Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 14 juni 2001
Ingela Thalén
Britta Lejon
(Justitiedepartementet)
Prop.
2000/01:146
I propositionen föreslås att lagen (1995:528) om revisorer ersätts med en
ny revisorslag. Den nya lagen innebär bl.a. följande nyheter.
Innebörden av begreppet revisionsverksamhet slås fast i lagen. Med re-
visionsverksamhet skall huvudsakligen avses sådan granskning av för-
valtning eller ekonomisk information som skall utföras enligt författning,
stadgar eller avtal och som skall utmynna i en rapport, ett intyg eller
någon annan handling som är avsedd även för andra än uppdragsgivaren.
En revisor skall vara skyldig att för varje uppdrag i revisionsverksam-
heten pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för
hans eller hennes opartiskhet eller självständighet. Om det finns någon
sådan omständighet, skall revisorn avböja eller avsäga sig uppdraget, så-
vida det inte i det enskilda fallet finns sådana omständigheter eller har
vidtagits sådana åtgärder som medför att det inte finns anledning att
ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet eller självständighet.
En revisor skall inte fa bedriva annan verksamhet än revisionsverksam-
het eller verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverk-
samhet, om den andra verksamheten är av sådan art eller omfattning att
den kan rubba förtroendet för revisorn.
Utövar en revisor revisionsverksamhet som enskild näringsidkare,
skall han eller hon hålla annan verksamhet som saknar naturligt samband
med revisionsverksamheten avskild.
Om revisionsverksamheten utövas i ett handelsbolag eller ett aktie-
bolag, far bolaget inte bedriva annan verksamhet än sådan som har ett
naturligt samband med revisionsverksamhet. Bolag som bedriver revi-
sionsverksamhet skall, som huvudregel, ägas av revisorer. Ägandet skall
kunna ha formen av indirekt ägande genom bolag.
1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 146
Revisorsnämnden skall i fortsättningen kunna ingripa disciplinärt mot Prop. 2000/01:146
den revisor som uppsåtligen gör orätt i sin revisionsverksamhet men inte
när handlandet avser verksamheten i övrigt. Liksom i dag skall dock
nämnden alltid kunna ingripa mot en revisor som förfar oredligt. Nämnd-
en ges vidare möjlighet att vidta disciplinåtgärder mot revisorer som har
åsidosatt sina skyldigheter som företrädare för revisionsföretag.
Revisorer som har godkänts enligt den nya lagen eller den nuvarande
revisorslagen - men inte revisorer som har godkänts enligt äldre be-
stämmelser - skall ha samma behörighet att utföra lagstadgad revision
som auktoriserade revisorer.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.
Prop. 2000/01:146
1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................5
2 Lagtext...............................................................................................6
2.1 Förslag till revisorslag.........................................................6
2.2 Förslag till lag om ändring i revisorslagen (2001:000).....16
2.3 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385).......................................................................18
2.4 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:617).........................................................................20
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar......................................................22
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse...........................................................24
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om
finansieringsverksamhet....................................................25
2.8 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)...26
2.9 Förslag till lag om ändring i revisionslagen
(1999:1079).......................................................................28
3 Ärendet och dess beredning.............................................................30
4 Revision och revisorer; en bakgrund...............................................31
5 Godkända revisorers behörighet......................................................33
5.1 Godkända och auktoriserade revisorer..............................33
5.2 Revisorer som har godkänts efter avläggande av
revisorsexamen..................................................................34
5.3 Revisorer som har godkänts enligt äldre bestämmelser....36
5.4 Revisorer som har godkänts enligt
övergångsbestämmelserna till 1995 års revisorslag..........38
6 Begreppet revisionsverksamhet.......................................................38
6.1 Behöver innebörden av begreppet revisionsverksamhet
klarläggas?.........................................................................38
6.2 Vad bör innefattas i revisionsverksamhet?.......................39
7 Tillsyn..............................................................................................43
7.1 Tillsynens omfattning........................................................43
7.2 Vilka skall stå under tillsyn?.............................................45
7.3 Revisionsverksamhet och discipliningripande..................45
8 Vissa frågor om Revisorsnämndens befogenheter..........................48
8.1 Undersökning hos ett revisionsföretag..............................48
8.2 Skyldighet for vissa foretag att lämna upplysningar till
Revisorsnämnden..............................................................49
8.3 Underrättelseskyldighet om andra företag i en
revisionsgrupp...................................................................50
9 Annan verksamhet än revisionsverksamhet....................................51
9.1 Bör en revisor få biträda revisionsklienter med andra
uppdrag än revisionsverksamhet?.....................................51
9.2 Förtroenderubbande sidoverksamhet................................53
10 Hot mot revisorns opartiskhet och självständighet..........................56 Prop. 2000/01:146
10.1 Ett krav på opartiskhet, självständighet och objektivitet ..56
10.2 Organisatoriska förutsättningar.........................................57
10.3 Identifiering och undanröjande av förtroendeskadliga
förhållanden.......................................................................58
10.4 En skyldighet att dokumentera uppdrag i
revisionsverksamhet..........................................................65
10.5 En maximigräns för rådgivningsarvoden eller andra
arvoden?............................................................................67
10.6 Upplysningar i årsredovisningen.......................................68
11 Verksamhetsformer och ägande......................................................69
11.1 Regler om verksamhetsformer och ägande bör finnas
i lag....................................................................................69
11.2 Bör alla revisionsföretag registreras?................................69
11.3 Begränsningar i formerna för utövande av
revisionsverksamhet..........................................................71
11.4 Regler om ägande av revisionsföretag..............................73
12 Undantag från kraven på bosättning och yrkesverksamhet.............76
12.1 Undantag från bosättningskravet vid ansökan om
godkännande eller auktorisation.......................................76
12.2 Undantag från kravet på yrkesverksamhet i vissa fall......77
13 F örsäkringsplikt...............................................................................78
14 Kostnader.........................................................................................79
14.1 Kostnader för det allmänna...............................................79
14.2 Konsekvenser för små företag...........................................79
15 Ikraftträdande...................................................................................82
16 Författningskommentar...................................................................83
16.1 Förslaget till revisorslag....................................................83
16.2 Övriga lagförslag.............................................................115
Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Oberoende, ägande och
tillsyn i revisionsverksamhet (SOU 1999:43).....................117
Bilaga 2 Lagförslag i betänkandet (SOU 1999:43)............................122
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över
betänkandet (SOU 1999:43)................................................144
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag................................................145
Bilaga 5 Lagrådets yttrande...............................................................169
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 juni 2001 .........182
Rättsdatablad..........................................................................................183
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. revisorslag (2001:000),
2. lag om ändring i revisorslagen (2001:000)
3. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
4. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
5. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
6. lag om ändring i lagen (1981:981) om värdepappersrörelse,
7. lag om ändring i lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet,
8. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220), och
9. lag om ändring i revisionslagen (1999:1078).
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs följande.
Allmänna bestämmelser
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om
1. Revisorsnämnden (3 §),
2. godkännande och auktorisation av revisorer (4-7 §§),
3. revisionsföretag (8-12 §§),
4. registrering av revisionsbolag (13-16 §§),
5. huvudansvarig i revisionsverksamhet (17 §),
6. giltighetstid för godkännande, auktorisation och registrering (18 §),
7. revisorns skyldigheter (19-27 §§),
8. uppgiftsskyldighet m.m. (28-31 §§),
9. disciplinära åtgärder m.m. (32-35 §§), samt
10. överklagande, straffansvar m.m. (36^41 §§).
2 § I denna lag avses med
1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor,
2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4 §,
3. auktoriserad revisor: en revisor som har auktoriserats enligt 5 §,
4. revisionsföretag: en enskild näringsidkare som utövar revisions-
verksamhet eller ett enkelt bolag, handelsbolag eller aktiebolag som en
revisor utövar sådan verksamhet i,
5. registrerat revisionsbolag: ett revisionsföretag som har registrerats
enligt 13 eller 14 §,
6. revisionsgrupp: en grupp av företag i vilken minst ett revisions-
företag ingår och som på grund av ägarförhållanden, avtal eller administ-
rativt samarbete eller av annan anledning far anses ingå i samma affärs-
mässiga gemenskap,
7. revisionsverksamhet:
a) verksamhet som består i sådan granskning av förvaltning eller eko-
nomisk information som följer av författning, bolagsordning, stadgar
eller avtal och som utmynnar i en rapport eller någon annan handling
som är avsedd att utgöra bedömningsunderlag även för någon annan än
uppdragsgivaren, samt
b) rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid
granskning enligt a.
Revisorsnämnden
3 § Revisorsnämnden skall
1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt
denna lag,
Prop. 2000/01:146
2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer och Prop. 2000/01:146
registrerade revisionsbolag,
3. pröva frågor om disciplinära och andra åtgärder mot revisorer och
registrerade revisionsbolag, samt
4. ansvara for att god revisorssed och god revisionssed utvecklas på ett
ändamålsenligt sätt.
Närmare bestämmelser om Revisorsnämnden meddelas av regeringen.
Godkännande och auktorisation av revisorer
4 § En godkänd revisor skall
1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,
2. vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet,
3. varken vara i konkurs, ha näringsförbud, ha förvaltare enligt 11 kap.
7 § föräldrabalken, vara förbjuden att lämna juridiskt eller ekonomiskt
biträde enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt eller ekono-
miskt biträde i vissa fall eller vara föremål för någon motsvarande rådig-
hetsinskränkning i en annan stat,
4. ha den utbildning och erfarenhet som behövs för revisionsverksam-
heten,
5. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och
6. vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet.
Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden bevilja undantag
från kraven i första stycket 1 och 2.
5 § En auktoriserad revisor skall uppfylla de krav som anges i 4 § första
stycket 1-4 och 6 samt hos Revisorsnämnden ha avlagt högre revisors-
examen.
Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden bevilja undantag
från kraven i 4 § första stycket 1 och 2.
6 § Det krav på revisorsexamen som ställs upp i 4 § första stycket 5 skall
anses uppfyllt också av den som
1. innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att få utföra
lagstadgad revision i någon stat inom Europeiska ekonomiska samarbets-
området, och
2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.
7 § Det krav på högre revisorsexamen som ställs upp i 5 § skall anses
uppfyllt också av den som
1. innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att utan
behörighetsbegränsning få utföra lagstadgad revision i någon stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och
2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.
Prop. 2000/01:146
Tillåtna verksamhetsformer
8 § En revisor far utöva revisionsverksamhet endast som enskild närings-
idkare, i enkelt bolag med annan revisor eller i handelsbolag eller aktie-
bolag.
Revisorsnämnden får tillåta att en revisor som är verksam i Sverige
utövar revisionsverksamhet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet trots att villkoret i första stycket inte är uppfyllt.
Verksamhet som enskild näringsidkare eller i enkelt bolag
9 § En revisor som utövar revisionsverksamhet som enskild närings-
idkare eller i enkelt bolag skall hålla annan verksamhet som inte har ett
naturligt samband med revisionsverksamhet tydligt avskild från denna.
Endast en revisor får vara prokurist i revisionsverksamheten.
Verksamhet i handelsbolag eller aktiebolag
10 § Om revisionsverksamheten utövas i ett handelsbolag eller ett aktie-
bolag, far ingen annan verksamhet utövas i bolaget än sådan som har ett
naturligt samband med revisionsverksamhet. Bolaget far inte heller inne-
ha andelar i andra företag än revisionsföretag och sådana företag som
avses i 11 § andra stycket.
11 § En revisor far utöva revisionsverksamhet i ett handelsbolag eller i
ett aktiebolag endast om följande tre villkor är uppfyllda:
1. Bolaget är inte i konkurs eller likvidation.
2. Bolaget ägs av revisorer.
3. Bolagets styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direk-
tör, vice verkställande direktör, firmatecknare och prokurister är revisor-
er.
Vid tillämpningen av första stycket 2 skall med en revisors direkta
ägande jämställas indirekt ägande genom ett eller flera handelsbolag eller
aktiebolag som uppfyller följande tre villkor (ägarbolag)-.
1. Bolaget ägs av revisorer eller av andra ägarbolag.
2. Bolaget utövar inte någon annan verksamhet än
a) revisionsverksamhet,
b) verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet
eller
c) ägande av revisionsföretag eller annat ägarbolag.
3. Bolagets styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direk-
tör, vice verkställande direktör, firmatecknare och prokurister är revisor-
er.
Trots vad som sägs i första och andra styckena far revisionsverksamhet
också bedrivas enligt de villkor för registrerade revisionsbolag som före-
skrivs i 13 och 14 §§.
Vad som sägs i första stycket 3 och andra stycket 3 avser inte styrelse- Prop. 2000/01:146
ledamöter och styrelsesuppleanter som är utsedda enligt lagen
(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.
Revisors anställning
12 § En revisor får vara anställd endast hos ett revisionsföretag eller ett
sådant bolag som avses i 11 § andra stycket.
Om det finns särskilda skäl, far Revisorsnämnden bevilja undantag
från föreskriften i första stycket.
Handelsbolag
13 § Ett handelsbolag som utövar revisionsverksamhet far registreras
som revisionsbolag, om det uppfyller villkoren i 10 och 11 §§.
Om det finns särskilda skäl, far Revisorsnämnden beträffande viss
bolagsman, firmatecknare eller prokurist bevilja undantag från villkoren i
11 §. En majoritet av bolagsmännen skall dock alltid utgöras av revisor-
er. Om det finns endast två bolagsmän, måste minst en av dem vara revi-
sor.
Aktiebolag
14 § Ett aktiebolag som utövar revisionsverksamhet far registreras som
revisionsbolag, om det uppfyller villkoren i 10 och 11 §§.
Om följande fyra förutsättningar är uppfyllda, far ett aktiebolag regist-
reras som revisionsbolag, trots att villkoren i 11 § första stycket 2 och 3
inte är uppfyllda:
1. Minst tre fjärdedelar av aktierna med minst tre fjärdedelar av röste-
talet ägs av revisorer.
2. Övriga aktier i bolaget ägs av personer som är yrkesverksamma i
bolaget eller i ett företag som på grund av ägarförhållanden ingår i
samma revisionsgrupp som bolaget.
3. Minst tre fjärdedelar av styrelseledamöterna och minst tre fjärdedel-
ar av styrelsesuppleantema samt den verkställande direktören är revisor-
er.
4.1 bolagsordningen föreskrivs att styrelsen är beslutför endast om mer
än hälften av de närvarande ledamöterna är revisorer.
15 § Vid tillämpningen av 14 § andra stycket 1 skall med revisors direkta
ägande jämställas indirekt ägande genom ett eller flera ägarbolag enligt
11 § andra stycket. Om ägarbolaget är ett aktiebolag, behöver dock
endast tre fjärdedelar av aktierna med minst tre fjärdedelar av röstetalet
ägas av revisorer eller av andra ägarbolag och endast tre fjärdedelar av
styrelseledamöterna och tre fjärdedelar av styrelsesuppleantema och den
verkställande direktören vara revisorer.
Vid tillämpningen av 14 § andra stycket 2 skall med direkt ägande Prop. 2000/01:146
jämställas indirekt ägande genom ett eller flera bolag som inte utövar
någon annan verksamhet än revisionsverksamhet, verksamhet som har ett
naturligt samband med revisionsverksamhet, ägande av revisionsföretag
eller ägande av bolag av samma slag.
Trots bestämmelserna i första och andra styckena far ett aktiebolag
registreras som revisionsbolag endast om revisorernas direkta eller in-
direkta ägande i bolaget motsvarar minst tre fjärdedelar av aktierna i
bolaget.
16 § Om det finns särskilda skäl, far Revisorsnämnden bevilja undantag
från villkoren i 14 § andra stycket om vem som far äga aktier i bolaget
och om styrelsens sammansättning. En majoritet av styrelseledamöterna
och en majoritet av styrelsesuppleantema skall dock alltid utgöras av
revisorer och mer än hälften av aktierna och röstetalet skall alltid till-
komma revisorer eller ägarbolag enligt 11 § andra stycket.
Huvudansvarig i revisionsverksamhet
17 § Ett handelsbolag eller aktiebolag i vilket revisionsverksamhet
utövas skall för varje uppdrag som det åtar sig och som utgör revisions-
verksamhet utse en av de i bolaget yrkesverksamma revisorerna att vara
huvudansvarig. Den huvudansvarige skall vara auktoriserad revisor eller
godkänd revisor som avlagt revisorsexamen, om det behövs för att
uppfylla föreskrifter i lag eller annan författning. Bolaget skall utan
dröjsmål underrätta uppdragsgivaren om vem som är huvudansvarig.
Den huvudansvarige skall underteckna revisionsberättelser och andra
utlåtanden. Om en berättelse eller ett utlåtande undertecknas av flera
revisorer, skall det anges vem som är huvudansvarig.
Giltighetstid för godkännande, auktorisation och registrering
18 § Godkännande, auktorisation och registrering gäller i fem år. Har en
ansökan om fortsatt godkännande, auktorisation eller registrering gjorts
före giltighetstidens utgång fortsätter godkännandet, auktorisationen eller
registreringen att gälla till dess att beslut i saken har vunnit laga kraft.
Revisorsnämnden eller, efter överklagande, en domstol får bestämma'
att ett beslut om avslag på en ansökan som avses i första stycket skall
gälla omedelbart.
Revisorns skyldigheter
God revisorssed
19 § En revisor skall iaktta god revisorssed.
Om arbete som hänför sig till ett uppdrag i revisionsverksamheten
utförs av ett biträde till revisorn, är revisorn skyldig att se till att även
biträdet iakttar god revisorssed.
10
Revisorns opartiskhet och självständighet Prop. 2000/01:146
20 § En revisor skall i revisionsverksamheten utföra sina uppdrag med
opartiskhet och självständighet samt vara objektiv i sina ställningstag-
anden. Revisionsverksamheten skall organiseras så att revisorns opartisk-
het, självständighet och objektivitet säkerställs.
21 § En revisor skall för varje uppdrag i revisionsverksamheten pröva om
det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hans eller hennes
opartiskhet eller självständighet. Revisorn skall avböja eller avsäga sig
ett sådant uppdrag,
1. om han eller hon eller någon annan i den revisionsgrupp där han
eller hon är verksam
a) har ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i uppdragsgivarens
verksamhet,
b) vid rådgivning som inte utgör revisionsverksamhet har lämnat råd i
en fråga som till någon del omfattas av granskningsuppdraget,
c) uppträder eller har uppträtt till stöd för eller mot uppdragsgivarens
ståndpunkt i någon rättslig eller ekonomisk angelägenhet,
d) har nära personliga relationer till uppdragsgivaren eller till någon
person i dennes ledning,
e) utsätts för hot eller någon annan påtryckning som är ägnad att inge
obehag, eller
2. om det föreligger något annat förhållande av sådan art att det kan
rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet.
Revisorn behöver dock inte avböja eller avsäga sig uppdraget, om det i
det enskilda fallet föreligger sådana särskilda omständigheter eller har
vidtagits sådana åtgärder som medför att det inte finns anledning att
ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet eller självständighet.
22 § Revisorsnämnden skall på ansökan av en revisor meddela förhands-
besked om huruvida en viss särskild omständighet är sådan som avses i
21 § första stycket och, om så är fallet, huruvida omständigheter i det
enskilda fallet eller vidtagna åtgärder medför att revisorn ändå inte be-
höver avböja eller avsäga sig uppdraget.
När ett förhandsbesked har vunnit laga kraft, är det bindande för
nämnden i förhållande till revisorn. Förhandsbeskedet upphör att gälla
vid förändrade förutsättningar eller vid författningsändringar som på-
verkar den fråga som beskedet avser.
23 § Bestämmelserna i 20-22 §§ gäller i tillämpliga delar även ett regist-
rerat revisionsbolag.
Dokumentation
24 § Revisorer och registrerade revisionsbolag skall dokumentera sina
uppdrag i revisionsverksamheten. Dokumentationen skall innehålla sådan
information som är väsentlig för att revisorns arbete samt hans eller
hennes opartiskhet och självständighet skall kunna bedömas i efterhand.
Dokumentationen skall ha färdigställts när revisionsberättelsen eller
annat utlåtande avges.
11
Förtroenderubbande sidoverksamhet
Prop. 2000/01:146
25 § En revisor far inte utöva annan verksamhet än revisionsverksamhet
eller verksamhet som har ett naturligt samband därmed, om
1. utövandet är av sådan art eller omfattning att det kan rubba för-
troendet för revisorns opartiskhet eller självständighet, eller
2. utövandet på annat sätt är oförenligt med den ställning som följer av
behörigheten att utföra lagstadgad revision.
Revisorsnämnden skall på ansökan av en revisor meddela förhands-
besked om huruvida en viss verksamhet är förenlig med kravet i första
stycket. För ett sådant förhandsbesked gäller bestämmelserna i 22 §
andra stycket.
Tystnadsplikt
26 § En revisor far inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta
för någon annan, använda uppgifter som revisorn har fatt i sin yrkesutöv-
ning. Revisorn far inte heller obehörigen röja sådana uppgifter. Revisorn
skall se till att biträde till honom eller henne iakttar dessa föreskrifter.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre-
tesslagen (1980:100).
Försäkring m. m.
27 § Revisorer och registrerade revisionsbolag skall teckna försäkring
eller hos Revisorsnämnden ställa säkerhet för den ersättningsskyldighet
som revisorn eller bolaget kan ådra sig i sin revisionsverksamhet.
Om det finns särskilda skäl, far Revisorsnämnden bevilja undantag
från kravet på försäkring eller säkerhet.
28 § Revisorer och registrerade revisionsbolag är skyldiga att låta Revi-
sorsnämnden vid sin tillsyn granska akter, bokföring och övriga hand-
lingar som hör till verksamheten och att lämna nämnden de uppgifter
som behövs för tillsynen.
29 § Ett företag som har en särskilt stark affärsmässig anknytning till ett
revisionsföretag skall, efter föreläggande från Revisorsnämnden, lämna
nämnden upplysningar om rådgivning eller annat biträde åt dem som gett
revisionsföretaget eller en i revisionsföretaget verksam revisor i uppdrag
att utföra revisionsverksamhet.
Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.
30 § Ingår ett revisionsföretag i en revisionsgrupp, skall företaget
underrätta Revisorsnämnden om vilka övriga företag som ingår i grupp-
en. Om gruppens sammansättning ändras, skall företaget anmäla ändring-
en till nämnden.
Underrättelser enligt första stycket skall lämnas utan dröjsmål.
12
31 § Om en skattemyndighet eller Riksskatteverket i fråga om en revisor Prop. 2000/01:146
eller ett registrerat revisionsbolag uppmärksammar någon omständighet,
som kan vara av betydelse för Revisorsnämndens verksamhet, skall
myndigheten underrätta nämnden. Detta gäller dock inte omständigheter
som en skattemyndighet har fatt kännedom om i verksamhet enligt lagen
(1997:1024) om skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar.
32 § Om en revisor uppsåtligen gör orätt i sin revisionsverksamhet eller
på annat sätt förfar oredligt eller om en revisor inte betalar sådan avgift
som avses i 39 §, skall godkännandet eller auktorisationen upphävas. Om
det finns förmildrande omständigheter, far i stället varning meddelas.
Om en revisor på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter som revisor
eller som ställföreträdare för revisionsföretag, får varning meddelas. Om
det är tillräckligt, får Revisorsnämnden i stället meddela en erinran. Är
omständigheterna synnerligen försvårande, far godkännandet eller auk-
torisationen upphävas.
Om det uppkommer en fråga om upphävande, varning eller erinran,
skall revisorn genom skriftlig underrättelse ges tillfälle att yttra sig om
vad som anförs i ärendet.
En revisor som tilldelas varning far, om det finns särskilda skäl, även
åläggas att betala en straffavgift till staten med lägst ettusen och högst
tjugofemtusen kronor.
Varning eller erinran får inte meddelas om det som läggs revisorn till
last har inträffat mer än fem år innan revisorn fick underrättelse i ärendet.
33 § Om en godkänd revisor inte längre uppfyller kraven i 4 § eller en
auktoriserad revisor inte längre uppfyller kraven i 5 §, skall godkännan-
det eller auktorisationen upphävas.
Om det för en revisor inträder någon omständighet som innebär hinder
för godkännande eller auktorisation, skall revisorn genast anmäla detta
till Revisorsnämnden.
34 § Föreskrifterna i 32 § gäller även för registrerade revisionsbolag.
Vad som sägs där om upphävande av godkännande eller auktorisation
skall i stället avse upphävande av registrering.
Om ett registrerat revisionsbolag inte längre uppfyller de för bolaget
gällande kraven i 10, 11, 13 och 14 §§, skall registreringen upphävas.
Om det för ett registrerat revisionsbolag inträder någon omständighet
som innebär hinder för registrering, skall bolaget genast anmäla detta till
Revisorsnämnden.
35 § Revisorsnämnden eller, efter överklagande, en domstol får vid sin
prövning av frågor om åtgärder enligt 32-34 §§ bestämma att ett beslut
att upphäva godkännande, auktorisation eller registrering skall gälla
omedelbart.
Nämndens beslut om straffavgift verkställs, sedan det har vunnit laga
kraft, som domstols dom.
13
Prop. 2000/01:146
Överklagande m.m.
36 § Revisorsnämndens beslut enligt denna lag far överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Beslut som rör examination enligt 4 § första stycket 5 eller 5 § eller
särskild lämplighetsprövning enligt 6 eller 7 § far dock inte överklagas.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
37 § Har Revisorsnämnden i ett ärende om ansökan om godkännande,
auktorisation eller registrering inte meddelat beslut inom fyra månader
efter det att ansökan gavs in, far sökanden begära förklaring av kammar-
rätten att ärendet onödigt uppehålls. Om nämnden inte meddelat beslut
inom en månad efter det att en sådan förklaring avgetts, skall det anses
som om ansökan har avslagits.
Straffansvar
38 § Den som obehörigen utger sig för att vara godkänd eller auktori-
serad revisor döms till böter.
Avgifter
39 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om avgifter i ärenden enligt denna lag.
Register
40 § Revisorsnämnden skall föra ett register över revisorer och registre-
rade revisionsbolag. Närmare föreskrifter om registret meddelas av rege-
ringen.
Bemyndiganden
41 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om godkännande, auktorisation och
registrering samt om villkor för verksamheten. Föreskrifterna får inne-
hålla undantag från bestämmelserna i 24 §.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002, då lagen (1995:528) om
revisorer skall upphöra att gälla.
2. Under år 2002 skall verksamhet som utövas vid ikraftträdandet inte
beaktas vid tillämpningen av bestämmelserna i
a) 9 § om att visst slag av verksamhet måste hållas tydligt avskild,
b) 10 § om att visst slag av verksamhet inte får utövas i revisionsbolag,
samt
c) 11 § andra stycket och 15 § första och andra styckena om att där
avsedda bolag får utöva enbart visst slag av verksamhet.
14
3. En fråga om discipliningripande mot en revisor på grund av en Prop. 2000/01:146
åtgärd eller underlåtenhet före lagens ikraftträdande prövas enligt äldre
bestämmelser, om inte en prövning enligt de nya bestämmelserna är
förmånligare för revisorn.
4. En revisor som är godkänd eller auktoriserad enligt äldre bestäm-
melser skall anses som godkänd respektive auktoriserad enligt denna lag.
5. Ett revisionsbolag som är registrerat enligt 9 § lagen (1995:528) om
revisorer skall anses som registrerat enligt denna lag.
6. Ett revisionsbolag som är godkänt eller auktoriserat enligt äldre
bestämmelser skall anses som registrerat till den tidpunkt som Revisors-
nämnden har bestämt.
7. Den som den 1 juli 1995 genomgick revisorsutbildning, som inte
uppfyller de villkor för godkännande av revisor som föreskrivs i 4 §, far
t.o.m. utgången av år 2002 godkännas enligt de bestämmelser som gällde
vid utgången av juni 1995 under förutsättning att han eller hon har
genomgått en kompletterande teoretisk utbildning i enlighet med vad
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer närmare före-
skriver.
8. Den som den 1 juli 1995 genomgick revisorsutbildning, som inte
uppfyller de villkor för auktorisation av revisor som föreskrivs i 5 §, får
t.o.m. utgången av år 2002 auktoriseras enligt de bestämmelser som
gällde vid utgången av juni 1995.
15
2.2
Härigenom föreskrivs att 4 och 6-8 §§ revisorslagen (2001:000) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§
En godkänd revisor skall
1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,
2. vara bosatt i Sverige eller i en 2. vara bosatt i Sverige, i en
annan stat inom Europeiska ekono- annan stat inom Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet, miska samarbetsområdet eller i
Schweiz,
3. varken vara i konkurs, ha näringsförbud, ha förvaltare enligt 11 kap.
7 § föräldrabalken, vara förbjuden att lämna juridiskt eller ekonomiskt
biträde enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt eller eko-
nomiskt biträde i vissa fall eller vara föremål för någon motsvarande
rådighetsinskränkning i en annan stat,
4. ha den utbildning och erfarenhet som behövs för revisionsverksam-
het,
5. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och
6. vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet.
Om det finns särskilda skäl, far Revisorsnämnden bevilja undantag
från kraven i första stycket 1 och 2.
6§
Det krav på revisorsexamen som ställs upp i 4 § första stycket 5 skall
anses uppfyllt också av den som
1. innehar ett sådant utländskt
examensbevis som krävs för att fa
utföra lagstadgad revision i någon
stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet, och
1. innehar ett sådant utländskt
examensbevis som krävs för att fa
utföra lagstadgad revision i någon
stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet eller i Schweiz,
och
2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.
7§
Det krav på högre revisorsexamen som ställs upp i 5 § skall anses
uppfyllt också av den som
1. innehar ett sådant utländskt 1. innehar ett sådant utländskt
examensbevis som krävs för att examensbevis som krävs för att
utan behörighetsbegränsning fa ut-
föra lagstadgad revision i någon stat
inom Europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet, och
2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.
utan behörighetsbegränsning fa ut-
föra lagstadgad revision i någon stat
inom Europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet eller i Schweiz, och
16
8§
En revisor får utöva revisionsverksamhet endast som enskild närings-
idkare, i enkelt bolag med annan revisor eller i handelsbolag eller aktie-
bolag.
Prop. 2000/01:146
Revisorsnämnden far tillåta att en
revisor som är verksam i Sverige
utövar revisionsverksamhet i en
annan stat inom Europeiska eko-
nomiska samarbetsområdet trots att
villkoret i första stycket inte är
uppfyllt.
Revisorsnämnden far tillåta att en
revisor som är verksam i Sverige
utövar revisionsverksamhet i en
annan stat inom Europeiska eko-
nomiska samarbetsområdet eller i
Schweiz trots att villkoret i första
stycket inte är uppfyllt.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
17
2.3
Härigenom föreskrivs att 10 kap. 12, 14, 15 och 18 §§ aktiebolags-
lagen (1975:1385)’ skall ha följande lydelse.
Prop. 2000/01:146
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
10 kap.
12 §2
Minst en av bolagsstämman ut- Minst en av bolagsstämman ut-
sedd revisor skall vara auktoriserad sedd revisor skall vara auktoriserad
revisor om revisor eller godkänd revisor som
avlagt revisorsexamen, om
1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000
gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår,
2. antalet anställda hos bolaget under de två senaste räkenskapsåren i
medeltal har överstigit 200, eller
3. bolagets aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller en
auktoriserad marknadsplats.
För ett bolag som omfattas av
bestämmelserna i 12 § 1 eller 2
eller 13 § får regeringen eller den
myndighet som regeringen bestäm-
mer besluta att bolaget får utse en
viss godkänd revisor i stället för en
auktoriserad revisor. Ett sådant be-
slut gäller i högst fem år.
14 §3
För ett bolag som omfattas av
bestämmelserna i 12 § 1 eller 2
eller 13 § får regeringen eller den
myndighet som regeringen bestäm-
mer besluta att bolaget i stället för
en auktoriserad revisor eller en
godkänd revisor som avlagt revi-
sorsexamen får utse en viss annan
godkänd revisor. Ett sådant beslut
gäller i högst fem år.
I andra bolag än de som avses i
12 och 13 §§ skall en auktoriserad
revisor utses, om ägare till minst en
tiondel av samtliga aktier begär det
vid den bolagsstämma där revisors-
val skall ske.
15 §4
I andra bolag än de som avses i
12 och 13 §§ skall en auktoriserad
revisor eller en godkänd revisor
som avlagt revisorsexamen utses,
om ägare till minst en tiondel av
samtliga aktier begär det vid den
bolagsstämma där revisorsval skall
ske.
' Lagen omtryckt 1993:150.
2 Senaste lydelse 1998:760.
3 Senaste lydelse 1998:760.
4 Senaste lydelse 1998:760.
18
18 §5
Till revisor far även ett registrerat revisionsbolag utses.
Prop. 2000/01:146
Bestämmelser om vem som får
vara huvudansvarig för revisionen
när ett revisionsbolag utses att vara
revisor och om underrättelseskyl-
dighet finns i 12 § lagen (1995:528)
om revisorer. Följande bestämmel-
ser i detta kapitel tillämpas på den
huvudansvarige:
16 § om jäv,
17 § om anlitande av biträde,
36 § om rätt att närvara vid
bolagsstämma och
43 § om registrering.
Bestämmelser om vem som får
vara huvudansvarig för revisionen
när ett revisionsbolag utses att vara
revisor och om underrättelseskyl-
dighet finns i 17 § revisorslagen
(2001:000). Följande bestämmelser
i detta kapitel tillämpas på den
huvudansvarige:
16 § om jäv,
17 § om anlitande av biträde,
36 § om rätt att närvara vid
bolagsstämma och
43 § om registrering.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
5 Senaste lydelse 1998:760.
19
2.4
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3, 4 och 7 §§ bankrörelselagen
(1987:617) skall ha följande lydelse
Prop. 2000/01:146
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
3§f
Den som är i konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken far inte vara revisor i en spar-
bank eller i en medlemsbank.
Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor far vara revisor i
en sparbank eller i en medlemsbank.
En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och eko-
nomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av bank-
ens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.
Till revisor kan utses även ett Till revisor kan utses även ett
registrerat revisionsbolag. Bestäm-
melser om vem som kan vara
huvudansvarig för revisionen och
om underrättelseskyldighet finns i
12 § lagen (1995:528) om revi-
sorer. Bestämmelserna i 5 § om
behörighet, i 8 a § om rapport-
eringsskyldighet och i 13 § om rätt
att närvara på stämma tillämpas på
den huvudansvarige.
registrerat revisionsbolag. Bestäm-
melser om vem som kan vara
huvudansvarig för revisionen och
om underrättelseskyldighet finns i
17 § revisorslagen (2001:000).
Bestämmelserna i 5 § om behörig-
het, i 8 a § om rapporteringsskyl-
dighet och i 13 § om rätt att när-
vara på stämma tillämpas på den
huvudansvarige.
I en sparbank eller i en med-
lemsbank skall minst en revisor
I en sparbank eller i en med-
lemsbank skall minst en revisor
som stämman utsett vara aukto-
som stämman utsett vara aukto-
riserad revisor.
riserad revisor eller godkänd re-
visor som avlagt revisorsexamen.
7§3
Styrelsen skall, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom den som
utser revisor, göra anmälan hos Finansinspektionen om
1. auktoriserad revisor inte är 1. en sådan revisor som sägs i
utsedd enligt 4 §, 4 § inte är utsedd,
2. en revisor är obehörig enligt 3 § första eller andra stycket eller 5 §
eller enligt stadgarna, eller
3. en bestämmelse i denna lag eller stadgarna om antalet revisorer har
åsidosatts.
Var och en kan göra anmälan enligt första stycket.
1 Senaste lydelse 1999:911.
2 Senaste lydelse 1999:911.
3 Senaste lydelse 1999:911.
20
Bestämmelser om Finansinspektionens möjligheter att åstadkomma Prop. 2000/01:146
rättelse finns i 7 kap.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
21
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 och 5 §§ lagen (1987:667) om eko-
nomiska föreningar skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 kap.
3§f
Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall vara bosatta
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter
annat. Vad som sagts nu gäller dock inte, om även en auktoriserad eller
godkänd revisor deltar i revisionen. Den som är underårig, i konkurs eller
underkastad näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken far inte vara revisor.
Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av
föreningens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.
revisor kan utses även ett
registrerat revisionsbolag. Bestäm-
melser om vem som kan vara
huvudansvarig för revisionen och
om underrättelseskyldighet finns i
12 § lagen (1995:528) om revisor-
er. Bestämmelserna i 7 och 15 §§ i
detta kapitel tillämpas på den hu-
vudansvarige.
Till revisor i dotterföretag bör i
revisorer, om det kan ske.
. Till revisor kan utses även ett
registrerat revisionsbolag. Bestäm-
melser om vem som kan vara
huvudansvarig för revisionen och
om underrättelseskyldighet finns i
17 § revisorslagen (2001:000). Be-
stämmelserna i 7 och 15 §§ i detta
kapitel tillämpas på den huvudan-
svarige.
ses minst en av moderföreningens
5§2
Minst en revisor skall vara auk- Minst en revisor skall vara auk-
toriserad, om toriserad revisor eller godkänd re-
visor som avlagt revisorsexamen,
om
1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000
gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller
2. antalet anställda hos föreningen under de två senaste räkenskapsåren
i medeltal har överstigit 200.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer kan i
fråga om förening som avses i
första stycket forordna att en viss
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer kan i
fråga om förening som avses i
första stycket besluta att det i
1 Senaste lydelse 1995:537.
2 Senaste lydelse 1996:1142.
22
godkänd revisor får utses i stället
för en auktoriserad revisor. Sådana
beslut är giltiga i högst fem år.
stället för en auktoriserad revisor Prop. 2000/01:146
eller en godkänd revisor som
avlagt revisorsexamen får utses en
viss annan godkänd revisor. Ett
sådant beslut gäller i högst fem år.
Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en
koncern, om
1. nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda
koncembalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det
gränsbelopp som anges i första stycket,
2. antalet anställda vid koncernföretagen under den tid som anges i 1 i
medeltal överstigit 200, eller
3. moderföreningen inte upprättar koncernredovisning och nettovärdet
av koncernföretagens tillgångar, enligt fastställda balansräkningar för
koncernföretagens två senaste räkenskapsår, på moderföreningens
balansdag överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket.
I andra föreningar än som avses i första eller tredje stycket skall en
auktoriserad eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel av
samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där revisors-
val skall ske.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
23
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4§ lagen (1991:981) om värde-
pappersrörelse skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
4§f
Ett värdepappersbolag skall ha en styrelse med minst fem ledamöter.
Bolaget skall ha en verkställande direktör.
Prop. 2000/01:146
I ett värdepappersbolag skall
minst en av stämman utsedd revi-
sor vara auktoriserad revisor.
Annan revisor skall vara auktori-
serad eller godkänd revisor. Till
revisor kan även ett registrerat
revisionsbolag utses. Bestämmelser
om vem som kan vara huvud-
ansvarig för revisionen och om
underrättelseskyldighet finns i 12 §
lagen (1995:528) om revisorer.
För varje värdepappersbolag skall
I ett värdepappersbolag skall
revisorerna vara auktoriserade
eller godkända revisorer. Minst en
av de av stämman utsedda revi-
sorerna skall vara auktoriserad
revisor eller godkänd revisor som
avlagt revisorsexamen. Till revisor
kan även ett registrerat revisions-
bolag utses. Bestämmelser om vem
som kan vara huvudansvarig för
revisionen och om underrättelse-
skyldighet finns i 17 § revisors-
lagen (2001:000).
finnas ett huvudkontor i Sverige.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
Senaste lydelse 1998:763.
24
Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om Prop. 2000/01:146
finansieringsverksamhet
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1992:1610) om
finansieringsverksamhet skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
I ett kreditmarknadsföretag skall
minst en av stämman utsedd revi-
sor vara auktoriserad revisor.
Annan revisor skall vara auktori-
serad revisor eller godkänd revi-
sor. Till revisor kan även ett
registrerat revisionsbolag utses.
Bestämmelser om vem som kan
vara huvudansvarig för revisionen
och om underrättelseskyldighet
finns i 12 § lagen (1995:528) om
revisorer.
Föreslagen lydelse
2 kap.
6§f
I ett kreditmarknadsföretag skall
revisorerna vara auktoriserade
eller godkända revisorer. Minst en
av de av stämman utsedda revi-
sorerna skall vara auktoriserad
revisor eller godkänd revisor som
avlagt revisorsexamen. Till revisor
kan även ett registrerat revisions-
bolag utses. Bestämmelser om vem
som kan vara huvudansvarig för
revisionen och om underrättelse-
skyldighet finns i 17 § revisors-
lagen (2001:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
1 Senaste lydelse 1998:764.
25
2.8
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 och 4 §§ stiftelselagen (1994:1220)
skall ha följande lydelse.
Prop. 2000/01:146
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 kap.
3 §*
Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller
som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken far inte vara revisor.
En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och eko-
nomiska förhållanden som med hänsyn till stiftelsens ändamål samt arten
och värdet av stiftelsens tillgångar fordras för uppdragets fullgörande.
Till revisor kan även ett regist- Till revisor kan även ett regis-
rerat revisionsbolag utses. Bestäm- trerat revisionsbolag utses. Bestäm-
melser om vem som kan vara hu- melser om vem som kan vara
vudansvarig för revisionen och om
underrättelseskyldighet finns i 12 §
lagen (1995:528) om revisor. Be-
stämmelserna i 6 § i detta kapitel
tillämpas på den huvudansvarige.
Till revisor i dotterföretag bör m
utses, om det kan ske.
4§2
Minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd revisor, om
stiftelsen enligt bokföringslagen (1999:1078) är skyldig att upprätta
årsredovisning.
Minst en revisor skall vara
auktoriserad revisor om
1. nettovärdet av stiftelsens till-
gångar enligt balansräkningarna
för de två senaste räkenskapsåren
överstiger ett gränsbelopp som
motsvarar 1 000 gånger det pris-
basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring som gällde
under den sista månaden av res-
pektive räkenskapsår, eller
2. antalet anställda i stiftelsen
under de två senaste räkenskaps-
åren i medeltal har överstigit 200.
huvudansvarig för revisionen och
om underrättelseskyldighet finns i
17 § revisorslagen (2001:000). Be-
stämmelserna i 6 § i detta kapitel
tillämpas på den huvudansvarige,
tst en av moderstiftelsens revisorer
Minst en revisor skall vara
auktoriserad revisor eller godkänd
revisor som avlagt revisors-
examen, om
1. nettovärdet av stiftelsens till-
gångar enligt balansräkningarna
för de två senaste räkenskapsåren
överstiger ett gränsbelopp som
motsvarar 1 000 gånger det pris-
basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring som gällde
under den sista månaden av res-
pektive räkenskapsår, eller
2. antalet anställda i stiftelsen
under de två senaste räkenskaps-
åren i medeltal har överstigit 200.
1 Senaste lydelse 1995:540.
2 Senaste lydelse 1999:1106.
26
Bestämmelserna i andra stycket gäller även för moderstiftelse i en Prop. 2000/01:146
koncern om
1. nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt koncembalans-
räkningama för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp
som anges i andra stycket 1,
2. antalet anställda hos koncernföretagen under den tid som anges i 1 i
medeltal har överstigit 200, eller
3. moderstiftelsen inte upprättar koncernredovisning och nettovärdet
av koncernföretagens tillgångar, enligt balansräkningar för koncernföre-
tagens två senaste räkenskapsår, på moderstiftelsens balansdag överstiger
det gränsbelopp som anges i andra stycket 1.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer kan i
fall som avses i andra och tredje
styckena besluta att en viss
godkänd revisor far utses i stället
för en auktoriserad revisor. Så-
dana beslut meddelas för högst
fem år i följd.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer kan i
fall som avses i andra och tredje
styckena besluta att det i stället för
en auktoriserad revisor eller en
godkänd revisor som avlagt revi-
sorsexamen far utses en viss
annan godkänd revisor. Ett sådant
beslut gäller i högst fem år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
27
Prop. 2000/01:146
Härigenom föreskrivs att 13, 15 och 19 §§ revisionslagen (1999:1079)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Minst en revisor skall vara
auktoriserad revisor om
1. nettovärdet av företagets till-
gångar enligt balansräkningarna
för de två senaste räkenskapsåren
överstiger ett gränsbelopp som
motsvarar 1 000 gånger det pris-
basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring som gällde
under den sista månaden av res-
pektive räkenskapsår, eller
2. antalet anställda hos företaget
under de två senaste räkenskaps-
åren i medeltal har överstigit 200.
För ett företag som omfattas av
bestämmelserna i 13 eller 14 § far
regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer besluta
att företaget får utse en viss
godkänd revisor i stället för en
auktoriserad revisor. Ett sådant
beslut gäller i högst fem år.
Föreslagen lydelse
§
Minst en revisor skall vara
auktoriserad revisor eller godkänd
revisor som avlagt revisorsexa-
men, om
1. nettovärdet av företagets till-
gångar enligt balansräkningarna
för de två senaste räkenskapsåren
överstiger ett gränsbelopp som
motsvarar 1 000 gånger det pris-
basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring som gällde
under den sista månaden av res-
pektive räkenskapsår, eller
2. antalet anställda hos företaget
under de två senaste räkenskaps-
åren i medeltal har överstigit 200.
i§
För ett företag som omfattas av
bestämmelserna i 13 eller 14 § får
regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer besluta
att företaget i stället för en auk-
toriserad revisor eller en godkänd
revisor som avlagt revisorsexamen
far utse en viss annan godkänd
revisor. Ett sådant beslut gäller i
högst fem år.
19 §
Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses.
Bestämmelser om vem som får Bestämmelser om vem som får
vara huvudansvarig för revisionen vara huvudansvarig för revisionen
när ett revisionsbolag utses att vara när ett revisionsbolag utses att vara
revisor och om underrättelse- revisor och om underrättelse-
skyldighet finns i 12 § lagen skyldighet finns i 17 § revisors-
(1995:528) om revisorer. Följande lagen (2001:000). Följande bestäm-
bestämmelser i detta kapitel till- melser i denna lag tillämpas på den
lämpas på den huvudansvarige: huvudansvarige:
17 gom jäv, och 17 gom jäv, och
28
18 § om anlitande av biträde.
18 § om anlitande av biträde.
Prop. 2000/01:146
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
29
Regeringen beslöt den 12 december 1996 att tillkalla en särskild utredare
för att se över vissa frågor som rör revisorer. I utredningsuppdraget in-
gick bl.a. att se över de regler i lagen (1995:528) om revisorer som reg-
lerar ägandet av de registrerade revisionsbolagen, att klarlägga innebörd-
en i begreppet revisionsverksamhet och att pröva om det finns anledning
att begränsa revisorers deltagande i verksamheter som saknar samband
med revision (dir. 1996:106). Utredaren skulle vidare göra en översyn av
de regler om att auktoriserade revisorer skall delta vid revisionen som
finns i bl.a. aktiebolagslagen (1975:1385).
Utredningen, som antog namnet Revisionsbolagsutredningen, avläm-
nade i mars 1999 betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisions-
verksamhet (SOU 1999:43). En sammanfattning av betänkandet finns i
bilaga 1. Utredningens lagförslag finns i bilaga 2.
Betänkandet har remissbehandlats. Bilaga 3 innehåller en förteckning
över remissinstanserna. En sammanställning över remissvaren finns till-
gänglig i lagstiftningsärendet (Jul999/1890/Ll).
Ett utkast till lagrådsremiss har behandlats vid ett remissmöte i mars
2001. De inbjudna myndigheterna och organisationerna har dessutom
getts tillfälle att yttra sig skriftligt. Anteckningar från remissmötet och
skriftliga remissynpunkter finns tillgängliga i ärendet.
Inom EU pågår för närvarande ett arbete om vissa revisorsfrågor, bl.a.
om revisorernas oberoende. Arbetet kan komma att påverka tillämpning-
en av vissa av de bestämmelser som föreslås i denna proposition. Med
hänsyn till den osäkerhet som råder om när EU:s arbete kan avslutas har
vi dock ansett att slutförandet av detta lagstiftningsprojekt inte bör anstå
ytterligare.
Vi kommer nu att behandla de frågor som har tagits upp i betänkandet.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 26 april 2001 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 4.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.
Vi kommer att behandla Lagrådets synpunkter i avsnitten 7.3, 10.3 och
11.3 samt i författningskommentaren. Lagrådets synpunkter har föranlett
flera ändringar i förhållande till lagrådsremissens förslag. Därutöver har
vi gjort vissa andra ändringar, huvudsakligen av redaktionell natur.
Prop. 2000/01:146
30
Lagstadgad revision
I ett aktiebolag skall räkenskaperna och styrelsens förvaltning fortlöp-
ande granskas av en eller flera revisorer (se 10 kap. 1 och 3 §§ aktie-
bolagslagen, 1975:1385). Revisorn skall varje år upprätta en revisions-
berättelse, där resultatet av granskningen redovisas. Revisionsberättelsen
skall lämnas till bolagsstämman och senare också offentliggöras genom
ingivande till registreringsmyndigheten. Revisorn förutsätts också löp-
ande lämna företagsledningen erinringar och påpekanden om sådant som
han eller hon anser bör komma till dess kännedom men som inte behöver
tas upp i revisionsberättelsen (se 10 kap. 6 § aktiebolagslagen).
Aktiebolagslagens bestämmelser om revision har varit förebild för
motsvarande bestämmelser för andra associationsformer. Det finns så-
lunda bestämmelser om revision för bl.a. ekonomiska föreningar (se
8 kap. lagen, 1987:667, om ekonomiska föreningar [föreningslagen]),
stiftelser (se 4 kap. stiftelselagen, 1994:1220) och vissa handelsbolag (se
revisionslagen, 1999:1079). Bestämmelserna i revisionslagen omfattar
bl.a. även vissa ideella föreningar och enskilda näringsidkare.
Revisionens stora betydelse har framhållits i flera lagstiftningsärenden
(se senast prop. 1997/98:99 s. 133 och prop. 1998/99:130 s. 365). Till att
börja med motiverades kravet på revision huvudsakligen av hänsynen till
aktieägarna. För dem är det viktigt att bolagets verksamhet och ställning
kontrolleras av ett sakkunnigt och självständigt organ. Sedermera har det
i olika sammanhang framhållits att revisionen är av värde också för
andra. Företagsledningen kan dra nytta av en kompetent granskning.
Även företagets borgenärer, anställda och det allmänna har intresse av en
ändamålsenlig kontroll av att bolagets affärer sköts på ett lagenligt och
korrekt sätt och att dess ställning och resultat redovisas riktigt.
Också i andra europeiska länder förekommer allmänt krav på företags-
revision. Sådana krav finns också i EG-rätten. Enligt artikel 51.1 i rådets
fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g
i fördraget, om årsbokslut i vissa typer av bolag (Celex 31978L0660; det
fjärde bolagsrättsliga direktivet) skall upprättade årsbokslut bli föremål
för revision. Direktivet gäller bl.a. för alla aktiebolag. Medlemsstaterna
far dock befria mindre bolag från revisionsplikten. Revisionen skall ut-
föras av personer med den kompetens som anges i rådets åttonde direktiv
84/253/EEG av den 10 april 1984 grundat på artikel 54.3 g i fördraget,
om godkännande av personer som har ansvar för lagstadgad revision av
räkenskaper (Celex 71984L0253; det åttonde bolagsrättsliga direktivet).
Bestämmelser om revisorer
Sedan länge finns det en strävan att garantera revisionens kvalitet genom
att uppställa särskilda krav på revisorernas kompetens. Dessa kompetens-
krav upprätthålls i Sverige genom ett system där de personer som utför
revisionen först måste godkännas eller auktoriseras som revisorer.
År 1917 fick samtliga handelskamrar i riket statlig behörighet att anta
auktoriserade revisorer. För auktorisation uppställdes krav på viss eko-
Prop. 2000/01:146
31
nomisk examen samt väl vitsordad tjänstgöring hos auktoriserad revisor. Prop. 2000/01:146
En ny kategori revisorer, s.k. godkända granskningsmän, skapades år
1930. Kraven på teoretisk utbildning och praktik ställdes inte lika högt.
År 1973 beslutades om ett statligt system för auktorisation och god-
kännande av revisorer. Uppgiften att auktorisera och godkänna revisorer
överfördes till Kommerskollegium. För auktorisation uppställdes krav på
ekonomexamen eller motsvarande utbildning på högskolenivå samt fem
års yrkeserfarenhet. För godkännande var kravet på yrkeserfarenhet det-
samma men kravet på teoretisk utbildning lägre.
Sveriges närmande till Europeiska gemenskapen gjorde det nödvändigt
att anpassa de svenska reglerna till EG:s åttonde bolagsrättsliga direktiv.
Bl.a. höjdes kraven på teoretisk utbildning för den som vill bli godkänd
revisor.
Anpassningen till EG-rätten skedde bl.a. genom en ny lag som trädde i
kraft den 1 juli 1995, lagen (1995:528) om revisorer (i fortsättningen
benämnd 1995 års revisorslag). Lagen innehåller bestämmelser om god-
kännande och auktorisation av revisorer, registrering av revisionsbolag,
revisorers och revisionsbolags verksamhet samt tillsyn över och discip-
linära åtgärder mot auktoriserade eller godkända revisorer. I samband
med lagens ikraftträdande inrättades en ny myndighet, Revisorsnämnden,
som tog över Kommerskollegiets uppgifter i fråga om auktorisation och
godkännande av revisorer. Revisorsnämnden tog även över kollegiets
tillsynsuppgifter på revisorsområdet. Lagen kompletteras av förordning-
en (1995:665) om revisorer samt av Revisorsnämndens föreskrifter
(RNFS 1997:1 m.fl.). Det nya regelverket innebär bl.a. att kraven på
teoretisk utbildning har höjts för båda revisorskategoriema.
Internationellt arbete i revisorsfrågor
EG-kommissionen lade år 1996 fram en grönbok angående revisorers
roll, ställning och ansvar (KOM 96 338 slutlig). Bakgrunden är den be-
tydelse som, enligt kommissionen, en harmonisering av reglerna om
revision och revisorer har för att genomföra den inre marknaden. Kom-
missionen menar att en förutsättning för att intressenterna i medlems-
staterna skall kunna lägga reviderade redovisningar till grund för investe-
ringar m.m. är att revisionen uppfyller vissa gemensamma krav. Över-
synen av regelverket har framför allt inriktats på revisionsstandarder,
beivrandet av bedrägeri, kvalitetskontroll, oberoendefrågor och kompe-
tensfrågor (jfr Kommissionens meddelande om lagenlig revision,
OJ 98/C 143/03). Ett led i arbetet har varit inrättandet av en kommitté för
revisorsfrågor med representanter för medlemsstaterna och revisors-
professionen. Kommissionen har, efter samråd med kommittén, utfärdat
en rekommendation om kvalitetskontroll vid revision (Kommissionens
rekommendation av den 15 november 2000, Kvalitetssäkring av lag-
stadgad revision i EU: minimikrav). Även en rekommendation om obero-
endefrågor är under utarbetande. Enligt kommissionens tidsplan, som
flera gånger har förskjutits, kommer denna rekommendation att vara klar
tidigast under andra halvåret 2001.
Liknande utvecklingsarbete bedrivs inom revisorsorganisationema.
Den europeiska revisorsfederationen FEE (Fédération des Experts Comp-
32
tables Européens) överlämnade 1998 till kommissionen ett utkast till Prop. 2000/01:146
europeiska oberoenderegler (Statutory Audit Independence and Objec-
tivity, Common Core of Principles For the Guidance of the European
Profession, Initial Recommendation). Utkastet finns intaget i utredning-
ens betänkande, bilaga 5.
Också i USA är revisorsfrågor föremål för stor uppmärksamhet. År
1997 tillsattes en särskild kommission (Independence Standards Board,
ISB) med uppgift att utarbeta oberoendestandarder för revisorer. Bakom
ISB står bl.a. den amerikanska finansinspektionen, SEC. Eftersom de
amerikanska normerna kan antas bli faktiskt bindande för de europeiska
bolag som vill komma in på den amerikanska kapitalmarknaden, torde
dessa standarder fa stor betydelse också för den europeiska revisors-
normeringen. Det kan särskilt anmärkas att SEC nyligen har presenterat
ett reviderat regelverk om revisorers oberoende.
Såsom har framgått av avsnitt 4 görs i Sverige sedan länge en åtskillnad
mellan auktoriserade och godkända revisorer. 1995 års revisorslag ställer
något strängare krav för auktorisation som revisor än för godkännande.
För att bli godkänd revisor fordras att sökanden har avlagt kandidat-
examen med företagsekonomisk inriktning eller med godkänt resultat har
genomgått annan likvärdig utbildning. Enligt Revisorsnämndens före-
skrifter om utbildning och prov skall utbildningen omfatta minst 120
poäng i ämnena företagsekonomi, juridik, ADB, nationalekonomi, stati-
stik och matematik. Vidare fordras att sökanden har genomgått praktisk
utbildning i revisorsyrket under minst tre år, motsvarande minst tre års
heltidsarbete. Den teoretiska och praktiska utbildningen avslutas med en
särskild prövning, revisorsexamen (se 4 § i 1995 års revisorslag och 5 §
förordningen om revisorer).
Före 1995 års revisorslags ikraftträdande ställdes något lägre teoretiska
krav för godkännande. Enligt övergångsbestämmelserna till lagen skall
den som vid lagens ikraftträdande, den 1 juli 1995, var godkänd revisor
enligt äldre bestämmelser anses som godkänd enligt de nya bestämmel-
serna. Den som vid lagens ikraftträdande genomgick revisorsutbildning
för godkännande som revisor far enligt punkten 4 i övergångsbestäm-
melserna fram till utgången av år 2002 godkännas enligt äldre bestäm-
melser, dock endast om han eller hon har genomgått kompletterande
teoretisk utbildning.
Vad som nu har sagts innebär att de godkända revisorerna kan grup-
peras enligt följande:
• revisorer som är godkända med tillämpning av 4 § i 1995 års
revisorslag,
• revisorer som är godkända enligt punkten 4 i 1995 års lags över-
gångsbestämmelser, och
• revisorer som är godkända enligt äldre bestämmelser.
33
2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 146
För att bli auktoriserad revisor fordras att sökanden har avlagt kandi- Prop. 2000/01:146
datexamen om minst 160 poäng. Minst 120 poäng skall ha den inriktning
och fördelning som gäller för den som skall bli godkänd revisor. Övriga
40 poäng får inhämtas inom valfria ämnesområden. Vad gäller den
praktiska utbildningen i revisorsyrket krävs - utöver den treåriga utbild-
ning som fordras för godkännande - två års utbildning med minst 1 000
timmar revision. Härav måste mer än 500 timmar omfatta kvalificerad
medverkan vid revision av företag som på grund av sin storlek eller av
annan anledning är svåra att revidera. Den teoretiska och praktiska ut-
bildningen avslutas med en särskild prövning, högre revisorsexamen (se
5 § i 1995 års revisorslag och 6 § förordningen om revisorer).
Tidigare gällde något lägre krav för auktorisation. Den som, när 1995
års lag trädde i kraft, var auktoriserad revisor enligt äldre bestämmelser
skall dock, enligt övergångsbestämmelserna till lagen, anses som auktori-
serad revisor enligt de nya bestämmelserna.
Den uppdelning i godkända revisorer och auktoriserade revisorer som
finns i 1995 års lag återspeglas i annan lagstiftning. I skilda lagar finns
t.ex. bestämmelser om att godkända eller auktoriserade revisorer måste
delta i revisionen.
Av särskild betydelse i detta sammanhang är de bestämmelser enligt
vilka auktoriserade revisorer måste delta i revisionen, dvs. bestämmelser
om att revisionen i vissa angivna fall inte far utföras enbart av godkända
revisorer. Som exempel kan nämnas bestämmelserna i 10 kap. 12-15 §§
aktiebolagslagen. Utgångspunkten för dessa bestämmelser är att samtliga
revisorer måste vara godkända eller auktoriserade revisorer. I vissa fall
krävs därutöver att minst en av bolagsstämman utsedd revisor är auktori-
serad. Detta gäller dels om nettovärdet av bolagets tillgångar enligt fast-
ställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger
1 000 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (f.n. cirka
37 miljoner kr), dels om antalet anställda hos bolaget under de senaste
två räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200, dels om bolagets aktier
eller skuldebrev är noterade vid en börs eller en auktoriserad marknads-
plats (se 10 kap. 12 § aktiebolagslagen). Bestämmelserna gäller även för
moderbolag i koncerner som överskrider gränsvärdena (se 10 kap. 13 §).
Även i andra bolag skall auktoriserad revisor utses, om ägare till minst en
tiondel av samtliga aktier begär det vid den bolagsstämma där revisorsval
skall ske (se 10 kap. 15 §). Bestämmelser av detta slag benämns i det föl-
jande begränsningsregler.
I det följande kommer vi att behandla frågan om det finns skäl att
behålla sådana begränsningsregler eller om godkända revisorer i fortsätt-
ningen bör jämställas med auktoriserade revisorer vad gäller behörighet-
en att revidera större företag och börsföretag.
Regeringens förslag: Bestämmelserna i 10 kap. 12 § aktiebolagslagen
och liknande bestämmelser i andra lagar ändras så att revisorer som har
godkänts enligt de sedan år 1997 gällande bestämmelserna jämställs med
auktoriserade revisorer.
34
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag Prop. 2000/01:146
(betänkandet s. 202-206).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller har inte haft några invändningar mot det. Åklagarmyndigheten i
Västerås har dock ifrågasatt om inte nuvarande bestämmelser bör be-
hållas. Enligt Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet hade
det varit lämpligare att först utreda möjligheterna att i regleringen av
revisorers verksamhet avskaffa skillnaderna mellan auktoriserade revi-
sorer och sådana godkända revisorer som har avlagt revisorsexamen
enligt 4 § 4 i 1995 års revisorslag.
Skälen för regeringens förslag: Intresset av en kompetent revision
gör sig givetvis särskilt starkt gällande när det gäller de största företagen
och de företag vars värdepapper är föremål för allmän omsättning. Detta
kan synas tala för att auktoriserade revisorer - som normalt har högre
teoretisk kompetens och oftast också mera erfarenhet av revision i större
företag - alltid bör ta del i revisionen av dessa företag.
Enligt vår uppfattning väger emellertid detta argument numera, efter
de förändringar i kompetenskraven som har skett genom 1995 års revi-
sorslag, mindre tungt. Skillnaderna mellan de båda revisorskategoriema
är i dag förhållandevis små. Den yrkesinriktade obligatoriska teoretiska
utbildningen är ganska lika. Den som skall auktoriseras som revisor
måste visserligen läsa ytterligare 40 poäng men både valet av ämne och
den teoretiska nivån avgörs av vederbörande själv. För auktorisation
ställs vidare särskilda krav på praktisk utbildning när det gäller stora eller
svårreviderade företag. Denna skillnad har dock inte alltid så stor be-
tydelse i praktiken, eftersom det inte sker någon fortlöpande obligatorisk
prövning av att den auktoriserade revisorn upprätthåller sin kompetens.
Den relativa likheten i kompetens hos de båda revisorskategoriema
understryks av det förhållandet att flertalet auktoriserade revisorer - auk-
toriserade vid tidpunkter då kraven på auktorisation var lägre än i dag -
har en utbildning som ligger på samma nivå som eller på en nivå som är
endast något högre än den som efter den 1 januari 1997 krävs för att bli
godkänd som revisor.
I sammanhanget bör också beaktas att den nationella lagstiftningen i
flera av EU:s medlemsstater uppställer kompetenskrav som inte är högre
än vad som i Sverige krävs för godkännande som revisor. En revisor som
innehar ett examensbevis som räcker för att utföra lagstadgad revision i
ett annat land inom EES har rätt att - efter särskilt lämplighetsprov - i
Sverige erhålla auktorisation utan att avlägga svensk revisorsexamen (se
7 § i 1995 års revisorslag). Utländska revisorer har i dag alltså rätt att
erhålla svensk auktorisation utan att uppfylla alla revisorslagens krav.
Det framstår då som mindre lämpligt att begränsa behörigheten för i
Sverige godkända revisorer.
Vad som nu har sagts kan synas tala för att man helt borde ta bort den
svenska uppdelningen i två revisorskategorier. Vi är emellertid f.n. inte
beredda att förorda detta. Under en övergångsperiod kommer det också
att finnas svenska godkända revisorer som inte når upp till de kompetens-
krav som uppställs i EG:s revisorsdirektiv.
I stället föreslår vi att begränsningsreglema i bl.a. 10 kap. 12 § aktie-
bolagslagen ändras så att revisorer som har godkänts enligt de sedan år
1997 gällande reglerna - dvs. efter avläggande av en revisorsexamen -
35
far samma behörighet att utföra lagstadgad revision som auktoriserade Prop. 2000/01:146
revisorer.
På sikt kan det emellertid finnas anledning att ställa upp enhetliga
kompetenskrav och därmed också upphäva den nuvarande kategoriindel-
ningen (jfr bet. 1994/95:NU 23). Närmare överväganden om detta bör
dock ske först sedan de kvalifikationskrav som infördes med 1995 års
revisorslag har fatt ett tillräckligt genomslag i revisorskåren, något som
blir fallet först någon gång efter år 2003.
Regeringens bedömning: Revisorer som har godkänts enligt äldre be-
stämmelser, dvs. revisorer som inte har avlagt revisorsexamen, bör inte
jämställas med auktoriserade revisorer vid tillämpningen av 10 kap. 12 §
aktiebolagslagen m.fl. bestämmelser.
De gränsbelopp som avgör när en auktoriserad revisor eller en revisor
som har godkänts enligt nyare bestämmelser måste delta i revisionen bör
för närvarande inte justeras uppåt.
Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-
ning (betänkandet s. 206-209).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har godtagit utredningens be-
dömning. FAR (tidigare Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR) och
Svenska Revisorsamfundet SRS har dock ansett att gränsbeloppen som
avgör när en auktoriserad revisor eller en revisor som har godkänts enligt
4 § i 1995 års revisorslag måste delta i revisionen bör justeras uppåt.
Skälen för regeringens bedömning
Bör revisorer som har godkänts enligt äldre bestämmelser jämställas med
auktoriserade revisorer?
Revisorer som har godkänts före den 1 januari 1997, dvs. enligt äldre
regler, uppfyller normalt inte de formella kompetenskrav som uppställs i
EG:s åttonde bolagsrättsliga direktiv. Enligt vår mening är det naturligt
att man, vad gäller kompetensen att på egen hand revidera större företag
och börsföretag, drar gränsen vid de kompetenskrav som direktivet upp-
ställer och som på sikt kommer att bli de allmänt tillämpade inom EES.
Revisorer som inte har avlagt sådan revisorsexamen som enligt revisors-
lagen utgör en förutsättning för godkännande bör därför, i fråga om
revision av större företag och börsföretag, inte ha samma behörighet som
auktoriserade revisorer.
En positiv effekt av detta, om än inte av avgörande betydelse för vårt
ställningstagande, är att det kommer att påskynda övergången till den
högre kompetensnivå som de nya revisorsreglema kräver. Revisorer som
har godkänts enligt äldre regler och vill ägna sig åt revision av större
företag tvingas att avlägga revisorsexamen enligt de nya reglema.
36
Bör behörigheten for dessa revisorer vidgas på annat sätt? Prop. 2000/01:146
Om revisorer som har godkänts enligt äldre bestämmelser i detta sam-
manhang inte jämställs med revisorer som har godkänts enligt 4 § i 1995
års revisorslag, måste begränsningsregler av det slag som finns i bl.a.
10 kap. 12 § aktiebolagslagen finnas kvar, fastän de i fortsättningen
kommer att fa betydelse enbart för revisorer som har godkänts enligt
äldre bestämmelser. Det ger anledning att fråga sig om avgränsningen av
de företag där särskild revisorskompetens fordras är lämpligt utformad.
Det finns omständigheter som talar för en höjning av de gränsvärden som
begränsningsreglema innefattar i syfte att något utvidga behörigheten för
revisorer som har godkänts enligt äldre bestämmelser. Ett förhållande
som talar i den riktningen är de tidigare successiva höjningar av utbild-
ningskraven för godkända revisorer som har skett sedan nuvarande
gränsvärden fastställdes. Ett annat förhållande som pekar i samma rikt-
ning är att förändringar i redovisningsreglerna - liksom det förhållandet
att prisbasbeloppet inte har följt penningvärdesutvecklingen - i praktiken
har medfört att godkända revisorer i dag inte kan revidera jämförelsevis
lika stora bolag som när begränsningsreglema kom till.
Enligt vår mening bör emellertid en sådan ändring av begränsnings-
reglemas utformning ske i ett större sammanhang, där hänsyn tas även
till de krav på redovisning m.m. som ställs på olika företag. Vi har i prop.
1998/99:130 s. 311 uttalat vår uppfattning att det bör göras en samlad
översyn av förekommande gränsvärden i bokförings- och årsredovis-
ningslagama. Inom Regeringskansliet har nyligen arbetet på en sådan
översyn inletts. Vi är mot den bakgrunden f.n. inte beredda att förorda
någon höjning av de nu aktuella gränsbeloppen.
Ökade möjligheter att avlägga revisorsexamen
Bland de revisorer som har godkänts enligt äldre bestämmelser finns
många med mångårig yrkeserfarenhet och därav följande praktisk kom-
petens. Det är värdefullt om också dessa avlägger revisorsexamen så att
deras kompetens kan tas till vara i större utsträckning.
Nuvarande regler förutsätter emellertid att den som har godkänts enligt
äldre regler utan tillämpning av punkten 4 i övergångsbestämmelserna
till 1995 års revisorslag först genomgår viss teoretisk utbildning. Den
godkände revisorn har därvid inte möjlighet att tillgodoräkna sig tidigare
teoretisk utbildning på lägre nivå än högskolenivå. En komplettering av
den teoretiska utbildningen är inte alltid praktiskt möjlig.
Vi anser därför att det bör öppnas ett visst utrymme för avläggande av
revisorsexamen även om nuvarande krav på teoretisk utbildning inte är
uppfyllda. Enligt EG:s åttonde bolagsrättsliga direktiv är det möjligt att
godkänna personer för att utföra lagstadgad revision om de, utan att upp-
fylla alla de krav som ställs på teoretisk och praktisk utbildning, ändå
under lång tid genom yrkesmässig verksamhet har fatt tillräcklig erfaren-
het inom ekonomi-, juridik- och redovisningsområdena. Om de har ge-
nomgått praktisk utbildning, måste de ha minst sju års yrkesverksamhet
bakom sig.
Mot denna bakgrund avser vi att i förordningen (1995:665) om reviso-
rer ta in en bestämmelse om att en revisor som har godkänts enligt äldre
37
bestämmelser och som efter godkännandet har varit yrkesverksam under Prop. 2000/01:146
sju år skall anses kvalificerad for att fa avlägga revisorsexamen även om
han eller hon inte uppfyller det krav på kandidatexamen eller motsvar-
ande utbildning som annars gäller.
Regeringens bedömning: Revisorer som har blivit godkända med stöd
av punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1995:528) om revi-
sorer bör inte jämställas med auktoriserade revisorer vid tillämpningen
av 10 kap. 12 § aktiebolagslagen m.fl. bestämmelser.
Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-
ning (betänkandet s. 206).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte invänt mot utredning-
ens bedömning.
Skälen för regeringens bedömning: Inte heller revisorer som god-
känns med stöd av punkten 4 i övergångsbestämmelserna till 1995 års
revisorslag har alltid den formella kompetens som EG:s åttonde bolags-
rättsliga direktiv (revisorsdirektivet) som huvudregel kräver. Skillnaden i
formell kompetens är visserligen liten. Såsom vi har uttalat i föregående
avsnitt är det emellertid naturligt att man, vad gäller kompetensen att på
egen hand revidera större företag och börsföretag, drar gränsen vid de
kompetenskrav som direktivet uppställer. Inte heller revisorer som har
godkänts enligt övergångsbestämmelserna till 1995 års lag bör därför
jämställas med auktoriserade revisorer.
Regeringens bedömning: Innebörden av begreppet revisionsverk-
samhet bör slås fast i lagen.
Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-
ning (betänkandet s. 97-99).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har instämt i eller inte haft
några invändningar mot utredningens bedömning.
Bakgrund: Begreppet revisionsverksamhet förekommer i flera cent-
rala bestämmelser i 1995 års revisorslag. Revisorsnämnden kan förbjuda
en revisor att utöva en verksamhet som inte utgör revisionsverksamhet
om dess utövande rubbar förtroendet till revisorns opartiskhet eller själv-
ständighet (se 15 §). Verksamhet som utgör revisionsverksamhet kan
däremot inte förbjudas på denna grund. Begreppet revisionsverksamhet
har också betydelse vid nämndens bedömning av om en person kan bli
38
godkänd eller auktoriserad revisor. En av förutsättningarna för god- Prop. 2000/01:146
kännande eller auktorisation är nämligen att sökanden yrkesmässigt
utövar revisionsverksamhet (se 4 och 5 §§). Ett annat exempel på
begreppets betydelse gäller revisorns skyldighet att ha en försäkring. En
sådan försäkring skall omfatta den ersättningsskyldighet som revisorn
kan ådra sig i revisionsverksamhet (se 19 §). I 20 § kopplas nämndens
tillsyn till revisorers och revisionsbolags ”verksamhet”. Därmed torde
avses detsamma som med ”revisionsverksamhet” i de nyss nämnda
paragraferna.
Varken av lagen eller dess förarbeten framgår emellertid vad som
avses med revisionsverksamhet. Den s.k. Auktorisationsutredningen
lämnade på 1970-talet en definition som därefter har kommit att åter-
speglas i tillsynspraxis. Enligt Auktorisationsutredningen skulle med
revisionsverksamhet förstås revision, redovisning, organisation samt där-
med sammanhängande rådgivning, däribland skattekonsultation. Be-
greppet borde, sades det, tolkas ganska vidsträckt (jfr Ds H 1971:3 s. 116
och 126 samt prop. 1973:26 s. 30). Begreppet revisionsverksamhet har
också definierats av revisorsorganisationema FAR och Svenska Revi-
sorsamfundet SRS. Deras definitioner avviker från Auktorisations-
utredningens definition. Till revisionsverksamhet räknar exempelvis
FAR rådgivning inom andra revisorsyrket näraliggande områden, där
ledamoten eller dennes byrå besitter kompetens. Detta kan tolkas som att
branschorganisationerna ger begreppet en vidare innebörd än Auktori-
sationsutredningen.
Skälen för regeringens bedömning: Det nuvarande regelverket
bygger i hög grad på att innebörden i begreppet revisionsverksamhet
skall utvecklas genom praxis. Förarbetena till 1995 års revisorslag inne-
håller emellertid inte några kriterier som kan ligga till grund för en
praxisutveckling. Som en följd härav har uttrycket kommit att bli oklart.
Det är enligt vår mening otillfredsställande att ett i lagen så grundlägg-
ande begrepp som revisionsverksamhet är oklart.
Det oklara rättsläget medför bl.a. att Revisorsnämnden ställs inför svå-
ra avvägningar vid tillämpningen av bestämmelser där uttryck som
”revisionsverksamhet” eller ”revisors verksamhet” används. Behovet av
ett klarläggande är särskilt tydligt mot bakgrund av den utveckling som
har skett inom revisorsbranschen under de senaste åren och som innebär
att revisionsbyråer erbjuder ett allt större utbud av tjänster utanför egent-
lig revision.
Mot den nu angivna bakgrunden är det enligt vår mening nödvändigt
att i lagen klarlägga vad som menas med revisionsverksamhet.
Regeringens förslag: Med revisionsverksamhet skall avses sådan
granskning av förvaltning eller ekonomisk information som skall utföras
enligt författning, bolagsordning, stadgar eller avtal och som skall ut-
mynna i en rapport, ett intyg eller någon annan handling som är avsedd
även för andra än uppdragsgivaren. Såsom revisionsverksamhet skall
avses även rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser
vid ett granskningsuppdrag (2 § 7 i förslaget till revisorslag).
39
Utredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med rege- Prop. 2000/01:146
ringens förslag (betänkandet s. 99-104).
Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig har i huvud-
sak tillstyrkt utredningens förslag.
Revisorsnämnden och Riksskatteverket har anfört att utredningens
förslag bör förtydligas så att det framgår att också uppdrag som avser
enbart granskning av ekonomisk information omfattas av definitionen.
Svenska Revisorsamfundet SRS har ifrågasatt om inte benämningen bör
vara revisionsutövning.
Skälen för regeringens förslag: När man definierar begreppet revi-
sionsverksamhet är det enligt vår mening naturligt att utgå från det som
måste anses som revisorernas traditionella kärnverksamhet, nämligen
olika slag av granskning och verksamhet som har ett nära samband med
granskning. Vid den närmare avgränsningen av begreppet bör hänsyn
dessutom tas till den funktion som begreppet bör ha i lagen, nämligen
som beteckning på sådan verksamhet som det finns anledning att författ-
ningsreglera. Det är då naturligt att till revisionsverksamhet hänföra
sådana granskningsuppgifter som från ett samhällsperspektiv framstår
som särskilt skyddsvärda och som därmed är i behov av tillsyn från sam-
hällets sida, i första hand revision som följer av lag eller annan författ-
ning. Härutöver kan det finnas anledning att till revisionsverksamhet
hänföra även vissa andra tjänster som har anknytning till den av samhäll-
et givna kvalifikationen som godkänd eller auktoriserad revisor och som
har samma karaktär som lagstadgad revision. Andra verksamheter där de
nu angivna kriterierna saknas bör däremot inte anses som revisions-
verksamhet, inte ens om det är fråga om verksamhet som en revisor ofta
tar del i.
Hur detta principiella synsätt bör komma till uttryck i praktiken ut-
vecklar vi i det följande.
Lagstadgad revision
I skilda lagar, t.ex. aktiebolagslagen, föreningslagen och revisionslagen,
finns krav på revision. Syftet med revisionen är att säkerställa riktigheten
av och förtroendet för den reviderade ekonomiska informationen. För att
detta syfte skall tillgodoses är det väsentligt att revisorernas kompetens
och oberoende kan garanteras. Det är därför naturligt att begreppet revi-
sionsverksamhet omfattar utförandet av lagstadgad revision.
Revisionsrådgivning
När en revisor utför lagstadgad revision åt en revisionsklient (med
”revisionsklient” avses här och i det följande den som uppdrar åt någon
annan att utföra revisionsverksamhet) har han eller hon inte bara en rätt
utan också en skyldighet att lämna råd och förslag till förbättringar med
avseende på bolagets redovisning och förvaltning (se prop. 1975:103
s. 434 och SOU 1995:44 s. 223). Sådan rådgivning kan benämnas revi-
sionsrådgivning. Att en sådan på revisionsuppdraget grundad rådgiv-
ningsverksamhet är både nödvändig och önskvärd torde stå utom diskus-
sion. Revisionsrådgivningen bör ses som en del av revisionsuppdraget
40
och, som en konsekvens av detta, omfattas av begreppet revisionsverk- Prop. 2000/01:146
samhet.
Annan granskning än lagstadgad revision
En revisor kan ibland utföra granskningsuppgifter som inte är lagstad-
gade men som i sak väsentligen överensstämmer med lagstadgad revi-
sion. Revisorn kan t.ex. fa i uppdrag att revidera bokföringen och förvalt-
ningen i en ideell förening som inte omfattas av någon lagstadgad revi-
sionsplikt. Att karaktärisera ett sådant granskningsuppdrag som annat än
revisionsverksamhet framstår som främmande. Granskningen är revi-
sionsliknande i så måtto att revisorn utnyttjar olika slag av revisions-
tekniker. Ofta är den också en följd av ett rättsligt bindande beslut, såsom
stadgeföreskrifter eller stämmobeslut. Rapporten över granskningen är
avsedd för bl.a. tredje man (i det angivna exemplet i första hand före-
ningens medlemmar). Sannolikt anlitas revisorn som regel just på grund
av sin kvalifikation som auktoriserad eller godkänd revisor och den som
tar emot granskningsrapporten värderar dess innehåll på visst sätt just
därför att den har granskats av en kvalificerad revisor.
Vi anser därför att också granskning av nu angivet slag bör omfattas av
begreppet revisionsverksamhet. Om revisorn vid ett sådant gransknings-
uppdrag åtar sig att utföra tilläggsuppdrag som motsvarar den ovan
beskrivna revisionsrådgivningen, bör även dessa anses utgöra revisions-
verksamhet.
Lagstadgade tilläggsuppdrag
Det finns i flera författningar, bl.a. aktiebolagslagen, bestämmelser om
att vissa handlingar skall granskas av bolagets revisor. Som exempel kan
nämnas granskning av kontrollbalansräkning (se 13 kap. 2 § aktiebolags-
lagen) och emissionsprospekt (se 4 kap. 18 § aktiebolagslagen). I andra
fall föreskrivs att revisorn skall avge ett yttrande som är avsett att ligga
till grund för beslut som avser företaget. Sådana yttranden skall bl.a.
avges inför beslut om nyemission, fondemission och emission av konver-
tibla skuldebrev (se 4 och 5 kap. aktiebolagslagen).
I samtliga fall rör det sig om uppdrag som grundar sig på författnings-
bestämmelser. Syftet med granskningarna och yttrandena är att ge före-
tagets delägare och tredje man underlag för att bedöma ekonomisk in-
formation från företaget. Uppdragen har alltså i huvudsak samma karak-
tär som rena revisionsuppdrag. Mot den bakgrunden är det naturligt att
också dessa uppdrag omfattas av begreppet revisionsverksamhet.
Avtalsmässiga tilläggsuppdrag
Det är inte ovanligt att revisorer utför granskningsarbete som sker med
anledning av ett avtal mellan revisionsklienten och någon utomstående. I
den mån en sådan granskning resulterar i en rapport eller liknande som -
i likhet med en revisionsberättelse - är avsedd för flera än endast revi-
sionsklienten bör denna granskningsverksamhet bedömas som revisions-
verksamhet.
41
Ett typexempel på ett sådant avtal är Stockholmsbörsens noterings- Prop. 2000/01:146
avtal. Enligt avtalet skall i det noterade bolagets halvårs- och andra
delårsrapporter lämnas upplysning om huruvida revisorn har granskat
rapporten. Enligt börsens riktlinjer, som kan ses som en del av avtalet,
gäller vidare att den valda revisorn skall granska även noteringsprospekt.
Information av detta slag utgör beslutsunderlag för aktörerna på aktie-
marknaden.
Verksamheter som inte bör anses som revisionsverksamhet
Det är inte ovanligt att en revisor bedriver verksamhet där han eller hon
varken uppträder som granskare eller använder sig av traditionella revi-
sionstekniker. Exempel på sådan verksamhet utgör rådgivning i redo-
visnings-, skatte- och organisationsfrågor. I sådana fall har uppdraget inte
någon omedelbar betydelse för omvärldens förtroende för revisorns nyss
nämnda granskningsarbete. Enligt vår mening finns det inte anledning att
låta begreppet revisionsverksamhet omfatta dessa slag av uppdrag.
Det förekommer även att revisorer bedriver verksamhet som innefattar
granskning men där resultatet av granskningsuppdraget inte är avsett att
användas i förhållande till tredje man. Det kan t.ex. vara fråga om olika
slag av intemrevision som är avsedd enbart för företagsledningens inter-
na bruk. Även om sådan verksamhet ibland kan ligga den lagstadgade
revisionen nära finns här inte samma samhälleliga skyddsintresse. Vi
anser därför att inte heller detta slag av verksamhet bör omfattas av be-
greppet revisionsverksamhet.
Självfallet bör begreppet revisionsverksamhet inte heller omfatta upp-
drag som en revisor åtar sig utanför sin yrkesverksamhet, t.ex. som leda-
mot i en förenings styrelse, eller som annars har privat karaktär.
Sammanfattning
Vi föreslår mot den nu angivna bakgrunden att revisionsverksamhet i
lagen definieras som verksamhet som består i sådan granskning av för-
valtning eller ekonomisk information som följer av författning, bolags-
ordning m.m. och som utmynnar i en handling som är avsedd att utgöra
bedömningsunderlag även för annan än uppdragsgivaren. Begreppet revi-
sionsverksamhet bör vidare omfatta rådgivning eller annat biträde som
föranleds av iakttagelser vid granskning av nu angivet slag.
I några av de ovan nämnda situationerna kan givetvis gränsen mellan
revisionsverksamhet och sådan verksamhet som inte utgör revisions-
verksamhet vara något otydlig. Främst gäller detta gränsen mellan sådana
förslag till förbättringar av företagets redovisning och förvaltning som
lämnas i anslutning till utförandet av revisionsuppdraget, dvs. s.k. revi-
sionsrådgivning, och annan rådgivning. Exakt hur denna gräns skall dras
går inte att reglera i lag. Frågor av detta slag bör i stället lösas genom en
utveckling av god revisors- och revisionssed, dvs. ytterst genom domstol-
arnas praxis.
42
Prop. 2000/01:146
Regeringens bedömning: Revisorsnämnden bör liksom hittills utöva
tillsyn över revisorers och registrerade revisionsbolags verksamhet.
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att Revisors-
nämndens tillsynsuppgift begränsas till revisionsverksamhet i den före-
slagna, begränsade betydelsen (betänkandet s. 167-172).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt utredning-
ens förslag eller har inte haft några invändningar mot det. Riksåklagaren
och Ekobrottsmyndigheten har dock avstyrkt begränsningen av Revisors-
nämndens tillsynsuppgifier. Sveriges advokatsamfund har ansett att all
verksamhet inom en revisionskoncem bör stå under tillsyn. Bl.a. Kam-
marrätten i Stockholm har ansett att innebörden i förslaget bör klar-
läggas.
Bakgrund: Enligt 3 § i 1995 års revisorslag skall Revisorsnämnden
utöva tillsyn över revisorer och revisionsbolag samt pröva frågor om
disciplinära åtgärder. Nämndens tillsynsuppgift anses därmed omfatta all
verksamhet som ryms inom ramen för den mycket vida definition av
begreppet revisionsverksamhet som hittills har tillämpats. Nämndens
skyldigheter avspeglas i bestämmelserna om discipliningripande (jfr
22 §). Det innebär att nämnden är skyldig att övervaka att en revisor inte
uppsåtligen gör orätt i sin verksamhet och att han eller hon inte på annat
sätt förfar oredligt eller i övrigt åsidosätter sina skyldigheter som revisor.
De krav som en revisor enligt god revisorssed skall iaktta gäller i princip
alla revisorns uppdrag - revision, rådgivning och annan verksamhet -
och i praktiken också revisorns uppträdande utanför yrkesutövningen.
När det gäller verksamheter som inte utgör revisionsverksamhet anses
Revisorsnämndens tillsyn dock inte omfatta kvaliteten i utförda uppdrag.
Riksdagens revisorer har nyligen granskat Revisorsnämnden. Resultat-
et av granskningen redovisas i rapporten (1999/2000:4) Revisorsnämnd-
en - en tillsynsmyndighet. Rapporten har sedermera utmynnat i ett för-
slag till riksdagen (Förslag 1999/2000:11). Riksdagens revisorer föreslår
bl.a. att regeringen utvecklar sin redovisning och analys till riksdagen av
Revisorsnämndens uppnådda resultat, att regeringen överväger samman-
sättningen av Revisorsnämnden med avseende på ledamöternas kompe-
tens samt att regeringen ser över formuleringen av verksamhetsmålen för
nämndens handläggningstider. Förslaget har föranlett en motion till riks-
dagen (1999/2000:L22).
Skälen för regeringens bedömning: En del av den verksamhet som
revisorer utövar tjänar väsentliga samhällsintressen. I synnerhet gäller
detta verksamhet som består i lagstadgad revision och liknande revi-
sionsuppgifter. Det är viktigt att säkra kvaliteten i och tilltron till sådan
verksamhet. Det står därför alldeles klart att Revisorsnämndens tillsyn
fyller en viktig funktion såvitt gäller den del av en revisors verksamhet
som utgör revision eller sådant biträde som föranleds av iakttagelser vid
revision (”revisionsverksamhet" enligt den terminologi som vi förordar,
se avsnitt 6.2). Enligt vår mening bör nämndens tillsyn på detta område
avse revisorernas efterlevnad av de normer som uppställs för revisions-
43
verksamhet. En del av dessa normer avser kvaliteten i det arbete som Prop. 2000/01:146
revisorn utför (god revisionssed), medan andra normer snarast är av etisk
art och avser sådant som revisorns yrkesmässiga uppträdande och opart-
iskhet vid fullgörandet av revisionsuppdragen (god revisorssed). Det är
av stor vikt att nämndens tillsynsverksamhet i denna del innefattar även-
en systematisk och uppsökande tillsyn, dvs. en aktiv tillsyn utan något
direkt samband med anmälningar mot de granskade revisorerna.
Vad gäller verksamhet som inte utgör revisionsverksamhet gör sig
behovet av tillsyn inte lika tydligt gällande.
Å ena sidan präglas sådan verksamhet inte av samma starka samhälls-
intresse som revisionsverksamheten och några särskilda kvalitetsnormer,
motsvarande god revisionssed, har inte uppställts för verksamheten. Från
samhällets synpunkt är för övrigt behovet av kvalitetstillsyn, vad gäller
annan verksamhet än revisionsverksamhet, inte större när verksamheten
utövas av en revisor än när verksamheten utövas av exempelvis en redo-
visningskonsult eller en skatterådgivare. De sistnämnda yrkeskategorier-
na omfattas i dag inte av någon offentlig kvalitetstillsyn. Det kan till-
läggas att det skulle vara nödvändigt att tillföra Revisorsnämnden ytter-
ligare resurser, om nämnden skall ha praktiska möjligheter att utöva en
effektiv kvalitetsgranskning av annan verksamhet än revisionsverksam-
het.
Å andra sidan måste det konstateras att tillsyn skulle vara av värde
även i fråga om verksamhet som inte utgör revisionsverksamhet. Såsom
Ekobrottsyndigheten har varit inne på skulle tillsyn sannolikt ge bättre
garantier för att revisorn i annan verksamhet, t.ex. fristående rådgivning,
alltid uppfyller höga etiska krav. Det kan inte heller uteslutas att — såsom
Riksåklagaren har gjort gällande - en sådan tillsyn skulle vara av viss
betydelse från brottsbekämpningssynpunkt. Från uppdragsgivarens ut-
gångspunkt kan det också synas onaturligt att i detta sammanhang göra
skillnad på revisionsverksamhet och annan verksamhet. Revisorn har ju
ofta anlitats för exempelvis ett rådgivningsuppdrag just därför att han
eller hon är vald revisor eller därför att auktorisationen eller god-
kännandet ger en viss garanti för kompetens, redbarhet och oberoende.
Vår slutsats är att övervägande skäl talar mot att begränsa Revisors-
nämndens tillsyn till revisionsverksamhet. Det är viktigt att nämnden
verkar för att revisorer alltid följer de yrkesetiska normer som gäller för
revisorer. Bryter en revisor mot dessa slag av normer - vare sig det sker i
revisionsverksamhet eller i annan verksamhet - är det ägnat att påverka
omgivningens förtroende för revisionsverksamheten. Nämndens tillsyn,
såvitt gäller annan verksamhet än revisionsverksamhet, bör emellertid
enligt vår mening ges en annan innebörd än tillsynen över revisions-
verksamheten. Såsom vi angett ovan är samhällsintresset av en kvalitets-
tillsyn begränsat och samhället har inte uppställt några kvalitetsnormer,
motsvarande god revisionssed, för verksamheten. Verksamheten står inte
under tillsyn när den utövas av andra yrkesgrupper. Tillsynen bör därför
inte innefatta någon särskild kvalitetstillsyn.
Revisorsnämndens tillsyn bör alltså inte vara begränsad till revisions-
verksamhet utan avse efterlevnaden av alla de normer som särskilt gäller
för revisorer (vad som brukar sammanfattas under benämningarna ”god
revisorssed” och ”god revisionssed”).
44
Vi återkommer i avsnitt 7.3 till vilka möjligheter Revisorsnämnden har Prop. 2000/01:146
att ingripa med disciplinåtgärder.
Vi delar inte Sveriges advokatsamfunds uppfattning att all verksamhet
som bedrivs i ett revisionsföretag eller den koncern i vilken företaget
ingår bör stå under tillsyn. Med vårt förslag kommer emellertid Revisors-
nämnden alltid att ha möjlighet att ingripa när det framkommer att revi-
sorn bedriver verksamhet som ger anledning att ifrågasätta hans eller
hennes oberoende, liksom när revisorn på något annat sätt bryter mot god
revisorssed.
Slutligen kan det nämnas att vi redan har vidtagit vissa åtgärder med
anledning av Riksdagens revisorers ovan nämnda rapport. I budget-
propositionen för 2001 (prop. 2000/2001:1 utgiftsområde 24 s. 59 och
60) förbättrade vi resultatredovisningen till riksdagen och i reglerings-
brevet för budgetåret 2001 avseende Revisorsnämnden stramades verk-
samhetsmålet avseende handläggningstidema för disciplinärenden upp.
Regeringens bedömning: Liksom hittills bör endast godkända revi-
sorer, auktoriserade revisorer och registrerade revisionsbolag stå under
tillsyn (3 § 2 i förslaget till revisorslag).
Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-
ning (betänkandet s. 172).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte berört frågan.
Skälen för regeringens bedömning: I dag står godkända och auktori-
serade revisorer samt registrerade revisionsbolag under Revisorsnämnd-
ens tillsyn. Detta är enligt vår mening naturligt och bör gälla även i fort-
sättningen. Det har diskuterats om tillsynen borde omfatta även icke-
registrerade revisionsbolag. Att dessa bolag i dag inte står under tillsyn
innebär bl.a. att nämnden inte kan rikta några disciplinära påföljder mot
bolagen.
Enligt vår mening finns det inte anledning att göra icke-registrerade
revisionsbolag till föremål för tillsyn. Behovet av övervakning kan till-
godoses genom den tillsyn som nämnden utövar över de enskilda revi-
sorerna i bolagen.
Regeringens förslag: Möjligheten till discipliningripande mot en revisor
som uppsåtligen gör orätt i sin verksamhet begränsas till sådana fel som
revisorn gör i revisionsverksamheten. Disciplinåtgärder skall även kunna
vidtas om en revisor har förfarit oredligt eller på annat sätt har åsidosatt
sina skyldigheter som revisor eller som företrädare för revisionsföretag
(32 § i förslaget till revisorslag).
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag (betänkandet s. 175). Utredningen har dock inte tagit upp frågan
45
om discipliningripande när en revisor har åsidosatt sina skyldigheter som Prop. 2000/01:146
företrädare for ett revisionsföretag.
Remissinstanserna: Utredningens förslag har tillstyrkts eller inte mött
några invändningar. Några remissinstanser har emellertid efterlyst klar-
lägganden om i vilken utsträckning disciplinåtgärder kommer att vara
möjliga.
FAR har förordat en ordning där disciplinärenden handläggs av en
särskild disciplinnämnd inom Revisorsnämnden eller i vart fall av ett
icke partssammansatt organ.
Bakgrund: Om en revisor uppsåtligen gör orätt i sin verksamhet, skall
godkännandet eller auktorisationen upphävas (22 § första stycket i 1995
års revisorslag). Bestämmelsen omfattar inte bara fel som en revisor
begår vid revision utan även fel vid exempelvis redovisning eller skatte-
rådgivning.
Godkännandet eller auktorisationen skall också upphävas om revisorn
”på annat sätt förfar oredligt”. Bestämmelsen har i praxis tillämpats även
när det oredliga förfarandet har skett i revisorns privatliv, t.ex. när en
revisor under en följd av år har lämnat oriktiga uppgifter i sin själv-
deklaration.
Slutligen gäller, enligt 22 § andra stycket, att nämnden skall meddela
varning eller erinran, om en revisor på annat sätt åsidosätter sina skyldig-
heter som revisor. Om omständigheterna är synnerligen försvårande, får
godkännandet eller auktorisationen upphävas även i detta fall.
Skälen för regeringens förslag
Handläggningen av disciplinärenden
I samband med tillkomsten av 1995 års revisorslag övervägdes en
tillsynsmodell där Revisorsnämndens uppgifter delades upp på två organ,
en styrelse och en disciplinnämnd. Modellen mötte emellertid kritik
under remissbehandlingen. I propositionen uttalades att lösningen var
onödigt komplicerad och att kraven på en rättssäker hantering kan
tillgodoses även utan en uppdelning på styrelse och disciplinnämnd (se
prop. 1994/95:152 s. 61). Någon uppdelning på två skilda organ kom
därför inte till stånd.
FAR har - bl.a. under hänvisning till rättssäkerhetsaspekter - förordat
en övergång till modellen med en särskild disciplinnämnd. Såsom
konstaterades i det förra lagstiftningsärendet blir dock en sådan modell
komplicerad. Det finns enligt vår mening inte heller fog för uppfattning-
en att rättssäkerheten undergrävs av att Revisorsnämndens kansli initierar
och handlägger både disciplinärenden och andra ärenden eller av att
kansliet är underordnat nämndens ordförande. En viktig omständighet att
ta hänsyn till härvid är självfallet att nämndens beslut kan överklagas till
länsrätt.
Det har också hävdats att förtroendet för Revisorsnämnden kan rubbas
genom att den är sammansatt av företrädare för revisorskårens intres-
senter. Enligt förordningen (1995:666) med instruktion för Revisors-
nämnden skall två av Revisorsnämndens ledamöter, utom ordföranden,
vara revisorer och övriga skall ha erfarenhet från verksamhet som berörs
av revision. Regeringen angav som skäl för denna sammansättning (se
46
den ovan nämnda prop. s. 61 och 62) behovet av att nämnden har den Prop. 2000/01:146
särskilda kompetens som krävs. Enligt vår mening finns det alltjämt goda
skäl för den lösning som valdes vid nämndens tillkomst.
Den nuvarande ordningen, där disciplinärenden handläggs i samma
ordning som Revisorsnämndens övriga ärenden, bör därför bestå.
I sammanhanget kan nämnas att Riksdagens revisorer, i det ovan
nämnda förslaget, har föreslagit att vi skall överväga sammansättningen
av Revisorsnämnden med avseende på ledamöternas kompetens. Denna
fråga övervägs för närvarande inom Justitiedepartementet.
Lagrådet har föreslagit att det i revisorslagen tas in en bestämmelse,
motsvarande 7 kap. 11 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso-
och sjukvårdens område, om att muntlig förhandling inför Revisors-
nämnden får förekomma i disciplinärenden. Vi delar uppfattningen att ett
muntligt förfarande hos Revisorsnämnden ibland kan vara ändamåls-
enligt. Redan gällande lagstiftning ger emellertid möjlighet till ett sådant
muntligt förfarande. Enligt 14 § förvaltningslagen (1986:223) gäller så-
lunda att en part som vill lämna uppgifter muntligt i ett ärende som avser
myndighetsutövning mot någon enskild skall få tillfälle till det, om det
kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång. Myndigheten skall,
enligt samma paragraf, i andra fall bestämma om handläggningen skall
vara muntlig, varvid myndigheten särskilt skall beakta att muntlig hand-
läggning kan underlätta för den enskilde att ha med den att göra. I annan
likartad lagstiftning saknas som regel bestämmelser av det slag som Lag-
rådet har föreslagit (se exempelvis förordningen [1998:1808] med in-
struktion för Fastighetsmäklamämnden och lagen [1974:191] om bevak-
ningsföretag). Enligt vår uppfattning finns det inte någon anledning att
införa en särreglering för Revisorsnämnden. Det finns visserligen exem-
pel på en dylik särreglering, bl.a. i lagen om yrkesverksamhet på hälso-
och sjukvårdens område och i 43 § stadgarna för Sveriges advokat-
samfund. Dessa förfaranderegler är emellertid föranledda av särskilda
förhållanden som saknar motsvarighet i Revisorsnämndens verksamhet.
Sammanfattningsvis anser vi att det inte har framkommit tillräckligt
starka skäl för att i revisorslagen gå längre än vad förvaltningslagen gör
med avseende på förutsättningarna för muntlig handläggning.
När bör discipliningripanden kunna komma i fråga?
Revisorsnämnden har i dag möjlighet att besluta om upphävande av
auktorisation eller godkännande när en revisor uppsåtligen gör orätt i
”verksamheten”. Härmed avses uppsåtliga fel i sådan verksamhet som i
dag är att anse som revisionsverksamhet. Bestämmelsen är ett uttryck för
att den verksamhet som revisorer bedriver från samhällets sida har
ansetts särskilt skyddsvärd. Såsom ovan har framgått anser vi dock att
detta skyddsintresse väsentligen gäller verksamhet som består i lag-
stadgad revision och liknande granskning. Enligt vår uppfattning talar
därför övervägande skäl för att nämndens möjligheter att besluta om upp-
hävande av auktorisation eller godkännande på grund av uppsåtliga fel
begränsas till fel som revisorn har gjort vid revision eller vid sådant
biträde som har föranletts av iakttagelser vid revisionen (dvs. i ”revi-
sionsverksamhet”).
47
Liksom tidigare bör Revisorsnämnden kunna besluta om upphävande Prop. 2000/01:146
om en revisor ”förfar oredligt”, oavsett om förfarandet har förekommit i
eller utanför revisionsverksamheten. Detta ger nämnden möjlighet att
fatta ett beslut om upphävande när revisorn exempelvis har gjort sig
skyldig till brott som är ägnat att rubba omgivningens förtroende för
honom eller henne som revisor.
Vidare bör nämnden, liksom i dag, kunna ingripa med disciplinpåföljd
mot en revisor som på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter som revi-
sor. Detta ger nämnden möjlighet att agera om en revisor genom vårds-
löshet missköter revisionsverksamheten. Det ger också nämnden möjlig-
het att ingripa mot revisorer som bedriver förtroendeskadlig verksamhet
eller på annat sätt bryter mot lagen eller mot god revisorssed.
En särskild fråga som Revisorsnämnden har tagit upp är i vilken ut-
sträckning disciplinåtgärder bör kunna komma i fråga när en revisor har
försummat någon skyldighet mot det allmänna, t.ex. deklarations-
skyldighet eller skyldighet att betala in skatt. Om revisorn har gjort sig
skyldig till detta slag av försummelser såsom privatperson, bör enligt vår
uppfattning disciplinåtgärder inte kunna komma i fråga annat än i mera
grava fall, nämligen när försummelsen framstår som ett oredligt bete-
ende. Något annorlunda förhåller det sig om försummelsen, t.ex. en
underlåtenhet att avge deklaration, avser det företag som revisionsverk-
samheten bedrivs i. Visserligen kan inte heller i det fallet försummelsen
anses hänförlig till ”revisionsverksamhet”, såsom vi föreslår att be-
greppet definieras. Försummelser som avser revisionsföretaget är emel-
lertid, oavsett om de utgör ett oredligt beteende eller ej, inte förenliga
med rollen som revisor. Vi förordar därför att Revisorsnämnden far möj-
lighet att ingripa med disciplinpåföljd när en revisor åsidosätter sina
skyldigheter som företrädare för ett revisionsföretag.
Regeringens bedömning: Revisorsnämnden bör inte ges rätt att på
plats genomföra undersökning hos ett revisionsföretag utan revi-
sionsföretagets samtycke.
Utredningens bedömning: Utredningen har föreslagit att Revisors-
nämnden ges rätt att på plats genomföra undersökning hos ett revisions-
företag (betänkandet s. 191).
Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i denna del
har, med undantag för Riksåklagaren och Revisorsnämnden, avstyrkt för-
slaget. Riksåklagaren har förespråkat att ytterligare överväganden görs.
Skälen för regeringens bedömning: Revisorer och revisionsbolag är
skyldiga att låta Revisorsnämnden vid tillsyn granska akter, bokföring
och övriga handlingar som hör till verksamheten samt lämna de uppgifter
som behövs för tillsynen (se 20 § i 1995 års revisorslag). Någon be-
48
fogenhet att på plats inspektera förhållandena hos ett revisionsföretag har
nämnden inte. Sådana inspektioner genomförs i dag efter överenskom-
melse med revisorn eller revisionsföretaget. De utgör en väsentlig del i
nämndens tillsynsverksamhet och kan inte alltid ersättas av en gransk-
ning av handlingar.
Det kan antas att en befogenhet för Revisorsnämnden att genomföra
inspektioner av detta slag utan revisorns eller revisionsföretagets sam-
tycke i vissa fall skulle vara av värde. Samtidigt måste konstateras att en
sådan tvångsinspektion skulle utgöra en ingripande tvångsåtgärd av ett
slag som normalt bör komma i fråga endast då behovet framstår som
särskilt angeläget. Införandet av regler om en sådan inspektionsrätt skulle
dessutom kräva avsevärt mer ingående överväganden än vad som har
kunnat göras i detta lagstiftningsärende (jämför reglerna i lagen
[1994:466] om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, 3 kap.
8—12 a §§ taxeringslagen [1990:324] och 47-53 §§ konkurrenslagen
[1993:20]). Vi är därför inte beredda att nu föreslå några regler av det
slag som utredningen har föreslagit i denna del. Om det skulle visa sig att
avsaknaden av sådana regler ger upphov till problem i tillsynsverksam-
heten, kan det dock finnas skäl att på nytt överväga frågan.
Regeringens förslag: Företag med en särskilt stark affärsmässig
anknytning till ett revisionsföretag skall vara skyldiga att efter
föreläggande lämna Revisorsnämnden upplysningar om rådgivning
eller annat biträde som företagen har tillhandahållit revisionsföretagets
klienter. Nämnden skall kunna förelägga vite (29 § i förslaget till
revisorslag).
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag (betänkandet s. 192). Utredningen har dock inte föreslagit någon
vitessanktion. - Ett förslag till en vitesbestämmelse har behandlats vid
remissmötet den 13 mars 2001.
Remissinstanserna: Revisorsnämnden har tillstyrkt utredningens för-
slag. Övriga remissinstanser har inte haft några invändningar mot för-
slaget.
Skälen för regeringens förslag: Revisorer och registrerade revisions-
bolag är skyldiga att lämna Revisorsnämnden de uppgifter som behövs
för nämndens tillsyn. Andra revisionsföretag liksom andra företag som
ingår i samma revisionsgrupp har inte någon motsvarande uppgifts-
skyldighet.
I avsnitt 10.3 föreslår vi att man vid bedömningen av om det föreligger
omständigheter som kan rubba förtroendet för en revisor skall ta hänsyn
inte bara till revisorns och revisionsföretagets egna förhållanden utan
även till förhållanden hänförliga till andra företag i revisionsgruppen.
Vårt förslag innebär bl.a. att en revisor kan vara förhindrad att åta sig ett
revisionsuppdrag om ett annat företag i samma revisionsgrupp har lämnat
revisionsklienten omfattande rådgivning. Med revisionsgrupp avser vi
inte enbart den koncern där revisionsföretaget ingår utan också andra
Prop. 2000/01:146
49
företagsgrupper där det ingår ett revisionsföretag och där företagen har Prop. 2000/01:146
en affärsmässig gemenskap grundad på ägarförhållanden, avtal eller
administrativt samarbete e.d.
Det blir Revisorsnämndens uppgift att, inom ramen för sin tillsyns-
verksamhet, bevaka att de nyssnämnda reglerna efterlevs. För att under-
lätta Revisorsnämndens tillsyn i detta avseende föreslår vi att företag
med en särskilt stark affärsmässiga anknytning till ett revisionsföretag
åläggs att lämna Revisorsnämnden upplysningar om rådgivning och
annat biträde som de lämnat till revisionsföretagets klienter. Det skulle
föra för långt att låta en sådan upplysningsskyldighet omfatta samtliga
företag i en revisionsgrupp. Bestämmelsen om upplysningsskyldighet bör
därför omfatta endast företag där den affärsmässiga anknytningen till
revisionsföretaget är särskilt stark. Vi återkommer i författningskom-
mentaren till vad som lämpligen bör krävas i detta avseende.
Under lagstiftningsarbetet har det hävdats att en upplysningsplikt av
det aktuella slaget kan komma i konflikt med den tystnadsplikt som
gäller för bl.a. advokater. I dag torde det emellertid i den krets av företag
som kommer att omfattas av bestämmelsen inte finnas några advokat-
byråer. Om förhållandena i framtiden skulle förändras, far bestämmel-
sens utformning omprövas.
I detta sammanhang kan det också finnas skäl att erinra om att rege-
ringen med stöd av 8 kap. 6 § sekretesslagen (1980:100) har föreskrivit
att sekretess skall gälla hos Revisorsnämnden för bl.a. uppgift om en-,
skilds affärsförhållanden. De uppgifter som lämnas till Revisorsnämnden
och som kan vara av känslig natur blir därför inte offentliga (jfr 8 kap.
6 § första stycket 2 sekretesslagen).
För att bestämmelserna om underrättelseskyldighet skall bli effektiva
är det viktigt att det finns sanktioner mot dem som inte följer bestäm-
melserna. Vi föreslår därför att Revisorsnämnden, när den infordrar upp-
lysningar, skall kunna förelägga vite.
Regeringens förslag: Revisionsföretag skall vara skyldiga att själv-
mant underrätta Revisorsnämnden om vilka övriga företag som ingår i
revisionsgruppen (30 § i förslaget till revisorslag).
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag
(betänkandet s. 193). Utredningen har dock angett att skyldigheten bör
åvila revisorer och registrerade revisionsbolag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-
ningar mot utredningens förslag.
Skälen för regeringens förslag: I dag är revisorer och registrerade
revisionsbolag skyldiga att till Revisorsnämnden anmäla omständigheter
som innebär hinder för godkännande, auktorisation eller registrering.
En särskild svårighet i Revisorsnämndens tillsynsverksamhet är att
revisionsföretag ofta ingår i företagsgrupper med komplicerade struktur-
er. För att underlätta tillsynsverksamheten föreslår vi att det införs en
skyldighet att underrätta Revisorsnämnden om förändringar i den revi-
50
sionsgrupp som revisionsföretaget ingår i. Skyldigheten bör lämpligen Prop. 2000/01:146
åvila revisionsforetagen enligt den definition som vi föreslår. Med
revisionsgrupp avser vi — såsom vi har nämnt i föregående avsnitt - en
grupp av företag, varav minst ett revisionsföretag, vilka har en affärs-
mässig gemenskap grundad på ägarförhållanden, avtal, administrativt
samarbete e.d. Revisorsnämnden behöver detta slag av information för
att kunna granska efterlevnaden av de oberoenderegler som vi kommer
att behandla i avsnitt 10.3.
Regeringens bedömning: Det bör inte införas något generellt förbud for
revisorer att tillhandahålla revisionsklienter rådgivning och andra tjänster
som inte utgör revisionsverksamhet.
Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-
ning (betänkandet s. 116-131).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har godtagit utredning-
ens bedömning. Sveriges advokatsamfund har dock ansett att det bör in-
föras ett förbud mot s.k. fristående rådgivning. Statskontoret och Sve-
riges Redovisningskonsulters Förbund SRF har redovisat liknande upp-
fattningar. Finansinspektionen har menat att en strängare syn bör över-
vägas i fråga om bolagsstämmovalda revisorer i större företag.
Bakgrund: Frågan om en revisor bör kunna biträda en revisionsklient
med verksamhet som inte utgör revision är omdiskuterad. Diskussionen
har oftast kommit att handla om lämpligheten från oberoendesynpunkt av
att revisorn biträder revisionsklienten med rådgivning. Det finns i detta
sammanhang anledning att skilja mellan å ena sidan rådgivning som
sammanhänger med revisionen (revisionsrådgivning) och å andra sidan
annan rådgivning (s.k. fristående rådgivning).
Revisionsrådgivning ligger inom ramen for begreppet revisionsverk-
samhet. Den är alltid tillåten. Av revisorns skyldighet att fullfölja sitt
revisionsuppdrag under iakttagande av god revisors- och revisionssed
följer rentav en skyldighet att lämna råd och förslag till förbättringar av
den granskades redovisning och förvaltning.
Huruvida en revisor far tillhandahålla revisionsklienter annan rådgiv-
ning än revisionsrådgivning framgår inte uttryckligen av 1995 års
revisorslag. Lagen innehåller dock vissa principer som kan fa betydelse i
sammanhanget. Enligt 14 § andra stycket skall en revisor avböja eller
avsäga sig ett revisionsuppdrag, om det finns någon särskild omständig-
het som kan rubba förtroendet till revisorns opartiskhet eller själv-
ständighet. Bestämmelsen gäller även for revisionsbolag. Därutöver
gäller, enligt 15 § första stycket, att godkända eller auktoriserade revisor-
er och revisionsbolag inte får utöva annan verksamhet än revisions-
verksamhet, om utövandet kan rubba förtroendet till deras opartiskhet
eller självständighet. Bestämmelsen syftar till att garantera att revisorer
51
står fria från sidointressen och bindningar som skulle kunna komma i Prop. 2000/01:146
konflikt med ett riktigt fullgörande av uppdraget. Med stöd av bestäm-
melsen kan Revisorsnämnden förbjuda en revisor att utöva verksamhet
som inte är att anse som revisionsverksamhet.
I viss utsträckning begränsas en revisors möjlighet att åta sig uppdrag
åt revisionsklienter också av bestämmelser i andra författningar. Av jävs-
bestämmelsema i 10 kap. 16 § aktiebolagslagen följer t.ex. att den som
biträder vid bolagets bokföring eller medelsförvaltning eller bolagets
kontroll däröver inte kan vara revisor. Till revisor kan inte heller utses
den som är anställd hos eller på annat sätt intar en underordnad eller
beroende ställning till någon som biträder bolaget vid grundbokföringen
eller medelsförvaltningen eller bolagets kontroll däröver. Liknande be-
stämmelser finns i andra lagar. Dessa bestämmelser kompletteras av
bestämmelser i Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS 1997:1) om villkor
för godkända och auktoriserade revisorers och revisionsbolags verksam-
het m.m.
Skälen för regeringens bedömning: Utgångspunkten i diskussionen
om revisorers rådgivningsverksamhet är att rådgivning som en revisor
lämnar åt en revisionsklient kan komma att påverka revisorns möjligheter
att uppträda som en opartisk och självständig granskare. Därmed kan
rådgivningen också försämra tilltron till den reviderade informationen.
Särskilt två förhållanden brukar framhållas. Det ena är att revisorn
genom rådgivningen får en affärsförbindelse med revisionsklienten vil-
ken till sin natur inte avviker från andra affärsförbindelser. Revisorn
riskerar härigenom att få ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i
revisionsklienten (”egenintresse”). Detta kan gå ut över granskningens
tillförlitlighet eller i vart fall rubba omgivningens tilltro till gransk-
ningen. Det andra förhållandet är att revisorn inom ramen för revisions-
uppdraget kommer att granska resultatet av eget utfört arbete eller gjorda
bedömningar (”självgranskning”). I diskussionen kring dessa frågor på-
pekas ibland att en omfattande rådgivning kan leda till att revisorn får ett
påtagligt inflytande över det företag som han eller hon skall granska,
något som är ägnat att påverka revisorns möjlighet att iaktta objektivitet
vid granskningen liksom omgivningens förtroende för revisionen. Ibland
påtalas också utvecklingen på revisions- och konsultmarknaden med dess
alltmera pressade prisvillkor; den sägs medföra en risk för att revisions-
byråer underprissätter revisionsuppdragen för att förbättra sina möjlig-
heter att få de mera lönsamma konsultuppdragen. Den konkurrens-
snedvridning som detta kan medföra är, har det sagts, i längden skadlig
för revisionens kvalitet.
Det kan därför synas finnas goda skäl för att - såsom bl.a. Sveriges
advokatsamfund har förordat - införa ett förbud för revisorer att biträda
revisionsklienten med andra uppdrag än revision och revisionsrådgiv-
ning.
Det finns emellertid omständigheter som, enligt vår mening, talar mot
införandet av ett förbud av det slag som Sveriges advokatsamfund har
förordat.
För det första kan det även från revisionssynpunkt ha vissa fördelar att
revisorn biträder företaget med annat än ren revisionsverksamhet. Genom
de löpande kontakter med företaget som sådant biträde innebär förbättras
revisorns kännedom om företaget. Detta kan ge revisorn större möjlighet-
52
er att identifiera problem i företaget och bättre insikter om var riskerna Prop. 2000/01:146
för fel i redovisning, förvaltning m.m. ligger.
Till detta kommer att också revisionens intressenter - aktieägare, bor-
genärer, de anställda och det allmänna - kan ha ett intresse av att före-
tagen far kompetent rådgivning från någon med nära insyn i företagets
förhållanden. Sålunda har Svenska Bankföreningen understrukit värdet
från bankernas perspektiv av att revisorerna kan ge råd till företagen även
på områden som inte omfattas av den egentliga revisionen.
Av viss betydelse är också att många mindre och medelstora företag
saknar egen företagsekonomisk kompetens och därför är i behov av
extern kompetens i frågor om exempelvis redovisning, organisation och
beskattning. För företaget självt är det värdefullt att revisionen och det
övriga biträdet kan samlas hos en och samma person. Den valde revisorn
är många gånger, på grund av sin kompetens och den kunskap som han
eller hon har om företaget och dess verksamhet, väl skickad att biträda
företaget med rådgivning. För företaget kan det därför innebära en kost-
nadsbesparing att vända sig till revisorn för att fa råd. För ett företag i
glesbygd finns det ibland inte några realistiska alternativ till den rådgiv-
ning som företagets egen revisor kan ge.
Förhållanden av nu nämnda slag bör givetvis inte föranleda att man gör
avkall på grundläggande krav på oberoende och objektivitet hos revisorn.
De ger emellertid anledning att noga pröva om inte revisorns oberoende
hellre bör säkerställas genom andra åtgärder än ett generellt förbud för
revisorer att biträda revisionsklienten med annat än revisionsverksamhet.
Vid en samlad bedömning anser vi att det inte finns tillräckliga skäl för
ett generellt förbud mot sådan rådgivning.
Enligt vår mening är det lämpligare att liksom hittills värna revi-
sorernas oberoende genom ett förbud för revisorer att utöva sidoverksam-
het som kan rubba förtroendet för deras opartiskhet eller självständighet.
Hur detta förbud framdeles bör vara utformat kommer vi att diskutera i
följande avsnitt (avsnitt 9.2). Förbudet bör kompletteras med en lagfäst
skyldighet för revisorn att avböja eller avsäga sig revisionsuppdrag, om
omständigheterna är sådana att det finns anledning att ifrågasätta revi-
sorns opartiskhet eller självständighet. Till den frågan återkommer vi i
avsnitt 10.3.
Regeringens förslag: En revisor skall inte fa bedriva annan verksam-
het än revisionsverksamhet eller verksamhet som har ett naturligt sam-
band med denna
- om verksamheten är av sådan art eller omfattning att det kan
rubba förtroendet för revisorn, eller
- om verksamheten på annat sätt är oförenlig med den ställning som
följer av behörigheten att utföra lagstadgad revision (25 § i förslaget
till revisorslag).
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (be
tänkandets. 164-166).
53
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har motsatt sig utred- Prop. 2000/01:146
ningens förslag. FAR och Svenska Revisorsamfundet SRS har betonat att
gränsdragningen mellan verksamhet som har ett naturligt samband med
revisionsverksamhet och annan verksamhet måste ge utrymme för för-
ändringar över tiden.
Bakgrund: Som tidigare har nämnts får, enligt 15 § i 1995 års revi-
sorslag, revisorer och revisionsbolag inte utöva annan verksamhet än
revisionsverksamhet, om utövandet kan rubba förtroendet för deras
opartiskhet eller självständighet. Syftet med bestämmelsen är att en revi-
sor i största möjliga utsträckning skall stå fri från ovidkommande affärs-
intressen (sidoverksamheter) som kan komma i konflikt med ett riktigt
fullgörande av revisionsutövningen. Med den vida definition som be-
greppet ”revisionsverksamhet” hittills har haft har sådana rådgivnings-
tjänster som redovisnings-, organisations- och skattekonsultationer inte
fallit in under paragrafens tillämpningsområde. Sådana verksamheter har
därför en revisor alltid kunnat utöva, så länge det inte har stått i strid med
god revisorssed.
Skälen för regeringens förslag: Det är av största betydelse att omgiv-
ningen har förtroende för revisorernas förmåga att fullgöra revisions-
verksamhet med opartiskhet, självständighet och objektivitet. Detta för-
troende kan rubbas av att revisorn ägnar sig åt annan verksamhet, efter-
som det kan ge intryck av att revisorn inte längre står fri från andra
affärsintressen. I föregående avsnitt har vi behandlat frågan om detta bör
föranleda ett generellt förbud mot s.k. fristående rådgivning. Såsom där
har framgått anser vi att den frågan bör besvaras med nej. I det följande
tar vi upp frågan i vilken utsträckning revisorn skall vara förhindrad att
bedriva verksamhet som inte utgör revisionsverksamhet och som till följd
av sin natur eller sin omfattning kan vara förtroenderubbande.
Bestämmelsen i 15 § i 1995 års revisorslag förbjuder revisorer att
utöva annan verksamhet än revisionsverksamhet, om utövandet kan
rubba förtroendet för deras opartiskhet eller självständighet. Enligt vår
mening är bestämmelsen ägnad att motverka de förtroenderisker som
annars kan uppkomma vid revision. Det är naturligt att även i framtiden
uppställa ett förbud av detta slag.
Vad gäller förbudets omfattning kan emellertid konstateras att det i dag
gäller inom ”annan verksamhet än revisionsverksamhet”. I avsnitt 6.2
ovan har vi föreslagit en ny, begränsande definition av begreppet revi-
sionsverksamhet. Detta innebär att en del verksamhet som hittills har
ansetts som ”revisionsverksamhet” i fortsättningen kommer att rymmas
under ”annan verksamhet” (däribland redovisnings-, organisations- och
skattekonsultationstjänster). Såsom 15 § nu är utformad skulle därmed
utrymmet för att bedriva sidoverksamhet kunna minska. En sådan för-
ändring skulle i och för sig kunna motiveras med hänvisning till de
förtroenderisker som tillhandahållandet av dessa tjänster i enskilda fall
kan medföra. Vi är emellertid inte övertygade om att en sådan förändring
är önskvärd. Tjänster med bl.a. nu nämnt innehåll faller inom området
för en revisors kärnkompetens. Samhällsintresset talar för att denna kom-
petens skall kunna tas till vara även utanför revisionsverksamheten,
förutsatt att det inte rubbar förtroendet för revisorns opartiskhet och
självständighet i det enskilda revisionsuppdraget. Den analysmodell och
de därtill kopplade krav som vi återkommer till i avsnitt 10.3 bör
54
väsentligen kunna neutralisera flertalet av de oberoende- och förtroende- Prop. 2000/01:146
problem som kan uppkomma. Mot den bakgrunden föreslår vi att en
revisor alltid bör ha rätt att bedriva verksamhet som har ett naturligt
samband med revisionsverksamhet, såsom redovisnings-, organisations-
och skatterådgivningsverksamhet. Det slaget av verksamhet bör alltså
aldrig anses som sidoverksamhet i den mening som vi fortsättningsvis
ger begreppet.
Ett par remissinstanser har särskilt tagit upp frågor kring gränsdrag-
ningen mellan ”naturligt-samband-verksamhet” och sidoverksamhet. Vi
återkommer till den frågan i författningskommentaren.
Vad gäller sådan verksamhet som - med den nu föreslagna avgräns-
ningen - kommer att ha karaktär av sidoverksamhet finns det enligt vår
uppfattning anledning att något precisera när revisorn inte får ägna sig åt
den därför att den är ”förtroenderubbande”.
Den verksamhet som i dag anses ägnad att rubba förtroendet för revi-
sorn och som därmed omfattas av 15 § torde i allmänhet utgöras av
”privat” verksamhet med affärsmässiga inslag vilka förr eller senare
leder till att revisorn blir jävig i ett revisionsuppdrag. Den praxis som
Revisorsnämnden har utvecklat vad gäller synen på sådan verksamhet är
restriktiv. Även verksamhet med begränsat affärsmässigt inslag har
bedömts medföra risk för att förtroendet för revisorn skall kunna rubbas i
enskilda revisionsuppdrag.
Vi anser, liksom utredningen, att det för framtiden finns anledning till
en något mindre restriktiv inställning. De regler som vi föreslår (se
avsnitt 10.3) om skyldighet för en revisor att avböja eller avsäga sig
revisionsuppdrag om det finns anledning att ifrågasätta revisorns opart-
iskhet eller självständighet torde, tillsammans med en lagfäst skyldighet
för revisorn att dokumentera den egna oberoendeanalysen (se avsnitt
10.4), minska riskerna med att revisorer driver sidoverksamhet. Förbudet
mot förtroenderubbande sidoverksamhet bör därför ges en något annor-
lunda utformning. Det är emellertid angeläget att det även framdeles är
möjligt att förhindra sidoverksamhet vars art eller omfattning innebär att
förtroendet kan rubbas trots de nyss nämnda reglerna. Så kan exempelvis
sidoverksamhet i form av omfattande affärsverksamhet, t.ex. styrelse-
uppdrag i en bank, innebära en risk för revisorns oberoende. Revisionens
intressenter bör över huvud taget inte behöva räkna med att en revisor
har sidouppdrag som kan gå ut över eller komma i konflikt med revi-
sionsuppdraget. Tillsynsmyndigheten bör därför alltid kunna ingripa om
revisorns sidoverksamhet är av sådan art eller omfattning att det kan
rubba förtroendet för revisorns opartiskhet.
För att förtroendet för revisorskåren skall kunna upprätthållas är det
givetvis också angeläget att revisorer inte bedriver verksamhet som upp-
fattas som oseriös eller från legala utgångspunkter tveksam. Förbudet
mot förtroendeskadlig sidoverksamhet bör därför även omfatta verksam-
het som är oförenlig med den ställning som följer av behörigheten att
utföra lagstadgad revision.
55
10
Prop. 2000/01:146
Regeringens förslag: I lagen infors ett uttryckligt krav på att en revi-
sor skall vara opartisk och självständig samt objektiv i sina ställnings-
taganden (20 § i förslaget till revisorslag).
Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag
(betänkandet s. 137-142).
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig i
denna del har tillstyrkt utredningens förslag eller inte haft någon invänd-
ning mot det.
Bakgrund: Intresset av att revisorer är opartiska och självständiga i
förhållande till dem de skall granska kommer i lagstiftningen till uttryck
dels i aktiebolagslagens m.fl. lagars bestämmelser om jäv för revisorer
(se t.ex. 10 kap. 16 § aktiebolagslagen), dels i en bestämmelse om opart-
iskhet och självständighet i 14 § i 1995 års revisorslag.
I de ”jävskataloger” som finns i aktiebolagslagen och andra lagar
anges de fall då en person är jävig som revisor. Exempel på jäv är att den
aktuella personen själv är delägare eller styrelseledamot i företaget, eller
att han eller hon medverkar vid företagets bokföring eller medels-
förvaltning. Om jäv föreligger, får han eller hon över huvud taget inte
utses till revisor i bolaget. Om vederbörande redan är utsedd till revisor,
blir han eller hon till följd av jävet obehörig att fortsätta uppdraget. Jäven
i aktiebolagslagen och andra associationsrättsliga lagar kan inte avhjälpas
genom några åtgärder från revisorns eller revisionsföretagets sida.
I 14 § andra stycket i 1995 års lag föreskrivs att en revisor skall avböja
eller avsäga sig uppdraget, om det finns någon särskild omständighet
som kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet.
Innebörden i kravet på opartiskhet och självständighet är att revisorn
skall stå fri och självständig mot den som granskas liksom mot andra
som har intresse av resultatet av revisionen. I lagens förarbeten har detta
uttryckts så att en revisor skall utöva sin verksamhet med självständighet
och objektivitet och stå fri från sidointressen (se prop. 1994/95:152
s. 52).
Skälen för regeringens förslag: Den ekonomiska information som
företagen riktar mot delägare och tredje man är av avgörande betydelse-
för ett fungerande näringsliv. Det är därför viktigt att det finns en allmän
och befogad tilltro till informationen. Den lagstadgade revisionens funk-
tion är att tillhandahålla en granskning av informationen, i första hand
företagens års- och koncernredovisningar, och därmed skapa det nöd-
vändiga förtroendet för den.
Det är mot denna bakgrund av största betydelse att företagets intres-
senter kan lita på att revisionen utförs på ett objektivt sätt. Opartiskhet
och självständighet är, vid sidan av yrkeskompetensen, revisorns huvud-
sakliga medel för att garantera revisionens kvalitet.
56
Med opartiskhet och självständighet menar vi bl.a. revisorns ”faktiska” Prop. 2000/01:146
opartiskhet och självständighet, dvs. hans eller hennes förmåga att ta
hänsyn till samtliga omständigheter som är av betydelse för gransknings-
uppdraget men inte ta hänsyn till några andra. Detta motsvarar i huvud-
sak vad som i den internationella branschorganisationen International
Federation of Accountants (IFAC) Code of Ethics for Professional
Accountants betecknas som ”independence in fact”. I detta ligger givet-
vis bl.a. att revisorn bör iaktta största möjliga objektivitet.
I kravet på opartiskhet och självständighet måste emellertid läggas
också ett krav på vad som kan beskrivas som ”synbar” opartiskhet och
självständighet (”independence in appearance” enligt den nyss nämnda
Code of Ethics). För revisionens funktion i näringsliv och samhälle
skulle det vara förödande om omgivningen saknade tilltro till revisionen.
Det är därför viktigt att det inte förekommer några omständigheter som
föranleder omvärlden att ifrågasätta revisorns förmåga till objektivitet.
Sådana omständigheter kan vara vissa slag av ekonomiska engagemang
hos revisionsklienten, parallella tjänster, släktskap m.m. Vi återkommer i
avsnitt 10.3 till de olika slag av förtroenderisker som torde ha störst
betydelse.
Vad som nu har sagts om opartiskhet och självständighet bör enligt vår
mening komma till tydligare uttryck i lagen än det hittills har gjort. Vi
föreslår därför att det införs en uttrycklig bestämmelse om att revisorer
skall vara opartiska och självständiga när de utför sina uppdrag i revi-
sionsverksamheten och att de skall vara objektiva i sina ställningstag-
anden. Såsom vi återkommer till i det följande bör dessa krav på faktisk
opartiskhet och självständighet kompletteras med bestämmelser som så
långt möjligt också garanterar revisorns synbara opartiskhet och själv-
ständighet.
Regeringens förslag: Revisionsverksamhet skall organiseras så att revi-
sorns opartiskhet, självständighet och objektivitet kan säkerställas (20 § i
förslaget till revisorslag).
Utredningens bedömning: Utredningen har gjort ett uttalande av
samma innehåll som regeringens förslag men har inte föreslagit någon
författningsbestämmelse.
Remissinstanserna: Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala univer-
sitet har ifrågasatt om inte utredningens uttalande kan få negativa kon-
sekvenser för de mindre revisionsföretagen. I övrigt har utredningens
bedömning inte mött någon invändning. - Vid den hearing som Justitie-
departementet höll den 13 mars 2001 behandlades bl.a. ett lagförslag som
i huvudsak överensstämmer med regeringens förslag. Förslaget mötte
inte några invändningar, men en remissinstans menade att bestämmelsen
borde avslutas med ”i skälig grad kan säkerställas”.
Skälen för regeringens förslag: För att revisorernas opartiskhet och
självständighet skall kunna säkerställas är det nödvändigt att ställa vissa
grundläggande krav på organisationen av revisionsbyrån. Framför allt
fordras allmänt kvalitetssäkrande åtgärder som gör att faktiska och syn-
57
bara hot mot objektiviteten upptäcks, dokumenteras och åtgärdas. Ett Prop. 2000/01:146
krav på åtgärder av detta slag ligger väl i linje med den kvalitetskontroll
av ledamöterna som branschorganisationerna SRS och FAR sedan några
år bedriver.
I större byråer kan behovet av kvalitetssäkring tillgodoses genom olika
slag av byråintema åtgärder. För små revisionsbyråer med en eller två
verksamma revisorer finns det däremot i praktiken endast begränsade
möjligheter att vidta den här typen av inre åtgärder. Ett organiserat sam-
arbete mellan flera mindre byråer med ömsesidiga kvalitetskontroller,
tillsammans med vägledning från byråns branschorganisation, bör dock
ge utrymme för en motsvarande kvalitetssäkring.
Utredningen har inte ansett att kravet på en god byråorganisation bör
framgå av lagen och har härvid främst hänvisat till att det i praktiken är
svårt att närmare precisera kravet. Vi anser emellertid att det ligger ett
pedagogiskt värde i att principen om en god byråorganisation kommer
till uttryck i lagen. Inriktningen bör, enligt vår uppfattning, vara att byrå-
organisationen skall säkra en oberoende revision. Att sätta kravet lägre
än så skulle kunna ge intryck av att grundläggande oberoendekrav ibland
måste få stå tillbaka för andra intressen. Juridiska fakultetsnämnden vid
Uppsala universitet har befarat att ett krav av det aktuella slaget skulle
kunna leda till kostnadsökningar för mindre revisionsbyråer. Vi vill inte
utesluta att det kan uppkomma begränsade kostnadsökningar i enstaka
fall men anser att detta måste accepteras. Vi föreslår alltså att det i lagen
tas in en bestämmelse om att revisionsverksamhet skall organiseras så att
revisorns opartiskhet, självständighet och objektivitet kan säkerställas.
Regeringens förslag: En revisor skall för varje uppdrag i revisions-
verksamheten pröva om det förekommer omständigheter som kan rubba
förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet. Revisorn skall
avböja eller avsäga sig uppdraget, om han eller hon eller någon annan i
den revisionsgrupp där han eller hon är verksam
- har ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i uppdragsgivarens
verksamhet,
- vid rådgivning som inte utgör revisionsverksamhet har lämnat råd i
en fråga som till någon del omfattas av granskningsuppdraget,
- uppträder eller har uppträtt till stöd för eller mot uppdragsgivarens
ståndpunkt i någon rättslig eller ekonomisk angelägenhet,
- har nära personliga relationer till uppdragsgivaren eller till någon
person i dennas ledning,
- utsätts för hot eller annan påtryckning som är ägnad att inge obehag.
Revisorn skall även avböja eller avsäga sig uppdraget om det före-
ligger något annat förhållande av sådan art att det kan rubba förtroendet
för revisorns opartiskhet eller självständighet.
Revisorn får dock acceptera eller behålla uppdraget, om det i det
enskilda fallet föreligger sådana särskilda omständigheter eller har vid-
tagits sådana åtgärder som medför att det inte finns anledning att ifråga-
58
sätta hans eller hennes opartiskhet eller självständighet (21 § i förslaget
till revisorslag).
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag (betänkandet s. 142-156). Utredningen ansåg dock att hot mot en
revisors oberoende skall anses föreligga också när en revisor tidigare
under granskningsarbetet har gjort ställningstaganden vars riktighet
måste prövas som ett led i granskningsuppdraget. I utredningens förslag
fanns dessutom en uttrycklig bestämmelse om att revisorn i de angivna
fallen måste ”visa” att uppdraget ändå kan fullgöras utan att förtroendet
för revisorns opartiskhet eller självständighet rubbas.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslagen i
deras väsentliga delar. Några har dock haft synpunkter i enskilda delar.
Åklagarmyndigheten i Västerås har riktat kritik mot modellens utform-
ning och Sveriges advokatsamfund har ansett den vara otillräcklig. Revi-
sorsnämnden har ansett att granskning av tidigare ställningstaganden
under granskningsuppdraget inte bör anges som ett hot mot revisorns
oberoende. Bl.a. Revisorsnämnden och FAR har begärt klarlägganden av
i vilken utsträckning förtroenderubbande förhållanden kan balanseras
genom intern kontroll på revisorns sida. Även Riksrevisionsverket har
efterlyst klarlägganden i vissa avseenden. Företagarnas Riksorganisation
har förordat att modellen inte tillämpas i fråga om revisorer i privata
aktiebolag.
Skälen för regeringens förslag
En "analysmodell"
Såsom vi har framhållit i föregående avsnitt är det väsentligt att omvärld-
ens förtroende för revisorerna upprätthålls. Det räcker därför inte att revi-
sorer iakttar opartiskhet och självständighet i objektiv bemärkelse. Det är
dessutom viktigt att revisorer inte åtar sig revisionsuppdrag när det före-
kommer förhållanden som gör att deras opartiskhet eller självständighet
kan ifrågasättas.
Om det förekommer omständigheter som kan rubba förtroendet för att
en revisor förmår utföra sitt uppdrag med opartiskhet, självständighet och
objektivitet, bör revisorn därför vara skyldig att avböja eller avsäga sig
uppdraget, såvida det inte i det enskilda fallet går att tydligt undanröja
förtroenderisken. För att garantera att en sådan regel inte enbart blir
tomma ord bör det i revisorslagen införas en ”analysmodell” som ålägger
revisorn att i varje uppdrag särskilt granska förekomsten av förhållanden
som kan rubba tilltron till revisorns opartiskhet, självständighet och
objektivitet. För att ge analysregeln ytterligare verkan bör den förenas
med en skyldighet för revisorn att dokumentera den gjorda analysen.
Detta ger Revisorsnämnden möjlighet att i efterhand kontrollera om en
tillfredsställande analys har gjorts.
Bestämmelserna bör utformas så att de ålägger revisorn att granska
sina möjligheter att genomföra uppdrag som utgör revisionsverksamhet
och att, när det förekommer omständigheter som kan antas rubba förtro-
endet för revisorn, avböja eller avsäga sig sådana uppdrag. Indirekt kom-
mer emellertid bestämmelserna att fa betydelse även för revisorns möj-
Prop. 2000/01:146
59
ligheter att vid sidan av revisionsuppdragen åta sig andra uppdrag. Det Prop. 2000/01:146
kan ju uppenbarligen förekomma situationer då innehav av andra
uppdrag kan rubba förtroendet för revisionen (utan att det är fråga om
sådan förtroenderubbande sidoverksamhet som vi har behandlat i avsnitt
9.2). I en sådan situation innebär vårt förslag att det - om förtroendehotet
inte kan undanröjas på lämpligt sätt - kan bli nödvändigt för revisorn att
välja mellan revisionsuppdraget och det andra uppdraget.
Vad som nu har sagts ligger i linje med vad som redan i dag utgör god
revisorssed. Det är dock angeläget att de nya bestämmelserna ger tydlig-
are riktlinjer för revisorn. Samtidigt bör regelverket ge Revisorsnämnden
utrymme att anpassa sin praxis i tillsynsverksamheten till förändringar av
bl.a. revisorns granskningsuppgifter.
Som Ekobrottsmyndigheten har påpekat förutsätter den nya modellen,
om den skall fylla sitt syfte, utbildning av revisorerna. Vi anser att det
inte finns anledning att räkna med annat än att revisorskåren, framförallt
genom branschorganisationernas försorg, väl kommer att klara denna
angelägna uppgift.
En allmän skyldighet att avböja eller avsäga sig uppdrag när det finns
anledning att ifrågasätta revisorns opartiskhet och självständighet
Enligt vår mening är det inte möjligt att i lag eller förarbeten uttöm-
mande precisera vilka förhållanden som är ägnade att rubba förtroendet
för revisorns förmåga att iaktta opartiskhet, självständighet och objekti-
vitet. Huruvida det finns anledning att räkna med att förtroendet för revi-
sorns opartiskhet och självständighet kan rubbas måste avgöras från fall
till fall. I revisorslagen bör emellertid, såsom vi nyss har varit inne på,
slås fast att revisorn i samband med varje revisionsuppdrag skall granska
om omständigheterna är sådana att förtroendet för revisorns opartiskhet
och självständighet kan rubbas. Finner revisorn därvid - efter en analys
av de förtroenderisker som föreligger jämte de möjligheter som finns att
balansera dessa risker genom särskilda åtgärder - att omgivningen kan ha
anledning att sätta revisorns opartiskhet och självständighet i fråga, bör
han eller hon vara skyldig att avböja eller avsäga sig uppdraget.
En presumtionsregel
Det kan dock antas att enbart en allmän bestämmelse om att en revisor
måste avböja eller avsäga sig ett uppdrag när det finns anledning att
ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet eller självständighet inte skulle
bli tillräckligt effektiv. Det torde ofta vara svårt att i den enskilda situa-
tionen säkert fastslå om det finns skäl att ifrågasätta revisorns opartiskhet
eller självständighet eller ej. Enligt vår mening bör den nya bestämmel-
sen därför utformas som en presumtionsregel. Utgångspunkten för denna
bör vara att revisorn skall vara skyldig att avböja eller avsäga sig
uppdraget så snart det förekommer omständigheter av sådan art som
medför att förtroendet för revisorn kan rubbas. Förekomsten av sådana
omständigheter bör alltså ge upphov till en presumtion för att det finns
anledning att ifrågasätta revisorns opartiskhet eller självständighet. För
att presumtionen skall kunna brytas och revisorn kunna acceptera eller
60
behålla uppdraget bör fordras att omständigheterna klart ger vid handen Prop. 2000/01:146
att det i det enskilda fallet inte finns anledning att ifrågasätta revisorns
opartiskhet eller självständighet.
I lagrådsremissens förslag kom detta till uttryck i en bestämmelse om
att revisorn måste ”visa” att det inte finns anledning att ifrågasätta hans
eller hennes opartiskhet eller självständighet. Lagrådet har invänt mot
detta under hänvisning till att uttrycket ”visa” kan ge intryck av att det i
samband med att revisorn åtar sig eller utför ett uppdrag skall förekomma
något slags förfarande i vilket revisorn skall presentera bevisning. Vi
instämmer i vad Lagrådet har anfört i denna del och förordar alltså att
uttrycket ”visa” inte kommer till användning i lagtexten. Det är emeller-
tid naturligt att revisorn, i de fall oberoendeanalysen utmynnar i att han
eller hon kan åta sig eller utföra ett uppdrag, måste vara beredd att, om
Revisorsnämnden begär det, lägga fram utredning som visar att det inte
finns anledning att sätta hans eller hennes opartiskhet eller självständig-
het i fråga.
För att ytterligare underlätta bestämmelsernas tillämpning bör det i
lagen anges vissa omständigheter som typiskt sett är ägnade att rubba
förtroendet för revisorn. I utredningens lagförslag har det angetts att vissa
omständigheter ”särskilt skall beaktas” vid oberoendeprövningen. Utred-
ningen synes härmed ha avsett att de angivna omständigheterna alltid
skall anses som sådana förtroendehot som ger anledning att tillämpa pre-
sumtionsregeln (se betänkandet s. 143 f. och 229 f.). Flera remissinstans-
er har framhållit vikten av att analysmodellen ges en tydlig utformning.
Mot den bakgrunden är det enligt vår uppfattning lämpligast att utforma
bestämmelserna så att presumtionsregeln skall tillämpas så snart någon
av vissa i lagen angivna omständigheter är för handen.
En sådan omständighet är att revisorn eller någon annan i revisions-
gruppen har ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i revisionsklient-
ens verksamhet (”egenintresse”). Detta ekonomiska intresse kan bero på
att revisorn har ”affärsmässiga band” till revisionsklienten. Om dessa
band är av någon omfattning, sedda i relation till revisorns förhållanden i
övrigt, är detta regelmässigt ägnat att rubba förtroendet för revisorns
opartiskhet och självständighet. Så blir t.ex. fallet om revisorn till följd
av fristående rådgivning eller liknande biträde åt revisionsklienten er-
håller ersättningar som i relation till revisorns eller revisionsbyråns totala
inkomster framstår som betydande. Det kan också finnas situationer där
revisorns egna ekonomiska intressen i sådan omfattning sammanfaller
med revisionsklientens att förtroendet för revisorns opartiskhet och själv-
ständighet gentemot denne kan bli svårt att upprätthålla, t.ex. deltagande
i gemensamma projekt, gemensamma investeringar eller andra liknande
förehavanden. Ett ”egenintressehot’’ föreligger, enligt vår mening, också
när någon revisorn närstående har ett ekonomiskt intresse av någon
betydelse i revisionsklienten. I situationer av de nu nämnda slagen bör
det därför alltid gälla en presumtion för att revisorn inte kan genomföra
revisionen på ett förtroendeingivande sätt.
En annan omständighet är att den som skall göra granskningen i ett
annat sammanhang har tagit befattning med saken på ett sådant sätt att
det är ägnat att rubba trovärdigheten i granskningen (”självgranskning”).
Två principiellt olika slag av självgranskning kan förekomma.
61
Ett slag av självgranskning föreligger om revisorn själv eller någon Prop. 2000/01:146
annan i revisionsgruppen tidigare under arbetet med granskningsupp-
draget eller vid ett annat granskningsuppdrag har gjort ställningstaganden
vars riktighet revisorn måste pröva som ett led i granskningsuppdraget.
Utredningen har förordat att förekomsten av detta slag av självgransk-
ning alltid skall anses som ett sådant oberoendehot som medför att
presumtionsregeln blir tillämplig. Vi vill emellertid inte förorda detta.
Självgranskning till följd av revisionsuppdraget eller andra gransknings-
uppdrag är, såsom Revisorsnämnden har påpekat, något som i grunden
måste godtas. Enligt vår mening kan sådan självgranskning enbart under
särskilda omständigheter anses rubba förtroendet för revisorn. Presum-
tionsregeln bör därför inte vara generellt tillämplig vid detta slag av
självgranskning utan gälla först om omständigheterna i det enskilda fallet
är sådana att förtroendet för revisorn kan rubbas. En sådan omständighet
kan vara att revisorn har anledning att anta att ett ställningstagande som
han eller hon tidigare har gjort är felaktigt.
Annorlunda förhåller det sig vid självgranskning i andra fall, nämligen
om revisorn själv eller någon annan i revisionsgruppen vid s.k. fristående
rådgivning har lämnat råd eller liknande biträde i en fråga som revisorn
under granskningsuppdraget kan bli tvungen att ta ställning till. Denna
situation innebär typiskt sett ett hot mot revisorns opartiskhet och själv-
ständighet. Har detta slag av biträde förekommit, bör presumtionsregeln
därför alltid tillämpas.
Svenska Revisorsamfundet SRS har påpekat att en revisor ofta lämnar
upplysningar om gällande regler och rekommendationer och svarar på
frågor om hur dessa regler skall tillämpas i en konkret situation. Sam-
fundet har menat att sådan verksamhet inte utgör rådgivning och att pre-
sumtionsregeln inte bör tillämpas på den. Enligt vår uppfattning kan dock
även verksamhet av detta slag ge upphov till självgranskningshot. Om
rådgivningen har varit av okomplicerat slag, torde emellertid revisorn
oftast enkelt kunna visa att någon förtroenderisk inte föreligger eller att
förtroenderisken kan balanseras genom förhållandevis enkla åtgärder.
Och i så fall blir revisorn - såsom vi strax återkommer till - inte skyldig
att avgå eller avböja uppdraget.
Om en revisor uppträder till stöd för eller mot revisionsklientens stånd-
punkt i en rättslig eller ekonomisk fråga, är det givetvis också ägnat att
rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet. Som exempel kan
nämnas det fallet att revisorn företräder eller uppträder som biträde åt
klienten vid kontakter med skattemyndigheten eller i en skatteprocess.
Även i situationer av detta slag bör enligt vår mening presumtionsregeln
alltid gälla.
Har revisorn nära personliga relationer med revisionsklienten och
riskerar han eller hon därför att bli alltför välvilligt inställd till dennes
intressen, är detta självfallet också ägnat att minska förtroendet för revi-
sorns opartiskhet och självständighet. Detsamma gäller om revisorn har
nära personliga relationer med personer i revisionsklientens ledning. En-
ligt vår mening bör presumtionsregeln vara tillämplig även i dessa fall.
Det kan också förekomma att en revisor uppfattar att han eller hon
utsätts för hot eller andra hårda påtryckningar från revisionsklienten eller
någon annan. Om så är fallet, är det givetvis ägnat att rubba förtroendet
för revisorns förmåga till opartiskhet och självständighet. Också i dessa
62
situationer bör det därför gälla en presumtion för att revisionen inte går Prop. 2000/01:146
att fullgöra på ett förtroendeingivande sätt.
Det är emellertid inte möjligt att uttömmande beskriva alla de situa-
tioner som är ägnade att skada förtroendet för revisorn. I stället bör, i
enlighet med vad Lagrådet har förordat, uppräkningen kompletteras med
en generalklausul av innebörd att revisorn skall avböja eller avsäga sig
uppdraget, om det föreligger något annat förhållande av sådan art att det
kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet.
En presumtion av det slag som vi nu har förordat medför att revisorn i
de aktuella situationerna blir skyldig att avböja eller avsäga sig uppdrag-
et, om inte i det enskilda fallet uppdraget likväl går att fullgöra utan att
det finns anledning att ifrågasätta revisorns opartiskhet och självständig-
het. Vi återkommer i det följande till vad som bör krävas för att presum-
tionen skall hävas.
Vilka personer skall beaktas vid tillämpningen av presumtionsregeln?
En särskild fråga är om man vid prövningen av om något förtroendehot
förekommer skall beakta enbart förhållanden hänförliga till revisorn
själv, eller om även förhållanden hänförliga till andra i revisionsföretaget
eller andra företag, anknutna till revisionsföretaget, bör beaktas.
Det står till att börja med helt klart att det inte enbart är när revisorn
själv har en anknytning till revisionsklienten som förtroendet för revi-
sionen kan påverkas negativt. Ett förtroendehot kan också uppkomma om
revisorn anlitar biträde av någon med anknytning till revisionsklienten.
Omvärldens förtroende för revisionen kan även påverkas negativt om
revisorn har någon kollega på revisionsbyrån som har anknytning till
revisionsklienten, t.ex. genom omfattande rådgivningsuppdrag. Enligt
vår uppfattning bör presumtionsregeln därför utformas så att den beaktar
också förtroendehot hänförliga till andra personer som är verksamma på
samma revisionsbyrå som den aktuella revisorn.
Det är vanligt med samarbete mellan revisionsföretag. Ibland ingår
revisionsföretagen i koncerner. Ibland grundar sig samarbetet på sam-
arbetsavtal. Ofta kommer samarbetet till uttryck i något slag av namn-
gemenskap. Företagsgrupper av dessa slag kallar vi i det följande för
revisionsgrupper (jfr avsnitt 8.2). En viktig fråga är om presumtions-
regeln bör utformas så att också förhållanden hänförliga till andra perso-
ner inom revisionsgruppen måste beaktas. Svenska Revisorsamfundet
SRS har menat att en sådan ordning skulle föra alltför långt. Liksom
utredningen anser vi emellertid att förhållanden som har att göra med en
medarbetare i en revisionsgrupp kan påverka förtroendet för en revision
som utförs av någon i en annan del av revisionsgruppen. Också sådana
förhållanden bör därför beaktas vid tillämpningen av analysmodellen.
Omständigheter som kan bryta presumtionen
Den presumtion som vi föreslår skall gälla så snart det finns omständig-
heter som kan rubba förtroendet för revisorn bör kunna brytas.
För det första bör presumtionen brytas om omständigheterna i det en-
skilda fallet är sådana att det faktiskt inte finns anledning att ifrågasätta
63
revisorns opartiskhet eller självständighet. Som exempel kan nämnas den Prop. 2000/01:146
situationen då någon annan person i revisionsgruppen äger aktier i revi-
sionsklienten men det står alldeles klart att varken revisorn eller andra
som deltar i revisionsuppdraget har någon faktisk anknytning till denna
person.
För det andra bör presumtionen kunna brytas om det står klart att vid-
tagna eller planerade åtgärder kan säkerställa förtroendet för revisorns
opartiskhet och självständighet.
Vilken eller vilka åtgärder som skall räcka för att bryta presumtionen
måste givetvis bero av det hot som föreligger i den konkreta situationen.
Det är naturligt att ju starkare hotet är, desto kraftigare motåtgärder ford-
ras. I vissa situationer kan det räcka med byråintema åtgärder, såsom
kontrollåtgärder utförda av andra personer inom revisionsgruppen. I
andra situationer är sådana interna kontrollåtgärder inte tillräckliga. Det
är då nödvändigt att vidta något slag av extern kontrollåtgärd för att ba-
lansera hotet, exempelvis så att en yrkesrevisor utanför revisionsgruppen
gör en fullständig eller partiell genomgång av uppdraget och avger en
s.k. second opinion.
I författningskommentaren kommer vi att behandla valet av motåtgärd-
er något närmare. Enligt vår mening är det dock inte möjligt att i vare sig
lag eller förarbeten uttömmande ange vilka slag av åtgärder som fordras.
Detta måste prövas inom ramen för god revisorssed, dvs. genom den
normering som utvecklas genom revisorsorganisationemas uttalanden
och slutligen bestäms av tillsynsmyndighetens praxis och domstolarnas
avgöranden.
Det bör tilläggas att det givetvis förekommer fall då hotet mot revi-
sorns opartiskhet, självständighet och objektivitet är så allvarligt att det
finns anledning att ifrågasätta revisorns opartiskhet eller självständighet
oavsett vilka motåtgärder som vidtas. I sådana fall kommer revisorn med
vårt förslag alltid att vara skyldig att avböja eller avsäga sig uppdraget.
Bl.a. Riksrevisionsverket har menat att interna och externa kontroll-
åtgärder ger upphov till sekretessproblem. Enligt vår uppfattning skiljer
sig den därvid uppkomna situationen inte från den situation som redan i
dag uppkommer när en revisor anlitar biträde av någon utomstående
expert. Revisorn måste då på något sätt, vanligen genom avtal, försäkra
sig om att experten är bunden av tystnadsplikt. Så bör frågan om sekre-
tess kunna hanteras också när någon intern eller extern kontrollåtgärd
vidtas.
Olika regler för olika slag av företag?
En särskild fråga är om man i detta sammanhang bör göra skillnad
mellan större och mindre företag. Det kan hävdas att mindre företag har
särskilda behov av att kunna utnyttja sin revisor för andra uppgifter än
revisionsverksamhet och att kravet på oberoende därför bör vara mindre
strängt i fråga om revisorer i dessa bolag. Företagarnas Riksorganisation
har på denna grund förordat att revisorer i privata aktiebolag undantas
från den nu aktuella regleringen, medan Svenska Revisorsamfundet SRS
har uttalat att man i fråga om mindre företag bör tolerera något större hot
och ställa lägre krav på motåtgärder. Det kan på motsvarande sätt hävdas
64
- såsom Finansinspektionen har gjort - att kraven på oberoende med Prop. 2000/01:146
hänsyn till ett större allmänintresse bör sättas särskilt höga i fråga om
revisorer i större foretag.
Enligt vår mening gör sig intresset av att revisionen utförs på ett
objektivt och gentemot omvärlden förtroendeskapande sätt gällande
också i mindre företag, där revision förekommer. Att tillåta någon form
av undantag för mindre företag skulle f.ö. också vara ägnat att under-
gräva tilltron till revisionen i större företag. Vi kan därför inte ställa oss
bakom förslaget att revisorer i privata aktiebolag skall undantas från de
nyss föreslagna reglerna utan anser att minimikraven i fråga om revisorns
oberoende bör vara desamma i samtliga slag av företag. En annan sak är
att särskilt höga krav måste ställas på revisorer i större bolag, och i
synnerhet på revisorer i noterade bolag.
Förhandsbesked i oberoendefrågor
I dag finns det en möjlighet för revisorer att ansöka hos Revisorsnämnd-
en om förhandsbesked om huruvida en viss verksamhet kan rubba för-
troendet för deras opartiskhet eller självständighet. För att underlätta
användningen av analysmodellen bör, som utredningen har föreslagit,
denna möjlighet utökas så att revisorer och registrerade revisionsbolag
också kan fa förhandsbesked om huruvida en viss omständighet kan
rubba förtroendet för revisorns opartiskhet och självständighet och, om
så är fallet, huruvida situationen vid en samlad bedömning är sådan att
revisorn ändå inte behöver avböja eller avsäga sig uppdraget.
Regeringens förslag: Revisorer och registrerade revisionsbolag skall
dokumentera varje uppdrag i revisionsverksamheten. I dokumentationen
skall information om andra uppdrag ingå i den mån informationen är
väsentlig för att revisorns arbete, opartiskhet och självständighet vid
utövandet av revisionsverksamheten skall kunna bedömas i efterhand.
Dokumentationen skall ha färdigställts när revisionsberättelse eller annat
utlåtande avges. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-
mer skall kunna föreskriva om undantag från dokumentationsskyldighet-
en (24 och 41 §§ i förslaget till revisorslag).
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag (betänkandet s. 156-158). Utredningens förslag innehåller dock
inte något om undantag från dokumentationsskyldigheten.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller
inte haft några invändningar mot det.
/■/!/? och Svenska Revisorsamfundet SRS har tagit upp dokumentations-
kravets omfattning vid s.k. spontan rådgivning. Enligt organisationerna
bör kravet på dokumentation för detta slag av rådgivning inte ställas lika
högt som för andra uppdrag.
3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 146
Bakgrund: Revisorer är skyldiga att låta Revisorsnämnden granska Prop. 2000/01:146
akter, bokföring och övriga handlingar i samband med nämndens tillsyn
(se 20 § i 1995 års revisorslag).
Ytterligare föreskrifter om dokumentationsskyldighet finns i Revisors-
nämndens föreskrifter (RNFS 1997:1). Där sägs att revisorns dokument-
ation skall innehålla sådan information som är väsentlig för att revisorns
arbete skall kunna bedömas i efterhand. Om en revisor biträder vid en re-
visionsklients redovisning såsom rådgivare eller om revisorn i andra fall
utför rådgivningsuppdrag för en revisionsklients räkning, gäller enligt
nämndens föreskrifter i tillämpliga delar samma krav på dokumentation
som vid revisionsuppdrag.
Föreskrifter om dokumentation av revisionsuppdrag överensstämmer i
sak med de krav som gäller för godkända och auktoriserade revisorer en-
ligt FAR:s och Svenska Revisorsamfundet SRS:s rekommendationer (jfr
FAR:s rekommendation Revisionsprocessen).
Skälen för regeringens förslag: Syftet med den analysmodell som vi
har föreslagit i föregående avsnitt är att spåra de hot som kan föreligga
mot revisorns förmåga att genomföra en objektiv revision eller som är
ägnade att rubba omvärldens förtroende för denna förmåga. Analys-
modellen är också ägnad att klargöra för revisorn vilka åtgärder som är
nödvändiga för att balansera eventuella förtroenderisker.
Enligt vår mening bör analysmodellen kombineras med en skyldighet
för revisorn att dokumentera de överväganden som han eller hon har
gjort vid analysen. En sådan dokumentationsskyldighet ger tillsyns-
myndigheten möjlighet att i efterhand kontrollera att analysen är gjord på
ett tillfredsställande sätt.
Dokumentationsskyldigheten är av sådan grundläggande betydelse att
den bör komma till uttryck i lagen. Där bör framgå att revisorn skall
dokumentera varje uppdrag i revisionsverksamheten. Dokumentationen
bör innefatta upplysning om varje förhållande av betydelse för tillämp-
ningen av analysmodellen. Av revisorns dokumentation bör t.ex. framgå
vilka förtroenderubbande omständigheter som har identifierats. Där bör
också framgå vilka åtgärder som har vidtagits för att undanröja eller
neutralisera eventuella förtroendehot.
I lagen bör detta komma till uttryck i en bestämmelse om att doku-
mentationen skall innehålla den information som är väsentlig för bedöm-
ningen av revisorns arbete, opartiskhet och självständighet vid utövandet
av revisionsverksamheten.
Enligt vår uppfattning finns det inte anledning att ålägga revisorer
någon motsvarande skyldighet att upprätta dokumentation i samband
med uppdrag som inte utgör revisionsverksamhet. Om en revisor har
utfört ett sådant uppdrag åt en revisionsklient, kan det emellertid vara
ägnat att påverka revisorns oberoende eller i vart fall omvärldens för-
troende för revisionen. Därför bör dokumentationen av revisionsuppdrag-
et innefatta uppgifter om de övriga uppdrag för revisionsklienten som
revisorn - och, så långt möjligt, annan i revisionsgruppen - har, i den
mån uppgifterna behövs för en bedömning av revisorns arbete, opartisk-
het och självständighet vid utövandet av revisionsverksamheten.
En särskild fråga är om det bör göras undantag från dokumentations-
skyldigheten beträffande sådan rådgivning av enklare slag som en revisor
återkommande lämnar revisionsklienten. Både FAR och Svenska Revi-
66
sorsamfundet SRS har förordat att kraven på dokumentation sätts lägre Prop. 2000/01:146
när det gäller detta slag av arbete. Vi delar den bedömningen. Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför ges möjlighet
att meddela föreskrifter om undantag från dokumentationsskyldigheten.
En annan fråga är när dokumentationen skall vara färdigställd. En tidig
dokumentation ger de bästa förutsättningarna för att den information som
sparas är korrekt. Mot den bakgrunden bör utgångspunkten vara att
dokumentationen sker fortlöpande. Den dokumentation som är hänförlig
till ett visst uppdrag bör färdigställas i vart fall i samband med att revi-
sorn avger det utlåtande som granskningen mynnar ut i.
Enligt vår mening bör regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer kunna meddela ytterligare föreskrifter om hur dokumenta-
tionsskyldigheten skall fullgöras. Detta fordrar dock inte några nya lag-
regler utan kan ske med stöd av det normgivningsbemyndigande som
finns i 13 § andra stycket i 1995 års revisorslag (jfr 41 § i vårt förslag).
Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon bestämd maximi-
gräns för rådgivningsarvoden eller andra arvoden till en revisor.
Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-
ning (betänkandet s. 128 och 129).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-
ningar mot utredningens bedömning.
Bakgrund: Det kan synas som att en revisor som erhåller ett stort
arvode från en revisionsklient eller en större del av sina sammanlagda
intäkter från en revisionsklient riskerar att komma i ett beroendeförhåll-
ande till denne. I några länder har det därför införts gränser för hur stort
arvode som en revisor får uppbära från en och samma revisionsklient.
Gränsen bestäms vanligen så att arvodet från en revisionsklient far utgöra
högst en viss procentandel av revisorns totala omsättning. De gräns-
värden som används ligger mellan fem och 20 procent. I Sverige före-
kommer inte någon bestämmelse av det slaget. Revisorsutredningen
diskuterade i betänkandet Revisorerna och EU (SOU 1993:69) om en
sådan bestämmelse borde införas. Utredningen ansåg dock att det skulle
möta betydande tillämpningsproblem, bl.a. i samband med att en revi-
sionsverksamhet påbörjas liksom vid förändringar i klientsammansätt-
ningen.
Skälen för regeringens bedömning: Särskilt mot bakgrund av de
tillämpningsproblem som Revisorsutredningen pekade på vill vi inte
förorda några begränsningar vad gäller storleken på rådgivningsarvoden
eller andra arvoden. De risker för revisors oberoende som det kan inne-
bära att revisorns intäkter härrör från några enstaka klienter motverkas
genom de bestämmelser vi föreslår i avsnitt 9.2 och 10.3. Under de
diskussioner som förs inom EU angående revisors oberoende har emel-
lertid frågan om särskilda arvodesgränser kommit upp. Detta kan ge
anledning att längre fram återkomma till frågan.
67
Regeringens bedömning: Årsredovisningen bör på samma sätt som i
dag innehålla upplysningar om av företaget utbetalda arvoden och
andra ersättningar till revisorn.
Det bör inte införas något krav på upplysning om uppdragens art.
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att det i årsredovis-
ningen skall lämnas upplysning om, utöver storleken av ersättningen till
revisorn och dess fördelning mellan revision och övriga uppdrag, upp-
dragens art (betänkandet s. 158-160).
Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Några remissinstanser,
däribland Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Svenska
Bankföreningen och Sveriges Industriförbund, har tillstyrkt utredningens
förslag eller har inte haft någon erinran mot det. Andra, såsom Riks-
revisionsverket och Patent- och registreringsverket, har avstyrkt för-
slaget.
Bakgrund: Den ersättning som en revisor erhåller från revisions-
klienten på grund av revisionsuppdraget och för utförda konsulttjänster
speglar revisorns förhållande till revisionsklienten och därmed revisorns
förmåga att genomföra en i alla avseenden oberoende granskning. För att
ett aktiebolags intressenter skall få bättre möjlighet att själva bedöma
revisorns oberoende föreskrivs därför i 5 kap. 21 § årsredovisningslagen
(1995:1554) att aktiebolaget i årsredovisningen skall lämna uppgift om
vad som har betalats ut till revisorn i- revisionsarvoden och andra arvo-
den.
Skälen för regeringens bedömning: Bestämmelsen i årsredovisnings-
lagen om att aktiebolag i årsredovisningen skall lämna upplysningar om
revisionsarvoden och andra arvoden syftar till att ge bolagets intressenter
möjlighet att själva bedöma revisorns oberoende i förhållande till bolag-
et. Bestämmelsen, som i förlängningen torde motverka situationer där
revisorn står i ekonomiskt beroendeförhållande till bolaget, bör enligt vår
mening finnas kvar.
Det kan - såsom utredningen har varit inne på - synas som att be-
stämmelsen i sin nuvarande utformning inte ger all information som i och
för sig skulle vara av värde. Den ger enbart information om att andra
uppdrag har förekommit jämte viss information om deras omfattning.
Upplysningar om uppdragens art skulle, kan det hävdas, ge intressenterna
ytterligare information som kan ligga till grund för deras egna bedöm-
ningar om revisorns oberoende.
Vi vill inte ifrågasätta utredningens uppfattning att ett utvidgat infor-
mationskrav skulle kunna vara av värde för revisionsklientens intressent-
er. Det är emellertid tveksamt om värdet av ett ökat upplysningskrav står
i proportion till de ytterligare kostnader som varje ökat upplysningskrav
innebär för företagen. Härtill kommer att det knappast är lämpligt att
ställa krav på detaljerade uppgifter om övriga uppdrag, eftersom det
skulle kunna skada revisionsklienten, t.ex. genom att bolagets konkur-
renter fick kännedom om pågående affarsförhandlingar. Mera begränsad
information om uppdragens art riskerar å andra sidan att bli ganska intet-
sägande, t.ex. ”organisationsrådgivning”.
Prop. 2000/01:146
68
Enligt vår mening bör därför den nuvarande upplysningsskyldigheten Prop. 2000/01:146
enligt 5 kap. 21 § årsredovisningslagen för närvarande inte utvidgas.
Det kan tilläggas att frågan om ett upplysningskrav av detta slag
diskuteras i EG-kommissionens pågående arbete med en rekommenda-
tion om revisorns oberoende. Sedan rekommendationen har utfärdats kan
det finnas skäl att på nytt överväga om det finns behov av några lag-
stiftningsåtgärder.
Regeringens förslag: I lagen tas in regler om vilken verksamhet revi-
sionsföretag får utöva och vilka som får äga sådana företag.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (be-
tänkandet s. 182-184).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-
ningar mot förslaget.
Bakgrund: Av 16 § första stycket i 1995 års revisorslag framgår att en
revisor får bedriva revisionsverksamhet såsom enskild näringsidkare eller
i handelsbolag eller aktiebolag. Lagen innehåller också regler om ägande,
ledning m.m. för registrerade revisionsbolag. Den saknar däremot be-
stämmelser om ägande, ledning och förvaltning av revisionsbolag som
inte är registrerade. I stället har Revisorsnämnden meddelat föreskrifter
som bl.a. innehåller huvudregeln att endast revisor får vara aktieägare,
styrelseledamot och verkställande direktör i ett aktiebolag i vilket en
revisor bedriver sin yrkesverksamhet.
Skälen för regeringens förslag: Föreskrifter om näringsverksamhet
hör normalt till sådan offentligrättslig lagstiftning som enligt 8 kap. 3 §
regeringsformen meddelas genom lag. Med tillämpning av 8 kap. 7 §
regeringsformen får dock riksdagen i viss utsträckning bemyndiga rege-
ringen att genom förordning meddela föreskrifter i ämnet.
Föreskrifter som begränsar den enskilde revisorns handlingsfrihet i
fråga om ägande m.m. av ett revisionsföretag är av ingripande slag. De
bör därför ges i lag, oavsett om revisionsföretaget är registrerat eller inte.
Regeringens bedömning och förslag: Det bör inte införas något allmänt
krav på registrering av revisionsföretag.
Ett bolag i vilket revisionsverksamhet utövas skall för varje uppdrag
som det åtar sig och som utgör revisionsverksamhet utse en i bolaget
yrkesverksam revisor som huvudansvarig (17 § i förslaget till revisors-
lag).
69
Utredningens bedömning och forslag: Överensstämmer i sak med Prop. 2000/01:146
regeringens bedömning och förslag (betänkandet s. 189-191).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-
ningar mot utredningens bedömning och förslag.
Bakgrund: Revisorer far bedriva revisionsverksamhet inte bara som
enskild näringsidkare utan också i handelsbolag eller i aktiebolag. För det
fall att revisorn väljer bolagsformen gäller att bolaget inte får utöva
annan verksamhet än sådan som är förenlig med en revisors yrkes-
utövning.
I 1995 års revisorslag görs en åtskillnad mellan registrerade revi-
sionsbolag och icke-registrerade revisionsbolag. Varje revisionsbolag
avgör självt om det vill ansöka om registrering. Ett registrerat revisions-
bolag kan - till skillnad från ett icke registrerat revisionsbolag - utses till
revisor (se t.ex. 10 kap. 18 § aktiebolagslagen). Endast registrerade
revisionsbolag står under tillsyn. Vad gäller icke-registrerade revisions-
bolag står endast de i bolaget verksamma revisorerna under tillsyn.
För att ett handelsbolag skall få registreras som revisionsbolag skall
det framgå av bolagsavtalet att bolagsmännen skall vara godkända eller
auktoriserade revisorer (10 § i 1995 års lag). För att ett aktiebolag skall
få registreras krävs bl.a. att minst tre ljärdedelar av aktierna med minst
tre Värdedelar av röstetalet ägs av godkända eller auktoriserade revisorer
och att övriga aktier ägs av personer som är verksamma i bolaget (11 §).
Skälen för regeringens bedömning och förslag: Det förhållandet att
icke-registrerade revisionsbolag inte står under tillsyn innebär bl.a. att
Revisorsnämnden inte kan ingripa disciplinärt mot ett sådant revisions-
företag. Detta väcker frågan om det bör införas ett krav på att alla revi-
sionsföretag skall registreras och därmed ställas under tillsyn. Ett sådant
krav skulle, kan det hävdas, förbättra nämndens möjligheter att ingripa
mot missförhållanden i revisionsföretag.
I förarbetena till 1995 års revisorslag angavs som skäl till att Revisors-
nämnden skulle kunna ingripa disciplinärt mot ett registrerat revisions-
bolag - och inte enbart mot revisorerna - att det reellt sett är svårt att
göra en enskild revisor ansvarig för en medhjälpares försummelse vid
fullgörandet av uppdrag som faller utanför revisionsuppdrag (se prop.
1994/95:152 s. 55). Vi har i avsnitt 7.1 förordat att Revisorsnämndens
tillsyn ges karaktären av en normtillsyn som väsentligen gäller revisorer-
nas iakttagande av god revisorssed och god revisionssed. Därmed kom-
mer nämndens tillsyn, såvitt gäller kvaliteten i utförda uppdrag i prak-
tiken att vara begränsad till revisionsuppdrag och liknande uppdrag och
Revisorsnämnden kommer inte att kunna ingripa mot kvalitetsbrister i
andra uppdrag. Behovet av att utvidga kravet på registrering till samtliga
revisionsföretag har därmed i stor utsträckning försvunnit. Vi föreslår
därför inte någon sådan utvidgning.
Även på det område som kommer att vara föremål för tillsyn kan det
dock ibland vara svårt att utkräva ansvar därför att den försumlige inte
omfattas av tillsynen. Inte sällan utförs ett granskningsuppdrag - som i
och för sig omfattas av tillsyn - av andra specialister inom revisionsföre-
taget än revisorer. Särskilt i stora revisionsföretag med många delägare
och anställda kan detta försvåra ansvarsutkrävande. Både registrerade
och icke registrerade revisionsföretag bör därför vara skyldiga att för
70
varje uppdrag i sin revisionsverksamhet utse en av de i företaget yrkes- Prop. 2000/01:146
verksamma revisorerna att vara huvudansvarig.
Regeringens förslag: En revisor skall fa utöva revisionsverksamhet
endast i vissa i lagen angivna former. Revisorn skall kunna utöva verk-
samheten som enskild näringsverksamhet eller i enkelt bolag. Han eller
hon skall också kunna bedriva verksamheten i handelsbolag eller i aktie-
bolag.
Om revisorn utövar revisionsverksamhet som enskild näringsidkare,
skall han eller hon hålla annan verksamhet som inte har ett naturligt sam-
band med revisionsverksamhet tydligt avskild. Utövas revisionsverksam-
heten i handelsbolag eller i aktiebolag, får bolaget bedriva endast revi-
sionsverksamhet och verksamhet som har ett naturligt samband med
revisionsverksamhet. Bolaget får inte inneha andelar i andra foretag vilka
bedriver annan verksamhet än revisionsverksamhet och verksamhet som
har ett naturligt samband därmed. Revisionsverksamhet skall inte heller
fa utövas i ett bolag som är i konkurs eller likvidation (8-11 §§ i förslag-
et till revisorslag).
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag (betänkandet s. 187 och 188). Utredningen har dock inte lämnat
något förslag om verksamheten i företag som revisionsbolaget äger
andelar i. Inte heller innehåller utredningens förslag någon regel om att
revisionsverksamhet inte skall fa utövas i bolag som är i konkurs eller
likvidation.
Remissinstanserna: Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet har
anmärkt att den föreslagna lagtexten bör förtydligas så att det framgår att
begränsningen av verksamhet i revisionsbolag gäller även dotterbolag till
revisionsbolag. Övriga remissinstanser har inte invänt mot utredningens
förslag.
Skälen för regeringens förslag
I vilka former skall revisionsverksamhet få bedrivas?
Revisionsuppdragets personliga karaktär har inte ansetts utgöra något
hinder mot att en revisor utövar verksamheten i bolag. I lagstiftningen
finns inte heller på andra områden något förbud mot att driva verksam-
heter av personlig karaktär, exempelvis advokatverksamhet, i bolags-
form. Utgångspunkten bör alltså vara att en revisor, i likhet med varje
annan företagare, har rätt att själv bestämma företagsform. Den nuvar-
ande bestämmelsen om att en revisor far bedriva revisionsverksamhet
som enskild näringsidkare eller i handelsbolag eller aktiebolag bör alltså
bestå.
Det är numera möjligt att bedriva näringsverksamhet som enkelt bolag.
Enkelt bolag är därför en tänkbar företagsform även för revisionsverk-
samhet. Detta bör lämpligen komma till uttryck i lagtexten.
71
Ett aktiebolag eller ett handelsbolag kan i dag inte registreras som Prop. 2000/01:146
revisionsbolag om det är i konkurs eller likvidation. Däremot finns det
inte något allmänt förbud mot att utöva revisionsverksamhet i ett aktie-
bolag eller ett handelsbolag som är i konkurs eller likvidation. Lagrådet
har ifrågasatt om det inte bör införas ett sådant förbud. Enligt vår mening
är det inte lämpligt att revisionsverksamhet utövas i ett bolag som är i
konkurs eller likvidation. Skälen till det är framför allt att revisorerna
genom konkursen eller likvidationen förlorar sitt bestämmande inflyt-
ande över bolaget. Vi förordar därför ett allmänt förbud mot att utöva
revisionsverksamhet i bolag som är i konkurs eller likvidation.
Vilken verksamhet skall få förekomma i ett revisionsföretag?
Vi har i avsnitt 9.1 och 9.2 redogjort för vår uppfattning om vilken
verksamhet en revisor bör fa bedriva utöver revisionsverksamhet. Såsom
där har framgått anser vi att det bör vara möjligt för en revisor att
parallellt med revisionsverksamheten bedriva verksamhet som har ett
naturligt samband med revisionsverksamhet. Det bör också finnas ett
visst utrymme för revisorn att driva verksamhet som saknar naturligt
samband med revisionsverksamhet (”sidoverksamhet”).
I den utsträckning en revisor bör få bedriva sidoverksamhet är det dock
angeläget att den bedrivs åtskilt från revisionsverksamheten. Om revi-
sionsverksamhet och sidoverksamhet sammanblandas inom ramen för ett
och samma företag, kan det skada omgivningens tilltro till revisorns
självständighet. I den dagliga verksamheten kan hänsynen till sido-
verksamheten gå ut över företagets revisionsverksamhet. I värsta fall kan
de affårsrisker, som sidoverksamheten kan vara förenad med, vålla revi-
sionsverksamheten skada. Till detta kommer att tillsynsmyndighetens
tillsyn kan försvåras, bl.a. genom att redovisningen för de olika verksam-
hetsgrenarna blandas samman. Vi anser därför att revisionsverksamhet
och sidoverksamhet över huvud taget inte bör få bedrivas inom en och
samma rörelse eller inom en och samma juridiska person.
Särskilt om revisorer som utövar revisionsverksamhet som enskilda
näringsidkare
Vad som nyss har sagts kan synas tala för att en revisor som utövar
revisionsverksamhet som enskild näringsidkare över huvud taget inte
borde få bedriva sidoverksamhet. En sådan ordning framstår dock som
ett alltför långtgående ingrepp i näringsfriheten. Revisorn bör emellertid
vara skyldig att hålla sidoverksamheten avskild från revisionsverk-
samheten, dvs. sidoverksamheten skall utövas i en separat rörelse. Detta
är ägnat att stärka tilltron till revisorns självständighet och oberoende i
revisionsverksamheten och ger också bättre förutsättningar för tillsyns-
myndighetens arbete. Att revisionsverksamhet och sidoverksamhet måste
utövas i två separata rörelser överensstämmer med den praxis som har
utvecklats i tillsynen när det gäller revisors utövande av sidoverksamhet.
En verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet
- såsom redovisning och rådgivning i skattefrågor - bör revisorn däremot
72
få bedriva i samma rörelse som revisionsverksamheten. Detta överens- Prop. 2000/01:146
stämmer väsentligen med vad som gäller i dag.
Särskilt om verksamheten i revisionsbolag
När revisionsverksamhet utövas i ett handels- eller aktiebolag tillgodoses
intresset av att revisionsverksamhet och sidoverksamhet hålls i sär bäst
genom att revisionsverksamheten utövas i ett separat bolag.
Om revisorn driver verksamheten i bolag, bör bolaget därför, förutom
revisionsverksamhet, fa utöva endast verksamhet som har ett naturligt
samband med revisionsverksamhet. Sidoverksamhet bör bolaget alltså
inte fa utöva.
De hot mot revisorns oberoende som uppkommer om det i ett och
samma bolag bedrivs både revisionsverksamhet och sidoverksamhet kan
uppkomma också när sidoverksamheten bedrivs i ett annat bolag som
revisionsbolaget helt eller delvis äger. Särskilt om sidoverksamheten i
det andra bolaget är omfattande, finns det en risk för att hänsynen till
denna verksamhet går ut över revisionsverksamheten i revisionsbolaget.
Tillsynsmyndighetens möjligheter att ingripa är också begränsade, efter-
som det andra bolaget inte står under tillsyn. Övervägande skäl talar
därför för att ett revisionsbolag inte heller skall kunna inneha andelar i
andra företag i vilka det bedrivs sidoverksamhet.
Regeringens förslag: Bolag i vilka revisionsverksamhet utövas skall
ägas av revisorer. Ägandet skall kunna ha formen av indirekt ägande
genom bolag. För ett sådant, mellan revisorn och revisionsbolaget in-
skjutet, bolag skall gälla samma krav i fråga om verksamheten som för
ett revisionsbolag. Det inskjutna bolaget skall dock inte behöva driva
någon egen revisionsverksamhet. Vidare skall vissa ledande befattningar
i inskjutna bolag förbehållas revisorer. Även andra än revisorer skall,
direkt eller genom bolag, fa äga en begränsad andel av sådana bolag som
registreras som revisionsbolag (11, 13-16 §§ i förslaget till revisorslag).
Utredningens förslag: Överensstämmer i väsentliga delar med rege-
ringens förslag (betänkandet s. 184-189).
Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i denna del
har tillstyrkt utredningens förslag. FAR har dock anfört att förslaget med-
för icke avsedda restriktioner avseende ägar- och anställningsförhåll-
anden.
Svenska Revisorsamfundet SRS har uttalat att regleringen av det in-
direkta ägandet inte bör förhindra att verksamhet, förenlig med revisions-
verksamhet, bedrivs i ett i förhållande till revisionsföretaget sidoordnat
bolag i samma koncern.
73
Skälen för regeringens förslag
Vilka skall kunna ingå i ägarkretsen för ett revisionsföretag?
För att kvaliteten i revisionsverksamheten skall upprätthållas är det
viktigt att det bestämmande inflytandet i ett revisionsföretag förbehålls
personer med insikt i de villkor som gäller för revisionsverksamhet. Det
är också väsentligt att för revisionen ovidkommande intressen inte tillåts
influera verksamheten i revisionsföretaget. Särskilt betydelsefullt är det
givetvis att revisionsklienter inte ges möjlighet att påverka verksamheten
i revisionsföretaget. Mot den nu angivna bakgrunden är det enligt vår
mening en naturlig utgångspunkt att ägandet av revisionsföretagen för-
behålls revisorer.
För registrerade revisionsaktiebolag gäller i dag att en viss mindre
andel av aktierna far innehas av andra personer än revisorer. Detta bör
enligt vår mening gälla även i fortsättningen. Också dessa personer bör
dock ha anknytning till verksamheten i bolaget. Av lagen bör därför
framgå att ägare som inte är revisorer skall vara yrkesverksamma i
revisionsbolaget eller i ett annat företag som på grund av ägarförhåll-
anden ingår i samma revisionsgrupp som revisionsbolaget.
En remissinstans har förordat att samma regler skall gälla för icke re-
gistrerade revisionsbolag som för registrerade revisionsbolag, dvs. viss
andel av ägarna skall kunna utgöras av andra än revisorer. I lagstiftnings-
ärendet har emellertid inte framkommit några särskilda skäl för detta.
Tvärtom talar det förhållandet att icke-registrerade bolag inte står under
tillsyn för att nuvarande ordning bör bestå. Vi är därför inte beredda att i
detta sammanhang föreslå någon sådan förändring.
Indirekt ägande
Revisorsnämnden har i ett uppmärksammat avgörande konstaterat att -
med den utformning som lagen om revisorer i dag har - kravet att revi-
sionsföretag skall ägas av revisorer kan uppfyllas endast genom direkt
ägande. Det innebär att det är inte möjligt att skjuta in en juridisk person
mellan den fysiska personen och revisionsbolaget (s.k. indirekt ägande).
Frågan är om denna ordning också är sakligt motiverad.
Det kan hävdas att sådant indirekt ägande riskerar att minska Revisors-
nämndens möjligheter att utöva en effektiv tillsyn. Svåröverskådliga
ägarförhållanden skapar ett större administrativt arbete vid kontrollen av
ägarförhållanden och verksamhet. Vidare kan indirekt ägande leda till att
revisorernas ägarinflytande ”späds ut”, något som skulle kunna påverka
revisionsverksamhetens kvalitet.
Utredningen har emellertid angett några i och för sig legitima skäl för
revisionsbolag att organisera verksamheten i flera juridiska personer. Av
dessa skäl kan nämnas behovet av s.k. namnskydd, pensionsreglemas
utformning samt intresset av att på ett enkelt sätt kunna ändra kretsen av
delägare. Till detta kommer att de risker som indirekt ägande medför kan
motverkas genom att särskilda krav ställs på de bolag som skjuts in
mellan revisorn och revisionsbolaget. Så kan t.ex. samma regler om
ägande appliceras på de inskjutna bolagen som på revisionsbolag. Det
bör också kunna krävas att flertalet av de ledande befattningarna i de
Prop. 2000/01:146
74
inskjutna bolagen skall förbehållas revisorer. Om det ställs sådana krav
på de inskjutna bolagen, kommer det alltid att vara revisorer som har det
bestämmande inflytandet över verksamheten i revisionsbolaget. Vi före-
slår därför att det i lagen lämnas utrymme för indirekt ägande av revi-
sionsbolag.
Enligt de i dag gällande reglerna får även andra än revisorer i viss
utsträckning äga aktier i registrerade revisionsbolag, under den
förutsättningen att ägarna är verksamma i revisionsbolaget. Enligt vår
mening finns det inte några bärande skäl för att den nyss föreslagna
möjligheten att skjuta in ett eller flera bolag mellan delägare och
revisionsbolag inte skulle gälla även sådana icke-revisorer.
Verksamhet i ägarbolag
En särskild fråga är vilka krav som skall ställas på verksamheten i ett
inskjutet ägarbolag.
Att en revisionsverksamhet genom ägande underordnas en annan verk-
samhet som är av helt annat slag än revisionsverksamhet framstår som
principiellt olämpligt, vare sig ägarbolaget i sin tur ägs av revisorer eller
av andra. Ett villkor för att någon skall kunna äga en andel i ett regist-
rerat revisionsbolag och göra detta genom ett inskjutet bolag bör därför
vara att det inskjutna bolaget inte bedriver någon sidoverksamhet. Detta
innebär att ett ägarbolag inte skall få bedriva annan verksamhet - utöver
själva ägandet av revisionsbolag — än revisionsverksamhet och verksam-
het som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet.
Utredningen har ansett att ägarbolag inte skall kunna bedriva, utöver
verksamhet som består i ägandet av revisionsbolag, enbart verksamhet
som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet. Som skäl har
utredningen angett att revisionsverksamhet inte bör vara underordnad
konsultverksamhet. Enligt vår mening framstår emellertid ett sådant för-
bud inte som lika angeläget som ett förbud för ägarbolag att bedriva sido-
verksamhet, särskilt som det med vårt förslag inte kommer att finnas
några begränsningar i möjligheterna för revisorer och revisionsbolag att
själva ägna sig åt verksamhet som har ett naturligt samband med revi-
sionsverksamhet. Det finns alltså inte tillräckliga skäl att förbjuda ägar-
bolag att bedriva enbart verksamhet som har ett naturligt samband med
revisionsverksamhet.
En annan fråga är om ett ägarbolag även bör få äga andelar i andra
företag (som i så fall blir ”systerföretag” till revisionsbolaget). Något
hinder mot att ägarbolaget äger andra revisionsbolag bör uppenbarligen
inte finnas. Det finns enligt vår mening inte heller skäl att förhindra
ägarbolag att äga bolag med verksamhet som har ett naturligt samband
med revisionsverksamhet. Mera tveksamt är om ägarbolag bör ha möjlig-
het att äga andelar i företag i vilka förekommer verksamhet som varken
är revisionsverksamhet eller verksamhet som har ett naturligt samband
med revisionsverksamhet. Verksamheten i den koncern, där revisions-
bolaget ingår som dotterföretag, kan därigenom få sådan inriktning på
sidoverksamhet att detta går ut över revisionsverksamheten. Eftersom
varken ägarbolaget eller dotterföretaget kommer att stå under tillsyn
kommer tillsynsmyndighetens möjligheter att ingripa mot missförhåll-
Prop. 2000/01:146
75
anden av det slaget att vara begränsade. Vi föreslår därför att ägarbolag Prop. 2000/01:146
inte skall kunna inneha andelar i företag som bedriver annan verksamhet
än revisionsverksamhet eller verksamhet som har ett naturligt samband
med revisionsverksamhet.
Det bör här påpekas att mindre kapital- och fastighetsförvaltning, med
anknytning till revisionsverksamheten, enligt vår uppfattning utgör sådan
verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet (se
avsnitt 9.2). Vårt förslag förhindrar därför normalt inte att förvaltningen
av den fastighet där revisionsverksamheten bedrivs förläggs till ett
särskilt ”systerbolag” till revisionsbolaget.
Andra gränser för koncernuppbyggnader
Enligt vår mening finns det inte skäl att begränsa revisionsbolagens
möjligheter att bygga upp koncernstrukturer utöver vad som följer av
ovan angivna begränsningar för verksamhetsformer och ägande. Till-
synsmyndigheten bör alltså inte kunna ingripa enbart på den grunden att
en koncernstruktur är komplicerad och därmed försvårar en effektiv
tillsyn. Tillsynens behov bör i stället tillgodoses genom den i avsnitt 8.2
och 8.3 föreslagna upplysningsskyldigheten.
Regeringens förslag: Revisorsnämnden skall redan i samband med
beslut om godkännande eller auktorisation kunna besluta om undantag
från revisorslagens krav på att revisorn skall vara bosatt i en stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (4 § andra stycket och 5 §
andra stycket i förslaget till revisorslag).
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag (betänkandet s. 211 och 212).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft
några invändningar mot utredningens förslag.
Bakgrund: För att bli godkänd eller auktoriserad revisor måste sökan-
den vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska sam-
arbetsområdet, EES (se 4 § första stycket 2 och 5 § 1995 års revisorslag).
Sökanden får följaktligen inte vara bosatt utanför EES när ansökan skall
behandlas. Däremot kan Revisorsnämnden medge att en revisor, som
redan är godkänd eller auktoriserad, vid bosättning utanför EES far be-
hålla godkännandet eller auktorisationen för viss tid (se 8 §).
Skälen för regeringens förslag: Enligt vår mening bör man i en
reglering av ifrågavarande slag - rätt att utöva viss verksamhet - inte
76
utan skäl göra åtskillnad mellan dem som redan har rätt att utöva verk- Prop. 2000/01:146
samheten och dem som ansöker om att få en sådan rätt.
De nuvarande reglerna kan ge upphov till oskäliga effekter för per-
soner som tjänstgör på en revisionsbyrå utanför EES, t.ex. hos en revi-
sionsbyrås samarbetspartner i USA, vid den tidpunkt då de når upp till de
krav som lagen ställer för godkännande eller auktorisation. Så länge den
aktuelle personen bor i USA kan han eller hon inte fa godkännande eller
auktorisation som revisor. Dispens från bosättningskravet kan ges först
om han eller hon flyttar tillbaka till Sverige, beviljas godkännande eller
auktorisation och därefter flyttar tillbaka till USA. Sådana effekter kan
undvikas om Revisorsnämnden far möjlighet att lämna undantag från
bosättningskravet redan i samband med att en ansökan om godkännande
eller auktorisation beviljas. Vi anser att det bör införas en sådan möjlig-
het.
Regeringens förslag: Om det finns särskilda skäl, skall Revisors-
nämnden kunna besluta om undantag från revisorslagens krav på att
en revisor yrkesmässigt skall utöva revisionsverksamhet (4 § andra
stycket och 5 § andra stycket i förslaget till revisorslag).
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag
(betänkandet s. 213 och 214).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller
inte haft några invändningar mot det.
Bakgrund: För att bli godkänd eller auktoriserad revisor måste sökan-
den yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet (se 4 § första stycket 1 och
5 § i 1995 års revisorslag). En godkänd eller auktoriserad revisor som
upphör att utöva revisionsverksamhet yrkesmässigt skall anmäla detta till
Revisorsnämnden. Nämnden har då att ompröva godkännandet eller
auktorisationen (se 23 §). Bestämmelserna syftar till att garantera att den
som har godkänts eller auktoriserats som revisor upprätthåller viss
kompetens. Bestämmelserna har konkretiserats i Revisorsnämndens före-
skrifter. Den som vill bli godkänd eller auktoriserad revisor eller fa fort-
satt godkännande eller auktorisation måste enligt dessa föreskrifter under
de fem senaste åren ha utövat yrkesmässig revision under minst 1 500
timmar (se 18 § RNFS 1997:1).
Liknande bestämmelser gällde innan lagen trädde i kraft (se 2 § första
stycket 1 och 15 § första stycket 1 samt 24 § förordningen, 1973:221, om
auktorisation och godkännande av revisorer). Regeringen hade möjlighet
att ge dispens från bestämmelserna. Detta gjordes också, bl.a. när det
gällde företrädare för FAR. Någon motsvarande dispensmöjlighet finns
inte i 1995 års revisorslag.
Skälen för regeringens förslag: Vi delar den grundsyn som lagen ger
uttryck för, nämligen att endast den som yrkesmässigt utövar revisions-
verksamhet bör kunna vara auktoriserad eller godkänd revisor. I vissa fall
kan det emellertid vara motiverat att göra undantag från detta krav.
77
Sådana undantag kan bl.a. vara motiverade i fråga om personer som Prop. 2000/01:146
arbetar på Revisorsnämndens kansli. För att Revisorsnämnden skall
kunna fullgöra sin tillsynsverksamhet är det givetvis viktigt att nämnden
kan anställa bl.a. personer med erfarenhet från revisionsverksamhet, dvs.
godkända och auktoriserade revisorer (jfr Riksdagens Revisorers rapport
1999/2000:4 Revisorsnämnden - en tillsynsmyndighet s. 35). Sådana an-
ställningar försvåras uppenbarligen om dessa personer i och med an-
ställningen förlorar godkännande eller auktorisation som revisorer.
Undantag kan också vara motiverade i fråga om personer som är verk-
samma inom revisorsorganisationema. För FAR och SRS är det av
betydelse att organisationerna kan företrädas av personer som är
auktoriserade eller godkända revisorer. På samma sätt som gäller för
Revisorsnämnden skulle sannolikt rekryteringen av erfarna revisorer till
olika befattningar inom organisationerna underlättas om det fanns en
möjlighet att göra undantag från kravet på yrkesverksamhet. Detta är i
sin tur ägnat att ge bättre förutsättningar för den kvalitetsutveckling av
revisionsbranschen som organisationerna själva bedriver.
Mot denna bakgrund föreslår vi att det i lagen införs en möjlighet för
Revisorsnämnden att, när det finns särskilda skäl, göra undantag från
kravet på yrkesverksamhet.
Regeringens förslag: Kravet på att en revisor skall ha försäkring avse-
ende den ersättningsskyldighet som han eller hon kan ådra sig begränsas
till sådan verksamhet som utgör revisionsverksamhet (27 § i förslaget till
revisorslag).
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag
(betänkandet s. 172-174).
Remissinstanserna: Företagarnas Riksorganisation har motsatt sig att
försäkringsplikten begränsas till revisionsverksamhet. Förslaget har i
övrigt inte mött några invändningar.
Bakgrund: En revisor och ett registrerat revisionsbolag skall enligt
19 § i 1995 års revisorslag teckna försäkring eller hos Revisorsnämnden
ställa säkerhet för den ersättningsskyldighet som revisorn eller bolaget
kan ådra sig i sin revisionsverksamhet. Systemet förutsätter således att
den tecknade försäkringen - eller den ställda säkerheten - kan täcka inte
bara förmögenhetsskador som kan uppkomma vid revision utan också
skador som kan uppkomma vid annan verksamhet som faller in under
den nuvarande, vidsträckta, definitionen av revisionsverksamhet, t.ex.
rådgivning i redovisnings- eller skattefrågor. I praktiken fungerar system-
et så att det är innehavaren av revisionsrörelsen eller revisionsbolaget
som tecknar försäkring kollektivt för samtliga som är sysselsatta i
rörelsen eller bolaget. Revisorsnämnden har fastställt en skala som anger
det lägsta försäkringsbelopp som skall gälla per år för revisionsföretag
med olika antal verksamma revisorer. För revisionsföretag i vilket antalet
verksamma revisorer överstiger fem men understiger 50 skall försäkring-
78
en gälla med ett försäkringsbelopp om lägst 200 basbelopp per skada och Prop. 2000/01:146
400 basbelopp per försäkringsår.
Skälen för regeringens förslag: Huvudsyftet med kravet på försäk-
ring eller ställande av säkerhet är givetvis att täcka förmögenhetsskada
vid revision. Med den ordning som nu gäller omfattar emellertid, såsom
ovan har redovisats, kravet på försäkring även vissa andra verksamheter.
Det kan emellertid ifrågasättas om det är motiverat att i lag uppställa
krav på försäkring eller säkerhet för andra verksamheter än ”revisions-
verksamhet” (definierat på det sätt som vi har föreslagit i avsnitt 6.2).
Det särskilda samhällsintresse som kan motivera ett sådant lagkrav före-
ligger enbart i fråga om lagstadgad revision samt sådan rådgivning som
har ett omedelbart samband med den (revisionsrådgivning). Visserligen
kan det för såväl revisorn som uppdragsgivaren vara värdefullt att ett
motsvarande ekonomiskt skydd finns även i anslutning till annat slag av
verksamhet, t.ex. redovisningstjänster och skattekonsultationer. Från
samhällssynpunkt är emellertid behovet avsevärt mindre. I sammanhang-
et bör också understrykas att det inte förekommer någon försäkringsplikt
när exempelvis en redovisnings- eller skattekonsult lämnar biträde av
motsvarande slag.
Företagarnas Riksorganisation har motsatt sig en begränsning av revi-
sorernas revisionsplikt under hänvisning till att många revisionsklienter
kommer att utgå från att revisorernas försäkringar gäller för revisorernas
hela verksamhet. Enligt vår uppfattning utgör vad organisationen har an-
fört inte tillräckligt skäl att behålla en generell försäkringsplikt för revi-
sorer.
Vår slutsats är att kravet på försäkring eller säkerhet bör begränsas till
verksamhet som utgör revisionsverksamhet enligt den definition som vi
nu föreslår, dvs. revision och revisionsrådgivning.
Förslagen kan inte antas medföra några ökade kostnader för det allmän-
na. Ikraftträdandet av de nya reglerna kan i och för sig medföra mer-
arbete för Revisorsnämnden för framtagande av nya föreskrifter m.m.
Därtill kommer ett visst merarbete i nya ärenden om förhandsbesked.
Detta bör emellertid kunna hanteras inom ramen för befintliga resurser.
Något behov av ytterligare resurser till nämnden torde alltså inte upp-
komma.
I lagstiftningsärendet har gjorts en konsekvensanalys av de föreslagna
reglernas effekter för små företags villkor. Analysen finns tillgänglig i
ärendet. Deltagarna i remissmötet den 13 mars 2001 har getts tillfälle att
lämna synpunkter på analysen.
79
Upplysningspl ikt
Prop. 2000/01:146
En nyhet i förslaget är att företag som ingår i samma koncern som ett
revisionsföretag skall vara skyldiga att efter begäran lämna Revisors-
nämnden upplysningar om rådgivning eller annat biträde som företagen
har tillhandahållit revisionsklienter. Det kan visserligen noteras att Revi-
sorsnämnden redan inom ramen för gällande tillsynsregler kan begära
upplysningar av detta slag från revisionsföretag. I det enskilda fallet kan
dock den föreslagna regeln innebära ett visst merarbete för företaget.
Vidare föreslås att revisorer och registrerade revisionsbolag skall vara
skyldiga att självmant underrätta Revisorsnämnden om vilka övriga före-
tag som ingår i revisionsgruppen. En sådan bestämmelse torde ge upphov
till visst merarbete när de nya reglerna träder i kraft men därefter enbart
vid omstruktureringar inom revisionsgruppen. De mindre revisionsbolag-
en ingår sällan i några större eller skiftande revisionsgrupper och torde
därför knappast beröras av förslaget.
Rådgivningsverksamhet
Ett förbud mot rådgivning utöver den egentliga revisionsverksamheten
skulle kunna innebära att de små företagen fick ökade kostnader, efter-
som de i så fall skulle tvingas köpa motsvarande tjänster från konsulter
som inte redan känner företaget och dess verksamhet. I propositionen
görs det ställningstagandet att revisorer skall ha möjlighet att vid sidan av
revisionsverksamheten i viss utsträckning ägna sig åt fristående rådgiv-
ning. Revisionsföretag kommer alltså att ha samma möjligheter som i
dag att kombinera revisionsverksamhet med viss annan verksamhet (se
dock nedan angående analysmodellen). De förslag som läggs fram i
denna del innebär inte några kostnadsökningar för mindre företag.
Analysmodellen
I förslaget tydliggörs att en revisor skall vara objektiv och självständig.
Kravet kombineras med en analysmodell som ålägger en revisor att
analysera sitt oberoende och att avgå från uppdraget om det finns om-
ständigheter som ger anledning att ifrågasätta revisorns oberoende.
Svenska Revisorsamfundet SRS har menat att tillämpningen av de nya
reglerna kan göra mindre rådgivningsuppdrag (förfrågningar) olönsam-
ma. Om revisorn åläggs att analysera och dokumentera oberoende-
situationen i sådana fall, kan det leda till att revisorn avböjer uppdraget.
Detta kan leda till att klienten vänder sig till en annan konsult, med
ökade kostnader som följd. Om analysmodellen inte innebär någon änd-
ring av gällande rätt, bör dock kostnaden inte bli så stor.
FAR har framhållit att det är viktigt att lagstiftaren verkligen poäng-
terar att analysmodellen inte innehåller annat än en systematisering av
och tydligare riktlinjer för oberoendeprövningen. Annars kan kostnads-
konsekvenser uppkomma.
Enligt vår mening skiljer sig de nya reglerna i denna del från hittills
gällande rätt enbart genom sin större tydlighet. Ibland kan den föreslagna
analysen visserligen leda till att revisorn inte kan tillhandahålla en viss
fristående rådgivning. Enligt vår bedömning torde dock de föreslagna
80
lagreglerna sammantagna inte annat än marginellt förändra de mindre Prop. 2000/01:146
företagens möjligheter att använda sig av revisorernas sakkunskap i
frågor som ligger utanför den egentliga revisionsverksamheten.
Organisatoriska förutsättningar
I förslaget ingår en allmänt hållen regel enligt vilken revisionsverksam-
het skall organiseras så att revisorns opartiskhet, självständighet och
objektivitet kan säkerställas.
Svenska Revisorsamfundet SRS har menat att kravet får betydelse för
revisionsbyråerna, men inte i någon särskilt stor omfattning.
Vi kan konstatera att regler om revisorers oberoende förutsätter kvali-
tetssäkrande åtgärder av olika slag. För små revisionsföretag kan det röra
sig om att rådgöra med revisorer som är verksamma i andra revisions-
företag och att ordna ömsesidiga kvalitetskontroller. Detta ligger i linje
med EG-kommissionens rekommendation om kvalitetssäkring av lag-
stadgad revision samt den rekommendation om revisorers oberoende som
är under utarbetande. Förslaget ligger också väl i linje med befintlig god
revisorssed. Det kan dock inte uteslutas att kravet på kontrollåtgärder i
enskilda fall leder till kostnadsökningar för mindre revisionsföretag, sär-
skilt sådana som enbart består av någon enstaka revisor. Storleken av
dessa kostnader är enligt vår bedömning inte möjlig att precisera.
Dokumentationsskyldighet
Vi föreslår en ny lagbestämmelse om att en revisor skall dokumentera
sina uppdrag i revisionsverksamheten. Dokumentationen skall innehålla
den information som krävs för att revisorns arbete, opartiskhet och själv-
ständighet skall kunna bedömas i efterhand. Bestämmelsen har en direkt
motsvarighet i den ovan nämnda EG-rättsliga rekommendationen. Rege-
ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall kunna före-
skriva om undantag.
I praktiken innebär förslaget att en redan i dag gällande doku-
mentationsskyldighet utvidgas till att avse förhållanden som är av betyd-
else för oberoendeprövningen. De datorstödda s.k. arbetsprogram, som
utgör ett vanligt hjälpmedel för revisorerna i deras arbete, innehåller
rutiner för dokumentation. Bl.a. mot den bakgrunden bedömer vi att den
utökade dokumentationsskyldigheten inte får några mer betydande
kostnadskonsekvenser för företagen. Såsom har berörts i avsnitt 10.4 är
det vår avsikt att det skall kunna göras undantag från kraven på doku-
mentation när det gäller rådgivning av enklare slag.
Sammanfattning
Enligt vår mening kan förslagen inte antas få några beaktansvärda kost-
nadskonsekvenser. I några delar kan vissa merkostnader komma att
uppstå för revisionsföretagen, kostnader som kan komma att påverka det
pris som revisionsklienten betalar för revisorstjänster. Företagens revi-
sionskostnader kan dock inte antas komma att öka annat än i marginell
omfattning.
81
Prop. 2000/01:146
De nya reglerna bör träda i kraft så snart som möjligt, lämpligen den
1 januari 2002. Vi återkommer i författningskommentaren till frågan om
behovet av övergångsbestämmelser.
82
Med hänsyn till omfattningen av de ändringar som föreslås har det
ansetts lämpligast att ersätta den nuvarande lagen (1995:528) om revisor-
er med en helt ny lag. Åtskilliga bestämmelser i den nya lagen överens-
stämmer dock i sak med 1995 års lag (se beträffande dessa bestämmelser
prop. 1994/95:152 Regler för godkända och auktoriserade revisorer).
Lagrådsremissens förslag innehöll en bestämmelse (23 §) enligt vilken
en revisor är skyldig att iaktta de bestämmelser om revisorsjäv som finns
i andra författningar (s.k. lagliga jäv; se exempelvis 10 kap. 16 § aktie-
bolagslagen). Bestämmelsen motsvarade 14 § andra stycket första me-
ningen i 1995 års lag. Lagrådet har ansett att en bestämmelse av detta
slag är obehövlig. Den har därför inte tagits med i propositionens lag-
förslag. Lagrådet har i och för sig uttalat att det kan finnas skäl att i lagen
erinra om att bestämmelser om jäv finns i andra författningar. I proposi-
tionsarbetet har emellertid ansetts att en sådan bestämmelse inte skulle
tillföra något.
I lagrådsremissens förslag fanns också en bestämmelse (8 §) som gav
Revisorsnämnden möjlighet att tillåta en revisor att under viss tid behålla
godkännande eller auktorisation vid bosättning utanför Europeiska eko-
nomiska samarbetsområdet. På Lagrådets inrådan har bestämmelsen
tagits bort, eftersom ett sådant tillstånd kan meddelas med stöd av de nya
bestämmelserna i 4 § andra stycket och 5 § andra stycket.
1§
Denna lag innehåller bestämmelser om
1. Revisorsnämnden (3 §),
2. godkännande och auktorisation av revisorer (4-7 §§),
3. revisionsföretag (8-12 §§),
4. registrering av revisionsbolag (13-16 §§),
5. huvudansvarig i revisionsverksamhet (17 §),
6. giltighetstid för godkännande, auktorisation och registrering (18 §),
7. revisorns skyldigheter (19-27 §§),
8. uppgiftsskyldighet m.m. (28-31 §§),
9. disciplinära åtgärder m.m. (32-35 §§), samt
10. överklagande, straffansvar m.m. (36-41 §§).
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
Paragrafen motsvarar 1 § i 1995 års lag. Texten har genomgått vissa
ändringar i syfte att den bättre skall återge revisorslagens huvudsakliga
innehåll.
2§
I denna lag avses med
1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor,
2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4 §,
3. auktoriserad revisor: en revisor som har auktoriserats enligt 5 §,
83
4. revisionsföretag: en enskild näringsidkare som utövar revisions- Prop. 2000/01:146
verksamhet eller ett enkelt bolag, handelsbolag eller aktiebolag som en
revisor utövar sådan verksamhet i,
5. registrerat revisionsbolag: ett revisionsföretag som har registrerats
enligt 13 eller 14 §,
6. revisionsgrupp: en grupp av foretag i vilken minst ett revisions-
företag ingår och som på grund av ägarförhållanden, avtal eller administ-
rativt samarbete eller av annan anledning far anses ingå i samma affärs-
mässiga gemenskap,
7. revisionsverksamhet:
a) verksamhet som består i sådan granskning av förvaltning eller
ekonomisk information som följer av författning, bolagsordning, stadgar
eller avtal och som utmynnar i en rapport eller någon annan handling
som är avsedd att utgöra bedömningsunderlag även för någon annan än
uppdragsgivaren, samt
b) rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid
granskning enligt a.
(Jfr 2 § i utredningens förslag.)
Paragrafen, som delvis motsvarar 2 § i 1995 års lag, innehåller ett antal
definitioner. Vid utformningen av paragrafen har Lagrådets synpunkter
beaktats.
Punkterna 1-3 har inte genomgått någon förändring i förhållande till
1995 års lag.
Punkten 5 innehåller en definition av ”registrerat revisionsbolag.”
Begreppet revisionsföretag
I punkten 4 definieras vad som är ett revisionsföretag. Den nya defini-
tionen motsvarar vad som avses med revisionsföretag enligt 1 § 3 jäm-
förd med 1 § 2 i Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS 1997:1) om vill-
kor för revisorers och revisionsbolags verksamhet samt om godkännande,
auktorisation och registrering. I lagtexten har klargjorts att revisionsverk-
samhet även kan bedrivas i enkelt bolag (om enkelt bolag, se 1 kap. 3 §
lagen [1980:1102] om handelsbolag och enkla bolag).
Begreppet revisionsgrupp
I punkten 6 definieras begreppet revisionsgrupp. Begreppet återkommer
bl.a. i bestämmelserna om revisors skyldighet att avgå eller avböja revi-
sionsuppdrag i 21 §. Begreppets betydelse ligger bl.a. däri att också
omständigheter som är hänförliga till personer inom revisionsgruppen
måste beaktas vid bedömningen av om revisorn är skyldig att avgå eller
avböja uppdraget.
Enligt definitionen, som i huvudsak motsvarar vad som avses med
revisionsorgan enligt 1 § 4 i Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS
1997:1), avses med revisionsgrupp en grupp av företag som ”får anses”
stå i visst nära förhållande till varandra. Det i Revisorsnämndens före-
skrifter använda uttrycket ”kan uppfattas” har bytts ut mot ”far anses” för
att markera att mindre vikt än tidigare skall fästas vid det intryck som
viss anknytning mellan olika företag ger utåt. Minst ett av företagen som
bildar en revisionsgrupp måste utgöra ett revisionsföretag (jfr punkten 4).
84
En grundläggande förutsättning för att det skall anses föreligga en Prop. 2000/01:146
revisionsgrupp är att det finns en viss faktisk anknytning mellan före-
tagen. Det är aldrig tillräckligt att det finns en synbar anknytning mellan
företagen. Däremot kan förekomsten av synbara anknytningar mellan
företagen ha betydelse vid bedömningen av om en viss faktisk anknyt-
ning är tillräckligt stark för att konstituera en revisionsgrupp.
Anknytningen mellan företagen kan bestå i gemensamt ägande. Ett
tydligt exempel på en revisionsgrupp är när ett revisionsföretag och
andra företag ingår i en koncern. Också när företagen är i huvudsak
gemensamt ägda utan att det är fråga om ett koncemförhållande, före-
ligger en revisionsgrupp. En revisionsgrupp föreligger också när det
råder nära släktskap mellan ägarna till två företag, t.ex. när två makar
äger en revisionsbyrå respektive en bokföringsbyrå.
Anknytningen mellan företagen kan också grunda sig på avtal, i första
hand avtal om samarbete mellan företagen med åligganden för partema
att ömsesidigt förmedla uppdrag och att dela på arvoden eller resultatet.
Även andra slag av avtal som innebär att företagen i ekonomiskt hän-
seende kommer att framstå som en enhet kan medföra att företagen far
anses ingå i samma revisionsgrupp.
Det är inte nödvändigt att avtalet har formaliserats, getts skriftlig form
eller löpt under någon längre tid. Även om avtalet enbart kommer till
uttryck i ett faktiskt samarbete kan det alltså i vissa fall leda till att de
berörda företagen anses som en revisionsgrupp. Enbart det förhållandet
att ett revisionsföretag reviderar redovisning som har upprättats av ett
annat revisionsföretag som i sin tur reviderar redovisning som det först-
nämnda revisionsföretaget har upprättat innebär dock inte att företagen
ingår i samma revisionsgrupp. En annan sak är att sådana omständigheter
ändå kan vara ägnade att rubba tilltron till revisorns opartiskhet och
självständighet och därför nödvändiggöra särskilda åtgärder (jfr 21 §).
Inte heller det förhållandet att ett revisionsföretag under en längre tid har
anlitat ett advokatföretag för olika uppdrag kan ensamt leda till att
revisionsföretaget och advokatrörelsen skall anses utgöra en revisions-
grupp.
Anknytningen mellan företagen kan också utgöras av administrativt
samarbete, t.ex. gemensamma ledningsfunktioner eller olika former för
kontorsgemenskap vilka i det enskilda fallet ger en utomstående intrycket
av att det rör sig om ett enda företag. Om två företag regelmässigt delar
på personal för rådgivning och granskning eller har gemensamt telefon-
nummer och gemensam reception, torde regelmässigt föreligga en revi-
sionsgrupp.
En revisionsgrupp föreligger också när företagen ”av annan anledning”
far anses ingå i samma affärsmässiga gemenskap. I första hand avses
härmed de fall då företagen associeras med varandra på grund av firma-
gemenskap. Ett exempel är när det dominerande ordet i företagets firma
kombineras med revision och olika slag av konsultverksamhet, t.ex.
Waterhouse (revisionsbyrån) och Waterhouse Konsulter. Gemensam
marknadsföring och annat gemensamt agerande på marknaden kan också
utgöra sådan ”annan anledning” som sägs i lagtexten.
Även om ingen av de hittills nämnda faktorerna, beaktade var för sig,
ger anledning att bedöma företagen som en revisionsgrupp, kan företagen
85
ändå anses utgöra en revisionsgrupp om de vid en samlad bedömning Prop. 2000/01:146
framstår som en enhet.
Begreppet revisionsverksamhet
I punkten 7 definieras begreppet revisionsverksamhet. Definitionen har
behandlats i avsnitt 6.2.
Definitionen av begreppet revisionsverksamhet är snävare än de defini-
tioner som tidigare har varit gängse. Med revisionsverksamhet avses en-
dast vissa slag av granskningsuppdrag jämte visst annat biträde (”revi-
sionsrådgivning”) som anknyter till sådana granskningsuppdrag.
För att ett granskningsuppdrag skall omfattas av definitionen fordras
att det avser granskning av förvaltning eller granskning av ekonomisk
information. Granskningen skall vara föreskriven i författning, bolags-
ordning, stadgar eller avtal. Den skall utmynna i en rapport, ett intyg eller
någon annan handling. Denna handling skall vara avsedd att utgöra be-
dömningsunderlag även för annan än uppdragsgivaren. Samtliga dessa
rekvisit är givetvis uppfyllda i fråga om lagstadgad revision enligt t.ex.
aktiebolagslagen eller föreningslagen och i fråga om allmän och särskild
granskning enligt aktiebolagslagen. Bland andra granskningsuppdrag
som också regelmässigt faller in under begreppet revisionsverksamhet
kan följande nämnas
• lagstadgade tilläggsuppdrag enligt aktiebolagslagen, Finansinspek-
tionens föreskrifter m.fl. författningar,
• tilläggsuppdrag som grundas på avtal mellan det granskade företaget
och någon annan än revisorn (t.ex. Stockholmsbörsens noteringsavtal),
• andra uppdrag som följer av att revisionsklienten i förhållande till
tredje man har åtagit sig att låta revisor eller annan granska visst eller
vissa förhållanden i företaget, t.ex. s.k. revisorsintyg,
• andra liknande granskningsuppdrag som fullgörs i enlighet med före-
skrifter i revisionsklientens stadgar.
Med ”stadgar” avses bl.a. stadgar för ekonomiska och ideella förening-
ar, avtal som ligger till grund för handelsbolag samt stiftelseförordnan-
den.
Om revisorns utlåtande är avsett endast för uppdragsgivarens interna
bruk, omfattas uppdraget inte av begreppet revisionsverksamhet. Intern-
revision och liknande granskningsverksamhet som sker på uppdrag av
företagsledningen och enbart kommer att redovisas till företagsledningen
faller således utanför begreppet. Det gäller även om granskningsrapport-
en senare, på grund av tillkommande omständigheter, används externt.
Är utlåtandet däremot redan från början avsett att utgöra bedömnings-
underlag även för andra än uppdragsgivaren, omfattas uppdraget av be-
greppet.
Till revisionsverksamhet räknas också rådgivning eller annat biträde
som föranleds av iakttagelser vid granskningen. Bakgrunden är att det av
revisorns skyldighet att fullfölja sitt granskningsuppdrag under iakttag-
ande av god revisors- och revisionssed följer inte bara en rätt utan också
en skyldighet att lämna råd och förslag till förbättringar avseende bolag-
ets redovisning och förvaltning. Rådgivning och övrigt biträde som en
revisor lämnar i anslutning till granskningen och som har ett på detta sätt
86
nödvändigt samband med granskningsuppdraget är alltså att anse som Prop. 2000/01:146
revisionsverksamhet.
Av definitionen följer motsatsvis att s.k. fristående rådgivning och an-
nat biträde utan nära samband med ett av revisorn utövat gransknings-
uppdrag inte utgör revisionsverksamhet.
3§
Revisorsnämnden skall
1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt
denna lag,
2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer och
registrerade revisionsbolag,
3. pröva frågor om disciplinära och andra åtgärder mot revisorer och
registrerade revisionsbolag, samt
4. ansvara för att god revisorssed och god revisionssed utvecklas på ett
ändamålsenligt sätt.
Närmare bestämmelser om Revisorsnämnden meddelas av regeringen.
(Jfr 3 § i utredningens förslag.)
Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, redo-
visar de åligganden som Revisorsnämnden har. Uppräkningen är full-
ständig.
Första stycket 1 överensstämmer med hittills gällande rätt.
I punkten 2 regleras Revisorsnämndens tillsynsansvar. Den frågan har
behandlats i avsnitt 7. Revisorsnämndens tillsynsansvar avser efter-
levnaden av alla normer som särskilt gäller för revisionsverksamhet och
för revisorer, dvs. vad som utgör god revisionssed och god revisorssed
(se nedan om punkten 4). Revisorsnämndens uppgift är alltså att tillse att
revisorer utför uppdrag i revisionsverksamhet (jfr 2 § 7) med den kvalitet
som god revisionssed kräver och att revisorer och registrerade revisions-
bolag följer de väsentligen yrkesetiska normer som utgör god revisors-
sed.
Vad gäller verksamhet som inte utgör revisionsverksamhet - exempel-
vis skatterådgivning - avser Revisorsnämndens tillsyn enbart att revisor-
er följer de yrkesetiska normer som gäller för dem (god revisorssed). En
följd av detta är att tillsynen i den delen normalt inte innefattar någon
kvalitetsgranskning. I likhet med vad som redan i dag anses vara fallet
kan tillsynen under särskilda omständigheter ta sikte även på revisorns
privata förhållanden.
Bestämmelserna om discipliningripanden i 32 § ger Revisorsnämnden
utrymme att agera när revisorn har åsidosatt sina skyldigheter som revi-
sor, t.ex. genom att bryta mot revisorslagen. Revisorsnämndens skyldig-
heter på detta område kommer till uttryck i punkten 3.
I punkten 4 behandlas Revisorsnämndens ansvar för god revisorssed
och god revisionssed. Enligt 3 § i 1995 års lag har Revisorsnämnden att
utveckla och främja god revisorssed. Vad som avses med uttrycket ”ut-
veckla och främja” har dock varit oklart. I den nya paragrafen används i
stället uttrycket ”ansvara för att god revisorssed och god revisionssed
utvecklas på ett ändamålsenligt sätt”. Avsikten är att den goda seden på
87
området liksom hittills skall utvecklas bl.a. genom rekommendationer Prop. 2000/01:146
och liknande uttalanden från revisorsorganisationema. Revisorsnämnden
skall emellertid, i egenskap av statens organ på revisorsområdet, genom
föreskrifter, uttalanden och beslut i enskilda ärenden ansvara for att nor-
meringen på området utvecklas på ett lämpligt sätt. Revisorsnämnden får
härigenom ett tolkningsföreträde vad gäller innehållet i god revisionssed
och god revisorssed. Ytterst bestäms dock innehållet i god revisorssed
och god revisionssed av domstol.
God revisorssed syftar främst på normer - såväl författningsbestäm-
melser som i praxis utvecklade normer - för revisorernas yrkesmässiga
uppträdande (etiska normer), medan god revisionssed avser motsvarande
normer för hur revisionsuppdrag skall utföras. Det brukar anses att god
revisorssed omfattar även god revisionssed. För att undvika missförstånd
anges i den nya lagtexten båda begreppen.
I andra stycket, som överensstämmer med 3 § andra stycket i 1995 års
lag, erinras om regeringens möjlighet att meddela närmare bestämmelser
om Revisorsnämnden.
4§
En godkänd revisor skall
1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,
2. vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet,
3. varken vara i konkurs, ha näringsförbud, ha förvaltare enligt 11 kap.
7 § föräldrabalken, vara förbjuden att lämna juridiskt eller ekonomiskt
biträde enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt eller ekono-
miskt biträde i vissa fall eller vara föremål för någon motsvarande rådig-
hetsinskränkning i en annan stat,
4. ha den utbildning och erfarenhet som behövs för revisionsverksam-
heten,
5. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och
6. vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet.
Om det finns särskilda skäl, far Revisorsnämnden bevilja undantag
från kraven i första stycket 1 och 2.
(Jfr 4 § i utredningens förslag.)
Första stycket motsvarar 4 § i 1995 års lag. På Lagrådets inrådan har
bestämmelsen utformats så att det numera framgår att de angivna kraven
skall vara uppfyllda inte bara vid tiden för godkännandet utan även fort-
sättningsvis. Dessutom har tillagts ett krav på att revisorn har den utbild-
ning och erfarenhet som erfordras för revisionsverksamhet. Vid avfatt-
ningen av punkten 3 har hänsyn tagits till av riksdagen nyligen beslutade
lagändringar avseende förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde (se
prop. 2000/01:105 och bet. 2000/01:LU21).
I andra stycket, som saknar tidigare motsvarighet, ges en möjlighet att
göra undantag från kraven på yrkesverksamhet respektive bosättning i
första stycket 1 och 2. Frågan har behandlats i avsnitten 12.1 och 12.2.
Bestämmelsen omfattar också den dispenssituation som hittills har be-
handlats i 8 § i 1995 års lag.
88
Möjligheten till undantag från kravet på yrkesverksamhet är avsedd att Prop. 2000/01:146
kunna tillämpas på personer som, trots att de inte yrkesmässigt utövar
revisionsverksamhet, i stor utsträckning sysslar med utvecklandet av och
information om revision och redovisning. Härigenom blir det t.ex. möj-
ligt för de båda branschorganisationerna FAR och SRS att låta sig före-
trädas av personer som är godkända revisorer. Bestämmelsen ger också
utrymme för en svensk revisor att ta anställning hos någon internationell
revisorsorganisation utan att han eller hon behöver förlora sitt god-
kännande. Undantag bör också kunna göras för personer som anställs hos
Revisorsnämnden eller Bokföringsnämnden.
Det bör erinras om att det för en revisor även gäller andra krav, se t.ex.
12 § om anställning. En dispens enligt förevarande paragraf innebär inte
utan vidare att avsteg får göras från dessa krav.
Möjligheten att göra undantag från kravet på bosättning är avsedd att
kunna tillämpas på bl.a. personer som är verksamma på en revisionsbyrå
utanför EES.
Det finns självfallet inget hinder mot att tillämpa andra stycket på
personer som vid tiden för bestämmelsens ikraftträdande redan har för-
lorat sitt godkännande som revisor därför att det hittills har saknats en
bestämmelse av detta slag.
5#
En auktoriserad revisor skall uppfylla de krav som anges i 4 § första
stycket 1-4 och 6 samt hos Revisorsnämnden ha avlagt högre revisors-
examen.
Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden medge undantag
från kraven i 4 § första stycket 1 och 2.
(Jfr 5 § i utredningens förslag.)
Första stycket motsvarar 5 § i 1995 års lag. Den har ändrats på samma
sätt som 4 § (se vidare kommentaren till den paragrafen).
I andra stycket, som inte har någon tidigare motsvarighet, ges en möj-
lighet att göra undantag från kraven på yrkesverksamhet och bosättning
(jfr kommentaren till 4 § andra stycket).
6§
Det krav på revisorsexamen som ställs upp i 4 § första stycket 5 skall
anses uppfyllt också av den som
1. innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att få utföra
lagstadgad revision i någon stat inom Europeiska ekonomiska samarbets-
området, och
2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
Paragrafen överensstämmer med 6 § i 1995 års lag.
7§
Det krav på högre revisorsexamen som ställs upp i 5 § skall anses upp-
fyllt också av den som
89
1. innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att utan Prop. 2000/01:146
behörighetsbegränsning få utföra lagstadgad revision i någon stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och
2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
Paragrafen överensstämmer med 7 § i 1995 års lag.
Tillåtna verksamhetsformer
8§
En revisor far utöva revisionsverksamhet endast som enskild närings-
idkare, i enkelt bolag med annan revisor eller i handelsbolag eller aktie-
bolag.
Revisorsnämnden får tillåta att en revisor som är verksam i Sverige
utövar revisionsverksamhet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet trots att villkoret i första stycket inte är uppfyllt.
(Jfr 8 a och 16 §§ i utredningens förslag.)
Paragrafen motsvarar delvis 16 § första stycket i 1995 års lag.
I första stycket ges en uttömmande uppräkning av de företagsformer i
vilka revisionsverksamhet (jfr 2 § 4) far bedrivas. I lagtexten klargörs
bl.a. att en revisor far bedriva revisionsverksamhet också i enkelt bolag. I
så fall måste emellertid också de övriga bolagsmännen vara revisorer.
Andra stycket motsvarar 16 § andra stycket i 1995 års lag. På Lagråd-
ets förslag har bestämmelsen placerats i anslutning till huvudregeln i
första stycket.
Verksamhet som enskild näringsidkare eller i enkelt bolag
9§
En revisor som utövar revisionsverksamhet som enskild näringsidkare
eller i enkelt bolag skall hålla annan verksamhet som inte har ett naturligt
samband med revisionsverksamhet tydligt avskild från denna.
Endast en revisor får vara prokurist i revisionsverksamheten.
(Jfr 8 b § i utredningens förslag.)
Paragrafen saknar tidigare motsvarighet.
Första stycket innehåller en bestämmelse om att revisionsverksamhet
skall hållas tydligt avskild från annan verksamhet som revisorn bedriver
och som saknar naturligt samband med revisionsverksamheten. Skälen
till bestämmelsen har behandlats i avsnitt 11.3.
Bestämmelsen är tillämplig på revisorer som bedriver verksamhet som
enskilda näringsidkare eller tillsammans med andra revisorer i enkelt
bolag. Liknande bestämmelser för verksamhet som bedrivs i aktiebolag
eller handelsbolag finns i 10 §.
Paragrafen reglerar inte i vilken utsträckning en revisor över huvud
taget kan ägna sig åt annan verksamhet än revisionsverksamhet; de
90
begränsningar som gäller i det avseendet finns i stället i 25 §. I den mån Prop. 2000/01:146
revisorn bedriver verksamhet som inte utgör revisionsverksamhet och
som inte heller har ett naturligt samband med revisionsverksamhet måste
han eller hon dock, enligt förevarande paragraf, under alla förhållanden
hålla den verksamheten avskild från revisionsverksamheten, såväl syn-
bart som faktiskt. Bedriver revisorn de båda verksamheterna parallellt i
samma byggnad, skall det av lokaler, skyltning, annonsering m.m. fram-
gå för en utomstående att det är fråga om två skilda verksamheter (jfr
ordet ”tydligt” i lagtexten). Bokföring och redovisning skall skiljas åt så
långt detta är förenligt med god redovisningssed (jfr 6 kap. 4 § bok-
föringslagen [1999:1078]).
Verksamheter som ”har ett naturligt samband med” revisionsverksam-
het kan förenas i samma rörelse som revisionsverksamheten. För att en
verksamhet skall ha ett naturligt samband med revisionsverksamhet ford-
ras inte att den har anknytning till den revisionsverksamhet som revisorn
bedriver. Den måste emellertid vara av sådan karaktär att det är naturligt
att en revisor i allmänhet sysslar med den. Hit hör t.ex. rådgivning inom
områdena redovisning och beskattning. Vid bedömningen av vilka verk-
samheter som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet är det
naturligt att utgå från revisorns kärnområde, den lagstadgade revisionen,
och till detta lägga vissa av de ytterligare verksamhetsområden som en
auktoriserad eller godkänd revisor till följd av de lagstadgade kraven på
teoretisk och praktisk utbildning är särskilt skickad för. Därvid måste
också den fortlöpande yrkesutvecklingen beaktas, såväl nationellt som
internationellt. Utvecklingen på IT-området utgör ett exempel på hur ny
teknik har inneburit avsevärda förändringar av revisorns gransknings-
uppgifter, t.ex. behov av specialistkompetens vad gäller granskning av
tillförlitligheten i datorbaserade redovisningssystem. Rådgivning och lik-
nande verksamhet inom IT-området med nära koppling till redovisning
och revision utgör därmed också exempel på verksamhet som kan anses
ha ”ett naturligt samband” med revisionsverksamhet. En liknande
utveckling kan också förutses på andra områden, t.ex. i frågor om miljö-
redovisning och miljörevision. Ett annat exempel på en verksamhet som
kan anses ha ett nära samband med revisionsverksamhet är utgivning av
egenproducerade skrifter inom revision, redovisning och beskattning.
Ytterligare exempel är programutveckling och utbildning inom de
nämnda områdena. Ligger verksamheten vid sidan av en revisors natur-
liga verksamhetsområde kan den däremot inte anses ha ”ett naturligt
samband” med revisionsverksamhet. Det gäller även om den rymmer
enstaka moment där en revisor i allmänhet har särskild kompetens.
Kapital- och fastighetsförvaltning av mindre omfattning med en reell
anknytning till revisionsföretaget får anses ha ett naturligt samband med
revisionsverksamhet. Åtgärder som en revisor vidtar för att förvalta lik-
vida rörelsetillgångar eller den fastighet där revisionsverksamheten be-
drivs kan alltså ske inom ramen för den verksamhet i vilken revisions-
verksamheten bedrivs.
I andra stycket föreskrivs att endast en revisor far vara prokurist i revi-
sionsverksamheten. Bestämmelser om prokura (handelsfullmakt) åter-
finns i prokuralagen (1974:158).
91
Verksamhet i handelsbolag eller aktiebolag
Prop. 2000/01:146
W
Om revisionsverksamheten utövas i ett handelsbolag eller ett aktiebolag,
får ingen annan verksamhet utövas i bolaget än sådan som har ett natur-
ligt samband med revisionsverksamhet. Bolaget får inte heller inneha an-
delar i andra foretag än revisionsföretag och sådana foretag som avses i
11 § andra stycket.
(Jfr 8 c § första stycket i utredningens förslag.)
Paragrafen innehåller den grundläggande bestämmelsen om vilken
verksamhet som far bedrivas i ett revisionsföretag som är handelsbolag
eller aktiebolag. Bestämmelsen, som är ny och har behandlats i avsnitt
11.3, avser såväl registrerade som icke registrerade revisionsbolag.
Gränsdragningen - mellan å ena sidan revisionsverksamhet och annan
verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet och
å andra sidan annan verksamhet (”sidoverksamhet”) - är densamma som
i föregående paragraf (se kommentaren till 9 §). Bestämmelsen är inte
avsedd att hindra normal förvaltning av de tillgångar som revisions-
företaget innehar och som hänför sig till rörelsen.
Såsom framgår av andra meningen får ett revisionsbolag inte heller
inneha andelar i andra företag än revisionsföretag och sådana företag
som avses i 11 § andra stycket.
11 §
En revisor far utöva revisionsverksamhet i ett handelsbolag eller i ett
aktiebolag endast om följande tre villkor är uppfyllda:
1. Bolaget är inte i konkurs eller likvidation.
2. Bolaget ägs av revisorer.
3. Bolagets styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direk-
tör, vice verkställande direktör, firmatecknare och prokurister är revi-
sorer.
Vid tillämpningen av första stycket 2 skall med en revisors direkta
ägande jämställas indirekt ägande genom ett eller flera handelsbolag eller
aktiebolag som uppfyller följande tre villkor {ägarbolag)'.
1. Bolaget ägs av revisorer eller av andra ägarbolag.
2. Bolaget utövar inte någon annan verksamhet än
a) revisionsverksamhet,
b) verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet
eller
c) ägande av revisionsföretag eller annat ägarbolag.
3. Bolagets styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direk-
tör, vice verkställande direktör, firmatecknare och prokurister är revi-
sorer.
Trots vad som sägs i första och andra styckena far revisionsverksamhet
också bedrivas enligt de villkor för registrerade revisionsbolag som före-
skrivs i 13 och 14 §§.
Vad som sägs i första stycket 3 och andra stycket 3 avser inte styrelse-
ledamöter och styrelsesuppleanter som är utsedda enligt lagen
(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.
(Jfr 8 c § andra och tredje styckena i utredningens förslag.)
92
Paragrafen behandlar bl.a. ägandet av aktiebolag och handelsbolag där Prop. 2000/01:146
revisionsverksamhet utövas. Den överensstämmer delvis med de före-
skrifter som Revisorsnämnden tidigare har meddelat på detta område.
Enligt första stycket får revisionsverksamhet inte bedrivas i ett
handelsbolag eller aktiebolag som är i konkurs eller likvidation. Vidare
får, som huvudregel, endast revisorer vara delägare respektive ställföre-
trädare för revisionsbolag. Av 13 och 14 §§ följer att det i registrerade
revisionsbolag kan göras visst avsteg från denna regel.
Såsom framgår av andra stycket är det i viss utsträckning också möj-
ligt för en juridisk person att vara ägare till ett revisionsföretag (s.k.
indirekt ägande). En första förutsättning för det är att ägarbolaget i sin tur
ägs, direkt eller genom bolag, av revisorer. Någon begränsning av antalet
sådana ägarbolag som får sättas in mellan revisorn och revisionsverksam-
heten har inte uppsatts. Detta framgår av uttryckssättet ”ägande genom
ett eller flera handelsbolag eller aktiebolag”. Vidare fordras att ägar-
bolaget uppfyller verksamhetsvillkoren i 10 §, dvs. ägarbolaget får inte
driva någon annan verksamhet än revisionsverksamhet och sådan verk-
samhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet. Härut-
över får ägarbolaget inneha - och därmed också förvalta - andelar i
andra företag, men det får i så fall enbart vara fråga om andelar i revi-
sionsföretag eller annat ägarbolag som uppfyller de krav som ställs på
ägarbolag. Slutligen förutsätts att vissa ledande befattningar i de över-
ordnade bolagen innehas av revisorer.
Vad som nu har sagts innebär för det första att ett bolag som självt
driver sidoverksamhet inte kan vara ägare till ett revisionsföretag, oavsett
om samtliga delägare eller bolagsmän är revisorer. Endast revisionsverk-
samhet, verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverk-
samhet samt innehav och förvaltning av andelar i revisionsföretag eller
”ägarbolag” får förekomma.
Bestämmelserna innebär för det andra att andra än revisorer inte får
vara delägare eller bolagsmän i de koncemuppbyggnader som i och för
sig är möjliga. I den delen gäller dock enligt 13 och 14 §§ särskilda
regler för registrerade revisionsbolag. Andra än revisorer kan sålunda äga
del i revisionsföretag och ägarbolag i den utsträckning de nämnda lag-
rummen eller, i förekommande fall, Revisorsnämnden tillåter det.
I tredje stycket, som har tillkommit på Lagrådets inrådan, erinras om
att det gäller särskilda regler för de bolag som väljer att låta sig regist-
reras enligt 13 och 14 §§.
Genom fjärde stycket undantas styrelseledamöter och styrelsesupp-
leanter som är utsedda enligt lagen om styrelserepresentation för de
privatanställda från tillämpningen av första och andra styckena. Skälet
till det är att revisionsbolaget inte råder över huruvida sådana styrelse-
ledamöter och styrelsesuppleanter är revisorer eller inte.
Revisors anställning
12 §
En revisor får endast vara anställd hos ett revisionsföretag eller ett sådant
bolag som avses i 11 § andra stycket.
Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden bevilja undantag Prop. 2000/01:146
från föreskriften i första stycket.
(Jfr 17 § i utredningens forslag.)
Paragrafen motsvarar 17 § i 1995 års lag. Den har dock kompletterats
så att det framgår att en revisor får vara anställd även i ett ”ägarbolag”.
Övriga ändringar är av redaktionellt slag.
Handelsbolag
13 §
Ett handelsbolag som utövar revisionsverksamhet får registreras som
revisionsbolag, om det uppfyller villkoren i 10 och 11 §§.
Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden beträffande viss
bolagsman, firmatecknare eller prokurist bevilja undantag från villkoren i
11 §. En majoritet av bolagsmännen skall dock alltid utgöras av revi-
sorer. Om det finns endast två bolagsmän, måste minst en av dem vara
revisor.
(Jfr 9 § i utredningens förslag.)
Paragrafen innehåller bestämmelser om villkoren för att ett handels-
bolag som bedriver revisionsverksamhet skall få registreras.
Första stycket motsvarar i sak 9 och 10 §§ i 1995 års lag. I 10 § i 1995
års lag är villkoren för registrering delvis knutna till innehållet i bolags-
avtalet. Denna anknytning till bolagsavtalet återfinns inte i den nya lag-
texten, eftersom den inte har ansetts fylla någon praktisk funktion. Av-
görande för om registrering far ske är de faktiska förhållandena och inte
vad som anges i bolagsavtalet.
Första meningen i paragrafens andra stycke motsvarar i huvudsak 10 §
andra stycket i 1995 års lag. Genom de sista två meningarna, som saknar
motsvarighet i 1995 års lag, begränsas Revisorsnämndens möjligheter att
tillåta undantag från huvudregeln. Bestämmelsen kommer härigenom att
motsvara vad som gäller för registrerade aktiebolag (jfr 14 §).
Aktiebolag
14 §
Ett aktiebolag som utövar revisionsverksamhet far registreras som
revisionsbolag, om det uppfyller villkoren i 10 och 11 §§.
Om följande fyra förutsättningar är uppfyllda, får ett aktiebolag regist-
reras som revisionsbolag, trots att villkoren i 11 § första stycket 2 och 3
inte är uppfyllda:
1. Minst tre fjärdedelar av aktierna med minst tre fjärdedelar av röste-
talet ägs av revisorer.
2. Övriga aktier i bolaget ägs av personer som är yrkesverksamma i
bolaget eller i ett företag som på grund av ägarförhållanden ingår i
samma revisionsgrupp som bolaget.
94
3. Minst tre fjärdedelar av styrelseledamöterna och minst tre fjärdedel- Prop. 2000/01:146
ar av styrelsesuppleantema samt den verkställande direktören är revisor-
er.
4.1 bolagsordningen föreskrivs att styrelsen är beslutför endast om mer
än hälften av de närvarande ledamöterna är revisorer.
(Jfr 10 § i utredningens förslag.)
Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka villkor som gäller för att
ett aktiebolag som driver revisionsverksamhet skall få registreras.
Första stycket motsvarar i sak den bestämmelse som hittills har funnits
i 9 § i 1995 års lag.
Andra stycket motsvarar väsentligen de bestämmelser som hittills har
funnits i 11 § i 1995 års lag. I den paragrafen har funnits bestämmelser
om att bolagsordningen i ett registrerat revisionsaktiebolag måste ha visst
innehåll. I de nya bestämmelserna saknas, med ett mindre undantag,
anknytningen till bolagsordningen. Avgörande för om registrering kan
ske är inte bolagsordningens innehåll utan om de faktiska förhållandena
motsvarar vad som sägs i paragrafen.
När det gäller andra ägare än revisorer har begränsningen i 1995 års
lag att dessa skall vara ”verksamma i bolaget” gjorts mindre restriktiv.
Andra ägare än revisorer måste enligt den nya bestämmelsen vara yrkes-
verksamma i ett företag som på grund av ägarförhållanden ingår i samma
revisionsgrupp som revisionsaktiebolaget. Härigenom blir det möjligt för
den som inte är revisor att vara delägare i ett registrerat revisionsaktie-
bolag utan att vara anställd i revisionsaktiebolaget. Delägaren kan vara
anställd i ett inskjutet ägarbolag, som säljer dennes tjänster till revisions-
bolaget.
15 §
Vid tillämpningen av 14 § andra stycket 1 skall med revisors direkta
ägande jämställas indirekt ägande genom ett eller flera ägarbolag enligt
11 § andra stycket. Om ägarbolaget är ett aktiebolag, behöver dock
endast tre fjärdedelar av aktierna med minst tre fjärdedelar av röstetalet
ägas av revisorer eller av annat ägarbolag och endast tre fjärdedelar av
styrelseledamöterna och tre fjärdedelar av styrelsesuppleantema och den
verkställande direktören vara revisorer.
Vid tillämpningen av 14 § andra stycket 2 skall med direkt ägande
jämställas indirekt ägande genom ett eller flera bolag som inte utövar
någon annan verksamhet än revisionsverksamhet, verksamhet som har ett
naturligt samband med revisionsverksamhet, ägande av revisionsföretag
eller ägande av bolag av samma slag.
Trots bestämmelserna i första och andra styckena far ett aktiebolag
registreras som revisionsbolag endast om revisorernas direkta eller in-
direkta ägande i bolaget motsvarar minst tre fjärdedelar av aktierna i
bolaget.
(Jfr 10 § i utredningens förslag.)
Paragrafen innehåller anvisningar om hur 14 § skall tillämpas.
I första och andra styckena, som saknar tidigare motsvarighet, fastslås
i vilken utsträckning de krav som uppställs i 14 § andra stycket 1 och 2
vad gäller bolagets ägarkrets kan tillgodoses genom indirekt ägande, dvs.
genom att de i andra stycket angivna personerna skjuter in ett eller flera
bolag mellan sig och revisionsbolaget.
95
Första stycket behandlar revisorers indirekta ägande. Bestämmelserna Prop. 2000/01:146
skall ses mot bakgrund av 14 § andra stycket 1 som innebär att minst tre
fjärdedelar av revisionsbolaget måste ägas av revisorer. Vid tillämp-
ningen av den bestämmelsen skall också andelar som revisorer äger in-
direkt, genom inskjutna bolag, anses ägas av revisorer. Detta förutsätter
dock att de inskjutna bolagen uppfyller vissa i lagen angivna krav.
Utgångspunkten är att de inskjutna bolagen skall uppfylla de villkor som
i 11 § andra stycket 2 och 3 uppställs för s.k. ägarbolag. Det innebär att
de inskjutna bolagen skall ägas helt och hållet av revisorer, att de inte far
bedriva annan verksamhet än revisionsverksamhet, verksamhet som har
ett naturligt samband därmed eller ägande av revisionsbolag samt att
deras styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direktör, vice
verkställande direktör, firmatecknare och prokurister är revisorer. Kravet
på att revisorer skall äga bolaget hindrar dock inte att det inskjutna
bolaget helt eller delvis ägs av ett annat inskjutet bolag under förut-
sättning att även det bolaget uppfyller de i bestämmelsen angivna vill-
koren för inskjutna bolag. Om ett inskjutet bolag äger ett annat inskjutet
bolag som i sin tur äger ett revisionsbolag, måste villkoren för inskjutna
bolag vara uppfyllda såväl av det bolag som befinner sig ”överst” i
koncernstrukturen som av övriga inskjutna bolag.
Om det inskjutna bolaget är ett handelsbolag gäller de i 11 § angivna
villkoren om ägare, verksamhet och befattningshavare generellt. Är det
inskjutna bolaget i stället ett aktiebolag, medger lagen att en viss andel av
bolagets ägare respektive befattningshavare inte är revisorer (se andra
meningen).
Andra stycket reglerar i vilken utsträckning andra som har möjlighet
att äga del i ett revisionsbolag (jfr 14 § andra stycket 2) kan göra det-
genom ett eller flera inskjutna bolag. Det eller de inskjutna bolagen
måste i så fall uppfylla i allt väsentligt samma villkor för verksamheten
som gäller enligt 11 § andra stycket 2. Bolagen får alltså inte bedriva
annan verksamhet än revisionsverksamhet, verksamhet som har ett natur-
ligt samband därmed eller ägande av revisionsbolag. Något krav på att de
skall ägas av revisorer till viss del eller att revisorer skall sitta i styrelsen
uppställs inte.
I tredje stycket har i förtydligande syfte tillagts att reglerna om indirekt
ägande i första och andra styckena aldrig får medföra att revisorernas
ägarinflytande späds ut så att revisorernas direkta eller indirekta ägar-
andel inte motsvarar fullt tre fjärdedelar av aktierna i revisionsbolaget.
Följande exempel kan ges. I samtliga fall förutsätts att det inskjutna
bolaget inte bedriver någon sidoverksamhet.
• Ett registrerat revisionsbolag ägs med hälften var av två andra bolag,
A och B. A ägs till 80 procent av en revisor och till 20 procent av en
skattekonsult, medan B till 75 procent ägs av en revisor och till 25
procent av en skattekonsult. Samtliga revisorer och konsulter är yrkes-
verksamma i revisionsbolaget eller i något av ägarbolagen. Styrelserna i
A och B består enbart av revisorer. Ägarstrukturen motsvarar lagens
krav.
• Ett registrerat revisionsbolag ägs till 75 procent av bolaget A och till
25 procent av bolaget B. A ägs av en revisor och B av en redovis-
ningskonsult. Revisorn är ensam styrelseledamot i A, medan redovis-
96
ningskonsulten är ensam styrelseledamot i B. Båda två är yrkesverk- Prop. 2000/01:146
samma i revisionsbolaget. Ägarstrukturen motsvarar lagens krav.
• Ett registrerat revisionsbolag ägs av ett annat bolag. Detta ägs i sin
tur av revisorer och redovisningskonsulter som alla är yrkesverksamma i
revisionsbolaget. 75 procent av aktierna i ägarbolaget ägs av revisorerna,
återstående 25 procent av redovisningskonsultema. En fjärdedel av sty-
relseledamöterna är konsulter. Ägarstrukturen motsvarar lagens krav.
• Ett registrerat revisionsbolag ägs av fyra andra bolag, A-D. Varje
bolag äger 25 procent av aktierna i revisionsbolaget. Bolagen A och B
ägs helt av revisorer. C ägs till 67 procent av revisorer och till 33 procent
av en skattekonsult, medan D till 50 procent ägs av revisorer och till 50
procent av två redovisningskonsulter. Samtliga ägare är yrkesverksamma
i revisionsbolaget. Ägarstrukturen uppfyller inte lagens krav, eftersom
endast 50 procent av bolaget ägs av bolag som uppfyller kraven i första
stycket.
• Ett registrerat revisionsbolag ägs till 75 procent av bolaget A och till
25 procent av en redovisningskonsult. A ägs till 75 procent av en revisor
och till 25 procent av en skattekonsult. Revisorn är ensam styrelseleda-
mot i A. Ägarstrukturen uppfyller inte lagens krav, eftersom revisorns
andel i revisionsbolaget enbart uppgår till ca 56 procent (0,75x0,75).
Om det finns särskilda skäl, far Revisorsnämnden bevilja undantag från
villkoren i 14 § andra stycket om vem som får äga aktier i bolaget och
om styrelsens sammansättning. En majoritet av styrelseledamöterna och
en majoritet av styrelsesuppleantema skall dock alltid utgöras av revi-
sorer och mer än hälften av aktierna och röstetalet skall alltid tillkomma
revisorer eller ägarbolag enligt 11 § andra stycket.
(Jfr 11 § i utredningens forslag.)
Paragrafen motsvarar 11 § tredje stycket i 1995 års lag. Möjligheten
för Revisorsnämnden att bevilja undantag avseende verkställande direk-
tör i revisionsbolag har emellertid tagits bort såsom onödig. Vidare har
bestämmelsen anpassats till bestämmelserna i 11 § andra stycket om in-
direkt ägande genom s.k. ägarbolag.
17 §
Ett handelsbolag eller aktiebolag i vilket revisionsverksamhet utövas
skall för varje uppdrag som det åtar sig och som utgör revisionsverk-
samhet utse en av de i bolaget yrkesverksamma revisorerna att vara
huvudansvarig. Den huvudansvarige skall vara auktoriserad revisor eller
godkänd revisor som avlagt revisorsexamen, om det behövs för att upp-
fylla föreskrifter i lag eller annan författning. Bolaget skall utan dröjsmål
underrätta uppdragsgivaren om vem som är huvudansvarig.
Den huvudansvarige skall underteckna revisionsberättelser och andra
utlåtanden. Om en berättelse eller ett utlåtande undertecknas av flera
revisorer, skall det anges vem som är huvudansvarig.
4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 146
(Jfr 8 c § första stycket andra meningen och 12 § i utredningens förslag.) Prop. 2000/01:146
Paragrafen motsvarar 12 § i 1995 års lag.
I första stycket har lagtexten ändrats så att paragrafen inte längre är
tillämplig enbart på ”revisionsbolag” - varmed hittills har avsetts endast
registrerade revisionsbolag - utan på alla handelsbolag och aktiebolag
som revisionsverksamhet utövas i. Skälen till att bestämmelserna om
huvudansvarig har utvidgats till att gälla även icke-registrerade revisions-
bolag har behandlats i avsnitt 11.2. I första meningen av första stycket
har ”varje revisionsuppdrag” ändrats till ”varje uppdrag...som utgör revi-
sionsverksamhet”. Därmed kan bestämmelsen tillämpas på samtliga upp-
drag som faller in under definitionen av revisionsverksamhet i 2 § 7,
också sådana som inte avser revision. Av orden ”som det åtar sig” följer
att kravet på utseende av en huvudansvarig gäller enbart när det är bolag-
et som uppträder som part. Om granskningsuppdraget lämnas till någon
av de i bolaget verksamma revisorerna personligen, behöver alltså någon
huvudansvarig inte utses. I första meningen har vidare ordet ”verksam-
ma” i klargörande syfte bytts ut mot ”yrkesverksamma”. Att den huvud-
ansvarige revisorn måste vara yrkesverksam i bolaget innebär inte att han
eller hon också måste vara anställd i bolaget.
Andra meningen har anpassats till vad som har föreslagits i avsnitt 5.2.
Revisorer som har godkänts med tillämpning av 4 § skall alltså ha sam-
ma revisionsbehörighet som auktoriserade revisorer. Även revisorer som
har godkänts med tillämpning av 4 § i 1995 års lag skall härvid anses
som godkända. På Lagrådets förslag kommer detta i lagtexten till uttryck
genom en hänvisning till ”revisor som avlagt revisorsexamen”.
I andra stycket har klargjorts att den huvudansvarige alltid skall under-
teckna det eller de utlåtande som utfärdas under uppdraget, oavsett om
det, såsom i ett revisionsuppdrag, rör sig om en revisionsberättelse eller
något annat slag av handling.
Godkännande, auktorisation och registrering gäller i fem år. Har en
ansökan om fortsatt godkännande, auktorisation eller registrering gjorts
före giltighetstidens utgång fortsätter godkännandet, auktorisationen eller
registreringen att gälla till dess att beslut i saken har vunnit laga kraft.
Revisorsnämnden eller, efter överklagande, en domstol får bestämma
att ett beslut om avslag på en ansökan som avses i första stycket skall
gälla omedelbart.
(Jfr 13 § i utredningens förslag.)
Paragrafens första stycke, som behandlar giltighetstiden av ett god-
kännande, en auktorisation eller en registrering, har formulerats i enlighet
med Lagrådets förslag. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 13 § första
stycket i 1995 års lag. I den nya lydelsen av andra meningen klargörs vad
som gäller för det fall att en ansökan om fortsatt godkännande m.m., som
har gjorts före femårsperiodens utgång, inte hinner behandlas förrän
femårsperioden har gått ut. Godkännandet m.m. fortsätter då att gälla till
dess att ett lagakraftvunnet beslut föreligger i ärendet.
98
Av andra stycket framgår att Revisorsnämnden eller, efter överklagan- Prop. 2000/01:146
de, rätten alltid kan besluta om att ett beslut om avslag skall gälla
omedelbart.
God revisorssed
19 §
En revisor skall iaktta god revisorssed.
Om arbete som hänför sig till ett uppdrag i revisionsverksamheten
utförs av ett biträde till revisorn, är revisorn skyldig att se till att även
biträdet iakttar god revisorssed.
(Jfr 14 § i utredningens förslag.)
Första stycket, som motsvarar en bestämmelse som hittills har funnits i
14 § i 1995 års lag, innehåller ett krav på iakttagande av god revisorssed.
Detta överensstämmer med hittills gällande rätt. Begreppet ”god revi-
sorssed” har behandlats i anslutning till 3 §.
En motsvarighet till bestämmelsen i andra stycket har hittills funnits i
14 § tredje stycket i 1995 års lag. Enligt den tidigare gällande bestäm-
melsen svarar revisorn för arbete som utförs av biträde till honom eller
henne. Lagrådet har anmärkt att bestämmelsens innebörd har varit alltför
vag och oklar. Bestämmelsen har därför utformats annorlunda och revi-
sorns ansvar har uttryckligen begränsats till att se till att revisorns
biträden iakttar god revisorssed. Revisorn är alltså skyldig att övervaka
att hans eller hennes biträden iakttar gällande normer.
Det kan anmärkas att det finns en bestämmelse med liknande innebörd
i 10 § i Sveriges advokatsamfunds vägledande regler om god advokatsed.
Enligt den bestämmelsen är en advokat skyldig att, i den utsträckning
som rimligen kan begäras, övervaka att bl.a. biträdande jurister fullgör
sina skyldigheter.
Revisorns opartiskhet och självständighet
20 §
En revisor skall i revisionsverksamheten utföra sina uppdrag med opart-
iskhet och självständighet samt vara objektiv i sina ställningstaganden.
Revisionsverksamheten skall organiseras så att revisorns opartiskhet,
självständighet och objektivitet säkerställs.
(Jfr 14 § i utredningens förslag.)
Paragrafen innehåller de grundläggande kraven på revisorers faktiska
oberoende. Den har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. I jorsta
meningen, som motsvarar bestämmelser som hittills har funnits i 14 § i
1995 års lag, föreskrivs att en revisor skall iaktta opartiskhet, själv-
ständighet och objektivitet. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 10.1.
Vad som utgör revisionsverksamhet framgår av 2 § 7. Avgränsningen till
99
uppdrag i revisionsverksamhet innebär i förhållande till vad som hittills Prop. 2000/01:146
har gällt en begränsning av bestämmelsens tillämpningsområde. Andra
näraliggande uppdrag, såsom fristående rådgivning inom exempelvis
redovisnings-, organisations- och skatteområdena, omfattas därmed inte.
I kravet på opartiskhet, självständighet och objektivitet ligger att revi-
sorn vid utförandet av revisionsuppdraget skall ta hänsyn till samtliga
omständigheter som är av betydelse för uppdraget men inte till några
andra omständigheter. Att närmare konkretisera begreppen torde inte
vara möjligt men allmänt kan sägas att revisorn måste försäkra sig om att
han eller hon kan genomföra sitt uppdrag utan sidoblickar på förhåll-
anden som är ovidkommande för uppdraget. Häri ligger givetvis också
att revisorn måste stå så fri gentemot revisionsklienten och andra intres-
senter att hans eller hennes handlingsutrymme är helt obeskuret.
I andra meningen, som saknar motsvarighet i utredningens förslag och
i 1995 års lag, fastslås att revisionsverksamhet skall organiseras så att
revisorns oberoende kan säkerställas. Frågan har behandlats i avsnitt
10.2.
En god byråorganisation kännetecknas framför allt av att hot mot
revisorns faktiska och synbara oberoende upptäcks, dokumenteras och,
så långt möjligt, åtgärdas. Vilken organisation som är den lämpligaste
och vilka åtgärder som måste vidtas får avgöras med hänsyn till om-
ständigheterna i det enskilda revisionsföretaget. Allmänt sett handlar det
dock om att tillskapa ett återkommande övervakat och dokumenterat
kontrollsystem, rutiner för samråd inom byrån i oberoendefrågor, skrift-
ligt dokumenterade interna och externa kvalitetssäkringssystem samt en
organisationsstruktur där revisionsverksamhet hålls åtskild från eventu-
ellt förekommande sidoverksamhet.
21 §
En revisor skall för varje uppdrag i revisionsverksamheten pröva om det
finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hans eller hennes
opartiskhet eller självständighet. Revisorn skall avböja eller avsäga sig
ett sådant uppdrag,
1. om han eller hon eller någon annan i den revisionsgrupp där han
eller hon är verksam
a) har ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i uppdragsgivarens
verksamhet,
b) vid rådgivning som inte utgör revisionsverksamhet har lämnat råd i
en fråga som till någon del omfattas av granskningsuppdraget,
c) uppträder eller har uppträtt till stöd för eller mot uppdragsgivarens
ståndpunkt i någon rättslig eller ekonomisk angelägenhet,
d) har nära personliga relationer till uppdragsgivaren eller till någon
person i dennes ledning,
e) utsätts för hot eller någon annan påtryckning som är ägnad att inge
obehag, eller
2. om det föreligger något annat förhållande av sådan art att det kan
rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet.
Revisorn behöver dock inte avböja eller avsäga sig uppdraget, om det i
det enskilda fallet föreligger sådana särskilda omständigheter eller har
vidtagits sådana åtgärder som medför att det inte finns anledning att
ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet eller självständighet.
(Jfr 14 a och 14 b §§ i utredningens förslag.)
100
Paragrafen är ny och i väsentliga delar avfattad i enlighet med Lag- Prop. 2000/01:146
rådets förslag. Den uppställer bestämmelser till tryggande av revisorns
”synbara” (se avsnitt 10.1) oberoende.
Enligt första stycket är revisorn skyldig att för varje uppdrag i revi-
sionsverksamheten göra en prövning av om det förekommer några om-
ständigheter som gör att hans eller hennes opartiskhet eller självständig-
het kan sättas i fråga. Denna fråga har behandlats i avsnitt 10.3. Pröv-
ningen skall ske inför ett nytt uppdrag och, när det finns anledning till
det, fortlöpande under uppdraget. Revisorn skall dokumentera resultatet
av prövningen (se 24 § första stycket). Beträffande innebörden i begrepp-
et revisionsverksamhet, se 2 § 7.
I första stycket 1 återfinns vidare en uppräkning av omständigheter
som medför att revisorn måste avböja eller avsäga sig uppdraget. De
omnämnda omständigheterna anses alltid kunna rubba förtroendet för
revisorns opartiskhet och självständighet och de medför därför alltid,
oavsett omständigheterna i det enskilda fallet, en presumtion för att revi-
sorn måste avböja eller avsäga sig uppdraget. De fem uppräknade typ-
situationerna kompletteras med en generalklausul i första stycket 2,
vilken tar sikte på varje annan situation där förtroendet för revisorns
opartiskhet och självständighet kan rubbas.
Första stycket 1 a behandlar s.k. egenintressehot. Ett sådant hot före-
ligger när revisorn eller någon annan person i den revisionsgrupp där
revisorn är verksam har direkta ekonomiska intressen i revisionsklientens
verksamhet. Så är fallet när revisorn har affärsmässiga relationer med
revisionsklienten utöver vad som följer med revisionsuppdraget. Exem-
pel på detta är innehav av eller handel med revisionsklientens värde-
papper eller deltagande i gemensamma projekt eller investeringar. Ett
annat exempel är när revisorn eller någon revisorn närstående har gett lån
till revisionsklienten eller gått i borgen för dennes skulder.
Till egenintressehoten hör vidare att revisorn eller revisionsbyrån står i
ett visst ekonomiskt beroendeförhållande till revisionsklienten. Så kan
exempelvis bli fallet när revisions- och konsultarvodena är betydande i
förhållande till revisorns eller byråns övriga intäkter. Av betydelse är
också om revisorn till följd av fristående rådgivning åt revisionsklienten
erhåller ersättningar som i absoluta tal framstår som betydande. Om det
arvode som revisorn far är relaterat till företagets resultat, föreligger det
regelmässigt ett egenintressehot, särskilt när arvodet hänför sig till revi-
sionsverksamheten. Ett sådant hot föreligger vidare om revisorn eller
någon i revisorns omgivning har planer på eller har fått erbjudanden om
att ta anställning hos revisionsklienten.
Med direkta egenintressehot jämställs indirekta egenintressehot. Exem-
pel på sådana indirekta hot är när en revisorn närstående person har nära
affärsrelationer till revisionsklienten. Ett annat exempel på ett indirekt
hot är när revisorn har ekonomiska intressen i ett företag som äger
andelar i revisionsklienten.
I första stycket 1 b behandlas vissa slag av s.k. självgranskningshot.
Med självgranskning avses att den som skall göra granskningen redan i
något annat sammanhang har tagit ställning till de förhållanden som skall
granskas. I en sådan situation kan det ofta synas omöjligt för revisorn att
göra den nya granskningen på ett - i förhållande till tidigare ställnings-
tagande - helt opartiskt och självständigt sätt. Bestämmelsen blir tillämp-
101
lig om revisionsuppdraget skulle göra det nödvändigt att granska en fråga Prop. 2000/01:146
i vilken revisorn — eller någon annan i revisionsgruppen - har lämnat råd
eller annat biträde i samband med s.k. fristående rådgivning. Själv-
granskningshot föreligger också när revisorn tidigare har haft anställning
hos revisionsklienten.
Även indirekta självgranskningshot måste beaktas, såsom att en revi-
sorn närstående person ingår i revisionsklientens ledning eller på annat
sätt har deltagit i det arbete som revisorn har att granska.
Ett slag av självgranskning som normalt måste accepteras är att en
revisor granskar ett förhållande i en årsredovisning vilket han eller hon
har granskat redan i samband med föregående räkenskapsårs årsredovis-
ning. Bestämmelserna i första stycket 1 b omfattar därför inte det slaget
av självgranskning. Ibland kan omständigheterna kring en sådan själv-
granskning vara sådana att generalklausulen i första stycket 2 aktuali-
seras. Så kan exempelvis bli fallet om revisorn vid föregående gransk-
ning har gjort någon missbedömning av större betydelse. I så fall kan det
åligga revisorn att neutralisera förtroenderisken genom särskilda åtgärder
eller, om detta inte är möjligt, avsäga sig uppdraget.
I första stycket 1 c behandlas s.k. partsställningshot. Det rör sig här om
den situationen då revisorn - eller någon annan inom revisionsgruppen -
uppträder eller har uppträtt till stöd för eller emot revisionsklientens
ståndpunkt i en rättslig eller ekonomisk fråga där det råder meningsskilj-
aktigheter eller intressemotsättningar. Ett exempel på detta är när revi-
sorn företräder eller uppträder som biträde åt revisionsklienten vid
dennes kontakter med skattemyndigheten. Ett annat exempel är när
revisorn företräder eller uppträder som biträde åt klienten i förhandlingar
om förvärv eller försäljning av i företaget redovisade tillgångar. I ut-
trycket ”uppträder till stöd för” ligger dock att regeln blir tillämplig först
om revisorn har eller har haft i uppdrag att tala i revisionsklientens sak.
Enbart det förhållandet att revisorn på revisionsklientens uppdrag vidare-
befordrar uppgifter till skattemyndigheten medför sålunda inte att pre-
sumtionsregeln slår till.
Första stycket 1 d behandlar det fallet då det finns nära personliga
relationer mellan revisorn - eller annan i revisionsgruppen - och revi-
sionsklientens ledning. Med revisionsklientens ledning avses också styr-
else, VD och andra ledande befattningshavare (t.ex. ekonomichef) hos
revisionsklienten. Den nära personliga relationen kan yttra sig i mång-
åriga vänskapsband eller ofta återkommande sociala kontakter. Med
direkta personliga kontakter bör jämställas indirekta kontakter genom
någon nära anhörig. Ett särskilt slag av oberoendehot kan uppkomma om
revisorn eller någon av revisorns medhjälpare har innehaft uppdrag för
revisionsklienten under en lång följd av år.
Första stycket 1 e behandlar ”skrämselhot”. Härmed avses något slag
av påtryckningar från revisionsklienten eller annan, riktade mot revisorn,
och utformade på ett sådant sätt att de är ägnade att inge revisorn obehag..
Vanliga ifrågasättanden av revisorns ställningstaganden hör dock inte hit.
Lagrådet har ansett att den sistnämnda punkten borde kunna utgå.
Under propositionsarbetet har emellertid ansetts att ett omnämnande av
hot- och påtryckningssituationen kan ha ett klargörande värde. Det för-
tjänar också att nämnas att hot och påtryckning i den pågående europeis-
102
ka diskussionen kring oberoendefrågor regelmässigt nämns vid sidan av Prop. 2000/01:146
de ovan nämnda situationerna.
I första stycket 2 återfinns en generalklausul som täcker alla andra
omständigheter som kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet.
Enligt bestämmelsen skall det råda en presumtion för att revisorn skall
avböja eller avsäga sig uppdraget om det - även om förutsättningarna
enligt någon av punkterna i första stycket 1 inte är uppfyllda - föreligger
något förhållande av sådan art att det kan rubba förtroendet för revisorns
opartiskhet eller självständighet.
Utvecklingen av god revisorssed torde komma att ge ytterligare rikt-
linjer för vilka omständigheter som träffas av första stycket 2. Det är
också naturligt att bestämmelsen, liksom övriga punkter i första stycket,
tillämpas under beaktande av det framtida resultatet av den pågående
diskussionen kring oberoendefrågor inom EU.
Av första stycket 1 framgår att det vid prövningen av om någon av de
där nämnda situationerna föreligger åligger revisorn att beakta inte bara
sina egna mellanhavanden med revisionsklienten utan även de mellan-
havanden som någon annan i revisionsgruppen (jfr 2 § 6) har med
revisionsklienten. Paragrafens bestämmelser aktualiseras t.ex. när någon
annan i revisionsgruppen har tillhandahållit revisionsklienten redovis-
ningstjänster eller annan rådgivning eller deltar i revisionsklientens
beslutsfattande. Bestämmelserna aktualiseras också när någon i revi-
sionsgruppen har ekonomiska intressen i revisionsklienten eller nära
personliga relationer med någon i revisionsklientens ledning.
Även om omständigheterna är sådana som sägs i första stycket behöver
revisorn, enligt andra stycket, inte avböja eller avsäga sig uppdraget, om
omständigheterna i det aktuella fallet är sådana att det inte finns anled-
ning att ifrågasätta hans eller hennes oberoende. Förekomsten av affärs-
transaktioner mellan revisorn och revisionsklienten kan normalt godtas,
så länge det är fråga om transaktioner av vardaglig och ordinär karaktär
som ingås på samma villkor som gäller för andra. Tidigare anställning
hos revisionsklienten behöver inte diskvalificera revisorn, om anställ-
ningen ligger några år tillbaka i tiden eller har avsett en befattning utan
anknytning till det som revisionen avser. Och det förhållandet att någon
annan i samma revisionsgrupp har nära personliga relationer med någon i
revisionsklientens ledning behöver inte föranleda revisorns avgång, om
det kan konstateras att denna person saknar all anknytning till revisions-
uppdraget liksom möjligheter att påverka dess utförande.
Inte heller behöver revisorn avböja eller avsäga sig uppdraget om revi-
sorn kan visa att det går att vidta motåtgärder - eller har vidtagits mot-
åtgärder - som gör att uppdraget kan genomföras utan att granskningen
ifrågasätts. Vilka motåtgärder som krävs måste avgöras från fall till fall.
Generellt kan sägas att ju starkare hot mot oberoendet som har identifie-
rats, desto starkare motåtgärder krävs. I en del enklare fall kan informa-
tiva åtgärder vara tillräckliga, t.ex. så att ett självgranskningshot balans-
eras genom att revisorn i granskningsutlåtandet särskilt redogör för sitt
ställningstagande i den aktuella frågan och skälen för det. I andra fall, där
förtroenderisken är större men fortfarande framstår som mindre allvarlig,
kan goda byrårutiner med interna kvalitetssäkringssystem vara tillräck-
liga. För att minska risken för att revisorn kommer under påverkan av
andra inom revisionsgruppen kan det vara nödvändigt att dra tydliga
103
gränser mellan foretag inom revisionsgruppen och mellan olika verk- Prop. 2000/01:146
samhetsgrenar i respektive foretag. I en del fall kan förtroenderisken
neutraliseras genom att någon annan revisor på samma byrå upprättar en
”second opinion”. I andra fall torde emellertid dylika interna kontroll-
åtgärder inte vara tillräckliga. Så blir t.ex. normalt fallet om revisorn,
eller någon annan inom samma revisionsgrupp, vid ett fristående rådgiv-
ningsuppdrag har lämnat råd i en fråga som till någon del omfattas av
granskningsuppdraget och som är av väsentlig betydelse for revisions-
klienten. I sådana fall torde endast externa motåtgärder, nämligen komp-
letterande granskning genom någon utanför revisionsgruppen, kunna
neutralisera förtroendehotet. Behovet av externa motåtgärder är särskilt
stort när frågan som revisorn har lämnat råd i innefattar skönsmässiga
bedömningar och valet mellan möjliga lösningar har en stor betydelse för
revisionsklientens ställning och resultat. Rådgivning av enkel och
rutinmässig karaktär som, om den hade föranletts av revisorns iakttag-
elser vid granskningsuppdraget, hade varit att anse som revisionsrådgiv-
ning (se avsnitt 6.2), torde däremot sällan göra det nödvändigt att vidta
externa åtgärder.
Oberoendehot som beror på att revisionsuppdraget har pågått under en
lång följd av år kan ibland mötas genom kompletterande granskning,
utförd av någon utanför revisionsgruppen, men kan i andra fall göra ett
revisorsbyte nödvändigt. Vissa slag av oberoendehot kan över huvud
taget inte balanseras av andra åtgärder, såsom förekomsten av mera be-
tydande ekonomiska intressen i revisionsklienten.
I prövningen enligt denna paragraf skall vägas in alla för tredje man
kända och okända omständigheter, såsom personliga och ekonomiska
mellanhavanden mellan revisorn och den som skall granskas. Vidare
skall förtroendestärkande åtgärder, såsom intern kvalitetssäkring eller ex-
terna kontrollåtgärder, beaktas. Dessa omständigheter måste sedan hypo-
tetiskt prövas mot hur en kunnig och omdömesgill person, med insikt om
alla relevanta omständigheter, skulle bedöma revisorns förmåga och vilja
att utföra granskningsuppdraget på ett opartiskt och självständigt sätt.
Om Revisorsnämnden i ett tillsynsärende väcker frågan om huruvida
det vid ett visst uppdrags utförande har funnits anledning att sätta revi-
sorns opartiskhet eller oberoende i fråga, bör det vara revisorn som har
att visa att så inte är fallet (jfr Lagrådets yttrande).
22
Revisorsnämnden skall på ansökan av en revisor meddela förhands-
besked om huruvida en viss särskild omständighet är sådan som avses i
21 § första stycket och, om så är fallet, huruvida omständigheter i det
enskilda fallet eller vidtagna åtgärder medför att revisorn ändå inte be-
höver avböja eller avsäga sig uppdraget.
När ett förhandsbesked har vunnit laga kraft, är det bindande för
nämnden i förhållande till revisorn. Förhandsbeskedet upphör att gälla
vid förändrade förutsättningar eller vid författningsändringar som på-
verkar den fråga som beskedet avser.
(Jfr 14 d § i utredningens förslag.)
Paragrafen innehåller bestämmelser om förhandsbesked. I 25 § andra
stycket (15 § andra stycket i 1995 års lag) finns bestämmelser som ger en
104
revisor möjlighet att få förhandsbesked om han eller hon kan utöva viss Prop. 2000/01:146
sidoverksamhet. Genom förevarande paragraf, som saknar tidigare mot-
svarighet, ges en revisor möjlighet att erhålla förhandsbesked i ett annat
hänseende, nämligen i fråga om det finns förtroenderubbande omständig-
heter som hindrar honom eller henne från att acceptera eller behålla ett
revisionsuppdrag.
Enligt första stycket kan Revisorsnämnden ge förhandsbesked i fråga
om oberoendehot. Revisorsnämnden kan dels uttala sig om huruvida en
viss omständighet eller ett visst uppdrag utgör ett sådant förhållande som
enligt 21 § utlöser en presumtion för att revisorn skall avgå eller avböja
uppdraget, dels ge besked om huruvida de åtgärder som revisorn avser att
vidta för att balansera ett visst hot är tillräckliga för att bevara förtroendet
för opartiskheten och självständigheten.
Lagrådet har förordat att bestämmelsen utformas så att nämnden, när
den prövar en fråga om förhandsbesked, skall ta ställning till om förtro-
endet för revisorn kan rubbas av en sådan omständighet som avses i 21 §.
I propositionen har valts en något annorlunda formulering, vilken enligt
vår uppfattning ger tydligare uttryck för den prövning i två steg som
Revisorsnämnden bör göra.
Andra stycket överensstämmer med 15 § andra stycket andra och tredje
meningarna i 1995 års lag.
23 £
Bestämmelserna i 20-22 §§ gäller i tillämpliga delar även ett registrerat
revisionsbolag.
(Jfr 14 c § i utredningens förslag.)
Paragrafen, som på förslag från Lagrådet har placerats efter bestäm-
melsen om förhandsbesked i föregående paragraf, motsvarar 14 § fjärde
stycket i 1995 års lag.
Dokumentation
24 §
Revisorer och registrerade revisionsbolag skall dokumentera sina upp-
drag i revisionsverksamheten. Dokumentationen skall innehålla sådan
information som är väsentlig för att revisorns arbete samt hans eller
hennes opartiskhet och självständighet skall kunna bedömas i efterhand.
Dokumentationen skall ha färdigställts när revisionsberättelsen eller
annat utlåtande avges.
(Jfr 14 f § i utredningens förslag.)
Paragrafen innehåller bestämmelser om dokumentationsskyldighet för
revisorer och revisionsbolag. Frågan har behandlats i avsnitt 10.4.
Bestämmelser om revisorers dokumentationsskyldighet har hittills fun-
nits i Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS 1997:1). Med hänsyn till den
stora betydelse som dokumentationsskyldigheten har för tillsynen har
grundbestämmelsema om dokumentation nu tagits in i lagen. Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer kan dock meddela
105
närmare föreskrifter om vad som skall framgå av dokumentationen, vad Prop. 2000/01:146
som skall ingå i den och hur länge den skall förvaras (jfr 41 §), t.ex. att
det av dokumentationen skall framgå vilka tänkbara hot mot revisorns
opartiskhet eller självständighet som har identifierats, vilka bedömningar
av de identifierade hotens påverkan på förtroendet för revisorn som har
gjorts och vilka åtgärder som har vidtagits för att balansera hoten. Rege-
ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också före-
skriva om undantag från dokumentationsskyldigheten, t.ex. att vissa enk-
lare slag av rådgivningsuppdrag inte skall omfattas av dokumentations-
skyldigheten.
Dokumentationsskyldigheten gäller endast revisionsverksamhet (jfr
2 § 7). För uppdrag av andra slag behöver revisorn inte spara något mot-
svarande material. För bedömningen av revisorn opartiskhet och själv-
ständighet vid utövandet av revisionsverksamhet är emellertid också
uppdrag utanför revisionsverksamheten relevanta. Det medför att det i
praktiken kan vara nödvändigt att i dokumentationen av revisionsupp-
draget ta in upplysningar om de ytterligare uppdrag som revisorn utför åt
revisionsklienten. Detsamma gäller uppdrag som andra inom revisions-
gruppen utför för revisionsklientens räkning.
Såsom bestämmelsen har utformats kommer revisorn normalt inte att
behöva dokumentera uppdrag som han eller hon har för andra än revi-
sionsklienten. Om en rådgivningsklient senare övergår till att bli revi-
sionsklient, blir dock revisorn skyldig att i sin dokumentation redogöra
även för den tidigare rådgivningen. Har rådgivningen ägt rum flera år
tillbaka i tiden, får det dock anses tillräckligt med en kortare uppgift om
att rådgivning har förekommit.
Förtroenderubbande sidoverksamhet
25 §
En revisor far inte utöva annan verksamhet än revisionsverksamhet eller
verksamhet som har ett naturligt samband därmed, om
1. utövandet är av sådan art eller omfattning att det kan rubba för-
troendet för revisorns opartiskhet eller självständighet, eller
2. utövandet på annat sätt är oförenligt med den ställning som följer av
behörigheten att utföra lagstadgad revision.
Revisorsnämnden skall på ansökan av en revisor meddela förhands-
besked om huruvida en viss verksamhet är förenlig med kravet i första
stycket. För ett sådant förhandsbesked gäller bestämmelserna i 22 §
andra stycket.
(Jfr 15 § i utredningens förslag.)
Paragrafen motsvarar i huvudsak 15 § i 1995 års lag.
Första stycket innehåller bestämmelser som begränsar revisorns möj-
ligheter att utöva sidoverksamhet, dvs. annan verksamhet än revisions-
verksamhet och sådan verksamhet som har ett naturligt samband med
revisionsverksamhet. Frågan har behandlats i avsnitt 9.2. Vilken verk-
samhet som kan anses ha ett naturligt samband med revisionsverksamhet
har berörts i kommentaren till 9 §. Att även verksamhet som har ett
naturligt samband med revisionsverksamhet, liksom sådan sidoverk-
samhet som inte omfattas av förbudet i förevarande paragraf, kan vara
106
förtroenderubbande när det gäller enskilda revisionsuppdrag framgår av Prop. 2000/01:146
21 §.
Av bestämmelsen, som är avsedd att vara något mer liberal än hittills-
varande regler, framgår att revisorn inte får utöva sidoverksamhet som är
av sådan art och omfattning att dess bedrivande kan rubba förtroendet för
revisorns opartiskhet eller självständighet. Revisorn far alltså inte utöva
sådan sidoverksamhet som går ut över eller kommer i konflikt med
revisionsuppdragen. För att en viss verksamhet skall omfattas av
bestämmelsen skall det normalt kunna förutses att den leder till att
revisorn mer eller mindre regelmässigt hamnar i situationer där han eller
hon måste avsäga sig pågående uppdrag. Bestämmelsen blir alltså inte
tillämplig enbart därför att det finns en viss risk for att verksamheten i
framtiden kan leda till jäv för revisorn.
Sido verksamhetens ”art” kan leda till att förtroendet for revisorns
opartiskhet eller självständighet rubbas, utan att det för den skull är fråga
om verksamhet som avses i punkten 2 (se nedan). Bedömningen måste
göras mot bakgrund bl.a. av vilken verksamhet som revisionsklientema
bedriver. Revisorn bör exempelvis inte ha styrelseuppdrag som kan för-
väntas föranleda en typ av ställningstaganden som han eller hon också,
men utifrån en granskande utgångspunkt, måste göra i sin revisionsverk-
samhet. Så kan bli fallet om revisorn är styrelseledamot i ett bolag som
bedriver verksamhet i samma bransch som en revisionsklient. Vissa sty-
relseuppdrag, t.ex. i banker och försäkringsbolag, är regelmässigt av den
arten att de föranleder förtroendehot. Ofta innebär sådana uppdrag att
sidoverksamheten även far en sådan ”omfattning” att förtroendet for revi-
sorn kan rubbas. Detsamma kan sägas om andra uppdrag eller verksam-
heter som vart och ett eller sammantagna innebär att revisorn engageras i
omfattande affärsverksamhet.
Revisorn far vidare inte bedriva sidoverksamhet som är oförenlig med
den ställning som följer av behörigheten att utföra lagstadgad revision.
Bestämmelsen skall ses mot bakgrund av det särskilda krav på redbarhet
som måste ställas på revisorer. En revisor måste alltså avhålla sig från
sådan verksamhet som, även om den inte är kriminaliserad, framstår som
oseriös eller från legala utgångspunkter tveksam.
Enligt andra stycket kan en revisor inhämta förhandsbesked från Revi-
sorsnämnden om huruvida viss verksamhet är förenlig med vad som sägs
i första stycket. Bestämmelsen motsvarar i sak 15 § andra stycket i 1995
års lag. Utredningen föreslog att möjligheten till förhandsbesked skulle
tas bort. Det har emellertid ansetts att en revisor även framdeles kan ha
ett stort intresse av att i förväg fa ett bindande besked från Revisors-
nämnden om huruvida han eller hon kan utöva viss planerad eller pågå-
ende verksamhet.
Tystnadsplikt
26 §
En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för
någon annan, använda uppgifter som revisorn har fått i sin yrkesutöv-
ning. Revisorn får inte heller obehörigen röja sådana uppgifter. Revisorn
skall se till att biträde till honom eller henne iakttar dessa föreskrifter.
107
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre- Prop. 2000/01:146
tesslagen (1980:100).
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
Paragrafen överensstämmer med 18 § i 1995 års lag.
Försäkring m. m.
27 §
Revisorer och registrerade revisionsbolag skall teckna försäkring eller
hos Revisorsnämnden ställa säkerhet för den ersättningsskyldighet som
revisorn eller bolaget kan ådra sig i sin revisionsverksamhet.
Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden bevilja undantag
från kravet på försäkring eller säkerhet.
(Jfr 19 § i utredningens förslag.)
Paragrafen, som motsvarar 19 § i 1995 års lag, innehåller bestäm-
melser om försäkringsplikt m.m. Den frågan har behandlats i avsnitt 8.
Såsom där har framgått medför den nya definitionen av revisionsverk-
samhet (jfr 2 § 7) att skyldigheten att teckna försäkring respektive ställa
säkerhet begränsas i förhållande till tidigare.
I första stycket har ordet ”revisionsbolag” ersatts med ”registrerade
revisionsbolag”. Någon saklig ändring är inte avsedd. Även ett icke
registrerat revisionsföretag kan givetvis teckna försäkring för de revisor-
er som är verksamma i företaget.
28 §
Revisorer och registrerade revisionsbolag är skyldiga att låta Revisors-
nämnden vid sin tillsyn granska akter, bokföring och övriga handlingar
som hör till verksamheten och att lämna nämnden de uppgifter som
behövs för tillsynen.
(Jfr 20 § i utredningens förslag.)
Paragrafen motsvarar 20 § i 1995 års lag. Ordet ”revisionsbolag” har
ersatts med ”registrerade revisionsbolag”.
29 §
Ett företag som har en särskilt stark affärsmässig anknytning till ett
revisionsföretag skall, efter föreläggande från Revisorsnämnden, lämna
nämnden upplysningar om rådgivning eller annat biträde åt dem som gett
revisionsföretaget eller en i revisionsföretaget verksam revisor i uppdrag
att utföra revisionsverksamhet.
Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.
(Jfr 20 a § i utredningens förslag.)
Paragrafen, som saknar tidigare motsvarighet, innehåller bestämmelser
om upplysningsskyldighet. Frågan har behandlats i avsnitt 8.2.
108
Lagtexten har delvis utformats i enlighet med vad Lagrådet har för- Prop. 2000/01:146
ordat. Det har dock gjorts vissa ytterligare förenklingar i texten. Därvid
har också, med anledning av ett påpekande från Lagrådet, upplysnings-
skyldigheten gjorts mindre omfattande än i lagrådsremissens förslag.
De företag som är skyldiga att lämna upplysningar enligt paragrafen är
i praktiken sådana som ingår i samma revisionsgrupp som ett revisions-
företag. Det behöver inte vara fråga om företag som står under Revisors-
nämndens tillsyn. Emellertid gäller den begränsningen att det måste
finnas en särskilt stark affärsmässig anknytning mellan revisionsföretaget
och det företag som Revisorsnämnden begär upplysningar av.
En särskilt stark affärsmässig anknytning föreligger regelmässigt när
företagen ingår i samma koncern. Även andra ägarkopplingar mellan
företagen kan anses ge upphov till en särskilt stark affärsmässig anknyt-
ning, t.ex. när företagen har samma eller en liknande ägarkrets. Upp-
lysningar kan således infordras av företag som, direkt eller via bolag, ägs
av revisorer vilka också äger ett revisionsföretag. Även namnlikhet kan
ge anledning att bedöma att företagen har en särskilt stark affärsmässig
anknytning och att de därmed omfattas av upplysningsskyldigheten. Med
namnlikhet avses här den typ av namngemenskap som ger ett välgrundat
intryck av att det finns organisatoriska kopplingar mellan företagen.
Det är Revisorsnämnden som avgör huruvida det, vid den tillsyn som
det åligger nämnden att utöva, finns behov av upplysningar.
Enligt andra stycket kan Revisorsnämnden förelägga vite för fullgör-
ande av en begäran enligt första stycket. Härvid skall lagen (1985:206)
om viten tillämpas.
30#
Ingår ett revisionsföretag i en revisionsgrupp, skall företaget underrätta
Revisorsnämnden om vilka övriga företag som ingår i gruppen. Om
gruppens sammansättning ändras, skall företaget anmäla ändringen till
nämnden.
Underrättelser enligt första stycket skall lämnas utan dröjsmål.
(Jfr 20 b § i utredningens förslag.)
Paragrafen, som saknar tidigare motsvarighet, innehåller en bestäm-
melse om underrättelseskyldighet för revisionsföretag.
Bestämmelsens syfte är att underlätta Revisorsnämndens tillsyns-
arbete, särskilt vad gäller efterlevnaden av de regler som avser att säker-
ställa revisorns opartiskhet och självständighet. Begreppet revisionsgrupp
definieras i 2 § 6. Om revisionsföretaget inte står under tillsyn åvilar
skyldigheten i praktiken den eller de revisorer som äger företaget eller
innehar ledande befattningar i det. Frågan har behandlats i avsnitt 8.3.
31#
Om en skattemyndighet eller Riksskatteverket i fråga om en revisor eller
ett registrerat revisionsbolag uppmärksammar någon omständighet, som
kan vara av betydelse för Revisorsnämndens verksamhet, skall myndig-
heten underrätta nämnden. Detta gäller dock inte omständigheter som en
skattemyndighet har fått kännedom om i verksamhet enligt lagen
(1997:1024) om skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar.
109
(Jfr 21 § i utredningens förslag.) Prop. 2000/01:146
Paragrafen motsvarar 21 § i 1995 års lag.
Enligt lagrådsremissens förslag skulle skattemyndigheten underrätta
Revisorsnämnden om den uppmärksammade någon anmärkningsvärd
omständighet i fråga om en revisors eller ett registrerat revisionsbolags
verksamhet. Såsom Lagrådet har uttalat bör emellertid underrättelse-
skyldigheten avse endast sådana omständigheter som kan vara av bety-
delse för Revisorsnämndens uppgifter. Lagtexten har därför utformats så
att detta framgår tydligt. Skattemyndighetens underrättelseskyldighet
omfattar följaktligen bara sådant som är av betydelse för nämndens
verksamhet och inte förhållanden som ligger utanför nämndens uppgifter.
Vidare har ordet ”revisionsbolag” ersatts med ”registrerat revisions-
bolag”. Någon saklig ändring är inte avsedd.
Under propositionsarbetet har Ekobrottsmyndigheten påpekat att det
inte är ändamålsenligt att låta underrättelseskyldigheten omfatta skatte-
myndigheternas verksamhet enligt lagen (1997:1024) om skattemyndig-
heters medverkan i brottsutredningar. Revisorsnämnden har inte haft
någon erinran mot att bestämmelsens tillämpningsområde begränsas på
det sätt som Ekobrottsmyndigheten har förordat. Bestämmelsen har
därför försetts med ett undantag avseende omständigheter som en skatte-
myndighet har fått kännedom om i verksamhet enligt lagen om skatte-
myndigheters medverkan i brottsutredningar.
Lagrådet har ifrågasatt om inte också Riksskatteverket bör nämnas vid
sidan av skattemyndighet, eftersom verket numera är beskattnings-
myndighet beträffande punktskatter. Även denna fråga har övervägts
under propositionsarbetet. Det har därvid ansetts motiverat att, av skäl
som Lagrådet angett, låta bestämmelsen omfatta Riksskatteverket.
32 §
Om en revisor uppsåtligen gör orätt i sin revisionsverksamhet eller på
annat sätt förfar oredligt eller om en revisor inte betalar sådan avgift som
avses i 39 §, skall godkännandet eller auktorisationen upphävas. Om det
finns förmildrande omständigheter, får i stället varning meddelas.
Om en revisor på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter som revisor
eller som ställföreträdare för revisionsföretag, får varning meddelas. Om
det är tillräckligt, får Revisorsnämnden i stället meddela en erinran. Är
omständigheterna synnerligen försvårande, får godkännandet eller auk-
torisationen upphävas.
Om det uppkommer en fråga om upphävande, varning eller erinran,
skall revisorn genom skriftlig underrättelse ges tillfälle att yttra sig om
vad som anförs i ärendet.
En revisor som tilldelas varning får, om det finns särskilda skäl, även
åläggas att betala en straffavgift till staten med lägst ettusen och högst
tjugofemtusen kronor.
Varning eller erinran far inte meddelas om det som läggs revisorn till
last inträffat mer än fem år innan revisorn fick underrättelse i ärendet.
(Jfr 22 § i utredningens förslag.)
Paragrafen, som motsvarar 22 § i 1995 års lag, innehåller föreskrifter
om disciplinåtgärder.
110
Frågor om disciplinåtgärder och handläggning av disciplinärenden har Prop. 2000/01:146
behandlats i avsnitt 7.3.
Paragrafens första stycke behandlar bl.a. Revisorsnämndens möjlighet-
er till discipliningripanden mot en revisor som ”uppsåtligen gör orätt”,
t.ex. medvetna åsidosättanden av för verksamheten gällande bestäm-
melser. För att detta skall kunna föranleda sådana discipliningripanden
som sägs i stycket - upphävande av auktorisation eller godkännande
eller, i andra hand, varning - måste överträdelsen ha begåtts i ”revisions-
verksamhet” (jfr 2 § 7). Åtgärder som ligger utanför själva revisions-
verksamheten faller därför utanför bestämmelsen. Eftersom området för
discipliningripanden enligt den motsvarande bestämmelsen i 1995 års lag
har varit revisorns ”verksamhet” innebär den nya bestämmelsen att ut-
rymmet för discipliningripanden i denna del har begränsats.
Liksom tidigare skall auktorisationen eller godkännandet upphävas om
revisorn har förfarit oredligt, oavsett om detta har skett i eller utanför
revisionsverksamheten.
I paragrafens andra stycke behandlas de övriga fall då disciplin-
ingripanden kan komma i fråga. Liksom motsvarande bestämmelse i
1995 års lag ger paragrafen möjlighet att ingripa disciplinärt när en revi-
sor har åsidosatt sina skyldigheter som revisor. Bestämmelsen kan
exempelvis aktualiseras om revisorn på grund av vårdslöshet har utfört
revision eller annan granskning på ett bristfälligt sätt. Normalt blir
bestämmelsen tillämplig enbart inom ramen för revisionsverksamhet.
Den aktualiseras emellertid även om en revisor, vid eller genom ut-
övande av annan verksamhet, har överträtt revisorslagens bestämmelser,
t. ex. genom att bedriva förtroenderubbande sidoverksamhet. Även andra
överträdelser av god revisorssed utanför revisionsverksamheten kan för-
anleda att en revisor blir föremål för disciplinära åtgärder enligt detta
stycke.
I andra stycket har dessutom klargjorts att Revisorsnämnden kan in-
gripa när det framkommer att en revisor har åsidosatt sina skyldigheter
som ställföreträdare för revisionsföretag. Bestämmelsen är i första hand
avsedd för fall då någon skyldighet mot det allmänna inte har fullgjorts,
t.ex. deklaration eller inbetalning av skatt. Revisorsnämnden kan då med-
dela varning. Om omständigheterna är synnerligen försvårande, kan auk-
torisationen eller godkännandet upphävas. Detta torde kunna bli aktuellt
t.ex. om revisorn upprepade gånger har försummat föreläggande att avge
deklaration eller kontrolluppgifter eller att betala in skatter.
Vissa regler om förfarandet inför Revisorsnämnden och om straffavgift
finns i tredje-femte styckena.
33 §
Om en godkänd revisor inte längre uppfyller kraven i 4 § eller en auktori-
serad revisor inte längre uppfyller kraven i 5 §, skall godkännandet eller
auktorisationen upphävas.
Om det för en revisor inträder någon omständighet som innebär hinder
för godkännande eller auktorisation, skall revisorn genast anmäla detta
till Revisorsnämnden.
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
111
Paragrafen, som har formulerats i enlighet med Lagrådets förslag, Prop. 2000/01:146
motsvarar 23 § i 1995 års lag.
34 £
Föreskrifterna i 32 § gäller även för registrerade revisionsbolag. Vad som
sägs där om upphävande av godkännande eller auktorisation skall i stället
avse upphävande av registrering.
Om ett registrerat revisionsbolag inte längre uppfyller de för bolaget
gällande kraven i 10, 11, 13 och 14 §§, skall registreringen upphävas.
Om det för ett registrerat revisionsbolag inträder någon omständighet
som innebär hinder för registrering, skall bolaget genast anmäla detta till
Revisorsnämnden.
(Jfr 24 § i utredningens förslag.)
I första stycket, som motsvarar 24 § första stycket i 1995 års lag, har
ordet ”revisionsbolag” ersatts med ”registrerat revisionsbolag”. Någon
ändring i sak är inte avsedd. Därutöver har, på Lagrådets inrådan, de
bestämmelser som hittills har funnits i 24 § andra stycket i 1995 års lag
fatt en något annorlunda utformning (se andra och tredje styckena).
35 §
Revisorsnämnden eller, efter överklagande, en domstol far vid sin
prövning av frågor om åtgärder enligt 32-34 §§ bestämma att ett beslut
att upphäva godkännande, auktorisation eller registrering skall gälla
omedelbart.
Nämndens beslut om straffavgift verkställs, sedan det har vunnit laga
kraft, som domstols dom.
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
Paragrafen motsvarar 25 § i 1995 års lag.
Överklagande m. m.
36 §
Revisorsnämndens beslut enligt denna lag far överklagas hos allmän för-
valtningsdomstol.
Beslut som rör examination enligt 4 § första stycket 5 eller 5 § eller
särskild lämplighetsprövning enligt 6 eller 7 § får dock inte överklagas.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
Paragrafen motsvarar 26 § i 1995 års lag. Den har utformats i enlighet
med Lagrådets förslag.
37§
Har Revisorsnämnden i ett ärende om ansökan om godkännande, auktori-
sation eller registrering inte meddelat beslut inom fyra månader efter det
112
att ansökan gavs in, får sökanden begära förklaring av kammarrätten att Prop. 2000/01:146
ärendet onödigt uppehålls. Om nämnden inte meddelat beslut inom en
månad efter det att en sådan förklaring avgetts, skall det anses som om
ansökan har avslagits.
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
Paragrafen överensstämmer med 27 § i 1995 års lag.
Straffansvar
38 §
Den som obehörigen utger sig för att vara godkänd eller auktoriserad
revisor döms till böter.
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
Paragrafen överensstämmer med 28 § i 1995 års lag.
Avgifter
39 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far meddela
föreskrifter om avgifter i ärenden enligt denna lag.
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
Paragrafen överensstämmer med 29 § i 1995 års lag.
Register
40 §
Revisorsnämnden skall föra ett register över revisorer och registrerade
revisionsbolag. Närmare föreskrifter om registret meddelas av regering-
en.
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
I paragrafen, som motsvarar 30 § i 1995 års lag, har ordet ”revisions-
bolag” ersatts med ”registrerade revisionsbolag”. Någon ändring i sak är
inte avsedd.
Bemyndiganden
41 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far meddela
ytterligare föreskrifter om godkännande, auktorisation och registrering
samt om villkor för verksamheten. Föreskrifterna far innehålla undantag
från bestämmelserna i 24 §.
(Jfr 30 a § i utredningens förslag.)
113
Paragrafen motsvarar i huvudsak 13 § andra stycket i 1995 års lag. I Prop. 2000/01:146
andra meningen har tillagts en bestämmelse som ger regeringen, eller den
myndighet som regeringen bestämmer, möjlighet att föreskriva om
undantag från bestämmelserna om dokumentation i 24 §. Motiven till den
bestämmelsen har behandlats i avsnitt 10.4.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002, då lagen (1995:528) om
revisorer skall upphöra att gälla.
Frågan om ikraftträdande har behandlats i avsnitt 15.
2. Under år 2002 skall verksamhet som utövas vid ikraftträdandet inte
beaktas vid tillämpningen av bestämmelserna i
a) 9 § om att visst slag av verksamhet måste hållas tydligt avskild,
b) 10 § om att visst slag av verksamhet inte får utövas i revisionsbolag,
samt
c) 11 § andra stycket och 15 § första och andra styckena om att där
avsedda bolag far utöva enbart visst slag av verksamhet.
Av punkten 2 följer att revisionsbolag inte behöver tillämpa bestäm-
melserna om avskiljande av verksamhet som inte har ett naturligt sam-
band med revisionsverksamhet (9 och 10 §§) samt bestämmelser om
vilken verksamhet revisionsbolag och ägarbolag far utöva (11 § andra
stycket och 15 § första och andra styckena) förrän från och med den
1 januari 2003. En förutsättning är att den aktuella verksamheten utöva-
des redan vid ikraftträdandet. Avsikten är att, i förekommande fall, ge
revisionsbolag och revisionskoncemer rimlig tid att avskilja sådan verk-
samhet som är att anse som s.k. sidoverksamhet (se avsnitt 9.2). Över-
gångsbestämmelsen ger dock givetvis inte rätt att, i någon form, bedriva
förtroenderubbande sidoverksamhet.
Det kan tänkas att även de nya reglerna om ägande av registrerade
revisionsbolag i 14 § i vissa fall föranleder ändrade koncernstrukturer.
Om de berörda bolagen skulle råka i tidsnöd, bör de, om det finns sär-
skilda skäl, kunna erhålla tidsbegränsade dispenser från Revisorsnämnd-
en enligt 16 §.
3. En fråga om discipliningripande mot en revisor på grund av en åtgärd
eller underlåtenhet före lagens ikraftträdande prövas enligt äldre bestäm-
melser, om inte en prövning enligt de nya bestämmelserna är förmån-
ligare för revisorn.
Reglerna om discipliningripanden har fatt en delvis ny utformning (se
32 §). I punkten 3 har därför klargjorts att äldre bestämmelser skall
tillämpas såvitt avser en revisors åtgärd eller underlåtenhet före ikraft-
trädandet. Efter påpekande från Lagrådet har klargjorts att disciplinära
åtgärder inte kan komma i fråga i det fall att lagens nya, något förändrade
bestämmelser, inte skulle ge utrymme för detta.
4. En revisor som är godkänd eller auktoriserad enligt äldre bestäm-
melser skall anses som godkänd respektive auktoriserad enligt denna lag.
114
Av bestämmelsen, som har tillkommit på Lagrådets forslag, följer att de Prop. 2000/01:146
revisorer som har godkänts eller auktoriserats enligt äldre bestämmelser
vid tillämpningen av revisorslagen skall jämställas med dem som har
godkänts eller auktoriserats enligt de nya bestämmelserna. Med ”äldre
bestämmelser” avses inte bara 1995 års lag, utan även 1973 års revisors-
förordning. Bestämmelsen har utformats så att den är tillämplig också när
uttrycken godkänd och auktoriserad revisor förekommer i annan lagstift-
ning.
5. Ett revisionsbolag som är registrerat enligt 9 § lagen (1995:528) om
revisorer skall anses som registrerat enligt denna lag.
Bestämmelsen, som har tillkommit på Lagrådets förslag, jämställer de
revisionsbolag som har registrerats enligt 1995 års lag med registrerade
revisionsbolag enligt de nya bestämmelserna. Bolag som har godkänts
eller auktoriserats enligt bestämmelser som föregick 1995 års lag
behandlas i punkten 6.
6. Ett revisionsbolag som är godkänt eller auktoriserat enligt äldre be-
stämmelser skall anses som registrerat till den tidpunkt som Revisors-
nämnden har bestämt.
Bestämmelsen motsvarar punkten 3 i övergångsbestämmelserna till 1995
års lag.
7. Den som den 1 juli 1995 genomgick revisorsutbildning, som inte
uppfyller de villkor för godkännande av revisor som föreskrivs i 4 §, får
t.o.m. utgången av år 2002 godkännas enligt de bestämmelser som gällde
vid utgången av juni 1995 under förutsättning att han eller hon har
genomgått en kompletterande teoretisk utbildning i enlighet med vad
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer närmare
föreskriver.
8. Den som den 1 juli 1995 genomgick revisorsutbildning, som inte upp-
fyller de villkor för auktorisation av revisor som föreskrivs i 5 §, får
t.o.m. utgången av år 2002 auktoriseras enligt de bestämmelser som
gällde vid utgången av juni 1995.
Punkterna 7 och 8 motsvarar i sak punkterna 4 och 5 i övergångsbestäm-
melserna till 1995 års lag. Bestämmelserna innebär att den som höll på
att utbilda sig till revisor när 1995 års lag trädde i kraft den 1 juli 1995
intill utgången av år 2002 kan godkännas respektive auktoriseras enligt
de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av 1995 års lag.
Förslaget till lag om ändring av revisorslagen föranleds av Sveriges för-
väntade tillträde till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess
medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan. Riksdagen har
beslutat om motsvarande ändringar i 1995 års lag (se prop. 2001/01:55,
bet. 2000/01:UU06, rskr. 2000/01:137 och SFS 2001:62). Det har över-
lämnats åt regeringen att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet. Efter-
som det för närvarande är osäkert huruvida Sverige kommer att tillträda
115
avtalet före kommande årsskiftet - då revisorslagen föreslås träda i kraft Prop. 2000/01:146
- bör det finnas en beredskap för att i denna del på nytt överlämna åt
regeringen att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet. De tillägg i lag-
texten som behövs för att jämställa Schweiz med andra stater inom Euro-
peiska ekonomiska samarbetsområdet måste därför preliminärt göras
genom en lag om ändring av den nya revisorslagen.
Övriga lagändringar är föranledda av förslaget att revisorer som har
godkänts enligt nyare bestämmelser - dvs. enligt 4 § revisorslagen eller
4 § i 1995 års lag - i fortsättningen skall ha samma kompetens att revi-
dera större företag som auktoriserade revisorer. Denna fråga har behand-
lats i avsnitt 5.2. Efter förslag från Lagrådet har de avsedda revisorerna
angetts i respektive lag genom att det efter ”godkänd revisor” har tillagts
”som avlagt revisorsexamen”. Revisorer som har godkänts enligt punkten
4 i övergångsbestämmelserna till 1995 års lag, eller enligt andra äldre
bestämmelser, jämställs inte med auktoriserade revisorer. Det följer av
att dessa revisorer inte har avlagt revisorsexamen.
På Lagrådets inrådan har också vissa mindre redaktionella ändringar
företagits i några av de berörda paragraferna.
116
Prop. 2000/01:146
Bilaga 1
Innebörden av begreppet revisionsverksamhet bör klarläggas i revisors-
lagen.
Med revisionsverksamhet skall avses utförande av granskningsuppdrag
avseende förvaltning och ekonomisk information som följer av för-
fattning, bolagsordning, stadgar eller avtal och som utmynnar i en
rapport eller ett intyg eller en annan handling som är ägnad för flera än
uppdragsgivaren, likaså rådgivning eller annat biträde som föranleds av
iakttagelser vid ett granskningsuppdrag.
Rådgivning eller annat biträde till en revisionsklient som inte föranleds
av revisorns iakttagelser vid utförandet av ett revisionsuppdrag (fri-
stående rådgivning) skall inte längre omfattas av begreppet revisions-
verksamhet. Detsamma gäller rådgivning eller annat biträde till en icke-
revisionsklient.
Den lagstadgade revisionens primära funktion skall vara avgörande för
revisorns möjligheter att utöva sådan verksamhet som saknar samband
med revisionsutövning. Detta innebär att samtliga intressenters behov av
trovärdig offentlig ekonomisk information måste kunna tillgodoses.
Den oberoendeproblematik som aktualiseras vid fristående rådgivning
skiljer sig i princip inte från den problematik som aktualiseras vid revi-
sion och revisionsrådgivning. Fristående rådgivning utgör emellertid ett
tillkommande, inte ”nödvändigt” hot mot revisorns oberoende.
Revisorernas möjligheter att biträda revisionsklienter med sådan
rådgivning som saknar samband med revisionsutövning (fristående råd-
givning) begränsas i dag av bestämmelserna om revisorsjäv i aktie-
bolagslagen m.fl. lagar och av generalklausulen i revisorslagen. Begräns-
ningen innebär att all sådan rådgivning som kan rubba förtroendet till
revisorns opartiskhet eller självständighet i revisionsuppdraget inte får
tillhandahållas. Motsatsvis får sådan rådgivning som inte kan rubba
förtroendet tillhandahållas. Utredningen föreslår ingen ändring i sak. För
prövningen av gränsdragningen mellan förtroenderubbande och icke
förtroenderubbande rådgivning föreslås en särskild lagfäst analysmodell.
Den presenteras i avsnittet Utredningens förslag till analysmodell - en
reform.
Någon ytterligare begränsning av den rådgivningsverksamhet m.m. som
revisorer tillhandahåller andra än revisionsklienter bör inte införas.
117
Prop. 2000/01:146
Bilaga 1
Ett uttryckligt krav på opartiskhet och självständighet
Revisorslagen bör kompletteras med en regel enligt vilken det uttryck-
ligen åligger en revisor att utöva sin revisionsverksamhet med opartisk-
het och självständighet och att vara objektiv i sina ställningstaganden.
Med uttrycket opartiskhet och självständighet avses dels revisorns fak-
tiska opartiskhet och självständighet, vilket avser revisorns förmåga att
ta hänsyn till samtliga omständigheter som är av betydelse för gransk-
ningsuppdraget (dvs. att avge en objektiv revisionsberättelse) men inte
till några andra omständigheter, dels revisorns synbara opartiskhet och
självständighet, vilket avser frånvaro av sådana omständigheter som
föranleder omvärlden att ifrågasätta revisorns förmåga till objektivitet.
Revisorns opartiskhet och självständighet skall därvid relateras till de hot
häremot som faktiskt uppkommer eller synes uppkomma, och de åtgärder
som revisorn kan vidta för att balansera effekten av förekommande hot.
Prövning av opartiskhet och självständighet
En revisor som utövar revisionsverksamhet skall vara skyldig att för
varje uppdrag pröva om det föreligger omständigheter som kan rubba
förtroendet för hans opartiskhet och självständighet. Föreligger någon
sådan omständighet eller är förhållandena eljest sådana att det finns risk
för att revisorn inte kan genomföra uppdraget med ett bevarat förtroende,
skall revisorn avböja eller avsäga sig uppdraget. Vad som nu sagts om att
avböja eller avsäga sig ett uppdrag gäller inte om revisorn kan visa att
uppdraget, med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet eller genom
att erforderliga åtgärder vidtas av revisorn, kan fullgöras utan att
förtroendet rubbas.
Hoten mot opartiskheten och självständigheten
Hot mot revisorns opartiskhet och självständighet skall anses föreligga
om revisorn eller någon annan i samma revisionsgrupp som revisorn är
verksam i
1. har ett direkt eller indirekt ekonomiskt eller annat intresse revisions-
klientens verksamhet (egenintresse),
2. antingen tidigare under arbetet med granskningsuppdraget eller vid
ett annat granskningsuppdrag har gjort ställningstaganden vilkas riktighet
revisorn måste pröva som ett led i granskningsuppdraget, eller vid ett
fristående rådgivningsuppdrag har lämnat råd i fråga som till någon del
omfattas av granskningsuppdraget (självgranskning),
3. uppträder eller har uppträtt som talesman för eller mot klienten
(partsställning),
4. har en nära personlig relation till klientens ledning (vänskap/förtro-
ende) eller känner obehag inför klientens reaktioner (skrämsel).
118
Grundläggande organisatoriska krav m. m. Prop. 2000/01:146
För att i grunden säkerställa revisorns opartiskhet, självständighet och bilaga 1
objektivitet måste ställas vissa grundläggande krav på hur verksamheten
generellt skall vara organiserad (allmänt kvalitetshöjande åtgärder inklu-
sive byråintem kontroll av enskilda uppdrag).
Byråintem kontroll som utförs av en person som i jävshänseende jäm-
ställs med revisorn kan inte ersätta extern kontroll för att balansera ett
visst hot. Intern kontroll bör dock kunna tillmätas betydelse vid prövning
av om förhållandena i det enskilda fallet är sådana, trots förekommande
hot, att revisorn skall kunna fullgöra ett granskningsuppdrag utan att
behöva vidta ytterligare åtgärder.
Åtgärder som kan balansera hot
Åtgärder som kan balansera hot mot revisorns opartiskhet och själv-
ständighet är externa kontrollåtgärder genom en tredje part. Informativa
åtgärder kan balansera hot när riktigheten i revisorns ställningstagande i
ett granskningsuppdrag ifrågasätts. Det finns dock en gräns. I vissa
situationer får man räkna med att ett hot mot revisorns opartiskhet,
självständighet och objektivitet är så allvarligt, eller av uppdrags-
intressentema upplevs som så allvarligt, att förtroendet för revisorn
kräver att han avstår från eller avsäger sig uppdraget.
Uppdragen skall dokumenteras
En lagstadgad skyldighet att dokumentera uppdrag i revisionsverk-
samheten införs. Vidare utvidgas dokumentationsskyldigheten att om-
fatta även sådan information som är väsentlig för att revisorns
opartiskhet och självständighet skall kunna bedömas i efterhand.
Dokumentationen skall ha fullgjorts senast innan revisionsberättelse eller
annat utlåtande avges.
Av årsredovisningen skall framgå rådgivningsuppdragens art.
Den nuvarande möjligheten för revisionsbolag att utöva annan affärs-
verksamhet än revisionsverksamhet (sidoverksamhet) slopas. Denna
möjlighet förbehålls fortsättningsvis endast revisorn personligen. En viss
vidgning av den nuvarande gränsen för vad som inte skall vara förtro-
enderubbande verksamhet föreslås också. Men det skall alltid vara
möjligt att ingripa om sidoverksamheten är av sådan art eller omfattning
att det kan råda osäkerhet om vilka affärs- eller sidointressen revisorn
har, likaså om den ofta kan komma att ifrågasättas av revisionens intres-
senter. Ett ingripande skall också alltid kunna göras om revisorn utövar
sådan verksamhet som anses som skamlig eller skum.
119
Prop. 2000/01:146
Bilaga 1
Tillsynens omfattning m.m.
Revisorsnämndens tillsynsuppgift avgränsas. Fullständig tillsyn skall
fortsättningsvis omfatta endast sådana granskningsuppdrag som följer av
författning, bolagsordning, stadgar eller avtal och som utmynnar i ett
intyg eller en rapport eller annan handling som är ägnad att ligga till
grund för en utomståendes bedömning, likaså rådgivning eller annat
biträde som föranleds av iakttagelser vid ett granskningsuppdrag.
Den nuvarande ordningen med tillsyn över godkända och auktoriser-
ade revisorer samt registrerade revisionsbolag behålls. Har revisorn satt
sin verksamhet på bolag utan att registrera bolaget som revisionsbolag,
skall således som hittills inte bolaget utan revisorn stå under tillsyn.
Regler om ägande m.m. bör finnas i lag
Reglerna för ägande, ledning, förvaltning m.m. av icke-registrerade revi-
sionsbolag skall framgå av revisorslagen.
Indirekt ägande
Indirekt ägande av revisionsbolag skall vara tillåtet. Detta innebär att en
revisor far direkt eller indirekt genom bolag vara delägare eller bolags-
man i ett sådant bolag. Ett sådant inskjutet bolag far dock inte utöva
annan verksamhet än revisionsverksamhet och sådan verksamhet som har
ett naturligt samband därmed. Något absolut krav på att ägarbolaget skall
driva revisionsverksamhet ställs inte upp. Det är tillräckligt att bolaget
enbart äger revisionsföretaget. Det är dock inte möjligt att skjuta in ett
renodlat konsultbolag som ägarbolag.
Indirekt ägande innebär inte någon konflikt med reglerna om
revisorernas ägarinflytande.
Revisorsnämndens rätt att genomfora undersökning hos ett revisionsföretag
Revisorsnämnden skall ha befogenhet att på plats inspektera förhåll-
andena hos ett revisionsföretag.
Revisorer och registrerade revisionsbolag skall vara skyldiga att utan
begäran underrätta Revisorsnämnden om vilka övriga företag som ingår i
revisionsgruppen.
Upplysningsskyldighet för vissa foretag som inte står under tillsyn
Företag som ingår i samma koncern som ett revisionsföretag eller som på
grund av ägarförhållanden eller namnlikhet får anses ingå i samma
affärsmässiga gemenskap som revisionsföretaget skall vara skyldiga,
även om de inte omfattas av Revisorsnämndens tillsyn, att efter begäran
120
lämna nämnden upplysningar om sin verksamhet och därmed samman- Prop. 2000/01:146
hängande omständigheter som tillsynsmyndigheten behöver för sin till- Bilaga 1
syn över revisorer och registrerade revisionsbolag.
10 kap. 12 § ABL m.fl. lagar ändras så att godkänd revisor enligt 4 §
revisorslagen jämställs med auktoriserad revisor.
För den som är godkänd revisor enligt äldre bestämmelser skall det bli
möjligt att få avlägga revisorsexamen utan att uppfylla kravet på
kandidatexamen.
Ett undantag från bosättningskravet
Det skall bli möjligt för Revisorsnämnden att medge undantag från
kravet på att vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom EES vid
ansökan om godkännande eller auktorisation om det föreligger särskilda
skäl.
Ett undantag från yrkesverksamhetskravet
Det skall bli möjligt för Revisorsnämnden att medge undantag från
kravet på att yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet, om det föreligger
särskilda skäl.
Sammantaget torde inte utredningens förslag innebära några tillkom-
mande kostnader i den offentliga tillsynen. Principerna i de förslag till
reglering av rådgivningsverksamheten som utredningen lämnar kan redan
i dag sägas omfattas av branschorganisationerna inte bara i Sverige utan
även internationellt. Utredningens bedömning är att de flesta revisorer
och revisionsbyråer redan i dag lägger stor vikt vid opartiskhet och själv-
ständighet och att de också kommer att finna sig väl till rätta med utred-
ningens förslag. För revisorer och revisionsbyråer måste effekterna av
utredningens förslag bedömas som marginella. Förslagen torde därmed
inte heller medföra några kostnadsökningar för näringslivet.
121
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:528) om revisorer
dels att 2-5, 9-17, 19-22, 24 och 30 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas nio nya paragrafer, 8 a-c, 14 a-f, 20 a—
b och 30 a §, samt närmast före 8 a, 9, 14, 14 a, 14 c-f, 15-17 och 30 a §
nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§
I denna lag avses med
1. revisor: godkänd eller auktoriserad revisor,
2. godkänd revisor: revisor som godkänts enligt 4 §,
3. auktoriserad revisor: revisor som auktoriserats enligt 5 §,
Prop. 2000/01:146
Bilaga 2
4. revisionsbolag-, handelsbolag
eller aktiebolag som registrerats
enligt 10 eller 11 §.
4. revisionsföretag: en enskild
näringsverksamhet eller ett han-
delsbolag eller ett aktiebolag vari
en revisor utövar revisionsverk-
samhet.
5. registrerat revisionsbolag: ett
revisionsföretag som är handels-
bolag eller aktiebolag och som har
registrerats enligt 9 eller 10 §§,
6. revisionsgrupp: revisionsfö-
retag samt annat företag som på
grund av ägarförhållanden, avtal
eller administrativt samarbete eller
av annan anledning får anses ingå
i samma affärsmässiga gemenskap
som revisionsföretaget,
7. revisionsverksamhet: utföran-
de av granskningsuppdrag avseen-
de förvaltning och ekonomisk in-
formation som följer av författning,,
bolagsordning, stadgar eller avtal
som utmynnar i en rapport eller ett
intyg eller en annan handling som
är ägnad att utgöra bedömnings-
underlag för också annan än upp-
dragsgivaren, likaså rådgivning
eller annat biträde som föranleds
av iakttagelser vid ett gransknings-
uppdrag,
8. fristående rådgivning: rådgiv-
ning eller annat biträde till en revi-
sionsklient som inte innefattas i
revisionsverksamhet,
122
9. revisionsklient: givare av upp- Prop. 2000/01:146
drag, vars utförande utgör revi- Bilaga 2
sionsverksamhet.
Frågor om godkännande, aukto-
risation och registrering prövas av
Revisorsnämnden. Nämnden utö-
var också tillsyn över revisorer och
revisionsbolag samt prövar frågor
om disciplinära åtgärder. Nämnden
skall i sin verksamhet utveckla och
3§
Frågor om godkännande, aukto-
risation och registrering prövas av
Revisorsnämnden. Nämnden utö-
var också tillsyn över revisorer och
registrerade revisionsbolag samt
prövar frågor om disciplinära åtgär-
der. Nämnden skall i sin verksam-
främja god revisorssed. het främja utvecklingen av god re-
visionssed och god revisorssed.
Närmare bestämmelser om Revisorsnämnden meddelas av regeringen.
4§
För att bli godkänd revisor skall sökanden
1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,
2. vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet,
3. varken vara i konkurs, vara underkastad näringsförbud, ha förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, vara förbjuden att utöva rådgivnings-
verksamhet enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig
rådgivning i vissa fall, m. m. eller vara underkastad någon motsvarande
rådighetsinskränkning i en annan stat,
4. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och
5. vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet.
Om det finns särskilda skäl, får
Revisorsnämnden medge undantag
från kravet i första stycket 1 eller
2.
5§
För att bli auktoriserad revisor skall sökanden uppfylla de krav som
anges i 4 § 1-3 och 5 samt hos Revisorsnämnden ha avlagt högre
|
revisorsexamen. |
Om det finns särskilda skäl, får |
Revisionsföretag och registrering
Verksamhetsformer
8a§
En revisor får utöva revisions-
verksamhet endast såsom enskild
näringsidkare eller i enkelt bolag,
handelsbolag eller aktiebolag.
123
8b§
En revisor som utövar revisions-
verksamhet såsom enskild närings-
idkare skall hålla annan verksam-
het som inte har ett naturligt
samband därmed avskild från
denna.
Endast revisor får vara prokurist
eller firmatecknare i revisionsverk-
samheten.
8c§
Om en revisor utövar revisions-
verksamhet i bolag får verksam-
heten i bolaget endast omfatta revi-
sionsverksamhet och verksamhet
som har ett naturligt samband där-
med. För varje uppdrag i revi-
sionsverksamheten skall en i bolag-
et yrkesverksam revisor vara hu-
vudansvarig.
Endast revisor får, direkt eller
genom bolag som uppfyller kraven
i första stycket första meningen
eller som endast äger revisions-
företag, vara delägare eller bo-
lagsman i bolaget. Endast revisor
får vara styrelseledamot, styrelse-
suppleant, verkställande direktör,
vice verkställande direktör, firma-
tecknare eller prokurist i bolagen.
Andra stycket andra meningen
gäller inte för styrelseledamöter
och styrelsesuppleanter som är ut-
sedda enligt lagen (1987:1245) om
styrelserepresentation för de pri-
vatanställda.
Villkor för registrering
För att bli registrerat revisions- Ett handelsbolag som uppfyller
bolag skall ett svenskt handels- villkoren i 8 c § och inte är i kon-
bolag eller aktiebolag kurs eller likvidation får registre-
1. driva revisionsverksamhet, ras.
2. uppfylla de särskilda kraven i
10 eller 11 §, och
3. inte vara i konkurs eller likvi-
dation.
Om det finns särskilda skäl får
Prop. 2000/01:146
Bilaga 2
124
Revisorsnämnden beträffande viss Prop. 2000/01:146
bolagsman göra undantag från Bilaga 2
kravet i 8 c § andra stycket. En
majoritet av bolagsmännen skall
vara revisorer. Om det endast finns
två bolagsmän, måste en av dem
vara revisor.
10
För registrering av ett handels-
bolag krävs att det av bolagsavtalet
framgår att
1. bolagets verksamhet inte skall
omfatta annat än yrkesmässig re-
vision och därmed förenlig verk-
samhet, och
2. bolagsmännen skall vara god-
kända eller auktoriserade reviso-
rer.
Om det finns särskilda skäl, får
Revisorsnämnden medge undantag
från kravet i första stycket 2 be-
träffande viss bolagsman
Ett aktiebolag som uppfyller vill-
koren i 8 c § och inte är i konkurs
eller likvidation får registreras.
Ett sådant aktiebolag får även
registreras med avvikelse från kra-
vet i 8 c § andra stycket beträffan-
de vem som får äga aktier i bo-
laget. Därvid gäller dock att minst
tre fjärdedelar av aktierna med
minst tre fjärdedelar av röstetalet
måste ägas av revisorer, direkt
eller genom bolag som uppfyller
kraven i 8 c § första stycket eller
som endast äger revisionsföretag
och att övriga aktier i aktiebolaget
måste ägas av personer som är
yrkesverksamma i bolaget eller i ett
företag som på grund av ägar-
förhållanden ingår i samma affärs-
mässiga gemenskap som bolaget,
direkt eller genom bolag.
Vidare krävs att minst tre fjärde-
delar av styrelseledamöterna och
minst tre fjärdedelar av styrelse-
suppleanterna samt verkställande
direktören måste vara revisorer,
och att styrelsen enligt bolags-
ordningen är beslutfor endast om
de närvarande revisorerna tillsam-
mans representerar en majoritet av
röstetalet vid sammanträdet.
U §
För registrering av ett aktiebolag
krävs att det av bolagsordningen
framgår att
1. bolagets verksamhet inte skall
omfatta annat än yrkesmässig re-
vision och därmed förenlig verk-
samhet,
2. minst tre fjärdedelar av sty-
relseledamöterna och minst tre
125
fjärdedelar av styrelsesupple-
anterna samt verkställande direk-
tören skall vara godkända eller
auktoriserade revisorer, och
3. styrelsen är beslutför endast
om de närvarande godkända eller
auktoriserade revisorerna tillsam-
mans representerar en majoritet av
röstetalet vid sammanträdet.
Vidare krävs för registrering att
minst tre fjärdedelar av aktierna
med minst tre fjärdedelar av röste-
talet ägs av godkända eller aukto-
riserade revisorer och att övriga
aktier ägs av personer som är verk-
samma i bolaget.
Om det finns särskilda skäl, får
Revisorsnämnden medge undantag
från kraven i första stycket 2 och
andra stycket. En majoritet av
styrelseledamöterna och en majo-
ritet av styrelsesuppleantema skall
dock alltid vara godkända eller
auktoriserade revisorer och mer än
hälften av aktierna och röstetalet
skall alltid tillkomma godkända
eller auktoriserade revisorer
Prop. 2000/01:146
Bilaga 2
Om det finns särskilda skäl, får
Revisorsnämnden medge undantag
från kraven i 10 § andra och tredje
styckena beträffande vem som får
äga aktier i bolaget och styrelsens
sammansättning. En majoritet av
styrelseledamöterna och en majo-
ritet av styrelsesuppleantema skall
dock alltid vara revisorer och mer
än hälften av aktierna och röstetalet
skall alltid direkt eller genom bolag
som uppfyller kraven i 8 c § första
stycket eller som endast äger
revisionsföretag, tillkomma reviso-
rer.
Ett revisionsbolag skall för varje
revisionsuppdrag som bolaget åtar
sig utse en av de i bolaget verk-
samma revisorerna att vara huvud-
ansvarig för revisionen. Den hu-
vudansvarige skall vara auktori-
serad revisor, om det behövs for att
uppfylla föreskrift i lag eller annan
forfattning om att sådan revisor
skall utses, och i andra fall aukto-
riserad eller godkänd revisor.
Bolaget skall utan dröjsmål under-
rätta uppdragsgivaren om vem som
är huvudansvarig för revisionen.
Revisionsberättelse skall under-
tecknas av den som är huvudan-
svarig för revisionen. Undertecknas
berättelsen av flera revisorer, skall
12 §
Ett registrerat revisionsbolag
skall for varje uppdrag i sin revi-
sionsverksamhet utse en av de i bo-
laget yrkesverksamma revisorerna
att vara huvudansvarig. Den hu-
vudansvarige skall vara aukto-
riserad revisor eller godkänd revi-
sor enligt 4 § denna lag, om det
behövs för att uppfylla föreskrift i
lag eller annan författning. Bolaget
skall utan dröjsmål underrätta upp-
dragsgivaren om vem som är hu-
vudansvarig.
Revisionsberättelse och annat ut-
låtande i revisionsverksamhet skall
undertecknas av den som är huvud-
ansvarig. Undertecknas berättelsen
126
det anges vem som är huvud- eller utlåtandet av flera revisorer, Prop. 2000/01:146
ansvarig. skall det anges vem som är huvud- Bilaga 2
ansvarig.
13 §
Godkännande, auktorisation och registrering gäller i fem år eller till
dess beslut om avslag på ansökan om fortsatt godkännande, auktorisation
eller registrering vunnit laga kraft. Revisorsnämnden far förordna att ett
sådant beslut skall gälla omedelbart.
Regeringen eller, efter rege-
ringens bemyndigande, Revisor-
snämnden får meddela närmare
föreskrifter om godkännande,
auktorisation och registrering samt
om villkor för verksamheten.
God revisorssed
14 §
En revisor skall utföra sina En revisor skall utföra sina
uppdrag omsorgsfullt och enligt uppdrag i revisionsverksamheten
god revisorssed. med opartiskhet och självständig-
het och vara objektiv i sina ställ-
ningstaganden. Revisorn skall i
verksamheten iaktta god revisor-
ssed.
Revisorn skall noggrant iaktta
gällande jävsbestämmelser för re-
visorer. Om det i annat fall finns
någon särskild omständighet som
kan rubba förtroendet till revisorns
opartiskhet eller självständighet,
skall revisorn avböja eller avsäga
sig uppdraget.
Revisorn svarar för det arbete som utförs av biträde till honom.
Bestämmelserna i första-tredje
styckena gäller även för revisions-
bolag.
Prövning av opartiskhet och
självständighet
14a§
En revisor som utövar revisions-
verksamhet är skyldig att för varje
uppdrag pröva om det föreligger
omständigheter som kan rubba för-
troendet för hans opartiskhet och
självständighet. Föreligger någon
sådan omständighet eller är för-
hållandena eljest sådana att det
127
finns risk för att revisorn inte kan Prop. 2000/01:146
genomföra uppdraget på det sätt Bilaga 2
som sägs i 14 §, skall revisorn
avböja eller avsäga sig uppdraget.
Vad som sägs i första stycket om
att avböja eller avsäga sig ett
uppdrag gäller inte om revisorn
kan visa att uppdraget med hänsyn
till förhållandena i det enskilda
fallet eller genom att erforderliga
åtgärder vidtas av revisorn, kan
fullgöras utan att förtroendet för
revisorns opartiskhet eller själv-
ständighet rubbas.
14b§
Vid en prövning enligt 14 a §
skall revisorn särskilt beakta de hot
mot hans opartiskhet och själv-
ständighet som uppstår om re-
visorn eller någon annan i den
revisionsgrupp i vilken revisorn är
verksam
1. har ett direkt eller indirekt
ekonomiskt eller annat eget in-
tresse i revisionsklientens verk-
samhet (egenintresse),
2. tidigare under arbetet med
granskningsuppdraget eller vid ett
annat granskningsuppdrag har
gjort ställningstaganden vilkas rik-
tighet revisorn måste pröva som ett
led i granskningsuppdraget, eller
vid ett fristående rådgivningsupp-
drag har lämnat råd i fråga som
till någon del omfattas av gransk-
ningsuppdraget (självgranskning),
3. uppträder eller har uppträtt
som talesman for eller mot klienten
(partsställning), eller
4. har nära personliga relationer
till klientens ledning (vän-
skap/fortroende) eller känner obe-
hag infor klientens reaktioner
(skrämsel).
Registrerade revisionsbolag
14 c §
Bestämmelserna i 14 och 14 a-
b §§ gäller i tillämpliga delar även
128
för registrerat revisionsbolag.
Förhandsbesked
74c?#
Revisorsnämnden skall på an-
sökan av en revisor eller ett re-
gistrerat revisionsbolag meddela
förhandsbesked om huruvida för-
troendet för revisorns eller det re-
gistrerade revisionsbolagets opar-
tiskhet eller självständighet vid ut-
förandet av uppdrag i revisions-
verksamheten kan rubbas av ett
visst annat uppdrag eller av en viss
annan särskild omständighet, och
huruvida de åtgärder som sökan-
den avser att vidta är tillräckliga
för att bevara fortroendet.
Ett förhandsbesked är, om det
vunnit laga kraft, bindande för
nämnden i förhållande till revisorn
eller revisionsbolaget. Förhands-
beskedet upphör att gälla vid
ändrade förutsättningar eller vid
författningsändringar som påver-
kar den fråga som beskedet avser.
Revisorsjäv enligt andra för-
fattningar
14 e §
Revisorer och registrerade revi-
sionsbolag skall även iaktta de be-
stämmelser i andra författningar
som anger i vilka fall en revisor
eller ett revisionsbolag är jävig att
utföra ett revisionsuppdrag.
Bestämmelser om revisorsjäv
finns i 10 kap. 16 § aktiebolagsla-
gen (1975:1385), 4 kap. 4 § lagen
(1980:1102) om årsredovisning
m.m. i vissa företag, 10 kap. 5 §
försäkringsrörelselagen
(1982:713), 3 kap. 5§ bankrö-
relselagen (1987:617), 8 kap. 7 §
lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar, 9 kap. 4 § kommu-
nallagen (1991:900), 20 kap. 4§
kyrkolagen (1992:300), 2 kap. 7 §
lagen (1992:1610) om finansi-
Prop. 2000/01:146
Bilaga 2
129
5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 146
eringsverksamhet och 4 kap. 6§ Prop. 2000/01:146
stiftelselagen (1994:1220). Bilaga 2
Dokumentation
14f§
En revisor skall dokumentera
sina uppdrag i revisionsverksam-
heten. Dokumentationen skall inne-
hålla sådan information som är
väsentlig för att revisorns arbete,
opartiskhet och självständighet
skall kunna bedömas i efterhand.
Dokumentationen skall ha full-
gjorts senast innan revisionsbe-
rättelse eller annat utlåtande av-
ges.
Förtroenderubbande
sidoverksamhet
Revisorer och revisionsbolag får
inte utöva annan verksamhet än
revisionsverksamhet om utövandet
kan rubba förtroendet till deras
opartiskhet eller självständighet.
Revisorsnämnden skall på an-
sökan av en revisor eller ett revi-
sionsbolag meddela förhands-
besked om huruvida en viss verk-
samhet är förenlig med kravet i
första stycket. Ett sådant förhands-
besked är, om det vunnit laga kraft,
bindande för nämnden i för-
hållande till revisorn eller revi-
sionsbolaget. Förhandsbeskedet
upphör att gälla vid ändrade
förutsättningar eller vid författ-
ningsändringar som påverkar den
fråga som beskedet avser.
15 §
En revisor far inte utöva annan
verksamhet än revisionsverksamhet
och verksamhet som har ett na-
turligt samband därmed om utö-
vandet är av sådan art eller om-
fattning att det kan rubba för-
troendet för revisorns opartiskhet
eller självständighet eller på annat
sätt är oförenligt med den ställning
som följer av behörigheten att
utföra lagstadgad revision.
Revisionsverksamhet i en annan
stat
16 §
En revisor får driva revisions-
verksamhet endast såsom enskild
näringsidkare eller i handelsbolag
eller aktiebolag som inte utövar
annan verksamhet än sådan som är
130
förenlig med en revisors yrkes-
utövning.
Revisorsnämnden far tillåta att
en revisor som är verksam i Sve-
rige driver revisionsverksamhet i
en annan stat inom Europeiska eko-
nomiska samarbetsområdet även
Revisorsnämnden far tillåta att
en revisor som är verksam i Sve-
rige utövar revisionsverksamhet i
en annan stat inom Europeiska eko-
nomiska samarbetsområdet även
Prop. 2000/01:146
Bilaga 2
om kravet i första stycket inte är om kraven i 8 a-c SS inte är upp-
uppfyllt. fyllda.
Revisors anställning
17 §
En revisor får inte vara anställd En revisor får endast vara an-
hos någon annan än revisor, revi- ställd hos revisionsföretag.
sionsbolag eller bolag som avses i
16 §.
Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden medge undantag
från forbudet i första stycket.
19
Revisorer och revisionsbolag
skall teckna försäkring eller hos
Revisorsnämnden ställa säkerhet
för den ersättningsskyldighet som
revisorn eller bolaget kan ådra sig i
sin revisionsverksamhet.
Revisorer och registrerade revi-
sionsbolag skall teckna försäkring
eller hos Revisorsnämnden ställa
säkerhet för den ersättningsskyl-
dighet som revisorn eller bolaget
kan ådra sig i sin revisionsverk-
samhet.
Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden medge undantag
från kravet på försäkring eller säkerhet.
20
Revisorer och revisionsbolag är
skyldiga att låta Revisorsnämnden
vid sin tillsyn granska akter, bok-
föring och övriga handlingar som
hör till verksamheten samt att
lämna de uppgifter som behövs för
tillsynen.
Revisorer och registrerade revi-
sionsbolag är skyldiga att låta
Revisorsnämnden vid sin tillsyn
granska akter, bokföring och övriga
handlingar som hör till verk-
samheten samt att lämna de upp-
gifter som behövs för tillsynen.
Revisorsnämnden får genomföra
undersökning hos ett revisions-
foretag när nämnden anser det
nödvändigt
20a§
Om ett revisionsföretag ingår i
en koncern skall andra företag i
koncernen eller som på grund av
ägarförhållanden eller namnlikhet
får anses ingå i samma affärs-
mässiga gemenskap som revisions-
131
företaget, även om de inte omfattas Prop. 2000/01:146
av Revisorsnämndens tillsyn, efter Bilaga 2
begäran lämna nämnden upp-
lysningar om den rådgivning eller
annat biträde företagen har till-
handahållit revisionsklienter till re-
visorer och registrerade revisions-
bolag i gemenskapen.
20 b §
Ingår ett revisionsföretag i en re-
visionsgrupp skall revisorn eller
det registrerade revisionsbolaget
underrätta Revisorsnämnden om
vilka övriga företag som ingår i
gruppen.
Åndras gruppens sammansätt-
ning skall revisorn eller det regis-
trerade revisionsbolaget anmäla
detta till nämnden.
Om en skattemyndighet upp-
märksammar någon anmärknings-
värd omständighet i fråga om en
revisors eller ett revisionsbolags
verksamhet, skall myndigheten un-
derrätta Revisorsnämnden.
21 §
Om en skattemyndighet upp-
märksammar någon anmärknings-
värd omständighet i fråga om en
revisors eller ett registrerat revi-
sionsbolags verksamhet, skall myn-
digheten underrätta Revisorsnämn-
den.
22 §
Om en revisor uppsåtligen gör
orätt i sin verksamhet eller på annat
sätt forfar oredligt eller om en re-
visor inte betalar föreskriven avgift
enligt 29 §, skall godkännandet
eller auktorisationen upphävas. Om
det föreligger förmildrande om-
ständigheter, får i stället varning
meddelas.
Om en revisor uppsåtligen gör
orätt i sin revisionsverksamhet eller
på annat sätt förfar oredligt eller
om en revisor inte betalar före-
skriven avgift enligt 29 §, skall
godkännandet eller auktorisationen
upphävas. Om det föreligger för-
mildrande omständigheter, får i
stället varning meddelas.
Om en revisor på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter som revisor,
far varning meddelas. Om det är tillräckligt, får Revisorsnämnden i
stället meddela en erinran. Är omständigheterna synnerligen försvårande,
far godkännandet eller auktorisationen upphävas.
Uppkommer fråga om upphävande, varning eller erinran, skall revisorn
genom skriftlig underrättelse ges tillfälle att yttra sig om vad som anförs i
ärendet. Varning eller erinran får inte meddelas om det som läggs
revisorn till last inträffat mer än fem år innan revisorn fick underrättelse i
ärendet.
132
En revisor som tilldelats varning får, om det finns särskilda skäl, även Prop. 2000/01:146
åläggas att betala en straffavgift till staten med lägst ettusen och högst Bilaga 2
tjugofemtusen kronor.
Bestämmelserna i 22 § gäller
även för revisionsbolag. Vad där
sägs om upphävande av godkän-
nande eller auktorisation skall i
stället avse upphävande av regis-
trering.
Om ett revisionsbolag träder i
likvidation eller försätts i konkurs
eller om det för bolaget inträder
någon annan omständighet som
innebär hinder för registrering,
skall bolaget genast anmäla detta
till Revisorsnämnden. Registre-
ringen skall i sådant fall omprövas.
24 §
Bestämmelserna i 22 § gäller
även för registrerade revisionsbo-
lag. Vad där sägs om upphävande
av godkännande eller auktorisation
skall i stället avse upphävande av
registrering.
Om ett registrerat revisionsbolag
träder i likvidation eller försätts i
konkurs eller om det för bolaget
inträder någon annan omständighet
som innebär hinder för registrering,
skall bolaget genast anmäla detta
till Revisorsnämnden. Registre-
ringen skall i sådant fall omprövas.
30
Revisorsnämnden skall föra ett
register över revisorer och revi-
sionsbolag. Närmare föreskrifter
om inrättandet av registret medde-
las av regeringen.
Revisorsnämnden skall föra ett
register över revisorer och registre-
rade revisionsbolag. Närmare före-
skrifter om inrättandet av registret
meddelas av regeringen.
Bemyndiganden
30a§
Regeringen eller, efter regerin-
gens bemyndigande, Revisors-
nämnden får meddela närmare
föreskrifter om godkännande, auk-
torisation och registrering samt om
villkor för verksamheten.
Denna lag träder i kraft den ...
133
Förslag till förordning om ändring i förordningen (1995:665) Prop. 2000/01:146
om revisorer Bilaga 2
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1995:528) om re-
visorer
dels att 5 § skall ha följande lydelse,
dels att det i förordningen skall införas en ny paragraf, 17 a, samt när-
mast före paragrafen en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5§
För att få avlägga revisorsexamen fordras att sökanden
1. avlagt kandidatexamen med företagsekonomisk inriktning eller med
godkänt resultat genomgått annan likvärdig teoretisk utbildning, och
2. genomgått en praktisk utbildning under minst tre år, som
a) särskilt omfattat revision av årsbokslut och koncernbokslut eller
liknande redovisningshandlingar, och
b) sker under handledning av godkänd eller auktoriserad revisor.
Utan hinder av första stycket får
den som är godkänd revisor enligt
äldre bestämmelser avlägga revi-
sorsexamen under förutsättning att
han har varit yrkesverksam som
revisor under minst sju år efter
godkännandet.
Dokumentation av uppdrag
17 a §
Revisorer och registrerade revi-
sionsbolag skall dokumentera sina
uppdrag i revisionsverksamheten.
Dokumentationen skall vara tydlig
och sammanställd på ett över-
skådligt sätt. Av dokumentationen
skall framgå
1. de bedömningar, såsom
väsentlighets- och riskbedömning-
ar samt den planering som har
legat till grund för granskningen,
2. den granskning som har
genomförts,
3. de iakttagelser som har gjorts
och de slutsatser som har dragits,
samt
4. de åtgärder som har vidtagits,
5. vilka tänkbara hot mot opar-
tiskheten och självständigheten
som har identifierats,
134
6. bedömningen av identifierade Prop. 2000/01:146
hots påverkan på opartiskheten och Bilaga 2
självständigheten, samt
7. de åtgärder som har vidtagits
för att neutralisera förekommande
hot.
Denna forordning träder i kraft den ....
135
Härigenom föreskrivs att 10 kap. 12 och 14 §§ aktiebolagslagen
(1975:1385) skall ha följande lydelse.
Prop. 2000/01:146
Bilaga 2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 kap.
12 §
Minst en av bolagsstämman Minst en av bolagsstämman ut-
utsedd revisor skall vara aukto- sedd revisor skall vara auktoriserad
riserad revisor om revisor eller godkänd revisor enligt
4 § lagen (1995:528) om revisorer
om
1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000
gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår,
2. antalet anställda hos bolaget under de två senaste räkenskapsåren i
medeltal har överstigit 200, eller
3. bolagets aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller en
auktoriserad marknadsplats.
14 §
För ett bolag som omfattas av
bestämmelserna i 12 § 1 eller 2
eller 13 § far regeringen eller
myndighet som regeringen be-
stämmer besluta att bolaget far utse
viss godkänd revisor i stället för en
auktoriserad revisor. Ett sådant
beslut är giltigt i högst fem år.
I andra bolag än de som avses i
12 och 13 §§ skall en auktoriserad
revisor utses, om ägare till minst en
tiondel av samtliga aktier begär det
vid den bolagsstämma där revisors-
val skall ske.
För ett bolag som omfattas av
bestämmelserna i 12 § 1 eller 2
eller 13 § får regeringen eller
myndighet som regeringen be-
stämmer besluta att bolaget far utse
viss godkänd revisor i stället för en
auktoriserad revisor eller en
revisor som har godkänts enligt 4 §
lagen (1995:528) om revisorer. Ett
sådant beslut är giltigt i högst fem
år.
I andra bolag än de som avses i
12 och 13 §§ skall en auktoriserad
revisor eller en godkänd revisor
enligt 4 § lagen (1995:528) om
revisorer utses, om ägare till minst
en tiondel av samtliga aktier begär
det vid den bolagsstämma där
revisorsval skall ske.
Denna lag träder i kraft....
136
Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska Prop. 2000/01:146
föreningar Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 kap.
5§
Minst en revisor skall vara Minst en revisor skall vara
auktoriserad revisor, om
auktoriserad revisor eller godkänd
revisor enligt 4 § lagen (1995:528)
om revisorer, om
1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000
gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår,
2. antalet anställda hos bolaget under de två senaste räkenskapsåren i
medeltal har överstigit 200, eller
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer kan i
fråga om förening som avses i
första stycket förordna att en viss
godkänd revisor far utses i stället
för en auktoriserad revisor. Sådana
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer kan i
fråga om förening som avses i
första stycket förordna att en viss
godkänd revisor får utses i stället
för en auktoriserad revisor eller
beslut är giltiga i högst fem år godkänd revisor enligt 4 § lagen
(1995:528) om revisorer. Sådana
beslut är giltiga i högst fem år.
Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en
koncern, om
1. nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda
koncembalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det
gränsbelopp som anges i första stycket,
2. antalet anställda vid koncernföretagen under den tid som anges i 1 i
medeltal överstigit 200, eller
3. moderföreningen inte upprättar koncernredovisning och nettovärdet
av koncernföretagens tillgångar, enligt fastställda balansräkningar för
koncernföretagens två senaste räkenskapsår, på moderföreningens
balansdag överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket.
I andra föreningar än som avses i första eller tredje stycket skall en
auktoriserad eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel av sam-
tliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där revisorsval
skall ske.
Denna lag träder i kraft...
137
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3§ lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa företag skall ha följande lydelse
Prop. 2000/01:146
Bilaga 2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
3
Minst en revisors skall vara Minst en revisor skall vara
auktoriserad revisor om auktoriserad revisor eller godkänd
revisor enligt 4 § lagen (1995:528)
om revisorer om
tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000
gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller
antalet anställda i rörelsen under de två senaste räkenskapsåren i
medeltal har överstigit 200.
Första stycket gäller även för en moderföretag i en koncern, om
nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda koncern-
balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gräns-
belopp som anges i första stycket,
antalet anställda vid koncernföretagen under de två senaste räken-
skapsåren i medeltal överstigit 200, eller moderföretaget inte upprättar
koncernredovisning och nettovärdet av koncernföretagens tillgångar,
enligt fastställda balansräkningar för koncernföretagens två senaste
räkenskapsår, på moderföretagets balansdag överstiger det gränsbelopp
som anges i första stycket.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer kan i
fråga om företag som avses i första
eller andra stycket förordna att en
viss godkänd revisor får utses i
stället för en auktoriserad revisor.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer kan i
fråga om företag som avses i första
eller andra stycket förordna att en
viss godkänd revisor far utses i
stället för en auktoriserad revisor
Sådana beslut är giltiga i högst fem
år.
eller godkänd revisor enligt 4 § la-
gen (1995:528) om revisorer. Så-
dana beslut är giltiga i högst fem
år.
I fråga om annat företag får länsstyrelsen, om det är påkallat av sär-
skilda omständigheter, besluta att minst en revisor skall vara auktoriserad
revisor eller godkänd revisor.
Om det finns skäl till det, får länsstyrelsen samtidigt också förordna en
auktoriserad revisor eller en godkänd revisor att med övriga revisorer
delta i revisionen. Uppdragstiden för revisorn skall bestämmas så att upp-
draget upphör när annan behörig revisor har blivit utsedd i föreskriven
ordning.
Innan länsstyrelsen meddelar beslut som avses i fjärde eller femte
stycket, skall företaget beredas tillfälle att yttra sig.
Denna lag träder i kraft..
138
Prop. 2000/01:146
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att kap. 3 kap. 4 § bankrörelselagen
(1987:617) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
4§
Minst en av de revisorer som
stämman utser i en sparbank eller i
en medlemsbank skall vara aukto-
riserad revisor.
Minst en av de revisorer som
stämman utser i en sparbank eller i
en medlemsbank skall vara
auktoriserad revisor eller godkänd
revisor enligt 4 § lagen (1995:528)
om revisorer.
Denna lag träder i kraft...
139
Prop. 2000/01:146
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1991:981) om värde-
pappersrörelse skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
4§
Ett värdepappersbolag skall ha en styrelse med minst fem ledamöter.
Bolaget skall ha en verkställande direktör.
I ett värdepappersbolag skall
minst en av stämman utsedd re-
visor vara auktoriserad revisor.
Annan revisor skall vara auktori-
serad eller godkänd revisor. Till
revisor kan även ett registrerat
revisionsbolag utses. Bestämmelser
om vem som kan vara huvud-
ansvarig för revisionen och om
underrättelseskyldighet finns i 12 §
lagen (1995:528) om revisorer.
För varje värdepappersbolag skall
I ett värdepappersbolag skall
minst en av stämman utsedd re-
visor vara auktoriserad revisor eller
godkänd revisor enligt 4 § lagen
(1995:528) om revisorer. Annan
revisor skall vara auktoriserad eller
godkänd revisor. Till revisor kan
även ett registrerat revisionsbolag
utses. Bestämmelser om vem som
kan vara huvudansvarig för revi-
sionen och om underrättelse-
skyldighet finns i 12 § lagen
(1995:528) om revisorer.
finnas ett huvudkontor i Sverige.
Denna lag träder i kraft ...
140
Prop. 2000/01:146
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1992:1610) om
finansieringsverksamhet skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
I ett kreditmarknadsföretag skall
minst en av stämman utsedd re-
visor vara auktoriserad revisor.
Annan revisor skall vara aukto-
riserad revisor eller godkänd
revisor. Till revisor kan även ett
registrerat revisionsbolag utses.
Bestämmelser om vem som kan
vara huvudansvarig för revisionen
och om underrättelseskyldighet
finns i 12 § lagen (1995:528) om
revisorer.
Föreslagen lydelse
2 kap.
6§
I ett kreditmarknadsföretag skall
minst en av stämman utsedd revi-
sor vara auktoriserad revisor eller
godkänd revisor enligt 4 § lagen
(1995:528) om revisorer. Annan
revisor skall vara auktoriserad re-
visor eller godkänd revisor. Till
revisor kan även ett registrerat
revisionsbolag utses. Bestämmelser
om vem som kan vara huvud-
ansvarig för revisionen och om
underrättelseskyldighet finns i 12 §
lagen (1995:528) om revisorer.
Denna lag träder i kraft...
141
Prop. 2000/01:146
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 4 § stiftelselagen (1994:1220) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 kap.
4§
Minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd revisor, om
stiftelsen är skyldig att upprätta årsredovisning enligt denna lag.
Stiftelsen skall ha auktoriserad
revisor om stiftelsens tillgångar
eller, om stiftelsen är moderstif-
telse, koncernens tillgångar, värde-
rade med tillämpning av 3 kap. 6 §,
vid utgången av de två senaste
räkenskapsåren haft ett värde över-
stigande ett gränsbelopp som mot-
svarar 1 000 gånger det basbelopp
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring som gällde vid utgången
av respektive räkenskapsår. Minst
en revisor skall vara auktoriserad
också om stiftelsen eller koncernen
under vart och ett av de två senaste
räkenskapsåren i medeltal haft mer
än 200 anställda.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer kan i
fall om avses i andra stycket be-
sluta att en viss godkänd revisor far
utses i stället för en auktoriserad
revisor. Sådana beslut meddelas för
högst fem år i följd.
Stiftelsen skall ha auktoriserad
revisor eller godkänd revisor enligt
4 § lagen (1995:528) om revisorer
om stiftelsens tillgångar eller, om
stiftelsen är moderstiftelse, koncer-
nens tillgångar, värderade med
tillämpning av 3 kap. 6 §, vid ut-
gången av de två senaste räken-
skapsåren haft ett värde över-
stigande ett gränsbelopp som mot-
svarar 1 000 gånger det basbelopp
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring som gällde vid utgången
av respektive räkenskapsår. Minst
en revisor skall vara auktoriserad
revisor eller godkänd revisor enligt
4 § lagen (1995:528) om revisorer
också om stiftelsen eller koncernen
under vart och ett av de två senaste-
räkenskapsåren i medeltal haft mer
än 200 anställda.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer kan i
fall om avses i andra stycket be-
sluta att en viss godkänd revisor far
utses i stället för en auktoriserad
revisor eller godkänd revisor enligt
4 § lagen (1995:528) om revisorer.
Sådana beslut meddelas för högst
fem år i följd.
Denna lag träder i kraft ...
142
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 19 a § årsredovisningslagen
(1995:1544) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap.
19a§
I aktiebolag skall upplysning
lämnas om den sammanlagda på
räkenskapsåret belöpande ersätt-
ningen till var och en av bolagets
revisorer och de revisionsföretag
där revisorer verkar. Särskild upp-
gift skall lämnas om hur stor del av
ersättningen som avser andra upp-
drag än revisionsuppdrag.
I aktiebolag skall upplysning
lämnas om den sammanlagda på
räkenskapsåret belöpande ersätt-
ningen till var och en av bolagets
revisorer och de revisionsföretag
där revisorer verkar. Särskild upp-
gift skall lämnas om hur stor del av
ersättningen som avser andra upp-
drag än revisionsuppdrag och med
angivande av uppdragens art.
Denna lag träder i kraft den...
143
Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i
Stockholms län, Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyr-
elsen, Revisorsnämnden, Statskontoret, Finansinspektionen, Riksrevi-
sionsverket, Riksskatteverket, Bokföringsnämnden, Uppsala Universitet,
NUTEK, Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket, FAR, Sven-
ska Revisorsamfundet SRS, Landsorganisationen i Sverige LO, Svenska
Arbetsgivarföreningen, Sveriges Industriförbund, Företagarnas Riksorga-
nisation, Tjänstemännens centralorganisation TCO, Sveriges Akademi-
kers Centralorganisation SACO, Kooperativa institutet, Svenska Kom-
munförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges advokatsamfund, Svenska
Bankföreningen, Svenska Handelskammarförbundet, Sveriges Försäk-
ringsförbund, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF.
Stockholmsbörsen, Svensk Handel, Intemrevisoremas Förening, Sveri-
ges Aktiesparares Riksförbund - Aktiespararna och Sveriges Bokförings-
och Revisionsbyråers Förbund SBRF har avstått från att yttra sig.
144
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 2000/01:146
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om
1. Revisorsnämnden (3 §),
2. godkännande och auktorisation av revisorer (4-8 §§),
3. revisionsföretag (9-14 §§),
4. registrering av revisionsbolag (15-18 §§),
5. huvudansvarig i revisionsverksamhet (19 §),
6. giltighetstid för godkännande, auktorisation och registrering (20 §),
7. vad revisorer och registrerade revisionsbolag skall iaktta i verksam-
heten (21-31 §§),
8. tillsyn (32-35 §§),
9. upphävande, varning, straffavgift och erinran (36-39 §§), samt
10. överklagande m.m. (40-45 §§).
2 § I denna lag avses med
1. revisor, godkänd eller auktoriserad revisor,
2. godkänd revisor: revisor som har godkänts enligt 4 § eller äldre
bestämmelser,
3. auktoriserad revisor: revisor som har auktoriserats enligt 5 § eller
äldre bestämmelser,
4. revisionsföretag: en enskild näringsverksamhet, ett enkelt bolag, ett
handelsbolag eller ett aktiebolag som en revisor utövar revisionsverk-
samhet i,
5. registrerat revisionsbolag: ett revisionsföretag som har registrerats
enligt 15 eller 16 § eller enligt lagen (1995:528) om revisorer,
6. revisionsgrupp: en grupp av företag som består av minst ett revi-
sionsföretag och minst ett annat företag som på grund av ägarförhåll-
anden, avtal eller administrativt samarbete eller av annan anledning får
anses ingå i samma affärsmässiga gemenskap som revisionsföretaget,
7. revisionsverksamhet:
a) verksamhet som består i sådan granskning av förvaltning eller
ekonomisk information som följer av författning, bolagsordning, stadgar
eller avtal och som utmynnar i en rapport eller någon annan handling
som är ägnad att utgöra bedömningsunderlag även för någon annan än
uppdragsgivaren, samt
b) rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid
granskning enligt a),
8. revisionsklient: den som uppdrar åt någon annan att utföra revi-
sionsverksamhet.
145
3 § Revisorsnämnden skall
1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt
denna lag,
2. utöva tillsyn över revisorer och registrerade revisionsbolag,
3. pröva frågor om disciplinära åtgärder, samt
4. ansvara för att god revisorssed och god revisionssed utvecklas på ett
ändamålsenligt sätt.
Ytterligare bestämmelser om Revisorsnämnden får meddelas av rege-
ringen.
4 § För att bli godkänd revisor skall sökanden
1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,
2. vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet,
3. varken vara i konkurs, ha näringsförbud, ha förvaltare enligt 11 kap.
7 § föräldrabalken, vara förbjuden att lämna juridiskt eller ekonomiskt
biträde enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt eller ekono-
miskt biträde i vissa fall eller vara föremål för någon motsvarande rådig-
hetsinskränkning i en annan stat,
4. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och
5. vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet.
Om det finns särskilda skäl, far Revisorsnämnden bevilja undantag
från kraven i första stycket 1 och 2.
5 § För att bli auktoriserad revisor skall sökanden uppfylla de krav som
anges i 4 § 1-3 och 5 samt hos Revisorsnämnden ha avlagt högre revi-
sorsexamen.
Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden bevilja undantag
från kraven i 4 § första stycket 1 och 2.
6 § Det krav på revisorsexamen som ställs upp i 4 § 4 skall anses uppfyllt
också av den som
1. innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att få utföra
lagstadgad revision i någon stat inom Europeiska ekonomiska samarbets-
området, och
2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.
7 § Det krav på högre revisorsexamen som ställs upp i 5 § skall anses
uppfyllt också av den som
1. innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att utan
behörighetsbegränsning få utföra lagstadgad revision i någon stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och
2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.
8 § Revisorsnämnden får, om det finns särskilda skäl, tillåta en revisor att
under viss tid behålla godkännande eller auktorisation vid bosättning
utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Prop. 2000/01:146
Bilaga 4
146
Bilaga 4
Tillåtna verksamhetsformer
9 § En revisor får utöva revisionsverksamhet endast såsom enskild
näringsidkare, i enkelt bolag med annan revisor eller i handelsbolag eller
aktiebolag.
Verksamhet i enskild firma eller enkelt bolag
10 § En revisor som utövar revisionsverksamhet såsom enskild närings-
idkare eller i enkelt bolag skall hålla annan verksamhet som inte har ett
naturligt samband med revisionsverksamhet avskild från denna.
Endast en revisor får vara prokurist i revisionsverksamheten.
Verksamhet i handelsbolag eller aktiebolag
11 § Om revisionsverksamheten utövas i ett handelsbolag eller ett aktie-
bolag, far ingen annan verksamhet utövas i bolaget än sådan som har ett
naturligt samband med revisionsverksamhet. Bolaget far inte heller
inneha andelar i andra foretag än revisionsföretag och sådana företag
som avses i 13 § andra stycket.
Revisors anställning
12 § En revisor får vara anställd endast hos ett revisionsföretag eller ett
sådant bolag som avses i 13 § andra stycket.
Om det finns särskilda skäl, far Revisorsnämnden bevilja undantag
från föreskriften i första stycket.
Ägande av handelsbolag eller aktiebolag
13 § En revisor får, om inte annat följer av 15 eller 16 §, utöva revisions-
verksamhet i ett handelsbolag eller i ett aktiebolag endast om följande
båda villkor är uppfyllda:
1. Bolaget ägs av revisorer.
2. Bolagets styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direk-
tör, vice verkställande direktör, firmatecknare och prokurister är revi-
sorer.
Vid tillämpningen av första stycket 1 skall med revisors direkta ägande
jämställas indirekt ägande genom ett eller flera handelsbolag eller aktie-
bolag som uppfyller följande tre villkor (ägarbolag)-.
1. Bolaget ägs av revisorer eller av andra ägarbolag.
2. Bolaget utövar inte någon annan verksamhet än
a) revisionsverksamhet,
b) verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet
eller
c) ägande av revisionsföretag eller annat ägarbolag.
147
3. Bolagets styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direk- Prop. 2000/01:146
tör, vice verkställande direktör, firmatecknare och prokurister är revisor- Bilaga 4
er.
Vid tillämpningen av första och andra styckena beaktas inte styrelse-
ledamöter och styrelsesuppleanter som är utsedda enligt lagen
(1987:1245) om styrelserepresentation for de privatanställda.
Revisionsverksamhet i en annan stat
14 § Revisorsnämnden får tillåta att en revisor som är verksam i Sverige
utövar revisionsverksamhet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet trots att villkoren i 10, 11 och 13 §§ inte är uppfyllda.
Handelsbolag
15 § Ett handelsbolag som utövar revisionsverksamhet far registreras
som revisionsbolag, om det uppfyller villkoren i 11 och 13 §§ och inte är
i konkurs eller likvidation.
Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden beträffande viss
bolagsman, firmatecknare eller prokurist bevilja undantag från villkoren i
13 §. En majoritet av bolagsmännen skall dock alltid utgöras av revisor-
er. Om det finns endast två bolagsmän, måste minst en av dem vara revi-
sor.
Aktiebolag
16 § Ett aktiebolag som utövar revisionsverksamhet far registreras som
revisionsbolag, om det uppfyller villkoren i 11 och 13 §§ och inte är i
konkurs eller likvidation.
Om följande fyra förutsättningar är uppfyllda, får ett aktiebolag regist-
reras som revisionsbolag, trots att villkoren i 13 § inte är uppfyllda:
1. Minst tre fjärdedelar av aktierna med minst tre fjärdedelar av röste-
talet ägs av revisorer.
2. Övriga aktier i bolaget ägs av personer som är yrkesverksamma i
bolaget eller i ett företag som på grund av ägarförhållanden ingår i
samma affärsmässiga gemenskap som bolaget.
3. Minst tre fjärdedelar av styrelseledamöterna och minst tre fjärdedel-
ar av styrelsesuppleantema samt den verkställande direktören är revisor-
er.
4.1 bolagsordningen föreskrivs att styrelsen är beslutför endast om mer
än hälften av de närvarande ledamöterna är revisorer.
17 § Vid tillämpningen av 16 § andra stycket 1 skall med revisors direkta
ägande jämställas indirekt ägande genom ett eller flera ägarbolag enligt
13 § andra stycket. Om ägarbolaget är ett aktiebolag, behöver dock
endast tre fjärdedelar av aktierna med minst tre fjärdedelar av röstetalet
ägas av revisorer eller av andra ägarbolag och endast tre fjärdedelar av
148
styrelseledamöterna och tre fjärdedelar av styrelsesuppleantema och den Prop. 2000/01:146
verkställande direktören vara revisorer. Bilaga 4
Vid tillämpningen av 16 § andra stycket 2 skall med direkt ägande
jämställas indirekt ägande genom ett eller flera bolag som inte utövar
någon annan verksamhet än revisionsverksamhet, verksamhet som har ett
naturligt samband med revisionsverksamhet, ägande av revisionsföretag
eller ägande av bolag av samma slag.
Trots bestämmelserna i första och andra styckena far ett aktiebolag
registreras som revisionsbolag endast om revisorernas direkta eller in-
direkta ägande i bolaget motsvarar minst tre fjärdedelar av aktierna i
bolaget.
18 § Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden bevilja undantag
från kraven i 16 § andra stycket om vem som får äga aktier i bolaget och
om styrelsens sammansättning. En majoritet av styrelseledamöterna och
en majoritet av styrelsesuppleantema skall dock alltid utgöras av revi-
sorer och mer än hälften av aktierna och röstetalet skall alltid tillkomma
revisorer eller ägarbolag enligt 13 § andra stycket.
19 § Ett handelsbolag eller aktiebolag i vilket revisionsverksamhet
utövas skall för vaije uppdrag som det åtar sig och som utgör revisions-
verksamhet utse en av de i bolaget yrkesverksamma revisorerna att vara
huvudansvarig. Den huvudansvarige skall vara auktoriserad revisor eller
ha godkänts som revisor enligt 4 §, om det behövs för att uppfylla före-
skrifter i lag eller annan författning. Bolaget skall utan dröjsmål under-
rätta uppdragsgivaren om vem som är huvudansvarig.
Den huvudansvarige skall underteckna revisionsberättelser och andra
utlåtanden. Om en berättelse eller ett utlåtande undertecknas av flera
revisorer, skall det anges vem som är huvudansvarig.
20 § Godkännande, auktorisation och registrering gäller i fem år eller till
dess att beslut om avslag på ansökan om fortsatt godkännande, auktorisa-
tion eller registrering har vunnit laga kraft. Revisorsnämnden får be-
stämma att ett sådant beslut skall gälla omedelbart.
21 § En revisor skall iaktta god revisorssed.
Revisorn svarar för det arbete som utförs av biträde till honom eller
henne.
149
22 § En revisor skall utföra uppdrag i revisionsverksamheten med
opartiskhet och självständighet samt vara objektiv i sina ställnings-
taganden.
23 § En revisor skall iaktta de bestämmelser i andra författningar som
anger i vilka fall en revisor på grund av jäv är förhindrad att utföra ett
revisionsuppdrag.
24 § En revisor är skyldig att för varje uppdrag i revisionsverksamheten
pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hans
eller hennes opartiskhet eller självständighet.
Finns det sådana omständigheter som sägs i första stycket, skall revi-
sorn avböja eller avsäga sig uppdraget. Revisorn behöver dock inte av-
böja eller avsäga sig uppdraget, om han eller hon kan visa att uppdraget
med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet eller på grund av vid-
tagna åtgärder kan fullgöras utan att det finns anledning att ifrågasätta
hans eller hennes opartiskhet eller självständighet.
Sådana omständigheter som sägs i första stycket skall alltid anses före-
ligga, om revisorn eller någon annan i den revisionsgrupp där revisorn är
verksam
1. har ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i revisionsklientens
verksamhet,
2. vid rådgivning som inte utgör revisionsverksamhet har lämnat råd i
en fråga som till någon del omfattas av granskningsuppdraget,
3. uppträder eller har uppträtt som talesman för eller mot revisions-
klienten,
4. har nära personliga relationer till revisionsklienten eller revisions-
klientens ledning, eller
5. utsätts för hot eller annan påtryckning som är ägnad att inge obehag.
25 § Revisionsverksamhet skall organiseras så att revisorns opartiskhet,
självständighet och objektivitet så långt möjligt kan säkerställas.
26 § Bestämmelserna i 22-25 §§ gäller i tillämpliga delar även för ett
registrerat revisionsbolag.
27 § Revisorsnämnden skall på ansökan av en revisor eller ett registrerat
revisionsbolag meddela förhandsbesked om huruvida förtroendet för
revisorns eller det registrerade revisionsbolagets opartiskhet eller själv-
ständighet vid utförandet av ett uppdrag i revisionsverksamheten kan
rubbas av ett visst annat uppdrag eller av en viss annan särskild omständ-
ighet, och huruvida de åtgärder som sökanden avser att vidta är tillräck-
liga för att bevara förtroendet.
Ett förhandsbesked är, om det har vunnit laga kraft, bindande för
nämnden i förhållande till revisorn eller revisionsbolaget. Förhands-
beskedet upphör att gälla vid ändrade förutsättningar eller vid författ-
ningsändringar som påverkar den fråga som beskedet avser.
150
28 § En revisor skall dokumentera sina uppdrag i revisionsverksamheten.
Dokumentationen skall innehålla sådan information som är väsentlig för
att revisorns arbete, opartiskhet och självständighet skall kunna bedömas
i efterhand.
Dokumentationen skall ha fullgjorts i samband med att revisionsberät-
telsen eller annat utlåtande avges.
29 § En revisor får inte utöva annan verksamhet än revisionsverksamhet
eller verksamhet som har ett naturligt samband därmed, om
1. utövandet är av sådan art eller omfattning att det kan rubba för-
troendet för revisorns opartiskhet eller självständighet, eller
2. utövandet på annat sätt är oförenligt med den ställning som följer av
behörigheten att utföra lagstadgad revision.
Revisorsnämnden skall på ansökan av en revisor meddela förhands-
besked om huruvida en viss verksamhet är förenlig med kravet i första
stycket. För ett sådant förhandsbesked gäller bestämmelserna i 27 §
andra stycket.
30 § En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta
för någon annan, använda uppgifter som revisorn har fått i sin yrkesutöv-
ning. Revisorn får inte heller obehörigen röja sådana uppgifter. Revisorn
skall se till att biträde till honom eller henne iakttar dessa föreskrifter.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre-
tesslagen (1980:100).
31 § Revisorer och registrerade revisionsbolag skall teckna försäkring
eller hos Revisorsnämnden ställa säkerhet för den ersättningsskyldighet
som revisorn eller bolaget kan ådra sig i sin revisionsverksamhet.
Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden bevilja undantag
från kravet på försäkring eller säkerhet.
32 § Revisorer och registrerade revisionsbolag är skyldiga att låta Revi-
sorsnämnden vid sin tillsyn granska akter, bokföring och övriga hand-
lingar som hör till verksamheten och att lämna nämnden de uppgifter
som behövs för tillsynen.
33 § Om ett revisionsföretag tillsammans med ett eller flera andra företag
på grund av koncemanknytning, andra ägarförhållanden eller namnlikhet
får anses ingå i samma affärsmässiga gemenskap, skall de andra före-
tagen i gemenskapen, efter föreläggande från Revisorsnämnden, lämna
Prop. 2000/01:146
Bilaga 4
151
nämnden upplysningar om rådgivning eller annat biträde som de har Prop. 2000/01:146
tillhandahållit revisionsklienter till revisorer och registrerade revisions- Bilaga 4
bolag i gemenskapen.
Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.
34 § Ingår ett revisionsföretag i en revisionsgrupp, skall revisorn eller det
registrerade revisionsbolaget underrätta Revisorsnämnden om vilka öv-
riga företag som ingår i gruppen.
Om gruppens sammansättning ändras, skall revisorn eller det registrer-
ade revisionsbolaget anmäla detta till nämnden.
Underrättelser enligt första och andra styckena skall lämnas så snart
revisorn eller det registrerade revisionsbolaget får kännedom om förhåll-
andet.
35 § Om en skattemyndighet uppmärksammar någon anmärkningsvärd
omständighet i fråga om en revisors eller ett registrerat revisionsbolags
verksamhet, skall myndigheten underrätta Revisorsnämnden.
Upphävande, varning, straffavgift och erinran
36 § Om en revisor uppsåtligen gör orätt i sin revisionsverksamhet eller
på annat sätt förfar oredligt eller om en revisor inte betalar föreskriven
avgift enligt 43 §, skall godkännandet eller auktorisationen upphävas.
Om det finns förmildrande omständigheter, får i stället varning meddelas.
Om en revisor på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter som revisor
eller som ställföreträdare för revisionsföretag, får varning meddelas. Om
det är tillräckligt, får Revisorsnämnden i stället meddela en erinran. Är
omständigheterna synnerligen försvårande, får godkännandet eller auk-
torisationen upphävas.
Om det uppkommer en fråga om upphävande, varning eller erinran,
skall revisorn genom skriftlig underrättelse ges tillfälle att yttra sig om
vad som anförs i ärendet. Varning eller erinran far inte meddelas om det
som läggs revisorn till last har inträffat mer än fem år innan revisorn fick
underrättelse i ärendet.
En revisor som tilldelas varning far, om det finns särskilda skäl, även
åläggas att betala en straffavgift till staten med lägst ettusen och högst
tjugofemtusen kronor.
37 § Om det för en revisor inträder en sådan omständighet som avses i 4
§ första stycket 1-3, skall revisorn genast anmäla detta till Revisors-
nämnden. Godkännandet eller auktorisationen skall i sådant fall om-
prövas.
38 § Föreskrifterna i 36 § gäller även för registrerade revisionsbolag.
Vad som sägs där om upphävande av godkännande eller auktorisation
skall i stället avse upphävande av registrering.
Om ett registrerat revisionsbolag går i likvidation eller försätts i kon-
kurs eller om det för bolaget inträder någon annan omständighet som
innebär hinder för registrering, skall bolaget genast anmäla detta till
Revisorsnämnden. Registreringen skall i sådant fall omprövas.
152
39 § Revisorsnämnden får vid sin prövning av frågor om åtgärder enligt Prop. 2000/01:146
36-38 §§ bestämma att ett beslut att upphäva godkännande, auktorisation Bilaga 4
eller registrering skall gälla omedelbart.
Nämndens beslut om straffavgift verkställs, sedan det har vunnit laga
kraft, som domstols dom.
40 § Revisorsnämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Beslut som rör examination enligt 4 § 4 eller 5 § eller särskild lämplig-
hetsprövning enligt 6 eller 7 § får dock inte överklagas.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Vad som sägs i 20 § andra meningen och 39 § första stycket gäller
även i fråga om domstol.
41 § Har Revisorsnämnden i ett ärende om ansökan om godkännande,
auktorisation eller registrering inte meddelat beslut inom fyra månader
efter det att ansökan gavs in, får sökanden begära förklaring av kammar-
rätten att ärendet onödigt uppehålls. Om nämnden inte meddelat beslut
inom en månad efter det att en sådan förklaring avgetts, skall det anses
som om ansökan har avslagits.
42 § Den som obehörigen utger sig för att vara godkänd eller auktori-
serad revisor döms till böter.
43 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om avgifter i ärenden enligt denna lag.
44 § Revisorsnämnden skall föra ett register över revisorer och regist-
rerade revisionsbolag. Närmare föreskrifter om registret får meddelas av
regeringen.
45 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om godkännande, auktorisation och
registrering samt om villkor för verksamheten. Föreskrifterna får inne-
hålla undantag från bestämmelserna i 28 §.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002, då lagen (1995:528) om
revisorer upphör att gälla.
153
2. I fråga om verksamhet som utövas vid ikraftträdandet skall 10 och
11 §§ samt bestämmelserna i 13 § andra stycket och 17 § första och
andra styckena om vilken verksamhet där avsedda bolag får utöva till-
lämpas först från och med den 1 januari 2003.
3. En fråga om discipliningripande mot en revisor på grund av åtgärd
eller underlåtenhet före lagens ikraftträdande prövas enligt äldre bestäm-
melser.
4. Vid tillämpningen av 19 § skall revisorer som har godkänts enligt
4 § lagen (1995:528) om revisorer anses som godkända enligt 4 § denna
lag.
5. Ett revisionsbolag som är godkänt eller auktoriserat enligt äldre
bestämmelser skall anses som registrerat till den tidpunkt som Revisors-
nämnden har bestämt för ett enskilt fall, dock längst till utgången av år
2002.
6. Den som den 1 juli 1995 genomgick revisorsutbildning, som inte
uppfyller de villkor för godkännande av revisor som föreskrivs i 4 §, far
t.o.m. utgången av år 2002 godkännas enligt de bestämmelser som gällde
vid utgången av juni 1995 under förutsättning att han eller hon har
genomgått en kompletterande teoretisk utbildning i enlighet med vad
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer närmare
föreskriver.
7. Den som den 1 juli 1995 genomgick revisorsutbildning, som inte
uppfyller de villkor för auktorisation av revisor som föreskrivs i 5 §, får
t.o.m. utgången av år 2002 auktoriseras enligt de bestämmelser som
gällde vid utgången av juni 1995.
Prop. 2000/01:146
Bilaga 4
154
Härigenom föreskrivs att 4, 6—8 och 14 §§ revisorslagen (2001:000)
skall ha följande lydelse.
Prop. 2000/01:146
Bilaga 4
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§
För att bli godkänd revisor skall sökanden
1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,
2. vara bosatt i Sverige eller i en 2. vara bosatt i Sverige, i en
annan stat inom Europeiska ekono- annan stat inom Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet, miska samarbetsområdet eller i
Schweiz,
3. varken vara i konkurs, ha näringsförbud, ha förvaltare enligt 11 kap.
7 § föräldrabalken, vara förbjuden att lämna juridiskt eller ekonomiskt
biträde enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt eller eko-
nomiskt biträde i vissa fall eller vara föremål för någon motsvarande
rådighetsinskränkning i en annan stat,
4. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och
5. vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet.
Om det finns särskilda skäl, far Revisorsnämnden bevilja undantag
från kraven i första stycket 1 och 2.
6§
Det krav på revisorsexamen som ställs upp i 4 § 4 skall anses uppfyllt
också av den som
1. innehar ett sådant utländskt
examensbevis som krävs för att få
utföra lagstadgad revision i någon
stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet, och
1. innehar ett sådant utländskt
examensbevis som krävs för att få
utföra lagstadgad revision i någon
stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet eller i Schweiz,
och
2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.
7§
Det krav på högre revisorsexamen som ställs upp i 5 § skall anses
uppfyllt också av den som
1. innehar ett sådant utländskt 1. innehar ett sådant utländskt
examensbevis som krävs för att examensbevis som krävs för att
utan behörighetsbegränsning fa ut-
föra lagstadgad revision i någon stat
inom Europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet, och
utan behörighetsbegränsning fa ut-
föra lagstadgad revision i någon stat
inom Europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet eller i Schweiz, och
2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.
8§
Revisorsnämnden far, om det Revisorsnämnden får, om det
finns särskilda skäl, tillåta en revi- finns särskilda skäl, tillåta en revi-
sor att under viss tid behålla god- sor att under viss tid behålla god-
155
kännande eller auktorisation vid kännande eller auktorisation vid Prop. 2000/01:146
bosättning utanför Europeiska eko- bosättning utanför Europeiska eko- Bilaga 4
nomiska samarbetsområdet. nomiska samarbetsområdet eller
Schweiz.
Revisorsnämnden får tillåta att en
revisor som är verksam i Sverige
utövar revisionsverksamhet i en
annan stat inom Europeiska eko-
nomiska samarbetsområdet trots att
villkoren i 10, 11 och 13 §§ inte är
uppfyllda.
14 §
Revisorsnämnden får tillåta att en
revisor som är verksam i Sverige
utövar revisionsverksamhet i en
annan stat inom Europeiska eko-
nomiska samarbetsområdet eller i
Schweiz trots att villkoren i 10, 11
och 13 §§ inte är uppfyllda.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
156
Härigenom föreskrivs att 10 kap. 12, 14, 15 och 18 §§ aktiebolags-
lagen (1975:1385)’ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 2000/01:146
Bilaga 4
10 kap.
12 §2
Minst en av bolagsstämman ut- Minst en av bolagsstämman ut-
sedd revisor skall vara auktoriserad sedd revisor skall vara auktoriserad
revisor om revisor eller ha godkänts som revi-
sor enligt 4 § revisorslagen
(2001:000), om
1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000
gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår,
2. antalet anställda hos bolaget under de två senaste räkenskapsåren i
medeltal har överstigit 200, eller
3. bolagets aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller en
auktoriserad marknadsplats.
För ett bolag som omfattas av
bestämmelserna i 12 § 1 eller 2
eller 13 § får regeringen eller den
myndighet som regeringen bestäm-
mer besluta att bolaget får utse en
viss godkänd revisor i stället för en
auktoriserad revisor. Ett sådant be-
slut gäller i högst fem år.
14 §3
För ett bolag som omfattas av
bestämmelserna i 12 § 1 eller 2
eller 13 § får regeringen eller den
myndighet som regeringen bestäm-
mer besluta att bolaget i stället för
en auktoriserad revisor eller revi-
sor som har godkänts enligt 4 §
revisorslagen (2001:000) får utse
en annan godkänd revisor. Ett
sådant beslut gäller i högst fem år.
I andra bolag än de som avses i
12 och 13 §§ skall en auktoriserad
revisor utses, om ägare till minst en
tiondel av samtliga aktier begär det
vid den bolagsstämma där revisors-
val skall ske.
15 §4
I andra bolag än de som avses i
12 och 13 §§ skall en auktoriserad
revisor eller en revisor som har
godkänts enligt 4 § revisorslagen
(2001:000) utses, om ägare till
minst en tiondel av samtliga aktier
begär det vid den bolagsstämma
där revisorsval skall ske.
1 Lagen omtryckt 1993:150.
2 Senaste lydelse 1998:760.
3 Senaste lydelse 1998:760.
4 Senaste lydelse 1998:760.
157
18 §5
Till revisor far även ett registrerat revisionsbolag utses.
Prop. 2000/01:146
Bilaga 4
Bestämmelser om vem som får
vara huvudansvarig för revisionen
när ett revisionsbolag utses att vara
revisor och om underrättelse-
skyldighet finns i 12 § lagen
(1995:528) om revisorer. Följande
bestämmelser i detta kapitel till-
lämpas på den huvudansvarige:
16 § om jäv,
17 § om anlitande av biträde,
36 § om rätt att närvara vid
bolagsstämma och
43 § om registrering.
Bestämmelser om vem som får
vara huvudansvarig för revisionen
när ett revisionsbolag utses att vara
revisor och om underrättelse-
skyldighet finns i 19 § revisors-
lagen (2001:000). Följande bestäm-
melser i detta kapitel tillämpas på
den huvudansvarige:
16 § om jäv,
17 § om anlitande av biträde,
36 § om rätt att närvara vid
bolagsstämma och
43 § om registrering.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Vid tillämpningen av 10 kap. 12, 14 och 15 §§ skall revisorer som
har godkänts enligt 4 § lagen (1995:528) om revisorer anses som god-
kända enligt 4 § revisorslagen (2001:000).
5 Senaste lydelse 1998:760.
158
Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) Prop. 2000/01:146
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3, 4 och 7 §§ bankrörelselagen
(1987:617) skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
3§°
Den som är i konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor i en
sparbank eller i en medlemsbank.
Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor far vara revisor i
en sparbank eller i en medlemsbank.
En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av
bankens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.
Till revisor kan utses även ett
registrerat revisionsbolag. Bestäm-
melser om vem som kan vara
huvudansvarig för revisionen och
om underrättelseskyldighet finns i
12 § lagen (1995:528) om revi-
sorer. Bestämmelserna i 5 § om
behörighet, i 8 a § om rapporte-
ringsskyldighet och i 13 § om rätt
att närvara på stämma tillämpas på
den huvudansvarige.
4
I en sparbank eller i en med-
lemsbank skall minst en revisor
som stämman utsett vara auk-
toriserad revisor.
Till revisor kan utses även ett
registrerat revisionsbolag. Bestäm-
melser om vem som kan vara
huvudansvarig för revisionen och
om underrättelseskyldighet finns i
19 § revisorslagen (2001:000).
Bestämmelserna i 5 § om be-
hörighet, i 8 a § om rapporterings-
skyldighet och i 13 § om rätt att
närvara på stämma tillämpas på
den huvudansvarige.
§7
I en sparbank eller i en med-
lemsbank skall minst en revisor
som stämman utsett vara aukto-
riserad revisor eller ha godkänts
som revisor enligt 4 § revisors-
lagen (2001:000).
7§8
Styrelsen skall, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom den som
utser revisor, göra anmälan hos Finansinspektionen om
1. auktoriserad revisor inte är 1. en sådan revisor som sägs i
utsedd enligt 4 §, 4 § inte är utsedd,
2. en revisor är obehörig enligt 3 § första eller andra stycket eller 5 §
eller enligt stadgarna, eller
3. en bestämmelse i denna lag eller stadgarna om antalet revisorer har
åsidosatts.
6 Senaste lydelse 1999:911.
7 Senaste lydelse 1999:911.
8 Senaste lydelse 1999:911.
159
Var och en kan göra anmälan enligt första stycket.
Bestämmelser om Finansinspektionens möjligheter att åstadkomma
rättelse finns i 7 kap.
Prop. 2000/01:146
Bilaga 4
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Vid tillämpningen av de nya bestämmelserna skall revisorer som har
godkänts enligt 4 § lagen (1995:528) om revisorer anses som godkända
enligt 4 § revisorslagen (2001:000).
160
Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska Prop. 2000/01:146
föreningar Bilaga 4
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 och 5 §§ lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 kap.
3 §*
Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall vara bosatta
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter
annat. Vad som sagts nu gäller dock inte, om även en auktoriserad eller
godkänd revisor deltar i revisionen. Den som är underårig, i konkurs eller
underkastad näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken får inte vara revisor.
Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av
föreningens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.
revisor kan utses aven ett
registrerat revisionsbolag. Bestäm-
melser om vem som kan vara
huvudansvarig för revisionen och
om underrättelseskyldighet finns i
12 § lagen (1995:528) om revisor-
er. Bestämmelserna i 7 och 15 §§ i
detta kapitel tillämpas på den
huvudansvarige.
Till revisor i dotterföretag bör i
revisorer, om det kan ske.
revisor kan utses aven
registrerat revisionsbolag. Bestäm-
melser om vem som kan vara
huvudansvarig för revisionen och
om underrättelseskyldighet finns i
19 § revisorslagen (2001:000). Be-
stämmelserna i 7 och 15 §§ i detta
kapitel tillämpas på den
huvudansvarige.
ses minst en av moderföreningens
5§2
Minst en revisor skall vara Minst en revisor skall vara
auktoriserad, om auktoriserad revisor eller ha god-
känts som revisor enligt 4 §
revisorslagen (2001:000), om
1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000
gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller
2. antalet anställda hos föreningen under de två senaste räkenskapsåren
i medeltal har överstigit 200.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer kan i
fråga om förening som avses i
första stycket förordna att en viss
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer kan i
fråga om förening som avses i
första stycket besluta att det i
1 Senaste lydelse 1995:537.
2 Senaste lydelse 1996:1142.
161
6 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 146
godkänd revisor får utses i stället
for en auktoriserad revisor. Sådana
beslut är giltiga i högst fem år.
stället for en auktoriserad revisor
eller revisor som har godkänts
enligt 4 § revisorslagen (2001:000)
om revisorer får utses en annan
godkänd revisor. Ett sådant beslut
är giltigt i högst fem år.
Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en
koncern, om
1. nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda
koncembalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det
gränsbelopp som anges i första stycket,
2. antalet anställda vid koncernföretagen under den tid som anges i 1 i
medeltal överstigit 200, eller
3. moderföreningen inte upprättar koncernredovisning och nettovärdet
av koncernföretagens tillgångar, enligt fastställda balansräkningar för
koncernföretagens två senaste räkenskapsår, på moderföreningens
balansdag överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket.
I andra föreningar än som avses i första eller tredje stycket skall en
auktoriserad eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel av
samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där revisors-
val skall ske.
Prop. 2000/01:146
Bilaga 4
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Vid tillämpningen av 8 kap. 5 § skall revisorer som har godkänts
enligt 4 § lagen (1995:528) om revisorer anses som godkända enligt 4 §
revisorslagen (2001:000).
162
Prop. 2000/01:146
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4§ lagen (1991:981) om värde-
pappersrörelse skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
4 §’
Ett värdepappersbolag skall ha en styrelse med minst fem ledamöter.
Bolaget skall ha en verkställande direktör.
I ett värdepappersbolag skall I ett värdepappersbolag skall
minst en av stämman utsedd revi- minst en av stämman utsedd revi-
sor vara auktoriserad revisor.
Annan revisor skall vara auktori-
serad eller godkänd revisor. Till
revisor kan även ett registrerat
revisionsbolag utses. Bestämmelser
om vem som kan vara huvud-
ansvarig för revisionen och om
underrättelseskyldighet finns i 12 §
lagen (1995:528) om revisorer.
För varje värdepappersbolag skall
sor vara auktoriserad revisor eller
ha godkänts som revisor enligt 4 §
revisorslagen (2001:000). Annan
revisor skall vara auktoriserad eller
godkänd revisor. Till revisor kan
även ett registrerat revisionsbolag
utses. Bestämmelser om vem som
kan vara huvudansvarig för revi-
sionen och om underrättelse-
skyldighet finns i 19 § revisors-
lagen (2001:000).
finnas ett huvudkontor i Sverige.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Vid tillämpningen av den nya bestämmelsen skall revisorer som har
godkänts enligt 4 § lagen (1995:528) om revisorer anses som godkända
enligt 4 § revisorslagen (2001:000).
1 Senaste lydelse 1998:763.
163
Prop. 2000/01:146
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1992:1610) om
finansieringsverksamhet skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
I ett kreditmarknadsföretag skall
minst en av stämman utsedd revi-
sor vara auktoriserad revisor.
Annan revisor skall vara auktori-
serad revisor eller godkänd revisor.
Till revisor kan även ett registrerat
revisionsbolag utses. Bestämmelser
om vem som kan vara huvud-
ansvarig för revisionen och om
underrättelseskyldighet finns i 12 §
lagen (1995:528) om revisorer.
Föreslagen lydelse
2 kap.
6§f
I ett kreditmarknadsföretag skall
minst en av stämman utsedd revi-
sor vara auktoriserad revisor eller
ha godkänts som revisor enligt 4 §
revisorslagen (2001:000). Annan
revisor skall vara auktoriserad
revisor eller godkänd revisor. Till
revisor kan även ett registrerat
revisionsbolag utses. Bestämmelser
om vem som kan vara huvud-
ansvarig för revisionen och om
underrättelseskyldighet finns i 19 §
revisorslagen (2001:000).
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Vid tillämpningen av den nya bestämmelsen skall revisorer som har
godkänts enligt 4 § lagen (1995:528) om revisorer anses som godkända
enligt 4 § revisorslagen (2001:000).
Senaste lydelse 1998:764.
164
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 och 4 §§ stiftelselagen (1994:1220)
skall ha följande lydelse.
Prop. 2000/01:146
Bilaga 4
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 kap.
3 §*
Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller
som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken far inte vara revisor.
En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och eko-
nomiska förhållanden som med hänsyn till stiftelsens ändamål samt arten
och värdet av stiftelsens tillgångar fordras för uppdragets fullgörande.
Till revisor kan även ett regist-
rerat revisionsbolag utses. Bestäm-
melser om vem som kan vara hu-
vudansvarig för revisionen och om
underrättelseskyldighet finns i 12 §
lagen (1995:528) om revisor. Be-
stämmelserna i 6 § i detta kapitel
tillämpas på den huvudansvarige.
Till revisor i dotterföretag bör m
utses, om det kan ske.
Till revisor kan även ett regis-
trerat revisionsbolag utses. Bestäm-
melser om vem som kan vara
huvudansvarig för revisionen och
om underrättelseskyldighet finns i
19 § revisorslagen (2001:000). Be-
stämmelserna i 6 § i detta kapitel
tillämpas på den huvudansvarige,
tst en av moderstiftelsens revisorer
4§2
Minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd revisor, om
stiftelsen enligt bokföringslagen (1999:1078) är skyldig att upprätta
årsredovisning.
Minst en revisor skall vara
auktoriserad revisor om
1. nettovärdet av stiftelsens till-
gångar enligt balansräkningarna
för de två senaste räkenskapsåren
överstiger ett gränsbelopp som
motsvarar 1 000 gånger det pris-
basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring som gällde
under den sista månaden av
respektive räkenskapsår, eller
2. antalet anställda i stiftelsen
under de två senaste räkenskaps-
åren i medeltal har överstigit 200.
Bestämmelserna i andra stycket
koncern om
Minst en revisor skall vara
auktoriserad revisor eller ha god-
känts som revisor enligt 4 § revi-
sorslagen (2001:000), om
1. nettovärdet av stiftelsens till-
gångar enligt balansräkningarna
för de två senaste räkenskapsåren
överstiger ett gränsbelopp som
motsvarar 1 000 gånger det pris-
basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring som gällde
under den sista månaden av
respektive räkenskapsår, eller
2. antalet anställda i stiftelsen
under de två senaste räkenskaps-
åren i medeltal har överstigit 200.
gäller även för moderstiftelse i en
Senaste lydelse 1995:540.
2 Senaste lydelse 1999:1106.
165
1. nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt koncembalans-
räkningama för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp
som anges i andra stycket 1,
2. antalet anställda hos koncernföretagen under den tid som anges i 1 i
medeltal har överstigit 200, eller
3. moderstiftelsen inte upprättar koncernredovisning och nettovärdet
av koncernföretagens tillgångar, enligt balansräkningar för koncernföre-
tagens två senaste räkenskapsår, på moderstiftelsens balansdag överstiger
det gränsbelopp som anges i andra stycket 1.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer
fall som avses i andra och
styckena besluta att en
godkänd revisor far utses i
för en auktoriserad revisor. Sådana
beslut meddelas för högst fem år i
följd.
Prop. 2000/01:146
Bilaga 4
kan i
tredje
viss
stället
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer kan i
fall som avses i andra och tredje
styckena besluta att det i stället för
en auktoriserad revisor eller revi-
sor som har godkänts enligt 4 §
revisorslagen (2001:000) får utses
en annan godkänd revisor. Sådana
beslut meddelas för högst fem år i
följd.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Vid tillämpningen av 4 kap. 4 § skall revisorer som har godkänts
enligt 4 § lagen (1995:528) om revisorer anses som godkända enligt 4 §
revisorslagen (2001:000).
166
Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079) Prop. 2000/01:146
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs att 13, 15 och 19 §§ revisionslagen (1999:1079)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Minst en revisor skall vara
auktoriserad revisor om
1. nettovärdet av företagets till-
gångar enligt balansräkningarna
för de två senaste räkenskapsåren
överstiger ett gränsbelopp som
motsvarar 1 000 gånger det pris-
basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring som gällde
under den sista månaden av res-
pektive räkenskapsår, eller
2. antalet anställda hos företaget
under de två senaste räkenskaps-
åren i medeltal har överstigit 200.
13 §
Minst en revisor skall vara
auktoriserad revisor eller ha god-
känts som revisor enligt 4 § revi-
sorslagen (2001:000), om
1. nettovärdet av företagets till-
gångar enligt balansräkningarna
för de två senaste räkenskapsåren
överstiger ett gränsbelopp som
motsvarar 1 000 gånger det pris-
basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring som gällde
under den sista månaden av res-
pektive räkenskapsår, eller
2. antalet anställda hos företaget
under de två senaste räkenskaps-
åren i medeltal har överstigit 200.
För ett företag som omfattas av
bestämmelserna i 13 eller 14 § får
regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer besluta
att företaget får utse en viss
godkänd revisor i stället för en
auktoriserad revisor. Ett sådant
beslut gäller i högst fem år.
15 §
För ett företag som omfattas av
bestämmelserna i 13 eller 14 § far
regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer besluta
att företaget i stället för en auk-
toriserad revisor eller revisor som
har godkänts enligt 4 § revisors-
lagen (2001:000) får utse en
annan godkänd revisor. Ett sådant
beslut gäller i högst fem år.
19 §
Till revisor far även ett registrerat revisionsbolag utses.
Bestämmelser om vem som får Bestämmelser om vem som får
vara huvudansvarig för revisionen vara huvudansvarig för revisionen
när ett revisionsbolag utses att vara när ett revisionsbolag utses att vara
revisor och om underrättelse- revisor och om underrättelse-
skyldighet finns i 12 § lagen skyldighet finns i 19 § revisors-
(1995:528) om revisorer. Följande lagen (2001:000). Följande bestäm-
bestämmelser i detta kapitel till- melser i denna lag tillämpas på den
lämpas på den huvudansvarige: huvudansvarige:
17 § om jäv, och 17 § om jäv, och
18 § om anlitande av biträde. 18 § om anlitande av biträde.
167
_____________________ Prop. 2000/01:146
Bilaga 4
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Vid tillämpningen av 13 och 15 §§ skall revisorer som har godkänts
enligt 4 § lagen (1995:528) om revisorer anses som godkända enligt 4 §
revisorslagen (2001:000).
168
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-05-18
Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Susanne
Billum, justitierådet Göran Regner.
Enligt en lagrådsremiss den 26 april 2001 (Justitiedepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. revisorslag (2001:000),
2. lag om ändring i revisorslagen (2001:000),
3. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
4. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
5. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
6. lag om ändring i lagen (1981:981) om värdepappersrörelse,
7. lag om ändring i lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet,
8. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220), och
9. lag om ändring i revisionslagen (1999:1078).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Jacob
Aspegren.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till revisorslag
2§
1 punkterna 2 och 3 finns definitioner av godkänd revisor respektive auk-
toriserad revisor. I definitionerna hänvisas till dels 4 och 5 §§ i den nya
revisorslagen, dels äldre bestämmelser varmed åsyftas 1995 års lag om
revisorer och 1973 års förordning om revisorer. Det är normal lag-
stiftningsteknik att inte i en författning hänvisa till upphävda bestäm-
melser på detta sätt utan i stället ta in regler härom i övergångs-
bestämmelser. Lagrådet förordar att ”eller äldre bestämmelser” tas bort i
2 §. Av samma skäl bör hänvisningen i punkten 5 till 1995 års lag utgå ur
paragrafen. Som en följd härav krävs en övergångsbestämmelse om att
revisorer som auktoriserats eller godkänts enligt äldre bestämmelser är
att anse som auktoriserade respektive godkända revisorer även vid
tillämpning av den nya lagen. Lagrådet återkommer till frågan hur man
bör reglera ställningen för sådana revisorer som godkänts enligt äldre
bestämmelser samt till motsvarande fråga beträffande registrerade revi-
sionsbolag.
I punkten 4 finns en definition av begreppet revisionsföretag. Med detta
begrepp avses enligt förslaget en enskild näringsverksamhet, ett enkelt
bolag, ett handelsbolag eller ett aktiebolag som en revisor utövar
revisionsverksamhet i. Definitionen synes bli mera konsekvent om den
får avse ”en enskild näringsidkare som utövar revisionsverksamhet eller
ett enkelt bolag, ett handelsbolag eller ett aktiebolag som en revisor
utövar sådan verksamhet i”.
Prop. 2000/01:146
Bilaga 5
169
7 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 146
Punkten 6 innehåller en definition av begreppet revisionsgrupp. Härmed Prop. 2000/01:146
åsyftas enligt förslaget en grupp av företag som består av minst ett Bilaga 5
revisionsföretag och minst ett annat företag som på grund av ägar-
förhållanden, avtal eller administrativt samarbete eller av annan anled-
ning får anses ingå i samma affärsmässiga gemenskap som revisions-
företaget. Med den angivna definitionen kommer en grupp av företag
som består av enbart revisionsföretag att falla utanför begreppet revi-
sionsgrupp, något som inte är avsikten enligt vad som upplysts vid
lagrådsföredragningen. Lagrådet föreslår därför att definitionen avfattas
enligt följande:
”en grupp av företag i vilken minst ett revisionsföretag ingår och som på
grund av ägarförhållanden, avtal eller administrativt samarbete eller av
annan anledning får anses ingå i samma affärsmässiga gemenskap”.
I punkten 7 definieras revisionsverksamhet. I delpunkten a) talas om
verksamhet som består i viss granskning och som utmynnar i en rapport
eller annan handling som är ”ägnad” att utgöra bedömningsunderlag även
för någon annan än uppdragsgivaren. Det citerade ordet bör bytas ut mot
”avsedd” för att lagtexten skall stämma överens med vad som enligt
författningskommentaren är åsyftat.
Punkten 8 upptar en definition av ”revisionsklient”. Begreppet anges som
”den som uppdrar åt någon annan att utföra revisionsverksamhet”.
Definitionen far betraktas som vag. Eftersom begreppet sedan i lagen
används i bara två paragrafer, 24 och 33 §§, synes det inte nödvändigt att
föra in ett särskilt begrepp bland definitionerna.
3§
I paragrafens första stycke anges i fyra punkter Revisorsnämndens
uppgifter. Punkten 2 gäller nämndens tillsyn. Enligt Lagrådets mening
blir beskrivningen där mera fyllig om den avfattas ”utöva tillsyn över
revisionsverksamhet samt över revisorer och registrerade revisions-
bolag”. I punkten 3 talas om ”frågor om disciplinära åtgärder”. Därmed
torde avses sådana åtgärder som regleras i 36 och 38 §§. För att det
klarare skall framgå att även en sådan åtgärd som vidtas mot ett regist-
rerat revisionsbolag omfattas av punkten 3 förordar Lagrådet att denna
avslutas med orden ”disciplinära och andra åtgärder mot revisorer och
registrerade revisionsbolag”.
I andra stycket av paragrafen finns ett bemyndigande, formulerat
”Ytterligare bestämmelser om Revisorsnämnden far meddelas av rege-
ringen”. Vad som avses torde emellertid inte vara ett bemyndigande
enligt 8 kap. 7 § regeringsformen utan en erinran om att regeringen enligt
8 kap. 13 § regeringsformen kan meddela föreskrifter med stöd av sin
s.k. restkompetens. Lagrådet förordar förför att bemyndigandet avfattas
som motsvarande regel i 1995 års lag, alltså enligt följande:
'Närmare bestämmelser om Revisorsnämnden meddelas av regeringen.”
170
4§
I paragrafen anges vilka krav en sökande skall uppfylla för att kunna bli
godkänd revisor. De olika kraven preciseras i fem punkter i första
stycket. I andra stycket finns en bestämmelse om att Revisorsnämnden,
om det finns särskilda skäl, far bevilja undantag från de två först angivna
kraven. Dessa avser att den sökande skall yrkesmässigt utöva revisions-
verksamhet respektive att den sökande skall vara bosatt i Sverige eller i
en annan stat inom EES-området.
Paragrafen ger vid handen att de angivna kraven skall vara uppfyllda då
beslut fattas om godkännande. Den utvisar emellertid inte i vad mån
kraven måste uppfyllas också efter det att godkännande meddelats. Att
vissa krav måste uppfyllas även fortsättningsvis framgår emellertid in-
direkt av andra bestämmelser i lagförslaget (37 §). Enligt Lagrådets
mening är det därför lämpligt att utforma 4 § så att paragrafen anger de
allmänna kraven på en godkänd revisor. Dessa kommer då att avse såväl
tiden för ansökan om godkännande som tiden därefter.
Av lagrådsremissen framgår vidare att det ställs höga krav i fråga om
såväl teoretisk utbildning som praktisk yrkeserfarenhet för att bli god-
känd revisor. Enligt Lagrådets mening bör Revisorsnämndens föreskrift-
er i detta hänseende ges stöd i lagtexten. Detta kan förslagsvis ske genom
att en ny punkt 4 infogas i första stycket, med krav på att revisorn har
den utbildning och erfarenhet som erfordras för revisionsverksamheten.
Paragrafen kommer då att i aktuella delar få följande lydelse:
”En godkänd revisor skall
1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,
4. ha den utbildning och erfarenhet som erfordras för revisions-
verksamheten,
5. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och
6. vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet.
Om det finns---1 och 2.”
Förslaget föranleder mindre följdändringar i 6 och 40 §§.
5§
Lagrådet hänvisar till vad som anförts under 4 § och föreslår att första
stycket avfattas på följande sätt:
”En auktoriserad revisor skall uppfylla de krav som anges i 4 § första
stycket 1-4 och 6 samt hos Revisorsnämnden ha avlagt högre revisors-
examen.”
Prop. 2000/01:146
Bilaga 5
171
8§
Om Lagrådets förslag beträffande 4 och 5 §§ följs blir bestämmelsen
onödig och kan utgå.
13 §
I 13 § första stycket anges villkor som skall vara uppfyllda för att en
revisor skall fa utöva revisionsverksamhet i ett handelsbolag eller aktie-
bolag ”om inte annat följer av 15 eller 16 §”. Regleringen innebär att
villkoren enligt 13 § delvis inte behöver vara uppfyllda om ett handels-
bolag eller aktiebolag registrerats som revisionsbolag enligt någon av de
två sistnämnda paragraferna. Detta skulle framgå klarare om de citerade
orden utgår och det i ett nytt tredje stycke sägs att en revisor far utöva
revisionsverksamhet i ett registrerat revisionsbolag, även om villkoren
enligt första och andra styckena inte är uppfyllda.
I det remitterade lagförslagets 13 § tredje stycket finns en bestämmelse
om att styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som är utsedda enligt
lagen om styrelserepresentation för de privatanställda inte skall beaktas
vid tillämpning av första och andra styckena i paragrafen. Enligt Lagråd-
ets mening vore det mera adekvat om bestämmelsen anger att det som
sägs i första stycket 2 och andra stycket 3 inte avser styrelseledamöter
och styrelsesuppleanter av angivet slag.
I 15 och 16 §§ finns regler om att ett handelsbolag eller aktiebolag inte
får registreras som revisionsbolag, om det är i konkurs eller i likvidation.
Reglerna ger anledning till frågan om en revisor över huvud taget bör få
utöva revisionsverksamhet i ett handelsbolag eller aktiebolag som är i
konkurs eller i likvidation.
14 §
I paragrafen finns en bestämmelse om att Revisorsnämnden får tillåta att
en revisor som är verksam i Sverige utövar revisionsverksamhet i en
annan stat inom EES-området trots att villkoren i 10, 11 och 13 §§ inte är
uppfyllda. Innebörden av bestämmelsen är något svårförståelig. Vid
lagrådsföredragningen har emellertid upplysts att avsikten är att möjlig-
göra för en revisor som är verksam i Sverige att också utöva revisions-
verksamhet i något annat EES-land där associationsformerna inte svarar
mot svenska förhållanden. Mot denna bakgrund anser Lagrådet att
bestämmelsen bör tas in som ett andra stycke i 9 § och formuleras som
en möjlighet för Revisorsnämnden att bevilja undantag från föreskriften i
första stycket.
19 §
Enligt andra meningen i paragrafen skall en huvudansvarig revisor vara
auktoriserad revisor eller ha godkänts som revisor enligt 4 §, om det
behövs för att uppfylla föreskrifter i lag eller annan författning. Det följer
vidare av punkt 4 i övergångsbestämmelserna att med sådan revisor skall
Prop. 2000/01:146
Bilaga 5
172
jämställas en revisor som godkänts enligt 4 § i 1995 års lag. Det betyder Prop. 2000/01:146
att en revisor som godkänts enligt de bestämmelser som gällde före 1995 Bilaga 5
års lag inte far vara huvudansvarig revisor enligt 19 §. Regleringen torde
bli klarare om det i andra meningen i paragrafen föreskrivs att den
huvudansvarige skall vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor som
avlagt revisorsexamen. I så fall kan föreskriften i punkt 4 i övergångs-
bestämmelserna utgå. Motsvarande lösning kan användas i de följdänd-
ringar i andra lagar som upptas i remissen och som avser motsvarande
avgränsning av vilka godkända revisorer som skall vara behöriga. Lag-
rådet återkommer till dessa följdändringar.
20 §
I paragrafen finns bestämmelser om giltighetstid för godkännande, aukto-
risation och registrering. Enligt förslaget gäller sådana beslut i fem år
eller till dess att beslut om avslag på fortsatt godkännande, auktorisation
eller registrering har vunnit laga kraft. Revisorsnämnden far bestämma
att ett sådant beslut skall gälla omedelbart.
Det kan konstateras att den föreslagna paragrafen lämnar öppet vad som
gäller i det fall femårstiden gått ut utan att något beslut meddelats.
Det är tydligt att inte bara Revisorsnämnden utan också, efter över-
klagande, domstol skall kunna bestämma att ett avslagsbeslut skall gälla
omedelbart. För att undvika varje möjlighet till missförstånd finner Lag-
rådet att bestämmelsen bör avfattas så att den inte enbart tar sikte på
Revisorsnämnden. Detta kan enklast ske genom en generell föreskrift om
att det får bestämmas att ett beslut skall gälla omedelbart, varvid det
måste anses klart att det är det organ som har att fatta beslut i ärendet
som också kan bestämma om sådan omedelbar giltighet av beslutet.
Lagrådet föreslår att paragrafen utformas enligt följande:
”Godkännande, auktorisation och registrering gäller i fem år. Har an-
sökan om fortsatt godkännande, auktorisation eller registrering gjorts
före giltighetstidens utgång fortsätter godkännandet, auktorisationen eller
registreringen att gälla till dess att beslut i saken har vunnit laga kraft.
I ett beslut om avslag på ansökan som avses i första stycket får bestäm-
mas att beslutet skall gälla omedelbart.”
21 §
I paragrafen, som gäller god revisorssed, anges i andra stycket att
revisorn svarar för det arbete som utförs av biträde till honom eller
henne. Vad detta innebär är knappast klart. En möjlig tolkning är att revi-
sorn skall se till att biträdet iakttar god revisorssed (jfr 30 § i remiss-
förslaget) och att han kan ställas till ansvar om han underlåter detta. En
annan tolkning är att det här är fråga om ett längre gående ansvar för
revisorn så att han kan ställas till ansvar även då han inte brustit i
övervakning av biträdet. Här bör även observeras bestämmelserna i 36 §
173
om åtgärder vid oredliga förfaranden och andra uppsåtliga överträdelser. Prop. 2000/01:146
Frågan måste ställas hur dessa bestämmelser skall tillämpas vid upp- Bilaga 5
såtliga överträdelser som begåtts av biträdet utan revisorns vetskap. En-
ligt Lagrådets mening är den angivna bestämmelsen alltför vag. Dess
utformning bör övervägas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
22 och 25 §§
Enligt den föreslagna bestämmelsen i 22 § skall en revisor utföra upp-
drag i revisionsverksamheten med opartiskhet och självständighet samt
vara objektiv i sina ställningstaganden. En mindre omformulering synes
böra komma till stånd för att klargöra att hela bestämmelsen gäller enbart
revisionsverksamheten.
Den föreslagna bestämmelsen i 25 § har ett nära samband med 22 § och
kan lämpligen, efter en mindre justering, överföras till denna paragraf
som en andra mening. Härefter skulle 22 § få följande lydelse:
”En revisor skall i revisionsverksamheten utföra sina uppdrag med
opartiskhet och självständighet samt vara objektiv i sina ställnings-
taganden. Revisionsverksamheten skall organiseras så att revisorns opart-
iskhet, självständighet och objektivitet säkerställs.”
23 §
I paragrafen anges att en revisor skall iaktta de bestämmelser om jäv för
revisorer som finns i andra författningar. Sådana bestämmelser finns i 10
kap. 16 § aktiebolagslagen och i åtskilliga andra lagar, och det är tydligt
att dessa bestämmelser är bindande för revisorer. Något ytterligare krav
på att jävsregler i andra författningar skall iakttas av revisorer synes inte
behöva införas i revisorslagen. Däremot kan det i tydlighetens intresse
finnas skäl att i denna lag erinra om att det på andra håll finns föreskrifter
om jäv. Bestämmelsen i 23 § skulle därför kunna få följande lydelse:
”Bestämmelser om jäv för revisorer finns i andra författningar.”
24 §
I den nya 24 § behandlas omständigheter som medför att förtroendet för
en revisor kan rubbas och som därför normalt bör föranleda att revisorn
avböjer eller avsäger sig sitt uppdrag. Liksom i andra sammanhang inne-
bär kravet på opartiskhet och självständighet här dels att revisorn rent
faktiskt skall utföra sitt uppdrag utan att ta ovidkommande hänsyn (den
subjektiva aspekten), dels att andra personer inte skall ha grundad anled-
ning att betvivla revisorns opartiskhet och självständighet (den objektiva
aspekten).
Enligt paragrafens första stycke skall det åligga en revisor att pröva om
det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hans eller hennes
opartiskhet eller självständighet. Föreligger sådana omständligheter, skall
enligt andra stycket som huvudregel gälla att revisorn måste avsäga sig
174
uppdraget. Undantag föreslås dock gälla för det fall att revisorn kan visa Prop. 2000/01:146
att uppdraget med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet eller på Bilaga 5
grund av vidtagna åtgärder kan fullgöras utan att det finns skäl att
ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet eller självständighet. Slutligen
uppräknas i tredje stycket i fem olika punkter vissa omständigheter som
skall anses kunna rubba förtroendet för en revisor.
Paragrafen har fått en relativt komplicerad utformning, och den språkliga
logiken i texten kan ifrågasättas. Sålunda är utgångspunkten i andra
stycket att det i ett visst fall rent faktiskt finns omständigheter som kan
rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet, men
detta anses inte hindra att revisorn i vissa sådana fall visar att det saknas
anledning att ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet eller själv-
ständighet.
Uppräkningen i tredje stycket är av exemplifierande art, varför det inte är
nödvändigt att söka beskriva alla de situationer som typiskt sett är ägnade
att skada förtroendet för revisorn. Det är exempelvis tydligt att inte bara
revisorns egna utan också hans eller hennes nära anhörigas ekonomiska
intressen eller personliga relationer kan vara av betydelse för att avgöra
om det finns skäl att ifrågasätta revisorns opartiskhet och självständighet.
Det kan vidare ifrågasättas om vissa av kriterierna i tredje stycket är helt
adekvata. Det är exempelvis inte tydligt vad som menas med att revisorn
har uppträtt som ”talesman” för eller mot revisionsklienten. Även krite-
riet att ett hot eller en påtryckning skall vara ”ägnad att inge obehag”
synes alltför obestämt och subjektivt för att lämpa sig som grund för
bedömningen.
Bestämmelsen i andra stycket om att det skall åligga revisorn att "visa"
att det vid ett visst uppdrag inte finns anledning att ifrågasätta hans eller
hennes opartiskhet eller självständighet kan ge intryck av att det i sam-
band med att han eller hon åtar sig eller utför ett uppdrag skall före-
komma något slags rättsligt förfarande i vilket bevisning skall före-
bringas och prövas. I själva verket behöver en revisor inte framlägga
någon bevisning i denna fråga annat än i de säkert fåtaliga fall då det
uppkommer en tvist om hans eller hennes opartiskhet eller själv-
ständighet, och en sådan tvist kan uppkomma långt efter det att uppdrag-
et fullgjorts. Att bevisbördan i sådana fall åtminstone i huvudsak skall
åvila revisorn far anses framgå av dels att det i de fall som avses i andra
stycket är fråga om ett undantag från en huvudregel om att revisorn skall
avböja eller avsäga sig ett uppdrag, dels att revisorn enligt första stycket
skall pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för
hans eller hennes opartiskhet eller självständighet, dels också att revisorn
enligt 28 § skall dokumentera sina uppdrag på sådant sätt att opartisk-
heten och självständigheten skall kunna bedömas i efterhand.
Sammanfattningsvis vill Lagrådet förorda att paragrafen omformuleras
förslagsvis på följande sätt:
175
”En revisor skall för varje uppdrag i revisionsverksamheten pröva om det Prop. 2000/01:146
finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hans eller hennes Bilaga 5
opartiskhet eller självständighet och skall avböja eller avsäga sig ett
sådant uppdrag,
1. om han eller hon eller någon annan i den revisionsgrupp där han
eller hon är verksam har ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i
uppdragsgivarens verksamhet,
2. om han eller hon eller någon annan i den revisionsgrupp där han
eller hon är verksam vid rådgivning som inte utgör revisionsverksamhet
har lämnat råd i en fråga som till någon del omfattas av gransknings-
uppdraget,
3. om han eller hon eller någon annan i den revisionsgrupp där han
eller hon är verksam uppträder eller har uppträtt till stöd för eller mot
uppdragsgivarens ståndpunkt i någon rättslig eller ekonomisk angelägen-
het,
4. om han eller hon eller någon annan i den revisionsgrupp där han
eller hon är verksam har nära personliga relationer till uppdragsgivaren
eller till någon person i dennes ledning, eller
5. om det föreligger något annat förhållande av sådan art att det kan
rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet.
Revisorn behöver dock inte avböja eller avsäga sig uppdraget, om det i
det enskilda fallet föreligger sådana särskilda omständigheter eller har
vidtagits sådana åtgärder som medför att det inte finns anledning att
ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet eller självständighet.”
26 och 27 §§
I 27 § behandlas förhandsbesked som meddelas av Revisorsnämnden.
Det anges att sådana besked skall avse frågor om huruvida förtroendet
för en revisors opartiskhet eller självständighet vid utförandet av ett upp-
drag kan rubbas av ett visst annat uppdrag eller av viss annan särskild
omständighet. Det synes lämpligt att här genom en hänvisning till 24 §
anknyta till alla där angivna omständigheter som kan rubba förtroendet
för en revisor.
I 26 § anges att vad som sägs i 22-25 §§ om revisor i tillämpliga delar
skall gälla även ett registrerat revisionsbolag. Eftersom även 27 § inne-
håller en bestämmelse som är tillämplig på såväl revisor som registrerat
revisionsbolag, synes det lämpligt att 26 § och 27 § byter plats och att
hänvisningen i den nya 27 § (26 § i det remitterade förslaget) utvidgas till
att omfatta också den nya 26 § (27 § i det remitterade förslaget). Som en
följd härav kan vad som i den nya 26 § sägs om revisionsbolag utgå.
Efter dessa justeringar skulle 26 och 27 §§ fa följande lydelse:
”26 § Revisorsnämnden skall på ansökan av en revisor meddela för-
handsbesked om huruvida förtroendet för revisorns opartiskhet eller
självständighet vid utförandet av ett uppdrag i revisionsverksamheten
kan rubbas av någon sådan omständighet som avses i 24 § och huruvida
176
de åtgärder som revisorn avser att vidta är tillräckliga för att bevara för- Prop. 2000/01:146
troendet. Bilaga 5
När ett förhandsbesked har vunnit laga kraft, är det bindande för nämnd-
en i förhållande till revisorn. Förhandsbeskedet upphör att gälla vid
förändrade förutsättningar eller vid författningsändringar som påverkar
den fråga som beskedet avser.
27 § Bestämmelserna i 22-26 §§ gäller i tillämpliga delar även ett
registrerat revisionsbolag.”
33 §
I 33 § behandlas skyldigheten för andra företag än revisionsföretag att
lämna upplysningar till Revisorsnämnden på grund av att de ingår i en
affärsmässig gemenskap med ett revisionsföretag. Eftersom det här rör
sig om företag som inte är underkastade Revisorsnämndens tillsyn, bör
skyldigheten att lämna upplysningar hållas inom snäva gränser. Det bör
därför inte vara tillräckligt att de tillsammans med ett revisionsföretag
utgör en revisionsgrupp enligt den definition som detta begrepp har i 2 §,
utan det bör krävas att den affärsmässiga gemenskapen är av särskilt
stark art. Det synes å andra sidan svårt att i lagtexten på ett uttömmande
sätt ange de omständigheter som skall kunna konstituera en sådan särskilt
stark gemenskap. Lagrådet förordar att paragrafen får följande lydelse:
”Om ett eller flera revisionsföretag och ett eller flera andra företag ingår i
en revisionsgrupp, skall även ett sådant företag som inte är revisions-
företag men som har en särskilt stark affärsmässig anknytning till något
av revisionsföretagen, efter föreläggande av Revisorsnämnden, lämna
nämnden upplysningar om rådgivning eller annat biträde åt dem som
givit revisionsföretag i gemenskapen i uppdrag att utföra revisionsverk-
samhet.
Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite."
Enligt både det remitterade förslaget och Lagrådets förslag kommer upp-
lysningsskyldigheten att omfatta uppgifter om biträde åt klienter till alla
revisionsföretag i gemenskapen. Frågan kan ställas om skyldigheten
borde begränsas till att avse revisionsföretag till vilket det andra företaget
har en särskilt stark affärsmässig anknytning.
35 §
Enligt paragrafen skall en skattemyndighet, som uppmärksammar någon
anmärkningsvärd omständighet i fråga om en revisors eller ett registrerat
revisionsbolags verksamhet, underrätta Revisorsnämnden. Bestämmelsen
synes ha fatt en alltför vag utformning, eftersom underrättelseskyldig-
heten bör avse endast sådana omständigheter som kan vara av betydelse
för nämndens verksamhet och inte förhållanden som ligger utanför
nämndens uppgifter. Lagrådet föreslår att paragrafen avfattas enligt följ-
ande:
177
”Om en skattemyndighet i fråga om en revisors eller ett registrerat revi- Prop. 2000/01:146
sionsbolags verksamhet uppmärksammar någon omständighet, som kan Bilaga 5
vara av betydelse for Revisorsnämndens verksamhet, skall myndigheten
underrätta nämnden.”
Lagrådet vill tillägga att det förtjänar att övervägas om inte också Riks-
skatteverket bör nämnas vid sidan av skattemyndighet, eftersom verket
numera (se prop. 1999/2000:105 och SFS 2000:467) är beskattnings-
myndighet beträffande punktskatter.
36 §
Lagrådet har ingen erinran mot det allmänna innehållet i denna paragraf,
som i väsentliga delar motsvarar vad som föreskrivits beträffande ad-
vokater i 8 kap. 7 § rättegångsbalken.
I första stycket bör emellertid "föreskriven avgift enligt 43 §" utbytas
mot "sådan avgift som avses i 43 §".
Paragrafen bör också innehålla en erinran om att ett muntligt förfarande
inför Revisorsnämnden kan förekomma i vissa disciplinärenden. I 7 kap.
II § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens
område finns en bestämmelse om att förfarandet inför Hälso- och sjuk-
vårdens ansvarsnämnd är skriftligt men att muntlig förhandling får
förekomma, när det kan antas vara till fördel för utredningen. En mot-
svarande bestämmelse bör infogas i 36 §, varvid det dock, med beakt-
ande av rättsutvecklingen när det gäller synen på parts rätt att fa fram-
träda inför beslutsfattande organ, kan vara lämpligt att särskilt fästa upp-
märksamheten vid parts intresse av att få muntligt framlägga sin sak inför
Revisorsnämnden.
I 36 § skulle därför tredje stycket lämpligen kunna formuleras på följ-
ande sätt:
"Om det uppkommer en fråga om upphävande, varning eller erinran,
skall revisorn genom skriftlig underrättelse ges tillfälle att yttra sig om
vad som anförs i ärendet. Förfarandet i ärendet är skriftligt, men muntlig
förhandling inför Revisorsnämnden får förekomma, när detta kan antas
vara av betydelse för parts möjligheter att föra sin talan inför nämnden
eller annars vara till fördel för utredningen."
Den sista meningen i tredje stycket, som gäller en femårig preskriptions-
tid, kan därvid lämpligen överföras till ett nytt femte stycke.
37 §
I paragrafen finns bestämmelser om att en revisor skall anmäla till Revi-
sorsnämnden om det för honom eller henne inträder någon sådan om-
ständighet som anges i 4 § första stycket 1-3. Godkännandet eller aukto-
risationen skall i sådant fall omprövas.
178
Lagrådet, som hänvisar till vad som anförts under 4 §, föreslår att 37 § Prop. 2000/01:146
utformas enligt följande: Bilaga 5
”Om en godkänd revisor inte längre uppfyller kraven i 4 § eller en auk-
toriserad revisor inte längre uppfyller kraven i 5 §, skall godkännandet
eller auktorisationen upphävas.
Om det för en revisor inträder någon omständighet som innebär hinder
för godkännande eller auktorisation, skall revisorn genast anmäla detta
till Revisorsnämnden.”
38 §
Beträffande andra stycket hänvisar Lagrådet till vad som anförts under
37 §.
Lagrådet vill dessutom påpeka att formuleringen ”gå i likvidation” i
stället för ”träda i likvidation” inte synes ha någon motsvarighet i hittills-
varande lagstiftning.
39 och 40 §§
I konsekvens med vad Lagrådet anfört under 20 § kan första stycket i
39 § avfattas utan att Revisorsnämnden nämns. Vidare kan fjärde stycket
i 40 § utgå.
Övergångsbestämmelserna
Som Lagrådet påpekat i anslutning till 2 § bör en övergångsbestämmelse
införas om att revisorer som auktoriserats eller godkänts enligt äldre
bestämmelser är att anse som auktoriserade respektive godkända revisor-
er även vid tillämpning av den nya lagen. Bestämmelsen kan lämpligen
fa följande avfattning:
”Vid tillämpning av denna lag skall som auktoriserad revisor eller god-
känd revisor anses även den som auktoriserats respektive godkänts enligt
äldre bestämmelser.”
I punkt 3 anges att en fråga om discipliningripande mot en revisor på
grund av åtgärd eller underlåtenhet före lagens ikraftträdande prövas en-
ligt äldre bestämmelser. Disciplinära åtgärder bör emellertid inte komma
i fråga i det fall att de nya bestämmelserna inte skulle ge utrymme för
detta (jfr 5 § andra stycket brottsbalkens promulgationslag). Det kan
konstateras att den nya lagen medför såväl viss inskränkning som viss
utökning av området för disciplinära åtgärder. Lagrådet föreslår mot den
bakgrunden att följande tillägg görs till den i remissen föreslagna be-
stämmelsen:
”---om inte en prövning enligt de nya bestämmelserna är förmånligare
för revisorn.”
179
I enlighet med vad Lagrådet anfört under 19 § kan föreskriften i punkt 4 Prop. 2000/01:146
utgå. I stället kan här tas in en regel om att ett revisionsbolag som Bilaga 5
registrerats enligt 1995 års lag skall jämställas med ett sådant bolag som
registrerats med stöd av 15 eller 16 § i den nya lagen (jfr ovan under 2 §).
Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen
Av skäl som anförts beträffande 19 § i förslaget till revisorslag förordar
Lagrådet att tillägget till 10 kap. 12 § första stycket skall lyda ”eller god-
känd revisor som avlagt revisorsexamen”. Av samma skäl bör 10 kap.
14 § första stycket lyda: ”För ett — auktoriserad revisor eller en godkänd
revisor som avlagt revisorsexamen far utse en viss annan godkänd revi-
sor. Ett — fem år”. Också av samma skäl bör tillägget i 10 kap. 15 §
första stycket lyda: ”eller en godkänd revisor som avlagt revisors-
examen” och övergångsbestämmelsen utgå.
Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen
Tillägget i 3 kap. 4 § bör utformas i enlighet med vad som sagts angå-
ende 10 kap. 12 § aktiebolagslagen. Vidare kan övergångsbestämmelsen
utgå även här.
Förslaget till lag om ändring i lagen om ekonomiska föreningar
Tillägget till 8 kap. 5 § första stycket bör utformas i enlighet med vad
som sagts angående 10 kap. 12 § aktiebolagslagen och övergångsbestäm-
melsen utgå. Vidare bör 8 kap. 5 § andra stycket avfattas enligt följande:
”Regeringen eller — första stycket besluta att det i stället för en auktori-
serad revisor eller en godkänd revisor som avlagt revisorsexamen får
utses en viss annan godkänd revisor. Ett sådant beslut gäller i högst fem
år.”
Förslaget till lag om ändring i lagen om värdepappersrörelse
Tillägget till 2 kap. 4 § första stycket bör utformas i enlighet med vad
som sagts angående 10 kap. 12 § aktiebolagslagen. Lagrådet föreslår
vidare att första och andra meningarna i stycket får byta plats och av-
fattas enligt följande:
”1 ett värdepappersbolag skall revisorerna vara auktoriserade eller
godkända revisorer. Minst en av de av stämman utsedda revisorerna skall
vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisors-
examen.”
Slutligen förordar Lagrådet att övergångsbestämmelsen utgår.
Förslaget till lag om ändring i lagen om finansieringsverksamhet
Tillägget till första meningen i 2 kap. 6 § första stycket bör utformas i
enlighet med vad som sagts angående 10 kap. 12 § aktiebolagslagen.
180
Lagrådet föreslår vidare att första och andra meningarna i paragrafen far Prop. 2000/01:146
byta plats och avfattas enligt följande: Bilaga 5
”1 ett kreditmarknadsföretag skall revisorerna vara auktoriserade eller
godkända revisorer. Minst en av de av stämman utsedda revisorerna skall
vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisors-
examen.”
Slutligen förordar Lagrådet att övergångsbestämmelsen utgår.
Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen
Tillägget till 4 kap. 4 § andra stycket bör utformas i enlighet med vad
som sagts angående 10 kap. 12 § aktiebolagslagen och övergångsbestäm-
melsen utgå. Vidare bör fjärde stycket lyda: ”Regeringen eller — auk-
toriserad revisor eller en godkänd revisor som avlagt revisorsexamen får
utses en viss annan godkänd revisor. Ett sådant beslut gäller i högst fem
år.”
Förslaget till lag om ändring i revisionslagen
Tillägget till 13 § första stycket bör utformas i enlighet med vad som
sagts angående 10 kap. 12 § aktiebolagslagen och övergångsbestäm-
melsen utgå. Vidare bör 15 § lyda: ”För ett — att företaget i stället för en
auktoriserad revisor eller en godkänd revisor som avlagt revisorsexamen
far utse en viss annan godkänd revisor — fem år.”
Förslaget till lag om ändring i revisorslagen
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
181
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 juni 2001
Prop. 2000/01:146
Närvarande: statsråden Thalén, ordförande, och Winberg, Ulvskog,
Sahlin, von Sydow, Klingvall, Messing, Engqvist, Rosengren,
Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm
Föredragande: Britta Lejon
Regeringen beslutar proposition 2000/01:146 Oberoende, ägande och
tillsyn i revisionsverksamhet
182
Prop. 2000/01:146
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande EG- häver eller upprepar regler ett normgivnings- |
|
Revisorslag (2001:000) |
3, 39-41 §§ Punkten 7 i övergångs- |
183