Prop.
2000/01:134
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 23 maj 2001
Göran Persson
Thomas Bodström
(Justitiedepartementet)
I propositionen föreslår regeringen en ändring i föräldrabalkens bestäm-
melser om underhållsskyldighet. Genom ändringen stärks det rättsliga
skyddet för barn som är mellan 18 och 21 år. Går barnet i skolan efter
fyllda 18 år, skall föräldrarna alltid vara underhållsskyldiga under den tid
som skolgången pågår. Ett studieavbrott skall alltså inte längre kunna
leda till att föräldrarnas underhållsskyldighet upphör slutgiltigt.
Motsvarande ändringar föreslås vad gäller rätten till förlängt under-
hållsstöd, barnpension och det efterlevandestöd till bam som införs den 1
januari 2003.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.
1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 134
Prop. 2000/01:134
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3
2 Lagtext..............................................................................................4
2.1 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken.......................4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om
underhållsstöd.....................................................................5
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring................................................................6
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:461) om
efterlevandepension och efterlevandestöd till barn............7
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:462) om
införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension
och efterlevandestöd till barn.............................................8
3 Ärendet och dess beredning..............................................................9
4 Underhållsskyldigheten när ett avbrott görs i skolgången................9
5 Föräldrarna skall vara underhållsskyldiga under den tid som
barnet går i skolan...........................................................................10
6 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser....................................12
7 Ekonomiska konsekvenser av förslagen.........................................13
8 Författningskommentar...................................................................13
8.1 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken..................13
8.2 Övriga förslag...................................................................14
Bilaga 1 Sammanfattning av här aktuell del av betänkandet
Underhållsbidrag och bidragsförskott, SOU 1995:26........... 15
Bilaga 2 Betänkandets lagförslag........................................................16
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna......................................19
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.................................................20
Bilaga 5 Lagrådets yttrande.................................................................25
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 2001...........26
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i föräldrabalken,
2. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,
3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till barn,
5. lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen
(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn.
Prop. 2000/01:134
1* Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 134
Prop. 2000/01:134
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § föräldrabalken1 skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 kap.
1 §
Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt
med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska
förmåga. När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas
till barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala
förmåner under beaktande av vad som följer av föreskrifterna om dessa.
Underhållsskyldigheten upphör
när barnet fyller arton år. Går
barnet i skolan vid denna tidpunkt
eller återupptas skolgången innan
barnet fyller nitton år, är
föräldrarna dock intill dess barnet
fyller tjugoett år underhålls skyl-
diga så länge skolgången pågår.
Till skolgång räknas studier i
grundskolan eller gymnasieskolan
och annan jämförlig grundutbild-
ning.
I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del
var och en efter sin förmåga.
Underhållsskyldigheten upphör
när barnet fyller arton år. Går
barnet i skolan efter denna tid-
punkt, är föräldrarna underhålls-
skyldiga under den tid som
skolgången pågår, dock längst in-
till dess barnet fyller tjugoett år.
Till skolgång räknas studier i
grundskolan eller gymnasieskolan
och annan jämförlig grundutbild-
ning.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för underhållsskyldighet som
har upphört slutgiltigt före ikraftträdandet.
Balken omtryckt 1995:974.
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse'
Föreslagen lydelse
Ett barn har rätt till förlängt
underhållsstöd, om barnet går i
skolan när han eller hon fyller 18
år eller återupptar skolgången
innan han eller hon fyller 19 år.
Förlängt underhållsstöd lämnas så
länge barnet bedriver studier som
ger rätt till förlängt barnbidrag
enligt lagen (1986:378) om för-
längt barnbidrag eller studiehjälp
enligt 2 kap. studiestödslagen
(1999:1395), dock längst till och
med juni det år då barnet fyller 20
år. Studier som omfattar kortare
tid än åtta veckor eller deltids-
studier medför dock inte rätt till
7§
Ett barn som fyllt 18 år har rätt
till förlängt underhållsstöd under
den tid som barnet bedriver
studier som ger rätt till förlängt
barnbidrag enligt lagen (1986:378)
om förlängt barnbidrag eller
studiehjälp enligt 2 kap. studie-
stödslagen (1999:1395), dock
längst till och med juni månad det
år då barnet fyller 20 år. Studier
som omfattar kortare tid än åtta
veckor eller deltidsstudier medför
dock inte rätt till förlängt under-
hållsstöd.
förlängt underhållsstöd.
Ett barn har inte rätt till förlängt underhållsstöd i fall som avses i 4 §.
Härvid skall vad som sägs om boföräldem i 4 § 1 och 4 gälla den
studerande. Rätt till förlängt underhållsstöd föreligger inte heller, om den
studerande har ingått äktenskap.
Förlängt underhållsstöd lämnas
från och med månaden efter det att
Förlängt underhållsstöd lämnas
från och med månaden efter det att
den studerande har fyllt 18 år eller
återupptagit skolgången till och
med den månad under vilken rätt
till stöd upphör. Förlängt under-
hållsstöd lämnas dock inte för
längre tid tillbaka än en månad
före ansökningsmånaden.
den studerande har fyllt 18 år eller
återupptagit studier som avses i
första stycket till och med den
månad under vilken rätt till stöd
upphör. Förlängt underhållsstöd
lämnas dock inte för längre tid
tillbaka än en månad före
ansökningsmånaden.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för rätt till förlängt under-
hållsstöd som har upphört slutgiltigt före ikraftträdandet.
Lydelse enligt 1999:1407.
2.3
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring1 skall ha följande lydelse.
Prop. 2000/01:134
Nuvarande lydelse2
Föreslagen lydelse
8 kap.
2§
Rätt till barnpension har barn som inte har fyllt 18 år.
Om ett bam som har fyllt 18 år
bedriver studier som ger rätt till
förlängt barnbidrag enligt lagen
(1986:378) om förlängt barnbidrag
eller studiehjälp enligt 2 kap.
studiestödslagen (1999:1395), har
det rätt till barnpension även för
sådan tid, dock längst till och med
juni månad det år då barnet fyller
20 år. Med tid för sådana studier
likställs tid för ferier samt tid då
bamet på grund av sjukdom inte
kan bedriva sina studier. En
förutsättning för rätt till barn-
pension enligt detta stycke är att
barnet bedriver studier som här
Om ett barn som har fyllt 18 år
bedriver studier som ger rätt till
förlängt barnbidrag enligt lagen
(1986:378) om förlängt barnbidrag
eller studiehjälp enligt 2 kap.
studiestödslagen (1999:1395), har
barnet rätt till barnpension även
för sådan tid, dock längst till och
med juni månad det år då bamet
fyller 20 år. Med tid för sådana
studier likställs tid för ferier samt
tid då barnet på grund av sjukdom
inte kan bedriva sina studier.
avses när det fyller 18 år eller
återupptar sådana studier innan
det fyller 19 år.
Ett bam som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta
veckor är inte på grund av bestämmelserna i andra stycket berättigat till
barnpension.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för rätt till barnpension som
har upphört slutgiltigt före ikraftträdandet.
Lagen omtryckt 1982:120.
Lydelse enligt 1999:1397.
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § lagen (2000:461) om efterlevande-
pension och efterlevandestöd till bam skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kar».
2§
Ett bam som inte har fyllt 18 år har rätt till barnpension.
Om ett bam som har fyllt 18 år
bedriver studier som ger rätt till
förlängt barnbidrag enligt lagen
(1986:378) om förlängt barnbidrag
eller studiehjälp enligt 2 kap.
studiestödslagen (1999:1395), har
bamet rätt till barnpension även
för studietiden, dock längst till och
med juni månad det år då bamet
fyller 20 år. En förutsättning för
rätt till barnpension enligt detta
stycke är att barnet bedriver
studierna när det fyller 18 år eller
återupptar dem innan det fyller 19
år.
Om ett bam som har fyllt 18 år
bedriver studier som ger rätt till
förlängt barnbidrag enligt lagen
(1986:378) om förlängt barnbidrag
eller studiehjälp enligt 2 kap.
studiestödslagen (1999:1395), har
bamet rätt till barnpension även
för studietiden, dock längst till och
med juni månad det år då bamet
fyller 20 år.
Med tid för studier enligt andra stycket skall likställas tid för ferier
samt tid då bamet på grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier.
Ett bam som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta
veckor är inte på grund av bestämmelserna i andra stycket berättigat till
barnpension.
1** Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 134
Härigenom föreskrivs att det i lagen (2000: 462) om införande av lagen
(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam skall
införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 5a§ Har rätten till barnpension upp- |
År 1993 tillkallade regeringen en särskild utredare för att se över reglerna
om fastställande av underhållsbidrag, m.m. (dir. 1993:82), Underhålls-
bidrags- och bidragsförskottsutredningen -93 (UBU -93). En av utreda-
rens huvuduppgifter var att överväga om reglerna om underhålls-
skyldighet i 7 kap. föräldrabalken kan göras enklare. I uppdraget ingick
även att se över vissa andra frågor om underhåll till bam och att överväga
om de dåvarande reglerna om bidragsförskott var lämpligt utformade.
UBU -93 överlämnade år 1995 sitt betänkande Underhållsbidrag och
bidragsförskott (SOU 1995:26). Betänkandet har remissbehandlats. De
delar av betänkandet som rör bidragsförskott är inte längre aktuella efter
det att förskottet ersatts av ett nytt samhällsstöd, underhållsstöd (prop.
1995/96:208). Utredningens förslag om kostnader för umgänge och
umgängesresor har lett till lagstiftning (prop. 1997/98:7). Kvarvarande
delar av betänkandet rör bl.a. beräkning av underhåll, underhåll till barn
som fyllt 18 år samt ändring och preskription av underhållsbidrag.
Regeringen tar i detta lagstiftningsärende upp ett av utredningens
förslag, nämligen att föräldrars underhållsskyldighet skall kvarstå mot
bam som går i skolan mellan 18 och 21 års ålder oavsett om bamet har
gjort ett uppehåll i skolgången eller inte.
En sammanfattning av betänkandet i denna del finns i bilaga 1. Lag-
förslagen finns i bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna finns i
bilaga 3. En remissammanställning finns tillgänglig i lagstiftningsärendet
(Ju 1997/3834).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 3 maj 2001 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 4.
Lagrådet har lämnat förslagen utan invändning. Lagrådets yttrande
finns i bilaga 5.
I förhållande till lagrådsremissens förslag har ett par redaktionella
ändringar gjorts i lagtexten.
Prop. 2000/01:134
Föräldrar svarar för underhåll åt sina bam efter vad som är skäligt med
hänsyn till barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga.
Föräldrarnas underhållsskyldighet upphör när bamet fyller 18 år. Går
bamet då i skolan eller återupptas skolgången innan bamet fyller 19 år, är
föräldrarna underhållsskyldiga så länge skolgången pågår, dock längst till
dess bamet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller
gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning (7 kap. 1 § för-
äldrabalken).
Reglerna om underhållsskyldighet bygger på grundtanken att ett bam
som är myndigt bör svara för sin egen försörjning. Att föräldrarnas
underhållsskyldighet utsträcks när bamet går i skolan efter det att han Prop. 2000/01:134
eller hon fyllt 18 år motiveras främst av att bamet inte skall behöva
skuldsätta sig tor att kunna avsluta sin grundutbildning.
Grundutbildning som pågår i ett sammanhang medför alltså under-
hållsskyldighet for föräldrarna till dess barnet fyller 21 år. Ferier och tid
då bamet på grund av sjukdom är förhindrad att delta i utbildningen
anses i praxis utgöra tid då skolgång pågår. Underhållsskyldigheten
upphör alltså inte under t.ex. sommarlovet mellan två årskurser i
gymnasieskolan.
Högsta domstolen har uttalat sig om innebörden av 7 kap. 1 § när det
gäller avbrott i skolgången (se. rättsfallet NJA 1986 s. 345). Domstolen
konstaterade att frågan i vad mån ett uppehåll i skolgången skall inverka
på underhållsskyldigheten är uttryckligen reglerad i lagen bara för det
fallet att avbrottet inleds innan bamet fyllt 18 år och upphör innan det
fyller 19 år. Mot bakgrund av förarbetena till 1978 års reform av
underhållsreglema och med beaktande av reformens huvudsyfte att
föräldrarnas underhållsskyldighet i princip upphör när bamet blivit
myndigt fann domstolen att lagstiftningen borde uppfattas så att, i alla
andra fall än det som anges uttryckligen i lagbestämmelsen, ett uppehåll i
skolgången under tid efter det att bamet fyllt 18 år bör leda till att
föräldrarnas underhållsskyldighet upphör slutgiltigt.
Gör bamet ett avbrott i skolgången, kvarstår föräldrarnas underhålls-
skyldighet således endast om två förutsättningar är uppfyllda. Den ena är
att avbrottet har inletts innan bamet fyllt 18 år. Den andra är att avbrottet
har upphört innan barnet fyllt 19 år. 1 alla andra fall - bortsett från
kortare uppehåll för skolbyte o.d. - leder ett uppehåll i skolgången efter
18 års ålder till att föräldrarnas underhållsskyldighet upphör slutgiltigt.
Motsvarande förutsättningar gäller för rätten till förlängt underhålls-
stöd (se 7 § lagen [1996:1030] om underhållsstöd) och rätten till
barnpension från folkpensionen och tilläggspensionen (se 8 kap. 2 § och
14 kap. 2 § lagen [1962:381] om allmän försäkring). De gäller också för
den rätt till barnpension och efterlevandestöd till bam som införs den 1
januari 2003 och som ersätter rätten till barnpension enligt lagen om
allmän försäkring. Dessa förmåner lämnas dock längst till och med juni
månad det år då bamet fyller 20 år.
Regeringens förlag: Går barnet i skolan mellan 18 och 21 års ålder,
skall föräldrarna vara underhållsskyldiga under den tid som skolgång-
en pågår. Ett studieavbrott skall alltså inte längre kunna leda till att
föräldrarnas underhållsskyldighet upphör slutgiltigt. Motsvarande
ändringar görs när det gäller rätten till vissa förmåner som kan lämnas
till och med juni månad det år då bamet fyller 20 år, nämligen förlängt
underhållsstöd, barnpension och efterlevandestöd till bam.
10
UBU -93:s förslag överensstämmer med regeringens (se betänkandet Prop. 2000/01:134
s. 295 f.).
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom två tillstyrker
förslagen eller lämnar dem utan någon invändning. Mansföreningen i
Linköping och Mansjouren i Värnamo är kritiska till förslagen, liksom
till övriga förslag av UBU -93, med hänvisning till att förslagen
motverkar ett jämlikt föräldraskap.
Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 4 kan under-
hållsskyldighet för föräldrar föreligga trots att bamet har fyllt 18 år och
även om grundutbildning inte pågår i ett sammanhang. Gör bamet ett
avbrott i skolgången, kvarstår underhållsskyldigheten dock endast om
avbrottet har inletts innan bamet fyllt 18 år och upphört innan bamet fyllt
19 år, den s.k. avbrottsregeln. I alla andra fall leder ett uppehåll i
skolgången under tid efter det att bamet fyllt 18 år till att föräldrarnas
underhållsskyldighet upphör slutgiltigt. Avbrottsregeln har kritiserats i
olika sammanhang, och UBU -93 föreslår att den slopas.
Det är typiskt sett av väsentlig betydelse för ett bam att kunna fa
underhåll från föräldrarna för grundläggande studier efter 18 års ålder.
Det gäller också om bamet har gjort ett uppehåll i skolgången.
Regleringen av föräldrarnas underhållsskyldighet tar sin utgångspunkt i
tanken att underhållsskyldigheten är grundläggande och att skuldsättning
för grundutbildning bör undvikas. Avbrottsregeln utgör ett avsteg från
detta. Frågan är om regeln bör behållas.
Avbrottsregeln infördes med 1978 års reform av underhållsreglema,
alltså för mer än 20 år sedan. I dag är det mycket vanligare att bam gör
uppehåll i sin grundläggande skolgång än vad det var då. Utvecklingen
går mot att fler ungdomar väljer att göra ett skolavbrott och t.ex. arbeta
utomlands. De nackdelar som är förknippade med avbrottsregeln är
numera tydligare och riskerar att drabba fler bam än förr. Till detta
kommer de åldersregler som gäller för statliga studiemedel. Bam kan
visserligen fa förlängt barnbidrag och studiehjälp under de grund-
läggande studierna. Möjlighet att genom studiemedel själv bekosta sina
grundläggande studier inträder dock först från och med det andra
kalenderhalvåret det år under vilket eleven fyller 20 år. Fram till dess är
bamet alltså i praktiken beroende av underhåll från föräldrarna.
Mot avbrottsregeln kan vidare anföras att den slår slumpmässigt.
Frågan om underhåll - och därmed de ekonomiska möjligheterna att be-
driva grundläggande studier efter ett avbrott - är beroende av när av-
brottet görs och när under året som bamet är fött. Om ett bam som är fött
på våren gör ett uppehåll i skolgången under höstterminen det år han
eller hon fyller 18 år, är bamet inte berättigat till underhåll även om skol-
gången återupptas under vårterminen. Men om bamet i stället hade fyllt
18 år på hösten eller vintem, hade underhållsskyldigheten inträtt på nytt
under våren. Det bör inte heller frånkännas betydelse att avbrottsregeln
inte bara är relativt okänd utan även innebär en komplicerad reglering.
Det finns sålunda starka skäl som talar för att inte hålla fast vid
avbrottsregeln. Remissinstanserna ställer sig också överlag positiva till
en sådan ändring.
Mot ett upphävande av avbrottsregeln - och särskilt mot ett upp-
hävande av 19-årsgränsen - talar att föräldrar har ett intresse av att inom
rimlig tid kunna förutse om ett återupplivande av underhållsskyldigheten
11
blir aktuellt. Ett av huvudsyftena med 1978 års underhållsreform var Prop. 2000/01:134
också att föräldrars underhållsskyldighet i princip skall upphöra när
bamet blivit myndigt.
Vid avvägningen mellan de intressen som här gör sig gällande bör
enligt regeringens mening föräldrarnas intresse dock få stå tillbaka for
barnets intresse av att kunna få ekonomiskt stöd från föräldrarna under
hela sin grundutbildning. Det kan tilläggas att föräldrarna redan med
nuvarande regler under lång tid kan få leva i ovisshet om - och i så fall
när - bamet skall återuppta sina studier och därmed få rätt till underhåll
igen.
Regeringen föreslår alltså att avbrottsregeln nu tas bort. Rätten till
underhåll för bam mellan 18 och 21 års ålder kommer därmed att knytas
till den enda förutsättningen att barnet går i skolan.
Liksom i dag bör det i fortsättningen gälla att en avbruten skolgång
anses återupptagen när barnet faktiskt har påbörjat skolgången igen eller
skulle ha gjort det om inte omständigheter som han eller hon inte kunnat
råda över, t.ex. sjukdom, kommit emellan (se rättsfallet NJA 1992
s. 256). Det är typiskt sett först då - och inte t.ex. vid tidpunkten for ett
antagningsbesked - som behovet av underhåll uppstår.
Förmånerna förlängt underhållsstöd, barnpension och efterlevandestöd
till bam bygger på reglerna om föräldrars underhållsskyldighet. Avbrotts-
regeln bör därför tas bort även när det gäller rätten till dessa förmåner.
Regeringens förslag: Lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari
2002. För underhållsskyldighet som har upphört slutgiltigt före ikraft-
trädandet skall äldre bestämmelser gälla. Motsvarande övergångs-
bestämmelser skall gälla för rätten till underhållsstöd, barnpension och
det efterlevandestöd till bam som införs den 1 januari 2003.
UBU -93:s förslag till övergångsbestämmelser överensstämmer i sak
med regeringens (se betänkandet s. 519 f.).
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan någon in-
vändning.
Skälen för regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna bör
träda i kraft den 1 januari 2002.
Har en förälders underhållsskyldighet på grund av avbrottsregeln upp-
hört slutgiltigt före ikraftträdandet, bör underhållsskyldighet inte upp-
komma på nytt till följd av att avbrottsregeln fas bort. Inte heller bör
rätten till de förmåner som berörs av ändringen återinträda, om rätten en
gång upphört till följd av avbrottsregeln. Uttryckliga övergångsbestäm-
melser där detta klargörs bör införas.
12
Regeringens förslag innebär att barnets rättsliga ställning förbättras och
att lagstiftningen förenklas.
De ekonomiska konsekvenserna av förslagen uppkommer främst på
Riksförsäkringsverkets ansvarsområde. Det är inte möjligt att utifrån den
statistik som finns säga något om hur många fall som kommer att beröras
av ändringarna. Kostnadsökningen bedöms dock vara mycket begränsad
och skall finansieras inom nuvarande ekonomiska ramar.
I övrigt bedöms förslagen inte medföra några kostnader för det
allmänna.
Prop. 2000/01:134
7 kap. t §
Föräldrarna skall svara för underhåll åt bamet efter vad som är skäligt med
hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När
föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets egna
inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av vad
som följer av föreskrifterna om dessa.
Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan
efter denna tidpunkt är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som
skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller tjugoett år. Till skolgång
räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig
grundutbildning.
I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och
en efter sin förmåga.
(Jfr 7 kap. 1 § i SOU 1995:26.)
Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om föräldrars
underhållsskyldighet. Andra stycket har ändrats. Genom ändringen har
den s.k. avbrottsregeln tagits bort.
Går bamet i skolan efter det att han eller hon har fyllt 18 år, är för-
äldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock
längst till dess bamet fyller 21 år.
Föräldrarna är underhållsskyldiga bara om bamet går i skolan. Gör
bamet ett uppehåll i sin skolgång, är föräldrarna inte underhållsskyldiga
under uppehållet. Men underhållsskyldigheten träder in igen om och när
bamet återupptar skolgången. Ingen ändring är avsedd när det gäller
frågan vad som utgör ett uppehåll (se avsnitt 4). Angående frågan om när
en avbruten skolgång får anses återupptagen, se rättsfallet NJA 1992 s.
256.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för underhållsskyldighet som har upp- Prop. 2000/01:134
hört slutgiltigt före ikraftträdandet.
Lagändringen träder enligt punkt 1 i kraft den 1 januari 2002.
Har en förälders underhållsskyldighet upphört slutgiltigt före ikraft-
trädandet, återinträder inte underhållsskyldigheten till följd av att av-
brottsregeln tagits bort. Det framgår av punkt 2.
Avbrottsregeln har tagits bort även beträffande vissa förmåner till barn.
Härigenom upprätthålls samordningen med föräldrabalkens regler om
underhållsskyldighet. I övrigt innebär förslagen ingen ändring i sak.
14
Prop. 2000/01:134
Bilaga 1
Utredningen föreslår att man avskaffar en regel som innebär att under-
hållsskyldigheten för tiden efter det att bamet har fyllt 18 år bedöms
olika beroende på om bamet har gjort ett avbrott i sina studier och i så
fall när.
Motsvarande ändringar föreslås i fråga om bidragsförskott.
15
|
Betänkandets lagförslag |
Prop. 2000/01:134 Bilaga 2 |
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § föräldrabalken skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 kap.
1 §
Föräldrarna skall svara för underhåll åt bamet efter vad som är skäligt
med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska
förmåga. När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas
till barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala
förmåner under beaktande av vad som följer av föreskrifterna om dessa.
Underhållsskyldigheten upphör
när barnet fyller arton år. Går
bamet i skolan vid denna tidpunkt
eller återupptas skolgången innan
barnet fyller nitton år, är föräld-
rarna dock intill dess barnet fyller
tjugoett år underhållsskyldiga så
länge skolgången pågår. Till skol-
gång räknas studier i grundskolan
eller gymnasieskolan och annan
jämförlig grundutbildning.
Underhållsskyldigheten upphör
när bamet fyller arton år. Går
bamet i skolan efter denna tid-
punkt är föräldrarna underhålls-
skyldiga under den tid som skol-
gången pågår, dock längst intill
dess barnet fyller tjugoett år. Till
skolgång räknas studier i grund-
skolan eller gymnasieskolan och
annan jämförlig grundutbildning.
I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del
var och en efter sin förmåga.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2. Har underhållsskyldighet enligt 7 kap. 1 § andra stycket i dess äldre
lydelse upphört före ikraftträdandet gäller inte 7 kap. 1 § andra stycket i
dess nya lydelse.
16
|
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän |
Prop. 2000/01:134 Bilaga 2 |
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 kap.
2§J
Rätt till barnpension har bam som inte har fyllt 18 år.
Om ett bam som har fyllt 18 år
bedriver studier som ger rätt till
förlängt barnbidrag enligt lagen
(1986:378) om förlängt barnbidrag
eller studiehjälp enligt 3 kap.
studiestödslagen (1973:349), har
det rätt till barnpension även för
sådan tid, dock längst till och med
juni månad det år då bamet fyller
20 år. Med tid för sådana studier
Om ett bam som har fyllt 18 år
bedriver studier som ger rätt till
förlängt barnbidrag enligt lagen
(1986:378) om förlängt barnbidrag
eller studiehjälp enligt 3 kap.
studiestödslagen (1973:349), har
det rätt till barnpension även för
sådan tid, dock längst till och med
juni månad det år då bamet fyller
20 år. Med tid för sådana studier
likställs tid för ferier samt tid då
likställs tid för ferier samt tid då
bamet på grund av sjukdom inte
kan bedriva sina studier. En förut-
sättning för rätt till barnpension
enligt detta stycke är att barnet
bedriver studier som här avses när
bamet på grund av sjukdom inte
kan bedriva sina studier.
det fyller 18 år eller återupptar
sådana studier innan det fyller 19
år.
Ett bam som deltar i undervis-
ning som omfattar kortare tid än
åtta veckor är inte på grund av
bestämmelserna i andra stycket
berättigat till barnpension. Det-
samma gäller ett barn som uppbär
studielån oberoende av föräldrar-
nas ekonomi enligt 3 kap. 12 §
tredje stycket studiestödslagen.
Ett bam som deltar i under-
visning som omfattar kortare tid
än åtta veckor är inte på grund av
bestämmelserna i andra stycket
berättigat till barnpension.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2. Har rätten till barnpension enligt 8 kap. 2 § andra stycket i dess
äldre lydelse upphört före ikraftträdandet gäller inte 8 kap. 2 § andra
stycket i dess nya lydelse.
Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1988:881.
17
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:1095) om förlängt bidrags-
förskott för studerande skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Förlängt bidragsförskott lämnas
för barn som går i skolan när det
fyller 18 år eller återupptar skol-
gången innan det fyller 19 år så
länge bamet bedriver studier som
ger rätt till förlängt barnbidrag
enligt lagen (1986:378) om för-
längt barnbidrag eller studiehjälp
enligt 3 kap. studiestödslagen
(1973:349), dock längst till och
med juni månad det år bamet
fyller 20 år. Studier som omfattar
kortare tid än åtta veckor eller
deltidsstudier medför dock inte rätt
till förlängt bidragsförskott. Det-
samma gäller studier för vilka
barnet uppbär återbetalningsplik-
tiga studiemedel oberoende av
föräldrarnas ekonomi enligt 3 kap.
12 § tredje stycket studiestöds-
lagen.
Förskottet utgår från och med
månaden efter det barnet fyllt 18
år till och med den månad rätten
till förskottet upphör. Förskottet
lämnas dock inte för längre tid
tillbaka än tre månader före
ansökningsmånaden.
Föreslagen lydelse
§'
Förlängt bidragsförskott lämnas
för barn under den tid som bamet
bedriver studier som ger rätt till
förlängt barnbidrag enligt lagen
(1986:378) om förlängt barnbidrag
eller studiehjälp enligt 3 kap.
studiestödslagen (1973:349), dock
längst till och med juni månad det
år barnet fyller 20 år. Studier som
omfattar kortare tid än åtta veckor
eller deltidsstudier medför dock
inte rätt till förlängt bidrags-
förskott.
Förskottet utgår från och med
månaden efter det bamet fyllt 18
år till och med den månad rätten
till förskottet upphör. Förskottet
lämnas dock inte för längre tid
tillbaka än en månad före
ansökningsmånaden.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2. Har rätten till förlängt bidragsförskott enligt 2 § första stycket i dess
äldre lydelse upphört före ikraftträdandet gäller inte 2 § första stycket i
dess nya lydelse.
Senaste lydelse 1986:380.
18
Prop. 2000/01:134
Bilaga 3
Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av Domstolsverket,
Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Uppsala län, Läns-
rätten i Västemorrlands län, Malmö tingsrätt, Jönköpings tingsrätt,
Socialstyrelsen (SoS), Riksförsäkringsverket (RFV), Riksskatteverket
(RSV), Centrala studiestödsnämnden (CSN), Konsumentverket (KOV),
Svenska kommunförbundet, Stockholms stad, Umeå kommun, Jön-
köpings kommun, Uddevalla kommun, Karlskrona kommun, Försäk-
ringskasseförbundet (FKF), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Juridiska fakultetsnämnden
vid Uppsala universitet, Föreningen Jurister vid Sveriges allmänna
advokatbyråer, Sveriges Domareförbund, Sveriges advokatsamfund,
Fredrika-Bremer-Förbundet, Moderata Kvinnoförbundet, Centerkvinnor-
na, Folkpartiet liberalernas kvinnoförbund (FpK), Socialdemokratiska
kvinnoförbundet, Husmodersförbundet Hem och Samhälle, Ensam-
stående adoptivföräldrars förening, Riksförbundet för barnens rätt i
samhället (BRIS), UmgängesrättsFöräldramas Riksförening, Föreningen
Söndagsbarn, Föreningen Barns rätt till 2 föräldrar, Svenska Mansjourers
Riksorganisation (som utan att ta ställning till innehållet har sänt in
yttranden från Mansföreningen i Linköping och Mansjouren i Värnamo)
och Aktionsgruppen behåll bidragsförskottet.
Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Askersunds
kommun, Svenska kvinnors vänsterförbund, Föreningen Vardagsför-
äldrar och Föreningen Söndagsföräldrar har beretts tillfälle att avge
yttrande men avstått från att yttra sig.
Yttranden har också kommit in från Försäkringsanställdas förbund och
Kerstin Andersson (Huddinge kommun).
19
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § föräldrabalken1 skall ha följande
lydelse.
Prop. 2000/01:134
Bilaga 4
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 kap.
1 §
Föräldrarna skall svara för underhåll åt bamet efter vad som är skäligt
med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska
förmåga. När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas
till barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala
förmåner under beaktande av vad som följer av föreskrifterna om dessa.
Underhållsskyldigheten upphör
när barnet fyller arton år. Går
barnet i skolan vid denna tidpunkt
eller återupptas skolgången innan
barnet fyller nitton år, är
föräldrarna dock intill dess barnet
fyller tjugoett år underhållsskyl-
diga så länge skolgången pågår.
Till skolgång räknas studier i
grundskolan eller gymnasieskolan
och annan jämförlig grund-
utbildning.
I kostnaderna för barnets underhé
var och en efter sin förmåga.
Underhållsskyldigheten upphör
när bamet fyller arton år. Går
bamet i skolan efter denna tid-
punkt, är föräldrarna underhålls-
skyldiga under den tid som
skolgången pågår, dock längst in-
till dess barnet fyller tjugoett år.
Till skolgång räknas studier i
grundskolan eller gymnasieskolan
och annan jämförlig grund-
utbildning.
skall föräldrarna sinsemellan ta del
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för underhållsskyldighet som
har upphört slutgiltigt före ikraftträdandet.
Balken omtryckt 1995:974.
20
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse'
Föreslagen lydelse
Ett bam har rätt till förlängt
underhållsstöd, om barnet går i
skolan när han eller hon fyller 18
år eller återupptar skolgången
innan han eller hon fyller 19 år.
Förlängt underhållsstöd lämnas så
länge bamet bedriver studier som
ger rätt till förlängt barnbidrag
enligt lagen (1986:378) om för-
längt barnbidrag eller studiehjälp
enligt 2 kap. studiestödslagen
(1999:1395), dock längst till och
med juni det år då bamet fyller 20
år. Studier som omfattar kortare
tid än åtta veckor eller deltids-
studier medför dock inte rätt till
7§
Ett bam som fyllt 18 år har rätt
till förlängt underhållsstöd under
den tid som bamet bedriver
studier som ger rätt till förlängt
barnbidrag enligt lagen (1986:378)
om förlängt barnbidrag eller
studiehjälp enligt 2 kap. studie-
stödslagen (1999:1395), dock
längst till och med juni det år då
bamet fyller 20 år. Studier som
omfattar kortare tid än åtta veckor
eller deltidsstudier medför dock
inte rätt till förlängt under-
hållsstöd.
förlängt underhållsstöd.
Ett bam har inte rätt till förlängt underhållsstöd i fall som avses i 4 §.
Härvid skall vad som sägs om boföräldem i 4 § 1 och 4 gälla den
studerande. Rätt till förlängt underhållsstöd föreligger inte heller, om den
studerande har ingått äktenskap.
Förlängt underhållsstöd lämnas från och med månaden efter det att den
studerande har fyllt 18 år eller återupptagit skolgången till och med den
månad under vilken rätt till stöd upphör. Förlängt underhållsstöd lämnas
dock inte för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för rätt till förlängt under-
hållsstöd som har upphört slutgiltigt före ikraftträdandet.
Lydelse enligt 1999:1407.
21
|
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän |
Prop. 2000/01:134 Bilaga 4 |
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse2
Föreslagen lydelse
8 kap.
Rätt till barnpension har barn som
Om ett bam som har fyllt 18 år
bedriver studier som ger rätt till
förlängt barnbidrag enligt lagen
(1986:378) om förlängt barnbidrag
eller studiehjälp enligt 2 kap.
studiestödslagen (1999:1395), har
det rätt till barnpension även för
sådan tid, dock längst till och med
juni månad det år då barnet fyller
20 år. Med tid för sådana studier
likställs tid för ferier samt tid då
bamet på grund av sjukdom inte
kan bedriva sina studier. En
förutsättning för rätt till barn-
pension enligt detta stycke är att
barnet bedriver studier som här
inte har fyllt 18 år.
Om ett barn som har fyllt 18 år
bedriver studier som ger rätt till
förlängt barnbidrag enligt lagen
(1986:378) om förlängt barnbidrag
eller studiehjälp enligt 2 kap.
studiestödslagen (1999:1395), har
det rätt till barnpension även för
sådan tid, dock längst till och med
juni månad det år då bamet fyller
20 år. Med tid för sådana studier
likställs tid för ferier samt tid då
bamet på grund av sjukdom inte
kan bedriva sina studier.
avses när det fyller 18 år eller
återupptar sådana studier innan
det fyller 19 år.
Ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta
veckor är inte på grund av bestämmelserna i andra stycket berättigat till
barnpension.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för rätt till barnpension som
har upphört slutgiltigt före ikraftträdandet.
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Lydelse enligt 1999:1397.
22
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § lagen (2000:461) om efterlevande-
pension och efterlevandestöd till barn skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
2§
Ett bam som inte har fyllt 18 år har rätt till barnpension.
Om ett bam som har fyllt 18 år
bedriver studier som ger rätt till
förlängt barnbidrag enligt lagen
(1986:378) om förlängt barnbidrag
eller studiehjälp enligt 2 kap.
studiestödslagen (1999:1395), har
bamet rätt till barnpension även
för studietiden, dock längst till och
med juni månad det år då bamet
fyller 20 år. En förutsättning for
rätt till barnpension enligt detta
stycke är att barnet bedriver
studierna när det fyller 18 år eller
återupptar dem innan det fyller 19
år.
Om ett bam som har fyllt 18 år
bedriver studier som ger rätt till
förlängt barnbidrag enligt lagen
(1986:378) om förlängt barnbidrag
eller studiehjälp enligt 2 kap.
studiestödslagen (1999:1395), har
bamet rätt till barnpension även
för studietiden, dock längst till och
med juni månad det år då bamet
fyller 20 år.
Med tid för studier enligt andra stycket skall likställas tid för ferier
samt tid då bamet på grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier.
Ett bam som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta
veckor är inte på grund av bestämmelserna i andra stycket berättigat till
barnpension.
23
Härigenom föreskrivs att det i lagen (2000: 462) om införande av lagen
(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall
införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 5a§ Har rätten till barnpension upp- |
24
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-05-15
Prop. 2000/01:134
Bilaga 5
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif
Thorsson, regeringesrådet Rune Lavin.
Enligt en lagrådsremiss den 3 maj 2001 (Justitiedepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i föräldrabalken,
2. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,
3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. lag om ändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam,
5. lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen
(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Anita
Wickström.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
25
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 2001
Prop. 2000/01:134
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Thalén, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky,
Östros, Engqvist, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm,
Bodström
Föredragande: statsrådet Bodström
Regeringen beslutar proposition 2000/01:134 Underhåll till bam som
fyllt 18 år
26