Prop.
2000/01:12
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 21 september 2000
Göran Persson
Bosse Ringholm
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås vissa skattelättnader för utländska experter, forskare och
andra nyckelpersoner vid tillfälligt arbete i Sverige. Den särskilda ordningen, som
innebär att 25 procent av lönen undantas från beskattning och från skyldighet att
betala socialavgifter, tillämpas efter beslut av Forskarskattenämnden på utländska
experter, forskare och andra nyckelpersoner som avser att vistas i Sverige under en
tidsperiod som inte överstiger fem år. Vidare undantas från beskattning ersättning för
utgifter för flyttning, för egna och familjemedlemmars resor mellan Sverige och
tidigare hemland och för avgifter för barns skolgång i grundskola och
gymnasieskola. Lättnaderna föreslås bli tillämpliga endast under de tre första åren av
vistelsen. Ytterligare förutsättningar för tillämpning av bestämmelserna är dels ett
krav på särskild kompetens, dels att arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett
utländskt företag med fast driftställe i Sverige och dels att arbetstagaren inte är
svensk medborgare och inte heller har varit bosatt eller har stadigvarande vistats i
Sverige någon gång under de fem kalenderår som närmast föregått det år då arbetet
påbörjas.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.
1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 12
Prop. 2000/01:12
1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................3
2 Lagförslag...............................................................................................4
2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).... 4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1305) om
Forskarskattenämnden.................................................................7
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter.......................................10
2.4 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 11
2.5 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)........... 12
3 Ärendet och dess beredning..................................................................14
4 Beskattningen av fysiska personer.......................................................15
4.1 Gällande skatte- och socialforsäkringsregler............................15
4.1.1 Obegränsat skattskyldig fysisk person.....................15
4.1.2 Begränsat skattskyldig fysisk person.......................16
4.1.3 Socialforsäkringsregler............................................16
4.2 Överväganden och förslag.........................................................18
4.2.1 Inledning..................................................................18
4.2.2 Skattereglernas utformning......................................18
4.2.3 Personkretsen...........................................................21
4.2.4 Tidsperioden m.m....................................................24
4.2.5 Tillämpning av bestämmelserna for utländska
experter, forskare eller andra nyckelpersoner..........25
4.2.6 Kontrolluppgifter.....................................................26
4.2.7 Socialavgifter...........................................................26
4.2.8 Övergångsbestämmelser..........................................28
5 Finansiella effekter...............................................................................29
6 Författningskommentar........................................................................30
6.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229)..............................................................................30
6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1305) om
Forskarskattenämnden...............................................................32
6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter.......................................34
6.4 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483).................................................................................34
6.5 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)........34
Bilaga 1 Promemorians lagförslag.....................................35
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
promemorian Beskattning av utländska nyckelpersoner
(Ds 1999:25).....................................................57
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag..................................58
Bilaga 4 Lagrådets yttrande.............................................68
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 21 september 2000.........................................................71
Prop. 2000/01:12
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden,
3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-
uppgifter,
4. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
5. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Prop. 2000/01:12
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)
dels att 11 kap. 22 och 23 §§, 12 kap. 3 § samt rubriken närmast före
11 kap. 22 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 11 kap. 23 a §, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
Ersättningar till utländska Ersättningar till utländska
forskare experter, forskare eller andra
nyckelpersoner
22 8
Sådana ersättningar och
förmåner som avses i 23 § och
som lämnas på grund av en
tillfällig anställning eller ett
tillfälligt uppdrag i Sverige till en
forskare som inte är svensk
medborgare skall inte tas upp, om
- anställningen eller uppdraget
avser kvalificerat forsknings- eller
utvecklingsarbete med sådan in-
riktning eller på sådan kompetens-
nivå att det innebär betydande
svårigheter att rekrytera inom
landet, och
Experter, forskare eller andra
nyckelpersoner skall inte ta upp
sådan del av lön, arvode eller
liknande ersättning eller förmån
och sådana ersättningar for utgifter
som avses i 23 §, om arbetet avser
1. specialistuppgifter med sådan
inriktning eller på sådan
kompetensnivå att det innebär
betydande svårigheter att
rekrytera inom landet,
2. kvalificerade forsknings- eller
utvecklingsuppgifter med sådan
inriktning eller på sådan
kompetensnivå att det innebär
betydande svårigheter att rekrytera
inom landet, eller
3. foretagsledande uppgifter
eller andra uppgifter som medför
en nyckelposition i ett företag.
Första stycket gäller bara om
— arbetsgivaren hör hemma i
Sverige eller är ett utländskt
foretag med fast driftställe i
- forskaren omedelbart innan
han började arbeta i Sverige var
bosatt och verksam utomlands
eller vistades här en kortare tid för
uppdrag inom sitt verksamhets-
område utan att vara att anse som
bosatt här.
Bestämmelserna i första stycket
tillämpas bara under en tid av
högst två år eller, om det finns
särskilda skäl, högst fyra år under
en tioårsperiod.
Frågan om förutsättningarna
enligt första stycket att inte ta upp
sådana ersättningar och förmåner
är uppfyllda prövas av Forskar-
skattenämnden enligt lagen
(1999:1305) om Forskarskatte-
nämnden.
Sverige,
- arbetstagaren inte är svensk
medborgare,
- arbetstagaren inte varit bosatt
eller stadigvarande vistats i
Sverige någon gång under de fem
kalenderår som föregått det
kalenderår då arbetet påbörjas,
och
- vistelsen i Sverige är avsedd
att vara högst fem år.
Bestämmelserna i denna
paragraf tillämpas bara under de
tre första åren av den
tidsbegränsade vistelsen.
Prop. 2000/01:12
Bestämmelserna i 22 § gäller
1. ersättning för utgifter som
forskaren på grund av vistelsen i
Sverige har haft
-för bostad i Sverige,
- för flyttning till eller från
Sverige,
- för egna och familjemed-
lemmars resor mellan Sverige och
hemlandet, och
- i form av avgifter för barns
skolgång i Sverige, samt
2. förmån av bostad i Sverige.
23 §
Bestämmelserna i 22 § gäller
1. 25 procent av lön, arvode
eller liknande ersättning eller
förmån av arbetet, och
2. ersättningar för utgifter som
arbetstagaren på grund av
vistelsen i Sverige har haft för
- flyttning till eller från Sverige,
- egna och familjemedlemmars
resor mellan Sverige och tidigare
hemland, dock högst två resor per
person och kalenderår, och
- avgifter för barns skolgång i
grundskola och gymnasieskola
eller liknande.
Som lön behandlas även sådana
ersättningar i samband med
sjukdom som avses i 30 § 1, 2 och
4 samt 42 § under förutsättning att
ersättningen helt eller till huvud-
saklig del grundar sig på inkomst Prop. 2000/01:12
av arbetet.
(22 § tredje stycket)
Frågan om förutsättningarna
enligt första stycket att inte ta upp
sådana ersättningar och förmåner
är uppfyllda prövas av Forskar-
skattenämnden enligt lagen
(1999:1305) om Forskarskatte-
nämnden.
23 a §
Frågan om förutsättningarna
enligt 22 § är uppfyllda prövas av
F orskarskattenämnden.
3§
Om den skattskyldige far sådan ersättning som enligt 11 kap. 21 eller
28 § inte skall tas upp, får de utgifter som ersättningen är avsedd att täcka
inte dras av.
Om den skattskyldige far sådant skattefritt bidrag vid utbildning eller
arbetslöshet som avses i 11 kap. 27 § tredje stycket, 34 § andra stycket
och 35 §, får de utgifter som bidraget är avsett att täcka inte dras av.
Utgifter som täcks av sådana
ersättningar till utländska forskare
som enligt 11 kap. 22 och 23
inte skall tas upp, far inte heller
dras av.
Utgifter som täcks av sådana
ersättningar till utländska experter,
forskare eller andra nyckel-
personer som enligt 11 kap. 22 £
och 23 § första stycket 2 inte skall
tas upp, får inte heller dras av.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första
gången vid 2002 års taxering.
2. Äldre bestämmelser skall dock gälla i fråga om beslut som
meddelats av Forskarskattenämnden enligt den upphävda lagen
(1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i
Sverige.
3. I fråga om arbetstagare som vid ikraftträdandet av denna lag
påbörjat sådant arbete som avses i 11 kap. 22 § skall prövningen av en
ansökan ske med utgångspunkt i förhållandena vid arbetets början.
Om en sådan ansökan bifalls, gäller inte ett beslut som före
ikraftträdandet av lagen (2000:000) om ändring i lagen (1999:1305) om
Forskarskattenämnden meddelats av Forskarskattenämnden enligt den
upphävda lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid
tillfälligt arbete i Sverige för tid som det nya beslutet avser.
Prop. 2000/01:12
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1999:1305) om Forskar-
skattenämnden
dels att nuvarande 3 § skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före nuvarande 5 § skall utgå,
dels att nuvarande 4, 5 respektive 6 § skall betecknas 3, 6 respektive
5§,
dels att 1, 2, 7 - 9, nya 3, 5 och 6 §§ samt rubrikerna närmast före 1
och 2 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 §, och närmast före
nya 6 § samt 7 § nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Forskarskattenämnden prövar
frågan om de förutsättningar för
skattelättnader som anges i 11 kap.
22 § inkomstskattelagen
(1999:1229) är uppfyllda.
Forskarskattenämnden är knuten
till Riksskatteverket. Ordförande i
nämnden är Riksskatteverkets
generaldirektör med överdirek-
tören i verket som personlig
suppleant.
Nämnden skall i övrigt bestå av
tre ledamöter, var och en med en
personlig suppleant. Av
ledamöterna skall en ha särskild
insikt i beskattningsfrågor och två
särskild insikt i forskningsfrågor.
Motsvarande gäller deras supp-
leanter.
Föreslagen lydelse
§
Forskarskattenämnden prövar
om de förutsättningar för
skattelättnader som anges i 11 kap.
22 § inkomstskattelagen
(1999:1229) är uppfyllda.
Vid tillämpningen av denna lag
är arbetstagare den som tar emot
ersättning och arbetsgivare den
som betalar ut ersättning.
§
Forskarskattenämnden består av
sex ledamöter och fem personliga
ersättare. Ledamöterna och
ersättarna förordnas av rege-
ringen för högst fyra år i taget.
Regeringen utser bland
ledamöterna en ordförande och en
vice ordförande samt bland
ersättarna en ersättare för vice
ordföranden. Dessa tre skall ha
särskild insikt i beskattnings-
frågor. Övriga ledamöter och
ersättare skall ha särskild insikt i
(4 §)
En suppleant får kallas att delta i
behandlingen av ett ärende i stället
för ledamoten, om han har särskild
sakkunskap inom det område som
ärendet avser.
företagslednings-, forsknings- eller
produktutvecklingsfrågor.
Svenska Arbetsgivareföreningen
och Sveriges Industriförbund skall
gemensamt ge förslag till en
ledamot och en ersättare.
Vetenskapsrådet skall ge förslag
till två ledamöter och två
ersättare. Närings- och teknik-
utvecklingsverket skall ge förslag
till en ledamot och en ersättare.
3§
Om ersättaren har särskild
sakkunskap inom det område som
ärendet avser får han kallas att
delta i behandlingen av ett ärende i
stället för ledamoten.
Prop. 2000/01:12
(6 §)
Om det framkommer skiljaktiga
meningar vid en överläggning,
tillämpas föreskrifterna i 16 kap.
rättegångsbalken om omröstning i
tvistemål.
Forskarskattenämnden är
beslutför med ordföranden och två
ledamöter, om de är ense om
beslutet.
(5 §)
En ansökan till Forskarskatte-
nämnden skall vara skriftlig och
avse en viss forskare. Ansökan får
göras, förutom av forskaren, av
den som anlitar eller avser att
anlita forskaren och av arbets-
givaren i utlandet om forskaren
4§
Forskarskattenämnden är
beslutför när ordföranden och
minst tre andra ledamöter är
närvarande vid sammanträdet.
Nämnden är dock beslutför med
tre ledamöter, bland dem
ordföranden, om samtliga är ense
om beslutet.
5§
Om det framkommer skiljaktiga
meningar vid en överläggning,
tillämpas föreskrifterna i 16 kap.
rättegångsbalken om omröstning i
tvistemål.
Ansökan
6§
En ansökan till Forskarskatte-
nämnden skall vara skriftlig och
avse en viss person. Ansökan får
göras av arbetsgivaren eller
arbetstagaren.
kvarstår i dennes tjänst.
Om Forskarskattenämnden
finner att förutsättningarna för
skattelättnader är uppfyllda, skall
det anges i beslutet vilken tid
beslutet avser.
Ansökan skall ha kommit in till
nämnden senast tre månader efter
det att arbetstagaren påbörjat
arbetet i Sverige. Ansökan skall
innehålla de uppgifter som behövs
för att nämnden skall kunna pröva
ansökan.
Beslut
7§
Beslut om skattelättnader skall
innehålla uppgift om den tid
beslutet avser.
Prop. 2000/01:12
Forskaren och den som anlitar
eller avser att anlita forskaren
skall underrättas om nämndens
beslut, även om han inte är
sökande.
8§
Arbetsgivaren, arbetstagaren
och Riksskatteverket skall
underrättas om For skarskatte-
nämndens beslut.
9§
For skarskattenämndens beslut far Beslut av For skarskatte-
inte överklagas. nämnden far överklagas till
allmän förvaltningsdomstol av
arbetsgivaren, arbetstagaren och
Riksskatteverket.
Om arbetsgivaren eller
arbetstagaren överklagar
beslutet skall Riksskatteverket
föra det allmännas talan i allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första
gången vid 2002 års taxering.
2.1 fall då arbetet påbörjas fore den 1 april 2001 skall, i stället för 6 §
andra stycket första meningen, gälla att ansökan skall ha kommit in till
Forskarskattenämnden senast den 1 juli 2001.
Prop. 2000/01:12
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter1 skall införas en ny paragraf, 3 kap. 11 §, av
följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 3 kap. 11 § Kontrolluppgift om lön, arvode nyckelpersoner som avses ill kap. (1999:1229) skall även avse den |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången
på kontrolluppgift till ledning för 2002 års taxering.
Tidigare 3 kap. 11 § upphävd genom 1990:1136.
10
Prop. 2000/01:12
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Den som betalar ut ersättning för
arbete, ränta eller utdelning är
skyldig att göra skatteavdrag enligt
bestämmelserna i detta kapitel vid
varje tillfälle då utbetalning sker.
§
Den som betalar ut ersättning för
arbete, ränta eller utdelning som
skall tas upp som intäkt är skyldig
att göra skatteavdrag enligt
bestämmelserna i detta kapitel vid
varje tillfälle då utbetalning sker.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
11
Prop. 2000/01:12
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1§*
Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av
skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för
bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets
verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som avses i
skatteregisterlagen (1980:343) för uppgift som har tillförts sådant register
och hos kommun eller landsting för uppgift som lämnats dit i ett ärende
om förhandsbesked i skatte- eller taxeringsfråga. Uppgift hos Tullverket
får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller
sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men
om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av
överklagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap.
2 § första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från
annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna
sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.
Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och, med undantag för
arvsskatt och gåvoskatt, annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och
annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift,
prisregleringsavgift och liknande avgift, avgift enligt lagen (1999:291)
om avgift till registrerat trossamfund samt skattetillägg och
förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt
jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande
inkomst.
Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande
inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs,
såvida inte beslutet meddelas i ärende om
1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,
2. medgivande
inkomstskatt inte
fåmansföretag,
3. beskattning
forskare vid tillfälligt
Sverige när beslutet har fattats av
att skattepliktig intäkt enligt reglerna om statlig
skall
av
anses uppkomma vid avyttring av aktier i
utländska
arbete i
3. beskattning av utländska
experter, forskare eller andra
nyckelpersoner när beslutet har
Lydelse enligt prop. 1999/2000:126.
12
Forskarskattenämnden. fattats av Forskarskattenämnden. Prop. 2000/01:12
Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad
som föreskrivs i lag om förfarande vid beskattning eller om
skatteregister. I artiklarna 6.1 och 8.3 i rådets förordning (EG) nr 3295/94
av den 22 december 1994 om fastställande av vissa åtgärder avseende
införsel till gemenskapen samt export och återexport från gemenskapen
av varor som gör intrång i viss immateriell äganderätt finns bestämmelser
om att uppgift i vissa fall får lämnas till enskild. Vidare får utan hinder av
sekretessen uppgift i en revisionspromemoria lämnas till en förvaltare i
den reviderades konkurs.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
För uppgift om avgift enligt lagen om avgift till registrerat trossamfund
gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
13
Prop. 2000/01:12
Allmänt
I 1999 års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100, s. 167)
aviserade regeringen att en promemoria med förslag till skattelättnader
för utländska nyckelpersoner som vistas i Sverige under begränsad tid
skulle presenteras inom kort. En promemoria, Ds 1999:25, Beskattning
av utländska nyckelpersoner, har därefter utarbetats inom Finans-
departementet.
I bilaga 1 finns promemorians lagförslag. Vid den tidpunkt då
promemorian presenterades hade propositionen Inkomstskattelagen
(prop. 1999/2000:2), ännu inte överlämnats till riksdagen. De lagförslag
som genomförts till följd av denna proposition har därför inte beaktats i
promemorian. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning
över remissinstanserna finns i bilaga 2. Promemorian och en
sammanställning av remissyttrandena finns tillgängliga i lagstift-
ningsärendet (Fil 999:1945).
Genom en skrivelse den 15 november 1999 anmäldes lagstiftningen
om beskattning av utländska experter, forskare eller andra
nyckelpersoner vid tillfälligt arbete i Sverige till EU-kommissionen enligt
artikel 88 punkt 3 i EG-fördraget som gäller stödordningar. Frågan var
om de skattelättnader som enligt förslaget skall medges vissa utländska
nyckelpersoner är att anse som statsstöd som inte är förenligt med den
gemensamma marknaden enligt artikel 87 i EG-fördraget. EU-
kommissionen begärde ytterligare upplysningar genom skrivelser den 9
december 1999 resp, den 10 februari 2000. Den 3 maj 2000 beslutade
EU-kommissionen att åtgärden att medge skattelättnader enligt den
föreslagna lagstiftningen inte utgör statsstöd i EG-fördragets mening.
Regeringen lägger i denna proposition fram ett förslag om beskattning
av utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner på grundval av
förslagen i promemorian.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 17 augusti 2000 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga
4. Lagrådet har haft synpunkter på utformandet av vissa paragrafer i
inkomstskattelagen (1999:1229). Regeringen har i huvudsak följt
Lagrådets synpunkter. Lagrådet har förordat att Forskarskattenämndens
beslut skall kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Med
anledning av Lagrådets synpunkter föreslås att bestämmelsen om
överklagande i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden ändras.
Denna fråga har under hand beretts med Länsrätten i Stockholms län.
Bestämmelsen kommenteras i avsnitt 4.2.5 och författningskommentaren.
I lagrådsremissen fanns även ett förslag om möjlighet för
Forskarskattenämnden att vid behandlingen av en ansökan om
skattelättnader förelägga sökanden att inkomma med ytterligare
upplysningar. Med hänsyn till vad Lagrådet anfört och att
14
Forskarskattenämnden alltid kan anmoda sökanden att inkomma med Prop. 2000/01:12
upplysningar läggs inget förslag i denna del.
En fysisk person som är obegränsat skattskyldig i Sverige är skattskyldig
till kommunal och statlig inkomstskatt för all inkomst som förvärvats
såväl inom som utom Sverige och till statlig förmögenhetsskatt för all
förmögenhet oavsett om förmögenheten finns i Sverige eller utomlands.
Som obegränsat skattskyldig i Sverige räknas den som är bosatt här, den
som vistas stadigvarande här och den som har väsentlig anknytning hit
och som tidigare har varit bosatt här. En sammanhängande vistelse om
sex månader anses i praxis som stadigvarande.
Vidare föreligger skattskyldighet till fastighetsskatt för fastighet
belägen i Sverige och för privatbostad i utlandet. Fastighetsskatt tas ut
med 1,5 procent av taxeringsvärdet på småhusenhet belägen i Sverige
och med 1,5 procent av 75 procent av marknadsvärdet för privatbostad
utomlands. I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) föreslås att
skattesatsen i stället skall vara 1,2 procent.
Skattepliktig förmögenhet enligt lagen (1997:323) om statlig
förmögenhetsskatt, SFL, utgörs av värdet av den skattskyldiges tillgångar
i Sverige och utomlands efter avdrag för skulder. Skattesatsen är 1,5
procent på den del av den skattepliktiga förmögenheten som överstiger
900 000 kronor (= beskattningsbar förmögenhet). I budgetpropositionen
för 2001 föreslås att fribeloppet höjs till 1 miljon kronor för
ensamstående och 1,5 miljoner kronor för sambeskattade par.
Den som inte är svensk medborgare och vistas här under en
tidsbegränsad period som inte överstiger tre år, behandlas dock som
begränsat skattskyldig vid tillämpning av SFL.
För utländska forskare gäller enligt 11 kap. 22 och 23 §§
inkomstskattelagen (1999:1229), IL, vissa skattelättnader vid tillfälligt
arbete i Sverige under en tidsperiod inte överstigande två år eller, om det
finns särskilda skäl, högst fyra år under en tioårsperiod. Skattelättnaden
medges endast om forskaren omedelbart före anställningen har varit
bosatt och verksam utomlands eller vistats här en så kort tid för uppdrag
inom sitt verksamhetsområde att han inte blivit obegränsat skattskyldig
här. Uppdraget skall avse kvalificerat forsknings- eller utvecklingsarbete
med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att betydande
svårigheter föreligger för en rekrytering i Sverige. Skattelättnaden
innebär skattefrihet för vissa i lagen särskilt angivna kostnads-
ersättningar. Beslut om skattelättnader meddelas av Forskarskatte-
nämnden efter ansökan t.o.m. 2001 års taxering enligt lagen (1984:947)
om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige och
fr. o. m. 2002 års taxering enligt lagen (1999:1305) om
F orskarskattenämnden.
15
Före 1990 års skattereform gällde dessutom att forskaren som Prop. 2000/01:12
skattepliktig intäkt skulle ta upp endast 70 procent av den lön han erhöll
vid den tillfälliga anställningen eller det tillfälliga uppdraget i Sverige.
En begränsat skattskyldig fysisk person är endast skattskyldig för vissa
inkomster som härrör från Sverige. En begränsat skattskyldig person är
enligt definitionen i inkomstskattelagen en person som inte är obegränsat
skattskyldig. En begränsat skattskyldig person beskattas t. ex. för lön upp-
buren för arbete i Sverige. Skatten är en definitiv statlig inkomstskatt och
skattesatsen är 25 procent av bruttolönen.
Ränta som betalas från Sverige till en begränsat skattskyldig är
skattefri - utom i fråga om sådant belopp som vid positiv räntefördelning
skall tas upp som intäkt i inkomstslaget kapital - medan kupongskatt på
30 procent tas ut på utdelning från svenska bolag till en sådan person. I
fråga om personer med hemvist i något land med vilket Sverige har ingått
skatteavtal är dock skatten på utdelning i normalfallet reducerad till 15
procent. Vidare föreligger skattskyldighet för fastighet belägen i Sverige.
En begränsat skattskyldig person är även skattskyldig för kapitalvinst vid
försäljning av sådan fastighet. För kapitalvinst på andelar i svenska bolag
m.m. föreligger skattskyldighet för en begränsat skattskyldig person
under förutsättning att han vid något tillfälle under tio kalenderår före
avyttringsåret varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här.
En begränsat skattskyldig person är vidare skattskyldig till
förmögenhetsskatt för i Sverige belägen privatbostadsfastighet och
privatbostadsrätt samt för småhus med tillhörande tomtmark på
lantbruksenhet som på ägarens begäran räknas som näringsfastighet.
Socialförsäkringsrättens bosättningsbegrepp är annorlunda än skatte-
rättens. En person anses bosatt i Sverige om han har sitt egentliga
hemvist här. Den närmare bedömningen i ett sådant fall sker enligt
folkbokföringens regler om dygnsvila. Den som kommer till Sverige i
avsikt att vistas här stadigvarande anses också bosatt i Sverige.
Detsamma gäller den som kommer till Sverige i avsikt att vistas här en
begränsad tid om anledningen till vistelsen är förvärvsarbete eller studier
och vistelsen är avsedd att vara mer än ett år. Även medföljande make
eller sambo och barn under 18 år anses bosatta här om de skall vistas här
mer än ett år.
Omvänt gäller att den som lämnar Sverige anses bosatt här endast om
utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år.
Socialförsäkringslagen (1999:799) träder i kraft den 1 januari 2001.
Den innehåller bestämmelser om vem som omfattas av social trygghet
genom svensk socialförsäkring och vissa bidragssystem. Rätten till en
förmån skall enligt socialförsäkringslagen grundas på bosättning eller
förvärvsarbete i Sverige om inte något annat särskilt anges.
16
Den bosättningsbaserade försäkringen avser garantibelopp och bidrag, Prop. 2000/01:12
t.ex. ersättning för sjukvård, barnbidrag och bostadsbidrag (3 kap. 1 och
2 §§ socialförsäkringslagen). Den arbetsbaserade försäkringen avser
inkomstförlust och omfattar t.ex. sjukpenning och inkomstgrundande
ålderspension (3 kap. 4 och 5 §§ socialförsäkringslagen). Endast ett
försäkringsvillkor gäller för vardera försäkringsgrenen nämligen
bosättning i Sverige respektive arbete i Sverige. Varken svenskt
medborgarskap eller inskrivning hos allmän försäkringskassa är något
försäkringsvillkor.
Inkomstpension och premiepension beräknas utifrån de pensionsrätter
som fastställs för respektive pension för den försäkrade, medan tilläggs-
pensionen skall beräknas utifrån de pensionspoäng som intjänats.
Pensionsrätt och pensionspoäng skall fastställas årligen och grundas på
de inkomster och andra belopp som är pensionsgrundande enligt lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, LIP.
Inkomstpensionens storlek är också beroende av den allmänna
inkomstutvecklingen och storleken av premiepensionen är beroende av
värdeutvecklingen på de medel som fonderats. Tilläggspensionens storlek
är vidare genom följsamhetsindexering beroende av den allmänna
inkomstutvecklingen.
Pensionsgrundande inkomst, dvs. inkomst som härrör från förvärvs-
arbete eller socialförsäkringsersättningar m.m., och pensionsgrundande
belopp skall fastställas för den försäkrade tidigast fr. o. m. det år då den
försäkrade fyller 16 år. Någon övre åldersgräns för fastställande av
pensionsgrundande inkomst finns inte. Pensionsgrundande inkomst skall
fastställas endast under förutsättning att den försäkrades inkomster av
anställning och annat förvärvsarbete före avdrag för allmän pensions-
avgift uppgår till minst 24 procent (27 procent enligt förslag i
budgetpropositionen för 2001) av prisbasbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, AFL, dvs. det basbelopp som är
relaterat till prisutvecklingen. Någon motsvarande begränsning finns inte
för pensionsgrundande belopp, dvs. sådant belopp som i princip ersätter
bortfall av förvärvsinkomst.
Pensionsgrundande inkomst respektive pensionsgrundande belopp
skall fastställas till den del dessa under året sammanlagt inte överstiger en
viss nivå, det s.k. intjänandetaket. Intjänandetaket skall motsvara 7,5
inkomstbasbelopp, dvs. det basbelopp som årligen skall räknas om med
hänsyn till den relativa förändringen i inkomstindex. Hänsyn tas således
till den allmänna inkomstutvecklingen sådan denna bestäms av
inkomstindex.
Försäkrad som är inskriven hos allmän försäkringskassa har rätt till
sjukpenning om hans sjukpenninggrundande inkomst uppgår till minst
24 procent av det för året gällande prisbasbeloppet.
Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar eller andra
skattepliktiga förmåner som en försäkrad kan antas komma att fa som
inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete. Vid beräkning av
sjukpenninggrundande inkomst bortses från inkomst som överstiger 7,5
prisbasbelopp.
Socialavgifter och allmän löneavgift betalas av arbetsgivaren med
32,92 procent (29,83 procent + 3,09 procent, inkomståret 2000) på
17
summan av vad arbetsgivaren under året utgett som lön i pengar eller Prop. 2000/01:12
annan ersättning för utfört arbete. Enligt förslag till ny socialavgiftslag i
prop. 2000/01:8 skall arbetsgivaravgifter betalas på avgiftspliktig
ersättning för arbete i Sverige, dvs. löner, arvoden, förmåner och andra
ersättningar som inte är skattefria enligt IL, som den avgiftspliktige har
utgett under en kalendermånad. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1
januari 2001. I budgetpropositionen för 2001 föreslås att socialavgifter
och allmän löneavgift skall tas ut med 32,82 procent (30,13 procent +
2,69 procent).
Vidare skall den som uppbär inkomst som är pensionsgrundande betala
allmän pensionsavgift med sju procent (inkomståret 2000). Avgiften
beräknas på inkomst som den enskilde är skattskyldig för enligt IL. Dock
bortses från inkomster som överstiger 8,07 förhöjda prisbasbelopp. Den
del av den allmänna pensionsavgiften för vilken skattereduktion inte
erhållits är avdragsgill vid inkomstbeskattningen.
Behovet av en lagstiftning som särskilt beaktar de problem som
uppkommer vid tillfälliga anställningar av utländsk personal har
accentuerats genom att bl.a. våra grannländer har infört sådan
lagstiftning. Det kan innebära att dessa länder ter sig mera attraktiva när
internationella företag väljer land för nyetableringar. Krav har därför
rests på särskilda skatteregler för sådana internationellt efterfrågade
nyckelpersoner för att minska företagens lönekostnader. En sådan lättnad
kan också motiveras av att de förmåner, som är skälet till det relativt
höga uttaget av skatter och avgifter i Sverige, ofta inte kommer dessa
nyckelpersoner tillgodo, t.ex. i de fall då familjen bor kvar i det tidigare
hemlandet. En sådan särskild ordning för nyckelpersoner skulle skapa
incitament för företag att förlägga eller behålla bl.a. koncemledande
funktioner som kräver utländsk personal i Sverige. Minskade
lönekostnader skulle göra det möjligt för de svenska företagen att erbjuda
en marknadsanpassad lön och därmed kunna konkurrera om kvalificerade
personer med krav på en hög lön efter skatt. Ett viktigt syfte med sådana
regler skulle vara att stärka Sveriges internationella konkurrensförmåga
genom att främja forskning och produktutveckling av internationellt snitt
i svenska företag och forskningsinstitutioner och bidra till att ny kunskap
och teknologi kommer svensk ekonomi till del.
Regeringens förslag: 75 procent av lönen skall tas upp som intäkt. I
övrigt sker beskattning av löneinkomsten helt enligt bestämmelserna i
inkomstskattelagen (1999:1229). Vissa ersättningar för utgifter
undantas från skatteplikt. Övriga inkomster behandlas enligt de regler
som gäller för obegränsat skattskyldiga personer. Motsvarande
underlag, 75 procent, används vid beräkningen av socialavgifterna.
18
Promemorians förslag: Promemorian innehåller två alternativa
förslag till skattelättnad för utländska nyckelpersoner. Enligt alternativ 1
beskattas 75 procent av inkomsten - således en skatte- och avgiftsfri del
på 25 procent. Enligt alternativ 2 beskattas bruttoinkomsten med en
skattesats på 25 procent. Vissa kostnadsersättningar föreslås skattefria
enligt båda alternativen. I övrigt sker beskattning som för obegränsat
skattskyldiga personer. Promemorians alternativ 1 stämmer överens med
regeringens förslag.
Remissinstanserna: Riksskatteverket (RSV) och Riksförsäkringsverket
förordar alternativ 1 ur administrativ synvinkel. RSV framhåller att
alternativ 2 är olämpligt med hänsyn till att det blir fråga om att tillämpa
två olika beskattningssystem parallellt eftersom de här aktuella
personerna blir obegränsat skattskyldiga i Sverige och skall därmed
lämna allmän självdeklaration för övriga inkomster. Landsorganisationen
i Sverige, LO, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Företagarnas
Riksorganisation och Stockholms Handelskammare avstyrker båda
förslagen. Tjänstemännens Centralorganisation och Svensk Handel tar
inte ställning till förslagen. Övriga remissinstanser förordar en
lagstiftning enligt alternativ 2.
Handelshögskolan i Stockholm anser att skattefrihet för ersättning för
utgifter för bostad och försäkringar bör övervägas. LO anser att det bör
finnas ett tak för de skattefria ersättningarna och att ersättning för utgifter
för barns skolgång inte bör vara skattefri.
Skälen för regeringens förslag: Det är framför allt tre olika metoder
som använts i de länder som har infört särskilda lättnader vid
beskattningen av utländska nyckelpersoner. Man har antingen medgett ett
avdrag från lönen före skatt, ibland rubricerat som ett skattefritt bidrag,
eller tillämpat en lägre skattesats än för övriga obegränsat skattskyldiga
personer eller också har man endast undantagit vissa ersättningar för
utgifter från skatteplikt. När fråga är om att tillämpa en lägre skattesats
tas denna ut på bruttolönen. Ett fjärde alternativ kunde vara att dels
medge ett avdrag från lönen och dessutom undanta vissa ersättningar för
utgifter från skatteplikt. En sådan ordning gällde före 1990 års
skattereform enligt lagen om beskattning av utländska forskare vid
tillfälligt arbete i Sverige.
En lösning enligt alternativ 2 innebär att två beskattningssystem skulle
tillämpas samtidigt, dels ett bruttobeskattningssystem för lönen, dels ett
nettobeskattningssystem för övriga inkomster eftersom personen i fråga
blir obegränsat skattskyldig i Sverige och därmed skall lämna
självdeklaration. Den som skulle omfattas av den särskilda
inkomstskatten för utländska nyckelpersoner skulle i sådant fall gå miste
om grundavdrag, allmänna avdrag och övriga avdrag från inkomst i
inkomstslaget tjänst, såvida han inte har andra förvärvsinkomster som
berättigar till sådana avdrag. De administrativa fördelar som uppnås med
det bruttobeskattningssystem som tillämpas enligt lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) uppkommer inte för
de här aktuella personerna eftersom de, till skillnad mot dem som
omfattas av SINK, är obegränsat skattskyldiga och därmed i de allra
flesta fall ändå deklarationsskyldiga.
Prop. 2000/01:12
19
Lönesättningen för de flesta inom den personkrets som företag och Prop. 2000/01:12
forskningsinstitutioner efterfrågar i detta sammanhang sker normalt
utifrån ett nettobetraktelsesätt, dvs. lönen bestäms efter vad den anställde
har kvar efter skatt. En lägre beskattning av en marknadsanpassad lön
innebär naturligtvis en reducering av lönekostnaden både i fråga om
skattekostnaden och - om samma underlag används vid beräkningen av
socialavgifterna - avgiftskostnaden.
En kombination av en beskattning av ett reducerat lönebelopp och
vissa skattefria ersättningar - enligt promemorians alternativ 1 - tar
hänsyn såväl till arbetsgivarens lönekostnad för arbetstagaren som
arbetstagarens extra utgifter för tjänstgöring i ett annat land än det
tidigare hemlandet och bidrar till att denne tillförsäkras en ekonomisk
standard jämförbar med den i det tidigare hemlandet. Ett sådant system
framstår som ändamålsenligt om man vill uppnå det inledningsvis
angivna syftet. Enligt förslaget till ny socialavgiftslag tas socialavgifter ut
endast på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar som inte är
skattefria enligt IL, vilket innebär att beskattnings- och avgiftsunderlaget
blir detsamma, dvs. 75 procent av lönebeloppet (om socialavgifter se
vidare avsnitt 4.2.7). Underlaget för allmän pensionsavgift är detsamma
som för socialavgifter vilket innebär att även sådan avgift tas ut på den
skattepliktiga delen av lönen.
Med hänsyn till att de här aktuella personerna är obegränsat
skattskyldiga föreligger rätt till bl.a. ränteavdrag enligt 42 kap. 1 § IL,
allmänna avdrag enligt 62 kap. IL och grundavdrag enligt 63 kap. 3-5 §§
IL. Uppkommer underskott i inkomstslaget kapital får skattereduktion
göras enligt 65 kap. 9 och 12 §§. Sådan skattereduktion räknas av mot
kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt och statlig fastighetsskatt.
Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att övervägande skäl
talar för en lagstiftning på grundval av promemorians alternativ 1, med
en skattefri lönedel. Regeringen ställer sig också bakom förslaget att
vissa ersättningar för utgifter undantas från beskattning.
I den delen vill regeringen anföra följande. Det är inte ovanligt att det i
löneavtalet ingår en s.k. rörlighetspremie som ger arbetstagaren det
nödvändiga incitamentet till att arbeta utanför det egna landets gränser.
Premiens storlek är beroende av en lång rad faktorer, t.ex. makas eller
makes möjlighet till förvärvsarbete i det nya hemlandet, utgifter
förbundna med flyttning samt eventuella merutgifter som är knutna till
vistelsen i utlandet för arbetstagaren och dennes familj. Också
arbetstagarens utgifter till följd av att han eventuellt föredrar privata
tjänster framför offentligt subventionerade eller helt avgiftsfria tjänster -
t.ex. privatsjukvård och undervisning för barn i privatskolor - kan räknas
till dessa utgifter. Genom att beakta dessa utgifter ges kompensation för
den ”välfärdsförlust” i vid mening som är förbunden med att avstå från
hemlandets förmåner.
Rörlighetspremien varierar med skillnaderna mellan det land den
anställde kommer ifrån och det land där den nya anställningen påbörjas
på sådant sätt att t.ex. ett företag som anställer två personer i motsvarande
befattningar från olika länder med samma kvalifikationer skall kunna ge
dem olika lön. Premien kan i stället för att vara inkluderad i lönen ges
som en särskild skattefri ersättning för utgifter. Ett sådant system ger
20
arbetsgivaren en ökad flexibilitet vid lönesättningen genom att Prop. 2000/01:12
ersättningen kan anpassas till den faktiska utgiften. Eftersom utgifterna
torde variera från arbetstagare till arbetstagare blir det enklare att ersätta
den faktiska utgiften än att beräkna lönen for var och en så att full
utgifitstäckning erhålls efter skatt.
Sådana utgiftsersättningar som betalas av arbetsgivaren och som kan
undantas från beskattning bör vara relaterade till den tidsbegränsade
vistelsen i Sverige och i princip vara ersättningar for utgifter som
föranletts av att den anställde flyttat hit. Regeringen föreslår att
skattefriheten omfattar ersättningar för dels utgifter för flyttning till och
från Sverige, dels utgifter för barns skolgång ifråga om grundskola och
gymnasieskola. Vidare föreslås att ersättning från arbetsgivaren för
utgifter för två hemresor per år till tidigare hemland för såväl
arbetstagaren som dennes maka eller make och övriga familjemedlemmar
undantas från beskattning. Med tidigare hemland avses såväl det land
som arbetstagaren lämnade före anställningen i Sverige som annat land
där han tidigare varit bosatt.
För de forskare som omfattas av de nu gällande reglerna om
skattelättnader är ersättning för utgifter för eller förmån av bostad
undantagen från beskattning. Vidare är ersättning för utgifter för
hemresor undantagen från beskattning utan någon begränsning. I dessa
avseenden innebär det framlagda förslaget en begränsning av
skattelättnaderna. Mot detta skall ställas att 25 procent av forskarens lön
enligt förslaget undantas från beskattning. Sammantaget torde detta för
de allra flesta forskare innebära en skattelättnad. Enligt regeringens
uppfattning skulle det innebära en allt för stor förmån att dels medge
skattefrihet för 25 procent av lönen, dels behålla skattefrihet för
ersättning för eller förmån av bostad i Sverige och för obegränsat antal
hemresor.
För sådana utgifter som täcks av skattefria ersättningar bör avdrag inte
få göras.
Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag att den föreslagna
reduceringen av lönebeloppet är lägre än exempelvis den som
Nederländerna har valt, men i gengäld undantas flera utgiftsersättningar
från skatteplikt i det här framlagda förslaget. I Danmark, och även enligt
den modell som tillämpats i Finland, sker bruttobeskattning. Några
skattefria ersättningar medges således inte. Storleken av de här föreslagna
lättnaderna torde därför vid en jämförelse ligga i nivå med vad som
erbjuds enligt motsvarande system i flera av länderna inom den
Europeiska unionen.
Regeringens förslag: Skattelättnaderna föreslås gälla för utländska
experter, forskare, företagsledare eller andra nyckelpersoner vid arbete
i Sverige. Endast en person som inte är svensk medborgare kan
komma i fråga för dessa skattelättnader.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
21
Remissinstanserna: För att undvika tillämpningsproblem och göra Prop. 2000/01:12
ärendena så lätthanterliga som möjligt föreslår Kammarrätten i Göteborg,
Sveriges Industriförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen och
Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR att lönenivån - krav på en
lägsta lönenivå - bör vara avgörande för tillämpningen av
bestämmelserna om skattelättnader utom i fråga om företagsledare och
andra nyckelpersoner och forskare. Kravet på att arbetet ska kräva
särskild specialistkompetens eller avse kvalificerat forsknings- eller
utvecklingsarbetet bör kvarstå. American Chamber of Commerce anser
att kravet på att personen inte är svensk medborgare bör tas bort och
menar att det räcker att personen i fråga saknar hemvist i Sverige.
Riksskatteverket och Riksförsäkringsverket efterlyser en tydligare
definition.
Skälen för regeringens förslag: Ett enkelt sätt att identifiera de
personer som bör komma i fråga för lättnaderna skulle vara att använda
lönenivån. Regeringen anser emellertid att det inte är lämpligt att
använda lönenivån som avgörande kriterium för tillämpningen av
bestämmelserna om skattelättnad med hänsyn till att tillämpningsområdet
bör vara förhållandevis vitt vilket torde innebära att variationerna i
lönenivå är mycket stora. En fastlagd lägsta nivå skulle kunna innebära
att en specialist inom ett visst område utestängs från tillämpningen av
bestämmelserna. Det skulle vidare skapas en oönskad och kraftig
tröskeleffekt om lönenivån skulle vara avgörande.
Regeringen anser i stället att en närmare prövning bör göras som
främst grundas på de enskilda personernas kompetens. De personer som
föreslås omfattas av systemet är personer inom tekniskt avancerad och
kunskapsintensiv verksamhet, dvs. specialister och experter inom olika
områden där Sverige har ett starkt intresse av att kunna konkurrera om
internationellt rörlig arbetskraft. Det kan också gälla forskare som kan
bidra till ett ökat kunskapsinflöde. Även personer i ledande ställning som
t.ex. kan ha ett inflytande över var verksamheten skall förläggas vid
nyetablering bör kunna komma i fråga. Det torde alltså i princip röra sig
om tre olika kategorier av personal.
Den första kategorin i förslaget avser specialister och experter med
sådan kompetens som inte är tillgänglig i Sverige eller som det är svårt
att finna inom landet. Det kan vara fråga om experter som arbetar med
avancerad produktutveckling och tillämpning av ny teknologi, t.ex.
industritekniker. Den andra kategorin utgörs av forskare och där bör
samma kompetensnivå gälla som för experter. Medan experterna främst
torde vara verksamma inom industrin torde forskarna finnas inom såväl
industrin som forskningsinstitutionerna. Den tredje kategorin avser
personer i företagsledande funktioner eller andra nyckelpositioner. Här
avses företagsledare, t.ex. dotterbolagsdirektörer eller andra personer
med ansvar för företagets allmänna ledning och förvaltning. När det
gäller personer med nyckelpositioner eller experter kan det t.ex. vara
fråga om specialister inom områdena rationalisering, administration,
logistik, marknadsföring, produktion, engineering, ekonomi samt
informations- och kommunikationsteknologi. En längre gående
precisering av de personer som kan komma i fråga för skattelättnaderna
är inte möjlig att göra. Såvitt avser forskarna finns redan en praxis
22
utvecklad av Forskarskattenämnden vid tillämpningen av nu gällande Prop. 2000/01:12
regler. Forskarskattenämnden torde vara väl skickad att utveckla en
praxis även i övriga fall, se avsnitt 4.2.5.
En ytterligare förutsättning bör vara att personen i fråga inte är svensk
medborgare eller har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige
någon gång under de fem kalenderår som närmast föregått det år då det
tillfälliga arbetet påbörjades. Denna senare bestämmelse innebär bl.a. att
det klart framgår hur lång period som måste förflyta innan en och samma
person skulle kunna påräkna tillämpning av lagen för ytterligare uppdrag.
Inget hindrar emellertid att arbetstagaren byter anställning under
femårsperioden under förutsättning att de angivna villkoren är uppfyllda
för de olika anställningarna. I sådant fall måste en ny prövning ske för
den nya anställningen. Tillämpning av de föreslagna bestämmelserna kan
dock även i ett sådant fall endast komma i fråga inom de tre första åren
av vistelsen, se närmast följande avsnitt.
Den nya lagstiftningen föreslås således - på samma sätt som gäller i de
flesta andra europeiska länder med en liknande lagstiftning - kunna
omfatta endast personer som är utländska medborgare. Ombudsmannen
mot etnisk diskriminering (DO) har ifrågasatt om inte de föreslagna
bestämmelserna strider mot 1 kap. 2 och 9 §§ regeringsformen som
föreskriver att den offentliga makten skall utövas med respekt för alla
människors lika värde och att det inom den offentliga förvaltningen skall
iakttas saklighet och opartiskhet. Enligt DO står förslaget också i strid
med 1 § lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
eftersom det innebär en direkt diskriminering av svenska medborgare på
grund av deras nationella ursprung. DO ifrågasätter vidare om inte
förslaget står i strid med artikel 12 i EG-fördraget som förbjuder
diskriminering på grund av nationalitet.
Enligt 2 kap. 15 § regeringsformen far inte lag eller föreskrift innebära
att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras,
hudfärg eller etniskt ursprung tillhör en minoritet. Varken 1 kap. 2 och
9 §§ eller 2 kap. 15 § regeringsformen innebär emellertid något hinder
mot att gynna en minoritet genom att exempelvis medge en särskild
skattelättnad. Den föreslagna lagstiftningen står därför, enligt regeringens
uppfattning, inte i strid med regeringsformen.
Lagen om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering reglerar
ombudsmannens verksamhet och anger ändamålet för verksamheten.
Ändamålet är enligt lagen att motverka etnisk diskriminering. Med etnisk
diskriminering avses enligt lagen att en person eller en grupp av personer
missgynnas i förhållande till andra eller på annat sätt utsätts för orättvis
eller kränkande behandling på grund av ras, hudfärg, nationellt eller
etniskt ursprung eller trosbekännelse. Lagen innehåller däremot inte
någon materiell reglering när det gäller etnisk diskriminering i allmänhet.
Regeringen anser inte att den föreslagna lagstiftningen står i strid med
lagen om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.
Artikel 12 i EG-fördraget är en generell bestämmelse som ger uttryck
för principen att diskriminering på grund av nationalitet skall vara
förbjuden. Artikeln har en begränsad självständig betydelse och den
innebär framför allt ett principiellt krav på att utländska medborgare skall
likabehandlas med inländska. Artikel 12 tillämpas däremot inte på rent
23
interna förhållanden, dvs. situationer där något gränsöverskridande inslag Prop. 2000/01:12
saknas. Artikel 12 utgör i princip inte något hinder för s.k. omvänd
diskriminering, dvs. en negativ särbehandling av inhemska rättssubjekt i
förhållande till utländska. Den föreslagna lagstiftningen föreslås gälla för
utländska medborgare som endast under några få yrkesverksamma år
vistas i Sverige. Enligt regeringens mening utgör artikel 12 i EG-
fördraget inte något hinder mot denna lagstiftning.
Regeringens förslag: De särskilda beskattningsreglerna för utländska
experter, forskare eller andra nyckelpersoner föreslås gälla under de
första tre åren av en tidsbegränsad vistelse i Sverige som är avsedd att
vara högst fem år. Arbetsgivare föreslås vara en svensk privat eller
offentlig arbetsgivare eller ett utländskt företag med fast driftställe i
Sverige.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Riksskatteverket påpekar att uttrycket ”tillfällig
vistelse” bör bytas ut mot ”tidsbegränsad vistelse” eftersom ”tillfällig
vistelse” ofta används för vistelse som understiger sex månader. Invest in
Sweden Agency, American Chamber of Commerce och Närings- och
teknikutvecklingsverket anser att tidsperioden bör utsträckas till fem år
medan Pharmacia & Upjohn anser att tre år med möjlighet till två års
förlängning bör övervägas.
Forskarskattenämnden påpekar att kravet på fast driftställe för
utländska arbetsgivare inte finns med i nu gällande lag om skattelättnader
för forskare.
Skälen för regeringens förslag: En förutsättning för tillämpning av de
särskilda beskattningsreglerna är att personen i fråga stannar i Sverige så
länge att samtliga skatteregler som gäller för obegränsat skattskyldiga
personer blir tillämpliga. Det är endast en viss del av tjänsteinkomsten
som undantas från beskattning. Vissa ersättningar för utgifter föreslås bli
undantagna från beskattning. Den som stannar en kortare period blir
normalt inte att anse som obegränsat skattskyldig i Sverige och i det fallet
kan lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta bli tillämplig.
De föreslagna bestämmelserna om beskattning av löneinkomst föreslås
gälla under de tre första åren av en femårsperiod beräknad med
utgångspunkt i tidpunkten för ankomsten till Sverige. Tre år framstår som
en lämplig tidsperiod. Avsikten måste från början vara att vistelsen inte
skall överstiga fem år. En treårsperiod torde ofta vara tillräcklig för ett
arbete av det slag som här diskuteras. I många fall upprättas
anställningskontrakt hos internationella företag på två-tre år med en
möjlighet till förlängning i ytterligare ett år. Tillåts vistelsen att omfatta
högst fem år utan att de föreslagna skattelättnaderna under de första tre
åren går förlorad torde syftet med de föreslagna reglerna vara uppnått.
Vidare krävs för att bestämmelserna skall vara tillämpliga att
arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast
24
driftställe i Sverige. Det kan således vara fråga om ett svenskt foretag Prop. 2000/01:12
eller en svensk offentlig arbetsgivare, t.ex. en myndighet eller institution.
När det gäller utländsk arbetsgivare krävs det att företaget är etablerat på
sådant sätt att företaget är skattskyldigt för verksamheten i Sverige. Detta
är en förutsättning för att den anställde skall vara skattskyldig i Sverige
från första dagen.
Regeringens förslag: Ansökan om tillämpning av bestämmelserna för
utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner skall lämnas
inom tre månader efter det att arbetet påbörjats. Ansökan skall lämnas
till en nämnd - Forskarskattenämnden - som prövar om de
föreskrivna förutsättningarna föreligger.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Invest in Sweden Agency anser att det är bra att
besluten fattas av Forskarskattenämnden vilket säkerställer en likartad
bedömning, men anser att möjlighet till överklagande bör finnas.
Kammarrätten i Göteborg, Sveriges Industriförbund och Svenska
Arbetsgivareföreningen, anser att lokalt skattekontor bör besluta om
tillämpningen av lagen. Kammarrätten anser dessutom att beslutet bör
kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Forskarskattenämnden
anser att en enkel beslutsmodell är eftersträvansvärd mot bakgrund av
antalet ärenden. Nämnden föreslår t.ex. att ordföranden själv skall kunna
avgöra enkla ärenden eventuellt efter kontakt med sakkunnig.
Forskarskattenämnden liksom Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR,
instämmer i att besluten bör kunna överklagas.
Skälen för regeringens förslag: När det gäller skattelättnader för
forskare enligt den nya lagen om Forskarskattenämnden prövas
ansökningar av Forskarskattenämnden. De skäl - möjligheten till snabba
och slutliga beslut - som anfördes för inrättandet av Forskarskatte-
nämnden för ärenden som prövades enligt den upphävda lagen om
beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige är giltiga
även för att inrätta en särskild nämnd för prövning av om villkoren för
tillämpning av bestämmelserna för utländska experter, forskare eller
andra nyckelpersoner är uppfyllda.
Denna nämnd bör även fortsättningsvis benämnas Forskarskatte-
nämnden. Detta är ett namn som visserligen inte helt täcker de personal-
kategorier som föreslås omfattas av bestämmelserna. Namnet är
emellertid väl inarbetat och bör därför behållas.
Eftersom de nu föreslagna bestämmelserna föreslås fa en vidare
tillämpning än de nuvarande för forskare föreslås att den nya
Forskarskattenämnden far ytterligare två ledamöter och en ersättare
jämfört med den nuvarande nämnden, eftersom det krävs sakkunskap på
ytterligare områden. Med hänsyn till de nya personalkategorier som
omfattas av den föreslagna lagen krävs sakkunskap t.ex. om
25
företagsledning och produktutveckling. Därför föreslås att Svenska Prop. 2000/01:12
Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund gemensamt skall
lämna förslag till en ledamot och en ersättare samt att Närings- och
teknikutvecklingsverket skall lämna förslag till en ledamot och en
ersättare. I övrigt föreslås att Vetenskapsrådet, på samma sätt som för
närvarande forskningsråden, föreslår ledamöter och ersättare. Regeringen
föreslås utse ledamöter och ersättare för en tidsperiod av högst fyra år.
Forskarskattenämnden har idag inga anställda. Det löpande arbetet
sköts av ett kansli inom Riksskatteverket. Kansliet arbetar också åt
Skatterättsnämnden. Forskarskattenämnden bör även framdeles vara
knuten till Riksskatteverket.
Det är regeringens uppfattning att Forskarskattenämndens beslut, som
Lagrådet förordar, skall kunna överklagas till allmän
förvaltningsdomstol. Ett beslut skall enligt huvudprincipen överklagas till
den länsrätt inom vars län ärendet först prövats. Behörig domstol i dessa
ärenden blir därmed Länsrätten i Stockholms län. Beslut av länsrätten
prövas av kammarrätten om den har meddelat prövningstillstånd i likhet
med vad som gäller för de flesta andra förvaltningsbeslut.
Riksskatteverket bör föra det allmännas talan i domstol i dessa ärenden.
Regeringens förslag: Kontrolluppgiften skall även innefatta skattefria
belopp.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att det skattepliktiga
beloppet och den skattefria delen bör redovisas var för sig.
Skälen för regeringens förslag: För att tvekan inte skall uppkomma
om den i deklarationen redovisade intäkten är brutto- eller nettobeloppet
skall arbetsgivaren redovisa hela lönen i kontrolluppgiften. För övriga
inkomster lämnas kontrolluppgifter enligt de bestämmelser som gäller för
obegränsat skattskyldiga personer.
Regeringens förslag: De skattefria ersättningarna och den skattefria
delen av inkomsten ingår inte i underlaget för socialavgifter eller
allmän pensionsavgift.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Mannheimer & Swartling Advokatbyrå AB anser
att lönen till utländska nyckelpersoner bör belastas med ”särskilda
socialavgifter” som endast är direkt förmånsrelaterade (sjukvård,
pensionsrätt).
Skälen för regeringens förslag: Uttaget av socialavgifter är en
betydelsefull fråga för arbetsgivaren med hänsyn till storleken av dessa
26
avgifter — 32,92 procent av underlaget for inkomståret 2000 inklusive Prop. 2000/01:12
allmän löneavgift. Om avgiftsuttag skall göras i Sverige eller inte kan
påverkas av den omständigheten att personen i fråga kommer från en
medlemsstat inom Europeiska unionen eller en stat med vilken Sverige
har ingått en konvention om social trygghet och har en utländsk
arbetsgivare. Förmåner enligt rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om
tillämpning av systemen för social trygghet omfattar medborgare i
Europeiska unionens medlemsstater samt Island, Liechtenstein och
Norge. Förordningen avser emellertid endast att samordna, inte
harmonisera, ländernas socialförsäkringssystem. Varje land bestämmer
liksom tidigare vilka typer av socialförsäkringar som skall finnas, hur
dessa skall finansieras, nivån på sociala förmåner etc. De förmåner som
personer som omfattas av nämnda förordning eller de socialkonventioner
som Sverige ingått är tillförsäkrade skall de dock erhålla trots att avgiften
kan ha tagits ut på ett lägre underlag än det som förmånen skall beräknas
på. Denna situation - att avgiftsunderlaget skulle vara lägre än det belopp
som förmånen skall beräknas på med hänsyn till nämnda förordning och
socialkonventioner - torde med hänsyn till lönenivån för de flesta här
aktuella personerna endast kunna inträffa det år då personen i fråga
påbörjar eller avslutar sitt tillfälliga arbete i Sverige. I denna proposition
beaktas inte särskilt de regler som gäller enligt rådets förordning och de
konventioner om social trygghet som Sverige har ingått. Enligt den till
riksdagen överlämnade propositionen till ny socialavgiftslag ingår inte
inkomster som inte skall tas upp enligt IL i underlaget för socialavgifter.
Detsamma gäller underlaget för allmän pensionsavgift.
Den pensionsgrundande inkomsten beräknas enligt 2 kap. 4 § LIP på
grundval av den försäkrades inkomst av anställning och andra
förvärvsinkomster under året. Därvid bortses från inkomster som
överstiger sju och en halv gånger inkomstbasbeloppet (för år 2000 dock
det förhöjda prisbasbeloppet). Pensionsgrundande inkomst beräknas
enligt 2 kap. 2 § LIP endast om summan av de inkomster som är
pensionsgrundande uppgår till minst 24 procent (27 procent enligt förslag
i budgetpropositionen för 2001) av det för intjänandeåret gällande
prisbasbeloppet enligt AFL (8 784 kronor år 2000 - prisbasbeloppet för
år 2000 är 36 600 kronor). Förmånstaket är 7,5 förhöjda prisbasbelopp
vilket motsvarar en månadsinkomst på drygt 25 000 kronor för den som
har inkomst hela året. Genom att den taxerade inkomsten reduceras
kommer inte hela inkomsten att ligga till grund för förmånsberäkningen.
Med hänsyn till lönenivån för dessa personer torde detta endast kunna
inverka på den pensionsgrundande inkomsten det år arbetet påbörjas resp,
avslutas, dvs. i de fall då inkomsten avser endast en del av året.
Sjukpenninggrundande inkomst är enligt 3 kap. 2 § AFL den årliga
inkomst i pengar som en försäkrad kan komma att tills vidare fa för eget
arbete. Det betyder att i detta fall betalas ersättning med utgångspunkt i
bruttolönen. Vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten
bortses från inkomster som överstiger 7,5 prisbasbelopp (274 500
kronor). Högsta ersättningsbelopp betalas således vid en månadsinkomst
på 22 875 kronor för den som har inkomst hela året. Detta torde innebära
att de personer som här avses i princip alltid är berättigade till det högsta
ersättningsbeloppet. Eftersom sjukpenningen träder i stället för förlorad
27
arbetsinkomst föreslås att den behandlas på samma sätt som inkomsten på Prop. 2000/01:12
grund av det tillfälliga arbetet. Detsamma föreslås gälla för vissa andra
ersättningar som ersätter bortfall av lön.
Avgifterna betalas på bruttolönen inklusive skattepliktiga förmåner.
Vid tillämpning av den tidigare lagen om beskattning av utländska
forskare vid tillfälligt arbete i Sverige undantas de skattefria
ersättningarna från underlaget genom en särskild bestämmelse i lagen
(1981:691) om socialavgifter, SAL. Den del av lönen som var skattefri
före 1990 års skattereform var också undantagen från uttag av avgift
enligt samma bestämmelse. Enligt förslaget till ny socialavgiftslag ingår
inte skattefri lön eller skattefria ersättningar i underlaget för
socialavgifterna. Numera behövs därför inte någon särskild bestämmelse
om undantag i lagen.
Regeringens förslag: De forskare som vid bestämmelsernas
ikraftträdande har ett beslut från Forskarskattenämnden enligt
nuvarande lagstiftning föreslås få behålla de redan beviljade
förmånerna. De kan emellertid välja att i stället ansöka om tillämpning
av de nya bestämmelserna.
Den som redan vistas i Sverige vid den tidpunkt då de nya
bestämmelserna blir tillämpliga föreslås få möjlighet att ansöka om
tillämpning av dessa bestämmelser. En sådan ansökan måste lämnas in
senast sex månader efter ikraftträdandet. Tillämpning av de nya
bestämmelserna kan medges endast för tid efter ikraftträdandet.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg anser att
övergångsbestämmelserna som medger tillämpning av de nya reglerna då
ärendet kommit in under år 2000 men inte avgjorts före 2000 års utgång
bör tas bort.
Skälen för regeringens förslag: Ett särskilt problem är hur de
personer skall behandlas som redan finns i Sverige när de nya
bestämmelserna träder i kraft och på vilka dessa bestämmelser skulle ha
kunnat tillämpas. Förslaget innebär att ansökan om tillämpning av de nya
bestämmelserna kan göras för sådan person senast den 1 juli 2001. En
person som redan vistats i Sverige under ett år när de nya
bestämmelserna träder i kraft och som i övrigt uppfyller villkoren för
tillämpning av bestämmelserna, kan alltså erhålla beslut enligt de nya
bestämmelserna för två år eftersom tillämpning kan medges fr. o. m. det
år då bestämmelserna blir tillämpliga och endast under de tre första åren
av en vistelse som är avsedd att vara högst fem år. En utländsk forskare
som har ett bifallsbeslut från Forskarskattenämnden som gäller för tid
efter det att de nya bestämmelserna träder i kraft, bör även kunna få sitt
ärende prövat enligt de nya reglerna. Om en sådan prövning leder fram
till ett avslagsbeslut kommer det ursprungliga beslutet att gälla även för
tid efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. Så blir givetvis också
28
fallet om någon ansökan enligt den nya lagstiftningen inte görs. Den som Prop. 2000/01:12
påbörjar ett arbete före den 1 april 2001 medges enligt de föreslagna
övergångsbestämmelserna utsträckt tid för ansökan till senast den 1 juli
2001. Regeringen anser, i likhet med vad Lagrådet och Kammarrätten i
Göteborg anfört, att den i promemorian föreslagna
övergångsbestämmelsen som medger tillämpning av de nya reglerna då
ärendet kommit in under år 2000, men inte avgjorts före 2000 års utgång,
är överflödig och bör utgå.
Forskarskattenämnden beviljar för närvarande årligen skattelättnader
för mellan 10 och 20 utländska forskare. Vid en genomsnittlig
varaktighet för skattelättnaden på två år kan därför det totala antalet
utländska forskare med skattelättnader vid varje given tidpunkt beräknas
uppgå till cirka 30 personer. Under det system med mer omfattande
skattelättnader för utländska forskare som tillämpades före 1990 års
skattereform uppgick det totala antalet utländska forskare med
skattelättnader vid varje tidpunkt till cirka 50 personer.
Utvidgningen av personkretsen för skattelättnader till även utländska
experter, specialister och andra nyckelpersoner innebär att det totala
antalet personer som kan komma att omfattas av skattelättnader blir
betydligt större. Beräkningar på material från Statistiska centralbyråns,
SCB:s, inkomstfördelningsundersökningar visar att det i Sverige kan
finnas cirka 800 utländska medborgare som innehar ledande befattningar.
Den genomsnittliga bruttolönen för dessa personer - uppräknat till 2000
års lönenivå - uppgår till cirka 571 000 kronor per år. Dessa uppgifter är
dock behäftade med en betydande statistisk osäkerhet eftersom det finns
ett förhållandevis litet antal observationer i datamaterialet. Dessutom
saknas information om hur länge de utländska medborgarna med ledande
befattningar kan förväntas stanna i Sverige. Uppgifterna ger dock en
antydan om storleksordningen på de effekter som de föreslagna
förändringarna kan leda till.
De föreslagna skattelättnaderna kan förväntas lämna företagens
lönebetalningsförmåga och löneutgift opåverkad. Vid en antagen
genomsnittlig lönenivå på 571 000 kronor per år för utländska
medborgare med ledande befattningar m.m. uppgår löneutgiften till cirka
760 000 kronor per person och år inklusive socialavgifter.
Förslaget med skattelättnader medför att bruttolönen för de berörda
personerna varaktigt kan höjas med i genomsnitt 35 000 kronor per år.
Detta innebär att den genomsnittliga bruttolönen efter förändringen
kommer att uppgå till cirka 607 000 kronor per år. Det faktum att endast
75 procent av lönen skall tas upp som intäkt innebär dock att den
skattepliktiga inkomsten faller till knappt 456 000 kronor per år (= 0,75 x
607 000) och att statens, kommunernas och socialförsäkringssektorns
inkomster från inkomstskatt och socialavgifter minskar med i genomsnitt
ca 100 000 kronor per år för varje person som omfattas av
skattelättnaderna och som hade arbetat i Sverige även i frånvaro av de
29
föreslagna förändringarna. Eftersom de föreslagna förändringarna i Prop. 2000/01:12
princip inte leder till några förändringar av de socialförsäkringsförmåner
som dessa personer är berättigade till kommer även den totala
försvagningen av de offentliga finanserna per person att uppgå till denna
nivå. Intäkterna från den allmänna pensionsavgiften antas inte påverkas
eftersom även de personer som omfattas av skattelättnaden som har lägre
inkomster än genomsnittet (456 000 kronor) kan förväntas ha en inkomst
av anställning som överstiger inkomsttaket för uttag av allmän
pensionsavgift.
Om det antas att cirka hälften av de utländska medborgare som enligt
SCB:s inkomstfördelningsundersökning innehar ledande befattningar har
för avsikt att vistas i Sverige i högst fem år kommer den sammanlagda
budgetförsvagningen för offentlig sektor att uppgå till ca 40 miljoner
kronor (= 400 x 100 000).
De föreslagna förändringarna kan förväntas leda till en ökning av
antalet utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner, eftersom
deras lön efter skatt bli högre än tidigare vid arbete i Sverige. Om
bruttolönen för dessa utländska personer, som tillkommer till följd av de
nya reglerna, i genomsnitt kommer att uppgå till samma nivå som
bruttolönen för de som redan arbetar i Sverige (dvs. 607 000 kronor per
person och år) kan förstärkningen av de offentliga finanserna per
tillkommande person beräknas uppgå till drygt 325 000 kronor per år. I
denna beräkning har hänsyn schablonmässigt tagits till att dessa personer
också kommer att få förmåner från det svenska socialförsäkringssystemet,
vilket tenderar att motverka budgetförstärkningen från tillkommande
personer. Detta innebär att antalet utländska experter, forskare eller andra
nyckelpersoner måste öka med åtminstone en tredjedel (= 100 000 /
325 000) i förhållande till dagens nivå om de föreslagna åtgärderna inte
skall leda till en försvagning av de offentliga finanserna. I enlighet med
de konventioner för beräkning av budgeteffekter som tillämpas vid
Finansdepartementet bör dock detta slag av osäkra indirekta effekter ej
beaktas.
22#
Skattelättnader medges vid en tidsbegränsad vistelse i Sverige som är
avsedd att vara högst fem år. Är avsikten redan från början att
arbetstagaren skall bosätta sig i Sverige för en längre tidsperiod kan
skattelättnader inte medges. Femårsperioden räknas från arbetstagarens
ankomst till Sverige.
De personalkategorier som omfattas är experter, forskare eller andra
nyckelpersoner som inte är svenska medborgare och inte har varit bosatta
30
eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår Prop. 2000/01:12
som närmast föregått det år då arbetet påbörjades.
Arbetsgivaren skall höra hemma i Sverige, t.ex. ett svenskt aktiebolag
eller handelsbolag eller en institution vid ett svenskt universitet eller en
svensk offentlig arbetsgivare. Arbetsgivaren kan också vara ett utländskt
foretag med filial i Sverige. En förutsättning är att filialen utgör ett fast
driftställe for det utländska företaget enligt 2 kap. 29 § inkomst-
skattelagen (1999:1229), IL.
Skattelättnader medges endast under de tre första åren av vistelsen i
Sverige - räknat från tidpunkten for ankomsten hit - under förutsättning
att avsikten är att stanna högst fem år i Sverige. De som vistas i Sverige
mellan sex månader och tre år kan därmed medges skattelättnader for
hela vistelsen om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. Inget hindrar att
det är fråga om t.ex. två på varandra följande uppdrag under förutsättning
att båda ryms inom treårsperioden. Ansökan krävs i sådana fall for båda
arbetena. Bedömningen av om arbetstagaren varit bosatt eller stadig-
varande vistats här far då göras med utgångspunkt i förhållandena när det
första arbetet påbörjades.
Eftersom den inkomst som lättnaden avser skall tas upp i inkomstslaget
tjänst blir bestämmelserna tillämpliga både vid anställning och uppdrag.
Av det följer också att bestämmelserna inte är tillämpliga om inkomsten
av arbetet skall tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet.
23 §
Denna paragraf reglerar vilka ersättningar och förmåner som omfattas av
skattelättnaderna i 22 §. Endast 75 procent av lönen eller annan liknande
ersättning skall tas upp som intäkt. Detta gäller endast inkomst av sådant
arbete som anges i 22 §. Har arbetstagaren under vistelsen i Sverige
andra inkomster hänförliga till inkomst av tjänst, t.ex. genom att författa
artiklar eller hålla föreläsningar, skall dessa inkomster tas upp i normal
omfattning. Som lön behandlas samtliga utbetalningar från arbetsgivaren
på grund av arbetet Detsamma gäller enligt andra stycket också vissa
ersättningar enligt socialforsäkringslagstiftningen.
I denna paragraf undantas även vissa uppräknade förmåner från
skatteplikt. Det gäller t.ex. ersättning för barns skolgång i fråga om
grundskola och gymnasieskola eller motsvarande. Skattefri ersättning för
resor mellan Sverige och tidigare hemland kan avse såväl det land som
arbetstagaren närmast kommer ifrån som tidigare hemland men far
sammanlagt inte avse mer än två resor fram och åter per kalenderår for
varje familjemedlem.
Som framgår av regelns utformning skall det vara fråga om ersättning
for faktiska utgifter. Till den del ersättning utbetalas utan att den
motsvaras av faktiska utgifter tillämpas de regler som gäller for lön på
grund av arbetet.
Att utgifter som täcks av sådana ersättningar som inte skall tas upp,
inte heller far dras av, framgår av 12 kap. 3 § tredje stycket IL.
23 a §
Beslut om skattelättnader fattas av Forskarskattenämnden.
31
Prop. 2000/01:12
12 kap.
3§
Den föreslagna ändringen är en följd av att kretsen av personer som
omfattas av reglerna i 11 kap. 22 § har utvidgats.
Övergångsbestämmelser
Lagen om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige
upphör att gälla vid utgången av år 2000 men gäller dock fortfarande vid
2001 och tidigare års taxeringar enligt lagen (1999:1253) om upphävande
av lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt
arbete i Sverige. Beslut som har meddelats före den 1 januari 2001 och
som innebär tillämpning av den upphävda lagen skall fortfarande gälla
såvida inte ansökan om tillämpning av de nya bestämmelserna bifallits.
Om en person som redan innehar ett arbete i Sverige ansöker om
tillämpning enligt de nya bestämmelserna, skall prövningen av om
förutsättningar föreligger att tillämpa dessa bestämmelser göras med
utgångspunkt i förhållandena när arbetet i Sverige påbörjades.
1§
I paragrafen föreskrivs att arbetstagare är den som tar emot ersättning och
arbetsgivare är den som betalar ut ersättning dvs. samma begrepp som
används i 1 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483).
I paragrafen finns bestämmelser av organisatorisk natur. Bl.a. anges hur
många ledamöter och ersättare som skall ingå i Forskarskattenämnden
samt hur de skall utses. Vetenskapsrådet som fr. o. m. 1 januari 2001
ersätter forskningsråden skall lämna förslag på två ledamöter och två
ersättare. För att få samma breda kompetens som tidigare bör dessa
ledamöter och ersättare komma från de tre ämnesråd som motsvarar de
tidigare Naturvetenskapliga, Medicinska och Humanistisk-samhälls-
vetenskapliga forskningsråden.
Att nämndens kanslifunktion ombesörjs av Riksskatteverket framgår
av 12 § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatte-
förvaltningen.
Normalt skall ersättare kallas endast vid förfall för ledamot. Av
paragrafen framgår emellertid att en ersättare får kallas i stället för en
ledamot i det fall han har särskild sakkunskap på det område som berörs
av ärendet.
32
4§ Prop. 2000/01:12
Här anges först att antalet ledamöter normalt skall uppgå till fyra för att
Forskarskattenämnden skall vara beslutför. Vidare anges att ärenden kan
avgöras i en mindre sammansättning - tre ledamöter, bland dem ord-
föranden - om de är ense om beslutet.
I paragrafen finns en bestämmelse om omröstning i de fall det
förekommer skiljaktiga meningar.
6§
Paragrafen innehåller bestämmelser om hur ärendet i Forskarskatte-
nämnden inleds. Av första stycket framgår att ansökan skall vara skriftlig
och att såväl arbetstagaren som arbetsgivaren har rätt att ansöka.
I andra stycket regleras den tidsfrist inom vilken en ansökan om
skattelättnader enligt denna lag skall ha kommit in till Forskarskatte-
nämnden.
7§
An paragrafen framgår att beslut om skattelättnader alltid skall innehålla
uppgift om den tid beslutet avser.
Paragrafen innehåller bestämmelser om vem som skall underrättas om
beslutet. Av praktiska skäl skall beslutet sändas - utöver till arbetstagaren
om han är sökande - till arbetsgivaren. Eftersom ett ärende inte bör
kunna prövas utan att arbetstagaren får kännedom om beslutet, skall
också denne underrättas även om han inte är sökande.
I de fall arbetet inte påbörjats vid tidpunkten för ansökan kan det råda
osäkerhet om vilken skattemyndighet som bör underrättas om beslutet.
Det är därför lämpligt att arbetstagaren eller arbetsgivaren företer beslutet
för den skattemyndighet som skall handlägga taxeringen av
arbetstagaren.
Även Riksskatteverket skall som det allmännas part få del av beslutet.
9§
En bestämmelse om rätt till överklagande av Forskarskattenämndens
beslut föreslås i överensstämmelse med vad Lagrådet anfört. Beslutet far
enligt bestämmelsen överklagas av arbetsgivaren, arbetstagaren och
Riksskatteverket.
Enligt andra stycket är det Riksskatteverket som för det allmännas
talan i domstolen.
Enligt tredje stycket krävs prövningstillstånd i kammarrätten.
Lagen skall gälla fr. o. m. inkomståret 2001, dvs. 2002 års taxering.
Bestämmelserna i lagen kan också tillämpas på arbetstagare som vid
ikraftträdandet innehar ett arbete i Sverige, om de förutsättningar som
anges i lagen förelåg när arbetet påbörjades. Skattelättnaden gäller i
2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 12
sådant fall för tid från den 1 januari 2001.1 dessa fall skall ansökan dock Prop. 2000/01:12
ha kommit in till Forskarskattenämnden senast den 1 juli 2001.
H §
I paragrafen föreskrivs att kontrolluppgiften skall innefatta även sådana
ersättningar och den del av lönen som inte skall tas upp som intäkt enligt
II kap. 22 och 23 §§ inkomstskattelagen (1999:1229).
l§
I paragrafen föreskrivs att skatteavdrag skall göras endast på
utbetalningar av ersättning för arbete, ränta och utdelning som skall tas
upp som intäkt.
1§
I denna paragraf görs endast en redaktionell ändring. I likhet med vad
som gäller idag skall Forskarskattenämndens beslut omfattas av den
sekretess som gäller i skatteärenden.
34
Prop. 2000/01:12
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag gäller skattelättnader vid beräkning av inkomst av tjänst
enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner
vid tillfälligt arbete i Sverige.
Begreppen arbetstagare och arbetsgivare har i denna lag samma
betydelse som i skattebetalningslagen (1997:483).
Beslut om skattelättnader enligt denna lag fattas av Forskarskatte-
nämnden.
2 § Skattelättnader medges vid en tillfällig vistelse i Sverige, som är
avsedd att inte överstiga fem år, för inkomst av tillfälligt arbete i Sverige
som
1. kräver särskild specialistkompetens eller avser kvalificerat forsk-
nings- eller utvecklingsarbete med sådan inriktning eller på sådan
kompetensnivå att betydande svårigheter föreligger för en rekrytering
inom landet, eller
2. avser en tjänst i företagsledande funktion eller annan nyckelposition
i ett företag.
3 § Arbetsgivare skall vara hemmahörande i Sverige eller vara ett
utländskt företag med fast driftställe i Sverige.
4 § Skattelättnader enligt denna lag medges endast en arbetstagare som
inte är svensk medborgare. Skattelättnader medges dock inte om
arbetstagaren har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon
gång under de fem kalenderår som närmast föregått det kalenderår då
sådant tillfälligt arbete som avses i denna lag påböljades.
Skattelättnader medges endast under de tre första åren av den tillfälliga
vistelsen.
35
Prop. 2000/01:12
5 § Som skattepliktig intäkt skall arbetstagaren ta upp 75 procent av lön,
arvode eller därmed jämförlig förmån av det tillfälliga arbetet.
Med lön likställs sjukpenning och föräldrapenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, sjukpenning enligt lagen (1976:380)
om arbetsskadeförsäkring och lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd, ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till
smittbärare samt ersättning som utgör inkomst av tjänst enligt 32 §
kommunalskattelagen (1928:370) och som utgått i annan form än livränta
på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst,
allt under förutsättning att ersättningen helt eller till huvudsaklig del
grundar sig på det tillfälliga arbetet.
6 § Som skattepliktig inkomst anses inte ersättning för utgifter som
arbetstagaren på grund av vistelsen i Sverige har haft för flyttning till
eller från Sverige, för egna eller familjemedlemmars resor mellan Sverige
och tidigare bosättningsland, dock högst två resor per kalenderår, eller i
form av avgifter för barns skolgång (grundskola och gymnasieskola) här i
landet. Avdrag medges inte för utgifter som täcks av sådana inte
skattepliktiga ersättningar och inte heller för underskott som kan
uppkomma genom att ersättningen inte räcker till för att täcka den
avsedda utgiften.
7 § Forskarskattenämnden består av sex ledamöter och fem personliga
ersättare. Ledamöterna och ersättarna förordnas av regeringen för högst
fyra år i taget.
Regeringen utser bland ledamöterna en ordförande och en vice
ordförande samt bland ersättarna en ersättare för vice ordföranden. Dessa
tre skall ha särskild insikt i beskattningsfrågor. Övriga ledamöter och
deras ersättare skall ha särskild insikt i företagslednings-, forsknings-
eller produktutvecklingsfrågor.
Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund skall
gemensamt avge förslag till en ledamot och en ersättare. Närings- och
teknikutvecklingsverket skall avge förslag till en ledamot och en
ersättare. Naturvetenskapliga forskningsrådet och Medicinska
forskningsrådet skall gemensamt avge förslag till en ledamot och skall
var för sig avge förslag till en ersättare. Humanistisk-samhälls-
vetenskapliga forskningsrådet skall avge förslag till en ledamot.
8 § En ersättare får kallas att delta i behandlingen av ett ärende i stället
för ledamoten, om ersättaren har särskild sakkunskap inom det område
som ärendet avser.
9 § Forskarskattenämnden är beslutför när ordföranden samt minst tre
andra ledamöter är närvarande vid sammanträdet. Nämnden är dock
beslutför med tre ledamöter, bland dem ordföranden, om samtliga är ense
om beslutet.
36
10 § Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning Prop. 2000/01:12
tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i
tvistemål.
11 § Ansökan till Forskarskattenämnden skall vara skriftlig och avse viss
bestämd person. Ansökan far göras av arbetstagaren eller arbetsgivaren.
Ansökan skall ha kommit in till nämnden senast tre månader efter det
att arbetstagaren påbörjat det tillfälliga arbetet. I ansökan skall lämnas de
uppgifter som behövs for att pröva ansökan.
12 § Forskarskattenämnden far anmoda sökanden att inom viss tid
komma in med de ytterligare upplysningar som nämnden anser sig
behöva för att pröva om förutsättningar för tillämpning av denna lag
föreligger.
13 § Beslut om skattelättnader skall innehålla uppgift om den tid beslutet
avser.
14 § Arbetsgivaren och arbetstagaren skall underrättas om Forskarskatte-
nämndens beslut.
15 § Forskarskattenämndens beslut får inte överklagas.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första
gången vid 2001 års taxering.
2.1 fråga om arbetstagare som vid ikraftträdandet innehar ett tillfälligt
arbete i Sverige skall prövningen ske med utgångspunkt i förhållandena
vid anställningens början.
3.1 fall då det tillfälliga arbetet påbörjas före den 1 april 2000 skall vid
tillämpning av 11 § andra stycket i stället gälla att ansökan skall ha
kommit in till Forskarskattenämnden senast den 1 juli 2000.
4. Genom lagen upphävs lagen (1984:947) om beskattning av
utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige. Den upphävda lagen
skall dock tillämpas i fråga om sådana skattelättnader för vilka
Forskarskattenämnden genom beslut som har meddelats före
ikraftträdandet har funnit förutsättningar föreligga under viss tidsperiod.
Detta gäller emellertid inte om ansökan görs enligt punkt 2.
5. Har ansökan om tillämpning av äldre regler kommit in till
Forskarskattenämnden före utgången av år 1999 och har ärendet inte
avgjorts före ikraftträdandet av denna lag skall de nya bestämmelserna
tillämpas på sådan ansökan.
37
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter1 skall införas en ny bestämmelse, 3 kap. 11 §, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
Kontrolluppgift som avser lön,
arvode och annan därmed
jämförlig ersättning till utländsk
expert, forskare eller annan
nyckelperson skall även avse
sådan inte skattepliktig ersättning
som anges i 5 och 6 §§ lagen
(1999:000) om beskattning av
utländska experter, forskare och
andra nyckelpersoner vid tillfälligt
arbete i Sverige.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången
på kontrolluppgift till ledning för 2001 års taxering.
1 Förutvarande 3 kap. 11 § upphävd genom 1990:1136.
Prop. 2000/01:12
38
Prop. 2000/01:12
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Den som betalar ut ersättning för
arbete, ränta eller utdelning är
skyldig att göra skatteavdrag enligt
bestämmelserna i detta kapitel vid
varje tillfälle då utbetalning sker.
1§
Den som betalar ut skattepliktig
ersättning för arbete, ränta eller
utdelning är skyldig att göra
skatteavdrag enligt bestämmel-
serna i detta kapitel vid varje
tillfälle då utbetalning sker.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
39
Prop. 2000/01:12
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§*
Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från
1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte
uppgått till 1 000 kronor,
3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av
barn eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen
motsvarar sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som
arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap. 12 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen
(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,
5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i
hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras
vid inkomsttaxeringen,
6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som
arbetstagare haft att täcka med ersättningen,
8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna
inte räknas som lön enligt 2 kap. 3 § första stycket lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension eller enligt 2 kap. 16 § andra stycket
samma lag inte är pensionsgrundande inkomst,
9. ersättning för skilj emannauppdrag i fall där parterna i
skiljeförfarandet är av utländsk nationalitet,
10. ersättning som på grund av
bestämmelserna i 5 § lagen
(1984:947) om beskattning av
utländska forskare vid tillfälligt
arbete i Sverige inte utgör
skattepliktig intäkt,
10. ersättning som på grund av
bestämmelserna i 5 och 6 §§ lagen
(1999:000) om beskattning av
utländska experter, forskare och
andra nyckelpersoner vid tillfälligt
arbete i Sverige inte utgör
skattepliktig intäkt,
11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring,
12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i
kommunalskattelagen (1928:370),
13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 1-5 lagen (1990:659)
om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för
nämnda skatt,
14. ersättning till en och samme idrottsutövare från en sådan ideell
förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig
Senaste lydelse 1998:679.
40
verksamhet, om ersättningen från föreningen under året inte uppgått till Prop. 2000/01:12
ett halvt prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring,
15. före utgången av år 1992 utbetalade ersättningar från en
vinstandelsstiftelse, som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän
försäkring, till den del de inte utgör ersättning för arbete för stiftelsens
räkning,
16. sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse eller en annan juridisk
person med motsvarande ändamål från vilken enligt de fyra sista
meningarna i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring skall
bortses vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst,
17. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993
om ersättningen avser tid därefter och utgår på grund av
ansvarighetsförsäkring vilken åtnjuts enligt grunder som fastställts i
kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer,
18. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992
om skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av juni
1993 och ersättningen utgår på grund av sådan ansvarighetsförsäkring
som anges i 17,
19. ersättning enligt 2 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad
ålderspension.
Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna
kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från
arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer far fastställa schablon för beräkning av
arbetstagares kostnader i viss verksamhet. Schablonen skall avse
bestämda yrkesgrupper och grundas på de genomsnittliga kostnaderna
inom respektive grupp.
Bestämmelserna i första stycket 17 och 18 gäller endast ersättning som
inte avser de första 180 dagarna efter skadetillfället och som för en och
samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en
halv gånger prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.
I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag
skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas vid bestämmande av
avgiftsunderlaget.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 12
Prop. 2000/01:12
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1744) om allmän
pensionsavgift skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Avgiften beräknas dels på sådan
inkomst av anställning som avses i
2 kap. lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,
dels på sådan inkomst av annat
förvärvsarbete som avses i 2 kap.
nämnda lag om den enskilde är
skattskyldig för inkomsten enligt
kommunalskattelagen (1928:370).
Inkomst av anställning och
inkomst av annat förvärvsarbete
skall därvid var för sig avrundas
till närmast lägre hundratal kronor.
3§‘
Avgiften beräknas dels på sådan
inkomst av anställning som avses i
2 kap. lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,
dels på sådan inkomst av annat
förvärvsarbete som avses i 2 kap.
nämnda lag om den enskilde är
skattskyldig för inkomsten enligt
kommunalskattelagen (1928:370).
Avgiften beräknas dock inte på
sådan ersättning som på grund av
bestämmelserna i 5 och 6 §§ lagen
(1999:000) om beskattning av
utländska experter, forskare och
andra nyckelpersoner vid tillfälligt
arbete i Sverige inte utgör
skattepliktig intäkt. Inkomst av
anställning och inkomst av annat
förvärvsarbete skall därvid var för
sig avrundas till närmast lägre
hundratal kronor.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för
kostnader som arbetstagaren har haft i arbetet i den utsträckning
kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger
ettusen kronor.
Vid beräkning av avgiften bortses från inkomst av anställning och
inkomst av annat förvärvsarbete till den del summan av inkomsterna
överstiger 8,06 gånger det förhöjda prisbasbeloppet som anges i 1 kap.
6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Därvid skall i första hand
bortses från inkomst av annat förvärvsarbete.
Avgiften avrundas till närmast hela hundratal kronor. Avgift som slutar
på 50 kronor avrundas till närmast lägre hundratal kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
1 Senaste lydelse 1998:680.
42
Prop. 2000/01:12
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1§*
Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av
skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för
bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets
verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som avses i
skatteregisterlagen (1980:343) för uppgift som har tillförts sådant register
och hos kommun eller landsting för uppgift som lämnats dit i ett ärende
om förhandsbesked i skatte- eller taxeringsfråga. Uppgift hos Tullverket
får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller
sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men
om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av
överklagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap.
2 § första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från
annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna
sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.
Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och, med undantag för
arvsskatt och gåvoskatt, annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och
annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift,
prisregleringsavgift och liknande avgift samt skattetillägg och
förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt
jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande
inkomst.
Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande
inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs,
såvida inte beslutet meddelas i ärende om
1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,
2. medgivande att skattepliktig intäkt enligt reglerna om statlig
inkomstskatt inte skall anses uppkomma vid avyttring av aktier i
fåmansföretag,
3. beskattning av utländska
forskare vid tillfälligt arbete i
Sverige när beslutet har fattats av
Forskarskattenämnden.
3. beskattning av utländska
experter, forskare och andra
nyckelpersoner vid tillfälligt arbete
i Sverige när beslutet har fattats av
F orskarskattenämnden.
Utan hinder av sekretessen far uppgift lämnas till enskild enligt vad
som föreskrivs i lag om förfarande vid beskattning eller om
1 Senaste lydelse 1997:522.
43
skatteregister. Vidare far utan hinder av sekretessen uppgift i en Prop. 2000/01:12
revisionspromemoria lämnas till förvaltare i den reviderades konkurs.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
44
Prop. 2000/01:12
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Till staten skall särskild inkomstskatt betalas enligt bestämmelserna i
denna lag.
2 § Uttryck och termer som används i kommunalskattelagen (1928:370),
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och skattebetalningslagen
(1997:483) har samma betydelse i denna lag, om inte annat anges eller
framgår av sammanhanget.
3 § Denna lag tillämpas på utländska experter, forskare och andra
nyckelpersoner vid en tillfällig vistelse i Sverige, som är avsedd att inte
överstiga fem år, för inkomst av tillfälligt arbete i Sverige som
1. kräver särskild specialistkompetens eller avser kvalificerat forsk-
nings- eller utvecklingsarbete med sådan inriktning eller på sådan
kompetensnivå att betydande svårigheter föreligger för en rekrytering
inom landet, eller
2. avser en tjänst i företagsledande funktion eller annan nyckelposition
i företaget.
4 § Denna lag tillämpas endast i fråga om en arbetstagare som inte är
svensk medborgare. Lagen tillämpas dock inte om arbetstagaren har varit
bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem
kalenderår som närmast föregått det kalenderår då sådant tillfälligt arbete
som avses i denna lag påbörjades.
Lagen tillämpas endast under de tre första åren av den tillfälliga
vistelsen.
5 § Arbetsgivare skall vara hemmahörande i Sverige eller vara ett
utländskt företag med fast driftställe i Sverige.
6 § Beslut om tillämpning av denna lag fattas av Forskarskattenämnden.
45
Prop. 2000/01:12
7 § Skattskyldiga är sådana utländska experter, forskare och andra
nyckelpersoner som erhållit sådant beslut som anges i 6 §.
8 § Skattepliktig inkomst enligt denna lag är
1. lön, arvode eller därmed jämförlig förmån,
2. sjukpenning och föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
3. sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och
lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd,
4. ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt
5. ersättning som utgör inkomst av tjänst enligt 32 §
kommunalskattelagen (1928:370) och som utgått i annan form än livränta
på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst.
Som förutsättning för tillämpning av denna bestämmelse gäller att lön
och arvode eller därmed jämförlig förmån i sin helhet utgör ersättning för
det tillfälliga arbetet. Bestämmelsen tillämpas på ersättningar enligt första
stycket 2-5 under förutsättning att ersättningarna helt eller till
huvudsaklig del grundar sig på det tillfälliga arbetet.
9 § Från skatteplikt enligt denna lag undantas ersättning för utgifter som
arbetstagaren på grund av vistelsen i Sverige har haft för flyttning till
eller från Sverige, för egna eller familjemedlemmars resor mellan Sverige
och tidigare bosättningsland, dock högst två resor per kalenderår, eller i
form av avgifter för barns skolgång (grundskola och gymnasieskola) här i
landet.
10 § Särskild inkomstskatt tas ut med 25 procent av skattepliktig
inkomst.
Öretal som uppkommer vid beräkning av skatten bortfaller.
11 § Beslut om särskild inkomstskatt fattas av den skattemyndighet som
är behörig att fatta beslut enligt bestämmelserna i 2 kap. 1 §
skattebetalningslagen (1997:483).
12 § Den som betalar ut kontant belopp eller annan ersättning, som för
mottagaren utgör skattepliktig inkomst enligt denna lag, skall göra
skatteavdrag för betalning av mottagarens särskilda inkomstskatt.
Åtnjuter mottagaren jämte kontant belopp andra skattepliktiga
förmåner, skall skatteavdraget för dessa beräknas med tillämpning av 8
kap. 14-17 §§ skattebetalningslagen (1997:483).
46
Om det kontanta beloppet inte är så stort att föreskrivet avdrag kan Prop. 2000/01:12
göras, är utbetalaren betalningsansvarig för mellanskillnaden som om
skatteavdrag gjorts.
13 § Den som skall vidkännas avdrag för särskild inkomstskatt skall
omedelbart efter det han erhållit beslutet från skattemyndigheten
överlämna detta till den som har att göra skatteavdraget.
14 § I fråga om skyldighet att lämna uppgift till den skattskyldige om det
belopp som innehållits genom skatteavdrag gäller vad som sägs i 5 kap.
12 § första stycket skattebetalningslagen (1997:483).
15 § Att bestämmelserna i skattebetalningslagen (1997:483) gäller vid
redovisning och betalning av skatt enligt denna lag framgår av 1 kap. 2 §
skattebetalningslagen. Regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer far dock besluta om avvikelser från bestämmelserna om
inbetalningssätt och om skattedeklarationens innehåll.
16 § Den som har betalat ut belopp till någon som är skattskyldig enligt
denna lag är skyldig att lämna kontrolluppgift. Kontrolluppgift skall i
förekommande fall även uppta ersättning som anges i 9 §. För sådan
uppgift gäller bestämmelserna om kontrolluppgift i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter.
17 § Forskarskattenämnden består av sex ledamöter och fem personliga
ersättare. Ledamöterna och ersättarna förordnas av regeringen för högst
fyra år i taget.
Regeringen utser bland ledamöterna en ordförande och en vice
ordförande samt bland ersättarna en ersättare för vice ordföranden. Dessa
tre skall ha särskild insikt i beskattningsfrågor. Övriga ledamöter och
deras ersättare skall ha särskild insikt i företagslednings-, forsknings-
eller produktutvecklingsfrågor.
Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund skall
gemensamt avge förslag till en ledamot och en ersättare. Närings- och
teknikutvecklingsverket skall avge förslag till en ledamot och en
ersättare. Naturvetenskapliga forskningsrådet och Medicinska
forskningsrådet skall gemensamt avge förslag till en ledamot och skall
var för sig avge förslag till en ersättare. Humanistisk-samhälls-
vetenskapliga forskningsrådet skall avge förslag till en ledamot.
18 § En ersättare far kallas att delta i behandlingen av ett ärende i stället
för ledamoten, om ersättaren har särskild sakkunskap inom det område
som ärendet avser.
19 § Forskarskattenämnden är beslutför när ordföranden samt minst tre Prop. 2000/01:12
andra ledamöter är närvarande vid sammanträdet. Nämnden är dock
beslutför med tre ledamöter, bland dem ordföranden, om samtliga är ense
om beslutet.
20 § Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning
tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i
tvistemål.
21 § Ansökan till Forskarskattenämnden skall vara skriftlig och avse viss
bestämd person. Ansökan får göras av arbetstagaren eller dennes
arbetsgivare.
Ansökan skall ha kommit in till nämnden senast tre månader efter det
att arbetstagaren påbörjat det tillfälliga arbetet. I ansökan skall lämnas de
uppgifter som behövs för att pröva ansökan.
22 § Forskarskattenämnden får anmoda sökanden att inom viss tid
komma in med de ytterligare upplysningar som nämnden anser sig
behöva för att pröva om förutsättningar för tillämpning av denna lag
föreligger.
23 § Forskarskattenämndens beslut skall innehålla uppgift om den tid
beslutet avser.
24 § Arbetsgivaren och arbetstagaren skall underrättas om Forskarskatte-
nämndens beslut.
25 § Forskarskattenämndens beslut får inte överklagas.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första
gången vid 2001 års taxering.
2.1 fråga om arbetstagare som vid ikraftträdandet innehar ett tillfälligt
arbete i Sverige skall prövningen ske med utgångspunkt i förhållandena
vid anställningens början.
3.1 fall då det tillfälliga arbetet påbörjas före den 1 april 2000 skall vid
tillämpning av 21 § andra stycket i stället gälla att ansökan skall ha
kommit in till Forskarskattenämnden senast den 1 juli 2000.
4. Genom lagen upphävs lagen (1984:947) om beskattning av
utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige. Den upphävda lagen
skall dock tillämpas i fråga om sådana skattelättnader för vilka
Forskarskattenämnden genom beslut som har meddelats före
ikraftträdandet har funnit förutsättningar föreligga under viss tidsperiod.
Detta gäller emellertid inte om ansökan görs enligt punkt 2.
5. Har ansökan om tillämpning av äldre regler kommit in till
Forskarskattenämnden före utgången av år 1999 och har ärendet inte
48
avgjorts före ikraftträdandet av denna lag skall de nya bestämmelserna Prop. 2000/01:12
tillämpas på sådan ansökan.
49
Prop. 2000/01:12
Härigenom föreskrivs att 31 § kommunalskattelagen (1928:370) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
31§*
Till tjänst räknas anställning, uppdrag och annan inkomstgivande
verksamhet av varaktig eller tillfällig natur, om den inte är att hänföra till
näringsverksamhet eller till inkomst av kapital enligt lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt.
Med tjänst likställs rätt till
a) pension,
b) livränta, som utgår på grund av sjuk-, olycksfalls- eller
skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring och inte
utgör vederlag vid avyttring av egendom,
c) ersättning, som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst,
d) undantagsförmåner, samt
e) periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, i den
mån beloppet inte är undantaget från skatteplikt enligt 19 § och inte
heller utgör vederlag vid avyttring av egendom.
Till tjänst räknas inte sådan
inkomst på vilken lagen (1999:000)
om särskild inkomstskatt för
utländska experter, forskare och
andra nyckelpersoner vid tillfälligt
arbete i Sverige är tillämplig.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången
vid 2001 års taxering.
Senaste lydelse 1990:650.
50
Prop. 2000/01:12
Härigenom föreskrivs att 1 kap 2 §, 5 kap. 1 § och 11 kap 14 §
skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§
Lagen gäller också vid redovisning och betalning av
1. skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta,
2. skatt enligt lagen (1999:000)
om särskild inkomstskatt för
utländska experter, forskare och
andra nyckelpersoner vid tillfälligt
arbete i Sverige,
2. skattetillägg och 3. skattetillägg och
förseningsavgift i fråga om sådan förseningsavgift i fråga om sådan
skatt som avses i 1, och skatt som avses i 1 och 2, och
3. ränta på skatt, skattetillägg 4. ränta på skatt, skattetillägg
eller avgift som avses i 1 och 2. eller avgift som avses i 1- 3.
Den som betalar ut ersättning för
arbete, ränta eller utdelning är
skyldig att göra skatteavdrag enligt
bestämmelserna i detta kapitel vid
varje tillfälle då utbetalning sker.
§
Den som betalar ut skattepliktig
ersättning för arbete, ränta eller
utdelning är skyldig att göra
skatteavdrag enligt bestämmelserna
i detta kapitel vid varje tillfälle då
utbetalning sker.
14 §
Sedan den slutliga skatten har bestämts skall skattemyndigheten göra
en avstämning av skattekontot.
Innan avstämning görs skall skattemyndigheten
1. från den slutliga skatten göra avdrag för
a) debiterad F-skatt och särskild A-skatt,
b) avdragen A-skatt,
c) A-skatt som skall betalas på grund av beslut enligt 12 kap. 1 § andra
stycket,
d) skatt som överförts från stat med vilken Sverige har ingått
överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt,
e) skatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta eller enligt lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för den tid under
51
beskattningsåret då den skattskyldige varit bosatt i Sverige eller Prop. 2000/01:12
stadigvarande vistats här,
f) skatt som betalats enligt lagen
(1999:000) om särskild
inkomstskatt för utländska
experter, forskare och andra
nyckelpersoner vid tillfälligt
arbete i Sverige för tid under
beskattningsåret då A-skatt skulle
ha betalats,
2. till den slutliga skatten lägga
a) skatt som betalats tillbaka enligt 18 kap. 3 § första stycket,
b) skatt som överförts till en annan stat enligt 18 kap. 5 §
första stycket, och
c) skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
52
Prop. 2000/01:12
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§‘
Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från
I. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte
uppgått till 1 000 kronor,
3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av
barn eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen
motsvarar sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som
arbetsgivare far uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap. 12 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen
(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,
5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i
hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras
vid inkomsttaxeringen,
6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som
arbetstagare haft att täcka med ersättningen,
8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna
inte räknas som lön enligt 2 kap. 3 § första stycket lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension eller enligt 2 kap. 16 § andra stycket
samma lag inte är pensionsgrundande inkomst,
9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i
skiljeförfarandet är av utländsk nationalitet,
10. ersättning som på grund av 10. ersättning som på grund av
bestämmelserna i 5 § lagen bestämmelserna i 5 och 6 §§ lagen
(1984:947) om beskattning av (1999:000) om beskattning av
utländska forskare vid tillfälligt utländska experter, forskare och
arbete i Sverige inte utgör andra nyckelpersoner vid tillfälligt
skattepliktig intäkt, arbete i Sverige inte utgör
skattepliktig intäkt,
II. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring,
12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i
kommunalskattelagen (1928:370),
13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 1-5 lagen (1990:659)
om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för
nämnda skatt,
14. ersättning till en och samme idrottsutövare från en sådan ideell
förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig
1 Senaste lydelse 1998:679.
53
verksamhet, om ersättningen från föreningen under året inte uppgått till Prop. 2000/01:12
ett halvt prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring,
15. före utgången av år 1992 utbetalade ersättningar från en
vinstandelsstiftelse, som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän
försäkring, till den del de inte utgör ersättning för arbete för stiftelsens
räkning,
16. sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse eller en annan juridisk
person med motsvarande ändamål från vilken enligt de fyra sista
meningarna i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring skall
bortses vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst,
17. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993
om ersättningen avser tid därefter och utgår på grund av
ansvarighetsförsäkring vilken åtnjuts enligt grunder som fastställts i
kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer,
18. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992
om skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av juni
1993 och ersättningen utgår på grund av sådan ansvarighetsförsäkring
som anges i 17,
19. ersättning enligt 2 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad
ålderspension.
Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna
kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från
arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av
arbetstagares kostnader i viss verksamhet. Schablonen skall avse
bestämda yrkesgrupper och grundas på de genomsnittliga kostnaderna
inom respektive grupp.
Bestämmelserna i första stycket 17 och 18 gäller endast ersättning som
inte avser de första 180 dagarna efter skadetillfället och som för en och
samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en
halv gånger prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.
I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag
skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas vid bestämmande av
avgiftsunderlaget.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
54
Prop. 2000/01:12
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
l§f
Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av
skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för
bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets
verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som avses i
skatteregisterlagen (1980:343) för uppgift som har tillförts sådant register
och hos kommun eller landsting för uppgift som lämnats dit i ett ärende
om förhandsbesked i skatte- eller taxeringsfråga. Uppgift hos Tullverket
far dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller
sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men
om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av
överklagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap.
2 § första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från
annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna
sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.
Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och, med undantag för
arvsskatt och gåvoskatt, annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och
arman indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisreg-
leringsavgift och liknande avgift samt skattetillägg och förseningsavgift.
Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet
som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.
Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande
inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs,
såvida inte beslutet meddelas i ärende om
1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,
2. medgivande att skattepliktig intäkt enligt reglerna om statlig
inkomstskatt inte skall anses uppkomma vid avyttring av aktier i
fåmansföretag,
3. beskattning av utländska 3. beskattning av utländska
forskare vid tillfälligt arbete i experter, forskare och andra
Sverige när beslutet har fattats av nyckelpersoner vid tillfälligt arbete
Forskarskattenämnden. i Sverige när beslutet har fattats av
F orskarskattenämnden.
Utan hinder av sekretessen far uppgift lämnas till enskild enligt vad
som föreskrivs i lag om förfarande vid beskattning eller om
Senaste lydelse 1997:522.
55
skatteregister. Vidare får utan hinder av sekretessen uppgift i en Prop. 2000/01:12
revisionspromemoria lämnas till förvaltare i den reviderades konkurs.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.
56
Prop. 2000/01:12
Bilaga 2
Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
promemorian Beskattning av utländska nyckel-
personer (Ds 1999:25)
Riksskatteverket, Riksförsäkringsverket, Delegationen för utländska
investeringar i Sverige ISA, Handelshögskolan i Stockholm, Juridiska
fakulteten vid Stockholms universitet, Forskarskattenämnden,
Kammarrätten i Göteborg, Landsorganisationen i Sverige, Svenska
Arbetsgivareföreningen, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges
Akademikers Centralorganisation, Sveriges Industriförbund, Föreningen
Auktoriserade Revisorer FAR, Företagarnas Riksorganisation,
Tjänstemännens Centralorganisation, American Chamber of Commerce
in Sweden, Närings- och teknikutvecklingsverket, Naturvetenskapliga
forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet och Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
Yttrande har också inkommit från Svensk Handel, Pharmacia
&Upjohn, Stockholms Handelskammare, Näringslivets Skattedelegation
och Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB.
57
Prop. 2000/01:12
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)
dels att 11 kap. 22 och 23 §§, 12 kap. 3 § samt rubriken närmast före
11 kap. 22 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 11 kap. 23 a §, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
Ersättningar till utländska Ersättningar till utländska
forskare experter, forskare ni. fl.
Sådana ersättningar och
förmåner som avses i 23 § och som
lämnas på grund av en tillfällig
anställning eller ett tillfälligt
uppdrag i Sverige till en forskare
som inte är svensk medborgare
skall inte tas upp, om
- anställningen eller uppdraget
avser kvalificerat forsknings- eller
utvecklingsarbete med sådan in-
riktning eller på sådan kompetens-
nivå att det innebär betydande
svårigheter att rekrytera inom
landet, och
22 §
Experter, forskare eller andra
nyckelpersoner skall vid tillfälligt
arbete i Sverige inte ta upp sådan
del av lön, arvode eller liknande
ersättning eller förmån och sådana
ersättningar för utgifter som avses
i 23 § om arbetet avser
1. specialistuppgifter med sådan
inriktning eller på sådan
kompetensnivå att det innebär
betydande svårigheter att
rekrytera inom landet, eller
2. kvalificerade forsknings- eller
utvecklingsuppgifter med sådan
inriktning eller på sådan
kompetensnivå att det innebär
betydande svårigheter att rekrytera
inom landet, eller
3. företagsledande uppgifter
eller andra uppgifter som medför
en nyckelposition i ett företag.
Första stycket gäller bara om
- arbetsgivaren hör hemma i
Sverige eller är ett utländskt
foretag med fast driftställe i
Sverige,
— arbetstagaren inte är svensk
medborgare,
58
— forskaren omedelbart innan
han började arbeta i Sverige var
bosatt och verksam utomlands
eller vistades här en kortare tid för
uppdrag inom sitt verksamhets-
område utan att vara att anse som
bosatt här.
— arbetstagaren inte varit bosatt Prop. 2000/01:12
eller stadigvarande vistats i
Sverige någon gång under de fem
kalenderår som föregått det
kalenderår då det tillfälliga
arbetet påbörjas, och
Bestämmelserna i första stycket
tillämpas bara under en tid av
högst två år eller, om det finns
särskilda skäl, högst fyra år under
en tioårsperiod.
Frågan om förutsättningarna
enligt första stycket att inte ta upp
sådana ersättningar och förmåner
är uppfyllda prövas av Forskar-
skattenämnden enligt lagen
(1999:1305) om Forskarskatte-
nämnden.
— vistelsen i Sverige är avsedd
att vara högst fem år.
Bestämmelserna i denna
paragraf tillämpas bara under de
tre första åren av den
tidsbegränsade vistelsen.
Bestämmelserna i 22 § gäller
1. ersättning för utgifter som
forskaren på grund av vistelsen i
Sverige har haft
-for bostad i Sverige,
- för flyttning till eller från
Sverige,
- för egna och
familjemedlemmars resor mellan
Sverige och hemlandet, och
- i form av avgifter för barns
skolgång i Sverige, samt
23 §
Bestämmelserna i 22 § gäller
1. 25 procent av lön, arvode
eller liknande ersättning eller
förmån av det tillfälliga arbetet,
och
2. ersättningar för utgifter som
arbetstagaren på grund av
vistelsen i Sverige har haft för
- flyttning till eller från Sverige,
- egna och familjemedlemmars
resor mellan Sverige och tidigare
hemland, dock högst två resor per
person och kalenderår, och
- avgifter för barns skolgång i
{grundskola och gymnasieskola).
2. förmån av bostad i Sverige. Som lön behandlas även sådana
ersättningar i samband med
sjukdom som avses i 30 § 1, 2 och
4 samt 42 § under förutsättning att
ersättningen helt eller till huvud-
saklig del grundar sig på det
tillfälliga arbetet.
59
(22 § tredje stycket)
Frågan om förutsättningarna
enligt första stycket att inte ta upp
sådana ersättningar och förmåner
är uppfyllda prövas av Forskar-
skattenämnden enligt lagen
(1999:1305) om Forskarskatte-
nämnden.
23 a § Prop. 2000/01:12
Frågan om förutsättningarna
enligt 22 § är uppfyllda prövas av
Forskarskattenämnden enligt lagen
(1999:1305) om Forskarskatte-
nämnden.
3§
Om den skattskyldige far sådan ersättning som enligt 11 kap. 21 eller
28 § inte skall tas upp, får de utgifter som ersättningen är avsedd att täcka
inte dras av.
Om den skattskyldige får sådant skattefritt bidrag vid utbildning eller
arbetslöshet som avses i 11 kap. 27 § tredje stycket, 34 § andra stycket
och 35 §, får de utgifter som bidraget är avsett att täcka inte dras av.
Utgifter som täcks av sådana
ersättningar till utländska forskare
som enligt 11 kap. 22 och 23 §§
inte skall tas upp, får inte heller
dras av.
Utgifter som täcks av sådana
ersättningar till utländska experter,
forskare eller andra nyckel-
personer som enligt 11 kap. 22 §
och 23 § första stycket 2 inte skall
tas upp, får inte heller dras av.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången
vid 2002 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas på beslut
som meddelats av Forskarskattenämnden enligt den upphävda lagen
(1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i
Sverige.
60
Prop. 2000/01:12
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1999:1305) om Forskar-
skattenämnden
dels att nuvarande 3 § skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före nuvarande 5 § skall utgå,
dels att nuvarande 4, 5, 6, 7, 8 respektive 9 § skall betecknas 3, 6, 5, 8,
9 respektive 10 §,
dels att 1 och 2 §§, nya 3, 5, 6, 8 och 9 §§ samt rubrikerna närmast före
1 och 2 § § skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före nuvarande 9 § skall sättas närmast före
nya 10 §,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 4 och 7 §§, samt
närmast före nya 6 och 8 §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Forskarskattenämnden prövar frågan om de förutsättningar för
skattelättnader som anges i 11 kap. 22 § inkomstskattelagen (1999:1229)
är uppfyllda.
Forskarskattenämnden är knuten
till Riksskatteverket. Ordförande i
nämnden är Riksskatteverkets
generaldirektör med överdirek-
tören i verket som personlig
suppleant.
Nämnden skall i övrigt bestå av
tre ledamöter, var och en med en
personlig suppleant. Av
ledamöterna skall en ha särskild
insikt i beskattningsfrågor och två
särskild insikt i forskningsfrågor.
Motsvarande gäller deras supp-
leanter.
Vid tillämpningen av denna lag
är arbetstagare den som tar emot
ersättning och arbetsgivare den
som betalar ut ersättning.
2§
Forskarskattenämnden består av
sex ledamöter och fem personliga
ersättare. Ledamöterna och
ersättarna förordnas av rege-
ringen för högst fyra år i taget.
Regeringen utser bland
ledamöterna en ordförande och en
vice ordförande samt bland
ersättarna en ersättare för vice
ordföranden. Dessa tre skall ha
särskild insikt i beskattnings-
frågor. Övriga ledamöter och
ersättare skall ha särskild insikt i
företagslednings-, forsknings- eller
produktutvecklingsfrågor.
61
Svenska Arbetsgivareföreningen Prop. 2000/01:12
och Sveriges Industriförbund skall
gemensamt ge förslag till en
ledamot och en ersättare.
Vetenskapsrådet skall ge förslag
till två ledamöter och två
ersättare. Närings- och teknik-
utvecklingsverket skall ge förslag
till en ledamot och en ersättare.
En suppleant får kallas att delta i
behandlingen av ett ärende i stället
för ledamoten, om han har särskild
sakkunskap inom det område som
ärendet avser.
Om det framkommer skiljaktiga
meningar vid en överläggning,
tillämpas föreskrifterna i 16 kap.
rättegångsbalken om omröstning i
tvistemål.
Forskarskattenämnden är
beslutför med ordföranden och två
ledamöter, om de är ense om
beslutet.
§
Om ersättaren har särskild
sakkunskap inom det område som
ärendet avser får han kallas att
delta i behandlingen av ett ärende i
stället för ledamoten.
§
Forskarskattenämnden är
beslutför när ordföranden och
minst tre andra ledamöter är
närvarande vid sammanträdet.
Nämnden är dock beslutför med
tre ledamöter, bland dem
ordföranden, om samtliga är ense
om beslutet.
§
Om det framkommer skiljaktiga
meningar vid en överläggning,
tillämpas föreskrifterna i 16 kap.
rättegångsbalken om omröstning i
tvistemål.
En ansökan till Forskarskatte-
nämnden skall vara skriftlig och
avse en viss forskare. Ansökan får
göras, förutom av forskaren, av
den som anlitar eller avser att
anlita forskaren och av arbets-
givaren i utlandet om forskaren
kvarstår i dennes tjänst.
Ansökan
§
En ansökan till Forskarskatte-
nämnden skall vara skriftlig och
avse en viss person. Ansökan far
göras av arbetstagaren eller
arbetsgivaren.
Ansökan skall ha kommit in till
nämnden senast tre månader efter
det att arbetstagaren påbörjat det
62
tillfälliga arbetet. Ansökan skall Prop. 2000/01:12
innehålla de uppgifter som behövs
för att nämnden skall kunna pröva
ansökan.
7§
Forskarskattenämnden får
förelägga sökanden att inom viss
tid komma in med de ytterligare
upplysningar som nämnden anser
sig behöva för att pröva ansökan.
Beslut
Om Forskarskattenämnden
finner att förutsättningarna för
skattelättnader är uppfyllda, skall
det anges i beslutet vilken tid
beslutet avser.
8§
Beslut om skattelättnader skall
innehålla uppgift om den tid
beslutet avser.
Forskaren och den som anlitar
eller avser att anlita forskaren
skall underrättas om nämndens
beslut, även om han inte är
sökande.
9§
Arbetsgivaren och arbetstaga-
ren skall underrättas om nämndens
beslut.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första
gången vid 2002 års taxering.
2.1 fråga om arbetstagare som vid ikraftträdandet av denna lag innehar
ett tillfälligt arbete i Sverige skall prövningen ske med utgångspunkt i
forhållandena vid anställningens början.
Om en sådan ansökan bifalls, gäller inte ett beslut som före
ikraftträdandet av denna lag meddelats av Forskarskattenämnden enligt
den upphävda lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid
tillfälligt arbete i Sverige för tid som det nya beslutet avser.
3.1 fall då det tillfälliga arbetet påbörjas före den 1 april 2001 skall vid
tillämpning av 6 § andra stycket i stället gälla att ansökan skall ha
kommit in till Forskarskattenämnden senast den 1 juli 2001.
4. Ansökan som har kommit in till Forskarskattenämnden men inte
avgjorts före ikraftträdandet av denna lag prövas enligt de nya reglerna.
63
Prop. 2000/01:12
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter1 skall införas en ny paragraf, 3 kap. 11 §, av
följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 3 kap. 11 § Kontrolluppgift om lön, arvode |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången
på kontrolluppgift till ledning för 2002 års taxering.
Tidigare 11 § upphävd genom 1990:1136.
64
Prop. 2000/01:12
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Den som betalar ut ersättning för
arbete, ränta eller utdelning är
skyldig att göra skatteavdrag enligt
bestämmelserna i detta kapitel vid
varje tillfälle då utbetalning sker.
§
Den som betalar ut ersättning för
arbete, ränta eller utdelning som
skall tas upp som intäkt är skyldig
att göra skatteavdrag enligt
bestämmelserna i detta kapitel vid
varje tillfälle då utbetalning sker.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
65
Prop. 2000/01:12
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 kap.
1§‘
Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av
skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för
bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets
verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som avses i
skatteregisterlagen (1980:343) för uppgift som har tillförts sådant register
och hos kommun eller landsting för uppgift som lämnats dit i ett ärende
om förhandsbesked i skatte- eller taxeringsfråga. Uppgift hos Tullverket
får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller
sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men
om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av
överklagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap.
2 § första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från
annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna
sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.
Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och, med undantag för
arvsskatt och gåvoskatt, annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och
annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift,
prisregleringsavgift och liknande avgift, avgift enligt lagen (1999:291)
om avgift till registrerat trossamfund samt skattetillägg och
förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt
jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande
inkomst.
Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande
inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs,
såvida inte beslutet meddelas i ärende om
1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,
2. medgivande
inkomstskatt inte
fåmansföretag,
3. beskattning
forskare vid tillfälligt
Sverige när beslutet har fattats av
F orskarskattenämnden.
att skattepliktig intäkt
skall
anses uppkomma
enligt reglerna om statlig
vid avyttring av aktier i
av
utländska
arbete i
beskattning av utländska
forskare och andra
3.
experter,
nyckelpersoner vid tillfälligt arbete
i Sverige när beslutet har fattats av
Lydelse enligt prop. 1999/2000:126.
66
Forskarskattenämnden. Prop. 2000/01:12
Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad
som föreskrivs i lag om förfarande vid beskattning eller om
skatteregister. I artiklarna 6.1 och 8.3 i rådets forordning (EG) nr 3295/94
av den 22 december 1994 om fastställande av vissa åtgärder avseende
införsel till gemenskapen samt export och återexport från gemenskapen
av varor som gör intrång i viss immateriell äganderätt finns bestämmelser
om att uppgift i vissa fall får lämnas till enskild. Vidare får utan hinder av
sekretessen uppgift i en revisionspromemoria lämnas till en förvaltare i
den reviderades konkurs.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
För uppgift om avgift enligt lagen om avgift till registrerat trossamfund
gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
67
Prop. 2000/01:12
Bilaga 4
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-09-07
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet
Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.
Enligt en lagrådsremiss den 17 augusti 2000 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden,
3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-
trolluppgifter,
4. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
5. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Förslagen har infor Lagrådet föredragits av sakkunniga Kerstin Boström.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
11 kap. 22 §
Enligt den föreslagna nya lydelsen av paragrafen skall däri angivna
nyckelpersoner vid ”tillfälligt arbete” i Sverige inte ta upp intäkter som
anges i 23 §. Det citerade uttrycket återfinns i rubriken till den upphävda
lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt
arbete i Sverige. Av den nuvarande lydelsen av 22 §, som härrör från den
upphävda lagen, liksom av förarbetena till nämnda lag (prop. 1984/85:76
s. 14) framgår emellertid att bestämmelsen avser endast anställning eller
uppdrag, inte självständigt bedriven verksamhet, vare sig denna skulle
anses vara näringsverksamhet eller ej. Att så alltjämt skall vara fallet bör
framgå av lagtexten.
Det avgörande för skattelättnaden synes vara att vistelsen i Sverige är
tidsbegränsad, inte att anställningen eller uppdraget är det. En anställning
hos en utländsk arbetsgivare med fast driftställe i Sverige skulle sålunda
kunna ha längre varaktighet än vistelsen i Sverige, men denna får vara
högst fem år. På samma sätt kan en anställning gälla tills vidare hos en
arbetsgivare som hör hemma i Sverige och den föreslagna lättnadsregeln
bli tillämplig under en högst femårig vistelse i Sverige, även om
anställningen sedan alltjämt består men arbete i anställningen utförs i
annat land med fast bosättning där. Om detta skall rättvisande återges i
lagtexten bör ordet ”tillfälligt” (arbete, anställning eller uppdrag) strykas
i 22 §:s inledning.
Om emellertid avsikten är att, liksom i den upphävda 1984 års lag, det
är anställningen eller uppdraget i Sverige som måste vara mindre
varaktigt, framstår det likväl som lämpligare att ordet ”tidsbegränsat”
68
används i stället för ordet ”tillfälligt” (jfr vad som anförts enligt remissen Prop. 2000/01:12
av Riksskatteverket angående förhållandet att uttrycket ”tillfällig
vistelse” brukar syfta på en så kort vistelse som mindre än sex månader,
vilket skulle leda till slutsatsen att ordet ”tillfälligt” blir missvisande).
Lagtexten kan förslagsvis, såvitt avser inledningen till första stycket,
ges lydelsen ”Experter, forskare eller andra nyckelpersoner skall inte ta
upp sådan del av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån på
grund av anställning eller uppdrag i Sverige eller sådana ersättningar för
utgifter som avses i 23 §, om anställningen eller uppdraget avser”. Anses
det erforderligt att anställningen eller uppdraget skall vara tidsbegränsat
(”tillfälligt”) kan detta lämpligen anges i andra styckets tredje strecksats:
såväl vistelsen i Sverige som anställningen eller uppdraget är avsedda
att vara högst fem år.”
Följs Lagrådets förslag leder detta till följdändringar i 23 § första
stycket 1 samt andra stycket in fme.
Övergångsbestämmelserna
De föreskrifter som tagits upp i punkten 2 i övergångsbestämmelserna till
den föreslagna lagen om ändring i lagen om Forskarskattenämnden rör
inte förfarandet i nämnden utan de materiella förutsättningarna för
nämndens prövning samt verkan av äldre beslut. Föreskrifterna har sin
plats bland övergångsbestämmelserna till förevarande lag. Dessa bör
punktindelas, varvid ikraftträdandebestämmelsen blir punkten 1,
nuvarande andra meningen blir punkten 2 och de från den föreslagna
lagen om ändring i lagen om Forskarskattenämnden hämtade
bestämmelserna blir punkten 3.
Förslaget till lag om ändring i lagen om Forskarskattenämnden
Följs Lagrådets förslag under 11 kap. 22 § förslaget till lag om ändring i
inkomstskattelagen föranleder det en ändring i 6 § andra stycket första
meningen samt i punkterna 2 och 3 övergångsbestämmelserna.
7§
Det ligger i sökandens eget intresse att förse Forskarskattenämnden med
erforderlig information. Om sökanden skulle underlåta detta, riskerar han
ett avslag på sin ansökan. Nämnden skall dock inom ramen för sin
allmänna serviceskyldighet enligt 4 § förvaltningslagen hjälpa den
enskilde till rätta i viss omfattning, bl.a. genom att anvisa honom hur
utredningen bör kompletteras. Den föreslagna paragrafen kan sägas
erinra om denna serviceplikt. Lagrådet anser mot denna bakgrund ordet
”förelägga” i lagtexten inte vara adekvat och förordar därför ordet
”anmoda”.
10 §
Trots rubriken ”Överklagande” föreskrivs i paragrafen att
Forskarskattenämndens beslut inte far överklagas. Frågan är dock om inte
69
nämndens beslut bör gå att överklaga och således bli föremål för Prop. 2000/01:12
domstols prövning. Nämnden blir till följd av bestämmelsen i paragrafen
exklusivt behörig att pröva förutsättningarna för skattelättnader i 11 kap.
22 § inkomstskattelagen. Nämnden utför inte här någon dispensprövning
utan tillämpar utförliga, materiella bestämmelser. Varken skatte-
myndighet eller skattedomstol har rätt att på något stadium av
handläggningen av ett skattemål pröva en fråga av denna art. Såvitt
Lagrådet har sig bekant finns det inte något annat jämförbart fall där en
inkomstskattefråga inte kan hänskjutas till domstols prövning. Den
tidsvinst som handläggningsmässigt kan uppnås med ett
överklagandeförbud far vägas mot den enskildes intresse av att kunna få
ett avslagsbeslut överprövat av förvaltningsdomstol.
Lagrådet förordar att Forskarskattenämndens beslut skall kunna
överklagas. Därvid måste särskilda överväganden göras beträffande
instansordningen, det allmännas ställning som motpart i processen och
sekretesskyddet i domstolsmålet.
Övergångsbestämmelserna
Som förut anförts bör punkten 2 flyttas över till den föreslagna lagen om
ändring i inkomstskattelagen. Nuvarande punkten 3 blir därvid punkten
2.
Innehållet i punkten 4 följer av allmänna principer för
övergångsförhållanden i fråga om förfaranderegler. Den är därför
överflödig och bör utgå.
Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen
Följs Lagrådets förslag under 11 kap. 22 § förslaget till lag om ändring i
inkomstskattelagen föranleder det en ändring i 9 kap. 1 § tredje stycket 3.
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
70
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 september 2000
Prop. 2000/01:12
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,
Klingvall, Pagrotsky, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson,
Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm
Föredragande: statsrådet Ringholm
Regeringen beslutar proposition 2000/01:12 Beskattning av utländska
nyckelpersoner
71
Eländers Gotab 60413, Stockholm 2000