Regeringens skrivelse

2000/01:131

Redovisning av AP-fondemas verksamhet år 2000

Skr. 2000/01:131

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 23 maj 2001

Göran Persson

Bosse Ringholm

(F inansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna
pensionsfondernas (AP-fondemas) verksamhet under år 2000. I
redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondemas
årsredovisningar och en utvärdering av deras förvaltning av
fondkapitalet. I likhet med tidigare år har regeringen anlitat extern
expertis för att bidra med underlag till utvärderingen.

Sammanställningen av AP-fondemas årsredovisningar visar att det
marknadsvärderade resultatet för buffertfonderna sammantagna (dvs.
Första-Fjärde samt Sjätte AP-fondema) uppgick till 28,1 miljarder kr
under året. Pensionssystemet uppvisade ett avgiftsöverskott på 5,5
miljarder kr och kostnaderna för pensionssystemets administration
uppgick till 1,1 miljarder kr. Den av riksdagen beslutade inleveransen av
45 miljarder kr till staten medverkade till att buffertfondernas fondkapital
minskade under året med 12,6 miljarder kr till sammantaget 733,9
miljarder kr.

Buffertfondernas marknadsvärderade resultat år 2000 kan alternativt
uttryckas som en avkastning på genomsnittligt fondkapital. Uttryckt på
detta sätt blir den sammanvägda avkastningen 3,8 % nominellt eller 2,4
% realt. Detta är nettoeffekten av en positiv avkastning på obligationer
och en generellt negativ avkastning på aktier. Det negativa
resultatbidraget från aktieportföljerna hade varit ännu större om inte
aktieförvaltningen som helhet varit lyckosam under året. Uttryckt som ett
genomsnitt under den senaste femårsperioden blir den sammanvägda
avkastningen 9,4 % nominellt eller 8,8 % realt. Detta måste betecknas
som en hög långsiktig realavkastning för en portfölj med låg risk. Vid
senaste årsskiftet utgjorde nominella räntebärande instrument drygt 65 %

av buffertfondernas totala portfölj och aktier knappt 22 %. Därtill Skr. 2000/01:131
utgjorde andelen realränteobligationer knappt 8 % och andelen
fastigheter knappt 5 % av de totala placeringarna.

Regeringens utvärdering av AP-fondemas förvaltning av fondkapitalet
visar att buffertfonderna som grupp utvecklats bättre och att ingen
utvecklats sämre än jämförelseindex under år 2000. Sett över den senaste
femårsperioden är den totala bilden inte lika tydlig.

Första och Andra AP-fonderna, de tidigare första-tredje
fondstyrelserna, har samförvaltats t.o.m. år 2000. Fondernas totala
avkastning översteg ett sammanvägt jämförelseindex under år 2000 och
utvecklades som index under den senaste femårsperioden.

Tredje AP-fonden, den tidigare femte fondstyrelsen, överträffade
jämförelseindex med vid marginal under år 2000, även om avkastningen
var negativ. Det av styrelsen fastställda långsiktiga målet har inte infriats
under den senaste femårsperioden, men väl under de två år målet varit i
kraft.

Fjärde AP-fonden, den tidigare fjärde fondstyrelsen, presterade en total
avkastning i nivå med jämförelseindex under år 2000. Styrelsens
långsiktiga mål har inte uppnåtts under den senaste femårsperioden, men
väl under de två år målet varit i kraft.

Sjätte AP-fondens noterade aktieportfölj utvecklades bättre än
jämförelseindex förra året och även sedan fondens första verksamhetsår
1997. Sjätte AP-fondens onoterade portfölj har avkastat i genomsnitt 21,6
% per år sedan startåret, beräknat som intemränta, vilket är bättre än
styrelsens långsiktiga mål.

Sjunde AP-fonden verkar inom premiereservsystemet och har därmed
en annan roll än buffertfonderna. Sjunde AP-fonden startade sin
förvaltning av de först mottagna fondmedlen den 26 september 2000.
Historiken blir därmed alltför kort för att kunna läggas till grund för en
utvärdering.

Skrivelsen innehåller även en diskussion av allmän karaktär om AP-
fondemas mål och organisation.

Buffertfondernas redovisade avkastning 1996-2000 i nominella termer (%)

	2000	1999	1998	1997	1996	1996- 2000
Första och Andra AP-fonderna	8.9	0,6	10,0	6,4	13,9	7,9
Tredje AP-fonden	-1,5	53,1	6,7	30,1	43,1	24,5
Fjärde AP-fonden	-10,1	64,7	9,0	27,8	36,8	23,1
Sjätte AP-fonden	-1,3	55,8	8,4	8,1	-
Totalt	3,8	10,3	9,0	8,6	15,4	9,4

Innehållsförteckning

Skr. 2000/01:131

1 Inledning............................................................ 4

2 AP-fonderna i det reformerade ålderspensionssystemet...................5

2.1 Historik...............................................................................5

2.2 Placeringsinriktning............................................................6

2.3 Förändringar i AP-fondemas reglemente under år 2000.... 7

2.4 AP-fondema i det reformerade ålderspensionssystemet.....9

3 AP-fondemas samlade resultat.......................... 12

3.1 Bakgrund och grandläggande termer................................12

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna

åren 1996-2000.................................... 14

3.3 Buffertfondernas samlade resultat....................................17

4 Sammanställning av AP-fondemas resultat år 2000.......................21

4.1 Första och Andra AP-fondema.........................................21

4.2 Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fondema.............................23

4.2.1 Tredje AP-fondens resultat.............................24

4.2.2 Fjärde AP-fondens resultat.............................25

4.2.3 Sjätte AP-fondens resultat..............................27

4.3 Sjunde AP-fonden..................... 30

5 Regeringens utvärdering av AP-fondemas verksamhet..................32

5.1 Utvärdering av Första och Andra AP-fondemas

förvaltning........................................................................32

5.2 Utvärdering av Tredje AP-fondens förvaltning................35

5.3 Utvärdering av Fjärde AP-fondens förvaltning................37

5.4 Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning.................40

5.5 Utvärdering av AP-fondemas mål och organisation........43

Bilaga 1 Årsredovisning Första och Andra AP-fondema...............

Bilaga 2 Årsredovisning Tredje AP-fonden...................................

Bilaga 3 Årsredovisning Fjärde AP-fonden...................................

Bilaga 4 Årsredovisning Sjätte AP-fonden....................................

Bilaga 5 Årsredovisning Sjunde AP-fonden..................................

Bilaga 6 Underlag från William M. Mercer AB..............................

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 2001..............

Inledning

Skr. 2000/01:131

Medelsförvaltningen inom de allmänna pensionsfonderna (AP-fondema)
är fördelad på sex fonder som alla tillhör den nyligen reformerade
försäkringen för inkomstrelaterad ålderspension, vilken i sin tur har
delats upp i ett fördelningssystem och ett premiereservsystem. Fem
fonder (Första-Fjärde samt Sjätte AP-fondema) utgör buffertfonder inom
fördelningssystemet medan Sjunde AP-fonden tillhör
premiereservsystemet. Fondernas verksamhet regleras av två nya lagar,
dels lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), dels
lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Dessa lagar trädde i kraft delvis
den 1 maj 2000 och i övrigt den 1 januari 2001. Tidigare reglerades
fondernas verksamhet av lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden (APR). Övergångsbestämmelser och andra
bestämmelser som reglerar övergången till det nya fondsystemet finns i
lagen (2000:194) om införande av ny lagstiftning för allmänna
pensionsfonder.

Den äldre lagstiftningen har i allt väsentligt varit styrande för
fondernas förvaltning t.o.m. år 2000 och utgör därmed en utgångspunkt
för regeringens utvärdering av fondernas historiska resultat. Emellertid
har den nya lagstiftningen ansetts motivera en separat granskning av hur
AP-fondema valt att omsätta i praktisk handling de nya förutsättningar
som gäller fr.o.m. år 2001. Denna separata utvärdering avser dels
utformningen av de nya organisationerna mot bakgrund av det nya och
bredare uppdraget, dels det analysarbete som ligger till grund för
fondstyrelsernas beslut om portföljernas långsiktiga inriktning.

AP-fonderna skall årligen till regeringen överlämna årsredovisning och
revisionsberättelse. Sjätte AP-fonden skall därtill lämna en egen
utvärdering av fondens förvaltning (resultatuppföljning) med
utgångspunkt i de närmare mål för placeringsverksamheten som styrelsen
har fastställt. Regeringen skall sedan göra en sammanställning av
fondernas årsredovisningar och en utvärdering av deras förvaltning av
fondkapitalet. Sammanställningen, fondstyrelsernas årsredovisningar och
regeringens utvärdering skall överlämnas-till riksdagen.

I skrivelsen lämnar regeringen i avsnitt 2 en redogörelse för AP-
fondemas verksamhet och organisation, mot bakgrund av de omfattande
reformer som ägt rum på området. I avsnitt 3 redovisas det samlade
resultatet för fördelningssystemets buffertfonder och i avsnitt 4 ges en
sammanfattning av resultaten för varje fond. Därefter följer i avsnitt 5
regeringens utvärdering av medelsförvaltningen. Även i år har regeringen
anlitat extern expertis för att bistå vid utvärderingen. Deras underlag
redovisas i en rapport som finns i bilaga 6. Begränsade delar av denna
rapport har här utelämnats. Skälet till detta är att rapporten i dessa delar
innehåller uppgifter som erhållits från fondema och för vilka sekretess
gäller enligt 6 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100).

2 AP-fondema i det reformerade ^skr-^2000/01:131

ålderspensionssystemet

2.1 Historik

Pensionssystemet reformerades år 1999 (prop. 1997/98:151 och 152, bet.
1997/98 :SfU 14, rskr. 1997/98:315 och 320). Det reformerade
ålderspensionssystemet är indelat i två huvuddelar, dels inkomstgrundad
ålderspension, dels ett grundskydd i form av garantipension. Den
inkomstgrundade ålderspensionen finansieras inom ramen för ett
reformerat avgiftsbestämt pensionssystem som, genom sin utformning,
helt separerats från statsbudgeten. Det avgiftsbestämda pensionssystemet
i sin tur består av ett fördelningssystem med buffertfonder och av ett
premiereservsystem. Garantipensionen, tillsammans med ATP-systemets
förtidspension och efterlevandepension, finansieras över statsbudgeten.

Som en konsekvens av reformarbetet har AP-fondema fått en ny och
tydligare roll inom ramen för ett autonomt pensionssystem, vilket
kodifieras i det nya regelverket för AP-fondemas verksamhet som
beslutades av riksdagen den 12 april 2000 (prop. 1999/2000:46, bet.
1999/2000:FiU19, rskr. 1999/2000:181). En ny organisatorisk struktur
trädde i kraft den 1 maj 2000. En motsvarande intem omfördelning av
kapital mellan Första-Fjärde AP-fondema, samt en inleverans av 155
miljarder kr från fondema till staten, genomfördes vid årsskiftet 2000/01.
Vid samma tillfälle började de nya placeringsreglema och resterande
delar av den nya lagstiftningen att gälla. Sjätte fondstyrelsen berördes
inte materiellt av de nya reglerna, men bytte namn till Sjätte AP-fonden.
Alla AP-fonders verksamhet t.o.m. år 2000 har reglerats av den tidigare
lagstiftningen.

Den ursprungliga AP-fonden inrättades i samband med 1960 års
pensionsreform och införandet av Allmänna tilläggspensionen (ATP).
Motivet bakom fondbildningen var ett samhällsekonomiskt intresse av att
hålla uppe sparandet i ekonomin, mot bakgrund av pensionssystemets
utformning som ett rent fördelningssystem (dvs. inga krav på en minsta
grad av fondering utan varje års pensioner finansierades genom avgifter
på den aktiva befolkningens inkomster under samma år). Om sparandet
hade minskat till följd av reducerad osäkerhet om framtida
pensionsvillkor så hade det riskerat att påverka tillväxten negativt och
därmed förutsättningarna att finansiera pensionsutgiftema långsiktigt.
Det fanns även ett behov av att bygga upp en buffert för att klara
kortsiktiga skillnader mellan avgiftsinkomster och pensionsutbetalningar.

Inledningsvis uppdrogs förvaltningen åt tre fondstyrelser (första, andra
och tredje fondstyrelserna). Fondstyrelserna skulle enligt lag placera
medlen i svenska räntebärande värdepapper, fr.o.m. år 1988 har även
placeringar i fastigheter medgetts.

För att bredda den tidigare AP-fondens placeringsmöjligheter till att
omfatta även aktier inrättades en fjärde fondstyrelse år 1974 och därpå en
femte fondstyrelse år 1988. Vidare inrättades den 1 juli 1996 en sjätte
fondstyrelse med uppgift att placera på riskkapitalmarknaden med
inriktning mot små och medelstora företag.

Under våren 1998 fattade riksdagen beslut om det reformerade Skr. 2000/01:131
ålderspensionssystemet. Som ett led i denna reform inrättades den 1 juli
1998 en sjunde fondstyrelse med uppgift att verka inom det nyinrättade
premiepensionssystemet. Genom övergångsbestämmelser regleras
urfasningen av det tidigare ATP-systemet fram till år 2018, det sista år
som ATP-poäng kan intjänas (utbetalningar av ATP-pensioner av någon
omfattning väntas fortgå åtminstone in på 2030-talet). AP-fondema
finansierar forsäkringen för inkomstrelaterad ålderspension oavsett om
den härrör ur ATP-systemet eller ur det reformerade fördelningssystemet.

Reformen innebar att åtagandet för garantipension, liksom för ATP-
systemets förtids- och efterlevandepension, överfördes från
pensionssystemet till statsbudgeten. Vidare förändrades avgiftsstrukturen
på så sätt att staten började betala pensionsavgifter på transfereringar
inom socialförsäkringssystemet samt att en större del av
arbetsgivaravgifterna gick till pensionssystemet och en mindre del till
staten. Det ansågs mot den bakgrunden motiverat att kompensera
statsbudgeten genom en kapitalöverföring från buffertfonderna.
Riksdagen beslutade att Första och Andra AP-fondema, vilka fram till
uppdelningen av portföljerna motsvarade de tidigare första-tredje
fondstyrelserna, skulle överföra 155 miljarder kr till Riksgäldskontoret
den 1 januari 2001, utöver de sammantaget 90 miljarder kr som
överfördes under åren 1999 och 2000. Överföringarnas slutgiltiga storlek
bestäms vid en kontrollstation 2004 och en sista eventuell överföring görs
den 1 januari 2005.

2.2 Placeringsinriktning

Enligt det t.o.m. år 2000 gällande uppdraget skulle Första och Andra AP-
fonderna, de tidigare första-tredje fondstyrelserna, i huvudsak placera
sina tillgångar i skuldförbindelser med låg kreditrisk. Av dessa fick högst
10 % vara utställda i utländsk valuta. Därtill fick högst fem procent av
tillgångarna placeras i andra skuldförbindelser utfärdade av svenska
aktiebolag eller ekonomiska föreningar, dock ej konvertibla skuldebrev
eller skuldebrev förenade med optionsrätt. Högst fem procent av
fondmedlen fick placeras i aktier i svenska eller utländska fastighetsbolag
samt utländska fastigheter och fastighetsfonder.

Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fondema, de tidigare femte, fjärde
respektive sjätte fondstyrelserna, skulle enligt tidigare lagstiftning, inom
ramen för vad som var till nytta för ålderspensionssystemet, placera
anförtrodda medel på riskkapitalmarknaden. Tredje, Fjärde och Sjätte
AP-fondemas medel fick bl.a. placeras i aktier och konvertibler i svenska
aktiebolag samt i standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier i
svenska aktiebolag. Tredje och Fjärde AP-fondema fick dessutom göra
motsvarande placeringar i utländsk valuta med upp till 10 % av kapitalet.
Tredje och Fjärde AP-fonderna fick som mest förvärva en andel som
motsvarade 10 % av antal aktier eller röstetal i ett svenskt noterat
aktiebolag. För Sjätte AP-fonden var denna andel maximalt 30 % av
aktiekapital eller röster. Denna begränsning gällde inte Sjätte AP-fondens
förvärv av aktier i svenska riskkapitalbolag eller onoterade bolag.

Sjunde AP-fonden, den tidigare sjunde fondstyrelsen, är en av flera Skr. 2000/01:131
förvaltare av de avgifter som erläggs för att finansiera det nya
premiereservsystemet inom försäkringen för inkomstgrundad
ålderspension. Ramarna för Sjunde AP-fondens placeringsinriktning ges
på ett övergripande plan av lagstiftningen om AP-fonder och mer
detaljerat av lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.

2.3 Förändringar i AP-fondemas reglemente under år
2000

Under år 2000 beslutades om genomgripande förändringar av AP-
fondemas organisation och verksamhet (prop. 1999/2000:46, bet.
1999/2000:FiU19, rskr. 1999/2000:181). Den nya lagstiftningen om AP-
fondema trädde i kraft den 1 maj 2000 såvitt gäller fondernas namn, antal
och ledning. Övriga bestämmelser trädde i kraft den 1 januari 2001.

Tabell 1. Första-Fjärde AP-fondemas nya placeringsregler i sammandrag

Typ av instrument	Tillåtna placeringar
Generellt	Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden. Aktier och fordringsrätter skall vara marknadsnoterade och omsättningsbara (fastighetsaktier undantagna).
Onoterade värdepapper	Högst 5 % av en fonds tillgångar får vara placerade i onoterade men omsättningsbara värdepapper. Onoterade aktier får endast ägas indirekt via fond eller riskkapitalbolag (fastighetsaktier undantagna).
Räntebärande instrument	Minst 30% av en fonds tillgångar skall vara placerade i räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk.
Derivat	Främst i syfte att effektivisera förvaltning eller minska risker. Ej derivat med råvaror som underliggande tillgång.
Krediter	Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden. Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och värdepapperslån främst i syfte att effektivisera förvaltningen.
Utländsk valuta	Högst 40 % av tillgångarna får vara exponerade för valutarisk. Upptrappning med 5 procentenheter per år från den gräns på 10 % som gällde vid utgången av år 2000.
Upplåning	Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet till lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.
Stora exponeringar	Högst 10 % av en fonds tillgångar får exponeras mot en enskild emittent eller grupp av emittenter med inbördes anknytning.
Svenska aktier	Marknadsvärdet av varje fonds innehav av noterade aktier i svenska bolag får uppgå till högst 2 % av värdet av de svenska aktier som är noterade vid svensk börs eller auktoriserad marknadsplats.
Röstandel	Högst 10 % i ett börsnoterat enskilt företag (egna fastighetsbolag undantagna). Högst 30 % i onoterade företag (riskkapitalbolag).
Externa förvaltningsuppdrag	Minst 10 % av kapitalet i varje fond skall skötas av utomstående förvaltare genom köp av fondandelar eller genom uppdrag om diskretionär förvaltning.

Den nya lagstiftningen innebar bl.a. att sju fondstyrelser ersattes av sex Skr. 2000/01:131
AP-fonder och att nya styrelser tillträdde under år 2000. Första-ijärde
fondstyrelserna bildade Första, Andra respektive Fjärde AP-fondema.
Femte fondstyrelsen bildade Tredje AP-fonden. Sjätte och sjunde
fondstyrelserna bytte namn till Sjätte respektive Sjunde AP-fonden.
Andra AP-fonden, vars kansli skulle byggas upp från grunden, förlädes
till Göteborg, där Sjätte AP-fonden finns sedan tidigare.

De nya reglerna for verksamheten som trädde i kraft vid årsskiftet
2000/01, innebar bl.a. vidgade placeringsmöjligheter for Första-Fjärde
AP-fondema. Enligt den nya lagen far dessa ett likadant uppdrag med
identiska förutsättningar att förvalta en blandad portfölj av svenska och
utländska aktier, obligationer och andra fordringsrätter som är utgivna för
allmän omsättning (tabell 1).

Tabell 2. Fördelning av AP-fondemas tillgångar 2001, Inklusive slutreglering den 31 mars, miljarder kr

Tillgångsslag	AP1	AP2	AP3	AP4	Totalt
Statsobligationer	0	40,5	41,1	41,8	123,4
Bostadsobligationer	5,9	10,8	10,8	10,7	38,2
Realränteobligationer	12,1	9,8	9,0	8,2	39,1
Penningmarknadsinstrument	10,8	25,6	25,6	25,8	87,8
Övrigt	4,7	4,7	4,5	4,5	18,5
Summa räntebärande SEK	39,0	95,3	91,1	97,7	317,1
Räntebärande valuta	58,2	0	0	0	58,2
Summa räntebärande	97,2	95,3	91,1	91,7	375,3
Aktier SEK	32,9	32,9	33,0	32,9	131,6
Aktier valuta	3,4	3,4	3,5	3,6	13,9
Summa aktier	36,3	36,3	36,5	36,4	145,5
Egna fastigheter	0,4				0,4
AP-fastigheter	3,7	3,7	3,7	3,7	14,6
Kassa utjämning	-3,6	-1,3	2,7	2,2	0
Totalt	134,0	134,0	134,0	134,0	535,9
Särskild förvaltning	22,7			1,9	24,6
Summa tillgångar.	156,7	134,0	134,0	135,9	560,5

Regeringen beslutade den 10 februari 2000 att tillsätta en särskild
utredare (dir. 2000:8) med uppgift att lämna förslag till hur
genomförandet av reformen skulle gå till. Utredaren fick i uppdrag att
föreslå sammansättningen av de 155 miljarder kr som de nybildade
Första och Andra AP-fondema skulle leverera in till staten vid årsskiftet
2000/01. Utredarens delbetänkande 29 juni (SOU 2000:71) låg sedan till
grund för regeringens beslut den 19 oktober 2000 om sammansättningen
av denna överföring till staten. Utredaren fick även i uppdrag att föreslå
hur tillgångarna skulle fördelas mellan Första-Fjärde AP-fondema. I
betänkandet (SOU 2000:94) föreslog utredaren att vissa fordringsrätter,
som inte far innehas enligt de nya placeringsreglema, skulle fa foras över
till särskild förvaltning i Första AP-fonden. På liknande sätt föreslogs att
vissa onoterade aktier skulle fa överföras till särskild förvaltning i Fjärde
AP-fonden. Riksdagen beslutade senare i enlighet med dessa förslag
(prop. 2000/01:14, rskr. 2000/01:47, bet. 2000/01 :FiU 13). Regeringen
fattade den 14 december beslut (Fi 2000/3962) om fördelningen av
tillgångar mellan AP-fondema, vilken återges i tabell 2. Utredningarna

avslutade sitt uppdrag den 29 mars 2001 (Fi 2000:3). Enligt denna Skr. 2000/01:131
slutrapport hade omläggningen, trots den avsevärda storleken, kunnat
genomföras smidigt och kostnadseffektivt samt utan registrerbara effekter
på marknadernas prissättning.

2.4 AP-fondema i det reformerade

ålderspensionssystemet

Under överblickbar tid kommer pensionsrätter och pensioner att beräknas
enligt två system, dels det tidigare allmänna pensionssystemet,
omfattande folkpension och pensionstillskott samt allmän tilläggspension
(ATP), dels det reformerade pensionssystemet, omfattande
inkomstgrundad ålderspension och garantipension. Den inkomstgrundade
ålderspensionen i sin tur består av ett fördelningssystem med
buffertfonder samt av ett premiereservsystem. Genom reformen sker en
gradvis övergång från det gamla till det nya systemet. När de som är
födda år 1953 pensioneras upphör beräkningen av pensionsrätter enligt
de äldre reglerna.

I det reformerade systemet fastställs årligen en pensionsrätt
motsvarande 18,5% av pensionsgrundande inkomster jämte vissa
tillkommande belopp. Huvuddelen av pensionsrätten, ett belopp
motsvarande 16,0 % av den pensionsgrundande inkomsten,
tillgodoräknas den enskilde inom ramen för fördelningssystemet. Resten,

2.5 % av pensionsgrundande inkomster, förs till premiepensionssystemet
där det förvaltas i fonder enligt individens önskemål eller, om sådant
önskemål inte framställts, förvaltas för individens räkning i Sjunde AP-
fondens Premiesparfond.

Det har varit ett mål för pensionsreformen att pensionsrättema i
fördelningssystemet, såväl som utgående pensioner, skall räknas upp med
utgångspunkt från genomsnittsinkomstens utveckling. Därmed
tillgodoses grundläggande krav på neutralitet mellan generationer
eftersom, om medellivslängden är konstant, detta betyder att den
genomsnittliga inkomstpensionen i princip kommer att förbli oförändrad i
förhållande till genomsnittsinkomsten. Det har därtill ansetts önskvärt att
räkna om individens intjänade pensionsrätt vid pensionstillfallet till en
årlig pension med hjälp av ett fast delningstal, innebärande att individen
behåller sin pension livet ut även om medellivslängden skulle förändras
efter pensionstillfallet.

Målet, att räkna upp pensionsrätter med genomsnittsinkomsten, skulle i
princip kunna hota systemets långsiktiga stabilitet eftersom de
pensionsavgifter som finansierar systemet växer med inkomstsumman,
dvs. produkten av genomsnittsinkomst och antalet förvärvsarbetande
individer. Om förvärvsfrekvensen går ner växer inkomstsumman, och
därmed pensionsavgifterna, långsammare än genomsnittsinkomsten som
bestämmer tillväxten av pensionsskulden. Detta är ett potentiellt hot mot
systemets stabilitet. Trots denna komplikation har det varit möjligt att
konstruera ett pensionssystem som helt kunnat separeras från
statsbudgeten. Orsaken är att pensionssystemet är avgiftsbestämt och att
det kan visas vara finansiellt stabilt. Att systemet är avgiftsbestämt

innebär att det råder överensstämmelse mellan inbetalning av avgifter och Skr. 2000/01:131
ökning av individens pensionsrätt. Att systemet blir finansiellt stabilt,
även under svåra demografiska påfrestningar, beror på forslaget till
automatisk balansering som eliminerar risken for varaktiga underskott
(prop. 2000/01:70).

Buffertfondernas roll i det reformerade pensionssystemet är att utjämna
svängningar i avgiftsinbetalningar och pensionsutbetalningar, i synnerhet
på längre sikt. Första-Fjärde AP-fondema skall dessutom finansiera
pensionssystemets administration¹. I dessa delar fullgör buffertfonderna
uppgifter inom ramen for både ATP-systemet och det reformerade
inkomstpensionssystemet. Genom det reformerade pensionssystemets
autonoma konstruktion har emellertid buffertfondernas roll klarlagts
ytterligare, vilket möjliggjort närmare analyser av fondernas åtaganden
inför det nya förvaltningsmandatet. Fondernas organisation och
verksamhet regleras i lag och fondkapitalet far inte tas i anspråk för annat
ändamål än föreskrivet.

På ett övergripande plan skall fondmedlen förvaltas så att de blir till
största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension.
Av förarbetena (prop. 1999/2000:46) framgår att målet är att långsiktigt
maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna, där risk
och avkastning skall tolkas i termer av utgående pensioner. Den totala
risknivån i förvaltningen skall vara låg. Kravet på låg risk gäller
emellertid inte Sjunde AP-fondens förvaltning av Premievalsfonden.
Hänsyn till miljö och etik skall tas i placeringsverksamheten utan att
avkall görs på det övergripande målet om hög avkastning.

För Första-Fjärde AP-fondemas del är innebörden att förvaltningen
måste ta sin utgångspunkt i fondernas åtagandesida. Därvid måste hänsyn
tas till såväl det reformerade pensionssystemet som de utbetalningar som
även fortsättningsvis kommer att ske inom ramen för ATP-systemet.
Eftersom belastningen på pensionssystemet till följd av demografiska
faktorer kan förutses vara störst under perioden 2010-2050 måste
analysen av åtagandesidan sträcka sig tillräckligt långt in i framtiden.
Dessutom uttalas i propositionen att buffertfonderna i sin
placeringspolitik bör sträva efter att vara neutrala mellan olika
generationer samt att stor vikt bör läggas vid att undvika att den
automatiska balanseringen aktiveras. Slutligen motiverar fondernas roll
som buffert ett krav på att upprätthålla nödvändig betalningsberedskap.

Om risk och avkastning skall tolkas i termer av utgående pensioner blir
det nödvändigt att närmare undersöka på vilket sätt pensionssystemet
påverkas av buffertfondernas utveckling vid olika antaganden för den
ekonomiska och demografiska utvecklingen. Enligt simuleringar utförda
av Riksförsäkringsverket (RFV Analyserar 2000:1) är ekonomisk tillväxt
den faktor som har störst betydelse för nivån på utgående pensioner. Med
ekonomisk tillväxt avses i studien skattebasens tillväxt åren 2000-2008
och den genomsnittliga pensionsgrundande inkomstens tillväxt åren
därefter. Ekonomisk tillväxt påverkar emellertid den förvärvsarbetande
befolkningens genomsnittliga inkomst i samma utsträckning som

Efter full infasning av det nya pensionssystemet reducerar administrationskostnaderna
även utestående pensionsbehållningar, dock ej pensioner som börjat utbetalas.

pensionsrätter alternativt pensioner i det reformerade systemet. Skr. 2000/01:131
Ekonomisk tillväxt har därför neutral effekt på utgående pensioner
relativt snittinkomsten och därmed neutral effekt på olika generationer.
Så länge ATP finns kvar återstår emellertid en icke generationsneutral
effekt av ekonomisk tillväxt på utgående pensioner.

Den näst mest betydelsefulla faktorn för pensionsnivån i kronor och
mest betydelsefulla faktorn för pensionsnivån relativt
genomsnittsinkomsten är, enligt samma studie, förändringar av
medellivslängden. Den tredje faktorn som studien visar har betydelse för
nivån på utgående pensioner, och på pensionsnivån i förhållande till
genomsnittsinkomsten, är den automatiska balanseringen.
Buffertfondernas kapital ingår i beräkningen av det s.k. balanstalet (se
nedan), vilket avgör om den automatiska balanseringen skall aktiveras
eller inte. Det betyder att balanseringen utgör en direkt länk mellan
buffertfondernas avkastning och risken i placeringarna, mätt i termer av
icke-generationsneutrala förändringar av utgående pensioner.

Som framhållits ovan bör buffertfonderna agera på ett sådant sätt att
aktivering av den automatiska balanseringen undviks. Emellertid skall
denna risk inte bedömas ur ett snävt kortsiktigt perspektiv, eftersom det
kan leda till ett alltför lågt risktagande i portföljerna. Låg risk i denna
mening minskar sannolikheten för en nära förestående aktivering av
balanseringsmekanismen, men kan samtidigt försämra förutsättningarna
för kommande pensionärsgenerationer om den förväntade långsiktiga
avkastningen därmed reduceras i oproportionerlig mån.

Förslaget till automatisk balansering av ålderspensionssystemet (prop.
2000/01:70) innebär i korthet att uppräkningen av pensionsrätter och
pensioner reduceras i förhållande till genomsnittsinkomsten när systemets
tillgångar understiger pensionsskulden. Relationen mellan tillgångar och
skulder i pensionssystemet uppskattas med hjälp av det s.k. balanstalet².
Tillgångarna beräknas med utgångspunkt i hur pensionsrättema intjänas
och pension utbetalas. Den med beloppen vägda genomsnittliga
tidrymden från det att pensionsrättema intjänas till det att de utbetalas är i
dag cirka 33 år. Med kännedom om denna s.k. omsättningstid kan det
årliga avgiftsflödet enkelt omvandlas till en teoretisk ”beståndsstorhet”,
den s.k. avgiftstillgången³, som anger värdet av framtida inbetalningar av
pensionsavgifter. Pensionssystemets tillgångar kan därefter definieras
som summan av den på det sättet beräknade avgiftstillgången och
buffertfondernas förmögenhet. Pensionssystemets skulder består av
beräknad skuld till förvärvsaktiva och pensionärer. Om tillgångarna
understiger skulderna aktiveras den automatiska balanseringen och
pensionsskulden börjar indexeras långsammare än vad som annars skulle
vara fallet.

² Balanstal = (avgiftstillgång + buffertfond)/pensionsskuld.

³ Avgiftstillgång = pensionsavgifter x omsättningstid.

AP-fondemas samlade resultat

3.1

Bakgrund och grundläggande termer

AP-fondema har till uppgift att förvalta de avgifter som erläggs för att
finansiera försäkringen för inkomstgrundad ålderspension.
Buffertfonderna verkar inom fördelningssystemet medan Sjunde AP-
fonden ingår i premiereservsystemet. Målet för fondförvaltningen är att
långsiktigt maximera avkastningen på tillgångarna, med beaktande av
risknivån i placeringarna. I såväl tidigare lagstiftning som i det nya
regelverket återfinns krav att placeringarna skall ske med god
riskspridning och med hänsyn tagen till behovet av tillräcklig
betalningsberedskap. Olika placeringsrestriktioner har gällt för de olika
fondema. Första och Andra AP-fondema, de tidigare första-tredje
fondstyrelserna, har huvudsakligen placerat fondmedlen på penning- och
obligationsmarknaderna, medan Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fondema,
de tidigare ljärde-sjätte fondstyrelserna, har placerat på
aktiemarknaderna. Sjunde AP-fonden, den tidigare sjunde fondstyrelsen,
har en mycket kort historik. Uppdraget är att förvalta en portfölj med låg
risk för icke-väljama samt en valbar portfölj utan krav på låg risk. I båda
fallen gäller ett övergripande krav på långsiktigt hög avkastning.

Vid utvärdering av AP-fondemas förvaltning jämförs portföljernas
avkastning med avkastningen på de marknader där de olika fondema
placerat medel. Vid jämförelser och utvärderingar är utgångspunkten det
marknadsvärderade resultatet. I detta resultat ingår direktavkastning samt
realiserade och icke realiserade värdeförändringar av kapitalet.

Den del av balansräkningen som i andra sammanhang betecknas som
eget kapital, dvs. tillgångarna minus skulderna, benämns här fondkapital.
Fondkapitalets ursprung är nettot av inbetalda pensionsavgifter och
pensionsutbetalningar över tiden samt de ackumulerade
överskotten/underskotten i placeringsverksamheten. Avkastningen på det
totala fondkapitalet har på vissa ställen beräknats av regeringen genom
att ställa det marknadsvärderade resultatet i relation till ett
schablonmässigt beräknat genomsnittligt marknadsvärderat fondkapital.
Resultaten av denna beräkning bör tolkas med försiktighet.

En marknadsvärdering av tillgångarna medför att resultatet kan variera
kraftigt från år till år, som ett resultat av temporära svängningar i
marknadspriserna. Sett över en längre period tenderar sådana tillfälliga
fluktuationer i resultatet att utjämnas. Utvärderingsperioden bör därför
sträcka sig över några år, vilket också innebär att variationer till följd av
mer eller mindre kortsiktiga teman som driver marknadernas prissättning
tenderar att jämnas ut. En alltför lång utvärderingsperiod kan dock
medföra incitamentsproblem i förvaltningen, varför regeringen funnit att
femåriga perioder är en lämplig avvägning.

Vid en utvärdering måste hänsyn också tas till de omvärldsfaktorer och
restriktioner som påverkar fondernas avkastning. Även om fondens värde
minskat kan förvaltningen av kapitalet ha varit framgångsrik vid en
jämförelse med relevanta index eller andra förvaltare. Omvänt kan
fondens avkastning visa på en betryggande värdesäkring av kapitalet trots
att förvaltningen inte gått bra vid en sådan jämförelse med marknadens

Skr. 2000/01:131

utveckling eller andra förvaltare. Slutligen är en utvärdering av Skr. 2000/01:131
förvaltningen svår att göra, eller t.o.m. meningslös, om inte den erhållna
avkastningen kan relateras till något mått på den risk förvaltningen
medfört. En hög avkastning kan bero på skicklig förvaltning, på ett stort
mått av risktagande eller på en kombination av båda.

I skrivelsen används en rad riskbegrepp. Risk definieras ofta med
utgångspunkt i statistiska spridningsmått som beskriver hur
tillgångspriser eller räntor varierar omkring ett medelvärde. Ett sådant
ofta använt spridningsmått är standardavvikelse, som har samma sort som
de ingående variablerna, i detta fall procent. Ett lika legitimt men mindre
vanligt spridningsmått är varians, som helt enkelt är kvadraten på
standardavvikelsen och därför har en mer svårtolkad sort, vilket försvårar
jämförelser med uppnådd eller förväntad avkastning. För räntebärande
instrument används begreppet duration vilket är kopplat till instrumentets
löptid. Durationen är ett sätt att mäta hur mycket värdet på ett
räntebärande instrument ändras vid en given ränteförändring. För
värdepapper med hög duration ändras tillgångsvärdet mer vid en given
ränteförändring än för ett värdepapper med lägre duration. För både
aktie- och obligationsportföljer kan man beräkna portföljbeta som anger
portföljens exponering mot sitt jämförelseindex. Ett portföljbeta som
överstiger ett indikerar att portföljen tenderar att stiga eller falla mer än
jämförelseindex. En defensiv portfölj som rör sig mindre än marknaden
har ett portfölj beta understigande ett.

Ofta redovisas den riskjusterade avkastningen. Denna kan beräknas på
olika sätt men i princip kan den ses som avkastningen under en period
dividerad med ett mått på risken i placeringen. Ett vanligt mått på
riskrelaterad avkastning är Sharpekvoten som är avkastningen minus den
s.k. riskfria räntan dividerad med avkastningens standardavvikelse⁴. Man
kan alternativt uttrycka det som att Sharpekvoten mäter erhållen eller
förväntad riskpremie per enhet standardavvikelse.

Ett riskmått som är viktigt för förvaltare är aktiv risk. Den aktiva risken
visar i hur hög grad en förvaltare valt att avvika från det index som
portföljens avkastning jämförs med. Den aktiva risken mäts t.ex. med
tracking error som är standardavvikelsen av förvaltarens överavkastning
gentemot jämförelseindex. Ett mått på riskjusterad avkastning som utgår
från graden av avvikelse från jämförelseindex är informationskvoten som
relaterar överavkastning mot jämförelseindex till tracking error⁵. Därmed
uttrycker informationskvoten överavkastning utöver index per enhet aktiv
risk.

Avkastning före riskjustering kan beräknas på två grundläggande sätt,
som kapitalviktad avkastning respektive tidsviktad avkastning. Den förra
metoden beaktar effekterna av allokeringsbeslut, varmed avses beslut att
öka eller minska storleken av det förvaltade kapitalet i respektive
tillgångsslag eller marknad. Den senare metoden bortser från denna
effekt och anses därför lämpligare vid utvärdering av fondförvaltare som
inte har inflytande över storleken av det förvaltade kapitalet. Om kapital
omallokeras på ett förutseende sätt, dvs. från marknader och tillgångsslag

⁴ Sharpekvot = (avkastning - riskfri ränta)/standardavvikelse

⁵ Informationskvot = överavkastning/aktiv risk

som utvecklas mindre väl till sådana som ger en bättre avkastning innan Skr. 2000/01:131
marknadsrörelserna ägt rum, kommer avkastningen beräknad som
kapitalviktad avkastning att överstiga avkastningen mätt som tidsviktad
avkastning och omvänt. Kapitalviktad avkastning benämns även
internränta.

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna åren
1996-2000

Börsutvecklingen

Den totala avkastningen på aktiemarknaderna i främst Europa och USA
var historiskt hög under femårsperioden 1996-2000. Uppgången på
Stockholmsbörsen uppgick till i genomsnitt 25,5 % per år mätt med SIX
avkastningsindex, dvs. inklusive aktieutdelningar. Under samma period
steg världsindex med i genomsnitt 12,1 % per år inklusive utdelningar,
mätt med MSCI World index beräknat i dollar. De olika komponenterna
av detta index indikerar att börserna gick upp 17,6 % per år i USA och

15,6 % per år i Europa. Under hela perioden har den japanska ekonomin
haft en svag utveckling. Tokyobörsen gick ner 4,4 % per år inklusive
utdelningar.

Att börsutvecklingen generellt har varit så stark under andra halvan av
nittiotalet har flera förklaringar. Viktigast torde vara tendenserna till
fortsatt fallande räntor och låg inflation samt en mer balanserad
ekonomisk utveckling som medverkat till att placerarkollektivet
reducerat kravet på riskpremier for att äga aktier. Signifikant för perioden
har varit att förväntningarna på företagens framtida vinstutveckling har
höjts, bl.a. beroende på den produktivitetsökning som skett i flera
sektorer. För Sveriges del kan även tillströmningen av nya
placerarkategorier ha varit en viktig faktor. Andelen svenskar över 18 år
som äger aktier eller andra värdepapper har ökat från 20 % till 80 %
under de senaste 20 åren.

Periodens största börsnedgång inträffade i samband med Skr. 2000/01:131
Rysslandskrisen 1998, men sett över hela femårsperioden var den
nedgången endast ett temporärt avbrott i en i övrigt stark trend. Under
2000 bröts den positiva börsutvecklingen mer varaktigt. I början av mars
detta år hade Affärsvärldens Generalindex stigit med ca 25 % från
årsskiftet 1999/2000, men för hela år 2000 blev resultatet negativt och
index gick ner 13 % under året. Räknat från toppnoteringen den 6 mars
blev nedgången 31 %.

Stockholmsbörsen har en stor exponering mot teknologi- och
telekommunikationsindustrin vilket gjort den känslig för utvecklingen på
den teknologidominerade Nasdaqbörsen i USA. Under år 1999 steg
Stockholmsbörsen med 66 %, mycket tack vare kursuppgångar för
företag inom IT och telekom. Under 2000 vände dessa företag nedåt.
Nasdaqbörsen föll under loppet av 2000 cirka 40 % medan det bredare
USA-indexet S&P 500 gick ner cirka 9 %. Att börsutvecklingen för
företag utanför den ”nya ekonomin” var bättre kan sannolikt till en del
förklaras av att placerare flyttade tillgångar från teknologi- och
telekommunikationsindustrin till andra branscher, snarare än att lämna
aktiemarknaden helt. Det stora inslaget av IT- och telekomföretag på
Stockholmsbörsen var en anledning till kursnedgången under år 2000.
Under året föll Ericssonaktien, som stod för en stor del av den totala
börsuppgången år 1999, kraftigt. Ericssons B-aktie föll med 23 % från
årsskiftet och med 53 % från toppnivån i mars.

Figur 2. Världsindex uttryckt i dollar 1996-2000 (index januari 1996=100)

Källa: Ecowin

Ränteutvecklingen

Ar 1996 låg den svenska 10-årsräntan vid 8-9 % jämfört med cirka 5 %
vid senaste årsskiftet. Räntenedgången resulteradé i en hög avkastning på
obligationsportföljer, inte minst i Sverige. Under denna period uppgick
avkastningen på den svenska obligationsstocken till i genomsnitt 9,2 %
per år. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande avkastning i USA
och Tyskland var 6,2 % per år.

Den globala räntenedgången inleddes vid nittiotalets mitt och höll i sig Skr. 2000/01:131
till slutet av år 1998. En bakgrund till de fallande obligationsräntorna var
en ökad makroekonomisk stabilitet som återspeglade sig i låg inflation
och starkare offentliga finanser. Räntenedgången var särskilt stor i
Sverige efter de turbulenta åren i början av 1990-talet. Saneringen av
statsfinanserna i Sverige och andra länder i en likartad situation ledde till
stora räntefall. De ekonomiska kriserna i forst Asien och därefter
Ryssland åren 1997 och 1998 påverkade konjunkturbedömningarna
negativt och hade avsevärda återverkningar på de finansiella
marknaderna. Denna utveckling i kombination med ökat förtroende för
den ekonomiska politiken möjliggjorde en penningpolitik med successivt
sänkta styrräntor under åren 1996-98.

Figur 3. Tioåriga obligationsräntor i Tyskland, USA och Sverige 1996-2000

Källa: Ecowin

I slutet av 1998 vände den globala räntetrenden uppåt. Långräntoma
steg under hela 1999. Toppen nåddes under januari 2000. Under perioden
oktober 1998 till januari 2000 steg 10-års räntan i USA med 2,2
procentenheter. Efter uppgången 1999 föll långräntoma tillbaka under
2000. Förväntningarna på tillväxten dämpades samtidigt som
förbättringen av statsfinanserna hade gått så långt i både USA och vissa
europeiska länder att marknaden började kalkylera med en relativ brist på
statsobligationer. Detta bidrog till räntenedgången under år 2000 och en
parallell utveckling mot vidgade räntedifferenser mellan olika typer av
låntagare.

De svenska långräntoma har fallit snabbare än de gjort inom
euroområdet. Under perioden från 1996 till 2000 har ränteskillnaden mot
Tyskland minskat kontinuerligt. I början av perioden var differensen ca

2,5 procentenheter. Sedan maj 2000 har differensen legat nära noll.
Temporärt har den svenska långräntan understigit den tyska. Flera
faktorer har bidragit till att minska inflations- och riskpremien på svenska
räntebärande tillgångar. Främst är det saneringen av statsfinanserna och
förtroendet för låginflationspolitiken som bidragit till detta.

Valutatveckl ingen

Skr. 2000/01:131

Under femårsperioden försvagades kronan i samband med effekterna av
Asien- och Rysslandskrisema åren 1997 och 1998, främst till följd av den
starkare dollarn. I samband med kriserna inträffade en s.k. flykt till
kvalitet, vilket stärkte dollarn. Dessutom attraherade de amerikanska
företagen inom ”den nya ekonomin” både portfölj- och
direktinvesteringar. Sedan introduktionen av euron har denna
trendmässigt försvagats mot dollarn och detta har i sin tur påverkat
kronan. Sett över hela perioden har förändringarna av kronans kurs mot
euron varit relativt måttliga. Kursen var i stort sett densamma i slutet av
perioden som i början. Kursen mot dollarn har däremot försvagats
kontinuerligt.

Figur 4. Kronans utveckling mot dollar och euro 1996-2000 (index 1996-01-02=100)

USD/SEK i

EUR/SEK

160

150

140

130

120

110

100

Källa: Ecowin

3.3 Buffertfondernas samlade resultat

Vid utgången av år 2000 uppgick det samlade marknadsvärderade
fondkapitalet i buffertfonderna, dvs. Första-Fjärde samt Sjätte AP-
fondema, till 733,9 miljarder kronor. Ett år tidigare var det summerade
fondkapitalet 746,5 miljarder kr, dvs. 12,6 miljarder kr större.
Förändringen av fondkapitalet är nettoeffekten av ett positivt
marknadsvärderat resultat, dvs. en kapitalavkastning, på 28,1 miljarder
kr, ett överskott av inbetalda pensionsavgifter utöver
pensionsutbetalningar under året på 5,5 miljarder kr samt av den av
riksdagen beslutade överföringen till Riksgäldskontoret på 45 miljarder
kr. Därutöver reducerades fondkapitalet genom uppgiften att bestrida
kostnaderna för ålderspensionssystemets administration på sammantaget

1,1 miljarder kr (genom avrundningseffekter kan summan av dessa poster
avvika något från 12,6 miljarder kr).

Om det marknadsvärderade resultatet relateras till ett schablonmässigt
beräknat genomsnittligt fondkapital under året erhålls ett grovt mått på
AP-fondemas samlade kapitalavkastning under året. Mätt på detta sätt

uppgick totalavkastningen under år 2000 till 3,8 % (tabell 3). Samtidigt Skr. 2000/01:131
uppgick inflationen till 1,4 %, mätt med konsumentprisindex, varför
buffertfondernas samlade reala avkastning kan uppskattas till 2,4 %.

Detta är i princip nettoeffekten av den negativa utvecklingen på
aktiemarknaderna och en positiv utveckling på obligationsmarknaderna
samt, i någon mån, den positiva utvecklingen på fastighetsmarknaderna.
Det negativa resultatbidraget från aktieportföljerna hade varit ännu större
om inte aktieförvaltningen som helhet varit lyckosam under året.
Aktieportföljerna utvecklades sammantaget bättre än index.

Tabell 3 Resultatsammanställning för buffertfonderna, dvs. Första-Fjärde samt Sjätte AP-fonderna, miljarder kr

	2000	1999	1998	1997	1996	1996- 2000
Marknadsvärderat resultat	28,1	76,7	65,9	60,3	100,6
Marknadsvärderat fondkapital, ultimo	733,9	746,5	744,9	711,5	685,6
Ärlig avkastning, %*	3,8	10,3	9,0	8,6	15,4	9,4
Real avkastning	2,4	9,0	9,7	6,6	15,3	8,5

* Beräknat som marknadsvärderat resultat dividerat med genomsnittligt fondkapital under året (medelvärdet av
kapitalet ultimo).

Tabell 4. Fondkapitalets utveckling 1960-2000, marknadsvärde, miljarder kronor

	2000	1999	1990	1980	1970	1960
Första—Andra AP-fonderna:
Avkastning	43,7	3,6	45,4	10,4	2,0	0,0
Avgifter	144,3	105,2	77,7	22,2	6,1	0,5
Pensionsutbetalningar	-138,8	-135	-77,4	-19,0	-1,2
Överföring netto t/fr övr. fondstyrelser	0	0	1,1
Överföring till statsbudgeten	-45,0	-45,0
Administrationskostn.	-1.1	-0,8	-0,5	-0,2	-0,1
Tillfört kapital, netto	-40,6	-75,6	0,9	3,0	4,8	0,5
Tot. förändr. i fondkapital (avkastn. + tillfört kapital)	3,1	-71,9	46,3	13,4	6,8	0,5
Fondkapital Första—Andra AP- fonderna	560,4	557,3	386,8	145,3	35,9	0,5
Fondkapital Tredje AP-fonden	22,8	23,2	1,6
Fondkapital Fjärde AP-fonden	132,3	147,2	19,2	1,4
Fondkapital Sjätte AP-fonden	18,4	18,8
Summa fondkapital	733,9	746,5	407,6	146,7	35,9	0,5

Första—Andra AP-fonderna motsvarar de tidigare första-tredje fondstyrelserna. På motsvarande sätt svarar
Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fonderna mot de tidigare femte, fjärde respektive sjätte fondstyrelserna.

Under den senaste femårsperioden uppgick den genomsnittliga
avkastningen, beräknad på likartat sätt, till 9,4 % per år. Eftersom den
genomsnittliga inflationen under samma period var 0,8 % per år är den
schablonmässigt beräknade genomsnittliga reala avkastningen under

femårsperioden 8,5 % per år. Detta måste betecknas söm en mycket god Skr. 2000/01:131
real avkastning för en blandad portfölj med låg risk över en längre
period.

Eftersom 65 % av AP-fondemas placeringar vid senaste årsskiftet
utgjordes av nominella räntebärande instrument är den främsta
förklaringen till den goda reala avkastningen de senaste årens sjunkande
räntor i kombination med låg inflation. En så pass hög real avkastning är
knappast ett realistiskt mål för en blandad portfölj med låg risk under en
längre period. Å andra sidan ändras nu portfölj sammansättningen i
riktning mot ökad aktieandel, vilket bör påverka den förväntade framtida
avkastningen positivt till priset av ökad kortsiktig risk.

AP-fondemas placeringar

Huvuddelen av AP-fondemas samlade kapital har historiskt varit placerat
i nominella räntebärande värdepapper. Vid senaste årsskiftet var 493,5
miljarder kr, eller 65 % av kapitalet, placerat i sådana tillgångar. Andelen
nominella räntebärande värdepapper har minskat långsiktigt genom
aktieportföljernas högre avkastning, sett över en längre period, och
genom diversifiering från nominella obligationer till

realränteobligationer. Det har även skett en diversifiering inom den
nominella räntebärande portföljen genom ett ökat inslag av utländska
innehav.

Förändringarna av den övergripande portföljstrukturen under år 2000
har varit begränsade mot bakgrund av rekylen på aktiemarknaderna och
AP-fondemas förberedelser inför det nya förvaltningsmandatet. Som ett
led i denna förberedelse har andelen utlandsplaceringar ökat något,
avseende både nominella obligationer och noterade aktier. Andelen
illikvida räntebärande placeringar i Första och Andra AP-fondema har
reducerats något samtidigt som andelen kortfristiga räntebärande
placeringar ökat. Som ett resultat av den svaga utvecklingen på
aktiemarknaderna ökade andelen nominella räntebärande tillgångar under
det senaste året, trots inleverans av sådana instrument till staten.

Tabell 5. Placeringar till marknadsvärde i buffertfonderna totalt, miljarder kr och som andel av de totala
tillgångarna

	2000-12-31		1999-12-31
Nominella förlags- och obligationslån samt pen-	493,5	65,3%	472,9	63,3%
ningmarknadslån och direktlån
Reala lån	59,6	7,9%	57,7	7,7%
Aktier, konvertibla skuldebrev	165,7	21,9%	185,3	24,8%
Fastigheter, aktier i fastighetsbolag *	37,0	4,9%	31,8	4,3%
Summa tillgångar	755,8	100%	747,7	100%
varav i utländsk valuta	72,2	9,6%	53,1	8,7%

* I första-tredje fondstyrelsens portfölj där AP-fastigbeter ingår som helägt dotterbolag.

Sedan den 1 september 1998 far fondema i princip inte inneha
direktäga fastigheter. Därför har fastighetsinnehavet i Första och Andra
AP-fondema, tidigare första-tredje fondstyrelserna, placerats i ett helägt
dotterbolag. Detta innehav har tidigare konsoliderats i första-tredje
fondstyrelsernas balansräkning, och därmed marknadsvärderade

fondkapital, på indirekt väg via den exponering som erhållits genom Skr. 2000/01:131
summan av aktieinnehav och direktlån till dotterbolaget. Direktlånen har
under år 2000 avlösts av upplåning på öppna marknaden, varför
fastighetsexponeringen till synes reducerats i motsvarande grad. I tabell 5
har emellertid den fastighetsexponeringen återlagts som bidragit till att
generera avkastningen och som skulle ha blivit resultatet om
dotterbolaget konsoliderats fullt ut i balansräkningen⁶. Från och med
2001 innehas AP-fastigheter av Första-Fjärde AP-fondema gemensamt
med en fjärdedel var.

⁶ En sådan konsolidering skulle även introducera en skuldpost i balansräkningen
motsvarande dotterbolagets upplåning.

Sammanställning av AP-fondemas resultat år ^Skr-^2000/01:1312000

I detta avsnitt görs en sammanställning av AP-fondemas resultat på basis
av deras årsredovisningar. Resultaten i AP-fondema har historiskt avvikit
från varandra i betydande grad på grund av de hittillsvarande stora
skillnaderna i placeringsinriktning. De nya, identiska, mandaten
föranleder synpunkten att resultatredovisningarna bör ingå i den
samordning som nu sker mellan buffertfonderna. Som framhölls i
forarbetena bör fondema tillsammans med regeringen utarbeta
gemensamma metoder för avkastningsberäkning i syfte att underlätta
jämförelser av fondernas resultat (prop. 1999/2000:46 s. 114).

4.1 Första och Andra AP-fondema

Första och Andra AP-fondema, de tidigare första-tredje fondstyrelserna,
har samförvaltats under året av Första AP-fondens kansli. Andra AP-
fondens kansli byggdes upp från grunden och övertog
förvaltningsansvaret för sin portfölj vid årsskiftet 2000/01. Eftersom
förvaltningen skett gemensamt och eftersom fondema avgett gemensam
årsredovisning omfattar regeringens utvärdering Första och Andra AP-
fondemas sammantagna förvaltning.

Vid utgången av år 2000 var 83,4 % av medlen, inklusive tillgångar i
dotterbolag, placerade i nominella lån, varav 10% var denominerade i
utländsk valuta. Till följd av styrelsens beslut att valutasäkra utländska
obligationer var andelen tillgångar som var exponerad for valutarisk nära
noll. Realräntelån i svenska kronor utgjorde 10,2 % av tillgångarna och

6,4 % av bruttotillgångama var placerade i fastigheter, vilket tillfälligt
översteg den i lag givna begränsningen⁷. Jämfört med den av styrelserna
fastställda normalportföljen (tabell 6) hade Första och andra AP-fondema
en undervikt i svenska nominella obligationer, en svag övervikt i svenska
realränteobligationer samt en övervikt i fastigheter.

Tabell 6. Första och Andra AP-fondernas normalportfölj och avkastningsmål

Tillgångsslag	Portföljvikt	Index*	Mål
Svenska obligationer	75%	Internt index	överträffa
Utländska obligationer	10%	SSBG5	Överträffa
Realränteobligationer	10%	OMRX Real	Överträffa
Fastigheter	5%	Sammanvägt	överträffa
Fonden totalt	100 %	Konsumentprisindex	överträffa maximalt

* SSBG5 är Salomon Smith Barney obligationsindex för de fem största industriländerna. OMRX Real är ett index för
svenska realränteobligationer medan fastighetsindex är sammanvägt av SFI (Svenskt fastighetsindex) och två
utländska index, IPD (Investment Property Databank) för onoterade fastigheter respektive Naireit för noterade
fastighetsaktier.

Som ett led i förberedelserna infor det nya förvaltningsmandatet, och
inför den av riksdagen beslutade överföringen av 155 miljarder kr till
staten, förändrades under året relationen mellan inhemska och utländska

⁷ Eftersom det helägda dotterbolaget AP-fastigheter inte konsoliderats i balansräkningen
stannar den rapporterade fastighetsexponeringen vid 2,7 %.

innehav samt mellan obligationer och penningmarknadsinstrument. Skr. 2000/01:131
Innehavet av svenska nominella obligationer reducerades till förmån för
utländska obligationer, samtidigt som innehavet av svenska och utländska
penningmarknadsinstrument nära nog fördubblades till 17 % av
tillgångarna. Åtgärden att öka det utländska innehavet syftade till att
underlätta ett framtida portföljskifte från obligationer till aktier. Under
antagande att utländska obligationsmarknader är mer likvida kan större
poster obligationer avyttras utan påtaglig marknadspåverkan. Det stora
innehavet av penningmarknadsinstrument motiverades av den
förestående utskiftningen av tillgångar mellan Första-Fjärde AP-
fondema som bl.a. innebar att Första AP-fonden skulle leverera
räntebärande instrument med kort återstående löptid i utbyte mot samtliga
utländska obligationer (tabell 2). Ett argument för arrangemanget var att
de utländska innehaven var förenade med derivatkontrakt avseende
valuta med Första AP-fonden som avtalsslutande part, vilket inte kunde
ändras utan kostnad. Detta arrangemang påverkade kortsiktigt Första och
Andra AP-fondemas avkastning svagt negativt eftersom de långa
räntorna föll i slutet av året.

Fondkapitalet i Första och Andra AP-fondema påverkas av
avkastningen på fondernas tillgångar, av nettot mellan pensionsavgifter
och pensionsutbetalningar, av nettoöverföringar till och från övriga AP-
fonder och till staten samt av administrationskostnader hänförliga till
försäkringen för inkomstrelaterad ålderspension. Under det senaste året
översteg inbetalningarna av pensionsavgifter utbetalningarna av
pensioner med 5,5 miljarder kr. Samtidigt uppgick
administrationskostnaderna för ålderspensionen till 1,1 miljarder kr⁸.
Årets marknadsvärderade resultat på 43,7 miljarder kr bidrog därmed till
att fondkapitalet ökade trots den av riksdagen beslutade inleveransen av
45 miljarder kr till Riksgäldskontoret (tabellerna 4 och 7).

Tabell 7. Resultatsammanställning för Första och Andra AP-fonderna, miljarder kronor

	2000	1999	1998	1997	1996
Marknadsvärderat resultat	43,7	3,6	57,3	38,9	80,2
Överföring till staten	-45,0	-45,0
Fondkapital	560,4	557,3	629,2	605,6	601,1

Ärlig avkastning, %	8,9	0,6	10,0	6,4	13,9
KPI, förändring, %	1,4	1,2	-0,6	1,9	0,1
Real avkastning, %	7,4	-0,6	10,6	4,6	13,8

Avkastningen under år 2000 var i stor utsträckning ett resultat av den
marknadsrekyl som präglade obligationsmarknaderna efter
ränteuppgången under år 1999. Såväl svenska som utländska räntor föll
tillbaka under år 2000, vilket drog upp avkastningen på fastförräntande

⁸ Därtill kommer administrationskostnaderna för premiepensionssystemet som finansieras
av PPM:s avgifter och, under en övergångstid, även genom lån. Dessa kostnader har
prognostiserats till cirka 700 miljoner kr år 2001.

instrument i linje med det goda genomsnittet under den senaste Skr. 2000/01:131
femårsperioden. Avkastningen under året blev t.o.m. något bättre än den
genomsnittliga avkastningen under senaste femårsperiod, i både
nominella och reala termer. Särskilt fastighetsrelaterade placeringar gav
en mycket god avkastning. Den underliggande värdestegringen på
fastigheter var främst orsakad av stigande marknadshyror och i första
hand hänförlig till fastigheter i Stockholm.

Förvaltningskostnaderna ökade under året med 50 miljoner kr till 193
miljoner kr, vilket hade samband med förberedelserna inför det nya
förvaltningsmandatet. Kostnaderna motsvarade 0,03 % av ett

schablonmässigt beräknat genomsnittligt fondkapital under året. Satt i
relation till fondkapitalet vid ingången av år 2001 (tabell 2) motsvarade
kostnaderna, uppdelade per fond, 0,07 % av Första AP-fondens
fondkapital respektive 0,06 % av Andra AP-fondens fondkapital. Första
och Andra AP-fondema rapporterar en kapitalviktad totalavkastning
exklusive förvaltningskostnader.

Tabell 8. Första och Andra AP-fondernas avkastning per tillgångsslag, procent

Tillgångsslag	2000	1999	1996-2000*
Svenska nominella lån	7,7	0,3	7,6
Utländska nominella lån**	7,2	-2,5	7,3
Svenska reala lån	11,8	0,1	8,0
Fastigheter, aktier i fastighetsbolag	26,3	13,2	14,6
Totalavkastning	8,9	0,6	7,9
Konsumentprisindex	1,4	1,2	0,8
Totalavkastning realt	7,4	-0,6	7,0

* Beräknad som ett geometriskt genomsnitt av årlig rapporterad avkastning.
** Inklusive effekter av full valutahedge.

4.2 Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fondema

Tredje och Fjärde AP-fondema, de tidigare femte respektive fjärde
fondstyrelserna, etablerades genom överföringar av grundkapital från
dåvarande första-tredje fondstyrelserna. De tidigare fjärde och femte
fondstyrelserna hade rätt att rekvirera medel som förvaltades av första-
tredje fondstyrelserna enligt särskilda regler. I gengäld skulle fjärde och
femte fondstyrelserna årligen till första-tredje fondstyrelserna överföra
en avkastning beräknad som 3 % av det rekvirerade grundkapitalet, vilket
i sin tur räknats upp med konsumentprisindex. Denna procedur upphörde
förra året i avvaktan på portfölj uppdelningen år 2001.

Sjätte AP-fonden, den tidigare sjätte fondstyrelsen, förvaltar dels 10
miljarder kr som omfördelades från dåvarande första-tredje
fondstyrelserna, dels de medel, cirka 370 miljoner kr, som kvarstod
outskiftade inom awecklingsstyrelsen, när denna år 1996 ombildades till
sjätte fondstyrelsen.

Skr. 2000/01:131

Tabell 9. Resultatsammanställning för Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fonderna, miljarder kronor

Tredje Fjärde Sjätte

	2000	1999	2000	1999	2000	1999
Marknadsvärderat resultat	-0,3	8,0	-14,9	58,4	-0,4	6,7
Fondkapital	22,8	23,2	132,3	147,2	18,4	18,8
Ärlig avkastning, %	-1,5	53,1	-10,1	64,7	-1,3	55,8
Jämförelseindex, %	-8,5	62,9	-10,5	61,9	-11.9	69,8
Differens, %-enheter	7,0	-9,8	0,4	2,8	10,6	-14,0

Grundkapitalet i Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fondema samt fondernas
balanserade resultat utgör sammantaget fondkapitalet. Eftersom
resultaten var negativa minskade det marknadsvärderade fondkapitalet
under år 2000 (tabell 9).

4.2.1 Tredje AP-fondens resultat

Styrelsen antog nya och mer detaljerade mål for verksamheten i
december 1998. Den totala portföljen delades upp på tre delportföljer
med olika jämförelseindex och avkastningsmål som framgår av tabell 10.
Under år 2000 byttes jämförelseindex för utländska aktier från STOXX
50 till FTSE All-World Europé Developed som är ett brett europeiskt
index avsett att täcka upp till 90 % av marknadsvärdet på varje marknad.
För hela portföljen var målet att överträffa jämförelseindex med i
genomsnitt 0,8 procentenheter per år över en rullande femårsperiod.

Tabell 10. Tredje AP-fondens normalportfölj och årliga avkastningsmål för tillgångsslagen

Tillgångsslag	Portföljvikt	Intervall	Index*	Mål
Svenska aktier	88%	82-95 %	SIXRX	0,8 %-enheter
Utländska aktier	8%	5-10 %	FTSE Europé	+/-0
Likvida medel	4%	0-8%	OMRX Total	0,2 %-enheter

* SIXRX är SIX avkastningsindex. FTSE Europé är en del av FTSE All-World Developed, i sin tur ett globalt index för
utvecklade länder. OMRX Total omfattar svenska statsobligationer, statsskuldväxlar och bostadsobligationer.

Resultatet för år 2000 var mycket gott eftersom totalportföljen
överträffade jämförelseindex med 7 procentenheter (tabell 11). Till detta
resultat bidrog främst den svenska aktieportföljen, med en
överavkastning på 7,4 procentenheter. Även den utländska
aktieportföljen bidrog till årets resultat, med en överavkastning på 3,3
procentenheter.

Enligt fondens årsredovisning har såväl sektorval som aktieval bidragit
positivt till aktieförvaltningens resultat. Särskilt framhålls en övervikt
inom investmentbolag och en undervikt inom IT, media och
telekommunikationer. Även fondens taktiska allokering, i form av en
övervikt av räntebärande tillgångar på bekostnad av aktier, samt en
övervikt av europeiska aktier på bekostnad av svenska aktier, sägs ha gett

ett positivt bidrag till meravkastningen under året. På motsvarande sätt Skr. 2000/01:131
har en undervikt inom bank och finans haft en negativ resultatpåverkan.

Tabell 11. Tredje AP-fondens avkastning, procent

Tillgångsslag	2000	1999	1996-2000*
Totalavkastning	-1,5	53,1	24,5
Jämförelseindex**	-8,5	62,9	25,2
Differens	7,0	-9,8	-0,7

* Beräknad som ett geometriskt genomsnitt av årlig rapporterad avkastning i senaste årsredovisning.

** Jämförelseindex utgörs av SIXRX 1996-98 och därefter av ett sammanvägt index bestående av 88 % SIXRX, 8
% DJ STOXX 50 samt 4 % OMRX Total. Från och med april 2000 ersattes STOXX 50 av FTSE Europé.

Resultatet under den senaste femårsperioden är inte lika positivt
eftersom totalportföljen avkastat i genomsnitt 24,5 % per år, medan index
samtidigt avkastat 25,2 % per år, dvs. 0,7 procentenheter mer. Risken i
totalportfoljen mätt som standardavvikelse har dock understigit risken i
jämförelseindex de senaste två åren. Det gäller även att risken i
aktieportföljen mätt som standardavvikelse understigit risken i aktieindex
under hela femårsperioden, varför man kan fastslå att resultaten uppnåtts
till lägre risk. Enligt de beräkningar som återges i årsredovisningen har
fondens aktieportfölj, och även totalportfölj, en bättre riskjusterad
avkastning än jämförelseindex mätt som Sharpekvot.

Fondens förvaltningskostnader ökade med drygt 30 miljoner kr till

66,7 miljoner kr till följd av förberedelserna inför det nya mandatet, utan
att kostnadsmassan ännu kunnat fördelas på ett större fondkapital.
Kostnaderna motsvarade 0,29 % av ett schablonmässigt beräknat
genomsnittligt fondkapital under året, men 0,05 % om samma
kostnadsmassa relateras till fondkapitalet i början av år 2001 (tabell 2).
Båda jämförelserna måste emellertid tas med reservation. De årliga
förvaltningskostnaderna beräknas långsiktigt understiga 0,1 % av
förvaltat kapital. Tredje AP-fonden rapporterar en tidsviktad
totalavkastning exklusive förvaltningskostnader.

4.2.2 Fjärde AP-fondens resultat

Fondstyrelsen fastställde i början av år 1999 nya mål för verksamheten.
Det övergripande målet är att Fjärde AP-fonden löpande under en
femårsperiod skall nå en totalavkastning som överstiger jämförelseindex
med 5 procentenheter. Risknivån, mätt som aktiv risk, skall för
förvaltningen ej överstiga 8 %. Fondens riskjusterade avkastning, mätt
som informationskvot skall i genomsnitt överstiga 0,15.

Avkastningen på den totala portföljen blev -10,1 % under år 2000,
vilket något överträffade jämförelseindex, som föll med 10,5 %. Till
överavkastningen bidrog framför allt en undervikt i svenska aktier och en
motsvarande övervikt i utländska aktier och likvida medel i slutet av året,
dvs. åtgärder som normalt ryms inom begreppet taktisk allokering. Den
svenska noterade portföljen avkastade 0,1 procentenheter bättre än

jämförelseindex, medan den utländska noterade aktieportföljen avkastade Skr. 2000/01:131

3,4 procentenheter sämre. Den utländska portföljens negativa
resultatavvikelse jämfört med index förklaras av en övervikt i USA under
sista kvartalet, som i sin tur berodde på en önskan att anpassa portföljen i
riktning mot det nya index som skall gälla från år 2001. Detta nya index
har en högre andel nordamerikanska aktier.

Tabell 12. Fjärde fondstyrelsens normalportfölj och årliga avkastningsmål för tillgångsslagen

Tillgångsslag	Portföljvikt	Intervall	Index*	Mål
Svenska aktier	90%	87,5-92,5 %	SIXRX	1 %-enhet
Utländska aktier	7,5%	5-10%	Sammanvägt	0,5 %-enheter
likvida medel	2,5%	0-5%	OMRX-TBILL	0

* SIXRX är SIX avkastningsindex, lltlandsportföljen utvärderas mot ett sammanvägt index bestående av 65 %
MSCI Europa exklusive Sverige och 35 % MSCI Världen exklusive Europa. OMRX-TBILL är ett index för
statsskuldväxlar.

Fjärde AP-fonden berör endast kortfattat de hittills gällande långsiktiga
målen i sin årsredovisning. Fondkapitalets genomsnittliga avkastning
under de senaste fem åren uppgår till 23,1 % per år. Hur jämförelseindex
utvecklats förklaras inte närmare⁹. Om SIX avkastningsindex utnyttjas
som referens för delperioden 1996-98 erhålls en sammanvägd
indexavkastning under femårsperioden på 24,5 %. Dock var dåvarande
ljärde fondstyrelsens mål lägre satta i början av perioden eftersom man
då hade VA:s totalindex som referens.

Förvaltningskostnaderna ökade under året med 77 miljoner kr till 144
miljoner kr, vilket motsvarade 0,10 % av ett schablonmässigt beräknat
genomsnittlig fondkapital. Kalkylen bekräftas av årsredovisningen, enligt
vilken kostnadernas andel av placeringstillgångarna steg från 0,06 % året
innan. Kostnadsökningen förklaras av åtgärder som sammanhänger med
det nya förvaltningsmandatet år 2001. Jämfört med fondkapitalet i början
av år 2001 (tabell 2) motsvarade kostnaderna 0,11 %. Fjärde AP-fonden
rapporterar en tidsviktad totalavkastning exklusive förvaltningskostnader.

Tabell 13. Fjärde AP-fondens avkastning, procent

	2000	1999	1996-2000*
Totalavkastning	-10,1	64,7	23,1
Jämförelseindex**	-10,5	61,9	24,5
Differens	0,4	2,8	-1,4

* Beräknad som ett geometriskt genomsnitt av årlig rapporterad avkastning.

** Jämförelseindex utgörs här av SIXRX 1996-98 och därefter av ett sammanvägt index bestående av 90 %
SIXRX exklusive Nokia, 7,5 % utländska aktier samt 4 % OMRX TBILL. Utländska aktier i sin tur utgörs av 65 % MSCI
Europa exklusive Sverige och 35 % MSCI världen exklusive Europa.

⁹ Fjärde AP-fonden rapporterar dock att den svenska aktieportföljen under de senaste fem
åren avkastade i genomsnitt 29,4 % per år, vilket något understeg jämförelseindex som
under samma period gick upp med 29,7 % per år.

4.2.3

Sjätte AP-fondens resultat

Sjätte AP-fonden är uppdelad på förvaltning av dels en portfölj av
noterade aktier, benämnd Kapitalförvaltning, dels en portfölj av
onoterade aktier, benämnd Investeringsverksamhet. Sjätte AP-fonden
har, till skillnad från övriga buffertfonder, inga begränsningar vad gäller
placeringar i onoterade aktier, bortsett från kravet att de måste vara
svenska. Fonden är emellertid inte begränsad till att bedriva
investeringsverksamhet i onoterade aktier, vilket skiljer den från
traditionella s.k. riskkapitalfonder. Styrelsen fastställer de närmare målen
för fondens verksamhet.

Enligt de av styrelsen uppsatta målen skall fondens avkastning
maximeras, givet en god riskspridning. Som operationellt mål gäller att
fondens totala avkastning skall överträffa SIX avkastningsindex sett över
en rullande femårsperiod. Därvid skall hänsyn tas till att fondens
reglemente inte tillåter investeringar i utländska bolag som ingår i index.
Nedbrutet på delportföljer skall Kapitalförvaltningen uppnå en
avkastning som överstiger detta index, medan Investeringsverksamheten
skall uppnå ett absolut avkastningsmål som är satt till 16 % före
kostnader. Till grund för denna målformulering ligger bl.a. antaganden
om att onoterade aktier långsiktigt skall ge en riskpremie utöver noterade
aktier på 4 % per år och att förvaltningskostnaderna långsiktigt motsvarar
3 % per år.

Tabell 14. Sjätte AP-fondens struktur vid utgången av respektive år (miljoner kr)

Skr. 2000/01:131

	2000	1999	1998	1997	1996	Andel 2000
Kapitalförvaltning	14655	16248	11278	10889	10886	79,6 %
Investeringsverksamhet	3727	2550	906	375	-	20,3 %
Total portfölj	18382	18798	12184	11264	10886
övrigt	26	38	-20	38	-400	0,1%
Fondkapital	18408	18836	12164	11302	10486	100%

Det nya målet gäller från år 1999. Från starten i december 1996 och de
följande två åren hade fonden betydande innehav av räntebärande
tillgångar, vilket avspeglade en policy att öka marknadsexponeringen
stegvis.

Sjätte AP-fondens avkastning återspeglar denna gradvisa ökning av
exponeringen mot aktiemarknaden. De första verksamhetsåren låg
fondens totalavkastning i närheten av obligationsmarknadens avkastning.
Vid utgången av år 1997 var ännu 68 % av portföljen placerad i
räntebärande tillgångar. Ett år senare var denna andel nere i 5 %.

Totalportföljens avkastning före kostnader uppgick till -1,3 % under år
2000, vilket var väsentligt bättre än jämförelseindex som föll med 11,9
%. Fonden infriade därmed kortsiktigt det av styrelsen fastställda målet
att den sammanlagda portföljen, liksom Kapitalförvaltningens noterade
portfölj, skall överträffa SIX avkastningsindex, samtidigt som
Investeringsverksamheten skall generera en absolut avkastning på minst
16 %. Investeringsverksamheten har, med god marginal, uppnått detta
absoluta mål under de senaste två åren.

Sjätte AP-fonden skriver i sin egen utvärdering av fondens verksamhet Skr. 2000/01:131
att en jämförelse med SIX avkastningsindex inte är relevant före år 1999
eftersom fonden tidigare inte var fullinvesterad i aktier. Slutsatsen kan
ifrågasättas eftersom även beslutet att inte vara fullinvesterad i aktier kan
utvärderas. En enkel kalkyl ger vid handen att en genomsnittlig
aktieandel de första två åren på 16 % hade gett en indexavkastning precis
i nivå med fondens totalavkastning perioden 1997-2000.

Förvaltning av onoterade aktier är en kostnadskrävande verksamhet,
vilket påverkat utformningen av de av styrelsen fastställda målen för
avkastningen. Kostnaderna ökade under året med 67 miljoner kr till 182
miljoner kr. Denna kostnadsmassa motsvarade 0,98 % av ett
schablonmässigt beräknat genomsnittligt marknadsvärderat fondkapital
under året. Denna andel är emellertid ett genomsnitt för
Kapitalförvaltningen och Investeringsverksamheten. Under antagande att
de av styrelsen antagna långsiktiga förvaltningskostnaderna för den
onoterade portföljen kan tillämpas i denna grova kalkyl, motsvarade
kostnadsnivån i Kapitalförvaltningen mer än 0,5 % av den noterade
aktieportföljens genomsnittliga marknadsvärde. Ett omvänt antagande att
kostnadsnivån i Kapitalförvaltningen motsvarade 0,1 % av de

genomsnittliga placeringstillgångarna ger en schablonmässigt beräknad
kostnadsandel på drygt 5 % av de genomsnittliga placeringstillgångarna i
Investeringsverksamheten detta år. Kalkylerna måste emellertid
omgärdas med reservationer eftersom Sjätte AP-fondens onoterade
portfölj alltjämt växer och troligen inte nått den långsiktigt önskvärda
nivån.

Sjätte AP-fonden rapporterar en tidsviktad totalavkastning exklusive
förvaltningskostnader.

Tabell 15. Sjätte AP-fondens avkastning, procent

	2000	1999	1997-2000*
Kapitalförvaltning	-6,3	60,4	15,6
Investeringsverksamhet	17,0	33,3	-
Totalavkastning	-1,3	55,8	15,9
Jämförelseindex**	-11,9	67,4	-
Differens	10,6	-11,6	-

* Beräknad som ett geometriskt genomsnitt av årlig rapporterad avkastning.

** Jämförelseindex utgörs av SIXRX exklusive Nokia 1999-2000 och dessförinnan av en odefinierad mix av
svenska aktier och obligationer. En genomsnittlig aktieandel 1997-98 på 16 % skulle ha givit samma avkastning
för jämförelseindex som för portföljen.

Kapitalförvaltningen

Förvaltningen av Sjätte AP-fondens noterade aktieportfölj är uppdelad på
ett antal delportföljer:

• Basportfölj

• Aktiva innehav

Aktie- och likviditetsförvaltning

Långsiktiga innehav där fonden agerar som
aktiv ägare

Financial engineering

Arbitrageverksamhet, exempelvis i samband Skr. 2000/01:131
med offentliga anbud

Externa fonder

Positionstagning

Förvaltningsuppdrag till utomstående parter
Kortsiktig handel

Basportföljen utgjorde vid senaste årsskiftet 79 % av

Kapitalförvaltningen och de aktiva innehaven ytterligare 15 %.
Basportföljen avkastade förra året -13,5 % medan avkastningen på de
aktiva innehaven var 49,7 %, högt över index. Sammantaget bidrog detta
till en avkastning på -6,3 % för hela Kapitalförvaltningen. De aktiva
innehaven kom därmed att spela en omvänd roll i förhållande till år 1999
då de i stället påverkade den sammanvägda avkastningen negativt. Om
man summerar de två senaste åren har de aktiva innehaven överträffat
SIX avkastningsindex med i genomsnitt 3 procentenheter per år och
starkt bidragit till att Kapitalförvaltningen som helhet utvecklats bättre än
jämförelseindex under perioden.

Financial Engineering gav ett negativt bidrag med 82,9 miljoner kr
under år 2000 medan positionstagningen gav ett positivt resultat med 5,7
miljoner kr, att jämföra med budgeterade mål på 50 respektive 10
miljoner kr. Resultatet av de externa fondema har inte särredovisats av
fonden. Enligt Sjätte AP-fondens egen utvärdering av verksamheten har
dock även de externa fondema, liksom basportföljen, utvecklats sämre än
sina mål under år 2000. Fonden har dragit slutsatsen att alltför stora
risker tagits inom Financial Engineering och därför reducerat det
budgeterade målet till 15 miljoner kr år 2001.

Sett över hela perioden 1997-2000 har de noterade aktierna i Sjätte
AP-fondens portfölj utvecklats bättre än jämförelseindex. I fondens egen
utvärdering redovisas även riskjusterad avkastning, mätt som Sharpekvot,
för de olika åren men inte för perioden som helhet. Den noterade
aktieportföljen uppvisar bättre Sharpekvot än jämförelseindex år 1997
samt år 2000. Det är oklart om detta räcker för att ge en bättre
riskjusterad avkastning hela perioden.

Tabell 16. Kapitalförvaltningens avkastning, procent

	2000	1999	1997-2000*
Noterade aktier	-6,3	60,4	23,0
Kapitalförvaltningen totalt	-6,3	60,4	15,6
SIXRX exklusive Nokia**	-11,9	67,4	20,8

* Beräknad som ett geometriskt genomsnitt av årlig rapporterad avkastning.

** SIX avkastningsindex justerat för Nokia som inte är en tillåten placering för Sjätte AP-fonden.

Investeringsverksamheten

Sjätte AP-fondens förvaltning av onoterade värdepapper är uppdelad på
fyra verksamhetsgrenar:

Buy-Out

Deltagande i utköpsaffärer alternativt
finansiering av större och mer mogna företag

• Technology Ventures Investeringar i IT, media och Skr. 2000/01:131

telekom, huvudsakligen indirekt via fonder

• Life Sciences Ventures Investeringar inom läkemedel, bioteknik och

medicinsk teknik

• Industrial Ventures Investeringar inom övriga branscher

Life Sciences svarade vid senaste årsskiftet för den största
delportföljen inom Investeringsverksamheten med knappt 40 % av
kapitalet, Buy-Out svarade för en dryg fjärdedel och övriga verksamheter
för en sjättedel vardera.

Avsaknaden av marknadsnotering och fortlöpande prissättning är ett
avgörande problem vid värdering och avkastningsberäkningar i samband
med onoterade värdepapper. Sjätte AP-fonden värderar innehaven enligt
de riktlinjer som utfärdats av EVCA (European Venture Capital
Association). Det innebär i sin tur att innehaven oftast värderas till
bokfört värde och därför inte bidrar till avkastningen under kortare eller
längre perioder. En uppvärdering i förhållande till bokfört värde sker
först när innehaven avyttras alternativt uppvärderas till följd av
transaktioner på marknaden, eller när bokförda värdet på annat sätt kan
visas vara orimligt lågt.

Investeringsverksamhetens sammanvägda avkastning, beräknad på
detta sätt, uppgick till 17 % förra året vilket överträffade såväl SIX
avkastningsindex, med bred marginal, som styrelsens absoluta
avkastningsmål på 16 %. Dessa mål har uppnåtts trots att Sjätte AP-
fonden under året tvingades realisera förluster i samband med konkurser
och nedskrivningar av bokfört värde.

Genom andelar i fonder och direkt ägande hade fonden vid senaste
årsskiftet innehav i nästan 300 onoterade företag.

4.3 Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet inom
premiepensionssystemet med speciellt uppdrag att förvalta icke-väljamas
premiepensionsmedel. Det sker genom att icke-väljama i
premiepensionssystemet förs till Sjunde AP-fondens Premiesparfond.
Därtill förvaltar Sjunde AP-fonden Premievalsfonden som är ett
alternativ tillgängligt bland andra valbara fonder inom
premiepensionssystemet. Premievalsfonden är därmed det valbara statliga
alternativet inom detta system.

Premiesparfondens förvaltning startade den 2 november 2000 när
Premiepensionsmyndigheten (PPM) placerade de första icke-väljamas
pensionsmedel i fonden. Totalt tillfördes Premiesparfonden 16,3
miljarder kr på detta sätt fram till 13 december då de sista konstaterade
icke-väljamas medel kunde placeras.

Premievalsfonden startade den 26 september 2000, dvs. något tidigare,
vilket hänger samman med att PPM kan identifiera vilka som är icke-
väljare först när tidsfristen för fondvalet passerats. Premievalsfonden
tillfördes totalt cirka 570 miljoner kr genom aktiva val. Avkastningstalen

avviker från varandra eftersom de två fondema har något olika Skr. 2000/01:131
placeringsinriktning och dessutom existerat olika länge.

Sjunde AP-fonden rapporterar en avkastning baserad på fondernas
NAV-kurser. Det betyder att avkastningen är tidsviktad och beräknad
inklusive förvaltningskostnader¹⁰.

Fondernas historik är extremt kort och kan därför inte läggas till grund
för någon egentlig utvärdering i år. Avkastningen återges utan
kommentar (tabell 17). Man kan dock konstatera att det rent allmänt
tenderar att vara förknippat med extraordinära kostnader att bygga upp en
värdepappersfond från grunden. Dessa består exempelvis av
transaktionskostnader som påverkar fondvärdet oproportionerligt när
fonden har liten volym.

Tabell 17. Premiesparfondens och Premievalsfondens avkastning, procent

Del av 2000
Premiesparfonden (frän 2 november)	-7,4
Jämförelseindex*	-6,7
Premievalsfonden (frän 26 september)	-8,0
Jämförelseindex**	-7,6

* SIXRXA, dvs. avkastningsindex för A-listan (20 %), FTSE World olika regioner (65 %}, OMRX Real (14 %) samt
STIBOR dagsläneränta (1 %).

** SIXRXA (20 %), FTSE World olika regioner (75 %), OMRX REAL (4 %) samt STIBOR dagsläneränta (1 %).

¹⁰ Dock beaktas inte de rabatter som PPM kommer att tillgodoräkna fondandelsägama. Den
avkastning som kommer andelsägarna till del blir därför i realiteten något högre.

Regeringens utvärdering av AP-fondemas
verksamhet

I följande avsnitt presenteras regeringens bedömning av fondstyrelsernas
förvaltningsresultat och vissa tillkommande bedömningar. Sjunde AP-
fondens förvaltning utvärderas inte i år eftersom perioden är alltför kort. I
år, liksom förra året, har regeringen utnyttjat konsultföretaget William M.
Mercer (Mercer) för att bistå med underlag till utvärderingen.
Bedömningarna i detta avsnitt grundas på deras avkastningsberäkningar
som kan avvika marginellt från fondernas rapporterade avkastning i
årsredovisningarna.

5.1 Utvärdering av Första och Andra AP-fondemas
förvaltning

Regeringens bedömning: Första och Andra AP-fondemas
förvaltningsresultat är tillfredsställande på kort sikt och neutralt på
längre sikt, eftersom den totala avkastningen översteg ett sammanvägt
jämförelseindex under år 2000 och utvecklades som index under den
senaste femårsperioden. Förvaltningen av svenska nominella
obligationer har varit framgångsrik på senare år, i termer av
riskjusterad avkastning. Förvaltningen av fastigheter har varit
långsiktigt positiv för fondens sammanvägda resultat. Förvaltningen
av utländska obligationer avviker från mönstret genom att uppvisa
såväl större historiska avvikelser från index som sämre resultat.
Negativa resultat i den utländska portföljen kompenseras emellertid av
överavkastning i resten av tillgångsmassan.

Regeringens skrivelse för år 1999: Dåvarande första-tredje
fondstyrelsernas förvaltning bedömdes som tillfredsställande utifrån det
gällande långsiktiga målet att realvärdesäkra fondkapitalet. På kort sikt
var målet emellertid inte uppfyllt. Regeringen bedömde att målet var
mindre tillfredsställande och efterlyste ett tydligt och investeringsbart
mål för hela portföljens avkastning och risk. Dessutom ansågs det
önskvärt att fondstyrelserna preciserade om de utländska nominella
obligationerna skall utvärderas mot ett valutasäkrat eller icke-
valutasäkrat index.

Skälen for regeringens bedömning: Första och Andra AP-fondemas
portföljer har samförvaltats av Första AP-fonden under året. Enligt de av
Första och Andra AP-fondemas styrelser fastställda målen för
förvaltningen skall de olika delportföljema överträffa sina respektive
jämförelseindex, medan totalportföljens avkastning skall överstiga
inflationen med största möjliga marginal. Därvid jämförs den svenska
nominella portföljen, som svarar för 75 % av fondkapitalet i den av
styrelsen beslutade normalportföljen, med ett internt framställt index som
avspeglar utvecklingen för alla svenska noterade räntebärande
instrument. Denna internt utförda indexberäkning har inte kunnat
verifieras, vilket är en nackdel. Inte heller fastigheternas ingångsvärden

Skr. 2000/01:131

har kunnat bekräftas eftersom 4/5 av beståndet värderades internt 1996- Skr. 2000/01:131
98. Förra året värderades dock hela beståndet av utomstående källor,
vilket stärker tilltron till värderingen i slutet av perioden.

Målet för totalportfoljen, att överträffa inflationen med största möjliga
marginal, kan inte läggas till grund for en utvärdering av
förvaltningsresultatet. I det följande jämförs därför totalavkastningen
även med en sammanvägning av delportfoljemas jämförelseindex.
Därmed uppnås konsistens i utvärderingen mellan å ena sidan total
avkastning och å andra sidan de ingående komponenterna, dvs.
delportfoljemas avkastning. Problemen rörande val av jämförelseindex
respektive fastigheternas värdering torde dock elimineras när det nya
förvaltningsmandatet ändrar förutsättningarna från år 2001.

Tabell 18. Första och Andra AP-fondernas avkastning, procent

	2000	1999	1996-2000*
Svenska obligationer	7,9	0,4	7,8
Internt index	7,9	-0,1	7,8
Utländska obligationer**	11,6	3,5	10,9
Utländskt index (SSBG5)	12,4	5,1	11,3
Realränteobligationer	13,2	-1,1	-
OMRX-Real	11,9	0,4
Fastigheter	26,3	13,2	14,6
Fastighetsindex***	23,8	16,3	14,3
Totalavkastning	9,8	1,1	8,5
Sammanvägt totalindex	9,5	1,3	5,5
Konsumentprisindex	1,4	1,2	0,9

* Ärligt geometriskt genomsnitt
‘•Avkastning före valutahedge
*** En sammanvägning av Svenskt fastighetsindex och tvä utländska index, Investment Property Databank
respektive NAREIT, för åren 1999-2000 samt OMRX-Real +2% för åren dessförinnan.

Den totala avkastningen under året översteg detta sammanvägda index,
huvudsakligen genom en god avkastning på fastighetsinnehavet (tabell
18). Denna överavkastning är det kombinerade resultatet av en
överavkastning inom tillgångsslaget fastigheter och därtill en liten
övervikt av fastighetsplaceringar, det under året bäst avkastande
tillgångsslaget.

Den sammanvägda avkastningen på samtliga räntebärande instrument,
dvs. svenska nominella och reala obligationer samt utländska nominella
obligationer, motsvarade jämförelseindex. Realränteobligationema
överträffade och de utländska nominella obligationerna underskred sina
respektive jämförelseindex. Svenska nominella instrument utvecklades
som index. Det har tidigare noterats att Första AP-fonden, som en
förberedelse inför utskiftningen av tillgångar vid det följande årsskiftet,
lät innehavet av penningmarknadsinstrument öka under år 2000. Denna
åtgärd har påverkat avkastningen negativt eftersom de långa räntorna föll
i slutet av året. Bortsett från denna åtgärd skulle den svenska
obligationsportföljen ha överträffat sitt jämförelseindex något, allt annat
lika. För fjärde året i följd har den av styrelsen beslutade policyn att
valutasäkra innehavet av utländska obligationer påverkat avkastningen
negativt i väsentlig utsträckning.

Den i detta sammanhang utnyttjade jämförelsenormen for den totala Skr. 2000/01:131
portföljen, ett sammanvägt jämförelseindex, har uppnåtts men inte
överträffats under den senaste femårsperioden. Fastighetsinnehavet har
bidragit positivt till avkastningen medan de utländska obligationerna
bidragit negativt. Svenska nominella obligationer har utvecklats i paritet
med sitt jämförelseindex.

Första och Andra AP-fondema har arbetat med små avvikelser från
jämförelseindex när det gäller svenska nominella räntebärande
instrument. En mot den bakgrunden betydande överavkastning år 1999
kompenserar en underavkastning åren 1996 och 1997. Större avvikelser
har accepterats i den utländska obligationsportföljen, med mindre
framgång totalt sett, samt i delportföljen med realränteobligationer.

Risken i realränteobligationema, mätt som genomsnittlig duration per
år, har konsekvent överstigit risken i jämförelseindex, vilket indikerar en
passiv förvaltning. Därför har delportföljen gått bättre än index när
marknaden utvecklats väl, dvs. vid fallande realräntor, och utvecklats
sämre när marknaden varit svag. Resultatet under de senaste fyra åren
sammantagna är neutralt. Den passiva strategin är förståelig mot
bakgrund av väl kända brister i denna marknads funktionssätt.

Den genomsnittliga durationen i den utländska portföljen har såväl
överstigit som understigit index, både i något större utsträckning och med
något större variabilitet än i den inhemska portföljen. Detta gäller i all
synnerhet en tidigare anlitad extern förvaltare, som emellertid skildes
från uppdraget efter år 1998. De externa förvaltarna har bidragit positivt
till avkastningen fyra år av fem. Det externt förvaltade kapitalet har
emellertid varit förhållandevis litet varför de externa förvaltarna tenderat
att bidra endast marginellt till det sammanvägda resultatet i den utländska
portföljen.

Tabell 19. Nyckeltal avseende Första och Andra AP-fondernas förvaltning perioden 1998-2000

	Överavkastning %	Aktiv risk %	Informationskvot	Portföljbeta
Svenska obligationer	0,2	0,2	1,1	1,0
Utländska obligationer	-0,6	2,3	-0,3	1,0
Realränteobligationer	0.1	1,3	0,1	1,2
Totalt exkl. fastigheter	0,1	0,3	0,1	1,0

Mercer har beräknat en riskjusterad avkastning i form av
informationskvoter for de senaste tre åren (tabell 19). Detta motsvarar
inte regeringens horisont for utvärdering, men ger en indikation om
utvecklingen på medellång sikt. Risktagandet i den utländska portföljen
var särskilt högt under år 1998, i förhållande till såväl perioderna före
som efter, vilket påverkat Mercer’s beräkningar av den genomsnittliga
aktiva risken i denna portfölj. Vid utgången av förra året var den aktiva
risken i den utländska portföljen betydligt lägre. Den riskjusterade
avkastningen, mätt som informationskvot, var negativ för utländska
obligationer och marginellt positiv for realränteobligationer under
treårsperioden. Kombinationen av en måttlig överavkastning och mycket
låg risk, mätt som aktiv risk, ger emellertid en informationskvot på 1,1
för den svenska nominella räntebärande portföljen. Detta resultat i

riskjusterade termer är utmärkt. Det torde vara ovanligt att en så god Skr. 2000/01:131
informationskvot utnyttjas på ett så defensivt sätt. Mot bakgrund av
portföljens storlek i förhållande till marknaden finner regeringen
emellertid inte anledning att anmärka mot den valda metodiken.

Kalkylerna av riskjusterad avkastning har inte omfattat
fastighetsinnehavet.

5.2 Utvärdering av Tredje AP-fondens förvaltning

Regeringens bedömning: Tredje AP-fonden har lyckats väl i sin
förvaltning under år 2000. Avkastningen var visserligen negativ men
mycket bättre än jämförelseindex. Det gällande långsiktigt målet, att
överträffa index med 0,8 procentenheter per år, har inte infriats under
den senaste femårsperioden men väl under de två år målet varit i kraft.
I riskjusterade termer hävdar sig avkastningen väl mot
jämförelseindex under den senaste femårsperioden.

Regeringens skrivelse för år 1999: Dåvarande femte fondstyrelsen
underskred jämförelseindex både på kort och lång sikt. I riskjusterade
termer var emellertid avkastningen i paritet med index. Regeringen
ställde sig frågande till fondstyrelsens val att låta den utländska portföljen
exponeras enbart mot Europa, som svarade för 1/3 av världsindex under
året. En sådan snäv tolkning av utlandsmandatet borde ha åtföljts av en
tydlig strategi som motiverade en kraftig övervikt av Europa på
bekostnad av övriga världen.

Skälen för regeringens bedömning: Avkastningen under förra året
var negativ men väsentligt bättre än jämförelseindex. Detta resultat kan
till övervägande del förklaras av ett utmärkt aktieval i den svenska
portföljen. Allokeringen mot sektorer i den svenska portföljen var mycket
framgångsrik, med undervikt av sektorer som utvecklades svagt och
övervikt av de fa sektorer som steg. Enda undantaget mot denna regel var
en mindre lyckosam undervikt mot bank och finans. Positiva bidrag till
avkastningen kom även från aktievalet i den utländska portföljen och från
taktiska beslut att övervikta svenska aktier första kvartalet och
obligationer resten av året.

Det av styrelsen år 1998 fastställda långsiktiga målet, att överträffa
jämförelseindex med 0,8 procentenheter per år, har inte uppnåtts under
den senaste femårsperioden, men väl under de två år målet varit i kraft.
Om man utsträcker jämförelsen bakåt i tiden blir resultatet en
genomsnittlig underavkastning på en procentenhet per år under
femårsperioden. Detta beror på sämre resultat jämfört med index åren
1998 och 1999. Den renodlade aktieportföljens underavkastning är
hälften så stor. Mellanskillnaden förklaras av mindre än full exponering
mot aktier och ett svagt resultat i ränteförvaltningen. För jämförelsens
skull kan påpekas att hade jämförelseindex exkluderat Nokia de senaste
två åren, i likhet med den kalkyl som utförs beträffande Fjärde AP-
fonden i nästa avsnitt, så hade den renodlade aktieportföljens
underavkastning vänts till en överavkastning under femårsperioden.

Under de två år målet varit i kraft har Tredje AP-fonden, enligt Skr. 2000/01:131
Mercer’s beräkningar, överträffat index med i genomsnitt 0,8 % per år,
dvs. precis enligt styrelsens mål. Styrelsen har även ett mål för den
riskjusterade avkastningen mätt som informationskvot som emellertid
inte utvärderats under tvåårsperioden.

Tabell 20. Tredje AP-fondens avkastning, procent

	2000	1999	1996-2000*
Svenska aktier	-3,4	61,5	-
SIXRX	-10,8	69,8
Utländska aktier	9,8	13,0	-
DJ STOXX SO/FTSE Europé	6,2	30,7
Aktier totalt	-2,1	55,9	25,5
Sammanvägt aktieindex	-9,4	66,2	26,0
Räntebärande instrument	7,1	-0,6	4.5
OMRX Total	8,2	0,0	8,2
Totalavkastning	-1,5	53,1	24,2
Sammanvägt totalindex**	-9,7	63,0	25,2

* Ärligt geometriskt genom snitt

** Styrelsens strategiska vikter har utnyttjats 1999-2000, dessförinnan SIXRX.

Mercer har beräknat riskjusterad avkastning for den senaste
treårsperioden (de senaste två åren för den utländska portföljen). Detta
motsvarar inte regeringens horisont för utvärdering men ger en indikation
om utvecklingen på medellång sikt. Den riskjusterade avkastningen mätt
som informationskvot avspeglar underavkastningen åren 1998 och 1999.
Informationskvoten blir därför -0,3 (tabell 21). Fonden har under denna
period haft en defensiv inriktning och tenderat att överträffa index när
börserna faller och tappa mot index när marknaderna stiger. Som ett
notabelt undantag hängde Tredje AP-fonden med den starka marknaden
under första kvartalet förra året. Samtliga större bakslag under de senaste
tre åren har emellertid inträffat i samband med börsuppgångar. Det
senaste årets starka resultat passar väl in i detta mönster. Beta för hela
portföljen beräknas av Mercer till 0,8 vilket bekräftar mindre än full
marknadsexponering. Samma bild ger risken mätt som portföljens
standardavvikelse som har understigit risken i jämförelseindex.

Regeringens utvärdering avser en rullande femårsperiod. Tredje AP-
fonden rapporterar själv en bättre riskjusterad avkastning än
jämförelseindex 1996-2000, mätt som Sharpekvot, för såväl
aktieportföljen som totalportfoljen. Det indikerar att underavkastningen
jämfört med index till mer än 100 % kan förklaras av portföljens
defensiva inriktning. Annorlunda uttiyckt, om portföljen hade haft
samma riskinnehåll som jämförelseindex skulle avkastningen ha
överstigit detsamma, allt annat lika.

Mot bakgrund av detta kan man diskutera om den försiktiga hållning
till marknaderna som kännetecknat fondens faktiska förvaltning i högre
grad borde ha återspeglats i styrelsens val av jämförelseindex. Det kan
vara effektivare att uttrycka en långsiktigt defensiv hållning till
marknaderna i normalportföljen, snarare än att låta det prägla det löpande

arbetet. Regeringen saknar emellertid anledning att lägga några mer Skr. 2000/01:131
bestämda synpunkter på fondens arbetssätt i detta avseende, utöver vad
som direkt kan föranledas av förvaltningsresultatet.

Tabell 21. Nyckeltal avseende Tredje AP-fondens förvaltning perioden 1998-2000

	överavkastning %	Aktiv risk %	Informationskvot	Portföljbeta
Svenska aktier	-2,3	6,5	-0,3	0,9
Utländska aktier	-6,4	14,2	-0,5	0,6
Räntebärande instrument	-2,9	1,6	-1,8	0,7
Totalt	-2,8	9,4	-0,3	0,8

Vad gäller indexfrågan noterar regeringen att Tredje AP-fonden tagit
ett steg mot en bredare utländsk portfölj genom att ersätta STOXX 50
med FTSE All-World Europé Developed. Den utländska portföljen har
även breddats genom ett reducerat risktagande mot detta bredare
europeiska index. Eftersom Europa förra året utvecklades bättre än ett
globalt index kan man i efterhand säga att Tredje AP-fonden tog en risk
som växlade ut positivt genom att dröja ytterligare ett år med att bygga
upp en global aktieportfölj.

5.3 Utvärdering av Fjärde AP-fondens förvaltning

Regeringens bedömning: Förvaltningsresultatet för Fjärde AP-
fonden var neutralt under år 2000 eftersom avkastningen var i nivå
med jämförelseindex. Fondens långsiktiga mål har inte uppnåtts under
den senaste femårsperioden, men väl under de två år målet varit i
kraft. Bortsett från ett svagt resultat relativt index år 1998 har fonden
manövrerat de senaste årens turbulenta marknader förhållandevis väl.

Regeringens skrivelse för år 1999: Dåvarande fjärde fondstyrelsen hade
i sin totala förvaltning inte lyckats nå uppsatt mål, att överträffa ett
jämförelseindex med 5 procentenheter över fem år. Den svenska
aktieportföljen hade dock avkastat i stort sett som index. För år 1999
hade fondstyrelsen lyckats väl med sin nya målsättning att överträffa ett
kombinerat index.

Skälen för regeringens bedömning: Fjärde AP-fondens totala
avkastning under år 2000 var något bättre eller något sämre än
jämförelseindex beroende på om komponenten för svenska aktier i denna
jämförelsenorm, dvs. SIX avkastningsindex, beräknas exklusive Nokia
eller inte. Nokia definieras av regelverket som utländskt företag och tar
därmed i anspråk en del av det tillgängliga utrymmet för placeringar i
utländsk valuta. I det av styrelsen beslutade långsiktiga målet för fonden
framgår inte att jämförelseindex för svenska aktier, och därmed för den
totala portföljen, skall justeras på detta sätt. Fonden har i sin
årsredovisning valt att exkludera Nokia. Så gjordes även förra året, vilket
då kommenterades i fondens årsredovisning. Styrelsen har bekräftat
förfarandet genom att godkänna årsredovisningen. Dock kan man

ifrågasätta om inte detta borde ha kommunicerats utåt på ett tydligare Skr. 2000/01:131
sätt.

Om resultatet under det senaste året var i nivå med jämförelseindex så
visar Mercer’s analys att aktievalet i den svenska portföljen påverkat
avkastningen negativt, medan i första hand en residual effekt, bl.a.
hänförlig till ”timing”, haft motsatt verkan". Aktievalet i den utländska
portföljen har haft en kortsiktigt negativ resultatpåverkan under året
medan en defensiv hållning i form av en övervikt av räntebärande
instrument haft en svagt positiv resultateffekt. Fjärde AP-fondens
avkastning understeg index sista kvartalet år 1999 och första kvartalet år
2000, vilket indikerar en tidig anpassning inför en förväntat sämre
marknadsutveckling. Trots en betydande underavkastning under ett
kvartal vartdera året slog fonden index under år 1999 och var i närheten
av index år 2000.

Mercer har beräknat riskjusterad avkastning för den senaste
treårsperioden (de senaste två åren för den utländska portföljen). Detta
motsvarar inte regeringens horisont för utvärdering men ger en indikation
om utvecklingen på medellång sikt. Den riskjusterade avkastningen
under de senaste tre åren påverkas av resultatet för år 1998.
Informationskvoten blir därför -0,4 under denna period (tabell 23).
Eftersom svenska aktier utgjort den helt dominerande andelen av
portföljen påverkas beräkningarna i märkbar utsträckning av om Nokia
exkluderas eller inte. Om så sker halveras den svenska portföljens
riskjusterade underavkastning.

Risken mätt som standardavvikelse för de svenska aktierna, och därför
även för fonden som helhet, understiger risken i jämförelseindex.
Motsvarande bild framträder av att portföljbeta understiger ett, om än
måttligt, vilket indikerar en viss defensiv bias. Fonden har emellertid inte
bara slagit index vid fallande marknader utan även när marknaderna gått
upp, såsom var fallet första halvåret 1999.

Tabell 22. Fjärde AP-fondens avkastning, procent

	2000	1999	1996-2000*
Svenska aktier	-11,8	69,1	24,5
SIXRX exkl. Nokia	-11,9	67,4	25,0
Utländska aktier	-5,1	33,5	20,4
MSCI Europé + World	-0,6	26,2	22,6
Likviditet	4,1	3,4	4,9
OMRX T-Bill	4,3	3,3	4,9
Totalavkastning	-10,1	64,7	23,4
Sammanvägt totalindex**	-10,5	61,9	24,5

* Årligt geometriskt genomsnitt

“ Exklusive Nokia 1999-2000. Styrelsens strategiska vikter har utnyttjats 1999-2000, dessförinnan SIXRX.

" Eftersom Mercer utnyttjat styrelsens uttryckliga målformulering, som ej exkluderar
Nokia, kan det negativa bidraget från aktievalet härledas till denna aktie. Om jämförelsen
exkluderar Nokia upphör aktievalet att påverka avkastningen negativt, enligt beräkningar
utförda av Fjärde AP-fonden.

Om den svenska portföljen haft en måttligt defensiv hållning i Skr. 2000/01:131
genomsnitt över den senaste treårsperioden, så framträder motsatt bild
beträffande Fjärde AP-fondens utländska portfölj. Risken mätt som
standardavvikelse är högre för portföljen än för jämförelseindex och
portföljbeta överstiger ett. Den utländska portföljen har därför tenderat
att gå bättre än jämförelseindex vid stigande marknader och utvecklas
relativt sämre vid fallande marknader. Den stora underavkastningen sista
kvartalet i fjol är konsistent med den analysen, även om valet av marknad
var den huvudsakliga orsaken. Under loppet av året, och främst sista
kvartalet, gick fonden från en övervikt av europeiska aktier till en
övervikt av amerikanska aktier, vilket påverkade avkastningen negativt.
Detta har av fonden förklarats bero på anpassningar till det nya
jämförelseindex, med en högre andel nordamerikanska aktier, som gäller
från år 2001. Risktagandet i den utländska portföljen, mätt som aktiv risk,
har legat på en förhållandevis konstant nivå de senaste två åren och detta
har växlat ut positivt, med undantaget ovan. Resultaten av förvaltningen
av utländska aktier har dessutom bidragit till att Fjärde AP-fonden
överträffade jämförelseindex åren 1997 och 1999. Genom att resultatet i
den utländska portföljen kombinerats med en förhållandevis hög aktiv
risk, och genom bakslaget sista kvartalet i fjol, blir den riskjusterade
avkastningen mätt som informationskvot endast svagt positiv.

Det av styrelsen fastställda långsiktiga målet, att Fjärde AP-fonden
skall överträffa jämförelseindex med en procentenhet per år över en
rullande femårsperiod, har inte uppnåtts. Främst genom ett svagt resultat
relativt index år 1998 understiger avkastningen jämförelseindex under
den senaste femårsperioden. Under de två år målet varit i kraft har Fjärde
AP-fonden överträffat index med 1,3 % per år vilket i det korta
perspektivet räcker för att väl infria styrelsens mål, om detta korrigeras
för Nokia. Styrelsens mål för riskjusterad avkastning i form av
informationskvot har inte utvärderats under denna period. Bortsett från
avvikelsen år 1998 har fonden manövrerat de senaste årens turbulenta
marknader förhållandevis väl, även om det är en bit kvar till styrelsens
långsiktiga mål.

Tabell 23. Nyckeltal avseende Fjärde AP-fondens förvaltning perioden 1998-2000

	Överavkastning %	Aktiv risk %	Informationskvot	Portföljbeta
Svenska aktier inkl. Nokia	-2,3	5,2	-0,4	0,9
Svenska aktier exkl. Nokia	-1,2	5,0	-0,2	0,9
1999-2000
Utländska aktier	0,6	5,7	0,1	1,2
Totalt *	-2,0	4,6	-0,4	0.9

• Totala portföljen har här jämförts med ett index som inkluderar Nokia och som baseras pä styrelsens
strategiska vikter 1998-2000.

5.4

Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning

Skr. 2000/01:131

Regeringens bedömning: Sjätte AP-fonden har lyckats väl i sin
förvaltning under år 2000. Avkastningen var negativ men avsevärt
bättre än jämförelseindex. Förvaltningen kan ännu inte utvärderas mot
styrelsens långsiktiga mål eftersom fonden inte bedrivit verksamhet
tillräckligt länge. En separat utvärdering av Sjätte AP-fondens
onoterade portfölj visar att positiva avkastningsresultat uppnåtts
snabbare än vad som är vanligt i sådana här sammanhang.

Regeringens skrivelse för år 1999: Regeringen såg mycket positivt på
att dåvarande sjätte fondstyrelsens portfölj av onoterade innehav ökat. De
riskspridningsmöjligheter som kan uppnås genom spridning av
investeringar mellan foretag i olika mognadsfaser hade dock inte
utnyttjats i önskvärd utsträckning. Fondstyrelsen var överviktad i
investeringar i företag i fasen expansion. Regeringen ansåg att sjätte
fondstyrelsen i förvaltningen borde renodla sina portföljer eftersom en
sammanblandning av noterade och onoterade innehav försvårar
utvärderingen. Det är också svårt att uppnå de höga avkastningsmål som i
regel gäller for en onoterad portfölj med inslag av noterade aktier.
Regeringen ansåg även att avkastningsmålet för Kapitalförvaltningen, att
uppnå en portföljavkastning i nivå med jämförelseindex, var relativt lågt
satt.

Skälen för regeringens bedömning: Den totala avkastningen år 2000
var negativ men avsevärt bättre än jämförelseindex. Detta kortsiktigt
goda resultat berodde framför allt på en god avkastning på onoterade
aktier och på den del av den noterade aktieportföljen som benämns aktiva
innehav. Den noterade aktieportföljen avkastade -6,3 %, vilket även det
var väsentligt bättre än jämförelseindex. Hela överavkastningen i den
noterade portföljen under det senaste året beror på en mycket stark
utveckling av de aktiva innehaven. Det är innehav som beslutats av
styrelsen och där Sjätte AP-fonden agerar som aktiva ägare, exempelvis
genom styrelserepresentation.

Den onoterade portföljen avkastade, enligt Mercer’s beräkningar,
21,6 % uttryckt som en genomsnittlig årlig intemränta från start. Detta
infriar med god marginal det av styrelsen fastställda målet att ge en
absolut avkastning på minst 16 % per år före kostnader. Detta mål antas i
sin tur medföra en tillräckligt hög avkastning för att överträffa SIX
avkastningsindex över rullande femårsperioder, med en riskpremie som
kompenserar för den högre risken i onoterade aktier jämfört med
noterade aktier. Förvaltningen har ännu inte kunnat prövas mot styrelsens
mål eftersom fonden inte bedrivit verksamhet tillräckligt länge. Så länge
målet varit i kraft har det emellertid infriats med god marginal.

Förvaltningen av den noterade aktieportföljen har nått målet att slå
jämförelseindex under fyraårsperioden, men genom stora innehav av
räntebärande värdepapper de första två åren är det sammanvägda
resultatet för hela förvaltningen av noterade värdepapper klart lägre åren
1997-2000. Till det kan fogas att styrelsens mål inte var i kraft före år

1999.

Kapitalförvaltningen Skr. 2000/01:131

Under denna rubrik har Sjätte AP-fonden sorterat förvaltningen av
noterade aktier och tidigare även räntebärande instrument. Inte förrän vid
ingången av år 1999 var portföljen fullinvesterad i aktier. Lyckade
aktieval första året skapade en rejäl överavkastning som kompenserade
för relativt sett sämre resultat under de följande två åren. Genom
överavkastningen under det senaste året har den renodlade noterade
aktieportföljen överträffat SIX avkastningsindex under fyraårsperioden
som helhet.

Tabell 24. SjätteAP-fondens avkastning på noterade aktier, procent

	2000	1999	1997-2000*
Svenska aktier	-6,3	60,4	23,0
SIXRX exkl. Nokia	-22,S	67,4	20,8

* Årligt geometriskt genomsnitt

Mercer har beräknat riskjusterad avkastning för den senaste
treårsperioden. Detta motsvarar inte regeringens horisont för utvärdering
men ger en indikation om utvecklingen på medellång sikt. Mätt över
denna period utvecklades den noterade aktieportföljen något sämre än
jämförelseindex. Som en konsekvens därav är den riskjusterade
avkastningen, mätt som informationskvot, svagt negativ under perioden
(-0,2). Portföljbeta understiger ett, om än måttligt, vilket överensstämmer
med observationen att fonden under de senaste två åren tenderat att slå
index vid fallande marknader men inte när börsen stiger.

Över tiden har den aktiva risken varierat ganska mycket omkring
genomsnittet 4,3. I början av fondens existens var den aktiva risken hög,
vilket också växlade ut positivt i en överavkastning för fonden. Under
åren 1998 och 1999 var den aktiva risken väsentligt lägre, samtidigt som
resultaten försämrades. Under sista året ökade den aktiva risken åter,
parallellt med att avkastningen förbättrades relativt index.

Tabell 25. Nyckeltal avseende förvaltningen av Sjätte AP-fondens noterade portfölj perioden 1998-2000

	Överavkastning %	Aktiv risk %	Informationskvot	Portfölibeta
Svenska aktier	-0,7	4,3	-0,2	0,9

Regeringen ser positivt på att styrelsen för Sjätte AP-fonden under det
gångna året skärpt målet för Kapitalförvaltningen, från att motsvara till
att överträffa jämförelseindex. Det återstår emellertid att specificera ett
kvantitativt mål för vilken överavkastning som eftersträvas och som
beaktar begränsningar - och i Sjätte AP-fondens fall även mål -
beträffande aktiv risk.

Investeringsverksamheten

Mercer har gjort en separat utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning
av onoterade aktier. De konventioner och riktlinjer har tillämpats som
utfärdats av EVCA (European Venture Capital Association), och som
gäller värdering och avkastningsberäkningar i samband med onoterade

aktier. Dessa riktlinjer bygger generellt på en konservativ värdering av Skr. 2000/01:131
innehaven, vilket i sin tur tenderar att skjuta resultaten i form av hög
avkastning framåt i tiden, när en högre värdering kan bekräftas. Full
marknadsvärdering är i regel möjlig forst när en aktie börsnoterats.

Enligt Mercer har Sjätte AP-fonden i vart fall inte överskattat värdet av
de onoterade innehaven eftersom portföljen enligt deras beräkningar är
värd drygt 400 miljoner kr mer än fonden uppgett i sin årsredovisning.
Avkastningen, beräknad som en genomsnittlig intemränta åren 1997—
2000 enligt rekommendation av EVCA, uppgår till 21,6 % per år. Detta
är marginellt bättre än den genomsnittliga avkastningen på 21,1 % ett år
tidigare och klart bättre än de -3,5 % som gällde efter första året. Det är
enligt Mercer typiskt att den ackumulerade avkastningen beskriver en
sådan ”J-kurveeffekt”, med initiella förluster och först på längre sikt en
rejält positiv avkastning. Möjligen har vinsterna kommit snabbare än vad
som är normalt. Mercer manar till försiktighet när det gäller att tolka
resultat av investeringar i onoterade aktier efter bara några år.

Tabell 26. Sjätte AP-fondens avkastning på onoterade innehav, beräknad som ackumulerad genomsnittlig årlig
internränta från start, procent

	2000	1999	1998
Indirekta investeringar	62,2	27,6	-0,6
Direkta orealiserade investeringar	2,5	-0,5	-3,5
Direkta realiserade investeringar	-13,2	54,5	-5,7
Total avkastning	21,6	21,1	-3,5

Den genomsnittliga intemräntan på 21,6 % per år förklaras av mycket
goda resultat på indirekta investeringar i onoterade företag genom
riskkapitalfonder och - hittills - mindre goda resultat på de direkta
investeringarna (tabell 26). Avkastningen på direkta investeringar har
påverkats av nedskrivningar och avskrivningar under år 2000, många
inom IT-sektorn. Som tidigare gäller att resultat efter några fa år måste
tolkas med försiktighet. Den markanta skillnaden i avkastning mellan
indirekta och direkta investeringar är emellertid värd att notera.

Tabell 27. Sjätte AP-fondens onoterade portfölj, fördelning på utvecklingsstadier, procent

	Indirekta investeringar	Direkta investeringar	Totalt
Sådd	0,1	0	0
Uppstart	33,8	14,4	22,8
Expansion	25,1	13,5	18,6
Internationell expansion	9,8	0	4.3
Tillväxt/mognad	31,2	61,4	48,2
Noterade aktier	0	10,7	6,1
Summa	100	100	100

Om orsakerna till denna skillnad står att finna i de direkta respektive
indirekta investeringarnas olika struktur så är anledningen i vart fall inte
att de direkta innehaven i större utsträckning skulle vara exponerade mot
företagens tidigare utvecklingsfaser. Som framgår av tabell 27 är
sakförhållandet det motsatta. De indirekta investeringarna i fonder har en

jämnare fördelning medan de direkta investeringarna har en tydlig Skr. 2000/01:131
tyngdpunkt mot tillväxt/mognad och dessutom ett kvarvarande innehav
av noterade aktier. Som en konsekvens av det har även den totala
portföljen en övervikt av investeringar i senare mognadsfaser.

Om i stället en uppdelning görs efter startår så innehåller de indirekta
investeringarna, enligt uppgift från Sjätte AP-fonden, äldre investeringar
än de direkta innehaven, som i sin helhet byggts upp under de senaste
åren. De indirekta investeringarna innehåller därför i större utsträckning
årgångar som befinner sig i ett mer framskridet stadium enligt ”J-
kurvan”, dvs. i de stadier som börjar ge vinst. Av de 66 onoterade
innehav som Sjätte AP-fonden äger direkt värderades vid senaste
årsskiftet alltjämt 36, dvs. mer än hälften, till bokfört värde.

Andelen noterade aktier har minskat under året, men inte genom
försäljningar utan snarare genom investeringar inom andra områden. Det
är att märka att ett av de noterade innehaven svarar för årets näst största
nedskrivningsbehov, vilket påverkat resultatet negativt. Exponeringen
mot det tidigaste sådd-stadiet är obefintlig, vilket emellertid måste ställas
mot tillgången på investeringsmöjligheter. De fonder Sjätte AP-fonden i
sin tur investerar i har i vart fall inte lyckats bättre i detta avseende.

Enligt Mercer’s kalkyler har fondens exponering mot onoterade aktier
ökat under året, från strax under 14 % till strax över 22 % av
fondkapitalet vid utgången av år 2000. Regeringen ser positivt på Sjätte
AP-fondens fortsatta utbyte av noterade aktier mot onoterade, i en takt
som marknadsförhållandena medger. Direkta investeringar (56,5 %)
fortsätter att väga tyngre än indirekta investeringar i fonder (43,5 %),
men denna skillnad har minskat påtagligt under året. Vissa indirekta
investeringar ger i slutändan en exponering mot utländska företag, vilket
inte strider mot lagens ordalydelse men likväl kan ifrågasättas. Det kan
mot den bakgrunden vara lämpligt att överväga förändringar av
regelverket.

5.5 Utvärdering av AP-fondemas mål och organisation

Regeringens bedömning: Första-Fjärde AP-fondemas nya
förvaltningsmandat har föranlett ett omfattande analysarbete för att
formulera de närmare målen för förvaltningen. Detta arbete är
knappast avslutat. Slutsatserna i form av normalportföljer är i vart fall
inte offentliggjorda, vilket omöjliggör en utvärdering i detta
sammanhang.

AP-fondema faster stor vikt vid riskkontroll, vilket är önskvärt.
Nödvändiga kontrollfunktioner finns på plats och verksamheten
bedrivs med betryggande säkerhet. Sjunde AP-fonden utmärker sig
genom en särskilt effektiv organisation, vilket stärker tilltron till att
det statliga alternativet i premiepensionssystemet skall kunna erbjudas
till en varaktigt låg kostnad.

Skälen för regeringens bedömning: De fyra stora buffertfonderna
fullgör en väldefinierad funktion inom det reformerade

ålderspensionssystemet, omfattande såväl inkomstpension som Skr. 2000/01:131
tilläggspension. Fondernas mål är att långsiktigt maximera avkastningen i
förhållande till risken i placeringarna, där risk och avkastning skall tolkas
i termer av utgående pensioner. Det har dessutom i förarbetena uttalats att
fondema bör sträva efter att vara neutrala mellan olika generationer
(prop. 1999/2000:46 s. 79).

Enligt motiven skall AP-fondema utforma målen för verksamheten
efter en analys av pensionssystemets åtagande (prop. 1999/2000:46 kap.
7.1). En sådan analys, där man relaterar tillgångarna till skuldernas
karaktär, kan kallas en ALM-studie (Asset/Liability Management
alternativt Modelling). Första, Tredje och Fjärde AP-fondema har
genomfört sådana analyser. Mot bakgrund av att AP-fondemas
förvaltning skulle försvåras om resultatet av dessa studier blev offentliga
innan portföljerna hunnit omstruktureras i enlighet med de nya
riktmärkena, har de i allt väsentligt hållits hemliga av AP-fondema.
Regeringen ser inget skäl att avvika från denna bedömning. En egentlig
utvärdering av detta arbete kan inte äga rum innan det blir möjligt att
öppet diskutera dessa s.k. normalportföljer. En sådan utvärdering far
därför anstå till nästa år¹². Ett par kommentarer av allmän karaktär kan
dock göras redan nu.

Inom ramen för det reformerade fördelningssystemet kan uppgiften
beskrivas som att undvika att den automatiska balanseringen aktiveras,
men inte i en snävt kortsiktig mening. För det första har detta klart
uttalats i förarbetena, med tillägget att målet inte syftar till kortsiktig
riskminimering (prop. 1999/2000:46 s. 79). För det andra har
Riksförsäkringsverket demonstrerat att den automatiska balanseringen är
en av de två viktigaste riskfaktorerna när det gäller att framkalla icke-
generationsneutrala förändringar av pensionsnivåema, vid sidan av en
förlängning av medellivslängden (RFV Analyserar 2000:1).
Buffertfondernas tillgångar ingår i kalkylen av det s.k. balanstalet och
spelar därmed en direkt roll för om, när och i vilken omfattning den
automatiska balanseringen aktiveras.

Om buffertfonderna skall sträva efter neutralitet mellan generationer
blir uppgiften inte endast att undvika att balanseringen aktiveras på kort
sikt, utan att göra det varaktigt. Eftersom befolkningen i aktiva åldrar
förutses minska och medellivslängden förutses öka fram till seklets mitt
kommer pensionssystemet att utsättas för påfrestningar, som redan nu är
kända till sin förekomst om än inte till sin omfattning. Dessa
påfrestningar, i sin tur, ökar anspråken på buffertfonderna och riskerar att
aktivera den automatiska balanseringen på längre sikt. Eftersom denna
risk kan motverkas med en hög avkastning på buffertfonderna blir en
högre avkastning upp till en viss nivå liktydig med lägre långsiktig risk.
Samtidigt kan en hög avkastning vara förknippad med hög volatilitet,
som i sin tur medför påfrestningar på balansen mellan pensionssystemets
tillgångar och skulder och den automatiska balanseringen i det korta
perspektivet. En lägre långsiktig risk måste därmed vägas mot en högre

¹² Även Sjunde AP-fonden har genomfört en ALM-studie enligt de förutsättningar som
gäller inom premiepensionssystemet. Normalportfölj erna har offentliggjorts och
kommenteras kortfattat i nästa avsnitt. Eftersom det kan vara lämpligt att utvärdera
modellarbetet i ett sammanhang får även denna granskning anstå.

kortsiktig risk, och omvänt. Om neutralitet mellan generationerna skall Skr. 2000/01:131
iakttas kan inte det ena perspektivet tillåtas dominera över det andra, utan
båda måste beaktas. Den förväntade avkastningen far inte vara så låg att
de kända demografiska påfrestningarna med stor sannolikhet leder till att
den automatiska balanseringen aktiveras på lång sikt. Samtidigt får
volatiliteten i buffertfondernas portföljer inte vara så hög att den
automatiska balanseringen av den anledningen med stor sannolikhet
aktiveras på kort sikt. Därvid bör särskilt sådana variationer
uppmärksammas som samvarierar negativt med pensionssystemets
skulder eller positivt med dess övriga tillgångar. En sådan samvariation
riskerar att förstärka yttre störningar snarare än att dämpa dem.

Buffertfonderna svarar, vid sidan av avgiftstillgången, for drygt 10 %
av pensionssystemets tillgångar initialt, vilket mildrar konsekvenserna av
kortsiktiga rörelser i buffertfondernas marknadsvärden. Om emellertid
kapitalavkastningen samvarierar positivt med avgiftstillgången och
negativt med pensionssystemets skulder, till följd av att båda influeras av
samma bakomliggande utveckling, kommer balanstalets volatilitet att
öka. Om avgiftsunderlaget försvagas eller skulderna växer, samtidigt som
kapitalavkastningen försämras, förstärks den negativa effekten på
balanstalet, allt annat lika. I motsatt fall kommer balanstalet att förbättras
mer än det annars skulle ha gjort. Om det råder symmetri i värderingen
av positiva och negativa utfall av balanstalet spelar en sådan ökad
volatilitet ingen roll. Möjligheten till positiva överraskningar skulle i ett
sådant fall kompensera risken for negativa utfall. Om emellertid risken
för negativa utfall väger tyngre än möjligheten till positiva
överraskningar blir den stegrade volatiliteten negativ och kapaciteten att
äga tillgångar som samvarierar med balanstalet därför mindre. Det senare
alternativet är troligen en bättre beskrivning av det faktiska förhållandet.

För att hela åtagandesidan skall vara beaktad skall buffertfonderna
dessutom ta hänsyn till ATP-skulden och den känslighet for försvagad
tillväxt av avgiftsunderlaget som denna implicerar under de närmaste 10-
15 åren. Denna omständighet medverkar till att introducera ett cykliskt
element i pensionssystemets åtagande. Problemet minskar dock ganska
snabbt i omfattning eftersom alla utgående pensioner ff.o.m. år 2002
indexeras med samma index och huvuddelen av ATP-skulden avser
årskullar som ligger relativt nära sin pensionering. Enligt prop.
2000/01:70 väntas ATP-skulden till forvärvsaktiva, som även
fortsättningsvis beräknas enligt gamla regler, motsvara cirka 15 % av den
totala pensionsskulden år 2005, cirka 6 % fem år senare och nära noll
ytterligare fem år fram i tiden. Under denna process, under vilken
pensionssystemets tillväxtkänslighet till följd av ATP minskar, väntas
emellertid buffertfonderna själva svara for en växande andel av
pensionssystemets samlade tillgångar, givet att avkastningen inte blir för
låg i förhållande till tillväxten. Om buffertfondernas tillgångar
samvarierar positivt med den ekonomiska tillväxten kommer
buffertfonderna och ATP-skulden i kombination att uppvisa ett cykliskt
beroende under överskådlig tid.

I detta sammanhang kan det även finnas skäl att något beröra de
finansiella marknadernas volatilitet på längre sikt. Det finns mer eller
mindre giltiga skäl att kalkylera med fallande långsiktig risk över tiden i

finansiella placeringar. Till de mindre giltiga skälen hör den triviala
observationen att risken mätt som standardavvikelse ökar med
kvadratroten av tiden och därför ser ut att krympa ju längre fram i tiden
man beräknar detta riskmått. Effekten uppstår endast om man mäter risk
som standardavvikelse och inte som varians. Eftersom båda riskmåtten är
lika legitima kan man ifrågasätta i vad mån analyser av denna typ tillför
någon egentlig information. Trots denna grundläggande svaghet är
synsättet vanligt förekommande i samband med ALM-studier. Detta
reser, i sådana fall, frågor om hur studiernas resultat kan och bör tolkas
och om vilka kompletterande undersökningar som kan bidra till ett
förbättrat beslutsunderlag.

AP-fondema har det direkta uppdraget att utforma portfölj strukturen
efter en analys av pensionssystemets åtagandesida. Mot bakgrund av AP-
fondemas roll i pensionssystemet är det av stor betydelse att dessa
analyser utförs och tolkas på rätt sätt. Frågan får extra laddning av den
nya situationen med fyra konkurrerande buffertfonder.

Sjunde AP-fonden

Medan övriga AP-fonder fullgör en allmän buffertfunktion inom
fördelningssystemet kan Sjunde AP-fondens förmögenhet på ett
principiellt plan kopplas till individuella ägare (den formella ägaren är
Premiepensionsmyndigheten och därmed staten). Eftersom risken i
Sjunde AP-fonden i princip bärs av samma individer som erhåller den
motsvarande avkastningen blir analysen annorlunda.

Sjunde AP-fondens styrelse har valt att utforma Premiesparfonden och
Premievalsfonden efter den genomsnittliga individen och den
genomsnittliga fonden i premiepensionssystemet. Målet för
Premiesparfonden är att avkastningen under löpande femårsperioder
minst skall motsvara genomsnittet för samtliga fonder som deltar i
premiepensionssystemet, men till lägre risk. Jämförelsenormen för
Premievalsfonden är densamma men målet har höjts till att avkastningen
under löpande femårsperioder skall tillhöra den bästa fjärdedelen. Det har
framgått att Sjunde AP-fonden tolkar denna instruktion som att
genomsnittet av fonder skall vägas med väljarnas allokering som vikter,
dvs. riktmärket utgörs av den genomsnittligt valda fonden. Därmed
kommer väljarnas åtgärder att indirekt influera icke-väljamas portfölj.
Som en konsekvens av det har Sjunde AP-fonden nyligen justerat upp
aktieandelen i båda portföljerna.

Sjunde AP-fonden har därmed valt ett rörligt mål för sin förvaltning.
Det kan ligga en risk i att tolka denna jämförelsenorm alltför snävt och
att vid upprepade tillfällen ändra portföljviktema som svar på en
utveckling som redan ägt rum. Regeringen förmodar dock att den nyligen
genomförda justeringen av portföljviktema var en konsekvens av att
systemet är nytt och att fjolårets val av premiepensionsfonder därför
tillförde genuint ny information.

En bärande tanke i lagstiftningen om premiepensionen är att den
statliga förvaltningen hos Sjunde AP-fonden skall vara jämförbar och
likvärdig med de privata placeringsaltemativen för premiepensionen. Ett
övergripande krav på långsiktigt hög avkastning kombineras med ett, för

Skr. 2000/01:131

Premiesparfondens del, ytterligare krav på att riskprofilen skall vara låg. Skr. 2000/01:131
Det senare beror på att denna specifika fond inrättats för att förvalta icke-
väljamas premiepensionsmedel och att det därför finns särskilda
skyddsbehov för den gruppen. Underlåtenhet att välja bör inte resultera i
en förvaltning med hög risk för negativa avvikelser från förväntad
pension. I prop. 1999/2000:46 har dessa krav operationaliserats så att
Premiesparfondens risknivå normalt skall vara lägre än för den
genomsnittliga privata förvaltaren av premiepensionskapital med samma
placeringshorisont. Detta krav har Sjunde AP-fonden tillgodosett genom
ett större mått av diversifiering och genom att delvis valutasäkra
utländska aktieinnehav, snarare än genom en lägre aktieandel. Små
innehav av realränteobligationer snarare än nominella obligationer kan
även verka i denna riktning. Man kan emellertid konstatera att den
återstående skillnaden mellan Premiesparfonden och Premievalsfonden,
som delar dessa egenskaper, är liten trots att den ena fonden saknar
begränsningar vad gäller risknivå.

Tabell 28. Sjunde AP-fondens normalportföljer 2001, procent av fondens marknadsvärde

	Premiesparfonden	Premievalsfonden
Svenska aktier	25	25
Utländska aktier*	65	72
Realränteobligationer	9	2
Kassa	1	1
Totalt	100	100

* Varav Nordamerika 55 %, Europa 30 %, Japan 12 % och Sydostasien/Oceanien 3 %.

Analysen av förväntad avkastning och risk i Premiesparfonden och
Premievalsfonden kan utnyttja den principiella kopplingen till
individerna. Därmed blir det möjligt att anlägga ett portföljperspektiv och
ta hänsyn till individens övriga ekonomiska förhållanden. En
omständighet som har betydelse i det sammanhanget är även individens
samlade pensionsrätt inom pensionssystemets fördelningsdel. I det
perspektivet blir premiepensionen under överskådlig tid en mindre andel
av den samlade pensionsrätten, som därför kan bära högre risk i utbyte
mot en högre förväntad avkastning.

Vad gäller Premievalsfonden har Sjunde AP-fonden kommunicerat
fondens inriktning mycket tydligt, vilket ger väljarna en god grund för
ställningstagandet.

AP-fondernas organisation

Mercer har även utfört en granskning av AP-fondemas organisation.
Denna innehåller många värdefulla synpunkter på arbetssätt, rapportering
och effektivitet. Bland annat framgår det att samtliga AP-fonder fäster
stor vikt vid riskkontroll, med oberoende kontrollfunktioner som
rapporterar direkt till VD och styrelsen. Även riskrapporteringens
utformning var adekvat i termer av informationsinnehåll, med en viss
tonvikt på aktiv risk (tracking error). Regeringen instämmer i Mercer’s
bedömning att en effektiv riskkontroll och riskhantering kräver en bred
ansats, som inte begränsas till en noggrann uppföljning av enstaka

nyckeltal. Detta var emellertid den enda fundamentala observationen som Skr. 2000/01:131
kunde motivera en översyn. I de flesta fall var dessutom en bredare ansats
redan genomförd, enligt Mercer’s bedömning. Det övergripande intrycket
är att de nödvändiga kontrollfunktionerna finns på plats och att
verksamheten därför bedrivs under önskvärt säkra former.

Sjunde AP-fonden utmärker sig genom en särskilt effektiv
organisation, vilket stärker tilltron till att det statliga alternativet i
premiepensionssystemet skall kunna erbjudas till en varaktigt låg
kostnad. Effektiviteten avser bl.a. det sätt på vilket externa leverantörer
av depåtjänster och förvaltningstjänster uppdaterar fondens
administrativa system med hjälp av modern teknik.

Några av AP-fonderna har under de senaste åren infört bonusprogram
för sin personal. Regeringen har tidigare beslutat om riktlinjer för
bonusprogram i statliga bolag. Enligt dessa skall bonusprogram i statliga
bolag bl.a. gälla samtliga anställda, vara rimliga i förhållande till
individens arbetsinsats och det skall finnas en direkt koppling mellan
bonusprogrammets mål och målen för verksamheten. Regeringen menar
att de riktlinjer som gäller för de statliga bolagens bonusprogram även
bör vara vägledande för hur AP-fondemas bonusprogram utformas. AP-
fonderna bör själva tillförsäkra att bonusprogrammen står i
överensstämmelse med dessa riktlinjer genom att bl.a. inhämta
Arbetsgivarverkets mening i denna fråga.

ÅRSREDOVISNING 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

FÖRSTA OCH ANDRA AP-FONDERNA I KORTHET

• AP-fonden tillkom som en följd av att en allmän tilläggspension, ATP, infördes 1960. Motivet var
dels att hålla uppe sparandet i ekonomin, dels att bygga en buffert i händelse av att ett avgifts-
underskott skulle uppstå.

• Ett nytt pensionssystem infördes i januari 1999 och den 1 maj 2000 omorganiserades AP-fonderna.
Första AP-fondens och Andra AP-fondens tillgångar (tidigare 1-3 fondstyrelsernas tillgångar) har
samförvaltats av Första AP-fonden under året. Från och med 2001 förvaltar Andra AP-fonden
sina egna tillgångar.

• Vid utgången av 2000 förvaltade Första och Andra AP-fonderna 560 (557) miljarder kronor.
Resultatet för 2000 uppgick till 43,7 (3,6) miljarder kronor och den totala avkastningen var 8,9 (0,6)
procent.

• Vid årsskiftet 2000/2001 levererades 155 miljarder kronor in till staten samtidigt som samtliga
AP-fonders tillgångar omfördelades. De fyra AP-fonderna erhöll vardera tillgångar till ett värde
av 134 miljarder kronor. Samtidigt trädde de nya placeringsreglema i kraft, vilka är gemensamma
för de fyra AP-fonderna.

• De tidigare 1-3 AP-fondstyrelserna placerade enligt dåvarande placeringsregler huvudsakligen i
räntebärande papper, medan 4-5 fondstyrelserna huvudsakligen placerade i aktier. Den 1 januari
2001 fick de kvarvarande Första till Fjärde AP-fondema nya identiska placeringsregler, vilka bland
annat innebär att samtliga fonder nu får placera i aktier och i högre grad än tidigare även globalt.

• Första AP-fonden är lokaliserad i Stockholm och dess organisation består av 1-3 fondstyrelsernas
tidigare gemensamma kansli. Andra AP-fonden är lokaliserad i Göteborg och byggs upp från
grunden.

Innehåll

Årets resultat och avkastning 2

Första AP-fondens VD kommenterar 5

Andra AP-fondens VD kommenterar

Det nya pensionssystemet 9

Nya placeringsregler 13

Placeringar vid ingången av 2001 14

Den ekonomiska utvecklingen under år 2000 16

Förvaltningsberättelse

Första och Andra AP-fondemas placeringsverksamhet 2000 20

Fondkapitalets utveckling 24

Resultat och avkastning 26

Resultaträkning, Första och Andra AP-fondema 28

Balansräkning, Första och Andra AP-fonderna 29

Redovisningsprinciper, Första och Andra AP-fondema 30

Noter, Första och Andra AP-fondema 31

Resultaträkning, Första AP-fonden 34

Balansräkning, Första AP-fonden 35

Resultaträkning, Andra .AP-fonden 36

Balansräkning, Andra AP-fonden 37

Första AP-fondens styrelse 38

Första AP-fondens verksamhet och organisation 39

Andra AP-fondens styrelse 40

Andra AP-fondens verksamhet och organisation 41

Revisionsberättelse 42

Jämförande resultat- och balansräkningar 1996-2000 43

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

2 ÅRETS RESULTAT OCH AVKASTNING

statsobligationer och förväntningar
om svagare konjunktur pressade
under äret successivt ned de glo-
bala obligationsräntorna, vilket för-
klarar avkastningen om 7,2 pro-
cent under 2000 för utländska no-
minella län.

2000 samtidigt som obligtionsrän-
torna fallit. Förändringarna ledde
sammantaget till en flackare avkast-
ningskurva, vilket varit gynnsamt
för avkastningen på svenska nomi-
nella lån. Tillgångsslaget avkastade
7,7 procent under 2000.

med stor värdestegring på fastig-
heter förklarar en totalavkastning
om 8,9 procent för 2000.

• Årets resultat var 30,3 miljarder kronor. Inklusive orealiserade värdeförändringar
var det marknadsvärderade resultatet 43,7 miljarder kronor, vilket motsvarar en
totalavkastning på 8,9 procent.

• Totalavkastningen för femårsperioden 1996-2000 var 8,0 procent per år.

• Den reala avkastningen under 2000 uppgick till 7,4 procent oc-h under femårs-
perioden 1996-2000 till 7,1 procent per år.

• Nettot av inbetalda avgifter och utbetalda ATP-pensioner uppgick till 5,5 miljarder
kronor. Avgiftsinkomsterna var 144,3 miljarder kronor och pensionsutbetalningarna
138,8 miljarder kronor.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

AVKASTNING PÅ
SVENSKA REALLÅN

Genomsnitt 1990-2000.6,2%
Artig avkastning

Oen höga avkastningen pä svenska
realräntelän, 11.8 procent, förklaras
av fallande realräntor.

— Genomsnitt 1990-2000,14.0%
•—» Årtig avkastning

En stor värdestegring I det svenska X V,

fastighetsbeståndet, orsakad av '«

ökade marknadshyror, i första hand >•’ ,

hänförlig till fastigheter i Stockholm
förklarar den höga avkastningen,

26,3 procent, pä fastigheter under

2000.

• Fondkapitalet ökade under året med 0,6 procent till 560,4 miljarder kronor per den
31 december 2000, trots inleveransen till statsbudgeten på 45 miljarder kronor.
Huvudförklaringen till ökningen är fallande långräntor.

• Av Första och Andra AP-fondernas förvaltade tillgångar utgjorde nominella lån 86,7 pro-
cent, reallån 10,6 procent och fastighetsaktier 2,7 procent per den 31 december 2000.

• Ränteutvecklingen under året medförde att de svenska och utländska nominella
lånen samt reallånen ökade i värde. Totalavkastningen 2000 var för dessa portföljer
7,7 procent, 7,2 procent respektive 11,8 procent.

• Fastigheter gav en totalavkastning på 26,3 procent för 2000.

Skr' 2()()()/() I: 13 I
sBilapa

Jamgång är personalens kompetens, engage-
ITENSUTVECKLING ÄR CENTRALA FRAMGÅNGSFAK-
IA KÅN OCKSÅ ADDERAS VIKTEN AV HÖG KVALITET I
ICH SYSTEMSTÖD.”

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

FÖRSTA AP-FONDEN

VD KOMMENTERAR

Den 1 maj 2000 omorganiserades 1-3 fond-
styrelserna till två helt fristående fonder,
Första AP-fonden och Andra AP-fonden.

Den senare byggs upp, från grunden, i Göteborg
(ytterligare två AP-fonder, den Tredje och den
Fjärde, skapades av de gamla Fjärde och Femte
fondstyrelserna). Under perioden maj-december
2000 har Första AP-fonden haft uppdraget att för-
valta också Andra AP-fondens tillgångar. Denna
årsredovisning, för år 2000, presenterar därför
resultatet av förvaltningen av 1-3 fondstyrelsernas
kapital fram till och med april 2000 och därefter
resultatet av förvaltningen av det sammanlagda
kapitalet i Första och Andra AP-fondema. Därmed
underlättas möjligheten att analysera resultatet av
kapitalförvaltningen under 2000 och att göra jäm-
förelser bakåt i tiden.

God stabil avkastning

Vid ingången av år 2000 uppgick fondkapitalet till
557 miljarder kronor för att öka något (med
3 miljarder) under loppet av året, trots inleveransen
till statsbudgeten på 45 miljarder kronor.

Det sammanlagda redovisade resultatet uppgick
till 30,3 miljarder kronor för år 2000, exklusive orea-
liserade värdeförändringar i portföljen. Det är en
fortsatt nedgång jämfört med tidigare år, avspeg-
lande framförallt den reduktion av kapitalet som
skett genom inleveranser till staten på sammanlagt
90 miljarder kronor för åren 1999 och 2000. Emel-
lertid kom ändå det marknadsvärderade resultatet
att öka mycket kraftigt från 1999 till 2000, nämli-
gen från 3,6 miljarder kronor till 43,7 miljarder
kronor. Omslaget förklaras helt av att värdet på
obligationsportföljen ökade som en följd av nedåt-
gående långa räntor. För ett enskilt år ska man dock
inte överskatta ränteutvecklingens effekter på
portföljvärdet eftersom fondens roll är långsiktig.

Den totala avkastningen under de senaste fem
åren, 1996-2000, uppgick i genomsnitt till 8,0 pro-
cent årligen. Realt motsvarar detta en avkastning på
7,1 procent per år. Högst avkastning har fastighets-
innehavet givit, med 14,7 procent, därefter de reala
placeringarna med 8,2 procent per år under fem-
årsperioden. Nominella räntebärande placeringar
i svenska kronor avkastade 7,7 procent per år.

Den ekonomiska utvecklingen under 2000,
med fallande långräntor, gav sålunda goda resultat
för obligationer. För aktiemarknaden var däremot
år 2000 ett turbulent år, med stora svängningar.
De korrigeringar nedåt som skedde av värdena ska
ses mot bakgrund av de kraftigt stigande kurserna
under 1999. Samtidigt fanns många nya omstän-

digheter av betydelse som talade för att övervär-
deringen kanske inte varit så stor. I vart fall
demonstrerades att kapitalförvaltning är riskfyllt
och svårt, men också, förstås, att det finns möjlig-
het att generera överavkastning för den som är
skicklig och förmår förstå riskklimatet. De som i
början äv året förstod att IT-bubblan var på väg att
spricka och därefter satsade på en mer defensiv
allokering, innefattande också räntepapper, kan
känna sig nöjda.

Utökade möjligheter att placera

Som kapitalförvaltare kan man dra vissa slutsatser av
utvecklingen under det gångna året. Man måste
vara ödmjuk inför uppgiften att förvalta kapital på
marknader som både är volatila och genomanaly-
serade. Det är knappast möjligt att pricka vänd-
punkter men det är viktigt att ha ambitionen att
avläsa gradvisa förskjutningar i stämningsläget och i
kombination med en mer långsiktig syn på det eko-
nomiska förloppet låta detta påverka investeringarna.
Man behöver foga ihop en helhetsbild av utveck-
lingen på de finansiella marknaderna, alltifrån
globala makroekonomiskt långsiktiga trender i sam-
hällsutvecklingen, till förhållanden i enskilda
sektorer. Det gäller vidare att hela tiden vara med-
veten om vilka risker man tar i sin förvaltning
genom att använda en kombination av strikta mät-
metoder och sunt förnuft.

Avgörande för framgång är personalens kompe-
tens. Engagemang och kompetensutveckling är
centrala framgångsfaktorer. Till dessa kan också
adderas vikten av hög kvalitet i analysverktyg och
systemstöd.

Första AP-fonden står nu inför en stor utma-
ning. Den 1 januari 2001 genomfördes fundamen-
tala ändringar. AP-fondema reducerades genom en
inbetalning till staten på 155 miljarder kronor och
kvarvarande tillgångar delades lika mellan Första
till Fjärde AP-fonderna som därmed fick ett start-
kapital på vardera drygt 130 miljarder kronor. Helt
nya, men för fonderna lika, placeringsregler inför-
des. En närmare beskrivning lämnas på annan plats
i årsredovisningen. De viktigaste förändringarna
enligt min mening är de utökade möjligheterna att
placera i aktier och att kunna agera globalt. De
genomförda ändringarna är efterlängtade och för-
stärker pensionssystemet och gynnar långsiktigt
pensionärerna.

För en relativt liten fond går det inte att ha
ambitionen att vara heltäckande. Det gäller att
kraftsamla och försöka bli bra på vissa områden.
Första AP-fonden ska särskilt försöka skapa

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

meravkastning genom att ha tyngdpunkt i alloke-
ringsledet, dvs ha en aktiv allokering av kapitalet
mellan och inom tillgångsslagen, både på lång och
kort sikt. Till grund för detta läggs både en funda-
mental och kvantitativ analys. Mot bakgrund av vår
långa erfarenhet av räntebärande tillgångar är det
naturligt att vi själva hanterar den delen av port-
följen. För aktier startar vi försiktigt med en i
huvudsak passiv inriktning och tar också hjälp av
externa förvaltare. I takt med uppbyggnaden av
egen kompetens och erfarenhet omprövas sedan
balansen både mellan intern och extern förvaltning
och mellan passiv respektive aktiv förvaltning.

bättre, i vart fall om konjunktursvackan blir kort-
varig. Utvecklingsförloppet för de europeiska
ekonomierna ligger lite fördröjt i förhållande till
utvecklingen i USA. Andelen av exporten som
avsätts på den amerikanska marknaden är heller
inte så hög.

Riskaptiten på de finansiella marknaderna har
under en period varit ordentligt nedpressad. Oron
inför framtiden har vuxit hos banker, investerare
och hushåll. Efter den amerikanska centralbankens
kraftfulla räntesänkning i början av januari har
emellertid svaga tendenser till normalisering av
riskklimatet kunnat skönjas. Ar detta inledningen

På väg mot en tydlig avmattning

Styrelsen har lagt fast den portfölj som bäst
matchar vårt långsiktiga åtagande som buffertfond
till det nya pensionssystemet. Jämfört med start-
portföljen den 1 januari 2001 kommer den att inne-
hålla en högre andel aktier. Detsamma torde gälla
för alla de nya AP-fondema. Vi står alltså inför en
omvandling från räntepapper till aktier och en
diversifiering av portföljerna i riktning mot ett
större innehav av utländska tillgångar. Men i vilken
takt ska detta ske? Det eftersträvade bästa förlop-
pet bör ju bestämmas av den utveckling vi förut-
ser för framförallt aktiemarknaderna, som i sin tur
hänger nära samman med den internationella eko-
nomiska utvecklingen.

Den globala ekonomin, och inte minst den
tongivande amerikanska, är på väg in i en tydlig
avmattning. Svängningen har denna gång kommit
mycket snabbt. Det är inte många månader sedan
de flesta förundrades över styrkan i amerikansk
ekonomi. Den inbromsning som nu sker i USA får
negativa effekter runt om i världen. Främst torde
de asiatiska länderna påverkas, eftersom de har
USA som huvudsaklig exportmarknad. Be-
dömningen är att Europa kan komma att klara sig

till en ny fas eller bara en kortsiktig och tillfällig
rörelse? Även om den perfekta timingen i denna
process knappast går att uppnå, är det en central
uppgift att klara omvandlingen av vår portfölj på
ett sätt som både är kostnadseffektivt och som tar
hänsyn till de förhållanden som råder på markna-
den. Detta är en stor utmaning för oss och ställer
extra stora krav på organisationen.

Slutligen vill jag gärna återigen understryka att
AP-fonderna är buffertfonder till det nya pen-
sionssystemet och att placeringsverksamheten där-
för är långsiktig till sin karaktär. Jag hoppas att
bedömningen av utvecklingen för respektive AP-
fond åren framöver inte kommer att präglas av allt-
för kortsiktigt inriktade analyser och kommentarer.
Det gäller för oss alla att fokusera intresset mot
den långsiktiga inriktningen och avkastningen. Det
är där vi har vår roll.

Stockholm i februari 2001

Lennart Nilsson
Verkställande direktör

ANDRA AP-FONDEN

VD KOMMENTERAR

Formellt inledde Andra AP-fonden sin opera-

tiva verksamhet i sin nuvarande form den 1
januari 2001. Det innebär dock inte att år
2000 var ett år utan aktivitet. Tvärtom har vi varit
intensivt sysselsatta med att lägga grunden till fon-
dens långsiktiga arbete. Den enskilt högst prio-
riterade uppgiften har varit att analysera förutsätt-
ningar för den kort- och medellånga förvaltningen
av fondens tillgångar. Fonden har tills vidare lagt ut
kapitalförvaltningen på fyra svenska och tre
utländska förvaltare. Vartefter Andra AP-fondens
egna medarbetare kommer på plats, kommer del av
förvaltningen att tas över och bedrivas i egen regi.

Vid sidan av detta har vi på relativt kort tid byggt
upp en förvaltningsorganisation, genomfört rekry-
teringsarbete, fastställt policies inom olika områden
samt påbörjat arbetet med att utarbeta fondens lång-
siktiga placeringsstrategier. Även om en hel del upp-
byggnadsarbete fortfarande återstår vågar jag påstå
att Andra AP-fonden kunde ta steget in i sitt första
faktiska verksamhetsår väl rustad att möta de krav
och förväntningar som finns på oss.

Andra AP-fondens överordnade mål är att pla-
cera de svenska pensionsmedlen så att en långsiktigt
hög avkastning uppnås med beaktande av riskexpo-
neringen. Särskilda näringspolitiska eller andra
ekonomisk-politiska uppgifter ska inte finnas, men
vi ska i vår verksamhet ta hänsyn till miljö- och
etikaspekter.

Fondernas nya placeringsregler blir mer flexibla
än tidigare. Konkret betyder detta att vi kan placera
en större andel av fondens förvaltade kapital i aktier
än i det tidigare systemet. Vi kan också i högre grad
agera på de internationella kapitalmarknaderna, till
exempel när det gäller placering i utländska aktier
och räntebärande instrument.

Stark kompetens för
successivt aktiv förvaltning

Som en betydande inhemsk aktör på den finansiella
marknaden ska vi bygga upp en stark egen kompe-
tens för aktiv förvaltning i egen regi. Vd sidan av
den egna förvaltningen ska vi bedriva ett fortsatt
nära samarbete med ett antal högkvalitativa externa
svenska kapitalförvaltare.

Samtidigt ska vi använda de bästa internatio-
nella förvaltarna för att hantera våra placeringar på
de marknader där vi själva inte rimligtvis kan bygga
upp en tillräckligt djup och bred kompetens.
Intresset från internationella aktörer att bistå
Andra AP-fonden har varit mycket stort, vilket
bland annat bidragit till att vi kunnat få en låg för-
valtningskostnad för det externt förvaltade kapita-

let. För att övervaka och aktivt styra förvaltningen
av såväl vår externt förvaltade inhemska portfölj
som vår internationella portfölj, krävs att vi har
kompetens och resurser att ”förvalta våra förvaltare”.

Fram till årsskiftet dominerades vår portfölj av
räntebärande värdepapper. Successivt kommer
Andra xAP-fonden att vikta om balansen mellan
räntebärande värdepapper och aktier. Trots den
internationella börsnedgången under slutet av
2000 är vi övertygade om att de senaste decen-
niernas utveckling med en högre långsiktig avkast-
ning på aktieinvesteringar än i räntebärande instru-
ment kommer att bestå.

Med en ökande andel aktier i våra placeringar
kommer frågan om vår roll som ägare att tydlig-
göras och bli allt viktigare. Inom Andra AP-fonden
håller vi för närvarande på att utarbeta en ägar-
policy där vi avser att deklarera vår inställning i olika
ägarrelaterade frågor. Den internationella trenden
är tydlig på detta område - stora internationella
pensionsförvaltare fäster allt större vikt vid sin
ägarroll och till frågor som rör miljö och etik i de
bolag där de är ägare.

Även om det resultat som vi uppnår i stor
utsträckning är beroende av den makroekonomis-
ka utvecklingen i omvärlden, kommer vi, med
engagemang och professionalitet, att anstränga oss
för att nå en avkastning som möter högt ställda krav
utifrån tydliga principer och värderingar. Allt i syfte
att skapa en god och stabil tillväxt i de medel som
långsiktigt ska utgöra en av hörnstenarna i det nya
svenska pensionssystemet.

Göteborg i februari 2001

Lars Idermark

Verkställande direktör

-?V> .

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

DET NYA PENSIONSSYSTEMET

Den 1 januari 1999 trädde pensionsreformen i
kraft och utbetalningar enligt de nya reglerna sker
från och med 2001. De huvudsakliga motiven för
ålderspensionsreformen är att ATP-systemet inte
är tillräckligt kraftfullt rustat för framtida ekono-
miska och demografiska förändringar. Det nya
systemet införs successivt, vilket gör att ATP under
förmodligen ytterligare 20-30 år kommer att stå
för en betydande del av den finansiella belastningen
på det reformerade pensionssystemet.

Ett pensionssystem med två delar

I det reformerade ålderspensionssystemet fastställs
årligen en pensionsrätt motsvarande 18,5 procent
av pensionsgrundande inkomst jämte vissa tillkom-
mande belopp, till exempel barnårsrätt. Pensionen
blir således avgiftsbestämd. Systemet och avgiften
på 18,5 procent är uppdelade i två delar. Den ena
delen är ett fördelningssystem där utgående pen-
sioner, så kallade inkomstpensioner, i princip
finansieras av löpande avgiftsintäkter på 16 pro-
cent. Den andra delen är ett premiepensions-
system där utgående pensioner, så kallade premie-
pensioner, finansieras med medel på 2,5 procent
som fonderats under intjänandetiden.

AP-fonderna kommer även fortsättningsvis att
fungera som en finansiell buffert inom fördel-
ningssystemet. Inom premiereservsystemets ramar
finns en valfrihet om hur placering av premie-
reserven kan ske.

Grundtryggheten

Grundtryggheten, som tidigare utgjordes av folk-
pension som gav ett belopp lika för alla, har
omvandlats till en garanterad pensionsnivå, som
till viss del är inkomstberoende. Till dem vars
inkomstrelaterade ålderspension inte når upp till
denna nivå utgår en särskild inkomstutfyllnad,
garantipension. Garantipensionen finansieras via
statsbudgeten.

Andrad ansvarsfördelning

Som en konsekvens av den nya pensionsreformen
omfördelas ansvaret för att täcka pensionsut-
gifterna. Från och med 1 januari 1999 täcker AP-
fondema kostnaderna för ålderspension beräknade
efter både gamla och nya regler. Kostnaderna för
ATP i form av förtids- och efterlevandepension
finansieras med socialavgifter via statsbudgeten.

Kapitalförualtniiigen i det nya systemet
Kapitalförvaltningen inom AP-fonden består dels
av den nuvarande förvaltningen inom fördelnings-

systemet, dels av förvaltningen av en del av det nya
premiereservsystemet. Premiereserven förvaltas
också av privata fondförvaltare.

AP-fonden

- ny organisation och nya placcringsregler
AP-fonderna som ansvarar för förvaltningen av
AP-fondens buffertfunktion omorganiserades den
1 maj 2000 (prop 1999/2000:46). Fonderna har
från årsskiftet 2000/2001 fått nya placeringsregler
som ska ge möjlighet till en högre avkastning och
en större flexibilitet.

Livsinkomstprincipen och
avgiftsbestämd pension

Den nya ålderspensionen grundar sig på livsin-
komstprincipen det vill säga hur mycket var och en
tjänat in under hela livet.

För beräkning av inkomstpensionen gäller att
den intjänade pensionsrätten registreras och den
bokförda behållningen räknas upp varje år med ett
index som mäter den genomsnittliga inkomst-
utvecklingen i Sverige. Värdeuppräkningen av ut-
gående pensioner sker med samma index men med
ett avdrag på 1,6 procentenheter, den så kallade
följsamhetsnormen.

Den årliga avsättningen till premiereserven sparas
och förräntas på ett individuellt premiereservkonto
där den enskilde har möjlighet att välja hur medlen
ska placeras. Storleken och avkastningen på denna
placering bestämmer premiepensionens storlek.

I det reformerade systemet blir pensionen be-
stämd av de avgifter som betalas in och därmed av
livsinkomsten. ATP-pensionen är förmåns-
bestämd då den inte har en direkt koppling till
livsinkomsten. I ATP-systemet ska man för att få
full pension ha arbetat i 30 år av vilka de 15 bästa
inkomståren styr pensionens storlek.

DET REFORMERADE PENSIONSSYSTEMET

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

Successivt införande

De nya reglerna för ålderspension införs successivi.
Personer födda 1937 eller tidigare får fortsatt folk-
pension eller ATP. De som är födda mellan 1938
och 1953 fasas in i det nya pensionssystemet
genom att en del av pensionen beräknas enligt det
gamla systemets regler och en del enligt de refor-
merade reglerna. Ju yngre man är desto större
andel av pensionen beräknas enligt de nya reglerna.
Personer födda 1954 eller senare får pension helt
enligt de reformerade reglerna.

Balansmekanism

Om de finansiella påfrestningarna blir alltför sto-
ra - trots den genom reformen ökade följsamhe-
ten mot den samhällsekonomiska utvecklingen - är
avsikten att pensionsutgifterna reduceras genom
en balansmekanism. Balansmekanismen innebär
att utgående pensioner reduceras om det annars
skulle föreligga risk för varaktigt stora underskott
i systemet. I det fall varaktiga överskott uppstår ska
medel från AP-fonderna inom buffertfunktionen
kunna föras tillbaka till pensionärerna.

Förvaltningen i premiepensionssystemet

Individen får sedan hösten 2000 årligen välja
mellan ett stort antal fonder för förvaltning av de
avgiftsinkomster som sätts av till premiereserven.
Det finns inledningsvis cirka 450 fonder att välja
mellan. För den som inte gjort ett aktivt val för-
valtas medlen inom 7 AP-fondens Premiesparfond.
Denna fond erbjuder också en valbar fond -
Premievalsfonden.

Förvaltningen i fördelningssystemet

Ny organisation

Förvaltningen av buffertfunktionen var fram till och
med 30 april 2000 uppdelad på sex AP-fonder, 1-3
AP-fonden som i huvudsak placerade i räntebärande
papper, 4, 5 respektive 6 AP-fonden som placerade
i aktier. Sedan den 1 maj 2000 har de tidigare 1-5
fondstyrelserna (Första till Femte AP-fondema) redu-
cerats till fyra från varandra fristående AP-fonder.
Detta skedde genom att Tredje fondstyrelsen lades
ner och verksamheten fördes över till Första fond-
styrelsen. Samtidigt namnändrades fonderna på det
sätt som framgår av nedanstående figur. Antalet
styrelseledamöter i varje fond reducerades till nio.
Samtliga nio ledamöter utses av regeringen varav två
efter förslag från arbetstagarorganisationer och två
från arbetsgivarorganisationer.

Det tidigare gemensamma kansliet för 1-3 AP-
fonden bildar efter organisationsförändringen
Första AP-fondens kansli. Det innebär att Andra
AP-fonden bygger upp en helt ny förvaltnings-
organisation. Under 2000 har Första och Andra
AP-fondernas tillgångar samförvaltats genom
Första AP-fondens kansli. Tredje respektive Fjärde
AP-fonden bygger på befintliga förvaltningsorga-
nisationer.

De fyra kvarstående AP-fonderna - som till-
sammans med Sjätte AP-fonden utgör buffert-
fonderna i det reformerade ålderspensionssystemet
- är helt åtskilda och bedriver sina respektive för-
valtningar i konkurrens med varandra. Därutöver
finns en sjunde AP-fond som tillkom inom ramen
för premiereservsystemet.

ÖVERGÄNG TILL NY ORGANISATION

övergången till den nya organisationen skedde genom att Tredje fondstyrelsen lades ned och verksamheten fördes över till Första fondstyrelsen den 1 maj
2000. Fondstyrelserna namnändrades samtidigt till Första, Andra. Tredje respektive Fjärde AP-Fonden. Femte fondstyrelsen blev då Tredje AP-fonden.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

Överföring av medel

Pensionsreformen innebär en viss försvagning av
statsbudgeten varför staten, enligt uppgörelsen,
delvis ska kompenseras genom överföring av medel
från AP-fonden till statskassan. För vart och ett av
åren 1999 och 2000 har 45 miljarder kronor över-
förts från 1-3 fondstyrelserna (numera Första och
Andra AP-fonden). Därutöver överfördes 155 mil-
jarder kronor i värdepapper till Riksgäldskontoret
per den 2 januari 2001.

Under 2004 ska en slutlig prövning ske om
ytterligare medel ska överföras den 1 januari 2005.

De återstående medlen i de fyra buffertfonderna
- efter inleveransen 2001 - har fördelats mellan
dessa sinsemellan konkurrerande fonder med iden-
tiska placeringsregler. Varje buffertfond förvaltar
inledningsvis omkring 134 miljarder kronor.

ÖVERFÖRING AV MEDEL TILL STATSBUDGETEN

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

NYA PLACERINGSREGLER

För att trygga finansieringen av ålderspensionssystemet är det i ännu högre grad än
tidigare av betydeise att AP-fonderna långsiktigt ger hög avkastning. Placerings-
reglerna präglas därför av större flexibilitet och ger möjlighet till placeringar i flera
olika tillgångsslag. Den 1 januari 2001 trädde de nya placeringsreglerna i kraft.
Placeringsreglerna, som är identiska för Första till Fjärde AP-fonderna, är följande:

• Placeringar ska få ske i alla förekommande instrument på kapitalmarknaden som är marknads-
noterade och omsättningsbara. Det innebär att den tidigare direktlåneverksamheten ska avvecklas
och har förts över till awecklingsportföljen.

® En mindre del, eller högst 5 procent av varje fonds tillgångar, får placeras i onoterade värdepapper.
Placering i onoterade aktier får endast ske indirekt via andelar i värdepappersfonder eller riskkapi-
talföretag, det vill säga fonderna får inte direktäga aktier i onoterade bolag förutom i nyss nämnda
riskkapitalbolag.

• Minst 30 procent av varje fonds tillgångar ska placeras i räntebärande värdepapper med låg kredit-
och likviditetsrisk.

• Varje fonds innehav av aktier i noterade svenska bolag får högst motsvara 2 procent av det totala
värdet av svenska aktier på auktoriserad svensk börs- eller marknadsplats.

• Varje fond får äga högst 10 procent av rösterna i ett enskilt börsnoterat bolag. I onoterade risk-
kapitalbolag sätts gränsen till högst 3 0 procent.

• Högst 40 procent av en fonds tillgångar får exponeras för valutarisk. En stegvis ökning från dagens
gräns på 10 procent får ske med högst 5 procent per år.

• Högst 10 procent av en fonds tillgångar får exponeras mot en emittent eller grupp av emittenter
med inbördes anknytning.

• Varje buffertfond ges rätt att ta upp lån om den tömts på tillgångarna.

14 PLACERINGAR VID INGÅNGEN AV 2001

Utskiftningen

Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fondernas
totala marknadsvärde uppgick vid årsskiftet 2000/
2001 till 715 miljarder kronor. Av dessa tillgångar
levererades, i enlighet med beslutet om pensions-
reformen, 155 miljarder kronor in till Riksgälds-
kontoret. Riksgäldskontoret erhöll stats- och
bostadsobliga tioner.

Då de nya placeringsreglerna inte medger inves-
teringar i direktägda onoterade tillgångar avskildes
även räntebärande värdepapper för 23 miljarder
kronor och aktier för 2 miljarder kronor. De onote-
rade tillgångarna, som ska avvecklas, förvaltas sedan
årsskiftet av Första respektive Fjärde AP-fonderna.
De övriga fonderna ges full insyn i verksamheten.
Överskottet från denna verksamhet kommer, efter
avdrag för administrativa kostnader, att fördelas lika
mellan Första till Fjärde AP-fonderna.

Efter inleverans och avskiljning till awecklings-
fonderna återstod således tillgångar på 536 miljar-
der kronor att fördela mellan de fyra buffertfonder-
na. Som huvudprincip för fördelningen gällde att
varje tillgångskategori fördelades med en fjärdedel
till varje fond. Från denna huvudprincip har dock
gjorts vissa undantag för mindre aktieposter,
utländska obligationer samt derivat. Övriga fonder
har då kompenserats med kontanter eller stats-
papper med kort löptid (se vidare SOU 2000:94).

Första och Andra AP-fondemas
portföljsammansättning

Ingående marknadsvärde år 2001 för respektive
fond var 134 miljarder kronor. Första AP-fondens
portfölj skiljer sig avsevärt från de övriga då Första
AP-fonden erhöll samtliga utländska obligationer i
samband med utskiftningen. Huvudanledningen till
detta är att tillgångarna är valutasäkrade med Förs-
ta .AP-fonden som motpart. Att förhandla om des-
sa kontrakt hade varit både tidsödande och kostsamt
varför fonderna valde en lösning där övriga fonder
kompenserades med svenska statsobligationer med
kort löptid. Andra AP-fondens portföljsammansätt-
ning överensstämmer i huvudsak med Tredje och
Fjärde AP-fondernas fördelning.

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

TILLGÄNGSFÖRDELNING TOTALT FÖRE UTSKIFTNING
Totalt 715 miljarder kronor

$ Räntebärande nominellt
SEK (inkl kassa)

& Räntebärande realt SEK

SS Räntebärande nominellt
utland (inkl valutasäkring)

■ Aktier SEK

SS Aktier utland

(inkl valutasäkring)
Fastighetsaktier

14 IS

Riksgäldskontoret,

155 mdkr

Avveckli ngsportf öl j,
25 mdkr

TILLGÄNGSFÖRDELNING TOTALT VID UTSKIFTNING
Totalt 536 miljarder kronor

Räntebärande nominellt
SEK (inkl kassa)

& Räntebärande realt SEK

Ss Räntebärande nominellt
utland (inkl valutasäkring)

■ Aktier SEK

& Aktier utland

(inkl valutasäkring)

® Fastighetsaktier

14 15 mdkr

FÖRDELNING AV TILLGÅNGAR TILL FÖRSTA AP-FONDEN
Totalt 134 miljarder kronor

& Räntebärande nominellt
SEK (inkl kassa)

& Räntebärande realt SEK

& Räntebärande nominellt
utland (inkl valutasäkring)

■ Aktier SEK

& Aktier utland

(inkl valutasäkring)

& Fastighetsaktier

3% 3%

43%

FÖRDELNING AV TILLGÄNGAR TILL ANDRA AP-FONDEN
Totalt 134 miljarder kronor

$ Räntebärande nominellt
SEK (inkl kassa)

SS Räntebärande realt SEK

■ Aktier SEK

& Aktier utland
(inkl valutasäkring)

Fastighetsaktier

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

Ingående marknadsvärde år 2001 för respektive fond var 134 miljarder kronor.

Som huvudprincip för fördelningen gällde att varje tillgångskategori fördelades med
en fjärdedel till varje fond.

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

DEN EKONOMISKA

UTVECKLINGEN UNDER ÄR 2000

Utvecklingen i omvärlden

Förväntningarna var skiftande inför det nya mil-
lenniet och det rådde en betydande osäkerhet om
betalningssystemet skulle klara av anpassningen
utan problem. För att gardera sig hade central-
bankerna - och inte minst Federal Reserve i USA-
laddat upp med extra likviditet. Årsskiftet förflöt
dock lugnt och man andades ut på de finansiella
marknaderna. Den ökade likviditeten sökte sig till
börserna, och främst till teknologiaktier, som fort-
satte sin uppgång.

2000 blev ändå ett mycket turbulent år med en
kraftig omsvängning av stämningsläget. ”Den nya
ekonomin” kom att betraktas med allt större miss-
tänksamhet. Den höga riskaptiten förbyttes i en
stark riskaversion. Det som tidigare betraktades
som stark underliggande, strukturell, tillväxt inom
teknologisektorn kom att i allt högre grad ses som
resultat av en tillfälligt högkonjunktur. Den finan-
siella ”bubblan” började pysa allt kraftigare.

Stark men avtagande tillväxt

Den amerikanska ekonomin fortsatte länge att växa
i hög takt. Såväl konsumtion som investeringar
expanderade och arbetslösheten pressades ned till
historiskt sett mycket låga nivåer. Den amerikanska
centralbanken höjde mot denna bakgrund styrrän-
tan i några steg under våren med sammanlagt en
procentenhet. De inhemska resurserna räckte inte
riktigt till för att möta efterfrågan, utan USA:s
underskott i affiirerna med utlandet växte. Under
det tredje kvartalet började olika svaghetstecken bli
påtagliga och förloppet blev än mer markerat mot
slutet av året. Den faktiska inflationstakten drog sig
uppåt under året, medan den underliggande takten,

rensad från effekterna av energi- och livsmedels-
priser, uppvisade en tämligen stabil utveckling.

Den europeiska konjunkturen hölls uppe rela-
tivt väl, hjälpt av bland annat den svaga valutan. En
viss avmattning märktes dock under senare delen
av året. Oljeprisuppgången ledde till högre infla-
tion och minskad köpkraft för hushållen och den
penningpolitiska åtstramningen började ge effekter
på den reala ekonomin. Europeiska centralbanken,
ECB, höjde sin styrränta i flera steg under året från
3,0 procent till 4,75 procent.

Aven i Japan kunde svaghetstecken skönjas.
Ekonomins bräckliga återhämtning har till stor del
berott på olika finanspolitiska paket, till priset av
kraftigt försämrade statsfinanser. Möjligheterna att
stimulera ekonomin med hjälp av penning- eller
finanspolitik är nu i det närmaste uttömda, varför
Japan i hög grad är beroende av draghjälp utifrån.

Riinte- och valutamarknaderna

Räntorna för statsobligationer uppvisade en fallande
trend under året, främst i USA men även på andra
håll. De offentliga finanserna gick med överskott,
vilket möjliggjorde en amortering av statsskulden
och återköp av statspapper. Dessutom var infla-
tionsförväntningarna fortsatt låga och konjunkturen
vikande under andra halvåret. Den allt tråkigare
aktiemarknaden medförde att många placerare styr-
de över sina tillgångar till räntemarknaden.

Den gradvis avtagande riskaptiten, i kombina-
tion med bland annat de sämre konjunkturutsik-
terna för många branscher, gjorde att räntemargi-
nalen mellan företags- och statsobligationer vidga-
des. Företagens stigande finansieringskostnader
bidrog också till att vinstmarginalerna pressades.

Sverige

Japan

MM» USA

Tyskland

AKTIEMARKNADEN

®smsm» USA Dow Jones Sverige

USA Nasdaq Japan

w» Tyskland

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

Dollarn behöll sin styrka under större delen av
året, även om en försvagning inträffade mot slutet.
Utlänningar tyckte det var förmånligt att köpa
amerikanska företag och värdepapper, vilket resul-
terade i ett inflöde av kapital som mer än väl kom-
penserade för det utflöde som genererades av det
stora amerikanska bytesbalansunderskottet. För
euron kunde en bottennivå noteras, vilket uppen-
barligen bekymrade den europeiska centralbanken.

A ktiemarknaden

Den snabba börsuppgången under inledningen av
året drevs på av en god tillgång på likviditet och
en hög riskbenägenhet hos investerare. När värde-
ringen av främst teknologibolag alltmer började
upplevas som ohållbart hög, samtidigt som pen-
ningmängden stramades åt efter millennieskiftet,
startade en kraftfull korrektion som sedan hållit i
sig under året.

Placerarna genomförde också en betydande
sektorrotation. Man minskade sina innehav i offen-
siva branscher såsom IT och telekom och ökade
inom defensiva segment, bland annat läkemedel
samt bank- och försäkring. Detta drabbade den
tillväxtorienterade amerikanska Nasdaqbörsen
hårt. Däremot begränsade omallokeringen det
genomsnittliga globala börsfallet.

Utsikter inför 2001

Den stora frågan inför det nu påbörjade året är
huruvida den amerikanska ekonomin kommer att
genomgå en så kallad mjuk- eller hårdlandning.
För en mildare avmattning talar ett flertal fakto-
rer. En sådan är att den amerikanska centralbanken
har påbörjat en likvidisering av ekonomin. Man

har antytt att den genomförda räntesänkningen
snart kan komma att följas av flera, om läget så krä-
ver. Dessutom kan aviserade skattesänkningar bi-
dra till att hushållens konsumtion hålls uppe. Den
svagare dollarn gynnar amerikanskt näringsliv.
Oljeprisfallet och den allt hårdare prispressen på
många marknader borgar för att inflationstakten
kommer att förbli låg.

Problemen i den amerikanska ekonomin är
emellertid av den arten att en recession inte kan
uteslutas. Hushållen har ett negativt sparande, vil-
ket är ohållbart i längden, särskilt som arbetsmark-
nadsläget försvagas. Ett ökat sparande skulle
snabbt slå mot konsumtionen. Dessutom har börs-
fallet lett till förmögenhetsförluster, som också kan
göra att man börjar hålla hårdare i plånboken.
Konjunkturavmattningen kan även slå hårt mot
investeringarna. Särskilt vad avser teknologi har
många analytiker börjat tvivla på att det främst är
strukturella förhållanden som driver investeringar-
na. Ju större det cykliska elementet är, desto mer
kommer investeringarna att bidra till den ekono-
miska försvagningen.

Den amerikanska centralbanken har dock
uppenbarligen bestämt sig för att undvika en så
kallad hårdlandning. De instrument man har till
sitt förfogande, och det förtroende man åtnjuter
hos de olika aktörerna i ekonomin, talar för att
man kommer att lyckas. I så fall blir avmattningen
i USA sannolikt kännbar men ändå inte krisartad.
Europa kommer att till en del få känna av den
ekonomiska försämringen, men dämpningen av
tillväxten blir troligen mer begränsad. De makro-
ekonomiska obalanserna är mindre och skattesänk-
ningar genomförs i de stora länderna. En mjuk-

FÖRÄNDRING AV KONSUMENTPRISINDEX

USA

Tyskland

Sverige

Japan

10-ÄRIG OBLIGATIONSRÄNTA

USA

Tyskland

Sverige

Japan

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

landning av den amerikanska ekonomin är själv-
fallet gynnsamt för de globala aktiebörserna.

Den svenska utvecklingen

Det fanns vid inledningen av 2000 en betydande
optimism om den svenska ekonomins utveckling
under året. Förhoppningarna baserades på den
gynnsamma trend som såväl den reala ekonomin
som de finansiella marknaderna då var inne i. Det så
kallade svenska Fl-undret fick också gradvis allt mer
uppmärksamhet i svensk och internationell press.

Fortsatt högkonjunktur

Till stor del kom också de optimistiska förhopp-
ningarna att besannas. Tillväxten i den samlade
produktionen av varor och tjänster blev hög (preli-
minärt upp mot 4 procent). Hushållen ökade sin
konsumtion i snabb takt samtidigt som export och
investeringar steg kraftigt. Efterfrågan på arbets-
kraft var hög och den öppna arbetslösheten föll
ned mot 4 procent, men ändå blev de nominella
löneökningarna måttliga. Såväl bytesbalansen som
den offentliga sektorns finansiella sparande upp-
visade betydande överskott.

Trots det allt högre efterfrågetrycket i ekono-
min och de kraftigt stigande oljepriserna förblev
inflationen låg och väl i linje med Riksbankens
mål. Konkurrenstrycket inom näringslivet var hårt,
vilket pressade marginalerna. Trovärdigheten i
penningpolitiken var fortsatt hög och infla-
tionsförväntningarna modesta. Riksbanken valde
ändå att av försiktighetsskäl höja styrräntan i ett
par steg från 3,25 procent till 4 procent. Nivån i
Sverige är ändå internationellt sett fortfarande
mycket låg.

SVENSKA KRONANS UTVECKLING 1996-2000

1996 = index 100

115 -------------------------------------------------------

«•“"» TCW-index ECU-index

Mot slutet av året kunde likväl en avmattning av
den ekonomiska aktiviteten förmärkas, i Sverige
likväl som i omvärlden. Hushållens förtroende
påverkades negativt bland annat beroende på fal-
lande tillgångspriser och svagare orderingång till
industrin. Tecken började dyka upp på att efterfrå-
gan på arbetskraft inte längre var lika expansiv.
Fortfarande är dock tillväxten hög, även om de
flesta prognosmakare nu börjat revidera ned sina
bedömningar för år 2001.

Det verkar för stunden ofrånkomligt att tillväx-
ten i ekonomin kommer att dämpas under 2001.
Den internationella avmattningen, i kombination
med ett ansträngt inhemskt resursutnyttjande, gör
att expansionen begränsas. Fortfarande ser dock
hushållens situation gynnsam ut och industrins
konkurrenskraft är god. Om en amerikansk hård-
landning kan undvikas bör även 2001 bli ett ganska
bra år för den svenska ekonomin.

Utvecklingen på de finansiella marknaderna

Om den reala ekonomin utvecklades relativt
lugnt, gällde motsatsen för aktiemarknaden. 2000
blev ett mycket turbulent år. Först steg kurserna
kraftigt i början av året i hägnet av den allmänna
IT-euforin. Efter omslaget i riskklimatet i mars var
trenden klart nedåtriktad, vilket gjorde att Stock-
holmbörsen till slut hamnade på minus. Börsindex
har också gått sämre än det internationella
genomsnittet på grund av den tyngd teknologiak-
tier har här. Kurssättningen hänger allt mindre
samman med vad som händer i den svenska ekono-
min, utan mer med de globala rörelserna som i allt
väsentligt styr utvecklingen.

Räntemarknaden utvecklades gynnsamt under
året. De 10-åriga obligationsräntorna föll med
nästan 100 punkter och räntemarginalen mot Tysk-
land försvann. Den goda balansen i den svenska
ekonomin med växande överskott i de offentliga
finanserna och den låga inflationstakten har bidra-
git till detta gynnsamma förlopp.

Den svenska kronan hade en ryckig utveckling
under året. Efter ett tämligen starkt första halvår
försvagades kursen markant. I första hand gällde
detta mot dollarn, men i viss man även mot euron.
Tänkbara förklaringar till den fallande valutan är
dels den dåliga börsutveckl.ingen som medförde
utländska försäljningar av svenska aktier, dels oro
kring AP-fondernas nya placeringsregler och vil-
ka konsekvenser dessa får på valutaflödena. Dess-
utom var de korta svenska räntorna lägre än i
omvärlden.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

Mot slutet av året kunde en avmattning av den ekonomiska aktiviteten förmärkas,
i Sverige likväl som i omvärlden.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

20 FÖRSTA OCH ANDRA AP-FONDERNAS

PLACERINGSVERKSAMHET 2000

Omstrukturering av AP-fondema

Huvuddelen av reglerna för det reformerade pen-
sionssystemet trädde i kraft den 1 januari 1999.1
enlighet med propositionen ”AP-fonden i det
reformerade pensionssystemet” (1999/2000:46)
som antagits av riksdagen, har en ny organisation
och nya förvaltnings- och placeringsregler fast-
ställts för AP-fonden. Lag (2000:192) om allmänna
pensionsfonder (AP-fonder) och Lag (2000:194)
om införande av ny lagstiftning för allmänna pen-
sionsfonder trädde i vissa delar i kraft den 1 maj
2000. De nya förvaltnings- och placeringsreglerna
trädde i kraft den 1 januari 2001.

Enligt lagen upphörde Tredje fondstyrelsens
verksamhet vid utgången av april månad 2000.
Tillgångar och förpliktelser överfördes till Första
AP-fonden. De tidigare fondstyrelserna benämns
från den 1 maj 2000 AP-fonder. Vid samma tid-
punkt bytte den tidigare Femte fondstyrelsen
namn till Tredje AP-fonden och samtliga AP-
fonder fick nya styrelser.

Enligt riksdagens beslut har fonden, i syfte att
bidra till finansieringen av kostnader för övergången
till det reformerade pensionssystemet, under året
överfört 45 miljarder kronor till Riksgäldskontoret.

Vid ingången av 2001 fördes 155 miljarder kro-
nor över till Riksgäldskontoret och resterande kapi-
tal omfördelades så att Första till Fjärde AP-fondei;-
na vardera erhöll ett lika stort kapital att förvalta.

Första och Andra AP-fondemas
placeringsregler

Enligt under 2000 gällande lagstiftning skulle
medlen förvaltas så:

• att de gav en långsiktigt hög avkastning,

® att de uppfyllde en tillfredsställande betalnings-
beredskap,

• att placeringarnas risker spreds och

• att en betryggande säkerhet tillgodosågs.

Första och Andra AP-fonderna har under 2000 fått
placera fritt i räntebärande värdepapper, dock med
begränsningen att skuldförbindelser som inte ut-
gör låg risk fick uppgå till högst fem procent av de
totala tillgångarnas marknadsvärde. Vidare fick
fondernas innehav av fastighetsaktier högst uppgå
till fem procent av de totala tillgångarnas mark-
nadsvärde. Bortsett från fastighetsaktier har Första
och Andra AP-fonderna tidigare inte haft rätt att
förvärva aktier.

Dessa begränsningar upphävdes från den 1
januari 2001 då nya placeringsregler, gemensamma
för alla fyra AP-fondema trädde i kraft (se sid 13).

Placeringsprocessen

Första och Andra AP-fondema har haft en gemen-
sam placeringspolitik under 2000. Styrelserna har,
med utgångspunkt i fondens direktiv och uppdrag,
fattat beslut om strategier för placeringsverksam-
heten. Målsättningen har varit att avkastningen på
det förvaltade kapitalet med största möjliga mar-
ginal ska överstiga inflationen.

Vägledande för den övergripande tillgångsallo-
keringen har, förutom kravet på en långsiktigt hög
avkastning, varit kravet på riskspridning samt en
bedömning av den makroekonomiska utvecklingen.
Placeringsreglerna har dock begränsat möjlig-
heterna till riskspridning, då Första och Andra AP-
fonderna huvudsakligen varit hänvisade till att place-
ra på den svenska räntemarknaden.

Styrelserna har, inom ramen för placeringsreg-
lerna, beslutat om den övergripande fördelningen
på tillgångsslag samt begränsningar för fondens
riskexponering. Med utgångspunkt i de strategiska
besluten har placeringsansvariga givits ett taktiskt
utrymme att agera inom.

I enlighet med de intentioner, syftande till kon-
kurrens mellan fonderna, som legat till grund för
riksdagens beslut om en ny organisation för AP-
fonderna, upphörde den gemensamma placerings-
politiken och placeringsverksamheten år 2001.
Varje AP-fond ska i framtiden förvaltas självstän-
digt av en egen förvaltningsorganisation.

Placeringsinriktning

Första och Andra AP-fondema har kunnat placera i
tillgångsslagen nominella lån, reallån och fastighets-
aktier. Placeringarna har delats in i delportföljer med
särskiljande karaktäristika avseende avkastning och
risk. Förvaltningen har varit inriktad mot att redu-
cera den mycket stora exponeringen mot den svens-
ka räntemarknaden genom att utnyttja placerings-
möjligheter på utländska räntemarknader och på
svenska och utländska aktiemarknader för fastighets-
aktier. Som en förberedelse inför omstruktureringen
av AP-fondema har dock i stort sett samtliga innehav
av utländska fastighetsaktier avvecklats under den
senare delen av året. Vidare har fondens stora inne-
hav av nominella lån under den senaste femårsperi-
oden reducerats genom placeringar i reallån.

Riskhantering

All kapitalförvaltning är förenad med finansiella
risker eller osäkerhet om den framtida avkastningen.
De mest relevanta riskerna för Första och Andra
AP-fonderna är inflations-, ränte-, kredit-, valuta-
och likviditetsrisk.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Inflationsrisken är risken för att inflationen ska
överstiga den förväntade och därmed ge en lägre
realavkastning. Ränterisken beskriver placeringarnas
värdeförändring vid en förändring av marknads-
räntorna. Då den övervägande delen av Första och
Andra AP-fondemas placeringar varit räntebärande
var ränterisken den dominerande risken i fondför-
valtningen. Ränterisk kan mätas som duration, dvs
placeringarnas genomsnittliga nuvärdeberäknade
återstående löptid. En högre duration innebär ett
större värdefall (värdestegring) vid stigande (sjun-
kande) marknadsräntor. Första och Andra AP-fon-
dema har, då de svenska placeringarna utgjorde en
relativt stor andel av den svenska räntemarknaden,
inte i någon större utsträckning kunnat avvika från
den genomsnittliga durationen på den svenska ränte-
marknaden. Huvuddelen av Första och Andra AP-
fondernas placeringar hade, i likhet med utbudet
på marknaden, en räntebindningstid kortare än
fem år. Merparten av dessa placeringar avser värde-
papper som är föremål för daglig handel på pen-
ning- och obligationsmarknaden, varför placering-
arna i stor utsträckning kunnat omsättas före förfall
genom försäljning. Således har likviditetsrisken i
placeringarna varit begränsad.

Första och Andra AP-fonderna har valutasäkrat
huvuddelen av den valutarisk som uppkommer vid
placeringar i utländska tillgångar. Placeringar i
valuta har givit en gynnsam riskspridning för fon-
dernas avkastning. Placeringar i utländsk valuta
omfattade räntebärande värdepapper, likvida
medel och fastighetsaktier.

Första och Andra AP-fondernas valutapositioner
2000-12-31, miljarder kronor

	EUR	JPY	USD	GBP	Total
Valutaexponering	13,7	16,1	22,5	4,9	57,2
Valutasäkring	-13,4	-15,6	-21,6	-3,0	-53,6
Nettoposition	0,3	0,5	0,9	1,9	3,6

Alla placeringar i valuta och valutasäkringen av
dessa placeringar värderas med bokslutsdagens
valutakurser. Första och Andra AP-fondemas han-
del med derivatinstrument har bedrivits som en
integrerad del av placeringsverksamheten. Ränte-
och valutaterminer används för att hantera ränte-
och valutarisken i placeringarna.

Kreditrisk är risken för att en låntagare inte full-
gör sin återbetalningsskyldighet. Enligt placerings-
bestämmelserna skulle placeringarna till största
delen ske i skuldförbindelser med låg kreditrisk.
Endast placeringar motsvarande högst fem procent
av tillgångarna har fått göras i andra skuldförbin-

delser. Ett sätt att rangordna låntagarnas kredit-
värdighet är efter en skala där AAA motsvarar det
högsta kreditbetyget. Första och Andra AP-fondema
har tolkat låg risk som en kreditvärdighet med lägst
BBB, det vill säga det som internationellt brukar
betecknas som investment-grade. Inga placeringar
har gjorts med lägre kreditvärdighet än BBB.

Placeringstillgångar

Marknadsvärdet på de totala placeringstillgångarna
ökade under året till 560 (557) miljarder kronor.

Första och Andra AP-fondernas placeringar vid årets
utgång, fördelning i procent

	1996	1997	1998	1999	2000
Nominella lån	87,6	85,7	86,0	84,2	86,7
Reallån	8,9	10,1	9,8	10,3	10,6
Fastigheter	3,5	4,2	4,2	5,5	2,7
Summa	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0
Totalt marknads- värde, miljarder kronor	602	606	628	557	560

PLACERINGAR 2000-12-31

Totalt 560 miljarder kronor

Utländska Fastighets-
nominella lån, aktier, 2,7%

Svenska
reala lån,
10,6%

Svenska
nominella lån,
76,3%

Den övervägande delen av placeringarna utgjor-
des oförändrat av räntebärande placeringar under
året. Marknadsvärdet för de räntebärande place-
ringarna uppgick vid årets utgång till 545 (526)
miljarder kronor eller 97 procent av de totala till-
gångarna. Av de räntebärande placeringarna var 60
(57) miljarder kronor reallån med en avkastning
relaterad till konsumentprisindex. De senare till-
sammans med placeringar i fastighetsaktier samt
andelar i och lån till intressebolag på 15 (31)
miljarder kronor utgjorde de totala reala placering-
arna. Lån till intressebolag har minskat betydligt i
jämförelse med föregående år, då AP Fastigheter
ersatt lån från fonden med extern upplåning. De
reala placeringarna utgjorde 13 (16) procent av
marknadsvärdet för de totala placeringarna. Vid
utgången av året var 58 (51) miljarder kronor pla-
cerade i utländska nominella lån. Av de totala pla-
ceringarna om 560 (557) miljarder kronor var 427
(417) miljarder kronor placerade i räntebärande

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

värdepapper utställda i svenska kronor. Under året
överfördes 4,5 miljarder kronor från utländska
fastighetsaktier till svenska nominella lån. De
utländska fastighetsaktierna avvecklades som en
anpassning till den nya placeringsinriktning som
fonderna tillämpar från år 2001.

Svenska nominella lån

Första och Andra AP-fondernas placeringar görs
huvudsakligen på den organiserade penning- och
obligationsmarknaden. Därutöver har en viss
direktutlåning skett tidigare år till företag och
kommuner.

Som en anpassning till överföringar till Riks-
gäldskontoret och omfördelningen av placeringar
mellan AP-fonderna ökade andelen kortfristiga
placeringar i portföljen under året. Vid utgången av
året var portföljens värde 427 (417) miljarder kro-
nor, varav 243 (173) miljarder kronor var placerade
i statsobligationer och 142 (146) miljarder kronor i
bostadsobligationer. Resterande del var placerad i
bland annat företagsobligationer och reverslån.

En tilltagande tillväxt föranledde Riksbanken
att i två steg höja reporäntan till 4 procent vid årets
utgång. Inflationstrycket var dock fortsatt lagt och
höjningarna var betydligt mindre än i euroområdet.
Vid årsskiftet låg den svenska styrräntan 0,75 pro-
centenheter lägre än i EMU. Samtidigt som de
korta räntorna pressades upp föll obligationsrän-
torna, den tioåriga med närmare en procentenhet
till 4,9 procent. Förändringarna ledde samman-
taget till en flackare avkastningskurva vilket varit
gynnsamt för fondens totalavkastning under året.

Räntedifferensen mellan bostads- och statsobli-
gationer steg under första halvan av året för att
sedan falla under dess senare hälft. Över helåret
ökade räntedifferensen något och vid slutet av året
handlades femåriga bostadsobligationer 0,6-0,7
procentenheter över motsvarande statsobligationer.

Första och Andra AP-fondernas avkastning lig-
ger i nivå med avkastningen för det marknadsindex

som fonderna använder som benchmark. Place-
ringarnas ränterisk, duration, var densamma som
för benchmark.

Utländska nominella lån

Den utländska obligationsportföljen har under året
varken tillförts eller avtappats några större belopp
utan har, bortsett från återinvesterad avkastning
samt värde- och valutaförändringar, varit relativt
konstant under året. Vid utgången av året var port-
följens värde 58 (51) miljarder kronor. Huvuddelen
av portföljen var placerad i statsobligationer. En
mindre del var placerad på den relativt likvida
USD-marknaden för obligationer med högre kre-
ditrisk än statsobligationer.

Starkare global tillväxt och högre inflation
bidrog till att USA:s centralbank, Federal Reserve,
euroområdets ECB, Bank of England och den
japanska centralbanken höjde korträntorna.

Svaga börser, minskat utbud av statsobliga-
tioner och förväntningar om svagare konjunktur
pressade under året successivt ner de globala obli-
gationsräntorna. I USA noterades en nedgång för
tioåriga obligationsräntor med cirka 1,5 procent-
enheter till cirka 5 procent, medan euroländernas
och Storbritanniens långa obligationsräntor föll
0,6-0,7 procentenheter till under 5 procent. Den
långa japanska obligationsräntan pendlade under
året mellan 1,5 och 2 procent.

I USA steg räntedifferensen mellan företags-
och statsobligationer. Såväl ökat utbud av kredit-
papper relativt statsobligationer, som försämrat
aktieklimat bidrog till denna utveckling. Under
året steg räntedifferensen mellan femåriga företags-
obligationer (rating A) och statsobligationer med
0,6-0,7 procentenheter till cirka 1,75 procent-
enheter.

Ränteförändringarna på de utländska ränte-
marknaderna ledde till flackare avkastningskurvor,
vilket varit gynnsamt för avkastningen under året
mätt i lokal valuta. Den valutasäkrade avkastningen

_g._% REAL AVKASTNINGSKURVA SVERIGE

6,0_________________

5,5 _____________________________________________________________________

5,0 _____________________________________________________________

99-12-31 w/mxo». 00-06-30 00-12-31

NOMINELL AVKASTNINGSKURVA SVERIGE

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

var något lägre än den valutasäkrade avkastningen
för det marknadsindex som fonderna använder som
benchmark. Placeringarnas ränterisk, duration, var
också lägre än för benchmark.

Svenska reallån

Reallåneportföljen innehåller förutom realränteob-
ligationer med ett marknadsvärde på 50 miljarder
kronor även partnerfinansieringslån, dvs reallån för
finansiering av vattenkraft, med ett marknadsvärde
på 10 miljarder kronor. Partnerfinansiering kommer
att överföras till awecklingsfonden. Vid utgången av
året var portföljens värde 60 (57) miljarder kronor.

Realräntorna har fallit under året med cirka 0,6
procentenheter för de längsta löptiderna. Realränte-
portföljen har varit i stort sett oförändrad under
året. Då Första och Andra AP-fondemas innehav av
de mer långfristiga realränteobligationerna varit
något större än dess andel av den totala marknaden
överträffar fondernas totalavkastning marknadens.

Fastigheter

Första och Andra AP-fondernas placeringar i fastig-
heter har utgjorts av dels helägda fastighetsbolag i
Sverige och utomlands, dels utländska marknads-
noterade fastighetsaktier. De svenska fastigheterna
ägs via det helägda bolaget AP Fastigheter AB.

Under året uppgick totalavkastningen för svenska
fastigheter till 28,7 (16,0) procent, för utländska
fastigheter till 2,9 (17,4) procent och för utländska
fastighetsaktier till 23,4 (-9,5) procent.

AP Fastigheter AB

AP Fastigheter AB är moderbolag i en koncern som
består av ett större antal fastighetsägande bolag.
Affärsinriktningen är att äga och förvalta kommer-
siella fastigheter och bostadsfastigheter på ett fåtal
expansiva orter i Sverige. AP Fastigheter ägde vid
utgången av året 376 (286) fastigheter. Fastigheter-
nas marknadsvärde uppgick vid utgången av året till
37 (25) miljarder kronor, varav 86 (80) procent var

hänförligt till fastigheter belägna i Stockholm och
Uppsala. Den stora värdestegringen i det svenska
fastighetsbeståndet, främst orsakad av ökade mark-
nadshyror, är i första hand hänförlig till fastigheter i
Stockholm.

Under året har AP Fastigheter lagt ett offent-
ligt bud på det noterade bolaget Anders Diös AB
(publ). Vid årsskiftet hade AP Fastigheter förvärvat
så stor andel av aktierna i Diös att tvångsinlösen
begärts för resterande aktier. AP Fastigheters egna
kapital har under året ökat genom en nyemission
och ett aktieägartillskott på totalt 8 miljarder kronor.
Koncernens redovisade egna kapital uppgick vid
årets utgång till 11 (3) miljarder kronor. AP Fastig-
heters lån från Första och Andra xAP-fonderna har
ersatts av extern upplåning. Under året uppgick AP
Fastigheters nettoinvesteringar, inklusive Diös, till
6(1) miljarder kronor.

Hyresintäkterna uppgick under året till 2,4 (2,1)
miljarder kronor. Den hyresbaserade uthyrnings-
graden utgjorde vid årsskiftet oförändrat 97 pro-
cent. Driftnettot under året uppgick till 1,5 (1,3)
miljarder kronor och resultatet efter skatt till 0,5
(0,1) miljarder kronor.

Utländska fastighetsinnehav

Under året har tre fastigheter ägda av intressebolag
i London sålts för totalt 2,7 miljarder kronor. Av de
utländska fastighetsplaceringama kvarstår en fastig-
het i Bryssel med marknadsvärde på 0,2 miljarder
kronor, som ägs via det helägda bolaget AP-fonden
Properties Belgium SA. Bolaget finansieras med lån
och eget kapital som Första och Andra AP-fondema
tillskjutit. Samtliga innehav av utländska fastighets-
aktier har under året sålts för 4,5 miljarder kronor.
Försäljningarna är en anpassning till den nya
placeringsinriktning som AP-fonderna tillämpar
från år 2001.

■ Staten Bostad övrig:

FÖRDELNING AV

UTLÄNDSKA OBLIGATIONSPORTFÖLJEN

Totalt 56 miljarder kronor

GBP 6%

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

14 FONDKAPITALETS UTVECKLING

Förändringen av fondkapitalet har påverkats dels
av placeringarnas avkastning, dels av externa kapi-
talflöden. De externa kapitalflödena utgjordes
främst av de löpande pensionsavgifter som inbeta-
las till och de löpande pensioner som utbetalades
från Första och Andra AP-fonderna. Utöver dessa
flöden överfördes medel till Tredje och Fjärde AP-
fonderna samt erhölls avkastning från dessa fonder.
Första och Andra AP-fondema bekostar också pen-
sionssystemets administrationskostnader. Under
åren 1999-2000 har dessutom riksdagen beslutat
om överföringarna från fonderna på totalt 45 mil-
jarder kronor per år samt 155 miljarder kronor som
fördes över i början av 2001.

Under året ökade det marknadsvärderade fond-
kapitalet från 557,3 miljarder kronor till 560,4
miljarder kronor. Avkastningen på Första och
Andra AP-fondernas tillgångar var 43,7 (3,6) mil-
jarder kronor. Nettot av inbetalda pensionsavgifter
och utbetalda pensioner var 5,5 (-29,8) miljarder
kronor, administrationskostnaderna uppgick till

-1,1 (-0,8) miljarder kronor och överföringar till
Riksgäldskontoret utgjorde -45,0 (-45,0) miljarder
kronor. Under 2000 ägde inga överföringar rum
till eller från Tredje och Fjärde AP-fonderna.

Avkastning

Arets resultat uppgick till 30,3 (40,1) miljarder
kronor. Fondkapitalets marknadsvärde påverkas
även av orealiserade värdeförändringar som utgjorde
13,4 (-36,4) miljarder kronor. Den totala avkast-
ningen uppgick således till 43,7 (3,6) miljarder
kronor under året.

Pensionsavgifter och pensionsutbetalningar
Under året ökade inbetalda pensionsavgifter med
39,1 miljarder kronor till 144,3 (105,2) miljarder
kronor. Pensionsutbetalningarna ökade med 3,9
miljarder kronor till -138,8 (-135,0) miljarder
kronor. Nettot av inbetalda pensionsavgifter och
pensionsutbetalningar utgjorde 5,5 (-29,8) miljar-
der kronor.

Fondkapitalets utveckling 1950-2000

Marknadsvärde, miljarder kronor
Avkastning

Pensionsavgifter

Pensionsutbetalningar

Överföringar till/frän Tredje och Fjärde AP-fonderna

Administrationskostnader

Överföring till statsbudgeten

Förändring av fondkapitalet från föregående år

Fondkapital vid utgången av året

1960	1970	1980	1990	2000
0,0	2,0	10,4	45,4	43,7
0,5	6,1	22,2	77,7	144,3
-	-1.2	-19,0	-77,4	-138,8
-	-	-	1.1	-
-	-0,1	-0,2	-0,5	-1,1
-	-	-	-	-45,0
0.5	6.8	13,4	46,3	3,1
0,5	35,9	145,3	386,8	560,4

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Administrationskostnader

Myndigheter och organisationer som deltar i admi-
nistrationen av det allmänna pensionssystemet
erhåller en ersättning från Första och Andra AP-
fonderna för sina kostnader. Ersättning betalas
till Riksförsäkringsverket, försäkringskassorna för
handläggning och utbetalning av pensioner samt
skattemyndigheterna för uppbörd av pensionsavgif-
ter. Statens löne- och pensionsverk och Kommun-
sektorns Pensions AB erhåller också ersättning.
Sammanlagt uppgick administrationskostnaderna
under året till -1,1 (-0,8) miljarder kronor.

Överföring till statsbudgeten

Som ett steg i införandet av det reformerade pen-
sionssystemet skulle medel överföras från Första
och Andra AP-fonderna till statsbudgeten. Riks-
dagen beslöt överföra 45 miljarder kronor för
vardera åren 1999 och 2000 samt ytterligare 155
miljarder kronor i början av 2001.

Finansieringsanalys för Första och Andra AP-fonderna
Miljoner kronor	2000	1999
Tillförda medel
Ränte- och utdelningsintäkter	28 651	32 510
Kursvinster och kursförluster	1 319	7 183
övriga resultatposter	320	381
Årets resultat	30 290	40 074
Förändring av fordringar och skulder	832	317
Summa tillförda medel	31 122	40 391
Använda medel
Förändring av placeringar	9 588	35 146
Förändring av fondkapital:
Erhållna pensionsavgifter	144 275	105 204
Utbetalda pensionsmedel	-138 839	-134 961
Överföring till Riksgäldskontoret	-45 000	-45 000
Administrationskostnader	-1 146	-823
Överföring från Tredje
och Fjärde AP-fonderna	-	43
Summa använda medel	-31 122	-40 391

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

26 RESULTAT OCH AVKASTNING

Arets resultat

Arets resultat uppgick till 30,3 (40,1) miljarder
kronor. Ränteintäkterna fortsatte att minska under
året då placeringarnas medelränta fallit. Räntein-
täkterna uppgick till 28,7 (32,3) miljarder kronor.
De realiserade kursvinsterna uppgick till 1,1 (7,2)
miljarder kronor.

Fallande nominella och reala marknadsräntor
gav upphov till orealiserade värdeförändringar med
totalt 13,4 (-36,4) miljarder kronor. Till största
delen avsåg värdeökningen nominella obligations-
lån med 9,4 (-34,4) miljarder kronor, men även
reala obligationslån ökade i värde med 3,3 (-3,0)
miljarder kronor. Värderingen av andelar i fastig-
hetsbolag har ändrats under året, så att full latent
skatt och en beräknad marknadsmässig substans-
rabatt belastar värdet, varför värdeökningen trots
en gynnsam utveckling på fastighetsmarknaden
begränsade sig till 0,1 (2,3) miljarder kronor. Totalt
uppgick det marknadsvärderade resultatet till 43,7
(3,6) miljarder kronor.

Totalavkastning

Avkastningen mäts inklusive orealiserade värde-
förändringar i syfte att kunna jämföra med
marknadsavkastningen. Avkastningen kan mätas
både tids- och kapitalvägd. Kapitaltillskott all eller
kapitaluttag från Första och Andra AP-fonderna
samt tidpunkten för denna kapitalförändring
påverkar avkastningen. En kapitalvägd avkastning
beaktar sådana tillskott och uttag och redovisar
därför den faktiska avkastningen baserad på ett
genomsnittligt investerat kapital. En tidsvägd
avkastning bortser från tillskott och uttag och
beräknas som om det tillskjutna förvaltade kapi-
talet varit konstant. Den tidsvägda avkastningen
möjliggör därmed en neutral bedömning av fon-
dens förvaltningsprestation i jämförelse med
marknadsutvecklingen eller något benchmark.
Det har nyligen etablerats en standard för kapital-
förvaltare enligt vilken avkastning ska mätas tids-
vägt. I en utvärdering av förvaltarens prestation
är detta en relevant standard. I Första och Andra
AP-fondernas årsredovisning, som syftar till att
redovisa den avkastning som faktiskt erhållits,
mäts avkastningen kapitalvägt.

Orealiserade värdeförändringar bestäms för
aktier och räntebärande placeringar med utgångs-
punkt i officiella marknadsnoteringar och för
fastigheter med stöd av externa och interna fastig-»
hetsvärderingar. Totalavkastningen för placeringar i
utländsk valuta redovisas inklusive resultateffekten
av valutasäkringar.

Vid en jämförelse mellan avkastningsberäkningen
och balans- och resultaträkningarna har andelar i
intresseföretag och lån till intresseföretag ersatts av
de fastigheter och de resultatposter som finns i
intresseföretagen. Första och Andra AP-fonderna
äger 50 procent vardera av fastighetsbolagen och
har i allt väsentligt en fastighetsrisk och inte en
aktierisk i placeringarna. Räntekostnader beaktas ej
i avkastningsberäkningen som därför är opåverkad
av skuldsättning.

Totalavkastning under året

Totalavkastningen för samdiga placeringar uppgick
under året till 8,9 (0,6) procent. Det är i första
hand utvecklingen på den inhemska räntemarkna-
den som påverkar avkastningen. Vid utgången av
året svarade svenska räntebärande placeringar för
87 (85) procent av placeringarnas totala marknads-
värde.

Fallande långfristiga marknadsräntor, såväl i
Sverige som i vår omvärld, resulterade i värde-
ökningar för obligationsportföljerna. Totalavkast-
ningen på den svenska nominella portföljen uppgick
under året till 7,7 (0,3) procent. Totalavkasaiingen
på den utländska nominella portföljen uppgick
under året till 7,2 (-2,5) procent inklusive valuta-
säkring. Utan valutasäkring var avkastningen 11,3
(2,9) procent då kronan under året försvagades mot
de valutor som ingår i fondens utländska portfölj
med undantag för japanska yen.

Fallande reala marknadsräntor resulterade i
värdeökningar för fondens realränteportfölj. De
längsta realräntorna noterades kring 3,7 (4,3) pro-
cent. Totalavkastningen för realräntelån uppgick
under året till 11,8 (0,1) procent.

Fastigheter var det tillgångsslag som hade den
högsta totalavkastningen under året med 26,3
(13,2) procent.

Efter avdrag för och omräkning med inflatio-
nen under året, 1,4 (1,2) procent, uppgick den rea-
la totalavkastningen på fondens totala placeringar
till 7,4 (-0,6) procent.

Fem åri g totalavkastning

Totalavkastningen påverkas i hög grad av de svens-
ka marknadsräntornas utveckling. Räntefallet
under åren 1996, 1998 och 2000 gav upphov till
stora värdestegringar i obligationsportföljerna,
varför totalavkastningen var hög under dessa år.
För 1999 var utvecklingen den motsatta och
stigande räntor medförde att värdet på den ränte-
bärande portföljen föll. Med hänsyn till att det
enskilda årets avkastning i så stor utsträckning

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

27

beror på en föränderlig utveckling för marknads-
räntorna, är den långsiktiga avkastningen av större
betydelse än avkastningen för ett enskilt år.

Totalavkastningen för perioden 1996-2000
uppgick i genomsnitt till 8,0 procent (1995-1999:
9,2 procent) per år. Fastighetsplaceringar har den
högsta totalavkastningen med 14,7 (10,4) procent
per år. Avkastningen på den svenska nominella
portföljen var 7,7 (9,3) procent per år. Den ut-
ländska nominella portföljen hade en totalavkastning
på 7,4 (6,8) procent per år. Realränteportföljens
totalavkastning uppgick till 8,2 (7,4) procent
per år.

Efter avdrag och omräkning med den genom-
snittliga inflationen under femårsperioden 1996-
2000, 0,8 (1,0) procent per år, uppgick den genom-
snittliga reala totalavkastningen till 7,1 (8,3)
procent per år.

_% TOTALAVKASTNING

16,0 -------------------------------------------------------------

Året Rullande femårsgenomsnitt

Totalavkastning på placeringar 1996-2000, procent

	Svenska nominella lån	Utländska nominella lån	Svenska reallån	Fastigheter	Totalt	Förändring KPI (dec-dec)
1996	13,9	5,4	17,2	10,0	13,9	0,1
1997	5,8	16,5	7,8	12,4	6,4	1,9
1998	10,7	10,6	4,1	11,8	10,0	-0,6
1999	0,3	-2,5	0,1	13,2	0,6	1,2
2000	7,7	7,2	11,8	26,3	8,9	1,4
Snitt	7,7	7,4	8,2	14,7	8,0	0,8

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

28 RESULTATI «G,

FÖRSTA OCH ANDRA AP-FONDERNA

Mkr		2000		1999
Nettointäkter i placeringsverksamheten
Resultat från intresseföretag	Not 1		497		215
Fastigheternas driftnetto			79		211
Utdelningar			239		207
Ränteintäkter
Partnerfinansieringslån		574		524
Reala obligationslån		2 600		2 491
Reverslån		838		1 078
Lån till intresseföretag		1 002		999
Förlagslån	Not 2	311		391
Obligationslån	Not 3	20 205		25 358
Penningmarknadslän	Not 4	3 096		1 445
Övriga ränteintäkter		26	28 651	18	32 304
Kursvinster och kursförluster	Not 5		1 080		7 183
Värdeförändring för fastigheter			69		-
Resultat vid fastighetsförsäljning			-134		97
Summa nettointäkter			30 482		40 217
Förvaltningskostnader
Administrationskostnader			-172		-133
Övriga förvaltningskostnader			-21		-10
			-193		-143
Årets resultat före marknadsvärdering			30 290		40 074
Värdeförändring vid marknadsvärdering	Not 6		13 456		-36 427
Årets marknadsvärderade resultat			43 746	3 647

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

BALANSRÄKNING,

FÖRSTA OCH ÄNDRA AP-FONDERNA

Mkr	2000-12-31 Bokfört värde		2000-12-31 Marknadsvärde	1999-12-31 Bokfört värde	1999-12-31 Marknadsvärde
Tillgångar
Placeringstillgångar
Andelar i intresseföretag	Not 7	11 283	14 803	3 308	6 736
Aktier i fastighetsbolag		-	-	4 464	3 928
Aktier i partnerfinansieringsbolag	Not 8	2 752	2 752	2 752	2 752
Partnerfinansieringslån		5 660	5 660	5 660	5 660
Reala obligationslån		44 399	49 619	45 584	47 491
Reverslån		11 072	11 223	16 232	16 493
Lån till intresseföretag	Not 9	170	170	19 668	19 668
Förlagslån	Not 10	3 151	3 213	5 617	5 667
Obligationslån	Not 11	349 794	359 290	381 803	381 905
Penningmarknadslån	Not 12	99 560	99 635	50 434	50 039
Upplupna ränteintäkter	Not 13	13 762	13 762	15 671	15 921
		541 604	560 128	551 192	556 260
Fordringar och andra tillgångar
Fastigheter	Not 14	250	250	177	177
Fordran på delfond		-	-	520	520
Kassa och bankmedel	Not 15	69	69	291	291
Övriga tillgångar		18	18	179	179
		337	337	1 167	1 167
Summa tillgångar		541 940	560 465	552 359	557 427
Fondkapital och skulder
Fondkapital	Not 16
Fondkapital vid årets ingång		552 274	557 343	587 738	629 233
Årets förändring av fondkapitalet		-40 710	-40 710	-75 537	-75 537
Årets resultat		30 290	43 746	40 074	3 647
		541 854	560 378	552 274	557 343
Skulder
Övriga skulder		87	87	84	84
		87	87	84	84
Summa fondkapital och skulder		541 940	560 465	552 359	557 427

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

30 REDOVISNINGSPRINCIPER,

FÖRSTA OCH ANDRA AP-FONDERNA

Enligt reglemente för AP-fonden ska årsredovis-
ning upprättas med tillämpning av god redovis-
ningssed. För varje delfond upprättas en mark-
nadsvärderad redovisning. Alarknadsvärderingen
av placeringarna baseras på marknadsnoteringar
vid årets utgång. Noterna upprättas med stöd av
marknadsvärden.

Dessutom upprättas en redovisning baserad på
bokförda värden. I denna värderas placeringstill-
gångarna till upplupet anskaffningsvärde, med
tillägg för upplupen avkastning och med avdrag
för nedskrivningar som kan antas motsvara en
bestående värdenedgång. Då Första och Andra
AP-fonderna har förvaltats gemensamt upprättas
en gemensam redovisning, som är en samman-
läggning av de två delfondernas redovisningar.

Andelar i intresseföretag

Första och Andra AP-fondernas fastighetsplace-
ringar får endast göras via aktiebolag. Andelar och
aktier i fastighetsbolag som ägs till minst 20 pro-
cent utgör intresseföretag för respektive AP-fond.
Dessa innehav redovisas enligt kapitalandels-
metoden. Utländska andelar och aktier omräknas
till balansdagens valutakurser. Marknadsvärde-
ringen av andelar i intresseföretag baseras på
marknadsvärdering av bolagens fastighetsinnehav
vid utgången av året. Värderingen beaktar latent
skatt på fastigheternas övervärden och en mark-
nadsmässig substansrabatt.

Reala räntebärande värdepapper

Första och Andra AP-fondernas realränteplace-
ringar omfattar partnerfinansieringsavtal och reala
statsobligationer. I en partnerfinansiering betalar
motparten årligen en real ränta och kan med stöd
av utställda optioner förvärva AP-fondernas låne-
fordringar och aktier i partnerbolag. Options-
priset uppräknas årligen med inflationen. Infla-
tionsuppräkningen av partnerfinansieringar och
av reala statsobligationer redovisas som räntein-
täkt i resultaträkningen. AP-fonderna har utöver
realränta och inflationsuppräkning ej någon del
av resultatet i partnerbolagen. Lanefordringar
och aktieinnehav i partnerbolag samt reala
statsobligationer värderas till anskaffningsvärde
med tillägg för inflationsuppräkning. Marknads-
värden för reala obligationslån bestäms av mark-
nadsnoterade realräntor vid årets utgång.

Nominella räntebärande värdepapper
Räntebärande värdepapper värderas till anskaff-
ningsvärden med periodisering av över- och
underkurser. Köp och försäljning av räntebärande
värdepapper redovisas på affärsdagen. Marknads-
värden för räntebärande värdepapper bestäms av
marknadsnoteringar vid årets utgång. Fordringar
och skulder i utländsk valuta värderas till balans-
dagens valutakurser. Såväl orealiserade valutakurs-
vinster som förluster ingår i sin helhet i årets
resultat.

Derivatinstrument

Derivatinstrument används i första hand för att
skydda valutapositioner i utländska placeringar,
men även för att förändra valutasammansättningen
i utländska placeringar. Enligt styrelsebeslut ska
nettoexponeringen i utländska placeringar till
huvudsaklig del valutasäkras. Derivatpositioner
består av valutaterminer. Positionerna värderas
till balansdagens valutakurser.

Inkomstskatter

AP-fonderna är befriade från all inkomstskatt vid
placeringar i Sverige. Vid placeringar utanför
Sverige varierar skattskyldigheten från land till
land. AP-fondemas fastighetsförvaltande intresse-
företag är skattepliktiga enligt regler i de länder
där verksamhet bedrivs.

Fondkapital

Fondkapitalet utgörs av ett tillskjutet kapital, ett
ansamlat resultat och av årets resultat. Det till-
skjutna kapitalet är ett netto av ackumulerade
pensionsavgifter och pensionsutbetalningar samt
administrationsbidrag och överföringar från/till
övriga AP-fonder samt till Riksgäldskontoret.
Tredje och Fjärde AP-fonderna överförde till och
med år 1999 årligen en avkastning för närmast
föregående år till Första och Andra AP-fonderna.
Denna överföring har upphört då ny lagstiftning
om fondförvaltningen trätt i kraft under året.

Förvaltningskostnader

Då Första och Andra AP-fondernas tillgångar
förvaltats gemensamt fördelas de administrativa
kostnaderna enligt samma principer som föregå-
ende år, det vill säga i relation till erhållna pen-
sionsavgifter föregående år.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

NOTER,

FÖRSTA OCH ÄNDRA AP-FONDERNA

Belopp i miljoner kronor där inget annat anges.

Not 1	Resultat från intressebolag	2000	1999
	AP Fastigheter AB	469	57
	Första AP-tondens Renting AB	35	-
	Nisses Millbank Ltd	-20	199
	AP Properties Belgium S.A.	13	-41
		497	215

Not 2	Ränteintäkter på förlagslån	2000	1999
	Förlagslån i SEK	300	390
	Förlagslån i valuta	11	1
		311	391

Not 3	Ränteintäkter på obligationslån	2000	1999
	Obligationslån i SEK	18143	23 357
	Obligationslån i valuta	2 062	2 001
		20 205	25 358

Not 4	Ränteintäkter på penningmarknadslån	2000	1999
	Penningmarknadslån i SEK	2 803	1 321
	Penningmarknadslån i valuta	293	124
		3 096	1 445

Not 5	Kursvinster/kursförluster	2000	1999
	Fastighetsaktier	61	-156
	Reala obligationslån	237	-2
	Reverslån	123	-
	Förlagslån	-17	-
	Obligationslån	1 052	7 746
	Penningmarknadslån	-49	137
	Valutakursdifferens	-327	-542
		1 080	7 183

Not 6	Värdeändring vid marknadsvärdering	2000	1999
	Andelar i intresseföretag	91	2 305
	Aktier i fastighetsbolag	536	-246
	Partnerfinansieringslån	-250	107
	Reala obligationslån	3 313	-2 927
	Reverslån	-110	-614
	Förlagslån	12	-261
	Obligationslån	9 394	-34 390
	Penningmarknadslån	470	-401
		13 456	-36 427

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

Andelar i intresseföretag, marknadsvärde 2000 1999

AP Fastigheter ÄB, Stockholm (556061-4603) 14 640 5 888

Första AP-fondens Renting AB, Stockholm (556392-4116) 163

Nisses Millbank Ltd, London (2197695) - 857

AP Properties Belgium S.A., Bryssel (592433) - -9

14 803 6 736

Första och Andra AP-fonderna har under 2000 förvärvat återstående 50 procent av Svenskt Fastighetskapital, som därvid
ändrat namn till Första AP-fondens Renting AB.

Bolagen ägs av Första och Andra AP-fonderna med 50 procent vardera. Innehaven representerar därför andelar i intresse-
företag och värderas enligt kapitalandelsmetoden.

Aktier i partnerfinansieringsbolag	Kapital/röster, %	2000	1999
Iggesund Kraft AB,
Örnsköldsvik (556422-0902)	50/50	112	112
Nikab Energi AB,
Sundsvall (556407-6338)	91/49	1 750	1 750
Nybrovikens Kraft AB,
Stockholm (556417-8852)	90/47	890	890
		2 752	2 752

Innehaven värderas till anskaffningsvärde, då AP-fonderna utöver realränte- och inflationsersättning ej har någon andel
i resultatet.

Not 9

Lån till intresseföretag

2000

1999

AP Fastigheter AB
Intresseföretag i Storbritannien
AP Properties Belgium S.A.

17 800

1 868

170

170 19 668

Not 10

Förlagslån, marknadsvärde

2000

1999

Förlagslån i SEK

Förlagslån i valuta

3 101 5 532

112 135

3213 ........ ......5 667'

Not 11

Obligationslån, marknadsvärde

2000

1999

Obligationslån i SEK

Obligationslån i valuta

304 117 335 735

55 173 46 170

359 290 381 905

Not 12	Penningmarknadslån, marknadsvärde	2000	1999
	Penningmarknadslån i SEK	97 692	46 182
	Penningmarknadslån i valuta	1 943	3 857
		99 635	50 039

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

Not 13	Upplupna ränteintäkter	2000	1999
	Partnerfinansieringslån	1 554	1 761
	Reverslån	67	239
	Lån till intresseföretag	-	213
	Förlagslån	140	192
	Obligationslån	12 001	13 516
		13 762	15 921

Not 14	Fastigheter	2000	1999
	Aeolus 1, marknadsvärde	250	177
	Taxeringsvärde	133	71

Not 15

Kassa och bankmedel

2000 1999

Kassa och bankmedel i SEK
Kassa och bankmedel i valuta

5 7

64 284

69 291

Not 16	Fondkapital	2000	1999
	Ingående värde	557 343	629 233
	Erhållna pensionsavgifter	144 275	105 204
	Utbetalda pensionsmedel	-138 840	-134 961
	Överfört till Riksgäldskontoret	-45 000	-45 000
	Administrationsbidrag	-1 146	-823
	Nettoöverföringar till övriga AP-fonder	-	43
	Årets marknadsvärderade resultat	43 746	3 647
	Utgående värde	560 378	557 343

Personal i Första AP-fonden

Medelantal anställda

Män

Kvinnor

Totalt

2000 1999

42 40

23__23

65 ” 63

Personalkostnader, tkr

Löner och arvoden	2000	1999
Styrelse, VD och vice VD	3 995	3 992
Övriga anställda + övriga arvoden	30 495	24 824
	34 490	28 816
Sociala kostnader	2000	1999
Pensionskostnader VD och vice VD	1 597	1 015
övriga pensionskostnader	5 361	4 280
Övriga sociala kostnader inkl, löneskatt	13 452	11 156
	20 410	16 451

I arvoden och ersättningar till styrelsens ledamöter har under 2000 utbetalats 0,9 (1,6) Mkr, varav 0,2 (0,2) till styrelsens
ordföranden. Styrelsearvodena fastställs av regeringen. Lön, ersättningar och förmåner till verkställande direktören
uppgick 2000 till 1,7 (1,3) Mkr. Verkställande direktörens anställningsvillkor ligger inom de riktlinjer som angivits av
Finansdepartementet. För verkställande direktören har avtalats om pension från 1 januari 2004 med en pension som utgör
40 procent av lönen upp till 1,3 Mkr och 60 procent av lönedelar däröver.

Personal i Andra AP-fonden

Då verksamheten i sin nuvarande form startade den 1 januari 2001, lämnas uppgifter avseende personal i årsredovis-
ningen för 2001.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

34 RESULTATRÄKNING

FÖRSTA AP-FONDEN

Mkr	2000		1999
Nettointäkter i placeringsverksamheten
Resultat från intresseföretag		249		108
Fastigheternas driftnetto		40		106
Utdelningar		120		104
Ränteintäkter
Partnerfinansieringslån	287		262
Reala obligationslån	1 227		1 171
Reverslån	386		483
Lån till intresseföretag	500		500
Förlagslån	178		216
Obligationslån	9 050		11 561
Penningmarknadslån	1 353		628
Övriga ränteintäkter	13	12 995	9	14 830
Kursvinster och kursförluster		240		4 312
Värdeförändring för fastigheter		35		-
Resultat vid fastighetsförsäljning		-67		48
Summa nettointäkter		13 610		19 506
Förvaltningskostnader
Administrationskostnader		-98		-76
Övriga förvaltningskostnader		-10		-5
		-108		-81
Årets resultat före marknadsvärdering		13 502		19 425
Värdeförändring vid marknadsvärdering		6 224		-17 781
Årets marknadsvärderade resultat		19 726	1 644

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

BALANSRÄKNING

FÖRSTA AP-FONDEN

Mkr	2000-12-31 Bokfört värde	2000-12-31 Marknadsvärde	1999-12-31 Bokfört värde	1999-12-31 Marknadsvärde
Tillgångar
Placeringstillgångar
Andelar i intresseföretag	5 642	7 402	1 654	3 368
Aktier i fastighetsbolag	-	-	2 232	1 964
Aktier i partnerfinansieringsbolag	1 376	1 376	1 376	1 376
Partnerfinansieringslån	2 830	2 830	2 830	2 830
Reala obligationslån	22 120	24 689	21 698	22 556
Reverslån	5 099	5 157	7 440	7 542
Lån till intresseföretag	85	85	9 874	9 834
Förlagslån	2 218	2 259	3 188	3 223
Obligationslån	146 692	150 436	177 153	176 797
Penningmarknadslån	54 135	54 165	17 530	17 338
Upplupna ränteintäkter	5 539	5 539	7 207	7 332
	245 736	253 938	252 183	254 161
Fordringar och andra tillgångar
Fastigheter	125	125	88	88
Fordran på delfond	-	-	645	645
Kassa och bankmedel	37	37	146	146
Övriga tillgångar	16	16	75	75
	178	178	954	954
Summa tillgångar	245 914	254 116	253 137	255 114
Fondkapital och skulder
Fondkapital
Fondkapital vid årets ingång	253 094	255 071	274 524	294 283
Årets förändring av fondkapitalet	-22 054	-22 054	-40 856	-40 856
Ärets resultat	13 502	19 726	19 425	1 644
	244 541	252 743	253 094	255 071
Skulder
Skuld till delfond	1 292	1 292	-	-
Övriga skulder	81	81	43	43
	1 373	1 373	43	43
Summa fondkapital och skulder	245 914	254 116	253 137	255 114

Stockholm den 21 februari 2001

Malin Björkmo

Lars Isaksson

Anders Milton

Anna Hedborg

Ordförande

Wanja Lundby-Wedin

Mats Persson

Lennart Nilsson

Verkställande direktör

Johan Bygge

Gun-Britt Lundberg

Carl Eric Stålberg

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

36 RESULTATRÄKNING

ANDRA AP-FONDEN

Mkr	2000		1999
Nettointäkter i placeringsverksamheten
Resultat från intresseföretag		249		108
Fastigheternas driftnetto		40		106
Utdelningar		120		104
Ränteintäkter
Partnerfinansieringslån	287		262
Reala obligationslån	1 374		1 319
Reverslån	451		594
Lån till intresseföretag	501		500
Förlagslån	132		175
Obligationslån	11 156		13 798
Penningmarknadslån	1 742		817
Övriga ränteintäkter	13	15 656	9	17 474
Kursvinster och kursförluster		841		2 872
Värdeförändring för fastigheter		35		-
Resultat vid fastighetsförsäljning		-67		48
Summa nettointäkter		16 872		20 711
Förvaltningskostnader
Administrationskostnader		-74		-56
Övriga förvaltningskostnader		-10		-5
		-85		-62
Årets resultat före marknadsvärdering		16 788		20 649
Värdeförändring vid marknadsvärdering		7 232		-18 646
Årets marknadsvärderade resultat		24 020	2 003

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

.........................

ANDRA AP-FONDEN

Mkr	2000-12-31 Bokfört värde	2000-12-31 Marknadsvärde	1999-12-31 Bokfört värde	1999-12-31 Marknadsvärde
Tillgångar
Placeringstillgångar
Andelar i intresseföretag	5 642	7 402	1 654	3 368
Aktier i fastighetsbolag	-	-	2 232	1 964
Aktier i partnerfinansieringsboiag	1 376	1 376	1 376	1 376
Partnerfinansieringslån	2 830	2 830	2 830	2 830
Reala obligationslån	22 279	24 930	23 885	24 935
Reverslån	5 973	6 066	8 791	8 951
Lån till intresseföretag	85	85	9 794	9 834
Förlagslån	932	954	2 428	2 443
Obligationslån	203 102	208 854	204 650	205 108
Penningmarknadslån	45 425	45 470	32 904	32 701
Upplupna ränteintäkter	8 223	8 223	8 464	8 589
	295 868	306 190	299 009	302 100
Fordringar och andra tillgångar
Fastigheter	125	125	88	88
Fordran på delfond	1 292	1 292	-	-
Kassa och bankmedel	32	32	145	145
Övriga tillgångar	1	1	105	105
	1 451	1 451	338	338
Summa tillgångar	297 318	307 641	299 347	302 437
Fondkapital och skulder
Fondkapital
Fondkapital vid årets ingång	299 181	302 271	313 213	334 950
Årets förändring av fondkapitalet	-18 656	-18 656	-34 682	-34 682
Årets resultat	16 788	24 020	20 649	2 003
	297 313	307 635	299 181	302 271
Skulder
Skuld till delfond	-	-	125	125
Övriga skulder	6	6	41	41
	6	6	166	166
Summa fondkapital och skulder	297 318	307 641	299 347	302 437

Göteborg den 28 februari 2001

Kurth Augustson

Gunnar Larsson

Ordförande

Bo Dockered

Cecilia Kragsterman

Clas Nykvist

Anne-Marie Pålsson

Lilian Ringsand

Roland Svensson

Ylva Thörn

Lars Idermark

Verkställande direktör

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

38 FÖRSTA AP-FONDENS STYRELSE

Malin Bjökmo

Mats Persson

Carl Eric Stålberg

Anna Hedborg

Lennart Nilsson

Född 1962

Född 1949

Född 1951

Född 1944

Född 1942

Ek lic

Professor vid Institutet för
internationell ekonomi,
Stockholms Universitet.

Vice ordförande

VD och koncernchef
för JM AB.

Ordförande i Svenska Skid-
förbundet och ledamot i Max
Matthlessen Liv å Finans-
nuklare AB, Sveriges Bygg-
industrier samt Sveriges
Olympiska Kommitté.

Ordförande
Generaldirektör i Riksför-
säkringsverket.

Ordförande i RSV styrelse
och ledamot i AMS styrelse.

VD Första AP-Fonden

Wanja Lundby-Wedin	Johan Bygge	Anders Milton	Gun-Britt Lundberg	Lars Isaksson
Född 1952	Född 1956	Född 1947	Född 1947	Född 1945
Ordförande i LO	Vice VD i Electrolux.	Förbundsordförande i SACO,	Chef finansiellt affärsstöd.	Ordförande i Landstings-
Ledamot i Stiftelsen för		VO i Sveriges Läkarförbund.	Vice President i Ericsson.	förbundet.
kunskap och kompetens,		Ordförande i Centrallörbun- ..	Ledamot 1 Stiftelsen Ruter
AMF Sjuk och AMF Pension.		det Folk och Försvar och	Dam.

Världsläkarorganisationen
samt vica ordförande i

SalusAnsvar AB. Ledamot i
Socialstyrelsen, Feelgood
Svenska AB och Q-Med AB.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

FÖRSTA AP-FONDENS

VERKSAMHET OCH ORGANISATION

AP-fonderna omorganiserades den 1 maj 2000.
De tidigare Första, Andra och Tredje fondstyrel-
sernas gemensamma kansli bildade från och med
detta datum kansli för Första AP-fonden.

Styrelse

Första AP-fondens styrelse består av nio leda-
möter som utses av regeringen. Av ledamöterna
föreslås två av organisationer som företräder
arbetstagarintressen och två av organisationer
som företräder arbetsgivarintressen. Nuvarande
ledamöter är förordnade till dess fondens balans-
räkning är fastställd för år 2000. Regeringen
bestämmer arvoden och andra ersättningar till
ledamöterna i styrelsen.

Organisation

Styrelsen utser en verkställande direktör som
ansvarar för den löpande förvaltningen. Förvalt-
ningen är uppdelad i tre avdelningar Strategisk
allokering, Placeringar och Administration.

Strategisk allokering

Strategisk allokering ansvarar för övergripande
frågor rörande den långsiktiga tillgångsalloke-
ringen såväl mellan som inom tillgångsslag.

Placeringar

Placeringar ansvarar för den operativa förvalt-
ningen. Tillgångarna är uppdelade i tre huvud-
portföljer; aktier, obligationer och kassa. Varje
huvudportfölj är i sin tur uppdelad i delportföljer.
Valuta hanteras separat från de underliggande till-
gångarna.

Administration

Administrationen ansvarar för övriga stödfunktio-
ner. Det innebär att funktionerna för riskkontroll
och rapportering/utvärdering är separerade från
placeringsverksamheten.

Första AP-fondens Awecklingsfond

Första AP-fondens Awecklingsfond är avskild
från den ordinarie förvaltningen. Awecklings-
fonden ansvarar för förvaltningen av de fordrings-
rätter som enligt de nya placeringsreglerna inte
längre får innehas av AP-fonderna. Tillgångarna
ska successivt awecklas och resultatet löpande
fördelas med lika delar på de fyra AP-fondema.

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

40 ANDRA AP-FONDENS STYRELSE

Bo Dockered	Cecilia Kragsterman	Gunnar Larsson	Clas Nykvist	Roland Svensson
Född 1941	Född 1960	Född 1940	Född 1948	Född 1941
Vice ordförande	VD i Skandia Link.	Ordförande *	Ekonomichef i Svenska	VD och koncernchef i
Ordförande i Sveaskog AB,		Ordförande i IFK Göteborg,	Byggnadsarbetare-	Kooperativa Förbundet.
Sveriges Lantbruksuniversitet		Tholin & Larsson-Gruppen AB,	förbundet.	Ordförande i National-
och AB Trav och Galopp.		Göteborgs-Operan och Systembolaget AB.		museums styrelse.

Lilian Ringsand	Kurth Augustson	Anne-Marie Pålsson	Ylva Thörn	Lars Idermark
Född 1942	Född 1944	Född 1951	Född 1954	Född 1957
1 :e vice ordförande i SIF	Civilekonom.	Docent i nationalekonomi	Förbundsordförande i	VD Andra AP-fonden.
och TCO.	Ledamot i Cloetta Fazer AB, Bergendahl & Son AB, Royal Scandinavia A-'S och Oy Paulig Ab.	vid Lunds Universitet.	Svenska Kommunal- arbetareförbundet.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

ÄNDRA AP-FONDENS

VERKSAMHET OCH ORGANISATION

Som ett led i införandet av det nya pensions-
systemet omorganiserades de tidigare AP-fondema
från den 1 maj 2000. Genom riksdagsbeslutet
lokaliserades Andra AP-fonden till Göteborg, där
arbetet med att organisera och bemanna verksam-
heten har inletts under året.

Styrelse

Andra AP-fondens styrelse består av nio leda-
möter vilka utses av regeringen. Samtliga ledamö-
ter utses på grundval av sin personliga kompetens
att främja fondförvaltningen. Av ledamöterna ska
två representera organisationer som företräder
arbetstagarintressen medan två ska företräda
arbetsgivarintressen. Regeringen bestämmer
arvoden och andra ersättningar till ledamöterna i
styrelsen.

Organisation

Verkställande direktören ansvarar för den löpande
förvaltningen och utvecklingen.

Den slutgiltiga organisationen av Andra AP-
fonden är ännu inte fastställd, utan kommer till
del att påverkas av det rekryteringsarbete som för
närvarande pågår. Den preliminära organisations-

struktur som utgör utgångspunkten för rekryte-
ringsarbetet framgår av nedanstående illustration.

Fondens tillgångar är placerade i svenska och
utländska marknadsnoterade aktier, i alternativa
investeringar (onoterade aktier), i räntebärande
värdepapper (obligationer) samt i fastigheter
(Andra AP-fonden är delägare i AP Fastigheter).

Allokering svarar för allokeringar och place-
ringar utifrån makroekonomiska analyser.

Riskkontroll, ekonomi, juridik, personal och
IT är samlat inom den administrativa enheten.
Det innebär att funktionen för riskkontroll
respektive analys och utvärdering är separerade
från placeringsverksamheten.

Skr. 2000/01:131

Bilaga I

42 REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse för Första AP-fonden
Undertecknade, som av regeringen förordnats att
såsom revisorer granska Första xAP-fondens för-
valtning, får härmed avge revisionsberättelse för
är 2000.

Vi har granskat årsredovisningen och bok-
föringen samt tagit del av protokoll och andra
handlingar, som lämnar upplysning om fondens
förvaltning, inventerat de tillgångar fonden förval-
tar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi
ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärk-
ning beträffande årsredovisningen, de i densamma
upptagna resultat- och balansräkningarna, bokfö-
ringen eller inventeringen eller eljest beträffande
förvaltningen.

Revisionsberättelse för Andra AP-fonden
Undertecknade, som av regeringen förordnats att
såsom revisorer granska Andra AP-fondens förvalt-
ning, får härmed avge revisionsberättelse för år
2000.

Stockholm den 22 februari 2001

Pål Wingren Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Göteborg den 28 februari 2001

Pål Wingren Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Skr. 2000/01:131

Bilaga 1

JÄMFÖRANDE RESULTAT-

OCH BALANSRÄKNINGAR 1996-2000

ANSKAFFNINGSVÄRDEN

Resultaträkningar, Mkr 1996 1997 1998 1999 2000

Resultat från intressebolag	-	-	1 062	215	497
Fastigheternas driftnetto	1 216	1 458	184	211	79
Ränteintäkter
Partnerfinansieringslån	564	750	527	524	574
Reala obligationslån	969	2 557	1 551	2 491	2 600
Reverslån	1 327	1 226	1 168	1 078	838
Lån till intresseföretag	-	-	488	999	1 002
Förlagslån	1 216	1 095	649	391	311
Obligationslån	36 487	32 875	30 442	25 358	20 205
Penningmarknadslån	4 904	2 421	1 625	1 445	3 096
Övriga ränteintäkter	39	53	-	18	26
Räntekostnader	-108	-112	-	-	-
Utdelningar och övriga intäkter	13	99	127	207	239
Förvaltningskostnader	-145	-183	-106	-143	-193
Resultat före avyttringar och omvärderingar	46 482	42 239	37 717	32 794	29 274
Realiserade kursvinster och kursförluster	4 725	7 274	11 459	7 183	1 080
Värdeförändring och rearesultat för fastigheter	648	955	65	97	-65
Årets resultat	51 855	50 468	49 241	40 074	30 290

Balansräkningar, Mkr	96-12-31	97-12-31	98-12-31	99-12-31	00-12-31
Placeringstillgångar
Andelar i intresseföretag	-	-	3 135	3 308	11 283
Fastigheter	19 965	23 048	2 574	-	-
Aktier i fastighetsbolag	813	2 099	2 171	4 464	-
Aktier i partnerfinansieringsbolag	2 884	2 752	2 752	2 752	2 752
Partnerfinansieringslån	8 178	7 460	7 460	5 660	5 660
Reala obligationslån	36 689	44 170	44 420	45 584	44 399
Reverslån	15 525	17 107	15 609	16 232	11 072
Lån till intresseföretag	-	-	17 403	19 668	170
Förlagslån	12 520	11 733	6 448	5 617	3 151
Obligationslån	369 688	382 369	454 505	381 803	349 794
Penningmarknadslån	67 245	57 842	7 072	50 434	99 560
Upplupna ränteintäkter	23 073	23 930	22 789	15 671	13 762
Summa placeringstillgångar	556 580	572 510	586 338	551 192	541 604
Fordringar och andra tillgångar
Kontorsfastigheter	235	229	180	177	250
Övriga tillgångar	1 160	1 373	1 253	990	87
Summa tillgångar	557 975	574 112	587 771	552 359	541 940
Fondkapital
Fondkapital vid årets början	547 712	556 124	572 145	587 738	552 274
Årets förändring av fondkapitalet	-43 443	-34 447	-33 648	-75 537	-40 710
Årets resultat	51 855	50 468	49 241	40 074	30 290
Fondkapital vid årets slut	556 124	572 145	587 738	552 274	541 854
Skulder
Skulder till kreditinstitut	1 107	1 264	-	-	-
Övriga skulder	744	703	33	84	87
Summa fondkapital och skulder	557 975	574 112	587 771	552 359	541 940

Tredje AP-fonden
Årsredovisning 2000

” Mål för förvaltningen. Övergripande mål. Regeringens förslag: AP-fonderna skall klffWjlXlZfllHMlmöili-
ga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. Allokeringen av tillgångar slHiPEHEhei' en analys av

placeringarna. Medelsförvaltningen skall ske med god riskspridning. Den totala risknivån i förvaltningen skall vara
låg. Nödvändig betalningsberedskap skall upprätthållas. Näringspolitiska eller andra ekonomisk-politiska uppgifter
skall inte finnas. Hänsyn till miljö och etik skall tas i placeringsverksamheten utan att avkall görs på det över-
gripande målet om hög avkastning.”

Regeringens proposition 1993/2000:46 ■ AP-fonden i det reformerad pensionssystemet ■ 13 januari 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Innehåll

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

4	VD-kommentar	22	Ränte- och valutaförvaltning
	Grunden är lagd för att Tredje AP-fonden ska kunna arbeta som en professionell förvaltnings- organisation av internationell klass. Tjugonio kvalificerade och engagerade medarbetare är på plats. Verksamhetsfilosofi och placeringspolicy har lagts fast. Vi står redo för uppdraget att för- valta 132 miljarder kronor av svenska folkets	23	För att möta fondens breddade förvaltningsman- dat har en ny avdelning för ränte- och valutaför- valtning byggts upp. Huvudsakliga ansvarsområ- den är ränteförvaltning, hantering av valutarisk samt fondens kassafunktion. Extern förvaltning
6	pensionskapital. Uppdraget		På de områden där externa förvaltare kan väntas lyckas bättre än våra egna förvaltare och där det är viktigt för oss att investera anlitar Tredje AP-
8	Uppdraget till Tredje AP-fonden är entydigt: skapa bästa möjliga långsiktiga avkastning i rela- tion till vårt åtagande i pensionssystemet. Så arbetarTredje AP-fonden	24	fonden externa förvaltare. Inför 2001 har avtal slutits om indexförvaltning. Nästa steg blir att upphandla aktiva förvaltningsmandat. Administration
13	Starkt fokus på målet - att ge bästa möjliga lång- siktiga avkastning i relation till vårt åtagande - och hög professionalism i genomförandet är grunden för Tredje AP-fondens verksamhet. Mått på avkastning och risk		Tredje AP-fondens nya mandat innebär mycket stora förändringar inom värdepappershante- ringen. Därför har en kraftig förstärkning av fon- dens administration genomförts, med flera ny- rekryteringar och omfattande investeringar i IT-infrastruktur.
	Avkastning och risk kan mätas på många olika sätt. Här görs en genomgång av några av de mått	25	Aktiemarknaden under 2000
14	som Tredje AP-fonden fokuserar på. Riskhantering		Marginalpress i den gamla ekonomin och en kraftig ökning av kapitalkostnaderna i den nya ekonomin samverkade för att få de globala aktie-
	All kapitalförvaltning är förknippad med risk. Därför är riskuppföljning och riskkontroll en central del av Tredje AP-fondens verksamhet.	26	marknaderna på fall under 2000. Medarbetare
	Huvudprincipen är att uppföljning och kontroll av risk sker oberoende av de enheter som gran-	28	Förvaltningsberättelse
16	skas. Ägarpolicy		Verksamhetsåret 2000 har präglats av den dubb- la uppgiften att slutföra fondens tidigare förvalt- ningsuppdrag och samtidigt vidta förberedelser
	Tredje AP-fondens ägarpolicy fokuserar på sven- ska bolag där vi har en betydande ägarandel. Viktiga områden är styrelsenomineringar och be- vakning av företagens miljö- och etikpolicy.	33	för att anpassa organisationen till det nya man- dat som trädde i kraft vid årsskiftet 2000/2001. Resultaträkning
17	ALM-analys	34	Balansräkning
	Att avgöra vilken placeringspolicy som bäst kan uppfylla målet att vara till nytta för framtidens	35	Värderings- och redovisningsprinciper
	pensionärer har varit en central del i förbere- delserna för Tredje AP-fondens nya förvaltnings-	40	Revisionsberättelse
21	mandat. Aktieförvaltning Tredje AP-fondens aktiegrupp bygger på den or- ganisation som hanterade fondens tidigare man- dat att förvalta en i huvudsak svensk aktieport- följ. Här finns således redan en väl inarbetad in- vesteringsprocess och investeringsstil.	41	Styrelse

Läs mer på www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000- 3

VD-kommentar

Grunden lagd för professionell förvaltning

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Grunden är lagd för att Tredje AP-fonden ska kunna arbeta som en

professionell förvaltningsorganisation av internationell klass.Tjugonio

kvalificerade och engagerade medarbetare är på plats. Verksamhets-
filosofi och placeringspolicy har lagts fast. Vi står redo för uppdraget att
förvalta 132 miljarder kronor av svenska folkets pensionskapital.

Verksamhetsåret 2000 har präglats av den dubbla uppgiften att slutföra fon-
dens tidigare förvaltningsuppdrag och samtidigt vidta omfattande förbere-
delser för vårt nya mandat att förvalta 132 miljarder kronor av svenska fol-
kets pensionskapital från och med årsskiftet 2000/2001.

Så snart vi hade tagit del av förslaget om det nya AP-fondsystemet, bör-
jade arbetet med att kartlägga hur förvaltningen och organisationen av
Tredje AP-fonden skulle se ut. En detaljerad handlingsplan för aktiviteter
och projekt under 2000 fick styrelsens accept i december 1999.

Huvudprojektet under våren och försommaren har varit att rekrytera

"Huvudprojektet under våren och

försommaren har varit att rekrytera

medarbetare. Under året har

organisationen vuxit

kraftigt, frän 13 till 29 personer. ”

medarbetare. Under året har organisationen vuxit kraftigt,
från 13 till 29 personer. För att hitta de kompetenta nyckel-
personer vi sökte använde vi flera olika kanaler. Vi gick ut
brett med platsannonser i de stora dagstidningarna. Dessutom
använde vi oss av vårt nätverk och de kontakter vi förde med
oss från andra uppdrag och anställningar under flera år i bran-
schen. Detta har fungerat som en positiv spiral och resultatet

är nu en organisation med mycket kvalificerade och engagerade medarbe-
tare på plats för att klara åtagandet.

Många av fondens nya medarbetare har lockats av uppgiften att få vara
med att bygga upp en ny organisation från start. Jag känner likadant. Det är
ett privilegium att få arbeta med en så kompetent och motiverad grupp
människor. Vårt uppdrag, att förvalta svenska folkets pensionskapital, är
engagerande och viktigt.

Det finns risker med att så snabbt bygga upp en organisation. Av fondens
tjugonio medarbetare har bara två varit anställda i mer än tre år. Därför har
det känts viktigt att redan från start försöka etablera en stark företagskultur.
På en konferens hösten 1999 enades vi om några nyckelord som tillsamm-
mans skulle bilda vår verksamhetsfilosofi. De beskriver de värden som ska
vara vägledande för all verksamhet och allt beslutsfattande inom fonden.

Fokusering och lagkänsla

Låt mig utveckla två av dessa nyckelord: fokusering och lagkänsla.

Fokusering betyder att vi ska koncentrera oss på uppgifter som tillhör
vår kärnverksamhet och där vi kan addera mervärde. Exempelvis innebär

"Lagkänsla handlar om att varje
medarbetare ansvarar för en
delmängd av helheten. Allas insatser
är viktiga för att det gemensamma
slutresultatet ska bli gott. ”

detta att vi i våra investeringar kommer att ta aktiva positio-
ner enbart där vi har kompetens. Saknar vi egen kompetens
kan vi antingen indexera eller anlita externa förvaltare.

Lagkänsla handlar om att varje medarbetare ansvarar för
en delmängd av helheten. Allas insatser är viktiga för att det
gemensamma slutresultatet ska bli gott. Det innebär också
att individen måste dela med sig av sina kunskaper för att an-

dra ska kunna utvecklas och utföra sina uppgifter på bästa sätt.

Fondens uppdrag är att vara en buffert i det svenska pensionssystemet
och det är detta åtagande som styr placeringspolicyn. Det gäller att identi-
fiera den tillgångsmix som innebär största möjliga nytta för pensionssyste-
met, det vill säga ger högst avkastning till låg risk i relation till vårt åta-
gande.

För att åstadkomma detta har vi använt en analysmetod som kallas
Asset Liability Modelling. Det innebär att man i statistiska simuleringar

4 -TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer pä www.ap3.se

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

studerar hur portföljer med olika tillgångsmix klarar fondens
åtagande under varierande ekonomiska och demografiska för-
utsättningar. Utifrån dessa simuleringar har sedan en portfölj,
med bästa egenskaper för uppdraget, valts ut.

För närvarande pågår arbetet med att, genom köp och för-
säljningar av värdepapper, anpassa startportföljen till den nya
normalportföljen. Under den övergångsperioden kan vi inte
redogöra för normalportföljens sammansättning, eftersom
detta skulle kunna försvåra genomförandet och vara till skada
för förvaltningen av pensionskapitalet.

När anpassningen är fullt genomförd kommer vi att lämna
ut en detaljerad beskrivning av Tredje AP-fondens placerings-
policy. Som statlig myndighet är vi skyldiga att visa största
möjliga öppenhet mot medborgarna, en uppgift som vi tar på
stort allvar. Fondens webbplats www.ap3.se har till syfte att
ge allmänhet och massmedia en god inblick i vår verksamhet.
Den kommer att utvecklas och uppdateras kontinuerligt.

Strukturerad investeringsprocess

En viktig del av arbetet under året har varit att slå fast princi-
perna och formerna för fondens investeringsprocess.
Utgångspunkten är lagarbetet. Fondens breda mandat och den
finansiella marknadens komplexitet gör att specialister inom
olika områden måste samarbeta för att investeringsarbetet
ska bli framgångsrikt. För att uppnå detta har fonden fastställt
en tydlig struktur för beslut, ansvar och uppföljning i alla de-
lar av investeringsprocessen.

År 2000 har varit ett besvärligt år för aktieförvaltare. Jag är dock mycket
nöjd med det resultat som Tredje AP-fondens förvaltning uppnått. Vår ak-
tiva förvaltning har lett till att värdeminskningen av Tredje AP-fondens ka-
pital har kunnat begränsas. Värdet av portföljen har minskat med 1,5 pro-
cent, att jämföra med vårt sammanvägda totalindex som fallit med 8,5 pro-
cent. Även i riskjusterade termer har utvecklingen i förhållande till refe-
rensindex varit god. Den så kallade informationskvoten ligg-
ger på 1,3, vilket är bra.

Tredje AP-fonden verkar i en bransch där löneläget gene-
rellt sett är högt. För att kunna sköta vårt uppdrag på bästa sätt
måste vi ha medarbetare med lång erfarenhet och hög kompe-
tens. Detta kräver att vi kan erbjuda anställningsvillkor som

matchar övriga arbetsgivare på en hårt konkurrensutsatt marknad. Liksom
de flesta andra kapitalförvaltare i Sverige och internationellt har vi ett
bonussystem för att belöna medarbetarna när vi lyckats bra i vår verksam-
het. För 2000 innebär det goda förvaltningsresultatet att vi kommer att
betala ut maximal bonus.

"Vi måste erbjuda
anställningsvillkor som matchar
övriga arbetsgivare på en hårt
konkurrensutsatt marknad. ”

Bonusreglerna följer de riktlinjer som gäller för statliga bolag.
Bonusavtalet för 2001 finns i sin helhet på vår webbplats www.ap3.se.

Under 2000 har vi lagt grunden för en professionell förvaltningsorgani-
sation av internationell klass. Men arbetet med att utveckla vår verksam-
het och organisation blir aldrig färdigt. Omvärlden förändras snabbt. Vi
strävar efter att ständigt ligga i framkanten av utvecklingen i vår bransch.

Stockholm i februari 2001

Tomas Nicolin

TREDJE AP-FONDEN 2000- 5

Uppdraget

Största möjliga nytta för pensionssystemet

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Uppdraget tillTredje AP-fonden är entydigt: skapa bästa möjliga långsik-
tiga avkastning i relation till vårt åtagande i pensionssystemet. Fondens
värde uppgick vid årsskiftet till cirka 132 miljarder kronor.

I början av 2000 fattade Riksdagen beslut om en ny organisation och nya
placeringsregler för AP-fonderna. Dåvarande femte fondstyrelsen fick då
uppdraget att som en av fyra omstöpta AP-fonder förvalta buffertkapitalet
i det reformerade pensionssystemet. De nya placeringsreglerna trädde i
kraft den 1 januari 2001.

Det nya pensionssystemet

Trygga svenska folkets pensioner

Tredje AP-fonden är en del av det nya system som ska trygga framtidens
pensioner. Pensionssystemet är uppdelat i två delar. I den ena
delen [fördelningssystemet! är grundprincipen att utbetal-
ningar av pensioner till dagens pensionärer finansieras
genom avgiftsinbetalningar (16 procent av lönen) från dagens
löntagare. Storleken på in- och utbetalningarna i systemet va-
rierar från år till år bland annat beroende på demografiska för-
ändringar och löneökningstakten. Första till Fjärde (samt
Sjätte) AP-fondens uppgift är att vara en buffert för att jämna
ut tillfälliga variationer i in- och utbetalningarna.

Den andra delen är ett premiepensionssystem där utbeta-
lade pensioner betalas med fonderade medel som byggts upp
av premiepensionsavgiften (2,5 procent av lönen). Premiere-
serven förvaltas av privata fondförvaltare men även av Sjunde
AP-fonden.

Riksdagen har ålagt AP-fonderna att förvalta buffertkapi-
talet på bästa sätt. Hur väl fonderna lyckas har betydelse för
systemets förmåga att klara av eventuella obalanser i förhål-
landet mellan in- och utbetalningar. I det nya pensionssyste-
met finns också en inbyggd bromsmekanism (så kallad auto-
matisk balansering) som innebär att värdet av pensionerna
inte räknas upp i planerad takt om det uppstår varaktiga
underskott i systemet. Hur väl fonderna lyckas i sitt förvalt-
ningsuppdrag påverkar därför värdet av framtidens pensioner.

Nya placeringsregler

De gamla placeringsreglerna för AP-fonderna var otidsenliga och oförenliga
med en modern och effektiv kapitalförvaltning. Reglerna innebar bland
annat att andelen aktier i AP-fondssystemet som helhet begränsades till
cirka 15 procent, vilket hållit nere avkastningen eftersom aktier historiskt
sett givit högre långsiktig avkastning än räntebärande tillgångar.
Dessutom fick begränsningen av fondernas möjligheter att placera i ut-
ländska tillgångar negativa effekter på avkastning och riskspridning. Vid
slutet av 1999 var endast 8 procent av de totala tillgångarna placerade i ut-
landet.

Genom att förändra organisationen av fonderna och skapa mer flexibla
placeringsmöjligheter vill Riksdag och regering göra det möjligt att åstad-
komma högre avkastning i relation till fondernas åtagande. Enligt rege-
ringens egna beräkningar kan den långsiktiga avkastningen komma att öka
med 1,5 procentenheter per år, vilket motsvarar cirka 8 miljarder kronor år-
ligen.

Samma uppdrag har givits till fyra oberoende fonder; Första till Fjärde
AP-fonderna. Cirka 530 miljarder kronor fördelades den 1 januari 2001 lika
mellan fonderna, det vill säga 132 miljarder kronor per fond. Drygt 60 pro-

6 -TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer på www.ap3.se

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

cent av det fördelade fondkapitalet utgjordes av räntebärande placeringar.
Andelen aktier var cirka 30 procent och dominerades av svenska aktier.
Övriga tillgångar var främst fastigheter.

Från den 1 januari har fonderna fullt ansvar för att inom de nya place-
ringsreglerna göra bedömningar och fatta beslut om hur kapitalet ska pla-
ceras. Reglerna innebär stor frihet för AP-fondernas placeringsverksamhet.
Bland annat saknas en övre gräns för andelen utländska tillgångar i port-
följen. I övrigt gäller ett antal restriktioner (se faktarutan här intill).

Fonderna ska ta miljö- och etikhänsyn i sin placeringsverksamhet, dock
utan att ge avkall på det övergripande målet om hög avkastning. Riksdagen
har även beslutat om att näringspolitiska eller andra ekonomisk-politiska
hänsyn inte får tas i placeringarna.

Långsiktighet

Statens pensionsskuld till medborgarna är långsiktig och i genomsnitt ska
betalning ske först om 33 år. Över en så lång tid får även en liten skillnad i
avkastning stor betydelse: 1 procent skillnad i årlig avkastning på 130 mil-
jarder innebär efter 33 år plus eller minus 50 miljarder. Det får naturligtvis
betydelse för systemets förmåga att betala ut pensioner.

Trots sin absoluta storlek är buffertfonderna små i förhållande till åta-
gandena i pensionssystemet. Den samlade buffertfondförmögenheten mot-
svarar för närvarande cirka fyra års pensionsutbetalningar. Sett som andel
av nuvärdet av alla framtida pensionsåtaganden motsvarar fondförmögen-
heten cirka 10 procent.

Inbetalningarna till fonden ska förvaltas under mycket lång tid och där-
för är en långsiktig placeringsstrategi central.

Organisation, styrning och uppföljning

Genom att skapa fyra oberoende buffertfonder med identiska uppdrag har
regering och Riksdag velat skapa konkurrens om att nå bäst resultat och
förbättrade möjligheter till utvärdering.

Tredje AP-fonden är en statlig myndighet. Det innebär till exempel att
vi lyder under offentlighetsprincipen och lagen om offentlig upphandling.
Dock finns det flera viktiga skillnader mellan Tredje AP-fonden och myn-
digheter i allmänhet.

• Fonden har en egen styrelse som tillsätts av regeringen. Styrelsen har
ett fullt ansvar för verksamheten. I detta ligger bland annat att besluta om
placeringspolicy, ägarpolicy och riskhanteringsplan. Styrelsen har sedan
valt att delegera ansvaret för den löpande verksamheten till en VD på mot-
svarande sätt som i ett aktiebolag.

• Fonden har en mer självständig ställning än en vanlig myndighet.
Verksamheten regleras endast i lag. Regeringen kan inte komma med di-
rektiv som reglerar verksamheten.

• Varje år utvärderas Tredje AP-fonden av regeringen. Granskningen
genomförs av tjänstemän på finansdepartementet. Utvärderingen presen-
teras i en skrivelse till Riksdagen.

• Fonden har egna externa revisorer.

Placeringsregler

• Placeringar ska få ske i alla före-
kommande instrument på kapital-
marknaden som är marknadsnote-
rade och omsättningsbara.

• Minst 30% av fondens tillgångar ska
placeras i räntebärande värdepapper
med låg risk.

• Efter en successiv upptrappning får
högst 40% av tillgångarna exponeras
för valutarisk. För 2001 är max-
gränsen 15%.

•Varje fond får äga högst 10% av
rösterna i ett enskilt börsnoterat
företag.

• Maximalt 5% av fondens tillgångar
får placeras i onoterade värdepapper.
Dessa placeringar måste ske indirekt
via värdepappersfonder eller
liknande.

• Minst 10% av tillgångarna ska för-
valtas av utomstående förvaltare

Läs mer på www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000- 7

Så arbetar Tredje AP-fonden

Fokusering och professionalism

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Verksamhetsfilosofi

• Professionalism ska genomsyra alla
våra funktioner och allt vi gör.

• Fokusering vad gäller risktagande
innebär att vi enbart ska ta positioner
där vi har kompetens. För vår interna
verksamhet innebär fokusering att vi
enbart ska syssla med uppgifter som
tillhör vår kärnverksamhet och där vi
kan addera ett mervärde.

• Utvecklande syftar pä kontinuerlig
utveckling för medarbetarna såväl
som organisationen.

• Lagkänslan innebär att var och en
utgör en del av helheten i förvalt-
ningsuppgiften, med insikten om att
alla bidrar till ett bra slutresultat.
Den enskilde individen delar med sig
av sina kunskaper och sitt arbets-
resultat för att andra ska utvecklas
och kunna utföra sina arbetsuppgifter
på bästa möjliga sätt.

• Öppenhet ställer krav på att hålla
varandra informerade, att ha högt
i tak samt att kunna ge och ta
konstruktiv kritik.

• Glädje syftar på insikten om att bra
resultat bara åstadkoms om vi har en
god atmosfär på arbetsplatsen.

Starkt fokus på målet - att ge bästa möjliga långsiktiga avkast-
ning i relation till vårt åtagande - och hög professionalism i
genomförandet är grunden förTredje AP-fondens verksamhet.

Vårt perspektiv är globalt, inte bara genom att vi förvaltar en global port-
följ utan också genom hur vi bygger upp vår organisation. Fonden ska leva
upp till internationell "best practice" i alla delar av sin verksamhet. Vi har
studerat framgångsfaktorer hos internationellt ledande förvaltningsorgani-
sationer och sökt förena dessa med våra egna specifika styrkefaktorer. När
vi väljer samarbetspartners som depåbank eller mäklarhus väljer vi de
bästa på en global marknad.

Ett särskilt ansvar

I uppdraget att förvalta svenska folkets pensionskapital ligger ett särskilt
ansvar. Inte bara till följd av kapitalets storlek, utan också eftersom fram-
tida pensionstagare inte haft möjlighet att välja vem som ska förvalta ka-
pitalet.

Sveriges medborgare - de framtida pensionstagarna - har rätt att kräva
att Tredje AP-fonden sköter sitt uppdrag på bästa sätt. De har också rätt att
kräva stor öppenhet. Vi strävar efter största möjliga öppenhet kring fondens
verksamhet och portföljsammansättning.

Det kan dock uppstå situationer där öppenheten står i konflikt med vårt
uppdrag. Under 2001, då anpassningen av portföljen till det nya mandatet
genomförs, kommer vi inte att kunna redovisa våra innehav eller vår nor-
malportfölj. Skälet är att det då skulle bli uppenbart vilka värdepappers-
affärer fonden tänker genomföra. Det skulle skada förvaltningen av
pensions kapitalet. När anpassningen av portföljen är fullt genomförd
kommer vi dock att lämna ut en detaljerad redogörelse för portföljinnehav
och normalportfölj.

Vår verksamhetsfilosofi

Tredje AP-fondens verksamhetsfilosofi utgör en väsentlig del av den före-
tagskultur vi vill etablera. Den är ett riktmärke för allt beslutsfattande
inom organisationen och kan sammanfattas i följande ord:

"En professionell, fokuserad och utvecklande organisation som bygger
på lagkänsla, öppenhet och glädje". I faktarutan här intill beskrivs filosofin
närmare.

Placeringspolicy

Enligt Riksdagens uppdrag ska fondens placeringspolicy baseras på en ana-
lys av vårt åtagande som buffert i den svenska pensionssystemet. Metoden
för denna analys är så kallad Asset Liability Modelling

Huvudtillgångsslag och referensindex

Aktier, Sverige	FDAX
Aktier; Europa	FFSE-Europe
Aktier, övr världen	FTSE-US och FTSE-Japan
Fastigheter	SfiX
Räntor, Sverige	ölandning av Merrill Lynch Swedish Government och Handelsbankens index för bostads- och företagsobligationer
Räntor, övr världen	Merrill Lynch Index Family
Räntor, Europa	Merrill Lynch Index Family

Realränteobligationer Merrill Lynch Swedish Index Linked

(ALM).

Den optimala tillgångsallokering, som tagits fram
i ALM-arbetet, kallas också normalportfölj eller
benchmarkportfölj. Med andra ord utgör normalport-
följen den långsiktiga tillgångsallokering som bäst
överensstämmer med förvaltningens syften.
Normalportföljen är därför den naturliga referensen
för resultat- och riskutvärdering av fondens förvalt-
ningsverksamhet.

Normalportföljen för Tredje AP-fonden består av
en sammanviktning av ett antal huvudtillgångsslag.
Vart och ett av huvudtillgångsslagen representeras av
ett jämförelseindex. De olika huvudtillgångsslagen

8 -TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer på www.ap3.so

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

och deras respektive jämförelseindex beskrivs i faktarutan här intill.

Investeringsprocess

Ett viktigt projekt under året har varit att lägga fast filosofin och formerna
för fondens investeringsprocess. Analysen står i centrum för hela fondens
förvaltningsverksamhet. En central del av analysarbetet är fokuserat på
riskbudgeteringen, det vill säga att bestämma riskmandaten för olika delar
av investeringsprocessen.

Lagarbete är en av grundstenarna i investeringsarbetet.
Fondens breda mandat och komplexiteten av dagens finansi-
ella marknader innebär att specialister inom olika områden
måste samarbeta för att investeringsarbetet ska bli fram-
gångsrikt. Med denna insikt har fonden fastställt en tydlig
struktur för beslut, ansvar, uppföljning och riskkontroll i alla
delar av investeringsprocessen.

Beslutsstruktur

En schematisk bild av strukturen i Tredje AP-fondens in-
vesteringsprocess finns i rutan här intill. Ansvaret för de en-
skilda investeringsbesluten är decentraliserat till ett antal
väl definierade beslutspunkter. Vi säger att ansvarig/ansva-
riga för en viss beslutspunkt äger beslutet. Här skiljer vi oss
från de förvaltningsorganisationer, där ansvaret för investe-
ringsbesluten är centraliserat till en investeringskommitté
eller liknande.

Dessa väl avgränsade beslutspunkter underlättar utvärde-
ringen av förvaltningsverksamheten. Till exempel blir det

möjligt att exakt mäta hur mycket varje beslutspunkt har bidragit till för-
valtningsresultatet.

Tredje AP-fondens investeringsprocess

Riskbudgetering

Fokuseringen - att bara göra det vi är bäst på - är en central del i fondens
verksamhetsfilosofi. I investeringsverksamheten ska vi alltid ställa oss föl-
jande frågor:

• Var finns möjligheter att skapa riskjusterad meravkastning genom att
avvika från jämförelseindex (det vill säga ta aktiv risk)?

• Vem är bäst lämpad att fånga dessa möjligheter - interna eller externa
förvaltare?

Så kallad riskbudgetering utgör grundstommen i fondens investerings-
process. För varje enskild beslutspunkt görs en utvärdering av möjlighe-
terna att lyckas bättre än marknaden. Här bestäms också fördelningen av
riskmandaten mellan externa och interna förvaltare.

Möjligheterna att slå marknaden, det vill säga uppnå en högre riskjuste-
rad avkastning än index, ifrågasätts ibland. Enligt teorin om effektiva
marknader, där finansiella priser avspeglar all tillgänglig information,
kommer en oinformerad investerare ("apan som kastar pil") att få samma
avkastning som en välinformerad investerare. Under senare år har dock ny
forskning kommit att ifrågasätta detta. Bland annat finns empiriska belägg
för att vissa kapitalförvaltare systematiskt lyckas uppnå meravkastning
genom en aktiv förvaltning.

Det finns även teoretiska skäl till att tesen "marknaden har alltid rätt"
inte gäller. För att tolka priser krävs insamling av information, vilket är för-
knippat med kostnader. Dessutom uttrycker finansiella priser inte bara in-
formation om framtida betalningsflöden utan även statistiskt brus. Det
finns därför goda skäl att tro att sofistikerade investerare kan lyckas bättre

Vice VD Niklas Ekvall är
fondens risk manager,
vilket innebär ansvar för
riskbudgeteringen.

Läs mer på www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000- 9

Så arbetarTredje AP-fonden /Forts

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

än marknaden. Möjligheterna att uppnå meravkastning varierar dock mel-
lan olika marknader. Ju större andel av kapitalet i en marknad som hante-
ras av professionella aktörer, desto mer effektiv kan den antas vara. Bland

” Ju större andel av kapitalet i
en marknad som hanteras av
professionella aktörer, desto mer
effektiv kan den antas vara. ”

annat av detta skäl anses den del av den amerikanska aktie-
marknaden som utgörs av företag med högt börsvärde vara
den delmarknad där det är svårt att slå index.

Fördelningen mellan extern och intern förvaltning

Enligt AP-fondernas placeringsregler måste minst 10 procent
av kapitalet skötas av externa förvaltare. Inför 2001 gjorde fonden bedöm-
ningen att det fanns goda förutsättningar att bygga upp en intern kompe-
tens inom förvaltning av svenska och europeiska aktier, räntebärande in-
strument (såväl svenska som utländska) och hantering av fondens valuta-
positioner. Under våren och sommaren 2000 rekryterades den förvaltar-
kompetens som krävdes för denna strategi. Höga krav ställdes på kompe-
tens och erfarenhet. Nu är organisationen på plats och i drift.
Portföljförvaltarna inom intern förvaltning har i genomsnitt 14 års bran-
scherfarenhet.

För utomeuropeiska aktier gjorde vi bedömningen att rekryteringsba-
sen i Sverige var alltför smal för att det skulle vara möjligt att bygga upp
intern kompetens. Inom aktieförvaltning är också geografisk närhet av stor
betydelse, bland annat för att kunna genomföra företagsbesök - en central
del av fondens analysmetodik.

Således har fonden valt att anlita internationellt ledande kapitalförval-
tare för hantering av fondens portfölj av utomeuropeiska aktier samt för de-
lar av den europeiska aktieportföljen. En del av den europeiska aktieport-
följen kommer också att förvaltas externt, bland annat för att underlätta
omallokering mellan regioner. Initialt utgörs förvaltningsuppdragen av in-
dexförvaltning, men under 2001 kommer även aktiva externa förvalt-
ningsmandat att handlas upp.

Investeringsprocessens beslutspunkter

Strategisk tillgångsallokering (ALM)

Tredje AP-fonden har som huvudprincip att på årlig basis göra en ALM-stu-
die, som kan leda till en revidering av fondens normalportfölj eller jämfö-

’På årlig basis görs ALM-studie
som kan leda till revidering av
fondens normalportfölj. ”

relseindex. Det är ett strategiskt beslut som fattas av fondens
styrelse.

Investeringshorisonten för ALM-nivån är mycket lång
(mer än 10 år). Normalportföljen ska vara anpassad till fon-
dens långsiktiga åtaganden. Därför bör sammansättningen

inte ändras alltför ofta eller i alltför stora hopp.

Taktisk tillgångsallokering (TAA)

Denna beslutspunkt fokuserar på att generera meravkastning genom att
övervikta eller undervikta normalportföljens huvudtillgångsklasser i för-
hållande till jämförelseindex. På denna nivå fattas också beslut om hur va-
lutarisken ska hanteras. Det kan till exempel finnas anledning att skydda
en större eller mindre andel av fondens valutarisk än vad som fastslagits på
ALM-nivån.

Intern förvaltning aktier

Aktieavdelningen förvaltar fondens portfölj av svenska aktier samt den ak-
tiva delen av den europeiska aktieportföljen. Inom aktieportföljerna finns
två beslutspunkter: 1) allokering mellan sektorer och 2) val av aktier inom
sektorer. Ansvarig för sektorallokeringen är en strateg. Ansvariga för ak-

10 TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer på www.ap3.se

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

tieval är fondens sju sektorförvaltare.

Aktiegruppens metodik är kvantitativ och modellorienterad. En mängd
alternativa värderingsmått används. Därefter rankas bolag/sektorer utifrån

värderingens avvikelse från den långsiktiga normen för de en-
skilda bolagen/sektorerna. Syftet är att skilja ut vilka bolag
som framstår som billiga respektive dyra i förhållande till hur
de normalt sett brukar värderas.

Faran med en värderingsorienterad investeringsstil är att
man köper för tidigt och säljer för tidigt. För att undvika detta
används också timing-verktyg där bolag/sektorer rankas ut-

ifrån prismomentum (kortsiktig kursförändringstrend) och revide-
ringstrender för marknadens vinstprognoser.

”Faran med en värderingsorienterad
investeringsstil är att man
köper för tidigt och säljer för tidigt.
För att undvika detta används också
timing-verktyg. ”

Intem förvaltning ränteinstrument och valutor

Avdelningen för ränte- och valutaförvaltning är ny för Tredje AP-fonden
och har upprättats för att kunna hantera fondens nya mandat.
Investeringsprocessen kommer att byggas upp enligt samma principer som
fondens övriga förvaltning, det vill säga med klart definierade besluts-
punkter.

Initialt kommer ränteförvaltningen huvudsakligen att fokusera på tran-
sitionsarbetet att gå ifrån den initialportfölj som fonden erhållit per den
1 januari 2001 mot fondens normalportfölj. I takt med att ränteförvalt-
ningen utvecklas kommer följande beslutspunkter att etableras:

• Allokering mellan statsobligationer och övriga obligationer

• Positioner på statsobligationskurvan i olika länder

• Allokering mellan olika kreditvärdighetskategorier och sektorer

Därutöver är avdelningen ansvarig för hanteringen av Tredje AP-fon-
dens exponering mot valutor. Inledningsvis kommer denna verksamhet att
ha en administrativ karaktär, det vill säga sköta valutaväxlingar och kon-
trollera att den totala exponeringen överensstämmer med ALM-strategin.
På sikt är avsikten att även valuta ska utvecklas till ett eget tillgångsslag
med aktivt positionstagande.

Exekvering

Vi betraktar exekvering (genomförande av värdepappersaffärerna) som en
självständig och betydelsefull del av investeringsprocessen.
Affärerna ska genomföras med bästa möjliga timing och med
rätt motpart. Denna funktion bemannas av portföljförvaltare en självständig Och betydelsefull
med mycket lång branscherfarenhet (i snitt 16 år).

Exekveringsansvariga ger också viktiga bidrag till övriga

delar av investeringsprocessen genom att förmedla marknadsnära infor-
mation såsom likviditetsaspekter och flöden.

”Vi betraktar exekvering som

del av investeringsprocessen. ”

Extern förvaltning

Utnyttjande av extern förvaltning är ett viktigt inslag i vår strävan att upp-
nå bästa möjliga förvaltningsresultat. Fonden anlitar externa förvaltare för
de marknader där vi vill investera men saknar intern kompetens av
högsta kvalitet.

Externförvaltningsgruppen arbetar med upphandling och utvärdering
av externa förvaltningsuppdrag enligt fondens strategiska investeringsin-
riktning. Omallokering mellan förvaltare är också ett viktigt inslag, till ex-
empel som en följd av beslut inom taktisk tillgångsallokering.

Affärsadministration

Det sista ledet i investeringsprocessen utgörs av affärsadministration.

Läs mer på www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000- 1 1

Så arbetarTredje AP-fonden / Forts

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Samarbetspartner är fondens depåbank Northern Trust Company. Även i
denna verksamhet har fonden höga krav på professionalism. Affärerna ska
genomföras korrekt och utan dröjsmål. Goda rutiner för att upptäcka fel
krävs också.

Mål för placeringsverksamheten

För verksamhetsåret 2001 är målet för Tredje AP-fondens förvaltnings-
verksamhet att överträffa normalportföljens avkastning med 0,3 procen-
tenheter per år. Detta mål för aktiv avkastning kompletteras med målet att
riskjusterad avkastning mätt som informationskvot ska överstiga 0,2.
Informationskvoten är ett mått på avkastning per enhet risk. Det mäter hur
väl fonden fått betalt för att ta risk genom att avvika från normalportföljen.

Enligt fondens uppdrag ska förvaltningen ske till låg risk. Styrelsen har
fastställt en risklimit för totalportföljen på 4 procent i aktiv risk. För olika
tillgångsslag och delmarknader finns sedan begränsningar för hur stora
avvikelser (aktiva positioner) från normalportföljens vikter som är tillåtna.
Närmare beskrivning av riskpolicy och riskkontroll återfinns i avsnittet
om riskhanteringsplan.

Målen för risk och avkastning ska ses mot bakgrund av den speciella si-
tuation, som fonden kommer att befinna sig i under 2001. Initialt kommer
fonden att indexera en större andel av portföljen än vi långsiktigt avser.
Dessutom avviker den erhållna initialportföljen från normalportföljen.
Därför kommer vi inledningsvis att ha stora oönskade positioner.

Avsikten är att senare övergå till en mer långsiktig målsättning, där vi
med lång sikt avser en rullande femårsperiod.

Personalbonus kopplad till fondens mål

Sedan 1998 har fonden ett bonussystem. Systemet tydliggör fondens mål-
sättningar genom att skapa en koppling mellan måluppfyllelse och ersätt-
ningen till de anställda. Alla anställda är inkluderade, med undantag av
fondens Compliance Officer. Maximal bonus är sex eller tre månader och
nivån avgörs av den anställdes erfarenhet och kompetens.

För 2001 gäller fem målformuleringar, varav fyra är kopplade till fon-
dens avkastning. Det femte målet specificerar principerna för fördelningen
av bonussystemets individuella del.

Utformningen av bonussystemet har skett med beaktande av de rikt-
linjer för incitamentsprogram för anställda i statliga bolag som rege-
ringskansliet utfärdat. Systemet gäller för ett år i taget.

Bonusreglerna för 2001 finns återgivna i sin helhet på fondens webb-
plats www.ap3.se.

12 -TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer pä www.ap3.se

Mått på avkastning och risk
Fokus på relativa mått

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Avkastning och risk kan mätas pä många olika sätt. Här följer en
genomgång av några av de mått som Tredje AP-fonden fokuserar på.

”Förvaltningsprestationen mäste
utvärderas genom att relatera till den
risk som investeringarna innebär. ”

En mycket viktig distinktion inom portföljförvaltning är absoluta kontra
relativa mått. Absoluta mått mäter avkastning och risk i portföljen skiljt
från förvaltningens åtaganden, medan relativa mått mäter dessa gentemot
en normalportfölj eller jämförelseindex, som bestäms av åtagandet.

Tredje AP-fonden använder huvudsakligen relativa mått på alla in-
vesteringsnivåer. Trots allt är det de relativa måtten som anger om man av-
kastar bra, respektive tar stor risk, i förhållande till sina åtaganden.

I portföljsammanhang brukar ofta de relativa måtten uttryckas i form
av aktiv risk och avkastning. En position kallas aktiv om den avviker från
den som följer av normalportföljen. Således finns inga aktiva
positioner om den verkliga portföljen sammanfaller med nor-
malportföljen. Den aktiva avkastningen är skillnaden mellan
avkastningen från den verkliga portföljen och avkastningen
från normalportföljen.

En aktiv position leder till en framtida osäker aktiv avkastning. Risken
i den aktiva avkastningen kallas aktiv risk.

Ett alternativt sätt att definiera, och kontrollera, den aktiva risken är
genom begreppet "tracking error". Tracking error är ett mått som mäter
osäkerheten (spridningsbenägenheten) hos den aktiva avkastningen.
Normalt mäts tracking error som standardavvikelsen för den aktiva av-
kastningen. Namnet tracking error kommer från det faktum att måttet
anger hur väl den verkliga portföljens avkastning kan förväntas återspegla
normalportföljens avkastning.

Riskjusterade avkastningsmått

Avkastning och risk är intimt förknippade. Hög förväntad avkastning är
nästan alltid förenad med hög risk. Man kan därför inte utvärdera en för-
valtningsprestation genom att enbart titta på avkastningen. Man måste re-
latera avkastningen till den risk som investeringarna innebär. Ett sätt att
göra detta är genom så kallade riskjusterade avkastningsmått.

Informationskvoten utgör ett enkelt mått för den riskjusterade aktiva

Informationskvot ______________

Informationskvot -.Avkpspting ay portföy -Avkastning av Jenrförelseindex

Standardavvikelse för aktiv avkastning

Shatpekvot

Shsrpekvot»KÖfÖli ~A^v!f®s*P^,r*S

Standardavvikelse för avkastning portfölj

avkastningen. Den definieras som den
aktiva avkastningen delat med portföl-
jens aktiva risk.

Informationskvoten är en central ut-
värderingsvariabel eftersom den relaterar

överavkastningen mot normalportföljen till den risk man utsatt sig för i sin
strävan att få en hög aktiv avkastning. Kvoten sammanfattar på ett enkelt
sätt hur väl förvaltningen genomfört sin uppgift. En
hög informationskvot innebär en god insats och
vice versa. Kvoten är negativ om portföljen har ut-
vecklats sämre än jämförelseindex.

Också absolut avkastning kan relateras till port-

följens risknivå. Sharpekvoten, som är ett enkelt mått på riskjusterad ab-
solut avkastning, definieras som riskpremien dividerad med portföljens
risk.

Läs mer på www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000- 1 3

Riskhantering

Oberoende granskning grundläggande

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

All kapitalförvaltning är förknippad med risk. Därför är riskuppfölj-
ning och riskkontroll en central del av Tredje AP-fondens verksam-
het. Huvudprincipen är att uppföljning och kontroll av risk sker
oberoende av de enheter som granskas.

Mikael Sedolin är fondens
Compliance Officer, vilket bland
annat innebär ansvar för
övervakning av riskorganisation
och riskkontroll.

D Delar avTredje AP-fondens riskhante-
ringsplan är sekretessbelagd under 2001
eftersom den innehåller information som
skulle kunna skada förvaltningen av
pensionskapitalet om den blev allmänt
känd. De icke sekretessbelagda delarna
av planen finns tillgängliga på fondens
webbplats www.ap3.se.

I uppdraget till Tredje AP-fonden fastslås att den totala risknivån i förvalt-
ningen ska vara låg och att risk ska tolkas i termer av framtida utbetalade
pensioner. I AP-fondslagen finns även krav på att fondens styrelse utarbe-
tar en riskhanteringsplan¹! Riskhanteringsplanen beskriver de risker som
är förenade med placeringsverksamheten och hur dessa ska hanteras.

Fondens Compliance Officer Mikael Sedolin har en viktig roll för över-
vakningen av fondens riskorganisation och riskkontroll. Han rapporterar
direkt till styrelsen och är därmed oberoende i förhållande till fondens pla-
ceringsverksamhet. Ansvarig för den affärsmässiga riskhanteringen, så
kallad riskbudgetering, är fondens vice VD Niklas Ekvall.

Utgångspunkten för Tredje AP-fondens riskhantering är det faktum att
all finansiell verksamhet är förenad med osäkerhet om framtida utfall.
Framtida tillgångspriser är okända och således är fonden exponerad för
olika typer av placeringsrisker. Dessa kan delas in i marknadsrisker och
kreditrisker. Fondens riskhanteringsorganisation fokuserar också på att
kontrollera operationella och legala risker.

Ansvaret för riskorganisationens
huvudfunktioner inom Tredje AP-fon-
den framgår av figuren här intill.

Riskorganisationens huvudfunktioner

Rapport-
generering

Princip: Rapport-
generering utförs alltid
av oberoende part

Upprättande av
limiter och restriktioner

Limitkontroli/
granskning

Princip: Limitkontroli
respektive granskning
utförs alltid av oberoende

Upprättande av limiter

Ramarna för hur stora risker Tredje AP-
fonden får ta finns formulerade i uppdra-
get från Riksdagen. Här finns dels kravet
på låg total risknivå, dels olika typer av
placeringsrestriktioner. Det är sedan
upp till fondens styrelse och ledning att
operationalisera kravet på låg total
risknivå.

Eftersom risken ska tolkas i termer
av fondens åtagande är fondens normal-
portfölj/jämförelseindex utgångspunk-
ten för hur risken i portföljen mäts. Risk
mäts således alltid i termer av de aktiva
positioner som fonden tar i sin förvalt-
ningsverksamhet.

Styrelsen fastställer en risklimit för

tracking error för totalportföjen. För 2001 är denna limit fastställd till 4 pro-
cent. Denna övergripande risklimit fördelas sedan på olika tillgångsslag,
delportföljer och förvaltare i ett strukturerat riskbudgeteringsarbete. Detta
ansvar åligger den operativa ledningen.

Limitkontroll/granskning

Limitkontrollens huvuduppgift är att kontrollera att inte någon del av för-
valtningen bryter mot de riskmandat och restriktioner, som de är ålagda att
följa. För att möjliggöra detta genereras löpande rapporter.

Compliance Officer och fondens ledning informerar styrelsen om utfall
och risk i fondens investeringsverksamhet. Styrelsen erhåller även rappor-
ter från andra källor, som är oberoende av affärsverksamheten. Sådana
rapporter genereras av interna system (utformade av affärsoberoende per-

14 TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer pä www.ap3.se

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

soner), fondens depåbank (Northern Trust) samt av Deloitte & Touche.

Marknadsrisk

Marknadsrisk är osäkerheten om den framtida avkastningen på ett värde-
papper.

Fondens hantering av marknadsrisk består dels av ett riskbudgeterings-
arbete för att fastställa risklimiter (beskrivet i "Så arbetar Tredje AP-fon-
den), dels av en kontinuerlig uppföljning av att fastställda risklimiter upp-
rätthålls.

Motpartsrisk

Motpartsrisker kan delas in i leveransrisk (settlement risk) respektive kre-
ditrisk (emittentrisk).

Leveransrisken är en risk av teknisk karaktär. I all värdepappershandel
finns en tidsrymd från det att affären görs upp tills det att leverans och be-
talning sker. Risken finns då att motparten inte kan fullfölja affärsuppgö-
relsen, till exempel till följd av betalningsinställelse. Denna risk kontroll-
leras genom att fondens värdepappersaffärer endast får göras med svensk
bank eller fondkommissionär som står under Finansinspektionens tillsyn
eller med andra banker/investmentbanker uppförda på en lista över god-
kända motparter. Dessa motparter ska uppfylla vissa kriterier, till exempel
god kreditvärdighet.

Kreditrisk är risken för förlust på grund av att en motpart inte kan full-
följa ett finansiellt kontrakt. Denna risk regleras genom limiter för inne-
havens storlek i portföljen. Ett exempel på en sådan limit är Riksdagens lag-
stadgade restriktion att högst 10 procent av fondens tillgångar får expone-
ras mot en emittent eller grupp av emittenter. Vid sidan av denna generella
regel finns speciella limiter för motparter där det föreligger kreditrisker.

Enligt Riksdagens beslut ska minst 30 procent av fondens tillgångar pla-
ceras i räntebärande värdepapper med låg kreditrisk och god likviditet. Det
är dock upp till styrelsen att tolka innebörden av låg kreditrisk och god lik-
viditet. Tredje AP-fondens tolkning återges i dokumentet "Regelverk för
de 30 procent av Tredje AP-fondens tillgångar som ska vara placerade i rän-
tebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk" (finns på
www.ap3.se). Denna tolkning innebär bland annat att kreditvärdigheten
för en obligation ska vara lägst BBB- från Standard & Poor och Baa3 från
Moody's.

Operationell risk

Operationell risk är risken för förluster som uppkommer genom den
"mänskliga faktorn", otillräckliga system eller undermåliga rutiner. Ett
viktigt verktyg för att hantera dessa typer av risker är att upprätta tydliga
skriftliga instruktioner för alla policies, rutiner och procedurer i fondens
verksamhet. Arbetet med att utveckla och uppdatera denna instruktions-
samling för Tredje AP-fonden pågår löpande.

En lika viktig uppgift är att se till att verksamheten bedrivs med till-
räckliga personella resurser med adekvat kompetens. En god IT-infrastruk-
tur är också av stor vikt.

Läs mer på www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000- 1 5

Ägarpolicy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Krav på styrelseledamöter____

Tredje AP-fondens kriterier för
nominering av styrelseledamöter:

Ledamöter ska ha relevant kompe-
tens, integritet och vara tillgängliga
och engagerade.

I varje styrelse ska finnas ledamöter
som inte står i beroendeförhållande
till huvudägaren.

Vid sidan av VD (om han är ledamot)
bör tjänstemän i företagen inte vara
styrelseledamöter.

Styrelseledamöter bör vara aktie-
ägare.

Fonden kommer att vara restriktiv
med att nominera anställda vid
fonden för styrelseuppdrag i
noterade bolag.

Miljö och etik

Tredje AP-fonden investerar endast i
bolag som enligt vår bedömning pä
ett godtagbart sätt följer kraven i
internationella konventioner som
Sverige har undertecknat.

Dessutom kommerTredje AP-fonden
genom ägarstyrning att verka för att:

• Företagen har en samordnad
strategi för hantering av miljö- och
etikfrågor, till exempel genom upp-
förandekoder, "corporate codes of
conduct"

• Företagen visar öppenhet i sin
miljö- och etikrapportering, till exem-
pel genom att avge miljöredovisning.

Tredje AP-fondens ägarpolicy fokuserar på svenska bolag där vi
har en betydande ägarandel. Viktiga områden är styrelsenomine-
ringar och bevakning av företagens miljö- och etikpolicy.

Enligt Riksdagens uppdrag är Tredje AP-fonden ålagd att ta fram en ägar-
policy. Den ska dock vara underordnad målet om hög avkastning. Ägarin-
flytandet är också begränsat av restriktionen att fonden inte får äga mer än
10 procent av ett enskilt bolag.

Inom dessa givna ramar strävar Tredje AP-fonden efter att utöva en tyd-
lig ägarpolicy. Vi har lagt fokus på svenska bolag, där fonden har en väsent-
lig ägarandel. Företagsledningar och styrelser i dessa bolag ska uppleva att
det finns en personligt engagerad ägare med tydliga åsikter om exempelvis
nomineringar till styrelsen och bolagstämmofrågor.

Fondens ägarpolicy finns i sin helhet på www.ap3.se. Nedan följer ett
sammandrag.

Mål: Hög avkastning

Målet för Tredje AP-fonden är att ge den långsiktigt bästa riskjusterade av-
kastningen i relation till vårt åtagande i det allmänna pensionssystemet.
Utövandet av ägarrollen ska entydigt gagna det långsiktiga avkastningsin-
tresset.

För att uppnå målet ska fondens ägarinflytande utövas i första hand
genom

• att delta i och utöva rösträtt på bolagsstämmor

• att verka för att nomineringskommittéer inrättas där ägandet är spritt
och en tydlig huvudägare saknas

• nominering av styrelseledamöter.

Miljö- och etikhänsyn

I uppdraget från Riksdagen sägs att "Hänsyn till miljö och etik skall tas i
placeringsverksamheten utan att avkall görs på det övergripande målet om
hög avkastning". Tredje AP-fonden har valt att i första hand uppfylla dessa
krav genom att agera som aktiva och ansvarsfulla ägare i etik- och miljö-
frågor. Vi har dock ställt upp ett antal minimikrav på etisk anständighet för
att fonden ska kunna äga ett bolag.

Tredje AP-fonden befinner sig i ett intensivt uppbyggnadsskede.
Utformningen och implementeringen av miljö- och etikpolicy är bara ett
av många områden, som ställer stora krav på fondens resurser. Området är
komplicerat och eftersom behovet av att bygga upp kompetensen är stort
finns det starka skäl att gå stegvis fram i detta arbete. Nuvarande policy-
dokument ska ses som ett första steg på vägen mot en mer konkret och hel-
täckande policy.

16 - TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer pä www.ap3.se

ALM-analys

Så har vi valt placeringspolicy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Att avgöra vilken placeringspolicy som bäst kan uppfylla målet att
vara till nytta för framtidens pensionärer har varit en central del i
förberedelserna förTredje AP-fondens nya förvaltningsmandat.

AP-fondernas nya placeringsregler ger mycket stor flexibilitet. Fondema
får till exempel ha en aktieandel på allt mellan noll och sjuttio procent.
Exponeringen för valutarisk begränsas, men inte möjligheten att placera i
utländska tillgångar.

Enligt Tredje AP-fondens uppdrag ska placeringsstrategin baseras på en
analys av fondens åtagande som buffert mellan inkommande pensionsav-
gifter och utbetalade pensioner. I uppdragets mål om hög avkastning och
låg risk definieras både risk och avkastning i termer av framtida pensions-
utbetalningar. Enklare uttryckt ska fondkapitalet förvaltas på ett sådant
sätt att det blir till största möjliga nytta för framtidens pensionärer.

Belastningen på buffertfonderna kommer att utvecklas mycket olika
beroende på flera faktorer: BNP-tillväxt, inflation, löneökningar, medel-
livslängd, födelsetal, nettoinvandring och arbetskraftsdeltagande. Likaså
är den långsiktiga reala avkastningen på aktier och obligationer en stor osä-
kerhetsfaktor.

Erik Valtonen ansvarar för fon-
dens ALM-analys.

Fondens analytiker har genomfört en så kallad ALM-studie (Asset
Liability Modelling) där vi i statistiska simuleringar har
studerat hur portföljer med olika tillgångsmix klarar fon-
dens åtagande i olika scenarier. En portfölj med bäst egen-
skaper för att klara fondens åtagande har valts ut och fast-
ställts som normalportfölj av fondens styrelse.

Så gjordes studien

Det första steget vid en ALM-analys är att bestämma vilka
typer av tillgångar som portföljen ska innehålla och hur
dessa ska definieras. En viktig utgångspunkt har varit den
riskspridning som möjligheterna att placera utomlands
innebär.

Tredje AP-fondens huvudtillgångsslag

• Svenska aktier

• Europeiska aktier exklusive Sverige

• Globala aktier exklusive Europa

• Svenska nominella obligationer

• Europeiska nominella obligationer exklusive Sverige

• Globala nominella obligationer exklusive Sverige

• Svenska realränteobllgationer

• Fastigheter

• Kassa

Vi har valt att dela upp både aktier och (nominella)
obligationer på tre geografiska områden. Realränteobligationer, där värdet
skyddas mot inflationsrisker, valdes ut som ett tillgångsslag. Eftersom pen-
sionssystemets åtagande definieras i termer av real köpkraft, har dessa obli-
gationer betydelse för att minska risken i portföljen.

I samarbete med det brittiska konsultföretaget Watson & Wyatt
Investment Consulting konstruerades sedan en modell.

Syftet med modellen var att belysa sambanden mellan tillgångsidan
(tillgångspriser, avkastningen på fondkapitalet) och åtagandesidan (belast-
ningen på buffertfonderna). Att förstå dessa samband har
bland annat stor betydelse för möjligheterna att reducera
risken i förvaltningen av pensionskapitalet.

En källa till samvariation mellan tillgångar och åtagande
är löneinflation. I pensionssystemet förräntas pensionsrätt-
tigheterna med snittinkomstutvecklingen (så kallat in-
komstindex) vilket påverkar buffertfondernas åtagande.
Likaså finns en koppling mellan löneinflation och tillgångs-
priser. Inflationstakten påverkar också hur olika tillgångs-
slag beter sig i förhållande till varandra (relativ avkastning).
Denna kunskap kan man utnyttja för att studera egenska-
perna för portföljer med olika tillgångsmix.

Till skillnad från premiereservfonderna så finns ingen di-
rekt koppling mellan avkastningen på buffertfondkapitalet

ALM-modellen

Modell över

tillgångssidan

avyifts
förmögenhetl

Modell över
åtagande
sidan
(pensions-
systemet)

..........I

_ Optimerings-

verktyg

Optimal
portfölj

Läs mer på www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000- 1 7

ALM-analys / Forts

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

och framtida pensioner. Endast i situationer med varaktiga underskott i
pensionssystemet - då reglerna om automatisk balansering (den så kallade
bromsen) aktiveras - får fondernas storlek betydelse för pensionsutbetal-
ningarnah. För att analysera fondens åtagande är det därför av central bety-
delse att förstå hur dessa scenarier ser ut och vad som utlöser dem.

Våra analyser visade att risken för att bromsen ska slå in är tämligen li-
ten om den demografiska utvecklingen följer SCBs huvudscenario.
Däremot kan en ökad medellivslängd tillsammans med strukturella förän-
dringar i arbetskraftsdeltagande leda till sådana påfrestningar att bromsen
slår till med betydligt större sannolikhet.

Denna metodik skiljer sig från de prognoser för pensionssystemets ut-
veckling som tidigare presenterats av Riksförsäkringsverket (bland annat i
promemorian "Automatisk balansering av ålderspensionssystemet" RFV
analyserar 2000:1). Här är antagandena statiska, det vill säga man tar inte
hänsyn till en eventuell samvariation mellan de olika variablerna. Fondens
analys bygger också delvis på statiska antaganden (främst de som gäller den
demografiska utvecklingen). Men vad gäller kopplingen mellan tillgångs-
priser och löneinflation så har våra analyser använt historiska data för att
beräkna statistiska samband. Därigenom kan portföljens egenskaper stu-
deras för betydligt fler än de
72 statiska scenarier som
Riksförsäkringsverket räk-
nat fram.

Översikt av

scenarier

	Period	Huvud scenario A	Hög Immi- gration B	HÖga födelse tal C	Hög förväntad livslängd D	Låga födelse tal E
Födelsetal	2008 2090	1,8	1,8	2	1,8	1,5
Genomsnittlig ätlig ökning	2000 2050	103 817	103 817	108 546	103 817	91 961
av antalet 16 aringar
Genomsnittlig ärlig	2005-2090	12 000	15 000	12 000	12 000	12 000
nettoimmigration
Genomsnittlig ärlig ökning	2000-2050	26	29	26	39	26
av förväntad livslängd efter	2051-2090	2	4	0	29	6
65 i antal dagar

Antaganden och samband
Tredje AP-fondens ALM-
modell utgick från följande
antaganden och samband:

Demografi: Analysen
byggde på fem olika demo-
grafiska scenarier (beskriv-
na i tabellen här intill). För
varje scenario studerades
sedan tre olika scenarier för

Känslighetsanalys:

Alternativa scenarier för avkastning pa tillgängar

• Avkastningen på alla tillgångar upp med en pr ocentenhet

• Avkastningen pä alla tillgångar ned med en procentenhet

• Avkastningen pä aktier upp meden procentenhet

•Avkastningen pa aktier ned med en procentenhet

• Lika avkastning på alla aktietillgångsslag

• Laga födelsetal, låg avkastning pä aktier och höga räntor

• Höga födelsetal, hög avkastning pa aktier och laga räntor

arbetskraftsdeltagande. Totalt studerades således 15
scenarier. Data erhölls från Riksförsäkringsverket.

Inflation/löner: Effekterna av dessa variabler stude-
rades i en simulering, där ett mycket stort antal möjliga
scenarier kunde observeras. Utvecklingen av inflation
och löner modellerades utifrån historiska data.
Medelvärdet för inflationen sattes till 2 procent.
Lönerna antogs öka med i genomsnitt cirka 4 procent
per år. Löneinflation användes för att förränta pensions-
rättigheterna. Modellen utnyttjade också den sta-
tistiska samvariation som finns mellan inflation och

tillgångspriser.

Tillgångspriser: Här studerades ett huvudscenario och sju alternativa
scenarier. 1 huvudscenariot antogs en årlig genomsnittlig real avkastning
på drygt 7 procent för aktier och 3,5 procent på obligationer, det vill säga
en real riskpremie på 3,5 procent. I känslighetsanalyser studerades sedan
effekterna av alternativa scenarier (beskrivna i faktarutan här intill).

f> För närvarande utreds möjligheten att
varaktiga överskott ska kunna leda till
höjda pensioner och pensionsrättigheter.

Val av studerade portföljer

Nästa steg i analysen var att bestämma sammansättningen av de olika
portföljer vilkas egenskaper skulle studeras. 1 en ideal värld skulle man

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

självfallet vilja studera alla teoretiskt möjliga portföljer. Men för att göra
beräkningarna mer hanterliga valdes 10 portföljer med olika tillgångsmix.
De utvalda portföljerna uppfyllde följande kriterier:

• Inom ramen för placeringsregler beslutade av Riksdagen

• Globalt väldiversifierade med en bredd av olika tillgångsslag

• God risk/avkastningsprofil

Dessutom studerades initialportföl-
jen, det vill säga den portfölj som fonden
skulle erhålla per den 1/1 2001.

Resultaten

Med hjälp av modellen utfördes sedan
statistiska simuleringar som genererade
en sannolikhetsfördelning (väntevärde
och riskspridningsegenskaperj för ett an-
tal nyckeltal av central betydelse för pen-
sionssystemet.

Ett sådant nyckeltal är fondstyrka.
Fondstyrka definieras som buffertfon-

ALM-modellen - informationsflöde

Modell
över
tillgångs-
priser

dernas marknadsvärde dividerat med

Utvalda
portföljet

	Modell över demografi

Avg iftgför mögen het pensionsskuld

Inflation
löner

Portfölj-	AP \| „	Automatisk
avkastning	\| fondsystemet	balansering

pensionsutbetalningarna under samma

år. Denna siffra är nu ungefär 4,3, det vill säga fonderna skulle klara drygt
4 års pensionsbetalningar utan inflöden från pensionsavgifter. Med hjälp av
simuleringar studerades utfallen för fondstyrkan över tiden för de olika
portföljalternativ som valts ut.

Diagrammet visar sannolikhetsfördelningen för fondstyrkan år 2024 för
dels initialportföljen (som ju bygger på de gamla placeringsreglerna, där ak-
tieandelen kraftigt begränsades), dels 5 av de utvalda portföljerna. Andelen
aktier i portföljen ökar från vänster till höger i diagrammet. Man ser att
risken (fondstyrkans nedsida) ökar något när aktieinnehavet växer, medan
medianvärdet ökar stegvis. Sannolikheten för ett utfall med hög fondstyrka
ökar kraftigt.

Detta illustrerar tydligt fördelarna med de nya
flexibla placeringsreglerna, där placeringsstrategin
kan utformas för att matcha åtagandet. På kort sikt
är risken i aktieplaceringar stor, men på längre sikt
är den mindre. Eftersom buffertfondernas åtagande
är långsiktigt kan sannolikheten för en hög fond-
styrka höjas med endast en begränsad ökning av
risknivån.

Fondstyrka 2024

Percentilfördelning

18-----------------

75-95%

Ett annat intressant nyckeltal är pensions-
systemets överskott. Detta definieras som differen-
sen mellan systemets tillgångar och systemets
skulder. Tillgångssidan består av buffertfondernas
tillgångar plus avgiftsförmögenheten Avgiftsför-
mögenheten är årets avgiftsintäkter gånger omsätt-

10 —

- 50-75%

25-50%

5-25%

ningstiden. Omsättningstiden definieras som den ________________

tid det dröjer innan en genomsnittlig inbetald av- Initial Portfölj

giftskrona betalas ut som pension. portfölj

På skuldsidan finns pensionsskulden, som representeras av alla intjä-
nade pensionsrättigheter (såväl för förvärvsaktiva som för pensionärer).
Överskottet illustrerar på ett enkelt sätt pensionssystemets tillstånd. Ett
positivt tal visar att systemet kan tänkas klara sina åtaganden, medan ett
negativt tal, det vill säga underskott, tyder på ett underfinansierat system.

Diagrammet jämför 10 olika portföljer som representeras av punkterna

Portfölj Portfölj Portfölj Portfölj

2 3 4 5

Sä här läses diagrammet:

Den 95:e percentilen innebär
att 5 procent av observationerna
överskrider denna nivä.

Den 50:e percentilen motsvarar
medelvärdet.

Läs mer pä www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000- 1 9

ALM-analys /Forts

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

i diagrammet. För varje portfölj (tillgångsmix) har vi tagit fram mått på för-
väntat överskott och risk.

• Förväntat överskott är det sannolikhetsviktade väntevärdet för över-

Effekter på pensionssystemets överskott av olika portföljer

Förväntat överskott år 2024, mdr kr

2 200 -------------------------------

2 000

1 800

Bästa
portföljer

1 600

1 400

1 200

Initial portfölj

1 000

800

600

400-----------------------------------------------------------------

■150 -100 -50 0 50 100 150 200

Överskott sämsta 5%-percentil, mrd kr

skottet år 2024.

• Risk har vi mätt som överskottet i den sämsta
5%-percentilen. Innebörden av detta är att i 5 fall
av 100 kommer överskottet att bli mindre än detta
tal. Måttet berättar alltså hur illa det kan gå i ett
"sämsta möjliga utfall".

Diagrammet illustrerar olika portföljers egen-
skaper vad gäller avvägningen mellan risk och av-
kastning.

Portföljerna i de nedre vänstra hörnet har en li-
ten aktieandel. Både andelen svenska och utländ-
ska aktier ökar längs med kurvan. Då ökar det för-
väntade överskottet samtidigt som risken min-
skar. Efter den sjunde punkten ökar andelen sven-
ska aktier i aktieinnehavet. Då ökar risken utan att
motsvarande förbättring av avkastningen uppnås.

De bästa portföljerna finns uppenbarligen i det
övre högra hörnet. De kombinerar ett högt förvän-

tat överskott med en måttlig risk. Egenskaperna för dessa portföljer ska
jämföras med fondens initialportfölj (vars tillgångsfördelning ju bygger på
de gamla placeringsreglerna). I diagrammet syns tydligt hur de nya place-
ringsreglerna innebär att det är möjligt att öka det förväntade överskottet
utan att "sämsta möjliga utfall" blir lägre.

Arbetet med att utveckla och fördjupa fondens ALM-analys pågår stän-
digt. Bland annat strävar vi efter att lära oss mer om olika källor till sam-
variation mellan tillgångssida och åtagandesida. En sådan koppling som vi
vill belysa ytterligare är sambandet mellan demografi och tillgångspriser.

20 -TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer på www.ap3.se

Aktieförvaltning

Lagarbete grund för investeringsprocess

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Tredje AP-fondens aktiegrupp bygger på den organisation som
hanterade fondens tidigare mandat att förvalta en i huvudsak
svensk aktieportfölj. Här finns således redan en väl inarbetad in-
vesteringsprocess och investeringsstil.

I fondens aktiegrupp finns

Aktiegruppens förberedelser för det nya mandatet
har i huvudsak gått ut på att bygga upp kompetens
och analysverktyg för fondens breddade aktieman-
dat, som innebär intern förvaltning av både svenska
och europeiska aktier. De projekt som genomförts
under 2000 är:

• Utveckling av fondens egen aktievärderingsmo-
dell, bland annat genom utbyggnad av underlig-
gande databaser. Nu finns en komplett databas för
analys av sektorer i aktiegruppens investeringsuni-
versum (FTSE World Europé och AFGX|. Uppbygg-
naden av databasen för bolag pågår för närvarande.

• En fördjupning och breddning av den kvalitativa
analysen av europeiska bolag. Det har innefattat så-

väl företagsbesök som kontakter med mäklare och analytiker.

sedan tidigare en väl inarbetad
investeringsprocess.

b Även portföljförvaltarna inom exekve-
ring samt VD och vice VD har sektoransvar.

Läs mer pä www.ap3.se

Organisation

Aktiegruppens investeringsarbete utgår från egna självständiga analyser,
där information från analytiker på internationellt ledande mäklarfirmor
utgör ett av flera underlag. Förvaltarna genomför också ett stort antal egna
företagsbesök och deltar i branschkonferenser och mässor.

Aktiegruppens organisation

Investeringsprocessen bygger på ett lagarbete med interak-
tion mellan ett makroorienterat perspektiv ("top-down") och
ett mikroorienterat perspektiv ("bottom-up").

Investeringsstil

Aktiegruppen tillämpar en värderingsorienterad investerings-
stil. Val av sektorer och värdepapper sker enligt en systematisk
process som beaktar både tillväxt och värdering. Det gäller att
identifiera och förstå långsiktiga tillväxttrender, det vill säga
bedöma förmågan för sektorer/bolag att generera långsiktig
vinsttillväxt. Men värderingen måste vara rimlig, vilket inne-
bär att prissättningen av bolagen måste ställas i relation till
långsiktiga prognoser för vinsttillväxt.

Analysen består också av en mer kvalitativ bedömning. Här
värderas de omvärldsfaktorer som påverkar sektorn eller bola-
get. Vidare analyseras bolagets relativa styrkeposition gentemot
konkurrenter. Särskilt fokus ligger på ledningens kompetens
och strategier.

Val av motparter

Tredje AP-fonden lägger stor vikt vid att fördelningen av värdespappers-
affärer mellan motparter (mäklare) sker enligt objektiva principer.
Aktiegruppen tillämpar sedan en tid tillbaka ett rankingsystem, där mot-
parter utvärderas enligt ett antal uppställda kritierier, som bland annat om-
fattar kvaliteten på den analys företaget tillhandahåller.

Fondens aktieförvaltare får fylla i en enkät och sätta betyg enligt de
olika kriterierna. Detta resulterar i en rankinglista. Rankingen används se-
dan som utgångspunkt för fördelning av affärer mellan motparter.

TREDJE AP-FONDEN 2000- 21

Ränte- och valutaförvaltning

Ny avdelning på plats

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

För att möta fondens breddade förvaltningsmandat har en ny av-
delning för ränte- och valutaförvaltning byggts upp. Huvudsakliga
ansvarsområden är ränteförvaltning, hantering av valutarisk samt
fondens kassafunktion.

Initialt kommer fondens obligationsport-
följ enbart att bestå av svenska stats-,
bostads- och företagsobligationer. På sikt
ska vår interna ränteförvaltning fokusera
på statsobligationer för Sverige, euroom-
rådet, Storbritannien, USA och Japan. En
viss förvaltning av kreditobligationer
kommer också att ske internt, det vill
säga av fondens egna förvaltare.
Investeringarna kommer att inriktas mot
papper med god kreditvärdighet och lik-
viditet, med fokus på sektorer där fonden
har kompetens inom aktieförvaltningen.
Delar av ränteportföljen kommer också
att skötas av externa förvaltare.

Inledningsvis kommer ränteförvalt-
ningen att vara inriktad på transitionsar-
betet, det vill säga att anpassa den initial-
portfölj som fonden erhöll vid årsskiftet

Avdelningen består av fem
personer med olika ansvarsom-
råden. Frän vänster: Lars Orest
hanterar duration, kurva och
kurvatur. Mattias Buhr-Berg
ansvarar för exekvering och
kortsiktiga positioner inom
valutaförvaltningen. Hans
Ericsson har motsvarande
ansvar inom ränteförvaltningen.
Jonas Ljungström är gruppens
kvantitativa analytiker. Lennart
Nordkvist har det övergripande
operativa ansvaret.

2000/2001 mot fondens normalportfölj. Därefter kommer förvaltningen
successivt att utvecklas mot aktiva positioner inom följande områden:

• Allokering mellan länder

• Allokering mellan stats- och kreditrisk

• Positionstagande på avkastningskurvan i olika länder

• Allokering mellan olika kreditkategorier, sektorer och emittenter i kre-
ditportföljen

Avdelningen är också ansvarig för hanteringen av fondens valutaexpo-
nering. Till en början kommer denna verksamhet att ha en administrativ
karaktär som att sköta valutaväxlingar och se till att den totala expone-
ringen överensstämmer med den som anges av ALM-strategin. På sikt
kommer dock fonden att bedriva ett aktivt positionstagande även inom
valutor.

Projekt under 2000

En viktig uppgitt under hösten var att välja ett globalt obligationsindex,
fhinte- och yalutagruppens funktioner____{som s}kulle passa fondens nya förvaltningsmandat. Valet föll

FX.-MM	Statsrisk	Kreditrisk	Kvantitativ
			analys
Exekvering			analys

på Merrill Lynchs indexfamilj kompletterad av Handels-
bankens index för svenska bostads- och kreditobligationer.

Ett omfattande arbete har ägnats åt att bygga upp IT-struk-
turen. Det administrativa systemet håller på att anpassas till
portföljsystemen. Syftet är bland annat att säkerställa en full-
god rapportering av risk.

22 -TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer påwww.ap3.se

Extern förvaltning skr. 2000/01:131

Upphandling av aktiv förvaltning nästasteg ^Bllaga2

På de områden där externa förvaltare kan väntas lyckas bättre än
våra egna förvaltare och där det är viktigt för oss att investera an-
litarTredje AP-fonden externa förvaltare. Inför 2001 har avtal slu-
tits om indexförvaltning. Nästa steg blir att upphandla aktiva för-
valtningsmandat.

Externförvaltningsgruppen ansvarar för upphandling, utvärdering och

uppsägning av externa förvaltningsuppdrag. Omallokering
mellan förvaltare kommer att bli ett viktigt inslag i gruppens
arbete, bland annat i enlighet med den taktiska tillgångsallo-
keringen. Inom ansvarsområdet ligger också fondens investe-
ringar i fastigheter, onoterade aktier via riskkapitalföretag
och alternativa investeringsmöjligheter (till exempel hedge-
fonder).

Externförvaltningsgruppen
består av fr v Lena Djurberg,
Bengt Hellström och Klas
Åkerbäck.

Läs mer på www.ap3.se

Projekt under 2000

Gruppens arbete har inledningsvis inriktats på upphandling
av indexförvaltning av aktier. Eftersom Tredje AP-fonden är
en statlig myndighet skedde detta genom ett offentligt an-
budsförfarande där leverantörer fick svara på en annons i
Official Journal of the European Community publicerad i
april 2000. Sammantaget inkom 18 svar. Därefter vidtog en

urvalsprocess enligt vissa fastställda kriterier. Bland annat granskades för-
valtarnas historiska förmåga att uppnå indexavkastning.

I december 2000 slöts ramavtal med tre förvaltare. Dessa var Barclays
Global Investors, Merrill Lynch Investment Managers och State Street
Global Advisors. Inledningsvis kommer Merrill Lynch att förvalta den
amerikanska aktieportföljen, medan den japanska aktieportföljen och de-
lar av den europeiska kommer att förvaltas av State Street. I och med dessa
avtal fick fonden beredskap att i önskad takt fördela tillgångarna i den nya
portföljen i enlighet med den placeringspolicy som fastställts i ALM-ana-

lysen.

Projekt under 2001 och framöver

Strategier för aktiv förvaltning

Ett av huvudprojekten under 2001 är att utforma en strategi för upphand-
ling av aktiv förvaltning av aktier och räntebärande instrument.

Strategiarbetet innefattar bland annat en analys av på vilka marknader
aktiv förvaltning kan förväntas ge störst bidrag till fondens aktiva avkast-
ning. En annan utgångspunkt är att de aktiva förvaltare som väljs ska ha en
investeringsstrategi som kompletterar fondens interna förvaltning.

Vidare kommer gruppen att utarbeta strategier för fondens placeringar
i fastigheter och onoterade aktier.

På sikt: portföljtänkande

Den globala marknaden för fondförvaltning utvecklas snabbt. En stor
mängd förvaltare med varierande inriktningar och specialiseringar etable-
rar sig. Det gör det möjligt att bygga upp en väldiversifierad portfölj av ex-
terna förvaltningsuppdrag. Genom att förvaltarna är oberoende och har
olika inriktning uppnås en riskspridning. Det är också möjligt att omallo-
kera inom portföljen av externa förvaltare i enlighet med ändrad
marknadstro och önskad riskprofil.

TREDJE AP-FONDEN 2000- 23

Administration skr. 2000/01:131

. r- 1 e- .. .. . Bilaga 2

Kompetensförstärkning för att möta nytt mandat ^c'

Tredje AP-fondens nya mandat innebär mycket stora förändringar
inom värdepappershanteringen. Därför har en kraftig förstärkning
av fondens administration genomförts, med flera nyrekryteringar
och omfattande investeringar i IT-infrastruktur.

Kärnverksamheten i den administrativa gruppens verksamhet är hante-
ringen av värdepappersaffärerna. Övriga verksamheter är IT, redovisning

och personalfrågor. Sven Askenberger är admi-

Äfejsg**»¹** nistrativ chef och operativt ansvarig för gruppens

verksamhet.

Fokusering på kärnverksamheten är en av hörn-
pelarna i fondens verksamhetsfilosofi. Detta gäller
i hög grad även de administrativa funktionerna.
Därför köper vi in externa tjänster på de områden
där detta är en mer kostnadseffektiv lösning. Under
2000 har fonden bland annat använt externa tjän-
ster för datastöd och löpande bokföring.

Projekt under 2000

Kompetensförstärkning.

Under året har fondens
administration förstärkts
kraftigt.

Antalet medarbetare har ökat från tre till sju perso-
ner. Nyrekrytering har skett inom både affärsadmi-

nistration och redovisning. Utöver detta har en IT-ansvarig rekryterats och
börjar sin anställning under våren 2001.

Ny depåbank

Under hösten har fonden genomfört en upphandling av ny depåbank. Syftet
var att hitta en samarbetspartner som kunde klara att hantera en global
portfölj med den bredd av finansiella instrument som det nya mandatet

Ekonomi

Yvonne Thomson,
redovisningschel
Ann-Marie Werin,
kamrer
Patricia Rydén

innebär. Ett annat krav var att banken
skulle kunna erbjuda ett stort utbud av
rapporter kring risk och positioner för
fondens portfölj. Valet föll på den ameri-

Mikael Gustavsson

kanska banken Northern Trust
Company. Bytet genomfördes under no-
vember månad.

IT-infrastruktur

Under 1999 och 2000 har fonden gjort en rejäl investering i IT-infrastruk-
tur. Vi har bytt till ett modernt portföljsystem som inkluderar moduler
både för förvaltningsorganisationen och affärsadministration. Utöver
det har fonden bytt ekonomisystem, köpt in ett nytt riskanalyssystem
(BARRA) och uppgraderat i stort sett all hårdvara.

Mål för 2001: automatiserade informationsflöden

Målet för det närmaste året är att trimma organisationen och rutinerna.
Samtliga funktioner ska ses över, främst med syfte att automatisera infor-
mationsflödet i transaktionskedjan. Systemstödet för värdepappershan-
deln ska uppgraderas ytterligare med målet att uppnå långsiktig effekti-
vitet och driftsäkerhet. Dessutom pågår ett omfattande arbete med att ut-
veckla och dokumentera instruktioner och rutiner.

24 TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer på www.ap3.se

Aktiemarknaden under 2000

Pressad likviditet-ökad riskpremie

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Marginalpress i den gamla ekonomin och en kraftig ökning av
kapitalkostnaderna i den nya ekonomin samverkade för att få de
globala aktiemarknaderna på fall under 2000.

Tlllväxtaktier och amerikansk penningmängdstillväxt

Procent

0,180- -6,0

99 Maj Sep 00 Maj Sep

Det gångna året kännetecknades av tvära kast i den relativa kursutveck-
lingen, såväl mellan sektorer som inom sektorer. Bakom denna utveckling
låg tre huvudsakliga drivkrafter:

1. Likviditet...

Under de senaste åren har de finansiella marknaderna präglats av en nära
koppling mellan global likviditetstillväxt och placerarnas attityd till risk. I
efterhand framstår de extremt uppdrivna
värderingarna av teknologisektorn i bör-
jan av 2000 som starkt likviditetsrelate-
rade. Den goda tillgången på likviditet
under hösten 1999 och en bit in på 2000
var dels en kvardröjande effekt av central-
bankernas räntesänkningsaktion under
Asienkrisen, dels kopplat till de speciella
förhållandena kring millennieskiftet.

Första halvåret 2000 präglades av en
snabb förändring i likviditetsklimatet i
takt med att räntehöjningarna från ECB
och Federal Reserve började slå igenom.
Samtidigt skedde en markant omsväng-
ning i placerarnas aptit på riskfyllda in-
vesteringar. Följden blev en kraftig rota-

tion från tillväxtsektorer till sektorer dominerade av lågvärderade eller sta-
bilt vinstgenererande bolag. Även inom tillväxtsektorema skedde en rota-
tion mot bolag med vinstgivande verksamhet och beprövade affärskoncept.

2. Överoptimism kring innovationsbolag...

Det finns flera historiska exempel på hur perioder med viktiga teknolo-
giska genombrott (järnvägen, elektriciteten, personbilenj har drivit fram en
övertro på bolagen i den sektor som producerar den nya innovationen.
Marknaden har varit mycket snabb att diskontera långsiktigt mycket ljusa
vinstutsikter. Gott om billigt kapital har givit upphov till överinveste-
ringar. I slutändan har överkapacitet drivit fram en våg av konkurser.

Här finns flera paralleller till vår tids teknologiska genombrott: Internet
och trådlös telekommunikation. En period av extremt uppdrivna vinstför-
väntningar följdes av tvivel bolagens förmåga att leverera den långsiktiga
vinsttillväxt som värderingarna förutsatte.

3. Förändrad konjunkturbild...

Förväntningarna på den globala konjunkturen har svängt rejält under året,
från tro på obruten högkonjunktur till växande globalt recessionshot.
Under hösten blev signalerna om pressade marginaler från bolagen i den
gamla ekonomin allt tydligare. Samtidigt skedde en neddragning av IT-in-
vesteringarna i traditionell industri, vilket satte fart på en ny omgång av
flykt från teknologibolagen.

Bästa sektorer i denna makromiljö blev bank och finans samt defensiva
sektorer som livsmedel och läkemedel. Cykliska sektorer, såsom basin-
dustri, gick också bättre än index. Här var låga värderingar en viktig för-
klaring, men också förhoppningar om en snabb V-formad återhämtning av
världskonjunkturen.

Läs mer på www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000 • 25

Medarbetare

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Sven Askenberger,
administrativ chef

Axel Brändström,
portföljförvaitare
sektorförvaltare IT

6 år i branschen

Mattias Buhr-Berg,
portföljförvaltare
exekvering valuta
14 år i branschen

administration, ekonomi,
personal, IT

20 år i branschen

Per Colleen,
portföljförvaltare
sektorförvaltare verkstads-
och fordonsindustri

5 år i branschen

Lena Djurberg,
portföljförvaltare
extern förvaltning
13 år i branschen

Niklas Ekvall, vice VD
ekonomie dr och docent i
finansiell ekonomi

Chief Investment Officer
10 år i branschen

Hans Ericsson,
portföljförvaltare
exekvering räntebärande

16 år i branschen

Magnus Eriksson,
portföljförvaltare
exekvering aktier, sektorför-
valtare fastighet- och bygg
19 år i branschen

Urban Eriksson,
portföljförvaltare
exekvering aktier, sektor-
förvaltare investmentbolag
15 år i branschen

Bengt Hansson,
chefsekonom, ekonomie dr
i nationalekonomi
makroanalys, ALM
10 år i branschen

Bengt Hellström,
portföljförvaltare
extern förvaltning
16 år i branschen

Anne-Charlotte Honngard,
portföljförvaltare
sektorförvaltare basindustri,
tjänster, bank- och finans
12 år i branschen

Stig Jonsson,
portföljförvaltare
kvantitativ analys
12 år i branschen

Lotta Karlsson,
affärsstöd
affärsadministration

24 år i branschen

Pernilla Klein,
analytiker
information, makroanalys
7 år i branschen

Björn Kvarnskog,
portföljförvaltare
sektorstrategi

14 år i branschen

26 - TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer på www.ap3.se

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Jonas Ljungström,
portföljförvaltare
kvantitativ analys,
räntebärande och valuta
13 år i branschen

Tomas Nicolin, VD

22 år i branschen

Lennart Nordkvist, chef
ränte- och valutaförvaltning
17 år i branschen

Lars Orast,
portföljförvaltare
svenska och utländska
räntebärande

17 år i branschen

Maria Prinsström,
affärsstöd
affärsadmininistration

15 år i branschen

Patricia Rydén,
affärsstöd
ekonomi
13 år inom ekonomi och
administration

Compliance
hovrättsassessor
juridisk internkontroll
6 år i branschen

portföljförvaltare
sektorförvaltare läkemedel
och medicinsk teknik
12 år i branschen

Eskil Svensson,
portföljförvaltare
sektorförvaltare telekom
och media

12 år i branschen

Yvonne Thomson,
redovisningschef
affärsstöd, ekonomi
18 år i branschen

Erik Valtonen,
portföljförvaltare
fil dr i matematik
kvantitativ analys, ALM
11 år i branschen

Ann-Mari Werin,
kamrer
redovisning
25 år i branschen

portföljförvaltare
extern förvaltning
2 år i branschen

Lukas,
skotsk terrier

Läs mer pä www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000- 27

Förvaltningsberättelse 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Verksamhetsåret 2000 har präglats av den dubbla uppgiften att
slutföra fondens tidigare förvaltningsuppdrag och samtidigt vidta
förberedelser för att anpassa organisationen till det nya mandat
som trädde i kraft vid årsskiftet 2000/2001.

Tredje AP-fondens styrelse och verkställande direktör avger härmed årsre-
dovisning för år 2000, fondens tolfte verksamhetsår.

Ett stort arbete har lagts ner på att säkerställa att fördelningen av till-
gångarna mellan första till Fjärde AP-fonderna vid årsskiftet 2000/2001
kunde genomföras snabbt, komplikationsfritt och med en hög säkerhets-
nivå.

Förvaltningsmandat

Sammansättningen av totalindex

Delportföljer Portföljvikt Intervall

Svenska aktier 88% 82-95%

Utländska aktier__8%______5-10%

Räntebärande 4%0-8%

*Sedan 1/4 2000.Tidigare STOXX 50.

Fondens placeringspolicy under 2000 har styrts av de regler som beslutades
i samband med fondens bildande 1988.

Mälav-

Index kastning

_____ FDAX 0,8%

FTSE World Europé*_______0%

OMRXTOT 0,2%

Dessa innebar att fondmedlen skulle pla-
ceras på riskkapitalmarknaden i svenska
aktiebolag, i konvertibla skuldebrev,
standardiserade köp- och säljoptioner
samt skuldebrev förenade med options-
rätt till nyteckning som har utfärdats av
svenska aktiebolag. Dessutom fick fon-

den placera i utländska aktier, vilka dock inte fick överstiga 10 procent av
portföljen.

Värdepappersportföljema

Tredje AP-fondens valutapositioner

2000-12-31, miljoner kronor

_ CHF__EUR GBP

Valutaexponering 197 1 556 555

Totalportföljen jämfört med totalindex

I december 1998 antog styrelsen nya och mer detaljerade mål för verksam-
heten. Den totala portföljen delades upp på tre delportföljer med olika jäm-
förelseindex och avkastningsmål som framgår av tabellen.

Under 2000 bytte fonden jämförelseindex för den europeiska aktieport-
följen från STOXX 50 till FTSE World Europé. Syftet var att välja ett brett
Europa-index i en global indexfamilj lämpad att hantera den globala aktie-
portfölj som skulle bli följden av fondens nya förvaltningsmandat.

Sedan 1999 har fondens affärsaktivitet ökat påtagligt jämfört med tidi-
gare år. Under 2000 har fonden totalt köpt aktier för 9,1 miljarder kronor
och sålt aktier för 9,3 miljarder kronor.

Av portföljen per den 31 december 2000 var 10 procent exponerad mot
valutarisk. 1 fondens nya förvaltningsmandat räknas även svenska börsbo-
lag med juridisk hemvist i utlandet in i valutaexponeringen. Enligt denna
definition uppgick valutaexponeringen till 16 pro-
_____________ cent av portföljen.

Ärlig avkastning i procent

70--------------------------------------------------------------

•20--------------------------------------------------------------------------------

1996 1997 1998 1999 2000

Avkastning

Fondens styrelse formulerade i december 1998 av-
kastningsmål för var och en av fondens delportföl-
jer. För hela portföljen var målet att överträffa den
avkastning som jämförelseindex uppnår med 0,8
procentenheter på en rullande femårsbasis.

Under 2000 har fonden uppnått ett gott förvalt-
ningsresultat. Trots en fallande aktiemarknad har
den aktiva förvaltningen bidragit till att begränsa
värdeminskningen av fondkapitalet. Avkastning-
en för fondens totalportfölj har uppgått till -1,5
procent vilket var 7 procentenheter bättre än fon-
dens jämförelseindex.

28 TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer på www.ap3.se

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Den delportfölj som gav det största bidraget till överavkastningen var
svenska aktier. Avkastningen för fondens jämförelseindex (FDAX) uppgick
till -10,8 procent, medan fondens svenska aktieportfölj avkastade 3,4 pro-
cent. Även delportföljen utländska aktier gav ett positivt bidrag till mer-
avkastningen. Här uppgick den aktiva avkastningen till 3,3 procent.

Inom aktieportföljerna har både sektorval och bolagsval bidragit till den
positiva aktiva avkastningen. Här kan särskilt framhållas övervikten i in-
vestmentbolagen. Undervikten i TMT (teknologi, media och telekommu-
nikationer) har också bidragit positivt. Även fondens taktiska allokering
(det vill säga allokeringen mellan de övergripande tillgångsslagen svenska
aktier, utländska aktier och räntebärande tillgångar) har givit ett visst bi-
drag till meravkastningen under året.

Taktisk tillgångsallokering

Under 2000 har fonden för första gången tagit aktiva positioner på den tak-
tiska tillgångsnivån, det vill säga genom att över- och undervikta olika
tillgångsslag mot jämförelseindex.

Under första kvartalet fortsatte aktiekurserna inom TMT-segmentet
att skjuta i höjden. En viktigt drivkraft var den globala överskottslikviditet
som rådde kring millennieskiftet. Eftersom fonden ställde sig skeptisk till
de höga värderingarna och TMT-segmentet då motsvarade närmare 50 pro-
cent av värdet på Stockholmsbörsen, valde vi att öka andelen räntebärande
placeringar i portföljen och därmed undervikta tillgångsslaget aktier.
Andelen utländska aktier ökades också till en övervikt.

Denna tillgångsprofil har sedan bibehållits under hela året, vilket givit
ett litet positivt bidrag till meravkastningen i portföljen på cirka 0,1 pro-
centenhet.

Tio största nettoköpen år 2000, tkr

Telia	1 092 104
Nokia	627 739
Skandia	536 923
Nordea	420 201
SEB ser A	253 630
SKF ser B	239 293
Pharmacia Corporation	199 646
SHB ser A	178 445
Europolitan Holdings	157 555
Hennes & Mauritz ser B	119 449

Tio största nettoförsäljningarna
år 2000, tkr

Ericsson ser B	719 423
Assa Abloy ser B	682 639
Roche	526 153
Atle	275 012
Volvo	274 788
Netcom ser B	236 161
Industrivärden ser A	211 505
Sandvik	209 323
Sapa	207 539
Stora Enso	199 202

Svenska aktier

Den svenska aktieportföljens sektorprofil har justerats löpande under året,
men huvuddragen har varit oförändrade. TMT har
underviktats under större delen av året, medan bas-
industri och verkstad överviktats. I takt med kurs-
fallet inom TMT har fonden minskat underexpo-
neringen mot detta marknadssegment. Inom infor-
mationsteknologisektorn, som vid årets slut ut-
gjorde 29 procent av FD AX, har fonden under året
successivt minskat undervikten i sektorn från -4,8
procent till -2,5 procent. Sett över året har fonden
nettosålt 1,8 miljoner aktier i Ericsson och netto-
köpt 1,6 miljoner aktier i Nokia.

Den globala räntenedgången har fått bank- och
finansaktier att utvecklas starkt under året, vilket
var negativt för fondens meravkastning eftersom
sektorn underviktats. Under året har undervikten
successivt reducerats. Mot slutet av året fick den
internationella finansoron bankaktier att falla till-

baka. Fonden valde då att öka sektorn till en svag övervikt, bland annat
genom att öka innehaven i Skandia och SEB.

I början av året hade portföljen en svag undervikt i läkemedelsbolag,
men sedan i mars har fonden legat överviktad i sektorn. Den starka rela-
tivutvecklingen av läkemedelsaktier i förhållande till index har medfört
att även detta val varit positivt för meravkastningen i portföljen. Under
året har fonden gjort betydande nettoköp i Pharmacia.

Under hela året har portföljen haft en övervikt i investmentbolagen på

Aktiva branschvikter

i den svenska aktieportföljen under 2000

Procentenheter

8--------------------------------------------------------------------------

-6----——---------------------

dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Läs mer på www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000 • 29

Förvaltningsberättelse / Forts

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Fem bästa/sämsta positioner relativt index
under 2000

Bästa	Sämsta
Investor (övervikt)	AstraZeneca (undervikt)
Industrivärden (övervikt)	Nokia (undervikt)
H&M (undervikt)	SCA (övervikt)
Latour (övervikt)	Stora Enso (övervikt)
Telia (undervikt)	Skandia (undervikt)

drygt 15 procent i förhållande till index, vilket motsvarat en dryg femtedel
av den svenska aktieportföljen. Den kraftiga nedgången i substansrabatten
har inneburit att denna position givit ett betydande bidrag (2,3
procentenheter} till fondens överavkastning.

Under året har fonden tecknat aktier i de nyemissioner som
Assa Abloy och IFS genomförde.

Utländska aktier

De utländska aktieplaceringarna utgör en delportfölj av den to-
tala portföljen, med separat jämförelseindex och avkastningsmål.
Fonden har under året ökat andelen utländska aktier i portföljen.

Marknadsvärdet på de utländska innehaven uppgick vid årsskiftet
2000/2001 till 2,3 miljarder kronor vilket motsvarade 10 procent av den to-
tala portföljens marknadsvärde. Därmed hade fonden maximal exponering
i detta tillgångsslag enligt då gällande placeringsregler.

Under året har fonden tecknat aktier i nyemissioner i Bouygues,
Pearson och Axa-Uap.

Räntebärande tillgångar

Andelen räntebärande placeringar i förhållande till fondkapitalet låg vid
årets slut på 5 procent av portföljen motsvarande 1,2 miljarder kronor.
Givet fondens förvaltningsmandat för 2000 är dessa tillgångar att betrakta
som likviditetsplaceringar.

Ackunrulerac£avkastning

Procent

Fondens utveckling 1989-2000

Nu stänger vi böckerna för det förvaltningsmandat som fonden (under
namnet Allmänna pensionsfonden, femte fondstyrelsen) haft sedan 1988.
Fondkapitalet har under perioden 1989-2000 ökat från 500 miljoner kronor
till 23 miljarder kronor. Av denna ökning utgör kapitaltillskotten från sta-
ten 5,9 miljarder kronor. Dessutom har fonden inlevererat sammanlagt 1,3
miljarder kronor till dåvarande första-tredje fondstyrelserna. Netto har fon-
dens avkastning således uppgått till nära 18 miljarder kronor.

Den ackumulerade avkastningen (justerat för
k_api_tal_ti]j_sk_{ott oc}h inleveranser till första-tredje
fondstyrelserna) för perioden uppgår till 415 pro-
cent, att jämföra med 350 procent för fondens jäm-
förelseindex.

Fondens utveckling 1996-2000

Under den senaste femårsperioden har värdet på
fondkapitalet ökat från 10,5 miljarder kronor till 23
miljarder kronor. Av denna ökning står kapitaltill-
skotten för 1,4 miljarder kronor.

1 genomsnitt har portföljen avkastat 24,5 procent
per år, vilket är lägre än uppgången i fondens jämfö-
relseindex på 25,2 procent. Målet från 1998 att över-
träffa jämförelseindex med minst 0,8 procentenhe-
ter har således inte uppnåtts för den senaste femårs-

perioden. Överavkastningen för de senaste två åren har dock uppgått till 0,7
procent, vilket innebär att målavkastningen nästan uppnåtts.

Risken, mätt som standardavvikelsen i portföljens avkastning, har dock
varit lägre för fondens aktieportfölj än för jämförelseindex. Den riskjuste-
rade avkastningen, mätt som Sharpekvot, blir därmed bättre än för jämfö-
relseindex.

30 TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer på www.ap3.se

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Förvaltningskostnader

Fondens förvaltningskostnader för 2000 uppgår till totalt 66,7 miljoner
kronor, vilket är en kraftig ökning jämfört med föregående år.
Kostnadsökningarna är en följd av de omfattande förberedelser som fonden
vidtagit inför det nya förvaltningsmandat som erhölls vid årsskiftet.

Antalet anställda har ökat från 13 till 29 personer. Bland annat har av-
delningar för ränte- och valutaförvaltning och externa förvaltningsuppdrag
byggts upp och administrationen har förstärkts. Dessutom har fonden an-
ställt en Compliance Officer, en chefsekonom och en informationsansva-
rig-

Fonden har genomfört omfattande investeringar i IT, såväl hårdvara
som mjukvara. Bland annat har ett nytt riskanalyssystem (BARRA) köpts
in.

Under de kommande åren kan fondens kostnader väntas öka ytterli-
gare. Bland annat innebär det breddade mandatet och den ökade storleken
på det förvaltade kapitalet att kostnaderna för depåbank kommer att öka
kraftigt. Dessutom tillkommer kostnader för externa förvaltningsuppdrag.
Antalet anställda kan också väntas öka med ytterligare några personer. De
årliga förvaltningskostnaderna beräknas dock långsiktigt understiga 0,1
procent av det förvaltade kapitalet.

Utskiftningen av kapitalet

Omfördelningen av tillgångarna mellan Första till Fjärde AP-fonderna och
överföringen till Riksgäldskontoret kring årsskiftet 2000/2001 utgjorde
den enskilt största penningtransaktion som någonsin ägt rum i svensk
statsförvaltning. Vi kan med tillfredsställelse konstatera att den genom-
fördes smidigt och effektivt och uppfyllde högt ställda säkerhetskrav.

Fondens förberedelsearbete kan delas
in i fyra delar. En har varit att delta i den
utredning under Carl-Johan Åberg, som
regeringen tillsatt med uppdrag att utar-
beta ett förslag till fördelning av AP-fon-
dernas tillgångar. Här har mer övergri-
pande frågor behandlats.

För att lösa frågor av administrativ
och praktisk natur bildade fonderna två
arbetsgrupper. Den första bestod av ad-
ministrativa chefer och redovisnings-
chefer och den andra av redovisnings-
chefer och dataansvariga. Inom dessa ar-
betsgrupper upprättades detaljerade ru-
tiner och tidschema över samtliga akti-
viteter i anslutning till överföringen.
Dessa kompletterades med respektive
AP-fonds interna instruktioner och dess
kontakter med sin depåbank. Ett antal

möten arrangerades också direkt mellan fondernas respektive depåbanker
för att etablera säkra kontakter inför årsskiftet.

Omfördelningen av tillgångarna i AP-fondsysstemet

Inleverans
Riksgälden
155 Mdr

Marknads-
värden per
31/12 1999

AP 1-3	AP 4	AP 5
555 Mdr	147 Mdr	23 Mdr
94% räntebärande	S9% aktier	96% aktlar
6% fastigheter	1% räntebärande	4% räntebärande

= 725 Mdr

Marknads-
värden per
31/8 2000

740 Mdr

L..............I......." 1

585 Mdr
63% räntebärande
31% aktier
1% fastigheter
5% aweckllngsportföljen

Avvecklings-	AP 1	AP 2	AP 3	AP 4
portfölj
24 Mdr	132 Mdr	132 Mdr	132 Mdr	132 Mdr

Marknadsvärden per den 31/12 2000

En av de viktigaste åtgärderna var att skapa ett dataprogram som an-
vändes för att i detalj fördela tillgångarna. Programmet innehöll samtliga
regler för fördelningen av tillgångarna. Ingående värden var respektive
AP-fonds utgående balans per den 29 december 2000, det vill säga sista
handelsdagen för år 2000. Slutresultatet var en fördelning av samtliga till-
gångar mellan Första till Fjärde AP-fonderna med angivande av såväl av-
sändande som mottagande fond. Dataprogrammet testades vid ett flertal

Läs mer på www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000- 3 1

Förvaltningsberättelse / Forts

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

tillfällen under hösten, det vill säga det genomfördes fiktiva fördelningar
av tillgångarna. Fonderna genomförde också ett gemensamt handelsstopp
kring årsskiftet.

Detaljerade rutiner upprättades för överföringarna med fondens depå-
bank Northern Trust Company och fondens global clearer JP Morgan.
Slutligen genomfördes ett betydande internt arbete med att säkerställa att
omfördelningen skulle kunna utföras effektivt och säkert.

Organisationen och rutinerna mellan fonderna, inom fonden och mot
depåbank testades vid ett flertal tillfällen under hösten. En större general-
repetition genomfördes också strax före årsskiftet.

Avkastning, risk och riskjusterad avkastning, 1996-01-01-2000-12-31

Sedan

96-01-01

1996 1997 1998 1999 2000 (årsbasis)

Avkastning

Totalportföljen	43,1%	30,1%	6,7%	53,1%	-1,5%	24,5%
Totalindex*	43,1%	27,8%	13,0%	62,9%	-6,5%	25,2%
Aktieportföljen	44,6%	34,3%	5,5%	55,9%	-2,1%	25,6%
Aktieindex**					-9,7%	25,4%

Risk

Standardavvikelse, årsbasis

Aktieportfölj	10,4%	17,7%	22,2%	14,3%	24,3%	25,0%
Aktieindex**	11,9%	19,0%	27,0%	15,7%	27,1%	28,9%
Totalportfölj				13,6%	22,8%
Totalindex				15,0%	26,0%
Aktiv risk, årsbasis Aktieportfölj (relativt aktieindex)	5,9%	6,3%	6,9%	5,5%	5,4%	6,0%
Totalportfölj (relativt totalindex)				5,5%	5,4%

Riskjusterad avkastning

Sharpekvot

Aktieportföljen	3,7	1,7	0,1	3,7	neg	4,5
Aktieindex**	3,1	1,2	0,3	4,0	neg	3,9
Totalportfölj					neg	4,8
Totalindex					neg	4,1
Informationskvot
Aktieportföljen (relativt aktieindex)	0,3	1,0	neg	neg	1,3	0,03
Totalportfölj (relativt totalindex)				neg	1,3

‘Totalindex för 5:e AP-fonden utgjordes av
FDAX för perioden 1996-1998. Fr o m 1999
är totalindex ett sammansatt index bestå-
ende till 88% av FDAX, 8% av STOXX
Europa 50 samt 4% OMRXTotal. Från 2000-
04-01 är STOXX Europa 50 ersatt av FTSE
World Europé.

** Aktieindex utgjordes fram t o m 1998 av
FDAX. Fr o m 1999 är aktieindex ett sam-
mansatt index bestående av FDAX (91,7%)
och STOXX Europa 50 (8,3%). Från 2000-
04-01 är STOXX Europa 50 ersatt av FTSE
World Europé

(^of t Hx t)

Sharpekvot, informationskvot =-- ’-----—;t = 1996,1997,1998,1999, 2000

⁶(^rpf"^rix)

E (X): Väntevärde

ö (X): Standardavvikelse

Tpj |: Avkastning för portföljen år t

r_jx = Riskfri ränta (Sharpekvot)

r_jx = Jämförelseindex (Informationskvot)

Källa: Deloitte &Touche

32 TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer på www.ap3.se

Resultaträkning

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Tkr		2000 1/1-31/12	1999 1/1-31/12
Rörelsens intäkter
Aktieutdelningar		449 988	372 022
Ränteintäkter		85 870	39 751
Realisationsvinster	Not1	4126 637	3 293 257
Rörelsens kostnader
Räntekostnader		0	-12
Realisationsförluster	Not1	-875 968	-76 856
Personalkostnader	Not 2	-37 529	-12 817
Övriga kostnader	Not 3	-29 225	-21 834
Rörelseresultat		3 719 773	3 593 511
Återbäringsmedel från SPP		3 891	0
Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna	Not 4	0	-197 094
Årets resultat före marknadsvärdering		3 723 664	3 396 417
Orealiserade vinster/förluster		-4 044 080	11 585 404
Årets resultat		-320 416	14 981 821

Läs mer på www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000- 33

Balansräkning

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Tkr	00-12-31 Marknads- värden		99-12-31 Bokförda värden	99-12-31 Marknads- värden
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier	Not 6	21 675 160	10 661 731	22 472 466
Summa anläggningstillgångar		21 675 160	10 661 731	22 472 466
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		7 927	7 102	7 102
Summa kortfristiga fordringar		7 927	7 102	7 102
Kortfristiga placeringar		1 135 677	1 136 420	1 198 042
Kassa och bank		54 368	2 980	2 980
Summa omsättningstillgångar		1 197 972	1 146 502	1 208 124
Summa tillgångar		22 873 132	11 808 233	23 680 590
FONDKAPITAL OCH SKULDER Fondkapital	Not 5
Tillskjutet grundkapital		5 877 000	5 877 000
Uppindexerat grundkapital				6 657 504
Balanserat resultat		5 693416	2 296 999	8 612 044
Effekt av byte av redovisningsprincip		11 585 403
Årets resultat		-320 416	3 396 417	7 886 271
Summa fondkapital		22 835 403	11 570 416	23 155 819
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		2 874	2 027	2 027
Skuld till 1-3 AP-fondstyrelserna		0	197 094	197 094
Övriga skulder		9 096	1 140	1 140
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter		25 759	37 556	324 510
Summa kortfristiga skulder		37 729	237 817	524 771
Summa fondkapital och skulder		22 873 132	11 808 233	23 680 590

Ställda panter

Säkerhet för utställda optioner	INGA	150 615
Ansvarsförbindelser	INGA	INGA

¹> Bokfört värde för år 2000 överensstämmer med marknadsvärde på grund av byte av redovisnings-
princip.

34 • TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer pä www.ap3.se

Värderings- och redovisningsprinciper

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

I enlighet med Lag med reglemente för AP-fonden har
årsredovisningen upprättats med tillämpning av god
redovisningssed.

Byte av redovisningsprincip

Från och med 2001 skall enligt lag placeringstillgångar
upptas till marknadsvärde. För att underlätta jämfö-
relser med likartad verksamhet har fonden inom ra-
men för god redovisningssed redan i årets bokslut valt
att värdera placeringstillgångarna till marknadsvärde.
Effekt av ändrad redovisningsprincip framgår av
not 5.

Svenska aktier och andelar marknadsvärderas i första
hand till den senaste betalkursen, i andra hand till den
sista köpkursen.

Utländska aktier värderas vid respektive börs stäng-
ning till marknadsvärde i utländsk valuta omräknad
med balansdagens valutakurs.

Räntebärande värdepapper värderas till marknads-
värde.

Onoterade värdepapper upptas till anskaffningsvärde
då dessa kommer att överföras till förvaltning hos
Fjärde AP-fonden.

Anskaffningsvärdet på noterade aktier och övriga vär-
depapper inkluderar courtage och ev andra kostnader.
Placeringar i utländsk valuta redovisas till balansda-
gens valutakurs.

Inventarier kostnadsförs direkt.

Optionspremier skuldförs tills optionen definitivt av-
slutas genom kvittning, lösen eller förfall. Vid lösen
redovisas premien som ett tillägg till försäljningspri-
set, vid förfall som en direkt intäkt och vid kvittning
som en nettointäkt eller nettokostnad - premien mi-
nus kostnaden för återköpet.

NOTERT1LL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING Tkr

NOT 1 REALISATIONSVINSTER/FÖRLUSTER

Realisationsresultatet avser transaktioner i den aktierelaterade verk-
samheten.

NOT 2 PERSONALKOSTNADER	2000	1999
Löner och arvoden
Styrelsen, VD och vVD	4 645	3 321
Övriga anställda	10 876	4 881
Bonuslön	5 897	-
Summa löner och arvoden	21418	8202
Sociala kostnader
Pensionspremier VD och vVD	656	476
Pensionskostnader övriga anställda	2 504	625
övriga sociala kostnader	8 386	2 646
Summa sociala kostnader	11 546	3 747
övriga personalkostnader	4 565	868
Summa personalkostnader	37 529	12 817

Styrelsearvodena fastställs av regeringen.Till styrelsens ordförande
har utgått 108 (125) tkr. Lön och ersättning till VD har uppgått till
2 760 (1 816) tkr varav bonus 816 tkr.

Pensionsavtal

I verkställande direktörens och vice verkställande direktörens anställ-
ningsavtal förbinder sig fonden att betala premier för en tjänste-
pensions- och sjukförsäkring upp till 25 respektive 20 procent av
respektives bruttolöner exklusive bonus. Uppsägningstid för VD är
6 månader från respektive sida. Några avtal om avgångsvederlag
finns ej. Pensionsåldern utgör 65 år för samtliga anställda.

Personal

Antalet anställda vid räkenskapsårets utgång uppgick till 29 (13) va-
rav 9 (5) kvinnor.

NOT 4 ÖVERFÖRING TILL 1-3 AP-FONDSTYRELSERNA

Tidigare har AP-fonderna årligen överfört en direktavkastning på 3 %
av rekvirerat ingående kapitals nuvärde till 1-3 AP-fondstyrelserna.
Efter det att Lag 2000:192 om allmänna pensionsfonder trädde i kraft
2000-05-01 upphör denna överföring.

NOT 5 FONDKAPITAL

2000-12-31

¹>Marknads-
värde

1999-12-31
Marknads-
värde

1999-12-31
Bokfört
värde

Ingående fondkapital enligt

fastställd balansräkning________11 570416 14 706 795 7 696 999

Effekt av byte av redovisningsprincip

Effekt hänförlig till

aktier och andelar 11 523 781

Effekt hänförlig till räntebärande

värdepapper_____________________61 622________________________

Ingående fondkapital justerat

i enlighet med ny princip 23 155 819 14 706 795 7 696 999

Rekvirerat fondkapital 562 753 477 000

Årets resultat__-320 416 7 886 271 3 396 417

Fondkapital vid årets utgång 22 835 403 23 155 819 11 570 416

Årets resultat före

marknadsvärdering 3 723 664 3 396 417

Bokfört värde för år 2000 överensstämmer med marknadsvärde på grund av
byte av redovisningsprincip.

NOT 3 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER

Lokalkostnader	2 293	2 747
Administrationskostnader	7 093	2 412
Informationskostnader	4 021	1 952
Arvoden	13 540	5 672
Dataprogram	525	6 117
Kontorsutrustning	1 753	2 934
	29 225	21 834

Läs mer på www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000- 35

Värdepappersportfölj 2000-12-31

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

	NOT 6			Förändring	Marknads- värde	Procent- andel av portföljen	Procent- andel av röster
	Tkr		Antal	Förändring	Marknads- värde	Procent- andel av portföljen	Procent- andel av röster
SVENSKA PORTFÖLJEN Basindustri	JM		160 000	160 000	33 440	0,17	0,00
	Perstorp	B	2 500 000	-1 025 800	165 000	0,86	1,68
	Skanska	B	1 771 344	-473 656	690 824	3,60	1,69
	Stora Enso	R	0	-2 500 000	0	0,00
	SCA	A	2 350 000	-550 000	474 700	2,60	3,00
	SCA	B	123 037	-360 296	24 669
	Totalt basindustri				1 388 633	7,23
Verkstad	ABB		135 638	135 638	131 433	0,68	0,14
	Assa Abloy ³¹	B	657 200	-3 769 640	121 254	0,63	0,20
	Atlas Copco	A	1 913 880	-296 062	395 216	2,06	1,30
	Cardo		2 709 800	166 600	414 599	2,16	9,03
	Fagerhult		910 000	-90 000	63 700	0,33	7,22
	Munters		1 107 300	-258 900	188 241	0,98	4,43
	SAAB	B	2 810 000	-94 900	219 180	1,14	1,71
	Sandvik		0	-1 020 300	0	0,00	0,00
	Sapa		0	-1 390 300	0	0,00	0,00
	Scania	A	0	-273 200	0	0,00	0,00
	Scania	B	0	-717 300	0	0,00
	SKF	B	2 664 642	1 761 642	379 712	1,98	0,48
	Svedala Industri		644 400	644 400	103 748	0,54	1,34
	Volvo ⁷⁾	A	1 365 710	-1 091 390	211 685	1,14	0,81
	Volvo	B	41 472	-104 328	6 490
	Totalt verkstad				2 235 258	11,64
Cykliska konsumentvaror	Autoliv Inc. SDB		555 723	555 723	82 247	0,43	0,54
	Totalt cykliska konsumentvaror				82 247	0,43
Icke-cykliska	AstraZeneca		1 796 513	234 665	844 649	4,40	0,34
konsumentvaror	Gambro	A	2 222 800	-586 000	152 262	0,93	0,87
	Gambro	B	379 000	-275 000	25 583
	Getinge Industrier	B	550 000	-650 000	61 875	0,32	0,76
	Karlshamns		1 792 600	0	120 104	0,63	8,54
	Medivir	B	102 700	19 000	12 324	0,06	1,35
	Pharmacia		535 714	535 714	306 964	1,60	0,77
	Pyro Sequencing ⁸>	A	0	-80 000	0	0,00	0,00
	Swedish Match		2 100 000	2 100 000	77 280	0,40	0,52
	Totalt icke-cykliska konsumentvaror			1 601 041	8,34
Cyklisk service	Bergman & Beving	B	1 659 100	-435 000	175 865	0,92	6,19
	Esselte	A	0	-680 500	0	0,00	0,00
	Esselte	B	0	-439 800	0
	Hennes & Mauritz	B	3 044 425	584 425	444 486	2,31	0,41
	Securitas	B	1 046 436	-260 564	183 126	0,95	0,31
	Totalt cyklisk service				803 477	4,18
Icke-cyklisk service	Europolitan Holdings		1 320 600	1 320 600	110 270	0,57	0,32
	NetCom	A	155 440	0	54 715	2,13	0,59
	Netcom	B	901 741	-347 069	353 482
	Telia		14 281 694	14 281 694	692 662	3,61	0,48
	Totalt icke-cyklisk service				1 211 129	6,31

36 TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer pä webben www.ap3.se

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

	Tkr	Antal		Förändring	Marknads- värde	Procent- andel av portföljen	Procent- andel av röster
Finansiella företag	Atle		3 661 550	-1 793 450	459 525	2,39	6,71
	Industrivärden	A	7 189 900	-903 300	1 473 930	8,09	5,84
	Industrivärden	c	412 500	216 500	79 612
	Investor	A	11 797 100	662 700	1 675 188	9,28	3,33
	Investor	B	761 935	561 935	107 433
	Kinnevik Industriförvaltning	B	148 946	148 946	26 959	0,14	0,07
	Kungsleden		2 164 400	-635 600	200 207	1,04	11,66
	Latour	A	1 000 000	0	142 000	3,55	6,38
	Latour	B	3 360 625	-630 000	539 380
	Lundberg företagen	B	1 800 000	-1 351 800	255 600	1,33	0,63
	Nordea		16 366 363	7 316 363	1 170 195	6,09	0,54
	OM Gruppen		500 000	50 000	116 500	0,61	0,60
	Orc Software		149 800	149 800	26 964	0,14	1,01
	Skandia Försäkring		2 507 233	2 507 233	384 860	2,00	0,24
	SEB	A	2 311 448	2 311 448	240 391	1,25	0,34
	Svenska Handelsbanken	A	5 648 184	1 378 884	912 182	4,75	0,86
	Säkl		615 800	-296 750	143 481	0,75	5,92
	Totalt finansiella företag				7 954 407	41,43
Informationsteknologi	Ericsson Telefon L M 2)	B	36 144 052	26 340 713	3 885 486	20,24	0,01
	Industrial and Financial Syst. ³>	B	796 283	627 533	30 657	0,16	1,10
	Switchcore ²>		236 500	236 500	8 750	0,05	0,42
	Tieto Enator D		0	-500 000	0	0,00	0,00
	Totalt informationsteknologi Totalt svenska innehav				3 924 893 19 201 085	20,44 100

Antal under-

Aktier för vilka	Aktie	liggande aktier
köpoptioner är utställda	Industrivärden	A 303 000

	Tkr	Valuta	Antal	Förändring	Marknads- värde	Procent- andel av portföljen
UTLÄNDSKA PORTFÖLJEN Naturresurser	Eni	EUR	486 013	266 744	29 351	1,29
	Royal Dutch	EUR	78 613	2 202	45 449	1,99
	Total Fina	EUR	23 749	10 213	33 326	1,46
	BP Amoco	GBP	572 822	-74 926	43 598	1,91
	RioTinto	GBP	0	-58 965	0	0,00
	Shell	GBP	345 643	5 714	26 746	1,17
	Totalt naturresurser				178 470	7,82
Basindustri	Boc	GBP	151 015	151 015	21 647	0,95
	Bouygues ^{2) 3)}	EUR	0	-1 123	0	0,00
	Cimpor Cimentos	EUR	147 900	147 900	34 852	1,53
	Totalt basindustri				56 499	2,48

Läs mer på webben www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000 • 37

Värdepappersportfölj 2000-12-31 / Forts

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Procent-
Marknads- andel av

	Tkr	Valuta	Antal	Förändring	värde	portföljen
Verkstad	E.ON	EUR	42 701	42 701	24 509	1,07
	Invensys	GBP	949 240	949 240	20 939	0,92
	Philips Electronics ²>	EUR	0	-8 083	0	0,00
	Rwe	EUR	54 376	54 376	22 785	1,00
	Siemens	EUR	18 610	-2 997	22 967	1,01
	Veba	EUR	0	-11 342	0	0,00
	Vivendi	EUR	0	-22 251	0	0,00
	Totalt verkstad				91 200	4,00
Cykliska konsumentvaror	Daimlerchrysler	EUR	0	-36 305	0	0,00
	LVMH 2)	EUR	35 215	35 215	21 994	0,96
	Peugeot	EUR	11 285	11 285	24 224	1,06
	Volkswagen	EUR	46 878	46 878	23 426	1,03
	Totalt cykliska konsumentvaror				69 644	3,05
icke-cykliska konsumentvaror	Aventis	EUR	40 552	40 552	33 590	1,47
	Diageo	GBP	322 740	235 749	34 117	1,50
	GlaxoSmithkline ^6>	GBP	230 543	121 597	61 415	2,69
	Heineken	EUR	48 759	48 759	27 839	1,22
	Nestle	CHF	1 605	106	35 325	1,55
	Novartis	CHF	3 341	1 628	55 734	2,44
	Roche	CHF	310	-5 690	29 801	1,31
	Unilever	GBP	288 255	288 255	23 280	1,02
	Unilever	EUR	41 873	27 503	25 002	1,10
	Totalt icke-cykliska konsumentvaror				326 103	14,29
Cyklisk service	British Sky Broadcasting Group	GBP	136 971	136 971	21 642	0,95
	Carrefour Supermarche ⁴>	EUR	51 036	50 009	30 247	1,33
	Hays	GBP	421 842	421 842	22 951	1,01
	Pearson ³)	GBP	93 508	93 508	20 956	0,92
	Vivendi Universal	EUR	37 985	15 734	23 589	1,03
	Totalt cyklisk service				119 385	5,23
Icke-cyklisk service	British Telecom	GBP	240 462	54 021	19 387	0,85
	Deutsche Telekom	EUR	68 446	-15 378	19 258	0,84
	France Telecom	EUR	25 010	-3 721	20 373	0,89
	Koninklijke KPN ²)	EUR	10 000	-727	1 086	0,05
	Telecom Italia	EUR	279 955	279 955	21 093	0,92
	Telecom Italia Spa	EUR	304 350	128 561	31 856	1,40
	Telefonica	EUR	135 346	62 187	21 103	0,92
	Tesco	GBP	601 747	601 747	23 133	1,01
	Vodafone Airtouch	GBP	1 574 967	696 807	54 498	2,39
	Totalt icke-cyklisk service				211 787	9,28
Kraftbolag	Endesa	EUR	138 413	138 413	22 256	0,98
	Totalt Kraftbolag				22 256	0,98

38 • TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer pä www.ap3.se

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

	Tkr	Valuta	Antal	Förändring	Marknads- värde	Procent- andel av portföljen
Finansiella företag	ABN Amro Holding	EUR	113 853	74 134	24 429	1,07
	Aegon ²⁾	EUR	68 242	45 859	26 637	1,17
	Allianz	EUR	8 219	-2	28 979	1,27
	Assicurazioni Generali	EUR	71 545	44 335	26 639	1,17
	Axa-Uap ³⁾	EUR	23 713	9 322	32 351	1,42
	Banco Bilbao Vizcaya	EUR	182 489	125 932	25 624	1,12
	BSCH Banco Santander	EUR	244 558	55 389	24 699	1,08
	CGU	GBP	145 919	145 919	22 253	0,98
	Credit Suisse Group	CHF	18 704	11 966	33 543	1,47
	Deutsche Bank	EUR	38 169	21 495	30 280	1,33
	Fortis (NL)	EUR	86 973	86 973	26 659	1,17
	HSBC hldg	GBP	395 987	78 848	54 976	2,41
	Ing Groep	EUR	47 168	11 464	35 552	1,56
	LloydsTSB Group	GBP	305 451	109 962	30 481	1,34
	Munchner Ruck	EUR	6 936	2 137	23 350	1,02
	Prudential	GBP	191 355	139 664	29 048	1,27
	UBS ²>	CHF	26 886	19 136	41 406	1,81
	Totalt finansiella företag				516 906	22,65
Informationsteknologi	Alcatel ²>	EUR	43 316	38 129	23 216	1,02
	Marconi	GBP	0	-76 465	0	0,00
	Nokia ²⁾	EUR	1 467 289	1 430 318	617 438	27,06
	SAP Pref.	EUR	18 169	18 169	24 191	1,06
	ST Microelectronics ²>	EUR	59 981	59 981	24 709	1,08
	Totalt informationsteknologi Totalt utländska innehav				689 554 2 281 804	30,22 100
Onoterade innehav ⁹>	Acadia		148 148	0	8 388
	Företagskapital Kompanjonfond	nom	70 000 000	20 000 000	70 000
	Stenvalvet		3 000 000	0	113 883
	Totalt onoterade innehav				192 271

Läs mer pä www.ap3.se

Totalt aktieportföljen

Totalt anskaffningsvärde

Sektorindelning är gjord enligt FTSE World Index indelning

21 675 160

14 110 183

Definitionen av svenska och utländska aktier i 36a § APR har tillämpats.

Paragrafen lyder: Vid tillämpning av 35 och 36 §§ anses ett aktiebolag inte som utländskt, om

- bolaget har förvärvat ett svenskt aktiebolag genom ett offentligt erbjudande där
ersättningen till aktieägarna i det svenska bolaget utgjordes av aktier i bolaget,

- bolaget har betydande verksamhet i Sverige, och

- bolagets aktier är noterade vid svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. Lag (1999:318).

²) Split

³> Nyemission

⁴> Fondemission

⁵> Utdelning av aktier

⁶⁾ Fusion

⁷> Inlösen av aktier

⁸> Omstämpling vid börsintroduktion

⁹) Kursiv stil avser anskaffningsvärden

TREDJE AP-FONDEN 2000- 39

Revisionsberättelse

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska
Tredje AP-Fondens förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för
år 2000.

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt tagit del av pro-
tokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondens förvalt-
ning, inventerat de tillgångar fonden förvaltar samt vidtagit de övriga
granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande årsre-
dovisningen, de i densamma upptagna resultat-och balansräkningarna,
bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande förvaltningen.

Stockholm den 14 februari 2001

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor

40 -TREDJE AP-FONDEN 2000

Läs mer på www.ap3.se

Styrelsen

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Stäende från vänster:

Harriet Piscator

Vice verkställande direktör, ABB AB

Christer Romilson

Vice ordförande, TCO

Johan Björkman, ordförande

Ekonomie licentiat

Sittande från vänster:

Christine Jönsson

Kommunstyrelsens ordförande, Lund

Karin Kronstam

Verkställande direktör, Samhall Gotia AB

Rolf Andersson, vice ordförande

Utredningschef, svenska Kommunalarbetareförbundet

Dan Andersson

Chefekonom, LO

Christina Liffner

Civilekonom

Läs mer på www.ap3.se

TREDJE AP-FONDEN 2000- 41

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Produktion

Springtime AB och Tredje AP-fonden

Grafisk formgivning

Tommy Säflund Design AB

Fotografer Elisabeth Ohlson, Lars Grönwall (sidan 41)

Diagram Bildkompaniet AB

Tryckt i Stockholm februari 2001 hos Grafiska Gruppen/Tryckindustri.
Trycksaken är miljömärkt enligt Svanen, licens nr 341 077.

Svanen är den gemensamma nordiska miljösymbolen och märkningen innebär

höga krav både på produktionsprocessen och använt material.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 2

Postadress: Box 1176 -111 91 Stockholm ■ Besöksadress: Vasagatan 11 • Stockholm
Telefon 08-555 17 100 • Fax 08-555 17 120 ■ www.ap3.se

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

FJÄRDE AP-FONDEN

ÅRSREDOVISNING

2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

A? FJÄRDE AP-FONDEN

ÅRSREDOVISNING

2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Innehåll

Sid

Fjärde AP-fonden i korthet 2

2000 i sammandrag 3

VD-kommentar 4

Fjärde AP-fondens nya förutsättningar 6

Konjunktur och aktiemarknad 8

Förvaltningsberättelse 11

Resultaträkningar 17

Balansräkningar 18

Finansieringsanalyser 19

Värderings- och redovisningsprinciper 20

Noter till resultat- och balansräkningar 21

Revisionsberättelse 24

Aktier och andelar 25

Kortfattade uppgifter om

onoterade företag 33

Från 0 till 150 på ett kvartssekel,

av Sten Wikander 34

Styrelse, revisorer och ledningsgrupp 39

Fem år i sammandrag 40

Definitioner 41

Summary in English 42

Fjärde AP-fonden i korthet

Bildande Fjärde AP-fonden tillkom 1974.

Förändring Under det gångna verksamhetsåret omstöptes Allmänna
Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen till Fjärde AP-
fonden. I månadsskiftet april/maj skedde namnändring
samtidigt som styrelsens storlek minskades och dess
sammansättning förändrades. Vid årsskiftet delades
Första-Fjärde AP-fondemas förmögenhetsmassa i fyra
lika stora delar och nya, väsentligt friare placerings-
regler trädde i kraft.

Styrelse Fjärde AP-fondens styrelse består från och med 1 maj
2000 av nio ordinarie ledamöter utan suppleanter.
Ledamöterna utses av regeringen. Av ledamöterna skall
två utses efter förslag från arbetsgivarorganisationer och
två från arbetstagarorganisationer. Regeringen utser
ordförande och vice ordförande bland de ledamöter som
utses utan förslag. Tidigare bestod styrelsen av fjorton
ledamöter med lika många suppleanter.

Placerings- De medel som fonden förvaltar skall placeras på kapital-
regler marknaden. Förvaltningen skall bedrivas så att kraven
på god avkastning, långsiktighet och riskspridning
tillgodoses. De, till och med verksamhetsåret, gällande
placeringsreglerna innebar att ägarandelen i varje enskilt
börsnoterat företag fick genom förvän' uppgå till
maximalt 10% eller om företaget utgivit aktier med
olika röstvärde til) högst 10% av det totala röstetalet.
Högst 10% av det värde som förvaltades fick placeras
i utländska värdepapper. Från och med 1 januari 2001
gäller helt nya placeringsregler, se sid 7.

Storlek Marknadsvärdet på förvaltat kapital uppgick vid
utgången av 2000 till 132,3 (147,5) mdr.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

2000 i sammandrag

tyT År 2000 har varit ett förändringens år för Fjärde AP-fonden.
Den nya Lagen om AP-fonder (LAP) trädde i kraft. I ett första
steg, med ikraftträdande den 1 maj, ändrade tidigare Allmänna
Pensionsfonden, ljärde fondstyrelsen namn till Fjärde AP-
fonden. Vid samma tidpunkt ombildades styrelsen.

Organisationsuppbyggnaden, inför kommande förändringar,
har fortsatt. Antalet anställda har under året ökat från 19 till 33,
däribland återfinns medarbetare med för fonden ny och för-
djupad kompetens inom områden som ränteförvaltning,
investeringsanalys, riskkontroll och ekonomi.

Fondens placeringstillgångar upptagna till marknadsvärden
minskade under året från 147,5 till 132,3 mdr.

Totalavkastningen på placeringstillgångarna under 2000
uppgick till -10,1%, vilket skall jämföras med -10,5% för ett
vägt jämförelseindex.

Avkastningen för svenska noterade aktier uppgick till -11,8%
jämfört med referensindex som uppgick till -11,9%. Avkast-
ningen för utländska noterade aktier uppgick till -5,1% jämfört
med -1,7% för referensindex. Avkastningen för räntebärande
placeringar uppgick till 4,1% jämfört med referensindex som
uppgick till 4,3%.

Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet, i ordnings-
följd, Ericsson, AstraZeneca, SHB, Skandia och Nordea med ett
sammanlagt marknadsvärde på 58,6 mdr, vilket svarade för 51%
av den svenska aktieportföljen.

Det marknadsvärderade resultatet uppgick till -14,9 mdr.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

VD-kommentar

Ett förändringens år

Under det gångna verksamhetsåret omstöptes
Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen
till Fjärde AP-fonden. 1 formell bemärkelse
ägde omvandlingen rum i två steg. I månadsskiftet april/
maj skedde namnändringen samtidigt som styrelsens
storlek minskades och dess sammansättning förändrades.
Vid årsskiftet delades Första-Fjärde AP-fondemas
förmögenhetsmassa i fyra lika stora delar och de nya -
väsentligt friare - placeringsreglerna trädde i kraft.

Mot bakgrund av dessa händelser kan år 2000 karaktäri-
seras som ett förändringens år för Fjärde AP-fonden.
Organisationen har vuxit markant och tillförts ytterligare
kompetens för att möta de nya placeringsreglerna. Starkt
förbättrade system har successivt tagits i bruk för att
stödja såväl administrationen som affärsverksamheten.
En ny investeringsprocess har påbörjats som bland annat
resulterat i helt nya interna regelverk för att möta de nya
krav som ställs på Fjärde AP-fonden från och med
årsskiftet 2000/2001.

Under året minskade fondkapitalet mätt till marknads-
värde från 147,2 till 132,3 mdr. Totalavkastningen på
placeringstillgångarna uppgick till -10,1%. I förhållande
till jämförelseindex för normalportföljen uppmättes en
överavkastning på 0,4%. Starkt bidragande till överav-
kastningen var allokeringen av tillgångsmassan, främst
den höga likviditetsandelen mot slutet av året medan
delportföljema presterade en avkastning - i stort och
med hänsyn till vissa anpassningsåtgärder - i enlighet
med respektive jämförelseindex. Härmed kan årets
resultat betecknas som tämligen gott.

I förhållande till det långsiktiga målet - att överträffa ett
index för normalportföljen med 5% under 5 år - överträf-
fades delmålet rejält för den tvåårsperiod som målet har
gällt. Med en överavkastning på 2,8% för år 1999 och
0,4% för år 2000 uppgick den totala överavkastningen till
3,2% under dessa två år. Ett mycket tillfredsställande
resultat.

Det är naturligt att många frågor ställs när en av de
största svenska aktieförvaltarnas aktieportfölj delas upp
och placeringsreglerna blir nästan helt fria. Fjärde AP-
fonden har formulerat nya mål och även fastställt en

plan för att komma till ett nytt normalläge. Men innan
fonden har nått - eller åtminstone kommit mycket
nära - detta läge, så kommer vi att vara förtegna om
framtidsplanerna.

Skälet är enkelt. På grund av fondens storlek riskerar
anpassningskostnaderna att fördyras avsevärt - och
därmed stå i strid med avkastningsintresset - om det
förväntade beteendet under anpassningsperioden skulle
bli känt av andra marknadsaktörer.

Några allmänna reflexioner kan ändå göras. Ambitionen
är givetvis att knyta an till fondens tradition och söka
bevara och vidareutveckla det som upplevts som fondens
starka sidor. I det sammanhanget vill jag kort belysa tre
helt olika aspekter.

När det gäller frågan om utövande av ägaransvar är det
förvisso sant att fondens svenska aktieportfölj vid års-
skiftet blev väsentligt mindre än tidigare. Men fonden
kommer även fortsättningsvis att driva ägarfrågor med
hög ambitionsnivå. Det manifesteras av att fondens
styrelse formulerat en ny ägarpolicy, för övrigt ett krav
enligt den nya Lagen om AP-fonder. Det betyder att
fonden är beredd att satsa både tid och kompetens till
gagn för börsföretagens utveckling också framgent.
Även om fonden troligen inte kommer att spela en fram-
trädande roll lika ofta som tidigare, så känner jag och
mina medarbetare ett stort ansvar för fondens värde-
ringar och att organisationens kunskap tas tillvara i
framtida ägardiskussioner. Till syvende och sist brukar
ju de rätta argumenten ge resultat.

När Fjärde AP-fonden redan vid starten i mitten av
sjuttiotalet anställde egna finansanalytiker var det en
ovanligt kompetent och förhållandevis stor organisation
med den tidens mått. Med ett snävt regelverk, som
föreskrev en inriktning av förvaltningen nästan helt mot
svenska aktier, så bibehölls denna lilla organisation i
stort oförändrad under ett par årtionden. Nu inträffar en
avreglering och förändring för fondens del, när andra
förvaltare successivt kunnat anpassa sig till kapital-
marknadernas utveckling under lång tid. Att driva en
sofistikerad investeringsprocess och att förvalta en väl
diversifierad internationell biandportfölj utgör den

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

framtida huvuduppgiften för fonden. Den nya väsentligt
större organisation som nu till största delen finns på plats
för att möta nya ambitiösa överavkastningsmål avses
på samma sätt som den gamla att bli en föregångare.
Visionen är att forma en organisation som i alla bemärk-
elser håller högsta svenska - och på sikt internationella -
klass.

I den nya affärsfilosofin kommer fonden att söka förena
fundamental analys med kvantitativa metoder. Med en
tidigare mycket stor aktieportfölj och koncentration på
svenska aktier var en långsiktig placeringshorisont en
nödvändig ingrediens bland annat för att möta höga
marknadskostnader vid större omplaceringar. Idag är
den strategiska placeringshorisonten flera decennier för
att kunna möta förväntade påfrestningar på det nya
pensionssystemet under tjugo- och trettiotalet. Och även
om moderna och kvantitativa metoder troligtvis leder

till en högre omsättningshastighet i aktieportföljen, så
kommer kärnan av stora svenska aktieinnehav att ligga
fast i fondens portfölj. Långsiktighet, om än i ny form,
kommer att karaktärisera Fjärde AP-fonden även
framgent.

Agaransvaret, en framsynt organisation och långsiktighet
i förvaltningen är tre viktiga delar av Fjärde AP-fondens
historia och själ som vi nu vill förädla för att möta det
nya millenniets krav på kapitalmarknaden.

Stockholm i februari 2001

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Fjärde AP-fondens nya förutsättningar

Omfördelning av tillgångar 1 januari 2001

Vid årsskiftet 2000/2001 omfördelades tillgångarna från
de tidigare Första-Femte AP-fondema, totalt 715 mdr, mel-
lan de nya Första-Fjärde AP-fonderna. Varje fond har er-
hållit tillgångar till ett lika stort värde, 134 mdr. Samtidigt
har 155 mdr överförts till statskassan för att kompensera
statsbudgeten för de åtaganden som pensionsreformen
medför. Därutöver har 25 mdr avskiljts i två särskilda
förvaltningar hos Första AP-fonden respektive Fjärde
AP-fonden.

Huvudprincipen för omfördelningen mellan fondema har
varit att tillgångar skall fördelas proportionellt mellan
fondema. Vissa undantag har skett inom tillgångsslagen
aktier och räntebärande värdepapper. För aktier har ingen
fördelning skett av mindre poster. För räntebärande värde-
papper gäller att Första AP-fonden har behållit samtliga

utländska innehav och terminssäkringskontrakt som är sam-
mankopplade med dessa samt små innehav av svenska
obligationer med låg rating. Uppdelningen av realränte-
obligationer avviker enligt särskild överenskommelse mel-
lan fondema något från en strikt proportionell uppdelning.
Den särskilda förvaltningen består huvudsakligen av till-
gångar som inte ryms inom de nya placeringsreglerna.
De tillgångar som avskiljts för särskild förvaltning skall
förvaltas av Första respektive Fjärde AP-fonden fram till
avveckling. Överskott fördelas proportionellt mellan
fondema allt eftersom tillgångar likvideras. Förvaltningen
sker separerat från övriga tillgångar och med full insyn
från övriga fonder. För Fjärde AP-fonden gäller detta hu-
vudsakligen 1,9 mdr i onoterade aktier, kommanditbolags-
andelar och konvertibla skuldebrev.

Omfördelning av tillgångar vid årsskiftet 2000/2001

l-2:a AP-fonden

(fd l-3:eAP)

1 :a AP-fonden 2:a AP-fonden 3:e AP-fonden 4:e AP-fonden

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Nedanstående tabell visar hur Fjärde AP-fondens portfölj
påverkades av omfördelningen:

mdr

Tillgongsslag 2000-12-31

Svenska aktier 114

Utländska aktier 11

Svenska räntebärande

tillgångar 6

Kassa, bank_____________________1

Summa portföljtillgångar 132

Efter

Netto- omfördelning

omfördelning 2001 -01 -01

-77 37

-8 3

85 91

2___________3

2 134

Nya placeringsregler

Första-Fjärde AP-fonden har från och med årsskiftet lag-
stadgade identiska placeringsregler. De nya placerings-
reglema präglas av en större flexibilitet och möjlighet till
placeringar i flera olika tillgångsslag. De innebär i korthet
följande:

■ Placeringar skall få ske i alla förekommande instru-
ment på kapitalmarknaden som är marknadsnoterade
och omsättningsbara.

■ Minst 30% av varje fonds tillgångar skall placeras i
räntebärande värdepapper med låg kredit- och
likviditetsrisk.

M Efter en successiv upptrappning med 5% per år, från
15% år 2001, får högst 40% av tillgångarna exponeras
för valutarisk.

■ Högst 10% av en fonds tillgångar får exponeras mot
en emittent eller grupp av emittenter.

Ä Aktier i börsnoterade svenska bolag får högst mot-
svara 2% av det samlade börsvärdet.

■ Varje fond får äga högst 10% av röstema i ett enskilt
börsnoterat foretag.

M Maximalt 5% av en fonds tillgångar får placeras i
onoterade värdepapper. Sådana aktieplaceringar måste
ske indirekt via riskkapitalföretag, värdepappersfonder
eller liknande.

W Minst 10% av varje fonds tillgångar skall senast

1 januari 2002 förvaltas av utomstående förvaltare.

Mål för placeringsverksamheten

I lagstiftningen formuleras målet för placeringsverksam-
heten inom Första-Fjärde AP-fondema som att fondmedlen
skall förvaltas på ett sådant sätt att de blir till största möj-
liga nytta for försäkringen för inkomstgrundad ålderspen-
sion och att den totala risknivån skall vara låg. Fondmedlen
skall, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög av-
kastning uppnås.

Fondernas funktion är att utgöra en buffert för att utjämna
skillnader mellan avgiftsinbetalningar och pensionsutbe-
talningar i fördelningsdelen av ålderspensionssystemet. För
att kunna bidra till så goda pensionsvillkor som möjligt
måste förvaltningen ta sin utgångspunkt i fondernas åta-
gandesida i form av förväntade framtida pensionsutbe-
talningar.

Vaije fond bör därför enligt regeringens proposition ope-
rationalisera det övergripande målet om långsiktigt hög
avkastning vid vald risknivå efter en analys av pensions-
systemets skuldsida och utifrån detta närmare bestämma
tillgångsallokering, inom de ramar som ges av de nya
placeringsreglerna. Denna analys bör beakta fondernas
mycket långsiktiga placeringshorisont och lägga stor vikt
vid pensionernas framtida utveckling.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Konjunktur och aktiemarknad

Konjunktur

Den konjunkturuppgång som världsekonomin befunnit sig
i sedan början av 1999 kulminerade under året. Signalerna
om att konjunkturen nått sin topp blev allt tydligare i den
amerikanska ekonomin under våren. Dessa följdes under
sommaren av tecken på en begynnande avmattning i den
europeiska konjunkturen. Mot slutet av året har dessutom
frågetecken rests kring den japanska ekonomins fortsatta
utveckling. Även i Sverige har tecken på en svagare ut-
veckling kunnat noteras, framförallt inom den exportbe-
roende industrin.

Bakgrunden till den avtagande globala tillväxttakten och
de nedrevideringar som nu sker av förväntad tillväxt för år
2001, kan tecknas i de finansiella obalanser som under lång
tid byggts upp i den amerikanska ekonomin, stramare in-
ternationella kreditmarknader, stigande oljepriser och kraf-
tiga fall på världens börser.

I syfte att dämpa efterfrågan i den amerikanska ekonomin
till en långsiktigt mer uthållig nivå påbörjade Federal
Reserve i maj 1999 en successiv åtstramning av penning-
politiken. Den amerikanska styrräntan kom att höjas med
sammanlagt 1,75 procentenheter. Den senaste uppjuste-
ringen skedde i maj år 2000, då styrräntan höjdes till 6,5%.

1 O-årsräntor i USA, Tyskland och Sverige under
1999 och 2000, %

6‘s.

H Svängt- S USA W Tysklt:r>d

Källa: Ecowin

Inflationstakten i USA, som bottnade 1998, fortsatte uppåt
under år 2000. En viss inflationsoro under det första halv-
året förbyttes dock successivt i en oro över den markanta
försvagningen av konjunkturläget. De långa räntorna i USA
föll under året till en nivå understigande de korta räntorna.

I USA har avmattningen framför allt varit tydlig inom in-
dustrin. Företagens investeringar har avtagit och den la-
geruppbyggnad som skett under årets sista kvartal har för-
anlett neddragningar i produktionstakten. Den privata kon-
sumtionen har utvecklats relativt väl. Först sent under året
har tecken på stigande arbetslöshet och en begynnande oro
för framtiden kunnat skönjas hos de amerikanska hushållen.
Kraftiga fall på de amerikanska aktiemarknaderna under
året kan också ha påverkat hushållens spar- och konsum-
tionsbeteende.

Oljepriset, som steg kraftigt under 1999, höjdes ytterligare
under år 2000. Prishöjningarna på olja blev därmed både
större och mer varaktiga än vad de flesta bedömare räknat
med i sina prognoser.

Även i Europa, vars tillväxt år 2000 troligen blev den hög-
sta under den senaste 10-årsperioden, är nu tecknen på en
avmattning tydliga och tredje kvartalets tillväxt blev gene-
rellt sett lägre än väntat i den europeiska ekonomin. De
höga oljepriserna i kombination med stigande räntor har
framförallt påverkat den privata konsumtionen. En rela-
tivt stark lageruppbyggnad under året indikerar dock till-
sammans med ledande indikatorer en kommande svag ut-
veckling inom industrin. De aviserade skattesänkningarna
i ett antal av de större europeiska länderna samt generellt
sett höga sparkvoter i hushållen, talar dock för att avmatt-
ningen kan bli relativt måttlig. Fortfarande finns emeller-
tid en viss oro över inflationsutvecklingen i Europa. Infla-
tionen bottnade 1998, men har sedan dess ökat relativt sett
snabbare än i USA. Ökningen har skett från en lägre nivå,
men är till stor del föranledd av ett relativt stort oljebero-
ende och en försvagad euro.

Den europeiska centralbanken, ECB, höjde styrräntan för
första gången under den senaste konjunkturuppgången i
november 1999 med 0,5 procentenheter. Därefter har styr-
räntan höjts med sammanlagt ytterligare 1,75 procenten-
heter till nivån 4,75% i oktober år 2000. De långa räntorna
i Europa föll under året och skillnaden mellan långa och
korta räntor blev därmed allt mindre.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

I Japan har det skett en successiv återhämtning av ekono-
min sedan Asienkrisen 1998. Framför allt har exporten och
näringslivets investeringar ökat kraftigt, medan den pri-
vata konsumtionen har haft en fortsatt svag utveckling. I
augusti upphörde Bank of Japan med den förda nollränte-
politiken. Styrräntan höjdes till 0,25% trots en fortsatt de-
flation. Under den senare delen av året har den ekonomiska
statistiken indikerat att även den japanska tillväxten för-
svagas. Den långa räntan var i stort oförändrad under en
stor del av året, men under intryck av signaler om en allt
svagare japansk utveckling föll den under årets två sista
månader.

Sverige hade en fortsatt god tillväxt under året. En stigande
privat konsumtion, en god investeringstillväxt och en fort-
satt positiv utveckling av nettoexporten bidrog till utveck-
lingen. Även i Sverige kunde under den senare delen av
året iakttas en ofrivillig lageruppbyggnad och en mer ne-
gativ syn på den framtida utvecklingen för industrin. På
liknande sätt som i övriga delar av Europa och USA bott-
nade inflationen 1998 och har därefter ökat. Uppgången
under år 2000 var dock måttlig. De långa räntorna har i
likhet med de europeiska fallit under året och skillnaden
mot korta räntor har därmed minskat.

Aktiemarknad

Flertalet av världens större börser hade en negativ utveck-
ling under året. För Stockholmsbörsen slutade året med en
nedgång på 12%. MSCI världsindex, mätt i USD, föll med
14% under året, vilket blev det största fallet under ett en-
skilt år sedan 1990. Då föll världsindex med drygt 18% i
samband med att världsekonomin gick in i en konjunktur-
nedgång som visade sig bli mycket djup och långvarig.

Regionalt var skillnaderna stora. Den amerikanska aktie-
marknaden utvecklades sämre än ett genomsnitt av Euro-
områdets börser. Sämst utvecklades den japanska aktie-
marknaden, som föll kraftigt på grund av den tilltagande
oron för landets ekonomiska utveckling.

På Stockholmsbörsen, liksom vid de flesta av världens
börser, inleddes året med ett positivt stämningsläge efter
de kraftiga kursuppgångar som avslutade 1999. Framför
allt bjöd inledningen av året på snabbt stigande kurser för
IT- och telekomaktier. Kursutvecklingen i dessa sektorer
nådde sin kulmen i början av mars. För många bolag inom

Kursutveckling under år 2000 i %, (hkal valuta, MSCI
världsindex i USD)

Källa: Datastream

Kursutveckling 2000; London, New York, Stockholm
och Tokyo (%)

B Srtonlholtn B New York B lolyo London

teknologiområdet föll därefter kurserna kraftigt, ledda av
utvecklingen i USA, där framför allt kurserna i intemet-
relaterade bolag rasade till följd av en radikal omvärdering
av denna sektors framtid.

Till följd av stigande styrräntor, de omfattande kurskorri-
geringama inom teknologisektom samt tecken på en topp
i konjunkturen, vände även den svenska aktiemarknaden i

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Branschutvecklingen i % på Stockholmsbörsen (VA)
under 2000

txth (matts

Kemi och liikeirnjriöi

hjUtgtal och bygg

»fiwsfOiöM ÖCfi _:

Skogindusln

Verkii

Övttga i
HaMeisfe«k»$ 4£.

Döto txh IT ■ • jfiMM

■60 50 -4C -30 20 10 0 10 20 30 40

Vinnare och förlorare under 2000 på listan över mest
omsatta aktier

Vmnaraktier	%	Förloraraktier	%
Pharmacia	77	WM-data B	-57
Assa Abloy	57	Electrolux B	-43
SHB A	51	Autoliv	■41
Nordea	43	SSABA	-32
A$si Domän	37	Scania B	-32

MSCI världsindex sektorutveckling 2000, (%)

iMéi^edeliMag
El- ocfe vattenverk

Källa: Dalastream

Dagligvaror

Fsnciftielia Mag

sin helhet nedåt i början av mars. Sektormässigt kom ut-
vecklingen att följa ett naturligt mönster i denna fas i kon-
junkturcykeln och branschutvecklingen under året blev
mycket heterogen. Räntekänsliga aktier som banker och
fastighetsbolag samt läkemedel, som är en relativt konjunk-
turokänslig sektor, utvecklades bättre än totalmarknaden
och kom att tillhöra vinnarbranschema för året. Cykliska
aktier hade en relativt svag utveckling under året och fram-
för allt IT- och telekomaktier tappade mot övriga sektorer.

Den omallokering mellan sektorer som skedde på Stock-
holmsbörsen följde ett tydligt internationellt mönster. I
MSCI världsindex kom defensiva branscher, det vill säga
branscher som kan bedömas som relativt okänsliga för
konjunkturens svängningar, samt räntekänsliga bolag att
under våren och försommaren uppvisa en kursutveckling
som översteg marknaden i sin helhet. Många cykliska
aktier och framför allt IT- och telekomaktier föll relativt
marknaden under denna period.

Den under våren och försommaren påbörjade globala
sektorrotationen kom att fortgå under resten av året. Fram-
för allt kom Läkemedelsbranschen att utvecklas väl. Ned-
gången inom IT- och telekomsektom blev avsevärd. Det
som började som en nedgång i de internetrelaterade bola-
gen, kom även att omfatta de stora världsledande företa-
gen inom sektorn med en dokumenterad lönsamhet och
god tillväxt. En växande oro över den ekonomiska utveck-
lingen och farhågor för fallande investeringsnivåer ska-
pade osäkerhet kring de höga vinstförväntningama. Detta
avspeglades i kraftigt fallande kurser.

Det kraftiga kapitalflödet till den amerikanska aktiemark-
naden under början av året ebbade successivt ut och för-
byttes mot slutet av året i regelrätta utflöden från aktie-
fonder. Detta var det första tillfället med utflöden sedan
augusti 1998.

Räntefallen under året visade tydligt att marknaden för-
väntar sig en sänkning av styrräntorna under år 2001. Den
största osäkerheten inför år 2001 är hur djup och långvarig
konjunkturnedgången kommer att bli. Samtidigt har
aktiemarknaderna genom kursfallen fått en rimligare vär-
dering än i början av året, då många företag värderades
osedvanligt högt.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

Styrelsen for Fjärde AP-fonden avger härmed årsredovis-
ning for år 2000, fondens tjugosjunde verksamhetsår.

Särskilda redogörelser lämnas för tillämpade värderings-
och redovisningsprinciper. För uppgifter om antalet an-
ställda och löner ges redogörelse i anslutning till årsredo-
visningens noter.

En verksamhet i förändring

Verksamhetsåret 2000 har varit ett speciellt år för Fjärde
AP-fonden med tonvikt på de förändringar av verksam-
heten som gäller från och med 1 januari 2001, då nya
placeringsregler trädde i kraft. Året har präglats av ett stort
förändringsarbete.

Riksdagen antog i april ny lagstiftning om de allmänna
pensionsfonderna som ersätter det gamla reglementet för
Allmänna Pensionsfonden. Det första steget togs den 1 maj
då fonden fick sitt nya namn, Fjärde AP-fonden. I sam-
band med namnbytet skapades ny logotyp och företags-
profil för fonden. Vid samma tidpunkt fick också fonden
en ny styrelse, se sid 39. I ett andra steg infördes nya
placeringsregler för AP-fondema från och med den 1 ja-
nuari 2001. De nya reglerna beskrivs på sid 7.

Regeringen tillsatte i februari en särskild utredare med upp-
drag att lämna förslag, dels till hur den beslutade över-
föringen från AP-fonden till Riksgäldskontoret skulle vara
sammansatt, dels till hur de kvarvarande tillgångarna
skulle fördelas mellan de fyra nya AP-fondema. På basis
av utredarens förslag fattade regeringen i december ett
principbeslut angående fördelningen av tillgångar mellan
Första-Fjärde AP-fondema. Regeringen gav också utreda-
ren i uppdrag att övervaka verkställigheten av dessa be-
slut. Representanter från samtliga buffertfonder har som
sakkunniga biträtt utredaren. Förberedelser inför omför-
delning av tillgångar mellan fondema vid årsskiftet in-
tensifierades under hösten med såväl arbete i interna
arbetsgrupper som arbete tillsammans med de andra buffert-
fonderna.

För att utreda fondens åtaganden och kritiska risker under
de kommande 40 åren har en skuld- och tillgångsanalys
genomförts. Utgångspunkten för denna analys har varit att
klargöra nödvändiga förutsättningar för fondens överlev-
nad under denna period med ökad belastning på pensions-
systemet. Syftet med analysen har varit att ge vägledning i

avvägningen mellan önskvärd avkastning och nödvändigt
risktagande. Analysen har utmynnat i en av styrelsen be-
slutad långsiktig normalportfölj inom ramen för det ut-
rymme som lagstiftningen ger. Normalportföljen anger dels
i vilka tillgångar fonden skall placera, dels fördelningen
dem emellan. Relevanta jämförelseindex för respektive
tillgångsslag och för totalportföljen samt överavkastnings-
krav har fastställts, vilka kommer att gälla när den nya
portföljen ligger inom den nya normalportföljens ramar.

Nya placeringsregler, ny affärsinriktning och inte minst
interna önskemål om en effektiv portföljuppföljning och
riskhantering ställer allt högre krav på systemstödet inom
förvaltningen. Under året har ett verksamhetsprojekt be-
drivits som omfattat stora delar av organisationen. Projek-
tet har inneburit att man fastställt hur verksamheten skall
utformas utifrån de nya förutsättningarna för att därefter
införa ett lämpligt systemstöd. Projektets första fas avslu-
tades i samband med årsskiftet då också det nya systemet
togs i drift. Den andra fasen beräknas pågå under första
halvåret 2001 och innebär bland annat en ökning av funk-
tionerna och användningsmöjligheterna i systemet samt en
effektivisering av transaktionsflödet.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Ett helt nytt regelverk har utformats. Det omfattar regler
som grundas på lagstiftningen, regler som beslutats av sty-
relsen samt regler och policys som fastställts internt.

De ändrade förutsättningarna för fonden ställer nya krav
på organisationen, varför en i slutet av 1998 påbörjad
organisationsuppbyggnad har fortsatt under året. Antalet
anställda har under året ökat från 19 till 33. Fondens orga-
nisation har sedan hösten 1998 vuxit med 25 medarbetare.
Syftet med rekryteringarna har varit att bygga upp en
modem kapitalförvaltning. Under år 2000 har tonvikten
legat på kunskapsuppbyggnad inom områdena ränte-
förvaltning, investeringsanalys, riskkontroll och ekonomi.
Under år 2001 kommer ytterligare medarbetare att anställas.

Arets resultat

Fondens intäkter utgörs av avkastning i form av utdelningar,
ränteintäkter, realiserade och orealiserade värdeföränd-
ringar på fondens tillgångar. Årets resultat uppgick till
-14 880 (58 368) mkr. Resultatnedgången jämfört med
föregående år förklaras i huvudsak av fallande kurser på
Stockholmsbörsen, se vidare avsnitt Avkastning sid 15.

Erhållna utdelningar uppgick till 2 425 (2 186) mkr. Detta
motsvarar 1,5 (2,2)% av marknadsvärdet på portföljen av
marknadsnoterade aktier per 2000-04-30. Ränteintäkterna
uppgick till 167 (121) mkr.

Realisationsresultatet för de aktierelaterade tillgångarna
uppgick till 18013 (5995) mkr.

Rörelsens kostnader uppgick till 144 (67) mkr. Detta mot-
svarar 0,10 (0,06)% av placeringsti I Igångamas genomsnitt-
liga marknadsvärde. Ökningen av kostnaderna jämfört med
föregående år förklaras främst av kostnader för fortsatt
organisationsuppbyggnad samt kostnader för ett verksam-
hetsprojekt. Projektet har inneburit att fastställa hur verk-
samheten skall utformas utifrån fondens nya förutsättningar
för att därefter införa ett lämpligt systemstöd. Kostnaderna
för projektet har under året uppgått till 36 mkr.

Tidigare år har Fjärde AP-fonden överfört 3% av grund-
kapitalets nuvärde till Första-Tredje AP-fondema. I och
med den omfördelning av tillgångar mellan fondema, se
sid 6, som skett vid årsskiftet samt en ny lagstiftning sker
ingen överföring avseende år 2000.

Finansiell ställning och placeringstillgångar
Marknadsvärdet på fondens placeringstillgångar var vid
årets utgång 132 254 (147 474) mkr. Marknadsvärdet över-
steg med 69 528 (104 869) mkr anskaffningsvärdet. Över-
värdet har under året sjunkit med 35 341 mkr. Under 1999
steg övervärdet med 50 456 mkr. Realisationsresultatet på
18 013 (5 995) mkr har uppkommit som en följd av om-
sättningen i aktieportföljen. Andelen svenska aktier mins-
kade med 4,8 procentenheter under året till förmån för ut-
ländska aktier och räntebärande tillgångar.

År 2000 nettosålde fonden aktier för 818 mkr, medan fon-
den nettoköpte aktier 1999 för 1 544 mkr.

Placeringstillgångar, svenska och utländska aktier och andelar samt räntebärande tillgångar

2000-12-31 1999-12-31

	Marknads- väiden, mkr	Andei av placerings- tillgångar. %	Normal- portfölj, %	Marknads- värden, mkr	Andel av placerings- tillgångar, %
Svenska aktier	114 025	86,2	90,0	134 209	91,0
Utländska aktier	11 666	8,8	7,5	9 791	6,6
Räntebärande tillgångar	6 563	5.0	2,5	3 474	2,4
Summa	132 254	100,0	100,0	147 474	100,0

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Svenska aktier

Marknadsvärdet på fondens svenska aktieinvesteringar
uppgick vid årets slut till 114 025 (134 209) mkr. Värdet
minskade med 20 184 mkr, delvis beroende på att netto-
försäljningar om 3 692 mkr gjordes.

Placeringsinriktningen under 2000 innebar köp av bank-
aktier samt aktier i kategorin övriga företag. I kategorin
övriga företag, var köp av aktier i Telia det största netto-
köpet. Under året genomfördes nettoförsäljningar i främst
branscherna Verkstadsindustri samt Kemi och Läkemedel.
Electrolux och Ericssons ofördelaktiga relativa utveckling
bidrog ytterligare till att minska verkstadssektorns vikt i
portföljen. Kemi och läkemedelsbranschens viktminskning
i portföljen blev trots stora nettoförsäljningar begränsad
tack vare den starka kursutvecklingen för såväl Pharmacia
som AstraZeneca. Diagrammet nedan visar den svenska
aktieportföljens fördelning per bransch.

Av diagrammet nedan till höger framgår fondens relativa
exponering i respektive bransch. Den största förändringen
ägde ram i verkstadssektorn vars övervikt minskade. Detta
var en effekt av nettoförsäljningar samt en negativ relativ
kursutveckling för Electrolux och Ericsson. Under året
minskades fondens undervikt inom branscherna bank och
IT. Inom sektorn Banker och finansiella tjänster genom-

fördes stora nettoköp i Nordea och Skandia. Inom IT-sek-
tom köpte fonden aktier i främst WM-data.

Den svenska aktieportföljen var fortsatt koncentrerad till
ett fåtal större innehav. Fonden hade vid utgången av
året innehav på 1 mdr eller mer i 21 företag, vilka tillsam-
mans utgjorde 88% av den svenska aktieportföljen (inkl
onoterade innehav). Mätt efter storleken på engagemangen
i de enskilda svenska företagen fördelade sig portföljen
vid utgången av 2000 på följande sätt:

Antal svenska innehav fördelade efter storlek

Engagemang mkr	Antal företag	Totalt marknads- värde, mdr	%
>2500	13	86	76
1000 < 2500	8	14	12
500 <1000	9	6	5
250 < 500	13	5	4
100 < 250	13	2	2
0 S 100	29	1	1
Summa	85	114	100

Saminvesteringama inom ramen för de tre riskkapitalbolagen EQT Scandinavia,
Ltd respektive BV och Nordic Capital har i ovanstående tabell räknats som tre
innehav. Utländska rättsobjekt som ingår i ovanstående sammanställning fram-
går av sid 26.

Svenska aktieportföljens fördelning per bransch
(VA:s indelning), marknadsvärde i %

Svenska aktiers relativa branschviktning (VA:s indelning),
över- och undervikter i %

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

De fem största engagemangen svarade sammantaget för
51 (63)% av marknadsvärdet av den totala svenska aktie-
portföljen, vilket är klart lägre än föregående år. Fondens
fem största engagemang vid årets slut, mätt efter mark-
nadsvärdet, utgjordes av:

Fondens fem största engagemang, marknadsvärde samt
andel av marknadsvärde

Rank	Bolag	mdr	Andel, %
1 (1)	Ericsson	32	28
2 (2)	AstraZeneca	9	8
3 (9)	SHB	7	6
4 (3)	Skandia	5	5
5(20)	Nordea	5	4

() Avser ranking 1999

Större nettoköp (>1 mdr) av aktier gjordes i Assa Abloy,
Nordea, Securitas, Skandia, Tele I Europé och Telia.

Större nettoförsäljningar (>I mdr) av aktier gjordes i ABB,
AstraZeneca, Ericsson, Sandvik, Skanska och Sydkraft.

Fondens omsättning av noterade svenska aktier steg jäm-
fört med 1999. Affärsvolymens andel av den officiella han-
deln ökade till 0,5 (0,3)%. Marknadsvärdet av fondens
svenska portfölj utgjorde 3,1 % av det totala börsvärdet vid
årets utgång, vilket var något lägre än föregående år. Minsk-
ningen beror på nettoförsäljningar i den svenska aktieport-
följen. Omsättningshastigheten låg på en lägre nivå än den
svenska börsens omsättningshastighet.

Utländska aktier, fördelning per land, marknadsvärde i %

■ 2000 ■ IW

Det totala antalet svenska aktieaffärer var högre än under
föregående år och uppgick till ca 550 st. Det svenska cour-
taget uppgick till 52 (14) mkr.

Utländska aktier

Marknadsvärdet på fondens utländska aktier uppgick vid
årets slut till 11 666 (9 791) mkr. Nettoköp gjordes för
2 874 mkr.

Fonden ökade, främst under årets tjärde kvartal, andelen
amerikanska aktier väsentligt. Vidare utökades portföljen
med investeringar i Finland, Holland, Italien, Kanada och
Spanien. Den stora förändringen av utlandsportföljens
geografiska struktur syftade ti II att anpassa portföljen efter
det nya jämförelseindex som gäller från och med 2001.

Courtaget uppgick till 32,4 (5,7) mkr. Antalet utländska
akheaffärer var ca 330 st.

Onoterade värdepapper

Marknadsvärdet på fondens onoterade värdepapper upp-
gick vid utgången av år 2000 till 1 669 mkr jämfört med
1 050 mkr året före. Dessa värden ingår som delportföljer
i den svenska respektive utländska aktieportföljen.

Resultatet för fondens investeringar i onoterade värdepap-
per blev mycket gott under 2000. Utfallet, inklusive orea-
liserade värdestegringar, uppgick till 907 mkr jämfört med
381 mkr året före. Avkastningen, räknat på ingående mark-
nadsvärde, blev därmed 79 (63) %.

Huvudförklaringen till den gynnsamma utvecklingen är
framgångsrika försäljningar och börsnoteringar, framför
allt inom sektorerna medicinsk teknik och IT. En annan
viktig orsak är att Mölnlycke Health Care, inom ramen för
investerarkonsortiet Nordic Capital, fortsätter att utveck-
las väl.

Årets bruttoinvesteringar uppgick till 250 (296) mkr. Ut-
över följdinvesteringar i tidigare åtaganden gick fonden in
i ett nytt investerarkonsortium, HealthCap 1999, där fond-
ens åtagande är 160 mkr motsvarande 8,4% av komman-
ditbolaget. En annan nyinvestering var aktieköp för 28 mkr
i bioteknikföretaget Bioinvent, som avses bli marknads-
noterat under 2001.

Enligt det nya regelverket får var och en av de fyra buffert-
fonderna från och med 2001 placera högst 5% av sina till-
gångar i icke marknadsnoterade tillgångar. Det innebär ett

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

påtagligt expansionsutrymme jämfört med dagsläget.
Samtidigt infors begränsningen att buffertfondernas in-
vesteringar i onoterade företag endast får göras i indirekt
form, det vill säga i praktiken genom kommanditbolag. Så
kallade preplacings kan dock genomföras i samma om-
fattning som tidigare.

Som en konsekvens av de nya placeringsreglerna och de
därmed sammanhängande övergångsbestämmelserna över-
förde Fjärde AP-fonden per 31 december 2000 samtliga
onoterade innehav till Särskild förvaltning. Till denna Sär-
skilda förvaltning - som kommer att skötas av Fjärde AP-
fonden men ligga utanför fondens balansräkning - över-
fördes vid årsskiftet även de onoterade finansiella instru-
ment med tillhörande kontraktsrättigheter och skyldig-
heter som innehafts av Tredje AP-fonden.

Räntebärande tillgångar

Marknadsvärdet på räntebärande tillgångar uppgick vid
årets slut till 6 563 (3 474) mkr. Andelen räntebärande till-
gångar i förhållande till fondens totala marknadsvärde-
rade placeringstillgångar, ökade under året från 2,4% till
5,0%. Bank- och företagscertifikatens genomsnittliga
kvarvarande löptid vid årsskiftet uppgick till ca 35 dagar.
Fonden placerade i certifikatprogram med lägst rating
”Kl”enligt Standard & Poor’s ratingmodell.

Avkastning

Totalavkastningen på fondens placeringstillgångar uppgick
till -10,1% under 2000, vilket är något bättre än fondens
vägda jämförelseindex, som föll med 10,5%. Den aktiva

risken uppgick till 4,6%. Den riskjusterade avkastningen,
mätt som informationskvot, uppgick således till 0,10.
Resultatet understeg därmed något fondens målsättning
om en informationskvot som långsiktigt överstiger 0,15
och en överavkastning motsvarande 1 % per år. Riskmåtten
definieras på sidan 41.

Till fondens begränsade överavkastning bidrog framför allt
allokeringen mellan tillgångsslagen. Under den svaga börs-
perioden i slutet av året valde fonden att öka likviditeten
och andelen utländska aktier och därmed att ha en mindre
andel svenska aktier än jämförelseindex. Detta inverkade
positivt på resultatet jämfört med index. Den totala posi-
tiva allokeringseffekten uppgick till 0,8%. Däremot var re-
sultatet av aktieval (inräknat regional fördelning i den ut-
ländska portföljen) negativt (-0,5%).

Avkastningen i den svenska noterade delportföljen upp-
gick till -11,8%, vilket var 0,1% bättre än fondens jäm-
förelseindex. I den svenska portföljen bidrog övervikter i
SHB och Pharmacia positivt till avkastningen, medan över-
vikter i vissa större bolag som Ericsson, Electrolux och
Hennes & Mauritz gav ett negativt bidrag. Undervikten i
Nordea bidrog negativt, medan underviktema i flertalet
mindre IT-bolag samt i teleoperatörerna Telia, Netcom och
Europolitan bidrog positivt.

Avkastningen för utländska noterade aktier uppgick till
-5,1%, medan fondens jämförelseindex föll med 1,7%.
Fondens utländska portfölj utvecklades därmed drygt 3
procentenheter sämre än sitt referensindex. Avvikelsen
mot jämförelseindex uppstod i sin helhet under det fjärde

Avkastning, risk och riskjusterad avkastning, 2000

	Avkastning, %	Volatilitet, %	Aktiv risk, 1	InFormatianskvnt
Fjärde AP-fonden, totalt	-10,1	25,0	4,6	0,10
Jämförelseindex	•10,5	25,8
Fjärde AP-fonden, svensko noterade aktier	-11,8	27,4	5,0	0,02
Six Röturn Index	-11,9	27,7
Fjärde AP-fonden, utländska noterade aktier	-5,1	17,1	4,9	•0,68
MSCI Europa/Världen	■1,7	16,5
Fjärde AP-fonden, räntebärande tillgängar	4,1	0,3	0,4	•0,52
OMRXT-bill	4,3	0.3

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

kvartalet. Fondens utländska aktieportfölj anpassades
då till det nya jämförelseindex som skall gälla från
januari 2001.

Från och med årsskiftet kommer fonden att för den glo-
bala aktieportföljen tillämpa MSCI världsindex med
marknadsvikter såsom jämförelseindex. Anpassningen
innebar att den utländska portföljens andel i USA översteg
andelen amerikanska aktier jämfört med rådande jäm-
förelseindex. Eftersom den amerikanska aktiemarknaden
och valutan föll under det fjärde kvartalet påverkades av-
kastningen mot rådande jämförelseindex negativt.

Avkastningen på fondkapitalet har de fem senaste åren i
genomsnitt uppgått till 23%. Fondens avkastning för
svenska aktier har den senaste femårsperioden i genom-
snitt uppgått till 29,4% per år, vilket är något sämre än
jämförelseindex som steg med 29,7% per år. Det är fram-
för allt det svaga resultatet för 1998 som inverkat negativt
på periodens avkastning. Risken i den svenska aktieport-
följen har i stort legat i nivå med jämförelseindex.

Riskhantering

Fjärde AP-fonden är en stor placerare på den svenska och
utländska kapitalmarknaden. Centrala risker i verksam-
heten är marknads-, kredit- och likviditetsrisker samt
operativa risker. Fondens innehav av utländska aktier har
hittills ej valutasäkrats.

Under året har uppbyggnaden av enheterna riskkontroll
och affärskontroll fortskridit. Enheterna är två från affärs-
verksamheten fristående funktioner; affärskontroll inom
administrationen och riskkontroll direkt underställd VD.

Uppföljning av placeringsreglemente samt uppföljning och
utvärdering mot referensindex liksom mot ett antal andra
fastställda risk- och avkastningsmått avrapporteras regel-
bundet till ledning och styrelse.

Kreditbedömning och riskuppföljning av affärsmässiga
motparter (banker och fondkommissionärer) sker löpande.

Behörighets- och befogenhetsregler finns upprättade för
de medarbetare som äger rätt att genomföra affärstransak-
tioner. Uppföljning och kontroll av genomförda affärer sker
kontinuerligt inom administrationen.

Med utgångspunkt i de nya lagregler som gäller från och
med den 1 januari 2001 och de mål och riktlinjer som be-

slutats av styrelsen för den nya verksamheten har en
riskhanteringsplan upprättats. Riskhanteringsplanens syfte
är att klargöra fördelning av ansvar och befogenheter inom
fonden och därmed säkerställa en väl fungerande intern
kontroll. Riskhanteringsplanen sammanfattar de externa
och interna regler för hantering av risker som gäller vid
förvaltning av fondens tillgångar och illustrerar hur reg-
lerna styr och begränsar olika typer av risker.

Styrelsens arbete

Fjärde AP-fondens styrelse består från och med 1 maj 2000
av nio ordinarie ledamöter utan suppleanter. Ledamöterna
utses av regeringen. Av ledamöterna skall två utses efter
förslag från arbetsgivarorganisationer och två från arbets-
tagarorganisationer. Regeringen utser ordförande och vice
ordförande bland de ledamöter som utses utan förslag.
Tidigare bestod styrelsen av fjorton ledamöter med lika
många suppleanter.

VD och tjänstemän i fonden deltar vid styrelsens samman-
träden som föredragande eller sekreterare.

Under verksamhetsåret 2000 höll styrelsen ett samman-
träde före den 30 april och därefter sex sammanträden,
varav ett heldagsseminarium. Styrelsen ägnade stor upp-
märksamhet åt strategiska frågor och att förbereda verk-
samheten inför de nya regler som gäl ler från 1 januari 2001.

Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning för sitt ar-
bete samt utfärdat en skriftlig instruktion för VD. I dessa
dokument anges bland annat arbetsfördelningen mellan
styrelsen och verkställande direktören. Styrelsen har också
antagit 2001 års verksamhetsplan som bland annat inne-
håller övergripande mål och riktlinjer (placeringspolicy)
samt en årsplan med driftskostnadsbudget.

Fondens revisorer rapporterar personligen till styrelsen
sina iakttagelser från granskningen och sin bedömning av
fondens interna kontroll, ordning och standard.

Styrelsens sammansättning framgår av sid 39.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Resultaträkningar

mkr	Not	2000	1999
Rörelsens intäkter
Erhållna utdelningar		2 425	2186
Ränteintäkter		167	121
Realisationsresulfat, netto	1	18013	5 995
Summa rörelsens intäkter		20 605	8 302
Rörelsens kostnader
Personalkostnader	2	34	22
Övriga kostnader	3	110	45
Summa rörelsens kostnader		144	67
Rörelseresultat		20 461	8 235
Överföring till 1-3 AP-fonderna	4		-323
Arets resultat före marknadsvärdering		20 461	7912
Värdeförändring vid marknadsvärdering
Orealiserade vinster			50 456
Orealiserade förluster		■35 341	-
Arets marknadsvärderade resultat		-14 880	58 368

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Balansräkningar

mkr	Not	2000-12-31 U	1999-12-31 Marknadsvärde	1999-12-31 Bokfört värde
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläqqninqstillqånqar
Inventarier	5	11	9	9
Finansiella anläqqninqstillqånqar
Aktier och andelar	6	125 691	144 000	39 131
Summa anläggningstillgångar		125 702	144 009	39 140
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter		40	17	17
Likvida medel
Kortfristiga placeringar		5 876	1 738	1 738
Kassa och bank		687	1 736	1 736
Summa likvida medel		6 563	3474	3 474
Summa omsättningstillgångar		6 603	3 491	3 491
Summa tillgångar		132 305	147 500	42 631
FONDKAPITAL OCH SKULDER
Fondkapital
Grundkapital		5 700	10 761	5 700
Balanserat resultat		141 463	78 034	28 682
Arets resultat		-14 880	58 368	7912
Summa fondkapital	7	132 283	147 163	42 294
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		5	2	2
Skuld till 1 -3 AP-fonderna	4	-	323	323
Övriga skulder		6	4	4
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter		11	8	8
Summa kortfristiga skulder		22	337	337
Summa fondkapital och skulder		132 305	147 500	42 631
Ställda säkerheter		Inga		Inga
Ansvarsförbindelser		Inga		Inga

¹¹ Bokfört värde för är 2000 överensstämmer med marknadsvärde på grund av byte av redovisningsprincip.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Finansieringsanalyser

mkr	2000	1999
Tillförda medel
Erhållna utdelningar	2 425	2 186
Ränteintäkter	167	121
Minskning av fordringar respektive ökning av skulder	8	9
Nettoförsäljning av aktier och andelar	818	-
Valutakursvinster, netto	163	-
Summa tillförda medel	3 581	2 316
Använda medel
Valutakursförluster, netto	-	1
Nettoköp av aktier och andelar	-	1 544
Inköp av inventarier	5	9
Överföring till 1 -3 AP-fonderna	323	300
Rörelsens kostnader	141	67
Ökning av fordringar respektive minskning av skulder	23	6
Summa använda medel	492	1 927
Förändring av likvida medel	3089	389

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Värderings- och redovisningsprinciper

I enlighet med Lag med reglemente för AP-fonden har
årsredovisningen upprättats med tillämpning av god redo-
visningssed.

Byte av redovisningsprincip

Från och med 2001 skall enligt lag placeringstillgångar
upptas till marknadsvärde. För att underlätta jämförelser
med likartad verksamhet har fonden inom ramen för god
redovisningssed redan i årets bokslut valt att värdera
placeringstillgångarna till marknadsvärde. Effekt av änd-
rad redovisningsprincip framgår av not 7.

Affärsdagsredovisning

Köp och försäljning av värdepapper redovisas i balansräk-
ningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då
de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår
mellan partema. Fordran på eller skulden till motparten
mellan affärsdag och likviddag redovisas brutto under
övriga fordringar respektive övriga skulder.

Aktier och andelar

Aktier och andelar värderas till marknadsvärde. För aktier
noterade på en auktoriserad börs används i första hand den
senaste betalkursen i lokal valuta under årets sista handels-
dag, i andra hand den sista köpkursen.

Räntebärande värdepapper

Räntebärande värdepapper värderas till marknadsvärde.
Marknadsvärden för räntebärande värdepapper bestäms av
marknadsnoteringar under årets sista handelsdag.

Placeringar i utländsk valuta

Likvida medel i utländsk valuta redovisas till balans-
dagens valutakurser. Vid marknadsvärdering av place-
ringstillgångar i utländsk valuta används balansdagens
valutakurser.

Redovisning av orealiserat och realiserat resultat

Vid redovisning till marknadsvärde redovisas orealiserat
resultat i resultaträkningen under rubrik Orealiserade
vinster/förluster.

Realisationsresultat för aktier och andelar definieras som
skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde.
Realisationsresultatet redovisas i resultaträkningen under
rubrik Realisationsresultat, netto.

För räntebärande värdepapper definieras realisations-
resultat som skillnaden mellan försäljningspris och upp-
lupet anskaffningsvärde. Realisationsresultatet redovisas
under rubrik Ränteintäkter.

Materiella anläggningstillgångar

Inventarier är bokförda till anskaffningsvärdet efter av-
drag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Dataut-
rustning skrivs av på tre år, medan övriga inventarier skrivs
av på fem år.

Inkomstskatter

Fjärde AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid pla-
ceringar i Sverige. Vid placeringar utanför Sverige varie-
rar skattskyldigheten från land till land.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Noter till resultat- och balansräkningar

mkr (där ej annat anges)

NOT 1

NÖT 2

Realisationsresultat netto

2000 1999

Realisationsvinster aktier och andelar 18 534 6 086

Realisationsförluster aktier och andelar 521 91

Summa realisationsresultat, netto 18 013 5 995

Personal

Personalkostnader

tkr	2000	1999
Löner och arvoden
Styrelsen, VD och vice VD	3 632	3 660
Övriga anställda	18 751	8 701
Summa löner och arvoden	22383	12361
Sociala kostnader
Pensionkostnader VD och vice VD	1 974	1 102
Pensionskostnader övrig personal	3 637	1 632
Återbetalning av överskottsmedel från SPP	■5 352	-
Övriga sociala kostnader	8 471	4614
Summa sociala kostnader	8730	7348
Övriga personalkostnader	2695	2 176
Summa personalkostnader	33 808	21 885

Slyrelsearvoden fastställs av regeringen. Till styrelsens ordförande har utgått arvode om 87 (60) tkr.
Lön och ersättning till verkställande direktören uppgår till 1 733 (1 691) tkr.

Pensioner och liknande förmåner

Verkställande direktörens och vice verkställande direktörens anställningsavtal innehåller särskilda
bestämmelser om pensionsförmåner och avgångsvederlag. Avtalen innebär i huvudsak pensionsrätt
vid 59 år respektive 63 års ålder med en ersättning motsvarande 75% av lönen vid pensionstillfället
fram till ordinarie pensionstidpunkt. Pensionsförpliktelsen för detta åtagande uppgår till 3 395
(2 409) tkr. VD och vice VD har dessutom rätt till avgångsvederlag motsvarande två respektive en
årslön.

Lån till ledande befattningshavare.

Inga lån finns till ledande befattningshavare.

Medelantal anställda under räkenskapsåret.

Medelantalet anställda uppgick till 27 (15) varav 11 (6) kvinnor. Vid räkenskapsårets utgång var
antalet medarbetare 33 (19).

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

NOT 3 Övriga kostnader

	2000	1999
Arvoden till externa förvaltare	12	15
Adm i n i stration skostnader	45	17
Informations- och datakostnader	5	4
Särskilda projekt- och utvecklingskostnader	36	-
Lokalkostnader	9	9
Avskrivningar inventarier	3	0
Summa övriga kostnader	110	45

Revisionsarvodet har för 2000 uppgått till 1 969 (634) tkr.

NOT 4 Överföring till 1 -3 AP-fonderna

Tidigare år har Fjärde AP-fonden enligt då gällande avkastningskrav överfört 3% av grundkapitalets
nuvärde till 1 -3 AP-fonderna. Den omfördelning av tillgångar mellan fonderna som skedde vid
årsskiftet 2000/2001 innebär att ingen överföring sker avseende år 2000. Därför saknas motiv till
att redovisa uppindexerat grundkapital.

NOT 5 Inventarier

	2000	1999
Anskaffningar vid årets början	10	-
Förvärv under året	5	10
Anskaffningsvärde vid årets utgång	15	10
Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid årets början Årets avskrivningar	-1 ■3	-1
Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid årets utgång	-4	-1
Planenligt restvärde vid årets utgång	11	9

NOT A	Aktier och andelar
			2000-12-31		1999-12-31
		Marknads-	Anskaffnings-	Bokfört	Marknads- Anskaffnings-	Bokfört
		värde	värde¹’	värde	värde värde'¹	värde

Svenska marknadsnoterade	112 428	44 498	112 428	133 292	31	086	31	086
Svenska onoterade	1 597	784	1 597	917		636		636
Utländska marknadsnoterade	11 594	10 847	11 594	9 658	7	371	7	371
Utländska onoterade	72	34	72	133		38		38
Summa aktier och andelar	125 691	56 163	125 691	144 000	39	131	39	131

¹¹ Efter nedskrivningar och kapitalåterbetalningar.

Specifikation över innehavet återfinns på sid 25-32.

NOT 7

Fondkapital

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

	2000-12-31 i)	1999-12-31
	2000-12-31 i)	Marknads- värde	Bokfört värde
Ingående fondkapital enligt fastställd balansräkning	42 294	88 795	34 382
Effekt av byte av redovisningsprincip hänförlig till aktier och andelar	104 869
Ingående fondkapital justerat i enlighet med ny princip	147163	88 795	34 382
Arets resultat	-14 880	58 368	7912
Fondkapital vid årets utgång	132 283	147 163	42 294

¹¹ Bokfört värde för år 2000 överensstämmer med marknadsvärde pa grund av byte av redovisningsprincip

Stockholm den 15 februari 2001

Birgit Friggebo

Ordförande

Karl-Olof Hammarkvist

Vice ordförande

Göran Johnsson

Marianne Nivert

Sture Nordh

Inga Persson

Ilmar Reepalu

Ulla Reinius

Carl Wilhelm Ros

Thomas Halvorsen

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits

Stockholm den 16 februari 2001

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Revisionsberättelse

för Fjärde AP-fonden (Org nr 802005-1952)

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska
Fjärde AP-fondens förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år
2000.

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt tagit del av proto-
koll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens för-
valtning, inventerat de tillgångar fonden förvaltar samt vidtagit de övriga
granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande årsredovis-
ningen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokfö-
ringen eller inventeringen eller eljest beträffande styrelsens förvaltning.

Stockholm den 16 februari 2001

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Aktier och andelar

Svenska aktier och andelar

Swedish equities and participations

Marknadsnoterade aktier

Listed equities

Marknadsvärde överensstämmer med bokfört värde

Procentandel av

Företag Comparty	Antal Number of equities held		Marknadsvärde mkr Märket value SEKm.	aktiekapital Share Capital	röster Votes
A Brand New World in Sweden B		1308 000	18	6,9	6,9
ABB"		3 628 000	3516	1,2	1,2
Adcore		4 424 000	127	3,2	3,2
Affärsstrategema i Sverige B		300 000	7	3,4	1,7
Assa Abloy B		10 372 000	1 914	2,9	2,0
AssiDomän		4 000 000	760	3,4	3,4
AstraZeneca "		19 700 000	9 259	1,1	1,1
Atlas Copco A	6 488 000	8 280 000	1 694	4,0	4,5
B Autoliv "	1 792 000	2 580 000	382	2,6	2,6
AU-System		500 000	26	0,6	0,6
Avesta Sheffield		3 924 000	101	2,5	2,5
Axis		2616000	46	3,8	3,8
Beijer Alma B		236 000	52	5,9	2,6
Bergman & Beving B		2 644 000	280	9,2	5,8
B&N Nordsjöfrakt B		200 000	2	1,1	0,7
Castellum		3 428 000	357	8,0	8,0
Cell Network A		2 500 000	44	3,3	3,3
Drott		6812000	886	6,7	7,4
A	112000
B Electrolux B	6 700 000	23 592 000	2 890	6,4	5,2
Eniro		2 200 000	209	1,5	1,5
Ericsson A	8 764 000	302 060 000	32 493	3,8	1,4
B Esselte	293 296 000	2 680 000	128	7,8	9,8
A	1652 000
B	1028 000
Firefly		315000	2	5,7	5,7
FöreningsSparbanken A		22 340 000	3 228	4,2	4,2
Gambro A	18 700 000	21 000 000	1 436	6,1	7,3
B Getinge Industrier B	2 300 000	3 000 000	338	6,6	4,1
Haldex		1 752 000	122	7,9	7,9
Hennes & Mauritz B		31 096 000	4 540	3,8	1,8
Holmen A	640 000	3 440 000	973	3,9	3,2
B	2 800 000
IFS		2 268 000	89	4,7	4,2
A	292 000
B Intentia International B	1976 000	1 324 000	113	5,5	3,3
Investor B		8 280 000	1 167	1,1	0,2
JM		1 800 000	376	5,4	4,0
Karo Bio		252 000	74	2,1	2,1
Lindex		688 000	96	5,0	5,0
Medivir B		400 000	48	4,8	2,8
Metro B		350 000	30	0,0	0,0
Munters		1 200 000	204	4,8	4,8

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Marknadsnoterade aktier, forts. (Listed equities, contj

Procentandel av

Företag Company	Antal Number of equities held		Marknadsvärde mkr Market value SEKm.	aktiekapital Share Capital	röster Votes
NCC		3 392 000	237	3,1	4,1
A	2 692 000			3,1	4,1
B Net Insight B	700 000	1 232 000	34	3,1	1,7
Nordea		67 360 000	4816	2,3	2,3
Observer A	2 660 000	3 080 000	343	5,6	7,9
B Perbio Science	420 000	3 056 000	397	8,5	8,5
Perstorp B		6 104 000	403	8,5	4,1
Pharmacia ¹¹		4016000	2 301	0,3	0,3
Precise Biometrics		150 000	31	4,3	4,3
PyroSequencing		400 000	39	1,2	1,2
Ratos B		2 000 000	158	2,5	0,7
Sandvik		12 736 000	2 891	4,9	4,9
Sapa		3 292 000	454	9,0	9,0
SCA		15 980 000	3 209	6,9	5,9
A	3 380 000			6,9	5,9
B Scribona B	12 600 000	1 832 000	28	5,4	3,8
SEB		1 620 000	162	0,2	0,1
A	252 000			0,2	0,1
C Seco Tools B	1 368 000	876 000	193	3,0	0,8
Securitas B		10 800 000	1 890	3,0	2,1
SHB		42 804 000	6 907	6,0	5,9
A	38 592 000			6,0	5,9
B Skandia	4212000	33 692 000	5172	3,3	3,3
Skanska A	116 000	3716000	1 449	3,3	2,4
B	3 600 000
SKF		3 752 000	512	3,3	3,9
A	2 024 000			3,3	3,9
B	1 728 000
SSAB		8 100 000	720	7,2	7,5
A	6 180 000			7,2	7,5
B Stora Enso R ¹¹	1 920 000	15 600 000	1 739	4,9	1,5
Svedala Industri A		3 240 000	522	6,8	6,8
Swedish Match		17 676 000	650	4,7	4,7
Syngenta		492 000	249	0,4	0,4
Telel Europé		6 276 000	286	4,0	4,0
Telia		86 352 000	4 188	2,9	2,9
TietoEnator ¹¹		1 120 000	288	1,3	1,3
Trelleborg B		5 768 000	392	5,5	2,7
Volvo		19 840 000	3 087	4,5	7,7
A	12 304 000			4,5	7,7
B WM-data B	7 536 000	14 448 000	654	3,9	1,6

Totalsumma svenska marknadsnoterade aktier

Total listed swedish equities

Marknadsvärde (Market value) ] ] 2 428

Anskaffningsvärde (Cost value) 44 498

Värdepappersinnehaven i ABB, AstraZeneca, Autoliv, Pharmacia, Stora Enso R och TietoEnator redovisas i den svenska värdepappersportföljen trots att motsvarande juridiska personer
är utländska rättsobjekt.Motiveringen är Riksdagens beslut i juni 1999 som klargör att dessa aktier ej skall inräknas i den utländska kvoten tills vidare. Detta innebär också att dessa
värdepapper - som tidigare - ingår i avkastningsberäkningarna för den svenska aktieportföljen.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Onoterade aldier

Unlisted equities

Företag Company		Antal Number of equities held	Anskaffningsvärde mkr Cost value SEKm.	Procentandel av aktiekapital röster Share Capital Votes
Ballingslöv Holding A		892 741	9	5,1	5,1
Bioinvent A		39 000	28	2,6	3,0
CashCap A		16 448	0	16,4	16,4
Dahl International		79 593	15	1,3	0,9
A	18212			1,3
Pref	61 381
Duni Holding A		105 714	33	2,3	2,3
EFGB		872 960	9	15,1	15,1
Eldon Thule Intr.		75 531	14	2,4	1,7
A	17 281
C Pref	58 250
Elmo-Calf A		61 658	9	6,2	7,0
Findus Holding		4215418	31	1,9	1,6
A	917 392
B Pref	3 298 026
FlexLink A		931 537	9	4,2	4,2
Gislaved Folie A		302 260	2	6,0	6,9
HemoCue Holding		97 155	11	2,3	1,8
A	22 230
C Pref	74 925
Hilding Anders A		446 084	17	6,1	8,5
Junkaravan, pref1		83 166	15	5,4	10,4
Mölnlycke Health Care		924 732	93	13,3	9,9
A	413000
B	511 732
Nordic Capital Svenska		9 375	0	18,8	10,0
A	2 160
B	7215
Stenqvist A		704 044	7	5,0	5,0
Swedestart A		1 453	3	27,0	27,0
TAC Holding		819061	24	3,7	3,7
A	730 429
B Pref	88 632
Tradex Holding		159 742	6	1,5	1,2
A	31 724
B Pref	128018

Summa anskaffningsvärde (Total cost value) 335

Summa marknadsvärde (Total märket value) 726

Andelar kommanditbolag mm
Participations in limited partnerships etc.

Företag	Anskaffningsvärde mkr
Company	Cost value SEK m.
A Brand New World in Sweden ¹¹	33
HealthCap	75
HealthCap Colnvest	91
HealthCap 1999	40
IDI	107
Nordico Invest Fund 1	21
Nordico Invest Fund II	2
Skandia Investment	18
Springboard Partnership	22
Zodiak Venture Capital	40

Summa anskaffningsvärde (Total cost value) 449

Summa marknadsvärde (Total market value) 871

Totalsumma svenska onoterade aktier, konvertibler och andelar

Total swedish unlisted equities, convertible debentures and participations

Marknadsvärde (Market value) 1 597

Anskaffningsvärde (Cost value) 784

Totalsumma svenska aktier, konvertibler och andelar

Total swedish equities, convertible debentures and participations

Marknadsvärde (Market value)
Anskaffningsvärde (Cost value)

114 025

45 282

¹¹ Onoterod konvertibel

(Unlisted convertible debenture)

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Utländska aktier och andelar

Foreign equities and participations

Marknadsnoterade aktier

Listed equities

Finland

Företag Company	Antal Number of equities held	Marknadsvärde mkr Market value SEK m.
Nokia	225 000	95
Perlos	244 000	48
Sonera	150 000	26
Summa marknadsvärde (Total market value)		169
Summa anskaffningsvärde (Total cost value)		168
Frankrike
France
Företag	Antal	Marknadsvärde mkr
Company	Number of equities held	Market value SEK m.
Alcatel	227 500	122
Aventis	82 000	68
Axa	120 000	164
BNP Paribas	60 000	50
Bouygues	80 000	34
Cap Gemini	27 500	42
Carrefour	48 000	28
Compagnie de Saint-Gobain	27 000	40
France Telecom	40 000	33
Groupe Danone	40 000	57
LVMH	40 000	25
L' Oreal	100000	81
Michelin B	100 000	34
Sanofi-Synthelabo	55 000	35
Schneider Electric	40 000	28
Societe Generale	80 000	47
ST Microelectronics	80 000	33
Suez Lyonnaise des Eaux	32 000	55
Total Fina Elf	52 000	73
Valeo	25 000	11
Vivendi Universal	140 000	87
Summa marknadsvärde (Total market value)		1 147
Summa anskaffningsvärde (Total cost value)		886

Italien

Italy

Företag

Company

Antal Marknadsvärde mkr

Number of equities held Märket value SEK m.

Enel

ENI

Telecom Italia Mobile

800 000 29

400 000 24

1 200000 90

Summa marknadsvärde (Total märket value)

Summa anskaffningsvärde (Total cost value)

143

158

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Japan

Företag

Company

Antal Marknadsvärde mkr

Number of equities held Market value SEK m.

Bank of Tokyo-Mitsubishi

Canon

Eisai

Fuji Photo Film

Fujitsu

Hitachi

Honda Motor

ITO-YOKADO

Marui

Matsushita Electric Industrial

Mitsubishi Electric

Nomura Securities

NTT

NTT DoCoMo

Sharp Corporation

Shin-Etsu Chemical

Sony

Sumitomo Bank

Takeda Chemical Industries

Tokyo Electric Power

Toyota Motor

300 000 28

124000 41

96 000 32

100000 39

140 000 19

356 000 30

140 000 49

100 000 47

200 000 29

400 000 90

400 000 23

200 000 34

300 20

500 81

200000 23

160 000 58

80 000 52

460 000 45

92 000 51

280 000 66

120 000 36

Summa marknadsvärde (Total market value)
Summa anskaffningsvärde (Total cost value)

893

874

Kanada

Canada

Företag

Company

Antal Marknadsvärde mkr

Number of equities held Market value SEK m.

Nortel Networks

300 000 91

Summa marknadsvärde (Total market value)

Summa anskaffningsvärde (Total cost value)

190

Nederländerna

Netherlands

Företag

Company

Antal Marknadsvärde mkr

Number of equities held Market value SEK m.

Elsevier

ING Groep

KPN

Philips Electronics

Royal Dutch Petroleum Co
TNT Post Group

220 000 31

80 000 60

160 000 17

100 000 35

148 000 86

260 000 59

Summa marknadsvärde (Total market value)
Summa anskaffningsvärde (Total cost value)

288

330

Schweiz

Swifzerland

Företag

Company

Antal Marknadsvärde mkr

Number of equities held Market value SEK m.

Adecco

CIE Financ Richemont

Credit Suisse Group

Holderbank Financiere Glarus

Nestle

Novartis

Roche Holding

The Swatch Group

UBS

8 000 48

1 000 25

80 000 143

3 200 36

3 600 79

4100 68

480 46

10 000 25

100000 154

Summa marknadsvärde (Total market value)
Summa anskaffningsvärde (Total cost value)

624

487

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Spanien

Spain

Företag Company	Antal Number of equities held	Marknadsvärde mkr Market value SEK m.
Banco Bilbao Vizcaya Argenta	1 200 000	168
ENDESA	160 000	26
Repsol YPF	210000	32
Telefonica	170 000	27

Summa marknadsvärde {Total market value) 253

Summa anskaffningsvärde (Total cost value) 251

Storbritannien

United Kingdom

Företag Company	Antal Number of equities held	Marknadsvärde mkr Market value SEK m.
BAE Systems	800 000	43
BP Amoco	1 500 000	114
British Telecommunications	724 000	58
Cable & Wireless	376 000	48
Diageo	280 000	30
Dixon Group	800 000	25
EMI Group	480 000	37
GlaxoSmithKline	474 883	127
HSBC Holdings	1 200 000	167
Invensys	1 000 000	22
Kingfisher	520 000	36
Nycomed Amersham	304 000	24
Oxford Glycosciences	228 000	49
Reuters Group	240 000	38
Royal & Sun Allliance Insurance Group	500 000	40
Shell Transport & Trading	1 000 000	77
Shire Pharmaceuticals Group	128 000	19
Tesco	800 000	31
Vodafone Group	10 400 000	360
WPP Group	220 000	27
Summa marknadsvärde (Total market value) Summa anskaffningsvärde (Total cost value)		1 372 1 244

Tyskland

Germany

Företag Company	Antal Number of equities held	Marknadsvärde mkr Market value SEK m.
Allianz	20 000	71
BASF	64 000	27
Bayer	92 000	46
Commerzbank	120 000	32
DaimlerChrysler	80 000	32
Deutsche Bank	200 000	159
Deutsche Telekom	100 000	28
E.ON	100 000	57
Metro	60 000	26
SAP	48 480	52
Schering	45 000	24
Siemens	60 000	74
ThyssenKrupp	165 000	24
Summa marknadsvärde (Total market value) Summa anskaffningsvärde (Total cost value)		652 539

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

USA

Företag Company	Antal Number of equities held	Marknadsvärde mkr Market value SEK m.
Abbot Laboratories	125 000	57
Aes	80 000	42
Alcoa	100 000	32
America Online	150 000	49
American Home Products	92 000	55
American International Group	360 000	335
Amgen	52 000	31
Applera	42 000	37
Automatic Data Processing	80 000	48
Bank of America	300 000	130
Boeing Company	100 000	62
Bristol-Myers Squibb	154 000	107
Cisco Systems	600 000	217
Citigroup	660 000	318
Coca-Cola	180 000	104
Colgate-Palmolive	80 000	49
Dow Chemical	80 000	28
Duke Energy	80 000	64
E.l du Pont de Nemours	100 000	46
Eli Lilly	78 000	69
Emerson Electric	40 000	30
Enron	152 000	119
Exxon AAobil	240 000	197
Fannie Mae	140 000	115
FedEx	60 000	23
Ford Motor	160 000	35
GAP	200 000	48
General Electric	980 000	443
General Motors	80 000	38
Gillette	100 000	34
Home Depot	200 000	86
IBM	220 000	176
Intel	600 000	170
International Paper	193 000	74
Interpublic Group	120 000	48
JDS Uniphase	120 000	47
Johnson & Johnson	82 000	81
Level 3 Com	50 000	16
Lucent Technologies	600 000	76
Mattel	280 000	38
Maytag	100 000	31
Mc Donald's	180 000	58
McGraw-Hill	100 000	55
Medtronic	67 000	38
Merck	152 000	134
Microsoft	450 000	184
Minnesota Mining and Manufacturing	52 000	59
Motorola	100 000	19
Oracle	635 000	174
Pfizer	438 000	190
PPG Industries	72 000	31
Procter & Gamble	72 000	53
Sara Lee	300 000	70
SBC Communications	275 000	124
Sun Microsystems	380 000	100
Target	120 000	37
Texas Instruments	130 000	58
Tiffany	80 000	24
Time Warner	116 000	57
Verisign	30 000	21
Verizon	250 000	118
Vertex Pharmaceuticals	56 000	38
Viacom	120 000	53
Walgreen	100 000	39
Wal-Mart Stores	460 000	231
Walt Disney	240 000	66
Wells Fargo	240 000	126
Summa marknadsvärde (Total market value)		5 962
Summa anskaffningsvärde (Total cost value)		5 720
Totalsumma utländska marknadsnoterade aktier
Total foreign listed equities
Marknadsvärde (Market value)		11 594
Anskaffningsvärde (Cost value)		10 847

Skr. 2(X)0/() 1:131

Bilaga 3

Onoterade aktier

Unlisted equities

Land Country	Företag Company	Antal Number of equities held	Anskaffningsvärde mkr Cost value SEKm.
Danmark (Denmark)	Struers Holding	247 951	14
Finland (Finland)	Salcomp		10
	A	14 022
	Pref C	47 261
	Vaasan&Vaasan		10
	A	21 824
	Pref C	65 910

Summa anskaffningsvärde (Total cost value) 34

Summa marknadsvärde (Total market value) 72

Totalsumma utländska onoterade aktier

Total foreign unlisted equities

Marknadsvärde (Market value)

Anskaffningsvärde (Cost value)

Totalsumma utländska aktier

Total foreign equities

Marknadsvärde (Market value)

Anskaffningsvärde (Cost value)

Totalsumma aktier, konvertibler och andelar

Total equities, convertible debentures and participations

Marknadsvärde (Market value)

Anskaffningsvärde (Cost value)

11 666

10 881

125 691

56 163

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag	Engagemang," mkr rö	Kapitalandel/ strättsandel, %	Övriga större delägare	VD	Kommentar
A) Saminvesteringar inom ramen för Nordic Capital		«
Nordic Capital Svenska	0	18.8/10,0		Robert Andreen	Farvaltningsboiag, specialiserat pa s k MBO.
Hilding Anders	17	61/8,5		kud ÅkiUön	ledande sängtiHverkare
ElmaCalf	9	6.2/7,0	Nordico Inv	Göran Truedssoo	loderttttverkare öl bl o möbel och btlmduitrm
i$ . ed Folie	2	6 0/6,9	Nordico Inv	Svante Burge	Plastfolie- och foiielaminottillverkare.
Möinlycke Health Care	93	13,3/9,9	Tomro, Sjätte AP-fonden	finn Johnson	Tillvefkning och distribuHon av kirurg- och sjukvardsprodukter

J Anskctffriingsv^de, i förekamsnande fall efter kapitolåterbetolning eller nedskrivning.
Ovngu delägare är Skandia, Alie. Bure, Handekbonken liv.

B) Saminvesteringar inom ramen för EQT Scandinavio, bd resp BV *
Ballingdav Holding	9	5.1/5,1		N E Danielsson	Tillverkare av kökumekertec samt vissa badrumssoickerier.
Dahl Intemationol	15	1,3/0,9	Ratos	Per-Okd Söderberg	WS -grossist, tidigan* bötsnoterod.
Duni Holding	33	2,3/2,3	Marieberg	Hans von Uthmann	TiUveriore av bl a engangvpr oduktur
Eldan Thttfe Intressenter	14	2,4/17	Fam, Skeppner	Åke Skeppner	Tillverkare o v bl a fakboxar för bilor
Flexlink	9	4,2/4,2	SKF	Fredrik Jönsson	Global tiUvetkxxe av mdtffiex transportörer.
Findus Holdmg	31	1,9/1,6		Corel van Bemmelen	Europeisk tillverkare crv djupfryst mat
HemoCue Holding	11	2,3/1,8		Anders Williamsson	Utrustning föf patientnära tester.
Solcomp Oy	10	27/1,8		Kari VuorialU	Tillverkare av batteriladdare tiH bärbara telefoner
Stenqvist	7	5.0/5.0		Thomas Billing	Tillverkare av förpockningsnioteriql
Struers Holding A/S	14	5.0/5,0		John Hesfehave	Dansk tillverkare av bl a utrustning för metalltografisk testpreporering.
TAC Holding	24	37/37		Arae Frark	Produkter, system och service inom hl a värme, ventilation och kiimatkontrall
Tradex Holding	6	1,5/1,2	Sjätte AP-fonden, Familjen Wilte	Hans Ericsson	Sjölvhäftonde komponenter mm för mobiltelefoni
Vaasan & Vaasan Oy	10	27/1,6		Matti Lappdainen	Stor finländsk bogerikoncem.

^S Övriga delägare är bland annat Investor, Af A, Trygg Hanso, Alle, Uni Starebrand.

a Övrigo bolag
A Brand New World (ABNW)	32,5	9.2/7,8	Merkontikfota m R	Po! Kroger	Ooofeod konvertibel.
Eioinvent	28	2,6/3,0		Sven Mathisen	Bioteknikföretag po väg fifi aktiemarknaden.
Ewopean furniture Group (EFG\|	9	15,1/15.1	Ebbe Krook med familj, Faur Seasans VC	Ebbe Krock.	Kontofsmobdkoncern.
HealthCap KB (inkl HealthCap Colnvejt, HealthCap 1999 och CashCapj	206	16,4/16,4 (24.4/24,4} (8,4/8,41	Sjätte AP-fonden, Skandia	Björn Odlander	Kommanditbolag för investeringar inom läkemedelssektorn.
Industtial Development & Investmwtt (IDI) KB	107	14.7/14,7	Sjätte AP fonden, Nordico Invest	Carl Palmsttetno	KB för investeringar i medelstcro bolag, huvudsakligen • Norden
JunkoravCte	15	5,4/10,4	Holmen	Åke Eklöf	Purtner finansie» mg
Nordico invest KB	23	4,5/4,5	BAS» KF	Jan Ohlsson	KB för investeringar i medelstora företag (f d KF Invest)
Skandia hvestmenl KB	18	10,0/10,0	Skandia, (CA Finans,, ödda, SHB Uv	Christer Dahlström	KB för investeringar i medelstora nordiska tillvaxföotog
>. ngboard Parinership KB	22	13,5/13,5	Skandia, Agora	Gunnar Bergvall	KB för ungo bolag,, främst IT och telekom,
Swedestart	3	27,0/27.0	Skandia, AFA, FPK	Lennart Jacobsson	Utvecklingsbolag för mindre bökig
Zodiak Venture Cop KB	40	97/9.7	Brummer & Partners: Wasa liv	Svante EHving	KB för unga bolag, främst IT och telekom.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Från 0 till 150 på ett kvartssekel

av Sten V/ikander

Den ombildning av AP-fondema som påbörjades i månads-
skiftet april/maj 2000 har givit anledning till en kort historik
över Fjärde AP-fondens första drygt 25 år. Avsikten har varit
att den skulle flyta in med några sidor i årsredovisningen, del
vill säga något inte alltför ambitiöst. Jag har valt att utforma
historiken som ett antal ”nedslag” i händelser under åren som
jag tycker har haft särskild betydelse för fonden. Någon full-
ständig kronologi är det alltså inte fråga om.

Rubriken alluderar på sättet att uttrycka en bils accelerations-
prestanda. Jag har tagit mig friheten i att använda samma
uttryckssätt för att karaktärisera uppkomsten av ett fond-
kapital av storleksordningen 150 mdr när nettotillskotten
utifrån av pengar varit bara några få miljarder kronor.

tera i aktier och
därmed kunna få
en maktposition

Ledaren

i företagen. Den ^{9drna n}*^val P³ AP-fondens aktieköp

partiledaren Gunnar

Helén betecknade förslaget som den största socialiserings-
aktionen i Sveriges historia. I första omgången tilldelades
Fjärde AP-fonden ” 500 mkr, som lyftes successivt från och
med 1974, då fonden startade sin verksamhet.

Tillkomsten

När förslaget om inrättandet av en fjärde fondstyrelse inom
den Allmänna Pensionsfonden framfördes 1973 väckte detta
en intensiv debatt. De tre första fond-
styrelserna, som placerade sina pengar i
obligationer, skulle kompletteras med yt-
terligare en fondstyrelse med uppgift ”att
tillföra företagen mera eget kapital till
gagn för industriell expansion och ökad
sysselsättning”.

I Redan tillkomsten av Allmänna Pen-
I sionsfonden 1957 hade varit kontro-
versiell. Det är därför knappast för-
vånande, att en ytterligare AP-fond i början av
1970-talet föranledde en ganska inflammerad politisk debatt,
särskilt som den till skillnad från fondema 1-3 skulle inves-

Chef från början blev Lennart Dahlström, sedan starten VD
för fondema 1-3 (som hade skilda styrelser men gemensam
förvaltning). Dahlström hade sin bakgrund i Riksbanken och
bankvärlden och hade ett mycket gott renommé på kapital-
marknaden. Hans gedigna kunnande och särskilt hans per-
sonliga integritet kom att spela en mycket viktig roll när det
gällde att skapa legitimitet för Fjärde AP-fonden.

Fonden fick från början en styrelse med 11 ledamöter och
lika många suppleanter. I fortsättningen kom styrelsen av olika
skäl att i ett första steg utökas till 12 ledamöter och 12 supp-
leanter och i ett andra steg till 14 ledamöter med lika många
suppleanter.

Glimtar ur verkligheten ' /)

Redan första verksamhets’- ;

året beslöt Fjärde AP-fon- i ,,, ' ¹ **'^,,Ianj|en (<■.,. v .
den att köpa aktier för 100 blir'"^ISS'^on &*”**•*» ” '

mkr i Volvo genom en till / ₍ fet "

fonden riktad nyemis- <■ ~

sion. Det var ett väsent-

Utveckling fondkapital

ligt belopp för Volvo och ett mycket stort belopp

för Fjärde AP-fonden²⁾. Riktade emissioner, där aktieägarna
avstår från sin företrädesrätt, blev möjliga genom en ändring
av aktiebolagslagen 1973 (som för övrigt påskyndats av till-
komsten av fonden). Detta blev den första tillämpningen i ett
börsnoterat bolag. Affären åstadkom en del rabalder. Vissa
större institutioner på aktiemarknaden hävdade att börskursen
- till vilken emissionen gjordes - inte gav ett rättvisande ut-
tryck för företagets egentliga värde och att de gamla aktie-
ägarna därför blev föremål för utspädning. Volvoemissionen

¹¹ Det officiella namnet var: Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen, men
den praktiska benämningen blev snabbt Fjärde AP-fonden, det formella namnet
från och med år 2000.

²¹ Hela nyemissionsvolymen (inkl, nyintroduklioner) på den svenska aktiemarkna-
den var 1974 inte större än knappt 400 mkr. 1 dagens penningvärde gällde Volvo-
emissionen närmare 500 mkr.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

inledde en långvarig relation mellan fonden och med vad
som ända fram till det sena 1980-talet var Sveriges största
företag.

AP-fonden gaj

1978 passerade fonden för första gången miljardstrecket.
Fonden hamnade ordenligt i rampljuset i samband med den
så kallade Volvo/Norgeaffären, det vill säga tanken att norska
staten skulle förvärva 40% av Volvo mot betalning dels i en
andel av norsk oljeproduktion, dels 700 mkr kontant. Reger-
ingarna i de bägge länderna var positiva till affären. Fjärde
AP-fonden var en relativt stor aktieägare i Volvo och spelade
därför en viktig roll för ett beslut i frågan. Politiska skilje-
linjer splittrade fondens styrelse, vars sammanträden hård-
bevakades av media. Verkställande direktören var starkt
emot affären på företagsekonomiska grunder. I slutänden blev
affären inte av.

Ägarrollen

Volvo/Norgeaffären ger anledning att diskutera fondens
ägarroll, som med tiden blivit en alltmer framträdande as-
pekt på verksamheten.

Kring mitten av 1980-talet, när fonden med sin aktieportfölj
på nära 10 mdr blivit den näst största aktören på den svenska
aktiemarknaden, efter försäkringsbolaget Skandia, fann sty-
relsen det angeläget att formalisera en policy för fondens
agerande som ägare i portföljföretagen. Styrelsen ansåg att
Fjärde AP-fonden i egenskap av betydande aktieägare i ett
stort antal börsbolag hade både rättighet och skyldighet att
på de vägar som står en aktieägare till buds utöva ett
ägarinflytande i företagen. Å ena sidan var det helt klart att
fonden inte kunde åta sig ett företagaransvar. Fonden sak-
nade både kompetens och resurser för en sådan roll och den
stämde inte överens med fondens uppgift som aktieför-
valtande institution. Å andra sidan kunde fonden inte spela
en helt passiv roll och reagera enbart genom att rösta med
föttema, det vill säga sälja ut sitt aktieinnehav om man inte
var överens med styrelse och företagsledning. Sammanfatt-
ningsvis ansåg styrelsen att fonden skulle utöva sitt ägarin-
flytande i företagen så att den inom ramen för fondens lång-
siktiga avkastningsintresse - som är det primära målet för
fondens verksamhet - gagnade dels det berörda företaget,
dels en väl fungerande aktiemarknad och därmed också

samhällsintresset. Det är värt att påpeka att detta var första
gången det sades rent ut - och inte bestreds - att avkastnings-
intresset var huvudmålet för fondens verksamhet.

1984 fick fonden för första gången ett formellt avkastnings-
krav på 3% av nuvärdet av grundkapitalet. Med nuvärdet
avsågs det med hjälp av konsumentprisindex uppindexerade
värdet av grandkapitalet. Det var alltså ett realt avkastnings-
krav. Ett belopp motsvarande resultatkravet skulle enligt
reglementet vaije år överföras till Första-Tredje AP-fond-
ema som bidrag till pensionsubetalningarna. För att det skulle
vara möjligt att redovisa fondens resultat utifrån detta
avkastningskrav måste fonden - parallellt med det bok-
föringsmässiga resultat som reglemente och bokföringslag
krävde - från och med 1984 redovisa ett realt resultat och en
balansräkning med marknadsvärden. Se avsnittet ”Avkast-
ning”, sid 37.

Åter till
ägarrollen.

Principer
låter sig

formuleras, men det gäller att också finna praktiska
möjligheter att utöva fondens ägarroll.

Den självklara möjligheten är naturligtvis vid bolagsstäm-
man. Här var situationen för fondens del speciell. Vid till-
skapandet av Fjärde AP-fonden gjordes en unik ändring i
aktiebolagslagen. Som enda aktieägare i svenska aktiebolag
fick fonden ett medgivande att dela upp rösträtten för sina
aktier så att lokala fackklubbar kunde rösta på bolagsstäm-
man för delar av fondens aktieinnehav. Detta system, som
avskaffades i samband med den senaste omarbetningen av
aktiebolagslagen, kunde i vissa fall leda till att rösträtten för
fondens aktieinnehav näst intill nollades ut om man var oense
i en fråga. Å andra sidan har kontakter med fackliga förtro-
endemän i samband med bolagsstämmor varit värdefulla för
fonden och givit andra perspektiv på företagen än de fond-
ens representanter fått i andra sammanhang.

Bolagsstämman är ju också det tillfälle när ägarna kan på-
verka styrelsens sammansättning. I denna fråga diskuterade
fondstyrelsen vissa vägledande riktlinjer beträffande styrel-
sens storlek (färre än 10 ledamöter utan suppleanter), arvo-
den och - kanske viktigast - fondens egen ”representation” i
bolagsstyrelsen. På den senare punkten har fonden sedan
mitten av 1980-talet visat stor restriktivitet och sett till att
urvalet av kandidater till styrelseledamotskap i portfölj-

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

bolagen (till skillnad mot förhållandena under fondens tidiga
historia) avpolitiserats och profcssionaliserats.

Hur har då Fjärde AP-fonden hanterat sin ägarroll? Jag tror
att jag vågar påstå att fonden under årens lopp i varierande
former visat aktivitet som ägare utifrån styrelsens principer
- och faktiskt innan dessa principer tydligt formulerats. Från
1970-talet har Volvo/Norgeaffären redan kommenterats. Det
finns anledning att nämna också omdiskuterade nyemissio-
ner i Fagersta och Trelleborg. Från 1980-talet kan erinras om
(och strängt taget ligger väl kanske dessa händelser på grän-
sen till vad som ryms inom policyn) den så kallade mid-
nattsraiden i Sandvik, deltagande tillsammans med huvud-
ägaren i en rekonstruktion av Bahco och aktiv medverkan
till upplösningen av korsägandet kring byggbolaget ABV.
Fonden har också skapat opinion kring viktiga frågor på
aktiemarknaden som till exempel principen om korsägande
och i olika etikfrågor.

Man måste komma ihåg att det är långtifrån alla ageranden
som blir kända. På bolagsstämmor under dessa decennier var
det sällan som fonden tog till orda, men det betydde inte att
fonden inte har haft inverkan på sak- och personfrågor.

År 1993 inträffade en händelse som kommit att bli en vatten-
delare i fråga om svenska aktieplacerande institutioners utö-
vande av ägarrollen. Än en gång gällde det Volvo, denna gång
det föreslagna samgåendet med Renault. Fjärde AP-fondens
stora aktieinnehav i Volvo, medförde självfallet stor uppmärk-
samhet på fondstyrelsens ställningstagande inför en plane-
rad extra bolagsstämma i Volvo. Man kan konstatera att fon-
den trots allt inte varit tillräckligt framsynt som ägare i Volvo
och inte legat tillräckligt långt framme i sin relation till
Volvos styrelse. Vattendelaren innebar att de institutionella
ägarna i viktigare företag inledde ett närmare samarbete i
ägarfrågor, framför allt i fråga om påverkan på styrelse-

sammansättning och professionell rekrytering av styrelse-
ledamöter. På bolagsstämmor blir ställningstaganden tydli-
gare genom förekomsten numera av olika kommittéer som
nomineringskommittéer och kommittéer för chefslöner,
incentiveprogram med mera. Det är naturligt att fonden ak-
tivt deltar i sådana kommittéer. Bland större frågor där fon-
den spelat en roll på nittiotalet utöver Volvo/Renaultaffären,
är samgåendet mellan Astra och Zeneca, Skanskas och
Skandias incentiveprogram och Volvos förvärv av en domi-
nerande aktiepost i Scania. Det är knappast någon överdrift
att påstå att ägarfrågor sedan mitten av 1990-talet blivit en
viktig del av fondens vardag.

Onoterade företag

Fjärde AP-fonden tillhörde pionjärerna i Sverige inom om-
rådet riskkapitalförsöijning till mindre och medelstora före-
tag, den del av riskkapitalmarknaden som på senare år ge-
nomgått en explosionsartad utveckling.

FAMILJEFÖRETAG V"'

Företaget som AP-fonden
nappade pä ville inte
bli "'bankernas lakej"

Lag» Llndh Br famil}af&ratagaran aom lyckat* mad
konsutyckot att ftnanaiara an snabb tittv*xt av »ht
R .. . ----

Fondstyrelsen beslöt redan i böljan av 1980-talet att fonden
skulle investera även i onoterade företag. Något formellt hin-
der mot engagemang i onoterade företag hade aldrig funnits.
Satsningarna skulle ske i företag som kunde ha förutsättningar
att inom ett antal år bli aktuella för en spridning av aktierna
på marknaden. Fonden publicerade annon-
ser och en ”reklambroschyr”, som distribu-
erades till ett stort antal mindre och medel-
stora företag och till revisorer. De första
engagemangen gjordes i Lindab Ventila-
tion och Inter Innovation, som senare båda
introducerades på börsen. Något år där-
efter bildade fonden tillsammans med
Alfa Laval och SPP riskkapitalbolaget
Four Seasons Venture Capital.

Vad som nu beskrivits blev inledningen till en verksamhet
som med växlande framgång fortfarande bedrivs av fonden.
Den utgör en begränsad - och riskfylld - del av fondens pla-
ceringar. Misslyckade satsningar med betydande förluster
(både i förhållande till satsningarna och till företagens stor-
lek) har inte varit sällsynta, men historien innehåller också

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

ett antal mycket lyckade investeringar. Sedan 1992 finns ett
rambeslut av innebörd att fondens nyinvesteringar på detta
område begränsas till investerarkonsortier med särskild kom-
petens för onoterade foretag och till privatiseringar med klar-
lagda exitmöjligheter. Marknadsvärdet på fondens onoterade
värdepapper beräknades vid årsskiftet 1999/2000 vara drygt
1 miljard kronor.

Jag tror inte att det är någon överdrift att påstå att Fjärde AP-
fonden spelat en betydelsefull roll när det gäller uppkomsten
av en marknad för riskkapitalförsöijning för mindre och med-
elstora företag.

Storsatsning på genteknik
betalas med pensionspengar

År 1983, fondens tionde verksamhetsår, blev ett betydelse-
fullt år i så måtto att dörren för placeringar utanför Sverige
öppnades på glänt. Fonden fick möjlighet att ”som ett hjälp-
medel vid fondens placeringar i internationellt inriktade
svenska storföretag” placera i utländska värdepapper inom
en ram av 1% av det bokförda grundkapitalet - ca 30 mkr!
Det var vid denna tid utomordentligt känsligt att föreslå att
en samhällelig institution skulle använda pengar på ett sätt
som inte kunde sägas direkt komma svenska företag tillgodo.
Den svenska valutaregleringen var alltjämt i kraft (det gick
ett par år till innan den avskaffades). Fonden var tvungen att
köpa konvertibler i utländsk valuta, utfärdade av svenska stor-
företag, för att kunna ”switcha” dessa mot utländska värde-
papper.

Vid slutet av 1980-talet följde en vidgad ram, 10%, för
placeringar i utländska värdepapper. Det var inte längre fråga
om ett hjälpmedel vid placeringar i svenska storföretag utan
nu gällde det att utnyttja en avkastningsmässigt intressant,
ofantligt stor aktiemarknad, som tack vare avregleringar bli-
vit internationell.

Regeländringen innebar att utrymmet för utlandsplaceringar
ökade till drygt 800 mkr och avspeglade ett ändrat allmänt
synsätt på risk- och avkastningsaspekter på förvaltningen av
pensionspengar och på den ökande internationaliseringen av
de finansiella marknaderna.

Sten Wikander, verkställande direktör vid Fjärde AP-fonden
under åren 1979-1988.

Avkastning

Det har redan framhållits att det långsiktiga avkastningsint-
resset är det primära målet för Fjärde AP-fondens verksam-
het. Det är därför i högsta grad befogat att ronda av denna
översikt över fondens verksamhet sedan starten med en
granskning av det ekonomiska utfallet. Jag har valt att titta
på förvaltningen av den svenska portföljen från 1974 fram
till årsskiftet 1999/2000. Jag skulle tro att det finns få större
aktieportföljer som erbjuder ett så långt tidsperspektiv på en
studie av det praktiska utfallet av fondplaceringar i svenska
aktier. Redovisningen kan kanske också ha ett visst intresse
med anledning av den aktuella diskussionen kring olika
premiepensionsfondsförvaltares placeringsskicklighet och
kostnadsbelastningar.

Sättet att mäta det ekonomiska resultatet av fondens verk-
samhet i förhållande till någon form av likare - ”bench-
marking”, för att använda ett modernt uttryck - har varierat
under åren. I böljan av 1980-talet gjordes jämförelser av det
fondkapital man lyckats uppnå genom aktieplaceringar med
vad som skulle ha varit fallet om kapitalet placerats i ränte-
bärande värdepapper som i Första-Tredje AP-fondema (med
andra ord visades vad som skulle ha förlorats om man inte
inrättat Fjärde AP-fonden). Det var inte svårt att visa att aktie-
placeringarna redan 1981 givit ett övervärde på över 600 mkr,
drygt 35%, gentemot en ”obligationsfond”. Under de närmaste
följande åren växte detta övervärde i sådan takt att jämförel-
sen inte längre kändes meningsfull.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Som redan nämnts fick fonden 1984 ett formellt avkast-
ningskrav på 3% av nuvärdet av grundkapitalet. Ett belopp
motsvarande resultatkravet skulle enligt reglementet varje år
överföras till Första-Tredje AP-fonderna som bidrag till
pensionsutbetalningama. Under de år då aktiekurserna fallit
från årsskifte till årsskifte (1984, 1988,1990) har fonden föga
överraskande inte kunnat uppfylla detta avkastningskrav, men
1999 hade det ackumulerade överskottet sedan 1975 vuxit
till smått fantastiska 136 mdr (av ett totalt marknadsvärde på
fondkapitalet på nästan 150 mdr).

I den inledande uppbyggnadsperioden under andra hälften
av 1970-talet gjorde man i årsredovisningarna också vissa
jämförelser med tidskriften Affärsvärldens generalindex. All-
deles systematiskt var det väl inte, men man kan ändå läsa
sig till att fonden klarade sig ganska bra i förhållande till
index.

Våren 1988, när fonden var inne på sitt femtonde verksam-
hetsår, skrev Dagens Nyheters aktiemarknadsexpert Sven-
Ivan Sundqvist en stor artikel i tidningen, som bland annat
återgav placeringsutfallet åren 1980-87, jämfört med general-
index. Hans slutsats varatt fonden sammanlagt under perio-
den ”slagit index med över en miljard” (vilket motsvarade
drygt 11 %).

På senare år har resultatmätningen blivit både mer systema-
tisk och sofistikerad. Ett utomstående institut mäter fondens
avkastning på årsbasis över kortare och längre perioder, även
med justering för risknivån i portföljen. För den långa mät-
perioden, 1986-1999, överstiger avkastningen på den svenska
aktieportföljen (i genomsnitt 21,1% per år) klart utvecklingen
av Affärsvärldens generalindex (18,9% per år), trots att ris-
ken varit lägre än i indexportföljen. Det är bara under tre år
sedan fondens tillkomst som avkastningen signifikant avvi-
kit negativt från den svenska aktiemarknadens genomsnitt.

Även om det alltså inte finns någon helt konsistent resultat-
mätning för hela 25-årsperioden är del helt klart att placerings-
resultatet överstiger indexutvecklingen med i genomsnitt ett
par procentenheter per år. Enligt ekonomisk teori är det på
grund av att all information om företagen är känd av alla
aktörer på marknaden omöjligt att med jämförbart risktagande
i längden överträffa generalindex.

Om detta är sant - vilket jag inte är övertygad om³’ - tvingas
man konstatera alt Fjärde AP-fonden måste ha varit fullkom-
ligt förföljd av turen.

När man bedömer en aktieförvaltande fonds verksamhet är
det inte bara portföljavkastningen brutto som är intressant.
De kostnader som belastar bruttoavkastningen kan ha stor
betydelse.

Fjärde AP-fonden har under hela sin hittillsvarande historia
med få anställda själv skött sin administration och svarat för
det analysarbete som är en nödvändig förutsättning för en
aktieplaceringverksamhet på fundamentala grunder. Själv-
fallet har man också utnyttjat de företagsanalyser som ban-
ker och andra mäklare ställt till förfogande. Fondens förvalt-
ningskostnader måste sägas ha varit anmärkningsvärt låga.
1 förhållande till marknadsvärdet på portföljen rör det sig
flertalet år om 0,05 - 0,1%. Något enstaka år kan siffran på
grund av speciella omständigheter ha passerat enpromille-
gränsen. Skillnaden mellan brutto- och nettoavkastning är
alltså försumbar.

Ett sammanfattande omdöme om portföljutvecklingen och
därmed nyttan för pensionssystemet måste rimligtvis bli
mycket positivt, både som här mätt i förhållande till förut-
sättningarna för verksamheten och i absoluta tal. På den
senare punkten lai* resultatet naturligtvis i hög grad tillskri-
vas den exempellösa utvecklingen på aktiemarknaden under
1980- och 90-talen. Under vart och ett av dessa decennier
har aktiekurserna grovt räknat tiodubblats. Det känns inte fel
att återigen använda ordet acceleration.

Sten Wikander

■’* Här är inte platsen att starta en diskussion om en teori - eller skall man säga
ett axiom - inom ämnet finansiell ekonomi. Enligt min mening är enbart
tillgång till information ett alldeles för enkelt begrepp för att förklara aktörers
handlande. Det gäller att välja information som är relevant och - framför allt
- att tolka informationen i ljuset av de mål man har för sina placeringar. Här
tror jag att det är fullt möjligt att vissa aktörer har ett försteg framfor andra.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Styrelse, revisorer och ledningsgrupp

Styrelse till och med 30 april 2000

Ledamöter

Suppleanter

Sören Mannheimer, jur kand, ordförande

Birgitta Johansson-Hedberg, direktör, vice ordförande

Ingegerd Karlsson, kommunalråd

Margareta Pålsson, lärare

Christer Spångberg, tandläkare

Carl Wilhelm Ros, direktör

Anders Lundström, direktör

Bertil Jonsson, LOs ordförande

Åsa-Pia Järliden, ekonom

Göran Johnsson, förbundsordförande

Curt Malmborg, kanslichef

Sture Nordh, TCOs ordförande

Hans Jonsson, LRFs ordförande

Jan Ohlsson, direktör

Nils Dexe, expeditions- och rättschef

Bill Fransson, direktör

Gunvor Andersson, kommunalråd

Sven-Bertil Persson, landstingsledamot

Erik Menckel, direktör

Dick Kling, direktör

Carl Rosenblad, direktör

Gunnar A Karlsson, fd förbundsordförande

Malte Eriksson, förbundsordförande

Åke Södergren, förbundsordförande

Anna-Greta Johansson, andre vice ordförande
Tomas Johansson, förbundsordförande

Kent Torwald, direktör

Gunilla Berg, ekonomi- och fmansdirektör

Styrelse från och med 1 maj 2000

Birgit Friggebo, landshövding, ordförande

Karl-Olof Hammarkvist, bankdirektör, vice ordförande

Göran Johnsson, förbundsordförande

Marianne Nivert, verkställande direktör

Sture Nordh, förbundsordförande

Inga Persson, professor

llmar Reepalu, kommunalråd

Ulla Reinius, direktör

Carl Wilhelm Ros, direktör

Revisorer

Pål Wingren, auktoriserad revisor
Per-Olof Akteus, auktoriserad revisor

Ledningsgrupp

Thomas Halvorsen, verkställande direktör
Björn Franzon, vice verkställande direktör
Björn Linder, affärschef

Elisabeth Svensson, administrativ direktör

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Fem år i sammandrag

mkr (där ej annat anges)		2000	1999	1998 "	1997 "	1996 "
Grundkapital vid året slut	5	700	5 700	5 700	5000	5 000
Fondkapital vid årets slut, bokfört värde²¹	132	283	42 294	34 382	29 748	25 050
Fondkapital vid årets slut, marknadsvärde	132	283	147 163	88 795	81 072	63 685
Aktier och andelar vid årets slut, bokfört värde²¹	125	691	39 131	31 591	23 572	18 710
Aktier och andelar vid årets slut, marknadsvärde	125	691	144 000	86 004	74 895	57 346
Arets resultat före marknadsvärdering	20	461	7912	3 934	4 699	4 126
Marknadsvärderat resultat	-14	880	58 368	7023	17 387	16 930
Avkastning fondkapital, %		-10	66	9	28	37
Avkastning placeringstillgångar, %		-10	65	9	-	-
Avkastning jämförelseindex totalportfölj, %		-11	62	13	-	-
Avkastning svenska aktier, %		-12	69	8	31	42
Avkastning referensindex svenska aktier, %		-12	67	13	28	43
Avkastning utländska aktier, %		-5	33	25	45	10
Avkastning referensindex utländska aktier, %		■2	24	25	33	-
Avkastning räntebärande tillgångar, %		4	3	5	4	8
Avkastning referensindex räntebärande tillgångar, %		4	3	5	4	6
Fem års genomsnitt
Avkastning på fondkapitalet, %		23	31	20	26	23

Fondstyrelsen fastställde nya mål och jämförelseindex under 1999. Avkastningstalen för svenska
noterade aktier 1998 och tidigare år är beräknad i enlighet med 1998 års standard. Referensindex och
beräkningsmetoder för åren 1996-1997 för utländska noterade aktier och räntebärande placeringar är
ej omräknade och därmed ej helt jämförbara.

Jämförelse- och referensindex beskrivs närmare i 1999 års årsredovisning (Förvaltningsberättelsen
under avsnittet Verksamheten, sid 11).

¹¹ Onoterade aktier och andelar ingår till bokfört värde.

²¹ På grund av byte av redovisningsprincip överensstämmer bokfört värde med marknadsvärde för år 2000.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Definitioner

Grundkapital

Grundkapitalet består av summan av de medel som har
överförts till Fjärde AP-fondens förvaltning från riksförsäk-
ringsverket.

Fondkapital

Fondkapitalet utgörs av grundkapitalet, balanserat resultat
samt årets resultat.

Placeringstillgångar

Placeringstillgångar utgörs av svenska och utländska aktier
och andelar samt räntebärande tillgångar (likvida medel).

Nettaplaceringar

Nettoplaceringar utgörs av skillnaden mellan årets köp
(upptagna till anskaffningsvärde) och årets försäljningar
(upptagna till försäljningsvärde) av aktier och andelar.
Nettoplaceringar anger därmed hur mycket kapital som
netto har disponerats för köp respektive frigjorts genom
försäljningar.

Marknadsvärderat resultat

Arets marknadsvärderade resultat överensstämmer från och
med år 2000 med årets redovisade resultat. Tidigare erhölls
marknadsvärderat resultat genom att årets redovisade
resultat justerades med orealiserat resultat på finansiella
anläggningstillgångar och på kortfristiga placeringar.

Avkastning på fondkapital

Avkastning på fondkapital erhålls genom att årets marknads-
värderade resultat, exklusive överföring till Första-Tredje AP-
fonderna, relateras till fondkapitalets marknadsvärde vid
årets ingång.

Totalavkastning på placeringstillgångar

Totalavkastning på placeringstillgångar mäter den procentuella
värdeförändringen och direktavkastningen. Totalavkastningen
beräknas dagligen baserat på aktuella marknadsvärden och
korrigerat för eventuella flöden.

Volatilitet

Volatilitet är ett riskmått och beräknas som standardavvikelsen
för en tillgångs avkastning och visar hur mycket avkastningen
varierar.

Aktiv risk

Aktiv risk är ett relativt riskmått och beräknas som volatiliteten
på avkastningsskillnaden för en portfölj och dess referens-
index.

Informationskvot

Informationskvot är ett mått på relativ riskjusterad avkastning
och beräknas som över-/underavkastning för en portfölj
jämfört med dess referensindex i förhållande till den aktiva
risken.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Summary in English

The Fjärde AP-fonden (The Fourth Swedish National
Pension Fund) was established in 1974 as part of the
national pension system in Sweden and assigned to
invest in Swedish equities.

Assignment and change

The task of the Fjärde AP-fonden is to manage fnnds
for retirement pension within the national pension sys-
tem through investment in the capitai märket. Man-
agement shall be carried out so that requirements for
good long-tenn retums with reasonable diversifiea-
tion ofrisk are met.

In the 2000 financial year the rule was that the partici-
pating interest in each individual listed company must
not exceed 10%, Another restriction was that not more
than 10% of the assets under management cotild be
invested in foreign securities. Staning on I January
2001, new investment rules apply which are charac-
terised by greater flexibilily and allow investment in
several different asset classes as well as considerable
intemational diversification. At year-end 2000, the
First-Fourth AP Punds’ total assets werc divided into
four equal parts. 'The Fund‘s porttblio assets at the
beginning of 2001 amount to SEK 1.34 billion, of
which equities account for SEK 40 billion.

2000 in brief

During the past year. the National Pension Insurance
Fund, Fourth Fund Board was reshaped as the Fjärde
AP-fonden. lire change of name was implemcnted,
the size of the Board was reduced and itscomposition
changed. The year was marked by a major process of
change. The changed conditions place new demands
on the organisation, and the organisational build-up
started at the end of 1998 continued in 2000. At the
end of the year, the Fund had 33 (19) employees.

The total retum on the Fund‘s investments amounted
to -10.1 % (64.7) in 2000, which is slightly better than
the Fund’s weighted benchmark which fe.ll 10.5%
(61.9).

The market-valued result for the year amounted to
SEK -14,880 m. (58,368). The decline in result com-
pared with the previou.s year is ntainly explained by

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

talling prices on the Stockholm stock exchange. Oper-
ating expenses amounted to SEK 144 m. (67), which
coirespondsto(). 10% (0.06)ot the average märket value
oi the investments. The increased costs were due to the
organisational build tip and a project related to adjust
ment to the new niles for operations.

The market value of the 1 Fund’s total investments was
SEK 132.254 m. (147,474) at year-end 2(MX). The main
part of the Fuud’s portfolio, 86.2% (91.0). was invested
in Swedish equities. The proportion of foreign equities
rose during the year from 6.6% lo 8.8%. The rentainder.
5.0% (2.4). was invested in fixed-incomc instruments.
During the year, the Fund sold shares for a net total of
SEK 818 m.. while in 1990 the Fund purchased shares
fora net total of SEK 1.544 m.

In terms of value, the largest Holdings in the Swedish
equity portfolio were Ericsson. AstraZeneca, SHB.
Skandia and Nordea, which together accounted for 51 %.
The investment focus during the year resulted in pur
chases of hank shares and shares in the miscellaneous
category. while net sales were made primarily in the
engineering industry. and the Chemical and pharmaceu-
tical sectors.

Return compared with benchmark, 2000

Return, %

Fjärde AP fonden, total 10 1

Benchmark 10.5

Fjärde AP fonden, .Swedish listed equities -11.8

SIX Return Index -11.9

Fjärde AP-fonden, foreign listed equities 5.1

MSCI Europe/Wor Id -1.7

Fjärde AP fonden, Fixed income instruments 4.1

OMRXT-bill 4.3

Income Statement

SEK m	2000	1999
Operating income Dividends received	2.425	2,186
Iriterest income	167	121
Net Capital gains	18,013	5,995
Total operating income	20,605	8,302
Operating expenses Personnel costs	34	22
Other costs	110	45
Total operating expenses	144	67
Operating profit Transfer to 1 - 3 AP Funds	20,461	8,235 323
Net profit for the year before market-valuation	20,461	7,912
Change in value at morket valuation Unrealised gains		50,456
Unrealised losses	35,341	-
Market-valued result for the year	14,880	58,368

Produktion: Fjärde AP fonden, Bouvier Information, Frankfeldt Grafisk Form
Tryck: TK Tryck, Uppsala 2001

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

Skr. 2000/01:131

Bilaga 3

/4P FJÄRDE AP-FONDEN
POS1	Box 3069,103 61 Stockholm
BESÖK	Sveavägen 25
TEL	08787 75 00
FAX	08787 75 25
E;POS1	4apfonden@ap4 se

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

SJÄTTE AP-FONDEN

ÅRSREDOVISNING 2000

Skr. 2()()()/() 1:131

Bilaga 4

DETTA ÄR SJÄTTE AP-FONDEN

Sjätte AP-fonden år en av de fem fonder som förvaltar
de allmänna pensionsmedlen i det svenska AP-fond-
systemet. Fonden har en särställning inom AP-fond-
systemet, eftersom man har möjlighet att uppträda som
aktiv ägare i både noterade och onoterade företag. En del
av resurserna inriktas specifikt mot ägande i onoterade
bolag (private equity). På så sätt kan man utnyttja de
möjligheter till hög avkastning som erbjuds inom de snab-
bast växande delarna av ekonomin. Samtidigt tillför
Fonden kapital, kunnande och kontakter som bidrar till
växtkraft bos svenska företag med bärkraftiga affärsidéer.

Fonden är idag en framgångsrik aktör pä den svenska
private equity-marknaden och strävar långsiktigt efter att
befästa och utveckla denna position. De strategiska målen
återspeglar stråvan efter stabilitet, långsiktighet och fördjupat
kunnande inom ett antal tydligt definierade investerings-
områden Pä sikt utgör uppbyggnaden av ett strategiskt
internationellt nätverk ett prioriterat mål.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

SJÄTTE AP-FONDEN

Sjätte AP-fonden förvaltar idag 18,4 miljarder av
svenska allmänna pensionsmedel, varav ca 3,7
miljarder utgörs av direkta och indirekta (via fonder)
investeringar i onoterade bolag. Totalt har Fonden
idag andelar i mer än 300 företag.

året

sammandrag

ÅRET I SAMMANDRAG

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

Året har präglats av kraftiga fluktuationer och det är därför mycket
tillfredsställande att Fonden undersitt fjärde verksamhetsår kunnat
uppnå en avkastning som väsentligt överstiger index.

Den totala avkastningen för året översteg jämförelseindex med 10,6%
och sedan startåret 1996 bar Fondens förvallningskapital vuxit från
10,4 till 18,4 miljarder kronor.

År 2000 var Fondens fjärde verksamhets-
år. Inom både Investeringsverksamheten
och Asset Management erhölls goda
resultat och Fondens mål uppnåddes
med marginal.

Årets resultat uppgick till -428 Mkr
och motsvarar en avkastning på -1,3%,
att jämföras med Fondens jämförelse-
index, SIX Avkastningsindex, vars
avkastning uppgick till -11,9%.

B Den onoterade portföljen, Investe-
ringsverksamheten, nådde ett resultat
på 624 Mkr, vilket motsvarar en avkast-
ning på 17,0%. Jämförelseindex
avkastade -11,9%.

Den noterade portföljen, Asset
Management, nådde ett resultat pa
-870 Mkr vilket motsvarar en avkast-
ning på -6,3%. Jämförelseindex
avkastade -11,9%.

H Fonden är en av de största investerarna
pa den svenska marknaden i onoterade
företag. Vid utgången av 2000 hade
portföljen inom Investeringsverksam-
heten ett värde på 3,7 Mdr, investerat
i 300 onoterade företag.

® Sedan starten 1996 har fondkapitalet
vuxit med 8 Mdr. Detta motsvarar en
värdetillväxt pä 80,7%.

FONDENS MÅL

Sjätte AP-Fonden skall inom ramen för
sitt placeringsreglemente förvalta svenska
pensionsmedel så att fondmedlens avkast-
ning maximeras i ett 5-årsperspektiv.

Fondens styrelse har under året höjt
Fondens avkastningsmål, så att Fondens
avkastning skall överstiga SIX Avkast-
ningsindex istället för som tidigare
gällande mål ”skall motsvara Findatas
Avkastningsindex”. Fondens jämförelse-
index, SIX Avkastningsindex, justeras
med hänsyn till att Fondens reglemente
inte tillåter investeringar i vissa utländ-
ska bolag som ingår i index.

PORTFÖLJALLOKERING

För att tillgodose kraven på maximal
avkastning inom ett 5-årsperspektiv har
Fonden under 2000 vidmakthållit sin
strategi att investera i onoterade aktier.

Fonden har omallokerat 1,1 Mdr från
den noterade portföljen till investeringar
i onoterade aktier. Fondens kapital är
fördelat på noterade aktier 79,7% och
onoterade aktier 20,3%, (se bild nästa
sida).

RESULTATUTVECKLING

Det marknadsvärderade totala kapitalet
har sedan starten 1996 stigit från 10,4 Mdr
till 18,4 Mdr och årets resultat på -428 Mkr
motsvarar en avkastning pä -1,3% att jäm-
föras med årets utfall för SIX Avkastnings-
index på -11,9%.

Frän och med ingången av 1999 har
Fonden varit fullinvesterad i aktier vilket
föranleder jämförelsen med SIX Av-
kastningsindex enligt nedan. Fondens
avkastning, beräknat sedan ingången av
1999, översteg jämförelseindex första
gången fr o m kvartal 3 år 2000 och

Avkastning Jämförd med jämförelseindex 1999-2000

%	1999	Jämförelse- index*	2000	Jämförelse- index*
Asset Management, noterat	60,4		-6,3
Investeringsverksamheten, onoterat	33,3		17,0
Totalt, Fonden	55,8	67,4	■1,3	-11,9

* SIX Avkastningsindex, nytt avkastningsmål för hela Fonden sedan 1999

Avkastning Jämförd med jämförelseindex 1996-1998

%	1996	1997	1998	1996-98	Jämförelse- index
Noterade aktier	10,2	39,8	8,8	67,6	47.9 *
Räntebärande instrument	0.2	5,7	9,9	16,5	17.9 ♦*
Asset Management	0,9	8,4	9,9	20,2
Onoterade aktier
Totalt, Fonden		8,1	8,4	18,5

* Noterade aktier - SIX Avkastningsindex, utgått som avkastningsmål fr o m 1999.

♦ * Räntebärande instrument - OMRX Government, utgått som avkastningsmål fr o m 1999.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

året i sammandrag

verksamhetsåret avslutades med en positiv
differens för Fonden på 6,3% (se bild
nedan).

Fondens portfölj med onoterade
aktier, Investeringsverksamheten, nådde
ett resultat på 624 Mkr vilket motsvarar
en avkastning på 17,0%. Avkastningen
för Investeringsverksamheten blev

därmed 28,9% bättre än SIX Avkastnings-
index.

Fondens portfölj med noterade aktier,
Asset Management, nådde ett resultat på
-870 Mkr vilket motsvarar en avkastning
på -6,3%. Avkastningen för Asset Mana-
gement blev därmed 5,6% bättre än SIX
Avkastningsindex.

Sedan starten har Fondens resultat upp-
gått till 8 040 Mkr. Värdeförändringen
har bidragit med 3 025 Mkr, medan
de totala kostnaderna har uppgått till
422 Mkr.

Fondens totala värdetillväxt på inves-
terat kapital har, före förvaltningskostna-
der, uppgått till 80,7% sedan starten 1996.

Marknadsvärderat kapital

Mdr	1996	1997	1998	1999	2000
Asset Management, noterat	10,5	10,9	11,3	16,2	14,7
Investeringsverksamheten, onoterat		0,4	0,9	2,6	3,7
Totalt, Fonden	10,5	11,3	12,2	18,8	18,4

Ovanstående uppställning avser intern portföljsammanställning. Beloppen i uppställningen återfinns inte i balansräkningen.

Resultatsammanfattning

Mkr	1996	1997	1998	1999	2000	1996-00
Resultat Asset Management, noterat	124	853	967	6 283	-870	7 357
Resultat Investeringsverksamheten, onoterat	0	0	-23	504	624	1 105
Förvaltningskostnader	-4	-35	-63	-78	-122	-302
Arvoden till externa förvaltare	0	-2	■21	-37	-60	-120
Totalt, marknadsvärderat resultat	120	816	860	6 672	-428	8 040

Asset Management, noterat

B Investeringsverksamheten, onoterat

Förändring av grundkapitalet i Mdr, sedan december 1996

Fondens avkastning Jämförd med Jämförelseindex 1999-2000

100

Sjätte AP-fonden

SIX Avkastningsindex (Källa MPIR)

0003 0006 0009 0012

sjAmi.

vd hsr ordet

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

ETT GOTT RESULTAT

OCH VÄRDEFULLA ERFARENHETER

Under år 2000 har vi fortsatt vår offensiva strategi inom den onoterade
verksamheten. Kapitalet, investerat i onoterade företag, ökade med
1,1 Mdr, dels genom att värden gjorts synliga och dels genom investe-
ringar i 20 direkt ägda företag och 7 investeringsfonder.

Från startåret 1996 har Fondens förvalt-
ningskapital vuxit frän 10,4 till 18,4 mil-
jarder kronor. 1999 ändrade vi strategi
och blev fullinvesterade i aktier. Sedan
dess har målet att uppnå en värdeökning
motsvarande jämförelseindex överträffats
med 6,3 procent.

Vår organisation har under året tillförts
ytterligare kompetens inom ett antal väl
definierade områden. Den kunskapsbas
vi nu bygger upp är noga avvägd mot
våra strategiska mål och utgör ett högt
prioriterat arbetsområde. Portföljbolagen
har dessutom tillförts kompetens via våra
egna medarbetare samt via externa
konsulter och management i delägda
investeringsfonder. Egna erfarenheter
samt utvecklingen i omvärlden har givit
upphov till en rad förändringar. Organi-
sationen har renodlats och strategimålen
har konkretiserats ytterligare.

ÅRETS RESULTAT

Kapitalmarknaden har under året präglats
av kraftiga fluktuationer. Det är därför
tillfredsställande, att Fonden under sitt
fjärde verksamhetsar kunnat uppnå en
totalavkastning som överstiger index
med 10,6 procent.

Fondens arbetsmetoder, policies och
systemstöd har fungerat väl vid de kraftiga
fluktuationerna på marknaden. De bakslag
som drabbat en del av våra investeringar
vägdes upp av värdeökningar i andra
delar av våra innehav.

FINANSMARKNADEN I STORT

Börsåret inleddes lovande - dvs med
en kraftig uppgång för teknologiaktierna
samt gynnsamma prognoser för både
privatkonsumtion och industriell tillväxt.
Därför blev reaktionen dramatisk, då flera
av de bolag som stått som symboler för
värdeutveckling och kraftfull tillväxt inte
förmådde leva upp till förväntningarna.

När det gäller private equity har
utvecklingen inom marknadens olika
sektorer varit starkt differentierad. Denna
typ av investeringar kräver i allt högre
grad ett fördjupat branschkunnande hos
investerarna. Detta återspeglas i den orga-
nisation som vi nu renodlar inom Fonden.

Även om slutet av året präglades av
försiktighet hos marknadens aktörer, har
de flesta bedömare positiva förväntningar
när det gäller den svenska private

T SI-VlTh AP-FONDEN

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

v d har ordet

equity-marknadens långsiktiga utveckling.
De konkurser som drabbat ett antal e -
handelsföretag har dragit uppmärksam-
heten från det fakttun, att huvuddelen
av den onoterade marknaden trots allt
utvecklats väl i vårt land.

ASSET MANAGEMENT - FONDENS
KAPnALFÖRVALIMING

Asset Management omfattar ca 80 pro-
cent av Fondens medel och utgör en
stabil kapitalbas. Denna är en förutsättning
för det relativt högre risktagande som
följer med våra investeringar i onoterade
bolag. I Fondens portfölj finns ett 70-tal
noterade bolag, varav fem där Fondens
ägarandel är betydande.

Under det år som gått överträffade
resultatet vårt jämförelseindex med 5,6
procent. Från mars och fram till årets slut
tappade SIX Avkastningsindex mer än
25 procent av sitt värde. Fondens port-
följ klarade sig 7 procentenheter bättre.
Detta kan förklaras med, att vi lyckades
kombinera en aktiv portföljförvaltning
med ett antal aktiva innehav - varav
Castellum. Bure Equity, Gapio och
Svolder varit särskilt framträdande.

PRIVATE EQUITY - FONDENS

ONOTERADE INVESTERINGAR
Under året har Fonden stärkt sin position
pä den svenska private equity-marknaden,
vilken mätt i investeringar per capita idag
ligger på tredje plats bland världens
länder - endast Överträffad av USA och
Storbritannien.

Tack vare bredden i portföljen samt
snabba beslut om avyttringar uppnåddes
en total avkastning på 17 procent. Detta
resultat är tillffedsstäDande och skall ses
mot bakgrunden av att Fonden under
året drabbades av kännbara förluster
p g a ett antal konkurser och nöd-
vändiga nedskrivningar.

Den starkt differentierade utvecklingen
inom den onoterade marknadens olika
delar belyser vikten av konekt prioritering
mellan olika sektorer samt intensiv upp-
följning inom var och en av dem. Detta
synsätt återspeglas också i Fondens orga-
nisation för investeringar i onoterade
bolag.

Erfarenheterna från fjolåret används
nu för att finslipa våra affärsmodeller.
Vi strävar t ex efter en förbättrad ägar

balans mellan Fonden och övriga ägare
samt, kompletterar och fördjupar fort-
löpande vår branschkunskap. Samtidigt
skall vi bibehålla den höga avkastnings-
nivån i vår verksamhet.

.Med en arbetsmodell, som klarat
fjolårets påfrestningar, med en stärkt
organisation och med engagemang i
ca 300 företag står Fonden väl rustad
på en marknad som präglas av tillta-
gande konkurrens om de mest intres-
santa objekten.

PRIVATE EQUITY - OMOGEN
MARKNAD I STARK FÖRÄNDRING

1 jämförelse med USA är den svenska
venture eapital-marknaden ännu ung
och relativt omogen. Investerare
utomlands accepterar som regel inte
private equity-fonder som inte kan visa
upp en lång-siktig och rationellt
underbyggd plan för sina affärer. I
Sverige är man i stor ut-sträckning
hänvisad till oprövade konstel-lationer av
aktörer, vilket helt naturligt ökar risken.
Samtidigt representerar flera av dessa
konstellationer en intressant tillväxt
potential.

1 princip finns två typer av aktörer på
marknaden: Dels fonder som gör investe-
ringar i bolags olika utvecklingsfaser, dels
investerare som köper in sig i fonder för
att indirekt bli ägare i onoterade bolag.

Fonden har intressen i fyra buy-out-
fonder - men har också gjort ett betydande antal
direkta investeringar. Vi verkar således
intensivt på båda nivåerna, vilket ger
oss en unik position på den svenska
marknaden.

Antalet nyetableringar av fonder inom
venture Capital kommer sannolikt alt
minska under de närmaste åren. Det
verkar rimligt att förutse en utveckling
liknande den i USA, Där domineras mark-
naden inom varje segment av ett fåtal
aktivt engagerade, branschkunniga och
kapitalstarka ägare som har kraft att rida
ut. konjunktursvängningar. En utveckling
i denna riktning skulle sannolikt gynna
Fonden.

INFÖR ÄR 2001

Fonden har ett bra ”trade record” och
arbetet med att effektivisera investerings-
processen går nu in i en mycket intensiv

fas. De inledande årens erfarenheter har
blivit föremål för en detaljerad utvärdering.
Den löpande kompetensutvecklingen av
medarbetarna - vilken hittills varit en
viktig framgångsfaktor - utvecklas ytter-
ligare och renodlas mot särskilt vitala om-
råden, Omvärldsbevakningen intensifieras
och kommer i ökad omfattning an be-
drivas via vårt eget nätverk.

Sannolikt kommer förändringar i
Fondens placeringsreglemenle ~ bl a rätt:
att investera i utländska bolag - att vidga
perspektiven och ytterligare öka möjlig-
heterna till intressanta investeringar och
riskspridning. Uppbyggnaden av ett stra-
tegiskt internationellt nätverk kommer
att -accentueras.

För alt möta omvärklsförändringarna
och dra praktisk nytta av de erfarenheter
som Fonden hittills gjort, har grunden
lagts för en strategisk renodling mot fem
investeringsportföljer - Asset Manage -
ment, Buy -out, Industrial Ventures,
Technology Ventures och Life Science
Ventures.

Det nya arbetssättet skall leda till en
förstärkt fokusering och tydliga strategiska
mål. Vi har stärkt vara möjligheter att
även i fortsättningen med god marginal
uppfylla vårt mål - dvs att uppnå en av-
kastning som överstiger jämförelseindex.

Sammantaget står Fonden väl för-
beredd för att konsolidera och utveckla
sin position på den svenska kapitalmark
naden, odi jag ser fram mot 2001 som
ett spännande och dynamiskt år.

Eriing Gustafsson
Verkställande direktör

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

ATP OCH DET REFORMERADE

ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET

Sjätte AP-fonden är en au de fem offentliga fonder som förvaltar
de allmänna pensionsmedlen inom det svenska AP-fondsystemet.
Systemet infördes redan 1960, men reformerades enligt ett riksdags-
beslut 1998. Dagens system är i högre grad än tidigare länkat till
inkomstutvecklingen i landet. Här ges en grundläggande orientering
om systemets bärande delar.

ATP

Systemet med allmän tilläggspension
(ATP) trädde i kraft 1960. Det bygger
pa alt pensionsutbetalningarna skall
finansieras genom obligatoriska arbets-
givaravgifter, baserade pä den aktiva
befolkningens förvärvsinkomster. Riks-
dagen fattade i juni 1998 beslut om att
reformera ATP-systemet. Det nya systemet
har konstruerats för att bättre följa den
samhällsekonomiska utvecklingen -
dvs genom att pensionen i högre grad
kommer att följa inkomstutvecklingen
i samhället.

DET REFORMERADE

ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET

Riksdagens beslut om förändring av ATP-
systemet innebar en genomgripande
reformering av det allmänna älderspen-
sionssystemet. Omvandlingen innebär
en gradvis övergäng till nya regler för
beräkning av ålderspensioner. Systemet

Det nya allmänna pensionssystemet

AP-fonöema

Inkomstpenslon

ändras frän alt vara förmå nsbestämt till
att bli avgiflsbestämt.

Den nya allmänna pensionen består
av tre delar:

• Inkonistpensionen är ett fördelnings-
system. De avgifter som kommer in
slussas direkt vidare som pension till
dagens pensionärer. För de inbetalda
pengarna far man individuella pen-
sionsrätter. Dessa visar att systemet

är skyldig personen pengar - vilka
återbetalas då man själv blir pensionär.

• Preniiepensionen är ett s k premie-
reservsystem. De pengar som avsätts
till premiepensionen betalas inte ut till
dagens pensionärer, utan sparas för
att användas när personen själv går i
pension. Pengarna placeras i värde-
pappersfonder som personen själv
väljer. För den som vill kan medlen
förvaltas av Sjunde AP-fonden. Denna
fond erbjuder två valbara fonder.

• Garantipensionen är en utfyllnad för
personer med låga eller obefintliga
inkomster. Garantipensionen finansieras
med skatter.

I det reformerade systemet fastställs
ärligen en pensionsrätt motsvarande
18.5% av den pensionsgrundande
inkomsten. Huvuddelen av pensions-
rätten - ett belopp motsvarande 16,0%
av underlaget - tillförs fördelningsdelcn
och 2,5% tillförs premiepensionsdelen.

De nya reglerna införs successivt.
Personer födda 1937 eller tidigare får
fortsatt folkpension och ATP. De som är
födda mellan 1938 och 1953 fasas in
genom att en del av pensionen kommer
från det nya och en de) från det gamla
systemet. Ju yngre man är, desto större
andel av pensionen beräknas enligt det
nya systemet. Personer födda 1954 eller
senare får pensionen helt enligt det nya
systemet.

För information om den nya allmänna
pensionen svarar Riksförsäkringsverket,
Försäkringskassan och Premiepensions-
myndigheten. Besök gärna deras gemen-
samma webbplats: wieiv.pension.nu

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN
Allmänna Pensionsfonden skapades då
ATP-systemet bildades - dels för att mot-
verka en befarad sparandeminskning i
samhällsekonomin, dels för att fungera
som en buffert under perioder dä pen-
sionsutbetalningarna överstiger avgifts-
inkomsten.

Tom reformeringen 2000/2001 har
Allmänna Pensionsfondens medel för-
valtats av sex olika fondstyrelser med
olika placeringsinriktning:

Fondstyrelserna 1-3 har förvaltat den
största delen av den Allmänna Pensions-
fondens kapital. De har haft sin inriktning
på räntebärande placeringar samt en
mindre andel fastighetsinvesteringar.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

AP-fondsystemet

Fondstyrelse 4 och 5 har haft sin inrikt-
ning främst mot noterade svenska aktier.

Fondstyrelse 6 har fokus på den
onoterade riskkapitalmarknaden med
en större andel placeringar i små och
medelstora företag som komplement till
traditionell kapitalförvaltning med
noterade aktier.

Fondstyrelse 1-5 organiserades den
1 maj 2000 om till fyra AP-fonder (1-4).
Den 1 januari 2001 fördelades förvaltnings-
ka pitalet lika mellan dessa fonder och de
fick ett gemensamt placeringsmandat.

Sjätte Fondstyrelsen bibehåller tills
vidare oförändrade placeringsregler och
har endast bytt officiellt namn till Sjätte
AP-fonden.

Sjunde AP-fonden berörs inte av
omorganisationen.

SJÄTTE AP-FONDENS
PLACERINGSREGLEMENTE

Sjätte AP-fonden har som nämnts ovan
oförändrade placeringsregler. Dessa är
mer flexibla än Första till Fjärde AP-
fondemas placeringsregler - med undan-
taget att Sjätte AP-Fonden inte har mandat
att investera utomlands. Spännvidden i
placeringsreglementet ger Sjätte AP-
Fonden en särställning inom AP-fonds-
systemet.

Sjätte AP-fonden har mandat att inves-
tera i:

• Noterade svenska aktier med en
ägarandel utgörande mindre än 30%
av kapital och röster.

• Onoterade svenska aktier

• Räntebärande instrument

• Vedertagna derivatinstrument

Inga restriktioner finns när det gäller
allokeringen mellan de olika tillgångs-
slagen.

SJÄTTE AP-FONDENS
UPPGIFT OCH MÅL

Sjätte AP-fonden skall inom ramen för
sitt placeringsreglemente förvalta svenska
pensionsmedel så att kraven på god av-
kastning, långsiktighet och effektiv risk-
spridning tillgodoses.

Fondens styrelse har satt som mål
att avkastningen på Fondens placeringar,
inom en 5-års period skall överträffa
SIX Avkastningsindex. Jämförelseindex
justeras med hänsyn till att Fondens
reglemente inte tillåter investeringar i
vissa utländska bolag som ingår i index.

AP-FONDERNAS

NYA PLACERINGSREGLER

För att trygga finansieringen av ålders-
pensionssystemet är det i ännu högre grad
än tidigare av betydelse att AP-fondema
långsiktigt ger hög avkastning. Placerings-
reglema för Första-Fjärde AP-fonden

kommer därför att präglas av större flexi-
bilitet och ge möjlighet till placeringar i
flera olika tillgångsslag. De viktigaste pla-
ceringsreglerna - identiska för Första-
Fjärde AP-fonderna - är följande:

• Placeringar skall få ske i alla förekom-
mande instrument på kapitalmarknaden
vilka är marknadsnoterade och omsätt-
ningsbara.

• En mindre del - högst fem procent av
varje fonds tillgångar - får placeras i
onoterade värdepapper. Placering

i onoterade aktier får endast ske
indirekt via andelar i värdepappers-
fonder eller riskkapitalföretag.

• Minst 30 procent av varje fonds till-
gångar skall placeras i räntebärande
värdepapper med låg kredit- och
likviditetsrisk.

• Varje fond får äga högst tio procent av
rösterna i en enskilt börsnoterat 1x3lag.

• Högst 40 procent av en fonds till-
gångar får exponeras mot valutarisk.

• Högst tio procent av en fonds tillgångar
får exponeras mot en emittent eller
grupp av emittenter.

• Minst tio procent av varje fonds till-
gångar skall förvaltas av utomstående
förvaltare.

Omorganisation av Allmänna Pensionsfonden

äfJÄTTF. AP-PONDKN "7

finansmarknaden

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

FINANSMARKNADEN

Året inleddes med mycket stark optimism beträffande den snabbt
växande teknologisektorn ocb världsekonomins utveckling i övrigt.
Ett antal faktorer bidrog senare till att dämpa denna tillförsikt-
t ex kraftigt stigande råvarupriser, avmattning av börsuppgängen
med följande kraftiga nedgångar, åtstramning av penningpolitiken
samt en tidskrävande rösträkning i det amerikanska presidentvalet.

MAKROF.KONOMISK
UTVECKLING

Världsekonomin växte som väntat
kraftigt under 2000. Konsumtionen
ökade starkt i både Europa och l ISA,
och de länder i Sydamerika och Asien
som drabbats av krisen 1997-98 åter-
hämtade sig. Den japanska ekonomin
hade dock fortsatta problem med att
komma ur sin länga recession.

På grund av stark efterfrågan och en
produktionskapacitet som inte ökade i
samma takt, steg råvarupriserna under
året. Särskilt uppmärksammat blev olje-
priset, vilket trots att OPEC ökade pro-
duktionstakten något, fortsatte att stiga.
Delvis förklarades detta av brist pa tanker-
kapacitet samt av tilltagande oroligheter
i Mellanöstern.

Mot slutet av året kom flera tecken på
avmattning. Åsikterna om dess omfattning
var dock mycket varierande.

Nagra indikatorer på avmattning var
en svag börs med den negativa konjunk-
tureffekt detta skulle kunna leda till, en

dämpad optimism hos företag och kon-
sumenter, en mycket stark dollar som för-
svårade för amerikanska exportföretag
och höga råvarupriser och löneökningar
- vilka skapade risker för kostnadsdriven
inflation och lönsamhetspress.

I USA ökade underskottet i handels-
balansen till rekordhöga nivåer beroende
pa att den starka dollarn gynnade import
och samtidigt missgynnade amerikansk
export.

Medan produktionskostnaderna ökade
blev inflationen - mätt som konsument-
prisindex - relativt lag i USA och Europa.
Rensat för energi, mat och indirekta
skatter stannade den s k kärninflationen
pä ännu lägre nivåer.

RÄNTE- OCH VALUTAMARKNADEN

Riksbanken höjde i februari reporäntan
med en halv procentenhet, men har
därefter lietecknat inflationsrisken som
Ix/gränsad. Federal Reserve och Europe-
iska Centralbanken (ECB) har däremot
under året stramat åt penningpolitiken

betydligt. Detta med hänvisning till en
stark tillväxt och - i det senare fallet -
en svag valuta.

Dollarn stärktes kraftigt under året,
samtidigt som euron försvagades avsevärt.
Den svenska kronan försvagades i takt
med euron - med resultatet att dollar-
kursen under höstmånaderna överskred
10-kronorsgränsen. I november stödköpte
ECB euro, vilket bidrog till au denna
valuta successivt började stärkas igen.

Räntorna pa statsobligationer sjönk
något under året, beroende på förvänt-
ningar om en något lägre tillväxttakt
samt dämpade inflationstendenser på
längre sikt. Dock ökade ränteskillnaden
till företagsobligationer med högre risk,
vilket kan tolkas som att vinstutsikterna
inom många företag kommer att för-
sämras framöver.

AKTIEMARKNADEN

Efter det mycket starka börsåret 1999
följde ett år av nedgång för de breda
aktieindexen. Den var framför allt kon-

Valutakurser

Sverige växlingskurs SEK/EUR
Sverige växlingskurs SEK/USD
EMU växlingskurs EUR/USD

b SJACn: AP-FONDEN

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

finansmarknaden

centrerad till teknologisektom, medan
mer defensiva sektorer - som t ex läke-
medel och fastigheter - utvecklades starkt.
S&P 500 (USA) sjönk 10%, DAX (Tysk-
land) sjönk 8% och FTSE-100 (Storbri-
tannien) sjönk 10%. Stockholmsbörsen
(AFGX) sjönk med 12%.

REKYL FÖR IT-INDEX

Teknologisektorn steg på grund av
en stark tilltro till ”den nya ekonomin”
mycket kraftigt t o m mars. Ett flertal
faktorer bidrog däremot till att sektorn
utvecklades svagt under resten av året.
Den kraftiga uppgången hade lett till
extremt höga värderingsnivåer, e-handel
mot konsument - och sedermera mellan
företag - utvecklades svagare än väntat
och ett flertal bolag råkade i obestånd.

Vidare drabbades halvledarsektorn
av lägre försäljningstillväxt i kombination
med prispress. Microsoft riskerade en upp-
delning då bolaget bedömts utnyttja sin
monopolställning för PC-operativsystem.
IT-konsulter drabbades av ett efterfråge-
gap efter millennieprojekten samt vikande
efterfrågan från e-handelsbolag i kombi-
nation med höga kostnader för rekryte-
ring och löner. Affärsvärldens IT-index -
vilket under våren som mest hade stigit
40% - backade med 58% för helåret.

UTPLÅNING INOM TELEKOM

Telekombolagen Ericsson och Nokia hade
fortsatt stark utveckling på systemsidan.

Medan Nokia tog marknadsandelar på
mobiltelefoner och bibehöll sin mycket
goda lönsamhet, indikerade Ericsson att
helårsförlusten inom sektorn konsument-
produkter skulle öka till 16 miljarder.
Ericsson vände därför den starka upp-
gången under årets första månader till
en nedgång på 21%, medan Nokia under
året steg med 8%.

Aktiemarknaden började mycket
tidigt diskontera en avmattning av industri-
konjunkturen - trots gcxi vinstutveckling
under året för verkstads- och skogsbolag.
Aktierna hämtade sig dock betydligt under
senare delen av året. AV Skogsindex sjönk
14% och Enskilda Engineeringindex
sjönk 9%.

Handelsindex sjönk med 46%.
Hennes & Mauritz, som dominerar detta
index, råkade ut för en svagare försälj-
ning än väntat och hade samtidigt stora
kostnader för att bygga upp en position
på den amerikanska marknaden. Bolaget
sjönk därför kraftigt under året.

SVAG ”FOLKAKTIE”

Telia börsintroducerades i juni, och blev
därmed en av de mest spridda aktierna
i Sverige. Dock blev kursutvecklingen
under året - liksom för övriga teleope-
ratörer - en besvikelse. Den främsta
orsaken till detta var att många europeiska
teleoperatörer tvingades att betala stora
summor för 3G-licenser samt att dessutom
bygga infrastrukturnät - samtidigt som

intäkterna från 3G bedömdes bli lägre
per kund än tidigare beräknat. Netcom
förvärvade även det förlustgenererande
SEC, vilket inte uppskattades av aktie-
marknaden. Europolitan backade 44%,
Netcom 34% och Telia 43% från
introduktionskursen.

DEFENSIVA ALTERNATIV

Läkemedelsaktierna användes av många
som ett defensivt alternativ till de ratade
teknologiaktierna. De steg 30% under
året (SX Kemi och Läkemedel).

Nordea (tidigare MeritaNordbanken)
fortsatte att förvärva bolag. Man byggde
under året upp en position som den
största och geografiskt mest heltäckande
nordiska banken. OM-gruppen gav
under året ett bud på London-börsen,
vilket dock inte gick igenom. Bankerna
gynnades på aktiemarknaden genom sin
defensiva karaktär och stigande vinster till
följd av ränteutvecklingen och kostnads-
besparingar. AV Bank- och Finansindex
steg därför med 32%.

Fastighets- och byggkonjunkturen var
mycket gynnsam under året, även om en
viss avmattning kunde anas under den
senare delen av året. Kontors- och butiks-
hyroma nådde nya toppnivåer. Dessutom
gynnades sektorn - i likhet med banker
och läkemedel - av sin defensiva karak-
tär. AV Bygg- och Fastighetsindex steg
med 24% under året.

Branschindex

——— Affärsvärldens index Verkstadsindustri

Affärsvärldens index Skogsindustri

Affärsvärldens index IT-bolag

Affärsvärldens index Handel

Affärsvärldens index Fastighets- och byggbolag

Börsutveckling

Jan feb mar apr maj jun Jul aug sep okt nov dec

..........USA S&P 500 Composite index, stängningskurs [index 2000-12-30]

Tyskland DAX index, stängningskurs [index 2000-12-30]

Sverige Affärsvärlden Generalindex, stängningskurs [index 2000-12-30]

Storbritannien FTSE index, stängningskurs [index 2000-12-30]

SJÄTTE AETONDEN 9

private equity -marknaden

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

PRIVATE EQUITY-MARKNADEN

Private Equity står för investeringar i onoterade bolag. Den svenska
private equity-marknaden har funnits sedan 1970-talet, men har haft
stark tillväxt främst sedan 1994.

Den svenska private equity-marknaden
har haft en mycket stark tillväxt under
de senaste aren. Manga nya aktörer har
kommit in pä marknaden, vilken fort-
farande är omogen och kommer att
omvandlas under de kommande åren.
Utvecklingen inom olika sektorer av
marknaden har varit starkt differentierad,
men sammanlaget har värdeutvecklingen
under år 2000 varit god.

TILLVÄXT OCH FÖRÄNDRING

Sverige ligger idag pa tredje plats i
världen när det gäller private equity-
investeringar per capita. Före på listan

Buy-out

...som bérsuppkSp elter
förvärv av dalar av bolag
tillsammans mod
management

Övriga investeringar i
leka noterade Oolag

Vad är private equity?

Private equity står för investeringar i onoterade bolag. Ordet riskkapital, vilket
ibland används synonymt, betyder egentligen investeringar i ett bolags egna
kapital. Ordet "risk" syftar här på den större risk ägaren tar i förhållande till
andra finansiärer i bolaget t ex banker eller leverantörer, (källa: Venture Capital
- begrepp och definitioner, av professor Anders Isaksson).

Bilden ovan visar hur de olika begreppen hänger samman. Private equity-
marknaden kan delas in i

• buy-out-marknaden som sysslar med strategiska och finansiellt inriktade
utköp och sammanslagningar av större bolag eller delar av större bolag, och

• venture capital-marknaden som sysslar med investeringar i mindre och ofta
snabbväxande företag. Begreppet venture Capital, vilket som flera begrepp
ännu inte översatts till svenska, avser tidsbegränsade investeringar i
onoterade företag där investeraren oftast utövar ett aktivt ägande.

finns endast USA och Storbritannien
(källa: EVCA, se bild på nästa sida).
Totalt finns idag ca 200 aktörer och
150-200 Mdr disponibla på marknaden
(källa: Förvärv & Fusioner).

Bilden nederst på nästa sida visar
stadierna i ett bolags utveckling - från
såddfinansiering till börsintroduktion
eller industriell försäljning. Jämfört med
Europa i övrigt har Sverige en större andel
investerat kapital i bolagens tidiga faser.

SPRÅNGVIS UTVECKLING

Den svenska private equity-marknaden
har funnits sedan den senare delen av

70-talet. Tillväxten har skett språngvis.
Under början av 80-talet kom den första
uppgångsfasen i samband med ett gynn-
samt börsklimat och OTC-listans tillkomst.
Dä börsutvecklingen vände och fastighets-
investeringar tog över dominansen,
planade denna uppgång ut.

Fram till 1994 ökade antalet aktörer
långsamt, för att sedan skjuta fart kraftigt.
Detta har flera samverkande orsaker:
Institutionella placerare har allokerat mer
kapital till private equity, Sverige har haft
en kraftig börsuppgång, avyttringsmöjlig-
heterna har förbättrats genom nya börs-
listor och utländska köpare har stimulerat
utvecklingen. Dessutom har ett antal före-
tag genomfört outsourcing av forskning
och utveckling, vilket skapat många nya
företag - framför allt inom tekniksektorn.

UTVECKLINGEN I SVERIGE
UNDER ÄR 2000

Utvecklingen i Sverige har under året
varit starkt differentierad mellan olika delar
av private equity-marknaden. Detta bely-
ser vikten av att olika områden följs upp
var för sig. De spektakulära förluster som
drabbat e-handelsbolagen har t ex kommit
att skymma det faktum, att huvuddelen av
den svenska private equity-marknaden
under året utvecklats väl.

Nedan beskrivs utvecklingen inom de
olika delarna av private equity-marknaden.
Buy-out-marknaden inriktar sig främst pä
mogna verksamheter och venture capital-
marknaden på de tidiga utvecklingsfas-
erna. Jämför figuren nederst på nästa
sida, vilken beskriver ett bolags
utvecklingsfaser.

BUY-OUT

Inom buy-out-marknaden har utveck-
lingen under året varit god. Marknaden
har i det större segmentet ett fåtal etable-
rade aktörer - Nordic Capital, EQT och
Industri Kapital. Inga nyetableringar har

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

private equity-marknaden

skett eller aviserats. I takt med att aktö-
rerna startar fonder med mer kapital, finns
en tendens att de tittar på större affärer.

VENTURE CAPITAL

- TEKNOLOGIMARKNADEN

Den svenska marknaden för onoterade
teknologibolag har under året varit turbu-
lent. Marknaden är fortfarande väldigt ung.
De flesta av aktörerna har endast varit
verksamma i några år. I USA har många
framgångsrika venture capital-fonder byggt
upp sina verksamheter under decennier.
På en så mogen marknad är det svårt för
fonder att dra till sig ett stort kapital utan
att visa upp en framgångsrik historik.
Här i Sverige har investerare däremot
varit hänvisade till att investera i helt nya
konstellationer, vilket innebär en betyd-
ligt högre risk.

Den turbulens som präglat marknaden
har främst uppstått inom vissa segment av
området teknologi. Många nyetableringar
med inledningsvis höga värderingar följdes
av lägre värderingar p g a uteblivna
kassaflöden och utslagning av bl a
e-handelsföretag.

VENTURE CAPITAL

- LIFE SCIENCE-MARKNADEN

Under det första kvartalet 2000 utveckla-
des området mycket starkt - framför allt
inom sektorn små och medelstora bolag.
Utvecklingen under andra, tredje och
framför allt fjärde kvartalet var svagare
än under årets början, men sammantaget
redovisar marknaden positiva siffror.

Den ökade tillgången på riskkapital
i Sverige har lett till högre värderingar
på tillgängliga objekt inom området
bioteknik.

Endast ett fåtal nya fonder har under
året etablerats inom life Science. Markna-
dens största aktörer är Investor Growth
Capital, HealthCap och Sjätte AP-fonden.
Inom life Science kan en ökande interna-
tionalisering skönjas. Bland annat har
det stora riskkapitalbolaget 3i etablerat
sig i Stockholm.

VENTURE CAPITAL

- TRADITIONELLA BRANSCHER

Det finns endast ett fåtal aktörer - t ex
Industrifonden, Atle och Skandia - inom
traditionella branscher i Sverige. Inga större
nyetableringar har skett under 2000.

Värderingarna på bolag i traditionella
branscher har under året stigit något, då
förväntansbilden stimulerats av utveck-
lingen inom andra branscher.

TRENDER

Ett antal trender kan konstateras på den
svenska marknaden. Framför allt präglas
den av konsolidering och internationali-
sering. I takt med att marknaden mognar
blir aktörerna dessutom allt mer speciali-
serade. Samtidigt går utvecklingen mot
färre och större aktörer. För att kunna
bidra i portföljbolagens utveckling krävs
resurser och nätverk.

Specialiseringen innebär dels fokuse-
ring på branscher, dels på enskilda faser
i bolagens utveckling. Den internationella
trenden att aktörer från mogna sektorer
dragits mot investeringar i tidiga faser har
avstannat. Venture capital-fondema söker
nu åter sin normala position i bolagens
finansieringskedja. Denna utveckling
hänger intimt samman med att möjlighe-
terna till introduktion av mycket unga
bolag på världens börser minskat markant.

Private equity-marknaden är global
och vikten av ett strategiskt internationellt
nätverk anses komma att öka ytterligare.
Svenska private equity-bolag behöver
goda relationer med utländska aktörer -
detta för att hjälpa bolagen att utvecklas
internationellt och för att finna möjlighe-
ter till avyttring av portföljbolag.

Private equlty-lnvesteringar I Europa som andel av BNP I procent

Ett företags utvecklingsfaser

•SJÄTTE AP-FONDEN

förvaltningsberättelse

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

FONDENS ALLOKERINGSPROFIL

Sjätte AP-fondens kapital består i huvudsak av placeringar i noterade ocb
onoterade aktier. Andelen onoterade aktier växer i takt med att organisa-
tionen utvecklas och investeringar genomförs. Den onoterade portföljen
är väl diversifierad - bäde med avseende pä bransch och bolagens
11 tvecklit igsfaser.

PORTFÖLJ ALLOKERING

I slutet av 1996 erhöll Fonden sitt grund-
kapital om totalt 10,4 Mdr. Sedan starten,
då Fondens kapital var placerat uteslu-
tande i räntebärande instrument, har
kapitalet allokerats om. Sedan ingången
av 1999 har kapitalet till största delen
bestått av aktieplaceringar i noterade och
onoterade bolag.

Den onoterade portföljen har vuxit
stadigt, för att vid utgången av år 2000
uppgå till 3,7 Mdr. Som figuren nedan
visar, utgjorde den vid årsskiftet 20% av
Fondens kapital.

1 Fondens uppdrag ingår - förutom
det övergripande målet att med lämplig
riskspridning skapa en god avkastning -
att investera i små och medelstora företag.
Detta ger Fonden en särställning inom
AP-fondsystemet. Fonden avser således
att fortsätta investera betydande belopp i
direkta och indirekta (via fonder) innehav
i onoterade företag, för att nå en lång-
siktig avkastning överstigande den de no-
terade aktierna genererar. Den onoterade
portföljen växer i takt med att Fonden
finner investeringsmöjligheter och bygger
upp sin organisation och nätverk.

Bilden pä nästa sida visar bransch-
viktningen i Fondens totala portfölj,
jämförd med viktningen i Affärsvärldens
index. Skillnaderna beror främst på Asset

Managements innehav' i Industrivärden
och att den onoterade portföljen har en
annan viktning, med större andelar IT
och hälsovård. För ytterligare beskrivning
av allokeringen inom den noterade
portföljen, se Asset Management sidan
14-15.

EN DEL AV
AP-FONDSYSTEMET

Första till Sjätte AP-fonden förvaltar till-
sammans ca 540 Mdr. Enligt de nya
placeringsreglerna för Första till Fjärde
AP-fonderna skall minst ca 30% av hela
systemets medel placeras i räntebärande
instrument. Sjätte AP-fondens allokerings-
profil skall ses mot bakgrund av hela
systemets konstruktion. Fondens place-
ringar på 18,4 Mdr i aktier är en del av
det totala systemets aktieplaceringar.

Den relativt höga andel onoterade aktier
i Fondens portfölj beror på att Fonden,
som en del i systemet, tilldelats uppgif-
ten att investera i små och medelstora
företag.

FONDENS ORGANISATION

Fondens organisation och portfölj är
indelad i fem områden.

Asset Management arbetar med
noterade aktier och derivat. Läs mer på
sidorna 14-15.

Buy-out arbetar inom buy-out-
marknaden. Läs mer på sidorna 16-17.

Technology Ventures arbetar med
venture Capital inom teknologiområdet.
Läs mer på sidorna 18-19.

Life Science Ventures arbetar med
venture Capital inom hälsovårdsområdet.
Läs mer på sidorna 20-21.

Industrial Ventures arbetar med
venture Capital inom traditionella
branscher. Läs mer på sidorna 22-23-

Definitionerna av buy-out, venture
Capital mm beskrivs på sidan 10.

HANTERING AV DEN

ONOTERADE PORTFÖLJEN
Hanteringen av den onoterade portföljen
vilar på ett antal byggstenar:

• Di versifierad portfölj - dvs bransch-
spridning

• Avvägd fördelning mellan företagens
utvecklingsfaser

• Bestämda investeringskriterier

• Lokal närvaro - globalt nätverk

• Noggrann beslutsprocess

• Utvecklad investeringsprocess

• Både direkta och indirekta investeringar

Bilden till höger pa nästa sida visar den
onoterade portföljens spridning mellan

Hl Asset Management, noterat

M Investeringsverksamheten, onoterat

Investeringsverksamheten

12 S|Vn>: AP+O.X)>EN

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

förvaltningsberättelse

olika branscher, jämförd med viktningen
i Affärsvärldens index. Fonden har en
övervikt inom IT och hälsovård - områden
Fonden valt att fokusera p g a de goda
utsikterna för tillväxt.

Fonden har en tillfredsställande för-
delning av investeringar mellan företag
i olika utvecklingsfaser. Vid en interna-
tionell jämförelse har Fonden - liksom den
svenska marknaden i stort - mer kapital
investerat i tidiga faser. På grund av restrik-
tionen att Fonden endast får investera i
Sverige, är det svårt att uppnå en portfölj
med en högre andel av mogna bolag. Ut-
budet av fonder som genomför denna typ
av investeringar är begränsat i Sverige.

Vid arbetet med onoterade företag är
det viktigt att befinna sig nära verksam-
heten, men samtidigt är konkurrensen
idag internationell. Ett strategiskt nätverk
är avgörande för att nå framgång som
placerare. Att arbeta aktivt lokalt med
bolaget är lika nödvändigt som att via
nätverk skaffa information om globala
trender och förändringar för att hantera
riskerna i en investering.

Fondens investeringsprocess (vilken
beskrivs pä sidan 24) utgör själva grunden
för hanteringen av den onoterade port-
följen. Alla processens stadier - från
analys och avtalsskrivande till styrelse-
arbete och avyttring - måste ständigt
utvecklas genom egna erfarenheter
och kunskap tillförd via vårt nätverk.

DIREKTA OCH

INDIREKTA INVESTERINGAR

I takt med att andelen onoterade aktier
har ökat, har även andelen indirekta in-
vesteringar via venture Capital- och buy-
out-fonder vuxit. Förutom god risksprid-
ning, tillför de indirekta engagemangen

en fördjupning av kunskapen inom viktiga
investeringsområden. De ger också till-
gång till extern analys- och management-
kapacitet. Andelen indirekta investeringar
har under 2000 ökat från 50% till 54%.

Genom att team med god bransch-
kunskap och väl definierad placerings-
inriktning genomför investeringarna,
hanteras de onoterade investeringarna
på ett professionellt sätt. Fondens direkta
investeringar blir dessutom allt mer foku-
serade på ett mindre antal områden där
kompetens finns inom organisationen
eller i dess nätverk. Genom att lägga
samman Fondens direkta investeringar
med ett antal väl utvalda fondportföljer
skapas en väl avvägd portfölj med
onoterade innehav.

MÅNGA INNEHAV
AVGÖRANDE PARAMETER

Den mest avgörande parametern för god
riskspridning av den onoterade portföljen
är att ha ett stort antal innehav. Fonden
har idag direkta och indirekta innehav i
nästan 300 onoterade företag. Genom det
stora antalet innehav inom olika branscher
och utvecklingsfaser kan Fonden ta del i
den attraktiva värdetillväxten i snabbväx-
ande företag samtidigt som den totala
risknivån hålls på en relativt låg nivå.
I framför allt de tidiga faserna i bolagens
utveckling är risken ofta hög. Därför är
det naturligt, att ett antal bolag inte lyckas
och får läggas ner - samtidigt som ett fåtal
bolag lyckas mycket bra, och skapar
stora värden.

Bilden nedan visar värdeutvecklingen
på Fondens innehav. Här ses både direkta
innehav och innehav i en fond som en
investering. De flesta innehaven är idag,
enligt gängse principer, värderade till

anskaffningsvärdet och har därmed inte
påverkat fondens resultat. Alla investe-
ringar som påverkat resultatet positivt eller
negativt sedan Fondens grundande är
med i figuren - dvs oavsett om påverkan
består av realiserat eller orealiserat resultat.
Enstaka konkurser eller framgångsrika av-
yttringar blir intressanta endast mot bak-
grund av den totala portföljens utveckling.

32%

Branschviktnlng Fondens
totala kapital per 2000-12-31

39.5%

Branschviktnlng Fondens
onoterade Innehav per 2000-12-31

1% 2,5% 6%

25%

Branschvikter I Affärsvärldens
Generalindex per 2000-12-31

■ Råvaror

K Industri

|Konsumenter

H Hälsovård

■ An.„.

SjÅrre AP PONDHN

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

ASSET MANAGEMENT

Efter ett turbulent hörsår kom totalavkastningen att överträffa SIX
Avkastningsindex med 5,6procentenheter- främst genom en positiv
utveckling för de aktiva innehaven Bure, Stölder, Capio och Castellum
och genom satsningen i Industrivärden. För att dra nytta av de stora
svängningarna pä hörsen har Fonden arbetat systematiskt med strategier
för urval av aktier och förändringar av likviditeten.

Inom Ass^t Management arbetar Fonden
med noterade aktier och räntebärande
instrument, samt med alla vedertagna
typer av derivatinstrument pä aktie- och
räntemarknaden. Förutom traditionell
kapitalförvaltning har Fonden ett aktivt
ägande i nägra få bolag. Asset Manage-
ment överträffade under 2000 SIX Avkast-
ningsindex med 5,6 procentenheter.

PLACERINGSFOKUS

Sedan Fondens grundande i slutet av
1996 har kapitalet successivt omallo-
kerats från räntemarknaden mot aktie-
marknaden. Sedan årsskiftet 1998/99 har
Asset Management varit fullinvesterad i
aktier. De stora investeringar som genom-
fördes i det svaga Ixirsklimatet under
hösten 1998 har givit en mycket god
avkastning. Genom omallokeringen har
Asset Management även skiftat sin mål-
sättning till att överträffa SIX Avkastnings-
index (se definition sidan 7).

BASPORTFÖLJEN
Förvaltningen utgörs till största delen
av basportföljen, vilken främst iDestår av
likvida aktier i större bolag på Stock-
holmsbörsen. Portföljens fördelning på
olika branscher framgår av diagrammet
på nästa sida.

Fonden genomförde i början av året
en stor investering i Industrivärden, och
blev därmed ett av bolagets största aktie-
ägare med 5% av kapitalet. Det främsta
motivet var, att substansrabatten i lx)laget
var historiskt hög - trots en högkvalitativ
portfölj Ixfstående av bl a Ericsson, SHB,
Skandia och Skanska. För att komma över
dessa innehav med rabatt, bytte Fonden
en del av sina aktier mot posten i Industri-
värden. Hittills har transaktionen givit god
avkastning, eftersom substansrabatten
under året minskat kraftigt.

Portföljen har - vilket framgår av
diagrammet på nästa sida - till följd av
satsningen i Industrivärden fått en kraftig
övervikt mot investmentbolag, medan
övriga branscher har fått neutral viktning
eller underviktning. Inräknat Industri-
värdens underliggande innehav, har dock
branschviktningen under året i stort sett
varit neutral. I stället har Fonden - för
att dra nytta av de stora svängningarna
på börsen - primärt arlx?tat med strategier
för urval av aktier och förändringar av
likviditeten.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

asset management

Inom verkstadssektorn har Fonden mins-
kat sin exponering, bl a genom att reali-
sera den goda vinsten i SKF samt genom
att minska överexponeringen i Volvo.

Inom bygg- och fastighetssektorn har
Fonden bl a bytt sina NCC-aktier mot
Skanska.

Inom handelssektom har Fonden
utnyttjat den väder- och kollektionsrela-
terade svackan i H&M till att ackumulera
aktier i bolaget - och har därmed gått
från under- till överexponering.

Inom banksektorn har Fondens största
exponering varit SEB. Under senare delen
av hösten minskade Fonden sina innehav
inom sektorn.

Inom läkemedelssektorn har
Fonden fortsatt att byta Astra-Zeneca
mot Pharmacia, och har i dagsläget en
överviktning i det senare bolaget.

Bland teleoperatörerna har den största
exponeringen länge varit Netcom. Under
året tillkom Telia i samband med börs-
introduktionen som ett stort innehav.

Inom IT-sektorn har Fonden haft
en neutral exponering med fokus på
TietoEnator och affärssystembolagen
IBS och IFS. Under året har exponeringen
koncentrerats till de större och mer stabila
bolagen inom sektorn.

Nokia får enligt Fondens placerings-

reglemente inte ingå i Asset Managements
portfölj. Exponeringen inom telekom har
fokuserats till Ericsson samt till underleve-
rantörerna Nolato och Segerström &
Svensson.

AKTIVA INNEHAV

Förutom basportföljen har Fonden fem
aktiva innehav, dvs innehav där Fonden

deltar i företagens utveckling för an på
sikt uppnå en bättre avkastning. Dessa
innehav är Bure Equity, Capio, Castellum,
Hexagon och Svolder.

Bure har under året bytt namn till Bure
Equity. Man har fokuserat verksamheten
till TIME-sektorn genom att dela ut Capio
och avyttra sina innehav i bl a Gunnebo
och Nobel Biocare. Under 2001 väntas
Observer delas ut till aktieägarna och
Dimension börsintroduceras. Bure har
under året - inklusive utdelningar räknat
på Capios slutkurs för året - genererat en
avkastning på 56%.

Capio - tidigare Bure Hälsa &
Sjukvård - delades under året ut från
Bure. Bolaget bedriver verksamhet inom
olika former av sjukvård och bedöms ha
en mycket stor marknadspotential. Capio
har sedan den första noteringsdagen stigit
med 43%.

Castellum har tack vare ett inlösen-/
återköpsprogram och en stark utveckling
för fastighetsinnehaven under året stigit
med 31% inklusive utdelning.

Hexagon har under året förvärvat
mätteknikbolaget Brown & Sharpe och
offentliggjort en ny strategi som innebär
en fokusering på betydligt färre bolag
samt aggressiva tillväxt- och lönsamhets-
mål. Aktien sjönk dock under året med

7% inklusive utdelning.

Svolder är ett investmentbolag med
inriktning mot småbolag noterade på
Stockholmsbörsen, och utgör en stor
del av Fondens småbolagsexponering.
Bolagets substansrabatt har minskat
väsentligt under året, vilket har givit en
bättre avkastning (12%) än Camegie
Småbolagsindex (-7%).

RESULTAT OCH AVKASTNING

Kapitalförvaltningens totalavkastning upp-
gick för 2000 till -6,3% och överträffade
därmed SIX Avkastningsindex som av-
kastade -11,9%. Den främsta anledningen
var en mycket god utveckling för de aktiva
innehaven Bure, Capio, Castellum och
Svolder.

Basportföljen avkastade -13,5%, vilket
var sämre än SIX Avkastningsindex.

Den viktigaste händelsen som negativt
påverkade avkastningen i basportföljen är
att Volvos bud på Scania inte godkändes
av EU-kommissionen, varvid Fonden skrev
ned den fordran på Volvo som uppstod
när bolaget under 1999 köpte Fondens
Scania-aktier. En annan faktor är Industri
Kapitals bud på Perstorp, vilket drogs till-
baka på grund av finansieringsproblem.
Avkastningen har även blivit lidande pga
undervikt i Nordea, SHB och Investor.

Faktorer som gynnat basportföljens
avkastning är framför allt en lyckad allo-
kering mellan aktier och likviditet, en
minskad substansrabatt för Industrivärden,
en bra positionering inom t ex bygg- och
handelssektorema samt en god utveckling
för Segerström & Svensson, Pandox
och Wallenstam.

Basportföljens branschfördelning per 2000-12-31

Basportföljen 79%

Asset Management per 2000-12-31

■ Vikt I basportföljen Vikt i Affärsvärldens Generalindex

♦ Marknadsvärderat resultat, före kostnader

Marknadsvärderat Resultat* Avkastning Jämförelse-

	kapital, Mkr	Mkr	%	index
Basportfölj	11 482	-1 749	-13,5
Aktiva innehav	2 268	956	49,7
Övrigt, inkl, kassa	905	-77
Totalt, Asset Management	14 655	-870	-6,3	-11,9

SJÄTTE AF-KWKN 15

buy-out

BUY-OUT

Ar 2000 blev mycket händelserikt, med både lyckade realise-
ringar och en större förlust i samband med konkursen i Netsys.
Under 2001 torde förutsättningarna för ett gott resultat vara
goda - bl a genom det samarbete som etablerats med ett antal
stora utköpsfonder.

Urmas Kruusval,
chel Buy out

Överst fr. v: Per Lindahl. Anns Haglund, Unnas
Kruusval, Carina Koitrand. Håkan Bonlin och
Christina Arvidsgérd.

INRIKTNING OCI I SÄRART
Buy-ouLs verksamhet är inriktad mot finan-
siellt och strukturellt orienterade större
engagemang i både tillväxtbolag och
mogna verksamheter. Affärsmöjligheter
och befintliga innehav utvärderas mer
efter affärstyp än efter branschtillhörighet.

Exempel pa intressanta affärssituationer
är utköp, private placements samt paral-
lellinvesteringar med de specialiserade
buy-out-fonder som Sjätte AP-fonden
samarlxitar med. Buy-out gör både direkta
investeringar i företag och indirekta inves-
teringar via fonder. Genom att Fonden
på marknaden uppfattas som en stabil och
långsiktig ägare och investeringsområdet
Buy-out har stor erfarenhet av finansiella
upplägg tillförs i affärssituationer intres-
santa mervärden.

Det breda nätverk som Sjätte AP-
fonden förfogar över innebär möjligheter
att tillföra bolagen erforderlig kompetens,
inte minst i styrelsearbetet.

Buy-out har en bred portfölj och
under året har mycket arbete lagts pa
befintliga innehav samtidigt som
ca 400 Mkr investerats i nya innehav.
Under 2000 påbörjades en renodling
av portföljen i enlighet med nuvarande
strategi, främst genom valet av nyinves-
teringar. Exempel på affärer som genom-
fördes var utköpet från börsen av Norr-
porten, vilket leddes av Sjätte AP-fonden
via NS Holding. Fonden har dessutom
bl a deltagit i utköpen av Findus från
Nestlé, vilket leddes av EQT och utköpet
av Nybron International Flooring från
Skanska, som leddes av Nordic Capital
samt gjort en parallellinvestering med
Innovationskapital i Kreatel
Communications.

PORTFÖLJ OCH RESULTAT

I februari 2000 genomfördes en delför-
säljning i Tradex, en underleverantör till
telekombranschen. Buy-out investerade

1997 i bolaget och affären som skedde i
kvartal 1 2000 innebar att ägarstrukturen
förändrades och utköpsfonden EQT kom
in som ny huvudägare. I affären realise-
rades den initiala affären samtidigt som
ägarandelen i det nya utköpsbolaget var
densamma som den tidigare andelen i
Tradex. Detta innebar en betydande
realisationsvinst samt möjlighet att ta del
av Tradex framtida värdeutveckling.

Strategin att göra indirekta investe-
ringar via specialiserade fonder har
resulterat i ett antal affärer med gott
resultat. Försäljningen av innehavet i
MTS Europé, en leverantör av eftermark-
nadstjänster inom mobiltelebranschen,
gav en reavinst på 16 Mkr och försälj-
ningen av systemleverantören Essex till
amerikanska Sanmina genererade en rea-
lisationsvinst på 237 Mkr. Investeringen
i Essex bestod både av en indirekt inves-
tering och en större parallellinvestering,
vilket gav en god utväxling.

Under året har även en större förlust
realiserats i Netsys. Netsys förvärvades

1998 av Fonden och motivet till förvärvet

var att bolaget bedömdes ha en mycket
stor potential med sin dåvarande produkt-
portfölj. Avsikten var att söka efter andra
teknologier för kommersialisering. Netsys
köpte senare under 1998 ut Verimation AB
från börsen och drog på sig en stor
finansiell risk. Under 1999 fick Netsys
avtalsproblem med licensgivaren till sina
produkter och bolaget tappade marknad
samt saknade en större kund på hemma-
marknaden. Netsys fick även lednings-
problem. Fondens engagemang avslutades
under 2000 och en förlust på ca -320 Mkr
realiserades.

Härutöver har under året betydande
resurser lagts ned på omfattande analys
och utvärdering av flera större affärer
som inte har genomförts, dock är några
av de affärerna fortfarande aktuella. En
potentiell transaktion där diskussioner
inletts under 2000 är mellan börsbolaget
Beijer Alma AB och Elimag Industri AB,
ett bolag där Fonden varit delägare sedan
1998 och där en framgångsrik omstruk-
turering mot telekom- och läkemedels-
industrin skett.

UTSIKTER FÖR ÄR 2001

Under kommande verksamhetsår avser
Buy-out att genomföra ytterligare inves-
teringar, både direkt och indirekt via
fonder. Det goda samarbetet som byggts
upp med de stora buy-out-fonderna skall
utvecklas ytterligare. Organisationen skall
förstärkas och utvecklas vidare för att
Buy-out skall få fler möjligheter att
identifiera, driva och genomföra fler och
större affärer. I det radande marknadsläget
bedöms många intressanta affärsmöjlig-
heter kunna identifieras och Buy-out har
för avsikt att ta en aktiv roll inom sitt
marknadssegment, större finansiella och
strukturella engagemang i tillväxtbolag
och mogna verksamheter.

Andel av Investeringsverksamheten

Portföljens utveckling 1997-2000

Mkr

■ Aktivt dlrektägd B Investeringsfond Parallellinvestering Private placement

Buy-out	2000	1999
Utföst kapital, Mkr	1 828	1 133
Marknadsvärderat kapital, Mkr	1 018	815
Resultat. Mkr	132	139
Avkastning, %	12,2	26,9

För fullständig portfölj, se sidan 38.

SJATTF APR>NI>EN 17

TECHNOLOGY VENTURES

Venture capital-marknaden för teknikintensiva holag upplevde
under året kraftiga fluktuationer. Vårens starka kursstegringar följdes
under hösten av en häftig rekyl, då ett antal IT-bolag med svaga kassa-
flöden gick i konkurs. Trots negativ utveckling hos några av bolagen
i Technology Ventures portfölj är årets avkastning pä 43 procent
mycket tillfredsställande. Inriktningen pä innovativa holag i tidig
mognadsfas foki iseras nu ytterliga re.

18 SJAITT A1'-FONI>EN

INRIKTNING

Technology’ Ventures affärsidé är att in-
vestera i branscherna IT (härd- och mjuk-
vara), telekom och media/underhållning,
huvudsakligen via specialiserade venture
capital-fonder - vilka i sin tur investerar i
portföljbolag i tidiga faser. Målsättningen
är att skapa en hög avkastning med en
god riskspridning. Inom strategin ligger
även att, parallellt med venture capital-
fonderna, investera i enskilda portfölj-
bolag, framför allt i faser av expansion
och internationalisering.

DYNAMISKT ÄR

Den svenska venture capital-marknaden
för teknologi-investeringar har haft ett
mycket händelserikt år. Den exceptionella
IT-utvecklingen i våras genererade många
lyckade försäljningar och borgade för en
mycket bra avkastning för de svenska
venture capital-bolagen. Den positiva
utvecklingen inom IT resulterade även i
att flera nya starka och långsiktiga aktörer
etablerade sig på marknaden, men attra-
herade även flertalet lycksökare med
mer kortsiktiga ambitioner.

Under hösten svängde marknaden
kraftigt, vilket resulterade i att bolag med
svagt kassaflöde fick mycket svårt att attra-
hera nytt kapital. Följden blev, att mänga
bolag gick i konkurs.

SVERIGE

- FOKUSERAD MARKNAD

Trots marknadsnedgången är intresset
för Sverige från internationella aktörers
sida fortfarande starkt. Sverige har ut-
vecklats till en viktig testmarknad för ny
teknologi - bl a beroende på Sveriges
höga intemetpenetration och mobiltäthet.
Sverige och Finland tillhör sedan några
år - jämte USA och Israel - de mest inno-
vativa områdena i världen. Sverige har en
världsledande ställning inom forskning
och teknikutveckling i intressanta tillväxt-

områden som mobil kommunikation och
fiberoptik - mycket tack vare Ericssons
och Nokias särställning inom området.

Som bekräftelse på Sveriges ledande
position har flera multinationella företag
såsom Microsoft, Intel, Motorola och IBM
under de senaste åren etablerat delar av
sin forskning i Sverige.

PORTFÖLJ OCH RESULTAT

Technology Ventures hade per 31 decem-
ber 2000 totalt utfast kapital i fonder om
1 376 Mkr. Technology Ventures har under
året investerat i följande venture capital-
fonder: BrainHeart Capital, V2 Internet
Fund, IT Provider Fund 2000, Slottsbacken
Fund II samt Swedestart Tech.

År 2000 har resultatmässigt varit positivt
för Technology Ventures. Resultatet för
år 2000 är 324 Mkr, vilket motsvarar en
avkastning på 42,6%. Technology Ventures
har haft ett flertal stora försäljningar under
året som har bidragit till det positiva
resultatet. Bland dessa återfinns: Altitun
som såldes till ADC Telecommunications,
Cocom A/S som såldes till Cisco och
LGP Telecom som såldes till Arkivator.

Technology Ventures har också, i likhet
med branschen i övrigt, haft engagemang
i ett antal bolag med negativ utveckling.
Förluster har realiserats i Dressmart,
Jahaya, Linq som såldes under året och
Simpleworld som innan årsskiftet gick till
rekonstruktion. Dessa bolag har drabbats
hårt av de förändrade förutsättningarna
på kapitalmarknaden.

gränsad historik kommer att få svårt att
försvara sin position på marknaden.
Resultatet torde bli färre nyetablerade
venture capital-fonder på den svenska
marknaden under 2001.

Under de kommande åren ser mark-
naden mycket bra ut ur ett nordiskt och
svenskt perspektiv. Vi har under det
senaste halvåret sett ett ökat intresse bland
amerikanska venture capital-aktörer att
investera i svenska teknikbolag.

Technology Ventures kommer att
fokusera på att bygga upp ett internatio-
nellt nätverk med expansionskapital för
att möjliggöra expansion av portföljlx>lag
samt försäljning. Här ligger inriktningen
på samarbete med såväl finansiella som
industriella aktörer.

Under 2001 planerar vi att intensifiera
vårt samarbete med universitet och forsk-
ningsinstitut med målsättning att starta
investeringssamarbete i mycket tidiga
faser.

Andel av Investeringsverksamheten

UTSIKTER 2001

Generellt förväntas den svaga utveck-
lingen för IT-bolag under andra halvåret
2000 att kvarstå under åtminstone första
halvåret 2001. En viss konsolidering är
att vänta bland de svenska venture capital-
fondema inom IT-området. I första hand
tror vi att de mindre venture capital-
aktörerna med svag kapitalbas och be-

Technology Ventures	2000	1999
Utfåst kapital, Mkr	I 492	425
Marknadsvärderat kapital, Mkr	616	570
Resultat, Mkr	324	312
Avkastning, %	42,6	185,4

För fullständig portfölj, se sidan 38.

SJÄTTE AP-FONDEN 19

life Science ventures

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

LIFE SCIENCE VENTURES

År 2000 blev turbulent på den svenska och internationella
life science-marknaden. En värdeökning under det första halvåret
följdes av en kraftig rekyl som inleddes under det tredje kvartalet.
Genom en välbalanserad portfölj kunde Life Science Ventures uppnå en
god avkastning, samtidigt som en rad intressanta investeringar i nya
bolag genomfördes och samarbetet med forskningssektorn fördjupades.

20 SJÄTTE AP-FONDEN

Till life Sc ience hör områdena läkemedel,
bioteknik och medicinsk teknik. Området
är dynamiskt, forskningsintensivt och
kapitalkrävande. Dialogen mellan kapital-
marknadens aktörer oc h forskningssidan
har under senare år funnit alltmer eta-
blerade former.

INRIKTNING OCII SÄRART

Fondens investeringsområde Life Science
Ventures investerar både i nya verksam-
heter och i mer mogna lx>lag inom läke-
medel, bioteknik och medicinsk teknik.
Investeringar inom life science-området
är till sin karaktär långsiktiga. Det tar
ofta 3-5 år innan värden kan göras
synliga eller försäljning kan komma till
stånd. Området kännetecknas också av
hög risk - framför allt inom teknologi-
och projektutveckling. Historiskt sett har
avkastningen på investeringar inom life
Science emellertid varit mer lönsamma
än inom marknaden som helhet.

PORTFÖLJEN

2000 var en mycket turbulent år på den
svenska och internationella life science-
marknaden. Under det första kvartalet
- och delvis även under det andra -
utvecklades företagen inom bioteknik
och läkemedel mycket starkt. Ett flertal
bolag noterades framgångsrikt på börserna
och värdena pä de redan noterade steg i
många fall dramatiskt. Så femdubblades
t ex värdet på KaroBio, där Fonden äger
5,5%, inom ett par månader.

Under det tredje kvartalet - och
framför allt under det fjärde - kom en
kraftig rekyl. I Sverige förstärktes den av
motgångar för Maxim och Medivir. Av
Fondens innehav drabbades Biora härdast,
och värdet mer än halverades jämfört
med årsskiftet 1999-2000.

Life Science Ventures portfölj - vilken
vid årsslutet hade ett marknadsvärde pa
1 438 Mkr - består av 18 direkta inves-
teringar och 7 fonder. Portföljen är väl
balanserad mellan innehav inom läke-
medel, bioteknik och medicinteknik.
Samtliga aktiva investeringar - med
undantag för de noterade bolagen Biora
och KaroBio - är i tidig fas och kan var
för sig ses som riskinvesteringar. Sam-
mantaget är dock risken väl avvägd, då
investeringarna gjorts såväl i olika tekno-
logier som i olika typer av projekt.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

life Science ventures

SAMARBETE MED
FORSKNINGSSEKTORN
Satsningen på att skapa fonder och bolag
tillsammans med eller i nära anslutning
till universiteten i Uppsala, Göteborg,
Stockholm, Malmö, Lund och Köpenhamn
har fortsatt. Under året har också diskus-
sioner om samarbete med andra nordiska
universitet inletts.

Svensk och nordisk forskning har
traditionellt varit mycket framgångsrik
när det gäller utveckling av läkemedel
och bioteknologiska produkter. Även i
framtiden förväntas många spännande
projekt ta form, vilka kan utvecklas för
lönsam försäljning till stora läkemedels-
eller bioteknologiföretag. Genom sin
närhet till universiteten kan Fonden ta
tillvara denna utvecklingspotential.

INVESTERING I SPETSKUNSKAP
Under 2000 investerade Life Science
Ventures i åtta nya företag - varav tre är
läkemedelsföretag, tre medicintekniska
bolag och två företag inom bioteknologi.

Life Science Ventures har investerat i
A Carlsson Research AB, ett bolag som
grundats av sin huvudägare, professor
Arvid Carlsson. Denne fick senare under
året Nobelpriset för sina banbrytande upp-
täckter inom dopaminområdet. Bolaget
har ett flertal intressanta läkemedelsprojekt
inom sektorn central-nervösa sjukdomar.
Man har också utvecklat en sofistikerad
teknik för snabb utvärdering av nya
läkemedelskandidater.

Life Science Ventures har - tillsammans
med bl a Investor Growth Capital och
Karolinska Investment Fund - investerat
i Gyros AB. Bolaget är en avknoppning
från Amersham Pharmacia Biotech och
utvecklar en unik patenterad teknologi
inom mikroflödesområdet. Denna tekno-
logi förväntas kunna appliceras kommer-
siellt inom ett flertal diagnostik- och ana-
lysområden.

Life Science Ventures har också under
året investerat i Camurus AB, Carmel
Pharma AB, Demetech AB, Melacure
Therapeutics AB, NeuroNova AB och
Pharmacure AB.

Under 1999 påbörjade Fonden genom
förvärv av poster i Biora AB och Doxa
Certex AB en satsning inom tandvårds-
området. Kursutvecklingen för Biora har
under årets senare del varit dramatiskt

negativ. Utvecklingen för Doxa Certex
har varit desto mer lovande. Bolaget
lanserade sin första produkt - tandfyll-
ningsmaterialet DoxaDent"⁴ med unika
egenskaper - på tandläkarstämman 2000.
Mottagandet blev mycket uppmuntrande.
I slutet av året genomfördes en nyemis-
sion om 126 Mkr, då bl a det engelska
riskkapitalbolaget 3i investerade 29 Mkr.

Sammanfattningsvis var 2000 ett mycket
framgångsrikt år, med god avkastning och
ett flertal lovande investeringar.

UTSIKTER FÖR ÄR 2001

Under 2001 räknar vi med att det goda
propåflödet kommer att fortsätta.

Vi tror dock att en svagare konjunktur
kommer att minska tillgången på inves-
teringsvilligt kapital inom life Science.
Detta kommer att leda till ökad risk inom
befintlig portfölj, då syndikerande partners
kan komma att sakna kapital. Nyemissio-
ner kan därför bli svåra att genomföra.
Vi kommer således att ha ett starkt fokus
på tillgängligt kapital och kassaflöde inom
våra portföljbolag för att i tid kunna vidta
nödvändiga åtgärder.

En mer begränsad tillgång på inves-
teringsvilligt kapital kommer också att ge
fler möjligheter till goda investeringar på
en lönsam nivå, då konkurrensen kan
komma att minska något.

Under 2001 kommer vi att fortsätta att
investera inom områdena läkemedel, bio-
teknik och medicinteknik. Utöver direkta
aktiva investeringar - företrädesvis i stor-
leken 25-50 Mkr - planerar vi också att
tillsammans med kapitalstarka partners
skapa en eller två fonder i Norden.

Andel av Investeringsverksamheten

Life Science Ventures	2000	1999
Utfäst kapital, Mkr	1 753	1066
Marknadsvärderat kapital, Mkr	1438	798
Resultat , Mkr	338	59
Avkastning, %	26.9	10,3

För fullständig portfölj, se sidan 39.

SJÅTTE AP-FONDEN

industrial ventures

INDUSTRIAL VENTURES

Hög investeringstakt, aktivt engagemang i ägarrollen och intensiv
utbyggnad av kompetenscentra och lokala nätverk kännetecknade
verksamheten under året. En avkastning på 7 7 procent uppnåddes
trots realisationsförluster ocb negativ utveckling av marknadsvärdet
i några bolag.

Per Hallberg,

chef Iridustiial Ventures

Överst fr. v; Jan Dahlqvlst. Per Hallberg. Thomas
Nilsson, Anders tenn, Lars Johansson, Mats
Andersson och Jerker Sundström,

INRIKTNING OCH SÄRART

Industrial Ventures affärsidé är att bygga
upp kompetenscentra och utnyttja lokala
nätverk för investeringar i mindre och
medelstora tillväxtbolag eller mogna verk-
samheter. Industrial Ventures tar som
venture capital-aktör en aktiv och tids-
liegränsad ägarroll. Fokus ligger pä bolag
som är klara med uppstartfasen, och som
tillverkar och säljer attraktiva produkter
och tjänster frän en etablerad marknads-
position.

NÄRA MARKNADEN

Inom Jndustrial Ventures finns Sjätte
AP-fondens aktivt direktägda investe-
ringar utanför de branschspecifika
affärsområdena Life Science Ventures
och Technology Ventures. Industrial
Ventures bygger sin verksamhet kring
kompetenscentra pä fem orter; Göteborg,
Malmö, Kalmar, Umeå och Stockholm.
Genom denna lokala närvaro och ett väl
utvecklat lokalt och nationellt nätverk
kan Industrial Ventures definiera och ta
tillvara intressanta investeringsmöjligheter
samt hitta lönsamma strukturalfärer.

HÖG AKTIVITET

Organisationen har under aret förstärkts
kompetensmässigt via nyrekrytering.

Investeringsportföljen har i dagsläget en
bred inriktning med övervikt mot Industri.
Näst största bransch är IT, vilket i Industrial
Ventures fall i huvudsak innebär mjukvara
applicerad i industriell miljö.

Under är 2000 har ett antal nya inves-
teringar genomförts och vissa innehav har
avyttrats. Industrial Ventures resultat blev
för helåret 94 Mkr, motsvarande en avkast-
ning pä 16,8%. Ett tillfredsställande resultat
trots att några av investeringarna avyttrats
med förlust och att marknadsvärdet ut-
vecklats negativt pä ytterligare några.
Bidragande till årets resultat är
att ett fåtal innehav värderats upp.

22 SJÄITE AP+ONIÄN

Via Malmö-filialen har investeringar
genomförts i bland annat Sörman
Information AB i Växjö och Malmö
Bildetaljer Invest AB i Malmö.

Filialen i Umeå har investerat i
Ekström Management Investment AB
i Umeå, SQS Security Qube System AB
i Skellefteå och Norr Sådd Holding AB.
Ägandet i Nord 2000 Intressenter AB
och Adrasoft AB har avvecklats.

Fylkinvest AB och Småföretagsinvest
AB, i partnerskap med Nordea/Merita
Nordbanken respektive Svenska Handels-
banken, har under året båda såväl av-
yttrat innehav som gjort ett antal nya
investeringar.

Rekonstruktionsfonden, bildad till-
sammans med Ackordscentralen, har
genom managementbolaget Amplico
under året genomfört sin första rekon-
struktion och vidareförsäljning med
positivt resultat.

Genom att kontinuerligt dra erfarenhet
av lönsamma och mindre lönsamma in-
vesteringar utvecklas ständigt Industrial
Ventures investeringsprocess. Några av
de viktigaste faktorerna för att nå fram-
gång i ägarrollen är följande:

• Kunskap om bolaget, branschen och
de omvärldsfaktorer som påverkar
bolagets utveckling.

• Kontinuerligt definiera och mäta varje
bolags kritiska framgångsfaktorer.

• Fokus på ägarplanen, vilken skall
definiera exitmöjligheter och vad som
krävs för att nå dit.

• Interna och externa nätverk måste
underhållas och vidareutvecklas.

• En aktiv ägarroll i nära samarbete med
företagsledning och övriga ägare, vilket
i sin tur förutsätter inflytande och en
viss ägarandel.

UTSIKTER FÖR ÅR 2001

Samtidigt som investeringstakten kommer
att vara fortsatt hög kommer ägarproces-
sen att vara högt prioriterad. .Arbetet med
att profilera Industrial Ventures som en
kunskapsorganisation för små och medel-
stora företag utifrån kompetens, nätverk
och kapital fortsätter. Resurser, engage-
mang och kunskap kommer att koncen-
treras till ett antal utvalda branscher.
Detta i syfte att ännu bättre kunna bidra
till företags utveckling.

Industrial Ventures	2000	1999
Utläst. kapital, Mkr	753	373
Marknadsvärderat kapital, Mkr	655	367
Resultat, Mkr	94	■6
Avkastning, %	16.8	•2,4

För fullständig portfölj, se sidan 39.

SJÄTTE AP-PONDEN

affärsstöd

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

Fondens centrala funktioner - anpassade till det komplexa
affärsflödet - sammanfattas under benämningen Affärsstöd.
Nedan beskrivs de enskilda funktionerna och deras respektive
roll i verksamheten.

Stefan Holmgren,
chef Affärsstöd

Översi fl. v.' Robert Wellqvist,
Eva lena Nickla&son, l ena
Eric-kson, Useiotte Svensson,
Ulrika Drotz Mohn, Kristofer
Alm, Annika Ahl Åkesson. Erik
Johansson, Charlotte André
Karlsson, Marianne Borgeisen,
Lisbeth Ekelund, Stefan Holm-
gren, Gerd Oving Daigien,
Monica Ltngden. Alexandra
Nilsson och Anna Haglund.

Control och Risk Management är att
betrakta som Fondens kvalitetssäkring,
eftersom dess uppgift bestar i löpande
uppföljning av risktagandet.

Ekonomi ansvarar för intern och
extern redovisning.

Back-ojfice kontrollerar avräknings-
notor, följer upp transaktioner och svarar
för den löpande kontakten med banker
och med Fondens affärsmässiga motparter.

IT-miljön inom Fonden är väl utvecklad
och präglas av snabbhet och komplexitet.
Enkla gränssnitt underlättar användning av
avancerade system för portföljförvaltning.

Juridik stödjer Fondens Investment
Managers med rådgivning under alla
faser av investeringsprocessen.

Affärsutveckling koordinerar Fondens
strategiarbete och bidrar med omvärlds-
analys av private equity-marknaden.

Affärsstckl ansvarar även för funktio-
nerna personal- och kontorsadministration.

Investeringsprocessen

Investeringar i onoterade bolag är en arbetsintensiv och tidskrävande process, vilken kan delas
in i fyra faser enligt bilden nedan.

Affärsfl ödesprocessen

I den första fasen skapas kontakt med företag som har en intressant potential. Detta sker
genom Fondens nätverk och genom utvärdering av propåer från företagen.

Förhandlingsprocessen

Sedan bolagets potential utvärderats, fastslås en rimlig prisnivå och förhandlingar inleds. Före
ett slutligt beslut om investering säkerställs samsyn med övriga ägare när det gäller t ex
ledningskulturen och de strategiska målen.

Ägarprocessen

Aktivitet och kompetens i rollen som ägare är grundstenar i Fondens arbetssätt. Fonden
arbetar aktivt - bl a via styrelsen i bolaget - för att skapa långsiktig värdeutveckling. Via sitt
nätverk kan Fonden ofta tillföra extern kompetens och bidra till att nya allianser skapas.

Sjätte AP-fondens beslutande organ

Verkställande Direktör

Ledningsgrupp

Leder Fondens verksamhet under VDs
ordförandeskap.

Finanskommitté

Leder Asset Managements inriktning
under VDs ordförandeskap.

Investerings kommitté

Fattar beslut om investeringar,
försäljningar samt övrtga afiårsfrågor
inom ramen för VDs mandat.

Avyttringsprocessen

I sista fasen avyttrar Fonden sitt innehav. Detta sker genom försäljning till en annan långsiktig
ägare eller genom börsintroduktion. I det senare fallet kan Fonden kvarstå som ägare till ett
noterat innehav.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

riskhantering av asset management

RISKHANTERING AV ASSET MANAGEMENT

Riskkontrollen av Asset Management sköts på daglig basis genom upp-
följning av olika riskmått. Nedan följer beskrivning av Tracking Error
ocb Sbarpekvot, vilka är två av de riskmått som används. Hur finansiella
risker skall banteras, styrs av Fondens finanspolicy.

Finanspolicyn anger ramar för verksam-
heten samt konkreta riktlinjer för hante-
ringen av finansiella risker. För att hålla
finanspolicyn i fas med utvecklingen på
finansmarknaden, revideras den på
årsbasis.

RISKKONTROLL AV
ASSET MANAGEMENT

Riskkontrollen baseras på information
från Fondens system för portföljförvalt-
ning. I detta registreras alla affärer. VD
erhåller varje vecka en riskrapport, vilken
utgör en återkommande punkt vid styrel-
sens sammanträden. Riskrapporteringen
koncentreras till aktieprisrisk, dvs den
viktigaste marknadsrisken för Fonden.
Även andra risker visas emellertid - t ex
ränte-, likviditets- och kreditrisk.

HANTERINGEN AV AKTIEPRISRISK

Asset Managements portfölj består till
största delen av aktier. Fokus ligger

därmed på aktieprisrisk. Denna mäts
i förhållande till ett jämförelseindex, SIX
Avkastningsindex.

Aktiv risk uppkommer då portföljen
avviker från jämförelseindex - dvs då en
aktiv position skapas. Den aktiva risken
kontrolleras genom att utrymmet för aktiva
positioner begränsas. Utrymmet fastställs
i finanspolicyn genom att utrymmet för
avvikelser definieras. Den andel som
varje bransch svarar för i Fondens totala
portfölj jämförs med den relativa viktning
som respektive bransch har i jämförelse-
index.

Som tidigare nämnts använder Fonden
SIX Avkastningsindex som jämförelse-
index. Branschvikterna relateras till de
branschvikter som anges i Affärsvärldens
Generalindex. Från 1 februari 2001
kommer Affärsvärlden att förändra dessa
branschvikter för att de bättre skall passa
dagens branschkrav. I tabellerna nedan
visas Fondens viktning gentemot Affärs-

världen enligt den gamla respektive nya
branschuppdelningen.

Under år 2000 har Fonden i allt högre
grad börjat mäta den aktiva risken med
hjälp av Tracking Error. Tracking Error
visar hur skillnaden i avkastning mellan
portföljen och det jämförelseindex man
valt varierar över tiden. Liten variation
visar på lågt risktagande jämfört med jäm-
förelseindex, medan större variationer
visar på ett högre risktagande jämfört
med samma index. Fondens strategi är
att ta aktiv risk, dvs att positionera sig
avvikande från jämförelseindex.

Sharpekvot är ytterligare ett mått som
följs upp. Det mäter riskjusterad absolut
avkastning. Kvoten mäts som portföljens
avkastning minskat med riskfri ränta i
förhållande till portföljens risk. Måttet
används för att följa risktagandet och stu-
dera om högre risk ger bättre avkastning.

Aktieprisrisk I Asset Management

Branscher	Branschvikter i Affärsvärldens Generalindex per 2000-12-31	Branschvikter i Fondens basportfölj per 2000-12-31
Verkstadsindustri	39,8%	34,5%
Skogsindustri	3,6%	2,4%
Handel	3,8%	3,7%
Fastighets- och byggbolag	3,2%	3,3%
IT-bolag	2,4%	2,9%
Investmentbolag	5,1%	16,1%
Banker & Finansiella tjänster	18,0%	14,2%
Övriga	24,1%	22,9%

100% 100%

Aktieprisrisk i Asset Management enligt ny branschindelning

Branscher	Branschvikter i Affärsvärldens Generalindex per 2000-12-31	Branschvikter i Fondens basportfölj per 2000-12-31
Råvaror	5,9%	3.8%
Industri	13,8%	14,1%
Konsumenter	5,9%	6,3%
Hälsovård	8,9%	8,0%
Finans	25,5%	33,5%
IT	2,6%	3,0%
Telekom	33,9%	29,2%
Media, underhållning	0.9%	0.2%
Tjänster	2,6%	1,9%

100% 100%

SJÄTTE AP-FONDEN

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

resultat 2000

RESULTAT 2000

Årets redovisade resultat om 2 332 Mkr
(1 398) avser det under året realiserade
resultatet. Axets marknadsvärderade
resultat uppgår till -428 Mkr (6 672).

Detta resultat beräknas för att möjliggöra
jämförelse mellan Fondens avkastning
och marknadsutvecklingen i stort samt
med andra kapitalförvaltares resultat.

Fondens marknadsvärderade resultat
utgörs av avkastning i form av räntor.
kujx>nger, utdelningar och optionspremier
samt av värdeförändringar - realiserade
och orealiserade - på Fondens tillgångar.

Årets marknadsvärderade resultat, före
kostnader, fördelar sig på "870 Mkr (6 283)
på verksamhetsområdet Asset Manage-
ment och 624 Mkr (504) på området
Investeringsverksamlieten. Aktieutdel-
ningar uppgick till 405 Mkr (.351).

Fondens förvaltningskostnader uppgick
under året till 122 Mkr (78). En uppdel-
ning på viktigare kostnadsslag återfinns
under not 3. Under 2000 har Fondens
resultat belastats med arvoden till externa
förvaltare om 60 Mkr (37), som betalats
till förvaltningsbolagen som ersättning
för förvaltningen av investeringsfonderna.

AVKASTNING

Totalavkastningen före förvaltningskost-
nader blev för samtliga placeringar under
2000 -1.3% (55,8), varav värdeföränd-
ringen utgör -14.6 procentenheter.

Avkastningen uppgår for verksamhet-
sområdet Asset Management till -6,3%
(60,4) och för investeringsverksamheten
till 17.0% (33,3).

LIKVIDITET

Fondens bemlningsberedskap är fastställd
i Finanspolicyn, Den skall normalt mot-
svara det, vid varje tidpunkt: fastställda,
likviditetsbehov som Fonden har för det
kommande kvartalet.

PERSONAL

Antalet anställda inom Fonden uppgick
vid årsskiftet till 40 (32) personer. Ytter-
ligare personaluppgifter finas i not 3.

Fonden per 2000-12 31

Verksamhetsområden	Ingående marknadsvärde, Mkr	Utgående marknadsvärde, Mkr	Resultat* Mkr	Avkastning %	Jämförelse- Index
Asset Management, noterat	16 248	14 655	-870	6,3
Investeringsverksamheten. onoterat	2 550	3 727	624	17,0
Totalt, Fonden	18 798	18 382	246	1,3	-11,9

* Marknadsvärderat resultat, före kostnader.

Asset Management per 2000-12-31

	Marknadsvärderat kapital, Mkr	Resultat* Mkr	Avkastning** %	Jämförelse- index
Basportfölj	11 482	1 749	-13.5
Aktiva Innehav	2 268	956	497
Övrigt, inkl, kassa	905	■77
Totalt, Asset Management	14 655	-870	-6.3	-11,9

* Marknadsvärderat resultat, före kostnader.
** Totalavkastning mätt som ett tidsviktat index.

Investeringsverksamheten per 2000-12-31

	Marknadsvärderat kapital. Mkr	Resultat* Mkr	Avkastning** %	Jämförelse- index
Buyout	1 018	132	12,2
Technology Ventures	616	324	42.6
Life Science Ventures	1 438	338	26.9
Industrial Ventures	655	94	16,8
Totalt, Investeringsverksamheten	3 727	624	17,0	-11,9

* Marknadsvärderat resultat, före kostnader.

•• Totalavkastning mätt som resultatet dividerat med genomsnittligt kapital.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

resultaträkning

RESULTATRÄKNING

Mkr	Not	2000	1999
ASSET MANAGEMENT
Realisationsiesultat. aktiei		1 639	1 171
Realisationsresultat: räntebärande värdepapper		4	33
Ränteintäkter	1	65	49
Räntekostnader		■56	•34
Aktieutdelning		405	351
Summa Asset Management		2 057	1 504
INVEST ERINGSVERKSAMHETEN
Realisationsresultat		527	43
Ränteintäkter		11	2
Övriga finansiella intäkter		30	15
Övriga finansiella kostnader	2	-111	-51
Summa Investeringsverksamheten		457	9
KOSTNADER
För valt ningskostnader	3	122	-78
Arvoden till externa förvaltare	4	60	37
Summa kostnader		182	-115
Redovisat resultat		2 332	1 398
VÄRDEFÖRÄNDRING VID MARKNADSVÄRDERING
Värdeförändring Asset Management		-2 927	4 779
Värdeförändring Investeringsverksamheten		167	495
Marknadsvärderat resultat		-428	6 672

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

belansrskning

BALANSRÄKNING

Mkr	Not	2000-12-31		1999-12-31 Bokfört värde Marknadsvärde
Mkr	Not	Bokfört värde	Marknadsvärde	1999-12-31 Bokfört värde Marknadsvärde
TILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier och övriga materiella tillgångar	5	8	8	4	4
			...................................................
Summa materiella anläggningstillgångar		8	8	4	4
Finansiella anläggningstillgångar
Svenska värdepapper, onoterade	6	2 215	2 792	1 293	1 739
Lån onoterade bolag		255	255	33	33
Andelar i noterade bolag	7	11 929	14 255	12 343	17 686
Andelar i dotterbolag	8	704	826	366	366
Summa finansiella anläggningstillgångar		15 103	18 128	14 035	19 824
Omsättningstillgångar
Upplupna intäkter och törutbetalda kostnader	9	43	43	28	28
Övriga kortfristiga fordringar	10	858	858	768	764
Likvida medel		11	11	34	34
Summa omsättningstillgångar		912	912	830	826
Summa tillgångar		16 023	19 048	14 869	20 654
FONDKAPITAL OCH SKULDER
Fondkapital
Grundkapital		10 366	10 366	10 366	10 366
Balanserat resultat		2 685	8 470	1 287	1. 798
Årets resultat		2 332	428	1 398	6 672
Summa fondkapital		15 383	18 408	13 051	18 836
Kortfristiga skulder
Leverantörsskuider		9	9	7	7
Upplupna kostnader		25	25	26	26
Övriga kortfristiga skulder	11	606	606	1 785	1 785
Summa kortfristiga skulder		640	640	1818	1818

Summa fondkapital och skulder |j|| 16 023 19 048 14 869 20 654

Ställda säkerheter

Ansvarsförbindelser

Borgen

Inga

246

Inga

246

Inga Inga

567 567

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

REIX )V ISNINGSPRINC1PE R

Fonden följer de regler som finns i lag med Reglemente för Allmänna
Pensionsfonden (SFS 1983; 1092 med senare beslutade ändringar)
Årsredovisningen bar upprättats enligt god redovisningssed. Er o m
1 januari 2001 träder Lag (2000.193.) om Sjätte APfondeti i kraft.

REDOVISNING OCH VÄRDERING
AV PLACERINGAR I
NOTERADE VÄRDEPAPPER

l Ixrkslutet redovisas såväl bokförda
värden som marknadsvärden för inne-
haven av värdepapper. Räntebärande
värdepapper värderas till anskaffnings
värden ined periodiscring av river- underkurser.

W Portföljmekxlen tillämpas vid värde
ringen av noterade värdepapper. dvs
boldorda värden for enskilda poster
justeras inte, även om marknadsvärdet
varaktigt understiger anskaffnings
värdet, sa länge övervärden på andra
poster i ponlöljm motiverar detta
synsätt,

B Anskaffningsvärdet p;t aktier och
övriga värdepapper inkluderar
courtage och andra kostnader.
Vid beräkning av realisationsvinster
och lörluster har genomsnitts-
metoden använts,

B Marknadsvärderingen sker i första
hand till sista köpkurs under arets
sista handelsdag. i andra hand till
sista säljkurs,

B Köp och försäljning av alla värde*
papper redovisas pa affärsdagen.

B Positioner i denvatinstrumc-ni värderas
efter samma principer som tillämpas
för de placeringar vilkas marknads-
risk skyddats eller förändrats.

Rl-.l X )\ ISN1NG OCH VÄRDERING
AV PLACERINGAR 1
ONOTERADE VÄRDEPAPPER

Onoterade värdepapper upptas till an-
skaffningsvärde. Vid marknadsvärdering
av onoterade värdepapper tillämpas vär-
dering enligt I A CA principen »European
Venture Capital Association). vilket i
normala fali innebär värdeting till anskaff -
ningsvärde. Undantag lar. enligt principen,
göras när anskaffningsvärdet uppenbart
är orimligt.

Koncernredovisning hat ej upprättats
eftersom douerföretagen ar av ringa bety-
delse med hänsyn till kravet pa lättvisande
bild.

fordringar upptas till det värde som
de beräknas inflyta till.

Avskrivningstiden för inventarier och
övriga materiella anläggningstillgångar
uppgår till 3-5 år.

fonden är befriad från inkomstskatt
vid placeringar inom Sverige.

fondkapitalet Ix-står av grundkapital
och bokföringsmässiga resultat. Grund-
kapitalet består av en överföring hån
l:a-,3:v 1 ondsstyrvlscrnu samt 366 Mkr
som ätersKxl Irån avvecklingsstyrelsen
lör fond 92 9 i. På Fonden åligger inga
krav pa överföring av avkastning till
någon av de övriga AP fonderna.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

NOTANTECKNINGAR

NOT 1: RÄNTEINTÄKTER

NOT 2: ÖVRIGA

FIN ANSIE1.LA KOSTNADER

Mkr	2000	1999
Ränteintäkt likvida medel	1	0
Ränteintäkt dagslån	17	10
Ränteintäkt obligationer och andra instrument	47	39
Totalt	65	49

Mkr	2000	1999
Räntekostnad onoterade bolag	5	0
Lämnade villkorade
aktieägartillskott	106	51
Totalt	111	51

NOT 5- FÖRAÄLTNINGSKOSTNADEIVPERSONAL

Mkr	2000	1999
Personalkostnader totalt	55	30
Lokalkostnader	4	3
Adminrsti ationskostnader	10	8
Informations och datakostnader	4	3
Övriga kostnader inkl avskrivningar	49	34
Totalt	122	78

Kostnadsförda löner, styrelsearvoden, övriga ersättningar och sociala kostnader
samt övriga personalkostnader och antal anställda

2000 1999

Löner och ersättningar

Styrelsearvoden	0.4	0,2
(varav ordförande)	(0,1)	(0.1)
Verkställande direktör	3.3*	1,8
(varav bonus)	(0,8)	(■)
Övriga anställda	3,1,9	16,9
(varav bonus)	(6.7)	(•)
Sociala avgifter	16,9	8,8
(varav pensionskostnader)	(6,4)	(3.9)
(varav VDs pensionskostnader)	(0,8)	(0.7)
Övriga personalkostnader	2.6	2.0
Totalt	55.1	29.7
Antal anställda vid slutet av året	40	32
(varav kvinnor)	(17)	(10)
*Här ingår lön och ersättningar till tidigare VD t o m 31 augusti och för nuvarande VD fr o m 1 maj

Verkställande direktörens anställningsavtal innehåller särskilda bestämmelser om pensionsförmåner och
avgångsvederlag i huvudsak Innebärande pensionering vid 65 åis ålder samt ratt till avgångsvederlag i 18
månadef samt en uppsägningstid på 6 månader. Avräkning sker för annan ersättning.

All personal på Fonden inklusive verkställande direktören omfattas fr o m år 2000 av ett incitamentsprogram.
Programmet år kopplat såväl till avkastningsmålen för hela Fonden som målen för respektive delenhet.
Incitaments programmets maximala utfall är begränsat till sex månadslöner om alla mål är uppfy llda.
Fondens resultat är belastat med 7 507 tkr för utfall av incitamentsprogram exklusive sociala avgifter och
motsvarar ett genomsnittligt utfall på 3,7 månadslöner per anställd, Verkställande direktörens utfall av
incitamentsprogrammet uppgår till 750 tkr (exklusive sociala avgifter), vilket motsvarar sex månadslöner, och
är hänföriigt till verkställande direktörens mål om att Fondens avkastning skali överstiga SIX Avkastningsindex.

2000

1999

Ar voden och kostnadsersättningar till revisorer
Revisionsarvoden

KPMG	0.7	0,7
Öhrllngs PricewaterhouseCoopers	0,2	0,2
Andra uppdrag revisionsföretag
KPMG	1,0	0.6
Öhrlings PricewaterhouseCoopers	0,6	0,3

n ö tentecRningar

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

NOT 4: ARVODEN TILI.

EXTERNA FÖRVALTARE

l arvoden till externa förvaltare ingår kostnader för
Sjätte AP fonden Syd KB med 1.5 Mkr.

NOT 5: INVENTARIER OCH ÖV

RIGA MATERJELIA T1U.GÅNGAR

Mkr	2000	1999
IB Inventarier	4	3
Anskaffningar under aret	7	3
Ackumulerade anskaffningar	18	11
Avskrivningar under året	•3	2
Ackumulerade avskrivningar	10	7
Restvärde	8	4

NO T 6. SVENSKA VÄRDEPAPPER. <			)N( )TERADE
Mkr	Org. nr	Styrelsens säte	Antal andeiar	Andei 1 %	Anskaffnings värde
Bolag
A Carlsson Research AB	556552-5176	Göteborg	1 296 000	7,6	20
Ar Science Invest AB	5565442521	Göteborg	13 200 000	38.4	21
Aspen Invest AB	556446-5937	Göteborg	452	35,0	14
Biolnvent International AB	556537 7263	Lund	60 243	4,0*	12
Camurus AB	556421-1208	Malmö	292	11,0	25
Gar mel Pharma AB	556533-7648	Göteborg	1 230 769	23.9	20
CasnCap AB	5565331930	Stockholm	.12 062	12.0	0
Clinical Data Care in Lund AB	5564009057	Lund	208 556	11,2	15
Cognition Venture AB	556520-8930	Göteborg	1 300 000	9.8*	0
Core Ventures, konvertibellån					75
Demetech AB	556458 3465	Norrköping	290 000	18,5	9
DISAB Vacuurn Technology AB	556421 2941	Eslöv	297	3.9	2
Doxa Cenex AB	556301 7481	Uppsala	734 171	33,3	45
Ekström Management
and Investment AB	556540-2889	Umeå	10 160	20.0	20
Elirnag Industri AB	5564800133	Sundsvall	17 500	35,0	13
Ferox Syd AB	5565912259	Malmö	1	0,0	0
Findus Holding AB	556571-2709	Bjuv	17 733 989	7.9	120
Fogmaker International AB	556491-6194	Växjö	430	30.0	1
Gyros AB	5565794293	Uppsala	1 146 000	22,9	48
Hemfrid i Sverige AB	556529-8444	Stockholm	13 134	24.8*	19
Hydiauto Group AB	556067-0332	Skellefteå	10 714	30.0	10
Inr.ovatwnsKapital
Management i Gbg AB	556541-0064	Goteborg	1 300	13,0	0
Innoventus Uppsala Life Science AB	556566-4330	Uppsala	2 500 000	50.0	20
Integrated Drives Sweden AB	556462-6181	Örnsköldsvik	1.0 000	22.2	2
Kreatel Communications AB	556518 5831	Linköping	280 000	3.1’	15
Lagitall AB	5564939535	Stockholm	869 564	7.1	20
Med&atb AB	556426 2748	Stockholm	227 000	6.8*	20
Medicon Vailey Capital Management AB 556581 4307		Malmo	1 550	37,3	1
Meiacure Therapeutics AB	556313 5598	Uppsala	363 636	11,7	20
Mobinsys AB	556582 0627	Lund	238 000	17.0	20
Modig Machine Tool AB	5564968278	Hult sfred	33 981	33.9	27
Mölniycke Health Care AB	55654 7 5489	Goteborg	912 713	13.0*	91
Neoventa Medicai AB	556545 0037	Göteborg	362 746	15,4	19
NeuroNuva AB	556554-8293	Stockholm	307	17.2	13
New Media Distribution
Stockholm AB	556558-8752	Stockholm	75 000	30,0	6
Norr Sädd Holding AB	556599-8233	Luleå	340	33.3	0
Nybion International Flooring		Nybro	720 000	7.2	108
Pharmacure AB	556537 0961	Göteborg	8 910	15.0’	10
PlantVision AB	5563365989	Stockholm	313 543	31,3	2
Poiyplank AB	556489 7998	Kalmar	42 332	28.4	14
Security Qube System AB	556076-2741	Skellefteå	812 036	1.3,0	54
Secus AB	556277 7184	Solna	281 684	27,6*	15
Simplewona AB	556399 2790	Stockholm	30 000	8.4	3
Svenska Rayon AB	556228-5394	Karlstad	200 000	33.3	10
Teknolerm Clunate AB	556392-9172	Göteborg	4 848	19.5	16
TénFour Sweden AB	5564352952	Sigtuna	•354 609	17,1	25
Textile Solutions GTS AB	556572-0322	Göteborg	182 200	6.1	4
Thoreri AB	556201 1949	Borgholm	1 246	30.1	20
Todos Data System AB	556343 7218	Göteborg	•328 278	12,3*	15
Tiadex Holding AB	5565236881	Kungälv	2 1.01. 555	20.0	71
Windh AB	556291 -9042	Påskaiiavik	4 326	12,8	5
Vite a AB	556573 3812	Stockholm	46 820	23.3	36

fo/ts nästa sida

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

notanteckningar

Fohs not 6 NOT 6: SVENSKA VÄRDEPAPPER, ONOTERADE

Mkr	Org. nr	Styrelsens säte	Antal andelar	Andel 1%	Anskaffnings värde
Volcano Communications Tech, AB	5565513503	Göteborg	750	4.8	5
Z Invest AB	5562062371	Östersund	263 889	47,5	39
Totalt bolag					1215
Fonder
Baltic Rim Fund		Stockholm		22.8	30
EQT Scandmavia il		Stockholm		3,5	141
H & B ll:s Sweden KB	9696646570	Stockholm		15,8	42
HealthCap 1999 KB	9696561647	Stockholm		10,5	44
HeaithCap Colnvest KB	9696256255	Stockholm		24,4	81
HealthCap KB	969614 4162	Stockholm		12.1	42
Industrial Development
& investment Equity KB	969640 96 31	Stockholm		15,0	104
innovationskapitai Fond 1 AB	5565410056	Göteborg		28,6	46
InnKap 2 Partners KB	969661 4735	Göteborg		5.4	7
Karolinska Investment Fund KB	969665 3444	Stockholm		24,0	18
Medicon Vailey Capital KB	969657-5886	Malmö		43,8	21
Nordlc Capital III		Stockholm		9,3	247
Rekonsuuktionsfonden KB	969656 4088	Göteborg		93.8	12
Slottsbacken Venture Capital KB	9696261313	Stockholm		49.5	88
Slottsbacken Fund II KB	9(59660 9875	Stockholm		28.1	4
Swedestart II KB	969648 6431	Stockholm		21,1	38
Swedestart Tech KB	969674 7725	Stockholm		28,6	3
Slottsbacken Venture Capital AB	556531-2245	Stockholm		50,0	0
V2 Internet Fund KB	969665 1281	Lund		15,9	18
Zodiak Venture Capital KB	969656-0151	Stockholm		9,6	39
Totalt fonder					1025
Totalsumma onoterade Innehav					2 240
Nedskrivningar					25

Totalt bokfört värde 2 215

* Röstandelen avviker från kapitalandelen

NOT 7: ANDELAK I NOTERAD) BOLAG

Aktier	Antal	Marknadsvärde	handel av aktiekapital	%-andel av röster
ABB l.td	210,937	204	0,1	0,1
Assa Abloy B	1.014,820	187	0,3	0.2
AssiDontän	320.000	60	0.3	0,3
AstraZeneca	1,266,883	595	0,1	0.1
Atlas Copco A	629.600	127	0.4	0,4
Atlas Copco B*	134.657	27
All System	475,000	24	0,6	0.6
Atrtollv Inc. SDB	206.500	30	0,2	0,2
Biora	4.715.940	38	22.2	22.2
Bure Equity	16.249,200	829	14,9	14,9
C Technologies	90.000	9	0.2	0.2
Capio	9,037.100	628	15.3	15.3
Castellum	5,835,838	607	13.6	13,6
Electrolux B	1,803,300	221	0.5	0.4
Eniro	850,000	81	0.6	0.6
Ericsson B	21,026,400	2,260	0,3	0,0
Europolitan	1,342.250	111	0.3	0.3
FöreningsSparbanken	1,312.775	190	0.2	0,2
Gambro A	1.253,000	84	0,4	0,5
Haldex	504.900	34	1.7	2.2
Hennes & Mauritz B	2.907.900	425	0.4	0,2
Hexagon B	1.538,000	185	10,4	6.9
Holmen B	176,800	49	0.2	0,1
IBS B	3.647,415	67	4,6	3,4
IFS A	743,108	28	2.4	6.9
IFS B*	417,083	16
Industrivärden A	8.813.400	1,789	5,3	6.8
Industrivärden C*	350,000	68
Invik A	203,402	140	4,3	5.2

Forts nästa sida

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

forts not 7 NOT	7: ANDELAR 1	N( )1 ERAI )E B< )1A(
Aktier	Antal	Marknadsvar de	% andel av aktiekapital	handel av röster
Invik B’	130.610	98
JM B	133.000	28	0,4	0,4
Johnson Pump	844 750	14	7.6	7,6
Karo Bio	663.804	196	5.5	5.5
Lannebo Vision Select. tond	100,000	77
M1V Produktion B	883.750	23	14,6	6,9
MultiQ International	1,245.460	7	11.2	11.2
Nektai, tond	19.608	29
Netcom A	92,000	32	0.5	0.4
Netcom B*	687.600	269
Nibe Industrier B	350.400	47	6.0	2,4
Nolato B	712,900	91	3.8	2,0
Nordea	7,578.200	542 . ‘	0,3	0.3
OM	65,000	15	0.1	0,1
Pandox	551,450	53	2.2	2.2
Perstot p A	21.800	2	2.7	1.5
Perstorp B'	1.939.900	128
Pharmacia & Upjohn	384.350	220	0.1	0.1
Sandvik	92.700	21	0.0	0.0
Sapa	205,325	28	0.6	0.6
SCA ö	502.200	101	0.2	0.1
Scania A	200.000	41	0.3	0.2
Scania B*	334.050	70
SE B A	3.442.380	358	0.5	0.5
Sectia B	1,275.000	68	3.9	2.3
Securitas B	771,600	1.35	0,2	0,2
Segerström & Svensson B	1.196,275	144	4.5	1.7
SHBA	568.300	92	0.1	0.1
Sign On	340,033	11	4.8	48
Skandia	2,878.700	442	0.3	0,3
Skanska B	549.550	214	0.5	0.3
Stoia Enso R	628,429	70	0,1	0,0
Svedala	400.000	64	0.8	0.8
Svolder A	319.300	51	19,7	27.6
Svolder B’	943,750	153
SwitchCore	135.000	5	0.2	0.2
Syngenta	31.485	16	0.4	0.4
Tech Gazell. fond	99,800	85
Teie 1. Europé	100,000	4	0.1	0.1
Telia	9,130.400	446	0,3	0.3
T letoEnator	372.864	96	0.5	0,5
Trelleitorg B	829.600	56	0.8	0.4
Volvo A	1.07 7,660	165	0,6	0.7
Voivo B *	1,629,620	255
Wallenstam B	1.138,870	73	6.3	4.0
WM data B	700.000	31	0.2	0.1
Wihlbotgs, förlagslån		10
Aktiedenvat		34
Totalt		14 255

• Aga andel av röster och kapital ingar i Aakuenoteringen. Erlagi courtage uppgår under 2000 till ca 28.5 Mkr.

Utställda köpoptioner Aktier	Lösenmånad	Lösenvärde inkl, skuldförd prutme	Bokfört värde pä under liggande
Bure Equity	maj 2002	26	17
Capio	maj 2002	6	9
Totalt		32	26

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

nötanteckningar

NOT 8: ANDELAR I DOTTERBOLAG

	Org nr	Styrelsens säte	Antal andelar	Andel 1%	Anskaffnings värde
Gigantissimo 2224 AB	556587-9771	Stockholm	1 000	100	0
AP Riskkapital AB	556536 4139	Göteborg	30 000	100	253
Fylklnvest AB	5564804002	Stockholm
AH Småtöretagslnvest AB	556483-6053	Stockholm
Autoadapt BEV AB	556422-9010	Lerum	8 385	57.2	9
BEV Euraid AB	5561581561	Borås
Fastighetsbolaget Sanna AB	5564127206	Borås
Autoadapt Produktion AB	556547-2510	Göteborg
Auvimo AB	5565879565	Göteborg	1000	100	0
Auvimo KB	969621-7729	Göteborg		100	77
Ferox Väst AB	556599-9702	Göteborg	1000	100	0
Fyrfond AB	556591 7027	Göteborg	1 000	1.00	0
Fyrfond KB	969661 3109	Göteborg		100	31
Förvaltnings Aktiebolaget Casum	5565437315	Göteborg	37 500	100	19
Grönskären Förvaltningsaktiebolag	5565448791	Göteborg	1 000	100	0
Götaverken Miljö AB	556312 2968	Göteborg	168 182	100	33
Götaverken Miljö
Venture Capital AB	556126-4127	Göteborg
Rebu Ticon AS	N0940592909	Norge
Healthcare Göteborg AB	556572-2088	Göteborg	1000	100	0
Healthcare Göteborg KB	9696548396	Göteborg		100	50
llö Förvaltnings AB	5565426151	Göteborg	1000	100	0
Netsys Software Gioup AB	556253-4015	Mölndai
Sjätte AP-fonden Syd KB	9696674309	Malmö		98,5	221
Tribon Solutions AB	5560023763	Malmö
MBD Invest AB	5566019757	Malmö
Netsys Technology Group Holding AB	5565502191	Mölndal	100 000	100	48
Netsys Technology Group AB	5563085066	Mölndai
NS Holding AB	556594 3999	Sundsvali	520 489	52	52
Tubearing AB	5562408269	Göteborg	3 000	60	6
Unionskapital Management
i Kalmar AB	5565568333	Kalmar	1 000	100	0
Totalt					799
Nedskrivningar					95

Totalt bokfört värde 704

NOT 9: UPPLUPNA INTÄKTEK

OCH FÖRUTBETALDA KOSTNADER

NOT 10: ÖVRIGA

kortfristiga fordringar

Mkr	2000	1999
Upplupna räntor obligationer	3	17
Förutbetalda kostnader	40	11
Totalt	43	28

Mkr	2000	1999
Fordran pä kreditinstitut, affärer
som ej gått i likvid på balansdagen	92	149
Dagslån	750	148
Övriga fordringar	16	471
Totalt	858	768

NOT I L ÖVRIGA
KORTFRISTIGA SKULDER

Mkr	2000	1999
Skuld till kreditinstitut, affärer
som ej gått i likvid på balansdagen	147	218
Övriga skulder kreditinstitut	55	1 545
övrigt	404	22
Totalt	606	1 785

WTK AF RSNHRN 35

revisionsberättelse

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

GÖTEBORG

22 FEBRUARI 2001

REVISIONSBERÄTTELSE

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska
Sjätte AP-fondens förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för är 2000.

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt tagit del av protokoll och
andra handlingar, som lämnar upplysning om fondens förvaltning, inventerat de
tillgångar fonden förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett
erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande årsredovisningen,
de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller
inventeringen eller eljest beträffande förvaltningen.

GÖTEBORG

23 FEBRUARI 2001

ANDERS LORNELL

Auktoriserad revisor

PAL WINGREN'

Auktoriserad revisor

3U SJÄITJ-: AP H1NIMA

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

styrel se och vd

STYRELSE, VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
OCH REVISORER

EVA-BRITT GUSTAFSSON

Född 1950

Andra uppdrag: Verkställande direktör i Venantius
AB med dotterbolag. Styrelseordförande i Special-
fastigheter Sverige AB. Styrelseledamot i Statens
Ban- och Väginvest AB, Kammarkollegiets Fond-
delegation och Hermes Kreditförsäkring Skandi-
navien AB. Suppleant i Botnia-banan AB.

ARNE JOHANSSON

Född 1931

Andra uppdrag: Verkställande direktör i AJ
Consulting AB. Ordförande i ALMI Företagspartner
AB Koncernstyrelsen, Simplexgruppen, Industrins
utvecklingscentra i Kalmar AB och Ölands Turist
AB. Vice styrelseordförande i Fabrikör J L Eklunds
Hantverksstiftelse. Styrelseledamot i FSF Små-
företagsforskning Högskolan Örebro, Fylkinvest
AB, Sydöstra Sveriges Travsällskap Kalmar och
Stiftelsen Sveriges Nationaldag.

JAN-OLLE FOLKESSON

Styrelseordförande

Född 1939

Andra uppdrag: Styrelseordförande i Desam
Fashion Group AB, Interactive Gaming Systems,
Svensk Snabbmat AB, Falkeskogs Delikatesser
AB, Todos Data System AB, Sporthaus Moxter AB.
Styrelseledamot i Novatelligence (USA), Platzer
Fastighets AB, Team Jelbe Production AB,
MediTelligence AB och IFK Göteborg.

GÖRAN AXELL

Född 1936

Andra uppdrag: Styrelseordförande i Kooperativa
Förbundet, Folksam Liv, Stiftelsen Vi Planterar
Träd och Stiftelsen Kooperativa Muséet.
Styrelseledamot i Folksam Sak, Riva del Sole
Spa, KFO (Kooperationens förhandlingsorganisa-
tion) samt Olof Palmes Internationella Centrum.
Medlem av presidiet i Folk och Försvar och sitter
i överstyrelsen för KP Pension och Försäkring.

GÖRAN LINDÉN

Vice ordförande

Född 1944

Andra uppdrag: Styrelseordförande i Pricer AB,
Insplanet AB, Area Systems AB, Alt Optronic AB,
Flodins Filter, FMG Alterum AB, Gurlitta AB.
Styrelseledamot i Cycleurope AB, Pripps Ringnes
AB, Castellum AB och Wicander förvaltnings AB.

ERLING GUSTAFSSON

Verkställande direktör

Född 1958

Andra uppdrag:

Styrelseledamot i Bure Equity AB.

REVISORER

ANDERS LÖRNELL

Auktoriserad revisor

KPMG

PÄL WINGREN

Auktoriserad revisor

Öhrlings PricewaterhouseCoopers

SJÄTTE AP-FONIJFN

portföljinnehav

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

SJÄTTE AP-FONDENS

PORTFÖLJINNEHAV PER 2000-12-31

Buy-outs portfölj

Bolag	Andel	Säte	Verksamhet
DISAB Vacuum Technology AB	3,9%	Eslöv	Vakuumsystem för sugning och blåsning
Elimag Industri AB	35,0%	Sundsvall	Underleverantör inom telekom och medicinsk teknik
Findus Holding AB	7,9%	Bjuv	Tillverkning och försäljning av färdiglagad mat
Götaverken Miljö AB	100,0%	Göteborg	Utsläppskontroll och energiåtervinning
Hemfrid i Sverige AB •	24,8%	Stockholm	Levererar hushållsnära tjänster
Kreatel Communications AB	3,1%	Linköping	Utvecklar och säljer tjänstelösningar inom telekom
Modig Machine Tool AB	33,9%	Hultsfred	Tillverkar specialanpassade verktygsmaskiner
Nordisk Renting AB	25,0%	Stockholm	Hyreslösningar för fastigheter
NS Holding AB	52,0%	Sundsvall	Fastighetsuthyrning
Nybron International Flooring	7,2%	Nybro	Golvtillverkning
PlantVision AB	31,3%	Stockholm	Informations- och stödsystem för tillverkningsprocessen
Sign On i Stockholm AB	4,8%	Stockholm	Tillhandhåller ett digitalt alternativ till pappersblanketter
Tradex Holding AB	20,0%	Kungälv	Underleverantör inom telekom och medicinsk teknik
Vitea AB	23,3%	Stockholm	Erbjuder hälsovärdslösningar via Internet
Fonder	Andel	Säte	Verksamhet
Baltic Rim Fund	22,8%	Stockholm	Investerar i mindre och medelstora företag
EQT Scandinavia II	3,5%	Stockholm	Investerar i industriella strukturaffärer
Industrial Development & Investment Equity KB	15,0%	Stockholm	Investerar i medelstora företag
Nordic Capital III	9,3%	Stockholm	Investerar i industriella strukturaffärer
Nordic Capital IV	7,1%	Stockholm	Investerar i industriella strukturaffärer

Technology Ventures portfölj

Bolag	Andel	Säte	Verksamhet
Logitall AB	7,1%	Stockholm	Stödjer företag med inköpsprocessen med hjälp av elektroniska marknadsplatser
Mobilisys AB	17,0%	Lund	Utvecklar produkter inom mobilt Internet
MultiQ International AB	11,2%	Malmö	IT-produkter baserade på platt bildskärmsteknik
New Media Distribution Stockholm AB	30,0%	Stockholm	Säljer musik via Internet
Simpleworld AB	8,4%	Stockholm	Bygger och utvecklar en webbutik
TenFour Sweden AB	17,1%	Sigtuna	Utvecklar och säljer säkerhetssystem för e-mail
Textile Solutions GTS AB	6,1%	Göteborg	Handelsplats för textilier på Internet
Todos Data System AB	12,3%	Göteborg	Försäljning av skräddarsydda data- och telekomlösningar
Volcano Communications Technologies AB	4,8%	Göteborg	Utvecklar nätverkssystem för personbilar
Fonder	Andel	Säte	Verksamhet
Brainheart Capital KB	36,4%	Stockholm	Investerar inom telekomsektorn (mobilt Internet)
Innovationskapital Fond 1 AB	28,6%	Göteborg	Investerar i FoU-intensiva bolag
InnKap 2 Partners KB	5,4%	Göteborg	Investerar i FoU-intensiva bolag
IT Provider Fund 2000 KB	33,6%	Stockholm	Investerar i bolag inom informationsteknologi, telekom och media/underhållning
Nth Power Technologies	7,9%		Investerar i nya teknikbolag inom miljö och energi
Slottsbacken Venture Capital KB	49,5%	Stockholm	Investerar i nystartade företag inom IT
Slottsbacken Fund II KB	28,1%	Stockholm	Investerar i IT-relaterade tillväxtföretag
Swedestart II KB	21,1%	Stockholm	Investerar i nystartade företag med unika produkter
Swedestart Tech KB	28,6%	Stockholm	Investerar i nystartade, mindre tillväxtföretag verksamma inom IT och telekom
Vision Capital	6,0%		Investerar i nyetablerade expansiva bolag inom IT
Vision Extension	6.2%		Investerar i nyetablerade expansiva bolag inom IT
V2 Internet Fund KB	15,9%	Lund	Investerar i hård- och mjukvara för dataöverföring
Zodiak Venture Capital KB	9,7%	Stockholm	Investerar i unga teknikföretag

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

portfölj innehav

Ute Science Ventures portfölj

Bolag	Andel	Säte	Verksamhet
A Carlsson Research AB	7,6%	Göteborg	Utvecklar läkemedelssubstanser inom CNS-området
A+ Science Invest AB	38,4%	Göteborg	Kommersialisering av universitetsforskning
Biolnvent International AB	4,0%	Lund	Utvecklar nya proteinbaserade läkemedel
Biora AB	22,2%	Malmö	Produkter för tandlossningsbehandling
Camurus AB	11,0%	Malmö	Forskning och utveckling inom lipidbärarsystem
Carmel Pharma AB	23,9%	Göteborg	Utvecklar skyddsutrustning för säker läkemedelshantering
Clinical Data Care in Lund AB	11,2%	Lund	Utför kliniska prövningar
Demetech AB	18,5%	Norrköping	Diagnostik och analys för osteoporos (benskörhet)
Doxa Certex AB	33,3%	Uppsala	Produkter inom det odontologiska området
Gyros AB	22,9%	Uppsala	Miniatyrisering av laboratorieanalyser
Innoventus Uppsala Life Science AB	50,0%	Uppsala	Kommersialisering av universitetsforskning
Karo Bio AB	5,5%	Huddinge	Utvecklar vävnadsselektiva läkemedelssubstanser
Medicarb AB	6,8%	Stockholm	Biomedicinskt forsknings- och utvecklingsföretag
Melacure Therapeutics AB	11,7%	Uppsala	Forskar kring melanocortinreceptorer
Mölnlycke Health Care AB	13,0%	Göteborg	Operationstextilier och sårvårdsprodukter
Neoventa Medical AB	15,4%	Göteborg	Produkter och tjänster inom perinatalvård
NeuroNova AB	17,2%	Stockholm	Forskar kring stamceller
Pharmacure AB	15,0%	Göteborg	Medicinteknik och egenvårdsprodukter
Fonder	Andel	Säte	Verksamhet
Carnegie Global Healthcare Fund	20,3%	Stockholm	Investerar i healthcare och biomedicin
H & B Capital KB	15,8%	Stockholm	Investerar i healthcare och varumärken
HealthCap 1999 KB	10,5%	Stockholm	Investerar i biomedicin och bioteknikbranschen
HealthCap Colnvest KB	24,4%	Stockholm	Investerar i biomedicin och bioteknikbranschen
HealthCap KB	12,1%	Stockholm	Investerar i biomedicin och bioteknikbranschen
Karolinska Investment Fund KB	24,0%	Stockholm	Investerar i forskningsresultat från Karolinska Institutet
Medicon Vailey Capital KB	43,8%	Malmö	Investerar inom life Science i Öresundsregionen

Industrial Ventures portfölj

Bolag	Andel	Säte	Verksamhet
Aspen Invest AB	35,0%	Göteborg	Miljöanpassade drivmedel och kemiska produkter
Autoadapt BEV AB	57,2%	Lerum	Anpassar fordon för funktionshämmade
Ekström Management and Investment AB, EMI	20,0%	Umeå	Venture capital-bolag inom IT och telekom
Fogmaker International AB	30,0%	Växjö	Brandsläckning med vattendimma
Goodfood & Readymeals AB	26,3%	Stockholm	Försäljning av livsmedel med inriktning på måltidslösningar
Hydrauto Group AB	30,0%	Skellefteå	Tillverkar mobila hydraulcylindrar och ventiler
Integrated Drives Sweden AB	22,2%	Örnsköldsvik	Utvecklar motorer för tunga industriella maskiner
Malmö Bildetaljer Invest AB	65,6%	Malmö	Försäljning av reservdelar till icke-märkesverkstäder
Netch Technologies AB	3,6%	Lund	Tekniska kommunikationslösningar
Norr Sådd Holding AB	33,3%	Luleå	Investerar i såddföretag vid norrländska universitet och högskolor
Polyplank AB	28,4%	Kalmar	Återvinner returplaster till granulat och produkter
Security Qube System AB, SQS	13,0%	Skellefteå	Produkter för säker förvaring och distribution
Secus AB	27,6%	Solna	Distribuerar skrivarrelaterade lösningar
Svenska Rayon AB	33,3%	Karlstad	Tillverkning och försäljning av viskosfibrer
Sörman Information AB	16,4%	Växjö	Utvecklar informationslösningar till högteknologiföretag
TeknoTerm Cllmate AB	19,5%	Göteborg	System för vattenburen luftkonditionering
Thoreb AB	30,1%	Borgholm	Utvecklar IT-lösningar för kollektivtrafiken
Tribon Solutions AB	98,5%	Malmö	Utvecklar datasystem för varvsindustrin
Tubearing AB	60,0%	Värnamo	Tillverkning och försäljning av kullager
Windh AB	12,8%	Påskallavik	Digital bildbehandling och bildbank
Fonder	Andel	Säte	Verksamhet
AH Småföretagsinvest AB	75,0%	Stockholm	Investerar i små och medelstora företag i partnerskap med Handelsbanken
Fylkinvest AB	75,0%	Stockholm	Investerar i små och medelstora företag i partnerskap med Nordea
Rekonstruktionsfonden i Sverige KB	93,8%	Göteborg	Investerar i företag med lönsamhetsproblem
Z-lnvest AB	47,5%	Östersund	Investerar i små och medelstora företag i mellersta Norrland

Skr. 2000/01:131

Bilaga 4

SJÄTTE AP-FONDEN

Södra Hamngatan 29, 411 14 Göteborg

Telefon 031-741 10 00

Telefax 031-741 10 9«
www.apfond6.se

Skr. 2000/01:131

Sjunde AP-fondén’

Skr. 2000/01:131

Bilaga 5

INNEHÅLL

Årsberättelse för Premiesparfonden 1

Revisionsberättelse för Premiesparfonden 4

Årsberättelse för Premievalsfonden 5

Revisionsberättelse för Premievalsfonden 8

Årsredovisning för Sjunde AP-fonden 9

Revisionsberättelse för Sjunde AP-fonden 13

Skr. 2000/01:131

Bilaga 5

2 Sjunde AP-fonden

Premiesparfonden • Årsberättelse 2000

Förvaltningsberättelse

Vad är Premiesparfonden?

1 det nya allmänna pensionssystemet ingår au en
del av pensionsavgiften avsätts till s.k, premie-
pension och förvaltas i värdepappersfonder efter
individuella val av pensionsspararna. För de per-
soner som avstår från att välja någon annan fond
placeras pensionsmedlen i Premiesparfonden,
som fungerar på samma sätt som en värdepap-
persfond. Premiesparfonden förvaltas av den
statliga myndigheten Sjunde AP-fonden, som i
detta sammanhang fungerar som ett fondbolag.
Premiesparfonden är avsedd enbart for premie-'
pensionsmedel och är inte Öppen för annat spa-
rande. Bestämmelser om Sjunde AP-fonden och
Premiesparfonden finns i lagen (2000:192) om
allmänna pensionsfonder (AP-fonder).

Mål och placeringsinriktning

Fondmedlen placeras med inriktning att uppnå
långsiktigt hög avkastning. Med den utgångs-
punkten skall den totala risknivån i fondens pla-
ceringar vara låg. Målet ar att totalavkastningen
under löpande femårsperioder motsvarar minst
genomsnittet för samtliga fonder som deltar i
premiepensionssystemet, men med lägre risk.
Medlen fördelas mellan olika dllgångsslag, mel-
lan olika geografiska marknader samt inom till -
gångsslag så att god riskspridning uppnås.

Fondens medel placeras i aktier och aktiere-
laterade instrument samt i räntebärande finansi-
ella instrument. Dessa skall vara noterade vid
börser eller auktoriserade marknadsplatser. Pla-
ceringar är tillåtna i länderna inom EES samt i
Polen, Schweiz, Slovenicn, Tjeckien, Ungern,
Australien, Hongkong, Indonesien, Japan.
Korea, Malaysia, Nya Zeeland, Singapore, Tai-
wan, Ihailand, Sydafrika, Argentina, Brasilien,
Mexico, Kanada och USA.

Optioner och terminskontrakt får användas i
syfte au effektivisera förvaltningen eller art skydda
fondens tillgångar mot kurs- och valutaförluster.

Strategisk tlllgångsfördelning

Förvaltningen av Premiesparfondens tillgångar
styrs av en normportfölj. Den visar den långsik-
tiga fördelningen av fondens olika tillgängsslag.
uttryckt som andel av fondens totala marknads-
värde:

Aktier	85%
varav svenska varav utländska	20% 65%
Räntebärande placeringar	15%
varav svenska realränteobligationcr varav likvida ranteplaceringar ("kassa”)	14% 1 %

De utländska aktierna i normportföljen för-
delas efter de olika delmarknadernas tyngd i den
globala aktiemarknaden. Under hösten 2000 har
fördelningen varit ungefar följande:

Amerika	55 %
Europa	30%
Japan	12 %
Sydostasien/Occanien	3%

Valutasäkring

Placeringar i ettro, brittiska pund, japanska yen och
amerikanska dollar kurssäkras till 50 % av mark-
nadsvärdet genom valutatenninskontrakt. övriga
placeringar i utländska valutor kurssäkras inte.

Miljö- och etikhänsyn

i placeringsverksamheten

1 placeringsverksamheten skall Sjunde AP-fon~
den ta miljö och etikhänsyn utan att göra avkall
på det övergripande målet om hög avkastning.
Det kommer au ske på så sätt, att aktieplacering-
ar görs endast i företag som enligt fondens
bedömning på ett godtagbart sätt följer kraven i
de internationella konventioner som Sverige har
undertecknat. För företag verksamma i Sverige
krävs dessutom att de följer svensk lag.

De konventioner som avses ar främst

• konventioner om de mänskliga rättigheterna,

• barnkonventionen,

• nX)-konventioneina,

• internationella miljökonventioner samt

• konventioner mot mutor och korruption.

Pterniesparfondens medel kommer art
kunna placeras i aktier i 20(X) - 2500 företag
över hela världen. Samtliga dessa företag kom-
met att granskas utifrån de angivna principerna.
Placeringar tillåts inte t de företag som under-
känns vid en sådan granskning.

Jämförelseindex

Avkastning och risk för Premiesparfonden i sin
helhet och de delportföljer som den består av
utvärderas mor följande jämförelseindex:

Svenska aktier	SIX-RXA
Utländska aktier Europa	FTSE All World Index Europé exkJ. Ryssland och Turkiet
Amerika	FTSE World Index Americas
Japan Sydostasien/	FTSE World Index Japan
Oceanien	FTSE World Index Asia Pacific exkl. Japan
Realränte- obligationer likvida rante-	OMRX-REAL
placeringar	Index byggt på STIBOR (lagslåneränta

Utvärdering på totalnivån görs mot ert total-
index, som skapas genom an de olika delportföl-
jernas jämförelseindex vägs samman efter respek-

tive delportföijs vikt i normportföljen. Vid
beräkning av jämförelseindex tas hänsyn till den
tillämpade valutasäkringsstraccgin.

Aktiv förvaltning och Indexförvaltning
Med aktiv förvaltning menas att placeringarna
avviker från nonnponföljen i syfte att nå högre
avkastning. Med indexförvahning menas att pla-
ceringarna följer genomsnittet på marknaden
(index) så nära som möjligt. Då blir också
avkastningen i nivå med marknadens genom-
snitt. Under startperioden hösten 2000 har Pre-
miesparfonden indexfbrvaltats. En övergång till
aktiv förvaltning sker under februari 2001 på
marknader där sådan förvaltning kan ftirväntas
ge bättre resultat än indexförvaltning.

Intern och extern förvaltning

Med intern förvaltning menas au placeringsbe-
sluten fattas av egna anställda förvaltare. Med
extern förvaltning menas au placeringsbesluten
fattas av särskilt anlitade utomstående kapitalför-
valtare, ofta större specialiserade firmor. Premie-
sparfbndens ranteplaceringar sköts genom intern
förvaltning. Aktieplaceringarna har under start-
perioden hösten 2000 i sin helhet skötts genom
extern förvaltning av den amerikanska firman
Stare Street Global Advisors. Från februari 2001
kommer de aktiva svenska aktieplaceringarna i
huvudsak art skötas internt, medan olika externa
förvaltare kommer au anlitas för de aktiva
utlandspiaceringama i aktier.

Förvaltningsavgift

Premiesparfonden betalar till Sjunde AP-fonden
en förvaltningsavgift som uppgår till 0,5 % per år
av fondens förmögenhet. Avgiften belastar fonden
varje dag med 1 /365-del av den för helt år beräk-
nade avgiften. Avgiften avser kostnader för för-
valtning, administration, redovisning, förvaring av
värdepapper, information och tillsyn m.m.

Enligt avtal med Premiepcnsionsmyndighe-
ten (PPM) lämnar Sjunde AP-fonden till PPM
en rabatt på förvaltningsavgiften. För rabatten
köper PPM nya andelar i fonden för premiepen-
sionsspararnas räkning. Rabattens storlek beror
på dels avgiftens storlek, dels hur stort kapital
som förvaltas i fonden. Eftersom kapitalet i Pre-
miesparfonden är stort blir rabatten betydande.
För pensionsspararna innebär detta, att nettoav-
giften efter rabatt lor närvarande är 0,17 %.

Counagc till mäklare och avgifter till förva-
ringsinsritut och depåbanker for värdepappers
transaktioner belastar Premiesparfonden direkt
och ingår inte i förvaltningsavgiften.

Startperioden

Premiesparfonden startade den 2 november
2000 i och med att PPM placerade de första
”icke-väljarnas" pensionsmedel i fonden. Däref-

*2 Sjunde AP-fonden

Skr. 2000/01:131

Bilaga 5

Premiesparfonden • Årsberättelse 2000

ter gjordes placeringar i olika omgångar fram till
den 13 december 2000. Iora.lt tillfördes Ptcmie-
sparionden 16.3 miljarder kronor frän mer än
1.5 miljoner personer, vilket gjorde fonden till
elen klart största inom premiepensionssvsternet.

föran eflektivisera förvaltningen under
startperioden har olika typer av akiicderivar
använts för art uppnå den exponering mot olika
marknader som följer av normpontöljen fot den
strategiska lillgangsfördelningen. Detta får till
löl|d art tillgängsfördelningen enligt balansräk-
ningen inte stämmer överens med exponeringen
mot olika marknader.

Avkastning

Avkastningen i Premiesparfonden från starten

den 2 november fram till den 31 december 2000
uppgick till - 7.4 % att jämföra med - 6,7 % för
fondens jämförelseindex under samma period.

Nyckeltal

1 Itersom fonden funnits så kort tid är det inre

	2000
Fondförmögenhet vid periodens slut	15 515 81-4 074 kr
Antal andelar vid periodens slut	167 572 937,6262
Andelskurs vid periodens slut	9?,59 kr
(jcnomsnittlig köpkurs under året	96,17 kr
Utveckling sedan 2000 11-02 (start)	- 7,4 %
Jämförelseindex sedan 2000 1 l 02 (start)	6,7 %

meningsfullt och i mänga iall inte heller möjligt
att redovisa alla de nyckeltal som normalt finns
angivna i årsredovisningar lör värdepappersfon -
der. Santrliga nyckeltal kommer au redovisas i
årsredovisningen för 2.001.

Balansräkning

Samtliga belopp i tusentals kronor	2000-12-31
Tillgängar
Finansiella instrument med positivt marknadsvärde	13 869 273	89.4%
Bank och övriga likvida medel	1 848 407	11.9%
Övriga kortfristiga fordringar	72 046	0.5%
Summa tillgångar	15 789 726	101,8%

Skulder

Finansiella instrument med negativt marknadsvärde Övriga kortfristiga skulder	207 712 66 200	1,4% 0,4%
Summa skulder	273 912	1.8%
Fondförmögenhet	15 515 814	100,0%
Ställda säkerheter
För derivathandel	765 565

Resultaträkning

Samtliga belopp i tusentals kronor	2000
Intäkter och värdeförändring
Värdeförändring pä aktierelaterade instrument	672 114
Värdeförändring pä ränterelaterade instrument	42 473
Ränteintäkter	26 119
Utdelningar	4 169
Valutavinster och -förluster netto	6 563
Övriga intäkter	317
Summa intäkter och värdeförändring	605 599
Kostnader
Förvaltningskostnad	6 247
Övriga kostnader	2 114
Summa kostnader	-8 361
Årets resultat	613 960

(I (Jen tryckta ärsberåtteisen har noter till resultat, och balansräkning utelämnats;

Skr. 2000/01:131

Premiesparfonden • Årsberättelse 2000

Placeringar per den 31 december 2000

	Markn.värde(tkr)	Andel av fond (%)
Aktierelaterade värdepapper noterade i: Svenska kronor	109 591	0,71
USdoliar	3 517 224	22,67
Euro	650 085	4.19
Brittiska pund	297 988	1.92
Japanska yen	291 417	1,88
Schweiziska franc	91 955	0.59
Singapore dollar	40 761	0,26
Danska kronor	34 731	0,22
Mexikanska pesos	33 883	0.22
Grekiska drachmer	28 027	0,18
Norska kronor	15 010	0,10
Nya Zeeländska dollar	4 698	0.03
Summa aktierelaterade värdepapper	5 115 370	32,97
Realränteobiigationer	2 212 713	14.26
Dagslån	6 237 965	40.20
Summa ränterelaterade värdepapper	8 450 678	54.46
Aktiederivat	- 32 980	-0,21
Valutaderivat	128 493	0,84
Bank samt övriga fordringar och skulder	1 854 253	11,94
Fondförmögenhet	15 515 814	100,00

Placeringarna omfattar totalt cirka 1 500 olika slag av värdepapper.
En fullständig förteckning kan rekvireras från Sjunde AP-fonden.

Exponering mot olika marknader

Genom användningen av derivatinstrument var exponeringen mot olika marknader
följande (andel av portföljen i %):

Utländska aktier

Svenska aktier

Svenska realränteobiigationer
Likviditet

64.8

19.6

14.8
__OjS
100,0

Valutasäkring

Följande positioner i utländsk valuta var säkrade mot valutakursrisk (andel av respektive position i %):

USdoliar

Euro

Japanska yen
Brittiska pund

51,1

50,7

51.5

50.5

jjj Sjunde AP-fonden

Skr. 2000/01:131

Bilaga 5

Revisionsberättelse

för Sjunde AP-fonden Premiesparfonden

1 egenskap av revisorer i Sjunde AP-fonden har vi granskat årsberättelsen lör fonden
Premicsparfondc.n lör år 2000. Granskningen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige.

Årsberättelsen är upprättad enligt lagen om allmänna pensionsfonder samt de bestämmelser i
lagen om värdepappersfonder som särskilt anges i lagen om allmänna pensionsfonder. Årsberättelsen
ger däimcd en rättvisande bild av fondens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed
i Sverige.

Vid granskningen har inte framkommit anledning till anmärkning beträffande årsberättelsen.

Sl t. k K HOLM DEN 19 H PRI AIU 2001

Ai tkt orisixu t revisor

1.ENA Hl. DLUND

Auktoriserad revisor
törurdnad av Finansinspektionen

PÅL WlNGREN
Aukt

Skr. 2000/01:131

Bilaga 5

jj Sjunde AP-fonden

Premievalsfonden • Årsberättelse 2000

Förval tn i ngsberättelse

Vad är Premievalsfonden?

I det nya allmänna pensionssystemet ingår att en
del av pensionsavgiften avsätts till s.k< premie-
pension och förvaltas i x^ärdcjsapisersfonder efter
individuella val av pensionsspararna, Den statli-
ga Premievalsfonden fungerar som en värdepap-
persfond och kan väljas p3 samma sätt som
andra fonder inom premiepensionssystemet.
Premievalsfonden förvaltas av den statliga myn-
digheten Sjunde AP-fonden, som i detta xam-
manhang fungerar som ett fondbolag. Premie-
vaKfonden äi avsedd enbart för premirpensions-
medd och iir inre Öppen för annat sparande.

Bestämmelser om Sjunde AP-fonden och Premie-
valsfonden finns i lagen (2000:192) om allmän-
na pensionsfonder (AlMbnder).

Mål och planeringsinriktning

Fondmedlen placeras med inriktning att uppnå
långsiktigt hög avkastning. Målet är att totalav-
kastningen för fonden under löpande femårspe-
rioder är så god att fonden hör till den hasta fjär-
dedelen av samtliga fonder som deltar i premie-
pensionssystemer. Medlen fördelas mellan olika
tillgångxslag, mellan olika geografiska marknader
samt inom rillgångsslag så att god riskspridning
uppnås,

Fondens medel placeras i aktier och aktiere-
laterade instrument samt i räntebärande finansi-
ella instrument. Dessa skall vara noterade vid
börser eller auktoriserade marknadsplatser. Pla-
ceringar är tillåtna i länderna inom EES samt i
Polen, Schweiz, Slovenien, Tjeckien, Ungern,
Australien, Hongkong, Indonesien, Japan,
Korea, Malaysia, Nya Zeeland, Singapore» Tai-
wan, Thailand, Sydafrika, Argentina. Brasilien,
Mexico, Kanada och USA.

Optioner och terminskontrakt for användas i
syfte art eftektivisera förvaltningen eller att skydda
fondens tillgångar mot kurs- och valutaförluster.

Strategisk tillgångsfördelnlng

Förvaltningen av Premievalsfondeus tillgångar
styrs av en normportfölj. Den visar den långsik-
tiga fördelningen av fondens olika tillgåtigsslag,
uttryckt som andel av fondens totala marknads-
värde:.

Aktier__________________________95%

varav svenska 20 %

varav utländska 75 %

Räptel^gamde placeringar _::,. 5 %
varav svenska realränteobiigationer 4 %

varav likvida ränteplaceringar (”kassa”) 1 %

De utländska aktierna i iiormportföljcn för*
delas efter de olika delmarknadernas tyngd i den
globala aktiemarknaden. Under hösten 2000 har
fördelningen varit ungefär följande:

Amerika 55 %

Europa 30 %

Japan 12 %

Sydostasien/Oceanien 3 %

Valutasäkring

Placeringar i curo, brittiska pund, japanska yen och
amerikanska dollar kurssakras till 50 % av mark-
nadsväföet genom valutaterminskontntkr. Övriga
placeringar i utländska valutor kinssäkras inte.

Miljö- och etikhänsyn

i placeringsverksamheten

I placxmngs verksam heten skall Sjunde AP-fon-
den ta miljö- och etikhänsyn utan art göra avkall
på det Övergripande målet om hög avkastning.
Det kommer art ske på så sätt, art aktieplacering-
ar görs endast i företag som enligt fondens
bedömning på ett gtxitagbart satt följer kraven i
de internationella konventioner som Sverige har
undertecknat. För företag verksamma i Sverige
krävs dessutom att de följer svensk, lag.

De konventioner som avses är främst

• konventioner om de mänskliga rättigheterna,

• barnkonventionen,

• lEO-konvenrioncrna.

• internationella miljökonventioner samt

• konventioner mot mutor exh korruption.

Prcmievalsfondens medel kommer att kunna
placeras i aktier i 2000 - 2500 företag över hela
världen. Samtliga dessa foretag kommer att gran-
skas utifrån de angivna principerna. Placeringar
tilläts inte i de företag som underkänns vid en
sådan granskning.

Jämförelse! ndex

Avkastning och risk för Premievalsfonden i sin
helhet och de ddportföljcr som den består av
urvärderas mot följande jämförelseindeat:

Svenska aktier	SIX-RXA
Utländska aktier Europa	FTSE All World Index Europé exkk Ryssland od) lurkict
Amerika	FTSE World Index Americas
Japan	FTSE World Index Japan
Sydostasien/ Oceanien	FTSE World Index Asia Pacific exkk Japan
Realränte- obligationer Likvida ränte-	OMRX REAL
placeringar	Index byggt på STJ BOR dagslåneränta

Utvärdering på rotalnivån görs mot ett total-
index, som skapas genom art de olika delportföl-
jernos jämförelseindex vägs samman efter respek-

tive delportföljs vikt i normporrföljen. Vid
beräkning av jämförelseindex tas hänsyn till den
t i I lämpade val u rasäkri ngsstra tegin.

Aktiv förvaltning och Indexförvaltning

Med aktiv förvaltning menas att placeringarna
avviker från normportföljen i syfte art na högre
avkastning. Med indexförvalrning menas art pla-
ceringarna följer genomsnittet på marknaden
(index) så nära som möjligt. Dä blir också
avkastningen i nivå med marknadens genom-
snitt. Under stanperioden hösten 2000 har Pre-
mievalsfonden indexförvaltars. En övergång till
aktiv förvaltning sker under februari 2001 på
marknader där sådan förvaltning loin förväntas
ge bättre resultat än indexförvalrning.

Intern och extern förvaltning

Med intern förvaltning menas art placcringsbe*
sluten fattas av egna anställda förvaltare. Med
extern förvaltning menas att placeringsbesluten
fattas av särskilt anlitade utomstående kapiralför»
vahare, ofta större specialiserade firmor. Prernie-
valsfbndens riinteplaceringar skörs genom intern
förvaltning, Akrieplaceringama har under srart-
perioden hösten 2000 i stn helhet skötts genom
extern förvaltning av den amerikanska firman
State Street Global Advisors. Från februari 2001
kommer de aktiva svenska akrieplaceringama i
huvudsak att sköras internt, medan olika externa
förvaltare kommer art anlitas för de aktiva
utfandsplaceringarna i aktier.

Förvaltnlngsavglft

Premievalsfonden betalar till Sjunde AP-fonden
en förvaltningsavgift som uppgår till 0,5 % per
år av fondens förmögenhet. Avgiften belastar
fonden varje dag med 1/365-del av den för helt
år beräknade avgiften. Avgiften avser kostnader
for förvaltning, administration, redovisning för-
varing av värdepapper, information och tillsyn
m.m.

Enligt avtal med Premiepensionsmyndighe-
ten (PPM) lämnar Sjunde AP-fonden till PPM
en rabatt på förvahningsavgifren. För rabatten
köper PPM nya andelar i fonden för premiepen-
sionxspararnas räkning. Rabattens storlek betor
på dels avgiftens storlek, dels hur stort kapital
som förvaltas i fonden. Den del av rabatten som
beror på avgiftens storlek går direkt tillbaka till
Premievalsfonden^ sparare i form av nya andelar.
Efter denna del av rabatten är avgiften nere i
0,48 % per är. Den dd av rabatten som beror på
kapitalstorleken i fonden, samlas av PPM ihop
till en gemensam pott för alla valbara fonder i
systemet. Denna pott fördelas lika per sparad
krona till alla dessa fonders sparare. Det går där-
för inte att på förhand beräkna hur mycket lägre
den slutliga netroavgiften blir för Premievalsfon-
dens sparare.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 5

Premievalsfonden • Årsberättelse 2000

Counage till mäklare ringsinstivui och dcpab.mker tor värdepappers -
iransakiionvr belastar IVeniievalsfondcn direkt
och ingår inte i Ibrvalmingsavgihen.

Startperioden

Premievalsfonden raanade den 26 sc-prember 2000
i och rnedatt PPM placerade de forsla väljarnas
pensionsmedel i fonden. lotalt tillfördes Prcmic-
vaLslond.cn under valperioden cirka 570 miljoner
kronor frän mer ån i 00 000 personer. vilket gjor-
de fonden till den fjortonde största av de fonder
som kuntk f väljas i ptvmicpeiisi< mssysren tet.

För att effektivisera förvaltningen under
stanperioden har olikt typer av aktiederivär
använts för att uppnå den exponering mot olika
marknader som följer av normporilöljcn fin den
.strategiska rillgängslördelnittgcn. Detta lår till

följd att ullgångslordchiingcn enligt balansräk- ningen inre stämmer överens med exponeringen mot olika marknader. Avkastning Avkastningen i Premievalsfonden från starren den 26 september fram till den 31 december 2000 uppgick till 8.0% art jämföra med - 7.6 % för	fondens jämförelseittdex under samma period. Nyckeltal Fftersotn fonden funnits så kon tid är det inre mcningshillr och i mänga fall itue heller möjligt au redovisa alla de nyekdral som not malt finns angivna i årsredovisningar för värdepappersfön der. Nyckeltalen kommer att redovisas i årsredo- visningen för 2001.
Fofullörmögcuhci vid periodens slut	2000 561 500 419 kr
.Antal andelar vid periodens slut	6 324 705,5582
Andelskurs vid periodens slut	88,78 kr
('.cnumsnittlig köpkurs under året	>>3.62 kr
Utveckling sedan 2000-09'26 (start)	- 8,0 %
Jätnförclseindex sedan 2000-09-26 (start)	-7,6%

Balansräkning

Samtliga belopp i tusentals kronor	2000-12-31
Tillgångar
Finansiella instrument med positivt marknadsvärde	416 003	74.1%
Bank och övriga likvida medel	.149 830	26,7%
Övriga kortfristiga fordringar	106	0,0%
Summa tillgångar	565 939	100,8%
Skulder
Finansiella instrument med negativt marknadsvärde	3 886	0,7%
Övriga kortfristiga skulder	553	0,1%
Summa skulder	4 439	0,8%
Fondförmögenhet	561 500	100,056
Ställda säkerheter
För derivathandel	20 283
Resultaträkning
Samtliga belopp i tusentals kronor	2000
Intäkter och värdeförändring
Värdeförändring på aktierelaterade instrument	-32 124
Värdeförändring på ränterelaterade instrument	636
Ränteintäkter	1 732
Utdelningar	112
Valutavinster och -förluster netto	301
Övriga intäkter	6
Summa intäkter och värdeförändring	-29 939
Kostnader
Förvaltningskostnad	-351
Övriga kostnader	-360
Summa kostnader	-711
Årets resultat	-30 650

(I den tryckta årsberättelsen har noter till resultat och balansräkning utelämnats}

Skr. 2000/01:131

Bilaga 5

Jb Sjunde AJMbnden

Premievalsfonden • Årsberättelse 2000

Placeringar per den 31 december 2000

	Markn.värdeftkr)	Andel av fond (%)
Aktierelaterade värdepapper noterade i: Svenska kronor	11057	1,97
US-dollar	211366	37.64
Japanska yen	44 798	7,98
Brittiska pund	7 691	1,37
Euro	6 986	1,24
Schweiziska franc	2 594	0,46
Mexikanska pesos	2143	0.38
Danska kronor	1963	0.35
Australiska dollar	1466	0,26
Summa aktierelaterade värdepapper	290 064	51,66
Realränteobligationer	24 233	4,32
Dagslån	90 020	16,03
Summa ränterelaterade värdepapper	114 253	20,35
Aktiederivat	123	0,02
Valutaderivat	7 677	1.37
Bank samt övriga fordringar och skulder	149 383	26,60
Fondförmögenhet	561500	100.00

Placeringarna omfattar totalt cirka 700 olika slag av värdepapper. En fullständig förteckning kan
rekvireras från Sjunde AP-fonden.

Exponering mot olika marknader

Genom användningen av derivatinstrument var exponeringen mot olika marknader
följande (andel av portföljen i %):

Utländska aktier 75,0

Svenska aktier 19,9

Svenska realränteobligationer 4,1

Likviditet 1,0

100,0

Valutasäkring

Följande positioner I utländsk valuta var säkrade mot valutakursrisk (andel av respektive position i %):

U S dollar 48,4

Euro 50,1

Japanska yen 51,0

Brittiska pund 49,5

AP-fonden

Skr. 2000/01:131

Bilaga 5

Revisionsberättelse

för Sjunde AP-fonden Premievalsfonden

1 egenskap av revisorer i Sjunde AP-fonden har vi granskat ånsbcriittclscn tor fonden
Pixmicvalsfonden för år 2000, Granskningen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige.

Årsberättelsen är upprättad enligt lagen om allmänna pensionsfonder samt de bestämmelser i
lagen om värdepappersfonder som särskilt anges i lagen om allmänna pensionsfonden .Årsberättelsen
ger därmed en rättvisande bild av fondens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed
i Sverige.

Vid granskningen har inre framkommit anledning till anmärkning beträdande årsberättelsen.

SRXXHOLM DEN 19 FEBRUARI 2001

/ Pkr-Olop Akieus

Auktoriserad revisor

1.1.NA HEDI.UND
Auktoriserad revisor

I örord nad av Finansi i ispdaiot ten

PAl WlNGREN
Auktoriserad revisor

Skr. 2000/01:131

Sjunde AP-fonden • Årsredovisning 2000

Förvaltningsberättelse

Sjunde AP-fonden i det nya pensionssystemet
År 1998 Ix-slutadc riksdagen om ett nytt allmänt
pensionssystem. 1 det nya systemet ingår att ett del
av pensionsavgiften skall avsättas till s.k. premie-
pension och förvaltas i värdepappersfonder efter
individuella val av pensionssparama. Premie-pen-
sionssystemet administreras av den stadiga Premie-
pensionsmyndigheten (PPM) som fungerar på
samma sätt som ett s.k, unic-linkbolag. Sjunde AP
fonden, som också är en statlig myndighet, funge-
rar inom detta system på samma sätt som ert fbnd -
Imlag med fiitvaltning av värdepappersfonder. För
de personer som avstår från att: välja någon annan
fond i prernicjrensionssysremct skall medlen av
PPM placeras i en särskild fond som kallas Prem ie-
sparfonden och förvaltas av Sjunde AP-fonden.
Vidare förvaltar Sjunde AP-fbnden ytterligare en
fond. Premievalsfonden, som kan väljas på samma
sätt som andra fonder inom premiepensionsswe-
met. Premiespa rf buden och Premievalsfonden är
avsedda enbart for premiepensionsmedel och är
inte öppna för annat sparande.

Det första fondvalet inom premiepensions -
systemet ägde rum under hösten 2000.

Namnbyte

1 samband med att en ny lag om allmanna pen-
sionsfonder (AP-föndei) infördes, ändrades den
1 maj 2000 namnet från Allmänna pensionsfon-
den. sjunde fondstyrelsen till Sjunde AP-fonden.

Förberedelser för kapitalförvaltningen
Verksamheten under år 2000 har dominerats av
ett omfattande förberedelsearbete inför starten
av kapitalförvaltningen under hösten.

Portföljkonstruktion

Sjunde AP- fonden skall enligt lagen om AP-fon-
der placera medlen i Premiesparfonden och Pre-
mievalsfonden så att långsiktigt hög avkastning
uppnås vid den valda risknivån, Placeringsregler-
na överensstämmer med vad som gäller enligt
lagen om värdepappersfonder. Inom dessa ramar
har Sjunde AP-fonden stor frihet att själv utfor-
ma sin placeringspolitik. Mot denna bakgrund
har ett omfattande analysarbete genomförts som
grund för beslutet om strategisk tillgångsfördel-
ning, dvs. vilka typer av värdepapper som fon-
derna skall placera i. Analyserna har gjorts med
stöd av den engelska konsultfirman Watson &
Wyatt Invcstment Consulting. Beslutet om stra-
tegisk tillgångsfördclning presenteras i förvalt-
ningsberättelsen för respektive fond.

Förvaltningymodell

Utifrån den fastställda strategiska rillgångsfördel-
ningen haren lämplig förvaltningsmodell utfor-
mats i fråga om avvägning dels mellan aktiv för
valtning och indexförvahning, dels mellan intern
och extern förvaltning.

Med aktiv förvaltning menas att de förvalta-
de medlen avviker från genomsnittet på markna-
den i syfte att na en högre avkastning. Med
indexförvaltning menas att de förvaltade medlen
följer genomsnittet på marknaden (index) så
nära som möjligt. Då blir också avkastningen i
nivå med marknadens genomsnitt. Under start
perioden år 2000 har både Premiesparfonden
och Premievalsfonden indexförvaltars i sin hel-
het. En Övergång till aktiv förvalt ning sker under
februari 2001 på de marknader där sådan för-
valtning kan förväntas ge bättre resultat än
indexförvaltning.

Med intern förvaltning menas att placerings-
besluten fattas av egna anställda ponföljförvalta-
re. Med extern förvaltning menas att placerings-
besluten fattas av särskilt anlitade utomstående
kapiialforvaltare. ofta större specialiserade firmor.

Sjunde AP-fonden har valt att sköta alla rän-
replaceringar genom intern förvaltning. Akrie-
placeringarna har under startperioden år 2000 i
sin helhet skötts genom extern förvaltning.
Under år 2001 kommer de aktiva svenska aktie-
placeringarna i huvudsak att skötas internt,
medan olika externa förvaltare kommer au anli -
tas för utlandsplaceringarna.

Upphandling av externa förvaltare

En omfattande upphandling av externa förvalta-
re har påbörjats och delvis slutförts under hösten
2000 med stöd av konsultfirman William M.
Merccr Investment Consulting. För uppdraget
att sköta indexförvaltningen av aktier Över hela
världen valdes den amerikanska kapitalforvalta-
ren Srare Street Global Advisors.

Riktlinje- och polnydokument

Ert stort antal riktlinje- och policydokument har
utarbetats under år 2000. Som exempel kan
nämnas följande:

• Placeringspolicv

• Finansiell riskhanteringsplan

• Policy för miljö- och etikhänsyn i placerings-
verksamheten

• Riktlinjer för hantering av etiska frågor i
Sjunde AP fondens verksamhet

• IT-polity

• 1 nförmationssäkcrhctspolicy

• Riktlinjer för upphandling

Värdepappersadministration
Under året har en modern organisation för
administration av väidepappcrsaftarci byggts
upp. Målet är ärt skapa en organisation som är
både kostnadseflektiv och bran sch ledande i fråga
om riskmätning och kontroll. For att begränsa
de operativa riskerna har de manuella inslagen i
afFärsadmini.strationen minskats i så stor
utsträckning som möjligt. Efter upphandling
och utvärdering har ponföljfÖrvaltningssystemet

EMS 2000 anskaffats. Ett eget system för regi-
strering av värdepappersaflårcr via internet har
utvecklat».

Personalrekrytering

Antalet anställda har under året ökat från tre (två
kvinnor och en man) till tolv (sex kvinnor och
sex nian). Inriktningen är att bygga upp en rela
tivt liten men högt kvalificerad organisation. För
att begränsa den fasta organisationen utnyttjas
dessutom externa konsulter och tillfälligt anställ
da som kan tillföra expertkunskaper på skilda
områden. Under uppbyggnadsperioden har
detta skett i ganska stor omfattning.

Första fondvalet

Valet av fonder för de premiepensionsmedel som
tjänats in under åren 1995 - 1998 ägde rum
under perioden september - november 2000.
Föndvalet föregicks av en omfattande informa
tionskampanj från PPM och betydande rekla-
minsatser från de privata fondförvaltarna. Intres
set f rån massmedia var stort. Enligt statsmakter-
nas uttalande för Sjunde AP-fonden inte göra
reklam for Premiesparfonden. Sjunde .AP-fon-
den avstod också från att göra någon reklam for
Premievalsfonden utan koncentrerade sina insat-
ser på att möta massmedias och allmänhetens
krav på information om vad som händer om
man inte aktivt väljer någon fond. Informatio-
nen lämnades främst genom pressträffar. inter-
vjuer i massmedia, hemsida på Interner, tryckt
informationsbrosc hyr och svar på telefonsamtal.

Utfäller av fondvalet blev att cirka 35 pro
cent av antalet personer med cirka 30 procent av
det totala kapitalet avstod irån au välja någon
annan fond och därmed fick sina premiepen-
sionsmedt l placerade i Premiesparfonden. Det
innebar an Premiesparfonden tillfördes 16,3
miljarder kronor från mer än 1.5 miljoner perso-
ner, vilket gjorde fonden till den klart största
inom premie-pensionssystemet.

Aven Premievalsfonden nådde framgångar i
föndvalet trots art ingen reklam gjordes för fon-
den. över 100 000 personer placerade .samman
Ligt cirka 570 miljoner kronor i Premievalsfon-
den. Den kom därmed på f jortonde plats stor-
leksmässigt bland de cirka 450 fonder som
kunde väljas.

Starten av kapitalförvaltningen i de båda
fonderna avlöpte väl. De fö problem som upp
stod i de administrativa systemen kunde lösas
snabbt. Resultatet av kapitalförvaltningen redo-
visas i årsberättelsen for respektive fond.

Generationsfonder

Statsmakterna har uttalat au det finns goda skäl
lör Sjunde AP-fonden au kunna erbjuda premi-
cpensionsspararna möjlighet att placera i s.k.
generationsfonder (fonder som har olika risknivå

j2 Sjunde AP-fonden

Skr. 2000/01:131

Bilaga 5

Sjunde AP-fonden • Årsredovisning 2000

och uligångssanunansauning beroende på spara-
rens ålder). Någon sådan möjlighet öppnades
dock inre i nuvarande lagom AP-fonder. Sjunde
AP-londen påbörjade under hösten 2000 ett
utredningsarbete lör att närmare undersökt för-
utsättningar för och lämplig utformning av
generat ionstbndt-r för i första hand sparat na i
Premicsp.ii fonden.

Resultat och finansiering

Kostnaderna för Sjunde AP-fondens verksamhet
skall täckas av de förvakningsavgificr sont tas ur
de förvaltade medlen. Kostnaderna för att bygga
upp verksamheten skall fördelas över flera år. För
au finansiera det balanserade negativa resultatet
har Sjunde AP-fonden tillag dll krediter i
Riksgäldskontoret. L.nligi regeringens beslut dis-

ponerade Sjunde AP-fonden under år 2000 dels
eu ranrekonto med kredit på högst 49.3 miljo
ner kronor, dels lån pa högst 22 miljoner kronor
lur finansiering av anläggningstillgångar.

Resultatet för är 2000 uppgick till 38 044
tkr (- <8 96b tkr). Det balanserade underskottet
vid arets slut var 48 719 tkr (10 675 tkr).

Balansräkning

Samtliga belopp i tusentals kronor		2000-12-31	1999-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Inventarier (not 4)		11377	845
Summa anläggningstillgångar		11 377	845
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar		2	0
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (not 5)		6 268	446
Bank		49	565
Summa omsättningstillgångar		6 319	1 011
Summa tillgångar		17 696	1856
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Balanserat resultat		10 675	•1 709
Ärets resultat		38 044	-8 966
Summa eget kapital		48 719	1.0 675
Skulder
Krediter i Riksgäldskontoret (not 6)		52 527	11 247
Checkräknirigskredit		2 784	0
Leverantörsskulder		1 149	466
Övriga skulder		1 044	211
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 7)		8 910	607
Summa skulder		66 415	12 531
Summa eget kapital och skulder		17 696	1856
Ställda panter		Inga	Inga
Ansvarsförbindelser		Inga	Inga
Resultaträkning
Samtliga belopp i tusentals kronor		2000	1999
Intäkter
Förvaltningsavgifter	6 597		0
Avgår rabatt PPM	3 865	2 732	0 0
Ränteintäkter bank		110	45
Övriga intäkter		3	0
Summa intäkter		2 845	45
Kostnader
Räntor		1. 462	222
Personalkostnader (not 1)		-.11 53.1	3 070
Övriga kostnader (not 2)		■27 896	-5 71.9
Summa kostnader		-40 889	-9 011
Ärets resultat (not 3)		38 044	-8 966

Skr. 2000/01:131

Bilaga 5

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden • Årsredovisning 2000

Redovisningsprinciper

Årsredovisningen liar upprättats enligt god redovisningssed.

Fonden följer de regler som finns i lagen (2000:192) om allmänna
pensionsfonder (AP-fondcr).

Inventarier tas upp till anskaffningsvärde och skrivs av enligt plan på tre år för datautrustning och på
lem år för Övriga inventarier. Fordringar tas upp till det värde som de beräknas Hvta in med.

Not 1 - Personalkostnader
Samtliga belopp i tusentals kronor	2000	1999
toner cch arvoden
Styreisen	690	271
verkställande direktör	1873	797
Övriga anställda	4 169	995
Summa	6 732	2 063
Sociala kostnader
Pensionspremie verkställande direktör	227	0
Övriga pensionsavgifter	657	87
Sociala avgifter och ersättningar	2 489	582
Summa	3 373	669
Summa löner, ersättningar och sociala kostnader	10105	2 732
Övriga pe-sonalrelaterade kostnader	1 426	338
Summa personalkostnadei	11 531	3 070

Not 3 - Fördelning av Sjunde AP-fondens kostnader och intäkter
på Premiesparfonden och Premievalsfonden

Enligt fagen (2000:192) om allmanna pensionsfonder (AP-fonder) får Sjunde AP-fonden ur vardera av
Premiesparfonden och Premievalsfonden ta ut medei för de förvaltningskostnader som uppkommit för
respektive tond. Om kostnaderna avser både Premiesparfonden och Premievalsfonden, skall de förde
las på ett skäligt satt, i följande tabell redovisas hut intäkter och kostnader hos Sjunde AP fonden
hänför sig till respektive fond. Som fördeiningsgrurid for gemensamma kostnader används fondförmö
genheten i respektive fond vid årets utgång.

Styrelsearvodet fastställs av regeringen. Till styrelsens ordförande har arvode på 350 OCX) kr utgått,

För verkställande direktören och vice verkställande direktören finns avtal med särskilda bestämmelser
om pensionsförmåner och avgångsvederlag. Avtalen innebåi i huvudsak pensionsräti vid 60 års ålder
och rätt till avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner.

Samtliga belopp i tusentals kronor
	Premiesparfonden	Premievalsfonden			Totalt
Intäkter
Förvaitnmgsavgittei	6 246	351		6 597
Avgår rabatt PPM	ASftZ 2439	.58	293	3.865	2 732
Övriga sårintäkter	0		0		0
Fördelade gemensamma intaktei	110		3		113
Summa Intäkter	2 549		296		2 845
Kostnader
Sarkostnadei	403		37		440
Fördelade gemensamma kostnader	39 236		1 213		40 449
Summa kostnader	■39 639		1 250		40 889
Ärets resultat	36903		1 141		38 044
Ingående balanserat resultat	10 248		427		10 675
Utgående balanserat resultat	47 151		1 568		48 719

Not 2 - Övriga kostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor	2000	1999
Revision	869	138
Externa förvaltare och förvaringsmstrurt	439	0
Externa tjänster	18127	2 887
Övriga kostnader	5377	2 377
Avskrivningar enligt plan	3 084	317
Summa övriga kostnader	27 896	5 719

AP-fonden

Skr. 2000/01:131

Bilaga 5

Sjunde AP-fonden • Årsredovisning 2000

Not 4 - Inventarier			Not 6 - Krediter i Riksgäldskontoret
Samtliga belopp t tusentals kronor	2000 12 31	1999 12 31	Samtliga belopp • tusentals kronor	200012 31		1999 12 31
				lotai ram	Utnyttjad	lotai tam	Uinyd-ad
Ingående anskaffningsväme	1 161	0
Inköp	13616	1 161	Rörlig kredit på räntekonto	49 300	41 110	12 250	9 937
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	14 777	1 161	Lån för finansiering av anläggningstillgångar	22 000	11 417	9 500	1 310
ingående avsluivningar ’	■316	0	Summa krediter i Riksgåldskontoret	71 300	52 527	21 750	11 24?
Ärets avskrivningar	3 084	•316
Utgående ackumulerade avsknvriingai	•3 400	316
Utgående bokfört värde	11377	845

Not 7 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

			Samtliga belopp • tusentals kronor	200042 31	1999 12 31
Not 5 - Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter			Uppiupria semesterlöner och sociala avgifter	1602	494
			Uppiupen rabatt PPM	3 865	0
Samtliga beiopjt i tusentals kronor	2000 12-31	1999 12 31	Ört®	3 443	113
IJpplupns tondavgiftei, brutto	5 548	0	Summa uppiupna kostnader och fårutbetalda intäkter	8 910	607
$3®................................................	720	446
Summa fårutbetalda kostnader och upplupna intäkter	6 268	446

SlVXiKHOl M DEN 6 I i-BRI ARl 2001

Otdföiandt

l .ARS Li.ndi.k Aronmin

PcA—Y\ -------------

Pi i i r Norman

Vcdiswliaiiilc direktör

Skr. 2000/01:131

Bilaga 5

Jsj

uride AP-fonden

Revisionsberättelse

för Sjunde AP-fonden

Undertecknade, som av regeringen respektive finansinspektionen förordnats att såsom revisorer grans -
ka Sjunde AP--fondcns förvaltning, far härmed avge revisionsberättelse för är 2000.

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt tagit del av protokoll och andra handling
ar, som lämnar upplysning om fondens förvaltning, inventerat de tillgångar fonden förvaltar samt vid-
tagit de övriga granskningsatgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande årsredovisningen, de i densamma
upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträdande för-
valtningen.

SHXXHoim DEN 19 FEBRUARI 2001

Auktoriserad revisor

Lena Hediund

Auktoriserad iwisor
förordnad

PA1. WlNGREN
Auktnrhcr^d revisor

Sjunde AP-fonden

Skr. 2000/01:131

Bilaga 5

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

	(C
	Q
	Z
	□
	IX.
	Q.
	<
		O O
	O	O
	ix.	(M
	F	DC
	DC	UJ
	O	fiQ
	Q.	S
	UJ	UJ
		O
	F	Ul
	Z	Q
	UJ	y-
	E	(*)
UJ	UJ	O
o z	K D (0	z S
<	<	z
z	UJ	Ui
LL	2	w
u. O	UJ o z	Q O E
>	<	UJ
Q£	s	0l
H (0	DC O	DC O	o o CM
MINI	u. DC Ul Q.	u. N 1	—1 o; Q. <

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

o
O)
C3
Q.

c© r- en

en Tt m

Contents

O
O
tn

z g	X u	Z P co	rj : : : : <3 : ! j :
H	<	UJ
U	Cfi	>	CO	en	-T	SO	r-
	H		Q	C	Q	O	Q
Q	UJ	2	Z	Z	z	Z	Z
O		o	3	□	□
C£ H	Di <	UJ X	U. ft.	u. c-	u. ru	u. 0.	u< u.
		UJ	<	<	<	<	<

\O < 00

>
os
<
£

Z
öi

3
f-
u
cn

Q
Z
<

*
cz

0 2

o f-

O a

Q.
< <

William M. Mercer Limited i Ministry Of Finance

inupctmeni r.nnci iitinn PArfnrmanr.p MpAsurpmpnt Rpnort For AP Funds 1-7 For Periods Endina 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

This report provides details of performance covering the five years to 31 December 2000 for the Ministry of Finance. The performance
of each AP Fund is addressed in-depth, including performance attribution, performance analytics, and other information specific to each
fund. The two new AP 7 Funds are also included in this report, covering performance since their inception (September for the Choice

William M. Mercer Limited 1 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement P.eport For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Market Background

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

The Swedish market has a large exposure to the technology and telecommunications sectors, and consequently ebbs and flows
with the more volatile movements of the “new economy” stocks. 2000 has been a difficult year for the IT sector (which retumed
-58%) following particularly strong retums in 1999.

Evidence of a cooling US economy increased. Sales, output, and GDP Growth figures all fell during the fourth quarter. Interest

William M. Mercer Limited 3 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Market Performance Over the 12 Months to 31 December 2000

uinjg-y juaoiaj

William M. Mercer Limited 4 Ministry Of Finance

investment Cnnsultinn Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Executive Summary

C*)

William M. Mercer Limited 5 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

jd
X)

■4—»

Performance Summary' to Periods Ending 31 December

É f * U	50.0	CO ö	196.1	CQ O< O CM	00 vS oo	204.0	■	■	■	■

«
O Q.	»r.	»n	n	O	ra-	O
% Å s	CO	CO	ra-	SO		U~)	1	1	1	1
% Å s			CM	CM	C4	CM

ÖS X®	sO	o	o	izs	O	ra-
		ra-	CM	O	CO	o	•	•	1	•
			ra-	ra^-	C*->	ra-
r-
Os x®	•zy	oo	m	so	so	CM	OO	CO
	SO	cd		oo	oo	cd	Cb	rd	•	1
			c	CM	CM	CM	cn	CM
00
ÖS X® O\	cq	SO	CQ	O	C-	-ra	ra;	o
	ö	O	K)	«zy	cd	ra-	cd	cd	¹	¹

Cs
Os x® Os ©^	—•_	CQ		O	r-	—!	oo	ra-
			cd	cd	M-	ra-	ud	td
			•zy	SO	so	so	•zy	SO
O
O x® O ©^	CO					uq	C*~)	Os	r-	so
CM	o<	o<		cd	O	CN			ra-	m
	ri
x c
□
u.	UQ		rn	x	rf		so	X	r-	X
	XI	ra	X	ra	X	ra	X	ra	X	ra
<	C 5	H X	c 3	É x	C 3	e x	G 3	H X	3 S	h x
	U.	Q	t	o	U-	o	tu	O	tu	CJ
	ö-	a	a-	c o	a.	c	cu	K OJ	a.	c
	<	CQ	<	CQ	<	CQ	<	CQ	<	CQ

- c
Si

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

For the year, bonds outperformed equities, both domestic and foreign. However, previous years favoured equities as there was an
extended period of high retum growth around the world in equity markets.

William M. Mercer Limited 7 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Asset Allocation Summary for 31 December 2000

Total	£	IQ vS OO	o oö		20.2	CO	oo ■o²	Os ö	100.0
Total	ISEKbn \|	f". OO C')	61.5	CM oo	155.9	24.0	37.0 . \|	c- sd	CM t"' r-
AP Fund 7	S?	•	14.4	■	19.6	[652	■	oo o	100.0
AP Fund 7	C X) w &	■	CQ CM	■	CM CO	ö	■	o	CM sd
AP Fund 6	s® o^x	■	■	■	RToo.o	■	•	■	100.0
AP Fund 6	\| SEKbn	■	■	•	OO OO	■	•	•	oo oo
AP Fund 4	cr-	•	■	■	CM SO OO	OO oo	•	o iri	0001
AP Fund 4	C x> OJ 00	■	■	■	114.0	S©	•	SO sd	132.2
AP Fund 3	©s	Os	•	■	87.1	o oo	■	•	0'001
AP Fund 3	SEKbn	-	■	■	Os Os	oo		•	OO CM CM
AP Funds 1&2	x® O''	'7t cd r-	10.2	001	■	1	O- sd	■	100.0
AP Funds 1&2	C X> w	1 427.6	59.6	CM OO O-)	■	■	o CO	■	C<3 CM OO K3
		1 Swedish Bonds	Index-Linked Bonds	(/) T3 C o ca c u O U-	£ 3 CT w ■5 *	£ = CT W c 01 ‘2 u o fct.	C. o u ct	Cash	\| Total

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

AP Funds 1 & 2

Period	Since Inception	Since Inception	Since Inception	1998 and thereafter	1998 and thereafter	1998 and thereafter	1998 and thereafter	Since Inception
Benchmark(s)	Interna! Index	SSBG5	OMRX-Real	1 SFI 1	Q Qh	\| Nairet	1 Composite	Weighted Composite
Target Weight %	75.0	001	001	5.0
Objective	Outperform benchmark over rolling five- year periods.	Outperform benchmark over rolling five- year periods.	Outperform benchmark over rolling five- year periods.	Outperform the weighted property benchmark over rolling five-year periods.				Return should exceed inflation by the greatest margin possible.
Asset Class	Swedish Bonds	Foreign Bonds	Index-Linked Bonds	I Property (Swedish)	I Property (Foreign)	1 Property (Shares)	1 Property (Total)	Total Fund

William M. Mercer Limited 9 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

deemed by Boards 1 - 3 to be too difficult to calculate to be useful. They have reviewed the possibility of using an extemal
benchmark, but as the OMRX Swedish Bond Index and Handelsbanken Swedish Bond Index exclude Treasury Bills with less
than one-year maturities, they decided against using either. This has raised the difficulty of verifying the benchmark
performance, as it is calculated in-house. One option that we recommend the Fund explore is to choose an asset allocation for
short- and medium- & long-term securities. This can then be used to form a composite benchmark of the OMRX T-Bill and

William M. Mercer Limited 10 Ministry Of Finance

immcfmAnt rnnci ■itinn Pprfnrmancp Mpasurement Reoort For AP Funds 1-7 For Periods Endinq 31 December 2000

Performance Summary for Periods to 31 December (Capital weighted, gross of costs andfees)

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

•-

Q
g

§•

s
Q

£
fe
§■
§

c
o
I
u
ö

£
to
fe

-s:
D
<3
tu

Q)
D
e
q

■§

t».-<3

<.>
■s

£ £ £

C/>
-O

CL
<

O
u_
tz

O
or

c
E

ra
o

(D
O
C
ro

0)
CL

§
o
£s

q
c
q
s:
o

g
•Ö

£S

§•0,
41

£
g,^ "q
4

fe
£
"5

§•
fe,

«u

t*5
£•

& 3

oj ~

■J
g
a
£
V

fe,

*X3

S> 3

■O
(D

1 ?

—i 2

8 I

5 o

S o
E É
ro w>
= Q
gs

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Fixed Income performance for the year to 31 December 2000 matched the benchmark. The underperformance within Foreign
Bonds was offset by outperformance in Index-Linked Bonds. Property performance exceeded the composite benchmark. Overall
performance for the year exceeds the benchmark, the outperformance being attributable to outperformance in property and being
marginally overweight in property, the best performing asset class for the year.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Risk (as measured by duration) Summary for Periods to 31 December

	st Dev.	800	910	0.07	0.29	0.20	2.47		₍
SO
©s
Os

	=		Os		_«		W7
		©			o		OS

	S G	o	o	o	o	©	CM
		Os	m	m	Os	LT)	©
	. 1 »*■	O	■—>	—«	CM	—<	•—¹		■—¹
	^1/3 a	ö	ö	©	Ö	©	CM		©
r-
Os
Os

		r-				m	CM		OO
		CM	©	CM		m	CM		OO

	S g	o	©	Ö	O	©
		CM		CM	W3
	-u ■**		•—<	•—<	CM	■—<	CM		CM
	^M a	6	ö	©	O	©		¹	©
OO
Os
Os

	=	ro	r-	r-	O	Tt	00		r-
	!=	©		m	CM	©
	S G	O	ö	ö	Ö	O	cn
		r-	o	s©	'7t	s©	CM
		•—•	m	O	CM		•zt		—«
	“ £	©	©	ö	Ö	©	—		ö
Os
Os
OS

	= u	CO	c	CM	s©	s©			©
	« fe			cn	C*1	<*■>	s©		o

	S G	o	ö	O	©	©	CM		CM
		s©		s©	sn	00		s©
	. 1 **	O	CM		r—<	<—¹			CM
	” a	©	ö	O	O	©	¹	O	O
©
©
©
cm
	= «-*	O	CM	O	_<	so		izs	©
	*	o	m	cm	CM	•—<		oo	s©
	S G	©	ö	o	O	o		©
			OT
	Class	C/3 73 f	73 K O CQ V	rt Bonds		Fund	Ul O "c/5	o o C* -2 Q	d Bonds
		O CQ	o O	s	L! O CQ	AP	5 O	2	C
		x:		-s	a				2

		-c	73	73	• —<				X
		<1)	<5						O
		s	i		o				73
		LO	(7)		Lu				—

William M. Mercer Limited 13 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

■O

Asset Allocation Summary as of 31 December 2000

Difference %			CM ö +	+	i
Benchmark Weight %	osz.	10.0	o o	o •ri	0001
Weight %	_	121	(N Ö	fr'9	100.0
Market Value SEKm	427,579	cn LT) oo" iz~)	59,585	37,021	582,338
Asset Class	I Swedish Bonds	I Foreign Bonds	Index-Linked Bonds	Dj O s-	\| Total

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

William M. Mercer Limited 15 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

O	(N
-O	u- U X)
■e	g
o3
-C	O
Q	O
	Q
-r:
	cn
i)
i)	<
o3	c/ö
C	X?
	C
4— 03 CO	O CQ
a
o	c/i

’5	£
i)
”U
a
o	o
’i~}
03	CO
O	c
O	o
	cu
”cS	X

r/i	<1>

Performance Attribution for Calendar Year 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

William M. Mercer Limited 16 Ministry Of Finance

investment O.nnsnltino Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Performance Analytics for the three years to 31 December 2000

Beta

0.8

Information Ratio

-0.3

Tracking Error

0.2

2.3

_ _________

0.3

Real Return

0.2

cn
©

0.0

-0.6

St Dev
% p.a.

2.9

3.0

4-4 I

6-2

CM
MD

•n

4.4

c*
CM

2.9

Performance

% p.a.

6.2

CM
r-'

6.9

»ri

10.8

11.5

MD
MD

Asset Class

I Swedish Bonds

I Benchmark

I Swedish Gov’t Bonds

[ Benchmark

| Swedish Mort Bonds

| Benchmark

I Foreign Bonds

| Benchmark

•c

C
o
CQ

-o

c
□

Q
■o

II Benchmark

| Total ex Property

| Benchmark

William M. Mercer Limited 17 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

□
u.

(ed %) ujnjaa ssaoxg

□

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

William M. Mercer Limited 18 Ministry Of Finance

invocrmont Cnncuitinri Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

(ed %) ujnpu etaoxg

-g

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

(%) unpu H»13 Äpipenö

William M. Mercer Limited 19 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measure nent Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

(ed %) ujnja_ä ssaoxg

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

William M. Mercer Limited 21 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

(ed %) ujnjaa ssaa>3

s.
s»

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

c3
X	D
c	X
c3	•4—»
CZ)	O
X	*
03	o
CZ) (11	CZ) O

x
u<
c3
I
o
e
x

1)
X

c
o

o3
cx

X
H

Eicc» Returs (V.)

(■/.) lunpn »Mig C|4»M»nö

William M. Mercer Limited 22 Ministry Of Finance

invoctmont r.nnsi iHinn Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

C w

2
_ od
X o

2 ^C

i—<

CX _>

<1>

•—

T5
C
03

_#CZ)

O
-5

0.^4 JS

£ -

C 1)
_E >
o -5 o
CX c X
rj 03
t g
X X
+-» Q

O C
X o

-2 x

> CZ)
03

X 73
?§

x -S

*T5

CZ)
’5S

C
o
o

x
’£
X

03
X

Q
X

X
C

O
CQ

’C

(D
X

C
o

03
CX

O
s

’2

ÖÖ

‘35

u<
O

Q
C
c3

03
4=

03
X

oo
O'

<33

CX C

r> (□
£ -6
S 00
>» e
o ‘E

»i
o

.£

x 75
<-> c
03 o
£ X)

C/5
o3
CX

CJ
>

£ <15

? a

CZ)

O cn

CX 2

ö5

J-M

<33

S-.

<33

x
"u
O
cx

£3

□
E

□
o

(ed %) ujn>»a •»•□»3

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

William M. Mercer Limited 23 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

Further Asset Allocation Analysis

L	1	::: ♦♦♦ i ♦♦♦	>♦♦<1 •	oo 8 □ * z "O c o cd ti £ l t/j c
	_ "3			■g c ö £ o «j & E o § ■" O £2_
1		?l 1—		3s □ ■ -o
I r^-	i			O “ -O c £ P ■ - E ■u £ $> c > O — “ □ □

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

outperformed in all years but one.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

AP Fund 3

ime Period	O O	o o	o o		o o
	O	©	o		o
	CM		c-i		CM
	■y				=y
	Os	Os	Os		Os
	os	Os	Os		Os
	Os	Os	Os		Os
					’ ¹
		V
		CL
		O
		□
CO		a
-X		a
E		CZ) H fii			X
	X
Q	w	o			"O c
	C	•/>	o
		*	H		ras
	s	X o	ö		x
	-o C	&	eti S		0p ’5
	tL,	Q	o		&
5?



We	o	O	o		o
We	00	oo	■ra-		ö
	OO				o

01
C
05

						a>
	X? cS	ai	£		£	X!
	oo c	Q	oo		OO	H
		C ra	O >>		ö	rn cö O
	X) CO		X)		-O	"n "C
Q	-X	£	-X		-X	.2 V fa «
	ra ra-. E o	aj CL	ra E		ra E	CL X
O	X! V-	-X	-ra		XS	ra
	O P		- j		Q
	c fa	ra	c		C	>> 2
s 03	o §	-c	QJ -O		aj X)
E	-E •£	a	X		X)	o DB ■- S ra x *-<
<2 l.	B 8	X> a>	E		R	o DB ■- S ra x *-<
a-	'•fa ra	-ra	<2		<2	o S u. o
			a>		OJ
	CL •±5	Q	CL		CL	äJ ra
	out . wi	ra s	3 O		3 O	> E O S
	o	o	O	ra	O	ra <2
	H CL	H	H	CL	H	CL • £

ra
w			CO raj
	3	• 2	C
	cr a	cr a	o CQ
	lish	a	-C
	lish	DB
	a	u< O	"o £		ra O
	CZ)	X	C/J		H

William M. Mercer Limited 25 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Performance Summary to periods ending 31 December (Time-weightedreturns, gross of costs andfees)

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Over the five-year period equities marginally lag the benchmark. Bond performance is significantly behind both the current
benchmark index, and previously the FDAX. The Total Fund performance is therefore behind the benchmark retum.

William M. Mercer Limited 27 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Asset Allocation Summary as of 31 December 2000

Difference* %	o ö	■	+ 1.0	■
Weight
Weight	o	o	4.0	o
t*	06 oo	oo	4.0	00.
E
J=
CJ
C


*
	t<	o	O	o
Weig %	t<	oo	»ri	©
Weig %	oo			a

	r-	o
ec —	O\	oo		-T
> s	OO	~“_r		00
-	o>	—1	<—■	ri
Jé -				n

s
Crt
CJ
o	>>

		. —<	c
	cr	³	o
<	UJ	cr W	m
	"m	C	22
	"O O £	'S o	■b 0) %	otal
	CZ)	u-	CZ)	H

William M. Mercer Limited 28 Ministry Of Finance

Investmant C.nnsnltinn Performance Measurement ReDort For AP Funds 1-7 For Periods Endino 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Performance Attribution for Calendar Year 2000

Total %				I I
Residual/Timing %				d
Asset Allocation %	O	0.0	cn d	0.4
Stock Selection %	6.4	cn o	0.0 \|	6.7
Asset Class	I Swedish Equity	I Foreign Equities	I Swedish Bonds	I Total

William M. Mercer Limited 29 Ministry Of Finance

Investment Consulting ''erformance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Performance Analytics for the three years to 31 December 2000

O
o
o
04

C/3

U

£

s

CZ)
cc

C

<

w

O
O
0

Further Performance Analysis

(ed %) ujnjau »eaoxa

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

William M. Mercer Limited 31 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

(■/.)

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

•O

AP Fund 3 Foreign Equity AP Fund 3 Foreign Equity

Excess Return in Översens Equity - Gross from Mar 1999 to Dec 2000 Rolling 1 Year Risk / Retum versus the AP Fund 3 Foreign Equity Benchmark

3OE versus 3OEB (before fees) _u December 1999 to December 2000 (Quarterty)

(«d %) ujn>aa jwoij

j
f
]
ä
t

(%)

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

CZ)

□
X

03
45

cr
XI

15
öö
*5

O
X

03
X
H

CZ)
ra
£

E
x

o
c
03
X

CZ)

ra
x

-4—»

45
-t—>

C
’c75
T5

X
o

X
O

¹² i

CZ)

-o

*- 03

X 5
X

03
O
£5
ra

u.
,O

i-
05

03
X
-4—•
X

CZ)

o
C5

O
x>

03
45
-4—•

CZ)

x
03
'O

55
w

H
X

03
X

OD
c
'-4—»

X
o
raj

C
’cZ

>
03
£
O
K

-o

O
O
_ o

Öfi
.£ ’

03
X
.£

CZ)

C/3

CZ)
’cZ

£5
O
O

1-4

T5
ra

03
X

03
45

03
•s

1-4
£
raj

15
ra

03"

03
>
O

raj

03
>
o

CZ)
ra

ra "ra

c
ra
<3
s

~ ’£
>. ep
o
£

CZ)
u-
ra
03

CZ)

_ra

03
X

CZ)

o
c
03
X

03
s-.

CZ)
ra
45

CZ)

>
C

>
o

O
e
ra

03 --

X •>
x 03
op T5
x

C/5

CZ)
C
O

5
X

'ra
£5
CZ)

03
X

X
1)

.2
‘x
o

CZ)
ra

X
ra
i-

$5
.2

03
O
c
ra

1-4

u
X

William M. Mercer Limited 33 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

Swedish Equity Sector Allocation vs Benchmark HHlH Sector Performance over 2000

ujnpy o_/o

^jEiuipuag sa aouajajjiQ H|3pM %

-C
f—

>

'cZ
O cu
	>>
a3 -C	£

G3
	O
V) I-h O	o w J-. Z5
O	O
0)	o
CZ)

CZ)
O	i_
_ r«
^4—*	>
C	O

00	-C O0
	'o
£	£ u<

> O	C Z3
-o	CZ)
a	03
□
X.	r>
o	_o

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

William M. Mercer Limited 34 Ministry Of Finance

inuActmAnt r.nnci iltinn Pprfnrmanc.fi Mpasuirpmpnt Renort For AP Funds 1-7 For Periods Endina 31 December 2000

European Equity Sector Allocation FTSE W Europé Sector Performance Over 2000

UJIIPM %

i i

€ g

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

>)jBiuqouag uiojj oouajajjiQ %

William M. Mercer Limited 35 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

AP Fund 4

William M. Mercer Limited 36 Ministry Of Finance

Inupctmpnt r.nnci iltinn Pprfnrmannft MAAsurement Reoort For AP Fonds 1-7 For Periods Endina 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Performance Summary for Periods to 31 December (Time-weightedreturns, gross of costs andfees)

falling markets. While performance over the last three quarters has been good, the Fund missed out on some of the substantial
market returns of the first quarter, caused by the so-called “tech bubble”. Performance is also compared to the Findatas Index
excluding Nokia. Although Nokia is listed on the Swedish Stock Exchange it is a foreign company. The performance of the
Swedish Equity segment of the portfolio as compared to this custom benchmark was marginally positive over the year.

Q
c

5 S
E É

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Within Foreign Equities, the trend has been exactly the opposite, with the Fund outperforming in up markets but underperforming
in down markets. Over the year the Fund has made significant asset allocation changes moving from being overweight Europé
(ex Sweden) and underweight North America to underweight Europé (ex Sweden) and overweight North America. This is likely
to have been detrimental to performance. This led to marked underperformance at the end of 2000 during the market’s downturn.

OO
cn

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Asset Allocation Summary as of 31 December 2000

r-J

William M. Mercer Limited 39 Mmistry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Performance Attribution

Total %				SO o
Residual/Timing %				cm
Asset Allocation %	O	o	00	0.2
Stock Selection %	n-	ro o	o o	oz-
Asset Class	I Swedish Equity	I Foreign Equities	I Cash	\| Total

Beta	Os O		0.9		CN		6'0
Information Ratio	-0.4		-0.2		Ö		-0.4
Tracking Error %	(N		5.0		5.7		4.6
Rcal Return %	-2.3		-1.2		0.6		-2.0
St Dcv % p.a.	30.8	cn m ro	cc o CO	32.9	20.3	16.3	O Os ri	til
Performance % p.a.	m	19.6	17.3	18.6	12.6	12.0	17.2	2'61
Asset Class	i 3 <3 w -c •o £ CZ)	FDAX	Swedish Equity	FDAX ex Nokia	Foreign Equity*	Benchmark	Total	Benchmark

William M. Mercer Limited 40 Ministry Of Finance

immetmont rr»ncnHinn Performance Measurement ReDort For AP Funds 1-7 For Periods Endinq 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Swedish Equity performance has been shown versus both the Findatas Index, and the Findatas excluding Nokia. The margin of
underperformance over the last three years is less as compared to the latter, but the information ratios are negative for both. The
Beta in either case is the same - 0.9, conservative as compared to the market.

William M. Mercer Limited 41 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Further Performance Analysis

(ed •/,) ujn)»y

(ed %) ujn>ay 1*93x3

| I

i S-

(•/.) uunps «*»»a

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

William M. Mercer Limited 43 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

December 1998 to December 2000 (Quarteriy)

(•/.) u-inpu «k»I3 Xpauanö

X
<
Q
Uh

E
u<
<2

5-
o

O
42

LE
H

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

»-i
O

co
s

3
"O
.£
iE

<—•

-o
o

L-

E
o
o

O
O

O
ci

<4-

3
O"

•+—>

s-<

•o

03
CX

E
o
o

TJ
C

3
Os
Os
Os

o
L-.
r

U 3
o3 cr

•3 42
E E
co

William M. Mercer Limited 44 Ministry Of Finance

invActmont r.nnsiiHinn Pprfnrmancft Measurement Renort For AP Funds 1-7 For Periods Endina 31 December 2000

4—<

Vh
u
cx

00
03

co
□
O

>

u

CX O
O
O
Cl
<-♦—I
O
-o
52
CX “ 4=

■o

O
u.

C-

o
o

öb
^fll O

O
c

42
H

>
.CO
-o

OO
.£
' c

O
3
03

O g

g <2

E
ec
co

>? £

’3

(Z)

u,
£
.3

-o

O
z

3
-o

3
CO

'o3

42
H

,o o

O CX Cl

> 3

3 ^-1

3 OJ

O E
T3 -S

O • —

3
CX X

■ E ”3

3
op c
c LE

g

3
-g

(ed %) ujnpy seaoxj

O iu

f ’
s £
t <

(•/.) uunpH »Mia Xpapenö

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

William M. Mercer Limited 45 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Foreign Equity Allocation

For Periods Ending31 December

William M. Mercer Limited 46 Ministry Of Finance

invAdment Cnn^nifinn Performance Measurement ReDort For AP Funds 1-7 For Periods Endinq 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

AP Fund 6

William M. Mercer Limited 47 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Performance Analytics for the three years to 31 December 2000

Beta	0.9		60
Information Ratio	-0.4		-0.2
Tracking Error %	4.4		cn
Rel Return %	-1.8		-0.7
> 55	31.2	33.3	31.2	32.9
Performance %	17.8	19.6	17.8	18.6
Asset Class	1 Listed Swedish Equity	FDAX	\| Listed Swedish Equity	\| FDAX ex Nokia

William M. Mercer Limited 49 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

(•/.) uaniny ««a»3 Apapinö

x
-o

0
x<

-2
u<

O
§

CZ)

£
O

CZ)

X
H

O
z

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

OJ
>
3

CZ)

O
on

3
*X5

x:
:-■

’ C

3
T5

CZ)

-4—»

>>*E

-4—»

CZ)

<4-4

CZ)

o
c
X

o
x

22
o
Z

x
o

czi

•4—<
3
TJ
a
£

o
x

-o
c
03
"a?

>
C

czi

3
”O
• S
£

CZ)

C
*3

CZ)

o
X

>

£

O
X

•4—'
,W

CZ)

CZ)
C
U-l

»—

§ .2

3
S

3
Q

C
O

3
X-

E x

Ö0 w
O X

C 3
2?--

§ £
"cz O)
X X
Éz TJ

3 S
— ⁰³

2 &

^Ä o

-3
O X
Ch 3
— Q-

TJ >.

G —

OO
O\
O\

CZ)

.£

Q, 3

CZ)

O
C

t-l

05
t-.

C
00

William M. Mercer Limited 50 Ministry Of Finance

in_llQetrr.AH ronc.itinn pprfnrmanr.R MpasurAment ReDort For AP Funds 1-7 For Periods Endinq 31 December 2000

(*d •/,) ujnpu »«»o«3

i £

□

O
o.

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Z3
■*—•

»-.

"O
a
05

§
oo
O''

o
o
o
(N

«-

x>
g

o
o
Q

2

E
__ o
. Z
4? *
> O
* x

XJ
£

O
X!

□
co

>
£
ä
ö

9
b

J2
o
Z

CO
os
g
T3

C
E

<□
-a
■+-»

C*~)

Exce»> Rclurn (%)

£
j

<
Q
fX

o
x

JjS

O
-C

2
H

O
Z

i
>-
00
p
o

p
o

Q
05
CU
g

'•S "&

5 S) £

— ja

Q
C
■_

c5 fl)

X2 >

- C
•§)«

t5 co
§ £
u- □
w in

4—> Q>
U J-H

o3
TJ

03
_c

>x
c
o

o c

S-2

P 05

K
cu

u-
H
g
o

-u
c

s-
t

1)
Q-

William M. Mercer Limited 51 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Swedish Equity Sector Allocation vs Benchmark Sector Performance over 2000

.£

£

oqojyod jo aouajajjiQ %

William M. Mercer Limited 52 Ministry Of Finance

invPQtmont r.nnci iitinn Performance Measurement Reoort For AP Funds 1-7 For Periods Endinq 31 December 2000

AP Fund 7

Time Period	Since Inception	Since Inception	Since Inception	Since Inception	Since Inception
Benchmark _	FDAX	Weighted Composite FTSE AW Europé (ex Russia, Turkey) FTSE W Americas FTSE W Japan FTSE W Asia Pacific (ex Japan)	ca s o	STIBOR	Weighted Composite
Target Weight %	20.0	o oo oo o iri ici O' ri so	14.0	O	0001
Performance Objective Savings Fund	Same as total	Same as total	Same as total		Average PPM System performance over 5 years, but with lower risk
Target Weight %	20.0	o rn »n o cn wS —- CN	4.0	o	0001
Performance Objective Choice Fund	Top quartile	Top quartile	Top quartile		Top Quartile PPM System performance over 5 years, but with lower risk
Asset Class	I Swedish Equity	Foreign Equity Europé Americas Japan Pacific ex Japan	Index-Linked	Cash	Total

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

William M. Mercer Limited 53 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

The allocations shown within the Foreign Equity targets are based on the Market Cap values of the regions within the FTSE
World Index.

William M. Mercer Limited 54 Ministry Of Finance

invPQtmpnt r.nnsiiitinn PprfnrmAncA Mpasuirpmpnt Rftnort For AP Funds 1-7 For Periods Endina 31 December 2000

Performance Summary for 2000 (Time-weighted returns, net of management fees)

Total SEK rn	3,170.1 \|	10,541.5	2,325.0	Ö m	16,167.3
Target %	20.0	65.0	14.0	O	100.0
Savings Fund %	19.6	OO 'O	14.8	00 O	100.0
Savings Fund SEKm	3,041.1	10,054.2 1	2,296.3	CM	15,515.8
Target %	20.0	O	O	5	0001
Choice Fund %	19.8	74.8	4.4	©	100.0
Choice Fund SEKm	129.0	cn oo	28.7	•n *	651.5
Asset Class	\| Swedish Equity	1 Foreign Equity	Index-Linked Bonds	\| Cash	\| Total

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

William M. Mercer Limited 55 Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Market Risk and Return Summary

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Three Year Risk vs Return

AP Fund 3

(luniay luaojaj pasiienuuy) ujnpy

William M. Mercer Limited Ministry Of Finance

Investment Consulting Performance Measurement Report For AP Funds 1-7 For Periods Ending 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Three Year Risk vs Return

AP Fund 4

(ujnpy juaojaj pasijBnuuv) ujniay

William M. Mercer Limited Ministry Of Finance

inwoctmant rnnciiitinn Parformance Measurement ReDort For AP Funds 1-7 For Periods Endina 31 December 2000

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

AP Fund 1

Evaluation of Organisation and

Investment Policy

April 2001

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Contents

Section Page

1 Introduction...................................................................................................................1

2 Review of organisation..................................................................................................2

3 ALM...............................................................................................................................9

4 Overall Assessment....................................................................................................12

Appendices

A RiskWarnings

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 1
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

1 Introduction

1.1 Objective of evaluation

The Ministry of Finance has assigned William M. Mercer Ltd to evaluate each AP
Fund. The objective of the assignment is to evaluate each Fund’s organisational
structure and investment policy, and to appraise this structure in light of the mandate
given it. The evaluation of the organisation will focus on the risk Controls and the
Fund’s ongoing compliance with the objectives set by its Board. The evaluation of the
Investment Policy will cover overall methodology, objectives and assumptions used
when performing the Asset Liability Study.

Our review is based on reviewing working papers and documents provided by the
funds, telephone conversations and an onsite visit. We would like to stress that our
mandate was limited to carrying out a high level review of the Funds not a detailed
due diligence of the organisation and the investment policy setting.

1.2 Summary of the AP Funds’ respective mandates

The First to Fourth and Sixth AP Funds have mandates to manage the buffer funds in
the new reformed pension system. The First AP Fund represents the new name for
what was formerly known as part of the First - Third Fund Board. The First and Third
Fund Boards have been reorganised into the First AP Fund (First and Third Fund
Board) and Second AP Fund (Second Fund Board).

As from the start of 2001, new investment rules came into force for the First to Fourth
AP Funds, and as result each are initially managing approximately SEK 134 billion.
According to legislation the First to Fourth AP Funds must manage the assets in order
to provide a high long-term return, satisfactory liquidity, good risk diversification and
a good margin of security.

1.3 Summary of key responsibilities of the Board

Each AP Fund has a team of permanent staff responsible for putting into effect the
decisions taken by the Fund’s goveming Board.

The number of Board members for each Fund (with the exception of the Sixth AP
Fund) is set to 9 members. The Government nominates all members of the Board. Two
of the members are nominated from employer organisations and two are nominated
from employee organisations. The main responsibilities are to establish the investment
policy, govemance policy and Risk Control Plan. The Board can delegate
responsibilities to the MD/CEO.

Divyesh Hindocha

For and on behaif of
William M Mercer Limited

Johan Sidenmark

For and on behaif of
William M Mercer Limited

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 1
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

2 Review of organisation

2.1 Review of organisation

• The Fund inherited the organisation from the First - Third Fund Board.

■ The organisation is divided between the Strategic Allocation, Investment, and
Administration.

■ The complete organisation of 65 employees (as at the start 2001) is illustrated in
the organisation chart below:

MD/CEO

The First AP Fund organisation was the former First - Third Fund Board and in
effect has been downsized going from Skr 600 billion in Assets under
management to Skr 150 billion.

This Fund is slightly different from the others on two organisational counts. The
first, is the decision to separate out a Strategic Asset Allocation function from
the Investment Department. The idea is to have a group operating as a “think
tank”, away from the noise of everyday markets, to make occasional strategic

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 1
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

decisions to deviate under pre-set limits from the Reference Portfolio. These
would be long term views on countries, sectors, themes or asset classes. The
decisions taken by this group receive no formal input from the investment
professionals, and are in effect handed down to the investment department as
their new strategic benchmark. The investment group will then additionally have
leeway to implement shorter-term tactical decisions around this benchmark,
reyiewing and setting a risk budget every week, around an overall fund tracking
error target of 3%. The strategic allocation group is comprised of the CEO, a
senior economist and some analyst support.

■ The other organisational difference is the relatively high staffing of the
Administration Department, currently numbering 11 people.

2.2 Management of Assets

■ The philosophy is mainly to try generating returns on active allocation of Capital
between and within different asset classes. The foundation for this will be
fundamental and quantitative analysis. The ALM will set the Reference Portfolio
which the Board of Directors has endorsed.

■ The strategic asset allocation consists of... (sekretessbelagt).

■ The Swedish equity is managed actively in-house and this is likely to continue.
Initially the foreign equity allocation is to be managed passively.

■ The fixed income portfolios consist of an allocation to credit (mainly Swedish
and US). In the main, the management of this is carried out in-house, however
some of the US credit is managed by an extemal manager.

■ The Fund is planning to conduct an exercise to identify the areas of added value
from active management and the extent to which this activity should be carried
out in house or by extemal managers.

• The current thinking (expressed by the CIO) is to employ a “bar-bell”
(core/satellite) strategy for non-Swedish equity exposure. The Fund still needs to
develop its thinking in this area and the process designed. The additional
decision is internal versus extemal for active management. The Fund has started
quite cautiously, utilising mostly passive strategies, but will gradually seek to
add more value with active strategies.

■ The currency management is carried out in house (using inputs from two
extemal managers) and the Fund is considering the appointment of a currency
overlay manager.

■ The risk parameters and investment restrictions set by Board control the Fund’s
activities.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

3 AP Fund 1

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

The risk mandate delegated by the Board of Directors is controlled by an
independent Risk Control Unit. Although the organisational chart shows that the
Risk Unit falls under the Administration function, the Risk Unit reports directly
to the CEO and Board of Directors.

The Board of Directors decides the deviation guidelines from the Reference
Portfolio measured as Tracking Error. The CEO then allocates this risk budget
between the Strategic Allocation Group and the Investments Group. The basis of
the allocation of the risk budget has not been fully determined, the initial
thinking is to allocate the budget equally between the two activities.

The Strategic Asset Allocation is defined as deviations from the Reference
Portfolio that can give a better return and/or risk profile. The CEO and the
Strategic Asset Allocation Team will set the Strategic Asset Allocation as well
as setting the ranges for the tactical asset allocation and sector positions. The
Investments Group, headed by the CIO, has the responsibility of making short-
term tactical asset allocation decisions, as well as stock selection decisions. The
Strategic Asset Allocation can both include allocation between regions and
sectors with the investment decisions being based essentially on a “top-down”
view of the opportunity set.

The former First-Third Fund Board managed only fixed income assets internally
and it has kept that base of expertise, with an experienced team that even does
US credit with, we were told, success. The equity team is more recent and less
experienced and there is also a separate currency team of three. Currency is
viewed as a separate asset class. There is also a 4-person quant group, who help
with risk management issues and support the investment teams with the design
of various tools.

There is an overall fund Tracking Error target of 3% and the investment goal
was expressed as seeking to realise an information ratio of 0.3. The rationale for
a 3% target was not clear to us. Currently any breach of this will result in the
automatic closing down of positions.

They have adopted the “traffic light” approach to monitoring tracking error and
any encroachment into the red zone demands immediate action.

The Fund has risk a management group of 3 employees that will perform risk
control and an additional group of 3 people carrying out performance evaluation.
The group has the capacity and tools to produce all necessary reports. The focus
of the performance function is to monitor the position and to evaluate
performance.

The AP fund uses Citibank as custodian for non-Swedish assets, and Nordea as
custodian/transfer bank for Swedish assets. The clearing of trades is carried out
in-house.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 1
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

■ The AP Fund uses TMS 2000 as front office system, which appears to have
good functionalities. This is complemented by bolt on systems, in particular in
the area of risk management, with Wilshire being used as it has equity as well as
fixed income functionality. The systems are supported by an intemal IT team of

9 people and it was described as the best support you could get.

• The budgeted overall cost, defined as percentage of asset under management, is

10 basis points.

2.3 People

■ In order to evaluate the organisation’s strength and consistency we need to
define the officers’ job descriptions with emphasis on responsibilities, adequacy
of resources and incentives.

■ Board main responsibilities:

- decide the Fund’s long term investment strategy

- decided and establish instructions to the CEO and other parties

decide upon policies

- decide the Business/Activity Plan for the Fund

- ongoing control and judgement of result of the investment operation

- resource the Fund with adequate system

- decide upon new activities or the termination of old ones

- recruit the CEO

- decide CEO’s terms of conditions including benefits

■ CEO responsibilities:

- secure that the ongoing management and activities are in compliance with
the law, instructions and activity plans etc

- implement Board decisions

- report to the Board

- establish instructions that are not established by the Board of Directors

• The issues are the same as previously discussed. There is a plan to introduce an
incentive plan by July 1 and this is under discussion with the Board.

■ The Board members have a good balance of experience and expertise, with a
number having a financial background.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

5 AP Fund 1

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

2.4 Mercer View

■ We would concur that in theory there is tremendous potential value-added from
both medium-term and short-term tactical asset allocation shifts. There is also a
great deal to be said for a “think tank” approach away from the fray. Although
this is still in the experimental phase, we can intuitively see some potential
problems on how this is set up, and we would simply suggest monitoring the
outcome of this carefully for a number of reasons:

- having accepted the high value-added of asset allocation decisions, they
are extremely difficult to forecast with any measure of consistency and at
an extreme can play havoc with what the ALM discipline set out to
accomplish at the outset.

- having accepted the need for extemal management generally, it is
interesting that this has not been considered for TAA (in any of the AP
Funds for that matter, at least to our knowledge), at least for a second
opinion and understanding of how specialists try to add value in this area.

- the interfacing between strategic calls and tactical calls which are the
preserve of the investment group is not obvious, but they will clearly
impact on each other and the overall risk budgeting process. Conceivably
they might be at odds with each other.

- under certain circumstances, if the strategic decisions are not “bought in”
by the investment team, they might affect the accountability of the
investment professionals.

- while we were not able to judge this, we would be a little concemed that
“economists” would only look at a partial picture of what makes fmancial
markets tick.

- it would appear that the weekly cycle of meetings of the Strategic Asset
Allocation group is at odds with its medium term outlook.

- it will be very hard to value and measure the value added on the Tactical
level if the risk limits changes frequently.

• The fact of down-sizing the Assets under Management has not necessarily gone
down well internally where there is some question as to how efficient this may
prove to be.

• Like all the other funds, AP1 is in a major transition process to implement the
new asset allocation. However, the Board has temporarily halted this process.
Normally, the approach to transition is rather mechanical to avoid the pitfalls of
market timing and getting something wrong. The best strategy is probably a
gradual phase in over time to smooth out market swings.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

6 AP Fund 1

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

The overall approach would appear sensible. We accept the concept that some
measure of in-house management is useful to stay in touch with markets and in
this way to be in a better position to judge the actions of the extemal managers.
Under certain conditions a small team can deliver good results, and as long as
they are constantly benchmarked against extemal Solutions, it enables the fund
to keep open all of its options, which is good. One can also accept that good
investment professionals can find the environment of the AP Funds appealing,
with their focused attention on performance and hands on management when
compared to the distractions of large financial institutions in the rapidly
consolidating bank and insurance sectors.

The somewhat mechanical “stop loss” approach to Tracking Error violations, as
it was explained to us might be re-considered as it may prove detrimental to
performance in the long run. Extreme market conditions might explain short
term violations or dislocations between ex-ante expectations and ex-post
realised, but a stop loss reaction might be the wrong decision at the wrong time.
It is probably more important to clearly understand what is causing the violation
and whether the right decision is to accept a short term violation. Also it is not
clear to us the process that will be activated if the limit will be breached and how
and who will decide which positions to close down.

The decision to have a large administration is explained historically by the
decision to conduct in-house a number of clearing functions that would normally
be kept within the custodian bank. Apparently this decision was based on cost,
but even if this is still the case today, at the very least it causes the fund to lose
some focus at a time of major change and a move to global portfolios. This may
be worth looking into again.

Compared to the other AP Funds, there would appear to be less with regard to
structure and decision rules at every level (perhaps as a result of not starting
afresh). There would appear to be no formal compliance manual or job
descriptions, which would constitute best practice, although practices with
regard to personal dealings for instance are in place.

We would suggest that the risk definition be better rationalised (why 3%
tracking error as opposed to something else), perhaps this will come from the
intended review of the sources of added value that the Fund is anticipating
conducting.

We believe that the core/satellite approach may be a profitable strategy to adopt.
However by their nature satellite managers need to be monitored more carefully
and the Fund will need to be active in the management of the managers. The
Fund will need to have to be equipped to make the hire and fire judgements and
to do so relatively quickly. The Fund will need to put in place a framework that
allows it to make quick decisions in the context of the public tender process.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

7 AP Fund 1

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

Like all the AP Funds right now, this is a period of major change and transition
management is a high priority. The overall approach would appear sensible and
the staff is clearly professional. We have some question as to whether the
medium and short-term tactical asset allocation decisions will not prove counter-
productive as opposed to adding value, but this should simply be monitored
carefully. Also the level of Administration should perhaps be re-assessed, both
on a cost comparison basis, but also on whether it does not distract the
organisation from what should be its main focus.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

8 AP Fund 1

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

3 ALM

3.1 Objective Setting

• AP1 commissioned three studies to help them address the strategic asset
allocation issue in the “new” environment. The first study was to help them
define their goals and then establish a strategy within the context of their
investment restrictions . Two further studies were commissioned in the new
more liberal environment. One of these was described as “classical”, the second
as more “non-traditional”.

■ The studies themselves do not appear to discuss/analyse the overall pensions
system in detail. In discussions the Fund demonstrated a sound understanding of
the liability background to the study.

■ The studies focus on maintaining the overall buffer funds, or alternatively the
Balanstal, at a certain minimum level.

■ The optimisation was based on a long-term horizon (at least 10 years).

3.2 Methodology/Assumptions

■ The process identified a number of portfolios (the optimisation for this being
asset only). The expected as well as ‘best’ or ‘worst’ case of adopting the
different portfolios was analysed.

■ The asset and liability projections were independent.

■ The ‘returns’ measure used was the growth in buffer funds/Balanstal, and the
risk measure was the risk of the Balanstal falling below 100%

■ Both the studies used standard mean variance methodologies to analyse
risk/return.

■ For expected returns, the assumption setting was based on the then bond yield
curves. Other asset return assumptions were built from the bond retum. For
example, the equity return was based on the historic outperformance of equity
over bond to determine an equity risk premium relative to bonds.

■ The starting point for risk and correlation assumptions was historical experience.

■ The assumptions put forward by the consultants who carried out the studies were
subject to debate with AP1. As a result, a number of the initial assumptions were
amended. For example, it was assumed after discussion that markets would
demonstrate greater correlation than has been the case historically (the rationale
for this being the increase in globalisation).

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

9 AP Fund 1

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

■ There was some discussion on the expected return assumption to be used for;
Swedish equity, specifically the extent to which the return assumption should be
consistent with its higher volatility (ie higher than foreign equity). The Fund
decided to use the same return assumption for Swedish equity as for unhedged
foreign equities.

• The studies used different asset classes in carrying out the optimisation process.
For example, one of the studies used a regional approach to both equities and
bonds. The other study used a tiered approach to equities using Swedish
equities, European equities and World (ex Europé) equities.

■ Both of the studies modelled ‘emerging’ market equities as a separate asset class
but did not model index-linked bonds.

3.3 Analysis of Results & Decisions

■ The results of the studies were only one element in the decision-making process.

■ Other considerations that were taken into account were;

- the link between the Income Index, the economy and the Swedish equity
market (weak).

- the need to protect the system when the Swedish economy was not doing
so well.

- the expected return of Swedish equities in future (in the context of it being
one of the best performing equity markets historically).

- the need to have a minimum of 30% in bonds.

- the low liquidity of index-linked bonds.

• The result of the discussion and analysis of ALM studies was to have a strategic
exposure to real assets (equities and real estate) of... (sekretessbelagt).

3.4 Mercer View

• The Fund’s strategic analysis has been detailed although as with all the AP
Funds, the process was hampered by uncertainty as to investment objectives.

• It is seldom possible to say defmitively that an investment strategy decision is
incorrect as it is a judgement entirely dependent upon risk tolerance and the need
to accept risk. Very high equity weightings could be justified in the context of
the AP Funds as could very low weightings. No real guidance is given to the AP
Funds in quantitative terms on the acceptable level of risk in the context of the
broader State pension system. The need to compete with other AP Funds
naturally drives funds towards high equity weightings, although such
considerations were not necessarily explicitly factored in to the Fund’s analysis.

• It is not clear how helpful/useful the ALM studies were in arriving at the final
decision. For example there is an explicit weighting to index-linked bonds in

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

10 AP Fund 1

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

the strategy however neither of the studies analysed index-linked bonds. Also
the studies do not address the bond investment in any detail.

The use of asset classes in the modelling is different from the decision in the end
of adopting a market-cap benchmark for the foreign equity exposure.

At least one of the studies has a US perspective/context, although this is
interesting, it is not clear to us what the relevance of this may be to AP1.

The final decision appears to have had a significant subjective overlay. In the
future, it may be worthwhile carrying out a more focused modelling exercise to
address/test specific issues.

Given the fixed income background of the Fund we were expecting perhaps a
more sophisticated approach to the analysis of bonds, their role in investment
strategy and the appropriate benchmark. Although this analysis may have been
done, we did not see any evidence of this.

Notwithstanding the above, the Fund showed a detailed understanding of the
main issues in question and appeared to have considered these carefully. They
had also thought carefully about the assumption setting process.

The most prominent deficiency in the ALM process, and one that all the Funds
faced, was effectively modelling a link between assets and liabilities beyond
purely inflation. It is this area in which we believe risk is most likely to be
understated. A link between recession, reduced contribution income and poor
equity returns is highly plausible and it is precisely this sort of scenario that will
adversely affect an equity-biased AP Fund to a potentially substantial degree.
More work needs to be undertaken in this area.

We would have liked the studies (or the subsequent analysis) to have considered
the objectives in more detail. We would have also liked to see a more visible
audit trail of the discussion that followed the receipt of the ALM studies to the
point that final decision on strategy was made. It is of course possible that this
audit trail is there, but given the Fund is in the process of implementing a change
in the strategy that this information is deemed to be confidential until the
transition is complete.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

11 AP Fund 1

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

4 Overall Assessment

4.1 This section is intended to be an overall assessment based on our discussions with all
the Funds. Some of the points are more relevant to some Funds and less to others.

4.2 We have been impressed by the overall quality, experience and motivation of the
professionals that we met. Hard work has accomplished a great deal in a relatively
short time span, either to create a totally new organisation or to undertake a major re-
structuring of existing funds.

4.3 In spite of new Board of Directors that include a varying proportion of non-initiated
people, they have also clearly risen to the challenge and have worked diligently with
management to set the framework for operating the system. To ensure their continuing
support, and although we understand the spirit of public service in Sweden, we wonder
if their remuneration could not be raised from the current SKr. 50,000 p.a.

4.4 We have the same kind of concerns regarding the compensation of the fund
professionals. While we can understand the attraction of the challenge of these new
funds for investment professionals, with the focus on hands on investment
management and an absence of bureaucracy compared with the mega-financial
institutions of today, at one point money does talk. Our concem is mostly on the bonus
side where the 6 months salary cap is clearly not in line with industry practice.
Personnel retention may become a real issue, especially as other third party managers
will come to view these people as providing an entry point into these funds. Although
we must emphasise that we have in no way detected this, it might be natural for
investment professionals to view a couple of years at an AP Fund in the same light and
good on a resumé. This is some thing we have observed with the investment teams of
Central Banks or Generational Funds. If this were to occur, it would clearly be
detrimental to the long term performance of the Funds.

4.5 Another aspect to this, is that it seem to us that the intent of the legislator in setting up
these competing funds was to generate a healthy competition to boost the overall risk
adjusted return of the buffer fund system. This would be better accomplished by a
clear linkage between value creation and remuneration, including short and longer
term incentives. The opposite risk in the absence of this linkage is that all the funds
will basically revert over time to a peer group average.

4.6 We have found all the funds to place risk control at the forefront of their concerns
which is clearly within their mandate. By and large this is monitored in an appropriate
fashion in terms of its independence from investment management, reporting lines to
the CEO/Board and the type of reports. The only fundamental observation for possible
review, is that risk management cannot be condensed into one statistic, notably
tracking error, but must be reviewed in multiple cuts to understand the type of risk the
overall fund is taking and whether these are consistent with the house view or among
the various internal/external mandates. We suspect that for the most part this is being

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

12 AP Fund 1

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

done, (for example some of the Funds are using BARRA type analysis) but our
cursory review of necessity could not reveal this in detail. We would also suggest that
risk management become fully integrated as part of the investment management
process (some of the funds do this already).

4.7 The Funds tend to use domestic custodians (some use domestic and non-domestic
custodians). Although we did not have an opportunity to review this in detail, our
sense is that the risk and compliance services provided by custodians (the global
players) may be under utilised.

4.8 Another observation for at least careful debate is whether the overall implementation
of tactical asset allocation overlay programs, with the notable exception of one of the
Funds, is necessarily appropriate given that this is an activity that requires skills that
are difficult to find and in which it is difficult to, consistently, add value.

4.9 What is also interesting to us is that while the Funds have easily tumed to extemal
managers to complement their intemal expertise, this has not been the case for tactical
asset allocation, at least to gain an insight into some highly specialist managers are
doing in this area. This would seem to be the approach of some of the long standing,
sophisticated, in-house pension fund teams around the world, who do internal
modelling but benchmark their approaches with outside TAA managers as well

4.10 A similar comment as in the previous paragraph, could cover the intent expressed in
most instances to make more active currency bets, especially as the currency exposure
regulations become more liberal over time. This is also an area of quite specific
expertise.

4.11 In fact a general observation is that the Funds might be trying to do too much,
especially in such a short period. It is sometimes better practice to implement a few
steps at a time, checking the procedures and finding the flaws in periods of difficult
market conditions. A related point is that a number of the Funds have devised
structures/process on the basis of their perceived investment management strengths.
This is only natural, we would however urge the Funds to consider carefully the full
investment opportunity set and the best way of accessing this.

4.12 Those Funds which have carried out the strategy setting exercise have done so, in
general, thoroughly. The areas that we feel are worthy of further analysis are strategies
that provide for less correlated exposure to the fortunes of the Sweden economy. A
number of the strategies have a bias to Swedish equities on the ground of a link
between wage growth and the Swedish equity market, it would be interesting to
explore whether there is any evidence for this.

4.13 We would concur with an observation which was often made to us, that the Public
Authority status of the funds, on balance was not helpful. This touches on the
compensation issues mentioned above, but also the everyday regulatory burden that
this imposes. A particular aspect of this is the somewhat uncertain mandate of AP6
which in limiting its private equity investments to Sweden, might imply a social
responsibility to assist Swedish start-ups whatever their merits. This is being resisted,
as illustrated by the number of deals offered to the fund and the high number that are
being tumed down, but there is the perception of political sensitivities that at one point
might be detrimental to the performance of the fund.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

13 AP Fund 1

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

4.14 It might be a good idea to introduce some economic measures of how the AP Fund
organisations are accomplishing their mandate. This implies the active monitoring of
intemal versus extemal asset management, but also the “bottom line” of the funds
themselves. In our experience there is no clear cut model of in-house versus total
outsourcing, and various combinations, as in Sweden, are generally accepted , at least
in the public area, like the State pension funds in the US or the generational funds
(ADIA, MAS, Norway Oil Fund). There has been a trend away from in-house in the
private sector but mostly because of focus of resources or the desire to unlock value.

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

14 AP Fund 1

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Appendix A

Risk Warnings

■ Past performance cannot be relied upon as a guide to future performance.

■ The value of stocks and shares, including unitised funds, can go down as well as up and
you may not get back the amount you have invested.

■ The value of bonds and other fixed income investments including unitised funds can go
down as well as up and you may not get back the amount you have invested.

■ Investments denominated in a foreign currency will fluctuate with the value of the
currency.

* The value of investments in real property can go down as well as up, and you may not

get back the amount you have invested. Valuation is generally a matter of a valuer’s
opinion, rather than fact. It may be difficult or impossible to realise an investment
because the property concemed may not be readily saleable.

William M. Mercer Limited is regulated by IMRO and the Personal Investment Authority.

Registered in London No. 984275 Registered Office: Telford House, 14 Tothill Street,
London, SW1H 9NB

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 1
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

AP Fund 2

Evaluation of Organisation and

Investment Policy

April 2001

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Contents

Section Page

1 Introduction...................................................................................................................1

2 Review of organisation..................................................................................................2

3 ALM...............................................................................................................................9

4 Overall Assessment....................................................................................................10

Appendices

A Risk Warnings

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 2
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

1 Introduction

l. I Objective of the exercise

The Ministry of Finance has assigned William M. Mercer Ltd to evaluate each AP
Fund. The objective of the assignment is to evaluate each Fund’s organisational
structure, and to appraise this structure in light of the mandate given it. Particular
focus will be placed on the risk Controls and the Fund’s ongoing compliance with the
objectives set by its board.

Our review is based on reviewing working papers and documents provided by the
funds, telephone conversations and an onsite visit. We would like to stress that our
mandate was limited to carrying out a high level review of the Funds, not a detailed
due diligence on the organisation and the investment policy setting.

1.2 Summary of the AP Funds’ respective mandates

The First to Fourth and Sixth AP Funds have mandates to manage the buffer funds in
the new reformed pension system. The First and Third Fund boards has been
reorganised into the First AP Fund (First and Third Fund Board) and Second AP Fund
(Second Fund Board). As from the start of 2001, new investment rules came into force
for the First to Fourth AP Funds, and as result each are initially managing
approximately SEK 134 billion. According to legislation the First to Fourth AP Funds
must manage the assets in order to provide a high long-term return, satisfactory
liquidity, good risk diversification and a good margin of security.

1.3 Summary of key responsibilities of Board’s

Each AP Fund has a team of permanent staff responsible for putting into effect the
decisions taken by the Fund’s governing Board.

The number of board members for each Fund (with the exception of the Sixth AP
Fund) is set to 9 members. The Government nominates all members of the board. Two
of the members are nominated from employer organisations and two are nominated
from employee organisation. The main responsibilities are to establish the Investment
Policy, Ownership Policy/Corporate Governance and Risk Control Plan. The board
can delegate responsibilities to the MD/CEO according to the Law.

Divyesh Hindocha

For and on behaif of

William M Mercer Limited

Johan Sidenmark

For and on behaif of
William M Mercer Limited

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 2
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

2 Review of organisation

2.1 Review of organisation

■ The AP fund has currently 7 employees, with plans to move to 30-35
employees by the end of the year. The location in Gothenburg was both
political, to not appear to be too centralised, but it was also taking into account
the tight market in Stockholm for specialist professionals and the fact that
Gothenburg could be attractive for individuals looking for a change in lifestyle.

■ The Chief Investment Officer and Chief Operating Officer, Risk Control
Manager and Legal Manager will all report to the CEO. The proposed
complete organisation of approximately 35 employees as at end 2001 is
illustrated in the organisation chart below:

Board of Directors

MD/CEO

■ ■ -

Public Relation

Investments

Administration '

I,.,

As6et Allocation

_ Equities Management
and Currencies

Interest-Bearing Assets.
and Currencies

Business Adm

Risk Control ;

...........H

-ii-

Legal Affairs

Accounting
and Finance .

.... . ............. . '..

The organisation has two legs to it: The Investment function (headed by the CIO) and
the Administration function (headed by the CFO).

The activity of the various sub-functions are to some extent self-explanatory. The
main points to highlight are set out below:

• The Risk Control unit is responsible for daily control and reporting of risk in
the portfolios and expects to be involved in more risk management on a

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

2 AP Fund 2

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

prospective basis. This function also expects to control/manage operational
risk. The Risk Control unit reports directly to the CEO on investment issues
and reports to the CFO on other compliance/operational issues.

■ The Asset Allocation unit will carry out analysis and recommendations on
short term asset allocation (tactical asset allocation) including currency
decisions. The CIO is ultimately responsible for making the tactical asset
allocation decision.

■ The Altemative Investment Unit is expected to invest in Private Equity/Hedge
Funds.

■ The Equity and Fixed Income teams will be responsible for managing both the
intemally managed assets as well as managing the extemal managers.

■ The CEO is responsible for the real estate.

■ The overall cost of running the Fund (including the fees of extemal managers),
defined as a percentage of the assets under management, is budgeted to be in
the range 12-15 basis points.

2.2 Management of Assets

■ The interim strategy (while the organisation is built and the asset allocation
decision made) is to outsource all the assets. The Swedish equity exposure is
partly (25%) passive and partly (75%) active. The active exposure has been
placed with four managers. The global equities exposure is currently all
passively managed. The Fund uses two passive managers (Merrill Lynch
Investment Managers and BGI).

* The reason for selecting 4 active Swedish equity managers was to add
flexibility, to avoid “predictability” in the investments (essentially to avoid
market impact). The Fund has selected two additional “substitute” Swedish
equity managers in case it decides that it wishes to switch away from one of
the existing managers.

* The Fund had selected 6 active global equity managers and expects to fund 4
of them after completing the asset allocation study later this year. The other 2
managers are “substitutes” in case the Fund decides to switch from one of the
original four.

■ The inherited index-linked bond exposure is managed intemally on a buy and
hold basis.

* The Fund is in the process of determining the mix of internal and extemal
management, the mix between passive and active management, and in the areas
in which the Fund needs to hire extemal capability. The Fund expects to
address these questions empirically by identifying areas of likely added value
and how these can be accessed. Although they are at the start of this process
the current expectation is that the Fund will have a high proportion of the
assets managed by extemal managers.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

3 AP Fund 2

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

■ In due course the Fund may consider bringing active and passive investment
management in-house. The passive part would only be brought in house if this
was deemed to be cost effective.

* The Fund wishes to have total, real time control over their total portfolio. They
are building a transaction database in order to re-compile performance and
attribution analysis. The overall risk principles are currently being written up,
but they are already preparing detailed weekly performance/risk reports. The
ambition is to move from weekly to daily (almost real time) control by
requesting their external managers (both active as well as passive) to send all
their trades real time over the Internet. They have not explored the selected
managers’ abilities and willingness to provide this information . The rationale
for this is a wish to have a clear understanding of how the individual portfolios
are doing, and the risks and bets being taken at the combined fund level
including value at risk.

* The Risk Control Manager has responsibility for the compliance of investment
restriction. The Legal Manager shall monitor and report concerning
compliance directly to the CEO.

* The Swedish active managers are currently all subject to a risk budget
described in tracking error terms; the tracking error target will be 3%pa. The
plan is to fine-tune their mandates and to impose manager specific tracking
errors. The tracking error targets and limits for the asset classes are yet to be
determined. The plan is to put these in place later this year.

■ The Fund currently uses three passive managers. The stated reason for this is to
develop relationships with these managers with a view ultimately to perhaps
using enhanced indexation techniques offered by these managers.

2.3 Operational Issues

* The AP Fund is in the process of installing the TMS-2000 front Office system,
which is the dominant system for all AP funds (only one fund has a different
system). It is being implemented in 3 phases, first internal fund management
for Swedish assets by end September 2001, then extemal managers and finally
Middle Office. The system includes STP (Straight Through Process) and limit
modules, which flag investment violations.

■ The Fund uses Svenska Handelsbanken as custodian bank.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 2
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

2.4 People

■ In order to evaluate the organisation’s strength and consistency we need to
define the officers’ job descriptions with emphasis on responsibilities,
adequacy of resources and incentives.

■ CEO responsibilities:

- secure that the ongoing management and activities are in compliance
with the law, instructions and action plans

implement board decisions

- report to the board

- operational responsibility for ownership issues

operational responsibility for active portfolio

- operational responsibility for real estate issue

- establishment of policy documents

- performance measurement for total portfolio

- extemal communication

- responsibility for employees

- The MD/CEO will also take part in the Allocation Committee and

Macro Economic Meetings.

■ The Chief Investment Officer is also the Deputy CEO and has operational
responsibility for the Funds management of assets. The CIO also takes final
decisions on asset and currency allocation and has the final decision on other
investment management issues. The CIO is part of the Asset Allocation
Committee, Equity Committee, Bond Committee and the Extemal Committees.
The CIO reports to the CEO. The CIO is currently on secondment from the
Fund’s investment advisors.

■ The Operating Officer has overriding responsibility for all support activity and
all units excluding the Investment Operation.

* The Risk Control Manager has responsibility for ongoing control and reporting
to the CEO, including any violation of investment limitations.

• The Legal Manager is responsible for monitoring compliance according to
legal demands and recommendations and reports directly to the CEO.

■ It is a significant issue to attract and retain good professionals. It would appear
that the base salaries offered are not too much out of line, and the work

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

5 AP Fund 2

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

environment and challenge are also attractive, but retention may be affected by
the current lack of a bonus programme. As part of its business plan the Fund
expects to have a discussion with the Board on the need to put in place an
incentive programme. Any plan, under civil service guidelines under which
they operate, will be capped at 6 months salary. We understand from press
statements that the Chairman of the board is unconvinced of the merits of an
incentive programme.

2.5 Mercer view

■ The team appears experienced and thorough in their approach, and a good deal
would appear to have been accomplished since the CEO and CIO came in
November 2000. The AP Fund went to the trouble of visiting a number of in-
house managed pension schemes in the US, including General Motors and the
State of New York pension scheme to collect experience and to ask for advice.
The organisation is straight forward and has all the necessary requirements of
“checks and balances”.

■ Given that the Fund is hoping to undertake a review of the areas of added value
and how these should be accessed (for example the Fund may consider
regional mandates as one way forward) it is not clear to us why 4 global active
equity managers were selected at the start of the process.

■ The structure is also anticipating investment in alternative investments,
primarily private equity and hedge funds. It seems odd to us to make this part
of the structure before having made the strategic decision to invest in these
asset classes. In our view decisions to invest in these asset classes should be
driven on investment grounds, combined with having the resource to manage
these investments, and not led by the structure. Having said this, although the
Fund is envisaging investment in these asset classes, this decision will need to
be rationalised by the Alternative investments group.

• The structure is a classical investment management structure, with the CIO
being instrumental in its design. We understand that the CIO is on secondment
from another organisation. One of the challenges facing the Fund will be the
“care and maintenance” of this structure and continuity after the CIO’s
secondment comes to an end.

• However, having embarked upon this course, the global equity managers
selected are all well known, and having a number of managers will provide
manager diversification. However it is not clear to us why 4 managers were
chosen as the optimal number, especially as, prima facie, the group as a whole
will probably lead to an overall growth tilt in the global equity portfolio. (The
Fund is conscious of this tilt which we understand was the result of the lack of
suitable candidates to offset this tilt).

• The Fund has appointed 4 active Swedish equity managers. The advantage of
this is again diversification of manager risk, however the danger is that the
overall portfolio is close to an indexed portfolio.

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

AP Fund 2
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

The Fund makes use of three passive managers, given the nature of passive
managers we do not see the rationale for this. Enhanced indexation products
are offered both by active as well as passive managers and we remain to be
convinced that an existing relationship (with a passive manager) will provide
the Fund with an advantage if it wishes to exploit this particular opportunity
set. Also we would find it difficult to envisage circumstances where the Fund
would find it cost effective to manage the passive assets intemally.

The manager selection process based on a structured score card of both
quantitative and qualitative criteria appears sound and well conducted given
the time constraints (as mentioned above we question the rationale for adopting
this route in advance of the strategic decisions on where and how to deploy
active management). Other managers for both Swedish and Global equities are
in the wings which is good practice in case some have to be changed at short
notice. We would recommend that before making any switches to the substitute
managers that the Fund confirms that the original conditions for the selection
are still in place.

We recommend that the transition process is thought through properly and that
it might be good practice to put in place some oversight of transition process.

The monitoring of extemal managers is largely quantitatively driven. We
would recommend adding a qualitative element to this. The hire and fire of
managers based purely on a quantitative review is, in our view, limited in its
effectiveness.

It is not clear to us why the Fund is seeking to build systems in house to have a
real time update on the portfolio. Building this capability is likely to be
resource intensive in terms of the IT and the people. This is especially the case
as it should be possible to obtain this information on a daily basis from a well
resourced custodian (for this to be effective the Fund would need to have a
single custodian). We would urge the Fund to explore this possibility before
building in-house capability in this area.

The combination of daily reporting and review of the managers, and the fact
that oversight of the extemal managers is provided by the intemal portfolio
managers may result in the micro-management of the extemal managers (the
Fund is conscious of this risk and does not intend to micro-manage the extemal
managers). We would also question whether in-house portfolio managers are
equipped to manage extemal managers, not to mention the potential for
distracting the intemal portfolio managers from their main focus, to manage
their portfolios. In practice the plan is for the Head of Equity to manage this
process. The Fund recognises it will not be easy to find a person with the
requisite skills.

The TMS2000 would appear quite state-of-the-art, although with some of the
usual deficiencies in the performance attribution area, making it necessary to
bolt on some additional functionalities. Apparently however, the system
allows for this with not too many problems.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

7 AP Fund 2

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

The benefit policy is an issue that will need to be addressed not only because
of retention of key personnel but to create the conditions of real competition
between the AP Funds, which seemed to have been the intent of the legislature.
If there is no proper incentive along industry standards, which suggests a bonus
of more like 100%, there will be the temptation to manage all the funds close
to the peer group, even if they are not supposed to communicate among
themselves in that respect. After the initial secretive atmosphere of the initial
ALM studies and the transition steps to align portfolios, it is practically insured
that the market will become quite transparent in this regard. The added
advantage of a proper incentive plan, which could include a short-term and
longer-term element, is to align precisely the actions of the professionals with
the real objectives of the AP Funds.

The Board members have a relatively good experience level, and have been
working diligently with management meeting once a month in this start up
phase. The different competence levels between board members means a quite
extensive educational process is performed by the AP Fund. The key to be able
to keep the balance between professional members and members with other
experiences appears to inställ some continuity by extending the mandates
beyond one year and not to shift all members at the same time. It is also worth
considering whether existing compensation to the Board members is enough to
truly motivate them.

This is still very much work in progress, but the team conveys a strong sense of
competence and thoroughness in its approach.

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

AP Fund 2
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

3 ALM

3.1 The Fund has not as yet carried out an ALM study. Therefore this report does not

address this issue. The Fund has started developing its thinking in this area and hopes
to be in a position to have made its decision over the next few months. We understand
that the strategy is going to be based on the Fund’s interpretation of the objectives of
the buffer fund system, and not on competitive grounds (ie on the basis of the
decisions made by the other AP Funds).

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

9 AP Fund 2

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

4 Overall Assessment

4.1 This section is intended to be an overall assessment based on our discussions with all
the Funds. Some of the points are more relevant to some Funds and less to others.

4.4 We have the same kind of concerns regarding the compensation of the fund
professionals. While we can understand the attraction of the challenge of these new
funds for investment professionals, with the focus on hands on investment
management and an absence of bureaucracy compared with the mega-fmancial
institutions of today, at one point money does talk. Our concern is mostly on the bonus
side where the 6 months salary cap is clearly not in line with industry practice.
Personnel retention may become a real issue, especially as other third party managers
will come to view these people as providing an entry point into these funds. Although
we must emphasise that we have in no way detected this, it might be natural for
investment professionals to view a couple of years at an AP Fund in the same light and
good on a resumé. This is some thing we have observed with the investment teams of
Central Banks or Generational Funds. If this were to occur, it would clearly be
detrimental to the long term performance of the Funds.

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

10 AP Fund 2

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

4.9 What is also interesting to us is that while the Funds have easily tumed to extemal
managers to complement their intemal expertise, this has not been the case for tactical
asset allocation, at least to gain an insight into some highly specialist managers are
doing in this area. This would seem to be the approach of some of the long standing,
sophisticated, in-house pension fund teams around the world, who do intemal
modelling but benchmark their approaches with outside TAA managers as well

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

11 AP Fund 2

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

4.14 It might be a good idea to introduce some economic measures of how the AP Fund
organisations are accomplishing their mandate. This implies the active monitoring of
internal versus external asset management, but also the “bottom line” of the funds
themselves. In our experience there is no clear cut model of in-house versus total
outsourcing, and various combinations, as in Sweden, are generally accepted , at least
in the public area, like the State pension funds in the US or the generational funds
(ADIA, MAS, Norway Oil Fund). There has been a trend away from in-house in the
private sector but mostly because of focus of resources or the desire to unlock value.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

12 AP Fund 2

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Appendix A

Risk Warnings

■ Past performance cannot be relied upon as a guide to future performance.

• The value of stocks and shares, including unitised funds, can go down as well as up and
you may not get back the amount you have invested.

■ The value of bonds and other fixed income investments including unitised funds can go
down as well as up and you may not get back the amount you have invested.

■ Investments denominated in a foreign currency will fluctuate with the value of the
currency.

• The value of investments in real property can go down as well as up, and you may not get
back the amount you have invested. Valuation is generally a matter of a valuer’s opinion,
rather than fact. It may be difficult or impossible to realise an investment because the
property concerned may not be readily saleable.

William M. Mercer Limited is regulated by IMRO and the Personal Investment Authority.

Registered in London No. 984275 Registered Office: Telford House, 14 Tothill Street, London, SW1H 9NB

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 2
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

AP Fund 3

Evaluation of Organisation and

Investment Policy

April 2001

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Contents

Section Page

1 Introduction...................................................................................................................1

2 Review of organisation..................................................................................................2

3 ALM...............................................................................................................................9

4 Overall Assessment....................................................................................................13

Appendices

A Risk Warnings

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 3
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

1 Introdiiction

l. I Objective of evaluation

The Ministry of Finance has commissioned William M. Mercer Ltd to evaluate each
AP Fund. The objective of the assignment is to evaluate each Fund’s organisational
structure in light of the mandate it has been given. Particular focus will be placed on
the risk Controls and the Fund’s ongoing compliance with the objectives set by its
Board. The evaluation of the Investment Policy will cover overall methodology,
objectives and assumptions used when performing the Asset Liability Study.

Our review has been based on a review of working papers and documents provided by
the Funds, telephone conversations and an onsite visit. We would like to stress that our
mandate was limited to carrying out a high level review of the Funds, and not a
detailed due diligence of the organisation and the investment policy setting.

1.2 Summary of the AP Funds’ respective mandates

The First to Fourth and Sixth AP Funds have mandates to manage the buffer funds in
the new reformed pension system. As from the start of 2001, new investment rules
came into force for the First to Fourth AP Funds, and as result each are initially
managing approximately SEK 134 billion. According to legislation, the First to Fourth
AP Funds must manage the assets in order to provide a high long-term return,
satisfactory liquidity, good risk diversification and a good margin of security.

1.3 Summary of key responsibilities of each AP Fund Board

Each AP Fund has a team of permanent staff responsible for putting into effect the
decisions taken by the Fund’s goveming Board.

The number of Board members for each Fund (with the exception of the Sixth AP
Fund) is set to 9 members. The Government nominates all members of each Board.
Two of these members are nominated from employer organisations and two are
nominated from employee organisations. The Board’s main responsibilities are to
establish the investment policy, govemance policy and Risk Control Plan for the Fund
in question. The Board can delegate responsibilities to the MD/CEO according to the
law.

Stephen Woodcock

For and on behaif of

William M Mercer Limited

Johan Sidenmark

For and on behaif of
William M Mercer Limited

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 3
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

2 Review of organisation

2.1 Organisational Structure

The organisation is divided into three business units (the Intemal Equity team, Intemal
Bond and Currency team and the External Management team) and a Business
Administration team. Both the Internal Equity and Intemal Bond and Currency teams
include traders. In addition there is a Quantitative Research team responsible for
asset/Iiability modelling, risk control and performance measurement. The aim has
been to create a flat organisational structure with a team focus. The CEO and the
Deputy CEO work in both multiple and overlapping roles. The Intemal Equities team
reports directly to the CEO. The CEO is directly involved in the management of
assets with particularly close involvement in the domestic equity portfolio. The
Intemal Bond and Currency team, the Quantitative Research team and the Extemal
Management team report to the Chief Investment Officer who is also the Deputy CEO.
The business administration team reports to the Chief Operating' Officer. The
organisational chart below illustrates personnel reporting lines and some of the
functional responsibilities as at the start of 2001.

This structure was largely put in place over 1999 and 2000. The Fund brought in a
consultant to advise them on organisational matters in 1999. At the start of the re-
organisational process, the Fund tried to establish a “corporate” philosophy. A
number of key themes were identified as follows:

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 3
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

■ Professionalism.

■ Focus: the Fund should identify the areas in which it can genuinely expect to add
value. Tasks should only be performed intemally if suitable skills exist. In
other areas the Fund should be prepared to outsource to extemal firms.

■ Continuous development of both employees and the organisation.

■ A team-based structure: each staff member should be trusted to accept
responsibility and it should be clear that each member’s contribution is valued.
Work undertaken should be freely available to other staff.

• Openness within the organisation: staff to be involved in the decision-making
process and trusted with confidential information. This also to extend
extemally, except where information is market-sensitive.

■ Enjoyment.

2.2 Management of Assets

• The philosophy of the organisation is to take risk only where it can be expected
to add value, and to apportion assets intemally or extemally according to
competence.

■ The Fund’s investment process is team driven and is only partly captured by the
organisational chart describing the personnel reporting lines. The following chart
describes to investment decision-making structure:

Chief Investment Officer :

Niklas Ekvall

The establishment of investment policy begins with the Fund’s Board. Based on
advice from the CEO, CIO and the ALM/Risk team, they reach a decision on the
Fund’s strategic or benchmark portfolio. The Board is then also responsible for
setting parameters and restrictions for the management of the Fund’s assets
relative to the strategic portfolio. In particular they consider the extent to which
risk may be accepted relative to the benchmark in pursuit of additional value.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

3 AP Fund 3

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

The CIO then allocates the allowable “risk budget” to the different areas of the
organisation responsible for implementation.

An interim team takes responsibility for tactical asset allocation, although this
area is under review; there are separate intemal equity and bond teams; and there
is a team responsible for the appointment and monitoring of extemal investment
managers for areas of the strategic portfolio not covered by the intemal equity
and bond teams. Extemal managers are used where the relevant competence is
judged not to exist intemally.

The Fund is judged to have sufficient competencies in Swedish and European
Equities and sovereign debt (Sweden, Euro, UK, Japan, US) plus high quality
credit. At present, all extemal mandates are passively managed. The team
responsible for extemal managers will try to identify those areas where active
management could be expected to work. The use of extemal active management
appears likely in due course for more areas of the Fund’s strategic benchmark.

The average experience level for members of the Intemal Equity and the Bond
& Currency teams is 14 years, and for the Traders is 16 years.

The structure for risk control/monitoring is defined in the Risk Control Plan. The
Chief Investment Officer is responsible for risk management/budgeting and is
monitored by the Compliance Officer who reports directly to the Board. The
Fund uses an independent consultant (Deloitte & Touche) for performance
evaluation and the auditors (KPMG and PwC) provide the Board with reports.

The strategic or benchmark portfolio is defined by the ALM. In the long-run,
the goal is to out-perform the strategic portfolio with an information ratio of 0.2.
The tracking error should not exceed 4%. Over 2001, interim arrangements are
in place... (sekretessbelagt). The outperformance target for 2001 is 0.3%.

Swedish equities are managed actively. The equity team also covers around 10
sectors within European markets and these are managed actively with the other
sectors managed passively. The decision on which sectors to manage actively is
in part a reflection of the existing skills within the team and in part a judgement
on the capacity to add value within different sectors (some being regarded as
driven by factors beyond the scope of the team to predict, such as the oil price).
The equity team currently numbers 10, including the CEO and the CIO who both
have responsibilities as sector managers. The team also includes two traders
who perform sector manager tasks. The team is supported by a quantitative
analyst and a part-time macro analyst.

The bond team numbers 7 people at present. In addition to the team leader,
there is one portfolio manager focusing on sovereign debt (Sweden, Euro, UK,
US and Japan) and one on credit, three traders who also provide back-up to the
portfolio managers and a quantitative analyst.

The Fund has 3 employees for hiring and monitoring external managers.
Tendering for mandates will be done in accordance to standard procedures for
placement of Government contracts. Having received tenders, the Extemal
Manager team will make a proposal. The CEO and CIO will jointly make the

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

AP Fund 3
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

final decision on the appointment of the extemal manager. The Extemal
Managers team will use consultants for peer review and data provision.

At present the bulk of the risk budget is allocated to the intemal equity team.
All extemal management is, for the moment, passive, and the bond team is
relatively new. (sekretessbelagt).

Risk management reports come from the Business Administration team, under
the Chief Operating Officer, from the custodian, Northern Trust, and from a
separate outside provider, MPIR, affiliated with Deloitte. Northern Trust also
enables the Fund to constantly monitor its overall currency exposure, which is
partially hedged in-line with current regulations covering the AP Funds. More
active currency bets may be taken in the future.

According to the new investment rules, extemal managers will manage a least
10% of the Fund’s assets. Extemal managers (State Street and Merrill Lynch)
have been retained for passive management at present, including US, Japan and
European equities. Active mandates are now being considered.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

5 AP Fund 3

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

2.3 Operational

■ The Fund uses Northern Trust Company as custodian bank.

■ The Fund has invested in a new IT system for both the Investment Organisation
and its Business Administration. They have settled on Advent, which they tell us
is working well. They note that although TMS 2000 has been adopted by the
other funds, it would appear to them that it is costly in its implementation,
having a greater need for support staff. Advent is basically a portfolio
administration system and does lack risk analytical functions. For this reason,
they have also added BARRA.

2.4 People

■ In order to evaluate the organisation’s strength and consistency we need to
define the officers’ job descriptions with emphasis on responsibilities, adequacy
of resources and incentives.

■ The Board takes responsibility for the following:

- deciding the strategic asset allocation (the benchmark)

- appointing and determining compensation for CEO

- ensuring that the Fund’s activity is conducted according to the applicable
legislation

- deciding investment objectives in accordance with the applicable
legislation

- report to the government according to the applicable legislation

■ CEO responsibilities:

- secure that the ongoing management and activities are in compliance with
the law, instructions and action plans

- implement Board decisions

- report to the Board

- recruit and determine compensation for employees

- secure compliance with Board instructions and action plans

- acceptance of all responsibilities delegated by the Board

■ The Deputy CEO is also the Chief Investment Officer with responsibility for
risk management/budgeting.

■ The Compliance Manager is responsible for monitoring risk and compliance and
reports directly to the Board of Directors.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

6 AP Fund 3

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

* Since 1998, the Fund has had an incentive program for all its employees, with
the exception of the Compliance Manager. In 2000, the incentive program was
revised to reflect the Fund’s new mandate. The objective has been to link the
Fund’s recruitment and retention.

■ The incentive program is linked to five objectives, four of which are linked to
the Fund’s investment performance and one to the individuaFs performance.
The incentive program is consistent with guidelines covering employees in state-
owned companies.

2.5 Mercer overall view

■ The organisational structure and philosophy makes sense. The two key
individuals have complementary strengths (equity/fixed income) and the
organisation is in effect structured around this. In this respect it is not a
conventional structure and problems may arise if either left the organisation for
whatever reason. As an illustration, the intemal equity team does not report to
the CIO but directly to the CEO, albeit that the CIO still retains responsibility
for risk management over all the investment teams.

■ The relatively small size of the organisation permits a flat structure and allows
the senior staff to disseminate information across the teams without difficulty.
As we have not met the great majority of the staff, we cannot comment on
whether the culture meets the original aims when the structure was designed.
We see no reason, however, why it should not.

■ The upfront emphasis on the need to establish a strong culture for the Fund
shows a good understanding of one of the most important criteria for success in
asset management. The choice of another system than TMS 2000, would appear
to indicate an independence of view which is not unwelcome. The only potential
concem, which is common to many of the AP Funds, is the ambition to
accomplish so much at once: intemal management, extemal management,
numerous asset classes, TAA, currency overlay etc.

■ The approach to intemal investment management is complex but well thought
out in terms of a logical series of decision points and a systematic challenge
system. A decision in principal has been taken... (sekretessbelagt).

* One relatively unique feature of this Fund is a dedicated team of three, with the
support of the quant team, to monitor the extemal managers. In other Funds it is
a combination of the intemal managers and management who accomplish this
function. In our view, the Fund’s approach has certain advantages in terms of
monitoring extemal managers and reacting appropriately to any slippage in risk
adjusted performance.

* As we have not met the intemal investment teams themselves, we are not in a
position to comment on their effectiveness and therefore the extent to which they
might be expected to add value in comparison to either a passive or active
external alternative.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

7 AP Fund 3

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

As with other AP Funds, there is a question in our minds over the extent to
which the Fund will be prepared to respond to sustained underperformance by its
intemal teams. Any radical response might be particularly divisive, especially in
the context of an organisation whose culture is designed to be open and
inclusive.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

8 AP Fund 3

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

3 ALM

3.1 Introduction

■ The Fund’s investment strategy was determined with the assistance of an
asset/liability modelling exercise conducted jointly with Watson Wyatt during
2000, using demographic scenario data provided by the National Social
Insurance Board (“RFV”).

3.2 Objectives

■ The Fund concluded that identifying a single objective by which to measure
different investment policies and thereby to set investment strategy was not
possible. Instead, several variables were considered describing both the overall
State pension system as well as the buffer fund system:

- The measure used to describe the broader State system was termed the
“System Surplus”, defined as the sum of Contribution Capital and the
Buffer Funds less the Pensions Debt.

- To describe the buffer funds themselves, a “brake” measure was used in
the form of the ratio of the Balance Index to the Income Index; net cash
flows relative to the size of the Fund were also modelled; and Fund
strength was modelled, being the number of years’ pension payments that
the buffer funds could meet on a stand-alone basis.

• As the Fund had no data on the strategic policies of the other AP Funds, it was
not possible to model it in isolation. It was instead necessary to model the
buffer funds as a group and assume that they behaved in a similar fashion.

* The year 2024 was identified as providing a suitable projection period. This was
favoured because it represented a long-term assessment that included a period of
expected strain to the buffer funds (when cashflow is expected to be negative).
Analysis of projections to other dates was also carried out.

3.3 Methodology/Assumptions

■ Apart from the difficuity in identifying a single objective against which to
optimise investment strategy, the complexity of a pure optimisation process,
even on the basis of a limited asset/liability linkage, was a further constraint. In
consequence, the asset/liability modelling process was conducted in two stages.

■ First, an asset-only optimisation was conducted using mean/variance analysis on
real returns. This was used to identify 10 portfolios representing a wide
risk/return range and which conformed to both the formal investment constraints

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

9 AP Fund 3

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

imposed on the buffer funds together with a number of additional constraints
identified by the Fund itself.

To these 10, a number of other portfolios were added for consideration in the
second stage, including the initial portfolio (the expected distribution of the
portfolio to be received at 31 December 2000).

In the second stage, a range of measures (including those identified above) were
then modelled under each of the portfolios and tested in terms of both expected
development and risk. Risk was quantified in terms of a “worst case” outcome
taken to be the 5^th percentile (in other words, 95% of outcomes are expected to
be better than the worst case).

The asset model used was the Wilkie model.

Assets were divided into the following classes: Swedish equity, European (ex
Sweden) equity, global (ex Europé) equity, Swedish fixed income bonds, global
(ex Sweden) fixed income bonds, Swedish inflation-linked bonds, real estate and
cash.

Return assumptions for the different asset classes were based on a survey of
forecasts from 5 different organisations, with the final assumptions used being
close to the average in each asset class. Domestic Swedish equities were
assumed to have higher expected returns than international markets (risk was
also assumed to be higher to ensure a consistent risk/reward balance).

Modelling of asset returns, price inflation and wage inflation were the only
stochastic elements of the projections. All demographic elements (apart from
inflation) were projected deterministically, based on the RFV projections. The
main analysis was undertaken on the central (or “base case”) RFV projection.

The capacity did not exist to model all factors relevant to the inter-relationship
of assets and liabilities beyond price and wage inflation. For example, while a
Swedish recession might reasonably be expected to have an impact on
Contribution Capital, Pensions Debt and the assets of the buffer funds, the
dynamics of such a link were unknown. Even so, an attempt was made to tie
different asset assumptions to liability scenarios within the stress testing analysis
(mentioned below).

Projections were made on the base case RFV demographic scenario plus a
further four scenarios. Each of these five scenarios was considered on three
bases for labour force participation. In other words, a total of 15 demographic
scenarios were considered.

In addition, the central asset class return assumptions were adjusted to produce a
further 7 sets of assumptions for stress testing purposes.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

10 AP Fund 3

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

3.4 Analysis of Results

■ The first stage of modelling produced 10 portfolios... (sekretessbelagt).

■ The second stage concluded... (sekretessbelagt).

• The study suggested that diversification of equity exposure away from Sweden,
on a partially currency hedged basis, was advantageous.

■ More modest holdings of Swedish real estate and cash were found to have risk
reduction benefits and found a place in low risk portfolios.

3.5 Mercer View

• The Fund’s strategic analysis has been detailed, however as with all the AP
Funds, the process was to a certain extent hampered by uncertainty as to the
investment objectives.

■ The Third Fund... (sekretessbelagt).

■ The analysis resulting from the ALM does appear to justify the strategic decision
taken. Certain assumptions were stress-tested in reaching the conclusion.

■ However our mandate does not extend to replicating the modelling process
ourselves and so it is not possible to draw firm conclusions on the reliability of
the analysis. The model used is widely (although certainly not universally)
accepted and the work was carried out by a reputable firm . While our analysis
might have yielded different results, this would most likely be driven by more
subjective judgements on the mechanics of markets and so would not, of itself,
invalidate the analysis used by the Fund.

• The most prominent deficiency in the ALM process, and one that all the Funds
faced, was effectively modelling a link between assets and liabilities beyond
purely inflation. It is this area in which we believe risk is most likely to be
understated. A link between recession, reduced contribution income and poor
equity returns is highly plausible and it is precisely this sort of scenario that will
adversely affect an equity-biased AP Fund to a potentially substantial degree.
More work needs to be undertaken in this area. In fairness to the Fund, they are
well aware of this and have identified it as an area for further research in the
future. Their analysis did make some attempt to introduce a link within their
scenarios.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

11 AP Fund 3

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

The decision to... (sekretessbelagt) makes intuitive sense from a risk
diversification perspective. We are less comfortable with the allocation to non-
Swedish government bonds, even on a currency-hedged basis. In our view,
Swedish inflation-linked bonds are the least risk asset for the AP Fund’s
liabilities. Liquidity is, of course, a constraint on substantial exposure to these
assets.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

12 AP Fund 3

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

4 Overall Assessment

4.1 This section is intended to be an overall assessment based on our discussions with all
the Funds. Some of the points are more relevant to some Funds and less to others.

4.6 We have found all the funds to place risk control at the forefront of their concerns
which is clearly within their mandate. By and large this is monitored in an appropriate
fashion in terms of its independence from investment management, reporting lines to
the CEO/Board and the type of reports. The only fundamental observation for possible
review, is that risk management cannot be condensed into one statistic, notably
tracking error, but must be reviewed in multiple cuts to understand the type of risk the
overall fund is taking and whether these are consistent with the house view or among
the various intemal/extemal mandates. We suspect that for the most part this is being

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

13 AP Fund 3

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

4.8 Another observation for at least caréful debate is whether the overall implementation
of tactical asset allocation overlay programs, with the notable exception of one of the
Funds, is necessarily appropriate given that this is an activity that requires skills that
are difficult to find and in which it is difficult to, consistently, add value.

4.9 What is also interesting to us is that while the Funds have easily turned to extemal
managers to complement their internal expertise, this has not been the case for tactical
asset allocation, at least to gain an insight into some highly specialist managers are
doing in this area. This would seem to be the approach of some of the long standing,
sophisticated, in-house pension fund teams around the world, who do internal
modelling but benchmark their approaches with outside TAA managers as well

4.13 We would concur with an observation which was often made to us, that the Public
Authority status of the funds, on balance was not helpful. This touches on the
compensation issues mentioned above, but also the everyday regulatory burden that
this imposes. A particular aspect of this is the somewhat uncertain mandate of AP6
which in limiting its private equity investments to Sweden, might imply a social
responsibility to assist Swedish start-ups whatever their merits. This is being resisted,
as illustrated by the number of deals offered to the fund and the high number that are
being turned down, but there is the perception of political sensitivities that at one point
might be detrimental to the performance of the fund.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

14 AP Fund 3

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

15 AP Fund 3

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Appendix A

Risk Warnings

■ Past performance cannot be relied upon as a guide to future performance.

■ The value of stocks and shares, including unitised funds, can go down as well as up
and you may not get back the amount you have invested.

■ The value of bonds and other fixed income investments including unitised funds can
go down as well as up and you may not get back the amount you have invested.

■ Investments denominated in a foreign currency will fluctuate with the value of the
currency.

■ The value of investments in real property can go down as well as up, and you may not
get back the amount you have invested. Valuation is generally a matter of a valuer’s
opinion, rather than fact. It may be difficult or impossible to realise an investment
because the property concemed may not be readily saleable.

William M. Mercer Limited is regulated by 1MR0 and the Personal Investment Authority.

Registered in London No. 984275 Registered Office: Telford House, 14 Tothill Street, London, SW1H 9NB

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 3
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

AP Fund 4

Evaluation of Organisation and

Investment Policy

April 2001

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Contents

Section Page

1 Introduction...................................................................................................................1

2 Review of organisation..................................................................................................2

3 ALM...............................................................................................................................7

4 Overall Assessment......................................................................................................9

Appendices

A Risk Warnings

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 4
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

1 Introduction

1.1 Objective of evaluation

Our review is based on reviewing working papers and documents provided by the
Funds, telephone conversations and an onsite visit. We would like to stress that our
mandate was limited to carrying out a high level review of the Funds, and not a
detailed due diligence of the organisation and the investment policy setting.

Summary of the AP Funds’ respective mandates

The First to Fourth and Sixth AP Funds have mandates to manage the buffer funds in
the new reformed pension system. As from the start of 2001, new investment rules
came into force for the First to Fourth AP Funds, and as result each are initially
managing approximately SEK 134 billion. According to legislation the First to Fourth
AP Funds must manage the assets in order to provide a high long-term return,
satisfactory liquidity, good risk diversification and a good margin of security.

1.2 Summary of key responsibilities of the Board

Each AP Fund has a team of permanent staff responsible for putting into effect the
decisions taken by the Fund’s goveming Board.

The number of board members for each Fund (with the exception of the Sixth AP
Fund) is set to 9 members. The Government nominates all members of the board. Two
of the members are nominated from employer organisations and two are nominated
from employee organisations. The main responsibilities are to establish the Investment
Policy, Ownership Policy/Corporate Govemance and Risk Control Plan. The board
can delegate responsibilities to the MD/CEO according to the Law.

Divyesh Hindocha

For and on behaif of
William M Mercer Limited

Johan Sidenmark

For and on behaif of
William M Mercer Limited

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 4
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

2 Review of organisation

2.1 Overall organisation

■ The Fund has decided to create an organisation with defined roles,
responsibilities and investment limits for both teams and individual. The Board
of Directors decides the “Goal and Instructions”, Ownership Policy and Risk
Control Plan. The CEO has overriding responsibility for limits, new products
and markets and larger investments.

■ The Chief Investment Officer has responsibility for investment in quoted
Equities and bonds. The Equity Team has responsibility for investment in
Swedish and Global Equities, and the Bond Team have responsibility for Bond
investment and currency. The Finance Analysis/Sector Analysis Team will
analyse individual companies (on a sector basis as far as possible) and the
Portfolio Analysis Team will have responsibility for macro, portfolio and
quantitative analyses.

* The Deputy CEO has responsibility for unquoted Equities and the Chief
Operating Officer for business administration. The Business and Risk Control
Unit has responsibility for the Fund rules concerning risk, monitoring and risk
control. The risk control unit reports to the CEO.

The Chief Investment Officer and Director of Administration, Risk Control
Unit, will report to the CEO'. The complete organisation of approximately 33
employees as at 2001 is illustrated in the organisation chart below:

Board of Oirectors

_ • PorffoBo Analysis ^:

- Frarco Amlys s / Sector Manasemeri

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 4
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

2.2 Management of assets

■ The philosophy is to achieve the optimal mix between active and passive,
intemal and extemal management. The investment process shall be disciplined
and based on fundamental analysis that is complemented with quantitative
analysis.

■ The Fund has developed a sound understanding of the relationship between
risk required to obtain a certain retum target. A Portfolio Analysis team
provides rigorous analysis (“decision support”) for the CIO and the investment
teams.

■ The Fund has an annual process to establish investment philosophy. The
starting point is the ALM (Asset Liability Model) that defines the strategic
portfolio/normal portfolio in compliance with regulatory restrictions . (It is
interesting to note that the Fund has gone to some lengths to interpret the
legislation). The strategic portfolio forms the basis for measuring performance
and risk.

■ The Fund has a Finance Committee, which provides support to the CEO on
risk considerations . The Finance Committee provides the CEO with the input
required to set the risk budget for the CIO (ie for the investment process). The
risk mandates are prepared and decided in compliance with the “Goal and
Instruction” document established by the Board of Directors. The Finance
Committee also suggests changes in the policy document like the “Goal and
Instruction” document and “Risk Control Plan”. Annually, the Finance
Committee will also evaluate the Investment Process and the ALM.

■ The Business and Risk Control Unit has responsibility for the compliance of
investment restriction and shall monitor and report directly to the CEO The
risk parameters and investment restrictions set by Board shall control the
Fund’s activities. There is an overall fund Tracking Error of 4%.

■ The Finance Committee provides the recommendations to the Board on the
Strategic Asset Allocation. The CIO has a asset allocation group that is
responsible for making tactical asset allocation decisions, including the
decision on the split between Swedish and global equities. (with the help of
the Portfolio Analysis group)

■ The overall equity team structure is designed to play to the Fund’s perceived
strengths which are in Swedish equity and in carrying out sector analysis in 3
global sectors (IT, Healthcare and consumer). The Equity Committee will
make sector decisions, but the aim of the process is to deliver risk budgets to
the equity team (which includes the 3 global sector teams).

■ The Fund’s approach to risk and retum is to understand and identify where and
how the “bets” should be taken to realistically achieve a certain retum target.
This will drive the tracking error/active risk budget for that asset class.

• For example, the Fund believes that it has a competitive advantage in Swedish
equity and therefore this has resulted... (sekretessbelagt).

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

AP Fund 4
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

■ The expected return target... (sekretessbelagt). The Fund is still in the process
of developing its approach to global equity management. One option is to use
passive sector funds as “fillers” in areas that the Fund does not feel that it can
add value.

■ For bonds they have decided not to adopt a market cap based approach but
rather to tilt the global bond portfolio toward those countries that are more
prudent, and therefore have a lower debt.

* The Fund feels that the average experience level of management of Swedish
Equity is high and this is complemented by the new but experienced Fixed
Income professionals that have been recently recruited. The CEO also made
the point that it will not be easy to recruit high quality equity professionals to
help in the management of the global equity exposure.

• The overall compliance assessment process is detailed and covers investment
risk (and compliance) as well as operational risk.

The return targets and risk mandates by asset class, determined by the Board
are sensible.

2.3 Operation

* The Fund uses State Street as the custodian for non-Swedish assets and Nordea
for Swedish assets.

■ The Fund has invested in a new IT system. The AP Fund uses TMS 2000 as
the front and back office system, which appears to have good functionalities.

■ The overall cost budget, defined as fraction of asset under management, is 14
base points.

2.4 People

■ In order to evaluate the organisation’s strength and consistency we need to
define the officers’ job descriptions with emphasis on responsibilities,
adequacy of resources and incentives.

■ Board main responsibilities:

- compliance with legislation and restrictions

- “Goal and Instruction” document

- ongoing Investment direction

• CEO responsibilities

- secure that the ongoing management and activities are in compliance
with the law, instructions and action plans

- implement board decisions

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

AP Fund 4
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

- report to the board

responsibility limits, new product and markets and larger investments

- responsibility for business and risk control

- responsibility for employees

The MD/CEO will also take part in the Finance Committee

■ The CEO has been with the fund for 15 years and has 25 years of industry
experience.

* The Deputy CEO will have responsibility for the unquoted Equity portfolio.
The Deputy CEO is a part of the Investment Committee.

■ The Chief Investment Officer has responsibility for operative responsibility for
the Fund’s management of assets.

■ The Director of Administration has responsibility for the business
administration.

■ The Business and Risk Control Unit has responsibility for establishing risk and
control document and monitoring compliance with this.

* The Fund tries to pay fixed salaries according to local practice compared with
the peer group.

■ The Fund has a temporary incentive program that will be revised next year.
The maximum bonus is 3 months salary.

2.5 Mercer view

* The in-house team has a long tradition in equity management and is large
compared with other funds, including 8 sector analysts/portfolio managers and
3 portfolio analysts. The philosophy toward equity management has been
carried over and could be described as a thematic/sector approach with
structured tilts away from the benchmark. Brokerage research is leveraged by
careful selection with a regular scoring system.

* The Fund appears to have a good understanding of its strengths, and indeed has
devised an approach that plays to this. We would encourage the Fund not to
ignore investment opportunities in which they have an acknowledged
weakness, but to consider ways of accessing these, perhaps via extemal
management capability (our concem being that the Fund needs to ensure that
the investment process is not unduly biased towards its perceived strengths
instead of the available opportunity set).

■ The approach to risk management is quite comprehensive and clearly there is a
good understanding of the issues involved. Risk Controls are monitored
independently of the investment team with weekly reports going directly to the
CEO. Compliance at different levels and operational risk is also very

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

AP Fund 4

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

comprehensive and is to be commended. The Fund has used an experienced
extemal consultant to support the work with risk control.

The fixed income team on the other hand is new and is organised along
different risk profiles, which is a sensible approach to specialisation.

The new Board of 9 was appointed in May 2000 (there being some continuity
from the previous Boards). Its work over the course of 6/7 meetings last year
would appear to be quite comprehensive with a number of documents having
been drafted to cover corporate governance, goals and guidelines, risk
management etc. Work continues to put in place policy and procedures in a
number of other areas. This is a team that has a long tradition in equity
management and it believes that it has the resources and experience to fulfil its
mandate. The approach to risk management is comprehensive and well
understood. The organisation is well structured and the only concern is the
cost, which is slightly on the high side. The Fund is one of the largest funds
after the re-organisation with a planed headcount of 45. This organisation is
quite comprehensive, perhaps at a certain cost with an overall budget
representing about 14 basis points of assets under management (the ambition
is to have a operating expense of about 10 basis points of the total assets).

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 4
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

3 ALM

3.1 Objective Setting

■ The study commissioned by the Fund considered in some detail the role of the
buffer funds within the overall system.

■ The objective setting discussion concluded that the volatility of the investment
strategy is likely to have a limited impact on the Balanstal (on the grounds that
the overall pensions debt is ten times the size of the buffer funds).
Furthermore, the Balanstal was subject to variability in demographic factors
which it was not possible to “control” through choice of investment strategy.

■ The study resolved that the decision on asset allocation should focus on
generating minimum real returns and on the Fondstyrka (ie the ratio of the
Buffer Fund to total Pensions Debt). The retum measure was therefore the
Excess Retum over the Income Index (the Fondstyrka being another way of
measuring this) and the risk measure used was the probability of the Excess
Retum falling below 0% pa. The analysis considered periods of 10 years and
abo ve.

■ A period of 10 years was used for selecting the optimal policy.

■ The study did not consider competitive issues (relative to the other AP Funds)
in the objective setting process.

Methodology/Assumptions

■ The approach was to optimise risk/retum using a standard mean-variance
optimisation process.

■ Liabilities were not modelled explicitly.

■ A “least-risk” portfolio... (sekretessbelagt).

• The retum assumptions were based on a mix of existing information from
Capital markets, historical data and a judgmental overlay.

■ The Swedish Equity return... (sekretessbelagt).

• Nominal bonds were treated as a single asset class (ie no distinction was made
between Swedish and non-Swedish bonds). The global bond portfolio was
constructed by having a strategic bias to countries with a good record on debt.

Analysis of Results

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 4
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

■ A number of portfolios with real rates of return between 2.8% pa and 4% were
identified.

• The proposed portfolio was one that provided the best trade-off between risk
and return (using a time horizon of 10 years).

■ The risk of the portfolio was reviewed over different time-horizons.

• The proposed portfolio... (sekretessbelagt).

• (sekretessbelagt).

■ The Fund believes that it has a competitive advantage in Swedish equities and
therefore believes it can add more alpha in Swedish equities than in global
equities.

■ There was a belief that index-linked bonds have good Iiability-matching
characteristics.

• The result of the above was an asset allocation which had a reduced strategic
allocation to equity to address the issues above. The exposure to Swedish
equity was also increased (more then doubled) from that emanating from the
ALM study.

Mercer View

■ It is seldom possible to say definitively that an investment strategy decision is
incorrect as it is a judgement entirely dependent upon risk tolerance and the
need to accept risk. Very high equity weightings could be justified in the
context of the AP Funds, as could very low weightings. No real guidance is
given to the AP Funds in quantitative terms on the acceptable level of risk in
the context of the broader State pension system. The need to compete with
other AP Funds may in the long run drive funds towards high equity
weightings, although such considerations were not explicitly factored in to the
Fund’s analysis.

• The most prominent deficiency in the ALM process, and one that all the Funds
faced, was effectively modelling a link between assets and liabilities beyond
purely inflation. It is this area in which we believe risk is most likely to be
understated. A link between recession, reduced contribution income and poor
equity returns is highly plausible and it is precisely this sort of scenario that
will adversely affect an equity-biased AP Fund to a potentially substantial
degree. More work needs to be undertaken in this area.

■ Although we understand the rationale for overweighting Swedish Equity, we
would have more comfort with a justification based solely on strategic grounds
rather then on the grounds that the Fund has a perceived expertise in this area.

■ On the whole the investment policy decision making process is sound and the
Fund has identified a number of areas in which it needs to carry out more
work.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 4
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

4 Overall Assessment

4.1 This section is intended to be an overall assessment based on our discussions with all
the Funds. Some of the points are more relevant to some Funds and less to others.

4.4 We have the same kind of concerns regarding the compensation of the fund
professionals. While we can understand the attraction of the challenge of these new
funds for investment professionals, with the focus on hands on investment
management and an absence of bureaucracy compared with the mega-fmancial
institutions of today, at one point money does talk. Our concern is mostly on the bonus
side where the 6 months salary cap is clearly not in line with industry practice.
Personnel retention may become a real issue, especially as other third party managers
will come to view these people as providing an entry point into these fonds. Although
we must emphasise that we have in no way detected this, it might be natural for
investment professionals to view a couple of years at an AP Fund in the same light and
good on a resumé. This is some thing we have observed with the investment teams of
Central Banks or Generational Funds. If this were to occur, it would clearly be
detrimental to the long term performance of the Funds.

4.5 Another aspect to this, is that it seem to us that the intent of the legislator in setting up
these competing funds was to generate a heaithy competition to boost the overall risk
adjusted retum of the buffer fond system. This would be better accomplished by a
clear linkage between value creation and remuneration, including short and longer
term incentives. The opposite risk in the absence of this linkage is that all the fonds
will basically revert over time to a peer group average.

4.6 We have found all the fonds to place risk control at the forefront of their concerns
which is clearly within their mandate. By and large this is monitored in an appropriate
fashion in terms of its independence from investment management, reporting lines to
the CEO/Board and the type of reports. The only fundamental observation for possible
review, is that risk management cannot be condensed into one statistic, notably
tracking error, but must be reviewed in multiple cuts to understand the type of risk the
overall fond is taking and whether these are consistent with the house view or among
the various internal/external mandates. We suspect that for the most part this is being

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 4
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

4.9 What is also interesting to us is that while the Funds have easily turned to external
managers to complement their internal expertise, this has not been the case for tactical
asset allocation, at least to gain an insight into some highly specialist managers are
doing in this area. This would seem to be the approach of some of the long standing,
sophisticated, in-house pension fund teams around the world, who do intemal
modelling but benchmark their approaches with outside TAA managers as well

4.13 We would concur with an observation which was often made to us, that the Public
Authority status of the funds, on balance was not helpful. This touches on the
compensation issues mentioned above, but also the everyday regulatory burden that
this imposes. A particular aspect of this is the somewhat uncertain mandate of AP6
which in limiting its private equity investments to Sweden, might imply a social
responsibility to assist Swedish start-ups whatever their merits. This is being resisted,
as illustrated by the number of deals offered to the fund and the high number that are
being turned down, but there is the perception of political sensitivities that at one point
might be detrimental to the performance of the fund.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 4
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

4.14 It might be a good idea to introduce some economic measures of how the AP Fund
organisations are accomplishing their mandate. This implies the active monitoring of
intemal versus extemal asset management, but also the “bottom line” of the funds
themselves. In our experience there is no clear cut model of in-house versus total
outsourcing, and various combinations, as in Sweden, are generally accepted, at least
in the public area, like the State pension funds in the US or the generational funds
(ADIA, MAS, Norway Oil Fund). There has been a trend away from in-house in the
private sector but mostly because of focus of resources or the desire to unlock value.

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

AP Fund 4
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Appendix A

Risk Warnings

• Past performance cannot be relied upon as a guide to future performance.

■ The value of stocks and shares, including unitised funds, can go down as well as up and
you may not get back the amount you have invested.

■ The value of bonds and other fixed income investments including unitised funds can go
down as well as up and you may not get back the amount you have invested.

■ Investments denominated in a foreign currency will fluctuate with the value of the
currency.

William M. Mercer Limited is regulated by IMRO and the Personal Investment Authority.

Registered in London No. 984275 Registered Office: Telford House, 14 Tothill Street, London, SW1H 9NB

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 4
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

AP Fund 6

Evaluation of Organisation

April 2001

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Contents

Section Page

1 Introduction...................................................................................................................1

2 Review of Organisation.................................................................................................2

3 Overall Assessment......................................................................................................9

Appendices

A Risk Warnings

William M. Mercer Limited i AP Fund 6

Investment Consulting Evaluation Of Organisation

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

1 Introduction

l. 1 Objective of evaluation

Our review was based on reviewing working papers and documents provided by the
Fund, telephone conversations and one meeting with key members of AP6. We would
like to stress that our mandate was limited to carrying out a high level review of the
Funds, and not a detailed due diligence of the organisation.

1.2 Summary of the AP Funds’ respective mandates

The First to Fourth and Sixth AP Funds have mandates to manage the buffer funds in
the new reformed pension system. The Sixth AP Fund represents the new name for
what was formerly known as the Sixth Fund Board. The Sixth Fund board has not
been reorganised over year 2000, only the name has been changed. As from the start
of 2001, new investment rules entered into force for the Sixth AP Fund but the
mandate for the Sixth AP Fund will be the same.

1.3 Summary of key responsibilities of the Board

The number of Board members for each fund is set to 5 members. The main
responsibilities are to establish the Investment Policy, Ownership Policy/Corporate
Govemance and Risk Control Plan. We note that for the First to Fourth AP Funds this
is explicitly set out in the legislation. We understand that this is not the case for the
Sixth AP Fund, however the Board of the Sixth Fund carries out essentially a similar
function. The Board can delegate responsibilities to the MD/CEO according to the
Law.

Divyesh Hindocha

For and on behaif of
William M Mercer Limited

Johan Sidenmark

For and on behaif of
William M Mercer Limited

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 6

Evaluation Of Organisation

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

2 Review of Organisation

2.1 Overall organisation

The Fund has created a structured organisation with well-defined roles and
responsibilities for all activities. The complete organisation of approximately 47
employees as at 2001 is illustrated in the organisation chart below:

Based on our meeting with the Fund it is not absolutely clear to us what the mission of
the Fund is. Our original understanding was that the singular purpose of the Fund was
to create value through investment in private equity. We have subsequently been
informed that the Fund sees its mission as more wide ranging, specifically their
mission includes “providing equity and competence to small and medium sized
companies”.

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

AP Fund 6

Evaluation Of Organisation

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

Given their mission and the realities of private equity opportunities (which are
currently limited to Sweden), it is perhaps not surprising that the portfolio includes
quoted companies as well, which are set apart from the private equity management.
The size of the exposure to the quoted portfolio, although declining (over the year
2000 the overall exposure to the quoted portfolio reduced from close to 90% down to
about 80%) is higher then would be case if the private equity opportunity set were
bigger.

The Board is divided into a series of sub-committees, which oversee every important
aspect of the operations of the Fund:

■ Management Committee-overall

* Finance Committee-responsible for listed portfolio

■ Investment Committee-Private equity investments of over SKr 20 million

■ Intemal Board-each investment unit

* IT Committee

" The Fund has defined its financial objective to generate a retum that exceeds an
appropriate equity index for the quoted portfolio and a retum of 16%pa for the
unquoted portfolio.

* The retum of 16% for the unquoted portfolio was constructed as follows:

Long term expected return on bonds: 5%

Quoted equity risk premium: 4%

Unquoted equity risk premium: 4%

Costs: 3%

■ Each of the Quoted and the Unquoted units are run autonomously with
appropriate support from the Business Unit.

2.2 Management of the Assets

Quoted Investments/Asset Management

■ The asset management unit carries out its role by investing in a variety of
different strategies:

- The majority of the assets (close to 80%) are invested in a Benchmark
Portfolio. This can be considered as a standard Swedish mandate with the
team taking sector/stock positions with the objective of outperforming the
index.

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

AP Fund 6

Evaluation Of Organisation

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

- A material proportion of the assets is invested in Strategic Holdings. These
are holdings where AP6 have Board level involvement with a view to
contributing to the development of these companies.

- There are small investments in the area of Financial Engineering (the aim
of this sub-unit is to profit from arbitrage opportunities linked to M&A
activity) and investments with Extemal Managers (comprising of
investments in two mutual funds and one hedge fund).

- There is also a unit that manages short term assets. This has a maximum of
Skr 100m allocated to it and an absolute profit target of Skr 10m.

The activities of Asset Management are subject to oversight by the Financial
Committee. The Committee puts in place overall limits on sector weights and
also sets a performance target for each of the sub-units. The target tracking error
for the Benchmark portfolio is 4%pa with a total target tracking error for the
Quoted Investments 6%pa. The total target added value for Quoted Investments
is 0.5%pa.

Over the year 2000 the total performance of the Asset Management Unit was a
creditable -6.3% compared to the chosen benchmark retum of-11.9%.
Underperformance in the Benchmark Portfolio, Extemal Management, and
losses in Financial Engineering were offset by the added value from the
Strategic Holdings which had a very strong year.

Unquoted Investments/Private Equity

The Unquoted Investments/Private Equity unit invests in the following
strategies:

- Buy-outs (about 36% of the total invested and committed investments).

- Industrial ventures (about 11% of the total invested and committed
investments).

- Technology ventures (about 29% of the total invested and committed
investments).

- Life Science ventures (about 24% of the total invested and committed
investments).

Each of the teams (buy-out, life Science ventures etc) carries out due diligence
on ideas and makes “buy” recommendations to the Investment Committee for
approval. The Investment Committee can only sanction deals of up to Skr 20m.
Other deals and all the buy-out deal proposals have to be approved by the Board.

The Fund strongly believes that there are synergies between the Quoted
Investments and Unquoted Investments. For example the activities of the quoted
companies (eg a cancellation of a major order or a change in strategy) can help
in the evaluation of a buy-out opportunity.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 6

Evaluation Of Organisation

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

■ The investment strategy for private equity has evolved over the years, from a
highly cautious attitude of taking small minority stakes of between 10-15%,
resulting in a highly diversified portfolio (70 direct holdings), to larger stakes of
30-40%. The philosophy remains of keeping to minority stakes and co-investing
with other well-established institutions. The average investment remains on the
small side at approximately Skr 50 million. Realised gains to date have been
largely through trade sales (to other companies). Private equity investments are
leveraged by investing in other manager’s funds, although these opportunities
are somewhat finite also.

■ They have already started to prepare for investments outside Sweden by building
contacts and a network.

■ The Group Controller monitors compliance with guidelines directly to the CEO
and Chief Operating Officer and if necessary directly to Board of Directors.
Group Control is separate from the investment operations. The Fund has a Risk
Manager - Asset Management who reports to the Group Controller. The Group
Controller is responsible for the overall risk exposure and is also the Risk
Manager for the Unquoted Investments.

■ The valuation policy for private equity is only based on industry guidelines
(based on the European Venture Capital Association rules).

2.3 Operational Issues

■ The Fund uses Handelsbanken as the custodian bank.

■ The Fund uses TMS 2000 as front office system, which appears to have good
functionalities.

2.4 People

The responsibilities of the various parties can be summarised as follows:

■ Board

- compliance with law and restrictions

- decide the Investment Policy

- decide on Investment overall investment direction

• CEO

- secure that the ongoing management and activities are in compliance with
the law, instructions and polices

- implement board decisions

- report to the board

- draw-up proposals and changes for the Investment Policy

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 6

Evaluation Of Organisation

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

- draw-up Business/Activity Plan including investment goals etc

- operational responsibility for all other organisational issues

operational responsibility all decisions within the Investment Policy

- compliance with Investment Policy

extemal communication

- responsibility for employees

- the CEO will also take part in the Investment Committee.

- CFO

- The Chief Financial Officer has responsibility for ongoing control and
motoring including laws and restrictions on an overriding level.

■ Group Controller

- The Group Controller has responsibility to ensure that the intemal policy
and limits are followed and to report to the CEO and CFO or if necessary
to the Board of Directors, including any violation of investment
limitations.

* The Fund recognises that the compensation package is competitive for
“Gothenburg Standards” but not compared with a similar peer groups in
Stockholm or internationally. The perceived advantages for the employee are
working for a stable employer, a lifestyle change, and the kudos of working with
a large player in the market.

■ An incentive program was put in place in 2000 with a clear connection between
the individuals contribution and the bonus. The bonus system reflects the Public
Authority status of the Fund with the result that the maximum bonus is 50% of
the annual salary.

2.5 Mercer View

* Although the “Gothenburg effect” can come into play in terms of life style
issues, one would have to question longer term, whether staff retention will not
be affected by a relatively ungenerous incentive scheme by private equity
standards. An alternative scheme to invest the proceeds of the cash bonus, such
as it is, back into the Fund was discarded as being too complicated and a
potential conflict of interest, which we would concur with.

■ The added value expectation from the Quoted Investment of 0.5%pa (and hence
an information ratio 0.08) appears conservative given the target tracking error of
6%pa and the number of different strategies that are employed.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 6

Evaluation Of Organisation

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

■ The Fund is of the view that the activities of the Private Equity unit provides
material support to the Quoted Investments team. In their view this results in
sufficient resources being devoted to Quoted Investments. In our view the
resources devoted to the Quoted Investments (a maximum of 6 at full capacity)
seem to be at odds with the actual exposure to Quoted Investments of close to
80% of the assets. In other words, we have some concerns in respect of the
resources being devoted to the management of close to 80% of the Fund
investments.

■ We found that the level of understanding of issues related to investing in private
equity was very good and the investment procedures and subsequent monitoring
of investments as they were described to us as sound. It was encouraging to hear
that they have started to think and prepare for their expected change in mandate,
which will allow them to invest outside Sweden. It will interesting to see how
they capitalise on their increased geographic discretion.

* Although the stated mission of the Fund includes investing in Quoted
Investments, a significant part of this portfolio is a reserve fund pending
investments in private equity. There is some question as to the extent to which
this pool of assets will be invested in the finite opportunities for private equity in
Sweden, at least if quality standards are to be maintained. Giving the Fund the
discretion to invest outside Sweden will open up the opportunity set (bringing
with it the added benefit of diversification) and also allow the Fund to determine
its long term strategy in respect of the balance between quoted and unquoted
investments. In our view it would be useful to clarify the mission of the Fund,
specifically the extent to which it should be invested in listed companies (other
than those which it has nurtured and brought to the market).

■ We are not sure we understand the logic of the various alternative strategies
employed in the Quoted Investments. The Strategic Holdings which include in
some instances Board of Director representation to assist these companies in
realising value, would appear a dilution of the funds primary objective. We feel
that it is appropriate for the Fund to continue to unravel these holdings, even
though they contributed the most positively to returns in 2000 for instance.

■ We understand that the arbitrage activities have been suspended after the
departure of this team, which is fortuitous as again we see this type of activity as
straying too far from the primary mandate of the Fund. Similarly, we would
view the trading portfolio as management of near cash for funds to be called on
in private equity, but we would recommend that this not include any speculative
element. We understand the value of a knowledgeable trader in adding value in
managing the portfolio but would question the “trading account” approach akin
to proprietary trading carried out by investment banks.

■ We are not wholly convinced of the synergies between the quoted and unquoted
portfolios. Given the specialised nature of the asset class, most private equity
managers are dedicated to the management of this asset class

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 6

Evaluation Of Organisation

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

The use of Extemal Managers in not meaningful in term of actual absolute
amount of investment made. Although the amounts are small this investments
have the potential to distract management especially as one of the investments is
in a hedge fund which we envisage needs careful monitoring. In our view the
role of Asset Management should be clarified with perhaps the focus being re-
directed to the Benchmark Portfolio.

Risk control, while labour intensive, allows for a good understanding of the
particular risks associated with each investment unit and represents a good
approach to risk control. The activities of the Financial Committee in
overseeing, at weekly meetings, the listed portfolio and the combination of the
Investment Committee and the full Board for the private equity portfolio, would
appear appropriate.

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

AP Fund 6

Evaluation Of Organisation

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

3 Overall Assessment

Assessment

We found the approach to private equity sensible and competent and the necessary
checks and balances in place. There is some ambiguity possibly in the Fund’s
mandate, limited as it is to Swedish private equity, and the staff is conscious of some
political sensitivities that may arise in the course of making investments and managing
these investments.

As we discussed we do question some aspects of the way the listed portfolio has been
managed with regard to the strategic holdings, arbitrage and the trading portfolio. At
the very least these aspects are a distraction from what should be the main focus of the
Fund. Given the Fund’s stated mission, we can understand investments being made in
small/medium sized companies (to whom the Fund may be able to bring expertise) but
we are not convinced of the rationale for investing in the broad market (other then the
lack of alternative opportunities). If the conclusion was that the Fund will (needs to)
continue to invest in the broad market because of fundamentally finite opportunities,
consideration should be given allocating this part of this portfolio to a manager
(another AP fund?) whose structure was explicitly designed to manage mainstream
equity investment.

We commend the staff on maintaining quality Controls on investments in private
equity and fulfilling correctly its mandate and in the interest of diversification, we
would consider allowing a certain level of investment outside Sweden, probably
through established funds managed by quality managers. We believe this would help
in developing further the Swedish market as well by encouraging more International
sourcing and co-investment.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 6

Evaluation Of Organisation

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Appendix A

Risk Warnings

■ Past performance Cannot be relied upon as a guide to future performance.

■ The value of stocks and shares, including unitised funds, can go down as well as up and
you may not get back the amount you have invested.

■ The value of bonds and other fixed income investments including unitised funds can go
down as well as up and you may not get back the amount you have invested.

■ Investments denominated in a foreign currency will fluctuate with the value of the
currency.

William M. Mercer Limited is regulated by IMRO and the Personal Investment Authority.

Registered in London No. 984275 Registered Office: Telford House, 14 Tothill Street, London, SW1H 9NB

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

AP Fund 6

Evaluation Of Organisation

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Sixth Swedish National Pension
Fund

Private Equity Portfolio Investment

Report

As at 31 December 2000

April 2001

William M. Mercer Limited
Telford House

14 Tothill Street

London SW1H 9NB

Tel 020 7222 9121

Fax 020 7222 6140

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Contents

Section Page

1 Executive Summary......................................................................................................1

2 Private Equity Portfolio Objectives and Strategy............................................................3

3 Total Portfolio................................................................................................................5

4 Funds Investments........................................................................................................9

5 Unrealised Direct Investments.....................................................................................15

6 Realised Direct Investments........................................................................................18

7 Investment Evolution/2001 Budget..............................................................................22

8 Summary.....................................................................................................................23

Appendices

A Sixth Swedish National Pension Fund Private Equity Personnel Evolution

B Sector and Stage Breakdown

C Glossary of Private Equity Terms

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund
Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

1 Executive Summary

1.1 Strategy

The underlying objective of the Sixth Swedish National Pension Fund Private Equity
portfolio is to maximise returns on a long-term basis having due regard to the need for
risk diversification. The return objective has been translated into a broad overall
“hurdle-rate” guideline of 16% annual IRR.

The total portfolio grew to SEK 4,159.0m as at 31 December 2000 from SEK
2,536.6m at 31 December 1999, and is expected to grow to SEK 5,512m by 31
December 2001. Private equity investment staffing levels increased from 20.5 to 28
by 31 December 2000. These staffing levels are expected to increase to 33 by 31
December 2001.

1.2 Performance

Total portfolio annual IRR, as at 31 December 2000, was 21.6% p.a. compared with
21.06% p.a. at 31 December 1999 and -3.5% at the end of 1998 thus indicating a
traditional “J-curve” effect. However, we would urge caution against looking at IRR
figures after only 3-4 years as a basis of performance measurement due to the
conservative methodology used (as recommended by the EVCA). Within this total
IRR figure of 21.6% p.a., Fund investments retumed an IRR of 62.2% p.a.; Unrealised
Direct investments retumed an annual IRR of 2.5% p.a. and Realised Direct
Investments retumed an IRR of -13.2% p.a.

The most significant positive individual performances were the Innovationskapital I
(IRR at 215.4%) and Tribon Solutions (IRR at 182.0%). The most significant
individual negative performances came from NetSYS (SEK 297.5m written-off) and
Biora (SEK 164.8m valued down). Note that Biora is a quoted investment.

1.3 Portfolio Value

The total portfolio was valued at SEK 4,159.0m at 31 December 2000 of which Fund
investments were SEK 1,810.3m (43.5%) and Unrealised Direct investments were
SEK 2,348.7m (56.5%).

1.4 Portfolio Diversification

There continues to be an adequate sectoral spread and exposure to investments in the
expansion and start-up stages has fallen (41.4% at 31 December 2000, compared to
67.9% the previous year), due to a re-classification of stages, the total private equity
portfolio now has a 48.2% exposure to the growth/mature stage. In addition, there is
now no exposure to Seed companies. Unrestricted quoted equities accounted for 6.1%
of the total private equity portfolio.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund
Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

As previously noted, there is a lack of geographic diversification (due to legal
constraints).

1.5 Other Points

We note that the Fund has adopted an annual IRR target of 16%pa.

We have a number of other comments related to the chosen investment strategy of the
Fund. These comments are set out on the document titled “Review of Organisation”.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund

Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

2 Private Equity Portfolio Objectives and
Strategy

2.1 Requirement of the Act (as it relätes to Private Equity)

2.1.1 Organisation

There shall be 5 Board members decided by the Government

2.1.2 Return

• Make equity investments to achieve maximum benefit for the pension
system

■ Goal is high return, long-term investments and risk diversification

2.1.3 Allowable Asset Classes

■ Equities in Swedish Companies

■ Convertibles of Swedish Companies

• Swedish Private Equity

• Risk Capital exposure

■ Sixth Swedish National Pension Fund may own up to 30% of the voting
power in a registered company (excludes private equity)

2.1.4 Other

■ Fund Board may appoint external managers for specialist briefs in special
areas.

2.2 Sixth Swedish National Pension Fund Objectives and Strategy

In implementing the requirements of the Act the Sixth Swedish National Pension Fund
Board broadly defines its strategic responsibilities as follows:

■ To manage the national pensions so that the requirement of return is fulfilled

■ To offer risk Capital to the Swedish market with a view to achieving high returns

■ To focus on small and mid capitalisation companies

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund
Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

In so doing the Board has set an intemal “hurdle rate” target of 16% IRR as its
investment objective. They estimate that this return should deliver, in the long-term,
an excess return of +4% over the expected quoted Swedish equity market return.

We note that there do not appear to be any specific guidelines or objectives set by the
Ministry of Finance in terms of the expected long-term contribution by the Sixth
Swedish National Pension Fund to the State Pension System. The result is that total
assets under management will continue to grow, having more than quadrupled since
the Fund’s inception to circa SEK 4.2B. The private equity component is expected to
reach SEK 5.5B by the end of 2001.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund

Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

3 Total Portfolio

When evaluating private equity performance at a portfolio level, investors should be
wary when looking at short-term IRR results or at results which display large
fluctuations arising from a few highly advantageous disinvestments. The long-term
perspective is key, but as a guide historic experience would suggest that it is only after
four to five years that IRR results start to indicate a discernible trend.

All performance numbers in this section are based on annual IRR calculations in
accordance with EVCA guidelines, with all data being supplied by the Sixth Swedish
National Pension Fund.

FOR AVOIDANCE OF DOUBT REFERENCE TO THE TOTAL PORTFOLIO
IN THIS REPORT IS TO THE TOTAL PRIVATE EQUITY PORTFOLIO

3.1 Performance to 31 December 2000

In the table below we show the performance of the Sixth Swedish National Pension
Fund Total Private Equity portfolio from inception to 31 December 2000, as well as
the evolution of the IRR on an annual basis.

Year Ending	Total Portfolio °/o pa	Funds % pa	Realised % pa	Unrealised % pa
1997	0.0	0.0	0.0	0.0
1998	-3.5	-0.6	-5.7	-3.5
1999	21.0	27.6	54.5	-0.5
2000	21.6	62.2	-13.2	2.5

■ To 31 December 2000 the Total Portfolio has an IRR of 21.6% p.a.

■ The majority of this performance can be attributed to performance of the “Funds”
component of the Total Portfolio, with the “Realised” component being the largest
detractor from performance. The poor performance within the “Realised”
portfolio was driven by the large number of investments that were written-off.

■ The evolution of the IRR’s continues to show the traditional private equity “J-
curve” characteristic, with investments showing a negative retum in their early life
and growth in following years.

3.2 Asset Distribution at 31 December 2000

The value of the Total Portfolio as measured by the EVCA guidelines, was SEK
4,159.0m as at 31 December 2000. This was split 56.5% to direct investments and
43.5% to indirect (“Funds”) investment.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund
Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

3.2.1 By Stage

The asset distribution for the Total Portfolio at 31 December 2000, split by the
various private equity stages, is given in the pie chart below. The Ministry of
Finance should note that the stage breakdowns provided this year are different
(in parts) to those provided last year, and thus also different from the EVCA
guidelines. The consequence of this is that, in places, we are unable to directly
compare the stage distribution with those provided last year, as the data has
been provided to us in this format from the Sixth Swedish National Pension
Fund.

Stage Distribution: Total Portfolio

2 ⁶

22.8% ¹ ®-^1%

0.0%

Stage Code	Stage Name
' 1	Seed
2	Start Up
3	Expansion
4	International Expansion
5	Growth/Mature
6	Quoted stocks

• At 31 December 2000, the Total Portfolio had a 48.2% bias towards
stocks/funds in the growth/mature stage of their development. There is no
exposure to seed capitai.

■ As at 31 December 2000 6.1% of the portfolio is invested in quoted stocks.
This compares with 12.7% as at 31 December 1999. Although exposure to
the quoted market has fallen, this is more as a result of the increased
investment in others areas, rather than the disposal of quoted stocks. At 31
December 2000 quoted exposure was limited to five stocks (cf 3 as at 31
December 1999). An additional investment has been made to “Multi Q”
and a new investment has been made in “Sign On”. Exposure to quoted
investments was split as follows as at 31 December 2000.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund

Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

1)	Karo Bio B	77.7%
2)	Biora	15.1%
3)	Sign On	4.2%
4)	Multi Q	2.8%
5)	MTV Produktion	0.2%

Thus 4.7% of the Total Portfolio is held in Karo Bio B as at 31 December

2000.

3.2.2 By Sector

The asset distribution for the Total Portfolio at 31 December 2000, split by the
various private equity sectors (as sourced from the Sixth Swedish National
Pension Fund), is given in the pie chart below.

Sector Distribution: Total Portfolio

37.7%

0.07<0.8%

Sector Code	Sector Name
1	Commodities
2	Industries
3	Consumer Products
4	Health Care
5	Financials
6	IT
7	Telecoms
8	Media
9	Utilities

■ At 31 December 2000, 82.2% of the Total Portfolio is invested in four
sectors:

1) Healthcare

2) Industries

3) IT

4) Financials

37.7%

5.2%

15.1%

14.3%

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund

Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

■ At 31 December 1999 data was supplied split into 26 sectors. This
“consolidation” of sector groupings, makes comparisons difficult.
However, in our view, there continues to be adequate sector diversification.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund
Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

4 Funds Investments

4.1 Performance to 31 December 2000

In the chart below we show the performance of the Sixth Swedish National Pension
Fund’s private equity portfolio from inception to 31 December 2000, as well as the
evolution of the IRR on an annual basis.

Annual IRR: Funds

□ Funds □ Swedestart II Q Innovationskapital I

* To 31 December 2000 the Fund Portfolio has an IRR of 62.2% pa.

■ Approximately 22.2% of the performance of the Funds Portfolio can be attributed
to two Funds. Innovationskapital I (which accounts for 8.7%> of the portfolio)
contributed 13.9% of the performance and Swedestart II (which accounts for 3.3%
of the portfolio) contributed 8.3% of the performance.

■ Within the Funds portfolio the Sixth Swedish National Pension Fund are invested
in a total of 24 funds, of which 10 were added during 2000. Of the 24 funds, 3 are
valued at book cost and 15 are valued above book cost, with the remaining 6 valued
below book cost.

4.2 Asset Distribution at 31 December 2000

As at 31 December 2000, the value of the Funds portfolio, as measured by EVCA
guidelines, was SEK 1,810.3m.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund
Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

4.2.1 By Stage

The asset distribution for the Funds portfolio at 31 December 2000, split by the
various private equity stages is given in the pie chart below.

Stage Code	Stage Name
1	Seed
2	Start Up
3	Expansion
4	International Expansion
5	Growth/Mature
6	Quoted stocks

The Sixth Swedish National Pension Fund’s choice has resulted in the Funds
portfolio having minimal exposure to seed businesses and approximately equal
weights between start-up and growth/mature investments.

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund
Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

4.2.2 By Sector

Sector Distribution: Funds Portfolio

Sector Code		Sector Name
1	Commodities
2	Industries
3	Consumer Products
4	Health Care
5	Financials
6	IT
7	Telecoms
8	Media
9	Utilities

■ At 31 December 2000, 44.6% of the Funds portfolio is invested in the
Heathcare sector. Compared to 31 December 1999 (when 40.0% of the
portfolio was invested in Industries), the portfolio is now invested into
more sectors.

■ Although the Sixth Swedish National Pension Fund are invested in 24
funds, investments in Nordic Capital III, Healthcap I, Healthcap II and
Camegie Global Healthcare account for 47.2% of the portfolio.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund
Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

William M. Mercer Limited 12 Sixth Swedish National Pension Fund

Investment Consulting Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Funds with initial investments made during 2000

Date of Initial II
Investment

February 2000||

o
o
o
04

-O

March 2000l|

o
o
o
CM

-a
o

o
o
o
04

’C

o
o
o
04

August 2000||

t-.

-©

December 2000

Annual IRR

126.8

o
ö

•n

lo
fr

™I

O-
O

LO
en

Gross Proceeds

& EVCA Values

SEK

O
en

LO°

39,200,000

-fr
o

L©

'fr;

o"
(N

o
o
o
o"
en

en
TT

LO
O

LO
04
en
en
en

17,687,4111

0
tn
00

0
00

LO
•n

2,508,862,852

Gross Portfolio
Proceeds as a %
of Invested

Capital

0’811

O
O

o
o

0.0

0’0

0.0

54.2

4- T5

U 0»

Q ii

£ g w

26,800,000

698,518,111

Invested Capital

i- .'- .Ä*

SEK

16,012,530

22,712,500

'fr
o
'O

'fr;

|ooo‘ooo‘os

o
o
cq
o"
o
q
o"
04

15,126,196|

17,687,411|

0
•/">
OO

CN
CN

O»

O
o"

O
cq
l©"

5,000,100|

1,288,782,785

Sixth Swedish

National
Pension Fund
Committed
Capital

SEK

170,000,000

127,000,000

'fr"

o
en
o"

200,000,000|

|ooo‘ooo‘os

O
o
»n
04"
en
en
fr*

|ooo‘ooo‘oos

200,000,000]

120,000,000]

100,000,000]

•n
r-
Q©

LO"
en
LO

0
fr

CN
ol

£
a

3
b

[Karolinska Investment

jRekonstruktionsfonden I

iSverige

[Vision Extension

[Healthcap 1999

||V2 Internet

[Vision Capital

[Nordic Capital IV

[Medicon Valley Capital

[Slottsbacken II

[Swedestart Technology

[Grand Total of all investments

"ro

committed) and Vision Extension (0.5% over-committed). The reasons for this needs to be investigated further.
In addition, the Sixth Swedish National Pension Fund’s investments in Camegie and Zodiak are fiilly committed.

ro
c
o

ro
Z

O
w
c
Q_

■e
o
CL

o
Ö

:>o

ro w
=

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

With the exceptions of H&B Capital II, Baltic and Innovationskapital II, all investments made prior to 31 December 1999 are now
more than 70% committed. Of the investments committed to during 2000 the Sixth Swedish National Pension Fund is less than 13%
committed,

Total gross proceeds and investment values amount to 85% of committed Capital, while gross portfolio proceeds are 54% of invested

ro
c
o

(f)

■O
c

3
IX

c
o

c
CL

*
(f)

E J

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

5 Unrealised Direct Investments

5.1 Performance to 31 December 2000

In the chart below we show the performance of the Sixth Swedish National Pension
Fund Unrealised Direct Investments private equity portfolio from inception to 31
December 2000, as well as the evolution of the IRR on an annual basis.

Annual IRR: Unrealised Direct Investments

□ Unrealised

■ To 31 December 2000 the portfolio has an IRR of 2.5% pa. The IRR evolution
shows a characteristic “J-curve” effect but is rather flat considering the scale of the
performance.

■ This performance can be positively attributed to Tribon Solutions, Karo Bio and
Nordisk Renting. Negative attribution can be spread over numerous investments,
the worst of which are Biora and Gotaverken Miljo AB.

■ Within the portfolio the Sixth Swedish National Pension Fund are invested in 66
stocks, of which 36 are valued at book cost, 12 are valued up and 18 are valued
down.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund
Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

5.2 Asset Distribution at 31 December 2000

The value of the Unrealised Direct Investments portfolio, as measured in accordance
with EVCA guidelines, was SEK 2,348.7m as at 31 December 2000.

5.2.1 By Stage

The asset distribution for the portfolio at 31 December 2000, split by the
various private equity stages, is given in the pie chart below.

Stage Distribution: Unrealised Portfolio

61.4%

Stage Code	Stage Name
1	Seed
2	Start Up
3	Expansion
4	International Expansion
5	Growth/Mature
6	Quoted stocks

■ The portfolio is biased towards stocks in the growth/mature stage of their
development, with the Sixth Swedish National Pension Fund holding 25
stocks in this stage.

■ Investments in the start-up and expansion stages are roughly equal, with
quoted investments making up a smaller percentage of the portfolio. There
is still no exposure of stocks in the seed or intemational expansion stages.

* 10.7% of the portfolio is invested in quoted stocks, with exposure limited

to five stocks.

1)	Karo Bio B	77.7%
2)	Biora	15.1%
3)	Sign On	4.2%
4)	Multi Q	2.8%
5)	MTV Production	0.2%

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund

Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

5.2.2 By Sector

The asset distribution for the portfolio at 31 December 2000, split by the
various private equity sectors, is given in the pie chart below.

Sector Code		Sector Name
1	Commodities
2	Industries
3	Consumer Products
4	Health Care
5	Financials
6	IT
7	Telecoms
8	Media
9	Utilities

■ At 31 December 2000, 55.6% of the portfolio is invested in two sectors:
Healthcare and Financials (namely NS Holding and Nordisk Renting).

■ The five largest direct unrealised holdings have a total value of SEK

1,050.2m and account for 51.3% of the portfolio.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund
Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

6 Realised Direct Investments

6.1 Performance to 31 December 2000

In the chart below we show the performance of the Sixth Swedish National Pension
Fund Realised Direct Investments private equity portfolio from inception to 31
December 2000, as well as the evolution of the IRR on an annual basis.

Annual IRR: Realised Direct Investments

□ Realised □NetSYS □ Cyber Com Consulting □Essex Holding

To 31 December 2000 the Total Portfolio has an IRR of-13.2% pa.

The overall negative IRR on the realised portfolio is due to the large number of
investments that were written off over 2000, of which NetSYS (which accounts for
over 37% of invest Capital in the realised portfolio) is the largest contributor to the
poor performance, having an impact of -45.4% on the annual IRR.

The Ministry of Finance may note that large increase in the IRR at 31 December
1999 (54.5% in this year’s report compared to 33.5% in our report last year). This
is due to the addition of Dressmart into the realised portfolio (from the unrealised
portfolio) which had a high valuation at 31 December 1999 (SEK 214m), compared
to the actual realised value later in 2000 (SEK 0).

Two investments made significant positive contributions to performance; Essex
Holding AB (which contributed 84.3% to performance) and Cyber Com
Consulting. The latter is a quoted investment.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund

Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

■ Further details on performance of each realised holding are given under Section 6.3
Portfolio Summary.

6.2 Asset Distribution at 31 December 2000

The total proceeds from the realised investments amounted to SEK 707.6m, with
investments being realised from the start-up or expansion stages (with the exception of
one investment in the growth/mature stage) and over various different sectors, but
mainly in the IT sector.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund
Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

William M. Mercer Limited 20 Sixth Swedish National Pension Fun

Investment Consulting Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Investments realised during 2000

February 2000||

o
o
o
CM
£
s

July 2000|

o
o
CM

August 2000||

| September 2000||

o
o
o
CM

t-*

>
o

O
o
o
CM

u
u

December 2000||

"3
w

Datc Invest

□
•—»

■—>

&
s

i-i

E
u

Ö.

xj
o

i-
i

>
o
z

3
h«

•

—

s©

■ ■ ■

"3 W

V)
s©

00
Os
Os

Kl
Os
Mq

k>
cm

CM
fr
ki

o
o

Os
Os
s©

r*-
F
00

£ U
o* S

Os
CM
t"

o©
oo

K)
\O

F**

CM
cm'^-oc

k»
CM

Os'

k
■fr

S©
r-
o

»n

o
o
o,
cn

rn
C-
CM

i E

1 ²

Os
oo
cn

o
o
o

V»
oo
OO,

(N
r-

O
O
sq

'fr

CM
r-
oo
w-T

o
o
o
cT
o

o
0©
SO
k?

O
o
o

<©
o

o
o
sq
fr"

•n

o'
s©

Kl
C-
O

■^r
tT

F--
O

q
cn

■'fr

c-'

("7

^fr

r-^

»n
■fr'

o
cT

frj

os'

s©'

Os*'

©s

»—t

v CO

U
>

c
co

-C

ca
c
co

□

O
u

3
•Ö
2

□
•o
2

<
op

CQ
<

e
"O

00
e

CJ
g

co
-X

'■£

□
s
o

>
co

C
O

•

2
E

O
X

co
s_,

o
o
CM

O
Q

<«
o

X
co

H
"3

>
o

X
ca

fr3
u<
O

a
■ä

"S
Q

>>
CQ
X5

T?
C

Investment Consulting Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

7 Investment Evolution/2001 Budget

The table and chart below provide an indication on the evolution of investments
within the Sixth Swedish National Pension Fund’s private equity portfolio.

Total Investment

Year

□ Investments

□ Regional Investments

□ Life Science I

□ Technology Ventures

	Total Investment (in SEK m) Year
	1997	1998	1999	2000	2001 (budget)
Investments	375	381	716	1,077	2,345
Regional Investments	0	125	372	626	900
Technology Ventures	0	115	274	442	1,017
Life Science	0	243	724	1,059	1,250
Total	375	864	2,086	3,204	5,512

■ Total investment has increased from SEK 375m in 1997 to a total investment of
SEK 2,579m to 31 December 2000.

* Since 1997 investments in “Life Science” have steadily increased from SEK 0m to
SEK l,060m in year 2000. “Investments” and “Life Sciences” are as the largest
invested areas.

■ Over 2001, budgeted investment is expected to increase in all areas but mainly in
Investments (Buy-outs) and Technology Ventures.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund

Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

8 Summary

8.1 Total Portfolio

As at 31 December 2000 the total private equity portfolio was valued at SEK
4,159.0m, of which 56.5% related to Direct investments and 43.5% to Funds
investments.

Performance in 2000, as measured by annual IRR, was 21.6%, which showed a
marginal improvement over the 1999 result. However we would urge caution against
looking at IRR figures after only three years as historic experience would suggest that
it is only after four to five years that a more discernible trend emerges.

In terms of sector distribution, 37.7% of the total portfolio was invested in Healthcare,
with other investments mainly in Industrials, Financials and IT. The portfolio had a
strong bias towards the Growth/Mature stage (48.2%) and also included 6.1% invested
in five quoted stocks.

8.2 Funds Investments

The Funds component of the portfolio, comprising of 24 separate funds, was valued at
SEK 1,810.3m and had an annual IRR of 62.2% as at 31 December 2000. This result
was much improved when compared with the 1999 IRR of 27.6% p.a. but, as
mentioned above, caution should be exercised when assessing this IRR figure after
only 3 years. Performance was mainly due to two funds; Swedestart II and
Innovationskapital I.

From a sectoral point of view, 44.6% of the Fund portfolio was invested in Heathcare,
while Start-up’s, at 33.8%, was the largest stage investment. There was a 0.1%
exposure to funds focusing on Seed businesses as at 31 December 2000.

Gross proceeds for the total Funds portfolio accounted to SEK 711.5m or 55% of
invested Capital.

8.3 Unrealised Direct Investments

Total Unrealised Direct Investments (66 stocks) amounted to SEK 2,348.7m as at 31
December 2000 and produced an annual IRR of 2.5%. The IRR evolution shows the
characteristic “J-curve” effect, albeit rather flat.

Positive performances from Tribon Solutions, Karo Biro and Nordisk Renting were
weighted down by Biora and Gotaverken Miljo AB.

Sectoral analysis shows that 55.6% of this portfolio was invested in Healthcare
(32.3%) and Financials (23.3%).

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund

Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

When looking at the stage distribution 61.4% of the unrealised direct investments
were invested in the Growth/Mature stage, while the five quoted stocks account for
10.7% of this portfolio.

8.4 Realised Direct Investments

As at 31 December 2000 the total portfolio (of 22 holdings) had an IRR of-13.2% p.a.
The most significant positive performers were Cyber Com Consulting (IRR of
7117.0% p.a.) and Essex Holdings AB (IRR of 70.6% p.a.). Written-off investments
in NetSYS, LINQ Systems, Svenska AB and Dessmart all had negative impacts on
performance.

Total realised proceeds amounted to SEK 707.6m, of which SEK 473.5m was
received during 2000. Of the investments realised in 2000 (11 in total), eight of the
holdings were either written-off or were negative performers while only three were
realised at profit.

8.5 Conclusion

Results in 2000 show a marginal improvement over 1999, with overall investments
reflecting the expected “J-curve” effect, although, due to several excellent performing
holdings, the positive total portfolio IRR result has come a little earlier than is normal.

Investments are still weighted towards direct investments (56.5%) at the expense of
fund investments (43.5%). However over the last year we have already seen a +10%
swing in the portfolios, and we expect this to continue over the next few years.

Overall realised (and unrealised to a lesser extent) direct investment results are
somewhat disappointing reflecting perhaps the difficulties and challenges of direct
investing.

On the question of risk diversification, there appears to be an adequate sectoral spread
and the portfolio is slowing gaining stage diversification but there still remains very
little exposure to Seed companies. This may be a function of the lack of sufficient
opportunities in the Swedish market.

Geographical diversification was still missing from the portfolio over 2000, but we
understand that measures have been taken in early 2001 to rectify this. We shall
monitor this in our next annual report.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund

Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Appendix A

Sixth Swedish National Pension Fund Private
Equity Personnel Evolution

	2001 (Expected)	2000 »if.* uty;	1999	1998	1997
Investments	6	5	3	5	5
Regional Investments	10.5	10.5	7	3.5
Technology Ventures	5.5	4.5	3.5	3
Life Science	6	5	4	2
Asset Management	5	3	3	4	3
Other	16	16	14	12	8
Total	49	44	34.5	29.5	16

Source: Sixth Swedish National Pension Fund

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund

Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Appendix B

Sector and Stage Breakdown

Sectors

1 Commodities

2 Industries

3 Consumer Products

4 Health Care

5 Financials

6 IT

7 Telecoms

8 Media

9 Utilities

Source: Sixth Swedish National Pension Fund

Stages

1 Seed

2 Start Up

3 Expansion

4 International Expansion

5 Growth/Mature

6 Quoted Stocks

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund

Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Appendix C

Glossary of Private Equity Terms

BVCA	British Venture Capital Association.
Carried Interest	Mechanism by which a venture capitalist shares in the profits achieved in a venture Capital fund or investment. Typically, 20% of the net gains achieved by a venture Capital fund.
Deal Flow	The flow of investment propositions received by a venture capitalist.
Development Capital	Capital Investment into companies which are generally profitable, but which require further equity finance to expand.
Distribution	A retum of cash or shares to an investor from a venture capitai fund.
Draw Down	A cash call of part or all of an investor’s outstanding commitment to a venture Capital fund.
EVCA	European Venture Capital Association
Exit Route	The method by which the venture capitalist will realise his original investment - usually by a trade sale or floatation.
Follow-on Investment	A further round of financing provided for a company subsequent to the initial investment.
Flotation	Listing of a company’s sharers on the full market or a similar foreign exchange.
‘Hands-on’ Investor	An investor who is actively involved in the strategic, or day to day, management of investee companies.
IPO	Initial Public Offering - the US equivalent of a floatation.
IRR	Intemal Rate of Retum - the annual rate of retum to the investor.
Later Stage	Incorporates expansion and development Capital, buy-outs, buy-ins and mezzanine finance.
Net Asset Value	The balance sheet value of the assets of funds.
Passive Investor	Investor who does not get closely involved with investee companies. Normally invests as a member of syndicated deal.
Private Equity	Provision of equity Capital for generally young, unquoted companies
William M. Mercer Limited Investment Consulting	Sixth Swedish National Pension Fund Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

	with high growth potential - ranges from early through to late stage investment. A key feature is the ‘hands-on’ involvement by the investor to help in the growth and development of the company.
Secondary Purchase	Purchase of a holding of an existing venture Capital fund from an investor who needs to sell. These can often be bought at a significant discount.
Seed Capital	Investment at the earliest stage, often to help prove a concept or develop an initial working prototype.
Syndicated Investment	An investment which as been spread amongst several institutional backers, generally because it is too large for a single investor to provide all of the finance needed.

Types of Investment

Expansion	Companies that have developed a product but now need fmancing to start production and sales activities. These companies do not show a profit.
Growth/Mature	Financing of growth and expansion of companies that has obtained break even or shows a positive result. The fmancing can be used to increase production capacity, marketing, and development of products and to more Capital employed.
International Expansion	As “Expansion” but the expansion is principally abroad.
MBO	An existing management team buying a company or division of a company from its present owners (Management buy-out). Generally well-established, profitable businesses.
MBI	As with an MBO, but with a new management team brought in, often to tum the company around (Management buy-in).
Mezzanine	A company whose floatation on a quoted market is imminent. (Also used to describe a type of finance in larger deals which combines a small equity involvement with loans secured on a company’s assets)
Quoted	A company quoted on the full market or similar foreign exchange.
Seed	Financing of research and concept development, before the start-up phase.
Start-up	Financing of product development and launching. The company may be under formation or have been established for a short period, but has not sold the product commercially.
William M. Mercer Limited Investment Consulting	• Sixth Swedish National Pension Fund Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Written Down	An investment which has been valued significantly below its original cost, but which is likely to recover at least part of its cost.
Written Off	An investment from which there is no likelihood of any recovery of the amount invested.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund
Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Annual IRR: Total Private Equity Portfolio

*/• pa *^/o P^a

Year

Annual IRR: Portfolio & Sub-Portfolio Level

□ Total Portfolio	□ Funds	□ Unrealised	□ Realised
% pa	% pa	%pa	% pa

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

Sixth Swedish National Pension Fund

Private Equity Portfolio Investment Report

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

AP Fund 7

Evaluation of Organisation and

Investment Policy

April 2001

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Contents

Section Page

1 Introduction...................................................................................................................1

2 Review of organisation..................................................................................................2

3 ALM...............................................................................................................................7

4 Overall Assessment....................................................................................................10

Appendices

A Risk Warnings

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 7
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

1 Introduction

l. 1 Objective of evaluation

1.2 Summary of the AP Fund’s mandate

The Seventh AP Fund has a mandate to manage 2 funds as follows:

■ The Premium Savings Fund: the default choice in the Premium Reserve System.

■ The Premium Choice Fund: a fund for active choice in the Premium Reserve
System.

1.3 Summary of key responsibilities of each AP Fund Board

Each AP Fund has a team of permanent staff responsible for putting into effect the
decisions taken by the Fund’s goveming Board.

The number of Board members for each Fund (with the exception of the Sixth AP
Fund) is set to 9 members. The Board’s main responsibilities are to establish the
investment policy, governance policy and Risk Control Plan for the Fund in question.
The Board can delegate responsibilities to its support staff.

Stephen Woodcock

For and on behaif of
William M Mercer Limited

Johan Sidenmark

For and on behaif of
William M Mercer Limited

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 7
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

2 Review of organisation

2.1 Overall Organisation

The organisation is divided into three basic areas: Asset Management, Research and
Fund Administration. The Fund has decided to adopt a top-down organisational
structure with well-defined roles and responsibilities for both teams and individuals.

The head of Asset Management, the head of Research and the head of Fund
Administration all report to the Executive President who in tum reports to the Board.

The Asset Management section includes two domestic Swedish desks (equities and
fixed income), a foreign exchange desk plus responsibility for extemal managers.

The Research section has responsibility for, among other things, strategic policy and
ALM.

Fund Administration handles contacts with the custodian and the trade-reporting
functions of the investment managers, as well as having responsibility for IT.

The complete organisation of 12 employees as at 2001 is illustrated in the organisation
chart below:

Board of Directors

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

2 AP Fund 7

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

The organisation was set up from scratch over six months in 2000. The aim was to
keep it small and flexible. The Fund would focus on those areas that could be
managed effectively in-house, with all other functions outsourced. The overall
structure was designed to be efficient and transparent.

A project plan was devised to implement the structure, as follows:

* An ALM study, with second opinions

■ An IT study followed by implementation of the conclusions

• Selection of extemal managers

* A publicity campaign (including a roadshow)

■ Recruitment of further staff

■ Establishment of a website

2.2 Management of Assets

• The process of establishing investment policy begins with the Board, which sets
investment objectives for the two funds and makes a final decision on
investment strategy.

■ In addition to the legislative objectives, the Board defined its own objectives as
follows:

- Premium Saving Fund: The total performance shall be as least as great as
the performance of the average fund in the Premium Reserve system, but
with lower risk (rolling 5 year).

- Premium Choice Fund: The total performance shall be in the upper
quartile compared with other funds in the Premium Reserve System
(rolling 5 year).

■ In-house asset management is limited to Swedish assets where it is believed that
a small team can add value at a low cost. Swedish equity is managed actively
in-house but it was felt that the intemal team should be made to compete with
extemal managers. As a result, Swedish equity is also managed extemally on
both a passive and active basis, with State Street as passive manager and Carlson
as active.

■ In-house domestic bond management is passive and currency hedging is also
carried out in-house.

■ The selection of extemal managers began with a tender process for a passive
mandate covering the whole of the Fund’s assets, with the exception of domestic
Swedish bonds. Standard procedures for tenders of govemment mandates were
followed for the passive mandate, but on a time-constrained basis. This ensured
that, despite the short set-up period, the Fund was able to receive the initial
payments made to it in September and December 2000.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

3 AP Fund 7

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

Key to the selection of a passive investment manager was the requirement that
the manager be able to meet the Fund’s onerous trade-reporting standards. The
Fund required that trades be reported via secure web-link within 15 minutes of
confirmation of execution and that all trades during a day be confirmed by 4pm
Swedish time. The Fund also wished to minimise investment management fees,
so far as possible.

The Choice Fund posed special problems in implementation as it was decided
that the Fund should have the same investment management structure as the
Savings Fund. The amount of money initially invested with the Choice Fund
made establishment of a viable passive portfolio difficult. The Fund was
eventually able to reach a solution with its selected passive manager, State
Street.

Lengthier tender processes were followed for active mandates in Swedish,
European (ex Sweden), Japanese and Asia Pacific equity mandates. The Fund
took a policy decision to manage the entire North American equity allocation
passively on the grounds that this market offered insufficient opportunity to add
value through active management.

On-site visits were made to all short-listed candidates for the actively managed
mandates. Apart from the necessary condition that shortlisted candidates should
have sufficient prospects for future outperformance of their benchmarks, the
Fund once again focused on IT capability (and, in particular, the capacity to
meet the Fund’s onerous trade-reporting requirements) and on fees.

All extemal managers were or will be asked to sign a Fund-specific contract
drawn up by the Fund’s legal advisers and falling under Swedish jurisdiction.
Contract negotiations have been, we understand, protracted in some cases.

As part of the mandate, each active manager has been set a limit on experienced
(ex-post) tracking error plus a retum target of+1% per annum in excess of the
relevant benchmark. The managers have been asked to identify the sorts of
circumstances in which a breach of the tracking error limit might take place. If a
breach does occur, the Board will decide how to proceed and the Fund can, if
necessary, terminate its contract with each manager instantly.

In aggregate, the Board has laid down a tracking error limit of 3% per annum for
the Fund. Two thirds of the Fund will be passively managed, however, at a
tracking error of 0.5% per annum. This permits the Fund some room for
manoeuvre in structuring the mandates for its active managers.

Tactical asset allocation is not attempted by the Fund. Rebalancing to the
strategic benchmark is conducted passively on an annual basis to take advantage
of large annual cash inflows to the Fund, thereby avoiding unnecessary
transaction costs.

A weekly performance report is prepared by the Research team and a more
comprehensive monthly report. Both are reviewed by the Investment
Committee and the Board of Directors. The Fund has tended extemally for an
independent performance measurement service.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 7
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

2.3 Operation

• The fund uses Nordea as custodian bank. The Fund has persuaded Nordea to
accept responsibility for all sub-custodians.

■ The Fund has selected TMS 2000 as its administration platform. It is used to
provide a portfolio monitoring system for the total Fund and for the daily
computation of net asset value for both funds. It provides the portfolio
interrogation facility for the intemal investment team.

■ Via the direct web-link to the Fund’s extemal investment managers and TMS,
the Fund has close to real-time data on its total portfolio.

2.4 People

■ The level of resource put in place to manage each AP Fund is individually set by
each Fund itself. It is the Board of Directors and Executive Presidenfs
responsibility that the organisation’s resources are appropriate to its mandate.

• The Board appoints the Executive President and, in addition, is responsible for
broad investment objectives, policy and adherence to the relevant legislation. A
number of functions have been delegated to an Investment Committee consisting
of the four most senior staff.

• The Investment Committee has responsibility for the following:

- monitoring and measurement of the Fund

- annual review of investment strategy

- re-balancing according to defined limits

- appointment and retention of extemal managers

- control and approval of agreements with extemal managers

- allocation of assets and limits for extemal managers

■ The Executive President has responsibility for:

- ensuring that the ongoing management of the Fund is in compliance with
the Board’s investment policy

- implementing the Board’s decisions on investment policy

- reporting to the Board

- decisions taken by the investment committee

- deciding indices and benchmarks

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

5 AP Fund 7

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

■ The head of Asset Management is also the Deputy Executive President with
responsibility for managing the intemal investment desks, currency hedging and
evaluation of each extemal portfolio manager’s performance.

■ The head of Fund Administration has responsibility for investment
administration, monitoring of extemal managers’ compliance with investment
mandate restrictions, and performance measurement calculations.

■ The head of Research has responsibility for ongoing evaluation of the strategic
asset allocation, identification of benchmarks and establishing methods for
evaluation of performance and risk.

• In total, the Fund employs just 12 people.

■ The Fund’s senior team believes that the existing levels of remuneration are
competitive. There is ongoing work to establish an incentive program that will
follow the guidelines for State owned companies. The Fund is tendering a
mandate for advice on incentive structures.

2.5 Mercer View

■ On the whole, the Fund’s organisational approach is impressive. The central
aim of producing a small, flexible and efficient operation focused on a small set
of core skills with all other functions outsourced appears to have been achieved.

• Particularly impressive is the way the Fund has been organised to streamline the
reporting functions between the investment managers, the counterparties and the
custodian bank. Everything is dealt with within TMS 2000, and in effect, the
fund has tumed over the administrative burden to its service providers, including
the investment managers.

■ Given the number of people employed by the Fund, the focus on domestic
Swedish assets is as much as could be achieved in-house and outsourcing other
functions makes sense. The Fund has, in addition, been careful to identify those
areas in which it is prepared to ask extemal firms to take on risk on its behaif. It
is notable that this is the only AP Fund that does not attempt to (or envisage
attempting to) overlay any tactical asset allocation to the strategic benchmark,
which is an area that concerns us to a degree in the other Funds.

■ The one area we would question is the lack of an incentive scheme which might
cause problems in the future.

■ The value of being a “trophy” client has been exploited to best effect in terms of
pricing, mandate guidelines (the tracking error requirement, in particular) and
the special trade reporting requirements.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

6 AP Fund 7

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

3 ALM

3.1 Introduction

" AP7’s investment strategy was determined with the assistance of an
asset/liability modelling exercise conducted by Watson Wyatt during 2000.

3.2 Objectives

■ As AP7 was given an objective of running two funds, the Premiesparfonden
(“Savings Fund”) and the Premievalsfonden (“Choice Fund”), separate
investment objectives were identified for each fund.

■ Drawing on the objectives laid down in the goveming legislation, AP7’s central
objectives were chosen as follows:

- Savings Fund: to match or exceed the return on the average fund in the
Premium Reserve system, but at a lower level of risk (rolling 5 year);

- Choice Fund: to achieve a return equal to or better than the upper quartile
fund in the Premium Reserve System (rolling 5 year).

3.3 Methodology/Assumptions

■ The projection period was decided by reference to the average investor in the
Savings Fund. This lead to a primary projection period for asset/liability
modelling work of 17 years, although other periods were also considered.

■ Establishing the asset distribution of the average fund in the Premium Reserve
system was not easy in advance of initial contributions being paid. It was
assumed that the average fund would have 75% in equity (with roughly half of
that in the Swedish market) and almost all the rest in Swedish fixed income
bonds, with a small balancing cash allocation.

■ Constraints were imposed on the portfolios that were considered. The Savings
Fund has a 50% to 90% equity range within its published guidelines. For the
purposes of strategic anaiysis, the equity weighting was limited to a maximum
of 85% (to provide some margin for manoeuvre before the published 90% limit
was breached). The Choice Fund was unconstrained.

■ No single definition of risk was identified. Instead, an optimisation process was
carried out on a number of different definitions, including risk relative to
achievement of a real return, risk relative to inflation-linked Swedish bonds and
risk relative to the peer group average retum.

■ The asset model used was the Wilkie model.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

7 AP Fund 7

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

■ Assets were divided into the following classes: Swedish equity, global (ex
Sweden) equity (hedged and unhedged), Swedish medium-dated fixed income
bonds, global long-dated fixed income bonds (hedged and unhedged), Swedish
inflation-linked bonds, global (ex Sweden) inflation-linked bonds (hedged) and
cash.

■ Return assumptions were based to some degree on very long-term observed
historical differentials in performance between asset classes and re-based to the
yields currently available on bonds of different types. Asset volatilities were
derived largely from historical experience. A distinction was made between
domestic Swedish equity and international equity both in return and risk terms.

* In addition to the main study, AP7 obtained a number of second opinions on
their analysis.

3.4 Analysis of Results

■ A high equity weighting was found to be appropriate regardless of the precise
nature of the optimisation, a fact arising primarily from the need to generate
returns consistent with the average fund in the Premium Reserve system, but at a
lower risk level.

■ At most moderate risk levels, partially-hedged international equities were
favoured over domestic equities. Swedish index-linked bonds offered the best
risk-reduction.

• These two factors led the Fund to identify a strategy for the Savings Fund that
offered a slightly higher expected return than the assumed average fund, but at a
lower risk level.

The strategy chosen and since implemented is as follows:

Asset Class	-----—--------— Benchmark Weight
Swedish Equity	20%
International Equity (50% hedge)	65%
Swedish index-linked bonds	14%
Cash	1%

The self-imposed limit of 85% equity appears to have acted as a constraint,
although the Fund explains that, in fact, 85% was roughly optimal. An increase
in the limit would not have seen a shift in the benchmark equity weight, as this
would have made the Fund too risky relative to the assumed peer group average.

In practice, we understand that the assumed peer group average underestimated
the level of equity actually seen within the Premium Reserve system. The Fund
should therefore expect to lie comfortably within its lower risk constraint,
although the expected retum may no longer exceed that of the average fund.
The Fund expects to undertake frequent reviews of strategic policy, which will
take into account developments in the average fund. The first review has already

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

AP Fund 7
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

been undertaken and the Fund has decided to increase the strategic equity
weighting from 85% to 90%.

• The Choice Fund adopted a higher equity weighting than the Savings Fund, with
only marginal allocations to Swedish index-linked bonds and to cash.

3.5 Mercer View

• The Fund’s strategic analysis has been detailed and has essentially been driven
by the Board’s decision to set an objective by reference to the peer group
average fund. This objective was itself driven in part by a legislative objective.
There is perhaps a question over whether the terms of reference given to the
Seventh AP Fund automatically lead it to adopt a strategy in the Savings Fund
that is in the aggregate best interests of its investors. We may take a slightly less
sanguine view of long-term exposure to equity risk than the Fund’s principle
strategic analysis appears to take. In general, achieving a retum at least as great
as the average fund but at lower risk is never going to be easy.

■ On its own, the analysis resulting from the ALM does appear to justify the
strategic decision taken, given the objective adopted. Certain assumptions were
stress-tested in reaching the conclusion and the Fund took second opinions on
the strategy review itself, which did lead to some changes (such as the decisions
to use a pure market capitalisation weighted benchmark for international
equities, rather than a fixed weight benchmark).

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

9 AP Fund 7

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

4 Overall Assessment

4.1 This section is intended to be an overall assessment based on our discussions with all
the Funds. Some of the points are more relevant to some Funds and less to others.

4.4 We have the same kind of concerns regarding the compensation of the fund
professionals. While we can understand the attraction of the challenge of these new
funds for investment professionals, with the focus on hands on investment
management and an absence of bureaucracy compared with the mega-financial
institutions of today, at one point money does talk. Our concern is mostly on the bonus
side where the 6 months salary cap is clearly not in line with industry practice.
Personnel retention may become a real issue, especially as other third party managers
will come to view these people as providing an entry point into these funds. Although
we must emphasise that we have in no way detected this, it might be natural for
investment professionals to view a couple of years at an AP Fund in the same light and
good on a resumé. This is some thing we have observed with the investment teams of
Central Banks or Generational Funds. If this were to occur, it would clearly be
detrimental to the long term performance of the Funds.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

10 AP Fund 7

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

4.9 What is also interesting to us is that while the Funds have easily turned to extemal
managers to complement their intemal expertise, this has not been the case for tactical
asset allocation, at least to gain an insight into some highly specialist managers are
doing in this area. This would seem to be the approach of some of the long standing,
sophisticated, in-house pension fund teams around the world, who do intemal
modelling but benchmark their approaches with outside TAA managers as well

4.13 We would concur with an observation which was often made to us, that the Public
Authority status of the funds, on balance was not helpful. This touches on the
compensation issues mentioned above, but also the everyday regulatory burden that
this imposes. A particular aspect of this is the somewhat uncertain mandate of AP6
which in limiting its private equity investments to Sweden, might imply a social
responsibility to assist Swedish start-ups whatever their merits. This is being resisted,
as illustrated by the number of deals offered to the fund and the high number that are
being turned down, but there is the perception of political sensitivities that at one point
might be detrimental to the performance of the fund.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

11 AP Fund 7

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131
Bilaga 6

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

12 AP Fund 7

Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

Appendix A

Risk Warnings

* Past performance cannot be relied upon as a guide to future performance.

■ The value of stocks and shares, including unitised funds, can go down as well as up and
you may not get back the amount you have invested.

■ The value of bonds and other fixed income investments including unitised funds can go
down as well as up and you may not get back the amount you have invested.

■ Investments denominated in a foreign currency will fluctuate with the value of the
currency.

• The value of investments in real property can go down as well as up, and you may not
get back the amount you have invested. Valuation is generally a matter of a valuer’s
opinion, rather than fact. It may be difficult or impossible to realise an investment
because the property concerned may not be readiiy saleable.

William M. Mercer Limited is regulated by IMRO and the Personal Investment Authority.

Registered in London No. 984275 Registered Office: Telford House, 14 Tothill Street, London, SW1H 9NB

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

AP Fund 7
Evaluation Of Organisation And Investment Policy

Skr. 2000/01:131

Bilaga 6

F inansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 2001

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Thalén, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky,
Östros, Engqvist, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm,
Bodström

Föredragande: Bosse Ringholm

Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet
år 2000.

Eländers Gotab 61297, Stockholm 2001