid tillämpningen av denna lag och de föreskrifter som meddelas
med stöd av lagen avses med
transeuropeiskt jämvägssystem för höghastighetståg: infrastruktur-
system som beskrivs i bilaga I till rådets direktiv nr 96/48/EG av den 23
juli 1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska jämvägs-
systemet för höghastighetståg, och som omfattar järnvägslinjer och fasta
installationer som ingår i det transeuropeiska transportnätet och som
konstruerats eller anpassats för trafik med höghastighetståg samt rullande
materiel som är avsedd att framföras på dessa infrastrukturer,
driftskompatibilitet: möjlighet att med det transeuropeiska jämvägs-
systemet för höghastighetståg erbjuda säker trafik utan driftsavbrott med
höghastighetståg samtidigt som angivna prestandakrav uppfylls,
delsystem: delsystem av strukturell eller funktionell beskaffenhet som
ingår i det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg och för
vilka väsentliga krav skall anges,
komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet: alla grund-
läggande komponenter, grupper av komponenter, underenheter eller
kompletta enheter av materiel som införlivats eller avses att införlivas i
ett delsystem och som driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska
jämvägssystemet för höghastighetståg är direkt eller indirekt beroende
av,
väsentliga krav: alla de krav som måste uppfyllas av det trans-
europeiska jämvägssystemet för höghastighetståg, delsystemen och kom-
ponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet,
europeisk specifikation: en gemensam teknisk specifikation, ett euro-
peiskt tekniskt godkännande eller en nationell standard som genomför en
europeisk standard,
tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD): de specifika-
tioner som samtliga delsystem skall tillgodose för att de väsentliga
kraven skall vara uppfyllda genom upprättande av ett nödvändigt in-
bördes funktionellt förhållande mellan delsystemen i jämvägssystemet
för höghastighetståg samt säkerställande av detta systems enhetlighet,
51
anmälda organ: de organ som skall bedöma överensstämmelsen eller
lämpligheten hos komponenter som är nödvändiga för driftskompatibili-
tet eller handlägga förfarandet för EG-kontroll för delsystemen
3 § Komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och som
skall ingå i ett svenskt jämvägssystem som är en del av det trans-
europeiska järnvägssyslemet för höghastighetståg får släppas ut på mark-
naden endast om de gör det möjligt att uppnå driftskompatibilitet och
uppfyller de väsentliga egenskapskrav och krav om bedömning av över-
ensstämmelse eller lämplighet som föreskrivs av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.
När komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet används
skall det tillses att de används inom det användningsområde och på det
sätt som de är avsedda för samt installeras och underhålls korrekt.
4 § Om komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet är för-
sedda med en EG-försäkran om överensstämmelse eller lämplighet skall
de betraktas som överensstämmande med de väsentliga krav som gäller
för dem.
5 § Ett delsystem får tas i bruk endast om det har utformats, anlagts och
installerats samt drivs så att det inte inverkar menligt på uppfyllandet av
de väsentliga krav som gäller för det när det integreras i det trans-
europeiska jämvägssystemet för höghastighetståg.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-
skriva om väsentliga egenskapskrav och krav om EG-kontroll när det
gäller delsystem.
6 § Om ett delsystem är försett med en EG-kontrollförklaring skall det
betraktas som driftskompatibelt och överensstämmande med de väsent-
liga krav som gäller för det.
7 § Bedömning av överensstämmelse och lämplighet av komponenter
som är nödvändiga för driftskompatibilitet och delsystem skall göras en-
ligt de förfaranden som föreskrivs med stöd av denna lag och som anges
som bedömningsförfaranden i tillämpliga tekniska specifikationer.
8 § EG-kontroll av delsystem och, om så föreskrivs i tillämpliga tekniska
specifikationer, bedömning av överensstämmelse och lämplighet av
komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet skall göras
under medverkan av anmälda organ enligt föreskrifter som meddelats
med stöd av denna lag.
Prop. 2000/2001:29
Bilaga 2
52
För anmälda organ finns också särskilda bestämmelser i lagen
(1992:1119) om teknisk kontroll.
9 § Regeringen eller den myndighet regeringen föreskriver far, efter
anmälan till Europeiska gemenskapernas kommission, besluta om
undantag från att tillämpa en viss teknisk specifikation för driftskompati-
bilitet för ett projekt som gäller en ny linje eller anpassning av en befint-
lig linje till trafik med höghastighetståg,
1. om projektet är långt framskridet den dag då den tekniska specifika-
tionen för driftskompatibilitet offentliggörs i Europeiska gemenskapernas
officiella tidning, eller
2. om tillämpningen av en teknisk specifikation för driftskompatibilitet
äventyrar projektets ekonomiska livskraft.
10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen föreskriver far
meddela de ytterligare föreskrifter om tekniska specifikationer för kom-
ponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och delsystem, om
villkor för projektering, anläggning, anpassning och drift av infrastruktur
och rullande materiel samt om teknisk kontroll som behövs för genom-
förandet av rådets direktiv nr 96/48/EG.
11 § Den myndighet som regeringen bestämmer utövar tillsyn över
efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter som har meddelats med
stöd av lagen.
12 § Tillsynsmyndigheten har rätt att när det behövs för tillsynen
1. på begäran få upplysningar och ta del av handlingar,
2. fa tillträde till anläggningar, fordon och annan materiel, områden,
lokaler och andra utrymmen som berörs av verksamheten.
Tillsynsmyndigheten har rätt att få verkställighet hos kronofogdemyn-
dighet av ett beslut som gäller åtgärder enligt första stycket. Beslutet får
verkställas enligt utsökningsbalken.
13 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som
behövs i enskilda fall för efterlevnaden av denna lag eller de föreskrifter
eller villkor som har meddelats med stöd av lagen.
Om en komponent som är nödvändig för driftskompatibilitet är försedd
med en EG-försäkran, har släppts ut på marknaden och används på det
sätt som den är avsedd för kan anses utgöra en risk för att de väsentliga
kraven inte längre kommer att uppfyllas, får tillsynsmyndigheten med-
dela förelägganden eller förbud som begränsar dess användningsområde,
förbjuder utsläppande på marknaden eller avser återkallelse från mark-
naden.
Prop. 2000/2001:29
Bilaga 2
53
Om ett strukturellt delsystem som är försett med EG-kontrollförklaring
inte uppfyller villkoren i denna lag eller de föreskrifter som har med-
delats med stöd av lagen, får tillsynsmyndigheten meddela förelägganden
om kompletterande kontroller.
1 beslut om föreläggande och förbud får tillsynsmyndigheten sätta ut
vite.
14 § Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag eller enligt före-
skrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän för-
valtningsdomstol
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat har bestämts.
Prop. 2000/2001:29
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
54
Härigenom föreskrivs i fråga om jämvägssäkerhetslagen (1990:1157)*
dels att nuvarande 19 a § skall betecknas 19 b §,
dels att det skall införas en ny paragraf, 19a§, samt närmast före
19 a § en ny rubrik av följande lydelse,
dels att 20 § skall ha följande lydelse.
19 a § För vissa frågor om jämvägssystem finns särskilda bestämmelser i
lagen om jämvägssystem för höghastighetståg.
20 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter
och villkor som meddelats med stöd av lagen utövas av Jämvägsinspek-
tionen.
Prop. 2000/2001:29
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Angående elektriska anlägg-
ningar finns särskilda föreskrifter i
lagen (1902:71 s. 1), innefattande
vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar.
Föreslagen lydelse
För elektriska anläggningar
finns särskilda föreskrifter i el-
lagen (1997:857).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
Lagen omtryckt 1996:736.
55
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1995:1649) om byggande av
järnväg skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.
1 a § För vissa frågor om jämvägssystem finns särskilda bestämmelser i
lagen (2000:000) om jämvägssystem för höghastighetståg.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
56
Följande remissinstanser har avgivit yttrande över departements-
promemorian lagförslag (Ds 2000:41) Hovrätten för Övre Norrland,
Kammarrätten i Göteborg, Banverket, Jämvägsinspektion inom Banver-
ket, Tågtrafikledningen inom Banverket, Elsäkerhetsverket, Räddnings-
verket, SJ, SWEDAC, Industriförbundet, Svenska Järnvägsföreningen,
Svenska Lokaltrafikföreningen, Svenska Kommunförbundet, Lands-
tingsförbundet, Adtranz, Arlandabanan, A-train, Swedtrain, och Öre-
sundsbrokonsortiet.
Prop. 2000/2001:29
Bilaga 3
57
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Ett svenskt jämvägssystem som ingår i det transeuropeiska jämvägs-
systemet för höghastighetståg skall uppfylla de villkor som föreskrivs i
eller med stöd av denna lag när det gäller projektering, anläggning, an-
passning och drift.
2 § Vid tillämpningen av denna lag och de föreskrifter som meddelas
med stöd av lagen avses med
transeuropeiskt jämvägssystem för höghastighetståg: infrastruktur-
system som beskrivs i bilaga I till rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli
1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska jämvägssystemet
för höghastighetståg3, och som omfattar järnvägslinjer och fasta installa-
tioner som ingår i det transeuropeiska transportnätet och som konstrue-
rats eller anpassats för trafik med höghastighetståg samt rullande materiel
som är avsedd att framföras på dessa infrastrukturer,
driftskompatibilitet: möjlighet att med det transeuropeiska jämvägs-
systemet för höghastighetståg erbjuda säker trafik utan driftsavbrott med
höghastighetståg samtidigt som angivna prestandakrav uppfylls,
delsystem: strukturella eller funktionella delsystem som ingår i det
transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg och för vilka
väsentliga krav skall anges,
komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet: alla grund-
läggande komponenter, grupper av komponenter, underenheter eller
kompletta enheter av materiel som införlivats eller avses att införlivas i
ett delsystem och som driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska
jämvägssystemet för höghastighetståg är direkt eller indirekt beroende
av,
väsentliga krav: alla de krav som måste uppfyllas av det transeuro-
peiska jämvägssystemet för höghastighetståg, av delsystemen och av de
komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet,
europeisk specifikation: en gemensam teknisk specifikation, ett euro-
peiskt tekniskt godkännande eller en nationell standard som genomför en
europeisk standard,
tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD): de specifika-
tioner som samtliga delsystem skall tillgodose för att de väsentliga
kraven skall vara uppfyllda genom upprättande av ett nödvändigt in-
bördes funktionellt förhållande mellan delsystemen i jämvägssystemet
för höghastighetståg samt säkerställande av detta systems enhetlighet,
Prop. 2000/2001:29
Bilaga 4
3 EGTL 235, 17.9.1996, s. 6, Celex 31996L0048.
58
anmälda organ: de organ som skall bedöma överensstämmelsen eller
lämpligheten hos komponenter som är nödvändiga för driftskompatibili-
tet eller handlägga förfarandet för EG-kontroll för delsystemen.
3 § Bedömning av överensstämmelse och lämplighet i fråga om kom-
ponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och delsystem skall
göras enligt de förfaranden som föreskrivs med stöd av denna lag och
som anges som bedömningsförfaranden i tillämpliga tekniska specifika-
tioner.
4 § EG-kontroll av delsystem och, om så föreskrivs i tillämpliga tekniska
specifikationer, bedömning av överensstämmelse och lämplighet i fråga
om komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet skall göras
under medverkan av de anmälda organen enligt föreskrifter som medde-
lats med stöd av denna lag.
För anmälda organ finns också särskilda bestämmelser i lagen
(1992:1119) om teknisk kontroll.
5 § Komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och som
skall ingå i ett svenskt jämvägssystem som är en del av det transeuro-
peiska jämvägssystemet för höghastighetståg får släppas ut på marknaden
endast om de gör det möjligt att uppnå driftskompatibilitet och uppfyller
de väsentliga krav och krav om bedömning av överensstämmelse eller
lämplighet som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer.
När komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet används,
skall det tillses att de används inom det användningsområde och på det
sätt som de är avsedda för samt installeras och underhålls korrekt.
6 § Om komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet är för-
sedda med en EG-försäkran om överensstämmelse eller lämplighet skall
de betraktas som överensstämmande med de väsentliga krav som gäller
för dem.
7 § Ett delsystem får tas i bruk endast om det har utformats, anlagts och
installerats samt drivs så att det inte inverkar menligt på uppfyllandet av
de väsentliga krav som gäller för det när det integreras i det transeuro-
peiska jämvägssystemet för höghastighetståg.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-
skriva om väsentliga krav och krav om EG-kontroll när det gäller del-
system.
Prop. 2000/2001:29
Bilaga 4
59
8 § Om ett delsystem är försett med en EG-kontrollförklaring skall det
betraktas som driftskompatibell och överensstämmande med de väsent-
liga krav som gäller för det.
9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far, efter
anmälan till Europeiska gemenskapernas kommission, besluta om
undantag från att tillämpa en viss teknisk specifikation för
driftskompatibilitet för ett projekt som gäller en ny linje eller anpassning
av en befintlig linje till trafik med höghastighetståg,
1. om projektet är långt framskridet den dag då den tekniska specifika-
tionen för driftskompatibilitet offentliggörs i Europeiska gemenskapernas
officiella tidning, eller
2. om tillämpningen av en teknisk specifikation för driftskompatibilitet
äventyrar projektets ekonomiska livskraft.
10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela de ytterligare föreskrifter om tekniska specifikationer för kom-
ponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och delsystem som
behövs för genomförandet av rådets direktiv 96/48/EG.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också
meddela föreskrifter om villkor för projektering, anläggning, anpassning
och drift av infrastruktur och rullande materiel samt om teknisk kontroll
som behövs för genomförandet av rådets direktiv 96/48/EG.
11 § Den myndighet som regeringen bestämmer utövar tillsyn över
efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter som har meddelats med
stöd av lagen.
12 § T illsynsmyndigheten har rätt att när det behövs för tillsynen
1. på begäran få upplysningar och ta del av handlingar,
2. få tillträde till anläggningar, fordon och annan materiel, områden,
lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, som berörs av verksam-
heten.
Tillsynsmyndigheten har rätt att få verkställighet hos kronofogdemyn-
dighet av ett beslut som gäller åtgärder enligt första stycket. Beslutet får
verkställas enligt utsökningsbalken.
13 § Tillsynsmyndigheten far meddela de beslut om förelägganden och
förbud som behövs i enskilda fall för efterlevnaden av denna lag eller de
föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen.
Om en komponent som är nödvändig för driftskompatibilitet är försedd
med en EG-försäkran, har släppts ut på marknaden och används på det
sätt som den är avsedd för, men det ändå finns en risk för att de väsent-
Prop. 2000/2001:29
Bilaga 4
60
liga kraven inte längre kommer att uppfyllas, får tillsynsmyndigheten
meddela beslut som begränsar komponentens användningsområde, för-
bjuder utsläppande på marknaden eller avser återkallelse från marknaden.
Om ett strukturellt delsystem som är försett med EG-kontrollförklaring
inte uppfyller villkoren i denna lag eller de föreskrifter som har medde-
lats med stöd av lagen, far tillsynsmyndigheten meddela förelägganden
om kompletterande kontroller.
I beslut om föreläggande och förbud far tillsynsmyndigheten sätta ut
vite.
14 § Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag eller enligt före-
skrifter som meddelats med stöd av lagen far överklagas hos allmän för-
valtningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat har bestämts.
Prop. 2000/2001:29
Bilaga 4
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
61
Härigenom föreskrivs i fråga om jämvägssäkerhetslagen (1990:1157)’
dels att nuvarande 19 a § skall betecknas 19 b §,
dels alt det i lagen skall införas en ny paragraf, 19 a §, samt närmast
före 19 a § en ny rubrik av följande lydelse,
dels att 20 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 2000/2001:29
Bilaga 4
19 a § För vissa frågor om jämvägssystem finns särskilda bestämmelser i
lagen om jämvägssystem för höghastighetståg.
20 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter
och villkor som meddelats med stöd av lagen utövas av Järnvägsinspek-
tioncn.
Angående elektriska anlägg-
ningar finns särskilda föreskrifter i
lagen (1902:71 s. 1), innefattande
vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar.
För elektriska anläggningar
finns särskilda föreskrifter i el-
lagen (1997:857).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
Lagen omtryckt 1996:736.
62
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1995:1649) om byggande av
järnväg skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.
1 a § För vissa frågor om jämvägssystem finns särskilda bestämmelser i
lagen (2000:000) om jämvägssystem för höghastighetståg.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
Prop. 2000/2001:29
Bilaga 4
63
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-10-09.
Närvarande: f.d justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif
Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.
Enligt en lagrådsremiss den 28 september 2000 (Näringsdepartementet)
har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om jämvägssystem för höghastighetståg,
2. lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen (1990:1157),
3. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Ulrika
Sigerud.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.
Förslaget till lag om jämvägssystem för höghastighetståg
Termen driftskompatibilitet definieras i paragrafen som en ”möjlighet att
med det europeiska transeuropeiska jämvägssystemet för
höghastighetståg erbjuda säker trafik ...”. Formuleringen är hämtad från
den svenska språkversionen av direktivet. De engelska, franska och tyska
versionerna innehåller uttrycken ”the ability of the trans-European high-
speed rail system to allow the safe and uninterrupted movement of high-
speed trains...”, ”1'aptitude du systéme ferroviaire transeuropéen å grande
vitesse ä permettre la circulation sure et sans rupture de trains ä grande
vitesse...” respektive ”die Tauglichkeit des transeuropäischen
Hochgcschwindigkeitsbahnsystem fur den sicheren und durchegehenden
Verkehr von Hochgeschwindigkeitszugen...”. Dessa uttryck anvisar att
det inte rör sig om någon ”möjlighet” utan snarare om en egenskap hos
systemet, dess förmåga att medge trafik med höghastighetståg. 1
direktivet anges också ”grunden” för denna egenskap, nämligen det
tekniska regelverket, vilket också bör komma till uttryck i den svenska
lagtexten.
Definitionen skulle förslagsvis kunna formuleras så ”driftskompatibilitet:
egenskap hos det transeuropeiska jämvägssystem för höghastighetståg att
medge säker trafik med höghastighetståg utan driftsavbrott samtidigt som
angivna prestandakrav uppfylls; denna egenskap grundas på alla de
föreskrifter samt tekniska och driftsmässiga villkor som skall iakttas för
att de väsentliga kraven skall uppfyllas,”.
Prop. 2000/2001:29
Bilaga 5
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
64
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 2000
Statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, statsråden Thalén, Winberg,
Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Messing, Engqvist,
Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström
Föredragande: statsrådet Rosengren
Prop. 2000/2001:29
Regeringen beslutar proposition 2000/01:29 Lag om jämvägssystem för
höghastighetståg.
65
Prop. 2000/2001:29
Författningsrubrik
Bestämmelser som
inför, ändrar, upp-
häver eller upprepar
ett normgivnings-
bemyndigande
Celexnummer för
bakomliggande EG-
regler
Lag om jämvägssystem 7, 9, 10 §§
tor höghastighetståg
31996L0048
66