Regeringens skrivelse

2000/01:120

2001 års redogörelse för företag med statligt

Skr.

2000/01:120

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 31 maj 2001

Lena Hjelm-Wallén

Björn Rosengren

(Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av
statens företagsägande samt för verksamheten i de företag som
Regeringskansliet hade ägande i vid årsskiftet 2000/01 samt
affärsverken.

1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 120

Innehållsförteckning

Skr. 2000/01:120

1 Introduktion.......................................................................................4

Bilaga 1 2001 års redogörelse för företag med statligt ägande.............7

Bilaga 2 Kompletteringar och riktlinjer............................................154

2 Hel- och delägda företag...............................................................154

2.1 A-Banan projekt AB.......................................................154

2.2 AB Swedcarrier..............................................................155

2.3 ALMI Företagspartner AB.............................................155

2.4 Akademiska Hus AB......................................................156

2.5 Apoteket AB...................................................................156

2.6 AssiDomän AB...............................................................157

2.7 Bostadsgaranti, AB.........................................................158

2.8 Civitas Holding AB, Vasakronan AB, Vasallen AB......158

2.8.1 Civitas Holding AB......................................159

2.8.2 Vasallen AB.................................................159

2.8.3 Vasakronan AB............................................159

2.9 A/O Dom Shvetsii..........................................................160

2.10 Stattum, Förvaltningsaktiebolaget..................................160

2.11 Green Cargo AB.............................................................161

2.12 Göta Kanalbolag, AB.....................................................161

2.13 Imego AB.......................................................................162

2.14 1RECO Institute for Research and Competence Holding

AB...................................................................................162

2.15 Kasernen Fastighets AB.................................................163

2.16 Kungliga Dramatiska Teatern AB..................................164

2.17 Kungliga Operan AB......................................................164

2.18 I,ernia AB.......................................................................165

2.19 Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB...........................166

2.20 Luftfartsverket................................................................166

2.21 NordeaAB......................................................................167

2.22 Norrland Center AB........................................................168

2.23 OM Gruppen AB............................................................168

2.24 Posten AB.......................................................................168

2.25 Samhall AB.....................................................................169

2.26 SAS Gruppen..................................................................170

2.27 SIS Miljömärkning AB...................................................171

2.28 SJ AB..............................................................................171

2.29 Sjöfartsverket..................................................................172

2.30 SOS Alarm Sverige AB..................................................172

2.31 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, AB......173

2.32 Specialfastigheter Sverige AB........................................174

2.33 Statens Väg- och Baninvest AB.....................................175

2.34 Sveaskog AB..................................................................175

2.35 Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB.....................176

2.36 Svensk Bilprovning, AB.................................................177

2.37 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB.............178

2.38 Svensk-Danska broförbindelsen AB, SVEDAB............178

2.39 Svenska kraftnät, Affärsverket.......................................179

2.40 Svensk Exportkredit, AB................................................179 Skr. 2000/01:120

2.41 Svenska Lagerhusaktiebolaget.......................................180

2.42 AB Svenska Miljöstymingsrådet....................................181

2.43 Svenska rymdaktiebolaget..............................................182

2.44 Svenska skeppshypotekskassan......................................182

2.45 Svenska Skogsplantor AB..............................................183

2.46 Svenska Spel, AB...........................................................184

2.47 Sveriges Rese- och Turistråd AB...................................184

2.48 Swedesurvey AB............................................................185

2.49 Swedfund International AB............................................186

2.50 Swedish National Road Consulting AB (SweRoad AB)186

2.51 Systembolaget AB..........................................................187

2.52 Telia AB.........................................................................188

2.53 Teracom AB...................................................................189

2.54 Vattenfall........................................................................190

2.55 VenantiusAB.................................................................190

2.56 V&S Vin & Sprit AB......................................................191

2.57 Voksenåsen A/S..............................................................192

3 Avvecklingsbolag..........................................................................193

3.1 Grängesbergs Gruvor AB...................... 193

3.2 SKD företagen AB..........................................................193

3.3 Sveriges Geologiska AB, SGAB (i likvidation).............193

3.4 Zenit Shipping AB..........................................................193

4 Avvecklade bolag..........................................................................194

4.1 AB Kurortsverksamhet................................................... 194

4.2 Statens Premiefond AB..................................................194

Bilaga 3 Tabell över föreslagna och definitiva utdelningar

våren 2001...........................................................................195

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 maj 2001.........196

Introduktion

Skr. 2000/01:120

Regeringen lämnar varje år en redovisning till riksdagen av förvaltningen
av foretag med statligt ägande samt en redogörelse for företagens
verksamhet, resultatutveckling m.m. I det följande lämnas uppgifter om
utvecklingen i fråga om förvaltningen av statens företagsägande under
2000 fram till och med mars 2001. I redovisningen ingår dels aktiebolag
vars aktier ägs av departementen, dels de vid årsskiftet fyra
affärsdrivandc verken Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens järnvägar
och Svenska kraftnät. Statens järnvägar ombildades till aktiebolag den 1
januari 2001.

Ursprungligen fattades ett beslut i riksdagen i februari 1982 (prop.
1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147) om att regeringen
skulle lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande. År
1999 utgav regeringen för första gången en mer lättillgänglig version av
skrivelsen. Liksom förra året utgör denna i sin helhet regeringens årliga
redogörelse (bilaga 1). I syfte att öka genomlysningen av staten som
ägare och företagen med statligt ägande publicerar Regeringskansliet
sedan 2000 kvartalsrapportcr över företag med statligt ägande. 1
skrivelsen ingår också uppgifter om de riktlinjer och riksdagsbeslut som
ligger till grund för företagens verksamhet, uppgift om de nya styrelser
som utsetts på bolagsstämmorna under våren 2001 eller genom
regeringsbeslut våren 2001 (bilaga 2). I tabell redovisas föreslagna och i
vissa fall definitiva utdelningar gjorda våren 2001 avseende
verksamhetsåret 2000 (bilaga 3).

Även i årets redogörelse har en rad förbättringar genomförts. En
grundläggande förändring är att för varje företag redovisas mer
fullständiga resultat- och balansräkningar, vilket gör redovisningen
tydligare. 1 sammanställningarna följer Regeringskansliet nu också
sedvanliga konventioner rörande redovisningsinformation. En ytterligare
förbättring är att en konsoliderad balans- och resultaträkning redovisas.
Denna redovisning ger en mer samlad, rättvisande och tydlig bild över
statens samlade företagsengagemang och de totala värden som finns i
den företagssfären.

Liksom föregående år ingår bland annat uppgifter om miljö- och
jämställdhetsarbete och mångfald samt andel kvinnor och män. För att
den intresserade skall kunna finna mer information finns uppgifter om
respektive företags hemsida.

I kapitlet om de statliga ägarpolitiken har framför allt
förvaltningsavsnittet utökats med en redovisning över Regeringskansliets
förvaltningskostnader avseende bland annat departementens interna
kostnader och köpta tjänster.

I avsnittet om den statliga företagssfären har införts branschöversikter
för att belysa under vilka förutsättningar företagen med statligt ägande
verkar.

1 den siffermässiga presentationen och även i den skriftliga analysen av
den statliga företagssfären har en väsentlig förändring införts i och med
att företagen delats upp i två huvudgrupper: företag som verkar under
marknadsmässiga villkor och krav, och företag som har särskilda
samhällsintressen. Genom denna uppdelning ges en mer rättvisande bild

samtidigt som analysen av såväl hela portföljen som de enskilda Skr. 2000/01:120
företagens resultat och måluppfyllelse underlättas.

Denna redogörelse liksom kvartalsrapportema finns även att tillgå på
engelska eftersom regeringen mött ett stort intresse från utlandet for den
svenska modellen for förvaltningen av företag med statligt ägande.

Bilaga 1 och 3 finns endast i det tryckta dokumentet och saknas alltså i
det elektroniska dokumentet.

2001 års redogörelse för företag med statligt ägande MagT?^{0 01 l2}°

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

FORETAG MED STATLIGT ÄGANDE-I SAMMANDRAG

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

en statliga bolagssfären innehåller bolag av mycket skiftande karaktär där verk-
samheterna spänner från gruvindustri till opera, från fastigheter till spel.

Det övergripande målet för regeringen är att företagen skall skapa värde och i före-
kommande fall se till att de uttryckta samhällsintressena infrias. Företagen utgör en
stor del av den inhemska ekonomin och deras verksamhet har därför en stor påver-
kan på ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Staten har därför ett stort ansvar att
vara en aktiv och professionell ägare.

Verksamhetsberättelsen är ett verktyg för att öka genomlysningen av företagen
med statligt ägande.

■ SJ bolagiserades vid årsskiftet för att
förbättra förutsättningarna att foku-
sera på kärnverksamheten och
bedriva en konkurrenskraftig verk-
samhet. Verksamheten bedrivs nu i
tre av staten direktägda bolag.

■ V&S Vin & Sprit AB fortsatte att
expandera under 2000. Under 2001
har bolaget genom avtal med, och
delägande i, det amerikanska alko-
hold ryckesföretaget Jim Beam
Brands, samt ett avtal med det euro-
peiska distributionsföretaget Maxxi-
um, förstärkt inflytandet över den
globala distributionen av bolagets
produkter.

■ Dramaten AB hade år 2000 en
rekordhög publikbeläggning på 91
procent och Dramatens Lilla scen
återinvigdes.

■ Affärsverket svenska kraftnät fick
uppdraget att bygga ett landsomfat-
tande stamnät för optofiber.

■ Vattenfall AB har genom förvärv etab-

lerat sig som ett av Nordeuropas stör-
sta energibolag, med en stark närvaro
på Europas största marknad, Tysk-
land.

■ AB Svenska Spel introducerar
Greyhound Racing och 310 mkr av
bolagets totala vinst tilldelas före-
ningslivet.

■ Telia AB börsintroducerades i juni
och köpte senare den norska opera-
tören NetCom ASA. Bolaget bildade
ett gemensamt bolag med Tele2 för
att bygga UMTS-nät i Sverige.

■ Vasakronan AB vann bästa årsredo-
visning 1999.

■ Andelen kvinnor i styrelser i företag
med statligt ägande är 30 procent,
och målet om 40 procent till 2003
bedöms uppnås.

■ Regeringskansliet började ge ut
kvarta Israpporter. Genomlysningen
av företagen med statligt ägande
och förvaltningen av dessa är unik

i Europa.

::!

ii!

:ii»s

:!: ; !!! ■ !!:

litijijtiiiiiii

■iiiii

IHi; IHIHHI!
!|!!|!ill!!!:!! II!
::::: :i;i:

iiiii

:::

ii-

! !!!

iiihm

ii=

Innehåll

ii:

in ii n

iiiii

i (ii

■i:

iii

:::

iiiii uiii

iii i hi

ii- i !•!

:: ::

• tt ttt:::

Hm Bffl Hm

t::

:i.

-tti

41.iiiii:

II!

-t».

i»!.»

:t:

:: : ::

:!!!!:^:l!
nm n

‘-i

ii?

:!! ^; !:!

::: ^: :::

:::

!!: H!

iiiiii iiiii!
jlllt

! rT

i:'::

iii:iiii!i

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

li.Hti:

:•

II Ili

iii!

:■

uiti

il!

iiiii

:•

■tip:

uin

I N NEHÅLL

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Förord: Staten - en aktiv ägare 6

Statens ägarpolitik: Målet är att skapa värde 8

Ägarens tre verktyg:

- Ökad genomlysning 9

- Ökad fokus på kärnverksamheten 10

- Effektiva styrelser 11

Viktiga policyfrågor 12

Miljöfrågor är affärsmässiga 12

Könsperspektivet en självklarhet 12

Mångfald lönar sig 12

Statliga företag i IT-samhället 12

Incitamentsprogram 13

Anställningsvillkor i statligt ägda företag 13

Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design 13
Regeringens förvaltningsmandat 13

Regeringskansliets ägarförvaltning 14

Förvaltningskostnader 15

Den statliga företagssfären 2000 16

Företag med marknadsmässiga krav 19

Dagligvaror 19

Transport 19

Telekom 21

Basindustri 21

Kraft 22

Finans 23

Fastighet 23

Företag med särskilda samhällsintressen 24

Dagligvaror 24

Industrivaror och -tjänster 25

Kraft 25

Finans 26

År 2000 för företag med statligt ägande 28

Statens ägande i börsnoterade företag 29

Investeringar 30

Anställda 31

Utlandsverksamhet 32

Omsättning och resultat 33

Förädlingsvärde 38

Förändringar i ägandet 39

Redovisningsprinciper 39

Definitioner 40

Branschindelning 40

Företag med statligt ägande 43

Historiska tillbakablickar 126

Ansvarsfördelning inom Regeringskansliet

för företag med statligt ägande 130

Personregister 2000 134

Adressregister 142

VD- och ordförandeförändringar under år 2000 145

Bolagiseringen av SJ 146

Tabeller och diagram

Könsfördelning 11

Företag med statligt ägande ordnade efter huvudman 14

Företag med statligt ägande, 2000

Resultaträkning 17

Balansräkning 17

Resultaträkning 18

Balansräkning 18

Företag med marknadsmässiga krav

Dagligvaruhandeln

Resultaträkning 19

Balansräkning 19

Transport

Resultaträkning 20

Balansräkning 20

Telekom

Resultaträkning 21

Balansräkning 21

Basindustri

Resultaträkning 22

Balansräkning 22

Kraft

Resultaträkning 22

Balansräkning 22

Finans

Resultaträkning 23

Balansräkning 23

Fastighet

Resultaträkning 24

Balansräkning 24

Företag med särskilda samhällsintressen

Industrivaror och -tjänster

Resultaträkning 25

Balansräkning 25

Kraft

Resultaträkning 26

Balansräkning 26

Finans

Resultaträkning 26

Balansräkning 26

Kursutveckling för börsföretag

där staten har ägandeintressen 29

Marknadsvärden för den statliga

portföljen kvartalsskiften 2000 29

Investeringar av företag med statligt ägande 30

Anställda i företag med statligt ägande 31

Utlandsverksamhet i företag med statligt ägande 32

Omsättning i företag med statligt ägande 33

Sammanfattande tabell för företag med statligt ägande, 2000 34

Majoritets- eller halftenägda företag (50-90 procent) 35

Minoritetsägda företag (20-49 procent) 35

Minorltetsägda företag (1-19 procent) 35

Börsnoterade företag 35

Utdelning i företag med statligt ägande 36

Grad av kommersiell verksamhet 37

Förädlingsvärde i företag med statligt ägande 38

Förändringar i ägandet i noterade bolag 39

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

FÖRORD: STATEN — EN AKTIV ÄGARE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Staten är i dag den största aktören på de finansiella marknaderna, dels via AP-
fondernas innehav av noterade aktier och obligationer, dels via de noterade
innehaven i den statliga bolagssfären. Staten har dessutom ett direkt inflytan-
de i svenskt näringsliv eftersom företagen med statligt ägande omfattar cirka 25
procent av det inhemska näringslivet. Det är därför ett stort ansvar som åligger
regeringen att med omsorg och skicklighet utöva förvaltningen av den statliga
bolagssfären eftersom detta får betydande konsekvenser inte bara för de enskil-
da företagen, utan för hela den svenska ekonomin.

mvärlden för företagen med statligt ägande har
förändrats kraftigt sedan slutet av 1980-talet. I
dag är närmare 85 procent av företagen med
statligt ägande aktiva inom konkurrensutsatt verksam-
het. Flera av de tidigare monopolen och affärsverken
arbetar nu på konkurrensutsatta marknader. Globalise-
ringen gör att många fler av företagen med statligt
ägande kommer att se konkurrensen skärpas ytterligare
med än fler internationella etableringar i Sverige.

För att möta denna förändrade omvärld har rege-
ringen förstärkt den professionella förvaltningen och
det aktiva ägandet av de statliga företagen.

Den förbättrade ägarförvaltningen stärker konkur-
rensneutraliteten i en avreglerad marknad. Regeringen
har infört värdeskapande som övergripande mål, och i
förekommande fall infria vissa samhällsintressen, samt
preciserat hur regeringen utnyttjar de tre ägarverktygen
genomlysning, ökad fokus på kärnverksamheten och
effektivare styrelser.

Vi är stolta över att kunna säga att genomlysningen
av företagen med statligt ägande ökat under det gångna
året. Bolagens externa redovisning har förbättrats. Rege-
ringskansliet har producerat en allt utförligare skrivelse
om företag med statligt ägande samt börjat publicera
kvartal srapporter. Arbetet med att få in mer kvinnor i
styrelserna fortsätter. Vid utgången av 2000 var andelen
kvinnor 30 procent, och målet om 40 procent 2003,
skall uppfyllas.

En del bolag har valt att införa ett incitamentspro-
gram för de anställda. Rätt genomfört kan det vara ett
instrument för att sätta fokus på värdeskapande.

Under det gångna året har regeringen satt som mål
att Sverige skall bli världens första informationssamhäl-
le för alla. Informationsteknologin är ett redskap som

kan underlätta för att uppnå viktiga mål inom ett antal
angelägna områden, bland annat tillväxt och sysselsätt-
ning, regional utveckling, mångfald och hållbart sam-
hälle. Med tanke på att företagen med statligt ägande
utgör en så stor del av det svenska näringslivet är dessa
företags aktiviteter på detta område av stor betydelse
för att Sverige skall behålla sin ledande ställning som en
av världens främsta informationsekonomier. Ett fram-
gångsrikt arbete inom detta område kommer att ge
bättre förutsättningar för en sund ekonomisk tillväxt
och sysselsättning.

Regeringens ambition är att vara en professionell
ägare.

Från vissa håll ifrågasätts från tid till annan statens
roll som ägare. Regeringen ser emellertid pragmatiskt
på frågan om huruvida staten skall äga vissa företag
eller ej. Regeringens avsikt är att vårda det staten äger,
det vill säga att vara en aktiv, långsiktig ägare.

Regeringens övergripande mål är att ge företagen
med statligt ägande bästa möjliga förutsättningar att
fortsätta utvecklas eftersom värdefulla företag skapar
värdefulla jobb. Med staten som aktiv och professionell
ägare kan välfärden öka i Sverige.

Värdefulla företag skapar värdefulla jobb

Göran Persson
Statsminister

-o

Björn Rosengren
Näringsminister

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

.......

:::: : ::::::

!tiin!iiiii!iiiii>iiii>!t>ii!!iii»ihiiiiiiiiiiiiiniNmi
S 55 ?!•■!!’!! • 15 ?5t • 55 555:»?!!IS! •!! !}!!•• >!! !•! !••:!! >!!!

iiiisiniiiiiilritBiiiililiiiiilgiigiiiiiiiigiinigsiiiiii:

duitsisiihisttirhtitihgiiMitigrhgitfHiisistir

'^?i|ilii$fiiiw-i!i®|iiy$i$|tK|i£WHin«^

:ijs!":!i:!!isj:"itj!!!ij»!:*tni!::ii:!ieh!i!ii8!!:H:i!:t!j:!:t!s:!nis:!:ii::i::is"!ti:!!!:ij!!ts::'.!:t::::::!:::t:i:::::i::i:t::i:!!::i:
| •,[ (■[ IJ ; ■ - - , ■ |-

I/‘M.i«.7:? .Ii^si i Ht HH HH PH^? HH-HH HH i
iiNiii Hiii-i-isiN isi-i HUrK
NfbSlfflibiab.....

i:ii:ii:ii>gi:i:iu:iiii!!iiiii:iiiii:!!.....

i ijs is: :si :s: :::::: iii :j::s!!is:8!

::5i»5::55?5s:5st5::55?5s:5??é::5f J?8:5é?R':5é?5:
iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiijiiiii:

iiiiiiiiiiIs:: i:iiiiiiii:iiiIiiisiiii:ii iii•ii is:

■~ £ [j-jj[

|'W

■ • ■

Hk/;-: k/ki-Hkk kdMhklkk ib/k;

ipiiiii

iiii

:::: iii:

.. . ::: ::::
ni':':‘H':::ulsi'i:?j

i;;;:iiiii iii?: i;;:: iiii' iiii iiii: iiii iiii iiii. ::::: i-;-;

iHisi l::::
•é:is:it«;t:isi.it:é«is:iitisiisjjt:
iiiiiiiiiiiiiiiyHiHiiiHiHiyHbiHBiH
^iHHsiinyiiHiiiiiyfefeii niipHiii i
iiHniÉiJiiiiiHiiiiuihiiBnifeiHiiiH

iin feli feii

::i:i ::::: ::i:: i:ii: ::

ii :: ::::: ::

j::::sj:::iii:jji:::::iij:::::::••
>; ii: iiiii i iI[iiiU j»iit Ii:iil J«:

■ j H —I t: , tntpt nt t n

:t;t:::ii::::ttii::ii:ii::t:ii:i:iii:iiiiitiiiii:tiiit:titii:iitii:it liiiHitiiuigiiutnitittiigiigiinigiiutnintniuiniiiigiigiigi

:i:iii:i;iih:;iij:::iii:i;iij;i:iij:i:iij:j:iij;i;iij:i:iii;::iij:::iij:::i:j:;:iij:::i;i:::iij:uiij:i:tij;i:iij:uiij:i:iij:i:jij::yij:i^ .....

ipiitiii:m:i:gig:i:tig:::gign:titti:iitH3tig:utiiM:thcntn:i3igiai>tntt3nin:tn:i:t»:::t:::F::::u:t:s:pt:g:::::t:i:ng:i:iig:»tii:j:::ii::ggiji^
tiigtlcitgttststitsistissiigtgsiigttiistigiiittiiistigiiittgiissnshtiKittissiistgsisgissiigiuissisiiittgiiiiigiiiiiinisigiiiginiuiiiusifgiigsuiitttgiittigiititgiigittiisiiiiiiiiiiiiiiiiigiiiiitiigiittigiigiiiiiiisgiigtitiisttiiignsiittttiitgiiiitiigiigiuiiiiniiiiigiitiigiigii:::
ci:iij:titii:i:iij:::iij:t:tij:i:tij;::iij:t:iij:::jij:i:iij;::iij:t:tii:::iij:::iij:::tis:i;tij:i:ti[:::ii^::iij:i::ij:i:;ii:iu:i:i:tij:i:iiigi:ii[ii:iijii;:iiigniiiii:iiigiiiiigi:giiij:iili::iiii:u

utsigqtsigingiKi-.iisiiiiisJ-.siisitiigusiigritgigriigigxisiissiJijunisittsigtusigsinisuåij.-iisisrhiigtiiiijriiiijriJiju-.sis.-hsiiiiiii^iiiifsiiijiii.isHiiisiiiiiiuiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiijsiiiiiiiiiiniiiiiiiin
:i^:tij:i:jiiy:iit:t:iij:ujij:i:«ij:::iii:t:m:i;tiin:;iui:5ii:i;jij:i:«u;::ti{:::ti::i;sH:::tii;:;ii;;::;i;:i;tii:iäii:i:tij:i;sit;::tiiii.:ii[i::i:iii:itji::i:[i::iiiit:it[it:iiiM^

:::itg:i:i^g:t:!:ttK:::i::t:tit:Kti::;:gis:;:npi;gtt:::gn:::gti:::g:i:;:t:t:;:t:t;::^^

:i;iii:i.iii:::;i::::iii:::i:j:i:iii-.i;iij:i:jii:i:iij;::i:i;;:s:i:::iij:;:ii;:i:iii:::i:;:i;::i;u^

:i:ii::t:iii:i:iii:pm:i:in:i:iig:nti::i::ii:i3iig:t:ii::uiis:Kti::i:i:i:i:ii::::in:i:iiKi:ti:::::i::::ii:;i:iH^^^

::-iii:::iii^^:tii:i:i:j:::iij::

:::tn::;iii:::ii::i:ti::::tit:ii:iii:i;gi::i:é:::ii::n:i:tii:i:ti::i:i:::i:iii:ittisiii::::;i;i:::i:iig;i:::i:i::i::i:iis::::::::::is:::si::::::::i::::ii:ii:gi:i:::::i:::i;g:i:iii:?:: iiiiiliiigiiiiiiiiiiiiiisiiiiisiisiiiiiiiiiiiiiiiiii^iiigiiiijgsiisiiiisiisiiitiiiiiiiiiiisiiiiiiiiiiii::::

" ijjjijg^.:jj^iQjj!;:fjjii:ij^ij|jii!jjiiiiiijiijiijii;iijjiiiiij§;:ii[:i:ij^ig|^iiiiii;:ijiii;:iiijojj§i;:ij|ji;:ijiiiiijgf:tiji:i
iiiiiiiiiitiiiiiisiiiiiiiiittgiiiiiiiiuiiiifiiiiiiiigiiiitiiiHiiiiiitiiiiitgiiiiiiiiftiiiiiiiiiiKiiiii::::::::::::::::::::::!:::::!::::::::::::
.....:i:j.ii:i:iii:iiu::i:ii[:iiiii:ii[ii:ii[ii:iiiii:iiiii:iiiii:ii:ii:iiii::ii[ii:i:iiiiiii:iii[i::iiii:i:iii::ii[i::i::i:iii[iii

Éiiiijiiijij:i:iiiu:iij:i:iii:i:jihi:iij:i:jii:i3iiiti:jij:i:iiici:iiiii:tii:i:tihi:ii(:i:iii:i:jijti:iii:
*;;Ui

iii i iiitiiiiiiiii^;i iii:hii:i

:i:j:i:i:j:i:iijiiiiijiiiiij:::ti[iiiii [ii:ii[iiiii[i
s:: H iiii'i:•:

ii »: ii •!< «• H » n i 11 *^{,H 1} iii¹1*! iii iiiii iiiiiliiii iiii
i^: - ;■;^: :i; ■ ii;^; ;ii ■ /; /;; * / ■ ;i; ■;;;[ / i;;; ■ ii; -;;; i :i; * ii/ ii:;- Sb ii:i

iihi:^! i

hiih;

iii «ii

iii

Hli»

^,r r ¹ j j" ;
i iiiii: iiiii iii-i! iiii! ■ iiiii! iiiii! iiiii! iii- i • ii iiiii iii i h iii iii iii i ii iii iii iii i

. .i;:..:;:..:::..:::..:;:..:;:.:::..:.:.:::.:.:. .....

tiiiHiriiiijiiiiitijiiiEisiiiiiiiijiiitM-isMjMiiMiiiiiinJHKhiijiiiiijwMi-hisinstiKiiiiuiitiitiitiiiiiiijiiiiiiiiisijiiisiitiiiitii:
| t.: t.; t.i ? t:..;..-'..... .

tniiiniiitititiiitiiiiitiiiiitttiutiiititivHttinniiiiNiistiiniMiihiiiMiitiiiiihniitjiiiiiiitiiiiiniisMiiniMiiiitiiiiiiitiii:!

fei

iitiiiiiiMiiiiiiiitiiitiiimiiuniuiniiiiiiiiiiiiiititiiiiitiitimi
■t;?;;.;:}::.;:;::*;::;;;;:.::i
iiiii! i
•s5?ii:ss?ti:é??ji:8S?si:si?i:!SS??i:St?St:jj?!i:tsts::ss?ii:!!?!!iiiii::

it»

:: i: [i:: :i ii:.: si [i:: i i ii:: i i [ij
yJBWIWip--..,. j-g --■'-g-

:K!ti:i:t:i;[:m:::(!t:::g:tt::iii:i:i:::i:!tt:i:!ii:iEtis:i:m:::iipi:iis:::m:t:!:i:::n!:i:i:i:::it»:i:!i^^
4^:iji^:i^:5ii^:.i^:*is^:t:iti:::iti:!:jti:::iii:i:i:i:isiji:i:iii:::iij:i:iij:::iii:::iij:::iij:::iii:::iij;i:iiSi::iii:i:i:j:i:iii::.:jii:i:iij:::iiii::iijsiiii[ii:iiu
‘PHVittiKtiiiitHtsnimrtsgiirniiinsiiisngininiphiigingistiitigtKiigti-.tH^^^^

^:!^£i*!^£!^;!!i^£i^£iii^£:-'j!j^£:>ii>t::j!j::!j!j^£i^£iij^£:-itf^£!^££H>i^£:Hii^:*:!!£-:^:!!!^£i^;iii^:i.-^

:i:tit:::tit:i:gt::Ktitn:t:tn:ttt::::ig:i:tiKi:gtt:i:gi::i:t:t:::gsg:i;tt::::ti::i:ttg::::it:i:in:i::is:tigt>:i:t&^

: i" iiiii :::: :. :: :: :: i:::::::::: ::::: ::::: iiii: ::::: iiiii

»»

STATENS ÄGARPOLITIK

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Regeringens övergripande mål för företagen med statligt ägande är att de skall
skapa värde och i förekommande fall se till att uttryckta samhällsintressen infrias.

cn svenska staten, som är Sveriges största förc-
tagsägarc, har cn unik möjlighet att påverka
Sveriges ekonomi. Detta medför ett stort ansvar
och ställer krav på en professionell förvaltning för att
säkerställa sysselsättning och tillväxt. Med avrcglcringar
inom många stora branscher möter nu de statliga företa-
gen en allt hårdare konkurrens. Flera av de statliga bola-
gen tillhör redan de mest kostnadseffektiva i sin bransch,
medan andra har genomfört betydande förändringar för
att stärka sin konkurrenskraft under 2000. Den nya
informationsteknologin skapar också nya möjligheter för
företagen. Sverige ligger i framkanten med bland annat
ett av världens högsta Internetanvändande, vilket ger
goda förutsättningar att snabbt förstå och utnyttja den
nya informationsteknologin. Sammantaget har företagen
med statligt ägande goda möjligheter att fortsätta bidra
till en sund ekonomisk tillväxt för hela landet.

Den statliga bolagssfären består av 59 företag varav 4
är avvecklingsbolag. Staten äger 45 bolag helt och därut-
över 16 bolag tillsammans med andra. Totalt är cirka
240 000 personer anställda i dessa bolag. Till detta kan
läggas alla kunder, leverantörer och kreditgivare som
direkt eller indirekt påverkas av statens ägarengagemang.
Statens ägarpolitik kräver därför uppmärksamhet och
granskning. Staten är direktägare i fem noterade företag
och värdet av detta innehav var 180 miljarder kr den 18
maj. Staten var därmed Stockholmsbörsens största ägare
med cirka 5 procent av det totala börsvärdet.

Statens ägarroll är mycket komplex då staten äger
bolag aktiva i verksamheter som spänner från gruvindus-
tri till opera, från fastigheter till spel. Regeringen har
dock slagit fast att det övergripande målet för samtliga
företag är att skapa värde, och i förekommande fall infria
uttryckta samhällsintressen. Formen för värdeskapande
beror på typen av bolag där företagen i princip kan delas
in i två typer; företag som verkar under marknadsmässiga
villkor och krav, och företag som har särskilda samhälls-
intressen att uppfylla inom ramen för ett resultatkrav.

För den första gruppen utgår ägarpolitiken från mark-
nadsmässiga krav. För flera av dessa bolag används det
gängse måttet för värdeskapande, det vill säga att nuvär-
det av de framtida kassaflödena skall vara större än före-
tagets sammanvägda kostnad för det lånade kapitalet och
ägarens kapital. Under de senaste två åren har regering-
ens förvaltning varit inriktad på en finansiell omvandling
av bolagen i syfte att maximera aktieägarvärdet. Aktieä-
garvärdet maximeras när kapitalkostnaden minimeras
och kassaflödet från investerat kapital maximeras.

I den andra gruppen, där företag som bland annat
Systembolaget AB och Apoteket AB återfinns, kan inte
ett traditionellt mått av värdeskapande användas. Ägar-
politiken är här i stället inriktad på att företagen skall
bedriva sin verksamhet så effektivt som möjligt, givet att
uppställda mål och ekonomiska krav uppfylls. För de här
företagen kommer således värdeskapandet ur den sam-
hällsnytta som de åstadkommer. Om dessa företag
enbart fokuserade på värdeskapande i gängse mening

skulle aktieägarvärdet kunna maximeras, dock på bekost-
nad av att samhället riskerar att de samhällspolitiska
målen inte nås. Icke desto mindre skall även dessa före-
tag hushålla med sina ekonomiska tillgångar, vilket inne-
bär att nuvärdet av framtida kassaflöden åtminstone bör
möta kostnaden för kapitalet i bolaget.

Utvärderingen av företagen blir således också olika
beroende på vilken av ovanstående två grupper som
företaget tillhör. För de företag med statligt ägande som
verkar under marknadsmässiga villkor och krav måste
ägaren utvärdera lönsamheten hos företaget och avgöra
om företaget producerar en acceptabel avkastning. För
företagen med särskilda samhällsintressen blir uppgiften
mer komplex då även andra faktorer än lönsamhet måste
utvärderas. Kravet på tydlighet för de uppsatta målen
och en aktiv ägarförvaltning blir därmed än större inom
den gruppen av företag.

Regeringskansliet har som ägare tre verktyg till hands
för att nå sina mål; genomlysning, fokus på kärnverksam-
het och effektiva styrelser. I det följande kommer rege-
ringens ägarpolitik att presenteras och redogörelsen
inleds med en beskrivning och en utvärdering av dessa
tre verktyg. Därefter följer en redogörelse för regeringens
policy i några frågor av principiell karaktär.

Ägarens tre verktyg
- Ökad genomlysning

Regeringens mål är att företagen med statligt
ägande skall hålla cn hög nivå på sin rapporte-
ring och vara väl genomlysta. Som exempel på

en hög genomlysning kan nämnas att det i årsredovis-
ningen bland annat skall framgå vilka finansiella mål,
inklusive miljönyckeltal, som organisationen arbetar
efter samt i vilken mån de uppfyllts. Kravet på genom-
lysning och hög kvalitet på rapporteringen kan också
ställas i relation till företagets relativa storlek samt dess
ställning på marknaden och inte minst antalet ägare i
svenska folket. För statligt ägda företag blir därmed
genomlysningen cn demokratifråga eftersom bolagen
ytterst ägs av svenska folket.

Den externa rapporteringen är hörnstenen på vilken
marknadens kapitalallokering sker och en effektiv kapi-
tal-allokering är nödvändig för cn välmående ekonomi.
Ur ägarens synvinkel är rapporteringen av speciell vikt
eftersom ledning och styrelser ansvarar för att ta fram
det önskade materialet och ställa sig de frågor som äga-
ren, det vill säga investeraren, vill ha svar på. Rapporte-
ringen blir således ett viktigt styrinstrument för ägaren i
den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av
företaget.

Den finansiella och kvantifierbara informationen är
grunden förföretagens offentliga rapportering. Den skall,
för att uppfylla kravet på en hög genomlysning, komplet-

STATENS ÄGARPOLITIK

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Regeringskansliet har i samråd med företagen med statligt ägande strävat
efter att öka fokus på kärnverksamheten och optimera kapitalstrukturen.
Exempelvis kan nämnas att SJ har avyttrat ett flertal verksamheter utanför
kärnverksamheten, däribland restaurangverksamhet och färjor.

teras med beskrivande information för att ge vägledning i
tolkningen av företagets utveckling och de faktorer som ska-
par värde i det specifika företaget. I vilken mån de särskilda
uppgifterna uppfyllts, i de fall sådana finns, bör betraktas
som varande lika väsentligt som annan redovisning. Även
den miljörelaterade rapporteringen bör i möjligaste män
integreras i årsredovisningen. De generella krav som kan
ställas på en årsredovisning är bland annat att möjligheter
och hot som har betydelse för att bedöma den framtida för-
mågan att skapa värde beskrivs på ett balanserat sätt.

Regeringen ställer emellertid inte bara krav på de
enskilda företagen att förbättra sin rapportering, utan
Regeringskansliet arbetar också strukturerat med att för-
bättra den egna rapporteringen kring det statliga ägandet.
Detta innebär att Regeringskansliet arbetar kontinuerligt
med att öka kunskapen och därmed medvetenheten kring
hur förvaltningen av statliga bolag bör ske. Från och med
2000 ger Regeringskansliet ut kvartalsrapporter. Dessa
innehåller cn redogörelse för utvecklingen i företagen
med statligt ägande under det gångna kvartalet, och i viss
mån en beskrivning av hur ägaren ser på framtiden och
utvecklingen för de enskilda företagen och branscherna.

Sedan augusti 1999 ger Regeringskansliet också ut en
mer lättillgänglig version av den formella skrivelsen till
riksdagen om företag med statligt ägande. Den lättill-
gängliga versionen riktar sig till allmänheten, media,
fackföreningar, med flera intressegrupper.

Inom Regeringskansliet pågår arbetet med att ytterli-
gare höja kvaliteten i den externa rapporteringen. Detta
sker bland annat genom att säkerställa kvaliteten i inrap-
porterat material, förenkla rapporteringsrutinerna för
företagen och införa en konsekvent och tydlig rapporte-
ring för att därigenom underlätta läsningen och tolkning-
en av siffermaterialet. Dessutom har Regeringskansliet
ambitionen att påskynda rapporteringen så att kvartals-
rapporterna och denna skrivelse publiceras i en närmare
anslutning till rapporteringstidpunktens slut. De föränd-
rade rapporteringsrutinerna beskrivs närmare på sidan 39
under rubriken Redovisningsprinciper.

Ägarens tre verktyg
- Ökad fokus på kärn-
verksamhet

Generellt sett finns två problem inom den stat-
liga bolagssfären, ineffektiv kapitalbalans och
expansion utanför kärnverksamheten.

För det första är vissa bolag med statligt ägande överkapi-
taliserade, det vill säga har för mycket eget kapital i rela-
tion till lånat kapital. En optimal kapitalstruktur innebär
att ägaren, i nära samråd med företaget, söker nå cn för-
delning mellan eget kapital och lånat kapital som mini-

merar kostnaden för det totala kapitalet utan att riskera
bolagets finansiella ställning. Genom att minska den
totala kapitalkostnaden ökar företagets möjligheter att
öka avkastningen och använda kapitalet mer effektivt.
Därmed ökar också värdet på företaget. En anledning till
överkapitaliseringen är en osäkerhet om ägaren, det vill
säga staten, är beredd att skjuta till nytt kapital om det
uppstår ett investeringsbehov. Detta försvårar möjligheten
för företagen att öka utdelningen till ägaren eftersom före-
taget vill försäkra sig om att ha cn buffert för eventuella
framtida investeringar.

Anledningen till att ett företag inte skall vara över-
kapitalägt är bland annat att det egna kapitalet är dyra-
re än det lånade. Vid en obeståndssituation står aktieä-
gare efter andra kreditgivare i prioritetsordningen. För
att kompensera det större risktagandet kräver aktieäga-
re därför generellt en högre riskpremie. Denna riskpre-
mie ligger enligt externa bedömare nu inom intervallet
3,5-5,C) procentenheter baserat på ett genomsnitt. Utö-
ver detta tillkommer, i bolagets perspektiv, att vinsten
är skattepliktig medan räntan på lånat kapital är
avdragsgill. En optimal kapitalstruktur är därmed belå-
ning upp till en sådan nivå att den sammanlagda kapi-
talkostnaden minimeras. Detta underlättar för företaget
att uppnå högre avkastning och effektivare kapitalan-
vändning. Den överkapitalisering som kan uppstå går
att hantera genom att till exempel utdelningen till
ägare höjs. Detta måste dock vägas mot bolagets finan-
siella ställning.

Det andra problemet är att flera av företagen med
statligt ägande har expanderat inom verksamheter som
ligger utanför kärnverksamheten. Generellt sett ökar
detta risken i företaget eftersom det på så sätt börjat
konkurrera inom områden där företaget har ringa eller
ingen erfarenhet. Ledningen riskerar således att förlora
sitt fokus på kärnverksamheten och kreditgivarna i sin
tur kan börja begära en högre riskpremium för att låna
ut pengar. Dessutom löper ägaren risken att företagets
mål inte uppfylls eller åsidosätts.

Under åren 1999 och 2000 har Regeringskansliet i
samråd med företagen med statligt ägande strävat efter
att öka fokus på kärnverksamheten och optimera kapital-
strukturen. Exempelvis kan nämnas att SJ har avyttrat
ett flertal verksamheter utanför kärnverksamheten, där-
ibland restaurangverksamhet och färjor. Telia AB har
markerat sitt fokus genom att placera icke-kärnverksam-
het i ett separat bolag, och man har också breddat ägan-
det i sin katalogverksamhet genom börsintroduktionen
av Eniro AB. Vattenfall håller på att avyttra större delen
av sin verksamhet utanför Europa. AssiDomän AB har
genomfört ett inlösenprogram samt avyttrat flertalet
industriella verksamheter. Det finns samtidigt många
bolag där verksamheten på det hela taget är väl fokuse-
rad på kärnverksamheten.

För flera bolag i hela den statliga bolagssfären kvarstår ] fr
dock problemet att det egna, dyrare, kapitalet utgör en

STATENS ÄGARPOLITIK

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

alltför stor andel av det totala kapitalet.

Styrelserna kan också överväga att företagen inrättar
så kallade värdebaserade styrsystem kopplade till incita-
mentsprogram. Regeringen har beslutat om riktlinjer för
sådana program för anställda i statliga bolag, dock inne-
bär inte det att regeringen rekommenderar att det införs
sådana program i samtliga bolag som ägs av staten.
LKAB och Vasakronan har infört värdebaserade styrsys-
tem kopplade till incitamentsprogram för de anställda.
Läs mer om regeringens principer för incitamentsprogram
på sidan 13.

Ägarens tre verktyg
- Effektiva styrelser

Som ägare är staten aktiv i styrelsenominering-
ama till företagen.

Regeringens mål är att styrelserna skall inne-
hålla hög kompetens anpassad till respektive bolags verk-
samhet, situation och framtida utmaningar. Det är därför
viktigt att styrelsens sammansättning ändras i takt med
att företaget utvecklas och omvärlden förändras. Varje
nominering skall således utgå från kompetensbehovet i
respektive företags styrelse.

Själva nomineringen och tillsättningen av nya ledamö-
ter föregås av en löpande dialog mellan ansvarigt depar-
tement, styrelseordförande, andra ledamöter, företagsled-
ning och eventuellt andra delägare samt övriga berörda. I
den här processen kan det många gånger vara till stöd för
ägaren eller ägarna om styrelsen utvärderat sig själv och
inventerat eventuella förändringsbehov avseende sam-
mansättningen och framtida kompetensbehov. Regering-
ens ambition är att styrelse förändringar skall utlysas i
god tid före stämman.

Vad beträffar kriterierna för att komma ifråga för en
styreLscplats fordras cn hög allmän kompetens inom
antingen löpande affärsverksamhet, affärsutveckling,
branschkunskap, finansiella frågor eller andra relevanta
områden.

I flera av de börsnoterade företagen finns så kallade
informella nomineringskommittéer vilka utgörs av de
största ägarna. Detta har skett i exempelvis Telia AB och
AssiDomän AB. Det avgörande är att eventuella nomine-
ringar tydligt motiveras och dokumenteras för bästa möjli-
ga genomlysning. Sammansättningen av styrelserna skall
också ske så att en balans uppnås avseende kompetens,
bakgrund, ålder och kön. Målet för de onoterade företagen
är en jämn könsfördelning och ett delmål är att andelen
kvinnor skall vara minst 40 procent 2003. År 2000 upp-
gick andelen kvinnor till 30 procent och året innan var
andelen 29 procent.

Styrelsens ordförande har en särställning i företagets
styrelse. Därför bör särskilt höga krav ställas på styrelsens
ordförande när det gäller kompetens och förmåga att

leda styrelsearbete. Det är styrelsens ordförande som
skall tillförsäkra att styrelsearbetet i företagen med stat-
ligt ägande håller en hög kvalitet och sker med viss
enhetlighet. Enligt aktiebolagslagen är ansvaret mellan
verkställande direktören och styrelsen fördelat så att VD
skall sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens
riktlinjer och anvisningar. Det är värdefullt om styrelsen,
som kollektiv och av respektive individ, utvärderas. Den
samlade utvärderingen, som vanligen görs årligen, kan
tjäna som underlag för utveckling av styrelsernas arbets-
sätt och också som underlag för ägarcn(na).

För att uppnå effektiva styrelser bör dessa inte vara för
stora. År 2000 bestod styrelserna i företag med statligt
ägande i snitt av 7,6 ledamöter inklusive suppleanter, 1999
var medelstyrelsen 7,8 inklusive suppleanter. Styrelsernas
storlek varierar från som minst 3 till som mest 14 ledamöter.

Regeringskansliets avsikt är att endast ha ordinarie leda-
möter i styrelserna, om inte särskilda skäl kräver annat,
eftersom varje ledamot bör ha samma ansvar och ha samma
drivkraft för ett stort engagemang i företagets utveckling.

För insynens skull och för att som huvudägare direkt
kunna medverka till bolagets utveckling kan det många
gånger vara en fördel för staten med direkt ägarrepresen-
tation i styrelsen, det vill säga att styrelserna innehåller
representanter från Regeringskansliet med insikt i bola-
gets verksamhet och den bransch den verkar i. Samtidigt
som ägarens insyn ökar, kan styrelsen också tillföras kun-
skap om ägarens förhållningssätt i viktiga frågor. Ett 40-
tal tjänstemän från Regeringskansliet, både politiskt till-
satta och opolitiska, sitter i bolagsstyrelser. Åv dessa har
ett knappt tiotal personer mer än ett styrelseuppdrag.

Styrelsenomineringar i börsnoterade bolag där staten
är delägare skall ske i samråd med övriga huvudägare,
företrädesvis genom en nomineringskommitté. De för-
slag som därvid framkommit bör publiceras i god tid före
bolagsstämman och kommitténs ledamöter skall vara
närvarande på stämman för att kunna motivera valet av
de föreslagna personerna. I de noterade bolag där staten
har cn stor ägarandel bör minst en ledamot av nominc-
ringskommittén representera staten. Nomineringskom-
mittén bör bestå av tre till fem ledamöter och majorite-
ten skall representera huvudägarna. Det är lämpligt att
nomineringskommittén även föreslår styrelsearvodena.

KÖNSFÖRDELNING

1 Befattning	Kvinnor	' • Män '■ ■		Andel kvinnor 1
Ordförande	4	53	57	7%
Wce ordförande yv v /	2	Z7 i	19	ri#
Andra ordinarie	119	214	333	36%
Suppleådl		22	30	27%
Ledamöter utsedda av
bolagsstämma, total*	133	306	439	30%
Arbetstagare, ordinarie	13	62	75	17%
Arbetstagare, suppleant	13	°34	47	28%
VO/GO	■ z	■ ' 50’ :	57	12%

‘omfattar ordinarie ledamöter, suppleanter samt ordförande och vice ordförande

Regeringens mål är att styrelserna skall innehålla hög kompetens anpassad
till respektive bolags verksamhet, situation och framtida utmaningar. Det är
därför viktigt att styrelsens sammansättning ändras i takt med att företaget
utvecklas och omvärlden förändras.

STAT ENS ÄGARPOLITIK

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Viktiga policyfrågor

det följande redogörs för regeringens policy i
Hn ^v*^ssa frågor av principiell karaktär och hur de
BäS berör företagen ined statligt ägande. Dessa poli-
cyfrågor ger uttryck för en viljeyttring hos rege-
ringen på områden som är angelägna för hela samhället
medan de tre verktyg som tidigare beskrivits är de tradi-
tionella metoder som en företagsägare kan använda i sin
ägarutövning.

Miljöfrågor är
affärsmässiga

regeringsförklaringen slås fast att Sverige skall
vara ett förcgångsland i omställningen till ett
ekologiskt hållbart samhälle. Vidare i propositio-

nen Svenska Miljömål - Miljöpolitik för ett hållbart Sve-
rige (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MjU06, rskr.
1998/99:183) anges i avsnitt 8.3 om staten soin ägare.
Som ett resultat av att miljöfrågorna mer och mer upp-
fattas som affärsmässiga och strategiska, uppmärksam-
mas allt oftare ägarnas möjligheter att påverka företagens
miljöarbete. Välskötta företag behöver ha ett seriöst mil-
jöarbete och god miljökompetens för att undvika miljö-
relaterade risker och kostnader. Kostnaderna kan bestå
clels i höga åtgärds- eller saneringskostnader, dels i kost-
nader på grund av försämrat anseende hos leverantörer,
kunder och allmänhet. Miljöanpassning är i många fall
en förutsättning för lönsamhet. De statliga företagen bör
därför sträva mot en hållbar utveckling och bidra till att
de nationella miljömålen uppfylls.

Det åligger styrelserna att slå fast företagets miljöpolicy
samt att beakta de krav som ställs på verksamheten när
det gäller en ekologiskt hållbar utveckling.

Könsperspektivet
en självklarhet

et svenska jämställdhetsarbetet är på väg in i en
ny fas där inriktningen är att integrera ett köns-
perspektiv i den ordinarie verksamheten från

att främst varit en egen sidoordnad struktur med jäm-
ställdhetsansvariga och jämställdhetskommittéer.
Genom könskonsekvensanalyser skall både kvinnors och
mäns villkor, förutsättningar och behov tydliggöras och
därmed blir dessa analyser ett instrument för att höja
kvalitet och effektivitet. Staten skall därför se till att
företagen i sitt arbete analyserar sin verksamhet utifrån
såväl kvinnors som mäns förutsättningar och villkor.

Könskonsekvensanalyser bör ingå i bolagens verksamhet
som en del i utvecklingsarbetet. När det gäller den mer
avgränsade frågan om könsfördelningen i de statliga
bolagsstyrelserna är målet en jämn könsfördelning och
ett delmål att andelen kvinnor skall vara minst 40 pro-
cent 2003 (regeringens skrivelse 1999/2000:24). För
2000 uppgick andelen kvinnliga styrelseledamöter till
30 procent, jämfört med 29 procent 1999. Detta kan
jämföras med att cirka 5 procent av ledamöterna i de
svenska börsnoterade bolagen utgörs av kvinnor. Genom
att intensifiera ansträngningarna för att öka andelen
kvinnor vid tillsättningar i statliga bolagsstyrelser, samti-
digt som det aktuella kompetensbehovet i varje bolag
tillgodoses, kan regeringen uppnå ett av delmålen för
jämställdhetspolitiken inom rimlig tid. Det svenska jäm-
ställdhctsarbctct har varit, och skall även framlcdcs för-
bli, framgångsrikt och en internationell förebild.

Mångfald lönar sig

rfarenheten från företag i såväl Sverige som
utomlands visar att mångfald lönar sig. En ökan-
de internationalisering med skärpt konkurrens

ställer krav på högre kompetens hos de anställda. Arbetet
med mångfald innebär att dra nytta av mänskliga olikhe-
ter och skapa kraft ur det faktum att varje medarbetare
har sina personliga kompetenser, egenskaper och särskil-
jande drag. Mångfaldsarbetets övergripande mål är att
införa organisationssystem som gör det möjligt för alla
medarbetare att medverka med sin fulla potential.
Exempelvis kan handlingsplaner upprättas för hur före-
tagen skall ta tillvara det humankapital som finns hos
personer som kommer från skilda kulturella, etniska och
sociala miljöer. Handlingsplanerna skall användas som
verktyg för att kunna rekrytera de bäst lämpade genom
att bredda basen för rekrytering.

Regeringen anser att arbetet med mångfald är viktigt
och utgår från att företagen med statligt ägande beaktar
detta bland annat i sin verksamhet och personalpolitik.

Statliga företag
i IT-samhället

egeringens IT-politiska mål är att Sverige som
första land skall bli ett informationssamhälle för
alla. Regeringen anser att IT är ett redskap som
underlättar möjligheterna att nå mål inom ett antal
angelägna områden, bland annat tillväxt och sysselsätt-
ning, regional utveckling, mångfald och för att nå ett
hållbart samhälle. Företagen med statligt ägande utgör en
stor del av den inhemska företagssektorn, därmed kom-

Könskonsekvensanalyser bör ingå i bolagens verksamhet som en del i
utvecklingsarbetet. När det gäller den mer avgränsade frågan om könsför-
delningen i de statliga bolagsstyrelserna är målet en jämn könsfördelning
och ett delmål att andelen kvinnor skall vara minst 40 procent 2003

STATENS ÄGARPOLITIK

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

mer också dessa företags utveckling på IT-området vara
viktigt för svensk tillväxt och bidra till fler jobb och ökad
produktivitet. Redan i dag ligger många långt framme,
till exempel SJ, SBAB och Luftfartsverket.

För ägaren handlar det om att försäkra sig om att
företagen skapar de bästa förutsättningarna för att kunna
konkurrera. För att mäta denna utveckling har Närings-
departementet skapat ett e-mognadsindex som skall vara
ett verktyg både för ägaren och de enskilda företagen.

Incitamentsprogram

egeringen beslutade den 25 november 1999 om
riktlinjer för incitamentsprogram för anställda i
statliga bolag. Ett incitamentsprogram är ett sys-
tem för belöning av arbetstagares arbetsinsats där belö-
ningen är beroende av att arbetstagarens arbetsinsats
höjer värdet i bolaget. Det ankommer på bolagets styrel-
se att säkerställa att regeringens riktlinjer för incita-
mentsprogram för anställda i statliga bolag följs, om ett
incitamentsprogram införs.

Riktlinjerna avser bolag som är helägda av staten. I
bolag där staten är delägare bör riktlinjerna enligt rege-
ringsbeslutet så långt möjligt tillämpas efter cn dialog
med övriga aktieägare.

Det förhållandet att regeringen beslutat om riktlinjer
för incitamentsprogram skall inte uppfattas som att rege-
ringen rekommenderar att det införs sådana program i
samtliga bolag som helt eller till en del ägs av staten.

Syftet med incitamentsprogram för anställda är att
bidra till att stimulera alla i bolaget att arbeta för de
övergripande verksamhetsmål som ställts upp för bola-
get. Incitamentsprogram är ofta kopplade till så kallade
värdebaserade styrsystem.

Dessa system är ett instrument för att rikta upp-
märksamheten mot värdeökning genom effektivare
kapitalutnyttj ande.

Anställningsvillkor

i statligt ägda företag

örhandling om verkställande direktörernas
anställningsvillkor är i första hand en fråga för
styrelseordförande i förening med ytterligare
personer från styrelsen.

Bolagets valda styrelse skall dock i sin helhet ta ställ-
ning till anställningsvillkoren för VD samt också ta ställ-
ning till om villkoren överensstämmer med de riktlinjer
regeringen utfärdat i december 1996. Styrelsen och VD
skall säkerställa att dessa riktlinjer även tillämpas för
övriga personer med företagsledande eller därmed jäm-
förliga uppgifter och i dotterbolagen.

I regeringens riktlinjer sägs bland annat att löner och
andra förmåner till företagsledare skall vara konkurrens-
kraftiga, men att företag som ägs av staten inte skall vara
löneledande jämfört med motsvarande privatägda före-
tag. Vid uppsägning från bolagets sida kan avgångsersätt-
ning utgå. Denna ersättning får motsvara högst 24
månadslöner inklusive uppsägningstid. Denna ersättning
skall utbetalas månadsvis.

Vid ny anställning eller inkomst från annan förvärvsverk-
samhet skall avgångsersättningen reduceras med belopp
motsvarande ny inkomst under 24-månadersperioden.

En genomgång av cirka 500 anställningsavtal gjordes
1996 och en uppföljning gjordes 1997/98 för att se till
att riktlinjerna följdes.

Handlingsprogram för
arkitektur, formgivning
och design

iksdagen har beslutat om mål för statens arbe-
te med arkitektur, formgivning och design
(prop. 1997/98:117, bet. 1997/87:KrU14,

rskr. 1997/98:225). Statens engagemang i dessa frågor
skall bland annat ha följande mål: Kvalitet och skön-
hetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekono-
miska överväganden, och kulturhistoriska och estetiska
värden i befintliga miljöer skall tas till vara och förstär-
kas. Vidare skall offentligt och offentligt understött
byggande, inredande och upphandlande på ett före-
dömligt sätt behandla kvalitetsfrågor.

Regeringens
förvaltningsmandat

amverket kring förvaltningen av företag med
statligt ägande styrs genom ett så kallat förvalt-
ningsmandat från riksdagen.

Enligt 9 kap. 8 § regeringsformen, står statens medel och
dess övriga tillgångar till regeringens disposition. Enligt 9 §
skall riksdagen fastställa grunderna - i den omfattning som
behövs - för förvaltningen av statens egendom och förfo-
gandet över den.

Regeringen skall således höra riksdagen vid väsentliga
ändringar av företagets inriktning, utspädning av ägan-
det, kapitaltillskott, bolagisering (ombildning av, vanli-
gen, affärsverk till aktiebolag) samt försäljningar och köp
av aktier. Beträffande det sistnämnda har riksdagen givit
regeringen bemyndigande att avveckla ägandet i Nord-
banken Holding AB, numera Nordea AB, och Svenska
Skogsplantor AB (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10
rskr. 1991/92:92). Riksdagen har bemyndigat
(prop.1999/ 2000:84, bet. !999/2000:NU18
rskr. 1999/2000: 204) regeringen att minska statens ägan-
de i Telia till lägst 51 procent av samtliga aktier samt
minska ägandet i AssiDomän AB och AB Svensk Export-
kredit (Prop. 1995/96:141, bet 1995/96: NU26 rskr.
1995/96: 302)

I lagen (1996:1059) om statsbudgeten sägs vidare att
regeringen får sälja statens aktier i bolag där staten har
mindre än hälften av rösterna för samtliga aktier eller
andelar om inte riksdagen beslutat annat. Regeringen får
däremot inte minska statens ägarandel i bolag där staten
har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga
aktier eller andelar. Riksdagsbeslut krävs inte för extraut-
delningar eller nedläggningar eftersom det ingår i den
normala förvaltningen.

STATENS ÄGARPOLITIK

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Ansvaret inom Regeringskansliet för förvaltningen av ett
visst bolag ligger pä ett med hänsyn till företagets verk-
samhet utpekat departement.

Det är detta departement som handhar den dagliga
förvaltningen och uppföljningen samt utvärderingen av
företaget.

1 de fall företaget har särskilda samhällsintressen sker
utvärderingen också utifrån hur företaget uppfyllt sitt
uppdrag samt hur marknadens förändringar kan komma
att påverka uppdragets innehåll.

Regeringskansliets
ägarförvaltning

ainlade resurser och kompetens för förvaltning-
en av det statliga ägandet finns inom särskilda
ägarenheter på Näringsdepartementet och

Finansdepartementet för att få bättre förutsättningar att
bedriva en enhetlig ägarpolitik och utforma tydliga mål
och riktlinjer för företagen.

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE ORDNADE EFTER HUVUDMAN

NÄRINGSDEPARTEMENTET		FINANSDEPARTEMENTET (forts.)
Företag med marknadsmässiga kra»		VawileuAB¹	1W%
AssiDomän AB	35.5%	Dom Sbvetsii. A/O	36%
l errtia AB	103%	Kaserner) fasbghets AB	100%
Luossavaara Kiitunavaara AB. LKAB	100%	Nordea AB”	18.2%
BotfRrl AB	1DO%	OM Onippfld AB	9.4?%
SAS Gruppen	21.4%	Speoallastigheter Sverige AB	100%
SIS MiQöhWtkt^rig AB	10%	Slaisns BosUdstaiisieriiigsaklietulis. SBAB	100%
SJ. Statens Järnvägar	100%	Vin Ä Sprit AB. VAS	100%
Stattum, rénrattnmffsaktieMswH	100%	Företag med särskilda samhällsintressen
Sveaskog AB	100%	Bostadsgaranti. AB	50%
Svenska 1 agnrhusaktiebolagflt	100% '	VenanfhA AB	100%
Svenska rymdaktieboteget	100%	Svenska Spel. AB	100%
Sveuslu SkBppsliycwtekskdiSan	100%	Avrecklrngsbolag
Svenska Skogsplantor AB	100%	SKD företagen	100%
SweRcad AB	100%	SKD företagen
teila AR VäftenfaH AB	70.6% ioo% :	KULTURDEPARTEMENTET Företag med särskilda samhällsintressen
Företag med särskilda samhällsintressen A- Banan proiekt AB	......lt»%	Kungliga Dramatiska Teatern AB Kungliga Operan AB	100% 100%
Al Ml Företagspartner AB	100%	Teracom AB	100%
GOta tanalLrolag. AB	100%	Voksenåscn A/S	100%
IRECOAB {nftfartsverkel	55% 100% ;	MILJÖDEPARTEMENTET	hvSvÄvftvS
Norrland Center AB Samhall AB	33.3% 100% ;	Företag med marknadsmässiga krav Swedesurvny AB	100%
S\|6fartsverket	100%	Sydkraft SA KA B	1 aktie’
SOS Alarm Sverige AB	50%	Företag med särskilda samhällsintressen
SP Sveriges Provnings och Forskningsinstitut AB S*mVäg och HärtihUeftAR	100%	Svenska Mil\|östyrningsrådet, AB	90%
	100%
Svensk Bilprovning. AB Svenska fcraltnéi, Affärsverket	52% 100%	SOCIALDEPARTEMENTET Företag med särskilda samhällsintressen
Svensk Danska Broförbindelsen AB, SVEDAB	100%	Apoteket AB	100%
Srer ges Re$e vch TurlsUSd AB	. 50%	Systerntofagei AB	100%
Avveckllngsbolag : G'»ngr<.b*rgGruw> AR	100% :	UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
Sveriges Geologiska AB 7en:l Shipping AR	100% , ’ 100%	Företag med marknadsmässiga krav Imego AB	100%
FINANSDEPARTEMENTET		UTRIKESDEPARTEMENTET
Företag med marknadsmässiga krav AWdeml$M HtK AB	100%	Företag med marknadsmässiga krav Svensk rxportkrMft, AR -'	64.7>.
Civitas Holding AB Vasakronan AÖ’	100% 100%	Företag med särskilda samhällsintressen Swedfund Internshonel Afi	100%

50 procenl hv SAS Sverige AR

’ Dotterbolag till Civitas Holding AB
” Genom samgåendet med UniDanmark minskade den svenska statens ågarandel från 25,9 till 18.2 procent.

' Slalen Irfljde i pili-angiisli DgriraiKlelen Irån 7,7 lill 9.42 procenl. Statens ägarandel är beräknad på anlal utestående aktier i OM Giuppcn efter full konvertering och utnyttjande
av lecktilrigsojilinner, dvs 84 818 818 stycken aktier.

■* Svensk Exportkredit ägs sedan augusti 2000 till 64,7 procent av staten och till 35.3 procent av ABB Ltd Staten ägde tidigare 50 procent och de stora bankerna lika mycket.
Sydkrall SAKAR ingår ej i sarrirnarislällnirigen grund av deri låga ägarandelen

STATENS ÄGARPOLITIK

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Näringsdepartementet förvaltar merparten av företagen
med statligt ägande, 31 stycken samt tre avvecklingsbo-
lag. Huvuddelen avser företag inom kraft-, telekom-,
skog- samt transportbranscherna och företagen är i de
flesta fall konkurrensutsatta och flertalet har värdemaxi-
mering som mål.

Näringsdepartementets enhet för statligt ägande bil-
dades i samband med sammanslagningen hösten 1998 av
Arbetsmarknadsdepartementet, Närings- och Handelsde-
partementet samt Kommunikationsdepartementet.
Enheten består av 13 personer varav sju företagsförvalta-
re, tre analytiker som också arbetar med ägarstymingsfrå-
gor, två assistenter samt cn chef

Finansdepartementet förvaltar statens ägande i 14
företag (inklusive Civitas Holding AB:s dotterbolag
Vasakronan AB och Vasallen AB samt ett avvecklings-
bolag), företrädesvis verksamma inom den finansiella
sektorn, fastighets- och spelbranscherna samt V&.S Vin
& Sprit AB. Finansdepartementets bolags- och fastig-
hetsenhet består av sex personer som arbetar med
bolagsfrågor varav fyra som företagsförvaltare, en ana-
lytiker samt en chef.

Ägarenheternas uppdrag är att aktivt bevaka och
sköta statens tillgångar så att värdeutvecklingen blir den
bästa möjliga och - i de fall det är aktuellt - de särskilda
samhällsintressena uppfylls.

Ägarenhetema förmedlar ägarens uppdrag och krav
samt bevakar, genom ett aktivt analysarbete, de olika
branschernas utveckling. Tjänstemännen är också i vissa
fall ä gar represen tanter i företagens styrelser. Enheternas
medarbetare fungerar också som kontaktlänkar mellan
företagen och de politiskt tillsatta vilka är ytterst ansvari-
ga. Enheterna utformar underlag och bereder ärenden
för beslut inom Regeringskansliet.

Socialdepartementet, Kulturdepartementet, Miljödepar-
tementet, Utrikesdepartementet samt Utbildningsdeparte-
mentet förvaltar ägandet i 12 företag.

Socialdepartementet förvaltar bolag med socialpolitis-
ka mål och Kulturdepartementet bolag med kulturpoli-
tiska mål. Inom Miljödepartementet förvaltas bolag som
verkar inom miljöområdet.

För en översikt över vilka branscher och företag
respektive tjänsteman ansvarar, hänvisas till tabellen
"Ansvarsfördelning inom Regeringskansliet för företag
med statligt ägande” på sidorna 132-135.

mkr. Detta utgör cirka 0,05 promille av värdet på bolags-
sfären som har uppskattats till mellan 430 och 500 mil-
jarder kr. Uppskattningen är beroende av vilka antagan-
den som görs för respektive bolag. Inom interna kostna-
der ingår löpande kostnader som löner, resor, kontorsma-
terial ctc. Köpta tjänster innefattar främst köpta tjänster
inom finansiell och juridisk rådgivning samt framställan-
det av verksamhetsberättelser och kvartal srapporter.

Finansdepartementets bolagsenhet hade förvaltnings-
kostnader på cirka 3,3 mkr för holagsförvaltningen.
Näringsdepartementets ägarenhet hade totala förvalt-
ningskostnader på 18,6 mkr, varav 9,2 mkr avser interna
kostnader. Sammanlagt användes 9,4 mkr för köpta
tjänster, varav cirka 8 mkr avser finansiell och juridisk
rådgivning. Näringsdepartementet står för drygt 7 mkr
av dessa, och Utrikesdepartementet har köpt tjänster för
cirka 0,6 mkr.

För Teliaintroduktionen i juni betalades cirka 73,1
mkr för finansiell och juridisk rådgivning. Dessutom
betalades 984,5 mkr för försäljningsomkostnader och
reklam i samband med introduktionen. Försäljningen
inbringade cirka 62 miljarder kr till staten.

Förvaltningskostnader

Regeringskansliet finns två bolagsenheter, på
Näringsdepartementet och på Finansdeparte-
mentet, och dessa två enheter förvaltar 46 av

57 företag, exklusive de fyra avvecklingsbolagen. Övri-
ga bolag har handläggare som också har andra uppgifter
och som är spridda på olika departement. Förvaltnings-
kostnaderna för dessa finns inte upptaget här då de
främst består av lönekostnaderna för handläggarna, och
för att dessa handläggare också har andra uppgifter. I
den mån externa tjänster har upphandlats för förvalt-
ningen av dessa bolag, så har den kostnaden bokförts på
ett gemensamt anslag för förvaltningen av företag med
statligt ägande.

Den totala kostnaden för förvaltningen av företagen
med statligt ägande under 2000 uppgick till cirka 22

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Under 2000 förbättrades resultatet efter finansiella poster med 12 procent
till 29 767 mkr jämfört med 1999 förföretagen med statligt ägande. Samtidigt
steg omsättningen med 6 procent till 247 781 mkr under samma period.

ammantaget genererade företagen med statligt
ägande ett kassaflöde från den löpande verk-
samheten på 47,7 miljarder kr 2000. Det egna
kapitalet uppgick till cirka 161 miljarder kr.

Utdelningen till staten minskade till 9,6 miljarder kr för
verksamhetsåret 2000 från 21,9 miljarder kr 1999. Under
1999 ingår cirka 11 400 mkr i utdelning från Stattum avse-
ende försäljningen av aktierna i Pharmacia Upjohn. Sam-
manlagt arbetade 237 000 personer i foretag med statligt
ägande under 2000 jämfört med 252 000 under 1999.

De företag som har särskilda samhällsintressen att
fylla har under året uppfyllt de flesta av dessa mål.

Företagen med statligt ägande utgör en så stor del av
det inhemska näringslivet eftersom de är mycket mer
beroende av hemmamarknaden än de privatägda svenska
företagen. Av de tio svenska företagen med störst omsätt-
ning i Sverige, exklusive finansföretag, äger staten sju, och
tre av de tio största arbetsgivarna har staten som ägare.

Statens andel av den inhemska bolagssektom är grovt
uppskattad till cirka 25 procent. Siffran bygger på en
genomgång av värdet i statliga bolag, kommunala bolag,
samt börsbolagens svenskbaserade verksamhet och onote-
rade privata bolag. Bland de kommunala bolagen ligger det
största värdet i energi- och fastighetsbolagen. Sammanta-
get ger delvärderingama en procentuell andel av de statliga
bolagen i den svenska bolagssektom om cirka 25 procent.

I årets redogörelse har en uppdelning skett i två grup-
per. Den första omfattar företag som verkar under mark-
nadsmässiga villkor och krav, den andra omfattar företag
som har särskilda samhällsintressen att uppfylla inom
ramen för ett resultatkrav. Gränsdragningen mellan
grupperna är inte alltid självklar. Ambitionen i verksam-
hetsberättelsen är dock att göra redovisningen av statens
foretagsengagemang och de enskilda företagen så tydlig
som möjligt. Med uppdelningen blir bilden av såväl hela
bolagssfären som de enskilda företagens resultat och
måluppfyllelse tydligare och därmed mer rättvisande.

Resultatet skiljer sig också från det som redovisades i
den senaste kvartalsrapporten. Det beror på att en kon-
soliderad resultat- och balansräkning upprättats som
bland annat innebär att delägda bolag därmed räknas in
efter vilken ägarandel staten har. Konsolideringen, som
är en form av summering, är gjord utan att det finns ett
egentligt moderbolag. Principerna för redovisningen och
uppdelningen av företagen redovisas i kapitlet redovis-
ningsprinciper på sidan 39.

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE, 2000

Resultaträkning, Mkr	247 781	233 697
Kostnader '	-215 256	: -211523
Jämförelsestörande	-1 383	-5 589
i Resultat från andefar i intresseföretag	::" \ 1194	1200
Rörelseresultat	32 336	17 785
Fmansiella Intäker	6 222	15718
Finansiella kostnader	8 791	-6831
Resultat före skatt	29 767	26 672
Minoritet	-3 800	-644
Skatt	■5 334	-6 544
Årets resultat	20 633	19 484

Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	321 134	248 044
Räntebärande anläggningstillgångar	274 593	279 701
Ej räntebärande omsättningstillgångar	69 442	67 152
Räntebärande omsättningstillgångar	193 318	156 233
Totala tillgångar	858 487	751 130
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	161 436 :	155 447
Minoritet	23 665	5 543
Räntebärande avsättningar	IZI5? :	12 145
Ej räntebärande avsättningar	33 980	28 331
Räntebärande iSngfnstiga skulder	400 068	356755
Ej räntebärande långfristiga skulder	24 289	18 238
Räntebärande kortfristiga skulder	138 625	112 117
Ej räntebärande kortfristiga skulder	64 272	62 554
Totala skulder och eget kapital	858 487	751 130
Kassaflöde Irån löpande verksamhet	47745	29 514
Kassaflöde från in vester mgar	-83 611	-41 750
Kassaflöde frän tinanslerlng	36 404	16283
Övriga upplysningar
Bruttoinvesteringar	91 012	42 555
Av- och nedskrvning	21 407	18 865
Omsättning som avser anslag från staten	21 623	20 767
Räntabilitet pä eget kapital. %	13X	12.7
Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt)
Räntabilitet pä sysselsatt kapital, % (genousnitt)
Räntabilitet på operativt kapital. % (genomsnitt)
Nettoskuldsättning (+ nettoskuld} f ( nettotillgång)
Sysselsatt kapital
Operativt kapital
Soliditet, %	21.6	21.4

Samtliga av dessa siffror ar justerade för statens agarandol. sc sid 39.

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE, 2000

Nelloomsältnlng	160 7	152 375	06 982	Hl 322
Kostnader	-134 267	•136 022	-80 988	•75 501
lämfftreisestörande		■ ' "■ -1495	6.12 -	■1093:
Resultat från andelar i intresseföretag	1 190	1 087	4	113

Rheleetetultat 25 706 12 945 6 630 4 841

finansiella intakter	4 651		13 923	1 571	1 795
rinansteila kostnader	? _h , oVä’» u’d"? h’*»'i, ’ » .	7 241	4911	-1 550	1920
Resultat före skatt		23 116	21 957	6 651	4716
Minoritet		■3756” """T	-668	-44	25
Skatt		4 715	6 293	619	252
Axets resultat	4“ii“ä‘:H“s“H“a‘‘ii^uH“a‘‘H‘*H“u“6“a‘!ti‘'i	14 645	14 996	5 988	4 489

Fj rftnlpbéianrjö omsättnjngsNlEÄngar 54 372..... 53 322 15 070 13 831

Räntebärande omsättningstillgeångar 181 183 143 208 12 135 13 024

Totala tillgångar 754 599 650 255 103 888 100 875

Eget kapital, avsättningar och skulder

Esci kaiiifei. . . :: :::;		:..131.842.;	■ : ■ 12716!:.::::	. :29.593 . .	. . 28 286
Minoritet		23 150	5 163	515	380
Rantvbeiarwe avsättningar		8515	8879	3 638	3266
f l räntebärande avsättningar		31 377	26 015	2 603	2316
Uäntflilrarele lAngfiMIgs ikuM^r		■. 352 910	.. 312 » .	■	44 .W
E\| räntebärande långfristiga skulder		22 370	16 446	1919	1 792
Räntebärande kortfristiga skulder		135 033	106 905	3 592	5 212
t\| räntebärande kortfristiga skulder		49 402	47 318	14 870	15 236
Totala skulder och eget Kapital		754 599	650 255	103 888	100 875
Kassaflöde från löpande verk$amnet		40517	18*3 .	7 228	Il 151
Kassaflöde från Investeringar		-77 789	32 554	•5 822	9 19(3
Kassaflöde från finansiering		38 166	18115	•1762	■1 833
övriga upplysningar	KSS	• '■•	'"""i':'»"''’'
Bruttoinvesteringar		83 831	30 947	7 181	11 608
Ax OCh nwhkuynin^är		18533	16 542	2874	2323
Omsättning som avser anslag från staten		400	‘•>8«	21 223	20 179
Räntabilitet på eget kapital. % (genomsnitt)		11,3	12.0	20.7	15.7
Räntabilitet på totalt kapilai, % (genomsnitt)
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % (genomsnitt)
Räntabilitet på operativt kapital. % (genomsnitt)
NollosluildsAlinihg (. oeilor,ki>id)/( hcttolillgänc)				\;"!a^k"S!"ÄvSÄ"«
Sysselsatt kapital
Operativt kapilai		8“öⁿ«”.l“ii "«“ä "h“h“h"1	V-W ” - Vn
Soliditet, %		20.5	20,3	29,0	28,4

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Företag med marknads-
mässiga krav

det följande redogörs för företag som verkar
under marknadsmässiga villkor och krav.
Dessa företag kännetecknas av något eller

flera av följande:

Dc verkar på cn marknad med Full konkurrens. Äga-
ren, staten, ställer marknadsmässiga krav på resultat och
avkastning baserade på riskprofil. Utvärderingen och
uppföljningen baseras på dessa, samt i vissa fall på sär-
skilt uttryckta ägarkrav. I gruppen ingår även statens
noterade innehav.

Resultatet efter finansiella poster steg i den här grup-
pen med 5,3 procent till 23,1 miljarder kr under 2000
från 1999, samtidigt ökade omsättningen 5,5 procent
till närmare 161 miljarder kr. Noterbart är att kassaflödet
från den löpande verksamheten fördubblats under året
till 40,5 miljarder kr. Bruttoinvesteringarna mer än för-
dubblades till cirka 84 miljarder kr. Avkastningen på det
egna kapitalet minskade med en procentenhet till 11
procent.

DAGLIGVAROR

Inom branschen dagligvaruhandel ökade V&S Vin & Sprit
AB sitt resultat efter finansiella poster med 49 procent
till 1 433 mkr.

Spritmarknaden är mogen och utan egentlig tillväxt.
Det sker dock förskjutningar mellan olika kategorier av
sprit samt mellan prissegmenten, där konsumenten i
större utsträckning efterfrågar kända varumärken i de
dyrare segmenten. Förskjutningen mot vit sprit fortsätter
också. Den internationella alkoholmarknaden karaktärise-
ras av sammanslagningar och utförsäljningar. Den enskilt
största händelsen under 2000 var utförsäljningen av Sea-
grams Spirits and Wine, ett av de stora bolagen i alkoholin-
dustrin. I Sverige fortsätter omstruktureringen av alko-
holbranschen. Denna omstrukturering inleddes då mark-
naden för import, export, tillverkning och partihandel
med alkoholdrycker 1995 avmonopoliserades.

I Sverige finns för närvarande mer än 300 aktörer som
har importtillstånd och därmed möjlighet att sälja vin
och sprit till såväl Systembolaget som restauranger.

I Dagligvaror ingår: V&S Vin & Sprit AB.

TRANSPORT

Inom transportbranschen ökade SAS Gruppen sitt resul-
tat efter finansiella poster med 50 procent till 2 773 mkr
under året jämfört med 1999. Staten äger 21,4 procent
av gruppen. Resultatet förbättrades på grund av en
ökning av Business Class-rcsenärer och cn förbättrad
prisstruktur.

Framgång på flygmarknaden är till stor del beroende av
företagets förmåga att locka till sig affärsresenärer och
storkunderna inom de segmenten som är globala. Därför
måste flygbolagen kunna erbjuda globala tjänster. De
måste således ha ett globalt flygnät mod lätt access till dc
flesta av världens huvudorter, ett enkelt biljettboknings-
system som omfattar hela världen och smidiga övergång-
ar för passagerare och bagage vid inchcckning och byten.

För att klara detta bildar flygbolagen allianser med
varandra och utvecklar avancerade biljettbokningssystem
med rutiner för hur trogna resenärer skall premieras.
Alliansernas varumärke blir också allt viktigare liksom

hur resenärerna uppfattar de ingående flygbolagens ser-
vice, punktlighet och priser.

Marknaden för flygtrafik mellan Skandinavien och
omvärlden ökade med cirka 5 procent under 2000. För en
liten, regional aktör som SAS är det av största betydelse att
kunna liera sig med "rätt" kollegor i en allians och också
förmå att etablera cn position som en viktig aktör i alliansen.
Som ett flygbolag med relativt sett högre kostnader än
andra bolag möter SAS också tuff konkurrens från små
nischaktörer, som kan etablera sig på andra sträckor med
cn helt annan prisbild. SAS har högre enhetskostnader

DAGLIGVARUHANDEL (1 företag)

1 Resultaträkning, Mkr	2000	1999
Netloomsättning	5816	4 072
Kostnader	-4 413	•3 011
Jämförelsestörande	46	143
Resultat från andelar i intresseföretag	0	C
Rörelseresultat	1 449	918
nnansfella irtåköer	99	54
Finansiella kostnader	-115	-8
Resultat före skatt	1 433	964
Minoritet	-62 ” '	6
Skatt	-437	-274
Årets resultat	934	690
\| Balansräkning, Mkr	2000	1999 \|

Tillgångar

Ej räntebärande anläggningstillgångar	3 535	2 738
Räntebärande anlåggntngsliagäifgar	0	0
Ej räntebärande omsättningstillgångar	1 986	1 741
Räntebärande omsättnmgstäigångar	191	: 2 753
Totala tillgångar	5712	7 232
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	2934	2 163
Minoritet	11	115
Räntebärande avsättningar	37	146
Ej räntebärande avsättningar	480	559
Räntebärande längf Istiga skulder	: 836	1644
Ej räntebärande långfristiga skulder	0	0
Räntebärande kortfristiga skulder	0	279
Ej räntebärande kortfristiga skulder	1414	2 326
Totala skulder och eget kapital	TS-ZHiv-	7 232
Kassaflöde Irån lopantte verksamhet	■102	808
Kassaflöde från investeringar	-998	-685
Kassaflöde frän finansiering	1 465	801
Övriga upplysningar
Bruttoinvesteringar	1 093	688
Av- oef» nedskrivningar	236	86
Omsättning som avser anslag från staten	0	0
Räntabilitet pä eget Kapftel. % (genonrsritt)	. 36.6	30.8
Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt)	23.9	17,4
Räntablhtel pä syssdsatl kapital. % (genomsett)	37,9	28.4
Räntabilitet på operativt kapital, % (genomsnitt)	55,5	81.1
Nettoskuldsfflfrnng (+ nettoskuld) i k- nettotillgäng)	682	-684
Sysselsatt kapilai	3818	4 347
Operativt kapital	3 627	1594
Soliditet. %	51.6	31.5

Samtliga av dessa siffror ar justerade för statens agarandel, se sid 39.

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

eftersom SAS i genomsnitt liar betydligt kortare medel-
flygavstånd än de flesta konkurrenter, det vill säga de
totala kostnaderna skall slås ut på en mindre intäkts-
mängd. I den omgivningen blir det än viktigare att förmå
hålla fast affärsresenärerna. Under året ökade Business
Class-traliken med 9 procent och Economy Class med 6
procent. Andelen Business Class uppgår till 29 procent,
oförändrat jämfört med förra året.

Inom samma bransch sjönk SJ:s resultat före skatt med
45 procent till 132 mkr under 20(X) beroende på minskad
omsättning och engångskostnader i samband med bolagise-
ringen. Jämvägsmarknaden kan delas upp i två branscher:
passagerartrafik och godstrafik. Båda branscherna är begrän-
sade till nationella marknader eftersom järn vägsmarknader-
na är reglerade i de flesta europeiska länder. Praktiska prob-
lem i form av exempelvis begränsad tillgänglighet till spåren
och olika spårvidd gör det också svårt för järnvägsbolagen
alt etablera sig på andra nationella marknader.

I Sverige är godstrafiken helt avreglerad, medan passa-
gerartrafiken delvis är avrcglerad. I Sverige upphandlas
den spårbundna passagerartrafiken på olönsamma interre-
gionala linjer av myndigheten Rikstrafiken. I England upp-
handlar regeringen all spårbunden passagerartrafik för att
minska kostnaderna, förbättra servicen och underlätta
investeringar. 1 övriga europeiska länder har upphandling-
ar bara skett i begränsad omfattning. Järnvägsbolagens tuf-
faste konkurrenter är därför inte andra järnvägsbolag, utan
andra trafikslag. Den spårbundna passagerartrafiken slåss
mot dc flexibla bilarna, mot billiga bussar och snabbt flyg.
Den spårbundna godstrafiken möter sina värsta konkur-
renter i flexibla lastbilar och snabba flygtransporter.

All järnvägstrafik är mycket kapitalintensiv och en
avgörande faktor för lönsamhet är bur väl de fasta till-
gångarna, det vill säga lok och vagnar, utnyttjas. Lönsam-
heten blir således beroende av hur väl företagen förmår
att förutse efterfrågan och matcha den med optimalt
antal tillgängliga platser eller lastutrymme. Verksamhe-
ten är också personalintensiv, speciellt passagerartrafiken
som ju snarast är att betrakta som en tjänsteindustri.

För såväl passagerartrafiken som godstrafiken på järn-
väg är konkurrenskraftiga priser jämfört med bland annat
bussar, flyg och bensinpris avgörande liksom servicenivån.
Det är av största vikt att hålla cn hög servicenivå med
bland annat god punktlighet för att kunna konkurrera
med andra, flexiblare transportmedel. För både passagerar-
trafiken och godstrafiken är eventuella framtida investe-
ringar och dess finansiering viktiga för värdeskapandet.

I samma bransch minskade Posten AB sin förlust efter
finansiella poster till 1 360 mkr under år 2000 från 4 065
mkr 1999. Svenska Posten agerar på två marknader: brev
och paket. Detta är två skilda affärer med olika bransch-
karaktä ristika.

Sverige är än så länge Europas enda helt avreglerade
marknad för brev. Eftersom övriga marknader fortfarande är
reglerade är genomlysningen dålig och det är svårt att göra
jämförelser mellan de olika brevdistributörema. Brevmark-
naden är en mogen, kapitalintensiv marknad som därmed
har höga fasta kostnader. Det är svårt för nya aktörer att
bygga upp en stor nationell brevdistribution och få lönsam-
het. Däremot finns det utrymme för aktörer på lokala mark-
nader. Detta har vi sett hända i Sverige, där det finns ett 80-
tal aktörer som konkurrerar med Posten. Posten har trots
detta en betydande marknadsandel på över 90 procent.

Det stora hotet mot Postens verksamhet kommer
emellertid från don nya informationsteknologin. Posten
noterade under 2000 minskade volymer för adresserade

försändelser vilket huvudsakligen hänför sig till att e-
posten tar marknadsandelar. /K andra sidan så ökade voly-
merna för oadresserade försändelser, så kallad gruppre-
klam, vilket är en trend som pågått under flera år och
som förutspås fortsätta. De adresserade försändelserna
svarar dock för över 60 procent av den totala brevvoly-
men och har något högre vinstmarginaler varför en
volymminskning slår mot resultatet. Privatbreven svarar
dock bara för 6 procent av totala brevvolymer, varför
e-postens utbredning bland privatpersoner inte får
samma betydelse för Postens resultatutveckling.

TRANSPORT (4 företag)

Resultaträkning. Mkr 2000 1999

Netloomsättning	37 (>88	39 219
Kosuwfe......	-30 576	-38 298
Jämför clsestörande	2 151	-4 301
Resuhal Ir.ån andalar MrlWöftW	594	, 376
Rörelseresultat	-445	■3 004

! inarisielia intöWer 772 4b8

Finansiella kostnader	952	880
Resultat före skatt	625	-3416
Minoritet	5	1
Ska 1	238	1 043
Arets resultat	-382	-2 372

fialärisrakning, Mkr

2000

1999

Tillgångar

Ej räritebårarrde anlageningsUllgångar 23 9(56 22 868

Rar itclMiantlc anlaggrrfnHStlllgångar 19615 20 801

Ej länlebarande wrisåtlningslillgängar 5 835 5 723

: 57665: 41567

Totala tillgångar	107 081	91 059
Eget kapital, avsättningar och skulder
Egtt kttpltal	8 701	7 087
Minoritet	16	13
	3 583	3033
Ej räntebärande avsättningar	5 875	3 836
Räntebärande långfristtRS skulder	. 12631	11235
Ej räntebärande långfristiga skulder	64	41
PåntaWlMnde torHstipi gkuMnr	67 871	56616
Ej räntebärande kortfristiga skulder	8 340	9 198
Totala skulder och eget kapital	107 081	91059
Kassaflftde från löpande verksamhet	3092	2340
Kassaflöde hån investeringar	590	1376
Kassaflfldn trln linansiattng	-1	603
Övriga upplysningar	ss’:-:re;i
Bruttoinvesteringar	3 803	2 257
Av- och nedskrivningar	2 052	: 2 285
Omsättning som avser anslag från staten	370	579
Ränta Wltet på nger kapilai. % (eanamsnilO	-4,8	-27,9
Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt)	0.3	2,8
RåritaUliiet på sysselsatt kapital. % (geiidriisnitö 0.4’1		3.3
Räntabilitet på operativt kapital, % (genomsnitt)	-2,9	-18.2
NattoskirklSåttrJlng I ■ imtfoWuMl/(- neWKång)	6804	8415
Sysselsatt kapital	92 802	77 984
OpMaWt kapilai	15 521	15 516
Sohditet. %	8.1	7.8

Samtliga av dessa siffror ar justerade for statens agarandel, se sid 39.

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

På lång sikt prognosticeras världsmarknaden för brev min-
ska, men fram till och med 2005 antas volymerna växa
med 2,5 procent i Europa och USA. Posten har som enda
brevdistributör i världen noterat fallande volymer, vilket
förklaras av den starka intemetpenetrationen i Sverige.

Paketmarknaden, eller logistikmarknaden, karaktärise-
ras av konsolidering där nationella aktörer slår ihop sig för
att bilda internationella grupperingar. Paketmarknaden har
under lång tid varit avreglerad i större delen av världen
och konkurrensen är hård från internationella aktörer som
har byggt upp ett världsomspännande distributionsnät.

TELEKOM (2 företag)

Resultaträkning, Mkr

2000

1999

Nettoomsättning	54 575	52 550
Kcstnadei	-41371	-47323
Jåmföcelsestörande	27	0
Resultat Irjn andelar 1 rntresseWretag	•1157	817
Rörelseresultat	12 074	6 044
Fmanstefia intäkter	1577	836
Finansiella kostnader	-1 872	■798
Resultat ftre skatt	11779	6 082
Minoritet	-3013	■3
Skatt	1 470	1 780
Årets resultat	7 296	4 299

Tillgångar •_■'	2000
Ej räntebärande anläggningstillgångar	86 946	48 366
Räntebärande anteggrjhgstillgångar	4968	5 563
Ej räntebärande omsättningstillgångar	19 488	17 205
Ranteoärdnrte omsawIrigsBligSngar	12364	6213
Totala tillgångar	123 766	77 347
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital -----	39867	33366
Minoritet	16 781	211
Ränretarande avsättningar	3 525	3 246
Ej räntebärande avsättningar	7 833	7 244
Räntebärande långfristiga skulder	20 876 :	9 123
Ej räntebärande långfristiga skulder	1 029	162
Räntebärande kortfreBga skulder	13 166	6934
Ej räntebärande kortfristiga skulder	20 689	17 061
Totala skulder och eget kapital	123 766	77 347
Kassaflöde från löpande verksamhet	10 458	10809
Kassaflöde från investeringar	-37 397	-10 737
Kassaflöde från frnans«ering	26 809	1005
Övriga upplysningar	SIBfeW
Bruttoinvesteringar	48 030	12 192
Av och nedsknvninear	8 250	7677
Omsättning som avser anslag från staten	14	8
Räntabilitet på eget kapital, % (genomsnitt)	19,9	13,6
Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt)	13.6	9.5
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % (genomsnitt) 18.6		14.2
Räntabilitet på operativt kapital. % (genomsnitt)	20.5	15.8
Nen«iuldsättnln_K(₊nettoskuld) r( nenotU^r® 20235		: 7 527
Sysselsatt kapital	94 215	52 880
Operativt kapilai	76 883	41 104
Soliditet. %	45.8	43.4

Samtliga av dessa siffror är justerade för statens ägarandel, sc sid 39.

Paketmarknaden i Sverige beräknas växa med cirka 7
procent i volym per år under de närmaste åren. Den
svenska marknaden är dock liten för en nationell aktör
eftersom de internationella aktörerna kan dra nytta av
skalfördelarna.

/ Transport ingår: Posten AB, SAS Gruppen, SJ AB,
SweRoad AB.

TELEKOM

Inom tclckombranschcn minskade Telia AB sitt underlig-
gande resultat, EBITDA exklusive jämförcLscstörandc pos-
ter och resultat från intressebolag, med 7 procent till
13 087 mkr under 2000. Telekombranschen har gått från
att ha varit cn hårt reglerad bransch med starka monopolin-
slag till en fullt konkurrensutsatt marknad och ett växande
antal specialiserade aktörer som agerar på regional eller glo-
bal nivå. Den ökande konkurrensen ökar behovet av eflekti-
visering för att behålla marginalerna. Telia har bland annat
lagt stora delar av de verksamheter som skall avyttras i ett
affärsområde, och har redan sålt av flera dotterbolag.

Flera av de europeiska telefonoperatörema har expan-
derat kraftigt runt om i Europa, bland annat genom att
söka UMTS-licenser. Höga kostnader för att få licenserna
och för utbyggnaden av de nya näten, i kombination med
minskade prognoser för hur snabbt och hur mycket kun-
derna kommer att använda de nya tjänsterna har sänkt vär-
deringen av telefonbolagen. Telia ska bygga UMTS-nät i
Norden och lansera operatörsoberoende portaler i Europa.

Telias aktiekurs har sjunkit under 2000 sedan intro-
duktionen i juni, dock i linje med övriga telckombolag.
Sedan årsskiftet har Telia utvecklats bättre än de flesta
konkurrenter.

I Telekom ingår: Telia AB, Svenska rymdaktiebolaget.

BASINDUSTRI

LKAB vände förra årets förlust till cn vinst efter finansiella
poster på 591 mkr. Inom jämmalmsindustrin har konsolide-
ringen fortsatt bland både producenter och hos kunder.
Under 1999 sjönk efterfrågan kraftigt på stål vilket fick till
följd att stålproducenter började gå samman i allt högre
utsträckning för att spara kostnader och öka kundbasen.
Även om efterfrågan tog fart under 2000, världens råstål-
produktion nådde ett rekord på cirka 846 miljoner ton, så
fortsatte konsolideringen i jakt på synergier. Stålföretagen
Usinor, Arbed och Aceralia gick samman och bildade värl-
dens största stålproducent med en årlig produktion på cirka
45 miljoner ton, eller cirka 5 procent av världsmarknaden.

Samtidigt sätter de allt större stålföretagen en press på
jämmalmsproducenter, vilket i sin tur har lett till en våg av
sammangåenden. Bland annat har BHP köpt 60 procent av
rösterna i Caemi, vilket innebär att företaget tillsammans
med CVRD och RioTinto kontrollerar närmare 60 procent
av den sjöburna handeln med järnmalm. Den handeln upp-
gick under 2000 till närmare 455 miljoner ton. LKAB pro-
ducerar cirka 2 procent av världsproduktionen av järnmalm.

LKAB har cn inneboende kostnadsnackdcl då man får
gräva på över 1 000 meters djup för att få upp malm,
medan de brasilianska järnmalmsföretagen har dagbrott.
Detta återspeglas direkt i hur vinstgivande företagen är.
LKAB har exempelvis en rörelsemarginal på cirka 10
procent medan CVRD i Brasilien har en motsvarande
marginal på cirka 28 procent.

Noterade bolaget AssiDomän har fortsatt sin renodling
mot ett skogsbolag då industriverksamheten bedöms
utvecklas bättre med andra ägare. Koncernen är Europas
största noterade skogsägare och brukare av 2,4 miljoner

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

hektar produktiv skogsmark. Denna strategi har belönats
av marknaden och aktien har utvecklats bättre än index.
AssiDomän noterade ett förbättrat resultat för 2000 och
ökade utdelningen med 50 öre till 6.50 kronor per aktie.
Konjunkturen i Europa är fortfarande relativt god. Det
innebär förväntningar om en fortsatt relativt stabil
utveckling för flertalet av koncernens produkter, även
om efterfrågan under 2001 kommer att växa långsam-
mare än under 2000.

/ Basindustri ingdr: AssiDomän AB, LKAB, SveaskogAB,
Svenska Skogsplantor AB.

KRAFT

Inom kraftbranschen ökade Vattenfall sitt helårsresultat
med 21 procent till 5 18S) mkr jämfört med förra året,
medan omsättningen ökade med 14 procent till 31 695
mkr under samma period. I resultatet ingår 532 mkr i
ersättning från SPP samt 2 639 mkr i ersättning för Bar-
sebäck. Omsättningsökningen berodde på förvärvade
enheter såsom Uppsala energi, medan resultatet förbätt-
rades främst beroende på betydande engångsposter. Bola-
gets resultatmål nåddes inte under 2000.

Den europeiska energimarknaden har karaktäriserats

BASINDUSTRI (4 företag)

1 fttgultattriiltnltigi Mkr j	2QÖÖ	1999 \|
Nettoomsåttning	5 538	4 699
Kostnader	-1927	-4 824
Jämförelsestörande	0	-123
Resultat frän a '»dalar 1 ihtiésseiö-etag	r 1 095	■249:
Rörelseresultat	1 706	-497
Finansiella intäkter.........	.....: 200'	.'44
Finansiella kostnader	98	57
Resultat f8re skatt	1 808	-310
Minoritet	-9	6
Skall	28/	94
Årets resultat	1 512	-410

KRAFT (1 företag)

Resultaträkning Mkr	2000	1999
Nelloom sättning	31695	27 754
■ Kosinsdw	■ -25 665.....	•22 381
Jämförelsestörande	0	0
Resultat frän andelar 1 inlreSséföfelag	658	142
Rörelseresultat	6 688	5 515
' Finansiella intakter ’?........	1.037	542
Finansiella kostnader	2 536	1 760
Resultat före skatt	5189	4 297
Minoritet	462	•359
Skall	-1 757	1 400

		im 1
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	17084	12 745
Rä«!lebä’arideanlöH8f»inasli1l8éiijHar	40	40
Ej räntebärande omsättningstillgångar	2 128	2 445
: Räntebärande omsättningstillgångar .....	2 926	"2407;
Totala tillgångar	22 178	17 637
Eget kapital, Avsättningar och skulder
Eget kapital	18 165	137»
Minoritet	41	34
; Rå^Wr^de^HtWr.....'■ ii T " i. " ■' 'i	.....1027	: : 109Z
Ej räntebärande avsättningar	1 604	1 552
: RånteWrafidAlängfristfga skulder i	133	129
El räntebärande långfristiga skulder	64	94
' Bäntet)äraridekortfri^g0 5Kiif(ft;f :	25	20
Ej räntebärande kortfristiga skulder	1 119	961
Totala skulder och eget kapital	22 178	17 637
i Kassaflöde från löparrde verksamhet	1320	482
Kassaflöde från investeringar	-1 035	-1 240
i KhSsaflöde ■fråhfinäflslefing •	" -389 i

övriga upplysningar

Bruttoinvesteringar	1 054	1 106
Av- och nedskrivningar	942	858
Omsättning som avser anslag 1 rån staten	1	1
RsntalKIfst pä Wipitiil, % (genomsnitt)	9,5	: 2.8
Räntabilitet på totalt kapital. % (genomsnitt)	9,6	1.4
RdnlubHllcl pä sysselsatt kapital. X (gcntimsnitO :	: ixr ■	ii"" -1.6
Räntabilitet på operativt kap tal, % (genomsnitt)	11.8	-3.8
NetlnskrddGåttiirg (* noricskitdl / (- rinltijtiUgäng) ;	• 1 781	■ .4 201 ,
Sysselsatt kapital	19391	15 030
Operaivt kao-lai ,	16 425	12.583
Soliditet. %	82.1	78.2

Samtliga av dessa siffror Sr justerade för statens Ägarandel, se sid 39.

Ej räntebärande anläggningstillgångar Räntebärande anläggningstillgångar Ej räntebärande omsättningstillgångar Rådie^rändööih^lfhin^tllléån^ ........ Totala tillgångar	84 349 5 592 \| 14 656 "10408 : 115 005	64 030 4 508 10 815 7 310 86 663
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eght kapital	35 12(1	„ 33 347
Minoritet	4 985	2 472
R»bär.-i	: is?	^: raiD
Ej räntebärande avsättningar	13 792	11 192
Räntebäfawfe »änglristtga skulder	41 116	19 714
Ej räntebärande långfristiga skulder	878	1 222
R4ntei»MMle kdrtwsbgn ttMUAtt	: 9 531 .	11351
Ej räntebärande kortfristiga skulder	9 376	6 155
Totala skulder och eget kapital	115005	86 663
kassaflöde från löpande verksamhet	. 6131	3 238
Kassaflöde Irån investeringar	-21 776	-5 111
KsSMMrt* Win fiftäosier>PB	18.390	i 2 420
övriga upplysningar
Bruttoinvesteringar	23 840	7 916
Av- och nedskrivningar	3 686	4 361
Omsättning som avser anslag frän staten	0	0
RAntgUITe' på ng» kÄpitnl, % (aenprnsnitt)	, 8.7	; ’ 77:
Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt)	7,7	7,1
’ RäntaUllét w sysséKiah kapital. % (gertömsnitO 9.7		' 9.3
Räntabilitet på operativt kapital. % (genomsnitt)	10.2	10.1
Mettre.knidsätt-wf* rroftaskidd) / (- nrhoWlgdngi 34 854		: 20 457
Sysselsatt kapital	90 959	68 094
Operalivl kaoiw! . .	74 959	56 276
Soliditet. %	34,9	41.3

Samtliga av dessa siffror Ar justerade för statens Ägarandel, se sid 39.

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

av en snabb konsolidering bland energibolagen under
2000, företagsförvärv till ett värde av närmare 580 mil-
jarder kr genomfördes i sektom under året. Konsolide-
ringen drivs bland annat av jakt på skalfördelar då fallan-
de elektricitetspriser pressar bolagens intjäningsförmåga.
I Tyskland, Europas största marknad, har elpriserna sjun-
kit med så mycket som 50 procent sedan avregleringen
1998. Den framväxande Vattenfallkoncemen har en för-
säljning på cirka 170 miljarder kWh. En prisförändring på
ett öre innebär således cn förändring på 1,7 miljarder kr.
Bland dc största europeiska kraftbolagen finns det franska

FINANS (4 företag)

Resultaträkning, Mkr	16 112	15 157
Kostrader	-14 759	-13929
Jämförelsestörande	-8	24
Resultat från andelar i intresseföretag	⁸--T21	0
Rörelseresultat	1 345	1 252
Finaraiéfia intakter	890	: 11719
Finansiella kostnader	-6	-11
Resultat före skatt	2 229	12 960
Minoritet	-212	■300
Skatt	-592	-3 403
Årets resultat	1 425	9 257
Til gängar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	4 505	4 403
Räntebärande ankigeningsttllgängar	219 545:	221 707
Ej räntebärande omsättningstillgångar	8 287	13 743
Räntebärande omsättningstillgångar	95612	80215
Totala tillgångar	327 949	320 068
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	9874	19903
Minoritet	1 311	2315
Räntebärande avsättningar	0	0
Ej räntebärande avsättningar	641	675
■ Räntebärande långfristiga skulder	260 1Ö5	256028
Ej räntebärande långfristiga skulder	20 236	14 858
Räntebärande kortfristiga skulder	31862	■3895
Ej räntebärande kortfristiga skulder	3 920	7 394
Totala skulder och eget kapital	327 949 ■	320 068
Kassaflöde från löpande verksamhet	17 138 -	-1 770
Kassaflöde från investeringar	-12 798	-7 698
Kassaflöde frän tmansierérg	-4 630	9003
övriga upplysningar
Bruttoinvesteringar	852	17
Av- och nedskrivningar	22 i
Omsättning som avser anslag från staten	0	0
RarrtaMitrt pä ege‘ kaoilai. % (genomsnitt)	9.6	53,9
Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt)	0.7	4.2

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % (genomsnitt

Räntabilitet på operativt kapital, % (genomsnitt)

Mert0skuWsäHning(+ nettoskuld)t (- nettotfl^ång)
Sysselsatt kapital

Operativt kapital

Soliditet. % 3.4 6.9

Samtliga av dessa sillror ar justerade lör slalens ägarandel, se sid 39.

helstatliga EDF, italienska Enel och tyska E.ON.

Vattenfalls strategi är att delta i konsolideringen,
främst genom expansion i Nordeuropa. Detta kräver ini-
tialt stora resurser, som skall ställas mot en framtida för-
väntad avkastning på investeringarna i Europas största
marknad, Tyskland.

/ Kraft ingdr: Vattenfall AB.

FINANS

Den svenska finansmarknaden påverkas till cn stor del av
den makroekonomiska utvecklingen. Den omgivande
penningpolitiken både i Sverige och internationellt stra-
mades åt under 2000 och den svenska styrräntan höjdes
från 3,25 till 4 procent i två steg. Den ekonomiska till-
växten i Sverige stannade på 4 procent för andra året i
rad medan investeringstillväxten minskade något.

Den starka ekonomiska tillväxten medförde ökande
sysselsättning som i kombination med det låga räntelä-
get, höga reallöneökningar och skattesänkningar ledde
till att hushållens disponibla inkomster påverkades posi-
tivt och hushållens sparande upprätthölls, trots den
svaga utvecklingen på aktiemarknaden under det andra
halvåret.

Den europeiska finansmarknaden har under de
senaste åren utmärkts av en hög grad konsolidering och
internationalisering. Denna utveckling har fortsatt
under 2000 och cn Pan-nordisk konsolidering av bank-
och försäkringsbolagen är på väg att skapa ett fåtal
stora finansiella koncerner med internationella förgre-
ningar. I förlängningen kan det konstateras att varken
bankerna eller försäkringsbolagen längre bara konkurre-
rar på de traditionella kärnmarknaderna utan även
direkt med specialisterna, som till exempel bostadsin-
stituten, fondkommissionärema, fastighetsmäklarna,
finansbolagen med mera.

Bankernas lönsamhet förbättrades under året. Detta
var främst effekten av stigande provisionsintäkter från
bankernas fondförvaltning och mäklarverksamhet i kom-
bination med fallande kreditförluster. Överskottet Från
in- och utlåningsverksamheten fortsatte att minska,
bland annat som en följd av att nya sparformer minskat
bankinlåningen. I branschen ingår Stattum som under
1999 förvaltade intäkterna från försäljningen av aktier i
Pharmacia Upjohn, vilket är anledningen till den stora
förändringen i resultatet. Pengarna från försäljningen
delades sedemera ut till staten. Se tabell föregående sida.

I Finans ingår: SBAB, Förvaltningsaktiebolaget Stattum,
AB Svensk Exportkredit, Svenska Skeppshypotekskassan.

FASTIGHET

Fastighetsbranschen har under de senaste åren befunnit sig
i en kraftig omstrukturering vilken fortsatte under 2000.
Denna omstrukturering är cn följd av att det i många fall är
billigare att köpa ett helt fastighetsbolag än att direktinves-
tera i en likvärdig fastighetsportfölj. Det har också funnits
cn tydlig trend mot att industri- och tjänsteföretag valt att
sälja sina fastighetsbestånd för att renodla sina verksamhe-
ter. Köpare har då främst varit fastighetsbolagen.

Efterfrågan på fastighetsmarknaden styrs av landets
och regionens ekonomiska tillväxt. Sverige hade en
ekonomisk tillväxt på cirka 4 procent 2000, men i vissa
regioner som till exempel stockholmsregionen, var till-
växten flera procentenheter högre. Hyresmarknaden för
kommersiella fastigheter i storstadsområden och till-
växtregioner har utvecklats positivt under 2000 med
stigande hyresnivåer och sjunkande vakansgrader. Den

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

stigande privatkonsumtionen har gynnat detaljhandeln,
vilket medfört ökad efterfrågan på butikslokaler. Till-
växten i tjänstesektorn har inneburit en ökad efterfrå-
gan på kontorslokaler.

En viss avmattning i värdetillväxten kunde dock skönjas i
slutet av året.

Av det totala svenska fastighetsbeståndets (kommersi-
ella fastigheter, bostadshyreshus och industrifastigheter)
bedömda värde på 2 100 miljarder kr uppskattas det
offentliga beståndet till omkring 750 miljarder kr (främst
allmännyttiga bostadsföretag).

FASTIGHET (5 företag)

Resultaträkning, Mkr	2000
Nettoomsättning	7 306	6 729
Koslnadei	A 341	■4 074
Jämförelsestörande	67	48
Resultat från öhdeter i inlresseförelag	a	1
Rörelseresultat	3 032	2 704
Flnanstella intäkter		53
finansiella kostnader	-1 658	-1 394
Resultat före skatt	1 439	1 363
Minoritet	-1	0
Skatt	-402	377
Arets resultat	1 036	986

Tillgångar El räntebärande anläggningstillgångar RärMcbåtandé Fj räntebärande omsättningstillgångar Räntebärande omsättningstillgångar Totala tillgångar	49 777 3 1 559 1 754 ' ■ 53 093	46364 69 1 218 2 433' 50 084
Eget kapital, avsättningar och skulder
EgMtaaM	17931	17 718
Minoritet	1	0
Räntebärande avsättningar	■ 136	148
Ej räntebärande avsättningar	1 038	905
Pantebätande långfristiga sktiWer	17.134 1	14 491
E\| räntebärande långfristiga skulder	96	68
RMebäiwws totMstlga skuläer	12 568	12 810
F\| räntebärande kortfristiga skulder	4 179	3 944
Totala skulder och eget kapital	53 093	50 084
Kassaflöde ttåh lopandd verksamhet	2:407	2®1
Kassaflöde från investeringar	4 238	■5 647
Kassrfl&fé hän Iltwsteiihg	1294	3 937
övriga upplysningar
Bruttoinvesteringar	5006	6 704
Av- döti nedskrivningar	1261	1 160
Omsättning som avser anslag från staten	0	0
WnruWitet eget hepttal. % (geriuMsnllO	5.8	-⁴ :s,6 ■
Räntabilitet pä totalt kapital. % (genomsn.lt)	6.0	5,9
Räntabilitet på sysselsatt kapilai, % (genomsnitt);	6,7	6.5 .
Räntabilitet på operativt kapital. % (genomsnitt)	6.8	6.7
Nrtioskuidsatteinfi (t iMawd) /1- nefinMfiänö ?8 IBS?		24 94* .
Sysselsatt kapital	47 780	45 166
OperatM kiptlal	46 024	42063
Soliditet. %	33.8	35,4

Samtliga av dessa siffror är justerade för statens ägarandel, se sid 39.

/ Fastighet ingdr: Akademiska Hus AB, Civitas Hol-
ding AB (Vasakronan AB, Vasallen AB), Kasernen Fastig-
hets AB, Specialfastigheter Sverige AB, A/O Dom Shvetsii.

Företag med särskilda
samhällsintressen

det följande redovisas de företag som har sär-
skilda samhällsintressen.

Dessa företag kännetecknas av något eller

flera av följande:

Agaren/staten styr verksamheten på ett påtagligt och
direkt sätt. De verkar på en marknad med särskilda för-
behåll, en del verkar helt eller delvis utan konkurrens,
andra är fullt konkurrensutsatta. Speciella finansiella
upplägg används, varvid bland annat kraven på avkast-
ning avviker från vad som är gängse i verksamheter som
bedrivs helt på marknadsmässiga villkor. Utvärderingen
och uppföljningen baseras bland annat på kvalitativa
parametrar härledda ur samhällsekonomiska eller sektor-
politiska mål, och effektivitets-/resultatkrav. Graden av
samhällsintresse och ägarens styrning skiljer sig mycket
mellan de olika bolagen i denna grupp.

DAGLIGVAROR

Inom dagligvaror återfinns bland annat Apoteket AB och
Systembolaget AB. Statens ägande av dessa holag känne-
tecknas inte av närvaron inom cn viss bransch utan av de
specifika samhällsintressen som ligger till grund för
respektive bolags verksamhet. En beskrivning av detta,
liksom den siffermässiga redovisningen, återfinns i avsnit-
tet om de enskilda bolagen.

Inom branschen dagligvaror finns också AB Svenska
Spel som redovisade en omsättningsökning på drygt
4 procent till 14,1 miljarder kr under 2000 medan resul-
tatet ökade med cirka 2,5 procent till 3,8 miljarder kr.
AB Svenska Spel är skattebefriat och vinsten tillkommer
staten och föreningslivet.

Spelmarknaden är i Sverige, liksom i övriga länder i
Europa och i större delen av resten av världen, reglerad.
Orsaken till detta är den stora risken för bedrägerier i
spelverksanihet samt risken för oönskade sociala konse-
kvenser, såsom spelberoende. Inkomster från spel till-
kommer av tradition allmännyttiga eller allmänna ända-
mål. Lotterier och spel får enbart bedrivas efter tillstånd.
Sådant tillstånd kan ideella föreningar med allmännyttigt
intresse ansöka om hos myndigheten Lotteriinspektio-
nen. Därutöver lämnar regeringen tillstånd till det stat-
ligt ägda bolaget AB Svenska Spel samt till AB Trav och
Galopp som ägs av en sammanslutning av trav och
galoppsällskap.

Under 2000 beräknas den svenska spelmarknadens
omsättning ha uppgått till dryga 32 miljarder kr. Fördelat
på hela den svenska befolkningen innebär det att man
idag spelar för cirka 3 600 kronor per invånare eller för
drygt 3 procent av den disponibla inkomsten.
Den svenska spelmarknaden domineras av tre stora
aktörer, ATG som bedriver vadhållning på hästar, AB
Svenska Spel som bedriver vadhållning på nummer och
Idrottstävlingar samt lotterier och Folkspel som i prin-
cip enbart bedriver Bingolotto. Därutöver finns bingo-
spel hos bingohallar, föreningslotterier samt restaurang-
kasinospcl .

AB Svenska Spels marknadsandel, baserat på omsätt -

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

ningen var under 2000 cirka 34 procent. Därutöver till-
kommer 9 procent som avser det värdeautomatspel som
AB Svenska Spel bedriver, men vars överskott tillförs
folkrörelsernas lokala barn- och ungdomsverksamhet.
ATG:s marknadsandel var 2000 cirka 33 procent.

Om man räknar omsättningen efter utbetalda vinster, det
vill säga kundernas nettoutlägg, har AB Svenska Spel och
ATG gemensamt en något mindre andel räknat på brut-
toomsättningen. De folkrörelsedrivna spelen har en stör-
re andel av marknaden, räknat på omsättningen efter
utbetalda vinster, än räknat på brutto-omsättning.

De spel som ökar mest är de med hög vinstutbetal-
ning relativt insatsen. Det gäller ATG:s spel på hästar
och Svenska Spels Greyhound Racing samt värdeauto-
materna Jack Vegas och Miss Vegas.

Inom branschen dagligvaror redovisade AB Svenska
Spel en omsättningsökning på drygt 4 procent till 14,1
miljarder kr under 2000 medan resultatet ökade med
cirka 2,5 procent till 3,8 miljarder kr. AB Svenska Spel är
skattebefriat och vinsten tillkommer staten och före-
ningslivet.

I Dagligvaror ingår: Apoteket AB, AB Svenska Spel,
Systembolaget A B.

INDUSTRIVAROR OCH -TJÄNSTER

Inom industrivaror och -tjänster bedriver Samhall, som
skall ge meningsfullt och utvecklande arbete till personer
med arbetshandikapp, verksamhet inom vitt skilda områ-
den och är därför aktiva på en mängd olika marknader.
Staten har satt fyra krav på Samhall: Antal arbetade tim-
mar, andel rekryterade från prioriterade grupper, över-
gångar till anställning hos annan arbetsgivare och att
verksamheten skall bedrivas effektivt. Samhall får på
grund av att verksamheten drar högre kostnader ett mer-
kostnadstillägg från staten. Detta var oförändrat på 4 262
mkr under 2000 jämfört med 1999, och den är beslutad
till samma belopp för 2001.1 reala termer har därför
ersättningen sjunkit. Samtidigt tappade Samhall vissa
volymer på grund av att en stor kund lade ner tillverk-
ningen. Tillsammans innebär det att Samhall går med en
rörelseförlust exklusive jämförelsestörande poster, samti-
digt som man uppnått en acceptabel måluppfyllelse vad
gäller de särskilda samhällsintressena.

I Industrivaror och -tjänster ingdr: ALMI Företag-
spartner AB, IR.ECO AB, Norrland Center AB, Samhall
AB, SOS Alarm Sverige AB, AB Svenska Miljöstymings-
rådet, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB.

KRAFT

Inom kraftbranschen är Affärsverket svenska kraftnät
ansvarig för att överföringen av el är säker och effektivt
miljöanpassad. Svenska kraftnät är ett naturligt mono-
pol på den svenska clstamnätsmarknadcn och därmed är
affärsrisken begränsad. Kundkretsen består i hög grad
av väletablerade företag med god soliditet. I Europa
råder olika regimer för stamnätsföretagen. En del är pri-
vatiserade, som i Finland och England, medan andra
fortfarande är en del av det nationella kraftbolaget. Flera
stamnätsföretag har dragit fiberoptiska kablar på sina
ledningar, och därmed breddat sitt verksamhetsområde.
I Sverige har Svenska kraftnät av Regeringen fått ansva-
ret för utbyggnaden av det nationella optostomnätet.

Vid årsskiftet hade affärsverket anslutit cirka 40 procent
av alla kommuner.

I princip konstituerar Sverige, Finland och Norge en
nordisk elmarknad, där handeln med el sker via elbörsen

NordPool. Länderna arbetar aktivt för att utveckla den
gemensamma marknaden. I dag finns dock flera så kalla-
de flaskhalsar på marknaden, områden där överföringen
av el är begränsad. Under ett par kalla dagar har det i
både Norge och Sverige varit mycket nära elbrist. Detta
beror dels på överföringskapaciteten i nätet, och på pro-
duktionskapaciteten. Ett förhållande som komplicerar
elförsörjningen är att majoriteten av elen produceras i
norra Sverige, medan majoriteten av konsumtionen sker i
södra Sverige.

För att investeringsbeslut skall kunna tas för att åtgär-

INDUSTRIVAROR	- OCH TJÄNSTER	(7 företag)
I Resultaträkn ng. Mkr		2000	1999
Nettoomsåttning		11 846	11 020
Kostnader		■m»i v-	■11237
Jämförelsestörande		480	-292
Resuftel från andeter Ii		-5	0
Rörelseresultat		330	-509
Finansiella intäkter		55	65
Finansiella kostnader		""-14
Resultat före skatt		371	-459
Minordet		-67	-8
Skatt		-26	-10
Årets resultat		278	-477

1 Balansräkning, Mkr ■ ■	200Ö ■ ■■■■ 1999 1
Tillgångar
Ej räntebärande ariäggn:ngs’Ugångar	1 715	1 457
Rartebarance aniäggnmgshll^r-gar	2 261	2 476
Ej räntebärande omsättningstillgångar	2 601	2 041
Räntebä>tmde otnwtl.-ilrigsllllgängar	3448	3 432
Totala tillgångar	10 025	9 406
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital ~ '	6182	590»
Minoritet	222	164
Räntebärande avsättningen	: 57 <	57
Ej räntebärande avsättningar	287	205
Räntebärande Hnglrisliga skulder	32	54
Ej räntebärande långfristiga skulder	62	66
Räntebärande fcortfnsltga skulder	22	25
Ej räntebärande kortfristiga skulder	3 161	2 931
Totala skulder och eget kapital	10 025	9 406
Kassaflöde från löpande verksamhet	223	148
Kassaflöde från investeringar	-258	-66
Kassaflöde från Imansrering	65b	-147
Övriga upplysningar
Bruttoinvesteringar	365	392
Ampert: nedskrivningar	346: :	287
Omsättning som avser anslag från staten	4 630	4 631
Räntabilitet pä eget kapiral, % (genomsnill)	4,6	7,7
Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt)	4,0	-4,7
Räntabilitet på sysselsatt kapilai, % (genomsnitt)	6.1	■6.9
Räntabilitet på operativt kapital, % (genomsnitt)	59,8	-120,9
NeB	•5598	■5772
Sysselsatt kapital	6515	6 204
Operativt kapital	806 .	296
Soliditet. %	63,9	64,5

Samtliga av dessa siffror är justerade för statens ägarandel, se sid 39.

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

da flaskhalsarna måste Sverige, Norge och Finland
betraktas som en marknad. Arbetet med att utveckla den
nordiska markanden är därför av hög prioritet.

/ Kraft ingår: Affärsverket svenska kraftnät.

FINANS

Inom finansbranschen finns bland annat Venantius AB.
Venantius är en så kallad "Badbank-solution” precis som
Securum. Innebörden härav är det strikt förmögenhets-
mässiga. Till skillnad mot vinstmaximering gäller kost-
nadsminimering, genom att stoppa den värdeerosion som

vid en viss tidpunkt inträffade 1 den statliga förmögen-
hetsmassan. Detta läge kan inte någon kapitalkostnad
åsättas som krav. Utvecklingen är från början negativ så
uppdraget är att bromsa värdccrosionen och minimera
förmögenhetsskadan. Målet är dock att under dessa
betingelser maximera förmögenhetsvärde, givet ugångs-
läget som är negativt. Detta görs genom minimering av
kostnaden.

I Finans ingdr: AB Bostadsgaranti, Venantius AB,
Stuedfund International AB.

KRAFT (1 företag)

1 Resultaträkning, Mkr	2000	1999 I
Nettoomsåttning	2 724	2 307
KoMharw	-1903	-1 759
Jämförelsestörande	0	0
Resulta Fråti aödelår 1 intresseföretag	21	15
Rörelseresultat	842	563
' F.ransieila intäkter T	8	35
Finansiella kostnader	-82	-67
Resultat före ikatt	758	531
Minoritet	■5	-5
Skött	0	0
Arets resultat	763	526

FINANS (3 företag)

[ ftesuItatrilkniriK Mkr	2 424	Si; 1999 \|
Kostnader .......	-1 915	■•1680
Jämförelsestörande	143	■29
RusuHb i Mn intnssdwelau	SSK< 0	0
Rörelseresultat	652	102
Finansiella inldkler	34	36
Finansiella koslnader	-10	-3
Resultat före skatt	676	138
Minoritet	41	-1
SWtl	w	. 20.
Arets resultat	551	154

1 Batariteråkrtlng, Mkr : •!::		1999 1
Tillgångar
11 räntebärande anlåRgn>ngslillgångar	9 715	9 129
IHnlcMrnndcanl.Wringsiillgånfrar	V 129 *	97
Ej räntebärande omsättningstillgångar	735	398
Räntebärande ariisåtlningstillgångar	1.19	14Ö4
Totala tillgångar	10 718	11 028
Eget kapital, avsättningar och skulder
Fgtf kapital.	6 485	6536
Minoritet	12	8
Räntebårnride nvsähnirignr	141	120
Fj räntebärande avsättningar	0	0
RänwtoaKie Iånglri$t	3370	2318
Ej räntebärande långfristiga skulder	32	0
KnWwiÄ korWiRgn skuHw	II	■; 1500
Ej räntebärande kortfristiga skulder	667	546
Totala skulder och eget kapital	10718	11028
Kassaflöde från löpande verksamhet	959 -.1	■ -792
Kassaflöde från investeringar	•1 005	-1 307
K.TwatlMe Mn fkijnsleUng	1219	850
övriga upplysningar
Bruttoinvesteringar	998	1 307
Av- Och nedskrivningar	404	350
Omsättning som avser anslag från staten	272	180
RäriaMltei p.) ogjet teisiwl. % (gértphUwö)	; 11.71;	- 8.2:
Räntabilitet på totalt kapital. % (genomsnitt)	7.8	5.8
Räntabilitet på sysselsatt kapilai. % (genomsnitt)	8.3	6.1’
Räntabilitet på operativt kapilai, % (genomsnitt)	9.0	6.6
NeHoskubsStl! \|!	■ 3254 ■	24.3?
Sysselsatt kapital	10 019	10 482
OpéMWRWIäl	9751	8 981
Soliditet, %	60,6	59.3

Samtliga av dessa siffror ar justerad» för statens ägarandel, se sid 39

Tillgångar Ej räntebärande anläggningstillgångar Räntebärande an^ggmngst Ilgångar Ej räntebärande omsättningstillgångar Räntebärande urnsåttningstillgänear Totala tillgångar	3 821 1<3 545. .. 284 1 297 24 947	3 637 21 .109 453 1059 26 258
Eget kapital, avsättningar och skulder
l ff’l kWi ,	4 792	4 194
Minoritet	48	8
Räntetiärande avsåtlnii lgat	0	0
E\| räntebärande avsättningar	247	404
Räntebärande långfristiga skulder	18 607	19 732
E\| räntebärande långfristiga skulder	5	2
R?KfMr.«ekortbW» sWffe	72	35
E\| räntebärande kortfristiga skulder	1 176	1 883
Totala skulder och eget kapital	24 947	26 258
Kassaflöde från löpande verksarriM	■221	3566
Kassaflöde från investeringar	-60	95
: Kassaflöde Wn taisicrtis	•'■94	-3 777
övriga upplysningar
Bruttoinvesteringar	89	7
Av^j och riédskrlvningar	■ ■ 22	: 21
Omsättning som avser anslag från slalen	0	0
RäptaWUst (iå «Ji kuplWl. 7- (genonisnlli;	12,3	3.8
Räntabilitet på totalt kapital, % (genomsnitt)	2.7	0.5
Räntabilitet på syssesalt kap tal. % (genomsnitt)
Räntabilitet på operativt kap*lal. % (genomsnitt)
NettnskuWsåfrrung (•* nettoskuld)/ (• neltofjlgång)
Sysselsatt kapital

Soliditet, %	19.4	16

Samtliga av dessa siffror ar justerade för statens ägarandel, se sid 39.

DEN STATLIGA FÖRETAGSSFÄREN 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 120

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

ÄR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Statens ägande i
börsnoterade företag

Statens aktieinnehav var vid årsskiftet värt 155
miljarder kr, motsvarande 4,8 procent av Stock-
holmsbörsens samlade börsvärde vid årsskiftet.
Den 30 mars 2001 hade värdet stigit tiII181 mil-
jarder kr, motsvarande 5,5 procent. Därmed var
staten den största aktieägaren på Stockholms-
börsen. Förra årsskiftet var andelen 1,0 procent
och staten nummer fjorton som ägare.

taten har ägarintressen i fem företag noterade
på Stockholmsbörsen. Det största innehavet är
Telia som börsnoterades i juni 2000, där staten
äger 70,6 procent. I Nordea AB äger staten 18,2 procent,
efter att banken under 2000 växt genom samgående
med även UniDanmark och norska Kreditkassen. Däref-
ter, i december 2000, bytte Nordic Baltic Holding namn
till Nordea AB. I SAS Sverige äger staten 50 procent och

har därmed en ägarandel i SAS Gruppen på 21,4 pro-
cent. Telia är därutöver huvudägare i Eniro AB, med 4S)
procent, som noterades i oktober 2000.

Hösten 1999 lade Saab AB/BAe bud på Celsius AB. Sta-
ten sålde sitt innehav i februari 2000.

Under hösten 2000 inleddes ett inlösenförfarande i
AssiDomän AB, där likvid crladcs i mars 2001.

Genom utförsäljningen av 29,4 procent av Telia i bör-
jan av juni 2000 tillfördes staten cirka 62 miljarder kr
i köpeskilling, och Telia erhöll 12,8 miljarder kr. Det
statliga innehavet om 70,6 procent av Telia var värt 103
miljarder kr vid årsskiftet och var värt 131 miljarder kr
18 maj 2001.

Det statliga aktieinnehavet har under 2000 utvecklats
i linje med Stockholmsbörsen i sin helhet. Samtliga inne-
hav utom Telia steg under året, där Celtica och Nordea
noterade de största uppgångarna med 44 procent vardera.
Telias aktiekurs föll med 43 procent jämfört med emis-
sionskursen, medan Handelsbankens vägda index för tolv
gamla europeiska telefon monopol sjönk med 41 procent
under samma period.

Indexet för statens noterade innehav sjönk med 19
procent under året, medan Affärsvärldens Generalindex
föll med 12 procent.

Från årsskiftet fram till 18 maj har Generalindex fallit
med 8 procent. Kurserna för den noterade delen av

KURSUTVECKLING FÖR BÖRSFÖRETAG DÄR STATEN HAR ÄGARINTRESSEN

30 december 1999-30 mars 2000

AssiDomän AR	209,0	190,0	151,0	125.5	143,0	138.5	37	25
Celtica AB	>■75,0?	: 58.0 :	61.0	52,5		■ 46,5	■.20?>a.	22
Nordea AB	63,0	71,5	69,0	66.5	46.0	50,0	43	13
OM Gruppen AR	185,0 :.	:-:-333»o’. :		394.0 i	360,0 .	• 190,0 .	23	-16
SAS Sverige AB	95,0	90,0	71.0	65.5	72.5	76.0	18	17
Telia AB	^: 57,5	48.5	63.5	83				28’
Tniro AB	108,0	95,0						23
Celsius AB						176.0
Kursutveckling for
den statlga portföljen
exkl leta och Celsius	131,0	142,0	135.0	126.0	97.0	100.0	42	■5
Kursutveckling for							% „--^u° VA-'/.¹'.’’>VJ X
den slarnga portföljet t
InM lelie och Celsius		81,0	96,0	116.0 ;	97.0	>00,0	w	■ 22
Affärsvärldens
Generalindex (AFGX)	72,0	88,0	100,0	106,0	114.0	100.0	-12	-8

MARKNADSVÄRDET FÖR DEN STATLIGA PORTFÖLJEN KVARTALSSKIFTEN 2000, MKR

Ägarandel

Foretag	18/5 2001	18/5 2001	30/3 2001	29/12 2000	29/9 2000	30/6 2000	31/3 2000 30/12 1999
AssiDomän A8	35,5	9 977	8 779	7 981	6343	5 272	6007	5818
Celtica A8	38.5	76	80	62	65	56	60	52
Nordea AB	18.2	33 876	34147	38 754	37399	36 044	24933	27101
OM Gruppen AB	9.42 ¹¹ i	1567	1479	Hi 1862	' . 3268	:"Ä.. :£527	2309	1218
SAS Sverige A3	50.0(21.4)-'-	3 701	3349	3173	2503	2309	2556	2679
Totalt exkl Telia		49 196	47834	51832	49578	46208	35864	36 868
Celsius AB								1232
Telia AB	70.6	131 333	1218OI	102736	134 511	175817
Totalt inkl Telia och Celsius		180 529	169 635	154 569	184 089	222 025	35 864	38100
Eniro AB	34,7*

" Slaleris Ägarandel Ar berAknad pä anlal utestående aktier i OM Grupf>eri eller IijII konvertering och ulnytljande av leckriingsoplioner, dvs. 84 818 818 stycken aktier.
* Andel av SAS Gruppen

” Telia Ager 49,1 pr

ÄR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

bolagssfären har samtidigt stigit med 22 procent till följd
av en positiv kursutveckling för Telia.

Investeringar

Företagen med statligt ägande var aktiva och
genomförde flera strukturella affärer i fjol, vilket
avspeglas i investeringsnivån, som i detta års
upplaga även inkluderar företagsförvärv.

e sammanlagda bruttoinvesteringarna för före-
tag med statligt ägande mer än fördubblades
under 2000 jämfört med året innan, från
knappt 55 till nära 114 miljarder kr, och som företags-
grupp var man därmed Sveriges största investerare i fjol.
Telia AB investerade över 47 miljarder kr, nästan lika

mycket som hela sin nettoomsättning på 54 miljarder kr.
Den största posten är förvärvet av det norska mobiltele-
fonibolaget, NetCom ASA.

Vattenfall AB tillhör också gruppen av foretag som
expanderar internationellt och har gjort stora struktur-
affärer. Expansionen startade under 2000 genom att
majoriteten i polska Elektroplownic Warzawskie förvär-
vades samt en minoritetsandel i det tyska energibolaget
HEW, som har ökats till ett majoritetsägande i år.
Genom ägandet i IIEW har Vattenfall också förvärvat de
tyska energibolagen VEAG och Laubag.

Ytterligare en internationell strukturaffär är bildan-
det av Nordea AB genom samgåendet mellan MeritaN-
ordbanken och Unidanmark samt förvärvet av Christia-
nia Bank/ Kreditkassen.

Strategin för V&S Vin & Sprit AB är att öka närvaron på
nya och befintliga marknader genom förvärv av företag och
i Ijol införlivades Plymouth Gin i verksamheten samt köp-
tes resterande 49 procent av De Danske Spritfabrikker.
SAS Gruppen har haft cn positiv volym- och marknadsut-
veckling de senaste åren och har investerat i sin rörelse

INVESTERINGAR AV FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE '

I Investerlngsbegreppet innefattas även företagsköp och Investeringar I forskning och utveckling

	hveMernW mkr. 2000	Investeringar;
Telia AB’ (70.6 %)	47742	12 145
VMMnfaH AH	::: .23840 .,.	...... 7.916 i
Nordea AB* (18.2%)	10888	4 589
-SASGrUrW" (214 %)	9886	5982
Posten AR	3 128	1520
Civitas IWHiR AU	2949	2«72 .
l uftfartsverket	2 660	2898
Akademiska Hus AB	......-.SW	' i 'SÄ''
AssiDomän AB* (35.5 %)	1 536	1573
Svetak-Dmkä Bfbförtohdehe AB. ■■
. SVenAB . .	1148	3098
Vin & Sprit AB. VÄS	1093	688
Svenska kratliråt, Affärsverket	998 1 307
t uossavaata-Kiminavaara AB,
LKAB	943	986
■ Slättum. FOrvaltihhgsaktlebotogPi :	821	0
OM Gruppen AB '(9,42 %)^r	723	236
SJ. Stälehs Jömvågar '		737
Teracom AB	558	385
SysleniUHaget AB	41Ö
Statens Väg- och Baninvest AB	304	247
Svenska rymdflkttebDlaéet ' -	288	47
Apoteket AB	284	36/
Samhdl AB	271	275
Specialfastigheter Sverige AB	157	600
SvensM Soel, AB	...../■■	207
Sjöfartsverket	114	105
Svenska Lagerhirfakbebölagét	97	'■■■■■■ . 13
Sveaskog AB	95	110
Öostadsger änti. Äö (50 %).	-v-; : 76	77
Svensk Bilprovning, AB (52 %)	73	114
SP Sveugcs ^övhh^s och	u v"" <	;!■
rörskiingsihstut AB	53	60
Lernla AB	47	47
Statens Bostadsfinansierings	W..','.."u".¹".."..	..............■
aktiebolag (SBAÖl	24	i fö
SOS Alarm Sverige AB (50 %)	22	34

		Investerar, mkr, 1999
Fönatog-Cfortsi , ‘	dikr.ÄÖOö	Investerar, mkr, 1999
AI.MI Företagspartner AB	17	23
.. Svenska Sk^splwW AB . . .		i ii ii ii i i ii i 10
Kungliga Dramatiska Teatern AB	9	5
Göt» kaildtboleg. AB......	8	5
Svensk Fxportkredit, AB (64,7%)	7	3
ImegoAB	7	7
Kungliga Operan AR	5	5
, Swfifiesljrvey AB	2	0
SIS Miljömärkning AB (10 %)	2	1
V.iksenAwi! ATS AB	1	0
Norrland Center (33.3 %)	1	1
A-Banan proieklAS i.		2289
Sveriges Rese och Turistråd AB (50 %)	0	0
Sv.nRe.ad AU.....	0	0
Zenit Shlpplng AB	0	0
Svenöka SkufHwhyfx^klikassan	0	0
Dom Shvetsii, A/O (36 %)	0	0
Kräetneh Fastighets AB	0	0
Ireco AB (55 %)	0	0
' Svenska Miljoyymlngsrädet AR !9C %>	0	. . .. .. _ö..
Swedfund International AB	5	1
Venant-us AB	0	0
Totalt	114 040	55 009

*) Börsnoterat företag.

I iriveslerlngstH'grep|*’l Ifinelallas nellol av köp och lörsäljrilng av Ixilag, lysiska och
immateriella tillgängar.

Siffrorna är inte justerade för statens ägarandel, dvs. delägda bolag ingär med 100
procent.

^a: Statens ägarandel är beräknad pä antal utestående aktier I OM Gruppen efter full
konvertering och utnyttjande av teckningsoptioner, dvs. 84 818 818 stycken aktier.

ÅR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

genom att investera i nya flygplan. Totalt handlar det om
ett investeringsbeslut på 30 miljarder kr som fattades
under 1999/2000 och med de första leveranserna av de
nya flygplanen under 2001.

OM Gruppens investeringar ökade också kraftigt under
fjolåret, främst genom satsningen på den internationella
elektroniska börsen, Jiway.

Luftfartsverket fortsätter med stora investeringar, bland
annat i Arlanda.

Det statliga fastighetsbolagen Akademiska Hus AB och
Vasakronan AB genomför omfattande investeringar.

Anställda

öretag med statligt ägande hör till de allra största
svenska företagen om man räknar till sysselsätt-
ningen. Fem företag har fler än 25 000 anställda:
Posten AB, Nordea AB, SAS Gruppen, Telia AB och Sam-
hall AB. AssiDomän AB, Vattenfall AB, Statens Järnvägar,

(som 2001 delas upp) och Apoteket AB har runt 10 000
anställda eller fler och ytterligare åtta företag har mer än
1000 anställda. Bara Ericsson är större än Posten som
arbetsgivare i Sverige.

Totalt har de 54 företagen (Vasakronan AB och Vasal-
len AB ingår i Civitas Holding AB) 240 218 anställda
varav 71 460 utomlands. År 1999 var antalet anställda
222 600, det vill säga 17 600 färre. Ökningen har fram-
för allt skett i Nordea AB (+13 000) och Vattenfall AB
(+5 000), samtidigt som övriga företag minskat sin per-
sonalstyrka med 2 000.

Andel kvinnor och män

Kvinnor utgör 43 procent av de anställda (103 000)
och 57 procent (137 000) män. Inom Apoteket AB är
kvinnoandelen över 90 procent medan den är under 10
procent i LKAB. I Nordea AB, Systembolaget AB och
SOS Alarm Sverige AB är ungefär två av tre anställda
kvinnor. AB Svensk Bilprovning, AssiDomän AB, Sjö-
fartsverket,Teracom AB, Vattenfall AB, Affärsverket
Statens Järnvägar och Sveriges Provnings- och Forsk-

ANSTÄLLDA I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Posten AB 41 522 19341 -303

Nordea AB* (18,2%) 32218 20 5D7 12915

SAS Gruppen ‘ (21.4 %) 30939 13124 629

TehaAB’<70.6%) < 30307 11521 : <761

Samhall AB 28846 12238 2 663

AssiDomän AB* (35.5%) 14 506 2703 -2554

Vattenfall AB 13 123 2855 5132

SJ, Staters Järnvågar 11702 2730 -3304

Apoteket AB 9802 8 959 406

Luftfartsverket 4 329 1558 86

Systembolaget AB 3 440 2165 182

Luos«v?ara-Kiirunavaard A8, , - . ‘...□ - =

LKAB 3210 230 ' -69

Lernia AB 2 497 849 38

Svensk Bilprovning. AB (52 %) 2 228 334 4

V&S Vin & Sprit AB 1375 523 604

Sjöfartsverket 1362 231 -141

OM Gruppen AB* (9,42 %)« 1354 469 360

Teracom AB 887 176 55

SOS Alarm Svenge AB (50 %) 739 437 3

Kungliga Operan AB X :595. ..•/ 280 \ 15

SP Sveriges Provnings- och

Forskningsinstitut AB 564 130 4

ALMI Företagspartner AB 535 224 -19

Svenska Spel. AB 531 266 20

Delägda bolag ingår med 100 %

*) Börsnoteral förelag.

Inom parentes anges statens ägarandel för dclägda företag.

" Statens ägarandel är beräknad på antal utestående aktier i OM Gruppen efter full
konvertering och utnylljarKie av lecknirigsoplioner, dvs. 84 818 818 slyckeri
aktier.

ANSTÄLLDA I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE
Regional fördelning

H A över rikssnittet
(mer än 20 procent)

B Runt rikssnittet
(+- 20 procent)

H C Under rikssnittet
(mindre än 20procent)

ÅR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

ningsinstitut AB, SP har färre än cn fjärdedel kvinnor.

Regional fördelning

Det statliga företagandet är väl spritt över landet. En del
av företagen har verksamhet i alla Sveriges kommuner,
till exempel Posten AB och Systembolaget AB. Även
Telia AB och Apoteket AB har verksamhet i ett mycket
stort antal kommuner. De statliga företagens anställda
fördelade på län skiljer sig från bilden av det totala anta-
let sysselsatta i landet. På Sverigekartan på sidan 31
redovisas ett län som över- eller underrepresenterat om
andelen anställda i statliga företag skiljer sig från andelen
för anställda totalt med mer än 20 procent.

Mest överrepresenterade är de statliga företagen i
Norrbotten där andelen är mer än det dubbla jämfört
med riksgenomsnittet eftersom LKAB och AssiDomän
AB har omfattande verksamhet där. Även Gotlands,
Jämtlands, Stockholms och Västernorrlands län har
överrepresentation av anställda i statliga företag.
Undcrreprescnteradc i fråga om anställda i företag med
statligt ägande är fem län i Syd- och Mellansverige: Ble-
kinge, Kronobergs, Sörmlands, Västmanlands och Gäv-
leborgs län.

Utlandsverksamhet

ästan var tredje anställd, fler än 70 000 perso-
ner, i företag med statligt ägande finns utanför
Sveriges gränser. Det är 16 000 fler än 19S)9.
Tillskottet av UniDanmark och norska Christiania
Bank/Kreditkassen till Nordea AB svarar för en stor del
av ökningen i utlandet.

SAS Gruppen och Nordea AB är bägge uppbyggda på
skandinavisk eller nordisk grund både vad gäller ägande
och basen för verksamheten, men med omfattande verk-
samhet även i andra länder. De två företagen har vardera
25 000 anställda utanför Sveriges gränser, motsvarande
82 respektive 77 procent av totala antalet. 1 bägge fallen
är det svårt att definiera hur stor andel av omsättningen
som hänför sig till den svenska marknaden, som bara är
en del av hemmamarknaden.

AssiDomän AB har också omfattande utlandsverk-
samhet med .9 000 anställda utanför Sverige, men anta-
let minskar i den pågående omstruktureringen. Fem
sjättedelar av AssiDomäns produktion säljs dock utom-
lands, producerat vid företagets anläggningar utomlands

UTLANDSVERKSAMHET I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

I utlandsverksamhet ingår både export och produktion utomlands. För SAS, Posten, SJ med flera kommunikationsföretag
är definitionen av utlandsförsäljning sådan att uppgifter inte kan beräknas. us=Uppgift saknas.

I Ht: Utlandsförsäljning,		Utiandsandel av	Anställda utomlands	Förändring.	Utiandsandel. 1
SAS Sruopen'(21.4 » ■	US	u-,		1 -413	82
Nordea AB* (18.2 %)	US	US	24 784	12265	77
AssiDurnöri AR* (3b,5& j	20605	84	■< ...... 9076	-1901	63
Vattenfall AB	8 653	27	5037	4 375	38
fc,dAB-(70.6%)	9602	18	' '4924	rar	16 '
VÄS Vin & Sprit AB	4 437	76	704	635	51
Posten AB ......	:1S	US		. 76 .	: l
OM Gruppen* (9,42 %)'	US	US	482	132	36
i uOTsnvHBta^Wötbnavöata AB, i KAR	3134	64	273	-17	9
SJ. Stalens Järnvägar VoKsenéseti A/S	US	US	78	-2	1
SJ. Stalens Järnvägar VoKsenéseti A/S		^: ioö	57	-8	■ 100
SweRoad AB	59	92	33	-1	58
Svt.ri_BesResé-ochTijrlsttädAB(5O%)	.IS	US	22..	.....-8	....... 44
Swedesurvey AB	101	100	8	■5	22
Taracorn AB	145	9	6	3	1
Svenska kraftnät. Affärsverket	25	1	2	2	1
Stliäb» SMdpÄr AI3	12	6			l
Venantius AB	US	US	2	2	1
Samtail AB ”	!^rÄ>		}	1	50
Svensk? rymdaktiebolaget	14Q	27	1	0	0
Öorn Shu-SII. A/O (36	21	• 100 ■	1	0	100
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AR AdhtrkrJt AB ;	53	12	0	0	0
	1	0	0	c	0
ii nego AB	1	3	0	0	0
Samtliga företag mad uppgift om uUandsförsätJnlng	48618	30	:4:4;-s:-:i"::rS?^öo67	r.r. 3882 ?.: ■	20
Företag utan uppgift om utiandsförsäi\|nlng	IIS	US	51393	12040	44
Samtliga företag	US	US ;	71460	15922	30

•) Börsnoterat företag.

Inom parentes anges statens ägarandel lör delSgda txrlag.

ⁿ Siffrorna är Inte justerade för statens ägarandel.

lltlandsandelen för Samhall räknas exkl merkostnadsersättningen

³⁾ Statens ägarandel är beräknad på antal utestående aktier I OM Gruppen efter full konvertering och utnyttjande av teckningsoptioner. dvs. 84 818 818 stycken aktier.

ÅR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

eller som export från Sverige.

Vattenfall är den helägda verksamhet som har störst
utlandsverksamhet. Över 5000 anställda fanns år 2000 i
utlandet och mer än en fjärdedel av försäljningen. Ande-
len ökar 2001 genom ökad verksamhet i Tyskland.

Även för Telia har borttagandet av gränshinder,
förändrat ägande och avreglering gett möjligheter till att
vidga verksamheten. 18 procent av Telias omsättning och
16 procent av de anställda, totalt 5000, fanns utanför
Sveriges gränser 2000. Eniro AB, som Telia äger 49 pro-
cent av, expanderar snabbt utanför Sverige.

V & S Vin&Sprit AB är ett annat företag med stor
utlandsförsäljning. Över tre fjärdedelar av produktionen
säljs utomlands. Det är inte längre bara export av vodka
från Sverige. Dotterbolag i Danmark, Polen, Storbritanni-
en och Tjeckien svarade 2000 för halva personalstyrkan.

Swedesurvey AB är den största exportören av svenskt
förvaltningskunnande.

Det är svårt att uppskatta hur stor andel av försälj-
ningen i företag med statligt anställda som sker i Sverige.
För företag som Posten AB, SJ Statens Järnvägar, Sjöfarts-
verket och Luftfartsverket producerar en icke oväsentlig
del för utländska kunder eller blir en del av produktvär-

det vid export, som dock inte kan urskiljas exakt.
Också för Nordea AB, SAS Gruppen och OM Gruppen
saknas uppgifter.

Omsättning och resultat

lva företag där staten är ägare har en omsättning
överstigande 10 miljarder kr. Ytterligare elva
företag säljer för mellan 1 och 9 miljarder kr,

och sju mellan 500 till 999 mkr.

Nordeas omsättning var 45 miljarder kr. Nordea AB blir
därmed tredjen störst i sammanställningen men svarar för
den absolut största ökningen, 18 miljarder eller 68 procent,
till följd av att UniDanmark och Kreditkassen nu ingår.

Störst är Telia AB med 54 miljarder kr i försäljning
och därnäst SAS Gruppen med 47 miljarder kr.

Efter Nordea AB redovisar minoritetsägda OM Grup-
pen störst intäktsökning med 62 procent. Av de helägda
bolagen var V&S Vin & Sprit AB mest framgångsrikt med
en försäljningsökning på 43 procent, delvis till fölid av
företagsköp. Den största ökningen (Forts på sid. 38)

OMSÄTTNING OCH RESULTAT I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE¹

Företag med minst 500 mkr i omsättning 2000

Rang Företag

Omsättning inkl.

anslag, mkr, 2000

Omsättningsttkäridring Resultat före skatt, Resultat före s-tatt.

%, 1999-2000

mkr. 2000

; Räntabilitet

:::^: mkr, 1999 eget kap 2000

1 Telia AB* (70,6%)

2 SAS Gruppen' (21,4%)

3 Noroea AB* (18,2%)

Vattenfall AB

5 Apoteket AB

6 Posten A0

7 AssiDomän AB* (35,5%)

8 Systembolaget AB

9 Svenska Spel, AB

10 SJ. Satens Järnvägar

11 Samhall AB

12 Vtn & Sprit AB, VAS

13 Luftfartsverket

14 luossavaara-KHrunavaara AB, L.KAö

15 Akadem-ska Hus AB

16 0M Gruppen AB’ (9,42%R

54064
47&40

44 736

31695

27866

24864

9-i

11717

2773

19006

5189 ,

17 Civitas Holding AB

18 Affärsverket svenska kraftnät

19 Lernia AB

20 Teracom AB

22 Svensk Bilprovning, AB (52%)

Sjöfartsverket

24 643

17368

14 138

12760

10140

5816

5007

4882

3654

3152

" 2736 "

2 724

1770

1555

1 358

61.

■386

: 964

-244

762

:603

455

531

: 83

24 Svensk CxpoHkrcdit, AB (35%)

25 Specialfastigheter Sverige ÄB

’ 9

23 Statens Bostadsfinansierings
aktiebolag, SBAB

397

827 i

149

469

830

154

29 Svenska rymdaktiebolaget

18:

589

569

511

112

102

27 A Ml Företagspartner A3

28 SOS Alarm Sverige A9 (50%)

*) Börsnoterat företag.

Inom parentes anges statens ägarandel för delägda bolag.

Siffrorna ar inte justerade för statens ägarandel, dvs. dclägda bolag ingår med 100 procent.

Statens ägarandel är beräknad på antal utestående aktier i OM Gruppen efter full konvertering och utnyttjande av teckningsoptioner. dvs. 84 818 818 stycken aktier.

ÄR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Företag med marknadsmässiga krav

Akademiska Hus Art	3(154	7	0 786		782	9 fl		7 7 '		' 2ÖÖ	600	392 7
Civitas Holding AB	2 736	12	0	491	455	3	3	6	6	173	164	394 8
Vflsakrorvin AB	2662	12	0	460	437	4	4	6	6	165	15/	351 3
Vasallen AR	74	21	0	32	18	1	1	2	1	8	7	43 5
liriego AB	18	1138	3	^j4	-13	w		neg neg		0	0	21 9
Kasernen Fastighets AR	28	0	0	8	-4	9	neg	8	2	3	2	3 0
lernia AR	t 770	8	0	160	6	neg	2	neg	2	0	0	249/ 38
Luossavaara-Kiirunavaara AB. LKAB	4882	23	64	591	244	5	neg	7	neg	231	231	3210 69
Posten AR	24864	3	US	•1360 -4 065		neg	neg	neg	neg	0	0	41522 -303
SI. Statens Järnvägar	12 760	14	US	132	239	4	10	6	7	0	0	11702 3304
SpecailaStighöter Sverige AB Statens Rosladslinansierings-	888	4	o	154	149	9	9	6	6	116	60	92 I
aktiebolag, SHAH	898	15	0	469	397	9	8	IIS	IIS	103	89	365 9
Stattum, Förvaitningsakliebolagel	0	0	0	879 11693		8	93	11	126	300 11400		0 0
Sveaskog AR	448	-13	0	130	188	18	26	17	25	0	0	203 -9
Swodosurvoy AB	101	5	100	5	4	14	14	14	14	0	0	37 2
Svenska Lagerhus AB	180	16	US	24	22	20	22	21	30	0	7	152 34
Svenska ryrndaktietxiiagel	■ 511	■ k ig ■■ -	27	61	102	■10	18	18	24	0	9	353 0
Svenska Skoppshypotekskassan	60	7	US	51	43	6	5	1	1	0	0	9 0
Svenska Skogskanter AB	208	6	6	::::: ■?	:: :5;	IWg	■3 .	. 1	1	1	3	271 20
SweRoad AB	64	22	92	9	14	19	37	26	51	0	0	57 1
WWW AB	'31695	14	27 5189 4 297			9	8	10	9	990 1500		13123 5 ) 32
V&S. Vin & Sprit AB	5816	43	76	1433	964	37	31	38	28	455	230	1375 604

Företag med särskilda samhällsintressen

a Banan Profekt AB	65	.323	0	0	0	0 0	0 0	0	0	2	0
ALMi F öretagspartner AB	589	5	0	55	112	0 neg	1 "eg	0	0	535	19
Apotekél AB	27866	7	0	29	400	0 15	1 11	100	100	9802	406
(iöta KanaltMjiag, AB	56	13	0	2	2	5 6	5 6	0	0	59	8
Kungliga Dramatiska Teatern Aö	219	4	o	18	■ -i ■	112 neg	119 neg	0	0	312	9
Kungliga Operan AR	349	1	0	10	1	108 24	44 5	0	0	595	15
LilWntft«:rHet : ' ;; )	5007	6	:: ■ :p: :	633	18	:: :::	10 3	. 0	::■	4 329	86
Samhall AB	10140	8	16	251	386	18 neg	18 neg	0	0	28846	2 663
$iu'arlw«ket.............	1358	2	; o :	' 33	:■ -a?	':: 3:w:::	4 4C8	8	0	.1362	■141
Statens Våg- och Banlnvest AB	121	■6	0	3	1	16 3	0 0	0	0	36	10
Swödtund Inlwnational AB	361	288	US	197. .	-5	. L6 neg	19 .0	0	0	. -21	1
Svenska kraftnät, Affärsverket	2 724	18	1	768	531	12 8	8 6	496	814	253	10
Svenska Spel, AB Svensk-Danska Broförbindelsen	14 138	4	0	3835	37.39	101 97	102 97	3871 3739		531	20
SV! DAB AB	598	27	0	■171	0	neg 0	5 10	0	0	105	5
Sveriges Provnings- och	440
Forskningsinslihit AR. SP	440	4	12	32	17	10 6	12 7	• 0	0	564	4
Systemljotaget Aö	17368	4	0	196	4/0	8 26	17 38	80	50	3440	182
Teracom AB	1549	16	9	287	68	12 3	18 9	0	0	8&3	51
Venantms AB	487	45	0	366	160	10 5	0 0	0	0	234	88
Vokscnéseh A/S	45	45	100	I	1	7 6	10 9	0	0	57	8

Omsättningen anges inkl anslag eller liknande. För vissa finansinstitut anges här omsättningen nettoberäknad för räntor och provisioner.
Förelagms oitisällnlrig rn II variabler är ej korrigerad lör slalens ägarandel.

I tabellen Ingår 54 företag, samt dotterbolagen Vasakronan AB och Vasallen AB.

Avvecklingsbolagen och Sydkraft SAKAB är oj medtagna.

¹ Härulöver liar aktierna I Vasallen AB löreslaglls uldelas lill ell tielopp om 2.3 miljarder kr.

ÄR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

MAJORITETS- ELLER HÄLFTENÄGDA FÖRETAG (50-99 PROCENT)

	Omsätt-	Föran-,	Utlands-	Resultat		Rärtabil.let	Räntabilitet i	Antal
	ning,	drlng, %	ancelav	före skatt		på eget	på sysselsatt	Utdelning.	Ar tal	årwL
	: mkr.	1999-	forsäljn.	hAi.		kapital	kapilai	»nkr,	anställda	föråhdt.
	2000	2000	2000	2000	1999	2000 1999	2000 1999 ■	2000 1990	2000	99-00
Företag med marknadsmässiga krav Svensk Exportkredit. Aö (647%)	896	1	0	830	827 '	15 13	1	1 401 1 725	85	3

Företag med särskilda samhällsintressen

• RpgtatfegaranU AB J-50%) • ..........	■ 18 ■	■ ■■ -22.......	'i	113	■.....4......	.. \|45 .	g,. .	192 i		......ij:..;.	, ,.0,	.......9...	2 ■
IRECO AB (55 %)	105	3	0	-4	0	neg	0	neg	2	0	0	3	0
SOS Alarm Sverige AB (50%)	5®	3	0	36	22	iB 18	12	22	15	8	7	739	3
Svensk Bilprovning AB (52%) 1 167		3	0	-43	-113	neg	neg	neg	neg	0	0	2 228	4
Svenska M	2		0		w.ö.5?	80	neg i	88	neg	0	0		0
Svenges Rese-och Turistråd AB (50%) 212		-4	0	4	5	25	48	37	62	0	0	50	-6

MINORITETSÄGDA BOLAG (20-49 PROCENT)

Företag med marknadsmässiga krav

Oom Shvetsii, A/O (36%) ' 21

V*i

0 ;

neg

?8O

Företag med särskilda samhällsintressen

Norrland Center AB (33,3%) 4

•7

-1

° ■

■ neg -

neg

: 4

MINORITETSÄGDA BOLAG (1-19 PROCENT)

Företag med särskilda samhällsintressen

SiS Miljöfnarfcrimg AG (10%) 34 0

0. 2 6 12 *1 il 35 0 0 32

BÖRSNOTERADE FÖRETAG

Företag med marknadsmässiga krav

AssiOonanAS (35,5%)	24 643	1	84	3 090 -70 i	15	neg	14	neg	1 619 710 M 506-2 554
Nordea AB (18.2%)	44 736	68	US	19 006 11511	18	22	2	1	5964 3 659 32218 12916
OM Greppen AB (9.42)^!i	3152	61	US	743 603	25	16	24	20	504 419 1 354 360
SAS Gruppen (21.4%)-’*	47 540	9	US	2 773 1 846	14	19	9	12	770 658 30939 629
tel» AB (70,6%)	54064	4	18	11717 5980	23	14	■ 19 i	14	1501 1470 30 307 761

Omsättningen anges inkl anslag eller liknande. För vissa finansinstitut anges här omsättningen nettoberäkriad för räntor och provisioner.

Förelagens omsällning rn II variabler Hr ej korrigerad lör stolens ägarandel.

I tabellen ingär 54 företag, samt dotterbolagen Vasakronan AB och Vasallen AB.

Awecklirigsbolagen och Sydkraft SAKAB är ej medtagna.

■’ Statens ägarandel är beräknad pä antal utestående aktier i OM Gruppen efter full konvertering och utnyttjande av teckningsoptioner, dvs. 84 818 818 stycken aktier.
SAS Sverige AB äger tre sjundedelar av SAS-Gruppen. SAS Sverige AB ägs till 50 procent av staten.

ÄR 2000 FÖR FORETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

UTDELNING I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE, Mkr

Nordea AR* (18,2 %)	Utdelning 2000		Statens andel • •	utdelning 1999	Statens andel
SreiiSMSpel.AB¹’.	n u n u ■■ u h n n ,ii b u u	3 871	: 3561	3 739	3 563
Telia AB* (70.6 %)		1 501	1 060	1 470	1 470
WehWAB;	„ „ „ ,, „ „ i, „ n h <• « «	'990 ■::	94J.. .	:.....Esoo.....	1 500
AssiDomän AB^,? (35.5%)		619	200	710	230
SAS Gruppen'? (21,4 W	h	....... 770 :: .	..: 158	658	141 •
Svenska kraftnät, Affärsverket		496	496	814	814
Vill S, Sprit AB.V&S	1 1 il »i Ii t > 1 ii il “ ■	455	455	230	230
OM Gruppen AR (9,42 %)»		504	48	419	3?
Svensk Exportkredit, AR (64,7%)		401	259	1 725*	225
l jossavaara Kiirunavaara AB, LKAB		231	231	231	231
Akademiska I4os AB	" '■ •’ •' ...... “ “ " ”■ “ "	200 ¹	...........200	600	600
Civitas Holding AB		173”	173-	164	164
Specialfastigheter Sverre AB	■ ■■ ■ ■ ■« ■■ «<;"	116	::: ue	60	60
Slaleris Bostadsfmansieringsakiiebolag, SBAB		103	103	89	89
ApOléket AB		100	100. .	100	100
Systembolaget AB		80	80	50	50
S\|öfattsverket	!...... “ ““ “ “ “ “ “ ■!	H	;■• 8	" .0 :	0
SOS Alarm Sverige AB (50 %)		8	4	7	3
Kasemeh Fastiflhdts AÖ	ii .H .li,H.:ii::li:.h:;il.Jr.n te;: 11 U ii ii. p n u .. n .1 u	. 3 . '. . ' ‘	............... .......	' 2 ¹:	2
Svenska Skogsplantor AB		1	1	3	3
Slättum, f-ervaihir gsakitebolagel	» .. :: n i, >> i, „ „ :: :>	: 3öo : ■	" 'W:	11 400	11 <00
Svenska rymdaklieboiaget		0	0	9	9
Svenska Lagertmsektiebokiget	.......... ..............	. .............. " 0 ■■ •■■■’"■i	.......... .Q,, ... .. ..	" ........ ■■ " 7 ’.....’i	7
Totalt		16 895	9 630	27 646	21 872

22 företag gav utdelning 2000, mot 23 året före.

* Börsnoterat företag

" Svenska Spels resullal delas ul I sin tieltiel, dels en mindre del som bidrag IIII Riksidrollslörbundel och Ungdomsstyrelsen och resten IIII slalen.

^a Statens andel l AssiDomän ägs till 8,9 procent genom Förvaltnlngsaktlebolaget Stattum. 24 resp 22 mkr ingår därför ej I summa utdelning.

³¹ SAS Gruppens utdelning via SAS Sverige AB.

*• Utdelningen avseende ar 1999 var 1500 mkr lör B-aklieägarria, dvs bankerna. För slaleris 50 [MTicenl var uldelningen 225 mkr.

^H Vasallen AB har Irärutöver föreslagits delas ut till aktieägarna är 2001, till ett värde av 2.3 miljarder kr.

" Statens ägarandel är beräknad pä antaI utestående aktier I OM Gruppen efter full konvertering och utnyttjande av teckningsoptioner, dvs. 84 818 818 stycken aktier.

STATENS ÄGARPOLITIK

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

GRAD AV KOMMERSIELL VERKSAMHET MAJ 2001

Bolag

Resultatkrav

kategori

Konkurrens

Kommen tärer

Oelvis ansiagsfinanaefat

Delvis ensamställning

Helägda bolag

A Banan projekt AB
Akademiska Hus AB

ALMl Företagspartner AB	Nej	s		DeMs anslagsfinansierat
Apotekel AB	Ja	s	Lagstadgal monopol
Civitas Holding A8	J8
Göta kanal bolag, AB	Nej	s		Delvis anslagsfinansierat
ImegoAt)	Ja	M
Kasernen Fastighets AB	Ja	M
Kurgl/ga O/ametista Teatern AB	Nt-i	s		Delvis anslagsfinanslera;
Kungliga Ooeran AB	Nej	s		Delvis anslagsfinansierat
Lernia AB	¹	M
Luftfartsverket	Ja	s
1 txjssavaara Kirunavaara AB, L KAB	« XdhX%^BX%<	K-j™'
Posten AB	Ja	M		Delvis anslagsfinansierat
SarrM AB	Nej	s		Oelvis anslagsflnar.serat
SJ Statens Järnvägar	Ja	M
Sjöfartsverket	Ja	s
Sveriges Provnings- och
f orskningSKTSiiftd Aö, SP	Ja	s	X^oX^sX^rX^oX"X"X“X""“X^,'i	Delvis anslagsfjoanäerat
Specialfastigheter Sverige AB	Ja	M	Delvis ensamställning
Statens BiKiadsfinanswr^sakteUitag. SBAB Ja		M
Statens Väg och Baninvesl AB	Nej	s
Stattwn, FdrvaHninäsaMleboiagel	Ja	M	Delvis ereamstSIki ing
Sveaskog AB	Ja	M
SVEDAB	Nej << :	S		Or esundsbroförte nd elsen
Swedsurvey AB	Ja	M
SwJfuud International AB	Ja	8
Svenska kraftnät. Affärsverket	Ja	s	Ensamställning

Svenska Lägemusaktietxnaget Svenska rymda ktieboiaget	Ja	M
Svenska Skeppstiypotekskassau	’□ > J®- ’£ X n‘ ■ ;	M
Svenska Skogspiantor AB	Ja	M
Svenska Spel, AB	Ja	s	Delvis npnopol	^”^““åvXwX^Xv^XxX^^
SweRoad AB		M
SystenWaget A8	-?■	s	lagstadga) monopnl
teracom AB	Ja	s	Delvis monopol
Vin & Sprit AB, V&S	Ja		IvXwXvXvXvXvå’	^laⁿ₈^Bnⁿu⁰B^Bo^Bo^Bo^Bc^BE^Bc^Bc^Bc“=^Bo^B3^Båⁿo^Bå^Bå^Bå⁰n⁰o^Ii
Vasakronan AB	Ja	M
Vasallen AB	Ja	■■yUyyy.....<		^X"X°X°X⁰XrX⁼-=-^:,°^oZ^,C^D°^DX'’”^DX
Vattenfall AB	Ja	M
Venantius AB	Nej......	s		Delvis anslagsfinansierat
Voksenåsen A/S	Nej	s	Ensamslållning	Delvis anslagsfinansierat
Majoritets- eller hälktenägda bolag, Inom parentes ägarandel		»W/X";n".""^r	'"X'XⁿX^aX^BX"X^,X"X%"X
Bostadsgaranti, AB (50%)	Nej	S
IRECO AB !5!>Xi	Nej	s
SOS Alarm Sverige AB (50%)	Ja	s	Delvis ensamstälining
Svensk Bilprovning, AB (52%)	Näj..-'_r\^!'-'-,-	s	lagstadga! monepnl
Svensk Exportkredit, AB (64,7%)	Ja	M
Svenska Ma\|astyrningsr5det. AB (90%)	Nej		EnsamsUBnlng	Delvs ansögsflnanslerat
Svenges Rese- och Turistråd AB (50%)	Nej	s		Delvis anslagsfinansierat
Telia AB (70.6%)	Ja	M
Mindre än hälftenägda bolag, inom parentes ägarandel
Dom Shvetsii, A/0 (36%)
AssiDomän AB (35,5%)	Ja	M
Nordoa AB (18.2%)	Ja	N/A		%^m^b::^b::^b:%%%^b:<^;:^b:%<^b:^b:“X"::^b:^;''
Norrlands Center AB (33,3%)	Nej	s
OM Gruppen AB (9,42%)"	ja	N/A
SAS Gruppen AB (21.4%)	Ja	M
SIS Miljönradming AB (10%)	Npj '	N/A
Sydkraft SAKAB (1 aktie)	Ja	N/A
‘Statens ägarandel är beräknad pä antal utestående aktier i OM Gruppen efter full konvertering och utnyttjande av teckningsoptioner, dvs. 84 818 818 stycken aktier.
M = Företag med marknadsmässiga krav S = Företag med särskilda samhällsintressen.
N/A = statens ägandedel understiger 20 procent och företaget är därmed inte inkluderat i den konsoliderade redovisningen.

ÄR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

(Forts frän sid. 33) genom egen växt svarade LKAB för
genom att öka omsättningen med 23 procent. 1999 tap-
pade företaget 22 procent i försäljningen bland annat till
följd av pressade malmpriser, men 2000 ökade såväl pri-
ser som efterfrågan.

Bland de 22 miljardföretagen var det bara SJ Statens
Järnvägar och Lernia AB som redovisade fallande
omsättning, med 14 respektive 8 procent.

Sju företag redovisade ett resultat före skatt på över
en miljard kr:

AB Svenska Spel, Nordea AB, Telia AB, Vattenfall AB,
AssiDomän AB, SAS Gruppen och V&S Vin&Sprit AB.
Nordeas vinst uppgick till 19 miljarder kr, vilket var 65 pro-
cent mer än 1999.Telias vinst uppgick till nära 12 miljarder
kr. vilket var en fördubbling mot 1999.

Den största resultatförbättringen bortsett från Nordea
och Telia redovisade AssiDomän som gick från cn förlust
på 700 mkr till en vinst på 3,1 miljarder kr. Postens för-
lust minskade också kraftigt från 4,1 miljarder kr till 1,4
miljarder kr. En stor del av förlusten 1999 berodde på
extraordinära avsättningar.

Förutom Posten redovisade även AB Svensk Bilprov-
ning, Lernia AB, och Svensk-Danska Broförbindelsen,
SVEDAB, negativt resultat för 2000.

Bara 4 av de 22 miljardföretagen försämrade sina
resultat under 2000 jämfört med 1999: Apoteket AB, SJ
Statens Järnvägar och Lernia AB.

Förädlingsvärde

örädlingsvärdet motsvarar företagets bidrag till
bruttonationalprodukten (BNP). Det definieras
här som respektive företags lönesumma inklusi-

ve sociala avgifter och rörelseresultatet före avskrivning-
ar. Det företagsvisa förädlingsvärdet inkluderar produk-
tion i andra länder, det vill säga värden som ingår i andra
länders BNP. För några av företagen i nedanstående
tabell saknas uppgifter om förädlingsvärdet. Det har då
uppskattats med schablonberäkningar byggda på vinst
och antal anställda.

Den statliga företagssektorns totala förädlingsvärde
motsvarar 7,5 procent av Sveriges bruttonationalpro-
dukt (BNP) och 10 procent av näringslivets produk-
tion. Om företagens förädlingsvärden sch ablon fördel as
mellan anställda i Sverige och utlandet blir andelen
kring 5 respektive 6,5 procent av Sveriges BNP, respek-
tive näringslivets del. Justeras den därtill för statens
ägarandelar i företag, där staten inte är ensamägare, blir
andelen knappt 4 respektive 5 procent. Det största
bidraget ger Nordea AB, Telia AB, SAS-Gruppen, Pos-
ten AB, Vattenfall AB, AssiDomän AB och Samhall AB.

Omräknat i förädlingsvärde per anställd ger AB
Svensk Exportkredit störst bidrag, med drygt 10 mkr per
anställd. Därefter kommer AB Svenska Spel, Akademis-
ka Hus AB och Affärsverket svenska kraftnät. Företag

FÖRÄDLINGSVÄRDE I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

1 Företas	, , FikrSdlingMSrrie, mkr, 2Ö0Ö	Förädlingsvärde, \| mkr pe’ anställd, 2000 1
Nordea AB* (18.2%)	33 405	1,04
Tefe AB’(70.6%)	26 702	0.88
SAS Gruppen* (21.4 %)	18 651	060
Pmtén Aö ' ■		0,35
Vattenfall AB	11 141	0.85
AssiCanWnAR • <35,5	.7 602..	O.riZ
Samhall AB	5 864	0,20
SJ. Slatens Jätiwgar	5654	0.48
Svenska Spel. AB	4 021	7.57
Apoteket Afi	. _:.„A.A....",	0.36 :
Luftfartsverket	2 812	0.65
wn & spnt ar , v&s . .
l uossavaara Kllrunavaara AB, I KAB	1 948	0,61
AkéR>enriska Hus AB	1750	4.46
OM Gruppen AB*(9,42%)"	1 597	1,18
Systembolaget AB	1164	0,39 :■
Civitas Holding AB	1285	3.26
Svenska kraftnät. Affärsverket		, 3,84
Svensk Exportkredit, AB* (64.7%)	908	10,68
Sjöfartsverket.		0,59
lernia AB	803	0,32
Svensk Bdprovmng; AB* (52%)	.... .. ...... .. . ₇.,.,	0,36 : ■
Statens Bostadsfinansieringsaktietx^ag, SBAB	650	1,78
Ovrige 31 förelag	3 456	0.64
Samtliga	154 255	0,64

Förädlingsvärdet definieras som lönesumman inklusive sociala avgifter och rörelseresultatet före avskrivningar Förädlingsvärdet motsvarar företagets bidrag till bruttonationalpro-
dukten (BNP), också till BNP I andra länder.

* Dclägda företag mod statens ägarandel inom parentes

Statetis ägarandel är beräknad på antal utestående aktier i OM Gruppen efter full konvertering och utnyttjande av teckningsoptionen dvs. 84 818 818 stycken aktier.

ÅR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

inom fastighets- och finanssektorerna redovisar höga för-
ädlingsvärden per anställd. Dessa företag har få anställda
men stor balansräkning. Även Telia AB och Vattenfall AB
har höga förädlingsvärden per anställd, kring lmkr. Sam-
halls förädlingsvärde per anställd ligger på 200 tkr och
Postens på 350 tkr. Genomsnittet för förädlingsvärdet
per anställd för samtliga företag med statligt delägande
är kring 640 tkr, samma som året före.

Förädlingsvärde är ett ekonomiskt mått som inte
speglar den nytta som tillförs genom att särskilda sam-
hällsintressen infrias.

Förändringar i ägandet

ågra förändringar har skett i företagsportföljcn
jämfört med föregående år. Vid årsskiftet
2000/01 bolagiserades affärsverket Statens
Järnvägar och tre nya av Regeringskansliet helägda
bolag bildades: SJ AB, Green Cargo AB och Swedcarrier
AB. Telia AB börsnoterades den 13 juni 2000 och sta-
tens ägande minskade därigenom från 100 procent till
70,6 procent.

Statens ägande i OM Gruppen AB har under juli och
augusti 2000 ökat från 7,7 procent till 9,42 procent.
Svenska staten ökade den 29 juni 2000 sitt ägande i AB
Svensk Exportkredit från 50 procent till 64,7 procent i
och med att affärsbankerna sålde sitt 50-procentiga
innehav. ABB äger resterande 35,3 procent.

Grängesbergs Gruvor AB avyttrades i januari 2001
till Ludvika kommun, men ingår i årets redovisning
eftersom bolaget ägdes av Regeringskansliet den 31
december 2000.

Statens Premiefond avvecklades genom försäljning.
Kurortsvcrksamhet AB avvecklades under 2000 och
delar överfördes till Östergötlands läns landsting.

Aktieinnehavet i Celsius, motsvarande 25 procent av
kapitalet och 62 procent av rösterna, såldes i januari
2000 till Saab. Nordens transaktioner vad avser UniDan-
mark och norska Kreditkassen innebar att statens ägan-
de minskade till 18,2 procent.

Köp och försäljning som genomförts av bolagen själ-
va redovisas i huvudsak under respektive bolag.

FÖRÄNDRINGAR I ÄGANDET I NOTERADE BOLAG

Köp______________________________________

TWunkt Köparé Verksamhet Belopp

4 juli-16 aug. Staten OM Gruppen AB 649 mkr

(Finansdep.)

Försäljning

tidpunkt - - Köpare. Verksamhet Belopp

Januari 2000 Staten Celsius AB 1 253 mkr

(Näringsdep.)

Förva I tn i ngsa kti ebolaget
Stattum

Juni 2000 Staten Telia AB” 75 048 mkr

(Näringsdep.)

1 008 619 jjersorwer luckrade sig lör Telia-aklien som nolerades på OM SL(x:k-
holmsbörsens A-lista den 13 juni 2000. Vid årsskiftet var antalet aktieägare 866 000.

Redovisningsprinciper

öretagen som ingår är dels aktiebolag där statens
aktieinnehav ägdes av Regeringskansliet per den
31 december 2000, dels de fyra affärsverken SJ,

Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket svenska
kraftnät. Aktiebolag som ägs av till exempel Riksbanken
eller myndigheter ingår således ej i redovisningen. Däre-
mot ingår A-Banan projekt AB, Statens Väg- och Banin-
vest AB, Svensk-Danska Broförbindelsen ÄB och Swedish
National Road Consulting AB, vars aktier ägs av Rege-
ringskansliet, men förvaltas av myndigheter.

I årets redogörelse har en uppdelning skett i företag
som verkar under marknadsmässiga villkor och krav, och
företag som främst har särskilda samhällsintressen att
uppfylla. Gränsdragningen mellan grupperna är inte all-
tid självklar. Ambitionen i verksamhetsberättelsen är
dock att göra redovisningen av statens företagsengage-
mang och de enskilda företagen så tydlig som möjligt.
Med uppdelningen blir bilden av såväl hela bolagssfären
som de enskilda företagens resultat och måluppfyllelse
tydligare och därmed mer rättvisande.

De företag inom gruppen som verkar under marknads-
mässiga villkor kännetecknas något eller flera av följande:
De verkar på en marknad med full konkurrens.
Ägaren, staten, ställer marknadsmässiga krav på resul-
tat och avkastning baserade på riskprofil.

Utvärderingen och uppföljningen av baseras på dessa,
samt i vissa fall på särskilt uttryckta ägarkrav.

I gruppen ingår även statens noterade innehav.

De företag inom gruppen som främst har särskilda
samhällsintressen att uppfylla kännetecknas av något
eller flera av följande:

Ägaren/staten styr verksamheten på ett påtagligt och
direkt sätt.

Dc verkar på cn marknad med särskilda förbehåll, cn
del verkar helt eller delvis utan konkurrens, andra är fullt
konkurrensutsatta.

Speciella finansiella upplägg används, varvid bland
annat kraven på avkastning avviker från vad som är gängse
i verksamheter som bedrivs helt på marknadsmässiga vill-
kor. Utvärderingen och uppföljningen baseras bland annat
på kvalitativa parametrar härledda ur samhällsekonomiska
eller sektorpolitiska mål, och effektivitets-/resultatkrav.

Graden av samhällsintresse och ägarens styrning skil-
jer sig mycket mellan de olika bolagen i denna grupp.

Inrapporteringen av sifferunderlag till Regeringskansliet
från företagen med statligt ägande bygger på den gängse
presentationsform som gäller inom näringslivet. Dock har
resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalysen
komprimerats för att endast innehålla det mest nödvändi-
ga. I inrapporterade sifferunderlag till konsolideringen har
vissa justeringar gjorts, och för dessa ansvarar Regerings-
kansliet. För sifferunderlaget som presenteras per respek-
tive bolag har bolagens egna uppgifter använts.

När det gäller konsolideringen har följande justeringar
gjorts:

1) Resultaträkningen är densamma för alla företag, även
för dc finansiella företagen. Innebörden är att dc
finansiella företagen har bruttoredovisat sitt rörelse-
resultat i en form som gäller för icke-finansiella före-
tag. Skälet till detta är att en konsoliderad resultat-
räkning endast kan innehålla ett format och att de
finansiella företagen har fått anpassa sin rapportering
till det format som majoriteten av de aktuella företa-
gen och affärsverken följer.

ÄR 2000 FÖR FÖRETAG MED S1ATLIGT ÄGANDE

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

2) Intresseföretag har intagits enligt kapitalandelsmeto-
den på så sätt att resultatet i intresseföretag, det vill
säga innehav där ägarens andel i företag ligger i inter-
vallet mellan 20 och 50 procent har tagits in i den
konsoliderade resultaträkningen på en rad i rörelsere-
sultatet. Förfarandet följer sedvanlig koncernredovis-
ningsteknlk. På motsvarande sätt har ägarens andel i
intresseföretagets egna kapital tillförts den konsolide-
rade balansräkningen.

3) Dotterföretag i vilken det finns en minoritet har jus-
terats både i resultaträkning och balansräkning. Juste-
ringen går till så att rninoritetsägaren eller minori-
tetsägarnas andel i dotterföretagets resultat redovisas
som en avdragspost i anslutning till årets nettoresul-
tat samt att minoritetens andel i dotterföretagets
kapital reducerar det egna kapitalet i koncernbalans-
räkningen och redovisas som cn "skuld" till minorite-
ten. Förfarandet följer sedvanlig koncernredovis-
ningsteknik.

4j Vissa nyckeltal har ej beräknats på nivåerna ovanför
branschnivå. Skälet till detta är framför allt att det
kapital som finansföretagen binder i rörelsen är av en
annan karaktär jämfört med det stora flertalet övriga
företag. Detta innebär att om finansföretagens kapital,
bundet i rörelsen, skulle beaktas i vissa nyckeltalsbe-
räkningar så skulle dessa nyckeltal bli snedvridna och
därför inte vara relevanta.

I det följande beskrivs verksamheten och måluppfyllel-
sen i företagen med statligt ägande. Från och med i år
redovisas här också de enskilda företagens komprimerade
resultat- och balansräkningar, till skillnad från enstaka

uppgifter som i förra årets skrivelse. Utvärdcringsavsnit-
ten inklusive företagsbeskrivningarna ansvarar Regerings-
kansliet för. Företagen svarar dock själva för tabelluppgif-
terna per bolag.

Branschindelning

ranschindelningen bygger på Global Industry
Classification Standard (GICS) som tagits fram
av Morgans Stanley Capital International och

Standard & Poors för analys av företag. GICS tillämpas
fr o m i år av Stockholmsbörsen. Indelningen bygger på
sektornivån i GICS, där dock Energi och Kraft förts sam-
man, liksom Dagligvaror med I lälsovård och Informa-
tionsteknologi med Telekomoperatörer. I gengäld särre-
dovisas Transport ur Industrivaror och -tjänster och
Finans och Fastighet delas upp på branschgruppsnivå.
Dessutom skiljs en särskild grupp ut: Transport-Fastighet.

Definitioner
Räntabilitet på eget kapital (Re)	Resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital.
Räntabilitet på totalt kapital (Rt)	Resultat efter finansiella poster med återläggning av finansiella kostnader i pro- cent av genomsnittlig totalt kapital.
Räntabilitet på sysselsatt kapital (Rsyss)	Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genom- snittligt sysselsatt kapital.
Räntabilitet på operativt kapital (Rop)	Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativi kapital.
Nettoskuldsättning	Kort- och långfristiga räntebärande skulder och räntebärande avsättningar minus räntebärande omsättnings- och anläggningstillgångar.
Soliditet	Eget kapital inklusive minoritet i procent av balansomslutningen.
Antal anställda 1 medeltal	Omräknat till årsanställda.
Utdelning	För år 2000 avses föreslagen utdelning, för år 1999 faktisk utdelning.
Totalt kapital	Balansomslutning.
Sysselsatt kapital	Balansomslutningen reducerad med icke räntebärande skulder.
Operativt kapital	Balansomslutningen reducerad med icke räntebärande skulder och räntebärande tillgångar.

STATENS ÄGARPOLITIK

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Skr. 2000/01:120

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE - F Ö R E TA G S B E S K R IV N I N G A?¹^³ '

De 57 bolagen redovisas i bokstavsordning. Awecklingsbolag är företag med
ingen eller liten verksamhet och där regeringen uttalat att företagen skall avytt-
ras eller likvideras.

tätens Järnvägar AB, SJ, redovisas som det sam-
manhållna affärsverk det var under 2000.

AB Kurortsverksamhet såldes under 2000 till
Nynäshamns kommun. Statens Premiefond AB avveckla-
des i december 2000. Dessa företag ingår därför inte i
förteckningen eller i sammanställningen i övrigt.

Indirekt ägande som i Celtica AB och Eniro AB eller
andra dotterbolag till företag med statligt ägande ingår ej

i sammanställningen. Undantag är Vasakronan AB och
Vasallen AB, dotterbolag till Civitas Holding AB, som
redovisas separat under detta.

1 förteckningen ingår inte heller AB Tumba Bruk, som
är ett dotterbolag till Sveriges Riksbank, ägt av Sveriges
Riksdag. Innehav av aktier eller ägandedelar i internatio-
nella institutioner redovisas ej heller i Verksamhetsberät-
telsen.

A-Banan projekt AB	44	Sveaskog AB	91
ALMI Företagspartner AB	45	Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB	92
Akademiska Hus AB	46	Svensk Bilprovning, AB	93
Apoteket AB	48	Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB	94
AssiDomän AB	50	Stattum, Förvaltningsaktiebolaget	96
Bostadsgaranti, AB	52	Svensk- Danska Broförbindelsen AB, SVEDAB	97
Civitas Holding AB	54	Svenska kraftnät. Affärsverket	98
Vasallen AB	55	Svensk Exportkredit, AB	100
Vasakronan AB	56	Svenska Lagerhusaktiebolaget	101
Dom Shvetsii, A/0	58	Svenska Miljöstyrningsrådet, AB	103
Göta kanalbolag, AB	59	Svenska rymdaktiebolaget	104
Imego AB	60	Svenska Skeppshypotekskassan	105
IRECO, Institute for Reserch and Competence Holding AB	61	Svenska Skogsplantor AB	106
Kasernen Fastighets AB	62	Svenska Spel, AB	107
Kungliga Dramatiska Teatern AB	63	Sveriges Rese- och Turistråd AB	109
Kungliga Operan AB	64	Swedesurvey AB	110
Lernia AB	65	Swedfund International AB	111
Luossavaara Kirunavaara AB, LKAB	67	SweRoad AB	112
Luftfartsverket	69	Systembolaget AB	113
Nordea AB	71	Telia AB	115
Norrland Center AB	73	Teracom AB	117
OM Gruppen AB	74	Vattenfall AB	118
Posten AB	75	Venantius AB	120
Samhall AB	77	Vin & Sprit AB, V&S	121
SAS Gruppen	79	Voksenåsen A/S	123
SIS Miljömärkning AB	81
Sjöfartsverket	82	Awecklingsbolag
SOS Alarm Sverige AB	84	Grängesberg Gruvor AB	124
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB, SP	85	Sveriges Geologiska AB. SGAB	124
Specialfastigheter Sverige AB	87	SKD företagen AB	124
SJ, Statens Järnvägar	88	Zenit Shipping AB	125
Statens Väg- och Baninvest AB	90

A-BANAN PROJEKT AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

A-Banan projekt AB

Syfte

Bolaget bevakar statens åtaganden enligt de avtal som
rör Arlandabanan. Bolaget övervakar driften av flyg-
pendeln och anläggningen samt följer upp återbetalningen
av det statliga villkorslånet.

Strategi

A-Banan verkar för ökad tågtrafik till Arlanda flygplats.
Diskussioner förs med trafikhuvudmannen, SL, att eta-
blera pendeltågstrafik. Syftet är att fullfölja statsmak-
ternas intention att integrera den lokala, regionala och
nationella trafiken med Arlanda flygplats.

Omvärldsanalys

Passagerarna på Arlanda Express har ökat till cirka
60 000 per vecka vilket är lägre än beräknat. Även
fjärrtågstrafiken har ökat, men inte nått prognostiserade
nivåer.

Luftfartsverkets (LFVj pågående ombyggnad av
Arlandas terminalsystem kan komma att påverka
A-Banans anläggning och trafiken. Diskussioner förs
därför med LFV och A-Train.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Från och med januari 2000 bedriver SJ och Tågkompa-
niet fjärrtågstrafik på Arlandabanan. Under 2001 kom-
mer erfarenheterna från projektet att dokumenteras i
en så kallad Vitbok.

Miljöarbete

Bolaget ställer krav på att trafikutövarna har en miljö-
policy och miljöledningssystem.

Mångfald och jämställdhet

Bolaget har i dag två fast anställda varför det inte finns
behov av en plan för mångfald och jämställdhet.

Prognos för 2001

Tågens tillförlitlighet är av stor betydelse för trafikens
utveckling. Hittills har störningarna varit få. Antalet
passagerare ökar, men volymen är fortfarade lägre än
förväntat.

Utvärdering

Arlandabanan är det första infrastrukturprojektet i Sve-
rige som samfinansierats av staten och det privata
näringslivet. Erfarenheterna från projektet har ut-
nyttjats i Regeringskansliets arbete med att utveckla
alternativa finansieringsformer för infrastruktur.

Styrelse 2000

Sven Bårström, ordförande

Jan Danielsson, ordinarie

Ulrika Francke, ordinarie

Kerstin Lindberg Göransson, ordinarie

Ingemar Skogö, ordinarie

Hans Öhman, ordinarie

Verkställande direktör

Kjell Sundberg

I . Mk’'	mo	■ •	1
Nettoomsåttning	65	15	11
Kostnader	-65	-16	-11
Jämförelsestörande poster
Intressebolagsandelar
Rörelseresultat	0	-1	0
Finansiella intäkter		1	0
Finansiella kostnader
Resultat före skatt	0	0	0
Minoritetsandelar
Skatt
Arets resultat	0	0	0
Kassaflöde frän löpande verksamhet 57		62	3
Kassaflöde frän investeringar	-11	-2 295	0
Kassaflöde från finansiering	-46	2 233	0
Bruttoinvesteringar	0	2 289	0
Av- och nedskrivningar	56	6	0
Lämnad utdelning	0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	2	2	2
- varav kvinnor	1	1	1

Ralarr.-äknfr®, Mk' ■ •• JUOO 1993 1»

TlllgAngar
Anläggningstillgångar	2 243	2 289	0
Omsättningstillgångar	18	13	14
Totala tillgångar	2 261	2 303	14
Eget kapital, avsättningar och skulder
Fget kapital	10	10	10
Minoritetens andel av eget kapital
Avsättningar
Långfristiga skulder
-räntebärande	2 187	2 233	0
-icke räntebärande			0
Kortfristiga skulder
-räntebärande			0
-Icke räntebärande	65	60	4
Totala skulder och eget kapital	2 261	2 303	14
Sysselsatt kapital	2 197	2 242	10
Räntabilitet på eget kapital, %
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %
Nettoskuldsättning	2 174	2 220	-11
Soliditet, %	0,4	0.4	72,3	50

ALM! FÖRETAGSPARTNER AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.almi.se

ALMI

Syfte

ALMI skall främja tillväxt och förnyelse i svenskt
näringsliv via rådgivning, kompetenshöjning, finansie-
ring och kontaktskapande insatser.

Strategi

ALMI:s insatser skall vara marknadskompletterande till
det befintliga kommersiella utbudet av afFärsutveck-
lingstjänster och finansiering i regionen. Genom aktivt
partnerskap med ett stort antal företagsutvecklingsaktö-
rer och banker förmedlar och mäklar ALMI kontakter
för utvecklingsinsatser och kapital.

Omvärldsanalys

Några avgörande förändringar av verksamheten vad gäl-
ler ALMI:s regionala organisation är inte att vänta under
året. Arbetet med de regionala tillväxtavtalen kommer
att vara fortsatt centrala för många ALMI-bolag. ALMI
kommer under året medverka i ett stort antal projekt
som finansieras med EU:s strukturfondsmedel.

Viktiga händelser 2000 och 2001

En ny myndighet för företagsutveckling inrättades från
och med den 1 januari 2001. Av den promemoria som
överlämnades till ALMI i samband med extra bolags-
stämma framgår att den nya myndigheten tillsammans
med ALMI skall utgöra ett kompetenscentrum för före-
tagsutveckling.

Miljöarbete

Alla ALMI-bolag har pågående kvalitetsarbeten i vilket det

ingår att formulera miljöpolicy och att beskriva hur miljö-
hänsyn tas. Vissa bolag arbetar med miljöledningssystem.

Mångfald och jämställdhet

Koncemövergripande jämställdhetspolicy infördes

1998. Moderbolagets styrelse har som mål att vid halv-
årsskiftet 2001 skall dotterbolagens styrelser ha i
genomsnitt 40 procent kvinnor.

Prognos för 2001

Nyutlåningen väntas uppgå till drygt 900 mkr under år
2001. Företag med vilja och förmåga att växa kommer
även fortsättningsvis att prioriteras.

Utvärdering

ALMI har i allt väsentligt uppfyllt uppställda mål.

Styrelse 2000

Arne Johansson, ordförande

Katja Elväng, ordinarie

Gunvor Engström, ordinarie

Ingrid Jansson, ordinarie

Karin Kronstam, ordinarie

Leif Lindberg, ordinarie

Mona-Lisa Sandberg, ordinarie

Annelie Stark, ordinarie

Björn Hellberg, arbetstagarrepresentant

Leif Karlsson, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Claes Ihre

1 ■■ Mkr	20ÖQ ■	■■■
Nettoomsättning	589	560	442
Kostnader	-652	-679	-615
Jämförelsestörande poster	118		0
Intressebolagsandelar			0
Rörelseresultat	55	-119	-173
Finansiella intäkter		10	428
Finansiella kostnader		-3	0
Resultat före skatt	55	-112	255
Minoritetsandelar	-55		9
Skatt			0
Årets resultat	0	-112	264
Kassaflöde från löpande verksamhet	301	128	31
Kassaflöde från investeringar	3	187	210
Kassaflöde från finansiering			0
Bruttoinvesteringar	17	23	19
Av- och nedskrivningar	5	2	15
Lämnad utdelning	0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	535	554	566
- varav kvinnor	224	234	235


Tillgångar
An låggni ngs tillgångar	2 377	2 510	2 775
Omsättningstillgångar	2 603	2 413	2 258
Totala tillgångar	4 980	4 923	5 033
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	4 365	4 366	4 478
Minoritetens andel av eget kapital	142	94	92
Avsättningar	95	78	102
Långfristiga skulder
-räntebärande			0
-icke räntebärande	47	51	43
Kortfristiga skulder
-räntebärande			0
-icke räntebärande	331	334	318
Totala skulder och eget kapital	4 980	4 923	5 033
Sysselsatt kapital	4 507	4 460	4 570
Räntabilitet på eget kapital, %	0,0	neg.	6,0
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 1,2		neg.	5,6
Nettoskuldsåttning	-4 701	-4 612	-4 569
Soliditet, %	90,5	90,6	90,8

AKADEMISKA HUS AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.akademiskahus.se

Akademtska Hus

Ägardirektiv

Huvuduppgiften för Akademiska Hus AB är att erbju-
da landets universitet och högskolor ändamålsenliga
och sunda lokaler för utbildning och forskning. Bolaget
skall också ha ett ansvar att som förvaltare tillvarata de
stora ekonomiska och kulturella värden som finns i fas-
tigheterna.

Koncernen skall långsiktigt upprätthålla värdet i sta-
tens innehav av högskolefastigheter och garantera att
fastighets- och förmögenhetsförvaltningen genomförs
på ett kompetent och effektivt sätt. Staten har inställ-
ningen att ägandet i Akademiska Hus AB skall vara
långsiktigt.

Agarens uttryckta krav och förutsättningar är att kon-
cernens soliditet hör uppgå till 25 procent, avkastningen
efter schablonskatt på eget kapital skall motsvara den 5-
åriga statsobligationsräntan plus 2,5 procentenheter och
koncernens utdelningsmål skall vara 50 procent av årets
resultat efter skatt. Vid beslut om utdelning skall hänsyn
tas till bolagets ekonomiska ställning.

Strategi

Akademiska Hus AB äger och förvaltar fastigheter med
inriktning på högre utbildning och forskning. Bolaget
bedriver omfattande byggnadsverksamhet i egna fastighe-
ter. Byggnadsverksamheten sker helt genom entrepenader
som upphandlats i konkurrens. Den löpande fastighets-
förvaltningen sköts till stor del med egen personal.

Marknad

Antalet högskolestuderande i grundutbildningen har
under 1990-talet ökat markant. Riksdagen har också

fattat beslut om en utbyggnad med cirka 41 000 utbild-
ningsplatser under perioden 2000-2002.

Riksdagens målsättning är att hälften av befolkning-
en skall ha påbörjat högre utbildning före 25 års ålder.
Även forskningen, mätt som intäkter vid universitet och
högskolor, har ökat.

Akademiska 1 lus AB har en marknadsandel på cirka 80
procent av utbildnings- och forskningslokalerna på univer-
sitetsorterna och cirka 40 procent på övriga högskoleorter.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Koncernen har investerat sammantaget cirka 1,9 mil-
jarder kr i ny-, till- och ombyggnader under 2000. Ett
antal större byggnadsprojekt har färdigställts, till exem-
pel delar av Biomedicinskt centrum för Lunds universi-
tet, Mikroteknologi inom Chalmers tekniska högskola
samt delar av Ångströmslaboratoriet för Uppsala uni-
versitet.

Akademiska Hus AB har efter bokslutsdagen ingått
ett avtal om köp av fastigheten Electnim i Kista. Affären
är en naturlig fortsättning på Akademiska Hus AB lång-
siktiga engagemang i Kista och det så kallade IT-univer-
sitetets uppbyggnad.

Miljöarbete

Utifrån en fastställd tniljöpolicy arbetar företaget med
handlingsplaner för att aktivt bidra till en utveckling som
främjar ett hållbart nyttjande av våra gemensamma resur-
ser. Under 2000 har Ilera mål konkretiserats och arbetet
med att utveckla arbetssätt fortsatt. Koncernen bedriver i
Sverige två anmälningspliktiga samt två tillståndspliktiga
verksamheter enligt miljöbalken.

1 ItesiJttHtrakinng, Mk^r	ax» . i		1998 1
Nett oomså ttning	3 654	3 407	3 198
Kostnader	-2 095	-1 992	-1 839
Jämförelsestörande poster
Intressebolagsandelar
Rörelseresultat	1 559	1 415	1 359
Finansiella intäkter	25	25	12
Finansiella kostnader	-798	-678	-673
Resultat före skatt	786	762	698
Minoritetsandelar
Skatt	-203	-219	-171
Arets resultat	583	543	527
Kassaflöde frän löpande verksamhet 1 487		1 230	1 254
Kassaflöde från investeringar	-1 890	-3 197	-1 885
Kassaflöde från finansiering	-171	2 777	1 477
Bruttoinvesteringar	1 900	3 232	1 908
Av och nedskrivningar	686	608	599
Lämnad utdelning	200	600	400
Genomsnittligt antal årsanställda	392	399	389
- varav kvinnor	78	78	78

\| ■■•Briliansräknira’.	,. 3300	1999	n 1998 I
Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar	22 263 1 921	21 071 2 459	18 487 1 521
Totala tillgångar	24 184	23 530	20 008
Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 6 529		6 546	6 403

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar	601	507	431
Långfristiga skulder
-räntebärande	8 096	6 524	5 167
-icke räntebärande	96	69	25
Kortfristiga skulder
räntebärande	6 927	8 071	6 250
-icke räntebärande	1 935	1 813	1 732
Totala skulder och eget kapital	24 184	23 530	20 008
Sysselsatt kapital	21 696	21 280	18 381
Räntabilitet på eget kapital, %	8.9	8.4	8.2
Räntabilitet på sysselsatt kapital	. % 7,4	7,3	7,5
Nettoskuldsättning	14 001	12 994	10 625
Soliditet, %	27,0	27.8	32.0

AKADEMISKA HUS AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.akademiskahus.se

Mångfald och jämställdhet

Bolagen skall kännetecknas av att ta tillvara de resurser
som finns hos anställda, såväl kvinnor som män; och
arbeta för en jämnare könsfördelning inom verksam-
hetsområdets alla nivåer. I ledningsgruppen ingår två
kvinnor och nio män.

Prognos för 2001

Högskolesektorns efterfrågan på lokaler (befintliga, ny-
och ombyggda) är fortsatt hög. Koncernens vakansgrad
kommer att vara fortsatt låg, cirka 1 procent. Investerings-
nivån ligger enligt prognos på 3 miljarder kr under 2001.

Utvärdering

Ägarens mål uppfylldes för år 2000 och bolaget har
under året fortsatt att genomföra stora investeringar för
att tillgodose det ökade behovet av utbildningsplatser.

Styrelse 2000

Lennart Nilsson, ordförande

Charlotte Axelsson, ordinarie

Dan Brändström, ordinarie

Birgitta Kantola, ordinarie

Annika Lundius, ordinarie

Jan S. Nilsson, ordinarie

Christina Rogestam, ordinarie

Fritz Staffas, ordinarie

Hans Jensen, arbetstagarrepresentant

Magnus Johansson, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Christina Rogestam

APOTEKET AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www. a poteket. se

g] Apoteket

Syfte

Apoteket AB har ensamrätt att sälja läkemedel till all-
mänheten och skall tillgodose allmänhetens behov av
läkemedel över hela landet, och tillhandahålla samtliga
godkända läkemedel.

Strategi

Enligt avtalet med staten skall Apoteket svara för god
läkemedelsförsörjning i landet och verka för en rationell
läkemedelsanvändning.

Bolaget skall vidare svara för producentobunden
information till enskilda konsumenter samt erbjuda
sådan till hälso- och sjukvården. Läkemedelsförsörjning-
en skall genomföras till lägsta möjliga kostnad såväl i dis-
tributionsledet som i övrigt.

Omvärldsanalys

Landstingens ökade ansvarstagande för läkemedelskost-
naderna är den omvärldsfaktor som kommer att påver-
ka Apoteket mest de kommande åren.

Därutöver påverkas verksamheten av ett antal tren-
der såsom att privatpersoner söker information via nya
kanaler, ökade krav ställs på tillgänglighet i tid och rum
och konsumtionen ökar på grund av ökad livslängd och
förskjutning mot läkemedelsanvändning i stället för tra-
ditionell vård.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Under 2000 fastlades en ny affärsplan som bland annat
innebär att virtuellt apotek skall inrättas som möjliggör
hemleveranser av läkemedel och andra apoteksvaror.
Den innefattar också en förändrad struktur för apotekens

logistik och dosdispenseringsverksamhet, vilket möjlig-
görs genom inrättande av distansapotek.

Strategier för den ekonomiska styrningen och den
organisatoriska utvecklingen har lagts fast och Apotekets
styrkort har införts. Beslut har fattats om ett fördjupat
samarbete med InfoMedica.

Miljöarbete

Styrelsen har antagit ett nytt miljöprogram för åren
2001-2003.

Mångfald och jämställdhet

Aktiviteter för att stödja mångfald och jämställdhet
pågår i företaget och styrelsen följer arbetet nära.

Prognos för 2001

Företaget räknar med en volymökning på 3-4 procent
för läkemedel och 2,3 procent för egenvårdskunder.
Apoteket har prognostiserat ett resultat före dispositio-
ner och skatt på 0 kronor.

Utvärdering

Det svenska apotekssystemet har en låg distributions-
kostnad jämfört med andra europeiska apotekssystem.
Apotekets kostnader utgör cirka 18 procent av de totala
läkemedelskostnaderna.

Styrelse 2000

Jan Bergqvist, ordförande

Susanne Eberstein, ordinarie

Anna Engström Laurent, ordinarie

Margareta Persson, ordinarie

1 lätesultMraknini^ Mkr w" ■	2000 1	1999 :	199Ä 1
Nettoomsåttning	27 866	26 130	23 449
Kostnader	-27 791	-25 812	-23 205
Jämförelsestörande poster
Intressebolagsandelar	-32	43	156
Rörelseresultat	43	361	400
Finansiella intäkter	10	58	-35
Finansiella kostnader	-24	-19	-24
Resultat före skatt	29	400	341
Minoritetsandelar			0
Skatt	-32	-114	-86
Årets resultat	-3	286	255
Kassaflöde från löpande verksamhet 555		434	1 026
Kassaflöde från investeringar	-258	-302	-209
Kassaflöde från finansiering	-101	-172	-796
Bruttoinvesteringar	284	367	239
Av- och nedskrivningar	247	234	244
Lämnad utdelning	100	100	100
Genomsnittligt antal årsanställda	9 802	9 396	9 147
- vatav kvinnor	8 959	8 596	8 387

BalarwäknlnÄ. Mkr _: 1999 1998

Tillgångar

Anläggningstillgångar 1 762 1 781 1 789

Omsättningstillgångar 5 525 5 592 5 547

Totala tillgångar	7 287	7 373	7 336
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	1 955	2 032	1 873
Minoritetens andel av eget kapital
Avsättningar	325	355	345
Långfristiga skulder
-räntebärande			0
-icke räntebärande			0
Kortfristiga skulder
-räntebärande	1 849	1 850	1 915
-Icke räntebärande	3 158	3 136	3 203
Totala skulder och eget kapital	7 287	7 373	7 336
Sysselsatt kapital	3 482	3 882	3 788
Räntabilitet på eget kapital, %	0,2	14,6	13,6
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 1.4		10.9	9.6
Nettoskuldsättning	1 446	1 644	1 669
Soliditet, %	26,8	27,6	25,5

APOTEKET AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www. a poteket. se

Bertil Tiusanen, ordinarie

Claes Örtendahl, ordinarie

Inga-Lill Furberg, arbetstagarrepresentant

Britt-Marie Skoglösa, arbetstagarrepresentant

Margaretha Söderhjelm, arbetstagarrepresentant, suppleant
Anna Karin Utterström, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör
Stefan Carlsson

ASSIDOMÄN AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.asdo.se

AssiDomän

Affärsidé

AssiDomäns nya långsiktiga huvudinriktning kommer
att vara skogsägande. Koncernen är Europas största
noterade skogsägare och brukare av 2,4 miljoner hektar
produktiv skogsmark. Bolagets avsikt är att fortsätta
arbetet med att hitta starkare strukturer för den kvarva-
rande industriella verksamheten.

Strategi

AssiDomäns strategi är att nå en ledande position i
Europa för de olika produktområdena. För produktom-
rådena wellpapp och wellråvara innebär försäljningen
av affärsområdet Corrugated & Containerboard till
Kappa Holding att en verksamhet skapas med en ökad
integration, en bättre geografisk täckning och större
marknadsandelar i de volymmässigt viktigaste geografis-
ka marknaderna i Europa. AssiDomäns och Kappas
verksamheter bildar tillsammans ett ledande europeiskt
pappers- och förpackningsföretag.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Pappersbruken Sepap och Dynäs samt säckverksam-
heten och Barrier Coating såldes under augusti till det
österrikiska företaget Frantschach AG. Likviden från
Frantschachaffären, som uppgick till cirka 4 500 mkr,
återförs till aktieägarna via ett inlösenprogram som
beslutades på en extra bolagsstämma i oktober. Drygt
23 miljoner aktier har blivit inlösta. Inlösenbeloppet
4 411 mkr utbetalades under våren 2001.

Ett nytt bolag, Billerud AB, presenterades i novem-
ber tillsammans med Stora Enso. Billerud består av
kraftpappersbruken Skärblacka och Karlsborg

(AssiDomän) samt Gruvön (Stora Enso). Det nya bola-
get är verksamt från 1 januari 2001 och kommer att
börsnoteras senast 2002.

För att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig
kapitalstruktur för ett separat skogsägande bolag, har
det bokförda värdet på skogstillgångarna i AssiDomän
skrivits upp i december till ett sammanlagt värde om
17 500 mkr (tidigare värde 4 160 mkr). Som ett led i
arbetet att finna starkare strukturer i industrirörelsen,
träffades i mars 2001 en överenskommelse om försälj-
ning av affärsområdet Corrugated & Containerboard till
Kappa Holdings.

Miljöarbete

Koncernen skall aktivt arbeta för en långsiktigt hållbar
utveckling. 1 och med att miljöarbetet har integrerats i
den ordinarie affärsverksamheten säkerställs också att
miljöarbetet bedrivs affärsmässigt och kostnadseffek-
tivt. Användningen av fossila bränslen och utsläppen av
försurande ämnen minskade i väsentlig omfattning vid
koncernens samtliga massa- och pappersbruk. AssiDo-
män är för andra året i rad, som ett av fyra skogsindus-
triföretag i världen, upptaget på aktieindexet Dow
Jones Sustainability Group Indexes. Det är en bekräf-
telse på att koncernen har lyckats integrera ekonomis-
ka, sociala och miljömässiga mål i affärsverksamheten.

Mångfald och jämställdhet

AssiDomän har en övergripande jämställdhetspolicy.
Syftet är att aktivt verka för att erforderliga åtgärder
genomförs på arbetsplatserna så att dessa lämpar sig för
både män och kvinnor. Bolagets strävan är också att öka

I Resultaträkning, Mkr	2000		1998 I
Nettoomsättning	24 643	24 497	23 993
Kostnader	-21 498	-23 156	-22 415
Jämförelseslörande poster	332	-1 540
i nlressebolagsa ndelar	-4	-2
Rörelseresultat	3 473	-201	1 578
Finansiella intäkter	136	66	123
Finansiella kostnader	-519	-566	-697
Resultat före skatt	3 090	-701	1 004
Minoritetsandelar	-6	-1	-3
Skatt	-266	-161	-291
Årets resultat	2 818	-863	710
Kassaflöde från löpande verksamhet 3 219		2 432	1 559
Kassaflöde från Investeringar	3 762	-937	-3 319
Kassaflöde från finansiering	-5 326	-1 158	1 498
Bruttoinvesteringar	1 536	1 573	3 854
Av- och nedskrivningar	1 619	3 503	1 850
Lämnad utdelning	619	710	651
Genomsnittligt antal årsanställda	14 506	17 060	17 543
- varav kvinnor	2 703	3 133	3 447

1 Bslartsr-äknirgf Mkr		19®	1998 1
Tillgångar
Anläggningstillgångar	30 069	20 620	24 775
Omsättningstillgångar	10 140	9 684	9 067
Totala tillgångar	40 209	30 304	33 842
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	24 843	13 194	15 777
Minoritetens andel av egel kapital 29		33	62
Avsättningar	7 495	3 954	4 303
Långfristiga skulder
-räntebärande	936	4 017	1 032
-icke räntebärande	33	45	340
Kortfristiga skulder
-räntebärande	3 052	4 335	7 841
-icke räntebärande	3 821	4 726	4 487
Totala skulder och egel kapital	40 209	30 304	33 842
Sysselsatt kapital	29 974	22 918	26 384
Räntabilitet på eget kapital, %	14,8	neg.	4,5
Räntabilitet på sysselsatt kapital,	% 13,6	neg.	6,8
Nettoskuldsättning	2 177	8 419	9 600
Soliditet, %	61,9	43,6	46,8

ASSIDOMÄN AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.asdo.se

antalet kvinnor i arbetsledande ställning. Med utgångs-
punkt från jämställdhetspolicyn och lagstiftningen ut-
arbetas på varje enhet en plan för jämställdhetsarbetet.
Bolagets ambition är att anpassa och utveckla jämställd-
hetsplanerna i syfte att fler kvinnor attraheras av vårt
företag och ser möjligheter att utvecklas vidare inom
företaget.

Prognos för 2001

Konjunkturen i Europa är fortfarande god. Det innebär
förväntningar om en fortsatt relativt stabil utveckling
för flertalet av koncernens produkter, även om efterfrå-
gan under 2001 kommer att växa långsammare än
under 2000.

Utvärdering

Under 2000 avslutades en intern utvärdering av
AssiDomäns framtida inriktning och verksamhetsport-
följ. Målsättningen var att finna konkurrenskraftiga
strukturer samt att skapa värde för aktieägarna. Samtli-
ga delar i AssiDomän utvärderades i syfte att utröna
bästa alternativ, innefattande såväl fortsatt utveckling
och expansion som samgående eller avyttring av verk-
samheter. Ett antal strukturåtgärder har i anslutning
härtill genomförts under året.

Styrelse 2000

Bernt E. Magnusson, ordförande

Björn Bjömsson, ordinarie
Jan Blomberg, ordinarie
Hans Carlsson, ordinarie
Gunnel Duveblad, ordinarie

Gunnar Palme, ordinarie

Carl Wilhelm Ros, ordinarie

Per Tegnér, ordinarie

Roland A. Johansson, arbetstagarrepresentant

Roland N. Johanson, arbetstagarrepresentant

Lars-Olof Pettersson, arbetstagarrepresentant

Gösta Utterström, arbetstagarrepresentant, suppleant

Kenth Strandberg, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Gunnar Palme

AB BOSTADSGARANTI

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.bostadsgaranti.se

Bostadsgaranti (7^

Syfte

AB Bostadsgaranti skall genom sitt helägda dotterbolag
Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti ställa garantier
för nybyggda småhus och bostadsrättslägenheter.

Företaget skall genom riktlinjer och information till
bostadsproducenter verka för ett seriöst och sakkunnigt
genomförande av bostadsrättsprojekt i samband med
ställande av säkerheter enligt bostadsrättslagstiftningen.

Strategi

Företaget skall med en liten organisation upprätthålla
hög nivå när det gäller granskning av byggföretag, pro-
jekt och handlingar för att kunna teckna garantier som
ger ett gott konsumentskydd för köpare av nya bostads-
rätter och egnahem.

Omvärldsanalys

Bolagets verksamhet med att ställa nya garantier för
nybyggda småhus och bostadsrättslägenheter har upp-
hört i och med att verksamheten med att lämna mot-
svarande försäkringslösningar under 2000 påbörjades i
det helägda dotterbolaget.

Dotterbolaget verkar i konkurrens med flera inhem-
ska såväl som utländska försäkringsbolag.

Marknad

Bostadsbyggandet har under de senaste åren vänt
uppåt, men befinner sig fortfarande på historiskt sett
låg nivå. Bostadsmarknadsläget varierar också kraftigt
mellan olika regioner i landet.

Under 2000 ökade bostadsefterfrågan, såväl i stor-
stadsregionerna som utanför.

Viktiga händelser 2000 och 2001

AB Bostadsgarantis verksamhet med säkerheter enligt
bostadsrättslagstiftningen har ökat i takt med att
byggproduktionen i Sverige fokuserats på bostadsrätts-
produktion på initiativ av enskilda byggföretag.

Dotterbolagets verksamhet kan komma att förändras
med anledning av att förändringar rörande konsument-
skyddet vid småhusbyggande föreslagits av Småhus-
utredningen (SOU 2000:110).

Miljöpolicy

AB Bostadsgaranti har ej formulerat någon miljöpolicy.

Mångfald och jämställdhet

AB Bostadsgaranti har endast en person anställd. För-
säkringsaktiebolaget Bostadsgaranti verkar för en jämn
könsfördelning bland personalen.

Prognos för 2001

Boverket redovisar i sin bostadsrnarknadsenkät en
ökning av bostadsbyggandet under år 2001 jämfört
med föregående år.

Mot denna bakgrund är det rimligt att anta att
garantigivningen bör öka under detta år i förhållande
till året före.

Utvärdering

Med hänsyn till den ökning av bostadsbyggandet som
kan förutses, fyller den typ av konsumentskydd som
AB Bostadsgaranti och dess dotterbolag tillhandahåller
även fortsättningsvis en viktig funktion.

[ Mkr ■		19%	1
Nettoomsåttning	18	23	11
Kostnader	-11	-24	-13
Jämför elsestörande poster	99	-17
Intressebolagsandelar
Rörelseresultat	106	-18	-2
Finansiella intäkter	16	21	12
Finansiella kostnader	-9	-2	-4
Resultat före skatt	113	1	6
Minoritetsandelar
Skatt	-32
Arets resultat	81	1	6
Kassaflöde frän löpande verksamhet		14	18
Kassaflöde frän Investeringar		60	-18
Kassaflöde frän finansiering		0	0
Bruttoinvesteringar	76	77	2
Av- och nedskrivningar	0	0	0
Lämnad utdelning	0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	9	7	8
‘varav kvinnor	5	4	3

BalariRräkrMnjz, Mkr •	7000	999	i9§e I
Tillgångar
Anläggningstillgångar	76	75	1
Omsättningstillgångar	167	157	213
Totala tillgångar	243	232	214
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	96	16	15
Minoritetens andel av eget kapital
Avsättningar	85	200	174
Långfristiga skulder
räntebärande	1	6	1
-icke räntebärande	5	2	8
Kortfristiga skulder
-räntebärande		8
-icke räntebärande	56		16
Totala skulder och eget kapital	243	232	214
Sysselsatt kapital	97	30	22
Räntabilitet på eget kapital, %	144.6	6.5	67.8
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	192,1	11,5	45,5
Nettoskuldsättnlng	-161	-139	-206
Soliditet, %	39.5	6.9	7,0	58

AB BOSTADSGARANTI

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.bostadsgaranti.se

Styrelse 2000

Stig Brink, ordförande

Lennart Eriksson, ordinarie

Michael Hagberg, ordinarie

Mårten Hansén, ordinarie

Sven Larsson, ordinarie

Anders Lönnberg, ordinarie

Marianne Åbyhammar, ordinarie
Gun Drugge, suppleant

Thomas Kruuse, suppleant

Ewa Queckfeldt, suppleant

Thomas Ringdahl, suppleant

Eje Schönning, suppleant

Anders J Thor, suppleant

Verkställande direktör

Kåre Eriksson

CIVITAS HOLDING AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Civitas Holding AB

Ägardirektiv

Civitas Holding AB ansvarar för förädling, utveckling
och förvaltning av fastigheter. Koncernen ansvarar också
för avveckling av fastigheter och fastighetsrelaterade
tillgångar utan långsiktiga motiv för staten att äga.
Målet för koncernen är att generera högsta möjliga
långsiktiga avkastning för staten. Civitas Holding AB
har två dotterbolag; Vasakronan AB och Vasallen AB
samt ett delägande med 38,5 procent i börsnoterade
fastighetsbolaget Celtica AB. Civitas Holding AB drivs
av ledningen i Vasakronan AB. Regeringen avser inte att
påbörja något arbete med utförsäljning av bolag med
kommersiella fastigheter.

Ägarens uttryckta krav och förutsättning är att kon-
cernens soliditet bör uppgå till 50 procent. Avkastning-
en på justerat eget kapital skall motsvara den 5-åriga
statsobligationsräntan plus 5 procentenheter.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Under 2000 har Agilia AB fusionerats med Vasallen AB.

Utvärdering

Uti all redovisas under respektive bolag.

Styrelse 2000

Egon Jacobsson, ordförande

Lars V Kylberg, vice ordförande

Håkan Bryngelson, ordinarie

Gerd Engman, ordinarie

Mats Israelsson, ordinarie

Claes Ljungh, ordinarie

Marianne Gustafsson, arbetstagarrepresentant

Rolf Kjällbring, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

I låkan Bryngelson

I RwuVHWIrw W		1999 !
Nettoomsättning	2 736	2 441	3 531
Kostnader	-1 653	-1 511	-1 490
Jämförelsestörande poster	66	61	0
Intressebolagsandelar			0
Rörelseresultat	1 149	991	2 041
Finansiella intäkter	36	20	276
Finansiella kostnader	-694	-556	-535
Resultat före skatt	491	455	1 782
Minoritetsandelar	-1	0	0
Skatt	-159	-122	-32
Arets resultat	331	333	1 750
Kassaflöde från löpande verksam hel	1 484	848	1 555
Kassaflöde från Investeringar	-2 216	-1 868	-2 551
Kassaflöde från finansiering	1 769	1 013	-1 197
Bruttoinvesteringar	2 949	2 872	5 688
Av- och nedskrivningar	401	366	337
Lämnad utdelning	173"	164	411
Genomsnittligt antal årsanställda	394	386	411
varav kvinnor	118	120	123

*' Härutöver tiar aktierna i Vasallen AB föreslagits utridas till ett belopp om 2,3 miljarder kr.

I Ba!arisr		1999 ■
Tillgångar
Anläggningstillgångar	21 996	19 797	17 757
Omsättningstillgångar	1 313	972	939
Totala tillgångar	2.3 309	20 769	18 696
Eget kapital, avsättningar och skulder
Fget kapital	9 941	9 770	9 861
Minoritetens andel av eget kapital	1	0
Avsättningar	520	480	727
1 ångfristiga skulder
-räntebärande	6 728	5 904	4 856
-icke räntebärande	0	0	0
Kortfristiga skulder
-räntebärande	4 362	2 981	1 900
-icke räntebärande	1 757	1 634	1 352
Totala skulder och eget kapital	23 309	20 769	18 696
Sysselsatt kapital	21 044	18 664	16 897
Räntabilitet pä eget kapital, %	3.4	3.4	17.7
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 6,0		5,7	13,7
Nettoskuldsättning	10 589	8 351	6 185
Soliditet, %	42.7	47.0	52,7
			60

VASALLEN AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www. vasallen .se

Vasallen

Ägardirektiv

Vasallen AB skall i samarbete med kommuner och
lokalt näringsliv utveckla och förädla försvårsfastigheter
för att slutligen sälja dem på en kommersiell marknad.
Ekonomiska krav se Civitas Holding AB.

Strategi

Vasallen AB är verksam på 14 orter i Sverige från Kiruna
i norr till Ystad i söder. Den strategiska inriktningen är
att utvecklingsarbetet skall ske i nära samarbete med
kommuner och lokalt näringsliv på respektive ort.

Marknad

Den positiva utvecklingen i svensk ekonomi har bidragit
till en ökad investeringsaktivitet på den svenska fastighets-
marknaden och lägre vakans i fastighetsföretagens bestånd.
Den ökade efterfrågan på lokaler har fatt genomslag i
ökade hyresnivåer och hyresintäkter för fastighetsbolagen.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Vasallen har under år 2000 förvärvat nio nya fastighets-
bestånd på följande orter; Kiruna, Sollefteå, Härnösand,
Falun, Södertälje, Fårösund, Karlskrona samt Kristianstad.
Organisationen har anpassats och utökats för att klara det
utökade uppdraget.

Miljöarbete

Vasallens aktiva miljöarbete innebär att bolaget, i samver-
kan med kunderna, bedriver en verksamhet som passar in
i det uthålliga samhället, Stiftelsen Det Naturliga Steget.

Mångfald och jämställdhet

Vasallen har en handlingsplan vad det gäller att skapa en

jämnare fördelning mellan kvinnor och män i hela företa-
get. En jämnare könsfördelning beaktas alltid vid nyrekry-
teringar. I ledningsgruppen ingår två kvinnor och fem män.

Prognos för 2001

Utvecklingsarbetet fortsätter med oförminskad kraft.
Under 2001 planeras beslut om ytterligare investeringar
för cirka 800 mkr. Omsättningen beräknas öka med
cirka 125 mkr till totalt cirka 200 mkr.

Utvärdering

Vasallen AB är att betrakta som ett investeringsprojekt
inom fastighetsutvecklingsområdet. Utvecklingen av de
sex fastigheter som förvärvades 1997 har nu kommit en
bra bit på väg. Cirka 60 procent av lokalarean är nu
kontrakterad och vissa delar av fastighetsbeståndet är
nu färdigutvecklat och kan försäljas. De åtta fastigheter
som nyligen förvärvats befinner sig i ett mycket tidigt
skede i utvecklingsprocessen. En utvärdering av bola-
gets kapitalbehov kommer att ske under våren 2001.

Styrelse 2000

Pär Nuder, ordförande

Håkan Bryngelson, ordinarie
Jan-Peter Jonsson, ordinarie
Björn Lindström, ordinarie
Bo Netz, ordinarie

Holger Wästlund, ordinarie

Jan-Inge Kull, arbetstagarrepresentant
Richard Westling, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Jan-Peter Jonsson

1 Reajltaträkn^ Mkr • ■	2ö00 :	1999	I
Nettoomsättning	74	61	93
Kostnader	-112	-85	-90
Jämförelsestörande poster	0	0	0
Intressebolagsandelar	0	0	0
Rörelseresultat	-38	-24	3
Finansiella intäkter	90	49	326
Finansiella kostnader	-20	-7	-30
Resultat före skatt	32	18	299
Minoritetsandelar
Skatt	-16	-5	251
Ärets resultat	16	13	550
Kassaflöde från löpande verksamhet 415		-281	569
Kassaflöde från investeringar	-310	74	224
Kassaflöde från finansiering	-76	192	-684
Bruttoinvesteringar	475	202	1 491
Av- och nedskrivningar	10	8	-11
Lämnad utdelning	8	7	423
Genomsnittligt antal årsanställda	43	38	34
*varav kvinnor	16	12	9

		■ 1999 .:	Hl 998: 1
Tillgångar
Anläggningstillgångar	857	544	719
Omsättningstillgångar	1459	1 757	1 465
Totala tillgångar	2 316	2 301	2 184
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	2 192	2 179	1986
Minoritetens andel av eget kapital	0	0	0
Avsättningar	6	2	1
Långfristiga skulder
-räntebärande	0	69	77
-icke räntebärande	0	0	0
Kortfristiga skulder
-räntebärande	0	0	74
-icke räntebärande	118	51	46
Totala skulder och eget kapital	2 316	2 301	2 184
Sysselsatt kapital	2 192	2 248	2 137
Räntabilitet på eget kapital, %	0,7	0,6	27,7
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 2,3		1.1	15.4
Nettoskuldsättning	-1 345	-1 680	-974
Soliditet, %	94,6	94,7	90,9

VASAKRONAN AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.vasakronan.se

v f

VASAKRONAN

Ägardirektiv

För Vasakronan AB gäller fortsatt förädling och effektiv
förvaltning av kommersiella lokaler.

Ekonomiska krav: se Civitas Holding AB.

Strategi

Vasakronans strategi är både funktionellt och geogra-
fiskt inriktad. Funktionellt är fastighetsbeståndet kon-
centrerat till kommersiella lokaler och geografiskt till
utvalda orter i Sverige med god utvecklingspotential.

Vasakronan satsar på att ha en stark lokal position med
fastigheter i huvudsak i citynära lägen. Detta gör att fas-
tighetsbeståndet innehåller en hel del butiker och köp-
centra. En stark lokal position ger möjlighet att erbjuda
kunder alternativa lokaler inom fastighetsbeståndet.

Vasakronan AB verkar i Stockholm, Malmö och
Göteborg samt i ytterligare 12 städer; Lund, Kristian-
stad, Växjö, Linköping, Jönköping, Karlstad, Örebro,
Uppsala, Gävle, Sundsvall, Umeå och Luleå.

Marknad

Den svenska konjunkturen har varit stark under 2000
även om tendenser till avmattning blev tydliga i slutet
av året. Bedömningar görs att tillväxten nu landar på en
lägre nivå. Efterfrågan på lokaler har varit god under
året. Detta är en effekt av den ekonomiska utveckling-
en i kombination med bristande tillgång på lokaler,
efter flera år av låg nyproduktion under 90-talet.

Vid ingången av 2001 kan Vasakronan fortsättnings-
vis notera en god efterfrågan på lokaler på de flesta av
sina marknader.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Under året har den strategiska inriktningen uppdaterats
och målen förfinats. Den strategiska utgångspunkten är
fortsättningsvis att skapa värden för ägaren, kunderna
och företaget.

Övergripande inriktning är en tillväxtstrategi, med fort-
satt fokus på kommersiella fastigheter med geografisk kon-
centration företrädesvis till Stockholms- och Öresundsom-
rådet samt Göteborg där 80 procent av Vasakronans
marknadsvärden finns. Genom en fortsatt geografisk kon-
centration kan dessutom betydande resurser frigöras för
en en ökad investeringstakt på utvalda marknader.

Miljöarbete

Vasakronans miljöpolicy är att i samverkan med kun-
den bedriva fastighetsföretagande som uppfyller villko-
ren för ett långsiktigt hållbart samhälle. Vasakronan har
blivit miljöcertifierade ISO 14001 år 2001.

Mångfald och jämställdhet

Inom Vasakronan upprättas en årlig jämställdhetsplan
för att främja jämställdheten. Av Vasakronans medarbe-
tare är 29 procent kvinnor och 71 procent män. I led-
ningsgruppen ingår 12 personer, samtliga är män.

Prognos för 2001

Trots tendenser till avmattning i konjunkturen kommer
Vasakronans hyresintäkter att öka på grund av högre
hyror i omförhandlade kontrakt och minskade vakanser.
Vasakronans prognos är att resultatet efter finansnetto,
med befintligt bestånd och före resultat av fastighets-
försäljningar, kommer att öka till cirka 500 mkr.

1 Mkr riiiimiiit	::r:	1W)	-1998 • 1
Nettoonisåttning	2 662	2 380	2 110
Kostnader	-1 540	-1 425	-1 371
Jämförelsestörande poster	84	63	834
Intressebolagsandelar	0	0	0
Rörelseresultat	1 206	1 018	1 573
Finansiella intäkter	5	6	47
Finansiella kostnader	-751	-587	-506
Resultat före skatt	460	437	1 114
Minoritetsandelar	-1	0	0
Skatt	-144	-116	-284
Arets resultat	315	321	830
Kassaflöde från löpande verksamhet	454	826	419
Kassaflöde frän investeringar	-1923	-1 983	-3 696
Kassaflöde från finansiering	1 478	1 164	987
Bruttoinvesteringar	2 474	2 744	5 655
Av- och nedskrivningar	391	358	326
Lämnad utdelning	165	157	982
Genomsnittligt antal årsanställda	351	348	321
'varav kvinnor	102	108	103

Mkr BIX» 1999 1998

Tillgångar

Anläggningstillgångar 21 107 19 221 17 045

Omsättningstillgångar 1 104 828 773

Totala tillgångar	22 211	20 049	17 818
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	7 751	7 593	8 254
Minoritetens andel av eget kapital	1	0	0
Avsättningar	505	470	718
Långfristiga skulder
-räntebärande	6 727	5 836	4 779
-icke räntebärande	0	0	0
Kortfristiga skulder
räntebärande	5 573	4 557	2 756
-icke räntebärande	1 654	1 593	1 311

Totala skulder och eget kapital	22 211	20 049	17 818
Sysselsatt kapital	20 064	17 995	16 069
Räntabilitet på eget kapital, %	4.1	4.1	10.5
Räntabilitet på sysselsatt kapital	. % 6.4	6,0	10,8
Nettoskuldsättning	11 944	10 043	7 463
Soliditet, %	34,9	37.9	46.3	62

VASAKRONAN AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.vasakronan.se

Utvärdering

För 2000 uppgick avkastningskravet till 10,2 procent och
avkastningen till 24,2 procent Vasakronan AB vann täv-
lingen om Bästa årsredovisningen 1999 för storföretag
efter att de två senaste, åren fått hedersomnämnande.

Styrelse 2000

Egon Jacobsson, ordförande

Lars V Kylberg, vice ordförande

Håkan Bryngelson, ordinarie

Georg Danell, ordinarie

Gerd Engman, ordinarie

Birgitta Kantola, ordinarie

Maria Lilja, ordinarie

Claes Ljungh, ordinarie

Marianne Gustafsson, arbetstagarrepresentant

Rolf Kjällbring, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Håkan Bryngelson

A/0 DOM SHVETSII

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

A/0 Dom Shvetsii

Affärsidé

A/O Dom Shvetsii förvaltar en fastighet - Sverige
Huset i St Petersburg.

Strategi

A/O Dom Shvetsii är ett ryskt aktiebolag som ägs av
Skanska till 49 procent, svenska staten till 36 procent
och av staden St Petersburg till 15 procent. A/O Dom
Shvetsii äger Sverige Huset och har dispositionsrätten
till marken under 49 år, cirka 5000 kvm uthyrningsbar
yta. Största hyresgästen är Sveriges Generalkonsulat.

Marknad

Beroende på hur den ryska marknaden kommer att
utvecklas kommer också efterfrågan på lokaler för nya
och gamla företag att regleras.

Miljöarbete

Bolaget har inget miljöarbete.

Mångfald och jämställdhet

Bolaget har två anställda.

Prognos för 2001

A/O Dom Shvetsiis verksamhet är helt beroende på
hur stor efterfrågan på lokaler i St Petersburg är. I dag
är beläggningen i Sverige Huset 83 procent.

Styrelse 2000

Gunnar Lundberg, ordförande
Christer Al vemur, ordinarie
Kirill V Avdecv, ordinarie

Johan Bergman, ordinarie
Carl-Johan Gunnarsson, ordinarie

Verkställande direktör

Risto Koppeli

1 ■FliösiitötF^crtiH^Mkr--•:•••••	2000 -	l	KÄ 1
Nettoonisåttning	US	US
Kostnader	US	US
Jämförelsestörande poster
Intressebolagsandelar
Rörelseresultat	US	US
Finansiella intäkter	US	US
Finansiella kostnader	US	US
Resultat före skatt	US	US
Minoritetsandelar
Skatt	US
Arets resultat	US	US
Kassaflöde från löpande verksamhet us		US
Kassaflöde frän investeringar
Kassaflöde från finansiering
Bruttoinvesteringar
Av- och nedskrivningar	US	US
Lämnad utdelning	US	US
Genomsnittligt antal årsanställda	US	US
- varav kvinnor	US	US

us= Uppgift saknas

1 Ral^rnräKnlrxffi. Mkr 5000		1999 ■	T; 1998/1
Tillgångar
Anläggningstillgångar	us	US
Omsättningstillgångar	us	us
Totala tillgångar	us	us
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	us	us
Minoritetens andel av eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder -räntebärande	us	us
-icke räntebärande Kortfristiga skulder räntebärande -icke räntebärande	us	us
Totala skulder och eget kapital	us	us
Sysselsatt kapital	us	us
Räntabilitet på egel kapital, %	us	us
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	us	us
Nettoskuldsattnlng	us	us
Soliditet, %	us	us

AB GÖTA KANALBOLAG

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.gotakanal.se

Syfte

AB Göta kanalbolag skall bevara och utveckla Göta
kanal som vårt lands största kulturhistoriska byggnads-
verk. Göta kanal skall vara Sveriges ledande turistiska
vattenled och besöksmål.

Strategi

Företaget skall verka för en positiv utveckling av fritids-
och passagerarbåtstrafiken. Företaget skall samarbeta
med kanalkommunerna, landstingen och länsstyrelser
för arrangemang och aktiviteter.

Bolaget skall verka för för att öka utbudet av service
och upplevelser.

Omvärldsanalys

Arbetet med att öka trafiken både vad gäller passagerar-
och fritidsbåtstrafiken fortgår. Med hänsyn till miljö
skall skogsavverkningen generera så stor avkastning som
möjligt. De till kanalen knutna verksamheterna skall ge
positiva bidrag.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Projektet Längs Göta kanal fortsätter i syfte att öka
båttrafiken. Samarbetet med Länsarbetsnämnderna om
upprustning fortsätter.

EU-projekt 2001-05 Mål 2 i Västra Götaland pågår
omfattande 38 mkr, varav EU bidrar med 40 procent.

Miljöarbete

AB Göta kanalbolagets verksamhet skall bygga på en hel-
hetssyn på kretsloppet. Bolaget eftersträvar ständiga för-
bättringar på miljöområdet bland annat i samarbete med
kommunerna.

Mångfald och jämställdhet

Företaget driver sedan 1996 ett aktivt jämställdhetsarbete
vilket har inneburit att 56 procent av slussvakterna är
kvinnor.

Prognos för 2001

Bolaget arbetar ständigt med att öka båttrafiken på
kanalen. Detta tillsammans med andra verksamheter
som till exempel skog skall förbättra bolagets ekonomi.

Utvärdering

Bolaget har genom statliga bidrag och andra åtgärder
fortsatt arbetet med att öka kanalens värde som kultur-
historiskt byggnadsverk. Samarbete med bland annat
berörda kommuner och Länsarbetsnämnder samt delta-
gande i olika EU-projekt har ökat bolagets ekonomiska
möjlighet till kulturell upprustning av kanalen.

Styrelse 2000

Kaj Janérus, ordförande

Christer Berggren, vice ordförande

Elving Andersson, ordinarie

Anita Modin, ordinarie

Lars-Olof Svenheim, ordinarie

Thord Söderlund, ordinarie

Ragnhild Wärn, ordinarie

Britt-Marie Löfström, arbetstagarrepresentant

Per-Olof Åhfeldt, arbetstagarrepresentant

Billy Johansson, arbetstagarrepresentant, suppleant

Leif Pettersson, arbetstagarrepresentant., suppleant

Verkställande direktör

Claes-Göran Österlund

Nettoomsättning Kostnader Jämförelsestörande poster Intressebolagsandelar	41 -42 2	34 -35 2	43 -45 0
Rörelseresultat	1	1	-2
Finansiella intäkter	1	1	2
Finansiella kostnader	0	0	0
Resultat före skatt	2	2	0
Minoritetsandelar
Skatt
Arets resultat	2	2	0
Kassaflöde från löpande verksamhet	3	9	3
Kassaflöde från investeringar	-8	-4	-2
Kassaflöde från finansiering	0	0	-1
Bruttoinvesteringar	8	5	4
Av- och nedskrivningar	2	2	2
Lämnad utdelning	0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	59	51	94
- varav kvinnor	15	18	16

Balansrakning, Mkr_________2000______1999 199g

Tillgångar

Anläggningstillgångar 44 38 36

Omsättningstillgångar 7 12 5

Totala tillgångar 51 50 41

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital 40 38 36

Minoritetens andel av eget kapital..

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande	11	12	5
Totala skulder och eget kapital	51	50	41
Sysselsatt kapital	40	38	36
Räntabilitet på eget kapital, %	5,3	6,1	neg.
Räntabilitet på sysselsatt kapital. %	5,3	6.2	neg.
Nettoskuldsättning	-29	-33	-24
Soliditet, %	78,9	75,5	87,3

3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 120

IMEGO AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.imego.com

Affärsidé

Imego AB är ett av staten helagt bolag med uppgift att
bedriva uppdragsforskning inriktat på mikroelektronik-
baserade system för att utveckla nya produkter och
processer från idé till färdig prototyp.

Strategi

Bolaget har etablerat samverkan med företag, högskolor
och institut kring mikroelektronik, mikromekanik och sen-
sorsystem. En grundläggande strategi för bolaget är att inte
investera i produktionsutrustning. 1 stället skapas starka
relationer med "vvafer fabs", det vill säga leverantörer med
kapslings- och produktionskapacitet. Imego kommer att
fortsätta investera kraftfullt i programvaror, utrustning lör
elektrisk verifiering samt laboratorier för kemi och optik.

Marknad

Behovet av sensorsystem ökar. Potentialen för mikro-
mekanik bedöms större än för mikroelektronik. Produk-
ter där mikroelektronik används är bland annat dysor
för skrivare, läs- och skri vhuvuden för hårddiskar, tryck-
sensorer, accelerometrar för krockkuddar, mikrospeglar
för projektorer samt enklare utrustning för medicinsk
diagnostik.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Bolaget certifierades enligt ISO 9001 i april 2000. Ett
flerårigt samarbete har inletts med Saab Dynamics.
Bolaget har i samverkan med Acreo och 1VF tagit fram
en mobil, trådlös testutrustning för sensorer benämnd
Trysense. En patentgrupp och ett särskilt program för
SMF-satsningar har inrättats. Marknadsföringen har
intensifierats.

Miljöarbete

Bolagets avsikt är att påbörja en EFQM certifiering när
nu kvalitetscertifleringen (ISO 9001) är klar.

Mångfald och jämställdhet

Av bolagets 21 anställda var 24 procent kvinnor, jäm-
fört med 18 procent 1999. Imego eftersträvar interna-
tionellt erfaren personal och 24 procent av personalen
har utländskt ursprung. Bland institutets examensarbe-
tare från högskolan var motsvarande andel 60 procent.

Prognos för 2001

Bolaget planerar att under 2001 uppnå en omsättning på
cirka 30 mkr, varav 10 mkr är fakturering mot kund. Perso-
nalstyrkan beräknas uppgå till cirka 30 personer i slutet av år
2001. Imego planerar investera for 13 mkr under år 2001.

Utvärdering

Bolaget befinner sig i en uppbyggnadsfas. Intäkterna av
uppdrag överstiger vad som förutsattes i de utredningar
som föregick bolagets bildande.

Styrelse 2000

Mauritz Sahlin, ordförande

Thomas Lewin, ordinarie

Göran Netzler, ordinarie

Aina Nilsson, ordinarie

Eva Olsson, ordinarie

Pär Ornling, ordinarie

Lena Torell, ordinarie

Verkställande direktör

Bill Brox

Nettoomsättning	18	1
Kostnader	-24	-15

Jämförelsestörande poster
Intressebolagsandelar

ItalarwSknlng. Mkr . 3000 . 1999 . 1998

TlllgAngar
Anläggningstillgångar	8	5
Omsättningstillgångar	74	36
Totala tillgångar	82	41

Rörelseresultat	-6	-14
Finansiella intäkter	2	1
Finansiella kostnader	0	0
Resultat före skatt	-4	-13
Minoritetsandelar

Skatt

Arets resultat -4 -13

Kassaflöde frän löpande verksamhet	-4	-8
Kassaflöde från investeringar	-7	-7
Kassaflöde från finansiering	47	49
Bruttoinvesteringar	7	7
Av och nedskrivningar	4	2
Lämnad utdelning	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	21	12
- varav kvinnor	5	2

Eget kapital, avsättningar och skulder

Egel kapital Minoritetens andel av eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder räntebärande -icke räntebärande Kortfristiga skulder	79	38
räntebärande -icke räntebärande	3	3
Totala skulder och eget kapital	82	41
Sysselsatt kapital	79	38
Räntabilitet på eget kapital, %	neg.	neg.
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	neg.	neg.
Nettoskuldsattnlng	-71	-35
Soliditet, %	96.2	92.3

IRECO AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.ireco.se

IRECO

INSI1IVIK IV* KISIIAMJ I

ANT> COKfPTTHNCTFTrOI.nTNC AB

Affärsidé

Förvalta aktier i industriforskningsinstitut samt främja
deras kompetensutveckling och samverkan med
näringsliv samt universitet och högskolor. Bolaget skall
också främja en ändamålsenlig institutsstruktur.

Strategi

Industriforskningsinstituten ombildas från stiftelser till
aktiebolag med staten och näringslivet som delägare.
IRECO bistår instituten i förhandlingsprocessen om det
statliga delägarskapet samt nominerar sina egna styrel-
seledarmöter i instituten. IRECO fördelar medel till
institutens kompetensutveckling och bidrar till finansie-
ringen av samverkande projekt mellan institut, universi-
tet och högskolor till goda strukturförändringar inom
industriforskningsinstituten.

Omvärldsanalys

Instituten utgör en del av det nationella innovationssys-
temet och utför en stor del av den behovsstyrda forsk-
ningen. 1 relation till BNP satsar Sverige mest i världen
på FoU. Av cirka 15 miljarder kr går två procent till
instituten. Den offentliga finansieringen av instituten
har minskat vilket kan påverka deras verksamhet.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Ytterligare fem institut har bolagiserats under perioden
varav IRECO blivit delägare i tre. Bolaget har vidare
beslutat om 50 mkr för långsiktigt samarbete mellan
institut och nya universitet och högskolor.

Miljöarbete

IRECO avser att fortsatt verka för att instituten har en

miljöanpassad tillväxt och förnyelse i näringslivet, och att
verksamheten bidrar till en hållbar samhällsutveckling.

Mångfald och jämställdhet

I nominering och tillsättning av styrelseledamöter i insti-
tuten verkar IRECO för att styrelserna skall ha kompe-
tenta ledamöter av bägge könen.

Prognos för 2001

Bolaget kommer att erhålla 75 mkr från staten för att
honorera avtalen med instituten om långsiktig kompe-
tensutveckling samt 25 mkr för institutens samverkan
med nya universitet och högskolor.

Utvärdering

Bolaget har under året fortsatt ett framgångsrikt arbete
med att ombilda industriforskningsinstituten till aktie-
bolag samt att teckna aktieägaravtal med industrin
innebärande ett delägarskap för IRECO. Bolaget har
också bidragit till att effektivisera institutens verksam-
het och ytterligare utvecklat institutsstrukturen.

Styrelse 2000

Gunnar Svedberg, ordförande

Christer Berggren, ordinarie
Madeleine Caesar, ordinarie

Lennart Liibeck, ordinarie
Tomas Salzman, ordinarie

Christina Ullenius, ordinarie

Verkställande direktör

Håkan Widmark

1 Mkr 2000
Nettoomsättning 105	102	101
Kostnader -105	-102	-101
Jämförelsestörande poster
Intressebolagsandelar -4
Rörelseresultat -4	0	0
Finansiella intäkter	0	0
Finansiella kostnader
Resultat före skatt -4	0	0
Minoritetsandelar
Skatt	0	0
Årets resultat -4	0	0
Kassaflöde frän löpande verksamhet
Kassaflöde från investeringar
Kassaflöde från finansiering
Bruttoinvesteringar
Av- och nedskrivningar
Lämnad utdelning 0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda 3	3	2
- varav kvinnor 2	3	1

Balansräkning, Mkr

1999 ^: 1998

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar	17	6	16
Totala tillgångar	17	6	16
Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 1		1	1
Minoritetens andel av eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder -räntebärande -icke räntebärande Kortfristiga skulder -räntebärande -icke räntebärande	16	5	15
Totala skulder och eget kapital	17	6	16
Sysselsatt kapital	1	1	1
Räntabilitet på eget kapital, %	neg.	0,0	2,8
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	neg.	2,3	5.9
Nettoskuldsättning	-17	-6	-15
Soliditet. %	5,9	16,7	4,9

KASERNEN FASTIGHETS AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

KASERNEN

.....F A Si T a <5 IL 12. T S A »■

Ägardirektiv

Kasernen Fastighets AB skall äga, förhyra och förvalta
fastigheter 1 syfte att i första hand åt anställda inom
försvaret tillhandahålla elevbostäder, hotellrum och
perma-nentbostäder.

Ägarens uttryckta krav och förutsättningar ar att
bolagets soliditet bör uppgå till 25 procent, beräknat på
justerat eget kapital. Avkastningen på justerat eget kapi-
tal skall motsvara den 5-åriga statsobligationsräntan
plus 2,5 procentenheter.

Koncernens utdelningsmål skall vara 50 procent av
årets resultat efter skatt. Vid beslut om utdelning skall
hänsyn tas till bolagets ekonomiska ställning.

Strategi

Kasernen skall erbjuda bra och ändamålsenliga lokaler i
första hand åt anställda inom försvaret.

Marknad

Riksdagen beslutade våren 2()(X) om att minska Försvars-
maktens grundorganisation till hälften vilket på sikt kan
komma att minska hyresintäkterna till följd av de förän-
dringar som kommer att genomföras inom Försvarsmak-
ten.

Viktiga händelser 2000 och 2001

I slutet av år 2000 påbörjades byggnation i Halmstad
med tre huskroppar innehållande 129 lägenheter. Bygg-
nationen beräknas vara klar under oktober 2001, inves-
teringen är beräknad till cirka 50 mkr.

Miljöarbete

Kasernen Fastighets AB har bedömts ha för liten verk-
samhet för att upprätta miljöplaner och miljöledningssys-
tem.

Mångfald och jämställdhet

Kasernen har tre personer anställda varav en kvinna.

Prognos för 2001

Hyresintäkterna kan komma att öka till följd av färdig-
ställd byggnation år 2001. Kasernen Fastighets AB:s prog-
nos för år 2001 är att resultat efter finansnetto, före
eventuellt resultat av fastighetsförsäljning, kommer att
öka.

Utvärdering

Kasernen Fastighets AB har under år 2000 uppfyllt de
ekonomiska och övriga uppsatta mål som ägaren ställt
på bolaget.

Styrelse 2000

Christer Alvemur, ordförande

Björn Andersson, ordinarie

Lena Jönsson, ordinarie

Arne I.ortentzon, ordinarie

Monica Lundberg, ordinarie

Verkställande direktör

Arne Loren tzon

\| ftesiritatraknini’; Mkr		1W1	199Å 1
Nettoomsättning	28	28	30
Kostnader	-13	-14	-11
Jämförelsestörande poster	1	-13
Intressebolagsandelar
Rörelseresultat	16	1	19
Finansiella intäkter	2	5	7
Finansiella kostnader	-10	-10	-17
Resultat före skatt	8	-4	9
Minoritetsandelar
Skatt	-2	-3	-4
Arets resultat	6	-7	5
Kassaflöde från löpande verksamhet	9	14	5
Kassaflöde frän Investeringar	3	2	9
Kassaflöde från finansiering	-10	-10	-35
Bruttoinvesteringar	0	0	0
Av och nedskrivningar	6	21	6
Lämnad utdelning	3	2	2
Genomsnittligt antal årsanställda	3	3	3
- varav kvinnor	1	1	1

1 toiawÄknlM, Mkr....... 5000......		■ 1999	199'.' 1
Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar	222 19	230 17	252 12
Totala tillgångar	241	247	264
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	70	66	76
Minoritetens andel av eget kapital
Avsättningar	4	4	4
Långfristiga skulder
-räntebärande	151	163	176
-icke räntebärande
Kortfristiga skulder
-räntebärande	10	6	1
-icke räntebärande	6	8	7
Totala skulder och eget kapital	241	247	264
Sysselsatt kapital	236	235	254
Räntabilitet på egel kapital, %	8,8	neg.	6.2
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	7,6	2.5	10,2
Nettoskuldsättnlng	149	152	168
Soliditet, %	29,0	26.7	28.8

KUNGLIGA DRAMATISKA TEATERN AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.dramaten.se

DRAMATEN

Syfte

Kungliga Dramatiska Teatern AB (Dramaten) är Sveri-
ges nationalscen för talteater. Verksamheten skall ej
vara vinstdrivande.

Strategi

Som nationalscen skall Dramaten ha en varierad reper-
toar med god halans mellan klassisk och modern dra-
matik samt årligen uppföra minst ett nyskapat verk av
svensk upphovsman. Dramaten skall vidare sträva efter
högsta möjliga besökstal vid hemmascenema samt att
göra sig tillgänglig för en publik i hela landet bland
annat genom gästspel och samarbete med radio och
TV. Hantverksskickligheten i verkstäder och ateljéer
skall vara hög. Marknadsföringsarbetet utvecklas konti-
nuerligt hland annat med hjälp av IT-teknik.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Dramatens Lilla scen återinvigdes efter ombyggnad den
14 oktober 2000. Ombyggnaden har gett större och
mer ändamålsenliga publikutrymmen, scentekniska för-
bättringar, bättre arbetsmiljö och ökad säkerhet.

Miljöarbete

Miljöarbetet är huvudsakligen inriktat på att utveckla
en god arbetsmiljö med säkerhetsfrågorna i fokus.

Mångfald och jämställdhet

Av Dramatens samtliga anställda under år 2000 var 41
procent kvinnor. Könsfördelningen varierar med de krav
som repertoaren ställer. En jämställdhetsplan har upprät-

tats. Verksamheten, såväl externt som internt, präglas av ett
öppet förhållningssätt till det mångkulturella samhället

Prognos för 2001

Dramaten räknar med ett balanserat resultat för år 2001.

Utvärdering

Verksamheten har under året inriktats på att så långt
som möjligt uppnå de mål vad gäller kvalitet, tillgäng-
lighet och förnyelse som angivits för statens bidrag till
Dramaten. Graden av måluppfyllelse är tillfredsställan-
de. Dramaten hade år 2000 en rekordhög publikbelägg-
ning på 91 procent med väsentligt ökade recettintäkter
som följd. Detta och andra gynnsamma omständigheter
har påtagligt förbättrat Dramatens ekonomiska läge.

Styrelse 2000

Jan-Erik Wikström, ordförande

Eva Bonnier, ordinarie

Ingrid Dahlberg, ordinarie
Inger Efraimsson, ordinarie
Lennart Låftman, ordinarie
Per Wästberg, ordinarie

Marie Göranzon, arbetstagarrepresentant

Kjäll Åkerblom, arbetstagarrepresentant
Jan Damberg, arbetstagarrepresentant, suppleant
Lars Lindberg, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Ingrid Dahlberg

Nettoomsättning Kostnader Jämförelsestörande poster 1 ntressebolagsa ndela r	219 -211 10	210 -211	228 -223
Rörelseresultat	18	-1	5
Finansiella intäkter	0
Finansiella kostnader
Resultat före skatt	18	-1	5
Minoritetsandelar
Skatt	0	0	0
Årets resultat	18	-1	5
Kassaflöde från löpande verksamhet 39		2	13
Kassaflöde från investeringar	-9	-5	-6
Kassaflöde från finansiering	30	-3	7
Bruttoinvesteringar	9	5	6
Av- och nedskrivningar	5	5	4
Lämnad utdelning	0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	312	303	306
- varav kvinnor	128	124	134

Tillgångar

An läggni ngsti 1 Igångar	20	16	16
Omsättningstillgångar	61	30	30
Totala tillgångar	81	46	46
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	26	7	8
Minoritetens andel av eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder	15	0	0
-räntebärande -icke räntebärande Kortfristiga skulder -räntebärande -icke räntebärande	40	39	38
Totala skulder och eget kapital	81	46	46
Sysselsatt kapital	25	7	8
Räntabilitet på eget kapital, %	112,5	neg.	62,2
Räntabilitet på sysselsatt kapital. %	118,7	neg.	70.9
Nettoskuldsättning	-48	-17	-21
Soliditet, %	31,3	15,8	18,1

KUNGLIGA OPERAN AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www. o pera n. se

OPERAN

Syfte

Kungliga Operan AB (Operan) är Sveriges nationalscen för
opera och balett. Verksamheten skall ej vara vinstdrlvande.

Strategi

Som nationalscen skall Operan ha en varierad repertoar
av opera och balett med god balans mellan klassiska och
moderna verk. Operan skall årligen uppföra minst ett
nyskapat musikdramatiskt eller koreograflskt verk av
svensk upphovsman. Operan skall sträva efter högsta
möjliga besökstal och kontinuerligt utveckla publikarbe-
tet i detta syfte. Repertoaren skall så vitt möjligt göras
tillgänglig för en publik i hela landet bland annat genom
gästspel, skivinspelningar och samarbete med radio och
TV. I hantverksskickligheten i verkstäder och ateljéen
skall vara hög.

Viktiga händelser 2000 och 2001

En fördjupad samverkan med Göteborgsoperan har inletts,
innebärande bland annat utbyte av nyskriven svensk opera,
barn- och ungdomsföreställningar samt genomförande av
en operamässa vartannat år. Opera- Akademien, samman-
slutningen av Operans sponsorer, har utökats med revi-
sionsföretaget KPMG.

Miljöarbete

Miljöarbetet är huvudsakligen inriktat på att utveckla en
god arbetsmiljö med säkerhetsfrågorna i fokus.

Mångfald och jämställdhet

Av Operans anställda under år 2000 var 47 procent kvin-
nor. En jämställdhetsplan har upprättats. Operan har en
relativt hög andel anställda med utländsk bakgrund.

Prognos för 2001

Operan räknar med en resultatförsämring pga ökade
kostnader.

Utvärdering

Verksamheten har Inriktats på att uppnå de mål för kvalitet,
tillgänglighet och förnyelse som angivits för statens bidrag till
Operan. Graden av måluppfyllelse är tillfredsställande vad
gäller utbudets hredd och mångfald. Antalet föreställningar
och andra arrangemang i Operans regi ökade med 13 procent.

Den genomsnittliga beläggningsgraden vid föreställ-
ningar på stora scenen var 76 procent för opera och 77
procent för balett. Ekonomin är mycket sårbar på
grund av höga fasta kostnader och ett i förhållande till
omsättningen lågt eget kapital.

Styrelse 2000

I lans Dalborg, ordförande

Benny Andersson, ordinarie

Horace Engdahl, ordinarie

Ulla Reinius, ordinarie

Karin Starrin, ordinarie

Jan Stenberg, ordinarie

Carl IBam, ordinarie

Meg Tivéus, ordinarie

Eric Alm, arbetstagarrepresentant

Per-Åke Gleisner, arbetstagarrepresentant

Peter Bergström, arbetstagarrepresentant, suppleant
Gun-Maj Lunden, arbetstagarrepresentant, suppleant
Madeleine Onne, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Bengt 1 lall

Nettoomsåttning Kostnader .lårnförelsestörande poster Intressebolagsandelar	349 -340	347 -347	353 -370
Rörelseresultat	9	0	-17
Finansiella intäkter	1	1	1
Finansiella kostnader
Resultat före skatt	10	1	-16
Minoritetsandelar
Skatt
Arets resultat	10	1	-16
Kassaflöde från löpande verksamhet -19		15	6
Kassaflöde från investeringar	-5	-5	-8
Kassaflöde från finansiering	-24	10	3
Bruttoinvesteringar	5	5	8
Av- och nedskrivningar	7	9	9
Lämnad utdelning	0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	595	580	590
- varav kvinnor	280	255	259

Bfllänwäknlf®, Mkr 7000 I99S 1098

TlllgAngar

Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar	26 38	30 60	34 50
Tolala tillgångar	64	90	84
Eget kapital, avsättningar och skulder
Fget kapital	14	4	3
Minoritetens andel av eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder räntebärande	13	14	16
-icke räntebärande Kortfristiga skulder -räntebärande -icke räntebärande	37	72	65
Tolala skulder och egel kapital	64	90	84
Sysselsatt kapital	27	18	19
Räntabilitet på eget kapital, %	108,4	24.5	neg.
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 43,5		4.8	neg.
Nettoskuldsättning	-3	-26	-14
Soliditet, %	21,8	4.6	3.9

LERNIA AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.lernia.se

4 Lernia

Affärsidé

Lernia skall utveckla de många för ett föränderligt
arbetsliv.

Bolaget strävar efter att vara ett brett och mångsidigt
kompetensföretag, som arbetar med såväl utbildning
som utveckling och personaluthyrning.

Strategi

Bolaget fortsätter att utveckla tillväxtmarknaderna
företag, skola och individ. Dessa områden skall tillsam-
mans stå för cirka hälften av Lernias omsättning
på kort sikt.

Det är av avgörande betydelse för bolagets fortsatta
utveckling att ytterligare marknadsanpassa verksamhe-
ten. Bolaget satsar därför på ett särskilt ledarutveck-
lingsprogram. Lernia har utvecklat ett nytt koncept för
kompetensförsörjning. Genom att kombinera olika
delar av verksamheten skall Lernia vara totalleverantör
av utbildning och utveckling, och uthyrning av perso-
nal.

Marknad

Lernia är den största aktören på den svenska utbild-
ningsmarknaden med en marknadsandel på cirka 36
procent inom arbetsmarknadsutbildningar. Den starka
konjunkturen medförde att volymen föll med 40 pro-
cent från 1999 till en rekordlåg nivå. Marknaden för
personaluthyrning växte dock med närmare 70 procent.
Drivkraften kommer dels från konjunkturen, dels från
att företag och organisationer i större utsträckning
använder inhyrd personal.

Internet och e-lärande bedöms framöver att få en

allt större betydelse. Den enskilde kommer att få stör-
re möjlighet att påverka sin kompetensutveckling och
skolmarknaden kommer att bli mer tillgänglig genom
att allt större delar upphandlas på entreprenad.

Viktiga händelser 2000 och 2001

I mars 2000 bytte företaget varumärke till Lernia. I
början av 2000 organiserades Lernia om i nya affärs-
områden; Utbildning, Företag, Skola, Individ, Personal-
uthyrning och Hadar, där affärsområdena Individ och
Skola är helt nya.

Lernia har också omstrukturerat affärsområdet
Utbildning för ökad flexibilitet och för att sänka de
fasta kostnaderna. En avsättning med 97 mkr gjordes
till en omstruktureringsreserv i samband med halvårs-
bokslutet. Bolaget har etablerat ett nära samarbete
med IT-bolaget Cisco.

Miljöarbete

Lernia AB har genomfört ett miljöledningssystem och
är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Lernia bedriver en
utbildningsverksamhet som i vissa delar är anmälnings-
pliktig enligt 9 kap. 6§ Miljöbalken. Omfattningen av
miljöpåverkan är begränsad eftersom det rör sig om
utbildning och inte produktion.

Mångfald och jämställdhet

Jämställdhetsarbetet bedrivs systematiskt utifrån en fast-
ställd jämställdhetsplan, som revideras årligen. Andelen
kvinnor har ökat och utgör nu 36 procent av medarbe-
tarna. Andelen kvinnliga chefer har ökat från 21 procent
till 28 procent. ►


Nettoomsättning	1 770	1931	1 870
Kostnader	■1 935	-1 929	-1 853
Jämförelsestörande poster
Intressebolagsandelar
Rörelseresultat	-165	2	17
Finansiella intäkter	6	6	22
Finansiella kostnader	-1	-2	-9
Resultat före skatt	-160	6	30
Minoritetsandelar
Skatt
Årets resultat	-160	6	30
Kassaflöde från löpande verksamhet	43	14	-593
Kassaflöde från investeringar	-38	-41	-67
Kassaflöde från finansiering	0	-22	-22
Bruttoinvesteringar	47	47	85
Av- och nedskrivningar	69	86	82
Lämnad utdelning	0	0	22
Genomsnittligt antal årsanställda	2 497	2 459	2 312
- varav kvinnor	849	836	763


Tillgångar
Anläggningstillgångar	122	151	196
Omsättningstillgångar	476	482	565
Totala tillgångar	598	633	761

Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	228	388	404
Minoritetens andel av eget kapital Avsättningar	104	40	84
Långfristiga skulder -räntebärande -icke räntebärande Kortfristiga skulder -räntebärande -icke räntebärande	266	205	273
Totala skulder och eget kapital	598	633	761
Sysselsatt kapital	228	388	404
Räntabilitet på eget kapital, %	neg.	1,5	7,8
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	neg.	2,0	9.7
Nettoskuldsättning	-133	-128	-177
Soliditet, %	38,1	61,3	53,1

LERNIA AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.lernia.se

Prognos för 2001

Volymen för upphandlad arbetsmarknadsutbildning
bedöms minska ytterligare under 2001. Inom skolmark-
naden väntas ett flertal upphandlingar ske och inom
marknaden för personaluthyrning förväntas en fortsatt
god tillväxt. Bolagets omsättning och resultat 2001
bedöms i att väsentligt påverkas av upphandlingen av
arbetsmarknadsutbildning.

Utvärdering

Koncernens avkastning 2000 på totalt kapital, sysselsatt
kapital och eget kapital var negativ. Soliditeten sjönk
och uppgick till 38 procent (61). En stark bidragande
orsak till det försämrade resultatet beror på att upp-
handlingen av arbetsmarknadsutbildning sjönk mycket
kraftigt under det första kvartalet 2000. Bolaget har
under året vidtagit åtgärder för att uppnå en ökad flexi-
bilitet och effektivitet i verksamheten. Yttcrliggare
åtgärder i denna riktning bedöms dock som nödvändi-
ga. Bolaget har kunnat minska arbesmarknadsutbild-
ningens andel av bolagets totala intäkter i förhållande
till tidigare år, vilket ligger helt i linje med bolagets
strategi att minska beroendet av en marknad. Uthyr-
ningsverksamheten har uppvisat en fortsatt stark
utveckling under 2000.

Styrelse 2000

Bo Dockered, ordförande
Lennart I Ijalmarsson, ordinarie
Jonas Iversen, ordinarie
Karin Kronstam, ordinarie
Margareta Lewin, ordinarie

Anna-Stina Nordmark-Nilsson, ordinarie

Tove Tingsgård, ordinarie

Jan Flodén, arbetstagarrepresentant

Bengt Larsson, arbetstagarrepresentant

Bo-Gunnar Blomqvist, arbetstagarrepresentant, suppleant

Olle Eriksson, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Peter Carrick

LUOSSAVAARA KIRUNAVAARA AB, LKAB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.lkab.se

LKABj

Affärsidé

LKAB skall på affärsmässiga grunder uthålligt och kost-
nadseffektivt marknadsföra, tillverka och leverera föräd-
lade, kvalitetssäkrade jämmalmsprodukter från Malm-
fälten.

Strategi

LKAB skall vara det självklara förstahandsvalet som
leverantör med tekniskt och kvalitativt ledande pellets-
produkter och värdeskapande tjänster för stålframställ-
ning. Visionen bygger på den position företaget vill nå
på pelletsmarknaden.

Vidareförädlingen har lagt grunden till LKAB:s starka
marknadsposition. För att behålla och utveckla denna
position satsar LKAB målmedvetet på produktutveck-
ling. En ökad förädlingsgrad är av strategisk betydelse
för framtiden. Ständigt bättre produkter som ger kun-
derna mervärde är en förutsättning för att nå detta mål.

Kvalitetssäkring är en grundläggande förutsättning
för att hålla världsklass. Certifiering är ett viktigt led i
kvalitetssäkringen. LKAB har idag det högsta kvalitets-
betyget som leverantör till stålverk i Sverige, Finland
och Tyskland.

Marknad

Konsolideringen inom stålbranschen fortsätter. Stålföre-
tagen går samman i allt större och starkare konstellatio-
ner. Samma gäller för järn malm sleverantörerna som
stärker sina positioner genom förvärv, samgående och
integration med stålproducenter. Även LKAB utvärde-
rar olika alternativ för att stärka marknadspositionen i
den allt hårdare konkurrensen. I första hand skall

LKAB utveckla sin starka ställning på den närbelägna
Europamarknaden samt den globala marknaden för
direktreduktionspellets.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Världens råstålproduktion nådde en ny rekordnivå
under 2000. Produktionen uppskattas till 846 Mt.

Detta bidrog till att även världshandeln med järnmalm
slog nytt rekord 2000. Den sjöburna järmalmshandeln
upp gick till 455 Mt detta år.

Det goda marknadsläget innebär att LKAB eftersträ-
vat maximal produktionsnivå hela året. Vissa produk-
tionsstörningar har inträffat såsom brand i Svappavaara
pelletsverk. Övergången till ny nivå i Malmberget med-
förde också vissa störningar.

En veckolång strejk som berörde över 80 000 norska
LO-medlemmar stoppade verksamheten vid LKAB:s
hamn i Narvik i början av maj.

Vid halvårsskiftet 2000 infördes ett belöningssystem
för alla anställda inom LKAB-koncernen.

Miljöarbete

Miljöpolicyn utgår ifrån företagets verksamhet och pro-
dukter och kännetecknas av hänsyn till människa och
miljö. LKAB tillämpar arbetsmiljösäkring. Kontroll sker
enligt tillsynsmyndigheternas program.

Mångfald och jämställdhet

Gruvor är av tradition ett mansdominerat arbetsområ-
de. Först 1978 fick kvinnor arbeta under jord. Andelen
kvinnor är idag 8 procent. LKAB.s jämställdhetsplan
syftar till att stärka kvinnornas position. >

Nettoomsättning Kostnader Jämförelsestörande poster Intressebolagsandelar	4 882 -4 409	3 985 -4 310 -123	5 129 -4 482
Rörelseresultat	473	-448	647
Finansiella intäkter	198	243	369
Finansiella kostnader	-80	-39	-56
Resultat före skatt	591	-244	960
Minoritetsandelar	-9	-6	-7
Skatt	-169	11	-281
Årets resultat	413	-239	672
Kassaflöde frän löpande verksamhet	1289 .	738	1 627
Kassaflöde från investeringar	-952	-1 128	-1 212
Kassaflöde från finansiering	-378	-111	-311
Bruttoinvesteringar	943	986	1 358
Av- och nedskrivningar	920	838	776
Lämnad utdelning	231	231	231
Genomsnittligt antal årsanställda	3 210	3 279	3 568
- varav kvinnor	230	262	285

1 Balansräkning, Mkr	liHill	F:rl999 '	1998 1
Tillgångar
Anläggningstillgångar	7 300	7 169	7008
Omsättningstillgångar	4 719	4 481	5 197
Totala tillgångar	12 019	11 650	12 205
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	8 593	8 412	8 882
Minoritetens andel av eget kapital	41	34	154
Avsättningar	2 286	2 278	2 210
Långfristiga skulder
-räntebärande	2	2
-icke räntebärande	64	94	5
Kortfristiga skulder
-räntebärande	5	0
-icke räntebärande	1 028	830	954
Totala skulder och eget kapital	12 019	11650	12 205
Sysselsatt kapital	9 402	9 253	9 820
Räntabilitet på eget kapital, %	4,9	neg.	7,7
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 7,2		neg.	10,3
Nettoskuldsättning	-2 196	-1 574	-2 517
Soliditet, %	71,8	72,5	74,0

LUOSSAVAARA KIRUNAVAARA AB, LKAB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.lkab.se

Prognos för 2001

Marknadsutsikterna för 2001 är svårbedömda. Världens
råstålproduktion väntas minska med 1 procent. Efter-
frågan på LKAB:s produkter är fortsatt stark. Produk-
tionskapaciteten kan bli begränsande för leveranserna.

Utvärdering

År 1999 kännetecknades av pris- och volymminskning-
ar vilket ledde till en kraftig resultatförsämring för
LKAB och blev första förluståret sedan 1982.

År 2000 kännetecknas av det motsatta med den
högsta råstålproduktionen någonsin och nya rekord för
handeln med järnmalm. LKAB förbättrade resultatet
med 835 mkr vilket förutom konjunkturen var ett
resultat av bland annat ny organisation och åtgärdspro-
gram.

Med hänsyn till den pågående konsolideringen inom
såväl stål- som järnmalmstnarknaderna har LKAB
under året arbetat för att stärka sin position i Europa
och globalt, ett strategiskt viktigt arbete i en alltmer
hårdnande konkurrens.

Trots ökade volymer och priser under det gångna
året har LKAB inte kunnat uppfylla de uppsatta ekono-
miska och finansiella målen.

Ursula Tengelin, ordinarie

Lars Östholm, ordinarie

Håkan Bäckström, arbetstagarrepresentant

Hans Larsson, arbetstagarrepresentant

Karl Wikström, arbetstagarrepresentant

Torsten Thornéus, arbetstagarrepresentant, suppleant
I lenrik Åhult, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Carl Ameln

Styrelse 2000

Björn Sprängare, ordförande

Carl Ameln, ordinarie

Ole Enger, ordinarie

Lars-Åke Helgesson, ordinarie
Hans Christer Olson, ordinarie
Carl Wilhelm Ros, ordinarie

LUFTFARTSVERKET

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.lfv.se

LUFTFARTSVERKET

Syfte

Luftfartsverket (LFV), som är ett affärsverk, skall främ-
ja utvecklingen av den civila luftfarten, ansvara för drift
och utveckling av statens flygplatser för civil luftfart
samt utöva tillsyn över flygsäkerheten för den civila
luftfarten.

LFV skall svara för skyddet av miljön mot föro-
reningar från civil luftfart och ombesörja beredskaps-
planläggning för civila flygtransporter.

Strategi

LFV skall bidra till en samhällsekonomiskt effektiv och
långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna
och näringslivet i hela landet. LFV skall ansvara för att
på ett företagsekonomiskt sätt driva och utveckla sta-
tens flygtrafiktjänst och flygplatser och därmed sam-
manhängande verksamhet.

Det långsiktiga målet för räntabiliteten är att
resultatet efter skattemotsvarighet skall uppgå till 8
procent av eget kapital. Soliditeten skall uppgå till
lägst 25 procent. Trafikavgifterna, exklusive under-
vägs-, security- och bulleravgifter, får i genomsnitt
över åren öka med högst nettoprisindex, mätt från
och med år 1993.

Omvärldsanalys

För den kommande femårsperioden väntas marknaden
för flygresor stiga med i genomsnitt 5 procent per år.
Allianser och samarbeten flygbolagen emellan är ett
sätt att skapa kundvärden och pressa kostnaderna.
Lågprisflygets tillkomst är också en följd av avregle-
ringen. Kapaciteten i luftrummet kommer att utökas

och harmoniseras med en ny överstatlig luftrumsorga-
nisation och effektivare teknik beträffande flygtrafik-
ledningen.

Viktiga händelser 2000 och 2001

LFV:s flygplatser hade för första gången fler utrikes-
än inrikespassagerare under året. Arlanda förstärkte
sin position som Nordens största flygplats under året,
trots öppnandet av Öresundsbron, samtidigt som
Malmö-Sturup flygplats ökat snabbast av LFV:s flyg-
platser.

Den tredje rullbanan på Arlanda kommer att tas i
bruk vid årsskiftet och därmed ge ett kapacitetstill-
skott. Terminalkapaciteten på Arlanda byggs ut och en
ny pir skall stå klar hösten 2001.

Ombyggnader av existerande terminaler genomförs
för att Sveriges operativa anslutning till Schengen
skall kunna genomföras den 25 mars 2001.

LFV befinner sig i sin största investeringsperiod
någonsin, mätt i reala termer. Under året investerades 2,7
miljarder kr och nivån för år 2001 planeras bli högre.

Miljöarbete

God miljö är ett viktigt transportpolitiskt mål. Den
prisförändring som LFV genomförde den 1 oktober
2000 har en stark miljöprofil.

Järnvägen till Arlanda är ett exempel på en trafiklös-
ning som effektivt binder samman flyg- och järnvägs-
nätet. Det ökade kollektivtrafikresandet förbättrar
miljösituationen på flygplatsen.

EU satsar pengar i projektet järnvägsanslutning till
Sturup. >

1 Resultaträkning, Mkr		3999
Nettoomsättning	5 007	4 719	4 469
Kostnader	-4 151	-3 878	-3 539
Jämförelsestörande poster		-671	-155
1 ntressebolagsandelar	-31	-8	13
Rörelseresultat	825	162	788
Finansiella intäkter	15	34	32
Finansiella kostnader	-207	-178	-214
Resultat före skatt	633	18	606
Minoritetsandelar
Skatt	-186	-10	-171
Årets resultat	447	8	435
Kassaflöde från löpande verksamhet	1270	1 104	1 202
Kassaflöde från investeringar	-2 574	-2 935	-731
Kassaflöde från finansiering	1 060	1 598	-209
Bruttoinvesteringar	2660	2 898	823
Av- och nedskrivningar	775	659	574
Lämnad utdelning	0	0	78
Genomsnittligt antal årsanställda	4 329	4 243	n.a.
- varav kvinnor	1 558	1 527	n.a.

Balansräkning, Mkr • 2000 1999 1998

Tillgångar

Anläggningstillgångar 11375 9 603 7 349

Omsättningstillgångar 1 192 1360 1 613

Totala tillgångar	12 567	10 963	8 962
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	2 805	2 354	2 403
Minoritetens andel av eget kapital
Avsättningar	2 530	2 316	1 569
Långfristiga skulder
-räntebärande	3 867	3 117	3 309
-icke räntebärande	1 805	1 709	621
Kortfristiga skulder
-räntebärande	60	58	47
-icke räntebärande	1 500	1 409	1 013
Totala skulder och eget kapital	12 567	10 963	8 962
Sysselsatt kapital	9 244	7 845	7 527
Räntabilitet på eget kapital, %	17,3	0,3	20,0
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 9,8		2,6	10,5
Nettoskuldsättning	6 315	5 123	4 324
Soliditet, %	22,3	21,5	26,8

LUFTFARTSVERKET

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.Ifv.se

Mångfald och jämställdhet

Könsfördelning är 64 procent män och 36 procent
kvinnor, vilket är samma fördelning som under de
tre senaste åren. Andelen chefer av totalt anställda
utgör 7 procent. Andelen kvinnliga chefer är 1
procent, en siffra som legat konstant under de
senaste åren.

LVF har centralt formulerade policies och mål
för Jämställdheten med ett uttalat chefsansvar för
frågorna.

Prognos 2001

Resultatet efter finansnetto för år 2001 bedöms bli 610
mkr. Till följd av den tunga investeringsperiod som
LFV befinner sig i kommer soliditetsmålet inte att
uppnås under år 2001. Räntabilitetsmålet beräknas
kunna uppfyllas för år 2001.

Utvärdering

Såväl finansiella som verksamhetsmål har uppnåtts på
ett för ägaren tillfredsställande sätt.

Styrelse 2000

Ull Adelsohn, ordförande

Elisabeth Anneli, ordinarie

Jan Jonsson, ordinarie
lan Orrenius, ordinarie
Eva Plogéus, ordinarie
Inger Thapper, ordinarie
Krister Örnfjäder, ordinarie
Lars Andersson, arbetstagarrepresentant
Krister Falk, arbetstagarrepresentant

Ulf Dittmer, arbetstagarrepresentant, suppleant
Roal Nilssen, arbetstagarrepresentant, suppleant

Generaldirektör

Ingemar Skogö

NORDEA AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.nordea.com

Nordea®

Affärsidé

Nordea AB:s övergripande mål är att skapa aktieägar-
värde. Värdet ökas genom en koncentration på kärn-
affarsområden, operationell effektivitet, optimal finansi-
ell struktur och stabil vinsttillväxt.

Svenska staten äger 18,17 procent av aktierna i
Nordea AB. Riksdagen har givit regeringen ett bemyn-
digande (prop. 1991/92:21, bet NU4, rskr. 8) att sälja
statens aktier i Nordea AB.

Verksamhet

Nordea AB har bildats genom samgåendet mellan nor-
diska banker och försäkringsbolag och koncernen bedri-
ver verksamhet inom sex affärsområden: Retail Ban-
king, Corporate and Institutional Banking, Asset Mana-
gement, Investment Banking, Life Insurance and Pen-
sions och General Insurance.

Koncernen har nästan 10 miljoner kunder, 1 260 bank-
kontor och 125 centra för försäkringstjänster i 22 länder.

Marknad

Nordea AB har en betydande andel av den nordiska bank-

marknaden: 40 procent i Finland, 25 procent i Danmark,

20 procent i Sverige och 15 procent i Norge.

Inom den nordiska livförsäkringsmarknaden uppgår
marknadsandelarna till 35 procent i Finland, Danmark 10
procent, Norge 9 procent och Sverige 6 procent Inom
skadeförsäkringar är förhållandet; Danmark 22 procent
och Norge 19 procent

Viktiga händelser 2000 och 2001

Nordeakoncernen bildades 2000 genom dels samgåen-
det mellan MeritaNordbanken och Unidanmark, dels
genom förvärvet av Christiania Bank og Kreditkasse.

Under 2001 tillträdde Thorleif Krarup som ny koncern-
chef efter Hans Dalborg, som blev vice ordförande.

Prognos för 2001

Företaget har inte gett någon prognos för 2001.

Utvärdering

Tillväxten i ränte- och provisionsnetto var stark och
Nordeakoncernens rörelseresultat ökade med 17 pro-
cent och uppgick till 2 435 miljoner euro. Avkastningen >

1 Resultaträkning, Mkr •			jqq# 1
Räntenetto	26 216	15 848	16 035
Erhållna utdelningar	1 086	240	732
Provisionsnetto	12 392	7 243	6 368
Nettoresultat av finansiella
transaktioner	3 243	926	3 925
Övriga rörelseintäkter	1 799	2 407	2 496
Summa rörelseintäkter	44 736	26 664	29 556
Summa rörelsekostnader	■25 004	-15 111	-16 344
Resultat före kreditförluster	19 732	11 553	13 213
Kreditförluster, netto	-575	-229	-1 226
Värdeförändring på övertagen egendom	i -96	34
Andelar i intresseföretags resultat	507	863	97
Rörelseresultat, bankverksamhet	19 568	12 221	12 084

Rörelseresultat, försäkringsverksamhet 800

Förlust avyttring/nedskrivning
av fastigheter	-338	-1 283	-5 442
Pensionsavräkning	492	573	1341
Skatter	-5 856	-1 804	-1 746
Minoritetsandel	-26	-31	-26
Resultat Unidanmark-koncernen
kv. 1 2000	-1 516
Årets resultat	13 124	9 676	6 209
Kassaflöde från löpande verksamhet	-258 943	-23 850
Kassaflöde från investeringar	-16 012	-19 798
Kassaflöde från finansiering	296 043	55 992
Bruttoinvesteringar	10 888	4 589	7 100
Av- och nedskrivningar	1 806	1 374	1 491
Lämnad utdelning	5964	3 659
Genomsnittligt antal årsanställda	32 218	19 302	20 476
- varav kvinnor	20 509	13 879

Utlåning till kreditinstitut	209 170	100 935	115 348
Utlåning	1 135 851	584 050	567 612
Räntebärande värdepapper	246 765	122 097	129 930
Aktier och andelar	8 227	5 631	4 905
Placeringstillgångar för vilka
kunden bär placeringsrisk	33 004
Aktier och andelar i koncernföretag	4 018	5 699	5 882
Immateriella tillgångar	24 741	1 212	987
Fastighetsinnehav	19 014	25 968	30 995
övriga tillgångar inom
bankverksamhet	109 863	44 712	55 454
Försakringstillgångar	194 128
Balansomslutning	1 984 781	890 304	911 113
Skulder till kreditinstitut	254 418	114 345	165 394
Inlåning från allmänheten	696 607	360 263	364 999
Upplåning från allmänheten	17 063	16 473	19 468
Emitterade värdepapper	498 167	240 557	215 241
Övriga skulder inom
bankverksamhet	176 041	75 808	75 975
Försäkringsförbindelser	183 639
Efterställda skulder	57 805	35 103	24 155
Minoritetsandel	497	440	617
Eget kapital	100 544	47 315	45 264
Summa skulder och eget kapital	1 984 781	890 304	911 113
Primärkapital	81 204	48 558	n.a.
Kapitalbas	112 467	70 281	n.a.
Riskjusterade tillgångar,
(bankverksamhet)	1 130 203	582 250	n.a.
Primärkapitalrelation, %	6,8	8,3	7,3
Kapitaltäckningsgrad, %	9,4	12,0	9,9

NORDEA AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.nordea.com

på eget kapital var 16,1 procent. Vinsten per aktie
ökade med 5 procent till 0,58 euro. Vid förvärvet av
Unidanmark minskade svenska statens ägarandel från
25,19 procent till 18,17 procent.

Styrelse 2000

Vesa Vainio, ordförande

Hans Dalborg, vice ordförande

Dan Andersson, ordinarie

Edward Andersson, ordinarie

Rune Brandinger, ordinarie

Claes Hoeg Madsen, ordinarie

Bernt Magnusson, ordinarie
Jörgen Fedcrsen Hoeg, ordinarie

Titno Peltola, ordinarie

Thorleif Krarup, suppleant

Lene Haulrik, arbetstagarrepresentant

Bertel Finskas, arbetstagarrepresentant

Kaija Roukala-Hyvärinen, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Thorleif Krarup

NORRLAND CENTER AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.norrlandcenter.se

Norrland Center AB

Syfte

Norrland Center AB skall stimulera utvecklingen av
näringslivet i Norrland, företrädesvis Norrlands inland, i
syfte att skapa sysselsättning. Företaget ägs till lika delar
av staten genom Näringsdepartementet, stiftelsen Norr-
landsfonden och Norhold AB.

Strategi

Genom ett väl utvecklat kontaktnät inom olika delar av
samhället skall Norrland Center ge råd och stöd samti-
digt som man fungerar som en sammanhållande länk
vid företagsetableringar.

Bolaget skall vara ledande vid etablering och ut-
veckling av verksamheter i Norrland, och verksamheten
skall bedrivas i nära samarbete med kommuner i
Norrland.

Omvärldsanalys

Intresset för att etablera verksamhet i Norrland har
ökat under året i takt med att företag i södra Sverige
får allt högre kostnads- och kvalitetsproblem i sina
verksamheter.

Det regionalpolitiska stödsystemet har under året
ifrågasatts och ändrats mot bakgrund av Sveriges
anpassning till EU. Både den nationella som den inter-
nationella konkurrensen om företagsetableringar hård-
nar allt mer.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Etableringsresultatet under året är det bästa någonsin
då företaget på olika sätt medverkat till att tolv företag
fattat beslut om att etablera verksamhet i Norrland.

Besluten omfattar cirka 1 000 nya arbetstillfällen och
berör samtliga fem län i Norrland.

Mångfald och jämställdhet

Organisationen omfattar enbart fyra anställda.

Prognos för 2001

År 2001 har startat mycket positivt och mot bakgrund
av det antal intressanta projekt som företaget arbetar
med bedöms 2001 bli ett år med bra resultatutfall.

Utvärdering

Bolaget har sedan 1991 på olika sätt medverkat till att
etablera och utveckla cirka 80 verksamheter i Norr-
land. Antalet i nuläget bestående arbetstillfällen uppgår
till drygt 2 000.

Norrland Center har bland annat medverkat till att
skapa nya arbetstillfällen för över 40 procent av de som
är sysselsatta i etablerade callcenters i Norrland.

Styrelse 2000

Jan axel Näsman, ordförande

Peter Andersson, ordinarie

Lars-Olov Söderström, ordinarie

Verkställande direktör

Sture Bengtson


Nettoomsättning	4	4	5
Kostnader	-6	-5	-6
Jämförelsestörande poster	1
1 ntressebolagsa ndela r
Rörelseresultat	-1	-1	-1
Finansiella intäkter	0	1	1
Finansiella kostnader	0	0	0
Resultat före skatt	-1	0	0
Minoritetsandelar
Skatt
Årets resultat	-1	0	0
Kassaflöde från löpande verksamhet
Kassaflöde från investeringar
Kassaflöde från finansiering
Bruttoinvesteringar	1	1
Av- och nedskrivningar	0	0	0
Lämnad utdelning	0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	4	4	3
- varav kvinnor	1	1	1


Tillgångar
An läggni ngstillgångar	1	0	0
Omsättningstillgångar	17	18	17
Totala tillgångar	18	18	17

Eget kapitel, avsättningar och skulder

Eget kapital 15 15 15

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande -icke räntebärande	3	3	2
Totala skulder och eget kapital	18	18	17
Sysselsatt kapital	15	15	15
Räntabilitet på eget kapital, %	neg.	2,1	neg.
Räntabilitet på sysselsatt kapital. %	neg.	2.0	neg.
Nettoskuldsattning	0	0	-16
Soliditet, %	80,4	85,4	85,6

OM GRUPPEN AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.omgroup.com

Affärsidé

OM skapar innovativa lösningar för effektiv risk- och
transaktionshantering som bygger på hög kvalitet,
ledande teknologi och värdeskapande affärsrelationer.

Strategi

OM:s övergripande strategi går ut på att skapa effektiva
marknadslösningar med ledande transaktionsteknologi.
Syftet är att skapa mervärde för kunderna genom att
erbjuda lösningar som integrerar och effektiviserar
transaktionsprocesser.

Marknad

Konsolideringen inom världens finansiella handelsplat-
ser har ökat under de senaste åren och väntas fortsätta.
Exempel på sådana samarbeten är bland annat Norex
och Euronext. Volymerna i handeln med finansiella
instrument ökar; På Europas tre största börser har han-
deln i genomsnitt ökat med 25 procent årligen under
det senaste decenniet, jämfört med Stockholmsbörsens
40 procent. De senaste årens högkonjunktur, pensions-
reformer och avregleringar har bidragit till att öka
intresset för att placera i aktier.

Viktiga händelser 2000 och 2001

OM lade ett bud på London Stock Exchange (LSE)
som avvisades av LSE:s ägare. Den Londonbaserade
aktiebörsen Jlway, ett jolnt venture mellan OM och
investmentbanken Morgan Stanley, startade sin verk-
samhet i november. Företaget erbjuder bland annat
tjänster inom aktiehandel kommer att ge tillgång till
handel i cirka 6000 amerikanska och europeiska
bolags aktier.

Miljöarbete

För de resurser som går åt i OM:s verksamhet gäller att
OM återvinner kontorspapper, datorer och annan tek-
nisk utrustning, samt att man, så långt det är ekono-
miskt försvarbart, köper miljövänliga alternativ.

Mångfald och jämställdhet

OM:s reviderade jämställdhetsplan innebär bland annat
att man vill öka antalet kvinnliga anställda genom olika
åtgärder samt att man ser över lönepolicyn ur ett jäm-
ställdhetsperspektiv.

Utvärdering

OM:s finansiella mål är att intäkterna över tiden skall
växa med minst 20 procent per år och att avkastningen
på eget kapital skall uppgå till minst 20 procent per år.
Under 2000 växte OM:s intäkter med 61 procent och
avkastningen på eget kapital var 25 procent. Den
genomsnittliga intäktstillväxten de senaste fem åren har
varit 43 procent, medan avkastningen på eget kapital
har varit 20 procent i genomsnitt.

Styrelse 2000

Olof Stenhammar, ordförande

Sven Nyman, vice ordförande
Jan R Carendi, ordinarie
Thomas Franzén, ordinarie
Lars Irstad, ordinarie
Nils-Fredrik Nyblaeus, ordinarie
Bengt Rydén, ordinarie

Verkställande direktör

Per E Larsson

ÄreslJltalrafcniniJ, Mkr____________2000 10^ 1S9&

Nett oomsått ning	3 152	1 954	1 567
Kostnader	-2 464	-1 434	-1 192
Järnförelsestörande poster	5
Intressebolagsandelar	10	3
Rörelseresultat	703	523	375
Finansiella intäkter	178	104	107
Finansiella kostnader	-138	-24	-2
Resultat före skatt	743	603	480
Minoritetsandelar	114	-8	-5
Skatt	-127	-151	-94
Arets resultat	730	444	381
Kassaflöde från löpande verksamhet	1 386	402	375
Kassaflöde från Investeringar	-582	-504	160
Kassaflöde från finansiering	-419	57	-358
Bruttoinvesteringar	723	236	135
Av- och nedskrivningar	229	169	105
Lämnad utdelning	504	419	335
Andel anställda vid årets slut	1 354	994	623
- varav kvinnor	469	315	207

1 Re&jitafräktiing) Mkr ■		1999	' M ■ ■
Tillgångar
Anläggningstillgångar	2 424	1 647	1 335
Omsättningstillgångar	3 035	2 476	2 151
Totala tillgångar	5 459	4 123	3 486
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	2 986	2 808	2 740
Minoritetens andel av eget kapital	182	17	20
Avsättningar
Långfristiga skulder
-räntebärande	249	77	97
-icke räntebärande	69	122	117
Kortfristiga skulder
räntebärande	588	435	0
-Icke räntebärande	1 385	664	512
Totala skulder och eget kapital	5 459	4 123	3 486
Sysselsatt kapital	4 005	3 337	2 948
Räntabilitet på egel kapital, %	25,2	16,0	13,9
Räntabilitet på sysselsatt kapital. %	24,0	20,0	16,3
Nettoskuldsättning	-1 325	-1 213	-1 719
Soliditet, %	58.0	68,5	79.2	80

POSTEN AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.posten.se

Affärsidé

Genom Posten skall man kunna nå den man vill med
meddelanden och varor - fysiskt eller elektroniskt,
snabbt säkert och kostnadseffektivt.

Posten skall skapa mervärden genom att kombinera
fysiska och elektroniska flöden genom att integrera sina
tjänster i kundens verksamhet.

Strategi

Posten fokuserar verksamheten till meddelande - och
logistikområdet. För att utveckla Postens konkurrenskraft i
dessa affärer måste bolaget utveckla nya tjänster och aktivt
delta i logistikbranschens utveckling och strukturomvand-
ling. Posten strävar efter att säkra en infrastruktur inom
Norden och Östersjöområdet såväl geografiskt som med
olika typer av gods.

Marknad

De svenska marknaderna för meddelanden och logistik
är avreglerade. Utvecklingen präglas av internationalise-
ring, ökad konkurrens, och kraftig teknisk utveckling.

Tillväxten för meddelanden bedöms som svag
medan logistikmarknaden bedöms öka med cirka 7 pro-
cent. Posten har en marknadsandel på cirka 97 procent
på den svenska meddelandemarknaden och en mark-
nadsandel på cirka 68 procent på den svenska paket-
marknaden.

Postens kunder är privatpersoner och företag. De.
senare är främst finansiella företag, tjänsteföretag,
offentlig förvaltning och postorderföretag och organisa-
tioner i Sverige. Även utlänska företag med affärsrela-
tioner med Sverige är Postens kunder.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Regeringen har givit Posten i uppdrag att tillhandahålla
en grundläggande kassaservice. Denna verksamhet
kommer inte att bära sina kostnader. Den slutliga
ersättningen till Posten är ännu inte fastställd. Det har
därför varit nödvändigt att göra en avsättning för fram-
tida beräknade underskott med 2 353 mkr för tiden
2001-2005.

Överenskommelse om nyttjande av Postens kassanät
har hittills träffats med Postgirot, Nordbanken och
FöreningsSparbanken. Konkurrensverket motsatte sig
ansökan från Svenska Girot om att få förvärva Postgi-
rot Bank AB. Med anledning av detta har Posten valt
att träda ur avtalet med Svenska Girot och inlett en ny
försäljningsprocess av Postgirot Bank AB. Posten kom-
mer under 2001 att påbörja etableringen av ett nytt ser-
vicenät. Drygt 3 000 serviceställen mot dagens 1800
skall öppnas.

Miljöarbete

Ett mätprojekt genomförs för att öka kvaliteten på kon-
cernövergripande miljödata fr o m 2001. Miljöcertifikat
enligt ISO 14 001 finns för följande enheter/bolag
inom Posten-koncernen; Posten Logistik AB, Säve
Cargo AB, Falcon Air AB, Postens brevhantering samt
Posten Frimärken.

Detta innebär att huvuddelen av koncernens anställ-
da omfattas av certifierade miljöledningssystem.

Mångfald och jämställdhet
Jämställdhetsarbetet bedrivs som en integrerad del av
affärsplanearbetet för att ta tillvara mångfalden i företa-


Nettoomsättning	24 864	24 217	24 359
Kostnader	-24 025	-23 875	-23 299
Jämförelsestörande poster	-2 148	-4 301
Intressebolagsandelar	-4	-25
Rörelseresultat	-1 313	-3 984	1 060
Finansiella intäkter	148	39	180
Finansiella kostnader	-195	-120	-165
Resultat före skatt	-1360	-4 065	1 075
Minoritetsandelar	3	0	2
Skatt	310	1 075	-325
Årets resultat	-1 047	-2 990	752
Kassaflöde från löpande verksamhet 3 613		1 273	-281
Kassaflöde från investeringar	78	-1 142	-5 523
Kassaflöde från finansiering	-1 778	1 578	-2 931
Bruttoinvesteringar	3 128	1 520	5 569
Av- och nedskrivningar	1 212	1 162	1 020
Lämnad utdelning	0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	41 522	41 825	42 108
- varav kvinnor	19 341	19 898	20 082

Tillgångar

Anläggningstillgångar	20 483	23 308	23 087
Omsättningstillgångar	61 076	45 292	41 124
Totala tillgångar	81 559	68 600	64 211
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	726	1 777	4 772
Minoritetens andel av eget kapital 5		2
Avsättningar	7 123	4 528	1 935
Långfristiga skulder
-räntebärande	1 149	734	913
-icke räntebärande	64	40	33
Kortfristiga skulder
-räntebärande	67 014	55 685	50 927
-icke räntebärande	5 478	5 834	5 631
Totala skulder och eget kapital	81 559	68 600	64 211
Sysselsatt kapital	71 470	60 269	57 701
Räntabilitet på eget kapital, %	neg.	neg.	16,9
Räntabilitet på sysselsatt kapital,	% neg.	neg.	2.1
Nettoskuldsättning	-630	-133	-1 686
Soliditet, %	0,9	2,6	7,4

POSTEN AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.posten.se

get. Posten har under lång tid haft som mål att minst
40 procent av cheferna skall vara kvinnor. Andelen
kvinnor är cirka 30 procent bland Postens högre chefer,
och i den allra högsta ledningen är jämställdhetsmålet
nått. Posten har under året uppmärksammats för sitt
jämställdhetsarbete och erhöll Ruter Dams hedersut-
märkelse år 2000.

Prognos

Posten bedömer att rörelseresultatet för meddelande-
och logistikverksamheten år 2001 kommer att försvagas
något i jämförelse med år 2000. Resultatutvecklingen
för koncernen är dock starkt beroende av bland annat
den slutliga ersättningen för kassaservice, försäljningen
av Postgirot Bank AB samt investeringsnivån i det nya
servicenätet.

Utvärdering

Avkastningen på justerat eget kapital skall, för den sam-
lade Postkoncernen, vara 10 procent. I nuvarande kon-
cernstruktur, inklusive postgirot, skall solidi telen uppgå
till 10 procent.

Avkastningen på eget kapital, exklusive jämnförelse-
störande poster, uppgick till 26,9 procent och solidite-
ten till 0,9 procent. Bolagets finansiella ställning är
oacceptabelt låg. Till del beror detta på den avsättning
för underskott av kassaservicen bolaget nödgas göra.
Posten måste dock fortsätta att vidta kraftfulla åtgär-
der för att förbättra lönsamheten samt stärka den
finansiella ställningen.

Styrelse 2000

Göte Bernhardsson, ordförande

Annette Brodin Rampe, ordinarie

Dag Detter, ordinarie

Lennart Grabe, ordinarie

Sören Lekberg, ordinarie

Lars-Bertil Ohlson, ordinarie

Peter Sandberg, ordinarie

Ulf Spång, ordinarie

Karin Strömberg, ordinarie

Ingela Tuvegran, ordinarie

Åke Kihlberg, arbetstagarrepresentant

Björn Nyström, arbetstagarrepresentant

Kjell Strömbäck, arbetstagarrepresentant

Carina Holm, arbetstagarrepresentant, suppleant
Monica Karlsson, arbetstagarrepresentant, suppleant
Alf Mellström, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Lennart Grabe

SAMHALL AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.samhall.se

E3 SAMHALL

Affärsidé

Samhalls uppgift är att producera efterfrågade varor
och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och
utvecklande arbeten för personer med arbetshandikapp
där behoven finns.

Verksamheten finansieras genom egna försäljningsin-
täkter och mer kostnadsersättning från staten för de
merkostnader Samhall har jämfört med andra företag.

Strategi

Samhall kan med sin breda kompetens inom ett flertal
branscher och sin geografiska spridning vara en aktör
som kan erbjuda kunder helhetslösningar. Samhall eta-
blerar ofta en kundrelation genom en spetskompetens
för att sedan söka bredda uppdraget och nå en position
som systemleverantör inom någon av tjänste- eller
industrisektorerna.

Genom en geografisk spridning över landet kan
Samhall erbjuda kunden närhet och mångfald. Särskilda
bemanningskoncept som riktar sig mot bland annat
identifierade och kommande bristyrkesområden håller
för närvarande på att utarbetas.

Marknad

Samhall har genom sin verksamhetsidé en affärsmässig
struktur som innebär verksamhet i en rad olika bran-
scher. Förutsättningarna i de olika branscherna är myck-
et skiftande.

Samhall räknar med att även fortsättningsvis kunna
öka marknadstillväxten inom tjänstesektorn de närmas-
te åren. Tnom industridelen hårdnar den internationella
konkurrensen där många av de enkla arbetsuppgifterna

som idag finns i Samhall flyttas till lågkostnadsländer.
Samhalls helhetserbjudande om systemleveranser i allt
högre utsträckning möter konkurrens från internatio-
nella aktörer.

Samhalls marknadsandelar är inom de. flesta
branschsegment små.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Samhall har omstrukturerat ett 60-tal enheter för för-
bättrad personalutveckling och lönsamhet. Kraftigt
minskad efterfrågan under årets två sista månader från
den största kunden inom affärsområdet IndustriPartner,
har medfört att Samhall tvingats till en kraftig nedskär-
ning av produktionskapaciteten inom affärsområdet.
Bolaget har påbörjat ett utvecklingsarbete runt en verk-
samhetsidén tillsammans med Arbetsmarknadsverket.
Bolaget har även tagit fram en modell för utvärdering
av personalutvecklingsarbetet.

Miljöarbetet

Miljöarbetet följer den internationella standarden för
miljöledningssystem ISO 14001. Vid årsskiftet arbetade
3 460 personer motsvarande 12 procent i verksamhet
med certifierat miljöledningssystem.

Mångfald och jämställdhet

Koncernen strävar efter lika villkor i utveckling och lön
mellan kvinnor och män samt en jämnare fördelning i
sådant arbete där yrkesval och rekrytering visat sig vara
könsbundna.

Andelen kvinnor i företagsledande ställning är 42
procent.

Nettoomsättning Kostnader Jämförelsestörande poster 1 ntressebolagsandelar	10 140 -10 225 297 -1	9 380 -9 517 -292 0	9 532 -9 398 -130 -1
Rörelseresultat	211	-429	3
Finansiella intäkter	42	45	56
Finansiella kostnader	-2	-2	-4
Resultat före skatt	251	-386	55
Minoritetsandelar
Skatt	-7	1	-16
Årets resultat	244	-385	39
Kassaflöde frän löpande verksamhet -176		-78	245
Kassaflöde från investeringar	-186	-159	-112
Kassaflöde från finansiering	683	-128	-238
Bruttoinvesteringar	273	275	213
Av- och nedskrivningar	242	181	246
Lämnad utdelning	0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda 28 846		26 183	25 693
- varav kvinnor	12 238	11 125	10 790

Tillgångar

Balansräkning, Mkr 2000 1999 1998

Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar	1 229 3 040	1046 2 720	998 2 830
Totala tillgångar	4 269	3 766	3 828
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	1491	1 246	1631
Minoritetens andel av eget kapital
Avsättningar	168	102	131
Långfristiga skulder
-räntebärande	3	4	11
-icke räntebärande
Kortfristiga skulder
-räntebärande	1	6	1
-icke räntebärande	2 606	2 408	2054
Totala skulder och eget kapital	4 269	3 766	3 828
Sysselsatt kapital	1 495	1 256	1 643
Räntabilitet på eget kapital, %	17,8	neg.	2,4
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 18,4		neg.	3,6
Nettoskuldsättning	-777	-1 067	-1 337
Soliditet. %	34,9	33,1	42,6

SAMHALL AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www. sam h all. se

Prognos 2001

Samhall bedömer det som mycket svårt att under
2001 uppnå den ökning av affärsvolym och förädlings-
värde sotn krävs för att inom ramen för oförändrad
merkostnadsersättning upprätthålla den målsatta voly-
men timmar för anställda med arbetshandikapp. Vad
avser övergångar samt rekrytering från prioriterade
grupper bedöms regeringens uppsatta mål att kunna
nås under 2001.

Utvärdering

Resultatet mäts mot fyra mål: antalet anställda mätt i
volymen arbetade timmar, andel rekrytering från prio-
riterade grupper, andelen anställda som övergår till en
anställning hos andra arbetsgivare samt ekonomiskt
resultat. Bolaget har, med en i reala termer minskad
merkostnadsersättning, i tillfredställande omfattning
lyckats möta målen. Det finns dock ett fortsatt behov
av förändringsarbete inom koncernen för att långsik-
tigt kunna stärka bolagets nettoomsättning, förädlings-
grad och ekonomiska resultat. Detta är av stor vikt för
att bolaget skall kunna lyckas med personalutveck-
lingsuppdraget.

Styrelse 2000

Håkan Tidlund, ordförande
Barbro Carlsson, ordinarie
Boel Carlsson, ordinarie
Göran Ennerfelt, ordinarie
Jonas Iversen, ordinarie
Margareta Johansson-Wester, ordinarie
Ewa Persson-Göransson, ordinarie

Victor, Wahlströn, ordinarie

Björn Wolrath, ordinarie

Bengt Frideborger, arbetstagarrepresentant

Sören Josefsson, arbetstagarrepresentant

Per-Olof Litzell, arbetstagarrepresentant

Berth Forsberg, arbetstagarrepresentant, suppleant

Olle Gardelin, arbetstagarrepresentant, suppleant

Sven Olof Leppäniemi, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Göran Gunnarsson

SAS GRUPPEN

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.scandinavian.net

Affärsidé

SAS Gruppens huvuduppgift är att i samarbete med
utvalda flygbolag erbjuda konkurrenskraftiga flygtrans-
porter inom, mellan samt till och från vart och ett av
de tre skandinaviska länderna.

Strategi

SAS skall drivas med sådan lönsamhet att ägarnas
avkastningskrav uppfylls och så att SAS uppfattas som
ett attraktivt placeringsobjekt för investerare. Detta
skall uppnås genom att SAS är det ledande flygbolaget
i Skandinavien.

SAS skall expandera det interkontinentala linjenätet,
vilket stärker hela det skandinaviska och europeiska tra-
fiksystemet.

SAS partner strategi skall skapa trafiksystem och
resefördelar som SAS annars inte skulle kunna erbjuda
sina kunder.

Marknad

Den internationella flygtrafiken mellan Skandinavien
och omvärlden ökade med cirka 4 procent. Ökningen
var störst i trafiken till och från Sverige. SAS passage-
rartrafik ökade totalt med 7 (1,6) procent.

Under året ökade Business Class-trafiken med 9 pro-
cent och Economy Class med 6 procent. Andelen Busi-
ness Class uppgår till 29 (29) procent.

Under år 2000 ökade, flygtrafiken inom Association
of European Airlines, AEA, i Europa med 7,9 procent.
SAS trafik i Europa ökade med 6,8 procent.

Marknadsandelarna på inrikesmarknaderna ökade.

Viktiga händelser 2000 och 2001

SAS passagerar- och fraktintäkter ökade. Ökningen av
resandet i Business Class och en bättre prisstruktur gav
en positiv volym- och yieldutveckling. Kapacitets-
utnyttjandet var det bästa i SAS historia och marknads-
andelarna ökade.

Investeringsbeslut om totalt cirka 30 miljarder kr
avseende förnyelse och utökning av kapacitet i SAS
flygplansflotta fattades 1999/2000 och leverans av de
nya flygplanen påbörjas under år 2001.

Till ny VD och koncernchef i SAS utsågs under slutet
av år 2000 Jörgen Lindegaard. Han kommer att tillträda
sin befattning under våren 2001.

Miljöarbete

SAS miljöeffektivitet mäts med ett miljöindex, vilket
under 2000 förbättrades, huvudsakligen beroende på
att nya Boeing togs i drift. Sedan basåret 1996 har
index förbättrats med 18 procentenheter.

Mångfald och jämställdhet

SAS policy anger att män och kvinnor skall ha lika
möjligheter till anställning, utveckling och befordran,
lika lön och i övrigt lika villkor. En jämnare fördelning
mellan män och kvinnor eftersträvas.

Prognos för 2001

SAS tillväxt under nästa 5-årsperiod förväntas uppgå
till cirka 10 procent årligen, med en ökning av antalet
passagerare från 23 till 35 miljoner. En väsentlig för-
bättring av det operativa resultatet förväntas.


Nettoomsättning	47 540	43 746	40 946
Kostnader	-44 486	-42 077	-37 941
Jämförelsestörande poster
Intressebolagsandelar	-1	77	-20
Rörelseresultat	3 053	1 746	2 985
Finansiella intäkter	518	868	634
Finansiella kostnader	-798	-768	-762
Resultat före skatt	2 773	1 846	2 857
Minoritetsandelar	5	-1
Skatt	-306	-159	-141
Årets resultat	2 472	1 686	2 716
Kassaflöde från löpande verksamhet	3 937	1862	4 137
Kassaflöde från investeringar	-4 327	619	-3 752
Kassaflöde från finansiering	866	-2 141	-2 191
Bruttoinvesteringar	9 886	5 982	6 112
Av- och nedskrivningar	2 192	2 087	2 125
Lämnad utdelning	770	658	658
Genomsnittligt antal årsanställda	30 939	30 310	27 071
- varav kvinnor	13124	12930	11 310

Tillgångar

Anläggningstillgångar	33 420	28 585	26 489
Omsättningstillgångar	15 907	15 512	13 960
Totala tillgångar	49 327	44 097	40 449
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	19 537	17 061	16 110
Minoritetens andel av eget kapital	131	134	19
Avsättningar	492	422	354
Långfristiga skulder
-räntebärande	11693	10 194	9 446
-icke räntebärande
Kortfristiga skulder
-räntebärande	4885	3 906	2 973
-icke räntebärande	12 589	12 380	11 547
Totala skulder och eget kapital	49 327	44 097	40 449
Sysselsatt kapital	36 329	31 428	28 709
Räntabilitet på eget kapital, %	11	8	16,9
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	10,5	8,7	12.6
Nettoskuldsättning	2 762	2 088	2 537
Soliditet, %	39,9	39,0	39,9

SAS GRUPPEN

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.scandinavian.net

Utvärdering

SAS Gruppens övergripande mål är att ge sina aktie-
ägare en konkurrenskraftig avkastning. Målet är 14 pro-
cent totalavkastning (TSR) över en konjunkturcykel.
Avkastningsmålet avser summan av aktiekursändring
och aktieutdelning.

Efter ett svagt år för flygverksamheten under 1999
har SAS Gruppen under 2000 genererat ett resultat
före finansnetto, skatter, avskrivningar, realisationsvin-
ster och kostnader för operationell flygplansleasing
(EB1TDAR) på 5 652 (4 199) mkr. Satt i relation till
niarknadsbaserat sysselsatt kapital var avkastningen
(CFRO1) 19 procent (15). Lägsta avkastningskrav är 17
procent. CFRO1 är den viktigaste parametern för värde-
skapande i verksamheten och därmed SAS Gruppens
huvudfokus.

SAS aktiekurs utvecklades positivt under 2000.
Marknadsvärdet steg under året med 12,6 procent vil-
ket är 4,3 procentenheter mer än genomsnittet för de
åtta största börsnoterade europeiska flygbolagsaktierna.
Under andra halvåret ökade marknadsvärdet med 34,9
procent jämfört med ett genomsnitt på 12,6 procent
för de europeiska flygbolagsaktierna.

Den årliga utdelningen fastställs med beaktande av
SAS Gruppens resultat, finansiella ställning, kapitalbe-
hov samt relevanta konjunkturförhållanden. Utdelning-
en skall som huvudregel ligga i nivån 30-40 procent av
SAS Gruppens resultat efter avdrag för schablonskatt
över en konjunkturcykel. För de tre senaste åren har
utdelningen legat runt 40 procent.

En beräkning av SAS-aktiernas utveckling under
tioårsperioden 1991-2000 visar en genomsnittlig årlig

totalavkastning på 16,3 procent. Detta överstiger med
2,3 procentenheter SAS mål om en totalavkastning på
14 procent över en konjunkturcykel.

Styrelse 2000

Bo Berggren, ordförande

1 larald Norvik, förste vice ordförande

Erik Sörensson, andre vice ordförande

Björn Eidem, ordinarie

Anders Eldrup, ordinarie

Urban Jansson, ordinarie

Helmuth Jacobson, arbetstagarrepresentant
Leif Kindert, arbetstagarrepresentant
Ingvar Lilletun, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Jan Stenberg

SIS MILJÖMÄRKNING AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www. sva n en.nu
www. blomman.nu

SIS Miljömärkning AB

Syfte

Bolagets verksamhet syftar inte till att ge ägarna vinst,
utan skapa miljövinster och bidra till arbetet för ett
hållbart samhälle.

Strategi

Att genom frivillig miljömärkning stimulera utveckling
och användning av produkter som från miljösynpunkt
är bättre än andra i övrigt jämförbara produkter, och
därmed bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.

Omvärldsanalys

Förordningen för EU:s miljömärke, Blomman, ger rikt-
linjer om harmonisering och samarbete mellan EU:s
märkning och de redan etablerade, nationella miljö-
märkningarna. I Sverige såväl som i Europa ses frivillig,
positiv miljömärkning som ett viktigt miljö- och konsu-
mentpolitiskt instrument.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Den nordiska miljömärkningen Svanen firade 10-års
jubileum år 2000 och samlingsnamnet för projektet var
”Framtiden skapas nu”. Svanenmärkningen genomgick
under året en grundlig utvärdering som skall belysa
effekterna av miljömärkningen. Den reviderade förord-
ningen för EU:s miljömärke fastställdes.

Miljöarbete

Bolaget har under året utvecklat både ett miljö- och
kvalitetsledningssystem och certifierat dessa gentemot
ISO 14001 och 9001.

Mångfald och jämställdhet

Bolaget hade vid årets slut 32 anställda. Bolaget har
inget särskilt policydokument avseende mångfald och
jämställdhet.

Prognos för 2001

Bolaget har en god ekonomi och inget tyder idag på att
detta kommer att förändras under år 2001.

Utvärdering

Det uppdrag bolaget har att för svensk del sköta den
nordiska miljömärkningen Svanen och EU:s miljömärk-
ning Blomman har förvaltats väl. I huvudsak har arbe-
tet bestått av utveckling av miljömärkningskriterier,
kontroll och licensiering av produkter samt information
av de båda systemen.

Styrelse 2000

Sven Thiberg, ordförande

Ingolf Berg, ordinarie

Kerstin Blix, ordinarie

Pernilla Knutsson, ordinarie

Svante Lundin, ordinarie

Annaa Mattsson, ordinarie

Walter Sköldefors, ordinarie

Verkställande direktör

Ragnar Unge

Nettoomsättning 34 Kostnader -34 Jämförelsestörande poster Intressebolagsandelar	34 -29	32 -28
Rörelseresultat 0	5	4
Finansiella intäkter 2	1	0
Finansiella kostnader 0	0	0
Resultat före skatt 2	6	4
Minoritetsandelar
Skatt 0	0	-1
Ärets resultat 2	6	3
Kassaflöde från löpande verksamhet
Kassaflöde från investeringar
Kassaflöde från finansiering
Bruttoinvesteringar 2	1
Av- och nedskrivningar 1	0	0
Lämnad utdelning 0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda 32	28	25
- varav kvinnor 20	17	16

Tillgångar
Anläggningstillgångar	16	8	8
Omsättningstillgångar	8	15	8
Totala tillgångar	24	23	16
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	20	18	12
Minoritetens andel av eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder -räntebärande -icke räntebärande Kortfristiga skulder -räntebärande	1	2	1
-icke räntebärande	3	3	3
Totala skulder och eget kapital	24	23	16
Sysselsatt kapital	21	19	13
Räntabilitet på eget kapital, %	11,9	41,0	27,9
Räntabilitet på sysselsatt kapital. %	10,5	35,0	37,1
Nettoskuldsättning	-19	-17	-12
Soliditet, %	83,1	77,3	^74,2 8 7

SJÖFARTSVERKET

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.sjofartsverket.se

SJÖFARTSVERKET

Syfte

Sjöfartsverket (SJV) skall främja utvecklingen av en
effektiv, säker och miljöanpassad sjöfart, och därmed
hland annat svara för sjöräddningen, bevaka den sven-
ska sjöfartsnäringens utveckling och konkurrenskraft.

Strategi

SJV skall på ett företagsekonomiskt sätt bidra till en
samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar
transportförsörjning. Räntabilitetsmålet är att resulta-
tet efter skattemotsvarighet skall uppgå till 7 procent
av eget kapital. Solidi teten skall uppgå till lägst 30
procent. Fa rledsa vgifter na får öka med högst netto-
prisindex räknat från 1995.

Omvärldsanalys

Omsättningen av utrikesgods i svenska hamnar ökade
med 2,9 procent under år 2000 till den högsta nivån
någonsin. Vid utgången av år 2000 fanns under svensk
flagg 402 fartyg med en sammanlagd bruttodräktighet
om 2,8 miljoner. Hamnarnas investeringsplaner under
2000-2004 ligger på drygt 5 miljarder kr, där Göteborgs
hamn står för cirka 1,4 miljarder kr.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Beslut om EU-arbetet för en snabbare utfasning av
enkelskrovstankfartyg, skärpt hamnstatskontroll och en
förbättrad kontroll över klassificeringssällskapen väntas
under 2001.

Arbetet med att tillse att fartygsavfall lämnas till
mottagningsanordnlngar i hamnar runt Östersjön utan
extra avgift fortsätter.

Miljöarbete

SJV arbetar med att revidera miljöpolicyn och ta fram
miljömål, handlingsprogram, rutiner och arbetssätt,
samt program för revisioner och utvärdering av syste-
met för att förbättra miljöprestanda.

Mångfald och jämställdhet

SJV arbetar aktivt med att främja jämställdheten och
den etniska mångfalden, bland annat genom utbildning
om för att öka kunskapen och medvetenheten bland
de anställda.

Prognos för 2001

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader beräk-
nas för 2001 till 62,6 mkr. Investeringarna i Göteborgs
Hamn kommer bland annat innebära att SJV inte når
upp till räntabilitetskravet.

Utvärdering

Såväl finansiella som verksamhetsmål har uppnåtts på
ett för ägaren tillfredställande sätt.

Styrelse 2000

Gunnel Farm, ordförande

Claes-Göran Brandin, ordinarie

Rolf Johannesson, ordinarie

Elisabeth Nilsson, ordinarie

Elizabeth Nyström, ordinarie

Karin Olsson, ordinarie

Kent Olsson, ordinarie

Lars Starkerud, ordinarie

Göte Karlsson, arbetstagarrepresentant

I • '• Hösiitäfraknin& W kr: • ■ ’ ¹ •		1TO .1
Nettoonisåttning	1 358	1 332	1 296
Kostnader	-1 254	-1 298	-1 090
Jämför elsestörande poster	-55	-104
Intressebolagsandelar
Rörelseresultat	49	-70	206
Finansiella intäkter	25	20	38
Finansiella kostnader	-41	-32	-13
Resultat före skatt	33	-82	231
Minoritetsandelar
Skatt	-9		-65
Arets resultat	24	-82	166
Kassaflöde från löpande verksamhet 137		-45	341
Kassaflöde frän investeringar	-90	-97	-42
Kassaflöde från finansiering	132	36	-434
Bruttoinvesteringar	114	105	96
Av- och nedskrivningar	80	80	80
Lämnad utdelning	8	0	55
Genomsnittligt antal årsanställda	1 362	1 503	1 516
- varav kvinnor	231	246	222

1 BalariRK#knfniz* Mkr	rOUO	l'>, i	199E
Tillgångar
Anläggningstillgångar	1241	1225	1 115
Omsättningstillgångar	938	784	949
Totala tillgångar	2 179	2 009	2 064
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	829	805	942
Minoritetens andel av eget kapital
Avsättningar	928	773	578
Långfristiga skulder
räntebärande	116	135	153
-icke räntebärande
Kortfristiga skulder
räntebärande
-icke räntebärande	306	296	391
Tolala skulder och eget kapital	2 179	2009	2 064
Sysselsatt kapital	1 873	1 713	1 673
Räntabilitet på egel kapital, %	2.9	neg.	16.4
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 4,1		neg.	13,8
Nettoskuldsättning	352	395	37
Soliditet, %	38.0	40,1	45.6	88

SJÖFARTSVERKET

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.sjofartsverket.se

Birgitta Pettersson, arbetstagarrepresentant

Uno Pålsson, arbetstagarrepresentant

Tapani Hoffrén, arbetstagarrepresentant, suppleant
Magnus Hovberg, arbetstagarrepresentant, suppleant
Lennart Johansson, arbetstagarrepresentant, suppleant

Tf Generaldirektör

Jan-Olof Selén

SOS ALARM SVERIGE AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.sosalarm.se

❖

SOS

Alarm

Affärsidé

Med specifik SOS-kornpetens och avancerad teknik kan
företaget tillgodose olika kunders behov av larmtjänster,
med optimal säkerhet och service, till konkurrenskraftiga
priser. SOS Alarm Sverige AB ägs av svenska staten
(50 procent), Landstingsförbundet (25 procent) och
förenade Kommunföretag (25 procent).

Strategi

företaget skall erbjuda nya och vidareutvecklade tjänster
samt öka satsningar på marknadsföring, försäljning och
kvalitetsutveckling. Det kommer att krävas ökade investe-
ringar samtidigt som möjligheter till besparingar skall tas
till vara genom exempelvis effektiva IT-lösningar.

Marknad

Behovet av 112-tjänsten bedöms fortsätta öka, samti-
digt som förutsättningarna för tjänstens genomförande
påverkas av bland annat teknikutvecklingen. Behoven
av SOS-tjänster ökar även inom vårdområdet. Säker-
hets- och larmbranschen förväntas växa samtidigt som
konkurrensen bedöms öka.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Det totala antalet samtal till 112 under 2000 var 3,76
miljoner, något färre än 1999. företaget arbetar tillsam-
mans med PTS och Räddningsverket för att åtgärda
den ansträngda situationen med felringningar. Cirka 75
procent av samtalen till nödnumret 112 är felringningar
och icke nödsamtal.

Miljöarbete

Verksamheten bar en mycket liten negativ miljöpåverkan.

Mångfald och jämställdhet

Bolaget har en jämställdhetspolicy. Bolaget har bland
annat fastställt en handlingsplan för hantering av sex-
uella trakasserier och kränkande särbehandling.

Prognos för 2001

Verksamheten och resultatet de närmaste åren beräknas
få en positiv utveckling på grund av att efterfrågan
bedöms öka och att bolaget utifrån en stark position
genomför offensiva satsningar.

Utvärdering

Ägarnas avkastningskrav på 8 procent på eget kapital över-
träffas. Soliditeten uppgår till 44 procent. Efter att de stora
planerade investeringarna genomförts kan finnas skäl att se
över kapitalstrukturen. SOS Alarms mål är att ge ägarna
en utdelning på 5 procent av tcitalt eget kapital. Bolaget
lämnade utdelning till ägarna första gången år 2( X X).

Styrelse 2000

Curt Persson, ordförande

Benny Jönsson, vice ordförande

Lars-Olof Lindell, vice ordförande

Hjördis Berg, ordinarie

Michael Fredlund, ordinarie

Lise Brögger Golteus, ordinarie

Ingrid Lennerwald, ordinarie

Christina Salomonson, ordinarie

Åke Nordin, personalrepresentant

Berit Rålin, personalrepresentant

Verkställande direktör

Sven-Runo Bergqvist

Nettoomsåttning Kostnader lämtöielsestörande poster Intressebolagsandelar	569 -581 48	553 -530	544 -511
Rörelseresultat	36	23	33
Tinansiella intäkter	9	7	9
Finansiella kostnader	-9	-8	-11
Resultat före skatt	36	22	31
Minoritetsandelar		0	0
Skatt	-10	-6	-10
Arets resultat	26	16	21
Kassaflöde från löpande verksamhet 46		52	59
Kassaflöde från investeringar	-22	-34	-36
Kassaflöde från finansiering	-28	-19	-16
Bruttoinvesteringar	22	34	36
Av- och nedskrivningar	61	63	63
Lämnad utdelning	8	7	0
Genomsnittligt antal årsanställda	739	736	723
- varav kvinnor	437	433	427

Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar	166 190	188 160	216 157
Tolala tillgångar	356	348	373
Eget kapital, avsättningar och skulder
Egel kapital	157	137	122
Minoritetens andel av eget kapital	1	1	1
Avsättningar	24	25	24
Långfristiga skulder
-räntebärande	29	50	69
-icke räntebärande
Kortfristiga skulder
räntebärande	21	19	16
-Icke räntebärande	124	116	141
lolala skulder och eget kapital	356	348	373
Sysselsatt kapital	208	207	208
Räntabilitet på egel kapital, %	17,9	11.9	17.2
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 22,0		14.6	20,2
Nettoskuldsattnlng	-66	-51	-36
Soliditet. %	44.3	39.7	³²⁸ 90

Skr. 2000/01:120

SP SVERIGES PROVNINGS- OCH FORSKNINGSINSTITUT AB®^^a§^a^

www.sp.se

SP Sveriges Provnings- och
Forskningsinstitut AB

Syfte

SP skall genom efterfrågestyrd, åtgärdsinriktad forsk-
ning och ett brett tjänsteutbud inom teknisk utvärde-
ring och mätteknik bidra till tillväxt och konkurrens-
kraft i näringslivet samt till säkerhet, resurshushållning
och god miljö i samhället.

Strategi

Att vara en forskningsaktör med stor tvärteknisk kapa-
citet och erbjuda kunderna kompetens i alla led från
utveckling och tillverkning till användning och återvin-
ning. Nära samverkan med högskolor, universitet och
andra institut utgör grunden för att skapa en trovärdig
och attraktiv verksamhet.

Omvärldsanalys

Den nationella strukturen för forskning och innovation
genomgår stora förändringar. Växelverkan mellan hög-
skolor, institut och företag är allt viktigare, på både natio-
nell och internationell nivå. SP har en viktig roll inom
EU:s forskning.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Under året fullföljdes utbyggnaden av SP:s brandteknis-
ka laboratorium. EMC-laboratoriet har kompletterats
med en ny hall för utvärdering av tillförlitlighet och
funktion hos elektronik integrerad i radio- och mikro-
processorstyrda produkter.

Miljöarbete

SP har miljöpolicy och ledningssystem enligt ISO
14001. En ny reningsutrustning för rökgaser från

brandlaboratoriet och nya rutiner för hantering av
kemikalier har tagits i drift. Certifiering planeras under
2001.

Mångfald och jämställdhet

SP driver ett sammanhållet mångfaldsarbete som
omfattar etnisk tillhörighet, funktionshinder och sexu-
ell läggning. Andelen kvinnor på SP är 23 procent.

Prognos för 2001

Efterfrågan på SP:s tjänster förutses vara god, med fort-
satt tillväxt av finansiering från EU-program, stiftelser,
forskningsråd med flera. Omsättningen beräknas uppgå
till cirka 480 mkr.

Utvärdering

Verksamhetsmålen för forskning och kunskapsöverfö-
ring har uppfyllts för såväl effektivitet som kvalitet.
Samverkan är mycket god med näringsliv, högskola och
andra aktörer och kunskapsutbytet internationellt är
omfattande. Initiativ till samarbete med andra institut
är positivt. Resultaten sprids systematiskt och kommer
enligt effektstudier till användning i näringsliv och sam-
hälle. SP bör arbeta vidare med att formulera övergri-
pande finansiella mål.

Styrelse 2000

Jan-Crister Persson, ordförande
Claes Bankvall, ordinarie
Hasse Johansson, ordinarie
Solveig Kjörnsberg, ordinarie
Gun Lundkvist, ordinarie

Nettoomsättning Kostnader Jämförelsestörande poster Intressebolagsandelar	440 -425 16	422 -406	399 -381
Rörelseresultat	31	16	18
Finansiella intäkter	4	3	6
Finansiella kostnader	-3	-2	-3
Resultat före skatt	32	17	21
Minoritetsandelar
Skatt	-9	-5	-6
Ärets resultat	23	12	15
Kassaflöde från löpande verksamlret	53	46	38
Kassaflöde från investeringar	-53	-60	-37
Kassaflöde från finansiering	0	0	0
Bruttoinvesteringar	53	60	37
Av- och nedskrivningar	38	41	35
Lämnad utdelning	0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	564	560	561
- varav kvinnor	130	127	125

Balansräkning, Mkr ■ ■ 2000 • 1*399 3998

Tillgångar

Anläggningstillgångar 199 184 165

Omsättningstillgångar 198 173 184

Totala tillgångar	397	357	349
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	241	218	206
Minoritetens andel av eget kapital
Avsättningar	57	57	57
Långfristiga skulder
-räntebärande
-icke räntebärande	15	15	16
Kortfristiga skulder
-räntebärande
-icke räntebärande	84	67	70
Totala skulder och eget kapital	397	357	349
Sysselsatt kapital	298	275	264
Räntabilitet på eget kapital, %	9,9	5,7	7,2
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	12,2	7,1	9.0
Nettoskuldsättning	-37	-36	-50
Soliditet, %	60,8	61,1	59,1

Skr. 2000/01:120

SP SVERIGES PROVNINGS- OCH FORSKNINGSINSTITUT A B Bilaga 1
www.sp.se

Hans Christer Olson, ordinarie

Jan-Eric Sundgren, ordinarie

Björn Weichbrodt, ordinarie

Klas Johansson, arbetstagarrepresentant

Karin Nilsson, arbetstagarrepresentant

Bengt Bogren, arbetstagarrepresentant, suppleant
Ulrika Johansson, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Claes Bankvall

SPECIALFASTIGHETER SVERIGE AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.specialfastigheter.se

SPECIAL

FASTIGHETER

Ägardirektiv

Verksamheten skall drivas så att de myndigheter som
hyr och brukar ändamålslokaler i sin verksamhet får sitt
behov tillgodosett. Bolaget skall sträva efter att en
öppen och aktiv dialog hålls med myndigheter och
andra hyresgäster i lokalfrågor. Ett viktigt mål för bola-
get är att optimera kundnyttan genom att till en given
hyresnivå erbjuda maximal nytta.

Ägarens uttryckta krav och förutsättningar är att bola-
gets soliditet bör uppgå till 20 procent. Avkastningen på
justerat eget kapital skall motsvara 5-åriga statsobliga-
tionsräntan plus 2,5 procentenheter. Koncernens utdel-
ningsmål skall vara 50 procent av årets resultat efter
skatt. Vid beslut om utdelning skall hänsyn tas till bola-
gets ekonomiska ställning.

Strategi

Bolaget skall utveckla långsiktiga hyresgästrelationer,
utveckla fastigheterna för hyresgästernas speciella krav,
främst med avseende på säkerhet och miljö, samt utveck-
la kvaliteten på bolagets tjänster och service. Strategin
kännetecknas av samverkan, närhet och långsiktighet.

Marknad

De största hyresgästerna är offentliga myndigheter med
långsiktiga hyresavtal, vilket innebär att bolaget kan ha
en stabil och långsiktig planering för verksamheten.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Bolaget fortsätter att satsa på underhållsåtgärder enligt
upprättad plan. Bolaget kommer under året att kom-
plettera nuvarande finansiering med lånefaciliteter som
riktar sig mot den internationella marknaden.

Miljöarbete

Bolaget har antagit en miljöpolicy med åtaganden att
sträva mot en hållbar utveckling.

Mångfald och jämställdhet

Jämställdhetsfrågor skall vara ett obligatoriskt inslag i
personalutvecklingsarbetet på alla nivåer. I lednings-
gruppen ingår två kvinnor och sex män.

Prognos för 2001

Under år 2001 beräknas koncernens omsättning uppgå till
cirka 940 mkr. Resultatet förväntas öka jämfört med år
2000 trots ökade drift- och underhållskostnader.

Utvärdering

Bolaget har uppfyllt de ekonomiska och övriga målen.
Den 31 december 2000 uppgick soliditeten till 25,9 pro-
cent. Avkastningen på justerat eget kapital uppgick för
motsvarande period till 8,9 procent.

Styrelse 2000

Eva-Britt Gustafsson, ordförande

Per Balazsi, ordinarie

Curt Bylund, ordinarie

Eva Falkman, ordinarie

Claes Kjellander, ordinarie

Håkan Lennersand, ordinarie

Ingemar Ziegler, ordinarie

Thord Cling, arbetstagarrepresentant

Hans Hansson, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Curt Bylund

1 Re.%iitatrr Mkr	S2ÖÄ ST	199S	: 1938. I
Nettoomsättning	888	853	681
Kostnader	-580	-557	-433
Jämförelsestörande poster
1 ntressebolagsandelar
Rörelseresultat	308	296	248
Finansiella intäkter	2	3	8
Finansiella kostnader	-156	-150	-142
Resultat före skatt	154	149	114
Minoritetsandelar
Skatt	-38	-34	-34
Årets resultat	116	115	80
Kassaflöde från löpande verksamhet 427		329	289
Kassaflöde från investeringar	-135	-584	-1862
Kassaflöde från finansiering	-294	157	1 662
Bruttoinvesteringar	157	600	1 880
Av- och nedskrivningar	168	165	129
Lämnad utdelning	116	60	115
Genomsnittligt antal årsanställda	92	91	70
- varav kvinnor	16	16	15

1 Balansräkning, Mkr	2G00-:-	•• 1999	1998 1
Tillgångar
Anläggningstillgångar	5298	5334	4 915
Omsättningstillgångar	60	203	179
Totala tillgångar	5 358	5 537	5 094
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	1 390	1 334	1 334
Minoritetens andel av eget kapital
Avsättningar	69	62	50
Långfristiga skulder
-räntebärande	2 159	1 900
icke räntebärande
Kortfristiga skulder
-räntebärande	1 259	1 752	3 380
-icke räntebärande	481	489	330
Totala skulder och eget kapital	5 358	5 537	5 094
Sysselsatt kapital	4 808	4 986	4 714
Räntabilitet på eget kapital. %	8,9	8,6	6.0
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 6,3		6,2	5.4
Nettoskuldsättning	3 652	3 418	3 282
Soliditet. %	25,9	24.1	26.2

AFFÄRSVERKET STATENS JÄRNVÅGAR

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.sj.se

Affärsidé

Utveckla, producera och sälja resor åt människor som
reser till och från arbetet, i tjänsten och på fritiden.
Effektiva logistik- och transportlösningar åt företagen så
att de kan öka sin konkurrens.

Strategi

SJ Statens Järnvägar bolagiserades vid årsskiftet, nedan
redovisas två av de tre nya bolagen. SJ AB skall vara rese-
företaget med branschens bästa service och resetjänster.

SJ skall identifieras med kämvärden som säkert, miljövän-
ligt, pålitligt, bekvämt, enkelt och personligt. SJ:s kunder
skall kunna köpa sin resa på ett enkelt och bekvämt sätt,
till exempel via Internet, IT-stationer, biljettlöst resande
etc. SJ Green Cargo AB skall fokusera på kärnverksamhe-
ten. Företaget skall ägna de närmaste åren åt att struktu-
rera det existerande utbudet av produkter och tjänster. En
viktig åtgärd lör alt hejda prisfallet på företagets produk-
ter och öka rörelsemarginalerna är att öka produkternas
kvalitet. Som ett led i denna strävan kommer verksam-
heten att processläggas, gränssnitt tydliggöras och koordi-
neringen mellan olika funktioner förbättras.

Marknad

SJ Statens Järnvägars andel av antalet personresor på järn-
väg i Sverige sjönk från 88 procent 1999 till 40 procent
2000. SJ Green Cargos andel av transportmarknaden på
järnväg var 80 procent. Drygt två tredjedelar av Green
Cargos omsättning genereras av långväga transporter av
lågförädlat gods för ett fåtal nyckelkunder. Efterfrågan på
transportmarknaden har ökat kraftigt under senare år. Pri-
serna på transporter har dock inte följt volymerna, till

följd av ökad konkurrens. Den volymökning som ägt rum
har mest gällt gods med hög förädlingsnivå.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Ett antal verksamheter som inte direkt har bidragit till en
affärsmässig utveckling av kärnverksamheten har avyttrats.

Riksdagen beslutade om bolagisering av affärsverket
Statens Järnvägar och uppdelning av verksamheten i
sex nya fristående bolag, varav tre bolag direkt under
regeringen fr.o.m. årsskiftet 2000/2001. De tre av sta-
ten helägda bolagen är SJ AB, SJ Green Cargo AB och
AB Swedcarrier.

Öresundsbron, liksom den nya järnvägsanslutningen
till Arlanda, har inneburit nya möjligheter främst för
persontrafiken men även för godstransporterna.

Miljöarbete

SJ AB och SJ Green Cargo AB har separata miljöpolicies
och båda företagen strävar efter att införa miljölednings-
system enligt ISO 14001 senast till utgången av 2001.

Mångfald och jämställdhet

SJ AB och SJ Green Cargo AB håller på att ta fram en
policy för månglaldsarbetet. Företagen har tillsammans
24 procent kvinnor 1 ledande ställning. Vid rekrytering
eftersträvas jämnare könsfördelning.

Prognos för 2001

Avregleringen på järnvägsmarknaderna i Europa förvän-
tas fortsätta och skapa en ny marknad för entreprenad-
trafik. Genomlysningen och struktureringen av de nya
SJ-bolagen förutsätts ge positivt resultat.

>> ISfisuftafraknini^ Mkr¹- .mtii.i 2000 ■■ 1998 ■ > •> 1Ö9&

Nettoomsättning	12 760	14 920	14 651
Kostnader	-12 489	-14 355	-14 647
Jämförelsestörande poster	-10
Intressebolagsandelar	5	6	6
Rörelseresultat	266	571	10
Finansiella intäkter	623	428	661
Finansiella kostnader	-757	-760	-806
Resultat före skatt	132	239	-135
Minoritetsandelar	2	1	-8
Skatt	-5	6	-55
Arets resultat	129	246	-198
Kassaflöde från löpande verksamhet -529		1 056	-13
Kassaflöde från investeringar	514	-235	-581
Kassaflöde från finansiering	-182	-975	297
Bruttoinvesteringar	675	737	1 128
Av- och nedskrivningar	839	1 122	955
Lämnad utdelning	0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	11 702	15 006	15 694
- varav kvinnor	2730	4211	4 238

lUfll^nRräknl^ Mkr . 2ÖÖ0 1990 1998

Tillgångar

Anläggningstillgångar 18 914 16 709 17 336

Omsättningstillgångar 2 374 2 046 2 217

Tolala tillgångar	21 288	18 755	19 553
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	3 755	1 627	1 688
Minoritetens andel av eget kapital	11	11	17
Avsättningar	2 334	2 340	3 817
Långfristiga skulder
-räntebärande	11 482	10 501	10 155
-icke räntebärande		1	23
Kortfristiga skulder
-räntebärande	857	931	693
-icke räntebärande	2 849	3 344	3 160

Tolala skulder och eget kapital	21	288	18 755	19 553
Sysselsatt kapital	17	111	13 980	14 743
Räntabilitet på egel kapital, %		3.5	10.1	neg.
Räntabilitet på sysselsatt kapital,	%	5,8	7,0	4,9
Nettoskuldsattnlng	7	411	8 519	8 683
Soliditet, %		17.7	8.7	8.7	94

AFFÄRSVERKET STATENS JÄRNVÄGAR

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.sj.se

Utvärdering

Avkastningsmålet om lägst 8 procent på sysselsatt kapi-
tal uppnåddes ej för 2000. Avkastningen uppgick till 5,8
(7,0) procent. SJ-koncerpen har under 2000 genomgått
stora förändringar i form av försäljningar av verksamhe-
ter, ökad konkurrens, förberedelser/omstruktureringar
inför bolagiseringen vilket har påverkat såväl resultatet
som det sysselsatta kapitalet.

Nettoskuldsättningsmålet om högst 2,5 ggr uppfyll-
des och SJ:s nettoskuldsättningsgrad 2000 var 1,9
(5,2) ggr. Förbättringen beror på en ökning av det
egna kapitalet till följd av marknadsvärdering av SJ:s
fastigheter samt på jämförelsestörande intäkter till
följd av ändrad redovisning av kapitalkostnadsersätt-
ning från SL.

Lönsamheten i SJ-koncemen har hittills varit otill-
fredsställande. Den genomförda bolagiseringen förvän-
tas leda till tydligare fokusering på respektive kärn-
verksamhet samt ställa krav på större transparens
gentemot bolagens samtliga intressenter, vilket i sig
förväntas öka lönsamheten, effektiviteten och värdet i
de nya bolagen.

Styrelse 2000

Karl-Gunnar Holmqvist, ordförande

Björn Sprängare, vice ordförande

Johnny Ahlqvist, ordinarie

Ingrid Bonde, ordinarie

Anders Borgkrantz, ordinarie

Eva Halvarsson, ordinarie

Daniel Johannesson, ordinarie

Åke Pettersson, ordinarie

Meg Tivéus, ordinarie

Örjan Ersson, arbetstagarrepresentant

Roger Kristensson, arbetstagarrepresentant
Bror Saxvold, arbetstagarrepresentant

Generaldirektör

Daniel Johannesson

STATENS VÅG- OCH BANINVEST AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Syfte

Verksamheten omfattar skilda former av projektfinansi-
ering av infrastrukturanläggningar samt ägande och för-
valtning av aktier, andelar och andra rättigheter i bolag
inom väg- och banhållningssektorn.

Strategi

Verksamheten har under 2000 bedrivits inom tre områden:
►► Förvaltning av dotter- och intressebolag, inklusive
bevakning av ägarintresset och utredning av bolags-
frågor.

►► Finansverksamhet inriktad på upplåning för Stock-
holmsleder AB, Göteborgs Trafikleder ÄB och
Botniabanan AB.

>► Konsultverksamhet inom redovisning, kalkylering
och finansiering.

Omvärldsanalys

Bolaget arbetar med förvaltning och bevakning av dott-
er- och intressebolag. Botniabanan AB arbetar med pro-
jektering och byggande av Botniabanan. För närvarande
pågår regeringens prövning av projektet enligt 17 kap.
Miljöbalken.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Vägverket erhöll under år 2000 statliga anslagsmedel
som använts för amortering av Stockholmsleders och
Göteborgs Trafikleders skulder.

Miljöarbete

Bolaget arbetar aktivt och systematiskt med att öka
miljöanpassningen i den egna verksamheten. Under

2001 räknar Botniabanan AB med att ha ett certifierat
miljöledningssystem.

Mångfald och jämställdhet

Arbete med jämställdhet och mångfald är integrerat i
verksamheten och ingår i det ordinarie planerings- och
uppföljningsarbetet.

Prognos för 2001

Huvudtidplanen för Botniabanan har reviderats och
bygger på att tillåtlighetsprövningen enligt miljöbalken
beräknas vara färdig i augusti 2001. Det innebär att
banan kan vara färdigställd först 2008.

Utvärdering

Den samlade upplåningen för Stockholmsleder AB och
Göteborgs Trafikleder AB, som sköts av Statens Väg-
och Baninvest AB, har minskat.

Minskningen beror på att Vägverket erhållit sam-
manlagt 1,8 miljarder kr i statliga anslagsmedel som
använts till skuldamortering.

Styrelse 2000

Gösta Gunnarsson, ordförande
Gerd Engman, ordinarie
Thomas Ericsson, ordinarie
Eva-Britt Gustafsson, ordinarie
Gunnar Holmgren, ordinarie
Ulf Lundin, ordinarie

Verkställande direktör

Bo Johansson

1 RfiJsijItairåkning; Mkr	5Ö0O	l-W	IVjS I
Nett oomså ttning	121	129	229
Kostnader	-121	-129	-237
.Jämförelsestörande poster	2
Intressebolagsandelar
Rörelseresultat	3	0	-8
Finansiella intäkter	0	1	0
Finansiella kostnader	0		0
Resultat före skatt	3	1	-8
Minoritetsandelar
Skatt	-1	0	0
Arets resultat	2	1	-8
Kassaflöde från löpande verksamhet	-113	211
Kassaflöde från investeringar	-209	1 146
Kassaflöde från finansiering	332	-1 348
Bruttoinvesteringar	304	247	-6
Av- och nedskrivningar	0	0	0
Lämnad utdelning	0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	36	26	42
- varav kvinnor	11	7	11

1 Remiltäträknlng, Mkr	x000	1999 ■■	1998 1
Tillgångar
Anläggningstillgångar	3 802	3 593	4 740
Omsättningstillgångar	106	71	74
Totala tillgångar	3 908	3 664	4814
Eget kapital, avsättningar och skulder
Egel kapital	16	14	30
Minoritetens andel av eget kapital	0		0
Avsättningar	0	0	0
Långfristiga skulder
räntebärande	3 749	3417	4 749
-icke räntebärande
Kortfristiga skulder
räntebärande
-icke räntebärande	143	233	35
lolala skulder och eget kapital	3 908	3 664	4 814
Sysselsatt kapital	3 765	3 431	4 779
Räntabilitet på egel kapital, %	15.8	2.6	neg.
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	0,1	0,0	neg.
Nettoskuldsättning	459	43	-56
Soliditet, %	0.4	0,4	0.6

SVEASKOG AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.sveaskog.se

u/
SVEASKOG

Affärsidé

Sveaskog skall på ett öppet, miljöinriktat och värde-
skapande sätt utveckla statens skogsinnehav till nytta
och glädje för svenska folket.

Strategi

Sveaskog skall vara Sveriges största oberoende virkes-
leverantör. Jakt, fiske och naturupplevelser skall vara en
betydande del av omsättningen. Sveaskog kombinerar
ett framgångsrikt kommersiellt skogsbruk med hänsynen
till särskilda naturvärden.

Marknad

Virkesleveranserna var 2000 1,16 miljoner m³fub, en
minskning med 6 procent från 1999. Sågtimmer är 58
procent och massaved 42 procent. Priset på sågtimmer
föll med 6 procent medan massavedspriset steg 1 pro-
cent i genomsnitt.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Förvärv av skogsmark har skett med 81 mkr, huvudsak-
ligen i Skåne. Försäljningarna uppgår till 27 mkr. Under
2000 har awerkningsberäkningama reviderats och som
en följd av detta har bolaget beslutat minska uttagsvolym-
erna. Rörelseresultatet kommer att försämras.

Miljöarbete

Sveaskogs skogsbruk är certifierat både enligt ISO 14001
och Forest Stewardship Council (FSC). Miljöarbetet
bedrivs inom ramen för ett gemensamt miljöledningssys-
tem i bolaget. Bolagets övergripande miljömål är: krets-
loppsanpassning, att bevara och återskapa biologisk mång-
fald samt att minska användningen av fossila bränslen.

Som ett led i miljöarbetet undantar Sveaskog cirka 20 %
av skogsmarken från kommersiellt skogsbruk.

Mångfald och jämställdhet

Att rekrytera fler kvinnor till det aktiva skogsarbetet är
ett väsentligt mål. Sveakog har en jämställdhetsplan
med bland annat det syftet.

Prognos för 2001

För 2001 beräknas resultatet minska. Viss neddragning
av avverkningskapaciteten planeras.

Utvärdering

Sveaskog etablerades under hösten 1999 och 2000.
Uppbyggnaden av organisationen har dragit kostnader
som inte återkommer 2001. Bolaget har för litet mark-
innehav för att på ett tillfredsställande sätt fylla den
roll bolaget fick vid sitt bildande.

Styrelse 2000

Bo Docker ed, ordförande

Lars Johan Cederlund, ordinarie

Åsa Domeij, ordinarie

Lena Johansson, ordinarie

Christina Liffner, ordinarie

Lena Söderberg, ordinarie

Tofte Karlberg, arbetstagarrepresentant

Karl-Erik Rudh, arbetstagarrepresentant

Jan-Ove Hägglundh, arbetstagarrepresentant, suppleant
Lars Thorell, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Lars Sköld


Nettoomsättning	448	517
Kostnader	-312	-321
Jämförelsestörande poster
Intressebolagsandelar
Rörelseresultat	136	196
Finansiella intäkter	2	1
Finansiella kostnader	-8	-9
Resultat före skatt	130	188
Minoritetsandelar
Skatt	-25	-49
Årets resultat	105	139
Kassaflöde från löpande verksamhet	16	-238
Kassaflöde från investeringar	-68	-102
Kassaflöde från finansiering	-11	405
Bruttoinvesteringar	95	110
Av- och nedskrivningar	12	11
Lämnad utdelning	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	203	212
- varav kvinnor	24	23

Tillgångar

An läggningstil Igångar	880	813	716
Omsättningstillgångar	137	163	0
Totala tillgångar	1 017	976	716
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	638	532	0
Minoritetens andel av eget kapital
Avsättningar	314	337	72
Långfristiga skulder
-räntebärande
-icke räntebärande
Kortfristiga skulder
-räntebärande			644
-Icke räntebärande	65	107
Totala skulder och eget kapital	1 017	976	716
Sysselsatt kapital	874	793	716
Räntabilitet på eget kapital, %	17,9	26,1	n.a.
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	16,6	24.8	n.a.
Nettoskuldsattning	638	532	644
Soliditet, %	62,7	54,5	n.a.

4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 120

SVENSK AVFALLSKONVERTERING AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga I

www.sakab.se

SAKAB

Affärsidé

SAKAB skall vara det ledande miljöserviceföretaget i Sve-
rige avseende farligt avfall, genom att erbjuda en komplett
service av hög kvalitet, återvinningsfilosofi, konkurrens-
kraftiga priser, samt verka för bästa möjliga miljöprofil.

Strategi

SAKAB erbjuder miljöservicetjänster avseende farligt
avfall. 1 verksamheten ingår mottagning och prepare-
ring av avfall, drift av tankfarm och tankbilstvätt samt
mellanlagring av avfall före behandling. Med gällande
lagar och förordningar som grund skall SAKAB sträva
efter att minimera miljöpåverkan från verksamheten.

Marknad

I lanteringen av farligt avfall avreglerades år 2000, men
kommunerna har fortfarande möjlighet att föreskriva
om farligt avfall skall hanteras av eller genom kommu-
nen. Av 289 kommuner har 106 beslutat om ett utökat
ansvar för farligt avfall, samtidigt som övriga delar av
landet är avreglerat.

Viktiga händelser 2000 och 2001

SAKAB:s tidigare huvudägare WM Sellbergs ingår från
den 30 november 2(MM) i det nya företaget SITA Sveri-
ge AB. SITA har, tillsammans med Sydkraft, förvärvat
WM Sellbergs/SAKAB. Sydkraft kommer att ha ansva-
ret för SAKAB och namnet har ändrats till Sydkraft
SAKAB Aktiebolag.

Miljöarbete

SAKAB:s miljöpolicy innebär ett kundanpassat och
miljöriktigt omhändertagande av farligt avfall genom

bland annat högtemperaturförbränning och klass 1-
deponering. Kontinuerlig granskning av verksamheten
leder till att nya miljöaspekter identifieras och värderas
samtidigt som personalens höga kompetensnivå
utvecklas och säkerställs. SAKAB är miljöcertifierat
enligt ISO 14001.

Mångfald och jämställdhet

Prognos för 2001

Företaget har inte lämnat någon prognos.

Utvärdering

Sedan ett Riksdagsbeslut 1991 att bemyndiga regering-
en att sälja aktier i SAKAB har staten minskat sitt
ägande kontinuerligt och äger nu en så kallad gyllene
aktie i bolaget. Denna tillförsäkrar staten en fortsatt
insyn i företaget genom bland annat representation i
styrelsen.

Styrelse 2000

Jan Kluge, ordförande
Lars-Erik Holm, ordinarie
Gert Lyngsjö, ordinarie
Georg Michels, ordinarie
Dominique Pin, ordinarie
Fahrice Rossignol, suppleant
Johan Erlandsson, suppleant
Björn Dufva, suppleant

Verkställande direktör
Per-Olof Lindholm

1>:; FlssiXtatraknln& Mkr. >>!>>.»>> 2000 > ■		Iffl	■ • 199A I
Nettoomsåttning	us	309	293
Kostnader	us	-194	-209
Jämförelsestörande poster	us		12
Intressebolagsandelar	us
Rörelseresultat	us	115	96
Finansiella intäkter	us	13	12
Finansiella kostnader	us	-3	0
Resultat före skatt	us	125	108
Minoritetsandelar	us
Skatt	us	-27	-30
Arets resultat	us	98	78
Kassaflöde från löpande verksamhet	us	74	253
Kassaflöde från investeringar	us	-49	-27
Kassaflöde från finansiering	us	-70	-176
Bruttoinvesteringar	us	49	27
Av- och nedskrivningar	us	25	25
Lämnad utdelning	us	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	us	165	144
- varav kvinnor	us	35	33

Balarwäkrtng, Mkr 2000 1999 1998;

Tillgångar
Anläggningstillgångar	us	207	184
Omsättningstillgångar	us	98	127
Tolala tillgångar	us	305	311
Eget kapital, avsättningar och skulder
Egel kapital	us	122	74
Minoritetens andel av eget kapital	us
Avsättningar	us	49	39
långfristiga skulder	us
räntebärande	us
-icke räntebärande	us
Kortfristiga skulder	us
räntebärande	us	16	60
-Icke räntebärande	us	118	138
Totala skulder och eget kapital	us	305	311
Sysselsatt kapital	us	137	135
Räntabilitet på egel kapital, %	us	100.1	105.5
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	us	94,4	80,5
Nettoskuldsättning	us	-11	-10
Soliditet, %	us	39.8	23.9

AB SVENSK BILPROVNING

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.bilprovningen.se

äi BILPROVNINGEN

Syfte

Bolaget skall utföra i vägtrafiklagstiftningen föreskriven
teknisk fordonskontroll. Bolagets syfte är att främja trafik-
säkerhet och miljö genom kontroll av fordonsstandarden.

Strategi

Verksamheten koncentreras till kärnverksamheten, dvs
obligatoriska kontroller, frivilliga kontroller som sanno-
likt kommer att bli obligatoriska samt Kontrollerad Bil-
verkstad, ett samarbete med Motorbranschens Riksför-
bund. Övriga tjänster utförs endast om väntetiderna så
medger och om de inte medför otillbörlig konkurrens.

Omvärldsanalys

Kraven på flexibilitet i Bilprovningens verksamhet har ökat
Direktimporten av personbilar ökar, den säsongbetingade
tillströmningen av bilar på våren ökar och provningspro-
grammen vidgas. Privatpersoner har drabbats av att det inte
finns kapacitet när det behövs. Åkerier, bussföretag och bil-
försäljare kräver bättre och mer flexibel service.

Viktiga händelser 2000 och 2001

För att minska köerna på våren har en omfördelning av
tiderna för besiktning skett. Under 2001/02 införs ett
nytt system för kallelse och betalning. Beslut om avgifter
har lagts på vägverket som fastställer avgiften i samråd
med Ekonomistymingsverket. Mer än 30 procent av
bokningarna görs via Internet.

Miljöarbete

Verksamheten skall anpassas till det naturliga kretsloppet.
2001 inleds arbetet med att införa ett miljöledningssystem.

Mångfald och jämställdhet

Huvudelen av bolagets anställda är män. Bolaget efter-
strävar en jämnare könsfördelning

Prognos för 2001

Förlusten 2000 skall elimineras genom effektiviseringar,
bättre kapacitetsutnyttjande och prishöjning. Priserna har
varit oförändrade flera år trots vidgade provningsprogram.

Utvärdering

Kostnaderna för Bilprovningens tjänster är mycket låga i
ett internationenllt perspektiv. Tillgängliheten har varit
för låg. De förändringar i förutsättningarna för bolaget
som genomförs är avgörande för att nå bättre tillgänglig-
het och högre kapacitetsutnyttjande.

Styrelse 2000

Olof Johansson, ordförande

Kjell Alkärr, vice ordförande

Ulf Blomgren, ordinarie

Lars Johan Cederlund, ordinarie

Katja Elväng, ordinarie

Göran Forssén, ordinarie

Birgitta Frejhagen, ordinarie

Göran Ohlson, ordinarie

Bertil Persson, ordinarie

Sonny Johansson, arbetstagarrepresentant

Giinter Steincke, arbetstagarrepresentant

Rolf Jakobsson, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Magnus Ehrenstråhle


Nettoomsättning	1 165	1 132	1 114
Kostnader	-1 252	-1243	-1 133
Jämförelsestörande poster	50
1 ntressebolagsandelar
Rörelseresultat	-37	-111	-19
Finansiella intäkter	6	9	25
Finansiella kostnader	-12	-11	-12
Resultat före skatt	-43	-113	-6
Minoritetsandelar	0	0
Skatt	0	30	1
Arets resultat	-43	-83	-5
Kassaflöde från löpande verksamtret	-42	-33	-33
Kassaflöde från investeringar	-69	-113	-113
Kassaflöde från finansiering	20	-4	-4
Bruttoinvesteringar	73	114	77
Av- och nedskrivningar	96	86	85
Lämnad utdelning	0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	2 228	2 224	2 237
*varav andel kvinnor	334	400	425


Tillgångar
Anläggningstillgångar	577	555	531
Omsättningstillgångar	252	306	428
Totala tillgångar	829	861	959

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital	359	397	481
Minoritetens andel av eget kapital	1	1	0
Avsättningar	236	234	266
Långfristiga skulder
-räntebärande	22
-icke räntebärande
Kortfristiga skulder
-räntebärande			3
-icke räntebärande	211	229	209
Totala skulder och eget kapital	829	861	959
Sysselsatt kapital	382	398	481
Räntabilitet på eget kapital, %	neg.	neg.	neg.
Räntabilitet på sysselsatt kapital. %	neg.	neg.	1.2
Nettoskuldsättning	-129	-198	-117
Soliditet, %	43,5	46,2	50,2

STATENS BOSTADSFINANSI ER INGSAKTIEBOLAG, SBAB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.sbab.se

Statens Bostadsitnansieringsaktiebolag, SBAB

Ägardirektiv

SBAB:s uppgift är att med utgångspunkt i sedvanlig
företagsekonomisk målsättning och en effektiv försälj-
ningsorganisation bidra till mångfald och konkurrens.

Agarens uttryckta krav och förutsättning är att
avkastningen på egel kapital skall över tiden i genom-
snitt uppgå till den 5-åriga statsobligationsräntan plus
5 procentenheter. Utdelningsmålet uppgår till en tre-
djedel av årets vinst.

Strategi

Strävan är att kraftigt öka andelen låneansökningar via
Internet genom en kostnadseffektiv utveckling av 1T-
system.

Utbyggnaden av den Intemetrelaterade låneservicen
möjliggör att automatisera kredithanteringen och att
förkorta ledtiden från ansökan till utbetalat lån.

Marknad

Inom affärsområde företagsmarknad (utlåning för fler-
bosladshus) är SBAB:s marknadsandel cirka 22 procent
medan den inom privatmarknad (utlåning för småhus,
fritidshus, bostadsrätter) är cirka 7 procent.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Den första värdepapperiseringen genomfördes i början
av 20(X). Därefter har ytterligare en genomförts.
Genom denna finansieringsteknik skapas möjlighet att
expandera utlåningen utan att belasta det egna kapita-
let. Inom privatmarknad fortsätter investeringar i 1'1-
teknik för att ytterligare utveckla rutinerna för bolån
via Internet.

Miljöarbete

Ett miljöledningssystem utvecklades under 1998.

Mångfald och jämställdhet

Jämställdhetsplanen revideras årligen i samarbete med
de fackliga organisationerna och lastställs av styrelsen. I
ledningsgruppen ingår två kvinnor och sju män.

Prognos för 2001

Rörelseresultatet för 2001 beräknas bli bättre än 2000
års resultat. Konkurrenstrycket består eller skärps ytter-
ligare. Satsningen på Internet som distributionskanal
väntas ge positiva resultateffekter.

Räntenetto	2OT	784	843
Provisionsnetto	-10	-5	7
Nettoresultat av finansiella transaktioner 0		0	0
övriga rörelseintäkter	2	3	2
Summa rörelseintäkter	890	782	852
Summa rörelsekostnader	-409	-397	-355
Resultat före kreditförluster	481	385	497
Kreditförluster, netto	-14	12	4
Värdeförändring \|)ä övertagen egend	om 2	0	-5
Andelar i intresseföretags resultat	0	0	0
Rörelseresultat	469	397	496
Skatter	-132	-112	-140
Arets resultat	337	285	356
Kassaflöde från löpande
verksamhet	8 140	-1 246	-18 589
Kassaflöde från investeringar	-22	-14	-23
Kassaflöde från finansiering	-8 095	759	18 485
Bruttoinvesteringar	24	14	23
Av- och nedskrivningar	16	15	18
lämnad utdelning	103	89	96
Genomsnittligt antal årsanställda	365	374	312
- varav kvinnor	212	210	170

Belåningsbara statsskuld-
förbindelser m m	8 607	1 250	3 821
Utlåning till kreditinstitut	1 214	2 740	3 590
Utlåning	139 732	145 541	144 656
Räntebärande värdepapper	177	177	544
Aktier och andelar	0	0	0
Materiella tillgångar	32	38	52
Övriga tillgångar	416	156	1 344
För utbetalda kostnader och
upplupna intäkter	915	1080	1297
Balansomslutning	151 093	150 982	155 304
Skulder till kreditinstitut	11 856	2 116	3 332
Emitterade värdepapper	129 206	138 552	138 854
Övriga skulder	875	275	954
Avsättningar	188	177	170
Upplupna kostnader och
förutbefalda intäkter	2 739	4 062	6 384
Efterställda skulder	2 221	2 114	2 113
Minoritetsandel	73
Eget kapital	3 935	3 686	3 497
Summa skulder och eget kapital	151 093	150 982	155 304
Primärkapital	3 905	3 597	3 397
Kapitalbas	5 574	5 297	5 219
Primärkapltalrelation, %	6,8	6,5	6.9
Kapitalläcknmgsgrad, %	9.7	9.5	10,6
Avkastning på eget kapital. %	8,9	8.0	10,5
l/K-tal exklusive kreditförluster	2,2	2,0	2.4
Kreditfödusler av utlåning. %	0.01	-0,01	0,00
Placeringsrnarginal, %	0.59	0,51	0,57

100

STATENS B 0STA DSFINANSIER I NGSAKTIEB 0LAG, SBAB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.sbab.se

Utvärdering

Avkastningen på eget kapital var 8,9 (8,0) procent.

Räntenettot var högre än föregående år,
främst beroende på bättre marginaler, expansion av ut-
låningen till privatmarknaden samt större flödesvinster.

Styrelse 2000

Ingemar Eliasson, ordförande

Sören Rung, vice ordförande

Lars Linder Aronsson, ordinarie

Per Erik Granström, ordinarie

Christer Malm, ordinarie

Bo Marking, ordinarie

Christina Ragsten Pettersson, ordinarie

Verkställande direktör

Christer Malm

101

FÖRVALTNINGSAKTIEBOLAGET STATTUM

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Förvaltningsaktiebolaget Stattum

Affärsidé

Förvaltningsaktiebolaget Stattum är ett renodlat förvalt-
ningsbolag med uppgift att förvalta vissa aktieposter.

Marknad

Stattumkoncerncn fick sitt nuvarande namn 1993 då
SIB-lnvest bytte namn till Förvaltningsaktiebolaget
Stattum. Stattum har allt sedan dess varit ett renodlat
förvaltningsbolag för långsiktiga aktieinnehav.

Viktiga händelser 2000 och 2001

I mars 2000 avyttrades samtliga aktier i Celsius AB till
Saab AB. Innehavet motsvarade cirka 15 procent av
det totala kapitalet i Celsius AB. Samtidigt sålde staten
samtliga dlrektägda aktier i Celsius AB, motsvarande
10 procent av kapitalet.

I mars 2000 avyttrades samtliga aktier i Fastighets
AB Varvsudden till Öresundsvarvet AB. Innehavet mot-
svarade 26 procent av det totala kapitalet i Fastighets
AB Varvsudden. Stattum har även förvärvat preferens-
aktier till ett belopp om 350 mkr i Svenska rymdaktie-
bolaget samt påkallat tvångsinlösen av utestående aktier
i Sveaskog AB. Stattum betalade under 2000 ut aktie-
utdelning om 1 1,4 miljarder kr till aktieägaren.

Miljöarbete

Bolaget har ingen egen miljöpolicy.

Mångfald och jämställdhet

Bolaget saknar anställda och arbetar därmed inte med
mångfald eller jämställdhet.

Prognos för 2001

I bolaget återstår aktieinnehav i AssiDomän AB och
Sveaskog AB samt de vilande dotterbolagen Stats-
företag AB och AB Fortia. Efter de genomförda avytt-
ringama är aktiviteten i bolaget låg.

Utvärdering

Försäljningsintäkten från innehavet i Celsius AB upp-
gick till 769 mkr, vilket innebar en realisationsvinst om
cirka 590 mkr. Försäljningen skedde till ett pris om
179 kr per aktie. I samband med börsintroduktionen av
Celsius 1994 sålde staten aktier till allmänheten för
100 kr per aktie.

Försäljningen av innehavet i Celsius AB till Saab AB
har medverkat till omstruktureringen av svensk och
internationell försvarsindustri genom skapandet av ett
konkurrenskraftigt och starkt företag med goda möjlig-
heter till internationellt samarbete.

Styrelse 2000

Lars Rekke, ordförande

Dag Detter, ordinarie

Per-Olof Eriksson, ordinarie

Bernt Magnusson, ordinarie

Lennart Nilsson, ordinarie

Björn Sprängare, ordinarie

Jan Stenberg, ordinarie

Verkställande direktör

Dag Detter

1 <•!• Mkrs*t	2000		ism 1
Nettoomsåttning
Kostnader	-5	-15	-3
Jämförelsestörande poster
Intressebolagsandelar
Rörelseresultat	-5	-15	-3
Finansiella intakter	890	11 719	820
Finansiella kostnader	-6	-11
Resultat före skatt	879	11 693	817
Minoritetsandelar
Skatt	-232	-3 065	-45
Arets resultat	647	8 628	772
Kassafkxie från löpande verksamhet	-2 599	397	188
Kassaflöde från investeringar	13 160	595	904
Kassaflöde från finansiering	-10 929	-1 000	-925
Bruttoinvesteringar	821
Av- och nedskrivningar
Läinnad utdelning	300	11400	1 000
Genomsnittligt antal årsanställda	0	0	0

I i • iBaliännråkhlrig;-Mkr•>•=	äOOÖTiii	1999 ‘	- 1998 1
Tillgångar
Anläggningstillgångar	900	884	738
Omsättningstillgångar	2 207	15 255	4 709
Totala tillgångar	3 107	16 139	5 447
Eget kapital, avsättningar och skulder
Egel kapital	2 786	13 068	5 440
Minoritetens andel av eget kapital Avsättningar	43	43	6
Långfristiga skulder räntebärande icke räntebärande Kortfristiga skulder räntebärande icke räntebärande	278	3 028	1
Totala skulder och egel kapital	3 107	16 139	5 447
Sysselsatt kapital	2 786	13 068	5 440
Räntabilitet på egel kapital, %	8.2	93.2	14.2
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 11,2		126.5	15,0
Nettoskuldsättning	-3 046	-16 133	-5 447
Soliditet, %	89.7	81.0	99.9

102

SVENSK-DANSKA BROFÖRBINDELSEN SVEDAB AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www. sved a b. se

SvedäB

Affärsidé

SVEDAB ägs av staten genom Vägverket och Banver-
ket till vardera 50 procent. Bolaget förvaltar de svenska
intressena i Öresundsbrokonsortiet. Bolaget skall dess-
utom medverka i finansieringen av Citytunnel projektet.

Strategi

Bolaget svarade för planering, projektering, byggandet
och finansiering av de svenska landanslutningarna till
Öresundsbron. Nu koncentrerar bolaget sin verksamhet
till ekonomisk koncern- och bolagsförvaltning, drift-
och underhållsförvaltning av de svenska väg- och jäm-
vägsanslutningarna samt medverkan i finansieringen av
Citytunnelprojektet.

Marknad

Öresundsförbindelsens ekonomi baseras på att anlägg-
ningarna finansieras med lån som sedan återbetalas
med avgifter på förbindelsens väg- och järnvägstrafik.
Den genomsnittliga realräntan har varit lägre än beräk-
nat. Trafikantavgifterna har momsbelagts. Äterbetal-
ningstiden för lånen har därmed förlängts. Byggandet av
förbindelsen har erhållit stöd från EU.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Anläggningsarbetena avslutades underförstå halvåret 2000
och bron invigdes den 1 juli i enlighet med tidsplanen.

Under 2001 avslutas en del mindre anläggningsarbeten och
bullerdämpande åtgärder på närliggande byggnader.

Miljöarbete

Ett kontrollprogram under och efter byggtiden har

utarbetats av myndigheterna. En rapport kommer att
lämnas våren 2001. Arbetet med bullerskydd längs
Kontinentalbanan pågår.

Mångfald och jämställdhet

Arbetet ingår i det ordinarieplanerings- och uppfölj-
ningsarbetet.

Prognos för 2001

Bolaget budgeterar ett underskott år 2001, ett förhål-
lande som kommer att bestå till dess avgiftsintäkterna
överskrider avskrivnings- och räntekostnader. Under-
skottet täcks med kapitaltillskott från ägarna.

Utvärdering

Intäkterna från vägtrafiken ligger i stort i nivå med vad
som krävs för långsiktig lönsamhet. De tunga lastbilar-
na har i högre utsträckning än förväntat fortsatt att
använda färjorna. Öresundsbron har i stället skapat en
ny marknad för distributionstrafiken. Järnvägen har fått
en stor tillströmning av resande.

Styrelse 2000

Ingemar Skogö, ordförande
Göran Ahlström, ordinarie
Jan Brandborn, ordinarie
Bo Bylund, ordinarie

Verkställande direktör

Mats Wemming

Nettoomsättning Kostnader Jämförelsestörande poster Intressebolagsandelar	598 -490	471 -471	454 -454
Rörelseresultat	108	0	0
Finansiella intäkter	744	1 449	842
Finansiella kostnader	•1 023	-1 449	-842
Resultat före skatt	-171	0	0
Minoritetsandelar
Skatt
Årets resultat	-171	0	0
Kassaflöde från löpande verksamt ret	-150	-365	-339
Kassaflöde från investeringar	-990	-2 422	-3 214
Kassaflöde från finansiering	1 165	2 726	4 486
Bruttoinvesteringar	1 148	3 098	3 424
Av- och nedskrivningar	132	13	14
Lämnad utdelning	0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	105	100	98
- varav kvinnor	53	57	38

Tillgångar

Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar	14 838 3 239	13 438 2 777	11256 3009
Totala tillgångar	18 077	16 215	14 265
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	13	15	15

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar
Långfristiga skulder
-räntebärande	15 569	13 335	11 770
-icke räntebärande
Kortfristiga skulder
-räntebärande	1 578	1 744	1 251
-icke räntebärande	917	1 121	1 229
Totala skulder och eget kapital	18 077	16 215	14 265
Sysselsatt kapital	17 160	15 094	13 036
Räntabilitet på eget kapital, %	neg.	-	-
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 5,3		10,3	6.5
Nettoskuldsättning	14 513	12 559	10 307
Soliditet, %	0,1	0,1	0,1

103

AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.svk.se

Svenska
Kraftnät

Affärsidé

Svenska kraftnät skall erbjuda säker, effektiv miljö-
anpassad överföring av el på stamnätet, främja en öppen
nordisk elmarknad med konkurrens, utöva systemansva-
ret kostnadseffcktivt samt verka för en robust och flexi-
bel elförsörjning vid kris och krig.

Marknad

Svenska kraftnät är ett naturligt monopol på den sven-
ska elstamnätsmarknaden och därmed är affärsrisken
begränsad. Överföringsverksamheten är långsiktig och
stabil. Kundkretsen består i hög grad av väletablerade
företag med god soliditet.

Strategi

Svenska kraftnät arbetar kontinuerligt med att öka
driftsäkerheten, senast genom installation av ett nytt
datasystem för att ellektivisera övervakning och styr-
ning av stamnätet.

Kostnadseffekiviteten mäts i regelbundna bench-
markingstudier med andra jämförbara företag. Svenska
kraftnät verkar för ett utökat samarbete med nordiska
systemoperatörer.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Svenska kraftnät fick i augusti 2000 regeringens upp-
drag att till december 2002 bygga ett nationellt opto-
fiberstomnät på befintliga ledningar mellan alla kom-
munhuvudorter. Vid utgången av 2000 var cirka 40
procent av kommunerna anslutna.

Likströmskabeln mellan Sverige och Polen togs i
drift i augusti. Svenska kraftnät och Svensk Energi

nådde en övergångslösning för upphandling av effektre-
serv som innebär att Svenska kraftnät upphandlar en
effektreserv på marknaden om cirka 1 000 MW.

Svenska kraftnät signalerade den 24 januari 2000
och den 5 februari 2001 om risk för effektknapphet på
grund av sträng kyla. Elförbrukningen den 5 februari
blev cirka 27 000 MW- den högsta någonsin.

Miljöarbete

Svenska kraftnät skall införa ett ISO 14001 miljölednings-
system. Affärsverket har infört en miljövärdering i nätut-
redningar samt arbetar för att minska överföringsförluster-
na på stamnätet och risken för utsläpp från anläggningar.

Mångfald och jämställdhet

Av antalet anställda är andelen kvinnor 27 procent, lika
stor andel ingår i ledningsgruppen. Arbete pågår med
att öka andelen kvinnor i verksamheten. Affärsverket
har en handlingsplan mot etnisk diskriminering.

Prognos för 2001

Priser och kostnader bedöms vara stabila. Omsättning-
en beräknas bli 2 607 mkr. Resultatet bedöms uppgå
till 466 mkr. Investeringarna planeras till totalt
572 mkr, varav 153 mkr avser optoinvesteringen och
50 mkr avser Polenkabeln.

Utvärdering

De ekonomiska målen överträffades för 2000. Affärs-
verket bör fortsatt arbeta med att utveckla det nordiska
samarbetet och sin roll som systemansvarig myndighet
bidra till en väl fungerande elmarknad.

1 Mkr-		1999 i	< 1
Nettoomsåttning	2 724	2 307	2 312
Kostnader	-1 903	-1 759	-1 670
Jämförelsestörande poster
Intressebolagsandelar	21	15	7
Rörelseresultat	842	563	649
Finansiella intäkter	8	35	37
Finansiella kostnader	-82	-67	-81
Resultat före skatt	768	531	605
Minoritetsandelar	-5	-5
Skatt
Arets resultat	763	526	605
Kassaflöde från löpande verksamhet	959	792	1 253
Kassaflöde frän Investeringar	-1 005	-1 307	-1 053
Kassaflöde från finansiering	-1 219	850	-64
Bruttoinvesteringar	998	1 307	1 053
Av- och nedskrivningar	404	350	352
Lämnad utdelning	496	814	302
Genomsnittligt antal årsanställda	253	243	225
- varav kvinnor	68	65	56

Balansräkning, Mkr ’ SDÖO 1999 19>98

Tillgångar

Anläggningstillgångar 9 844 9 226 8 245

Omsättningstillgångar 874 1 802 1 521

Tolala tillgångar	10 718	11 028	9 766
Eget kapital, avsättningar och skulder
Egel kapital	6 485	6 536	6 313
Minoritetens andel av eget kapital	12	8	3
Avsättningar	141	120	86
Långfristiga skulder
räntebärande	3 370	2 318	2 666
-icke räntebärande	32
Kortfristiga skulder
räntebärande	11	1 500
-icke räntebärande	667	546	698
Totala skulder och eget kapital	10 718	11028	9 766
Sysselsatt kapital	10 019	10 482	9 068
Räntabilitet på eget kapital, %	11.7	8.2	9.4
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 8,3		6,1	7,6
Nettoskuldsattning	3 254	2 437	1 667
Soliditet, %	45.1	44.2	48.2

104

AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.svk.se

Styrelse 2000

Per-Olof Eriksson, ordförande

Bengt Söderström, vice ordförande

Christer Berggren, ordinarie

Yvonne Gustavsson, ordinarie

Sussi Kvart, ordinarie

Jan Magnusson, ordinarie

Pia Nilsson, ordinarie

Agata Persson, arbetstagarrepresentant

Bengt Örtengren, arbetstagarrepresentant

Generaldirektör

Jan Magnusson

105

AB SVENSK EXPORTKREDIT

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.sek.se

SEK

Affärsidé

AB Svensk Exportkredit (SEK) tillhandahåller medel-
och långfristiga krediter för exportaffärer och för inves-
teringar. På uppdrag av staten administrerar SEK det
svenska systemet För statsstödda exportkrediter till fast
ränta och statens biståndskreditsystem.

Strategi

SEK skall främja svensk exportfinansiering i konkurrens
med övriga banker. SEK skall alltid uppfattas som en
förstklassig låntagare. Därmed är man selektiv vid val
av affärer i och har som högsta prioritet att alltid ha en
hög kapitaltäckningsgrad. SÉK utvecklas till att bli mer
proaktivt och kundfokuserat.

Marknad

Volymfördelningen mellan det statsstödda systemet
och de konkurrensutsatta rnarkanderna är mycket
beroende av det internationella ränteläget och kon-
junkturen. Kunderna ställer fortlöpande nya krav på
finansieringslösningar vilket medför krav på att utveck-
la nya tjänster.

Viktiga händelser 2000 och 2001

De svenska affärsbankerna har sålt sina aktier i bolaget
till ABB Structured Finance AB. Efter försäljningen, i
kombination med att SEK återköpte aktier, ökade sta-
tens andel till 64,7 procent med ABB som ägare till
resten. SEK har tecknat ett avtal om finansiering av

SAAB.s leveranser av JAS 39 Gripen		till Sydafrika.
Räntenetto	896	904	1 014
Provisionsnetto	-5	-6	-12
Ersättningar frän S-systemet	37	38	18
Nettoresultat av finansiella transaktioner 19		-4	3
Övriga rörelseintäkter	17	1	23
Summa rörelseintäkter	963	932	1 046
Summa rörelsekostnader	-133	-106	-124
Rörelseresultat	830	827	922
Skatter	-228	-226	-254
Arets resultat	602	600	668
Kassaflöde fr. löpande verksamhet	11 543	-965	1 248
Kassaflöde fr. investeringar	-25 936	-8 279	■14 364
Kassaflöde fr. finansiering	14 394	9 244	13 115
Bruttoinvesteringar	7	3	3
Av- och nedskrivningar	6	3	5
Lämnad utdelning	401	1 725	667
Genomsnittligt antal årsanställda	85	82	89
- varav kvinnor	38	38	40

Miljöarbetet

SEK utgår ifrån bankföreningens miljöriktlinjer och
internationella handelskammarens riktlinjer för hållbar
utveckling. SEK påverkas även indirekt av att EKN
sedan år 2000 gör en miljöprövning vid garantigivning.

Mångfald och jämställdhet

Kvinnor är väl representerade utom i ledningen. De senas-
te åren har liera kvinnor än tidigare utsetts till chefer.

Prognos för 2001

Resultatet bedöms bli ungefär som resultatet år 2000.

Utvärdering

SEK har uppfyllt sitt mål inom ramen för sina uppgifter.

Styrelse 2000

Björn Wolrath, ordförande

Lennart Blecher, vice ordförande

Peter Carlsson, ordinarie

Lars Johan Cederlund, ordinarie

Marianne Nivert, ordinarie

Ulf Pehrsson, ordinarie

Petra Hedengran, suppleant

Cristlna Karlstam, suppleant

Anders Kjellström, suppleant

Anders Lidefelt, suppleant

Verkställande direktör
Peter Yngwe

1 fiahr^aknlng, Mkr	‘ ?00ö	1999	I-W8 1
Statsobligationer	42 238	19 991	25 901
Utlåning till kreditinstitut	23 311	20 102	17 942
Utlåning	24 357	23 523	26 053
Räntebärande värdepapper	68 699	69 058	54 502
Aktier och andelar		5	6
Materiella tillgångar	140,6	134,6	136,1
Övriga tillgångar inom
bankverksamhet	11 060	16 663	14 424
Balansomslutning	169 804	149 477	138 963
Skulder till kreditinstitut	5 504	2 845	6 683
Upplåning från allmänheten	115	98	287
Emitterade värdepapper	135 777	123 181	109 427
övriga skulder inom
bankverksamhet	20 646	15 313	14 645
Efterställda skulder	4 257	3 410	3 226
Eget kapital	3 506	4 629	4 696
Summa skulder och eget kapital	169 804	149 477	138 963
Primärkapital	3 570	4 780	3999
Kapitalbas	5 836	6 540	6 580
Riskjuslerade tillgångar,
(bankverksamhet)	32 161	28 511	24 665
Primärkapltalrelatlon, %	11.1	16,8	16,2
Ka pilal täckningsgrad, %	18.1	22.9	26.7
l/K-tal exklusive kreditförluster		7,9	8,4
Kreditförluster av utlåning, %	0,00	0,00	0,00

106

100

SVENSKA LAGERHUSAKTIEBOLAGET

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.lagerhus.se

Lagerhus

Ägardirektiv

Bolaget skall på efterfrågan bedriva beredskapslagring
och som en aktör på marknaden verka inom områdena
lagring, distribution och hantering av arkiv, dokument
och andra varor samt därtillhörande verksamhet. Äga-
rens krav är att koncernens soliditet bör uppgå till 35
procent, avkastningen på eget kapital skall vara 12 pro-
cent och koncernens utdelningsmål är en tredjedel av
årets resultat före skatt och dispositioner.

Strategi

Svenska Lagerhusaktiebolaget, SLAB, skall erbjuda tjän-
ster inom tredjepartslogistik för ett väl definierat kund-
segment, fortsätta satsningar på dokumenthantering
samt utveckla affärer inom museitjänster och lagring.

Marknad

De trender som påverkar SLABrs verksamheter är framför
allt den pågående globaliseringen, den tekniska utveckling-
en samt att allt fler företag anlitar externa samarbetspart-
ners för tjänster som ej tillhör kärnverksamheten.

Den av statsmakterna beslutade neddragningen av
beredskapslagringen har medfört, och kommer även i
framtiden att medföra, ett betydande intäktsbortfall de
kommande åren.

Viktiga händelser 2000 och 2001

SLAB förvärvade Vin & Sprit AB:s anläggning i Falken-
berg på 77 000 kvm. Svensk Medicinteknik har överlå-
tits till ett nybildat bolag, Swedish Emergency Medical
Systems (SEMS) där SLAB erhöll som dellikvid ett 48
procentigt ägande i SEMS. Tre nya bolag bildades; Sven-

ska Beredskapslagring AB (100 procent), Sveneza Lager-
hus Fastighets AB (100 procent) och TG Försvarslogistik
(33,33 procent).

Miljöarbete

SLAB förbättrar ständigt miljöprestanda både med avse-
ende på verksamheten samt på varor och tjänster. Det
sker bland annat genom att engagera och kommunicera
med de anställda för att förbättra miljöpåverkan av
varor och tjänster.

Mångfald och jämställdhet

SLAB har en jämställdhetspolicy som syftar till att
ingen skall missgynnas på grund av kön, handikapp
eller etnisk tillhörighet. Den behandlar bland annat
arbetsförhållanden, föräldraskap, sexuella trakasserier
och jämn könsfördelning. I ledningsgruppen ingår två
kvinnor och sex män.

Prognos för 2001

Neddragningen av beredskapslagren väntas fortgå. Den
omfattande förändringen och omställningen av koncer-
nens verksamhet som inleddes för några år sedan fort-
sätter.

Utvärdering

SLAB-koncernen har under 2000 haft en fortsatt
försämrad utveckling av rörelsemarginalen. Inklude-
rat reavinster avseende försäljning av fastigheter
samt erhållna SPP-medel har SLAB under 2000 upp-
fyllt de ekonomiska målen avseende avkastning och
soliditet.


Nettoomsättning	180	155	142
Kostnader	■160	-134	-128
Jämförelsestörande poster	5
1 ntressebolagsandelar	0	0	0
Rörelseresultat	25	21	14
Finansiella intäkter	1	1	1
Finansiella kostnader	-2	0	0
Resultat före skatt	24	22	15
Minoritetsandelar	-1	-1	-1
Skatt	-7	-6	-4
Arets resultat	16	15	10
Kassaflöde från löpande verksamhet	22	19	17
Kassaflöde från investeringar	-89	-12	-11
Kassaflöde från finansiering	70	-4	-19
Bruttoinvesteringar	97	13	12
Av- och nedskrivningar	13	9	14
Lämnad utdelning	0	7	4
Genomsnittligt antal årsanställda	152	118	108
- varav kvinnor	53	39	36


Tillgångar
Anläggningstillgångar	159	68	64
Omsättningstillgångar	77	64	54
Totala tillgångar	236	132	118

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital	83	74	62
Minoritetens andel av eget kapital	5	4	4
Avsättningar	10	11	11
Långfristiga skulder
-räntebärande	76	1	1
-icke räntebärande	2
Kortfristiga skulder
-räntebärande
-icke räntebärande	60	42	40
Totala skulder och eget kapital	236	132	118
Sysselsatt kapital	164	79	67
Räntabilitet på eget kapital, %	20,0	21.8	15,8
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 21,4		29,6	21.9
Nettoskuldsättning	47	-23	-14
Soliditet, %	37,0	59,2	56,3

107

101

SVENSKA LAGERHUSAKTIEBOLAGET

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.lagertius.se

Styrelse 2000

Gunnar Nordbeck, ordförande

Jan Nygren, vice ordförande

Matz Hentzel, ordinarie

Christer Malm, ordinarie

Göran Nyländer, ordinarie

Gunnar Skareil, ordinarie

Anita Ringström, ordinarie

Lars-Åke Lind, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Göran Nyländer

102

108

AB SVENSKA MILJÖSTYRNINGSRÅDET

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.miljostyrning.se

★ * ★

★ ★

* Miljöstyrningsrådet

★ ★

* * *

Syfte

Att stödja industri, näringsliv och offentlig förvaltning
att vidareutveckla sitt miljöarbete på ett systematiskt
och kostnadseffekti vt sätt.

Strategi

Bolaget bedriver informations- och registreringsverk-
samhet inom miljöområdet. Bolaget är huvudman för
EU:s förordning om miljöstyrning och miljörevision
(EMAS) och det nationella systemet för certifierade
miljövarudeklarationer (EPD).

Företaget skall stödja och främja införandet av syste-
men, registrera de företag, organisationer, produkter och
tjänster som klarar kraven i dessa system samt upprätt-
hålla ett offentligt register.

Omvärldsanalys

Företagets huvudsakliga verksamhet skall vara självfi-
nansierad, vilket delvis skiljer sig från liknande verk-
samheter utomlands. Detta kan vara till nackdel för
etableringen då registrering i andra länder har jämförel-
sevis små avgifter.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Den reviderade EM A S-förordningen antogs i februari
2001 och förväntas träda i kraft i mars-april. Under våren
2001 görs en översyn av företagets verksamhet, finansie-
ring, organisationsform och konsekvenser av reviderad
EMAS-förordning analyseras.

Miljöarbete

Miljöstyrningsrådet är en för liten organisation för att
formellt införa ett miljöledningssystem.

Prognos för 2001

Registreringsavgiftema för EMAS-anslutning har sänkts
sedan 1999. Under 2000 har även årsavgifterna sänkts.
De sänkta avgifterna syftar till att öka intresset för
EMAS och har inledningsvis lett till minskade intäkter.
En gradvis ökning av antalet certifierade miljövarudekla-
rationer förväntas kompensera detta bortfall av intäkter.

Utvärdering

Miljöledningssystem och miljövarudeklarationer är relativt
nya begrepp och antalet företag och organisationer som
inför dessa i sitt miljöarbete ökar fortfarande. Ägarna har
inte satt ett exakt antal införda system och deklarationer
som mål. Sverige är trea i Europa vad avser antalet EMAS-
registrerade företag och anläggningar. Antalet EMAS-
registreringar ökade till 202 (175) under året. Antalet certi-
fierade miljövarudeklarationer ökade till 22 från 8 1999.

Styrelse 2000

Axel Wenblad, ordförande
Eva Smith, vice ordförande
Richard Almgren, ordinarie
Ulf Gunnarsson, ordinarie
Henry Gustafsson, ordinarie
Ingrid Haglind, ordinarie
Anna Mattsson, ordinarie
Sven-Olof Ryding, ordinarie
Lars Waldner, ordinarie
Anna-Maria Wide, ordinarie
Erik Asplund, Adjungerad

Verkställande direktör

Sven-Olof Ryding

1 Resultaträkning, Mkr 20	0Ö •
Nettoomsättning	2	3	4
Kostnader	-3	-3	-3
.. Jämförelsestörande poster	1
Intressebolagsandelar
Rörelseresultat	0	0	1
Finansiella intäkter	0	0	0
Finansiella kostnader	0	0	0
Resultat före skatt	0	0	1
Minoritetsandelar
Skatt	0	0	0
Årets resultat	0	0	1
Kassaflöde från löpande verksamhet
Kassaflöde från investeringar
Kassaflöde från finansiering
Bruttoinvesteringar
Av- och nedskrivningar	0	0	0
Lämnad utdelning	0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	2	2	2
- varav kvinnor	1	1	1


Tillgångar
Anläggningstillgångar	0	0	0
Omsättningstillgångar	1 •	1	2
Totala tillgångar	1	1	2
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	1	0	1
Minoritetens andel av eget kapital
Avsättningar
Långfristiga skulder
-räntebärande
-icke räntebärande
Kortfristiga skulder
-räntebärande
-icke räntebärande	0	1	1
Totala skulder och eget kapital	1	1	2
Sysselsatt kapital	1	0	1
Räntabilitet på eget kapital, %	80,4	neg.	88,4
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 87,5		neg.	110,4
Nettoskuldsättning	0	0	-1
Soliditet, %	62,9	32,7	51,9

109

103

SVENSKA RYMDAKTIEBOLGET

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.ssc.se

Affärsidé

Rymdbolagets affärsidé är att på världsmarknaden till-
handahålla:

►► Rymdsystem och flygbtirna system.

H Drift och ntprovning av rymdsystem med Esrange som bas.
>k Att bistå Rymdstyrelsen i tekniska frågor.

Strategi

Att tillsammans med partners skapa Europas största
"lilla" leverantör av rymdsystem och där få en nyckel-
roll. Öka beläggningen på Esrange i allians med försvar-
ets aktiviteter på Vidsel lör att därigenom expandera
verksamheten i Kiruna. Successivt globalisera satellit-
stationstjänsterna och öka förädlingsvärdet. Utveckla
värdet på Nordiska Satellit AB (NSAB)

Marknad

Rymdbolagets marknad präglas av stark globalisering
och en koncentration till ett fåtal mycket stora aktörer
som har ett brett utbud. Rymdbolagets aktiviteter på
Esrange baseras i hög grad på stationens fördelaktiga
geografiska läge och kvalificerade resurser.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Ägandet i NSAB har utökats från 37,5 procent till 50
procent samtidigt som SES Astra i Luxemburg har
förvärvat resterande 50 procent. Förändringen bedöms
som mycket positiv för Rymdbolaget och NSAB.

Fjärranalysaktiviteterna i Satellus AB har avyttrats
till Lantmäteriet. Beslut har fattats om en investering
i en ny antenn på Esrange för cirka 25 mkr.

Den 20 februari 2001 sändes forskningssatelliten
Odin upp från en raketbas i östra Ryssland. Rymdbo-

laget har varit huvudleverantör för satelliten. Satelli-
ten fungerar tillfredsställande.

Miljöarbete

Rymdbolagets verksamhet har begränsad inverkan på
den yttre miljön. En stor del av bolagets verksamhet på
Esrange har anknytning till miljöforskning.

Prognos för 2001

En fortsatt omstrukturering av bolagets verksamhet kan
förväntas. Resultatet kommer att förbättras bland annat
eftersom en förlustbringande verksamhet avyttrats
under 2000.

Utvärdering

Bolagets omstrukturering har varit framgångsrik. Verksam-
heten i Kiruna bedöms framöver expandera enligt plan.

Styrelse 2000

Lennart Ltibeck, ordförande

Birgitta Ahlqvist, ordinarie

Gunnar Björk, ordinarie

Lars Johan Cederlund, ordinarie

Kerstin Fredga, ordinarie

Per-Erik Mohlin, ordinarie

Per Tegnér, ordinarie

Ingrid Åkesson Bonde, ordinarie

Carl-Ivar Mörtberg, arbetstagarrepresentant

Sven Wallin, arbetstagarrepresentant

Gunnar Florin, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Claes-Göran Borg

Nettoomså ttning	511	429	395
Kostnader	-510	-425	-426
Jämförelsestörande poster	27	0	5
Intressebolagsandelar	40	94	47
Rörelseresultat	68	98	21
Finansiella intäkter	6	5	6
Finansiella kostnader	-12	-1	-1
Resultat före skatt	61	102	26
Minoritetsandelar	1	1	1
Skatt	-23	-26	-10
Arets resultat	39	77	17
Kassaflöde från löpande verksamhet 306		94	-18
Kassaflöde från investeringar	-276	-36	-44
Kassaflöde från finansiering	-9	0	10
Bruttoinvesteringar	288	47	46
Av- och nedskrivningar	28	25	31
Lämnad utdelning	0	9	0
Genomsnittligt antal årsanställda	353	353	370
- varav kvinnor	100	99	102

1 RrtlariRr^nlFöz, Mkr	JÖOO i	1S9S
Tillgångar
Anläggningstillgångar	574	442	367
Omsättningstillgångar	477	301	263
Tolala tillgångar	1 051	743	630
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	340	473	396
Minoritetens andel av eget kapital	0	1	2
Avsättningar	7	2	7
Långfristiga skulder -räntebärande -icke räntebärande Kortfristiga skulder -räntebärande -icke räntebärande	704	267	225
Totala skulder och eget kapital	1051	743	630
Sysselsatt kapital	340	474	398
Räntabilitet på eget kapital, %	9.6	17.8	4,3
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	18,1	23,6	6,7
Nettoskuldsättning Soliditet, %	32,3	63.8	⁶³² 110

104

SVENSKA SKEP PSHYPOTEKS KASSAN AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

SVENSKA

SKEPPSfflfflOTEKS

KASSAN

Affärsidé

Företaget skall underlätta finansiering för svenska rede-
rier samt för utländska rederier med betydande svenskt
intresse och medverka till handelsflottans föryngring.

Strategi

Kassans uppgift är att medverka till föryngringen och
moderniseringen av den svenska handelsflottan. Kassan
finansierar rederiverksamhet med svenskt ägande eller
utländskt ägande med svenskt intresse och lämnar i
huvudsak långfristiga lån mot säkerhet i svenskt eller
utländskt skepp. Kassan bedriver sin verksamhet på helt
kommersiella villkor och i konkurrens med andra kredit-
institut. Kassan administrerar på uppdrag av regeringen
även Rederinämndens angelägenheter.

Marknad

Sjöfartsnäringen präglas av starkt växlande efterfrågan.
Utsikterna är dock goda på flertalet delmarknader.

Viktigare händelser 2000 och 2001

Utestående lån till rederier ökade under 2000 med 21 pro-
cent till 3 569 mkr. Beviljade och accepterade lån för utbe-
talning uppgick vid årsskiftet till cirka 1 200 mkr. Lånen
kommer att utbetalas under år 2001. Kassan kan medverka
vid finansiering av utlandsflaggat tonnage så långe det finns
ett betydande svenskt intresse. På sikt kommer detta att
innebära en ökad utlåning.

Miljöarbete

På grund av karaktären av kassans verksamhet finns
inget direkt miljöprogram.

Mångfald och jämställdhet

Kassan har enbart nio anställda varav två sköter Rederi-
nämndens angelägenheter.

Prognos 2001

Resultatprognos för helåret 2001 lämnas i Kassans del-
årsrapport för första halvåret, som avges i augusti.

Utvärdering

Kassans lånestock har ökat kraftigt under 2000 och
ökningen väntas fortsätta under 2001. Kassan spelar en
fortsatt viktig roll som finansiär av mindre och medelstora
rederier.

Styrelse 2000

Pehr G. Gyllenhammar, ordförande

Jan Källsson, vice ordförande

Christer Berggren, ordinarie

Anna-Lisa Engström, ordinarie

Åsa Kastman Heuman, ordinarie

Ulla Olofsson, ordinarie

Foke Patriksson, ordinarie

Ture Axelsson, suppleant

Lars-Göran Holmgren, suppleant

Hans Yngve Johnsson, suppleant

Morgan Johansson, suppleant

Anders Lindström, suppleant

Agneta Rodosi, suppleant

Bo Severed, suppleant

Verkställande direktör

Birgitta Wickenberg Karlsson


Räntenetto	60	56	59
Summa rörelsekostnader	-13	-13	-12
övriga rörelseintäkter	4
Rörelseresultat, bankverksamhet	51	43	47
Årets resultat	51	43	47
Kassaflöde från löpande verksamhet	54	44	39
Kassaflöde från investeringar
Kassaflöde från finansiering
Bruttoinvesteringar	0	0	0
Av- och nedskrivningar	0	0	0
Lämnad utdelning	0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	9	9	9
- varav kvinnor	6	6	6


Utlåning till kreditinstitut	3	3	3
Utlåning	, 3 124	2 710	1842
Räntebärande värdepapper	752	695	638
Materiella tillgångar	0	0	0
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter	65	62	54
Balansomslutning	3 944	3 470	2 537
Skulder till kreditinstitut	3025	2 456	1557
övriga skulder		151	169
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter	34	29	21
Eget kapital	885	834	790
Summa skulder och eget kapital	3 944	3 470	2 537
Primärkapital	885	834	790
Kapitalbas	885	834	790
Primärkapitalrelation, %	25,1	29,3	42,8
Kapi tal täckningsgrad, %	25,1	29,3	42,8
Avkastning på eget kapital	5,9	5,5	6,3

l/K-tal exklusive kreditförluster
Kreditförluster av utlåning, %
Placerings marginal

111

105

SVENSKA SKOGSPLANTOR AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.skogsplantor.se

SVENSKA

SKOCS PLANTOR AB

Affärsidé

Svenska Skogsplantor AB skall producera och sälja frö
och skogsplantor samt utföra tjänster Inom skogssköt-
selområdet.

Strategi

Bredda marknaden för bolagets produkter bland annat
genom etablering av dotterbolag i, och försäljning till, de
nordiska grannländerna. Vidare har en mindre fältorgani-
sation byggts upp för att möta den ökade efterfrågan på
skogsvårdstjänster, framför allt inom återväxtområdet.

Marknad

Efter omläggningen av skogspolitiken 1994 steg efterfrå-
gan på bolagets produkter fram till 1999 för att då kraft-
igt sjunka. Efterfrågan ökade till 325 miljoner plantor i
Sverige 2000 från 295 miljoner 1999.

Av den privata skogsmarken på vilken svenska skogs-
plantor opererar planterades endast 55 procent av
avverkningsarealen medan skogsbolagen planterade 80
procent.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Försäljningen av täckrotsplantor ökade år 2000 medan
försäljningen av barrotsplantor låg kvar på en låg nivå.
På grund av minskad försäljning i vissa delar av Sverige
har en omstrukturering av plantpreduktionen beslutats
innebärande att bland annat viss produktion läggs ned
och två plantskolor läggs ihop.

Miljöarbete

Under 2000 blev företaget certifierat enligt ISO 9002.

Arbete med certifiering enligt ISO 14001 pågår. En
miljöpolicy enligt ISO-systemets krav har fastställts.

Mångfald och jämställdhet

Jämställdhetsplanen revideras årligen visande bland
annat att inga löneskillnader finns mellan män och
kvinnor med likartade arbetsuppgifter.

Prognos för 2001

Efterfrågan för bolagets produkter väntas vara oförän-
drad jämfört med 2000. Arbetet med att uppnå en
acceptabel lönsamhet fortsätter.

Utvärdering

Sedan bolagets start 1994 har resultatet successivt förbätt-
rats, och åren 1997 och 1998 nåddes de uppsatta målen.
På grund av vikande efterfrågan och lönsamhet 1999 och
2(M M) omstruktureras nu delar av verksamheten.

Styrelse 2000

Ingemar Ohrn, ordförande

Solwcig Ekström, ordinarie

Michael Fredlund, ordinarie

Thomas Idermark, ordinarie

Lena Söderberg, ordinarie

Anders Lundholm, arbetstagarrepresentant

Lennart Torstensson, arlretstagarrepresentant
Lars-Olov Eriksson, arbetstagarrepresentant, suppleant
Eva Lindberg, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Sverker Lidén

1 ■ BBSutfätrakninRi	ISMIB	., IM9 . i	• • 199A I
Nettoomsåttning	208	197	215
Kostnader	-205	-193	-192
Jömföielsestörande poster
Intressebolagsandelar
Rörelseresultat	3	4	23
Finansiella intäkter	0	0	0
Finansiella kostnader	-10	-9	-10
Resultat före skatt	-7	-5	13
Minoritetsandelar
Skatt	2	1	-4
Arets resultat	-5	-4	9
Kassaflöde från löpande verksamhet	15	-18	27
Kassaflöde frän investeringar	-15	-10	-15
Kassaflöde från finansiering	0	29	-12
Bruttoinvesteringar	16	10	16
Av- och nedskrivningar	10	9	11
Lämnad utdelning	1	3	3
Genomsnittligt antal Årsanställda	271	291	292
- varav kvinnor	105	120	125

BälannrÄknlnR, Mkr ■::®00 l; 1999 ... i 1998

Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar	125 197	119 208	118 190
Tolala tillgångar	322	327	308
Eget kapital, avsättningar och skulder
Egel kapital	114	122	129
Minoritetens andel av eget kapital
Avsättningar	31	34	38
Långfristiga skulder
räntebärande	131	127	112
-icke räntebärande
Kortfristiga skulder
räntebärande	20	20
-icke räntebärande	26	24	29
Tolala skulder och eget kapital	322	327	308
Sysselsatt kapital	296	301	276
Räntabilitet på eget kapital, %	neg.	neg.	7.1
Räntabilitet på sysselsatt kapital. %	1,0	1,3	8,3
Nettoskuldsättnlng	181	177	146
Soliditet, %	35.5	37.4	⁴¹⁹ 112

106

AB SVENSKA SPEL

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.svenskaspel.se

SVENSKA SPEL

Ägardirektiv

AB Svenska Spel skall efter tillstånd av regeringen
anordna spel och lotterier. AB Svenska Spel skall
genom förnyelse och utveckling tillgodose konsument-
ernas efterfrågan på attraktiva lotterier och spel. Dess-
utom bör en väl utbyggd service såväl i storstad som i
glesbygd eftersträvas.

En möjlig ökad konkurrens från utlandet måste
också beaktas. Sociala skyddshänsyn och bedrägeririsker
måste beaktas när spelformer utvecklas och i verksam-
heten i övrigt. Maximal säkerhet i spelhanteringen skall
eftersträvas och en effektiv och oberoende kontroll
möjliggöras.

Strategi

Strategin är att sälja ett brett utbud av underhållande
spel med penningvinster. Detta skall ske genom använ-
dande av modern teknik såväl i kundrelationen som i
distributionen till ombud och samverkanspartners.
Bolaget skall ligga i teknisk framkant.

Marknad

Konkurrensen har ökat både genom bolagets inhemska
konkurrenter och genom att utländska aktörer söker sig
in på den svenska marknaden via Internet, prenumera-
tion och direkt marknadsföring.

Konkurrensen väntas bli hårdare framöver genom
gränsöverskridande spel samt etablering och utveckling
av nya distributionskanaler.

Tre aktörer dominerar den svenska spelmarknaden,
AB Svenska Spel, AB Trav och Galopp och Folkspel,
som bland annat driver Bingolotto.

Under 2000 överlämnades två utredningar avseende
spelmarknaden till Finansdepartementet.

Viktiga händelser 2000 och 2001

AB Svenska Spel ökade sin omsättning med 4,6 procent
under året vilket huvudsakligen är relaterat till värde-
automatspelen Jack Vegas och Miss Vegas. Triss behåller
ställningen som Sveriges näst största spel efter ATG:s
V 75. Greyhound Racing hade spelstart i april 2000 på
riksbanoma i Åkersberga och Borås samt Landskrona.

Riksdagen har fattat beslut om att AB Svenska Spel
skall få tillstånd att bedriva spel på internationella kasi-
non i Sverige. Företaget avser att driva denna verksam-
het i dotterbolaget Casino Cosmopol. Kasinon skall
placeras i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall.

Miljöarbete

Miljöpolicyn för verksamheten är att säkerställa en hög
standard på bolagets egen arbetsmiljö samt minimera
negativ påverkan på den yttre miljön. Målet är att
utsläpp, icke återvinningsbart avfall och energiåtgång i
verksamheten minimeras.

Användningen av ämnen med begränsad tillgång och
produkter som påverkar det naturliga kretsloppet skall
ersättas av förnyelsebart material, eller åtminstone min-
ska hos bolaget och dess leverantörer.

Mångfald och jämställdhet

Bolaget avser arbeta mer aktivt med bland annat utbild-
ningsinsatser av personer på ledningsnivå i företaget och
ledarskapsutbildningar för potentiellt blivande chefer. I
ledningsgruppen ingår två kvinnor och tretton män.

\| Mkr ■		_:: 1999	1
Nettoomsättning	14 138	13 540	12 924
Kostnader	-10 354	-9 839	-9 022
Jämförelsestörande poster
1 ntressebolagsandelar
Rörelseresultat	3 784	3 701	3 902
Finansiella intäkter	73	39	35
Finansiella kostnader	-22	-1	0
Resultat före skatt	3 835	3 739	3 937
Minoritetsandelar
Skatt
Årets resultat	3 835	3 739	3 937
Kassaflöde från löpande verksamhet 3 883		4 299	4 235
Kassaflöde från investeringar	-273	-336	-399
Kassaflöde från finansiering	-3 739	-3 937	-3 612
Bruttoinvesteringar	156	207	283
Av- och nedskrivningar	158	158	137
Lämnad utdelning”	0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	531	511	483
- varav kvinnor	266	245	275

"Ärets resultat inlevereras till staten efter av riksdagen fastställda bidrag till
Riksidrottsförbundet och Ungdomsstyrelsen.

Balan$rgknir%, Micr • 2000- 19519

Tillgångar

Anläggningstillgångar 1018 896 722

Omsättningstillgångar 3 896 3 828 4 629

Totala tillgångar	4 914	4 724	5 351
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	3 835	3 739	3 938
Minoritetens andel av eget kapital
Avsättningar	21	17	19
Långfristiga skulder
-räntebärande
-icke räntebärande	15	15	15
Kortfristiga skulder
-räntebärande
-icke räntebärande	1 043	953	1379
Totala skulder och eget kapital	4 914	4 724	5 351
Sysselsatt kapital	3 835	3 739	3 938
Räntabilitet på eget kapital, %	101,3	97,4	100,0
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	101,8	97,4	100.0
Nettoskuldsättning	-1 692	-1 676	-1 486
Soliditet, %	78,0	79,1	73,6

113

107

AB SVENSKA SPEL

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.svenskaspel.se

Prognos för 2001

En förskjutning pågår hos AB Svenska Spels kunder
från spel med låg vinstutbetalning till sådana med
högre utbetalning. Det innebär att resultatet ser ut att
bli lägre än tidigare trots ökad omsättning.

Värdeautomatspelet Jack Vegas, Oddset, Keno och
Triss går bra. 1 övrigt är lotterna starka. Sämre går det
för nummerspelen, framför allt Lotto. Under året kom-
mer två internationella kasinon att öppna i Sundsvall
och i Malmö. Konkurrensen från de övriga spelarrangör-
erna förväntas bli hård även i fortsättningen, framför
allt från ATG men också från föreningslivet som erbju-
der fler skraplotter.

Utvärdering

AB Svenska Spel är undantaget från lotteri- och
inkomstskatt. Bolagets vinstmedel inbetalas enligt rege-
ringens beslut till svenska staten. AB Svenska Spel läm-
nar också i enlighet med ett regeringsbeslut ett årligt
bidrag om 60 mkr till Riksidrottsförbundet och över-
skottet från Jack Vegas och Miss Vegas fördelas till det
lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet,
genom Riksidrottsförbundet och Ungdomsstyrelsen.

AB Svenska Spel har under år 2000 uppfyllt de mål
som regering och riksdag ställt upp. Av bolagets vinst-
medel för år 2000, 3 871 (3 739) mkr, tillfaller 3 561
(3 563) mkr staten och 310 (176) mkr föreningslivet.

Styrelse 2000

Bengt-Åke Berg, ordförande
Jan Blomberg, ordinarie
Hans Dalborg, ordinarie

Rose-Marie Frebran, ordinarie

Lennnart Johansson, ordinarie

Eva Lindström, ordinarie

Kjell Nordström, ordinarie

Anna Söderblom, ordinarie

Meg Tivéus, ordinarie

Inger Andrée, arbetstagarrepresentant

Gerd 1 ledberg, arbetstagarrepresentant

Marie Othberg, arbetstagarrepresentant

Bertil Sandström, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Meg Tivéus

114

108

SVERIGES RESE- OCH TURISTRÅD AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.swetourism.se

TuristRådet

Syfte

TuristRådet skall på uppdrag marknadsföra Sverige som
resmål så att detta bidrar till att människor i och utan-
för Sverige får attraktiva och berikande upplevelser.
Företaget skall också verka för att företag och samverk-
ansorganisationer i Sverige kan förbättra företagens lön-
samhet samt att Sverige som nation får ökade inkom-
ster och därmed välstånd.

Strategi

Förutom de marknader där TuristRådet har direkt repre-
sentation sker bevakning och bearbetning på ett antal
andra marknader. Bearbetningen sker genom deltagande
i mässor, workshops och genom besök hos sälj leds- och
transportföretag. Internettekniken möjliggör en alltmer
världsomspännande kommunikation och service.

Omvärldsanalys

De utländska marknader som TuristRådet direktbearbe-
tar svarar för 84 procent av de registrerade gästnätterna
i Sverige.

Viktiga händelser 2000 och 2001

En omfattande Intemetsatsning pågår för effektivare
upplysning och information som svar på säljleds- och
konsumentförfrågningar. En utbyggnad av callcenter-
verksamheten har påbörjats. Ny verkställande direktör
för TuristRådet rekryterades under 2000. En ny affärs-
plan har tagits fram för 2001-2003.

Miljöarbete

TuristRådet har ingen miljöpolicy, men Sveriges miljö-

arbete finns med i värderingarna när marknadsplaner fast-
ställs.

Mångfald och jämställdhet

TuristRådet har varken jämställdhetsplan eller plan för
mångfald.

Prognos för 2001

Arbetet kommer att bedrivas enligt den nya affärspla-
nen för 2001-2003.

Utvärdering

TuristRådet har bedrivit verksamheten enligt den
inriktning som ägarna fastställt.

Styrelse 2000

Lars Carmén, ordförande

Claes Bjerkne, ordinarie

Nils Carlsson, ordinarie

Inger Holmström-Lindgren, ordinarie

Bengt Klaesson, ordinarie

Sten Rentzhog, ordinarie

Marianne Reuterskiöld, ordinarie

Lars Sjölander, ordinarie

Peter Forssman, suppleant

Magnus Nilsson, suppleant

Verkställande direktör

Karl-Erik Strand

Nettoomsättning Kostnader Jämförelsestörande poster Intressebolagsandelar	133 -129	138 -133	147 -149
Rörelseresultat	4	5	-2
Finansiella intäkter	2	1	2
Finansiella kostnader	-2	-1	-2
Resultat före skatt	4	5	-2
Minoritetsandelar
Skatt	0	0	0
Årets resultat	4	5	-2
Kassaflöde från löpande verksamhet	18	-2	-18
Kassaflöde från investeringar	0	0	0
Kassaflöde från finansiering	0	0	0
Bruttoinvesteringar	0	0	0
Av- och nedskrivningar	0	2	2
Lämnad utdelning	0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	50	56	64
- varav kvinnor	39	40	47

Balansräkning. Mkr 2C00 1999 1998

Tillgångar

Anläggningstillgångar 113

Omsättningstillgångar 33 30 28

Totala tillgångar 34 31 31

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital 17 13 8

Minoritetens andel av eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande 17 18 23

Totala skulder och eget kapital	34	31	31
Sysselsatt kapital	17	13	8
Räntabilitet på eget kapital, %	24,5	48.2	neg.
Räntabilitet på sysselsatt kapital.	% 37,1	61,8	neg.
Nettoskuldsattning	-19	-5	-7
Soliditet, %	49,5	42.8	26,3

115

109

SWEDESURVEY AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.swedesurvey.se

SWEDESURVEY

Affärsidé

Bolagets vision är att inom fastighets-, mätnings- och
kartläggningsområdet vara ett ledande kunskapsföretag
som utvecklar och ökar svensk tjänsteexport Inom prio-
riterade marknader och områden. Bolaget skall i första
hand utnyttja resurser från det statliga lantmäteriet.

Strategi

Swedesurvey AB skall erbjuda tjänster inom ramen för
institutionellt samarbete och konsultuppdrag som syf-
tar till kunskapsöverföring och utveckling av utländska
lantmäteriorganisationer inom företrädesvis fastighets-
system och geografisk information. Bolaget erbjuder
olika konsult- och utbildningstjänster.

Marknad

Bolaget bedriver verksamhet i ett 35-tal länder i flera
världsdelar. Bolagets betydande projektverksamhet i Öst-
och Centraleuropa är särskilt omfattande i Ryssland. I
Västeuropa koncentreras verksamheten till Grekland
med ett projekt att skapa ett nationellt fas tighetssystem.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Bolaget har ökat basen av finansiärer genom att erhålla
helt eller delvis IBRD-finansierade projekt i Ukraina,
Zambia och Kirgizistan. Projektet i Grekland kommer att
utökas och ett projekt i Kina påbörjas under 2001. Bola-
get skall bilda ett majoritetsägt försäljningsbolag i Grek-
land 2001.

Miljöarbete

Miljöarbetet bedrivs i samarbete med Lantmäteriverket.

Ett kval itets- och miljöslyrningssystem utformas och
planeras införas tidigast vid slutet av år 2001.

Mångfald och jämställdhet

Jämställdhetsplanen berör bland annat frågor som lika
lön, kompetensutveckling, arbetsform och rekrytering.

Prognos för 2001

Efterfrågan av internationella konsulttjänster bedöms
vara fortsatt god. Omsättningen bedöms kunna öka till
lägst 110 mkr och vinsten till lägst 5 mkr.

Utvärdering

Bolaget har uppfyllt de viktigaste målen för år 2000,
däribland de budgeterade målen för omsättning och
resultat samt utvecklingen av vissa nya marknader.

Styrelse 2000

Joakim Ollén, ordförande

Axel Andersson, ordinarie

Annika Christiansson, ordinarie

Lars Jcding, ordinarie

Staffan Johnson, ordinarie

Tonnod Kristiansen, ordinarie

Ulf Bjälkefors, arbetstagarrepresentant

Anders Hedin, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Sture Pettersson

1 i PesirttHlrskiiinp., Mkr■	2000 ■.		• 1
Nettoomsåttning	101	106	101
Kostnader	-97	-103	-98
Jämfötelsestörande poster
Intressebolagsandelar
Rörelseresultat	4	3	3
Finansiella intäkter	1	1	1
Finansiella kostnader
Resultat före skatt	5	4	4
Minoritetsandelar
Skatt	-1	-1	-1
Arets resultat	4	3	3
Kassaflöde från löpande verksamhet	12	10	1
Kassaflöde från investeringar	-2	0	0
Kassaflöde från finansiering	0	0	0
Bruttoinvesteringar	2	0	0
Av- och nedskrivningar	1	0	0
Lämnad utdelning	0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	37	39	37
- varav kvinnor	14	12	11

Mkr . . ■ . JDOO		1999 1998 \|
Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar	4 69	2 60	2 64
Tolala tillgångar	73	62	66
Eget kapital, avsättningar och skulder
Fget kapital	34	30	27
Minoritetens andel av eget kapital
Avsöttningar	2	2	2
Långfristiga skulder
räntebärande	3	3	3
-Icke räntebärande
Kortfristiga skulder
räntebärande
-icke räntebärande	34	27	34
Totala skulder och eget kapital	73	62	66
Sysselsatt kapital	36	33	30
Räntabilitet på eget kapital. %	14,4	13.5	15
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	13,7	13,5	14.6
Nettoskuldsättning	-37	-25	-15
Soliditet, %	46.3	49	41.9

116

110

SWEDFUND INTERNATIONAL AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.swedfund.se

Swedfund

International AB

Affärsidé

Att medverka till utveckling av bärkraftiga företag i u-
länder och länder i Central- och Östeuropa genom risk-
kapitalsatsningar i form av aktier eller lån i så kallade
joint ventures samt riskkapital- och investeringsfonder.
Swedfund skall bidra till att främja en hållbar utveckling
och en god miljö och därigenom bidra till regeringens
övergripande biståndsmål - fattigdomsbekämpning.

Marknad

Swedfund kan investera i princip alla u-länder, med fokus
på länder med en BNP per capita under 3000 dollar per år
och i samtliga länder i Ost- och Centraleuropa. Investering-
ar kan göras i de flesta branscher, med undantag för foretag
som tillverkar eller distribuerar vapen, tobak och alkohol.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Swedfund International AB fattade beslut om 18 nya
investeringar om totalt 180 mkr. Swedfund gör sin första
fondinvestering i Asien. Dotterbolaget Swedfund Finan-
cial Markets sålde sina aktier i tre baltiska banker och
avslutade därmed sin verksamhet i den baltiska banksek-
torn. Skapandet av en ny riskkapitalfond för små- och
medelstora företag som vill investera i Östersjöområdet.

Miljöarbete

De projekt Swedfund medfmansierar skall uppfylla de
krav som ställs upp i Swedfunds miljöpolicy samt i
Världsbankens miljöriktlinjer.

Mångfald och jämställdhet

En jämställdhetsplan finns. Fäder inom företaget upp-

muntras att ta ut pappaledighet. Föräldrar erbjuds 90
procent av lönen under föräldraledigheten.

Prognos för 2001

Tyngdpunkten i verksamheten kommer att förskjutas mot
OSS-länderna samtidigt som sydöstra Europa och Cen-
tralasien tycks utvecklas till intressanta marknader. Fort-
satt stark koncentration på de allra fattigaste länderna för-
utses. Fortsatt koncentration på sektorer med svensk
kompetens, som infrastruktur och livsmedelsindustri.

Utvärdering

Ett ägårkrav är att moderbolagets projektintäkter under
en treårscykel i genomsnitt skall uppgå till minst 100
procent av projektkostnaderna. Projektintäktemas andel
av de totala kostnaderna exklusive finansiella kostnader
uppgick under året till 97 procent för moderbolaget.

Swedfund International AB redovisade sitt bästa
resultat någonsin år 2000.

Styrelse 2000

Jan Cedergren, ordförande

Hugo Thelin, vice ordförande

Boel Carlsson, ordinarie

Lars Liljeson, ordinarie

Lena Rooth, ordinarie

Ann Uustalu, ordinarie

Carin Wall, ordinarie

Lars Öjefors, ordinarie

Verkställande direktör

Olle Arefalk

1 Resultaträkning, Mkr	2000	i-.	1
Nettoomsättning	361	93	88
Kostnader	-181	-112	-120
Jämförelsestörande poster
1 ntressebolagsandelar
Rörelseresultat	180	-19	-32
Finansiella intäkter	18	15	21
Finansiella kostnader	-1	-1	0
Resultat före skatt	197	-5	-11
Minoritetsandelar	-52	1	0
Skatt			0
Årets resultat	145	-4	-11
Kassaflöde frän löpande verksamhet 349		48	-75
Kassaflöde från investeringar	-5	43	37
Kassaflöde från finansiering	23	-12	-7
Bruttoinvesteringar	5	1	1
Av- och nedskrivningar	11	10	1
Lämnad utdelning	0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	21	20	16
- varav kvinnor	9	9	7

1 Balansräkning, Mkr	. 2D00 ■ ■ ■. :	\|\| 1999 B	1998 1
Tillgångar
Anläggningstillgångar	51	51	101
Omsättningstillgångar	1 135	906	878
Totala tillgångar	1 186	957	979

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital	982	788	791
Minoritetens andel av eget kapital
Avsättningar Långfristiga skulder	13	3	4
-räntebärande -icke räntebärande Kortfristiga skulder	119	139	153
-räntebärande -icke räntebärande	72	27	31
Totala skulder och eget kapital	1 186	957	979
Sysselsatt kapital	1 173	954	975
Räntabilitet på eget kapital, %	16,4	neg.	neg.
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 18,6		neg.	neg.
Nettoskuldsättning	-994	-790	-795
Soliditet, %	82,8	82,3	80,7

117

111

SWEDISH NATIONAL ROAD CONSULTING AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www. sweroad. se

^Sweroad

Affärsidé

Swedish National Road Consulting AB är helägt av staten
och förvaltas av Vägverket. SweRoad erbjuder tjänster
inom Vägverkets verksamhetsområde främst till depar-
tement och myndigheter utanför Sverige.

Strategi

SweRoad erbjuder konsulttjänster inom väg-, trafik-
och transportområdena. Administrativt och organisator-
iskt kunnande inom vägunderhåll, trafiksäkerhet, miljö
och kollektivtrafik tillhandahålls. Uppdragsverksamhe-
ten drivs på affärsmässig grund, med särskild inriktning
på utvecklingsländer som är mottagare av bistånd.

Marknad

Bolagets verksamhet bedrivs för närvarande i ett fem-
tontal länder fördelade på södra Afrika, mellanöstern,
Syd- och Sydostasien, Centralamerika och Östeuropa.
SweRoads resursbas är främst det kunnande som finns
inom Vägverket med flera myndigheter och organisa-
tioner inom transportområdet. Ändrad inriktning i
biståndet påverkar SweRoads marknad.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Arbetet med att anpassa organisationen och att föryng-
ra personalstyrkan fortskred under 2000. Under perio-
den 1997-2000 såldes verksamheten i intressebolaget
RST Sweden AB, som försatts i frivillig likvidation.
Under 2001 kommer en filial att öppnas i Borlänge.
Marknadsföringen kommer att förstärkas.

Miljöarbete

SwcRoad förvaltas av Vägverket och omfattas därför av

verkets miljöpolicy och mål.

Mångfald och jämställdhet

Arbetet med mångfald och jämställdhet är integrerat i
verksamheten och bedrivs inom ramen för det ordinarie
planerings- och uppföljningsarbetet.

Prognos för 2001

Resultet bedöms bli positivt och målet om en genom-
snittlig avkastning på 10 procent av ägarens insatta
kapital bedöms uppnås. Organisationsanpassningen
fortsätter och marknadsföringsinsatserna förstärks.

Utvärdering

Resultatet var 9 mkr före skatt, inklusive återbäring
från SEP om 7,8 mkr. Försämringen förklaras av lägre
omsättning och större kostnader för marknadsföring.
Omsättningen sjönk i förhållande till 1999 som var ett
år med ovanligt många projekt. Bruttomarginalen min-
skade under 2000 då andelen projekt med stora utlägg i
förhållande till arvodet ökade.

Styrelse 2000

Gunnel Färni, ordförande

Lars Bergfalk, tnce ordförande

Anders Alvemo, ordinarie
Roberto Bauducco, ordinarie
Malin Kärre, ordinarie
Rolf Lindquist, ordinarie
Brittmarie Utterström, ordinarie

Verkställande direktör

Roberto G. Bauducco

	aion	IW) i	I
Nettoomsåttning	64	82	63
Kostnader	-63	-69	-66
Jämförelsestörande ixrster	7
1 n t r essebolagsa ndelar
Rörelseresultat	8	13	-3
Finansiella intäkter	1	1	1
Finansiella kostnader	0	0	0
Resultat före skatt	9	14	-2
Minoritetsandelar
Skatt	-2	-4	0
Arets resultat	7	10	-2
Kassaflöde från löpande verksamhet	8	11	-7
Kassaflöde från investeringar	-2	1	-1
Kassaflöde från finansiering
Bruttoinvesteringar	0	0	1
Av- och nedskrivningar	1	0	0
Lämnad utdelning	0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	57	56	55
- varav kvinnor	10	9	13

Balärwäknlnfi, Mkr . . . 5000 1999 . 1998

Tillgångar
Anläggningstillgångar	3	1	2
Omsättningstillgångar	50	52	33
Tolala tillgångar	53	53	35
Eget kapital, avsättningar och skulder
Egel kapital	39	32	22
Minoritetens andel av eget kapital Avsättningar	1	1
Långfristiga skulder -räntebärande -icke räntebärande Kortfristiga skulder räntebärande -icke räntebärande	13	20	13
Tolala skulder och eget kapital	53	53	35
Sysselsatt kapital	39	32	22
Räntabilitet på egel kapital, %	19,0	36.6	neg.
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 25,8		51,5	neg.
Nettoskuldsättning	-29	-23	-11
Soliditet, %	73.7	60.9	63.5 jjg

112

SYSTEMBOLAGET AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.systembolaget.se

Syfte

Systembolaget är det särskilda bolag, ägt av staten, som
enligt alkohollagen ensamt skall svara för detaljhandel
med spritdrycker, vin och starköl.

Strategi

Systembolaget skall vara ett modernt, effektivt detalj-
handelsföretag som med ansvar säljer alkoholdrycker
och förmedlar en god dryckeskultur. Systembolagets
ansvar kan sammanfattas i tre punkter:

1. Socialt ansvar: Försäljningen skall skötas så att
respekt skapas för alkoholen och att skador så långt
som möjligt förhindras.

2. Serviceansvar: Systembolaget skall, inom ramen för
bolagets sociala ansvar, ge kunden en god service.

3. Kostnadsansvar: Systembolagets sociala mål och ser-
vicemål skall nås till lägsta möjliga kostnad.

Omvärldsanalys

Reglerna för införsel av alkohol för privat bruk har för-
ändrats från den 1 juli 2000 och kommer att successivt
ytterligare förändras fram till år 2004, vilket får stor
betydelse för Systembolagets verksamhet.

Viktiga händelser 2000 och 2001

►► EU-kommissionens beslut om nya införselkvoter
från 1 juli 2000 till 1 januari 2004.

►► Försöksverksamhet med lördagsöppna systembutiker
i sex län från 5 februari 2000.

►► Riksdagens beslut om alkoholpolitisk proposition
med förslag om permanent lördagsöppet i hela lan-
det från 1 juli 2001.

Miljöarbete

Principen för företagets miljöarbete är att alla beslut
skall granskas med tanke på hur de påverkar miljön.
Miljöbedömningarna vidareutvecklas kontinuerligt.

Mångfald och jämställdhet

Systembolaget följer upp sin jämställdhetsplan årligen.
Aktuella jämställdhetsprojekt är arbetsvärdering med
syfte att kartlägga löneskillnader och sjukfrånvaro för-
delad på kön.

Prognos för 2001

Den totala försäljningen i liter beräknas av bolaget i
princip bli oförändrad under 2001. För spritdrycker för-
väntas den tidigare ökningen avstanna. För vin förvän-
tas en minskning av försäljningen till följd av ökad
införsel. För starköl och cider förväntas en fortsatt
ökning men på en mycket lägre nivå än under 2000.
För bianddrycker och lättdrycker förväntas en oförän-
drad volym.

Utvärdering

En av de viktigaste delarna av bolagets sociala ansvar är
att ungdomar under 20 år inte skall kunna köpa alko-
hol i systembutikerna. Genomförda mätningar visar att
ålderskontrollen blivit allt effektivare. Inom ramen för
begreppet ”god dryckeskultur" informerar Systembola-
get om såväl positiva som negativa sidor av alkoholkon-
sumtionen. Systembolagets service uppfattas vid olika
undersökningar som minst lika god som annan detalj-
handel, när det gäller personalens kunnighet och ser-
vice. Däremot får bolaget fortfarande kritik när det gäl-

1 Restjlfatråkning, Mkr	2000	1999
Nettoomsättning	17 368	16 625	15 495
Kostnader	-17 204	-16 174	-15 165
Jämförelsestörande poster
1 ntressebolagsandelar			13
Rörelseresultat	164	451	343
Finansiella intäkter	64	43	38
Finansiella kostnader	-32	-24	-30
Resultat före skatt	196	470	351
Minoritetsandelar
Skatt	-88	-132	-97
Årets resultat	108	338	254
Kassaflöde från löpande verksam	het 501	791	429
Kassaflöde från investeringar	-361	-165	-45
Kassaflöde från finansiering	-50	-122	-115
Bruttoinvesteringar	410	177	147
Av- och nedskrivningar	184	133	127
Lämnad utdelning	80	50	122
Genomsnittligt antal årsanställda	3 440	3 258	3 270
- varav kvinnor	2 165	2 045	2060

Balansräkning, Mkr 2Q00 1999 J998

Tillgångar

Anläggningstillgångar 1 186 1210 1 180

Omsättningstillgångar 2 944 2 932 2 408

Totala tillgångar	4 130	4 142	3588
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	1226	1395	1 179
Minoritetens andel av eget kapital
Avsättningar	954	783	739
Långfristiga skulder
-räntebärande	2	8	8
-icke räntebärande
Kortfristiga skulder
-räntebärande
-icke räntebärande	1 948	1956	1 662
Totala skulder och eget kapital	4 130	4 142	3588
Sysselsatt kapital	1 228	1 402	1 187
Räntabilitet på eget kapital, %	8,2	26,2	21,6
Räntabilitet på sysselsatt kapital. % 17,3		38,1	32.1
Nettoskuldsättning	-2 173	-2 177	-1 114
Soliditet, %	29,7	33,7	32,9

119

113

SYSTEMBOLAGET AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.systembolaget.se

ler väntetider i slutet av veckan. Det ökande antalet
självbetjäningsbutiker och generösare öppettider kvälls-
tid och på lördagar innebär emellertid en förbättring
härvidlag.

Styrelse 2000

Gunnar Larsson, ordförande

Ann-Marie Begler, vice ordförande

Monica Lindstedt, ordinarie

Elisebeht Markström, ordinarie

Ulf Melin, ordinarie

Sören Olofsson, ordinarie

Bengt Silfverstrand, ordinarie

Claes Åhnstrand, ordinarie

Robin Dahl, suppleant

Evert Lindholm, suppleant

Ingvar Löfstrand, suppleant

Sven-Olof Petersson, suppleant

Karin Pilsäter, suppleant

Sven-Olof Danielsson, arbetstagarrepresentant

Karin Höglund, arbetstagarrepresentant

Hans Kjellström, arbetstagarrepresentant, suppleant

Eva 1 lagelberg, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Anitra Stcen

114

120

TELIA AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.telia.se

•V • /. •.

TELIAS

Affärsidé

Telia erbjuder kommunikationstjänster som benkar, för-
enklar och skapar värde. Framgång nås genom den bästa
kompetensen och den främsta teknologin.

Strategi

Telia skall vara marknadsledande i Sverige inom telefoni,
bredbands- och Intemettjänster och den marknadsledan-
de mobiloperatören i Norden. Företaget skall vara en av
Europas största carriers och transportörer av IP-trafik och
en av de ledande inom mobila portal tjänster i Europa.

Ett snabbt införande av bredbandsaccesser och bred-
bandstjänster i Sverige skall säkerställas. Telias bred-
bandsportal skall lanseras och partnérskap etableras
inom innehåll och applikationer. Telia skall bygga
UMTS-nät i Norden och lansera operatörsoberoende
portaler i Europa.

För att möjliggöra geografisk expansion och satsning-
ar på framtida tillväxtområden med bibehållen lönsam-
het, kommer den påbörjade renodlingen och effektivi-
seringen av verksamheten att fullföljas.

Marknad

Telekombranschen har gått från att ha varit en hårt
reglerad bransch med starka monopolinslag till en fullt
konkurrensutsatt marknad med ett växande antal speci-
aliserade aktörer som agerar på regional eller global
nivå. Den ökande konkurrensen ökar behovet av effek-
tivisering för att behålla marginalerna. Detta leder
också till att Telias behov av att söka synergier och skal-
fördelar ökar. Inom de mest expansiva områdena för-
väntas en konsolidering ske de närmaste åren.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Telia börsnoterades i juni och fick närmare I miljon
aktieägare. Katalogverksamheten Eniro har också börs-
noterats. Telia har förvärvat norska mobiloperatören
NetCom ASA. Telia har tecknat avtal med Tele2 om
samverkan i utbyggnaden av UMTS-nät i Sverige.

Telia har också nått en överenskommelse i februari
2001 om försäljning av mobiloperatören Tess.

Miljöarbete

Med hjälp av IT och telekommunikation bidrar Telia
till att minska både kundernas och sin egen miljö-
belastning och medverkar därmed till ett långsiktigt
hållbart samhälle. Miljö är en framträdande del i Telias
affärer. Miljöledningssystemet i Telia följer ISO 14001.

Mångfald och jämställdhet

Telia har som policy att vid tillsättningar alltid ha
kvinnliga kandidater. Vid de senaste tillsättningarna av
affärsområdeschefer var två av fem kvinnor. Telia har
totalt idag cirka 1200 chefer, 26-27 procent kvinnor.

Telia erbjuder män jämställ dhetsakti vi teter som syftar
till att få män att ta halva ansvaret hemma och har ett
ledarutvecklingsprogram för kvinnor.

Prognos för 2001

Den starka tillväxten inom mobil kommunikation, eta-
bleringen av Telia på den internationella carriermarkna-
den och nya bredbandstjänster för konsumentmarkna-
den i Sverige skapar goda förutsättningar för fortsatt
intäktstillväxt. För den etablerade fasta verksamheten
förväntas prisbilden stabiliseras jämfört med föregående

Nettoomsättning	54 064	52 121	49 569
Kostnader	-40 861	-46 898	-41 645
Jämförelsestörande poster
Intressebolagsandelar	-1 197	723	-704
Rörelseresultat	12 006	5 946	7 220
Finansiella intäkter	1 571	831	680
Finansiella kostnader	-1 860	-797	-757
Resultat före skatt	11 717	5 980	7 143
Minoritetsandelar	8	-4	-40
Skatt	-1 447	-1 754	-2 092
Årets resultat	10 278	4 222	5 011
Kassaflöde frän löpande verksamhet	10 152	10 715	10 397
Kassaflöde från investeringar	-37 121	-10 701	-8 967
Kassaflöde från finansiering	26 818	1 005	-2 301
Bruttoinvesteringar	47 742	12 145	11 738
Av- och nedskrivningar	8 222	7 652	7 146
Lämnad utdelning	1 501	1 470	1 400
Genomsnittligt antal årsanställda 30 307		29 546	31 320
- varav kvinnor	11 521	11 268	11 486


Tillgångar
Anläggningstillgångar	91 340	53 487	49 198
Omsättningstillgångar	31 375	23 117	18 080
Totala tillgångar	122 715	76 604	67 278
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	55 988	32 893	29 344
Minoritetens andel av eget kapital 320		210	210
Avsättningar	11 351	10 488	7 735
Långfristiga skulder
-räntebärande	20 876	9 123	6 491
-icke räntebärande	1 029	162	114
Kortfristiga skulder
-räntebärande	13 166	6 934	7 062
-icke räntebärande	19 985	16 794	16 322
Totala skulder och eget kapital	122 715	76 604	67 278
Sysselsatt kapital	93 875	52 406	43 440
Räntabilitet på egel kapital, %	23,1	13,6	19,2
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 18,6		14.1	17,6
Nettoskuldsättning	20 235	7 527	6 767
Soliditet, %	45,9	43,2	43,9

115

TELIA AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.telia.se

år. Tillsammans med pågående effektivisering förväntas
detta resultera i en fortsatt god lönsamhet.

Den renodling och omstrukturering som pågår kom-
mer att frigöra resurser för utveckling av koncernens
kärnaffarer.

Utvärdering

Aktiekursen har sedan introduktionen på Stockholms-
börsen i juni fallit, dock i linje med övriga telekommu-
nikationsbolag. Sedan årsskiftet har Telia-aktien utveck-
lats bättre än jämförbara konkurrenter.

Styrelse 2000

Lars-Eric Petersson, ordförande

Carl Bcnnct, ordinarie

Ingvar Carlsson, ordinarie

Anders Igel, ordinarie

Birgitta Johansson-Hedberg, ordinarie

Jan-Åke Kark, ordinarie

Elof Isaksson, arbetstagarrepresentant

Ronny Käck, arbetstagarrepresentant

Berith Westman, arbetstagarrepresentant

Christer André, arbetstagarrepresentant, suppleant
Anders Boman, arbetstagarrepresentant, suppleant
Gösta Mölleby, arbetstagarrepresentant, suppleant

Koncernchef och VD

Marianne Ni vert

116

122

TERACOM AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.teracom.se

TERAC0M

Syfte

Teracom bedriver utsändning och överföring av radio-
och TV-program. Bolaget skall även utveckla, marknads-
föra och utföra tjänster förenliga med verksamheten.

Strategi

Förtaget skall vara en offensiv nätoperatör genom för-
sälj ning/utveckling av nättjänster, tillväxt, samt öppna
teknik-lösningar. De digitala plattformarna når lands-
täckning inom några år. Kvalitet och tillgänglighet i de
analoga näten är viktigt så länge de finns kvar.

Omvärldsanalys

Konvergensen medför nya aktörer på Teracoms traditio-
nella marknad och ett bredare utnyttjande av de digita-
la radio/TV-näten. Dessa spelar en viktig roll som land-
stäckande, trådlösa och bredbandiga distributionssys-
tem. Teracom ligger i fronten inom sin verksamhet.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Teracom sänder Svenska Spels information till spel-
ombud och intressebolaget TravelVision sänder en
informationstjänst på Arlanda Express. Aktieinnehavet i
Nordiska Satellitaktiebolaget har avyttrats och OB-
verksamheten har förts över till ett helägt dotterbolag.

Miljöarbete

Teracom siktar på att få ett certifierat miljölednings-
system (ISO 14001), vilket kombineras med utvecklan-
det av ett certifierat kvalitetssystem (IS09001).

Mångfald och jämställdhet

Teracom har en handlingsplan för att underlätta för

personalen att förena arbete och föräldraskap. Kompe-
tensen styr vid rekryteringar.

Prognos för 2001

Utvecklingen av marksänd digital-TV inverkar starkt på
resultatet. Penetrationen måste öka till över 100 000
abonnenter.

Entreprenad och telekomtjänsterna spelar en viktig
roll vid byggandet av UMTS-nät. Omsättningen förvän-
tas öka något.

Utvärdering

Teracom har en stark branschposition för radio/TV och
IT-tjänster. Bolagets långsiktiga soliditetsmål är 40 pro-
cent och avkastningskraven beräknas uppfyllas på sikt.
Teracom har begärt att regeringen skall låta koordinera
ytterligare två digitala mark-TV-nät.

Styrelse

Gösta Gunnarsson, ordförande

Lena Abjörner, ordinarie

Anitha Bondestam, ordinarie

Jan Danielsson, ordinarie

Karl Erik Gustafsson, ordinarie

Åke Gustavsson, ordinarie

Jens Zander, ordinarie

John-Olof Blomkvist, arbetstagarrepresentant

Peter Howe, arbetstagarrepresentant

Lena Johansson, arbetstagarrepresentant, suppleant
Elisabeth Viktorsson, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Jan Danielsson

Nettoomsättning Kostnader Intressebolagsandelar	1 549 ■1 764 51	1 337 -1 216 63	1 276 -1 106 36
Rörelseresultat	-164	184	206
Finansiella intäkter	532	3	7
Finansiella kostnader	-81	-119	-115
Resultat före skatt	287	68	98
Minoritetsandelar	49
Skatt	-193	-35	-31
Ärets resultat	143	33	67
Kassaflöde från löpande verksamhet	128	162	258
Kassaflöde från investeringar	357	-385	-540
Kassaflöde från finansiering	-471	225	287
Bruttoinvesteringar	558	385	540
Av- och nedskrivningar	359	278	226
Lämnad utdelning	0	0	16
Genomsnittligt antal årsanställda	883	832	797
- varav kvinnor	185	166	159


Tillgångar
Anläggningstillgångar	2 480	2 578	2 430
Omsättningstillgångar	452	272	256
Totala tillgångar	2 932	2 850	2 686
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	1 166	1023	1006
Minoritetens andel av eget kapital	51	2	0
Avsättningar	500	317	383
Långfristiga skulder
-räntebärande	718	1 141	760
-icke räntebärande	0	0	0
Kortfristiga skulder
-räntebärande	0	0	0
-Icke räntebärande	497	367	537
Totala skulder och eget kapital	2 932	2 850	2 686
Sysselsatt kapital	1 922	2 166	2 117
Räntabilitet på eget kapital, %	12,0	3,2	6,6
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 18,0		9.4	10.1
Nettoskuldsättning	687	1 125	1 097
Soliditet, %	40,9	36,0	37,5

123

117

VATTENFALL AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.vattenfall.se

VATTENFALL

Affärsidé

Vattenfall utvecklar kundernas konkurrenskraft, miljö
och livskvalitet genom en unik kombination av effekti-
va energilösningar och service i världsklass.

Marknad

Avregleringen av energimarknaderna har lett till kraftigt
ökad konkurrens och mycket låga elpriser. Detta har
lett till att en snabb konsolidering pågår av den europe-
iska kraftindustrin för att säkerställa skalfördelar samt
öka kundbasen att fördela kostnaderna på. Avreglering-
en ställer fortsatt stora krav på anpassningsförmåga till
de förändrade förutsättningarna för industrin.

Strategi

Vattenfalls strategi är att aktivt delta i strukturomvand-
lingen av den europeiska kraftindustrin för att öka sin
konkurrenskraft och lönsamhet. Koncernens övergri-
pande inriktning är att långsiktigt skapa värde för aktie-
ägaren och kunder.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Vattenfall har under perioden intensifierat ansträng-
ningarna att expandera verksamheten, främst i Norden,
Polen och Tyskland. Ett antal förvärv har genomförts
samtidigt som förhandlingar bedrivs som syftar till en
stark position på den tyska marknaden. Efter genomfö-
rande av dessa förvärv kommer omsättningen att nära
nog att ha fyrdubblats från 28 miljarder kr 1999 till
nära 100 miljarder kr, antalet kunder trefaldigats från
två till sex miljoner kunder och antalet anställda fem-
faldigats till cirka 40 000. Expansionen har skett utan

kapitaltillskott från ägaren. Vattenfall genomför även
investeringar i svensk infrastruktur för att utveckla nya
och effektivare energilösningar. Vid årsskiftet 2001
införde Vattenfall en ny organisation och en ny styrmo-
dell. Den nya organisationen är decentraliserad med en
koncernledningsgrupp och 13 resultatenheter med
självständigt ansvar.

Miljöarbete

Målet är en målmedveten vidareutveckling och förän-
dring av verksamheten mot långsiktig hållbarhet med
ekonomi, miljö och socialt ansvar som integrerade
delar. Huvuddelen av verksamheten har nu miljöled-
ningssystem. Flertalet är certifierade enligt ISO 14001
och en del anläggningar är också EMAS-registrerade.
Genom förvärv av anläggningar i Polen och Tyskland
kommer utsläppen av koldioxid och svaveldioxid från
Vattenfalls anläggningar att öka. Vattenfall avser att
genomföra investeringar för att ytterligare förbättra
dessa anläggningar ur miljöhänseende.

Mångfald och jämställdhet

År 2000 var andelen kvinnor 22 procent i koncernen.
Andelen kvinnliga chefer uppgår till 16 procent och
andelen kvinnliga tekniker till 9 procent. En inriktning
mot ytterligare ökad jämställdhet skall uppnås genom
ökat fokus på kvalitativa och tydliga processer för
ledarförsörjning och ledarrekrytering.

Prognos för 2001

Elpriserna bedöms fortsatt ligga på en låg nivå, men
prisnivån har stigit år 2001 till följd av låg nederbörd

1 ■' Resultaträkning, > i	■i 2000	1999	1998 1
Nettoomsättning	31 695	27 754	27 957
Kostnader	-25 665	-22 381	-21 981
Jåmförelseslörande poster
i ntressebolagsa ndeiar	658	142	91
Rörelseresultat	6 688	5 515	6 067
Finansiella intäkter	1 037	542	289
Finansiella kostnader	-2 536	-1 760	-1 908
Resultat före skatt	5 189	4 297	4 448
Minoritetsandelar	-462	-359	32
Skall	-1 757	-1 400	-1816
Årets resultat	2 970	2 538	2664
Kassaflöde från löpande verksamhet 6 131		3 238	6 485
Kassaflöde från investeringar	-21 776	-5 111	-3 738
Kassaflöde frän finansiering	18 390	2 420	-2 363
Bruttoinvesteringar	23 840	7 916	4 528
Av- och nedskrivningar	5 686	4 361	3 793
Lämnad utdelning	990	1 500	1 500
Genomsnittligt antal årsanställda	13 123	7991	7 996
- varav kvinnor	2 855	1 805	1 778

I Balansräkning, Mkr	2000	1999	1998
Tillgångar
Anläggningstillgångar	89 941	68 538	66 436
Omsättningstillgångar	25 064	18 125	16 920
Totala tillgångar	115 005	86 663	83 356
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	35 120	33 347	32 325
Minoritetens andel av eget kapital 4 985		2 472	2 213
Avsailningar	13 979	12 402	14 702
Långfristiga skulder
-räntebärande	41 116	19 714	17 488
-icke räntebärande	878	1 222	1 485
Kortfristiga skulder
-räntebärande	9 551	11 351	6 497
-icke räntebärande	9 376	6 155	8 646
Totala skulder och eget kapital	115 005	86 663	83 356
Sysselsatt kapital	90 959	68 094	62 414
Räntabilitet på eget kapital. %	8,7	7,7	8,4
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 9,7		9,3	10,4
Nettoskuldsättning	34 854	20 457	18 162
Soliditet, %	34,9	41.3	39,7

124

118

VATTENFALL AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.vattenfall.se

under vintern. Vattenfall bedömer att priset kan väntas
stiga under normalår och torrår. Konsolideringen av den
europeiska kraftindustrin förväntas fortsätta. Utveck-
lingen mot en öppen, konkurrensutsatt elmarknad i
Europa kommer att fortgå. Konkurrenstrycket kommer
att fortsätta att öka, inte minst på Vattenfalls hemma-
marknad Norden.

Utvärdering

Bolagets resultatmål nåddes inte under år 2000. Detta
skall ses mot bakgrund av den expansion företaget gör
för tillfället vilket initialt kräver stora resurser. Det skall
ställas mot en framtida förväntad avkastning på investe-
ringarna i Europas största marknad, Tyskland.

Med pressade marginaler på en stagnerande elmark-
nad i hård konkurrens har betydelsen av operationell
effektivitet ökat. Vattenfall har framgångsrikt fångat de
strategiskt viktiga öppningarna på de tyska och polska
marknaderna. Vattenfall behöver öka samverkan inom
koncernen för att öka fokus på värdeskapande och
långsiktig konkurrenskraft. Vattenfall har nu stora
utmaningar i att utvinna synergier i förvärven och höja
lönsamheten i verksamheten.

Styrelse 2000

Gerhard Larsson, ordförande
Helge Eklund, ordinarie
Lilian Fossum, ordinarie
Lars Hjorth, ordinarie
Göran Johansson, ordinarie
Bo Marking, ordinarie
Christina Striby, ordinarie

Jan Grönlund, suppleant

Kent Ögren, suppleant

Johnny Bernhardsson, arbetstagarrepresentant

Lars Carlberg, arbetstagarrepresentant

Ronny Ekwall, arbetstagarrepresentant

Lars Carlsson, arbetstagarrepresentant, suppleant
Stig Lindberg, arbetstagarrepresentant, suppleant
Per-Ove Lööv, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör och koncernchef

Lars G Josefsson

125

119

VENANTIUS AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.venantius.se

Ägardirektiv

Venantius AB:s huvuduppgift är att på ett ansvarsfullt sätt
hantera obeståndssituatloner och eventuella kreditförluster
som uppstår i lånestocken. Inriktningen skall vara att på
ett för staten som helhet förmånligt sätt sköta den fortsat-
ta förvaltningen av dessa, av staten beslutade, bostadslån
under resterande avtalstid. Förlustrisken som skattades vid
nuvarande verksamhets start bedömdes kräva 8 miljarder
kr i eget kapital. Uppdraget väntas därmed genomföras
inom ramen för det ursprungligt tillskjutna egna kapitalet.

Strategi

Företaget har byggts upp för att på ett kompetent sätt
kunna hantera unika problemställningar i samband med
kredilgivning till bostadssektorn. Merparten av Venantius
arbete har genomfört fram till idag har inneburit att analy-
sera och bedöma handlingsalternativ och förhandla fram
lösningar i syfte att rekonstruera svaga kreditengagemang.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Företaget har fått uppgiften att avveckla statens engage-
mang i HaningeBostädergruppen. Detta gjordes genom
förvärv av statens aktier vid årsskiftet 1999/2000. För-
säljningsarbetet planeras pågå under året.

Miljöarbete

Bolaget bedriver inte någon miljöfarlig verksamhet.
När det gäller förbrukningsmaterial tillämpas återvin-
ning framför allt av papper och emballage.

Mångfald och jämställdhet

Företaget strävar mot en jämn könsfördelning i hela före-
taget. I ledningsgruppen ingår en kvinna och två män.

Prognos för 2001

Resultatutvecklingen under de närmaste åren är svår att
bedöma. Den är huvudsakligen beroende av den allmän-
na ränte- och inflationsutvecklingen samt hur bostads-
marknaden utvecklas utanför storstadsområdena.

Utvärdering

Det egna kapitalet uppgick per årsskiftet till 3,7 miljarder
kr. Resultatet från verksamheten i moderbolaget, Venantius
AB, uppgår till en förlust på 82 mkr, vilket är en förbättring
jämfört med föregående års förlust på 254 mkr. Förbätt-
ringen beror i huvudsak på minskade kreditförluster.

Styrelse

Curt Persson, ordförande

Mats Dillén, ordinarie

Barbara Ericsson, ordinarie

Eva-Britt Gustafsson, ordinarie

Claes Kjellander, ordinarie

Mats Rönnberg, ordinarie

Verkställande direktör

Eva-Britt Gustafsson

\| Resi.iilalUkni.ng, ___________	OTU ■;	285	386
Erhållna utdelningar		0	0
Provisionsnetto	-2	0	-4
Nettoresultat av finansiella transaktioner 15		22	9
Driftsnetto fasliglietsrörelse	285	30	160
Summa rörelseintäkter	487	337	551
Summa rörelsekostnader	-165	-185	-320
Resultat före kreditförluster	322	152	231
Kreditförluster, netto	-9	-102	-560
Värdeförändring på övertagen egendom 53		91	254
Rörelseresultat	366	141	-75
Skatter	0	19	-13
Arets resultat	366	160	-88
Kassaflöde från löpande verksamhet	-570	3 518	-3 489
Kassaflöde från investeringar	-55	52	-15
Kassaflöde från finansiering	471	-3 765	1 005
Bruttoinvesteringar	8	6	0
Av- och nedskrivningar	11	11	32
Lämnad utdelning	0	0	0
Genomsnittligt antal årsanställda	234	146	205
- varav kvinnor	82	64	94

I ^öälsrsrakiiiri^ Mkr		M9
Utlåning till kreditinstitut	192	348	543
Utlåning	18 553	19 490	20 202
Räntebärande värdepapper	745	1 221	3 225
Aktier och andelar	0	0
Aktier och andelar 1 koncernföretag 5
Immateriella tillgångar	1	3	4
Materiella tillgångar	3 742	3 558	1 823
övriga tillgångar	280	449	1 553
Balansomslutning	23 518	25 069	27 350
Skulder till kreditinstitut	625	1956	638
Upplåning från allmänheten	6	0	0
Emitterade värdepapper	17 857	17 631	21 347
Övriga skulder inom bankverksamhet 1 119		1 583	1 892
Avsättningar	148	201	233
Eflerstållda skulder		300
Eget kapital	3 763	3 398	3 240
Summa skulder och eget kapital	23 518	25 069	27 350
Primärkapital	3 763	3 398	3 240
Kapitalbas	3 763	3 398	3 240
Primärkapltalrelation, %	22,2	17.5	21.2
Kapitaltäckningsgrad, %	22.2	17,5	21,2
Avskaslning på egel kapital	10,2	4.8	neg.
1 / K-tal exklusive kreditförluster
Kreditförluster 1 procent av utlåning -0,2		0,1	126
Placermgsmarginal
Soliditet. %	16,0	13,6	11,8

120

V&S VIN OCH SPRIT AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.vinsprit.se

Ägardirektiv

V&S Vin & Sprit AB (V&S) skall vara ett av flera kon-
kurrerande företag på alkoholdryckesmarknaden.

Ägarens uttryckta krav och förutsättning är att kon-
cernens utdelningsmål skall vara 50 procent av årets
resultat efter skatt. Vid beslut om utdelning skall hän-
syn tas till bolagets ekonomiska ställning. En rimlig soli-
ditet för koncernen torde uppgå till 35 procent. Avkast-
ningen på justerat eget kapital bör motsvara den 5-åriga
statsobligationsräntan plus 6 procentenheter.

Strategi

V&S strategi är att öka närvaron på nya och befintliga
marknader genom förvärv av företag eller varumärken.
V&S är den ledande leverantören i Sverige av vin och
spritdrycker. På den internationella marknaden är V&S
väl etablerat med ABSOLUT VODKA.

V&S-koncernens verksamhet omfattar inköp, pro-
duktion, förpackning, distribution och marknadsfö-
ring av alkoholhaltiga drycker. Genom De Danske
Spritfabrikker ingår även tillverkning av våt-, torr-
och vinjäst. V&S försäljning sker både nationellt och
internationellt.

Marknad

Alkoholindustrin karaktäriseras av sammanslagningar
och utförsäljningar. Den största händelsen var utförsälj-
ningen av Seagrams Sprit and Wine. Internationellt är
konsumtionen av sprit i stort sett oförändrad, men för-
skjutningen mot vit sprit fortsätter.

Den internationella vinkonsumtionen har inte

genomgått några större förändringar, men rött vin har
ökat på bekostnad av vita viner. 1 Sverige fortsätter
omstrukturingen av alkoholbranschen.

Viktiga händelser 2000 och 2001
Försäljningsvolymen för Absolut Vodka ökade under
2000 med 9 procent. I februari 2000 förvärvades premi-
um varumärket Plymouth Gin. V&S verksamhet i
Falkenberg avvecklades den 1 juli 2000, på grund av det
minskade intresset för härtappade produkter och den
ökade konkurrensen. Resterande 49 procent av De Dan-
ske Spritfabrikker förvärvades i september 2000.

Under början av år 2001 ingicks ett avtal om att V&S
förvärvar Marli Group Oy.

V&S träffade i början av 2001 en överenskommelse med
det amerikanska alkoholdryckesföretaget Jim Beam Brands
och det europeiska distributionsföretaget Maxxium för den
globala distributionen av V&S produkter. Överenskommel-
sen innebär att V&S tillsammans med Jim Beam Brands bil-
dar ett gemensamt ägt distributionsbolag för den amerikan-
ska marknaden, att V&S går in som delägare i distributions-
bolaget Maxxium för övriga marknader samt att V&S för-
värvar 10 procent av aktierna i Jim Beam Brands.

Genom detta säkras värdekedjan och V&S får större
inflytande över den fortsatta internationella distributio-
nen av bolagets produkter. Affären, som uppgår till
drygt 7 miljarder kr finansieras främst genom upplåning.

Miljöarbete

Utifrån en fastställd miljöpolicy arbetar V&S med
handlingsplaner för att aktivt bidra till en utveckling

Nettoomsättning Kostnader Jämförelsestörande poster Intressebolagsandelar	5 816 -4 413 46	4 072 -3 011 -143	3 479 -2 757 287
Rörelseresultat	1 449	918	1 009
Finansiella intäkter	99	54	62
Finansiella kostnader	-115	-8	-11
Resultat före skatt	1 433	964	1 060
Minoritetsandelar	-62		-1
Skatt	-437	-274	-197
Årets resultat	934	690	862
Kassaflöde från löpande verksamhet	-102	808	750
Kassaflöde från investeringar	-998	-685	371
Kassaflöde från finansiering	-1 465	801	-419
Bruttoinvesteringar	1 093	688	118
Av- och nedskrivningar	235	86	131
Lämnad utdelning	455	230	840
Genomsnittligt antal årsanställda	1 375	771	698
- varav kvinnor	523	270	209

Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar	3 535 2 177	2 738 4 494	917 3 000
Totala tillgångar	5 712	7 232	3 917
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	2 934	2 163	2 313
Minoritetens andel av eget kapital	11	115	1
Avsättningar	517	705	550
Långfristiga skulder
-räntebärande	836	1 644	2
-icke räntebärande
Kortfristiga skulder
-räntebärande		279
-icke räntebärande	1 414	2 326	1 051
Totala skulder och eget kapital	5 712	7 232	3 917
Sysselsatt kapital	3 818	4 347	2 500
Räntabilitet på eget kapital, %	36,6	30,8	26,5
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 37,9		28.4	42.8
Nettoskuldsättning	682	-684	-1 643
Soliditet, %	51,6	31,5	59,1

127

121

V&S VIN OCH SPRIT AB

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

www.vinsprit.se

som främjar ett hållbart nyttjande av våra gemensam-
ma resurser. Under 2000 har flera mål konkretiserats
och arbetet med att utveckla arbetssätt fortsatt.

Koncernen bedriver i Sverige två anmälningspliktiga
samt två tillståndspliktiga verksamheter enligt miliö-
balken i moderbolaget och en tillståndspliktig verk-
samhet i ett dotterbolag.

Mångfald och jämställdhet

Rekryteringar till V&S olika enheter görs utan fokus på
kön och vid internrekrytering uppmuntras byte mellan
typiskt manliga och kvinnliga arbetsuppgifter. Kvinnor
och män erbjuds lika möjligheter. I ledningsgruppen
ingår 2 kvinnor och 11 män.

Prognos för 2001

Internationellt är alkoholmarknaden mogen och utan
egentlig tillväxt. Det sker dock förskjutningar mellan
olika kategorier av sprit samt mellan prissegment. 1
Sverige räknar V&S med fortsatt nedgång.

Utvärdering

V&S-koncernens nettovinst var för år 2000 934 mkr
och V&S har under 2000 uppfyllt ägarens krav. Bolaget
har genom förvärv och partnerskap stärkt sin ställning
på den internationella alkoholdryckesmarknaden.

Styrelse

Claes Dahlbäck, ordförande

Anders Björck, ordinarie

Egon Jacobsson, ordinarie

Anita Johansson, ordinarie

Peter Lagerblad, ordinarie

Christina Liffner, ordinarie

Ebbe M. Loiborg, ordinarie

Curt Malmborg, ordinarie

Arne Mårtensson, ordinarie

Jan Lundin, arbetstagarrepresentant
Kurt Nilsson, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Peter Lagerblad

122

128

VOKSENÅSEN A/S

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Voksenåsen gg Oslo

Syfte

Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige. Verk-
samheten har till syfte att stärka samhörigheten mellan
svenskar och norrmän samt öka den ömsesidiga kunska-
pen om ländernas samhällsliv, språk och kultur.

Strategi

Målet är att Voksenåsen skall vara en självklar mötesplats och
ett väl utnyttjat debattforum för kultur- och samhällslivet i
Norge och Sverige. Voksenåsen strävar efter att bygga upp
ett omfattande kontaktnät av myndigheter och organisatio-
ner i de båda länderna. Voksenåsen vill ge verksamheten en
ung profil med fokus på frågor om demokrati och öppenhet
mot omvärlden. Voksenåsen satsar därför bland annat på tvär-
facklig kursverksamhet som till exempel Sommar Akademi
Voksenåsen. Torgny Segertstedt-priset delas ut vartannat år till
en person som gjort en betydande insats för demokratin och
yttrandefriheten. Voksenåsen far ett visst bidrag från svenska
staten för programverksamhet och lokalkostnader. I övrigt
skall verksamheten vara ekonomiskt självbärande.

Viktiga händelser 2000 och 2001

Voksenåsen har inlett samarbete med Norges 2000 A/S,
som är program ansvarig inför 100-årsminnet av unions-
upplösningen år 1905. Under perioden 2000-2005 pla-
neras en rad evenemang på Voksenåsen med anknyt-
ning till den gemensamma svensk-norska historien. I
oktober 2000 Firades Voksenåsens 40-årsjubileum. En
konferens kring temat Nynazismens frammarsch i nor-
ska och svenska ungdomsmiljöer hölls i anslutning till
utdelningen av årets Torgny Segerstedt-pris.

Miljöarbete

Miljöarbetet är huvudsakligen inriktat på att utveckla
en god arbetsmiljö.

Mångfald och jämställdhet

Frågor om det mångkulturella samhällets problem och
möjligheter ägnas stor uppmärksamhet i Voksenåsens
ideella programverksamhet.

Prognos för 2001

Den ökande konkurrensen inom området hotell och
konferens gör de ekonomiska prognoserna osäkra. Vok-
senåsen räknar med samma resultat som 2000.

Utvärdering

Graden av måluppfyllelse under år 2000 bedöms som
tillfredsställande. Detta gäller både hotelldriften och
den ideellt inriktade programverksamheten.

Styrelse

Görel Bohlin, ordförande

Per Kleppe, vice ordförande

Johan Buttedahl, ordinarie

Bjarne Mörk Eidem, ordinarie

Pia En och sson, ordinarie

Arne Ruth, ordinarie

Ragnar Sohlman, ordinarie

Christina Stendahl, ordinarie

Verkställande direktör

Karl Einar Ellingsen

1 ResoWrlknm Mkr	ajoo	h-Ä ?.K>c \|
Nettoomsättning Kostnader Jämförelsestörande poster 1 ntressebolagsandelar	45 -44	31 -30
Rörelseresultat	1	1
Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt	1	1

Minoritetsandelar

Skatt

Årets resultat 1 1

Balansräkni^ Mkr • 2000 1*989 ■

Tillgångar

Anläggningstillgångar 4 5

Omsättningstillgångar 9 8

Totala tillgångar 13 13

Eget kapital, avsattningar och skulder

Eget kapital 8 7

Minoritetens andel av eget kapital

Avsattningar

Långfristiga skulder

-räntebärande

-icke räntebärande

Kortfristiga skulder

-räntebärande

-Icke räntebärande 5 6

Kassaflöde frän löpande verksamhet

Kassaflöde från investeringar.

Kassaflöde från finansiering

Bruttoinvesteringar	1	0
Av- och nedskrivningar	1	2
Lämnad utdelning	0
Genomsnittligt antal årsanställda	57	65
- varav kvinnor	27	27

Totala skulder och eget kapital	13	13
Sysselsatt kapital	8	7
Räntabilitet på eget kapital, %	6,8	5,8
Räntabilitet på sysselsatt kapital. %	9,6	8.7
Nettoskuldsättning	0	0
Soliditet, %	60,7	55,2

129

5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 120

123

AWECKLINGSBOLAG

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

\/Trängesbergs

\2Jruvor AB

Riksdagen beslutade hösten 1987 att godkänna ett
överlåtelseavtal mellan SSAB och staten innebärande
att samtliga aktier i SSAB Gruvor AB per den 31
december 1987 överläts till staten samt att staten över-
tog SSAB:s personalansvar i Grängesberg med anställ-
ningsskydd till och med utgången av år 1991. Gruvbo-
lagets namn ändrades samtidigt till Grängesbergs Gru-
vor AB (GGAB). Hösten 1987 etablerades dotterbola-
get Utvecklings AB Laven med uppgift att stimulera
etablerandet av nya företag i Grängesberg.

I enighet mellan ägare, bolag, kommun och fackliga
organisationer beslutades våren 1989 att gruvdriften
skulle upphöra vid årsskiftet 1989/90, det vill säga två
år tidigare än beräknat. Sedan nedläggningen har
GGAB:s verksamhet huvudsakligen bestått av personal-
avveckling, etablering av nya företag samt återställande
av gruvområdet.

Genom avtal förvärvade Ludvika kommun i juni
1995 från GGAB samtliga aktier i Utvecklings AB
Laven. Genom optionsavtal till detta köpeavtal ägde
Ludvika kommun rätt men inte skyldighet att Irån sven-

ska staten förvärva samtliga aktier i GGAB för en krona.
Köparen skulle senast den 31 december 2000 skriftligen
hos staten påkalla inlösen av aktierna. Linder hösten
1999 beslutade Ludvika kommun att utnyttja optionsav-
talet och begärde att få förvärva samtliga aktier i GGAB.

I december 2CX)0 undertecknades ett aktieöverlåtel-
seavtal mellan staten och Ludvika kommun avseende
samtliga aktier i GGAB. Avtalet förutsatte riksdagens
godkännande. Riksdagen beslutade senare samma
månad att bemyndiga regeringen att sälja statens samt-
liga aktier i GGAB till Ludvika kommun. Genom
beslut av regeringen överlämnades i januari 2001 samt-
liga aktier i GGAB till Ludvika kommun.

Styrelse 2000

Gunnar Engman, ordförande
Christer Berggren, ordinarie
Fritz Mitteregger, ordinarie

Verkställande direktör

Per Aronsson

SKD företagen AB

SKD företagen AB har bedrivit verksamhet med kon-
sulttjänster. År 1991 beslutade riksdagen att bolaget
skulle avvecklas och säljas.

Privatiseringen av SKD företagen AB påbörjades år

1993 och har inneburit att samtliga dotterbolag och dess
verksamhet har avyttrats.

Bolaget har inga anställda.

SKD företagen AB skall likvideras.

Sveriges Geologiska AB

År 1982 beslöt riksdagen att dela Sveriges Geologiska
Undersökning (SGU) i en myndighetsdel och en affärs-
drivandc del. Den senare skulle drivas i aktiebolagsform
och fick namnet Sveriges Geologiska AB, SGAB. Verk-
samheten utgjordes av den uppdragsverksamhet som
SGU tidigare hade bedrivit.

År 1991 beslutades att SGAB skulle avvecklas och
1995 togs beslutet att likvidera bolaget.

Avvecklingen av bolaget har fortsatt under 2000.
Bolaget har under hela året varit i likvidation. Likvida-
torn räknar med att verksamheten skall vara helt
avvecklad år 2001.

124

130

AWECKLINGSBOLAG

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

ZENIT SHIPPING AB

Zenit Shipping AB bildades under 1930-talet som ett
dotterbolag till det då privata AB Götaverken i syfte att
stå som beställare av fartyg som byggdes för varvets egen
räkning. 1 samband med förstatligandet av AB Götaver-
ken vid bildandet av Svenska Varv⁷ AB år 1977 fick Zenit
Shipping AB en aktivare roll. I samband med sjöfartskri-
sen överläts kundfordringar för vilka beställarna inte
kunde fullgöra sina betalningar till Zenit Shipping AB.

Riksdagen beslöt våren 1983 att rekonstruera Sven-
ska varv AB varvid Zenit Shipping AB blev ett instru-
ment. Alla nödlidande engagemang överfördes till Zenit
Shipping AB med resultat att Svenska Varv AB:s
balansräkning kunde saneras. Zenit Shipping AB tillför-
des 3 000 mkr.

Under år 1985 träffades en uppgörelse med Riks-
gäldskontoret innebärande ett åtagande att genom vill-
korade medelstillskott successivt täcka förlusterna vid
avvecklande av fartyg inom en ram av 1 700 mkr.
Till och med år 1989 hade bolaget tillgodoräknat sig
1 181 mkr. Under åren 1990-1995 har detta belopp till
fullo återbetalats. Av övrigt tillskott på 1093 mkr har

hittills återbetalats 107 mkr. Som mest har Zenit
Shipping AB kontrollerat 6 400 000 dwt fördelat på
cirka 40 fartyg. Enligt riksdagsbeslut har samtliga fartyg
avyttrats.

Zenit Shipping AB har i uppdrag att med bästa möj-
liga resultat avveckla bolaget. Bolaget har under år
2000 fortsatt avvecklingen av kvarvarande engagemang
från tidigare ägda fartyg. Influtna medel används för
återbetalning till Riksgäldskontoret för tidigare villkora-
de tillskott. Zenit Shipping AB:s verksamhet beräknas
fortgå något år till.

Styrelse 2000

Leif Lewin, ordförande
Christer Berggren, ordinarie
Göran Camhagen, ordinarie
Harald Molander, ordinarie

Verkställande direktör

Harald Molander

125

131

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

HISTORISKA TILLBAKABLICKAR

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Nedan följer en historisk tillbakablick på utvecklingen av de statligt ägda företa-
gen. Historien beskrivs i summarisk form genom både intressanta och viktiga
händelser, små som stora. Syftet är inte att beskriva historien exakt och heltäck-
ande utan att ge en relief till dagens aktiva ägande inom Regeringskansliet.

Staten inleder samarbete inom kärnkraftområdet
och bildar tillsammans med ASEA det hälftenägda
ASEA-ATOM.

Industridepartementet bildas dit flertalet av de
statliga företagen förs.

Statsföretag bildas för att samordna de stora
aktiebolagen inom gruv-, stål-, skogs-, och petro-
kemiska branscherna med flera. Apoteksbolaget
bildas.

Värdepapperscentralen (VPC) bildas som ett
centralt serviceorgan i samband med lagen om
förenklad aktiehantering. Apoteksbolaget övertar
ensamrätten i Sverige på detaljhandel med läke-
medel.

KabiVitrum bildas.

PK-banken bildas genom att Postbanken och Sve-
riges Kreditbank går ihop.

Svenska Varv bildas i samband med att staten
övertar Salen-Invcsts aktier i Götaverken. I kon-
cernen ingår också Arendal, Cityvarvet, Finnboda
Varf, Karlskronavarvet, Uddevallavarvet och Öre-
sundsvarvet. En omfattande omstrukturering
påbörjas.

SSAB, Skandinaviens ledande ståltillverkare, bil-
das i en rekonstruktion av Sveriges tre största han-
delsstålverk. Staten och Statsföretag äger 75 pro-
cent och Gränges 25 procent av SSAB.

Kockums införlivas i Svenska Varv.

SSAB och Statsföretag svarar tillsammans för 20
procent av landets industriinvesteringar. Tobaks-
bolaget är grunden till att Procordia bildas som en
helägd dottcrkonccrn till Statsföretag med inrikt-
ning på konsumentvaror.

Skrivelsen ”Redogörelse för företag med statligt
ägande” presenteras och lämnas över till riksdagen
för första gången. Staten överlåter sin hälftenan-
del i ASEA Atom till ASEA. Industrigruppen JAS
bildas där staten är delägare genom Förenade
Fabriksverken (FFV).

Posten marknadsför telefax, så kallad "fjärrkopie-
ring". Svenska Varv rekonstrueras. Nedläggningen
av storvarven fortsätter.

1983 Svenska folket beställer sammanlagt 607 900 tele-
foner av Televerket.

1984 Nokia köper 70 procent av TV-tillverkaren Luxor.

1985 Televerkets monopol på telefonapparater upphör.
Statsföretag byter namn till Procordia. Procordia
omstruktureras genom försäljning och köp av
företag.

1986 Det statligt helägda Sveriges Petroleum (SP) och
Oljekonsumentemas förbund (OK) går ihop och
bildar OK Petroleum med statliga finska Neste
som delägare. Första delprivatiseringen av SSAB
sker genom att Gränges andel köps in och en tre-
djedel av aktierna i SSAB säljs till ett fåtal institu-
tioner.

1987 Procordia börsnoteras i samband med en ny-
emission. Luftfartsverket lägger fast ett nytt
investeringsprogram som bland annat innebär en
ny inrikesterminal och en tredje bana på Arlanda.
Sjöfartsverket blir affärsverk och får använda sina
avskrivningsmedel för finansiering av investering-
ar. Staten övertar Grängesbergs Gruvor från
SSAB.

1988 Statens Järnvägar (SJ) delas. Banverket får ansvar
för bannätet och SJ för tågtrafiken.

1989 100-årsjubiléum för Rikstelefonnätet. Gränges-
bergs Gruvor upphör med driften. LKAB tar i
drift en ny huvudnivå i Malmberget. Procordia,
Pharmacia och Volvos livsmedelsbolag Provendor
går samman och bildar den nya Procordia-koncer-
nen med Volvo och staten som största ägare med
vardera 42,5 procent av rösterna. SSAB-aktierna
noteras på Stockholms Fondbörs A-lista.

1990 PK-banken köper Nordbanken. Förvaltnings-
aktiebolagct Fortia bildas. SJ säljer ett stort fastig-
hetsbestånd för 1 800 mkr, majoritetsägda ASG
börsintroduceras och snabbtåget X2000 introdu-
ceras mellan Stockholm och Göteborg. Koncer-
nen Luftfartsverket bildas med en tydlig uppdel-
ning av den affärsmässiga verksamheten och myn-
dighctsdelcn.

1991 Riksdagen beslutar att helt eller delvis privatisera
35 holag och att avveckla Förvaltningsaktiehola-
get Fortia. Posten får konkurrens på brevbefor-
dran när CityMail startar sin verksamhet. Affärs-
verket FFV ombildas till aktiebolag.

133

127

HISTORISKA TILLBAKABLICKAR

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

OK Petroleum
bildas av SP,

Staten och
ASEA bildar
Asea-Atom.

Nokia köper
majoritet i
Luxor.

OK och linska
Neste. SSAB
delprivaliseras.

1968

1969

Industrideparte-

mentet skapas

Svenska Varv
bildas.

Kockums
införlivas i
Svenska Varv.

Statsföretag
bildas.

KabiVilrum
bildas.

Asea köper
statens del i
Asea-Atom.

1970 1971	ii 1972 ii\|i 1974	1977 1978	1979 1980	1981 1983
Apoteksbolaget lår ensamrätt på låkemedels- detaljliandel.	Postbanken och Sveriges Kreditbank blir PK-banken.	SSAB bildas (75 % Statsfö- retag)	Procordia blir dolterkoncern för konsument- varor.	Svenska Varv rekonstrueras. Stöd till LKAB, SSAB. NCB.

1984

1985

1986

1987

Televerkets
monopol på
telefoner upp
hör. Statsföre-
tag namn-
ändrar till
Procordia.

Procordia börs-
noteras. Luft-
fartsverket sal
sar i ny termi-
nal och tredje
landningbana
vid Arlanda.

1992 Domänverket blir Domän AB. Vattenfall blir
Vattenfall AB och i samband därmed avskiljs
stomkraftnätet och utlandsförbindelser i ett nytt
affärsverk - Affärsverket svenska kraftnät. Statens
ägarandel i SSAB bjuds ut i ett publikt erbjudan-
de i form av köprätter i kombination med en stats-
obligation. Ett nytt bostadslånesystem införs och
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB blir
helt konkurrensutsatt. SAS förvärvar 50 procent
av Linjeflyg och bildar ett helt integrerat inrikes-
flyg. Atle och Bure bildas med delar av de tidiga-
re löntagarfondernas medel och de företag som
betalat in vinstdelningsskatt blir delägare. Trygg-
Hansa köper Gota. Gota går i konkurs och staten
förvärvar Gota i december. Securum bildas för att
ta hand om de problcmkrediter som uppstått i
Nordbanken till följd av finanskrisen.

1993 Statens fastighetsförvaltning förändras när Bygg-
nadsstyrelsen upphör och myndigheter och verk
kan agera fritt på fastighetsmarknaden. Vasakro-
nan övertar statens kommersiella fastigheter till
ett värde av 17,7 miljarder kr. Procordia växer
genom förvärv av bland annat italienska Erba-
mont. Volvo och staten kommer överens om att
verka för en uppdelning av Procordia i två delar.
Genom aktiebyte med Volvo blir staten huvud-
ägare i det ena, Pharmacia AB, inriktat på läkeme-
del, och Volvo blir huvudägare i AB Procordia
som verkar inom branscherna för livsmedel, tobak
med mera. Postverket ombildas till Posten AB.

Postens monopol pä brevbefordran upphör. Rege-
ringen säljer 75 procent av statens aktier i för-
svarskoncernen Celsius och aktien noteras på
Stockholms Fondbörs A-lista. Assi AB och Domän
AB slås samman till AssiDomän AB, som lägger
bud på NCB. Fortia likvideras. Securum skjuter
till 10 miljarder kr för att rädda Nordbanken.

1994 Vid årsskiftet 93/94 bildas A-Banan projekt AB för
att bygga Arlandabanan. Det är det första infra-
strukturella projektet i Sverige som samfinansieras
av staten och näringslivet. Posten blir aktiebolag.
Under året säljs det resterande innehavet i SSAB,
OKP, samt delar av AssiDomän AB och Pharmacia.

1995 En ny alkohollag träder i kraft och V&S Vin &
Sprits monopol upphör. Pharmacia och det ameri-
kanska läkemedelsbolaget Up.lohn går ihop.

AmuGruppens situation blir kritisk under hösten
och staten skjuter till 600 mkr för att rädda före-
taget från konkurs. Första året med full konkur-
rens på elmarknaden. Avvecklingen av Securums
tillgångar som en följd av pantrealisationer är i det
närmaste slutförd.

1997 SBL Vaccin säljs till Active i Malmö. Svenska Pen-
ninglotteriet och Tipstjänst AB går ihop och byter
namn till AB Svenska Spel. Ett utslag i EG-dom-
stolen ger beskedet att Systembolagets detaljhan- . .

delsmonopol kan bestå. Merita och Nordbanken

1996

128

HISTORISKA TILLBAKABLICKAR

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Domänverket
och Vattenfall
blir AB. Stom-

Nya Procordia
bildas med
Pharmacia och
Provendor, sta-
ten och Volvo
äger 42,5 %
var. SSAB börs-
noteras.

PK-banken
köper Nordban-
ken. ASG note-
ras.

kraftnätet blir
Affärsverket
svenska kraft-
nät. Staten säl-
jer ut SSAB.
SBAB konkur-
rensutsätts.
SAS köper Lin-
jeflyg. Securum
bildas.

AssiDomän AB
och Pharmacia
säljs ut på bör-
sen. A-Banan
projekt AB bil-
das för sam-
finansiering av
Arlandabanan.

Full konkurrens
införs på
elmarknaden.

Näringsdepar-
tementet bildas
med en särskild
enhet för ägar-
frågor. Svea-
skog AB skiljs
ut ur AssiDo-
män. Staten
säljer SAQ Kon-
troll och VPC.

SJ delas upp
i SJ Resor AB,
Green Cargo AB,
Euromaint AB.

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001

Statens Järn-
vägar delas
i Banverket
och SJ.

Privatisering av

35 bolag be-
slutas i Riks-
dagen.
Affärsverket
FFV blir AB.

Vasakronan tar
över statens
kommersiella
fastigheter.
Staten blir
huvudägare i
Pharmacia och
släpper livs-
medel och
tobak till Volvo.
Postverket blir
Posten AB,
monopol på
brevbefordran
upphör. Celsius
noteras.
AssiDomän AB
bildas.

V&S
Vin & Sprits
monopol
upphör.
Pharmacia går
samman med
Upjohn.

Penninglotteriet
och Tipstjänst
blir AB
Svenska Spel.
MeritaNord-
banken bildas.

Telia och Tele-
nor beslutar
att gå samman.
Samarbetet
bryts under
hösten.

Telia börsnote-
ras. Celsius
säljs, öre-
sundsbron
invigs. Vatten-
fall växer i
Tyskland och
Polen. Merita-
Nordbanken
blir Nordea AB.

offentliggör sin avsikt att gå samman och bilda
MeritaNordbanken.

1998 Arbetsmarknads-, Kommunikations-, Närings-
och Handelsdepartementen slås samman till
Näringsdepartementet. Det sektorpolitiska ansva-
ret och ägarfrågorna åtskiljs i ökad utsträckning.

1999 Resterande aktieinnehav i Pharmacia & Upjohn
säljs. Samgåendet mellan Telia och norska Telenor
godkänns under våren men parterna kommer i
slutet av december överens om att avsluta samar-
betet och Telia och Telenor fortsätter som enskil-
da bolag. Sveaskog AB bildas genom överföring av
skogstillgångar från AssiDomän. Staten säljer sina
aktier i SAQ Kontroll och VPC.

2000 En omstrukturering av både svensk och internatio-
nell försvarsindustri sker genom att aktieinnehavet
i Celsius, motsvarande 25 procent av kapitalet och
62 procent av rösterna, säljs till Saab. Telia börsin-
troduceras i juni och blir Sveriges största folkaktie.
Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn
invigs 1 juli och Affärsverket svenska kraftnät får i
uppdrag att bygga bredhand till alla kommuner.

Vattenfall blir ett av Nordeuropas största ener-
gibolag genom förvärven av de östtyska energibo-
lagen Veag och Lauhag för 14 miljarder kr. Affärs-
verket SJ ombildas till aktiebolag. Ett index för att
mäta e-mognaden hos statliga bolag tas fram av
Näringsdepartementet.

Nordea AB blir en nordisk bank efter samgåenden
med UniDanmark och norska Kreditkassen. Den
svenska statens ägarandel sjunker till 18,2 procent.
Vasakronan AB får pris för Bästa årsredovisning
2000.

2001 SJ omstruktureras vid årsskiftet till sex rörelsedri-
vande bolag: SJ AB, SJ Green Cargo och AB Swed-
carrier med dotterbolagen Unigrid, Euro-maint,
TraffiCare och Jemhusen.

V&S Vin & Sprit inleder ett samarbete med Jim
Beam Brands och distributionsbolaget Maxxium
för koncernens internationella produkter.

135

129

Skr. 2000/01:120

Ansvarsfördelning inom Regeringskansliet
för bolag med statligt ägande

Regeringskansliets växel 08-405 10 00, www.regeringen.se

Namri

Biörn Rosengren

Tel. OH-4O5 10 00

Lars Rekke

Tel. 08-405 31 29

Näringsminister

Statssekreterare Näringsdepartementet

Curt Malmborg

Tel. 08-405 16 47

Statssekreterare Finansdepartementet

Näringsdepartementets enhet för statligt ägande,

www.naring.regeringen.se/fragor/statligajoretag

(E-post fömamn.efternamn@industry. ministry.se)

Dag Detter Tel. 08-405 20 46	Departementsråd, enhetschef
Viktora Aastrup Tel. 08-405 36 92	Energi	Affärsverket svenska kraftnät, Förvaltningsaktiebolaget Stattum, SP Sveriges Provnings- och Forsknings- institut AB
Christer Berggren Tel. 08-405 22 70	Gruvor	AB Göta kanalbolag, IRECO Holding AB, LKAB, Svenska Skeppshypotekskassan, Svenska Skogs- plantor AB, Zenit Shipping AB
Lars Johan Cederlund Tel. 08-405 22 00	Skog, papper	Svenska rymdaktiebolaget, Sveaskog AB, AB Svensk Bilprovning, AssiDomän AB
Michael Fredlund Tel. 08-405 21 17	Energi	Vattenfall AB, SOS Alarm Sverige AB
Eva Halvarsson Tel. 08-405 36 18	Transporter	SAS Gruppen, SJ AB, Green Cargo AB, AB Swedcarrier
Jonas 1 versen Tel. 08-405 22 44	Logistik	Lernia AB, Posten AB, Samhall AB
Vakant	Telekommunikation	Telia AB
Vakant	Finansiell analys, ägarstyrningsfrågor
Peter Lindell Tel. 08-405 29 31	Finansiell analys, ägarstyrningsfrågor samt informationsfrågor
Leigh Neil Tel. 08-405 28 93	Informationsteknologi
Ulrika Malmström Tel. 08-405 22 79	Chefsassistent
Stina Johannesson Tel. 08-405 29 63	Enhetsassistent

136

130

Skr. 2000/01:120

ANSVARSFÖRDELNING INOM REGERINGSKANSLIET FOR BOLAG MED STAtBW^iJaN DE

Personer inom Näringsdepartementet med bolagsansvar

(E-post förnamn.efternamn@industry.ministry.se)

Ann-Charlotte Bernhard Tel. 08-405 21 50	Sveriges Rese- och Turistråd AB
Bertil Carlstedt Tel. 08-405 22 19	Norrland Center AB
Ulrika Rosenberg Tel. 08-405 37 38	A-Banan projekt AB, Statens Väg- och Baninvest AB, SweRoad AB
Tomas Brolin Tel. 08-405 13 79	Svensk-Danska Broförbindelsen AB
Mattias Moberg Tel. 08-405 43 03	ALMI Företagspartner AB
Anneli Mannertorn Tel. 08-405 22 66	Luftfartsverket, Sjöfartsverket

Finansdepartementets bolags- och fastighetsenhet

(E-post förnamn.efternam n@finance.ministry.se)

Namn

Christina Ragsten Pettersson

Tel. 08-405 12 03

Per Balazsi

Tel. 08-405 14 06

Marianne Förander

Tel. 08-405 16 06

Monica Lundberg

Tel. 08-405 16 36

Michael Thorén
Tel. 08-405 21 01

Kristina Ekengren

Tel. 08-405 15 23

Enhetschef	Departementsråd, enhetschef
Fastigheter	Civitas Holding AB, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, Nordea AB, Venantius AB, Vasakronan AB, Vasallen AB
Alkoholdrycker, ägarstyrningsfrågor	Akademiska Hus AB, V&S Vin & Sprit AB,
Statliga fastighets- frågor	Kasernen Fastighets AB, A/O Dom Shvetsii, Specialfastigheter Sverige AB
Spel	AB Svenska Spel, Svenska Lagerhusaktiebolaget
Finans	Analytiker

Personer inom Finansdepartementet med bolagsansvar

(E-post förnamn.efternamn@finance.ministry.se)

Namn __________________Företa gsansvar

Anders Lönnberg AB Bostadsgaranti

Tel. 08-405 35 06

Johanna Orth OM Gruppen AB

Tel. 08-405 19 63

137

131

Skr. 2000/01:120

ANSVARSFÖRDELNING INOM REGERINGSKANSLIET FÖR BOLAG MED S T AtPtcA8% <1A N D E

Socialdepartementet

(E-post förnamn.eflernamn^social.minislry.se)

NdttlH,., ^{1 1} FöretagsartsVär

Birgitta Bratthall

Tel. 08-405 33 07

Handläggare läkemedelsfrågor och Apoteket AB

Gert Knutsson

Handläggare alkoholpolitiska frågor, Systembolaget AB och alkoholinspektionen

Tel. 08-405 33 27

Leif Lundquist

Tel. 08-405 34 32

Intern och extern samordning av bolagsfrågor m.m.

Ingvar Löfstrand

Tel. 08-405 33 34

Intern och extern samordning av bolagsfrågor m.m.

Justitiedepartementet

(E-post fömamn.efternamn@justice.ministry.se

Na r - ■ i^: i ■ ■; T.: ■ Företagsansvar

Ulrika Dackeby

SIS Miljömärkning AB

Tel. 08-405 22 85

Kulturdepartementet

(E-post forriamn.efternamn@culture.ministry.se

Namn Företa gsansvar

Brita Lundh

Tel.08-405 19 31

Kungliga Dramatiska Teatern AB, Kungliga Operan AB, Voksenåsen /VS

Jerker Stattin

Tel.08-405 19 99

Teracom AB

Miljödepartementet

(E-post fOrnamn.efternamn@environment.ministry.se)

Charlotta Andersson

Sydkraft SAKAB

Tel.08-405 19 76

Helen Ågren

Tel. 08-405 37 74

AB Svenska Miljöstyrningsrådet

Staffan Johnson

Tel. 08-405 39 08

Swedesurvey AB

Utbildningsdepartementet

(E-post fOrnamn.efternamn@education.ministry.se

Namn c F6retagsar>svar

Mats Johnsson

Imego AB

Tel.08-405 18 40

Utrikesdepartementet

(E post fflrnamn.efternamn@forelgn.ministry.se

Företagsansvar

I Namn	Företagsans var
Stefan Isaksson	Swedfund International AB

Tel. 08-405 58 04

Christian de Filippi

Tel 08-405 56 97

AB Svensk Exportkredit, SEK

138

132

Skr. 2000/01:120

ANSVARSFÖRDELNING INOM REGERINGSKANSLIET FÖR BOLAG MED STAtÉViJ^UaN D E

Bolag med statligt ägande

A-Banan projekt AB Akademiska Hus AB	Ulrika Rosenberg Marianne Förandet
ALMI Företagspartner AB	Mattias Moberg
Apoteket AB	»gitta Bralthali	v::¹»»"
AssiDomän AB	Lars Johan Cederlund
Bo5ladSBa>an»i. AB	•_.«>' Anders Lönnberg
Civitas Holding AB	Per Balazi
Dom Shvetsii. A/O	Monica Lundberg	nHSMHSHBiRt
Förvaltningsaktiebolaget STAT TUM	Viktoria Aastrup
GreertCargoAB >• _ . <-	_= Eva Halvarsson	^auⁿa^n,.:^auⁿa°n^DQ^Dr.^Oaⁿ3°a ^Bu^Bo^Bol:ot:n%³n^Bd^Br:°nⁿnl*u³no ⁰H^:'n%⁰n'’_n'^,n⁰n%’nⁿn^D.,⁰~^BA⁰n%^,,n^Bn⁰n⁰n⁰i,ⁿn'^,n⁰l,"n“_n"»"n
Göta kanalbolag. AB	Christer Berggren
IrWAB	Mats Johnsson
IRECO Holding AB	Chnster Berggren
Kasernen Fastighets AB	Mrwa lundberg	äR3RSRi5!!S«BRiRnRuHHRHRiiRuRuH£HHRUR”RÖRUH>iRuRÖfiSR!iRSHSiH
Kungliga Dramatiska Teatern AB	Brita Lundh
Kungtiga Operan AB	%^nC->=:=: Brita Lundh	;._n
Lernia AB	Jonas I versen
Lufttortsverket	Anneft Mannedom
Luossavaara Kiirunavaara. LKAB	Chnster Berggren
Nordea AB	PerBata:
Norrland Center AB	Bertil Carlstedt
OM Gruppen AB	<< Johanna Ortii	.: n : r : i: u :i : n,j-
Posten AB	Jonas Iversen
Samhall AB //J "	, " ;»;» Jonas Iversen	W“"»h^bX^b>>Z">2<““""‘>>>“"Z
SAS Sverge AB	Eva Halvarsson
Staters Bostalslinareienngsaktleboiag. SBAB	Per Batosi
SIS Miljömärkning AB	Ulrika Dackeby
Statens Järnvågar AB	"' Eva Halvarsson
Sjöfartsverket	Anneli Mannertorn
SOS Alarm Sverigs AB X"	Michaet T redlund
Specialfastigheter Sverige AB	Momca Lundberg
Statens Väg- octr Baninvest AB	Ulrika Rosenberg
Sveaskog AB	Lars Johan Cederlund
Svensk Bilpmvning. A3	Lars Johan Cederlund
Svensk Exportkred-l AB. SEK	Christian de Filippi
Atfarsverkel svenska kraftnät	Viktona Aaslrup
Svenska Lagerhusaktiebolag	Michael Thorén
Svenska Miijrstyiningsrättet. AB	Heten Ågren	^Bå“u“>L^Bå^BX<^B”^B"<%<^Bu%^Bå%^Bu^^B?n%"u^B>h^B=^Bn
Svenska rymda ktiebolaget	lars Johan Cederlund
Svenska Skeppshypateksnassan	Chnster Berggren
Svenska Skogsplantor AB	Chnster Berggren
Svenska Spef, AB	Mfcbael Thorén	³u³o“a^Bn^Bo“a“a°a.“a°n“o
Svensk-Danska Broförbindelsen AB. SVEDAB	Tomas Brohn
SP Sveriges Provnings od> Forskningsinstitut AB	Viktoria Aastrup	’ '■ ISSBES
Sveriges Rese- och Turistråd AB	Anr-Charlotte Bernhard
Swedcarrler, A8	Eva Halvarsson
Swedesurvey AB	Staffan Johnson
Swedfund International AB	Stefan Isaksson
Swedish National Road Consulting AB	Ulrika Rosenberg
Sydkraft, SAKAB	Cherlotta Andersson
Systembolaget AB	Gert Knutsson
Ma AB	Vakänt	.>^Bo³₀^B₀^,’_n^Ba^B_e⁰a''_tt^Bo^Bd^Bh^Boⁿo^B_D^B₀^B₁.^B_D^Bo^B₀"ri^Bo^Bd^än^Bn^,,u³.i^B
Teracom AB	Jerker Staltm
V&S Vin & Sprit AB	Mananne Föiander
Vasakronan AB *	Per Balazsi
Vasallen A8 ⁴	Perfialazs
Vattenfall AB	Miclwel Fredlund
Venantius AB	Per Baiazsr
Voksenåsen A/S	Brita Lundh
Zenll Shippmg AB	Christer Bergg-en

Dotterbolag till Civitas Holding AB

139

133

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

PERSONREGISTER 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Abjömer, Lena

Teracom AB, ordinarie

Adelsohn, Ulf

Luftfartsverket, ordförande

Ah Iberg, Ann

SVEDAB, suppleant

Ahlström, Göran

SVEDAB, ordinarie

Ahlqvist, Birgitta

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

Ahlqvist, Johnny

Statens Järnvågar, ordinarie

Alkärr, Kjell

AB Svensk Bilprovning, vice ordförande

Alm, Eric

Kungliga Operan AB, arbetstagarrepresentant

Almgren, Richard

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie

Alvemo, Anders

SweRoad AB, ordinarie

Alvemur, Christer

A/O Dom Shvetsii, ordinarie

Kasernen Fastighets AB, ordförande

Ameln, Carl

VD, LKAB

LKAB, ordinarie

Andersson, Axel

Swedesurvey AB. ordinarie

Andersson, Benny

Kungliga Operan AB. ordinarie

Andersson, Björn

Kasernen Fastighets AB, ordinarie

Andersson, Dan

Nordea AB, ordinarie

Andersson, Edward

Nordea AB. ordinarie

Andersson, Elving

AB Göta kanalbolag, ordinarie

Andersson, Lars

Luftfartsverket, arbetstagarrepresentant

Andersson, Peter

Norrland Center AB. ordinarie

André, Christer

Telia AB. arbetstagarrepresentant, suppleant

Andrée, Inger

AB Svenska Spel, arbetstagarrepresentant

Anneli, Elisabet

Luftfartsverket, ordinarie

Arefalk, Olle

VD. Swedfund International AB

Aronsson, Per

VD, Grängesbergs Gruvor AB

Asplund, Erik

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, adjungerad

Avdeev, Kirill V

A/O Dom Shvetsii, ordinarie

Axelsson, Charlotte

Akademiska Hus AB, ordinarie

Balazsi, Per

Specialfastigheter Sverige AB. ordinarie

Bankvall, Claes

VD, SP Sveriges Provnings- och

Forskningsinstitut AB

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
ordinarie

Bauducco, Roberto G.

VD, SweRoad AB

SweRoad AB, ordinarie

Begler, Ann-Marie

Systembolaget AB, vice ordförande

Bengtson, Sture

VD, Norrland Center AB

Bennet, Carl

Telia AB. ordinarie

Berg, Bengt Åke

AB Svenska Spel, ordförande

Berg, Hjördis

SOS Alarm Sverige AB, ordinarie

Berg, Ingolf

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Bergfalk, Lars

SweRoad AB, vice ordförande

Berggren, Bo

SAS Gruppen, ordförande

Berggren, Christer

Grängesbergs Gruvor AB, ordinarie
AB Göta kanalbolag, vice ordförande

IRECO Holding AB, ordinarie

Affärsverket svenska kraftnät, ordinarie

Svenska Skeppshypotekskassan. ordinarie

Zenit Shipping AB. ordinarie

Bergman, Johan

A/O Dom Shvetsii, ordinarie

Bergqvist, Jan

Apoteket AB, ordförande

Bergqvist, Sven-Runo

VD, SOS Alarm Sverige AB

Bemhardsson. Göte

Posten AB, ordförande

Bemhardsson, Johnny

Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant

Bjerkne, Claes

Sveriges Rese- och Turistråd AB, ordinarie

Bjälkefors, Ulf

Swedesurvey AB. arbetstagarrepresentant

Björck, Anders

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Björk, Gunnar

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

Bjömsson, Björn

AssiDomän AB, ordinarie

Blecher, Lennart

AB Svensk Exportkredit, vice ordförande

Blix, Kerstin

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Blomberg, Jan

AB Svenska Spel, ordinarie

AssiDomän AB. ordinarie

Blomgren, Ulf

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Blomkvist, John-Olof

Teracom AB. arbetstagarrepresentant

Blomquist, Bo-Gunnar

Lernia AB. arbetstagarrepresentant,
suppleant

Bogren. Bengt

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
arbetstagarrepresentant, suppleant

Bohlin, Görel

Voksenåsen A/S, ordförande

Boman, Anders

Telia AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Bonde. Ingrid

Statens Järnvägar, ordinarie

Bondestam, Anitha

SVEDAB, ordinarie

Teracom AB. ordinarie

Bonnier, Eva

Kungliga Dramatiska Teatern AB, ordinarie

Borg, Claes-Göran

VD, Svenska rymdaktiebolaget

Borgcrantz, Anders

Statens Järnvägar, ordinarie

Brandbom, Jan

SVEDAB, ordinarie

Brandin, Claes-Göran

Sjöfartsverket, ordinarie

Brand inger. Rune

Nordea AB, ordinarie

Brink, Stig

AB Bostadsgaranti, ordförande

Brodin Rampe, Anette

Posten AB, ordinarie

Brox, Bill

VD, Imego AB

Bryngelson, Håkan

VD. Vasakronan AB och Civitas Holding AB

Civitas Holding AB. ordinarie

Vasakronan AB. ordinarie

Vasallen AB, ordinarie

Brändström, Dan

Akademiska Hus AB, ordinarie

Brögger Golteus, Lise

SOS Alarm Sverige AB. ordinarie

Buttedahl, Johan

Voksenåsen A/S, ordinarie

Bylund, Bo

SVEDAB, ordinarie

Bylund, Curt

VD. Specialfastigheter Sverige AB

Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Bårström, Sven

A-Banan projekt AB, ordförande

Bäckström, Håkan

LKAB, arbetstagarrepresentant

Caesar, Madeleine

IRECO Holding AB, ordinarie

Carendi, Jan R.

OM Gruppen AB. ordinarie

Carlsson, Boel

Samhall AB, ordinarie

Swedfund International AB, ordinarie

141

135

PERSONREGISTER 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Carlberg, Lars

Vattenfall AB, arbelstagarrepresenlanl

Carlsson, Barbro

Samhall AB. ordinarie

Carlsson, Hans

AssiDomän AB. ordinarie

Carlsson, Ingvar

Telia AB, ordinarie

Carlsson, Lars

Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Carlsson, Nils

Sveriges Rese och Turistråd AB. ordinarie

Carlsson, Stefan

VD. Apoteket AB

Carlsson, Peter

AB Svensk Exportkredit, ordinarie

Carmén, Lars

Sveriges Rese- och Turistråd AB. ordförande

Carnhagen, Göran

Zenit Shipping AB, ordinarie

Carrlck, Peter

VD. Lernia AB

Cedergren, Jan

Swedfund International AB. ordförande

Cederlund, Lars Johan

Sveaskog AB, ordinarie

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

AB Svensk Exportkredit, ordinarie

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

Christiansson, Annika

Swedesurvey AB, ordinarie

Cllng, Thord

Specialfastigheter Sverige AB.
arbetstagarrepresentant

Dahl, Robin

Systembolaget AB. suppleant

Dahlbäck, Claes

VÄS Vin & Sprit AB, ordförande

Dahlberg, Ingrid

VD, Kungliga Dramatiska Teatern AB
Kungliga Dramatiska Teatern AB. ordinarie

Dalborg, Hans

Kungliga Operan AB, ordförande
Nordea AB. vice ordförande
AB Svenska Spel, ordinarie

Damberg, Jan

Kungliga Dramatiska Teatern AB, arbetslagar-
representant, suppleant

Danell, Georg

Vasakronan AB. ordinarie

Danielsson, Jan

A Banan projekt AB, ordinarie

Danielsson, Jan

VD. Teracom AB

Teracom AB. ordinarie

Danielsson. Sven Olof

Systembolaget AB.

ar betstagarrepresentanl

Detter, Dag

VD, Förvaltningsaktiebolaget Stattum

Förvaltningsaktiebolaget Stattum. ordinarie
Posten AB, ordinarie

Dlllén, Mats

Venantius AB, ordinarie

Dockered, Bo

Lernia AB, ordförande

Sveaskog AB, ordförande

Dittmer, Ulf

Luftfartsverket, arbetstagarrepresentant.
suppleant

Domelj, Åsa

Sveaskog AB, ordinarie

Drugge, Gun

AB Bostadsgaranti, suppleant

Dufva, Björn

SAKAB. ordinarie

Duveblad, Gunnel

AssiDomän AB. ordinarie

Eberstein, Susanne

Apoteket AB. ordinarie

Efralmson, Inger

Kungliga Dramatiska Teatern AB, ordinarie

Ehrenstråhle, Magnus

VD, AB Svensk Bilprovning

Eidem, Björn

SAS Gruppen, ordinarie

Ekström, Solweig

Svenska Skogsplantor AB. ordinarie

Ekwall, Ronny

Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant

Eldrup, Anders

SAS Gruppen, ordinarie

Ellingsen, Karl Einar

VD, Voksenåsen A/S

Eliasson, Ingemar

SBAB, ordförande

Elväng, Katja

ALMI Företagspartner AB, ordinarie

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Engdahl, Horace

Kungliga Operan AB, ordinarie

Enger, Ole

LKAB, ordinarie

Engman, Gerd

Civitas Holding AB, ordinarie

Statens Väg- och Baninvest AB. ordinarie

Vasakronan AB, ordinarie

Engman, Gunnar

Grängesbergs Gruvor AB. ordförande

Engström, Anna-Llsa

Svenska Skeppshypotekskassan, ordinarie

Engström, Gunvor

ALMI Företagspartner AB, ordinarie

Engström Laurent, Anna

Apoteket AB, ordinarie

Ennerfelt, Göran

Samhall AB, ordinarie

Enochsson, Pia

Voksenåsen A/S, ordinarie

Ericsson, Barbara

Venantius AB, ordinarie

Ericsson, Thomas

Statens Väg- och Baninvest AB, ordinarie

Eriksson, Kåre

VD, AB Bostadsgaranti

Eriksson. Lars-Olov

Svenska Skogsplantor AB, arbetstagar-
representant. suppleant

Eriksson, Lennart

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Eriksson, Olle

Lernia AB, arljetstagarrepresentant,
suppleant

Eriksson, Per-Olof

Affärsverket svenska kraftnät, ordförande

Förvaltningsaktiebolaget Stattum. ordinarie

Erlandsson, Johan

SAKAB. ordinarie

Ersson, Örjan

Statens Järnvägar, arbetstagarrepresentant

Falk, Krister

Lullfaltsverket, arbetstagarrepresentant

Falkman, Eva

Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Finskas, Bertel

Nordea AB. arbetstagarrepresentant

Flodén, Jan

Lernia AB, arbetstagarrepresentant

Florin Gunnar

Svenska rymdakllebolagel, arbetstagar-
representant. suppleant

Forsberg, Berth

Samhall AB. arbetstagarrepresentant, suppleant

Forssén, Göran

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Forssman, Peter

Sveriges Rese- och Turisträd AB, suppleant

Fossum, Lillan

Vattenfall AB, ordinarie

Francke, Ulrika

A Baran projekt AB. ordinarie

Franzén, Thomas

OM Gruppen AB, ordinarie

Frebran, Rose-Marle

AB Svenska Spel, ordinarie

Fredga, Kerstin

Svenska rymdaktlebolaget AB, ordinarie

Fredlund, Mlchael

SOS Alarm Sverige AB, ordinarie

Svenska Skogsplantor AB, ordinarie

Frejhagen, Birgitta

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Frldeborger, Bengt

Samhall AB. arbetstagarrepresentant

Furberg, Inga-LIII

Apoteket AB, arbetstagarrepresentant

142

136

PERSONREGISTER 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Färm, Gunnel

SweRoad AB, ordförande

Sjöfartsverket, ordförande

Gardelin, Olle

Samhall AB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Grabe, Lennart

Pesten AB, ordinarie

Granström, Per Erik

SBAB, ordinarie

Grönlund, Jan

Vattenfall AB, suppleant

Gunnarsson, Carl-Johan

A/0 Dom Shvetsii, ordinarie

Gunnarsson, Göran

VD och koncernchef,

Samhall AB

Gunnarsson, Gösta

Statens Vag- och Baninvest AB. ordförande

Teracom AB, ordförande

Gunnarsson, Ulf

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie

Gustafsson, Eva-Britt

VD, Venantius AB

Specialfastigheter Sverige AB. ordförande

Statens Våg- och Baninvest AB. ordinarie
Venantius AB, ordinarie

Gustafsson, Karl Erik

Teracom AB, ordinarie

Gustafsson, Marianne

Civitas Holding AB, arbetstagarrepresentant
Vasakronan AB, arbetstagarrepresentant

Gustavsson, Henry

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie

Gustafsson, Yvonne

Affärsverket svenska kraftnät, ordinarie

Gustavsson Åke

Teracom AB, ordinarie

Gyllenhammar, Pehr G

Svenska Skeppshypotekskassan, ordförande

Göranzon, Marie

Kungliga Dramatiska Teatern AB. arbetstagar-
representant

Hagberg, Michael

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Hagelberg Eva

Systembolaget AB,
arbetstagarrepresentant. suppleant

Haglind, Ingrid

AB Svenska Miljöstyrningsrådet. ordinarie

Hall, Bengt

VD, Kungliga Operan AB

Halvarsson, Eva

Statens Järnvägar, ordinarie

Hansén, Mårten

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Hansson, Hans

Specialfastigheter Sverige AB.
arbetstagarrepresentant

Haulrik, Lena

Nordea AB, arbetstagarrepresentan

Hedberg, Gerd

AB Svenska Spel, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Hedengran, Petra

AB Svensk Exportkredit, suppleant

Hedin, Anders

Swedesurvey AB. arbetstagarrepresentant

Helgesson, Lars-Åke

LKAB, ordinarie

Hellberg, Björn

ALMI Företagspartner AB, arbetstagar-
representant

Hentzel, Mats

Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie

Hjalmarsson, Lennart

Lernia AB, ordinarie

Hjorth, Lars

Vattenfall AB, ordinarie

Hoffrén, Tapani

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Holm, Carina

Posten AB, arbetstagarrepresentant. suppleant

Holm, Lars-Erik

SAKAB, ordinarie

Holmgren, Gunnar

Statens Väg- och Baninvest AB, ordinarie

Holmgren, Lars-Göran

Svenska Skeppshypotekskassan. suppleant

Holmström-Lindgren, Inger

Sveriges Rese- och Turistråd AB, ordinarie

Holmqvist, Karl-Gunnar

Statens Järnvägar, ordförande

Hovberg, Magnus

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant. suppleant

Howe, Peter

Teracom AB, arbetstagarrepresentant

Häggtund, Jan-Ove

Sveaskog AB. arbetstagarrepresentant, suppleant

Höglund, Karin

Systembolaget AB,

a r betstagarre presenta nt

Idermark, Thomas

Svenska Skogsplantor AB, ordinarie

Igel, Anders

Telia AB. ordinarie

Ihre, Claes

VD, ALMI Företagspartner AB

Irstad, Lars

OM Gruppen AB. ordinarie

Isaksson, Elof

Telia AB. arbetstagarrepresentant

Israelsson, Mats

Civitas Holding AB, ordinarie

Iversen, Jonas

Lernia AB, ordinarie

Samhall AB, ordinarie

Jacobsen, Helmuth

SAS Gruppen, arbetstagarrepresentant

Jacobsson, Egon

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Vasakronan AB, ordförande

Civitas Holding AB, ordförande

Jakobsson, Rolf

AB Svensk Bilprovning, arbetstagarrepresentant.
suppleant,

Janérus, Kaj

AB Göta kanalbolag, ordförande

Jansson, Ingrid

ALMI Företagspartner AB. ordinarie

Jansson, Urban

SAS Gruppen, ordinarie

J ed ing, Lars

Swedesurvey, ordinarie

Jensen, Hans

Akademiska Hus AB, arbetstagarrepresentant

Johannesson, Daniel

Generaldirektör och koncernchef.

Statens Järnvägar

Statens Järnvägar, ordinarie

Johannesson, Rolf

Sjöfartsverket, ordinarie

Johansson, Anita

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Johansson, Arne

ALMI Företagspartner AB, ordförande

Johansson, Billy

AB Göta kanalbolag, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Johansson, Bo

VD, Statens Våg- och Baninvest AB

Johansson, Göran

Vattenfall AB, ordinarie

Johansson, Hasse

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
ordinarie

Johansson, Klas

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
arbetstagarrepresentant

Johansson, Lena

Teracom AB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Johansson, Lena

Sveaskog AB, ordinarie

Johansson, Lennart

AB Svenska Spel, ordinarie

Johansson, Lennart

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant, suppleant

Johansson, Magnus

Akademiska Hus AB, arbetstagar-

representant

Johansson, Olof

AB Svensk Bilprovning, ordförande

Johansson, Per-Egon

VD, AB Svensk Bilprovning till april 2000

Johanson, Roland A

AssiDomän AB, arbetstagarrepresentant

Johansson, Roland N

AssiDomän AB, arbetstagarrepresentant

Johansson, Sonny

AB Svensk Bilprovning, arbetstagarrepresentant

Johansson, Ulrika

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
arbetstagarrepresentant, suppleant

143

137

PERSONREGISTER 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Johansson-Hedberg, Birgitta

Telia AB, ordinarie

Johnsson-Wester, Margareta

Samhall AB. ordinarie

Johnsson, Hans-Yngve

Svenska Skeppshypotekskassan, suppleant

Johnson, Staffan

Swedesurvey AB, ordinarie

Jonsson, Jan

Luftfartsverket, ordinarie

Jonsson, Jan-Peter

VD, Vasallen AB

Vasallen AB, ordinarie

Josefsson, Lars G

VD. Vattenfall AB

Josefsson. Sören

Samhall AB, arbetstagarrepresentant

Jönsson, Benny

SOS Alarm Sverige AB. vice ordförande

Jönsson, Lena

Kasernen Fastighets AB, ordinarie

Kantola, Birgitta

Akademiska Hus AB, ordinarie
Vasakronan AB. ordinarie

Kark, Jan-Ake

Telia AB, ordinarie

Karlberg, Tofte

Sveaskog AB, arbetstagarrepresentant

Karlsson, Göte

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant

Karlsson, Leif

Al Ml Företagspartner AB.
arbetstagarrepresentant

Karlstam, Christina

AB Svensk Exportkredit, suppleant

Kastman Heuman, Asa

Svenska Skeppshypotekskassan, ordinarie

Klhlberg, Ake

Posten AB. arbetstagarrepresentant

Klndert, Leif

SAS Gruppen, arbetstagarrepresentant

Kjellander, Claes

Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Venantius AB, ordinarie

K|ailbrlng, Rolf

Vasakronan AB, arbetstagarrepresentant,

Civitas Holding AB. arbetstagarrepresentant

Kjellström, Anders

AB Svensk Exportkredit, suppleant

Kjellström, Hans

Systembolaget AB. arlietstagarrepresentant,
suppleant

Kjömsberg, Solveig

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB.
ordinarie

Klaesson, Bengt

Sveriges Rese och Turistråd AB. ordinarie

Kleppe, Per

Voksenåsen A/S. vice ordförande

Kluge,Jan

SAKAB, ordförande

Knutsson, Pernilla

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

KoppelI, Risto

VD, A/O Dom Shvetsii

Krarup, Thorleif

VD, Nordea AB

Nordea AB. suppleant

Krlstiansen, Thormod

Swedesurvey AB. ordinarie

Krlstensson, Roger

Statens Järnvägar AB. arbetstagar-
representant

Kronstam, Karin

ALMI Töretagspartner AB, ordinarie

Lernia AB, ordinarie

Kruuse, Thomas

AB Bostadsgaranti, suppleant

Kull, Jan-lnge

Vasallen AB. arbetstagarrepresentant

Kvart, Sussl

Affärsverket svenska kraftnät, ordinarie

Kylberg, Lars V

Civitas Holding AB, vice ordförande

Vasakronan AB, vice ordförande

Käck, Ronny

Telia AB. arbetstagarrepresentant

Källsson, Jan

Svenska Skeppshypotekskassan.

vice ordförande

Kärre, Malin

SweRoad AB. ordinarie

Lagerblad, Peter

VD. V&S Vin & Sprit AB

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Larsson, Bengt

Lernia AB, arbetstagarrepresentant

Larsson, Gerhard

Vattenfall AB, ordförande

Larsson, Gunnar

Systemlxjlaget AB, ordförande

Larsson, Hans

LKAB, arbetstagarrepresentant

Larsson, Per E

VD, OM Gruppen AB

Larsson, Sven

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Lennersand, Håkan

Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Lennerwald, Ingrid

SOS Alarm Sverige AB, ordinarie

Leppännleml, Sven Olof

Samhall AB. arbetstagarrepresentant, suppleant

Lewln, Leif

Zenit Shipping AB. ordförande

Lewln, Margareta

Lernia AB, ordinarie

Lewln, Thomas

Imego AB, ordinarie

Lidefelt, Anders

AB Sven3k Exportkredit, suppleant

Lldén, Sverker

VD, Svenska Skogsplantor AB

Llffner, Christina

Sveaskog AB, ordinarie

V&S Vin och Sprit AB, ordinarie

Lilja, Maria

Vasakronan AR, ordinarie

Llljesson, Lars

Swedfund International AB,
ordinarie

Lllletun, Ingvar

SAS Gruppen, arbetstagarrepresentant

Lind, Lars-Äke

Svenska Lagerhusaktiebolaget, arbetstagar-
representant

Lindberg, Eva

Svenska Skogsplantor AB, arbetstagar-
representant. suppleant

Lindberg Göransson, Kerstin

A Barran projekt AB. ordinarie

Lindberg, Lars

Kungliga Dramatiska Teatern AB, arbetstagar-
representant, suppleant

Lindberg, Leif

ALMI Företagspartner AB. ordinarie

Lindberg, Stig

Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Lindell, Lars-Olof

SOS Alarm Sverige AB, vice ordförande

Llnder-Aronsson, Lars

SBAB. ordinarie

Lindholm. Evert

Systembolaget AB, suppleant

Lindholm, Per Olof

VD, SAKAB

Lindqulst, Rolf

SweRoad AB. ordinarie

Lindstedt, Monica

Systembolaget AB, ordinarie

Lindström, Anders

Svenska Skeppshypotekskassan. ordinarie

Lindström, Björn

Vasallen AB. ordinarie

Lindström. Eva

AB Svenska Spol, ordinarie

Litzell, Per-Olof

Samhall AB. arbetstagarrepresentant

Ljungh, Claes

Civitas Holding AB. ordinarie

Vasakronan AB. ordinarie

Lolborg, Ebbe M

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Lorentzon, Arne

VD, Kasernen Fastighets AB

Kasernen Fastighets AB, ordinarie

LObeck, Lennart

IRECO Holding AB. ordinarie

Svenska rymdaktiebolaget, ordförande

144

138

PERSONREGISTER 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Lundberg, Gunnar

A/O Dam Shvetsii, ordförande

Lundberg. Monica

Kasernen Fastighets AB, ordinarie

Lundén, Gun-Maj

Kungliga Operan AB, arbetstagarrepresentant.
suppleant

Lundholm, Anders

Svenska Skogsplantor AB, arbetstagar-
representant

Lundin, Jan

V&S Vin & Sprit AB, arbetstagarrepresentant

Lundin, Svante

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Lundin, Ulf

Statens Väg- och Baninvest AB. ordinarie

Lundius, Annika

Akademiska Hus AB, ordinarie

Lundkvist, Gun

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB.
ordinarie

Lyndsjö, Gert

SAKAB, ordinarie

Låftman, Lennart

Kungliga Dramatiska Teatern AB, ordinarie

Löfstrand, Ingvar

System bolaget AB, suppleant

Löfström, Britt-Marie

AB Göta kanalbolag, arbetstagarrepresentant

Lönnberg, Anders

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Lööv, Per-Ove

Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Madsen H0eg, Claes

Nordea AB. ordinarie

Magnusson, Bernt

AssiDomän AB, ordförande

Förvaltningsaktiebolaget Stattum, ordinarie
Nordea AB, ordinarie

Magnusson, Jan

Generaldirektör, Svenska Kraftnät

Svenska Kraftnät, ordinarie

Malm, Christer

VD, SBAB

SBAB, ordinarie

Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie

Marking, Bo

Vattenfall AB, ordinarie

SBAB, ordinarie

Markström, Elisebeth

Systembolaget AB, ordinarie

Malmborg, Curt

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Mattsson, Annaa

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Mellström, Alf

Posten AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Melin, Ulf

Systembolaget AB, ordinarie

Michels, Georg

SAKAB, ordinarie

Mitteregger, Fritz

Grängesbergs Gruvor AB, ordinarie

Modin, Anita

AB Göta kanalbolag, ordinarie

Mohlin, Per-Erik

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

Molander, Harald

VD, Zenit Shipping AB

Zenit Shipping AB. ordinarie

Mårtensson, Arne

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Mölleby, Gösta

Telia AB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Mörtberg, Carl-Ivar

Svenska rymdaktiebolaget, arbetstagar-
representant

Netz, Bo

Vasallen AB. ordinarie

Netzler, Göran

Imego AB, ordinarie

Nilssen, Roal

Luftfa rtsverket. a rbetstaga rrepresenta nt,
suppleant

Nilsson, Aina

Imego AB, ordinarie

Nilsson, Elisabeth

Sjöfartsverket, ordinarie

Nilsson, Jan S

Akademiska Hus AB, ordinarie

Nilsson, Karin

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
a r betstagarrepresenta nt

Nilsson, Kurt

V&S Vin & Sprit AB, arbetstagarrepresentant

Nilsson, Lennart

Förvaltningsaktiebolaget Stattum, ordinarie

Nilsson, Lennart

Akademiska Hus AB, ordförande

Nilsson, Magnus

Sveriges Rese- och Turistråd AB, ordinarie

Nilsson, Pia

Affärsverket svenska kraftnät, ordinarie

Nivert, Marianne

VD, Telia AB

AB Svensk Exportkredit, ordinarie

Nordbeck, Gunnar

Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordförande

Nordin, Ake

SOS Alarm Sverige AB. personalrepresentant

Nordmark-Nilsson, Anna-Stina

Lernia AB, ordinarie

Nordström, Kjell

AB Svenska Spel, ordinarie

Norvik, Harald

SAS Gruppen, förste vice ordförande

Nuder, Pär

Vasallen AB. ordförande

Nyblaeus, Nils-Fredrik

OM Gruppen AB, ordinarie

Nygren, Jan

Svenska Lagerhusaktiebolaget, vice ordförande-

Nylander, Göran

Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie

VD. Svenska Lagerhusaktiebolaget

Nyman, Sven

OM Gruppen AB, vice ordförande

Nyström, Björn

Posten AB. arbetstagarrepresentant,

Nyström, Elizabeth

Sjöfartsverket, ordinarie

Näsman, Janaxel

Norrland Center AB, ordförande

Ohlson, Göran

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Ollén, Joakim

Swedesurvey AB, ordförande

Olofsson, Sören

Systembolaget AB, ordinarie

Olofsson, Ulla

Svenska Skeppshypotekskassan, ordinarie

Olson, Hans Christer

LKAB, ordinarie

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
ordinarie

Olsson, Eva

Imego AB. ordinarie

Olsson, Karin

Sjöfartsverket, ordinarie

Olsson, Kent

Sjöfartsverket, ordinarie

Ohlsson, Lars-Bertil

Posten AB, ordinarie

Omling, Pär

Imego AB, ordinarie

Onne, Madeleine

Kungliga Operan AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Orrenius, Jan

Luftfartsverket, ordinarie

Othberg, Marie

AB Svenska Spel, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Palme, Gunnar

VD. AssiDomän AB

AssiDomän AB, ordinarie

Pedersen Heeg, Jörgen

Nordea AB, ordinarie

Pehrsson, Ulf

AB Svensk Exportkredit, ordinarie

Peltola, Timo

Nordea AB, ordinarie

Persson, Agata

Affärsverket svenska kraftnät,

a r betstagarreprese nta nt

Persson, Bertil

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

145

139

PERSONREGISTER 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Persson, Curt

Venantius AR, ordförande

SOS Alarm Sverige AB. ordförande

Persson-Göransson, Ewa

Samhall AB, ordinarie

Persson, Jan-Crlster

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB.
ordförande

Persson, Margareta

Apoteket AB. arbetstagarrepresentant

Petersson, Lars-Erlc

Telia AB, ordförande

Petersson, Sven-Olof

Systembolaget AB. suppleant

Pettersson, Birgitta

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant

Pettersson, Lars-Olof

AssiDomän AR, arbetstagarrepresentant

Pettersson, Leif

AB Göta kanalbolag, arbetstagarrepresentant.
suppleant

Pettersson, Sture

VD. Swedesurvey AB

Pettersson, Åke

Statens Järnvågar, ordinarie

Pin, Domlnlque

SAKAB, ordinarie

Plogéu», Eva

Luftfartsverket. ordinarie

Pilsäter, Karin

Systembolaget AB. suppleant

Pälsson, Uno

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant

Queckfeldt. Ewa

AB Bostadsgaranti, suppleant

Ragsten Pettersson, Christina

Posten AB. ordinarie

SBAB. ordinarie

Relnlus, Ulla

Kungliga Ofieran AB. ordinarie

Rekke. Lars

Förvaltningsaktiebolaget Stattum, ordförande

Rentzhog, Sten

Sveriges Rese- och Turistråd AB. ordinarie

Reutersklöld, Marianne

Sveriges Rese- och Turistråd AB. ordinarie

Ringdahl, Thomas

AB Bostadsgaranti, suppleant

Ringström. Anita

Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie

Rodosl, Agneta

Svenska Skeppshypotekskassan, suppleant

Rogestam, Christina

VD. Akademiska Hus AB

Akademiska Hus AB, ordinarie

Rooth, Lena

Swedfund International AB, ordinarie

Ros, Carl Wilhelm

AssiDomän AB, ordinarie

LKAB, ordinarie

Rossignol, Fabrlce

SAKAB, ordinarie

Roukala.Hyväinen, Kalja

Nordea AB. arbetstagarrepresentant

Rudh, Karl-Erlk

Sveaskog AB. arbetstagarrepresentant

Rung, Sören

SBAB, vice ordförande

Ruth, Arne

Voksenåsen A/S, ordinarie

Rydén, Bengt

OM Gruppen AB. ordinarie

Ryding, Sven-Olof

VD, AB Svenska Miljöstyrningsrådet

AB Svenska Miljöstyrningsrådet. ordinarie

Rålln, Berit

SOS Alarm Sverige AB,
personalrepresentant

Rönnberg, Mats

Venantius AB, ordinarie

Sahlin, Maurltz

Imego AB, ordförande

Salomonson, Christina

SOS Alarm Sverige AB, ordinarie

Salzmann, Tomas

IRECO Holding AB, ordinarie

Sandberg. Mona-Llsa

ALMI Företagspartner AB, ordinarie

Sandberg. Peter

Posten AB. ordinarie

Sandström, Bertil

AB Svenska Spel, arbetstagarrepresentant

Saxvold, Bror

Statens Järnvägar AB. arbetstagarrepresentant

Saxton, Ulla-Brltt

SVEDAB, suppleant

Schönnlng, Eje

AB Bostadsgaranti, suppleant

Selén, Jan-Olof

Tf Generaldirektör, Sjöfartsverket

Severed, Bo

Svenska Skeppshypotekskassan. suppleant

Sllfverstrand, Bengt

Systembolaget AB, ordinarie

Sjölander, Lars

Sveriges Rese- och Turistråd AB,ordinarie

Skarell, Gunnar

Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie

Skoglösa. Brltt-Marle

Apoteket AB, ordinarie

Skogö, Ingemar

Generaldirektör, Luftfartsverket

A-Banan projekt AB, ordinarie

Svedab. ordförande

Sköld, Lars

VD, Sveaskog AB

Sköldefors, Walter

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Smith, Eva

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie

Sohlman, Ragnar

Voksenåsen A/S, ordinarie

Sprängare, Björn

LKAB, ordförande

Stalens Järnvägar, vice ordförande

Förvaltningsaktiebolaget Slättum, ordinarie

Spång, Ulf

Pesten AB, ordinarie

Staffas, Fritz

Akademiska Hus AB. ordinarie

Stark, Annelle

ALMI Företagspartner AB, ordinarie

Starkerud, Lars

Sjöfartsverket, ordinarie

Starrln, Karin

Kungliga Operan AB. ordinarie

Steen, Anitra

VD, Systembolaget AB

Steincke, Glinter

AB Svensk Bilprovning, arbetstagarrepresentant.
ordinarie

Stenberg, Jan

VD, SAS Gruppen

Förvaltningsaktiebolaget Stattum, ordinarie

Kungliga Operan AB. ordinarie

Stendahl, Christina

Voksenåsen A/S. ordinarie

Stenhammar, Olof

OM Gruppen AB. ordförande

Strand, Karl-Erik

VD, Sveriges Rese och Turistråd AB

Strandberg. Kenth

AssiDomän AB. arbetstagarrepresentant,
suppleant

Strlby, Christina

Vattenfall AB, ordinarie

Strömberg. Karin

Posten AB, ordinarie

Sundberg, Kjell

VD, A-Banan projekt AB

Sundgren, Jan-Erlc

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
ordinarie

Swartz, Göran

Kungliga Operan AB. arbetstagarrepresentant

Svedberg, Gunnar

IRECO Holding AB, ordförande

Svenhelm, Lars-Olof

AB Göta kanalbolag. ordinarie

Söderberg, Lena

Sveaskog AB. ordinarie

Svenska Skogsplantor AB, ordinarie

Söderblom, Anna

AB Svenska Spel, ordinarie

Söderhjelm, Margaretha

Apoteket AB, arbetstagarrepresentant.
suppleant

Söderlund, Thord

AB Göta kanalbolag, ordinarie

Söderström, Bengt

Affärsverket svenska kraftnät, vice ordförande

146

140

PERSONREGISTER 2000

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Söderström, Lars-Olov

Norrland Center AB, ordinarie

Sörensen, Erik

SAS Gruppen, andre vice ordförande

Tegnér, Per

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

AssiDomän AB. ordinarie

Tengelin, Ursula

LKAB, ordinarie

Tham, Carl

Kungliga Operan AB. ordinarie

Thapper, Inger

Luftfartsverket, ordinarie

Thelin, Hugo

Swedfund International AB, vice ordförande

Th iberg, Sven

SIS Miljömärkning AB, ordförande

Thor, Anders J

AB Bostadsgaranti, suppleant

Thorell, Lars

Sveaskog AB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Thoméus, Torsten

LKAB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Tidlund, Håkan

Samhall AB, ordförande

Tingsgård, Tove

Lernia AB, ordinarie

Tiusanen, Bertil

Apoteket AB, ordinarie

Tivéus, Meg

VD, AB Svenska Spel

AB Svenska Spel, ordinarie

Kungliga Operan AB. ordinarie

Statens Järnvägar, ordinarie

Tivéus, Hans

VD, AB Svensk Bilprovning

Torell, Lena

Imego AB, ordinarie

Torstensson, Lennart

Svenska Skogsplantor AB, arbetstagar-
representant

Tuvegarn, Ingela

Posten AB, ordinarie

Ullenlus, Christina

IRECO Holding AB, ordinarie

Unge, Ragnar

VD, SIS Miljömärkning AB

Utterström, Anna Karin

Apoteket AB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Utterström, Brittmarie

SweRoad AB, ordinarie

Utterström, Gösta

AssiDomän AB. arbetstagarrepresentant, supple-
ant

Uustalu, Ann

Swedfund International AB, ordinarie

Va inio, Vesa

Nordea AB. ordförande

Wahlström, Victor

Samhall AB. suppleant

Waldner, Lars

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordinarie

Wall, Carin

Swedfund International AB, ordinarie

Wallin, Sven

Svenska rymdaktiebolaget, arbetstagar-
representant

Weichbrodt, Björn

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
ordinarie

Wemming, Mats

VD, SVEDAB

Wenblad, Axel

AB Svenska Miljöstyrningsrådet, ordförande

Westling, Rickard

Vasallen AB, arbetstagarrepresentant

Westman, Berith

Telia AB. arbetstagarrepresentant

Wickenberg Karlsson, Birgitta

VD, Svenska Skeppshypotekskassan

Wide, Anna Maria

AB Svenska Miljöstyrningsrådet. ordinarie

Widmark, Håkan

VD, IRECO Holding AB

Wikström, Jan-Erik

Kungliga Dramatiska Teatern AB, ordförande

Wikström, Karl

LKAB, arbetstagarrepresentant

Viktorsson, Elisabeth

Teracom AB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Wilhelm Ros, Carl

LKAB, ordinarie

Wolrath, Björn

AB Svensk Exportkredit, ordförande

Samhall AB, ordinarie

Wärn, Ragnhild

AB Göta kanalbolag, ordinarie

Wästberg, Per

Kungliga Dramatiska Teatern AB, ordinarie

Wästlund, Holger

Vasallen AB, ordinarie

Yngvesson, Nils

SVEDAB. ordinarie

Yngwe, Peter

VD, AB Svensk Exportkredit

Zander, Jens

Teracom AB, ordinarie

Ziegler, Ingemar

Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Åbyhammar, Marianne

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Ahfeldt, Per-Olof

AB Göta k3naIbolag, arbetstagarrepresentant

Ahnstrand, Claes

Systembolaget AB, ordinarie

Ähult, Henrik

LKAB, arbetstagarrepresentant, suppleant

Åkerblom, Kjlll

Kungliga Dramatiska Teatern AB, arbetstagar-
representant

Åkesson Bonde, Ingrid

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

Ögren, Kent

Vattenfall AB, suppleant

öhman, Hans

A-Banan projekt AB, ordinarie

öjefors, Lars

Swedfund International AB, ordinarie

öhrn, Ingemar

Svenska Skogsplantor AB, ordförande

örnfjäder, Krister

Luftfartsverket, ordinarie

örtengren, Bengt

Affärsverket svenska kraftnät, arbetstagarrepre-
sentant

Örtendahl, Claes

Apoteket AB. ordinarie

Österlund, Claes-Göran

VD. AB Göta kanalbolag

Östholm, Lars

LKAB, ordinarie

147

141

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

ADRESSREGISTER

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

A-Banan projekt AB

Gamla Brogatan 27

111 27 Stockholm

Telefon: 08-797 98 50

Telefax: 08-797 98 51
a-banan@swipnet.se

Akademiska Hus AB

Box 483

401 27 Göteborg

Telefon: 031-63 24 00

Telefax: 031-63 24 01
inf c@a kadern iska hus.se
www.akademiskahus.se

ALMI Företagspartner AB

Box 47631

117 94 Stockholm

Telefon: 08-709 89 00

Telefax: 08406 03 00
info@almi.se
www.almi.se

Apoteket AB

Fraikörvägen 4

131 88 Stockholm

08-466 10 00

08-466 15 15
www.apoteket.se

AssiDomän AB

Pipersgatan 2

105 22 Stockholm

Telefon: 08-655 90 00
Telefax.- 08-655 94 01
mailbox@asdo.se
www.asdo.se

AB Bostadsgaranti

Box 26029

10041 Stockholm

Telefon: 08-545 047 00
Telefax: 08-545 047 17
abo@bostadsgaranti.se
www.bostadsgaranti.se

Civitas Holding AB

Box 24234

104 51 Stockholm

Telefon: 08-783 21 00

Telefax: 08-783 21 01

A/0 Dom Shvetsii

190 031 Kazanskaya

44 St Petersburg, Ryssland

Grängesberg Gruvor AB

Box 26

772 21 Grängesberg

Telefon: 0240-21400

Telefax: 0240-203 73

AB Göta kanalbolag

Box 3

591 21 Motala

Telefon: 0141-20 20 50

Telefax: 0141-21 55 50
mfo@gotakanal.se
www.gotakanal.se

Imego AB

Aschebergsgatan 46

Byggnad 11

411 33 Göteborg

Telefon: 031-750 18 00

Telefax: 031-750 18 01
info@imego.com
www.imego.com

IRECO Holding AB

Klara Norra Kyrkogata 33
111 22 Stockholm

Telefon: 08-411 18 90

Telefax: 08-411 18 93
info@ireco.se
www.ireco.se

Kasernen Fastighets AB

Gustav Adolfs gata 49

541 45 Skövde

Telefon: 0500-41 08 05

Telefax: 0500-48 68 36

Kungliga Dramatiska Teatern AB

Box 5037

102 41 Stockholm

Telefon: 08-665 61 00

Telefax: 08-663 88 16
info@dramaten.se
www.dramaten.se

Kungliga Operan AB

Box 16094

103 22 Stockholm

Telefon: 08-791 43 00

Telefax: 08-791 44 44
info@operan.se
www.operan.se

AB Kurortsverksamhet

c/o Riksförsäkringsverkets sjukhus
573 81 Tranås

Telefon: 0140-461 00

Telefax: 0140-461 80
jan-eric.nilsson@kuran.se

Lernia AB

Box 1181

111 91 Stockholm

Telefon: 08-701 65 00

Telefax: 08-411 00 93
info@lernia.se
www.lernia.se

Luftfartsverket

601 79 Norrköping

Telefon: 011-19 20 00

Telefax: 011-19 25 75
luftfartsverket@lfv.se
www.lfv.se

Luossavaara-Kiirunavaara, LKAB

Box 952

971 28 Luleå

Telefon: 0920-380 00

Telefax: 0920-195 05
info@lkab.com
www.lkab.se

AB Svenska Miljöstyrningsrådet

Box 70396

107 24 Stockholm

Telefon: 08-50 63 62 54

Telefax-, 08-5063 62 59

e-post: info@miljostyrning.se
webbadress: www.miljostyrning.se

Nordea AB

Hamngatan 10

105 71 Stockholm

Telefon: 08-614 78 00

Telefax: 08-10 50 69

www.nordea.com

Norrland Center AB

Box 200

101 23 Stockholm

Telefon: 08-545 185 80

Telefax: 08-545 185 89
info@norrla ndcenter.se
www.norrlandcenter.se

OM Gruppen AB

Telefon: 08-405 60 00

Telefax: 08-405 60 01
info@omgroup.se
www.omgroup.se

Posten AB

105 00 Stockholm

Telefon: 08-781 10 00
kundtjanst@posten.se
www.posten.se

Samhall AB

Box 44

146 21 Tullinge

Telefon: 08-607 10 00

Telefax-, 08-607 10 99
samhall. info@samhall.se
www.samhall.se

SAS Sverige AB

195 87 Stockholm

Telefon: 08-797 12 93

www.sas.se

SIS Miljömärkning AB

Box 6455

113 82 Stockholm

Telefon: 08-610 30 40

Telefax: 08-34 20 10

svanen@sis.se
blomman@sis.se
www.svanen.nuwww.blomman.nu

Sjöfartsverket

601 78 Norrköping

Telefon: 011-19 13 79

Telefax: 011-10 20 30
hk@sjofartsverket.se
www.sjofartsverket.se

SOS Alarm Sverige AB

Box 5776

114 87 Stockholm

Telefon: 08-407 30 00

Telefax: 08-611 63 36
info@sosalarm.se
www.sosalarm.se

Specialfastigheter Sverige AB

Borggården

582 28 Linköping

Telefon: 013-24 92 00

Telefax-, 013-10 01 33
hk@specialfastigheter.se
www.specialfastigheter.se

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB

Box 27308

102 54 Stockholm

Telefon: 08-614 43 00

Telefax: 08-611 46 00

headoffice@sbab.se

www.sbab.se

149

143

ADRESSREGISTER

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Statens Järnvägar AB, SJ AB

Box 1153

118 81 Stockholm

Telefon: 08 762 20 00

Telefax: 08 411 40 20

sjinfoWstab.sJ.se
www.s|.se

Statens Väg* och Baninvest AB

781 87 Borlänge

Telefon: 0243-754 00

Telefax: 0243-756 11

Förvaltningsaktiebolaget Stattum

c/o Näringsdepartementet

103 33 Stockholm

Telefon: 08-405 36 92

Telefax: 08 21 57 99
vlktoria.aastrupWmdustry.minlstry.se

Sveaskog AB

Box 315

952 23 Kalix

Telefon: 0923 787 00

Telefax: 0923 787 01
www.sveaskog.se

Sydkraft SAKAB

Norrtorp

692 85 Kiinila

Telefon: 019 30 51 00

Telefax: 019-57 70 27
www.sakab.se

AB Svensk Bilprovning

Box 508

162 15 Vällingby

Telefon: 08-759 21 00

Telefax: 08-759 54 24
lnfoWbilprovningen.se
www.bilprovnlngen.se

AB Svensk Exportkredit, SEK

Box 16368

103 27 Stockholm

Telefon: 08-613 83 00

Telefax: 08 20 38 94

lnfoWsek.se

www.sek.se

Affärsverket svenska kraftnät

Box 526

162 15 Vällingby

Telefon: 08-739 78 00

Telefax: 08 3 7 84 05

lnfoWsvk.se

www.svk.se

Svenska Lagerhusaktiebolaget

Box 30143

104 25 Stockholm

Telefon: 08 657 44 00

Telefax: 08-737 01 16
lnfoWlagerhii5.se
www.lagerhus.se

Svenska rymdaktiebolaget

Box 4207

171 04 Solna

lelefon: 08 627 62 00

Telefax: 08 98 70 69

lnfoWssc.se

www.ssc.se

Svenska Skeppshypotekskassan

Box 11010

404 21 Göteborg

Telefon: 031-80 61 60

Telefax: 031-15 80 85
loanWskeppshypotek.o.se

Svenska Skogsplantor AB

Box 33

551 12 Jönköping

Telefon: 036-30 56 00

Telefax: 036-19 07 40
skogWskogsplanlor.se
www.skogsplantor.se

AB Svenska Spel

621 80 Visby

Telefon: 0498-26 35 00

Telefax: 0498-26 36 30
kundtJanstWsvenskaspel.se
www.svenskaspel.se

118 92 Stockholm
Telefon: 08-555 420 00
Telefax: 08-555 420 88
infoWteracom.se
www.teracom.se

Svensk-Danska Broförbindelsen AB, SVEDAB

Box 4044

203 11 Malmö

Telefon: 040-660 98 80

Telefax: 040-660 98 89

infoWsvedab.se

www.oresundskonsortiet.se

Sveriges Geologiska AB, SGAB

EY Law/Tlsell Advokatbyrå

Box 3143

103 62 Stockholm

Telefon: 08-506 440 00

Telefax: 08-506 441 00

SP Sveriges Provnings- och

Forskningsinstitut AB

Box 857

501 15 Borås

Telefon: 033-16 50 00

Telefax: 033-16 50 10
inloWsp.se
www.sp.se

Sveriges Rese- och Turistråd AB

Box 3030

103 61 Stockholm

Telefon: 08-725 55 00

Telefax: 08-725 55 31
infoWswetourlsm.se
www.swetcurlsm.se

Swedesurvey AB

801 82 Gävle

Telefon: 026-63 33 00

Telefax: 026 65 18 19

infoWswedesurvey.se
www.swedesurvey.se

Swedfund International AB

Box 3286

103 65 Stockholm

Telefon: 08-725 94 00

Telefax: 08-20 30 93
infoWswedfund.se
www.swetlfund.se

SweRoad

Box 4021

171 04 Solna

Telefon: 08-799 79 80

Telefax: 08 24 46 89
sweroad Wsweroa d .se
www.sweroad.se

Systembolaget AB

103 84 Stockholm

Telefon: 08-789 35 00

Telefax: 08 789 35 25
infoWsystembolagel.se
www.syslembolaget.se

Telia AB

123 86 Farsta

Telefon: 08-713 10 00

Telefax: 08-713 33 33
teliaWtella.se
www.telia.se

Teracom AB

Box 17666

V&S Vin & Sprit AB

Förmansvägen 19

117 97 Stockholm

Telefon: 08 744 70 00

Telefax: 08-744 74 44
lnfoWvinsprit.se
www.vinsprlt.se

Vasakronan AB

Box 24234

104 51 Stockholm

Telefon: 08-783 21 00

Telefax: 08-783 21 01

i nfoWvasa kr ona n.se
www.vasakronan.se

Vasallen AB

Trädgårdsgatan 14

702 12 Örebro

Telefon: 019-17 50 70

Telefax: 019-17 50 90
infomasterWvasallen.se
www.vasallen.se

Vattenfall AB

162 87 Stockholm

Telefon: 08-739 50 00

Telefax: 08-37 01 70
infoWvattenfall.se
www.vattenfall.se

Venantius AB

Box 16184

103 24 Stockholm

Telefon: 08 440 81 00

Telefax: 08-440 81 10
infoWvenantius.se
www.venantius.se

Voksenåsen A/S

Ullveien 4

NO 0791 Oslo, Norge

Telefon: 0047-22 14 30 90

Telefax: 0047-22 49 93 33
vokproWonline.no

Zenit Shipping AB

Vingalandsgatan 8

417 63 Gölelxxg

Telefon: 031-22 25 42

Telefax: 031-51 10 90

150

144

Skr. 2000/01:120

VD OCH ORDFÖRANDEFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅR 2000 Biläga 1

Förändringar under år 2000

Verkställande direktör och generaldirektör

SJ Green Cargo AB	Jan Sundling
Sydkraft SAKAB	Per-Olof Lindholm	Anders Lärkert
SJ AB	Kjell Nilsson
Sjöfartsverket	Jan-Olof Selén	Anders Lindström
Specialfastigheter Sverige AB	Curt Bylund	Holger Wästlund
Sveaskog AB	Lars Sköld	Björn Skogh
SVEDAB	Mats Wemming	Karl-Otto Sicking
Swedcarrier, AB	Arne Berggren
Svensk Bilprovning, AB	Hans Tivéus	Per Egon Johansson
Sveriges Rese- och Turistråd AB	Karl-Erik Strand	Anders Wallgren
Telia AB	Jan-Äke Kark
	Marianne Nivert	Jan-Ake Kark
Vattenfall AB	Bertil Tiusanen	Carl-Erik Nyquist
	Lars G. Josefsson	Bertil Tiusanen
V&S Vin & Sprit AB	Peter Lagerblad	Egon Jacobsson

Förändringar under år 2000:
styrelseordförande

A-Banan projekt AB	Sven Bårström	Ingemar Skogö.
Civitas AB + Vasakronan AB	Egon Jacobsson	Rune Brandinger.
SJ Green Cargo AB	Karl Gunnar Holmqvist
Kasernen Fastighets AB	Christer Alvemur	Bengt A W Johansson
Nordea AB	Vesa Va i nio	Jacob Palmstierna
Sydkraft SAKAB	Jan Kluge	Jan Ekman
SJ AB	Daniel Johannesson
Swedcarrier, AB	Ingrid Bonde
Svensk Bilprovning, AB	Olof Johansson	Stig Malm
Telia AB	Lars-Eric Peterson	Jan Stenberg
Vasakronan AB	Egon Jacobsson	Rune Brandinger
Vasallen AB	Pär Nuder	Håkan Bryngelson.
Vattenfall AB	Gerhard Larsson	Jörgen Andersson

151

145

SISTA SIDAN

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

Bolagiseringen av SJ

Beslutet

Regeringen föreslog i en proposition till riksda-
gen den 16 mars 2000 att verksamheten vid
Statens Järnvägar (SJ) skulle överföras till ett
eller flera aktiebolag. Där sades också att staten
skulle äga alla aktier i det eller de bolag där SJ:s
kärnverksamhet bedrevs.

Bakgrund

Staten har sedan andra hälften av 1800-talet
bedrivit järnvägsverksamhet genom Statens
Järnvägar (SJ). Sedan är 1911, dä affärsverks-
forrnen skapades, har verksamheten bedrivits i
form av ett affärsverk.

1988 skildes bland annat ansvaret för inves-

Varför bolagisering ?

Regeringen ansåg det som viktigt att SJ kunde
ges möjlighet att pä bästa sätt tillgodose kunder-
nas krav på service, kvalitet och tillgänglighet.
För att SJ skall kunna delta I denna utveckling
och kunna ta tillvara nya affärsmöjligheter såväl i
Sverige som utomlands krävdes en verksamhets-
form som möjliggjorde deltagande i olika former
av samverkan, till exempel gemensamma
utvecklingsbolag.

Regeringen ansåg därför att SJ borde ombil-
das till aktiebolag med syfte att skapa
enheter/verksamheter som genom att verka
under samma förutsättningar som övriga kon-
kurrenter på marknaden bättre kunde tillgodose

kundernas krav på service.

Vad innebär
en bolagisering

En bolagisering ger en
enhetlig juridisk struktur för
alla verksamheter i koncernen
och underlättar bland annat effekti-
visering och rationalisering av SJ:s verk-
samhet. Strukturen ger också en tydlig
transparens, som omöjliggör alla former av
korssubventioner och felaktig prissättning.
Bolagiseringen innebär vidare en anpassning
till den fortgående internationaliseringen
inom transportmarknaden.

Nuvarande struktur

SJ har sedan den 1 januari 2000 bedrivit sin
verksamhet i sex väldefinierade och affärsmäs-
sigt avgränsade sektorer: SJ Resor, SJ Cargo
Group, SJ Fastigheter, SJ Teknik, SJ Terminal-
produktion och SJ Data. Dessa sektorer ombil-
dades 1 samband med bolagiseringen till sex
självständiga koncerner. SJ Resor och SJ Cargo
Group, som omfattar SJ:s kärnverksamhet, dri-
ver sedan 1 januari 2001 verksamhet i SJ AB
respektive Green Cargo AB. Dessa bolag är
direktägda av staten medan övriga bolag ägs av
staten genom holdingbolaget AB Swedcarrier. SJ
Fastigheter driver verksamhet i Jernhusen AB,
SJ Teknik i Euromaint AB, SJ Terminalproduk-
tion i TraffiCare AB samt SJ Data i Unigrid AB.

_hotell städservice

. persontransporter
färjor rest® i Inger
fastighet*

■ aataservice
godstransporter

godstransporter

Green CargöAB

persontransporter

AB Swedcarrier

järnväRsanknuten
serviceverksamhet

teringar i och underhåll av bannätet från
trafikverksamheten för att järnvägen skulle
ges förutsättningar att spela en viktig roll
som ett konkurrenskraftigt transportme-
del. Banverket övertog i samband med
detta ansvaret för infrastrukturen.

Marknaden
för person-
transporter har
successivt
avreglerats och
godstrafiken på järn-
väg har helt avregle-
rats, vilket fått till följd
att kunderna ställer
högre kvalitets- och servicekrav.
Därför har riksdagen successivt
beslutat om en transportpolitik

som innebär ökad konkurrens mellan och inom
varje transportslag.

Med avregleringen följde ökad konkurrens från
både svenska och utländska företag. Från år 2000
svarade SJ för mindre än 40 procent av antalet
tågresor I Sverige. SJ:s andel av antalet personki-
lorneter beräknades då uppgå till cirka 70 pro-
cent. Arlanda Express, pendeltågstrafiken i Stock-
holm och nattågen till övre Norrland är exempel
på järnvägstrafik som utfördes av andra tågtrafik-
utövare. SJ mötte också en allt större konkurrens
från andra trafikslag såsom flyg och busstrafik,
verksamheter som nästan undantagslöst bedrivs i
aktiebolagsform.

152

146

Skr. 2000/01:120

Bilaga 1

153

Kompletteringar och riktlinjer

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Hel- och delägda företag

2.1 A-Banan projekt AB

Riktlinjer

A-Banans aktier förvaltas till lika delar av Luftfartsverket och Banverket.
Bolagets verksamhet finansieras genom löpande fakturering av dess
kostnader till de båda ägarna. Därutöver erhåller A-Banan vissa intäkter
genom en särskild kontroll- och övervakningsersättning från A-Train
AB, det bolag som det privata näringslivet bildat för att på uppdrag av A-
Banan genomfora projektet.

Arlandabanan är det första infrastrukturprojektet i landet som
samfinansicras av staten och det privata näringslivet. Är 1993 fick den
s.k. Delegationen for infrastrukturinvesteringar (K 1991:04) i uppdrag av
regeringen att genomföra upphandlingen av projektet. A-Banan Projekt
AB bildades för att dels administrera den fortsatta upphandlingen, dels
samla statens rättigheter och skyldigheter i projektet (prop. 1993/94:39).
Bolaget har vidare till uppgift att som ägare till Arlandabanan och part i
Arlandabanan Project Agrccment följa utvecklingen av verksamheten
samt återbetalningen av det statliga vilikorslånet.

Arlandabanan öppnades för flygpendeltrafik, Arlanda Express, den 25
november 1999. Den 10 januari 2000 öppnades även anläggningen för
den regionala och nationella tågtrafiken.

Styrelse år 2001

Bårström, Sven, ordförande

Danielsson, Jan
Danielson, Jan
Francke, Ulrika
Lindberg Göransson, Kerstin
Averstad, Kjell-Åke
Lundin, Ulf, suppleant
Sundberg, Kjell, suppleant

Verkställande direktör

Kjell Sundberg

154

2.2

AB Swedcarrier

Styrelse 2001

Bonde, Ingrid, ordförande

Kvarnström, Jan, vice ordförande

Apler, Lena
Detter, Dag
Elväng, Katja
Persson, Bertil

Bemdtsson, Mats, arbetstagarrepresentant
Ersson, Örjan, arbetstagarrepresentant
Hallén, Bertil, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Berggren, Arne

2.3 ALMI Företagspartner AB

Riktlinjer

Riksdagen beslutade den 14 december 1993 att staten i samverkan med
vissa näringslivsorganisationer skulle bilda ett centralt aktiebolag med
uppgift att dels verka för företagsutveckling och dels äga aktier i ett antal
regionala bolag, vars verksamhet skall vara att bedriva rådgivning och
finansiering (prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11 rskr. 1993/94:80). De
övergripande målen för verksamheten är att främja tillväxt och förnyelse
i svenskt näringsliv genom att via rådgivning, finansiering och kontakt-
skapande insatser bidra till att nya företag startas och att de små företa-
gen får en lönsam tillväxt. ALMI:s kunder är företag med mindre än 250
anställda och då särskilt företag med mindre än 50 anställda.

Styrelse 2001

Eriksson, Per-Ola, ordförande

Amelid, Håkan

Bolin Ottoson, Gertrud

Carlsson, Bibbi
Engström, Gunvor
Holm, Pelle

Nilsson, Thomas

Hellberg, Björn, arbetstagarrepresentant

Karlsson, Leif, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Lundwall, Göran

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

155

2.4

Akademiska Hus AB

Riktlinjer

Efter riksdagens beslut 1992 ombildades Byggnadsstyrelsen varav bl.a.
Akademiska hus bildades (prop. 1992/93:37, bet. 1991/92:FiU8, rskr.
1992/93:123). Akademiska hus skall långsiktigt upprätthålla värdet i
statens innehav av högskolefastigheter och garantera att fastighets- och
förmögenhetsförvaltningen genomförs på ett kompetent sätt.

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Styrelse 2001

Nilsson, Lennart, ordförande

Axelsson, Charlotte

Kantola, Birgitta

I.undius, Annika

Nilsson, Jan S

Rundqvist, Veronica

Staffas, Fritz

Rogestam, Christina

Jcnsen, Ilans, arbetstagarrepresentant

Seradji, Parzin, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Rogestam, Christina

Verkställande direktör

Rogestam, Christina

2.5 Apoteket AB

Riktlinjer

Regeringen har, efter riksdagens bemyndigande, träffat avtal med Apote-
ket AB om bolagets verksamhet i enlighet med lagen (1996:1152) om
handel med läkemedel m.m. (prop. 1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr.
1996/97:58 och prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:SoUl, rskr. 1998/99:104).
Riktlinjerna för Apoteket AB:s verksamhet lades fast i samband med
bolagets bildande 1970 (prop. 1970:74, bet. 1970:2LU, rskr. 1970:234).
Därefter har riktlinjerna ändrats 1985 (prop. 1984/85:170, bet.
1984/85:SoU29, rskr. 1984/85:357) och 1996 (prop. 1996/97:27, bet.
1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58).

Mot bakgrund av förslagen i Läkcmedelsdistributionsutredningens hu-
vudbetänkande Läkemedel i vård och handel (SOU 1998:28) om att kon-
kurrensutsätta detaljhandel med läkemedel har regeringen i prop.
1998/99:106 Vissa ändringar i läkemedelsförmånen m.m. redovisat som

156

sin bedömning att det för närvarande inte är aktuellt att förändra ensam- Skr. 2000/01:120
rätten för Apoteket AB att bedriva detaljhandel med läkemedel. I sam- Bilaga 2
band med riksdagsbehandlingen av propositionen avslog riksdagen mo-
tioner om avveckling av apoteksmonopolet (bet. 1998/99:SoU14,
rskr. 1998/99:209).

Styrelse 2001

Bergquist, Jan, ordförande
Carlsson, Barbro

Eberstein, Susanne

Engström Laurent, Anna

Eriksson, Eva

Sjöberg, Mikael

Furberg, Inga-Lill, arbetstagarrepresentant
Skoglösa, Britt-Marie, arbetstagarrepresentant
Söderhjelm, Margareta, arbetstagarrepresentant, suppleant
Utterström, Anna Karin, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Carlsson, Stefan

2.6 AssiDomän AB

Riktlinjer

Domänverket ombildades 1912 till affärsverk med uppgift att förvalta
statens skogs- och jordbruksmark. Dess myndighetsuppgifter övergick
till andra myndigheter och sedan 1960-talet har verksamheten varit
kommersiell. Genom beslut i riksdagen (prop. 1990/91:87, bet.
1990/91 :NU38, rskr. 1990/91:318) överfördes Domänverkets verksamhet
till ett statligt ägt aktiebolag, AssiDomän. Detta bolag som även inklude-
rar de tidigare statliga skogsbolagen, NCB och ASSI, ålades marknads-
mässiga avkastningskrav. Knappt hälften av aktierna i AssiDomän såldes
på förslag från regeringen under 1994 till institutioner och allmänheten
(prop. 1991/92:69). Statens andel uppgår efter Sveaskogsaffären till
35,31 %.

Styrelse 2001

Magnusson, Bernt, ordförande

Palme, Gunnar

Bjömsson, Björn

Blomberg, Jan

Carlsson, Hans

Duveblad, Gunnel

Ros, Carl Wilhelm

157

Tegnér, Per

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Verkställande direktör

Palme, Gunnar

2.7 Bostadsgaranti, AB

Riktlinjer

Bolaget bildades 1962 av dåvarande Svenska Byggnadsentreprenörföre-
ningen (numera Sveriges Byggindustrier). Verksamheten bestod ur-
sprungligen av att ställa garantier vid ny- och ombyggnad av bostads-
rättslägenheter. Under 1976 introducerades en tioårsgaranti för köpare av
nyproducerade småhus. Denna garanti gjordes 1984 till villkor tor stat-
liga lån (senare för räntesubventioner) till egnahem och småhus med bo-
stadsrätt. I samband därmed inträdde staten som hälftenägare i bolaget
(prop. 1983/84:41, bet. 1983/84BoU8, rskr. 1983/84:64. Riksdagen moti-
verade beslutet med att det mot bakgrund av bolagets starka ställning när
det gäller utfärdande av produktionsgarantier och ansvarsutfästelser var
rimligt att staten skaffade sig ett inflytande över verksamheten.

Strategin är att med en liten organisation upprätthålla en hög nivå när
det gäller granskning av byggföretag, projekt och handlingar för att
kunna teckna garantier som ger ett gott konsumentskydd för köpare av
nya bostadsrätter och egnahem.

Styrelse 2001

Brink, Stig, ordförande

Hagberg, Michael

Hansén, Mårten

Kruusc, Thomas
Larsson, Sven
Lönnberg, Anders
Abyhammar, Marianne

Verkställande direktör

Eriksson, Kåre

2.8 Civitas Holding AB, Vasakronan AB, Vasallen AB

Riktlinjer

Efter riksdagens beslut ombildades byggnadsstyrelsen med följd att bl.a.
Akademiska hus och Vasakronan Holding AB bildades 1992 (prop.
1992/93:37, bet. 1997/92:FiU8, rskr. 1991/92:107). Vasakronans upp-

158

drag är att som fastighetsföretag långsiktigt uppnå högsta möjliga totala Skr. 2000/01:120
avkastning på det egna kapitalet. Bolaget ägs till 100 % av Civitas Bilaga 2
Holding AB (f.d. Vasakronan Holding AB) som är ett av staten helägt
bolag. Civitas Holding har ingen operativ verksamhet. Civitas Holding

AB har i dag två dotterbolag: Vasallen och Vasakronan AB.

2.8.1 Civitas Holding AB

Styrelse 2001

Bryngelson, Håkan

Engman, Gerd

Israelsson, Mats

Kantola, Birgitta

Kylberg, Lars

Ljungh, Claes

Gustafsson, Marianne, arbetstagarrepresentant

Kjällbring, Rolf, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Bryngelson, Håkan

2.8.2 Vasallen AB

Styrelse 2001

Nuder, Pär, ordförande

Hedlund, Lena

Jonsson, Jan-Peter

Jonsson, Lars

Rodosi, Agneta

Netz, Bo

Wästlund, Holger

Verkställande direktör

Jonsson, Jan-Peter

2.8.3 Vasakronan AB

Styrelse 2001

Jacobsson, Egon, ordförande

Kylberg, Lars V, vice ordförande
Bryngelson, Håkan

Danell, Georg

Engman, Gerd

159

Kantola, Birgitta

Lilja, Maria

Ljungh, Claes

Gustafsson, Marianne, arbetstagarrepresentant

Kjällbring, Rolf, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Bryngelson, Ilåkan

2.9 A/O Dom Shvetsii

Styrelse 2001

Lundberg, Gunnar, ordförande

Alvemur, Christer

Avdeev, Kirill V

Bergman, Johan

Gunnarsson, Carl-Johan

Verkställande direktör

Koppeli, Risto

2.10 Stattum, Förvaltningsaktiebolaget

Riktlinjer

I samband med det tidigare statliga förvaltningsaktiebolaget Fortias lik-
vidation 1993 överfördes vissa innehav till staten och vissa aktier, främst
i delägda bolaget, till Förvaltningsaktiebolaget Stattum. Förvaltningen av
bolaget har skötts i samarbete med Näringsdepartementet. Några sär-
skilda mål för verksamheten har inte givits.

Styrelse 2001

Rekke, Lars, ordförande

Eriksson, Per Olof
Magnusson, Bernt
Nilsson, Lennart
Sprängare, Björn
Stenberg, Jan

Verkställande direktör

Detter, Dag

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

160

2.11

Green Cargo AB

Styrelse 2001

Holmqvist, Karl Gunnar, ordförande

Bådholm, Christer

Halvarsson, Eva

Johannesson, Daniel

Rennerstedt, Kristina

Sandberg, Peter

Strömberg, Birgitta

Östlund, Viggo

Bieder, Stefan, arbetstagarrepresentant
Lundmark, Peter, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Sundling, Jan

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

2.12 Göta Kanalbolag, AB

Riktlinjer

AB Göta kanalbolag bildades 1810 i samband med påbörjandet av byg-
gandet av kanalen. Bygget av Göta kanal var klart 1832 när kanalen in-
vigdes. Fram till 1978 var kanalen i privat ägo då bolaget övertogs av
staten. Den senaste privata ägaren utgjordes av intressen inom Wallen-
bergsfaren. År 1984 blev AB Göta kanalbolag ett dotterbolag till dåva-
rande Domänverket. I samband med riksdagens beslut våren 1992 om
riktlinjer för att föra över verksamheter vid Domänverket till aktiebolags-
form behandlades även det framtida ansvaret för AB Göta kanalbolag
(prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351). Riksdagen
ansåg att det är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal i
framtiden rustas upp och drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt
byggnadsverk och ett attraktivt turistmål kan vidmakthållas. Staten skall
även i fortsättningen äga AB Göta kanalbolag där kanalbolaget och
kanalfastigheten även i fortsättningen skall vara en sammanhållen enhet.
Finansieringen av kanalens upprustning skall tillförsäkras genom stats-
maktens försorg.

Styrelse 2001

Janérus, Kaj, ordförande

Berggren, Christer, vice ordförande

Andersson, Elving

Modin, Anita

Svenheim, Lars-Olof

Söderlund, Thord

Wäm, Ragnhild

161

6 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 120

Löfströrn, Britt-Marie, arbetstagarrepresentant

Åhfeldt Per-Olof, arbetstagarrepresentant
Johansson, Billy, arbetstagarrepresentant, suppleant
Pettersson Leif, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Österlund, Claes-Göran

2.13 Imego AB

Riktlinjer

På Förslag av utredningen om ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg
(SOU 1997:37) bildades 1998 bolaget Imego AB med inriktning mot
mikroelektronikbaserade system efter riksdagsbeslut (prop. 1997/98:1,
prop. 1997/98:114, bet. 1997/98UbU17, rskr. 1997/98:271). Enligt den
grundprincip som lades fast genom propositionen och riksdagsbeslutet
skulle institutet erhålla viss statlig basfinansiering för driften men dess
huvudsakliga finansiering efter uppbyggnadsskedet skulle utgöras av
uppdragsforskning med medel från näringslivet. I samband med budget-
propositionen 2000 beslöts om driftsbidrag för 2001 om 20 miljoner
kronor (prop. 2000/01:1).

Styrelse 2001

Sahlin, Mauritz, ordförande

Lewin, Thomas

Netzler, Göran

Nilsson, Aina

Olsson, Eva

Omling, Pär

Torell, Lena

Verkställande direktör

Brox, Bill

2.14 IRECO Institute for Research and Competence
Holding AB

Riktlinjer

I enlighet med riksdagens beslut bildades hösten 1997 holdingbolaget
IRECO Institute for Research and Competence Holding AB. Bolaget ägs
till 55 % av staten och till 45 % av Stiftelsen för Kunskaps- och Kompe-
tensutveckling (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97 :FiU20, rskr.

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

162

1996/97:284). Syftet med verksamheten är bl.a. att äga och förvalta ak- Skr. 2000/01:120
tier eller andelar i bolag som bedriver industrinära forskning, att främja Bilaga 2
industriforskningsinstitutens långsiktiga kompetensutveckling att främja
samverkan mellan industriforskningsinstitut, universitet, högskolor och
svenskt näringsliv samt att främja en ändamålsenlig struktur inom indust-
riforskningssystemet.

Styrelse 2001

Svedberg, Gunnar, ordförande

Berggren, Christer

Caesar, Madeleine

Lubeck, Lennart

Salzmann, Tomas

Torell, Lena

Verkställande direktör

Widmark, Håkan

2.15 Kasernen Fastighets AB

Riktlinjer

Kasernen bildades 1990 med Diös fastigheter AB som majoritetsägare
och med staten som delägare. Under december 1991 förvärvade staten
alla aktier i som en följd av den statliga reformen inom lokalförsörj-
ningen bolaget (prop.l991/92:44, bct.l991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107).
Bolaget har till uppgift att tillhandahålla främst korttidsbostäder åt För-
svarsmakten.

Styrelse 2001

Alvemur, Christer, ordförande

Andersson, Björn

Jönsson, Lena

Lorentzon, Arne

Lundberg, Monica

Verkställande direktör

Lorentzon, Arne

163

2.16 Kungliga Dramatiska Teatern AB Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Riktlinjer

Dramaten är nationalscen för talteater. Nationalscensuppdraget definie-
rades senast i Kulturpolitik prop. 1996/97:3. Det innebär att Dramaten
skall vara den i Sverige ledande institutionen inom sitt konstområde, vara
ett föredöme för andra scener, vårda och främja det svenska språket och
det nationella kulturarvet inom sitt konstområde, nå en stor och bred pu-
blik, ha en bred repertoar samt kunna hävda sig i jämförelse med de
främsta scenerna utomlands.

Styrelse 2001

Wikström, Jan-Erik, ordförande

Bonnier, Eva

Dahlberg, Ingrid

Efraimsson, Inger

Låftman, Lennart

Wästberg, Per

Göranzon, Marie, arbetstagarrepresentant

Åkerblom, Kjäll, arbetstagarrepresentant
Wilkner, Pierre, arbetstagarrepresentant, suppleant
Dam berg, Jan, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Dahlberg, Ingrid

2.17 Kungliga Operan AB

Riktlinjer

Operan är nationalscen för opera och balett. Nationalscensuppdraget de-
finierades senast i Kulturpolitik prop. 1996/97:3. Det innebär att Operan
skall vara den i Sverige ledande institutionen inom sina konstområden,
vara ett föredöme för andra scener, vårda och främja det nationella kul-
turarvet inom sina konstområden, nå en stor och bred publik, ha en bred
repertoar samt kunna hävda sig i jämförelse med de främsta scenerna
utomlands.

Styrelse 2001

Dalborg, Hans, ordförande

Andersson, Benny

Engdahl, Ilorace

Reinius, Ulla

Starrin, Karin

164

Stenberg, Jan

Tham, Carl

Tivéus, Meg

Gleisner, Per-Åke, arbetstagarrepresentant
Onne, Madeleine, arbetstagarrepresentant
Lundén, Gun-Maj, arbetstagarrepresentant, suppleant
Bergström, Peter, arbetsstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Hall, Bengt

2.18 Lernia AB

Riktlinjer

Riktlinjerna för Lemia AB, f.d. AmuGruppen AB, lades fast i samband
med bolagiseringen av AMU-gruppen 1993 (prop. 1992/93:152, bet.
1992/93:AU6, rskr. 1992/93:75). Överlåtelsen av verksamheten regleras i
ett avtal mellan staten och AmuGruppen AB. Med anledning av propo-
sitionen Kapitaltillskott m.m. till AmuGruppen AB (prop. 1996/97:55,
bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:108) tillfördes bolaget som ett ägartill-
skott 600 miljoner kronor. Därefter har under 1997 förändringar av-
seende inriktning och organisation genomförts (skr. 1996/97:95 bet.
1996/97:AU6, rskr. 1996/97:189). Vid ordinarie bolagsstämma 1997 an-
togs ett ägardirektiv för överlämnande till styrelsen. Ägardirektivet syftar
till att tydliggöra ägarens syn på verksamhetens inriktning samt ägarens
förväntningar och krav på bolaget.

Styrelse 2001

Dockered, Bo, ordförande

Blomquist, Bo-Gunnar

Eriksson, Olle

Hjalmarson, Lennart

Iversen, Jonas
Kronstam, Karin
Lewin, Margareta
Normark-Nilsson, Ann-Stina
Tingsråd, Tone
Larsson, Bengt

Johansson, Jan, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Carrick, Peter

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

165

7 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 120

2.19 Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB

Styrelse 2001

Sprängare, Björn, ordförande

Ameln, Carl

I Ielgesson, Lars-Åke

Olson, lians Christer

Ros, Carl Wilhelm

Tengelin, Ursula

Ullebo, Egil

Östholm, Lars

Berggren, Christer, suppleant

Bäckström, Håkan, arbetstagarrepresentant

Larsson, Hans, arbetstagarrepresentant

Wikström, Karl, arbetstagarrepresentant

Kohkoinen, Thomas, arbetstagarrepresentant, suppleant
Thoméus, Torsten, arbetstagarrepresentant, suppleant
Åhult, Henrik, arbetstagarrepresentant, suppleant

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Verkställande direktör

Ameln, Carl

2.20 Luftfartsverket

Riktlinjer

Luftfartsverket bildades 1947 efter ombildande av lufifartsfonden till en
affärsverksfond och av luftfartsstyrelsen till ett affärsdrivande verk (prop.
1947:194). Det affärsdrivande verket fick benämningen Luftfartsverket.
Som skäl angavs bl.a. att verksamheten skulle fa bättre affärsmässiga
förutsättningar och kunna drivas effektivare. Luftfartsverket har i
uppdrag att skapa förutsättningar för ett säkert, effektivt och miljöan-
passat flyg som kan tillgodose människors och näringslivets behov av
resor och godstransporter, bl.a. genom att tillhandahålla, driva och ut-
veckla statens flygplatser och flygtrafiktjänster. Luftfartsverkets huvud-
uppgifter är att främja utvecklingen av den civila luftfarten, att ansvara
för statens flygplatser för civil luftfart, att utöva tillsyn över flygsäker-
heten för den civila luftfarten, att svara för skyddet av miljön mot förore-
ningar från den civila luftfarten, att ansvara för flygtrafiktjänst i fred för
civil och militär luftfart, att ombesörja beredskapsplanläggning för civila
flygtransporter.

Luftfartsverket ansvarar för delfunktionen Flygtransporter inom funk-
tionen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret.

Styrelse 2001

Adelsohn, Ulf, ordförande

166

Anneli, Elisabet
Jonsson, Jan

Orrenius, Jan
Plogéus, Eva
Thapper, Inger

Örnfjäder, Krister

Andersson, Lars, arbetstagarrepresentant

Falk, Krister, arbetstagarrepresentant

Dittmer, Ulf, arbetstagarrepresentant, suppleant
Nilssen, Roal, arbetstagarrepresentant, suppleant

Generaldirektör

Skogö, Ingemar

Lars Rekke ff.o.m. 1 augusti 2001

2.21 Nordea AB

Riktlinjer

Som ett led i statens åtgärder för att stärka det finansiella systemet köpte
staten in samtliga utestående aktier i Nordbanken (1991/92: 153, bet.
1991/92:NU36, rskr. 352). I enlighet med tidigare beslut tog staten det
första steget i oktober 1995 i en utförsäljning av statens aktier genom att
sälja 34,5 %.

Styrelse 2001

Vainio, Vesa, ordförande

Dalborg, Hans
Andersson, Dan

Andersson, Edward
Brandinger, Rune
Madsen Hoeg, Claus

Magnusson, Bernt

Pedersen Hoeg, Jörgen

Peltola, Timo

Krarup, Thorleif, suppleant

Haulrik, Lene, arbetstagarrepresentant

Roukala-Huvärinen, Kaija, arbetstagarrepresentant

Finskas, Bertel, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Krarup, Thorleif

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

167

2.22 Norrland Center AB

Riktlinjer

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Norrland Center AB bildades för att främja företagande i Norrland.
Verksamheten bygger på samarbete mellan staten, Norhold AB och stif-
telsen Norrlandsfonden.

Styrelse 2001

Näsman, Jan, ordförande
Andersson, Peter
Söderström, Lars-Olov

Verkställande direktör

Bengtsson, Sture

2.23 OM Gruppen AB

Styrelse 2001

Stcnhammar, Olof, ordförande

Broek, Gunnar

Franzén, Thomas

Larsson, Per E.

Nyman, Sven

Rydén, Bengt

Carendi, Jan

Nyblaeus, Nils-Fredrik

Verkställande direktör

Larsson, Per E.

2.24 Posten AB

Riktlinjer

Grundbeslut: Förändrad verksamhet för Postverket (prop. 1993/94:38,
bet. 1993/1994:TU9, bet. 1993/94:TU1, rskr. 1993/94:119).

Kompletterad med Postens finansiella tjänster (prop. 1995/96:3, bet.

1995/96:NU3, rskr. 1995/96:41).

168

Styrelse 2001

Bemhardsson, Göte ordförande

Brodin Rampe, Annette

Grabe, Lennart
Iversen, Jonas
Kvarnström, Jan

Litzén, Ulla

Lekberg, Sören

Malmborg, Curt
Strömberg, Karin
Spång, Ulf

Kihlberg, Åke, arbetstagarrepresentant

Mellström, Alf, arbetstagarrepresentant
Nyström, Björn, arbetstagarrepresentant, suppleant
Strömbäck, Kjell, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Grabe, Lennart

2.25 Samhall AB

Riktlinjer

Riksdagen beslutade 1992 att den dåvarande stiftelsen Samhall skulle bli
aktiebolag (prop. 1991/92:91, bet 1991/92:AU16, rskr. 1991/92:249).
Aktiebolaget består av ett moderbolag och dotterbolag. Moderbolaget
äger samtliga aktier i dotterbolagen. Omvandlingen skedde för att före-
tagsgruppen därigenom skulle fa bättre affärsmässiga förutsättningar för
sin verksamhet och verksamheten skulle bli effektivare. Vidare innebär
aktiebolagsformen en ansvars- och befogenhetsfördelning som är klar,
känd och beprövad av samarbetspartners och konkurrenter, nationellt och
internationellt.

Uppgiften för Samhall AB är att anordna, leda och samordna verksam-
het, som bedrivs inom koncernen för att ge utvecklande och meningsfullt
arbete åt arbetshandikappade där behoven finns. Koncernen skall upp-
fylla vissa resultatkrav i fråga om sysselsättningsvolym, effektivitetsför-
bättringar, rekrytering av vissa grupper arbetshandikappade samt ifråga
om andel anställda som under året lämnar Samhall för arbete på den re-
guljära arbetsmarknaden.

Styrelse 2001

Tidlund, Håkan, ordförande

Carlsson, Boel

Iversen, Jonas

Persson Göransson, Ewa

Persson, Margareta

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

169

Wolrath, Björn Skr. 2000/01:120

Johansson-Wester, Margaretha Bilaga 2

Frideborger, Bengt, arbetstagarrepresentant

Litzell, Per-Olof, arbetstagarrepresentant
Josefsson, Sören, arbetstagarrepresentant
Gardelin, Olle, arbetstagarrepresentant, suppleant
Lcppäniemi, Sven-Olof, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Gunnarsson, Göran

2.26 SAS Gruppen

Riktlinjer

SAS-samarbetet etablerades i slutet av 1950 genom retroaktiv tillämp-
ning av ett konsortialavtal som slöts i början av 1951 mellan de dåva-
rande nationella moderbolagen i konsortiet. Konsortialavtalct godkändes
av de tre ländernas regeringar oeh följdes i slutet av 1951 av ett avtal
mellan de tre ländernas regeringar rörande samarbete på luftfartens om-
råde. Detta avtal gäller så länge samarbetet i SAS upprätthålls. Vidare
utfärdades under 1951 parallella koncessioner för moderbolagens flygtra-
fik. Tillsammans utgör dessa beslut grundvalen för det skandinaviska
luftfartssamarbetet. Nu gällande svenska koncession beslutades av rege-
ringen 1988 efter hörande av riksdagen. Regeringsavtalct förlängdes se-
nast genom regeringsbeslut 1989. Riksdagen godkände den 16 maj 1997
en föreslagen förlängning av SAS-samarbetet till den 30 september 2020
(prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:TU9, rskr. 1996/97:232).

Styrelse 2001

Berggren, Bo, ordförande
Jansson, Urban, vice ordförande
Bclfrage, Erik
Linander, Nina

Verkställande direktör

Lindcgaard, Jörgen

170

2.27

SIS Miljömärkning AB

Riktlinjer

År 1989 beslutade Nordiska ministerrådet att infora en gemensam, offi-
ciell miljömärkning i Norden. Man valde Svanen som symbol, en variant
av Nordiska ministerrådets logotyp.

Regeringen gav SIS - Standardiseringen i Sverige - uppdraget att
sköta Svanmärkningen. Sedan 1994 har SIS Miljömärkning även hand
om den europeiska miljömärkningen EU-blomman.

År 1998 blev SIS Miljömärkning ett aktiebolag, ett dotterbolag till SIS
med staten som delägare (10%). SIS är en oberoende ideell förening med
en styrelse som representerar näringsliv och samhälle. Verksamheten
drivs utan vinstsyfte och finansieras genom licensavgifter och statsan-
slag.

SIS Miljömärkning AB är organiserad i två avdelningar: en för krite-
rieutveckling och en för licensfrågor, d.v.s. licensansökningar, företags-
kontakter och marknadsföring.

Styrelse 2001

Thiberg, Sven, ordförande

Berg, Ingolf

Flink, Lars

Knutsson, Pernilla

Mattsson, Anna

Sköldefors, Walter

Verkställande direktör

Unge, Ragnar

2.28 SJ AB

Styrelse 2001

Johannesson, Daniel, ordförande

Berg, Gunilla

Fallenius, Peter

Granlund, Marie

Halvarsson, Eva

Nilsson, Roland
Åhnberg, Bertil
Aldenmark, Lena, arbetstagarrepresentant
Nyholm, Nils-Gunnar, arbetstagarrepresentant
Saxvold, Bror, arbetstagarrepresentant

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

171

Verkställande direktör

Nilsson, Kjell

2.29 Sjöfartsverket

Riktlinjer

Sjöfartsverket blev affärsverk den 1 juli 1987 då riksdagen bl.a.
beslutade att Sjöfartsverket fick disponera sina avskrivningsmedel för
finansiering av investeringar (prop. 1986/87:100).

Sjöfartsverket har till uppgift att se till att sjöfart kan bedrivas året runt
i svenska farvatten och på samtliga svenska hamnar av betydelse under
säkra och effektiva former. Sjöfartsverket skall även verka för säkerheten
ombord på svenska fartyg, oberoende av farvatten. Vidare skall Sjöfarts-
verket arbeta för att sjöfarten miljöanpassas.

Sjöfartsverket ansvarar för delfunktionen Sjötransporter inom funktio-
nen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret.

Styrelse 2001

Färm, Gunnel, ordförande

Brandin, Claes-Göran

Johannesson, Rolf

Nyström, Elizabeth

Nilsson, Elisabeth

Olsson, Karin

Olsson, Kent

Starkerud, Lars

Karlsson, Göte, arbetstagarrepresentant
Pettersson, Birgitta, arbetstagarrepresentant
Pålsson, Uno, arbetstagarrepresentant

Andersson, Daniel, arbetstagarrepresentant, suppleant
Hoffrén, Tapani, arbetstagarrepresentant, suppleant
Johansson, Lennart, arbetstagarrepresentant, suppleant

Generaldirektör

Selen, Jan Olof

2.30 SOS Alarm Sverige AB

Riktlinjer

SOS Alarm ägs av Svenska Staten (50 %), Landstingsförbundet (25 %)
och Förenade Kommunföretag (25 %). På deras uppdrag ansvarar
bolaget för SOS-tjänsten i Sverige, genom att ta emot och förmedla larm
på nödnumret 112. För kommunernas räkning alarmeras

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

172

räddningstjänsten och för landstingen alarmeras och dirigeras Skr. 2000/01:120
ambulanstrafiken. På uppdrag av landstingen ansvarar SOS Alarm även Bilaga 2
för sjukvårdsupplysningen.

Styrelse 2001

Persson, Curt, ordförande

Jönsson, Benny, vice ordförande
Lindell, Lars-Olof, vice ordförande

Berg, Hjördis
Brögger, Lise

Fredlund, Michael
Lennerwald, Ingrid
Salomonson, Christina

Nordin, Åke, arbetstagarrepresentant
Rålin, Berit, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Bergqvist, Sven Rune

2.31 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, AB

Riktlinjer

Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB är ett av staten helägt bo-
lag för teknisk utvärdering, mätteknik, provning, forskning och utveck-
ling samt certifiering av produkter och kvalitetssystem. Verksamheten
startade 1920 under namnet Statens Provningsanstalt. SP Sveriges Prov-
nings- och forskningsinstitut AB bildades 1993 sedan riksdagen i juni
1993 beslutat överföra verksamheten i Statens provningsanstalt till det
nybildade bolaget (prop. 1992/93:239, bet. 1992/93:NU32, rskr.
1992/93:384). De ekonomiska målen är formulerade i den nämnda pro-
positionen som föregick bolagiseringen. Verksamheten skall generera de
överskott som erfordras för investeringar och utveckling hos ett teknik-
och FoU-institut på en europeisk nivå. Avkastningskraven skall ställas
utifrån normala kommersiella bedömningar med beaktande av verksam-
hetens förutsättningar.

Styrelse 2001

Persson, Jan-Crister, ordförande

Bankvall, Claes
Johansson, Hasse
Kjömsberg, Solveig
Lundkvist, Gun
Olson, Hans Christer
Sundgren, Jan-Eric

173

Weichbrodt, Björn

Johansson, Klas, arbetstagarrepresentant

Nilsson, Karin, arbetstagarrepresentant

Bogren, Bengt, arbetstagarrepresentant, suppleant
Johansson, Ulrika, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Bankvall, Claes

2.32 Specialfastigheter Sverige AB

Riktlinjer

I en strävan att renodla Vasakronan AB till ett rent kommersiellt fastig-
hetsbolag bildades Specialfastigheter Sverige AB som den 1 juli 1998
delades ut till staten (prop. 1997/98:137). I propositionen står bl.a. föl-
jande:

Gemensamt för statliga ändamålsfastigheter är att de är starkt för-
bundna med en viss statlig verksamhet och att de inte kan förvaltas på
renodlat kommersiella grunder. Ett motiv för ett långsiktigt statligt
ägande av ändamålsfastigheter är att kunna erbjuda statlig verksamhet
långsiktiga och stabila förutsättningar.

Inriktningen på en fastighctsrörclse av ändamålskaraktär bör vara att
stödja den myndighet som brukar ändamålslokalerna i sin verksamhet.
Ett självklart mål bör vara att optimera kundnyttan, dvs. att till en given
hyresnivå erbjuda maximal nytta i form av t.ex. funktionella lokaler, hög
standard och god service.

Regeringen anser att bolag och verk som äger ändamålsfastigheter
skall bedriva verksamheten på ett kostnadseffekti vt sätt. Avkastningskra-
ven skall bestämmas utifrån affärsmässiga principer med beaktande av
risktagande.

Styrelse 2001

Gustafsson, Eva-Britt, ordförande

Balazsi, Per

Bylund, Curt

Falkman, Eva

Kjellander, Claes

Lcnnersand, Håkan

Ziegler, Ingemar

Cling, Thord, arbetstagarrepresentant, SIF

Hansson, Hans, arbetstagarrepresentant, SEKO

Verkställande direktör

Bylund, Curt

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

174

2.33

Statens Väg- och Baninvest AB

Riktlinjer

Vägverkets Investeringsaktiebolag Väginvest (AB Väginvest) etablera-
des vid årsskiftet 1990/91 i syfte att hantera sådana hel- och delägda bo-
lag som bildas i anslutning till avgifts- och lånefinansierade väg- och
broprojekt (projektfinansieringsbolag). AB Väginvest är ett av staten hel-
ägt bolag som konsolideras i Vägverkets balansräkning. Bolaget förvaltas
enligt beslut av regeringen sedan den 24 april 1995 av Kommunika-
tionsdepartementet.

AB Väginvest äger och förvaltar aktier i Stockholmsleder AB (SLAB)
100 %, Göteborgs Trafikleder AB (GTLAB) 100 % och Botniabanan AB
(91 %).

Väginvests verksamhet skall omfatta skilda former av projektfinansie-
ring av inffastrukturanläggningar, att äga och förvalta aktier, andelar och
andra rättigheter i bolag och skall bedrivas inom vägsektom och banhåll-
ningsområdet (prop. 1997/98:150).

Styrelse

Gunnarsson, Gösta, ordförande

Lundin, Ulf

Engman, Gerd

Gustafsson, Eva-Britt

Holmgren, Gunnar

Ericsson, Thomas

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Verkställande direktör

Johansson, Bo

2.34 Sveaskog AB

Styrelse 2001

Dockered, Bo, ordförande

Cederlund, Lars Johan

Domeij, Åsa

Johansson, Lena

Liffner, Christina

Söderberg, Lena

Karlberg, Tofte, arbetstagarrepresentant

Rud, Karl-Erik, arbetstagarrepresentant

Hägglund, Jan-Ove, arbetstagarrepresentant, suppleant
Thorell, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant

175

Verkställande direktör

Sköld, Lars

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

2.35 Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB

Riktlinjer

Bolaget svarar för att omhänderta, behandla och destruera farligt avfall åt
kommuner och företag. Huvudägarens, WM Sellbergs AB, engagemang i
Sakab regleras i ett aktieägaravtal. Bland annat skall engagemanget vara
långsiktigt och verksamheten bedrivas på ett miljöanpassat och
kommersiellt sätt.

Riksdagen beslutade den 18 december 1991 att bemyndiga regeringen
att sälja aktier i Sakab (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr.
1991/92:92). 1 regeringens proposition anges bl.a. att i syfte att uppnå
industriellt riktiga lösningar kan vissa företag behöva säljas direkt till ett
annat företag. Vidare anges det att det i vissa särskilda fall kan vara mo-
tiverat att staten behåller ett minoritetsintresse för att i någon mån kunna
påverka företagets verksamhet.

1 augusti 1992 sålde staten 90,1 % av sina aktier till WM Sellbergs
AB. Vid försäljningen fick staten en option att sälja ytterligare poster
inom tre år. Denna option utnyttjades under hösten 1995, då resterande
aktier, med undantag av en, såldes till WM Sellbergs. Denna enda aktie,
"The Golden Share", tillförsäkrar staten fortsatt insyn i företaget, bl.a.
genom representation i styrelsen.

SAKAB:s tidigare huvudägare WM Sellbergs ingick från den 20
november 2000 i det nya företaget SITA Sverige AB. SITA har,
tillsammans med Sydkraft, förvärvat WM Sellbcrgs/SAKAB. Sydkraft
kommer att ha ansvaret för SAKAB och namnet kommer att ändras till
Sydkraft SAKAB Aktiebolag.

Under 2001 kommer SAKAB:s tidigare verksamhet att införlivas i
Sydkrafts övriga verksamhet samtidigt som ett samarbete kommer att
påbörjas kring utvecklingen av energiåtervinning ur avfall i Sverige
tillsammans med SITA/miljöservice.

Styrelse 2001

Ccrvin, Tommy

Dennery, Xavier

Holm, Lars-Erik

Kluge, Jan

Lyngsjö, Gert

Mattsson, Eva

Samuelsson, Jan-Äke

Vestergren, Lennart

Dufva, Björn, suppleant
Erhagen, Conny, suppleant
Erlandsson, Johan, suppleant

176

Hjalmarsson, Bo, suppleant
Hjort, Per-Anders, suppleant

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Verkställande direktör

Svantemark, Lars Krister

2.36 Svensk Bilprovning, AB

Riktlinjer

Organisationen av den periodiska fordonskontrollen och verksamheten
inom AB Svensk Bilprovning behandlades senast i riksdagen med anled-
ning av budgetpropositionen 1997 utg.omr. 22, sid. 92 ff (prop.
1996/97:1, utg.omr. 22, bet 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115). Då beslöt
riksdagen om en fortsatt ensamrätt för AB Svensk Bilprovning att göra
nationella typbesiktningar, registreringsbesiktningar, kontrollbesiktningar
m.m. Vidare beslöts att den fortsatta besiktningsverksamheten vid AB
Svensk Bilprovning skall möta minst samma kravnivå som gäller för öv-
riga aktörer på provnings- och kontrollmarknaden. En klar avgränsning
skall göras för verksamheter som bedrivs i konkurrens. I det senare
avseendet fastslogs att inkomster från monopolverksamheten inte får
användas inom den konkurrensutsatta verksamheten.

Styrelse 2001

Johansson, Olof, ordförande

Alkärr, Kjell, vice ordförande

Cederlund, Lars Johan

Elväng, Katja

Forssén, Göran

Frejhagen, Birgitta

von Oelreich, Jan

Ohlson, Göran

Persson, Bertil

Johansson, Sonny, arbetstagarrepresentant

Jakobsson, Rolf, arbetstagarrepresentant

Johansson, Bo, arbetstagarrepresentant, suppleant

Nyström, Tommy, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Ehrenstråle, Magnus

177

2.37 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Riktlinjer

Till och med budgetåret 1984/85 finansierades statliga bostadslån över
statsbudgeten. Från och med den 1 juli 1985 övertogs denna uppgift av
SBAB. Bolaget finansierade lån som beslutades av bostadsstyrelsen och
länsbostadsnämnderna. 1 samband med bolagets ombildande (prop.
1993/94:228) befästes bolagets nuvarande roll att med utgångspunkt i
sedvanlig företagsekonomisk målsättning bidra till mångfalden och kon-
kurrensen på marknaden.

Styrelse 2001

Eliasson, Ingemar, ordförande

Berg, Jan

Rung, Sören

Granström, Per Erik

Linder-Aronsson, Lars

Malm, Christer

Ragsten Pettersson, Christina

Marking, Bo

Verkställande direktör

Malm, Christer

2.38 Svensk-Danska broförbindelsen AB, SVEDAB

Styrelse 2001

Skogö, Ingemar, ordförande

Ahlström, Göran

Bondestam, Anitha

Brandborn, Jan

Bylund, Bo

Yngvesson, Nils

Ahlberg, Ann, suppleant

Saxton, Ulla-Brita, suppleant

Verkställande direktör

Wemming, Mats

178

2.39

Svenska kraftnät, Affärsverket

Riktlinjer

Riksdagen beslutade våren 1991 att verksamheten med storkraftnätet
inom statens vattenfallsverk skulle föras över till en separat organisation,
när huvuddelen av verksamheten i Statens Vattenfallsverk ff.o.m. 1992
skulle övergå till att drivas i aktiebolagsform (prop. 1990/91:97,
1990/91 :NU38, rskr. 1990/91:318). Affärsverket svenska kraftnät
(Svenska kraftnät) inrättades genom regeringsbeslut hösten 1991.
Svenska kraftnät driver och förvaltar det svenska storkraftnätet, dvs.
kraftledningar med en spänning om 220 kV och däröver, samt de statligt
ägda utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät är enligt förordningen
(1994:1806) om systemansvaret för elektrisk ström sedan den 1 januari
1995 systemansvarig myndighet enligt ellagen (1997:857). Svenska
kraftnät skall enligt riksdagens riktlinjer ansvara för driften av stamnätet,
den löpande momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets över-
gripande driftsäkerhet.

Svenska kraftnät ansvarar också för delfunktionen Elförsörjning inom
funktionen Energiförsörjning inom den civila delen av totalförsvaret
(prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöUl, rskr. 1996/97:112). Svenska kraft-
nät är sedan den 1 juli 1997 elberedskapsmyndighet enligt elbered-
skapslagen (1997:288) (prop. 1996/97:86, bet. 1996/97:FöU6, rskr.
1996/97:204). Svenska kraftnät har vidare sedan 1998 det centrala myn-
dighetsansvaret för dammsäkerheten

Styrelse 2001

Eriksson, Per-Olof, ordförande

Söderström, Bengt, vice ordförande

Berggren, Christer
Gustavsson, Yvonne
Kvart, Sussi
Magnusson, Jan
Nilsson, Pia

Persson, Agata, arbetstagarrepresentant

Örtegren, Bengt, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Magnusson, Jan

2.40 Svensk Exportkredit, AB

Riktlinjer

AB Svensk Exportkredit bildades 1962 gemensamt av staten och de
svenska affärsbankerna. Den främsta orsaken till att SEK bildades var
kapitalmarknadens bristande institutionella förutsättningar att lämna av

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

179

exportindustrins kunder efterfrågade långa och bundna exportkrediter. Skr. 2000/01:120
Hälften av aktierna (A-aktier) ägs av staten och hälften (B-aktier) av Bilaga 2
bankerna. Det av riksdagen beslutade huvudsyftet med SEK är att stödja
den svenska exportindustrin genom att ställa krediter till förfogande vid
export av varor och tjänster. Verksamheten skall drivas så att den ger en
tillfredsställande avkastning på satsat kapital. I mars 1996 (prop.

1995/96:105, bet. 1995/96:NU18, rskr. 1995/96:197) godkände
riksdagen en ändring i bolagsordningen och gav därmed SEK ett utökat
arbetsområde. Uppgiften innefattar därefter också att kunna erbjuda
långfristig finansiering for utbyggnad av infrastrukturen i Sverige och
utvecklingsprojekt inom exportindustrin for att stärka den svenska
industrins internationella konkurrenskraft. SEK hanterar också statens
system för u-krediter.

Styrelse 2001

Wolrath, Björn, ordförande

Blecher, Lennart, vice ordförande

Carlsson, Peter

Cederlund, Lars Johan

Johansson, Bengt

Nivert, Marianne

Hedenström, Anders, suppleant
Ifedengran, Petra, suppleant

Lidefelt, Anders, suppleant

Östcnsson, Per, suppleant

Verkställande direktör

Yngwe, Peter

2.41 Svenska Lagerhusaktiebolaget

Riktlinjer

Redan 1954 års riksdag fastställde att Svenska Lagerhus AB skulle för-
valta de statliga lagerhusen, handha lagring av spannmål, frö, fodermedel
och andra varor ävensom bedriva handel och annan verksamhet som är
förenlig med lagerrörelsen. Svenska Lagerhus AB skulle vidare i sin
verksamhet vara beredd att åta sig de särskilda uppgifter som avtalades
med statsmakterna.

Den 1 januari 1992 överlät Överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB),
efter godkännande av staten, samtliga anläggningstillgångar och viss per-
sonal som ingick i ÖCB:s förrådssektion till Svenska Lagerhus AB.
Samma år överläts bolagets samtliga aktier från statliga Procordia till
staten.

180

Styrelse 2001

Geijer, Reinhold, ordförande

Hentzel, Mats

Malm, Christer

Nyländer, Göran

Ringström, Anita

Sedolin, Maria

Skareil,Gunnar

Lind, Lars-Åke, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Nyländer, Göran

2.42 AB Svenska Miljöstyrningsrådet

Riktlinjer

Regeringen beslutade den 2 mars 1995 med stöd av 2 § lagen
(1994:1596) om frivillig miljöstyrning och miljörevision att ett nybildat
bolag, Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådet, skulle ansvara för re-
gistrering av anläggningar och offentliggörande av förteckningen över
registrerade anläggningar, i enlighet med vad som anförs i artikel 8 och 9
i rådets förordning (EEG) nr 1836/93 av den 29 juni 1993 om frivilligt
deltagande för industriföretag i gemenskapens miljöstyrnings- och miljö-
revisionsordning. Genom regeringsbeslut den 17 juni 1998 utvidgades
antalet sektorer som kan delta i verksamheten. Bolaget ägs gemensamt av
staten, Svenska Kommunförbundet och Sveriges Industriförbund.

Enligt regeringens beslut den 13 november 1997 utvidgades bolagets
verksamhet till att även omfatta att förvalta system för certifierade miljö-
varudeklarationer, registrering av miljövarudeklarationer, att informera
om systemets uppbyggnad samt om miljövarudeklarerade varor, produk-
ter och tjänster m.m. och om den principiella skillnaden gentemot den
positiva miljömärkningen.

Styrelse 2001

Wenblad, Axel, ordförande

Smith, Eva, vice ordförande

Almgren, Richard
Gunnarsson, Ulf
Gustafsson, Henry
Haglind, Ingrid
Mattsson, Annaa
Ryding, Sven-Olof
Waldner, Lars
Wide, Anna-Maria
Asplund, Erik, adjungerad

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

181

Verkställande direktör

Ryding, Sven-Olof

2.43 Svenska rymdaktiebolaget

Riktlinjer

Sedan 1962 har Sverige deltagit i internationellt rymdsamarbete och un-
der sextiotalet inleddes verksamheten, målen utreddes i bl.a. SOU
1963:61. Svenska rymdbolagets verksamhet syftar dels till att, uppfylla
de åtaganden som följer av Sveriges deltagande i ESA (prop.
1985/86:127, bet. 1985/86:NU21), för att stärka svenskt näringslivs kon-
kurrenskraft på området samt att utnyttja de synergier som rymdforsk-
ningen ger (prop. 1992/93:170). Därutöver finns regionalpolitiska motiv
till verksamheten (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21).

Styrelse 2001

Ltlbeck, Lennart, ordförande

Ahlqvist, Birgitta

Björk, Gunnar

Cederlund, Lars Johan

Fredga, Kerstin

Mohlin, Pcr-Erik

Tegnér, Per

Åkesson Bonde. Ingrid

Jordung, Åsa, arbetstagarrepresentant

Mörtberg, Carl-Ivar, arbetstagarrepresentant

Wallin, Sven, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Borg, Claes-Göran

2.44 Svenska skeppshypotekskassan

Riktlinjer

För verksamheten i Svenska Skeppshypotekskassan gäller lagen
(1980: 1097) om Svenska Skeppshypotekskassan. Detta innebär att
kassan inte är något aktiebolag utan en egen associationsform med
offentligrättslig prägel. Regeringen utser styrelsen och beviljar styrelsen
ansvarsfrihet. Staten har ställt en garantifond till förfogande för kassan
och låntagaren har ett ansvar vid en eventuell likvidation av kassan.

Enligt lagen, som ändrades senast våren 1998, är ändamålet med kas-
san att medverka vid finansiering av rederiverksamhet som bedrivs av
svenskt rederi eller av utländsk juridisk person där svenska fysiska eller

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

182

juridiska personer har ett betydande inflytande eller intresse. Vidare finns Skr. 2000/01:120
i lagen regler om säkerhet för lån, värdering av panter m. m. Kassan har Bilaga 2
redovisat en kreditförlust sedan starten 1929.

Styrelse 2001

Gyllenhammar, Pehr G., ordförande

Källson, Jan, vice ordförande

Berggren, Christer

Kastman Heuman, Åsa

Olofsson, Ulla

Patriksson, Foke

Engström, Anna-Lisa

Lindström, Anders, suppleant

Johansson, Morgan, suppleant

Axelsson, Ture, suppleant

Rodosi, Agneta, suppleant

Holmgren, Lars-Göran

Holmgren, Lars-Göran, suppleant

Johnsson, Hans-Yngve, suppleant

Severed, Bo, suppleant

Verkställande direktör

Wickenberg Karlsson, Birgitta

2.45 Svenska Skogsplantor AB

Styrelse 2001

Söderberg, Lena, ordförande

Fredlund, Michael

Idermark, Thomas

Leonardsson, Lars

Sennerby Forsse, Lisa

Lundholm, Anders, arbetstagarrepresentant
Torstensson, Lennart, arbetstagarrepresentant
Waem, Monika, arbetstagarrepresentant, suppleant
Karlsson, Anders, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Lidén, Sverker

183

2.46

Svenska Spel, AB

Riktlinjer

AB Svenska Spel bildades 1996 då Svenska Penninglotteriet AB och AB
Tipstjänst slogs samman. Den verksamhet som AB Svenska Spel skall
bedriva, samt utgångspunkterna for regeringens förslag om sammanslag-
ning, framgår av propositionen Sammanslagning av Svenska Penning-
lotteriet AB och AB Tipstjänst m.m. (prop. 1995/96:169, bet.
1995/96:FiU 14, rskr. 1995/96:248). Statens ambition är att verka för att
spelmarknaden långsiktigt utvecklas på ett positivt sätt för att möjliggöra
höga inkomster till staten och föreningslivet. Detta skall dock ske inom
ramen för ett socialt ansvarstagande, en väl utbyggd service och utan risk
för att säkerheten i hanteringen eftersätts. AB Svenska Spel har senast
den 22 december 1999 fatt regeringens tillstånd att anordna lotterier,
nummerspel och vadhållning på idrottstävlingar samt anordnar spel på
värdeautomater.

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Styrelse 2001

Berg, Bengt Åke, ordförande

Blomberg, Jan

Dalborg, Hans

Frebran, Rose-Marie

Lagrell, Lars-Åke

Lindström, Eva

Nordström, Kjell

Söderblom, Anna

Tivéus, Meg

Iledberg, Gerd, arbetstagarrepresentant

Sandström, Bertil, arbetstagarrepresentant

Othberg, Maria, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Tivéus, Meg

2.47 Sveriges Rese- och Turistråd AB

Riktlinjer

Riksdagen beslutade våren 1995 om inriktningen och utformningen av
turistpolitiken (prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet.
1994/95:KrU28, rskr. 1994/95:395). Det övergripande målet för turist-
politiken är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och
en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring. Den 1 juli 1995 bildades
det av staten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget, Sveriges Rese-
och Turistråd AB, med uppgift att svara för övergripande marknadsfö-
ring och information utomlands av Sverige som turistland. Turismen har

184

stor betydelse för sysselsättningen, särskilt i vissa regionalpolitiskt prio- Skr. 2000/01:120
riterade områden. För att öka turismen i och till Sverige samt för att ut- Bilaga 2
veckla branschen krävs en rad olika åtgärder. Huvudansvaret för att ut-
veckla näringen måste åvila företagen. Staten kan emellertid spela en
strategisk roll framförallt när det gäller marknadsföringen av Sverige
som turistland i utlandet. Regeringens bedömning är att den övergripande
internationella marknadsföringen bäst främjas om den sker i samverkan
mellan staten och turistbranschens foretag och organisationer.

Styrelse 2001

Carmén, Lars, ordförande

Bjerkne, Claes
Carlsson, Nils
Creydt, Martin
Holmström, Inger

Klaesson, Bengt
Rentzhog, Sten
Reuterskiöld, Marianne

Forssman, Peter, suppleant
Nilsson, Magnus, suppleant

Verkställande direktör

Strand, Karl-Erik

2.48 Swedesurvey AB

Riktlinjer

Bolaget bildades den 23 juni 1993 genom en bolagisering av den tjänste-
exporterande delen av uppdragsverksamheten inom Statens lantmäteri-
verk och Centralnämnden för fastighetsdata (prop. 1992/93:100 bilaga
15, bet. 1992/93:BoU 14, rskr. 1992/93:217). Bolaget skall i första hand
utnyttja resurser från det numera omstrukturerade statliga lantmäteriet.
Syftet med verksamheten är att bedriva verksamhet utomlands inom fas-
tighetsområdet, mätnings- och kartläggningsområdet samt därmed fören-
lig verksamhet.

Bolagets vision är att inom dessa områden vara ett ledande kunskaps-
företag som utvecklar och ökar svensk tjänsteexport inom prioriterade
marknader.

Styrelse 2001

Ollén, Joakim, ordförande
Andersson, Axel
Christiansson, Annika
Jeding, Lars

185

Johnson, Staffan

Kristiansen, Thormod

Bjälkefors, Ulf, arbetstagarrepresentant
Lundqvist, Sören, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Pettersson, Sture

2.49 Swedfund International AB

Riktlinjer

Swedfund bildades 1978 i form av en stiftelse men omvandlades 1991
efter riksdagsbeslut till aktiebolag (prop. 1991/92:100). Bolaget har i
uppdrag att förena utvecklingsmål med affärsmässighet. Huvudmotivet
för bolagiseringen var att kombinera verksamheten med affärsmässighet.
Målet var att nå så hög grad av kostnadstäckning som möjligt. I början av
1991 beslöt regeringen att utvidga bolagets verksamhetsområde till att
även omfatta länder i Central- och Östeuropa.

Styrelse 2001

Cedergren, Jan, ordförande

Thelin, Hugo, vice ordförande

Carlsson, Boel

Liljeson, Lars

Rooth, Lena

Uustalo, Ann

Wall, Carin

Öjefors, Lars

Verkställande direktör

Aarefalk, Olle

2.50 Swedish National Road Consulting AB
(SweRoad AB)

Styrelse 2001

Färm, Gunnel, ordförande

Bergfalk, Lars, vice ordförande

Kärre, Malin

Mannerstråle, Gunnar

Utterström, Brittmarie

Lindquist, Rolf, arbetstagarrepresentant

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

186

Jörud, Leif, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Bauducco, Roberto G

2.51 Systembolaget AB

Riktlinjer

Systembolaget AB är det särskilda bolag, ägt av staten, som enligt alko-
hollagen (1994:1738) ensamt skall svara for detaljhandel med sprit-
drycker, vin och starköl (prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, rskr.
1994/95:106). Systembolagets verksamhet regleras förutom i alkoholla-
gen i ett avtal mellan bolaget och staten. Ett nytt sådant avtal har träffats
den 15 maj 2000, tillkännagivande (2000:383) av avtal mellan System-
bolaget Aktiebolag och staten, vilket ersätter ett tidigare avtal från 1994.

Riktlinjerna för Systembolaget lades fast i samband med att riksdagen
1977 godkände grunderna för den nuvarande svenska alkoholpolitiken
(prop. 1976/77:108, bet. SkU 1976/77:40, rskr. 1976/77:231). Dessa
grunder gäller i huvudsak fortfarande. Som en följd av EES-avtalet god-
kände riksdagen 1994 riktlinjer för ett nytt tillståndssystem för import,
export, tillverkning och partihandel med alkoholdrycker (prop.
1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249). Riksdagen har
vidare godkänt riktlinjer för Systembolagets öppethållande (prop.
1998/99:134, bet. 1999/2000:SoU 14 rskr. 1999/2000:42). Regeringen har
i proposition till riksdagen i mars 2001 lämnat förslag om lördagsöppet
(prop. 2000/01:97).

I målet C-185/95 slog EG-domstolen fast att ett statligt detaljhandels-
monopol för alkoholdrycker utformat och anpassat såsom det svenska
Systembolaget inte stred mot EG-fördragets artikel 37 om anpassningen
av statliga handelsmonopol.

Styrelse 2001

Larsson, Gunnar, ordförande

Begler, Ann-Marie, vice ordförande

Markström, Elisebeht

Melin, Ulf

Olofsson, Sören

Lindstedt, Monica

Silfverstrand, Bengt

Ånstand, Claes

Andersson, Margareta, suppleant

Dahl, Robin, suppleant

Lindholm, Evert, suppleant

Löfstrand, Ingvar, suppleant

Pilsäter, Karin, suppleant

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

187

Danielsson, Sven-Olof, arbetstagarrepresentant

Höglund, Karin, arbetstagarrepresentant
Hagelberg, Eva, arbetstagarrepresentant, suppleant
Kjellström, Hans, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Steen, Anitra

2.52 Telia AB

Riktlinjer

Telia bildades 1993 genom en bolagisering av dåvarande Televerket
(prop. 1992/93:200, bet. TU 11992/93:30, rskr. 1992/93:443). Bolagets
huvudinriktning blev att arbeta inom telekommunikationer i törsta hand i
Sverige och med tillfredsställande avkastning. Telia kunde driva annan
verksamhet än denna under förutsättning att den kompletterade huvudin-
riktningen och att det skedde med ett rimligt risktagande. Riksdagen be-
slöt våren 1998 om nya riktlinjer för Telia (prop. 1997/98:121, bet.
1997/98NU:14, rskr. 1992/93:308). Huvudinriktningen blir att i Norden
och Östersjöområdet erbjuda telekommunikationer i vid bemärkelse samt
bedriva internationell verksamhet som behövs for dessa tjänster. Telia
skall erbjuda telekombascrade informationstjänster där Telias roll är att
paketera information till tjänster som görs tillgängliga på Telias olika nät.
Annan verksamhet kan bedrivas om den kompletterar huvudinriktningen
men högre avkastningskrav skall gälla i de fall risktagandet är högre.

Svenska och norska regeringen träffade den 29 mars 1999 ett avtal att slå
samman Telia AB och Telenor AB till ett bolag. Riksdagen har därefter
godkänt avtalet (prop. 1998/99:99, bet. NU 1998/99:14, rskr. 260). I
december 1999 avbröts fusionen.

Styrelse 2001

Petersson, Lars-Eric, ordförande

Augustsson, Peter

Bennet, Carl

Carlsson, Ingvar

Igel, Anders

Johansson-IIedberg, Birgitta

Nivert, Marianne

Olofsson, Lars

Sundewall, Caroline

Isaksson, Elof, arbetstagarrepresentant

Käck, Ronny, arbetstagarrepresentant

Westman, Berith, arbetstagarrepresentant

André Christer, arbetstagarrepresentant, suppleant

Boman, Anders, arbetstagarrepresentant, suppleant

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

188

Mölleby, Gösta, arbetstagarrepresentant, suppleant

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Verkställande direktör

Nivert, Marianne

2.53 Teracom AB

Riktlinjer

Teracom AB bildades den 1 juli 1992 efter beslut i riksdagen den 2 juni
1992 (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329).

Regering och riksdag ansåg att rundradionätet som en del av
samhällets grundläggande infrastruktur samt av bl.a. beredskapsskäl
borde behållas i helt statlig ägo. Det statliga ägandet skulle också ses som
en garanti för konkurrensneutralitet inom rundradioverksamheten, och
for att priserna i den del av verksamheten som inte är konkurrensutsatt,
dvs. Utsändningstjänstema for TV via marknätet, inte blir oskäligt höga.

Enligt bolagsordningen skall bolaget bedriva utsändning och överfö-
ring av radio- och TV-program. Bolaget skall vidare utveckla, marknads-
föra och utföra andra tjänster med stöd av de resurser som har byggts upp
för radio- och TV-verksamheten eller som på annat sätt är förenliga med
verksamheten inom radio- och TV-området.

Teracom har ett avtal med staten om verksamheten under höjd bered-
skap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Finansieringen av
Teracoms beredskapsåtgärder tas ut via avgifter av de programvaruföre-
tag som använder sig av Teracoms distributionstjänster.

Styrelse 2001

Eriksson, Per-Ola, ordförande

Aktharzand, Minoo

Dyrssen, Helena

Gustafsson, Karl Erik

Gustavsson, Åke

Ilshammar, Lars

Blomkvist, John-Olof, arbetstagarrepresentant

Howe, Peter, arbetstagarrepresentant

Johansson, Lena, arbetstagarrepresentant, suppleant

Viktorsson, Elisabeth, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Danielsson, Jan

189

2.54

Vattenfall

Riktlinjer

Vattenfall AB bildades 1992 sedan riksdagen i juni 1991 beslutat att
överföra huvuddelen av verksamheten i Statens Vattenfallsverk till det
nybildade bolaget (prop. 1990/91:87, bet. 1991/92:NU38, rskr.
1991/92:318). Huvudmotivet for bolagiseringen var att effektivisera för-
valtningen av statens kapital. Genom bolagiseringen skulle bl.a. effekti-
visering och rationalisering av Vattenfalls verksamhet underlättas, lik-
som anpassningen till internationaliseringen av elmarknaden. Bolagsfor-
men skulle även ge Vattenfall ökade möjligheter att ta tillvara affärsmöj-
ligheter i Sverige och utomlands samt att konkurrera på lika villkor med
övriga företag på elmarknaden. En långsiktigt god lönsamhet och avkast-
ningsförmåga ansågs nödvändig för att Vattenfall skulle kunna fylla sin
uppgift att svara för en väl fungerande energiförsörjning (prop.
1991/92:49). Vattenfall har också uppgifter inom den beslutade käm-
kraftsavvecklingcn (Ds 1997:14).

Styrelse 2001

Klackenberg, Dag, ordförande

Brodin Rampe, Annette

Fallcnius, Peter

Hjorth, Lars

Johansson, Göran

Marking, Bo

Grönlund, Jan, suppleant
Ögren, Kent, suppleant
Bemhardsson, Johnny, arbetstagarrepresentant
Carlberg, Lars, arbetstagarrepresentant
Ekwall, Ronny, arbetstagarrepresentant
Carlsson, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant
Lööv, Per-Ove, arbetstagarrepresentant, suppleant
Lindberg, Stig, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Josefsson, Lars

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

2.55 Venantius AB

Riktlinjer

Bolaget har som huvudsakliga uppgifter att förvalta och finansiera myn-
dighetsbeslutade bostadslån (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95 :BoU20).
Inriktningen för verksamheten skall vara att på ett för staten som helhet
förmånligt sätt sköta förvaltningen av dessa lån under resterande avtals-
period.

190

Styrelse 2001

Persson, Curt, ordförande

Dillén, Mats

Ericsson, Barbara

Gustafsson, Eva-Britt

Kjellander, Claes

Rönnberg, Mats

Verkställande direktör

Gustafsson, Eva-Britt

2.56 V&S Vin & Sprit AB

Riktlinjer

V&S Vin & Sprit AB (V&S) hade till och med 1994 monopol på import,
export, tillverkning och partihandel av alkoholdrycker. V&S verksamhet
reglerades av lagen (1977:293) om handel med drycker och lagen
(1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. samt ett avtal mellan staten
och bolaget.

I samband med att marknaden för import, partihandel, tillverkning och
export av alkoholhaltiga drycker avmonopoliserades fastslog riksdagen
att V&S skulle vara ett av flera konkurrerande företag på marknaden för
dessa delar av alkoholhanteringen (prop. 1993/94:136, bet.
1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249).

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Styrelse 2001

Dahlbäck, Claes, ordförande

Björck, Anders

Jacobsson, Egon

Johansson, Anita

Lagerblad, Peter

Liflher, Christina

Loiborg, Ebbe M

Mårtensson, Arne

Nuder, Per

Lundin, Jan, arbetstagarrepresentant

Nilsson, Kurt, arbetstagarrepresentant

Möller, Roger, arbetstagarrepresentant, suppleant

Peterson, Kenneth, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Lagerblad, Peter

191

2.57

Voksenåsen A/S

Riktlinjer

Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 2001 angivit särskilda
verksamhetsmål för bolaget. Voksenåsens programverksamhet har som
mål att göra Voksenåsen till en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat
debattforum för kultur- och samhällslivet i Sverige och Norge. Bolaget
skall i detta syfte öka andelen arrangemang i samverkan med myndighe-
ter och organisationer i både Sverige och Norge samt öka antalet pro-
graminslag riktade till ungdomar. Målet för hotellverksamheten är att
erbjuda Voksenåsens gäster en boendemiljö som hävdar sig väl i konkur-
rens med liknande anläggningar i Osloområdct samt att uppnå god lön-
samhet med bibehållen respekt för Voksenåsens grundläggande syfte.

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Styrelse 2001

Bohlin, Görel, ordförande

Bruzelius, Karin

Buttedahl, Johan

Enochsson, Pia

Martinsson, Martin

Rudeng, Erik

Ruth, Arne

Sohlman, Ragnar

Veierod, Tove

Verkställande direktör

Ellingsen, Karl Einar

Awecklingsbolag

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

Grängesbergs Gruvor AB

SKD företagen AB

3.1

3.2

3.3

3.4

Sveriges Geologiska AB, SGAB (i likvidation)

■» s

Zenit Shipping AB

B Riktlinjer

■ Zenit Shipping AB bildades under 1930-talet som ett dotterbolag till det
V då privata AB Götaverken, för att så som beställare för fartyg som bygg-
S des för varvets egen räkning. I samband med förstatligandet av Götaver-

ken vid bildandet av Svenska Varv koncernen 1977 fick Zenit Shipping
en aktivare roll. I samband med sjöfartskrisen överläts kundfordringar för
vilka beställarna inte kunde fullgöra sina betalningar till Zenit Shipping.
Riksdagen beslöt våren 1983 att rekonstruera Svenska Varv AB varvid
Zenit Shipping blev ett instrument här för. Alla nödlidande engagemang
överfördes till Zenit Shipping varvid Svenska Varv AB:s balansräkning
kunde saneras. Zenit Shipping tillfördes 3 000 miljoner kronor. Under
1985 träffades en uppgörelse med Riksgäldskontoret innebärande åta-
gande av medelst villkorade medel tillskott successivt täcka förlusterna
vid avvecklande av fartyg inom en ram av 1 700 miljoner kronor. Till
och med 1989 hade bolaget tillgodoräknat sig 1 181 miljoner kronor av
dessa medel. Under åren 1990-1995 har detta belopp till fullo återbeta-
lats. Av övrigt tillskott på 1 093 miljoner kronor har hittills återbetalats
193 miljoner kronor. Som mest har Zenit Shipping kontrollerat
6 400 000 dwt. fördelat på ca 40 fartyg. Enligt riksdagsbeslut har
samtliga enheter avyttrats. Zenit Shippings nuvarande verksamhet är
avveckling av kvarvarande engagemang från tidigare ägda fartyg.

Styrelse 2001

Lewin, Leif, ordförande
Berggren, Christer
Camhagen, Göran
Molander, Harald

193

Verkställande direktör

Molander, Harald

Skr. 2000/01:120

Bilaga 2

4 Avvecklade bolag

4.1 AB Kurorts verksamhet

4.2 Statens Premiefond AB

Tabell över föreslagna och definitiva utdelningar
våren 2001

Skr. 2000/01:120

Bilaga 3

ÅR 2000 FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE

UTDELNING I FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE, Mkr

Nordea AB* (18.2%)	Utdelning 2000	Statens andel	Utdelning 1999	Statens andel \|
Svenska Soel. AB^:‘	3871	3561	3 739	3563
Telia AB* (70.6 %)	1 501	1 060	1 470	1 470
Vattenfall AB ig" „ •, ■■	1 500	1 500	1 500 i	I 500
AssiDomän AB*^?' (35,5 %)	619	200	710	230
SAS Gruppen*’(21,4 %)	770	IM	g»;.;-	141
Svenska kraftnät. Affärsverket	496	496	814	814
vin & Sprit AS. VÄS	455	455	230	230
OM Gruppen AB (9.42 %>•	504	48	419	32
Svensk Exportkredit. AB (64.7%)	w	259	1729*’	225
Luossavaara-Kiirunavaara AB. LKAB	231	231	231	231
Akademiska Hus AB	:	200	600	600
Civitas Holding AB	173*	173*	164	164
Speoalbsligheter Sverige AB		116	60	60
Statens Bostadsfinansiermgsaktiebolag, SBAB	103	103	89	89
Apoteket AB	: ? W.	100	100	■M ioo
Systembolaget AB	80	80	50	50
Sjöfartsverket	8	8	0	0
SOS Alarm Sverige AB (50 %)	8	4	7	3
Kaserner» Fastighets AB	:_;x	3	2	2
Svenska Skogsplantor AB	1	1	3	3
Station. TörvattnrngsittieMaget	T ' - -jQy	i3oo :si	II 400	11400
Svenska rymdaktiebolaget	0	0	9	9
Svenska lagerhusaknebolagel	0	0	7	7
Totalt	17 405	10 140	27 646	21 872

22 företag gav utdelning 2000. mot 23 året före.

* Börsnoterat företag

' Svenska Spels resultat delas ut i sin helhet, dds en mindre del som bidrag till Riksidrottsförbundet och Ungdomsstyrelsen och resten till staten.

⁸ Statens andel i AssiDomän ägs till 8,9 procent genom Förvaltningsaktiebolaget Stattum. 24 resp 22 mkr ingår därför ej i summa utdelning.

” SAS Gruppens utdelning via SAS Sverige AB.

’ Utdelningen avseende år 1999 var 1500 mkr lör B-aklieägama, dvs bankerna. För slalens 50 |>r(x:enl var uldelnirigen 225 mkr.

Vasallen AB har härutöver föreslagits delas ut till aktieägarna år 2001. till ett värde av 2,3 miljarder kr.

³ Statens ägarandel är beräknad på antal utestående aktier i OM Gruppen efter full konvertering och utnyttjande av teckningsoptioner, dvs. 84 818 818 stycken aktier.

195

Näringsdepartementet

Skr. 2000/01:120

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 maj 2001

Närvarande: statsrådet lljelm-Wallén, ordförande, och statsråden Thalén,
Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Östros, Engqvist,
Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm

föredragande: Björn Rosengren

Regeringen beslutar Regeringens skrivelse 2000/01:120
2001 års redogörelse för foretag med statligt ägande 2001

Eländers Gotab 61267, Stockholm 2001

196