Skr.
2000/2001:143
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 14 juni 2001
Ingela Tahlén
Björn Rosengren
(Näringsdepartementet)
I föreliggande skrivelse lämnar regeringen en redogörelse för
tillämpningen av förordningen (1998:1820) om särskild
konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor under 2000.
I skrivelsen lämnas även en redogörelse för regeringens
regelförenklingsarbete.
1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 143
Innehållsförteckning Skr. 2000/2001:143
1 Inledning...........................................................................................3
2 Gällande bestämmelser.....................................................................4
2.1 Förordning (1998:1474) om särskild konsekvensanalys av
reglers effekter för små företags villkor.............................4
2.2 Kommittéförordningen (1998:1474)..................................5
2.3 Arbetet i Regeringskansliet................................................5
3 Praktiska erfarenheter och resultat.........................................................5
3.1 Inledning.....................................................................................5
3.2 Resultat av myndigheternas rapporter enligt förordning om
särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små
företags villkor....................................................................6
3.2.1 Myndigheternas slutsatser av arbetet med särskild
konsekvensanalys.............................................7
3.2.2 Myndigheternas samrådsförfarande med små företag
och organisationer däribland Näringslivets
Nämnd för Regelgranskning (NNR)................8
3.2.3 Nya, ändrade och upphävda föreskrifter och allmänna
råd.....................................................................8
3.3 Resultat av insatser vid Regeringskansliet................................10
3.3.1 Regelförenkling på nationell nivå...........................10
3.3.2 Regelförenkling inom EU........................................11
3.4 Resultat av kommittéernas redovisning enligt 15 §
kommitté förordningen (1998:1474)................................. 12
4. Mål och medel för det fortsatta regelförenklingsarbetet med särskild
inriktning på små företag................................................................13
4.1 Mål och mått för regelförenklingsarbetet..................................13
4.2 SimpLex....................................................................................14
4.2.1 Stöd och råd.............................................................14
4.2.2 Granskning av förslag..............................................14
4.2.3 Befintliga regler.......................................................15
4.2.4 Slutsatser för det fortsatta arbetet............................15
Bilaga 1: Myndigheter som rapporterat enligt Simplexförordningen......17
Skr. 2000/2001:143
Regeringen har infört ett system för effektivare konsekvensanalyser av
reglers effekter för små företags villkor. Systemet har införlivats genom
kommittéförordningen (1998:1474) och förordningen (1998:1820) om
särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor.
Den 22 december 1998 inrättade regeringen en statssekreterargrupp med
särskilt ansvar för regelförenkling. Regeringen uppdrog åt gruppen att
utfarda riktlinjer för Regeringskansliet om särskild konsekvensanalys i
samma avseende. I och med dessa riktlinjer ställs för såväl kommittéer
och myndigheter som Regeringskansliet samma krav på att förslag på
nya och ändrade regler skall föregås av att konsekvenserna för små
företag analyseras och beaktas. Regeringen beslutade vidare att
Näringsdepartementet skall samordna, understödja och följa upp
regelförenkling med stöd av en i departementet inrättad
regelförenklingsgrupp - SimpLex.
Den enskilda företagaren berörs dagligen av ett stort antal regler. Dels
de regler som avser relationen till andra aktörer, exempelvis andra
företag, konsumenter och arbetstagare. Dels de regler som avser
företagarens skyldigheter gentemot det allmänna, exempelvis
redovisning av skatter och andra uppgifter i företagets verksamhet.
De olika regelkomplexen kan vara mer eller mindre betungande för
företagen. Regelförenklingsåtgärder kan vara av olika slag: från att
minimera de negativa konsekvenserna för de berörda till att reglerna
skall hålla ett enkelt och lättfattligt språk.
Sammanfattningsvis är målet med det regelförenklingsarbete som
redovisas i denna skrivelse att sänka den administrativa bördan för
företag, att hindra konkurrenssnedvridande effekter och att uppnå
ändamålsenliga regler utformade på enklast möjliga sätt.
Regelförenklingsarbetet täcker således in ett brett område och det
krävs därför olika typer av insatser på flera nivåer. Ambitionen är att
regler skall vara enkla, rättvisa och lättillgängliga.
Regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag är inte
fokuserat på att skapa särregler för små företag, utan att anpassa regler
även till de minsta företagen.
I en skrivelse till riksdagen redovisade regeringen den 25 maj 2000 för
första gången regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små
företag (rskr. 1999/2000:148). Regeringen avser att årligen komma in till
riksdagen med en sådan redogörelse. Redovisningen görs på tre nivåer.
På myndighetsnivå bygger skrivelsen till största delen på de årsrapporter
som kommit in till regeringen, i enlighet med gällande förordning.
Redogörelsen av arbetet inom Regeringskansliet bygger på
erfarenheterna av verksamheten under 2000. Slutligen redovisas arbetet i
kommittéväsendet utifrån en intern uppföljning som gjorts av till
regeringen överlämnade slutbetänkanden.
1* Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 143
Skr. 2000/2001:143
Förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers
effekter for små företags villkor (Simplexförordningen) trädde i kraft den
1 februari 1999. Förordningen gäller utöver de allmänna föreskrifterna i
verksförordningen (1995:1322) om myndigheters skyldigheter att före
beslut om föreskrifter eller allmänna råd enligt
författningssamlingsförordningen (1976:725) göra en
konsekvensutredning.
Myndigheterna är enligt Simplexförordningen skyldiga att vid
övervägande av nya eller förändrade regler som kan ha effekter av
betydelse för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller
övriga villkor, så tidigt som möjligt göra en särskild konsekvensanalys.
Analysen skall genomföras i den omfattning som är påkallad i det
enskilda fallet och skall stödjas på frågeställningar enligt den checklista
som anges i förordningens 3 §.
Checklistans frågeställningar är följande:
1. Vilket är problemet och vad händer om någon reglering inte sker?
2. Finns det några alternativa lösningar?
3. Vilka administrativa, praktiska eller andra åtgärder måste
småföretagen vidta till följd av regleringen?
4. Vilken tidsåtgång kan reglerna föra med sig för småföretagen?
5. Vilka lönekostnader, andra kostnader eller resursbelastning i övrigt för
småföretagen kan reglerna leda till?
6. Kan reglerna komma att snedvrida konkurrensförhållandena till
nackdel för småföretagen eller i övrigt försämra deras
konkurrensförutsättningar?
7. Kommer reglerna att i andra avseenden påverka småföretagen?
8. Går det att kontrollera efterlevnaden av reglerna, och hur kommer
reglernas effekter för småföretag att uppmärksammas och granskas?
9. Bör reglerna gälla endast viss begränsad tid för att hindra eventuella
negativa effekter för småföretagen?
10. Behöver särskilda hänsyn tas till småföretagens villkor när det gäller
tiden för reglernas ikraftträdande?
11. Finns det behov av speciella informationsinsatser?
12. Hur har samråd som behövs skett med näringslivet och med
myndigheter som särskilt berörs, och vilka synpunkter av betydelse har
kommit fram?
Enligt 4 § Simplexförordningen är myndigheterna skyldiga att årligen,
före den 1 februari, rapportera till regeringen om det gångna
verksamhetsårets arbete med särskilda konsekvensanalyser. Under 2001
lämnade myndigheterna sin andra rapportering enligt förordningen.
2.2
Kommittéförordningen, som trädde i kraft den 1 januari 1999, reglerar
kommittéernas sätt att arbeta. Den innehåller bl.a. bestämmelser om
kommittéernas skyldighet att göra kostnadsberäkningar och andra
konsekvensbeskrivningar. Kommittéerna skall enligt 15 § bl. a. ange i
betänkandet om lämnade förslag har betydelse för små företags
arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i
förhållande till större företags.
I enlighet med regeringens beslut den 22 december 1998 utfärdade
statssekreterargruppen den 30 mars 1999 riktlinjer för Regeringskansliet
om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags
villkor. Konsekvensanalyserna skall enligt regeringsbeslutet bidra till att
förbättra förutsättningarna för ökad tillväxt genom ett regelverk som
gäller generellt för företagen, men som anpassas bättre till de små
företagens villkor.
I statssekreterarbeslutet anges att när det inom Regeringskansliet
övervägs nya eller förändrade regler som kan ha effekter av betydelse för
små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i
övrigt, så görs, så tidigt som möjligt, en särskild konsekvensanalys i
dessa avseenden. Analysen sker i den omfattning som behövs i det
enskilda fallet och vid analysens genomförande tillämpas motsvarande
checklista. I statssekreterarbeslutet anges att varje departement skapar de
organisatoriska förutsättningar och rutiner som behövs för att
konsekvensanalyser skall genomföras i de författningsärenden som
handläggs där. Vidare ser varje departement enligt beslutet till att
gemensam beredning också sker med SimpLex-enheten, när kommande
beslut om nya eller förändrade regler kan ha effekter av betydelse för
små företags villkor. Slutligen anges i beslutet att varje departement med
uppmärksamhet följer att motsvarande ordning hos det offentliga
utredningsväsendet och hos myndigheterna får effektivt genomslag inom
departementets verksamhetsområde.
Som stöd för Näringsdepartementets arbete med att samordna, stödja
och följa upp arbetet med regelförenkling har SimpLex-enheten en såväl
rådgivande som stödjande och granskande funktion i Regeringskansliet. I
uppgifterna ingår att följa arbetet med särskilda konsekvensanalyser.
Skr. 2000/2001:143
Arbetet med regelförenkling är främst av långsiktig karaktär. Det handlar
till största delen om perspektiv- och attitydförändringar vid såväl
framtagandet av nya regler som vid omprövning av de befintliga Skr. 2000/2001:143
regelverken. Under 2000 har en systematisk granskning av alla förslag på
nya och ändrade regler inom Regeringskansliet prioriterats. Nästa steg
har varit att intensifiera samarbetet med myndigheter och
kommittéväsende samt inte minst att ompröva de befintliga regelverken.
Totalt har 48 myndigheter rapporterat enligt Simplexförordningens 4 §
(se bilaga 1). Sammanfattningsvis uppger myndigheterna att
tyngdpunkten vid regelförenklingsarbetet lagts vid en strävan att
publicera mer lättöverskådliga och lättillgängliga regler. Nedan ges några
exempel på myndigheternas syn på effekter av regelförenkling.
Arbetsmiljöverket har fått färre förfrågningar om regeltolkningar och
formella dispensärenden till följd av överskådligare regler och enklare
språk. Ärendena till myndigheten har även minskat till följd av att
småföretagen numera har tillgång till information om bl. a. regeltolkning
via hemsidan.
Några av myndigheterna ser det som angeläget att kontinuerligt verka
för enklare ansökningsrutiner och minskat krångel vid företagens
myndighetskontakter. Statistiska Centralbyrån (SCB) gör olika insatser
för att underlätta uppgiftslämnandet vilket man anser även kan påverka
den egna regelgivningen positivt. Exempelvis var tidigare samtliga
företag ålagda att rapportera alla sjukfall för vilka arbetsgivaren betalat
ut sjuklön. Fr.o.m. den 1 januari 1999 behöver endast företag med färre
än 50 anställda på anmaning av SCB - efter ett urvalsförfarande - lämna
uppgift om avslutade sjuklöneperioder. Urvalet omfattar ca 13 000
småföretag vilket innebär att endast ca sex procent av företagen behöver
redovisa. Ett annat exempel från SCB är uppgiftslämnandet till
Yrkesregistret. För att minska uppgiftslämnandet har SCB avstått från att
undersöka företag med endast en anställd (ca 70 000 företag) och
egenföretagare (ca 180 000 företag).
Andra myndigheter har lämnat exempel på att reglerna i sig underlättar
för de små företagen. Post- och Telestyrelsens föreskrifter om krav på
radio- och teleterminalutrustning antas minska kostnaderna för tillverkare
och användare av denna typ av utrustning genom att kravet på
typgodkännande upphör och mängden väsentliga egenskapskrav
reduceras. Dessutom samlas kraven på all utrustning i en föreskrift
istället för som tidigare i flera olika föreskrifter. Naturvårdsverkets
föreskrifter och allmänna råd om miljörapport för tillståndspliktiga
miljöfarliga verksamheter innebär en förenkling i vissa avseenden. Tack
vare en omklassificering av miljöfarliga verksamheter i samband med
miljöbalkens införande omfattas farre verksamheter än tidigare av
skyldighet att lämna miljörapport. Datainspektionens allmänna råd om
information till registrerade enligt personuppgiftslagen syftar till att
underlätta tillämpningen av de bestämmelser som handlar om skyldighet
för personuppgiftsansvariga att lämna information till registrerade.
Riksskatteverket (RSV) har utfärdat en föreskrift om förenklat förfarande
vid vissa ofta regelbundet förekommande förflyttningar av Skr. 2000/2001:143
punktskattepliktiga alkohol- och tobaksvaror mellan Sverige och
Danmark. Föreskriften innebär att hanteringen av punktskattepliktiga
varor underlättas för de näringsidkare som bedriver
försäljningsverksamhet med denna typ av varor ombord på farje- och
flygplanslinjer. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har under
året, på området för krigsmateriel, fortsatt arbetet i syfte att förenkla för
de licenssökande företagen. Bland annat avser ISS att på sikt helt ersätta
de idag på papper utfärdade tillverknings-, utförsel- och
tillhandahållandelicensema med elektroniska motsvarigheter. Dessa är
tänkta att lagras i en databank, till vilken behöriga från sökande företag
och ur tullverkets personal skall ha access. Faktiska personalbesparingar
förväntas även bli en följd av systemet vid företagen och vid Tullverket.
Till detta kommer att myndigheten för definierade projekt meddelar s.k.
projektlicenser, vilka har en länge giltighetstid än normala, specifika,
licenser och täcker hela projektet.
3.2.1 Myndigheternas slutsatser av arbetet med särskild
konsekvensanalys
Det stora flertalet myndigheter har uppgett att Simplexförordningen har
givit dem ett bra verktyg för utarbetande av effektivare
konsekvensanalyser, speciellt beträffande småföretag. Vissa myndigheter
uppger att de även före förordningens tillkomst beaktade de små
företagens förutsättningar men att förordningen säkerställer detta.
Arbetet med framtagandet av konsekvensanalyser har även gett andra
effekter. Sammantaget uppger de flesta av myndigheterna att man i
möjligaste mån har eftersträvat ett enklare språk och en tydligare
redaktionell struktur i författningsarbetet samt att syftet även varit att ta
fram modernare och mer lättillgängliga regler. Vidare framhåller
myndigheterna att Simplexförordningen har bidragit till att de små
företagens villkor uppmärksammats ytterligare genom att
organisationerna uppmanats att särskilt yttra sig över
kostnadskonsekvensema för företagen.
Ett flertal myndigheter framhåller vikten av att det är genom
utbildning, information och praktiska hjälpmedel som
konsekvensanalyserna kan förbättras.
En del myndigheter uppger att förordningen inte har haft någon
inverkan på utformningen av verkets föreskrifter i sak när man
genomfört bindande EG-rättsakter.
Rikspolisstyrelsen (RPS) sammanfattar arbetet med regelgivning på så
sätt att onödigt många regler, liksom krångliga eller otidsenliga regler,
leder till ineffektivitet och oönskad byråkrati varför de kommer att
genomföra en övergripande översyn av sitt regelverk.
3.2.2 Myndigheternas samrådsförfarande med små företag och Skr. 2000/2001:143
organisationer däribland Näringslivets Nämnd för Regelgranskning
(NNR)
Enligt Simplexförordningen skall myndigheterna ange om man har
samrått med olika organisationer. Nedan följer en kortfattad redogörelse
av myndigheternas erfarenheter av detta.
De flesta myndigheter uppger att samråd med NNR och andra
näringslivsorganisationer utgör en del av de obligatoriska arbetsrutinerna
för regelarbetet. Omfattande kontakter tas regelmässigt med företagens
organisationer, förslag till föreskrifter och allmänna råd går på remiss
och seminarier hålls med berörda parter. I vissa fall har myndigheterna
även haft kontakt med utvalda företag bland de företagskategorier som
berörs av aktuell föreskrift eller allmänt råd.
Vid Livsmedelsverket har dock särskilt samråd ägt rum endast
undantagsvis under författningsarbetets gång. Berörda parter har dock
alltid beretts möjlighet att komma in med synpunkter på förslag innan
beslut fattats.
Remissmöte användes vid framtagandet av föreskrifterna för
systematiskt arbetsmiljöarbete vid Arbetsmiljöverket. De synpunkter som
framkom beaktades, enligt verket, i det fortsatta arbetet.
RSV uppger att man, även innan Simplexförordningen fanns, i
förekommande fall sände konsekvensanalyser till såväl NNR som
Ekonomistymingsverket. Därutöver har underhandskontakter tagits med
branschorganisationer av skilda slag när rekommendationer (numera
allmänna råd) eller föreskrifter avseende ny lagstiftning skrivs. SCB
anser att det samråd som löpande äger rum med NNR rörande
uppgiftslämnande för företag är mycket värdefullt. SCB anser att NNR
genom sin särskilda sakkunskap kan bidra till förbättringar och
utveckling av rutinerna för uppgiftslämnama.
Vissa myndigheter som inte traditionellt utfärdar föreskrifter eller
allmänna råd som riktar sig direkt mot företag har ändå genomfört ett
remissförfarande med företagsorganisationer. Till exempel har RPS i
samband med utfärdande av föreskrifter och allmänna råd för
tillämpningen av lagen om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg
samrått med Företagarnas Riksorganisation, Svenska
stöldskyddsföreningen och Sveriges Låssmedsmästares Riksförbund.
Även Sprängämnesinspektionen remitterar regelmässigt förslag till
föreskrifter till NNR och berörda företagsorganisationer. Luftfartsverket
och Luftfartsinspektionen har ett kontinuerligt samrådsförfarande med
berörda företag och deras organisationer. De uppger dock att de far liten
respons på sina remisser.
3.2.3 Nya, ändrade och upphävda föreskrifter och allmänna råd
Av de 48 myndigheter som lämnat årsrapporter uppger sex att de inte ger
ut några föreskrifter eller allmänna råd av betydelse för små företag
varför de inte har redovisat någon statistik. Ytterligare tio myndigheter
har varken infört, ändrat eller upphävt föreskrifter eller allmänna råd,
men har trots detta lämnat en årsrapport med statistik. De resterande 32
myndigheterna har under 2000 sammantaget infört och ändrat i 984 Skr. 2000/2001:143
föreskrifter och allmänna råd. Under 1999 var siffran 863. De har
sammantaget upphävt 291 föreskrifter och allmänna råd. Under 1999 var
siffran 318.
Ingen analys har gjorts av hur många av dessa föreskrifter och
allmänna råd som har konsekvenser för små företag. En rättvisande
statistik skulle kräva en resurskrävande analys av hur de små företagen
upplever de regelverk som omger dem. Myndigheternas redovisning har
varit något för ojämn för att man skall kunna göra en generell bedömning
av vad statistiken rent faktiskt redovisar. Den enskilda myndigheten har
dock redovisat på samma sätt mellan åren, varför en trend kan visas.
Vissa myndigheter har redovisat samtliga förändringar av föreskrifter
och allmänna råd medan andra endast redovisat de förändringar som har
bedömts ha konsekvenser för små företag. Att använda det totala antalet
föreskrifter och allmänna råd som en måttstock på företagens
administrativa börda är dessutom ett trubbigt instrument i sig.
Nedan redogörs för några av de största regelgivamas förklaringar till
varför utgivningen av regler har ökat i antal. Flertalet myndigheter
uppger att antalet nya regler i första hand beror på redigeringsteknik och
regelreformering, snarare än att regelverken som sådana har ökat i
omfattning.
RSKhar under 2000 beslutat om 114 nya eller ändrade föreskrifter och
allmänna råd jämfört med 90 under 1999. RSV uppger att ökningen till
största delen beror på att nya allmänna råd har utfärdats avseende hur
anskaffningsvärdet skall beräknas vid olika aktieaffärer. Dessa allmänna
råd underlättar för såväl den skattskyldige som skattemyndigheten och
skall inte ses som någon belastning.
SCB menar att ökningen beror på att myndigheten agerar på
statsmakternas uppdrag och att utfärdandet av nya föreskrifter ofta är en
följd av vad som sker på EU-nivå (Eurostat). SCB är i hög grad styrt av
vad som bestäms centralt och har inte någon direkt möjlighet att påverka
antalet nya föreskrifter.
Boverket förklarar skillnaden i antalet upphävda föreskrifter med att
det under 2000 gjorde en omfattande och grundlig genomgång av verkets
föreskrifter. Samtliga föreskrifter gicks igenom och det kontrollerades
om de förordningar som ligger till grund för verkets föreskrifter
fortfarande var gällande. Även behovet av att ha kvar respektive
föreskrift analyserades. De upphävda föreskrifterna berörde
huvudsakligen olika bidragsformer som inte längre var aktuella.
Statens Jordbruksverk utgav 137 nya föreskrifter och allmänna råd
under 1999 och 175 nya föreskrifter och allmänna råd under 2000.
Anledningen är att föreskrifterna omnumrerades i samband med
upprättande av ett nytt rättsdatasystem. Föreskrifternas innehåll är
detsamma som tidigare.
Livsmedelsverket förklarar att orsaken till att verket har relativt många
föreskrifter att rapportera för 2000 är att BSE-krisen och dioxinskandalen
i Belgien föranlett många ändringar i föreskrifter samt skyddsåtgärder
avseende veterinärverksamhet. Verket uppger i övrigt att man inte tar
några nationella initiativ utan enbart införlivar EG: s rättsakter.
Vägverket anger att lejonparten föreskrifter avser
hastighetsbegränsningar och för 1999 utfärdade man 178 sådana
föreskrifter, något som inte framgick av årsrapporten för 1999. En Skr. 2000/2001:143
handfull föreskrifter båda åren berör, enligt verkets egna uppgifter, små
företag.
RPS mångdubblade sin regelgivning under 2000. Anledningen till
detta är framförallt den regelreformering som RPS har genomfört. RPS
har i princip halverat antalet regler, enligt egen uppgift. Normalt utger
RPS 10-15 regler per år. De flesta regler rör polisiära frågor och ett fatal
rör små företag.
PR V anger att föreskrifterna för 2000 ersätter tidigare föreskrifter och i
huvudsak avser avgiftsändringar.
Arbetsmiljöverket uppger att av de totalt 42 nya och ändrade
föreskrifterna och allmänna råden ersätter 8 tidigare föreskrifter och att
resterande 34 enbart innebär namnändringar eller formaliaändringar till
följd av att Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen slogs ihop och
bytte namn till Arbetsmiljöverket.
En mer rättvisande bild av effekterna för små företag ger antalet
utförda konsekvensanalyser. Sedan hösten 2000 skickar myndigheterna
för kännedom sina konsekvensanalyser till SimpLex. Syftet med detta är
dubbelt. Dels erhålles ett viktigt underlag för de utbildningar i
konsekvensanalys som nu pågår. Dels erhålles en översikt som är till
gagn för utvecklingen av konsekvensanalyser som instrument för
regelförenkling. Under 2000 ingavs totalt 284 konsekvensanalyser.
Siffran är dock något osäker eftersom inte samtliga konsekvensanalyser
sänts in under 2000. Från och med 2001 sänds dock samtliga
konsekvensanalyser för kännedom till SimpLex-enheten i
Regeringskansliet.
3.3.1 Regelförenkling på nationell nivå
I september 2000 anordnade Näringsdepartementet ett tvådagars
seminarium på Hasseludden med drygt 100 deltagare från myndigheter,
näringslivets organisationer och Regeringskansliet. Syftet med övningen
var att lyfta fram de små företagens särskilda villkor och den betydelse
regler har för dessa företag. Seminariet utvärderades och ansågs av
nästan 90 procent av de svarande som bra. Utvärderingen omfattade även
förslag rörande det fortsatta arbetet och gav ett bra underlag för
planeringen av verksamheten. Seminariet och de synpunkter som
framkom hade stor betydelse för prioriteringen av det fortsatta arbetet.
De tillgängliga resurserna användes för att granska nya och ändrade
förslag på regler och förslag till kommittédirektiv inom
Regeringskansliet. I genomsnitt inkommer uppskattningsvis fem till sju
sådana ärenden om dagen till SimpLex-enheten. Ungefar en tredjedel av
alla ärenden har konsekvenser för små företag. Samtliga förslag på nya
och ändrade lagar och förordningar som tas fram inom Regeringskansliet
och som kan ha konsekvenser för små företag skall beredas gemensamt
med SimpLex. SimpLex verkar för att konsekvensanalyser av reglers
10
effekter för små företagsvillkor genomförs i ett tidigt skede, att Skr. 2000/2001:143
analyserna är fullständiga och rättvisande, att analyserna beaktas innan
det slutliga förslaget antas av regeringen och att analysen presenteras i
lagrådsremisser och propositioner samt, vad gäller förordningar, att
analysen finns tillgänglig som offentligt material. I takt med
rekryteringen av handläggare till SimpLex så har detta kommit att
fungera allt bättre.
Granskningen av de förslag till nya eller ändrade regler som tas fram
inom Regeringskansliet resulterade i att ett antal förslag i sin helhet
omprövades eller modifierades för att bättre anpassas till små företags
villkor. Regeringens bedömning är att, även om det finns utrymme för
förbättringar, stora framsteg har gjorts inom Regeringskansliet när det
gäller redovisningen av nya reglers effekter för små företag.
Ett antal förslag på förenklingar av befintliga regler ur ett
småföretagarperspektiv har tagits fram under 2000. Dessa förslag bereds
för närvarande inom Regeringskansliet. Förslagen har till del framtagits i
samarbete med den s.k. Simplexgruppen, som består av fem
småföretagare och småföretagsexperter.
En handledning för konsekvensanalyser togs fram under 2000. Den har
vidareutvecklats och har börjat användas vid utbildning och
erfarenhetsutbyte med tjänstemän vid myndigheter, Regeringskansliet
och i kommittéväsendet. Regeringen har tillfört SimpLex-enheten
resurser och idag arbetar fem handläggare och en ansvarig huvudman
med SimpLex-verksamheten.
Arbetet med regelförenkling pågår även inom övriga departement.
Nedan redovisas några konkreta exempel på detta.
Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2001 slopades
kravet på att en ansökan om patent skall vara skriftlig. Ändringen är ett
steg på vägen mot att ge företagen (patentsökanden) en möjlighet att ge
in patentansökningar elektroniskt.
I maj 2000 beslutade regeringen om att i fråga om bekämpningsmedel
införa uttryckliga bestämmelser som underlättar s.k. parallellimport av
bekämpningsmedel. Detta underlättar för små företag som inte behöver
vara beroende av att en stor bekämpningsmedelstillverkare samtycker till
att handel bedrivs med bekämpningsmedel som är godkända i Sverige.
I juni 2000 avskaffade regeringen tidigare gällande tillståndsplikt för
en verksamhetsutövare som inom ramen för sin verksamhet behöver
transportera högst 300 lysrör eller andra ljuskällor eller 300 kg använt
köldmedium per transport.
I juni 2000 fattade regeringen beslut om förordningen (2000:577) om
stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder. Förordningen ersätter
sex tidigare förordningar om miljö- och strukturstöd. Genom den nya
förordningen har stödåtgärderna getts en enklare och mer generell
utformning och det administrativa regelverket har samordnats.
3.3.2 Regelförenkling inom EU
Vid Europeiska rådets möte i Lissabon 2000 beslutades att
kommissionen, rådet och medlemsstaterna skulle ta fram en
sammanhållen strategi för regelförenkling och kvalitet till slutet av 2001.
11
Regeringen har arbetat intensivt med att driva frågan om en strategi som Skr. 2000/2001:143
tar hänsyn till hela lagstiftningskedjan inom EG. Kommissionens förslag
till ny lagstiftning går igenom en lång process och innan det nationella
genomförandet kan ett förslag genomgå flera viktiga förändringar som
kan innebära nya oförutsedda tillämpningsproblem. Av dessa skäl är det
viktigt att det finns ett uttalat förenklingsperspektiv under hela kedjan när
ny lagstiftning tas fram på EG-nivå.
Förslag från kommissionen bör föregås av en konsekvensanalys, där
nyttan av en ny regel vägs mot kostnaden för att följa den. Till
konsekvensanalysen bör knytas en process där kommissionen genom
hela lagstiftningsprocessen rådgör med näringslivet. Detta är särskilt
viktigt för att tillvarata de små företagens intressen.
Sverige har, tillsammans med ett antal andra länder, varit mest
pådrivande i regelförenklingsarbetet på EG-nivå. Vid Europeiska rådets
möte i Stockholm den 23-24 mars 2001 beslutades dels att
kommissionen, i nära samarbete med andra berörda parter skall lägga
fram en strategi för regelförenkling före utgången av 2001, dels att
strategin skall innehålla samråd om föreslagna regler,
konsekvensanalyser, system för kodifiering och översyn av den befintliga
EG-lagstiftningen.
Regeringen deltar aktivt i det arbete som pågår inom EG för att
förenkla jordbrukslagstiftningen. I sammanhanget kan nämnas det
förslag som kommissionen har lämnat till rådet om ett förenklat
stödsystem för små jordbruksföretag. Kommissionen och
medlemsstaterna arbetar nu tillsammans vidare med att försöka
identifiera ytterligare områden som kan förenklas.
Sverige har också under många år varit pådrivande i andra
internationella sammanhang vad gäller regelförenklingar. Här kan
nämnas det arbete som bedrivs inom FN (UN/ECE) som rör förenklingar
av handelsprocedurer. I detta sammanhang tas alltid i görligaste mån
hänsyn till de särskilda behov som små och medelstora företag kan ha.
Regeringen följer arbetet med regleringar från kommittédirektiv till
lagförslag ur ett småföretagsperspektiv. Därvidlag har en översiktlig
granskning av de betänkanden som lämnades under 2000 genomförts. I
de färdiga betänkandena har i tre fall konsekvensanalyser för förslagens
effekter på små företags villkor särredovisats, dock är två av dessa
analyser ytterst kortfattade och behandlar inte alla aspekter enligt den
checklista som anges i Kommittéhandboken (Ds 2000:1). I ytterligare
drygt tio av de färdiga betänkandena bedöms att en särskild
konsekvensanalys skulle ha givit regeringen ett mer fullständigt
beslutsunderlag i form av mer genomarbetade redovisningar av
förslagens effekter för små företag. I vissa fall har därför utredningars
betänkanden kompletterats med att konsekvensanalyser genomförts av
Regeringskansliet. I andra fall har särskilda uppdrag lagts ut på berörda
myndigheter att arbeta fram en konsekvensanalys. I ytterligare andra fall
har regeringen initierat en hearing för att bl.a. belysa förslagens effekter
12
för små företags villkor. Regeringen anser att det är av utomordentlig Skr. 2000/2001:143
vikt att konsekvensanalyser görs i så tidigt skede som möjligt. Det är
också under utredningsarbetet som tid och resurser finns för detta.
Genomarbetade och fullständiga konsekvensanalyser bör således göras
redan på utredningsstadiet. I mars 2001 startade Näringsdepartementet
därför ett utbildningsprogram som riktar sig mot bland annat kommittéer.
Programmet består av seminarier där tidigare nämnd handledning för
konsekvensanalyser gås igenom.
I såväl förra årets skrivelse till riksdagen som budgetpropositionen för
2001 angav regeringen ett delmål för regelförenklingsarbetet med
särskild inriktning på små företag. Målet är att regelverkens
administrativa börda för småföretag tydligt skall minska inom en
treårsperiod. Vidare angav regeringen att man avsåg utveckla
målformuleringen och metoderna för uppföljning.
I de kontakter regeringen haft med företrädare för näringslivet har
framkommit att det vore önskvärt med ett mätbart och mer konkret mål
för verksamheten. Problemet är att det som är lättast att kvantitativt mäta
sällan är annat än relativt trubbiga indikatorer. Exempelvis kan antalet
regler, volymen av regelförändringar eller regelverkens storlek lätt
mätas. Sådana indikatorer ger en bra bild av hur svårt det kan vara att
överblicka alla regler, men räcker inte för att belysa de praktiska
konsekvenserna för små företag. Effekterna för företagen kan bara mätas
i de berörda företagen. De medel som står till buds är
enkätundersökningar eller konkreta mätningar på plats i företagen. Det
senare är mer tillförlitligt, men också mer resurskrävande. En
enkätundersökning riktad till företag genomfördes av
Näringsdepartementet under 1999. Undersökningen omfattade bl.a.
frågan om regelverkens belastning. Av de tillfrågade företagen ansåg 58
procent att regelverken var betungande. Näringsdepartementet avser att
göra en uppföljande undersökning under innevarande år.
Undersökningen kommer att kompletteras med andra indikatorer på
regelverkens effekter på små företag. Näringsdepartementet för, med
början 2001, statistik på alla förslag på nya och ändrade regler med
konsekvenser för små företag. Uppföljningen kommer att ge en bra bild
över omfattningen av de nya regler som beslutas av regeringen och
riksdagen varje år.
13
Skr. 2000/2001:143
4.2.1 Stöd och råd
SimpLex informerar och ger råd till myndigheterna, Regeringskansliet
och kommittéväsendet i deras arbete med särskilda konsekvensanalyser
enligt Simplexförordningen.
Ett flertal myndigheter efterlyser mer information, utbildning och
vidareutveckling av metoderna för regelförenklingsarbete. Några av
myndigheterna önskar ett närmare samarbete med SimpLex för att utröna
i vilken mån de ytterligare kan medverka till att småföretagare får
enklare och mer ändamålsenliga regler. SimpLex har under 2001 börjat
arbeta aktivt med myndigheterna i detta syfte och kommer under året att
besöka ett tiotal myndigheter för utbildning och erfarenhetsutbyte. Den
av Näringsdepartementet framtagna handledningen för
konsekvensanalyser kommer därvid att utgöra en viktig del.
Den stödjande och rådgivande funktionen omfattar även arbetet i
Regeringskansliet. Dagligen sker konsultationer mellan tjänstemän på
SimpLex och övriga Regeringskansliet i detta avseende. Även för denna
målgrupp planeras utbildningar att hållas vid två tillfällen under hösten
2001.
1 arbetet med att ompröva befintliga regelverk fyller kommittéväsendet
en central roll. Regeringen kommer därför att under 2001 intensifiera
sina insatser mot relevanta utredningar. Det handlar om utformningen av
kommittédirektiv, att ge råd och stöd vid framtagande av
konsekvensanalyser, samt att verka för ett effektivt samråd med
representanter för små företag under i såväl utredningens gång som det
fortsatta arbetet. Vid ett första utbildningstillfälle i mars 2001 deltog ett
tiotal utredningssekreterare. Samtliga övriga relevanta utredningar
kommer löpande att erbjudas en genomgång av handledningen för
konsekvensanalyser. Ambitionen är att särskilda konsekvensanalyser
skall genomföras i högre utsträckning och med högre kvalitet i de
utredningar som berör små företags villkor.
4.2.2 Granskning av förslag
Beredningsrutinema har blivit bättre vartefter kunskap spridits om
regelförenklingsperspektivet. Det har lett till att granskningen blivit
effektivare och sker i ett allt tidigare skede av förändringsarbetet. Den
granskande funktionen kommer att ytterligare effektiviseras genom att
interna samordningsmöjligheter inom Näringsdepartementet kommer att
tillvaratas.
14
4.2.3 Befintliga regler
Förenklingar av befintliga regler är den stora utmaningen. I varje enskilt
fall måste en avvägning göras mellan syftet med regeln och nyttan med
en förenkling. I detta arbete krävs en samverkan mellan Regeringskansli,
myndigheter och representanter for små företag. Sådana initiativ
framtagna av statssekreterargruppen med särskilt ansvar for
regelförenkling, bereds inom Regeringskansliet. Dessutom har en
arbetsgrupp bildats på tjänstemannanivå med deltagare från
Näringsdepartementet, Finansdepartementet och Justitiedepartementet
som ser över möjligheter till regelförenklingar på skatteområdet.
För att lättare kunna identifiera regler lämpade for förenkling finns
SimpLex-gruppen, en särskild grupp av småföretagare och
småföretagsexperter knuten till Näringsdepartementet. Gruppens syfte
har varit att fungera som en diskussionspartner och experthjälp i arbetet
med att ta fram förslag på regelförenklingar. Gruppen är numera
sammanslagen med den större referensgruppen Nybyggarna, och
kommer att vara en aktiv diskussionspartner med Näringsdepartementet
vid beslut om prioriteringar i arbetet. Genom gruppen kommer
regeringen att på ett direkt sätt uppmärksammas på vissa frågor av
betydelse for arbetet med regelförenkling. De förslag som har framtagits
och diskuterats inom gruppen bereds internt inom Näringsdepartementet.
4.2.4 Slutsatser för det fortsatta arbetet
Ett viktigt instrument för att uppnå enklare och mer ändamålsenliga
regler är den obligatoriska användningen av konsekvensanalyser i
Regeringskansliets och myndigheternas arbete. Den tvingar fram en
redovisning av förslagens effekter for ett litet företag och utifrån den
redovisningen kan sedan ett aktivt beslut tas om införandet av regeln. I
granskningen av nya regler är därför konsekvensanalysen av stor
betydelse. Utvecklingen inom Regeringskansliet på detta område är
positiv och ansträngningar kommer att göras för att ytterligare förbättra
redovisningen till regering, lagråd och riksdag.
Det är enklare att lägga in regelforenklingsaspekten i nya förslag än att
ändra något som redan är beslutat och har trätt i kraft. Kan ett visst
förslag till ny regel omprövas p.g.a. dess effekter på små företag så kan
givetvis samma typ av regler i de befintliga regelverken ifrågasättas.
Erfarenheterna från granskningsarbetet av nya förslag kommer därför i
allra högsta grad att vara värdefulla när befintliga regelverk omprövas.
I årsrapporterna har framkommit att flera myndigheter anser att
Simplexförordningen upplevs som verkningslös i de situationer då
myndigheten är skyldig att genomföra EG: s rättsakter eller andra
internationella bestämmelser. Orsaken till myndigheternas ståndpunkt är
att det då inte finns utrymme för tolkningar eller modifieringar när
myndigheten skall utförda föreskrifter. Regeringen anser att det är av stor
vikt att konsekvensanalyser görs även i dessa fall, eftersom eventuella
negativa effekter för små företag annars inte blir belysta. Internationella
bestämmelser kan komma att omprövas. Det är dessutom möjligt att
samma typ av internationella bestämmelser kommer att förhandlas i
Skr. 2000/2001:143
15
framtiden. Det är då av betydelse att effekterna finns belysta. Det är Skr. 2000/2001:143
därför av stor betydelse att nya regelförslag inom EG remissbehandlas på
ett korrekt sätt och att konsekvensanalyser görs i ett tidigt skede av
processen. Det innebär samtidigt att myndigheterna och
Regeringskansliet måste arbeta nära varandra och ha god insyn i
varandras regelarbete. På detta område finns utrymme för ytterligare
förbättringar som bör tas tillvara.
Rörande förhållandet mellan verksförordningen och
Simplexförordningen har en förstudie av verksförordningens förhållande
till andra relevanta förordningar genomförts av Statskontoret under 2000
på uppdrag av regeringen. Regeringen har for avsikt att tillsätta en
utredning som kommer att lämna förslag på ny utformning av
verksförordningen. Syftet är bl. a. att ta bort onödig överlappning mellan
gällande förordningar.
En ansenlig del av de regler som omger små företag härstammar från
EG-lagstiftning. Det är av mycket stor vikt att även denna lagstiftning
föregås av konsekvensanalyser i tidiga skeden och att processer sker i
samverkan med representanter för små företag. Sverige kommer att
fortsätta driva detta även efter ordförandeskapet i EU.
Det fortsatta arbetet med att ta fram regler som är bättre anpassade till
små företags villkor fortsätter således på bred front. De mest prioriterade
insatserna under 2001 är utbildningsinsatser och arbetet med att förenkla
de befintliga regelverken.
16
Myndigheter som rapporterar enligt Simplexförordningen
Alkoholinspektionen
Arbetsgivarverket
Arbetslivsinstitutet ....... ....................
Arbetsmiljöverket
Arbetsmarknadsstyrelsen
Boverket _________________________________________
Centrala studiestödsnämnden
Datainspektionen
Domstolsverket_______ __________________
Elsäkerhetsverket
Fiskeriverket ...... ..................................................
Försvarsmakten_________________________
Inspektionen för strategiska produkter
Jämvägsinspektionen___________
Kemikalieinspektionen .........
Kommerskollegium ________
I Konkurrensverket
Konsumentverket________________________
Lantmäteriverket______________
Luftfartsverket
Läkemedelsverket_________________
Naturvårdsverket _________________
NUTEK _ZZZ__...._ ....--_
Pliktverket ______
Post- och telestyrelsen _____________
pr v
Radio-och TV-verket I
Riksantikvarieämbetet___________________________
Riksförsäkringsverket ;
Rikspolisstyrelsen I
Irsv__ZLZ ZZIZ.............................................
Räddningsverket___________________
Rättsmedicinalverket
SCB .............................. _______
SIKA ___________.________________________________
Sjöfartsverket _______
I Skogsstyrelsen ______________________________________________
Skolverket ____________________________________
Socialstyrelsen
Sprängämnesinspektionen
Statens jordbruksverk______________
Statens livsmedelsverk
Statens strålskyddsinstitut
Sveriges geologiska undersökning
SWEDAC
■Tullverket
: Vägverket ..................................
[Överstyrelsen för civil beredskap
Skr. 2000/2001:143
17
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 juni 2001
Närvarande: statsrådet Thalén, ordförande, och statsråden Winberg,
Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Östros, Messing, Engqvist,
Rosengren, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm
Föredragande: statsrådet Rosengren
Regeringen beslutar skrivelse 2000/2001:143 Regeringens redogörelse
för regelförändringsarbetet med särskild inriktning på små företag.
18