Prop.
2000/01:117
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 29 mars 2001
Göran Persson
Bosse Ringholm
(Finansdepartementet)
I propositionen lägger regeringen fram förslag som syftar till att skapa ett
ändamålsenligt och rationellt förfarande för hantering av bouppteck-
ningsärenden samt debitering och betalning av arvs- och gåvoskatt när
skattemyndigheterna den 1 juli 2001 övertar ansvaret för registreringen
av bouppteckningar och arvsbeskattningen från tingsrätterna.
När det gäller bouppteckningsverksamheten föreslås att verksamheten
skall bedrivas med hjälp av automatiserad behandling, att skattemyndig-
heten till ett dödsbo skall få översända en bouppteckningsblankett och att
vissa uppgifter får förtryckas på blanketten. Vidare föreslås i vilken
utsträckning skattemyndigheterna skall få ha direktåtkomst till de upp-
gifter som behandlas automatiserat och vilka sökbegrepp som skall få
användas. Dessutom lämnas förslag om när uppgifterna skall få lämnas
ut till allmänheten i elektronisk form och när de uppgifter som behandlas
automatiserat skall gallras.
I propositionen föreslås att en bouppteckning skall få återsändas till in-
givaren så fort arvsskatten har fastställts och inte som nu, först sedan
skatten har betalats.
I propositionen föreslås vidare att skattekontosystemet skall utvidgas
till att omfatta även arvs- och gåvoskatt. I detta sammanhang föreslås
bestämmelser om beslutande myndighet, på vilket skattekonto arvs- och
gåvoskatten skall registreras och hur debiteringen och betalningen av
arvs- och gåvoskatten skall ske. I detta sammanhang lägger regeringen
också fram förslag till bestämmelser om betalningsfrister, förseningsav-
gift och anstånd med att lämna gåvodeklaration, anstånd med betalning
av arvs- och gåvoskatt, återbetalning av arvs- och gåvoskatt samt kost-
nadsränta och intäktsränta på arvs- och gåvoskatt.
Slutligen föreslås regler om indrivning och preskription av fordringar Prop. 2000/01:117
på arvs- och gåvoskatt.
De föreslagna reglerna avses träda i kraft när skattemyndigheterna tar
över ansvaret för registreringen av bouppteckningar och arvsbeskatt-
ningen från tingrätterna, dvs. den 1 juli 2001.
Prop. 2000/01:117
1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................5
2 Lagtext...............................................................................................6
2.1 Förslag till lag om ändring i ärvdabalken...........................6
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:94) om ändring
i ärvdabalken.......................................................................7
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt.......................................................8
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:95) om ändring
i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.................11
2.5 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343).........................................................................15
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:000) om
behandling av uppgifter i skatteförvaltningens
beskattningsverksamhet....................................................20
2.7 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483).........................................................................22
2.8 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229).......................................................................29
3 Ärendet och dess beredning......................................... 30
4 Registrering av bouppteckningar.....................................................31
4.1 Förtryckning av vissa uppgifter........................................31
. 4.2 Automatiserad behandling................................................34
4.3 Vilka uppgifter skall registreras?......................................38
4.4 Vilken automatiserad behandling av
bouppteckningsuppgifter skall få ske?..............................40
4.5 Direktåtkomst....................................................................41
4.6 Sökbegrepp........................................................................42
4.7 Utlämnande av handlingar................................................45
4.8 Gallring av uppgifter för automatiserad behandling.........45
5 Arvs- och gåvoskattens infogning i skattekontosystemet................47
5.1 En utvidgning av skattekontosystemet..............................47
5.2 Förseningsavgift vid för sent lämnad gåvodeklaration
och anstånd med att lämna deklaration.............................49
5.3 Beslutande myndighet.......................................................50
5.4 Debitering och betalning av arvs- och gåvoskatt..............53
5.5 På vilket skattekonto skall arvsskatt och gåvoskatt
registreras?........................................................................54
5.6 Betalningsfrist...................................................................55
5.7 Anstånd med betalning av arvs- och gåvoskatt.................56
5.8 Återbetalning av arvs- och gåvoskatt................................58
5.9 Kostnadsränta och intäktsränta.........................................59
5.10 Indrivning och preskription...............................................61
5.11 Skall arvsskatten vara betald innan bouppteckningen
återsänds till ingivaren?.....................................................62
6 Ikraftträdande m.m..........................................................................63
6.1 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser......................63
6.2 Ekonomiska konsekvenser................................................64 Prop. 2000/01:117
7 Författningskommentar...................................................................65
7.1 Förslaget till lag om ändring i ärvdabalken.......................65
7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:94) om
ändring i ärvdabalken........................................................65
7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt.....................................................66
7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2(X) 1:95) om
ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt ...67
7.5 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343).........................................................................69
7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:000) om
behandling av uppgifter i skatteförvaltningens
beskattningsverksamhet....................................................70
7.7 Förslaget till lag om ändring i skattcbctalningslagen
(1997:483).........................................................................71
7.8 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229).......................................................................74
Bilaga 1 Lagförslag i Riksskatteverkets rapport ADB-registrering
av bouppteckningar m.m....................................................75
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
Riksskatteverkets promemoria ADB-registrering av
bouppteckningar m.m. (dnr 7075-00/100)........................91
Bilaga 3 Lagrådsremisscns lagförslag..............................................92
Bilaga 4 Lagrådets yttrande............................................................116
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 mars 2001 .......117
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i ärvdabalken,
2. lag om ändring i lagen (2001:94) om ändring i ärvdabalken,
3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
4. lag om ändring i lagen (2001:95) om ändring i lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt,
5. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
6. lag om ändring i lagen (2001:000) om behandling av uppgifter i
skatteförvaltningens beskattningsverksamhet,
7. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), och
8. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Prop. 2000/01:117
2 Lagtext Prop. 2000/01:117
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i ärvdabalken
Härigenom föreskrivs att det i ärvdabalken skall införas en ny paragraf,
20 kap. 3 a §, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 20 kap. Skattemyndigheten får till döds- 1. fullständigt namn och person- 2. hemvist, 3. dödsdag, 4. civilstånd, 5. äktenskapsförord och 6. fastighetsinnehav. Även uppgift om efterlevande |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:94) om
ändring i ärvdabalken
Prop. 2000/01:117
Härigenom föreskrivs att 20 kap. 8 § ärvdabalken i stället för dess ly-
delse enligt lagen (2001:94) om ändring i nämnda balk skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
20 kap.
8§
Bouppteckningen skall inom en
månad efter det att den upprättats
jämte en bestyrkt kopia ges in för
registrering till den skattemyndig-
het som enligt 2 kap. 2 eller 5 §
skattebetalningslagen (1997:483)
skall fatta beslut som rör ett
dödsbo. Finns det flera boupp-
teckningar, skall de ges in samti-
digt och inom en månad från det
den sista bouppteckningen upp-
rättades.
Bouppteckningen skall inom en
månad efter det att den upprättats
jämte en bestyrkt kopia ges in för
registrering till den skattemyndig-
het som enligt 34 § första eller
andra stycket lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt skall
pröva frågan om arvsskatt. Finns
det flera bouppteckningar, skall de
ges in samtidigt och inom en må-
nad från det den sista bouppteck-
ningen upprättades.
En bestyrkt kopia av bouppteckningen skall förvaras hos skattemyn-
digheten.
Har omyndig del i boet eller är någon för vilken förvaltare enligt för-
äldrabalken har förordnats delägare eller finns delägare, för vilken god
man skall förordnas, skall ytterligare en bestyrkt kopia ges in för varje
överförmyndare som skall ha tillsyn över ifrågavarande förmynderskap,
förvaltarskap eller godmanskap. Är bouppteckningen av vidlyftig beskaf-
fenhet, behöver denna kopia omfatta endast erforderliga delar.
Är inte erforderliga kopior ingivna, skall sådana tas på boets bekost-
nad.
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om Prop. 2000/01:117
arvsskatt och gåvoskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt'
dels att 55 § 2, 5 och 6 mom. skall upphöra att gälla,
dels att 54 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 46 a, 47 a, 47 b
och 58 b §§, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 46 a § Om det finns särskilda skäl, får En ansökan om anstånd skall Ändras förutsättningarna för 47 a § Förseningsavgift skall tas ut Förseningsavgift tas inte ut om 47 b § Den skattskyldige skall befrias 1. underlåtenheten kan antas ha 2. underlåtenheten framstår som |
1 Senaste lydelse av
55 § 2 mom. 1990:337
55 § 6 mom. 1990:337.
tens art eller någon annan särskild Prop. 2000/01:117
omständighet, eller
3. det framstår som uppenbart
oskäligt att ta ut avgiften.
Bestämmelserna i första stycket
skall beaktas även om ett yrkande
om befrielse inte har framställts,
om det föranleds av vad som före-
kommit i ärendet eller målet om
förseningsavgift.
Arvsskatt för egendom, för vil-
ken skattskyldighet inträtt vid
arvlåtarens (testators) eller i fall,
som avses i 8 § första stycket, fö-
regående innehavarens död, även-
som i 52 § 1 mom. omnämnd ränta
förskjutas av dödsboet, dock icke
där fråga är om lott, som beskattas
efter vad i 6 § andra stycket d)
sägs, eller förvärv, som avses i 1 §
andra stycket eller 12 §. Skattskyl-
dig skall vid tillträde av honom
tillkommande lott, för vilken
skatten förskjutits av dödsboet, till
boet gälda på lotten belöpande
skatt jämte andel i räntan; och
skall tillika å belopp, som sålunda
skall erläggas, gäldas den ränta,
som kunnat av dödsboet påräknas
vid insättning å bankräkning.
Har skatt och påförd ränta inte
betalats inom den tid som anges i
52 § 1 mom. och har delning eller
arvskifte skett, tillämpas reglerna i
21 kap. 4 § ärvdabalken om åter-
gång av bodelning och skifte. Be-
träffande egendom som genom
delning tillagts efterlevande make
eller sambo gäller dock vad som
nu sagts endast i den mån den ef-
terlevande erhållit mer än som
§2
Arvsskatt för egendom, för vil-
ken skattskyldighet inträtt vid
arvlåtarens (testators) eller i fall,
som avses i 8 § första stycket, fö-
regående innehavarens död, skall
förskjutas av dödsboet, dock inte
där fråga är om lott, som beskattas
efter vad i 6 § andra stycket d
sägs, eller förvärv, som avses i 1 §
andra stycket eller 12 §. Den skatt-
skyldige skall vid tillträde av ho-
nom tillkommande lott, för vilken
skatten förskjutits av dödsboet, till
boet betala på lotten belöpande
skatt jämte andel i sådan ränta
som betalats enligt bestämmel-
serna i 19 kap. skattebetalningsla-
gen (1997:483). Den skattskyldige
skall dessutom på det belopp som
skall betalas till dödsboet betala
ränta enligt den räntesats som an-
ges i 19 kap. 3 § skattebetal-
ningslagen från den dag dödsboet
försköt skatten och räntan enligt
skattebetalningslagen till dess full
betalning skett.
Om skatt inte har betalats inom
den tid som anges i 16 kap. 7 a §
skattebetalningslagen och om del-
ning eller arvskifte har skett,
tillämpas reglerna i 21 kap. 4 §
ärvdabalken om återgång av bo-
delning och skifte. Beträffande
egendom som genom delning
tillagts efterlevande make eller
sambo gäller dock vad som nu
sagts endast i den mån den efterle-
Senaste lydelse 1987:1206.
|
enligt lag tillkommer honom. |
vande fått mer än som enligt lag Prop. 2000/01:117 58 b § l fall som avses i 57-58 a §§, |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Om en bouppteckning, arvs-
deklaration eller gåvodeklaration kommit in till en tingsrätt eller skatte-
myndighet före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
10
2.4
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:95) om
ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt1
dels att 52 § 1 mom., 52 a §, 55 § 1, 3 och 4 mom., 61, 61 a och 70 §§
trots lagen (2001:95) om ändring i nämnda lag skall upphöra att gälla,
dels att 34, 44 och 53 §§ i stället för deras lydelse enligt lagen
(2001:95) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 2000/01:117
Beskattningsmyndighet är skat-
temyndigheten i den region där
arvlåtaren (testator) var folkbok-
förd den 1 november året före
dödsfallet eller, om han då inte
var folkbokförd inom riket, där
han var bosatt eller stadigvarande
vistades vid dödsfallet. Detsamma
gäller i fråga om en föregående
innehavare som på livstid haft så-
dan rätt till egendomen som avses
i 8 § första eller andra stycket.
Om det inte finns någon skatte-
myndighet som är behörig enligt
första stycket, tas skatteärendet
upp av Skattemyndigheten i Stock-
holm.
Den skattemyndighet som är be-
hörig enligt första eller andra
stycket får uppdra åt en annan
skattemyndighet att fatta beslut i
dess ställe i ett visst ärende eller
en viss grupp av ärenden. Ett så-
dant uppdrag får ges endast om
den andra myndigheten medger
det och om det inte medför avse-
värd olägenhet för den som be-
slutet rör. Vad som i denna lag
34 §2
Beslut i fråga om arvsskatt fat-
tas av den skattemyndighet som
enligt 2 kap. 2 eller 5 § skattebe-
talningslagen (1997:483) är behö-
rig att fatta beslut som rör arvlå-
tarens eller testatoms dödsbo.
Bestämmelser om debitering och
betalning av arvsskatt finns i
skattebetalningslagen.
Förvaring av handlingar skall
ske hos den myndighet som är
behörig enligt första stycket.
1 Senaste lydelse av
52 § 1 mom. 1998:247
52 a § 1990:337
55 § 1 mom. 1983:384
55 §3 mom. 1983:384
55 § 4 mom. 1990:337
61 § 1997:508
61 a § 1992:625
70 § 1997:1039.
2 Senaste lydelse 1996:253.
11
sägs om skattemyndigheten skall i
tillämpliga delar gälla den skatte-
myndighet till vilken ett sådant
uppdrag har lämnats. Skatt skall
dock betalas in till den myndighet
som är behörig enligt första eller
andra stycket. Den myndigheten
skall även pröva frågor om dröjs-
målsavgift. Vidare skall förvaring
av handlingar ske hos den myn-
dighet som är behörig enligt första
eller andra stycket.
Prop. 2000/01:117
Beskattningsmyndighet är skat-
temyndigheten i den region, där
den skattskyldige var folkbokförd
den 1 november året före skatt-
skyldighetens inträde eller, om
han då inte var folkbokförd inom
riket, där han var bosatt eller sta-
digvarande vistades.
Beskattningsmyndighet i fråga
om juridisk person är skattemyn-
digheten i den region där styrelsen
eller förvaltningen hade sitt säte
den 1 november året före skatt-
skyldighetens inträde.
Om det inte Jlnns någon skatte-
myndighet som är behörig enligt
första eller andra stycket tas
skatteärendet upp av Skattemyn-
digheten i Stockholm.
Den skattemyndighet som är be-
hörig enligt första-tredje styckena
får uppdra åt en annan skattemyn-
dighet att fatta beslut i dess ställe i
ett visst ärende eller en viss grupp
av ärenden. Ett sådant uppdrag
får ges endast om den andra myn-
digheten medger det och om det
inte medför avsevärd olägenhet för
den som beslutet rör. Vad som i
denna lag sägs om skattemyndig-
heten skall i tillämpliga delar
gälla den skattemyndighet till vil-
ken ett sådant uppdrag har läm-
nats. Skatt skall dock betalas in till
den myndighet som är behörig
44 §3
Beslut i fråga om gåvoskatt fat-
tas av den skattemyndighet som,
när skattskyldigheten inträder, är
behörig enligt 2 kap. 1, 2 eller 5 §
skattebetalningslagen (1997:483)
att fatta beslut som rör den skatt-
skyldige.
Bestämmelser om debitering och
betalning av gåvoskatt finns i
skattebetalningslagen.
Förvaring av handlingar skall
ske hos den myndighet som är
behörig enligt första stycket.
3 Senaste lydelse 1998:247.
12
enligt första, andra eller tredje
stycket. Den myndigheten skall
även pröva frågor om dröjsmåls-
avgift. Vidare skall förvaring av
handlingar ske hos den myndighet
som är behörig enligt första, andra
eller tredje stycket.
53 S4
Prop. 2000/01:117
I fall där domstol fastställt skatt
till ett högre belopp än som förut
beräknats, skall rätten till skatte-
myndigheten snarast översända
handling, som tillhandahållits rät-
ten enligt 51 § fjärde stycket.
Dessutom är rätten skyldig att,
enligt vad regeringen närmare be-
stämmer, lämna skattemyndighe-
ten de uppgifter, som denna behö-
ver för att kräva in skatten.
Inbetalning enligt 52 § 1 mom.
tredje stycket skall ske till särskilt
konto hos skattemyndigheten.
Skatten skall anses vara betald
den dag, då inbetalningskort eller
gireringshandlingar kommit in till
Posten Aktiebolag eller, om staten
har ingått avtal om förmedling av
skatteinbetalningen med en bank,
till banken.
Om skatt inte betalas inom före-
skriven tid, skall dröjsmålsavgift
tas ut enligt lagen (1997:484) om
dröjsmålsavgift om inte annat föl-
jer av 6 § sista stycket. Den obe-
talda skatten och dröjsmålsavgif-
ten skall lämnas för indrivning.
Regeringen får föreskriva att in-
drivning inte behöver begäras för
ett ringa belopp. Skattemyndighe-
ten får medge befrielse helt eller
delvis från skyldigheten att betala
dröjsmålsavgift, om det finns sär-
skilda skäl.
Bestämmelser om indrivning
finns i lagen (1993:891) om in-
drivning av statliga fordringar
m.m. Vid indrivning får verkstäl-
lighet enligt utsökningsbalken ske.
I fall där domstol fastställt skatt
till ett högre belopp än som förut
beräknats, skall rätten till skatte-
myndigheten snarast översända
handling, som tillhandahållits rät-
ten enligt 51 § fjärde stycket.
Dessutom är rätten skyldig att,
enligt vad regeringen närmare be-
stämmer, lämna skattemyndighe-
ten de uppgifter, som denna behö-
ver för att debitera skatten.
4 Senaste lydelse 1997:508.
13
Bouppteckning eller tilläggs-
houppteckning, som ingivaren har
rätt att J'å tillbaka får skattemyn-
digheten inte lämna ut till denne
förrän skatt, med vars betalning
anstånd inte medgivits, blivit be-
tald. Innan handlingen utlämnas,
skall den förses med anteckning
om beloppet av inbetald skatt.
Handling som avses i 49 a §
överlämnas till den skattskyldige
sedan skatt, med vars betalning
anstånd inte medgivits, blivit be-
tald. Innan handlingen utlämnas,
skall den förses med anteckning
om beloppet av inbetald skatt.
Prop. 2000/01:117
14
2.5 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen Prop. 2000/01:117
(1980:343)
Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)’
dels att 1, 7, 10, 19 och 20 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 13 a §, av följande ly-
delse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §2
För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av auto-
matisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och
ett regionalt skatteregister för varje region.
Registren skall användas vid beskattning för
1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fy-
siska och juridiska personer,
2. revisions- och annan kontrollverksamhet,
3. taxering enligt taxeringslagen
pensionsgrundande inkomst,
4. redovisning, bestämmande
och betalning av skatt enligt skat-
tebetalningslagen (1997:483), mer-
värdesskattelagen (1994:200), la-
gen (1991:586) om särskild in-
komstskatt för utomlands bosatta
och lagen (1990:912) om nedsätt-
ning av socialavgifter.
(1990:324) samt bestämmande av
4. redovisning, bestämmande
och betalning av skatt enligt skat-
tebetalningslagen (1997:483), mer-
värdesskattelagen (1994:200), la-
gen (1991:586) om särskild in-
komstskatt för utomlands bosatta,
lagen (1990:912) om nedsättning
av socialavgifter och lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvo-
skatt.
Registren skall dessutom användas för
1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning
av skatter och avgifter,
2. bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, lagen
(1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, lagen
(1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bo-
stadshus, lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa
fall vid 1997-2001 års taxeringar och lagen (2000:1380) om skatte-
reduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommu-
nikation,
3. gäldenärsutredning enligt la- 3. gäldenärsutredning enligt la-
gen (1993:891) om indrivning av gen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m. statliga fordringar m.m.,
4. verksamheten med boupp-
teckningar och dödsboanmäl-
ningar enligt ärvdabalken.
Lagen omtryckt 1983:143.
2 Senaste lydelse 2000:1381.
15
Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar
i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet än som avses i tredje
stycket och för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974:174) om
idcntitctsbeteckning för juridiska personer m.fl.
7 §3
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
3. Uppgift om registrering av
skyldighet att betala skatt, uppgift
om innehav av skattsedel på preli-
minär skatt, uppgifter om beslut
om återkallelsc av F-skattscdel
med angivande av skälen för be-
slutet, uppgifter som behövs för att
bestämma skatt enligt skattebctal-
ningslagen, lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta, lagen (1990:912) om ned-
sättning av socialavgifter och mer-
värdesskattelagen (1994:200) samt
uppgifter om redovisning, inbetal-
ning och återbetalning av sådana
skatter eller avgifter.
3. Uppgift om registrering av
skyldighet att betala skatt, uppgift
om innehav av skattsedel på preli-
minär skatt, uppgifter om beslut
om återkallelse av F-skattscdel
med angivande av skälen för be-
slutet, uppgifter som behövs för att
bestämma skatt enligt skattebetal-
ningslagcn, lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta, lagen (1990:912) om ned-
sättning av socialavgifter, mervär-
desskattelagcn (1994:200) och la-
gen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt samt uppgifter om redo-
visning, inbetalning och återbetal-
ning av sådana skatter eller avgif-
ter.
34. Uppgifter om bouppteckning
eller dödsboanmälan, dödsbode-
lägare, tillgångar och skulder
samt övriga uppgifter som behövs
i verksamheten med bouppteck-
ningar och dödsboanmälningar
enligt ärvdabalken.
10 §4
Terminalåtkomst till uppgifter i det centrala skatteregistret får finnas
endast för de ändamål som anges i 1
anges i andra-femte styckena.
Skattemyndigheten i regionen
får ha terminalåtkomst till uppgif-
ter som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-
6, 7, dock endast i fråga om upp-
gifter som skall lämnas enligt
2 kap. 19 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrollupp-
gifter, 8, 9, 13-15, 17, 22 och 25
§ och i den utsträckning i övrigt som
Skattemyndigheten i regionen
får ha terminalåtkomst till uppgif-
ter som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-
6, 7, dock endast i fråga om upp-
gifter som skall lämnas enligt
2 kap. 19 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrollupp-
gifter, 8, 9, 13-15, 17, 22, 25 och
3 Senaste lydelse 2000:1381.
4 Senaste lydelse 1999:100.
16
samt de uppgifter därutöver som
behövs för utfärdande av skattse-
del och dubblettskattsedel. Skat-
34 samt de uppgifter därutöver Prop. 2000/01:117
som behövs för utfärdande av
skattsedel och dubblettskattsedel.
Skattemyndigheten får ha termi-
nalåtkomst också till övriga upp-
gifter som avses i 7 § om de, för
pågående eller annat beskatt-
ningsår, hänför sig till regionen
eller avser skattskyldig som be-
skattas i regionen. Vidare får
skattemyndigheten ha terminalåt-
komst till uppgifter som behövs
inför och vid revision i den ut-
sträckning regeringen föreskriver.
temyndigheten får ha terminalåt-
komst också till övriga uppgifter
som avses i 7 § om de, för pågå-
ende eller annat beskattningsår,
hänför sig till regionen eller avser
skattskyldig som beskattas i regio-
nen. Vidare får skattemyndigheten
ha terminalåtkomst till uppgifter
som behövs inför och vid revision
i den utsträckning regeringen före-
skriver.
Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5-
7§§.
Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter enligt 5
och 6 §§ samt 7 § 1, 3 och 4. Kronofogdemyndighet i den region där ett
mål är registrerat för exekutiva åtgärder får vidare ha sådan terminalåt-
komst i fråga om uppgifter enligt 7 § 7, 8, 12, 13 och 24. Terminalåt-
komsten får avse den som är registrerad som gäldenär hos kronofogde-
myndighet eller make till gäldenärcn eller annan som sambeskattas med
gäldenären. I fråga om uppgifter enligt 7 § 1 får terminalåtkomsten avse
också den som är delägare i fåmansföretag där någon som avses i tredje
meningen är delägare.
Av rådets förordning (EEG) nr 218/92 framgår att behörig myndighet i
ett annat EU-land får ha terminalåtkomst till uppgifter rörande mervär-
desskatt.
13 a §
I verksamheten med bouppteck-
ningar och dödsboanmälningar
enligt ärvdabalken samt arvsskat-
teärenden får, i fråga om uppgifter
som avses i 11 § första stycket,
som sökbegrepp endast användas
uppgifter som avses i 15 kap. 2 §
sekretesslagen (1980:100). Vid
sökning efter handlingar som av-
ses i 11 § andra stycket får dess-
utom uppgift om namn och person-
eller samordningsnummer använ-
das som sökbegrepp.
Som sökbegrepp enligt denna
paragraf får inte användas sådana
känsliga personuppgifter som an-
ges i 13 § personuppgiftslagen
(1998:204) eller uppgifter om lag-
överträdelser m.m. som anges i
21 § samma lag.
17
19 §5
Om inte annat sägs i andra-fjärde styckena skall sådana uppgifter i det
centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras
sju år efter utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut.
Prop. 2000/01:117
Uppgifter som avses i 5 §, med
undantag av de i första stycket 5, i
6 §, i 7 § 3, med undantag av upp-
gifter om beslut om återkallelse av
F-skattsedel, i 7 § 23, med undan-
tag av uppgift om uppskovsavdrag
enligt 47 kap. inkomstskattelagen
(1999:1229), samt i 7 § 31 och 32,
får bevaras även efter utgången av
den tid som anges i första stycket.
Detsamma gäller uppgifter om
1. personnummer för make och
person som likställs med make vid
beskattningen,
2. beslut om beskattning, dock
inte skälen för beslutet,
3. huruvida taxering grundas på
förenklad självdeklaration eller
enbart på kontrolluppgift om in-
komst av kapital,
4. antal dagar för vilka den
skattskyldige uppburit sjöinkomst
som avses i 64 kap. 3 och 4 §§
inkomstskattelagcn,
5. ingående och utgående mer-
värdesskatt samt särskilt invester-
ingsavdrag och redovisningsperio-
dens längd vid redovisning av
mervärdesskatt.
Uppgifter som avses i 5 §, med
undantag av de i första stycket 5, i
6 §, i 7 § 3, med undantag av upp-
gifter om beslut om återkallelse av
F-skattsedel, i 7 § 23, med undan-
tag av uppgift om uppskovsavdrag
enligt 47 kap. inkomstskattelagcn
(1999:1229), samt i 7 § 31, 32 oc/i
34, får bevaras även efter utgången
av den lid som anges i första styc-
ket. Detsamma gäller uppgifter om
1. personnummer för make och
person som likställs med make vid
beskattningen,
2. beslut om beskattning, dock
inte skälen för beslutet,
3. huruvida taxering grundas på
förenklad självdeklaration eller
enbart på kontrolluppgift om in-
komst av kapital,
4. antal dagar för vilka den
skattskyldige uppburit sjöinkomst
som avses i 64 kap. 3 och 4 §§
inkomstskattelagen,
5. ingående och utgående mer-
värdesskatt samt särskilt invester-
ingsavdrag och redovisningsperio-
dens längd vid redovisning av
mervärdesskatt.
Uppgift om tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1998:490) och lagen
(1998:492) om biluthyrning samt uppgifter som avses i 7 § 26-29, med
undantag av uppgifter som behövs för tillämpningen av 3 kap. 30 § andra
stycket mervärdesskattelagen (1994:200), skall gallras två år efter ut-
gången av det år då uppgifterna registrerades.
Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av
det år under vilket revisionen avslutades.
Bouppteckningar skall bevaras.
Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för upp-
gifter som avses i första eller fjärde stycket.
Upptagningar i regionala regis-
ter skall i fråga om deklarationer
och andra handlingar som lämnats
§6
Upptagningar i regionala regis-
ter skall i fråga om deklarationer
och andra handlingar som lämnats
5 Senaste lydelse 1999:1248.
c Senaste lydelse 1994:1905.
18
till ledning för beskattning eller
upprättats eller för granskning
omhändertagits av en myndighet
för skattekontroll, gallras sju år
eller, i fråga om handlingar som
avser aktiebolag eller ekonomisk
förening, tio år efter beskattnings-
årets utgång.
till ledning för beskattning eller Prop. 2000/01:117
upprättats eller för granskning
omhändertagits av en myndighet
för skattekontroll, gallras sju år
eller, i fråga om handlingar som
avser aktiebolag eller ekonomisk
förening, tio år efter beskattnings-
årets utgång. Bouppteckningar
skall dock bevaras.
Andra upptagningar i regionala register än sådana som avses i första
stycket skall gallras tolv år efter beskattningsårets utgång.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-
dela föreskrifter om undantag från bestämmelserna i första eller andra
stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
19
2.6
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:000) om Prop- 2000/01:117
behandling av uppgifter i skatteförvaltningens
beskattningsverksamhet
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § samt 2 kap. 2, 3 och 10 §§ lagen
(2001:000) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskatt-
ningsverksamhet skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2000/01:33 Föreslagen lydelse
1 kap.
4§
Uppgifter får behandlas för tillhandahållande av information som be-
hövs inom skatteförvaltningen för
1. fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betal-
ning och återbetalning av skatter och avgifter,
2. bestämmande av pensionsgrundande inkomst,
3. fastighetstaxering,
4. revision och annan analys- eller kontrollverksamhet,
5. tillsyn samt lämplighets- och tillståndsprövning och annan liknande
prövning,
6. handläggning av mål och ärenden om ansvar för någon annans
skatter och avgifter,
7. fullgörande av ett åliggande
som följer av ett för Sverige bin-
dande internationellt åtagande, och
8. tillsyn, kontroll, uppföljning
och planering av verksamheten.
7. fullgörande av ett åliggande
som följer av ett för Sverige bin-
dande internationellt åtagande,
8. verksamheten med boupp-
teckningar och dödsboanmäl-
ningar enligt ärvdabalken, och
9. tillsyn, kontroll, uppföljning
och planering av verksamheten.
I databasen får uppgifter be-
handlas om personer som omfattas
av verksamhet enligt 1 kap. 4 § 1—
7. Uppgifter om andra personer får
behandlas om det behövs för
handläggningen av ett ärende.
2 kap.
2§
I databasen får uppgifter be-
handlas om personer som omfattas
av verksamhet enligt 1 kap. 4 § 1—
8. Uppgifter om andra personer får
behandlas om det behövs för
handläggningen av ett ärende.
3§
För de ändamål som anges i 1 kap. 4 § får följande uppgifter behandlas
i databasen:
1. en fysisk persons identitet, medborgarskap, bosättning och familje-
förhållanden,
2. en juridisk persons identitet, säte, ägarförhållanden samt
firmatecknare och andra företrädare,
3. registrering för skatter och avgifter,
4. underlag för fastställande av skatter och avgifter,
5. bestämmande av skatter och avgifter,
20
6. underlag för fastighetstaxering,
7. revision och annan kontroll av skatter och avgifter,
8. avgiftsskyldighet till ett registrerat trossamfund och medlemskap i
fackförening,
Prop. 2000/01:117
9. yrkanden och grunder i ett
ärende, och
10. beslut, betalning, redovis-
ning och övriga åtgärder i ett
ärende.
9. yrkanden och grunder i ett
ärende,
10. beslut, betalning, redovis-
ning och övriga åtgärder i ett
ärende, och
11. uppgifter som behövs i verk-
samheten med bouppteckningar
och dödsboanmälningar enligt
ärvdabalken.
I databasen får även andra uppgifter behandlas som behövs för fullgö-
rande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande internatio-
nellt åtagande.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar när-
mare föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas i databasen enligt
första stycket.
10
Vid sökning efter handlingar
som avses i 4 § får endast uppgift
om namn, person- eller samord-
ningsnummer, beteckning för fas-
tighet samt uppgifter som avses i
15 kap. 2 § sekretesslagen
(1980:100) användas som sökbe-
grepp. Som sökbegrepp får dock
inte uppgift som avses i 1 kap. 7 §
användas.
Vid sökning efter handlingar
som avses i 4 § får endast uppgift
om namn, person- eller samord-
ningsnummer, beteckning för fas-
tighet samt uppgifter som avses i
15 kap. 2 § sekretesslagen
(1980:100) användas som sökbe-
grepp.
I verksamheten med bouppteck-
ningar och dödsboanmälningar
enligt ärvdabalken samt arvsskat-
teärenden får vid sökning i skatte-
databasen endast uppgifter som
avses i 15 kap. 2 § sekretesslagen
användas som sökbegrepp. Vid
sökning efter handlingar som avses
i 4 § får dessutom uppgift om namn
och person- eller samordnings-
nummer användas som sökbe-
grepp.
Som sökbegrepp får dock inte
uppgift som avses i 1 kap. 7 § an-
vändas.
21
2.7
Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen Prop. 2000/01:117
(1997:483)
Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)
dels att 1 kap. 3 och 4 §§, 2 kap. 2 §, 11 kap. 1 §, 12 kap. 6 och 9 §§,
16 kap. 9 §, 17 kap. 7 §, 19 kap. 6 § samt 23 kap. 7 § skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 1 a §, 16 kap.
7 a och 10 a §§, 17 kap. 6 a och 6 b §§ samt 19 kap. 7 b §, samt närmast
före 16 kap. 7 a § och 17 kap. 6 a § nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
Lagen gäller dessutom vid de-
bitering och betalning av skatt och
förseningsavgift enligt lagen
(1941:416) om arvsskatt och gå-
voskatt samt vid bestämmande,
debitering och betalning av ränta
på sådan skatt och avgift.
Termer och uttryck som används
i denna lag har samma betydelse
och tillämpningsområden som i de
lagar som anges i 1 och 2 §§ samt i
1 kap. 1 § taxeringslagen
(1990:324), om inte annat anges i
detta kapitel eller framgår av sam-
manhanget. Med arbetsgivaravgift
avses dock även sådan särskild
löneskatt och allmän löneavgift
som en arbetsgivare är skyldig att
betala enligt 1 § lagen (1990:659)
om särskild löneskatt på vissa för-
värvsinkomster och 1 § lagen
(1994:1920) om allmän löneavgift.
Vidare avses med juridisk person
också dödsbon och handelsbolag.
3 §'
Termer och uttryck som an-
vänds i denna lag har samma be-
tydelse och tillämpningsområden
som i de lagar som anges i 1-2 §§
samt i 1 kap. 1 § taxeringslagen
(1990:324), om inte annat anges i
detta kapitel eller framgår av
sammanhanget. Med arbetsgivar-
avgift avses dock även sådan sär-
skild löneskatt och allmän löneav-
gift som en arbetsgivare är skyldig
att betala enligt 1 § lagen
(1990:659) om särskild löneskatt
på vissa förvärvsinkomster och
1 § lagen (1994:1920) om allmän
löneavgift. Vidare avses med juri-
disk person också dödsbon och
handelsbolag.
4§2
Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även
1. avgift och avgiftsskyldig,
1 Senaste lydelse 1999:1300.
2 Senaste lydelse 1999:641.
22
2. belopp som skall dras från ersättning för arbete, ränta eller utdelning Prop. 2000/01:117
för betalning av preliminär skatt (avdragen skatt) och den som är skyldig
att göra sådant avdrag, samt
3. skattetillägg, förseningsavgift, kontrollavgift och ränta och den som
är skyldig att betala skattetillägg, avgift eller ränta.
Med skatt likställs
1. belopp som någon annan än den skattskyldige är betalningsskyldig
för enligt denna lag eller, såvitt gäller belopp som har debiterats enligt
denna lag, 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla
bolag, och
2. belopp som betalats tillbaka till den skattskyldige men som på grund
av ett senare beskattningsbeslut skall betalas in igen till skattemyndighe-
ten.
Med skattskyldig likställs
1. handelsbolag även om det inte är skyldigt att betala någon av de
skatter som anges i 1 §,
2. den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt
10 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),
3. den som utan att vara skattskyldig här i landet har fått en F-skattse-
del enligt 4 kap. 7 eller 8 §,
4. den som skattemyndigheten enligt 23 kap. 3 § har beslutat skall
svara för redovisning och betalning av skatt som hänför sig till verksam-
het som bedrivs genom enkelt bolag
5. den som är grupphuvudman
enligt 6 §, och
6. delägare i handelsbolag som
enligt 2 kap. 20 § lagen om han-
delsbolag och enkla bolag har
ålagts betalningsskyldighet för
skatt.
eller partrederi,
5. den som är grupphuvudman
enligt 6 §,
6. delägare i handelsbolag som
enligt 2 kap. 20 § lagen om han-
delsbolag och enkla bolag har
ålagts betalningsskyldighet för
skatt, och
7. dödsbo som enligt 54 § lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvo-
skatt skall förskjuta arvsskatt.
2 kap.
2 §*
Beslut som rör ett handelsbolag fattas av skattemyndigheten i den re-
gion där bolaget enligt uppgift i handelsregistret hade sitt huvudkontor
den 1 november året före det år då beslutet skall fattas.
Beslut som rör en europeisk ekonomisk intressegruppering fattas av
skattemyndigheten i den region där intressegrupperingen hade sitt säte
den 1 november året före det år då beslutet skall fattas.
Beslut som rör någon annan ju-
ridisk person än som avses i första
eller andra stycket fattas av skat-
temyndigheten i den region inom
vilken styrelsen eller förvaltningen
hade sitt säte den 1 november året
före det år då beslutet skall fattas.
Beslut som rör någon annan
juridisk person än som avses i för-
sta eller andra stycket fattas av
skattemyndigheten i den region
inom vilken styrelsen eller förvalt-
ningen hade sitt säte den 1 novem-
ber året före det år då beslutet
3 Senaste lydelse 1999:1300.
23
Beslut som rör en skattskyldigs
dödsbo fattas dock av den myn-
dighet som senast var behörig att
fatta beslut som rörde den skatt-
skall fattas. Beslut som rör ett Prop. 2000/01:117
dödsbo fattas dock av den myn-
dighet som senast var behörig att
fatta beslut som rörde den avlidne.
skyldige.
Om en juridisk person har bildats efter den 1 november året före det år
då beslutet skall fattas skall beslutet fattas av skattemyndigheten i den
region där huvudkontoret eller sätet var beläget då den juridiska personen
bildades. Om beslutet rör ett dödsbo och den avlidne hade hytt folkbok-
föringsort efter den 1 november året före dödsfallsårel skall beslut efter
utgången av dödsfallsåret fattas av skattemyndigheten i den region där
den avlidnes senaste rätta folkbokföringsort var belägen.
Första-fjärde styckena gäller inte om annat följer av 4-5 §§. Om en ju-
ridisk person har upplösts fattas beslut av den senast behöriga myndig-
heten. Om behörig myndighet inte finns fattas beslut av Skattemyndig-
heten i Stockholm.
11 kap.
1
Genom beskattningsbeslut bestäms om den som är skattskyldig skall
betala skatt eller få tillbaka skatt och skattens storlek.
Som beskattningsbeslut anses också
1. beslut om betalningsskyldighet enligt 12 kap.,
2. omprövningsbeslut enligt
21 kap., och
3. beslut i fråga om återbetal-
ning av ingående skatt enligt
10 kap. 9-13 §§ mervärdesskatte-
lagen (1994:200).
2. omprövningsbeslut enligt
21 kap.,
3. beslut i fråga om återbetal-
ning av ingående skatt enligt
10 kap. 9-13 §§ mervärdesskattc-
lagcn (1994:200), och
4. beslut om betalningsskyldig-
het för arvsskatt och gåvoskatt
enligt lagen (1941:416) om arvs-
skatt och gåvoskatt.
12 kap.
Om någon i egenskap av före-
trädare för en juridisk person inte i
rätt tid har gjort föreskrivet skatte-
avdrag, är företrädaren tillsam-
mans med den juridiska personen
skyldig att betala belopp som har
bestämts enligt 11 kap. 19 § jämte
ränta. Om en företrädare för en
juridisk person i övrigt har under-
låtit att betala skatt enligt denna
lag, är företrädaren tillsammans
med den juridiska personen skyl-
dig att betala skatten och räntan på
6§
Om någon i egenskap av före-
trädare för en juridisk person inte i
rätt tid har gjort föreskrivet skatte-
avdrag, är företrädaren tillsam-
mans med den juridiska personen
skyldig att betala belopp som har
bestämts enligt 11 kap. 19 § jämte
ränta. Om en företrädare för en
annan juridisk person än ett
dödsbo i övrigt har underlåtit att
betala skatt enligt denna lag eller
om ett dödsbo’har underlåtit att
betala annan skatt än sådan arvs-
Senaste lydelse 2000:501.
24
den.
skatt som dödsboet varit skyldigt Prop. 2000/01:117
att förskjuta enligt 54 § lagen
(1941:416) om arvsskatt och gå-
voskatt, är företrädaren tillsam-
mans med den juridiska personen
skyldig att betala skatten och rän-
tan på den.
Första stycket gäller inte, om det innan skatten skulle ha betalats har
vidtagits sådana åtgärder som krävs för att få till stånd en samlad av-
veckling av den juridiska personens skulder med hänsyn till samtliga
borgenärers intressen.
Om företrädaren har lämnat oriktiga uppgifter som har lett till att den
juridiska personen tillgodoräknats överskjutande ingående mervärdes-
skatt med ett för stort belopp, är företrädaren tillsammans med den juri-
diska personen skyldig att betala beloppet och räntan på detta.
Om det finns särskilda skäl, får företrädaren helt eller delvis befrias
från betalningsskyldighet enligt denna paragraf.
Om skatt enligt denna lag skulle
ha betalats av
1. någon som har avlidit eller
2. den avlidnes dödsbo, såvitt
avser den redovisningsperiod eller,
när det gäller slutlig skatt, det be-
skattningsår då dödsfallet inträf-
fade,
ansvarar dödsboet och, om
dödsboet har skiftats, dödsbo del-
ägarna för skatten i den omfatt-
ning som föreskrivs i 21 kap. ärv-
dabalken.
9§
Ett dödsbo ansvarar för sådan
skatt enligt denna lag som skulle
ha betalats av
1. den avlidne eller
2. boet, såvitt avser den redovis-
ningsperiod eller, när det gäller
slutlig skatt, det beskattningsår då
dödsfallet inträffade.
Dödsboet ansvarar också för
sådan arvsskatt som enligt 54 §
lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt skall förskjutas av boet.
Om dödsboet har skiftats, an-
svarar dödsbodelägarna för skat-
ten i den omfattning som före-
skrivs i 21 kap. ärvdabalken.
16 kap.
Arvsskatt och gåvoskatt
7 a§
Arvsskatt och gåvoskatt samt
förseningsavgift enligt 47 a § la-
gen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt skall ha betalats senast
25
den förfallodag som infaller när- Prop. 2000/01:117
mast efter det att 30 dagar har
gått från beslutsdagen.
Med förfallodag enligt första
stycket avses den 17 ocli 26 ja-
nuari, den 12, 17 och 26 augusti,
den 12 och 27 december samt den
12 och 26 i övriga månader.
9§5
Ett inbetalt belopp skall, om inte
annat följer av 10 eller 10 a §, räk-
nas av från den skattskyldiges
sammanlagda skatteskuld enligt
denna lag oberoende av vad den
skattskyldige har begärt.
Ett inbetalt belopp skall, om inte
annat följer av 10 §, räknas av från
den skattskyldiges sammanlagda
skatteskuld enligt denna lag obero-
ende av vad den skattskyldige har
begärt.
10 a §
Om ett dödsbo, som skall för-
skjuta arvsskatt enligt 54 § lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvo-
skatt utan att självt vara skattskyl-
digt enligt samma lag, har gjort en
inbetalning, skall den räknas av
från den skatteskuld som hänför sig
till ett legat om dödsboet begär det.
Detsamma gäller om den som fått
legatet själv gör inbetalningen och
begär att det inbetalda beloppet
skall räknas av från den skatte-
skuld som hänför sig till legatet.
17 kap.
Anstånd med betalning av
arvsskatt och gåvoskatt
6 a §
Om beloppet av kontanta medel
och liknande fordringar samt vär-
det av obligationer och andra lätt
realiserbara värdepapper i ett
dödsbo sammanlagt inte uppgår
till dubbla beloppet av den arvs-
skatt som enligt 54 § lagen
(1941:416) om arvsskatt och gå-
voskatt skall förskjutas av döds-
boet, eller om det i andra fall
skulle medföra avsevärd svårighet
5 Senaste lydelse 2000:501.
26
för den skattskyldige att genast Prop. 2000/01:117
betala hela skatten på egendom
som har tillfallit den skattskyldige,
får skattemyndigheten besluta att
skatten får betalas genom högst tio
årliga inbetalningar.
1 fråga om skatt på egendom
som skall värderas enligt bestäm-
melserna i 22 § 3 mom. och 23 § F
tredje stycket lagen om arvsskatt
och gåvoskatt får skattemyndig-
heten besluta att skatten får beta-
las genom högst tjugo årliga in-
betalningar.
Om skattemyndigheten har be-
viljat anstånd enligt första eller
andra stycket skall myndigheten
bestämma när varje inbetalning
skall ske.
Om det finns synnerliga skäl, får
skattemyndigheten bevilja anstånd
med inbetalning av skatt även i
andra fall eller på annat sätt än som
avses i 1-6 §§.
6 b §
Anstånd enligt 6 a § får endast
beviljas om den skattskyldige
ställer säkerhet för beloppet ge-
nom en av bank utfärdad garanti-
förbindelse eller någon annan
form av borgen. Då tillämpas be-
stämmelserna i 3 § första stycket
tredje-femte meningarna.
Första stycket gäller inte i de
fall anståndet avser skatt som skall
betalas för nyttjanderätt eller rätt
till ränta, avkastning eller annan
förmån eller rätt som avses i 8 §
andra stycket lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt.
§
Om det finns synnerliga skäl, får
skattemyndigheten bevilja anstånd
med inbetalning av skatt även i
andra fall eller på annat sätt än som
avses i 1-6 a §§.
19 kap.
6§
När det är fråga om skatt som omfattas av anstånd och som skall beta-
las när anståndstiden gått ut beräknas kostnadsränta från och med dagen
efter skattens ursprungliga förfallodag till och med den dag betalning se-
nast skall ske med anledning av beslutet om anstånd.
Vid anstånd enligt 17 kap. 5 el- Vid anstånd enligt 17 kap. 5, 6 a
27
ler 7 § skall dock räntan beräknas eller 7 § skall dock räntan beräk- Prop. 2000/01:117
från och med dagen efter den då nas från och med dagen efter den
anståndet beviljades. då anståndet beviljades.
Ränta enligt denna paragraf beräknas efter en räntesats som motsvarar
basräntan.
7b§
När del är fråga om arvsskatt
eller gåvoskatt som skall betalas
till följd av ett omprövningsbeslut
eller ett beslut av domstol, beräk-
nas kostnadsränta från och med
dagen efter den förfallodag som
enligt 16 kap. 7 a § gällde då be-
slut om skatten först fattades.
Räntan beräknas efter en räntesats
som motsvarar basräntan.
23 kap.
En begäran om omprövning eller
ett överklagande av ett beslut enligt
denna lag eller taxeringslagen
(1990:324) inverkar inte på skyl-
digheten att betala den skatt som
omprövningen eller överklagandet
rör.
§
En begäran om omprövning eller
ett överklagande av ett beslut enligt
denna lag, taxeringslagen
(1990:324) eller lagen (1941:416)
om arvsskatt och gåvoskatt inver-
kar inte på skyldigheten att betala
den skatt som omprövningen eller
överklagandet rör.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Om en bouppteckning, arvs-
deklaration eller gåvodeklaration kommit in till en tingsrätt eller skatte-
myndighet före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
28
2.8 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen Prop. 2000/01:117
(1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 7 § och 9 kap. 8 § inkomstskattelagen
(1999:1229) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
7 §*
Räntor på återbetald skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser
är skattefria:
-61 § lagen (1941:416) om - 58 b § lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt, arvsskatt och gåvoskatt,
-5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsav-
gifter,
-40 och 42 §§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivnings-
myndigheter,
- 5 kap. 21 § tullagen (2000:1281), och
- 19 kap. 2 och 12-14 §§ skattebetalningslagen (1997:483).
9 kap.
8§2
Räntor på skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser får inte
dras av:
- 52, 52 a och 55 §§ lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvo-
skatt,
-5 kap. 12 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsav-
gifter,
- 60 § fordonsskattelagen (1988:327),
- 5 kap. 14-18 §§ tullagen (2000:1281), och
- 19 kap. 2 och 4-9 §§ skattebetalningslagen (1997:483).
Dröjsmålsavgifter beräknade enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsav-
gift får inte dras av.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första gången vid
2002 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om ränta
som bestämts enligt bestämmelserna i 52, 52 a, 55 eller 61 § lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.
1 Senaste lydelse 2000:1305.
2 Senaste lydelse 2000:1305.
29
Våren 1996 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att bl.a. se över
boupptcckningsinstitutet. I direktiven angavs att utredaren hade att utgå
från att skattläggningen av arv skulle flyttas från tingsrätterna till skatte-
myndigheterna. Utredningen antog namnet Ärvdabalksutredningen. Ut-
redningen föreslog hösten 1996 i delbetänkandet SOU 1996:160, Bo-
uppteckningar och arvsskatt bl.a. att skattemyndigheterna skulle ta över
ansvaret för arvsbeskattningen och för att registrera bouppteckningar från
tingsrätterna.
1 budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1, Utgiftsområde 4,
s. 107) föreslog regeringen att bouppteckningsverksamheten skall föras
över från domstolsväsendet till skatteförvaltningen. Riksdagen har god-
känt förslaget (bet. 1999/2000:JuU 1, rskr. 1999/2000:78).
Eftersom de organisatoriska konsekvenserna av skattemyndigheternas
övertagande av ansvaret för bouppteckningsverksamheten inte behandla-
des i Ärvdabalksutredningens delbetänkande, fick Domstolsverket och
Riksskatteverket i uppdrag av regeringen att genomföra en sådan analys.
Uppdraget redovisades den 1 juni 1999 i rapporten Registrering och
skattläggning av bouppteckningar - Förslag till framtida organisation
(Domstolsverket Rapport 1999:1 och Riksskatteverket Rapport 1999:10).
Efter remissbehandling av Ärvdabalksutredningens delbetänkande
samt Domstolsverkets och Riksskatteverkets rapport lade regeringen un-
der hösten 2000 fram de förslag till ändringar i främst ärvdabalken och
lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt som behövs för en över-
flyttning av bouppteckningsverksamheten och arvsbeskattningen till
skattemyndigheterna (prop. 2000/01:21 Ansvaret för inregistrering av
bouppteckningar och för arvsbeskattning, m.m.). Riksdagen har beslutat i
enlighet med regeringens förslag (bet. 2000/01:JuU7, rskr. 2000/01:134,
SFS 2001:94 m.fl.). Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2001.
1 propositionen upplystes riksdagen om att regeringen gett Riksskatte-
verket i uppdrag att se över frågan om vad personuppgiftslagens krav
innebär för IT-användningen i boupptecknings- och arvsbeskattnings-
verksamheten hos skattemyndigheterna samt att undersöka möjligheterna
att redan fr.o.m. den 1 juli 2001 inordna arvs- och gåvoskatten i skatte-
kontosystemet. Dessutom skulle verket lämna förslag till författningsre-
glering. Regeringen förklarade att den avsåg att återkomma till riksdagen
med lagförslag i denna del. De förslag om införande av en bouppteck-
ningsblankctt med förtryckta uppgifter som Domstolsverket och Riks-
skatteverket har lämnat i sin gemensamma rapport skulle också komma
att behandlas i det sammanhanget.
Riksskatteverket har den 4 oktober 2000 redovisat sitt uppdrag i rap-
porten ADB-registrering av bouppteckningar m.m. Verkets förslag till
lagtext finns i bilaga 1. Rapporten har remissbehandlats. En förteckning
över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissvaren och en remissam-
manställning finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2000/2561).
Regeringen behandlar nu de förslag som Riksskatteverket lagt fram i
sin rapport. Regeringen behandlar också tidigare förslag från Riksskatte-
verket och Domstolsverket om en bouppteckningsblankctt med vissa
förtryckta uppgifter.
Prop. 2000/01:117
30
Lagrådet
Prop. 2000/01:117
Regeringen beslutade den 8 mars 2001 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådet har lämnat förslagen
utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.
I förhållande till lagrådsremissen har gjorts vissa ändringar av redak-
tionell karaktär.
4.1 Förtryckning av vissa uppgifter
Regeringens förslag: Skattemyndigheten skall få tillställa ett dödsbo en
blankett för bouppteckningen med vissa förtryckta uppgifter om den
döde samt om efterlevande makes namn och fastighetsinnehav. Bestäm-
melser om detta skall tas in i ärvdabalken.
Riksskatteverkets och Domstolsverkets förslag: Överensstämmer i
huvudsak med regeringens förslag. Verken har dock bl.a. föreslagit att
den förtryckta blanketten skall vara obligatorisk och att de aktuella be-
stämmelserna skall tas in i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
(AGL).
Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna har lämnat för-
slaget utan erinran. Hovrätten för Övre Norrland hänvisar till ett tidigare
remissyttrande där hovrätten ställt sig tveksam till om skattemyndigheten
har kunskap om alla uppgifter som skall få förtryckas, exempelvis äldre
äktenskapsförord m.m. I vart fall bör dödsboet enligt hovrätten på ett
tydligt sätt upplysas om att det kan saknas uppgifter i blanketten. Hov-
rätten anser vidare att undantag måste kunna göras från kravet att bo-
uppteckningen skall avges på blankett enligt fastställt formulär. Eftersom
skattemyndigheten inte behöver översända blanketten förrän efter två
månader från dödsfallet kommer det att inträffa fall där omständigheterna
är sådana att dödsbodelägarna vill hålla bouppteckningsförrättningen
innan bouppteckningsblanketten hunnit översändas. Ett absolut krav på
en viss bouppteckningsblankett anser hovrätten kräva att blanketten kan
översändas kort tid efter dödsfallet. Alternativet är att medge undantag
från kravet på viss blankett. Hovrätten anser vidare att det inte krävs nå-
gon författningsreglering för att skattemyndigheterna skall kunna tillhan-
dahålla en blankett för bouppteckningarna. Hovrätten har dock i och för
sig inget att erinra mot Riksskatteverkets förslag. Länsrätten i Skåne län
anser att det, såsom i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,
bör införas en bestämmelse i lagen om arvsskatt och gåvoskatt om att
ifall uppgifterna i den förtryckta bouppteckningen är felaktiga eller ofull-
ständiga skall dödsboet göra de ändringar eller tillägg som behövs. Enligt
Datainspektionens mening bör bouppteckningsblanketten skickas till
dödsboet under den avlidnes adress för att undvika att en blankett med de
av Riksskatteverket föreslagna grunduppgifterna kommer i orätta händer.
Kammarkollegiet påpekar att om man skall ha någon nytta av uppgifterna
om fastighetsinnehav bör även efterlevande makes fastighetsinnehav
31
förtryckas. Statistiska centralbyrån uppger att den berörs av förslaget en- Prop. 2000/01:117
dast avseende Riksskatteverkets inhämtande av uppgift om äktenskaps-
förord. Inom ramen för samarbetet mellan de båda myndigheterna har
diskussioner inletts om filöverföring av uppgifter från Statistiska central-
byråns äktenskapsregister. En överenskommelse kommer att träffas och
överföringen beräknas kunna vara i drift den 1 juli 2001. Ekonomistyr-
nings verket föreslår, för att förenkla den administrativa hanteringen för
dödsboet, att en enkel handledning, upprättad av Riksskatteverket, till-
ställs dödsboet som bilaga till bouppteckningsblanketten. Handledningen
skulle automatiskt också komma att fungera som en checklista. Svenska
Bankföreningen framhöll i yttrande den 3 april 1997 över Ärvdabalksut-
redningens delbetänkande att föreningen var negativ till att bankerna
skulle åläggas cn utökad uppgiftsskyldighet vad avsåg exempelvis be-
sked om räntor, skulder, värdepappersinnehav etc. per dödsdagen. Mot
den nu föreslagna begränsade uppgiftsinsamlingen - vilka uppgifter kan
hämtas ur offentliga register - för förtryckning i en bouppteckningsblan-
kett har Bankföreningen inget att erinra.
Skälen för regeringens förslag: Sedan mitten av 1990-talet skickas
en förtryckt blankett för förenklad självdeklaration ut till de personer
som kan antas få lämna en sådan deklaration. Bestämmelser om detta och
om vilka uppgifter som skall förtryckas finns i 2 kap. 11 § lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Systemet med
förtryckning av vissa uppgifter på blanketten för den förenklade självde-
klarationen har visat sig fungera mycket bra och lett till förenklingar för
både de skattskyldiga och skattemyndigheterna.
Riksskatteverket anser nu att vissa uppgifter bör förtryckas även på en
blankett för bouppteckning och att förtryckningen bör regleras på samma
sätt som i fråga om blanketten för den förenklade självdeklarationen.
Uppgifter om den dödes namn och personnummer samt datum för
dödsfallet bör enligt Riksskatteverket förtryckas på en boupptecknings-
blankett. Riksskatteverket anser dessutom att förtryckning bör ske av
uppgifter om den avlidnes fastighetsinnehav, hämtade från skattemyn-
dighetens fastighetstaxeringsregister och uppgift om äktenskapsförord,
hämtad från Statistiska centralbyrån. De förtryckta blanketterna bör
skickas till den adress som dödsboet har i det centrala skatteregistret.
Dödsboanmälan bör, som i dag, upprättas på särskild blankett av social-
förvaltningen.
Några av remissinstanserna har föreslagit kompletteringar av Riks-
skatteverkets förslag. Kammarkollegiet vill att även uppgift om efterle-
vande makes fastighetsinnehav skall förtryckas och Ekonomistymings-
verket vill att blanketten skall kompletteras med en enkel handledning.
Regeringen anser att Riksskatteverkets förslag att förtrycka vissa upp-
gifter på en särskild bouppteckningsblankett är ändamålsenligt. Det är
inte nödvändigt att i lag förordna om denna möjlighet. Med hänsyn till
vad som gäller i fråga om den förenklade självdeklarationen kan det dock
vara lämpligt att ta in en bestämmelse om förtryckta blanketter i 20 kap.
ärvdabalken (ÄB) som handlar om bouppteckning. Skattemyndigheten
har inte alltid tillgång till de uppgifter som behövs, t.ex. äldre äkten-
skapsförord. Bestämmelsen bör därför inte föreskriva cn skyldighet för
skattemyndigheten att förtrycka uppgifterna utan i stället en möjlighet för
myndigheten att förtrycka dem. En förtryckning bör emellertid alltid ske
32
när uppgifterna är tillgängliga för skattemyndigheten. Någon tidsgräns Prop. 2000/01:117
inom vilken en bouppteckningsblankett skall sändas till dödsboet föreslås
inte eftersom den förtryckta blanketten inte skall vara obligatorisk. Skat-
temyndigheten bör emellertid sända ut blanketten så snart som möjligt.
Med hänsyn till att bouppteckning skall förrättas senast tre månader efter
dödsfallet om inte skattemyndigheten förlängt tiden (20 kap. 1 § ÄB) bör
blanketten sändas ut senast två månader efter dödsfallet.
Förutom de uppgifter som verket har nämnt bör även uppgift om sam-
ordningsnummer enligt 18 a § folkbokföringslagen (1991:481) och, som
Kammarkollegiet har ansett, uppgift om efterlevande makes fastighetsin-
nehav få förtryckas. Även efterlevande makes namn bör få förtryckas.
Regeringen föreslår en sådan ordning.
I likhet med Riksskatteverket anser regeringen att det är önskvärt att
den förtryckta bouppteckningsblanketten kommer till användning i så
stor utsträckning som möjligt. Detta underlättar för både den som upp-
rättar bouppteckningen och för skattemyndigheterna. Regeringen anser
emellertid inte att en användning av den förtryckta blanketten bör vara
obligatorisk. Om bouppteckningsförrättaren vill använda någon annan
blankett eller själv utforma bouppteckningen bör detta vara möjligt.
Som Hovrätten för Övre Norrland har framhållit kan det i vissa fall
vara så att bouppteckningsförrättningen skall äga rum innan den för-
tryckta blanketten har hunnit sändas ut. I dessa fall bör det, såsom är fal-
let vid behov av en blankett för den förenklade deklarationen, vara möj-
ligt att rekvirera en förtryckt blankett från skattemyndigheten och an-
vända den. I brådskande fall bör det dessutom vara möjligt att hämta hem
en tom blankett via Riksskatteverkets webbplats eller via skattemyndig-
hetens servicetelefon.
I vissa fall kan de förtryckta uppgifterna behöva kompletteras. Det kan
också förekomma att de har blivit felaktiga. Länsrätten i Skåne län har
framfört att dödsboet uttryckligen bör göras ansvarigt för att rätta felak-
tigheter eller komplettera ofullständiga uppgifter i de förtryckta blanket-
terna. I 20 kap. 6 § ÄB finns en bestämmelse som klargör att de gode
männen som förrättar bouppteckningen skall på handlingen intyga att allt
har blivit riktigt antecknat. Om en förtryckt blankett används måste de
gode männen i enlighet med denna bestämmelse kontrollera riktigheten
även av de förtryckta uppgifterna. Någon ytterligare bestämmelse om
detta är inte nödvändig. Blanketten bör dock utformas på ett sådant sätt
att det tydligt framgår att eventuella felaktiga eller ofullständiga uppgif-
ter i blanketten skall korrigeras. Det kan också vara lämpligt att blanket-
ten åtföljs av en enkel handledning om hur den skall användas.
Som Datainspektionen har påpekat bör bouppteckningsblanketten
skickas till dödsboet under den avlidnes adress för att undvika att en
blankett med de förtryckta uppgifterna kommer i orätta händer. Har en
företrädare för dödsboet kommit överens med skattemyndigheten om en
annan ordning bör givetvis den gälla. Någon uttrycklig bestämmelse i
denna fråga behövs inte.
Regeringens förslag föranleder införande av en ny paragraf, 3 a §, i
20 kap. ÄB.
33
4.2
Automatiserad behandling
Prop. 2000/01:117
Regeringens förslag: Skattemyndigheternas verksamhet med boupp-
teckningar och dödsboanmälan enligt ärvdabalken skall bedrivas med
hjälp av automatiserad behandling. Detsamma gäller skattemyndigheter-
nas verksamhet med arvsbeskattning enligt lagen om arvsskatt och gåvo-
skatt. Bestämmelser om detta skall tas in i lagen om behandling av upp-
gifter inom skatteförvaltningens beskattningsverksamhet och, i avvaktan
på att den lagen träder i kraft, i skatteregisterlagen.
Riksskatteverkets törslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna har lämnat för-
slaget utan erinran. Hovrätten för Övre Norrland instämmer i Riksskat-
teverkets överväganden i allt väsentligt. Kammarrätten i Stockholm an-
sluter sig till Riksskatteverkets överväganden som enligt kammarrätten
synes vara rationella. Tillräckligt långtgående avvägningar har enligt
kammarrätten också gjorts mellan olika motstående intressen. Datain-
spektionen avstyrker Riksskatteverkets förslag i dess nuvarande utform-
ning. Eftersom Registerförfattningsutredningen inte har haft skattemyn-
digheternas boupptecknings- och arvsbeskattningsverksamhet som ut-
gångspunkt för sina förslag kan den författningsreglering om behandling
av personuppgifter inom skatteförvaltningens beskattningsverksamhet
som den utredningen föreslog enligt inspektionen inte utan vidare ligga
till grund för den verksamhet som nu är i fråga. Inspektionen anser att de
förslag som lagts fram behöver överarbetas med hänsyn till att särskilda
integritetsskyddsaspekter gör sig gällande vid en så omfattande IT-be-
handling av personuppgifter i boupptecknings- och arvsbeskattnings-
verksamhet som det kan bli fråga om hos skatteförvaltningen. Verksam-
heten kan innefatta känsliga uppgifter om både enskildas ekonomi och
personliga förhållanden. Utgångspunkten för skattemyndigheternas IT-
användning i samband med boupptecknings- och arvsbeskattningsverk-
samheten måste, enligt inspektionen, vara att endast sådana personupp-
gifter behandlas som är motiverade med hänsyn till ändamålet med IT-
behandlingen, dvs. i första hand de som behövs som underlag för skatt-
läggningen. Inspektionen anser att det måste klarläggas och övervägas
vilken sekretess som skall komma alt omfatta skattemyndigheternas bo-
upptecknings- och arvsbeskattningsverksamhet. Blir det exempelvis
fråga om en så omfattande registrering att folkbokföringssekretessen
skall gälla? Kommer skyddet för den som har skyddade uppgifter, exem-
pelvis för förföljda kvinnor, att upprätthållas? Det kan, enligt Datain-
spektionen, finnas behov av att komplettera den sekretess som gäller hos
skatteförvaltningen för den nu aktuella verksamheten. Kammarkollegiet
tillstyrker i huvudsak förslagen till reglering av behandlingen av person-
uppgifter och andra uppgifter i verksamheten med bouppteckningar.
Ekonornistyrningsverket anser att de förslag kring ADB-registrering av
bouppteckningar som redovisas är relevanta och kostnadseffektiva för
staten. Svenska Bankföreningen vill i detta sammanhang uppmärksamma
Finansdepartementet på två frågor som skulle kunna underlätta hand-
läggningen i bankerna av bouppteckningsärcnden. Enligt föreningen
skulle flera fördelar kunna vinnas om skattemyndigheten kunde ta fram
cn sida, ett utdrag eller motsvarande av den registrerade boupptcck-
34
ningen med vissa grunduppgifter i bouppteckningsärendet. Denna hand- Prop. 2000/01:117
ling skulle sedan kunna utnyttjas vid dödsboets kontakter med exempel-
vis en bank. Såsom det är nu tvingas dödsbodelägarna att presentera den
fullständiga bouppteckningen. Vidare föreslår föreningen att Riksskatte-
verket skall ha möjlighet att i särskild ordning fatta beslut om vilka som
är dödsbodelägare. Sådana åtgärder skulle underlätta väsentligt för såväl
dödsbodelägare som bankema vad avser t.ex. möjligheten att lyfta medel
från ett bankkonto för att verkställa betalningar för dödsboets räkning.
Sveriges Begravningsbyråers Förbund, som anser att Riksskatteverkets
förslag innebär datatekniska förenklingar för myndigheten, förutsätter att
denna förenkling även avser ingivarens arbete med bouppteckningen så
att den förtryckta blanketten kan ersättas med en identisk blankett som
ingivaren själv kan få fram ur det dataprogram som ingivaren använder.
Skälen för regeringens förslag: Riksskatteverket har uppgett att
skatteförvaltningen avser att bedriva verksamheten med bouppteckningar
och dödsboanmälan samt arvsbeskattningen med stöd av ett ärendehan-
teringssystem baserat på automatiserad behandling. Det gäller bl.a. frågor
om anstånd med att förrätta bouppteckning, arvsdeklaration, betalnings-
anstånd, rättelse m.m.
Regeringen har i propositionen 2000/01:33 Behandling av personupp-
gifter inom skatt, tull och exekution lagt fram förslag till ny författnings-
reglering av behandlingen av personuppgifter inom skatteförvaltningens
verksamhet med bl.a. beskattning och folkbokföring. Syftet med den nya
regleringen är att förenkla, modernisera och effektivisera regelsystemet.
Förslaget som nu läggs fram bygger på att skattemyndigheterna skall
arbeta med en elektronisk ärendehantering. Skattemyndigheterna avser
att scanna in bouppteckningarna. Det gäller både nya bouppteckningar
som kommer in till myndigheten och gamla bouppteckningar. Det gäller
också sådana bouppteckningar som kommer in tillsammans med de nya
och sådana som myndigheten måste rekvirera från landsarkiven.
Samtliga handlingar i ett arvsskatteärende kommer att ingå i en elek-
tronisk akt. Handläggarna slipper tidsödande kopieringsarbete när någon
annan än myndigheten behöver ta del av en bouppteckning. Som ett ex-
empel kan nämnas att i Stockholm är mer än 40 procent av arvsskatte-
ärendena s.k. efterarvsärenden. Andelen efterarvsärenden är sannolikt
minst lika högt i övriga delar av landet. Det krävs i dessa fall att hand-
läggaren tar del även av bouppteckningen efter den först avlidne maken.
I många fall har den tidigare bouppteckningen handlagts på någon annan
ort. I stället för att beställa papperskopior kan handläggaren då ta del av
den tidigare bouppteckningen på bildskärm.
Den föreslagna lagen om behandling av uppgifter i skatteförvaltning-
ens beskattningsverksamhet innehåller ramarna för behandling av per-
sonuppgifter m.m. i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet. Be-
stämmelsen i 2 kap. 4 § nämnda lag ger stöd för att bouppteckningarna
och andra handlingar i ett arvsskatteärende scannas in. Det är inte avsik-
ten att innehållet i databasen skall detaljregleras i lag (se prop.
2000/2001:33, s. 84 f). Regeringen anser inte att det finns skäl att frångå
den principen i nu aktuellt ärende. Den precisering som kan visa sig be-
hövas bör göras i förordning eller föreskrifter även när det gäller verk-
samheten med bouppteckningar m.m.
35
Det är inte aktuellt med bildtolkning i samband med scanningen. Det Prop. 2000/01:117
innebär att bouppteckningen lagras som en bild utan någon sådan funk-
tion som skulle göra det möjligt att söka fram någon speciell uppgift i en
eller flera bouppteckningar. Med hänsyn till detta och till de åtgärder i
övrigt i fråga om bl.a. begränsning av sökbegrepp för att leta fram en viss
bouppteckning som regeringen nu föreslår anser regeringen att risken för
integritetskränkningar har eliminerats så långt det är möjligt. Eftersom en
elektronisk ärendehantering har så stora fördelar föreslår regeringen att
en sådan skall tillämpas även i verksamheten med bouppteckningar och
dödsboanmälan.
Regeringen har bl.a. föreslagit att behandlingen av personuppgifter och
andra uppgifter i den del av skatteförvaltningens verksamhet som rör
beskaltningsfrågor skall regleras i en ny lag, lag om behandling av upp-
gifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet. Enligt förslaget
skall lagen bl.a. reglera förhållandet till personuppgiftslagen (1998:204),
för vilka ändamål uppgifterna får behandlas, databasens innehåll, utläm-
nande av uppgifter till enskilda på medium för automatiserad behandling,
direktåtkomst, sökbegrepp och gallring. Den nya lagen innehåller också
ett kapitel om enskildas rättigheter. Den föreslagna lagstiftningen avses
träda i kraft den 1 oktober 2001 då skatteregisterlagen (1980:343) skall
upphöra att gälla.
Uppgifter som gäller en avliden person omfattas inte av personupp-
giftslagcn. En bouppteckning innehåller emellertid ofta även uppgifter
om t.ex. efterlevande make, sambo eller barn. Sådana uppgifter omfattas
av bestämmelserna i personuppgiftslagen.
Bouppteckningsverksamheten kan, som Riksskatteverket framhållit,
sägas bestå av två delar. Den ena delen består av att kontrollera att de
krav som ställs på innehållet i cn bouppteckning eller en dödsboanmälan
är uppfyllda samt att registrera bouppteckningen eller dödsboanmälan.
Regler om registrering av bouppteckning och dödsboanmälan, anmaning
att lämna bouppteckning m.m. finns i 20 kap. ÄB. Registreringen av bo-
uppteckningar har civilrättslig betydelse, eftersom cn registrerad boupp-
teckning krävs bl.a. för att få förfoga över bankmedel och vid ansökan
om lagfart för cn fastighet.
Den andra delen består av att man med tillämpning av bestämmelserna
i lagen om arvsskatt och gåvoskatt skall beräkna arvsskatt på grundval av
innehållet i bouppteckningen.
När verksamheten med bouppteckningar administrativt förs över till
skatteförvaltningen omfattas enligt Riksskatteverkets uppfattning den del
av verksamheten som gäller beräkning, fastställande och betalning m.m.
av arvsskatt av bestämmelserna i den föreslagna lagen om behandling av
uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet. Alla boupp-
teckningar resulterar dock inte i att arvsskatt skall tas ut. Även de ären-
den där arvsskatt inte utgår bör emellertid enligt Riksskatteverkets upp-
fattning kunna anses omfattas av den lagen, eftersom ändamålet är att
beräkna eventuell skatt. Paralleller kan dras med fastighetstaxeringen,
där ju inte alla fastigheter åsätts ett taxeringsvärde. Regeringen gör
samma bedömning.
Den del av verksamheten som styrs av ärvdabalkcns regler och som
gäller registrering av bouppteckningar respektive dödsboanmälan kan
däremot inte anses omfattas av lagen om behandling av uppgifter i skat-
36
teförvaltningens beskattningsverksamhet. Riksskatteverket anser att även Prop. 2000/01:117
verksamheten med bouppteckningar och dödsboanmälan samt automati-
serad behandling av bouppteckningar bör vara författningsreglerad.
Den del av verksamheten med bouppteckningar och dödsboanmälan
som styrs av ärvdabalken bör därför enligt Riksskatteverkets mening re-
gleras i lagen om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskatt-
ningsverksamhet.
Lagen om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattnings-
verksamhet avses träda i kraft den 1 oktober 2001. Eftersom lagen kom-
mer att träda i kraft efter den tidpunkt, den 1 juli 2001, då bouppteck-
ningsverksamheten flyttas över till skattemyndigheterna bör behand-
lingen av uppgifter i samband med bouppteckningsverksamheten enligt
Riksskatteverkets mening regleras på annat sätt under tiden den 1 juli -
den 30 september 2001.
Riksskatteverket framhåller att ett alternativ till verkets förslag är att
reglera hela verksamheten med bouppteckningar i en särskild lag. Det
finns dock enligt verkets uppfattning inget som talar för detta. Det för-
hållande att arvsskatten, när den väl är framräknad, skall hanteras i skat-
tekontosystemet talar emot att reglera verksamheten med bouppteck-
ningar i en särskild författning, skild från de bestämmelser som avses
gälla för behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverk-
samhet i övrigt.
Regeringen gör även i dessa frågor samma bedömning som Riksskat-
teverket.
Riksskatteverket föreslår att det görs ett tillägg i 1 § skatteregisterlagen
så att såväl det centrala som de regionala skatteregistren får användas
även för verksamheten med bouppteckningar och dödsboanmälan enligt
ärvdabalken. Dessutom anser verket att bestämmelserna i 7 § skattere-
gisterlagen bör kompletteras med en bestämmelse som anger att det cen-
trala skatteregistret även får innehålla uppgifter om bouppteckning eller
dödsboanmälan, dödsbodelägare, tillgångar och skulder samt övriga upp-
gifter som behövs i verksamheten med bouppteckningar och dödsboan-
mälan. Om de nu föreslagna ändringarna i skatteregisterlagen görs kan
handlingarna i ett ärende lagras elektroniskt med stöd av bestämmelserna
om regionala skatteregister (11-13 §§ skatteregisterlagen).
Regeringen anser i likhet med Ekonomistymingsverket att de förslag
kring automatiserad behandling av bouppteckningar som Riksskattever-
ket har redovisat är relevanta och kostnadseffektiva för staten. Huvud-
delen av remissinstanserna har också tillstyrkt eller inte haft något att
erinra mot förslagen. Regeringen föreslår därför att skattemyndigheternas
verksamhet med bouppteckningar och dödsboanmälan skall bedrivas
med hjälp av automatiserad behandling och regleras i lagen om behand-
ling av uppgifter inom skatteförvaltningens beskattningsverksamhet. I
avvaktan på att den lagen träder i kraft den 1 oktober 2001 skall verk-
samheten regleras i skatteregisterlagen.
Datainspektionen, som avstyrker Riksskatteverkets förslag i dess nuva-
rande utformning, anser att de förslag som lagts fram behöver överarbe-
tas med hänsyn till att särskilda integritetsskyddsaspekter gör sig gäl-
lande vid en så omfattande IT-behandling av personuppgifter i boupp-
tecknings- och arvsbeskattningsverksamhet som det kan bli fråga om hos
skatteförvaltningen.
Regeringen har förståelse för inspektionens synpunkter och delar helt Prop. 2000/01:117
dess åsikt att utgångspunkten för skattemyndigheternas IT-användning i
samband med boupptecknings- och arvsbeskattningsverksamheten måste
vara att endast sådana personuppgifter behandlas som är motiverade med
hänsyn till ändamålet med IT-behandlingen, dvs. i första hand de som
behövs som underlag för skattläggningen. Regeringen anser dock, i likhet
med Kammarrätten i Stockholm, att Riksskatteverket har gjort de rätta
avvägningarna mellan olika motstående intressen.
Med hänsyn till de förslag som regeringen nu lägger fram i fråga om
vilka uppgifter som skall få registreras, sökbegrepp, direktåtkomst och
utlämnande av uppgifter på annat sätt anser regeringen att man, trots alt
bouppteckningar och andra handlingar som hör till en bouppteckning,
exempelvis testamenten, avses att scannas in, kan uppnå ett fullgott in-
tegritetsskydd.
Om det. sedan de nya reglerna har trätt i kraft, skulle visa sig att ytter-
ligare åtgärder behövs för att integritetsskyddet skall vara lika starkt se-
dan bouppteckningsverksamheten flyttats över till skattemyndigheterna
som det var hos tingsrätterna är regeringen givetvis beredd att åter-
komma till frågan.
Vilka uppgifter som skall få registreras behandlar regeringen i nästa
avsnitt.
Frågan om till vilken skattemyndighet bouppteckningar och dödsbo-
anmälan skall ges in behandlar regeringen i avsnittet om beslutande
myndighet (avsnitt 5.3).
De förslag som Svenska Bankföreningen och Sveriges Begravningsby-
råers Förbund nu fört fram behöver analyseras närmare och kan därför
inte behandlas här. Regeringen utgår dock från att Riksskatteverket fort-
löpande kommer att undersöka möjligheterna att förenkla och förbättra
den nu föreslagna administrativa ordningen för verksamheten med bo-
uppteckningar.
Regeringens förslag föranleder ändringar i 1 § skatteregisterlagen samt
1 kap. 4 § och 2 kap. 3 § lagen om behandling av uppgifter inom skatte-
förvaltningens beskattningsverksamhet.
4.3 Vilka uppgifter skall registreras?
Regeringens förslag: Uppgifter om bouppteckning eller dödsboanmälan,
dödsbodelägare, tillgångar och skulder samt övriga uppgifter som behövs
i verksamheten med bouppteckningar och dödsboanmälan enligt ärvda-
balkcn skall behandlas automatiserat.
Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-
ringens förslag.
Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna har lämnat för-
slaget utan erinran. Datainspektionen påpekar att bestämmelserna i ärv-
dabalkcn om registrering av bouppteckningar avser pappersdokument
och att det är en bestyrkt kopia av det dokumentet som skall förvaras hos
skattemyndigheten. Skattemyndigheternas verksamhet kan enligt Datain-
spektionens mening inte anses motivera att man scannar in bouppteck-
ningar och lägger upp dem som elektroniska handlingar. Det är en avse-
38
värd skillnad i tillgängligheten till uppgifter i bouppteckningar om exem- Prop. 2000/01:117
pelvis en efterlevandes tillgångar från ett centralt, databaserat register
med elektroniska handlingar hos skatteförvaltningen och den nuvarande
hanteringen hos tingsrätterna. Om beskattningsverksamheten skulle be-
dömas motivera att bouppteckningar tas in som elektroniska handlingar
anser inspektionen att man måste överväga rättsliga sökbegränsningar till
skydd mot integritetskänsliga sammanställningar. Kammarkollegiet ifrå-
gasätter om man inte i förslaget till ändring i skatteregisterlagen förutom
hänvisningen i 7 § 3 till skattebetalningslagen måste ha en hänvisning till
lagen om arvsskatt och gåvoskatt.
Skälen för regeringens förslag: När en handling kommer in till skat-
temyndigheten skall den ankomstregistreras. Enligt Riksskatteverkets
förslag skall detta ske med hjälp av automatiserad behandling. Uppgifter
om dödsbodelägare, äktenskapsförord, testamente, försäkringar eller
arvsavstående samt bouppteckningens uppgifter om tillgångar och skul-
der skall också registreras. Detsamma gäller övriga uppgifter som behövs
i verksamheten med bouppteckningar och dödsboanmälan enligt ärvda-
balken. Tillgångarna skall dock inte registreras i detalj utan i grupper
som exempelvis lösöre, aktier och fastigheter. Beräkning av bodelnings-
andel, värdet på giftorättsgods m.m. skall göras på grundval av de upp-
gifter som registrerats. Eventuell sammanläggning skall göras med upp-
gifter från bouppteckningen, eventuella tidigare ärenden i arvsskattesy-
stemet och skattemyndighetens gåvoskatteregister.
Den registrering av uppgifter som nämnts nu och som får behandlas i
arvsbeskattningsverksamheten är av annat slag än den scanning av bo-
uppteckningar med tillhörande bilagor som behandlas i avsnitt 4.2. Så-
dana elektroniska handlingar lagras endast som en bild. Det är alltså inte
möjligt att med automatiserad behandling söka fram någon speciell upp-
gift i den elektroniska handlingen och behandla den.
Det registreringsförfarande som Riksskatteverket har föreslagit krävs
också enligt regeringens mening för att man skall få ett modernt ärende-
hanteringssystem och för att arvsbeskattningsverksamheten skall bli ra-
tionell och kostnadseffektiv för staten. Regeringen föreslår därför ett så-
dant förfarande. Vad som avses ”med övriga uppgifter som behövs i
verksamheten” är sådana uppgifter som en bouppteckning skall innehålla
enligt de materiella bestämmelserna i ärvdabalken och lagen om arvs-
skatt och gåvoskatt.
Regeringen delar Kammarkollegiets uppfattning att 7 § 3 skattere-
gisterlagen behöver kompletteras med en hänvisning också till lagen om
arvsskatt och gåvoskatt. I likhet med Datainspektionen anser regeringen
att man med det föreslagna förfarandet bör överväga rättsliga
sökbegränsningar till skydd mot integritetskänsliga sammanställningar.
Till denna fråga återkommer regeringen i det följande.
Regeringens förslag föranleder en ändring i 7 § 3 samt en ny punkt
(punkt 34) i samma paragraf i skatteregisterlagen.
39
4.4
Vilken automatiserad behandling av
bouppteckningsuppgifter skall få ske?
Prop. 2000/01:117
Regeringens förslag: De uppgifter som registrerats på grundval av en
bouppteckning skall, förutom i verksamheten med bouppteckningar och
dödsboanmälan enligt ärvdabalken samt arvsbeskattningen endast få an-
vändas för sådana ändamål som lagen om behandling av uppgifter i
skatteförvaltningens beskattningsverksamhet i dess nuvarande lydelse
tillåter.
Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-
ringens förslag.
Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna har lämnat för-
slaget utan erinran. Vilken automatiserad behandling av personuppgifter
som av integritetsskyddsskäl bör få ske för skattemyndigheternas admi-
nistration av inkomna bouppteckningar, lottläggning och beräkning av
arvsskatt skulle, enligt Datainspektionen, kunna utgå från vad tingsrät-
terna haft tillstånd till. Riksskatteverkets promemoria innehåller dess-
värre ingen redogörelse för hur tingsrätternas IT-användning i dessa hän-
seenden varit utformad. Inte heller redogörs i promemorian för utfallet av
remissbehandlingen av tidigare förslag om IT-behandling vid registrering
och skattläggning av bouppteckningar. Datainspektionen har emellertid
tidigare lämnat synpunkter i denna fråga och då bl.a. framhållit att det
inte kan uteslutas att information i en bouppteckning om tillgångar och
skulder har ett stort värde inte minst för kommersiella användare. En så-
dan användning kan i vissa fall verka mycket stötande för de efterle-
vande. Det är en avsevärd skillnad i lättillgängligheten av uppgifter om
en levande persons förmögenhet och dennas placering mellan ett centralt,
databascrat register hos skattemyndigheten och den nuvarande hante-
ringen hos tingsrätterna.
Skälen för regeringens förslag: De uppgifter som registrerats på
grundval av en bouppteckning bör få användas, förutom för de ändamål
som lagen om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskatt-
ningsverksamhet i dess nuvarande lydelse tillåter, endast för verksamhe-
ten med bouppteckningar och dödsboanmälan samt för uttagande av
arvsskatt. Som Datainspektionen har framhållit kan det inte uteslutas att
information i cn bouppteckning om tillgångar och skulder har ett stort
värde inte minst för kommersiella användare. För att sådana användare
skall ha någon nytta av en viss typ av uppgifter måste det dock vara
tillåtet att använda de aktuella uppgifterna som sökbegrepp. I det följande
föreslår regeringen begränsningar i detta avseende.
Regeringens förslag föranleder en ändring i 1 § andra stycket
4 skatteregisterlagen och en ny punkt (punkt 4) i samma paragrafs tredje
stycke samt en ny punkt (punkt 8) i 1 kap. 4 §, en ändring i 2 kap. 2 §
och en ny punkt (punkt 11) i 2 kap. 3 § lagen (2001:000) om behandling
av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet.
40
4.5
Direktåtkomst
Prop. 2000/01:117
Regeringens förslag: Riksskatteverket och skattemyndigheterna skall få
ha direktåtkomst till de uppgifter i beskattningsdatabasen som behövs för
att ta ut arvsskatt och gåvoskatt samt till handlingarna i boupptecknings-
ärendena.
Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Inte någon av remissinstanserna har invänt mot
förslaget.
Skälen för regeringens förslag: En av tankarna med överflyttningen
av bouppteckningsverksamheten till skatteförvaltningen är att skapa ett
modernt och rationellt ärendehanteringssystem. I samband med utveck-
lingen av detta system har frågan om direktåtkomst aktualiserats. Riks-
skatteverket har kommit fram till att ett antal handläggare på varje skat-
temyndighet kommer att ha behov av direktåtkomst till boupptecknings-
ärenden även i andra regioner än den egna. Det kan t.ex. gälla i efterarvs-
situationer. Om en änka eller änkling flyttar efter makens död kommer
handläggaren i bouppteckningsärendet efter den sist avlidne maken att ha
behov av åtkomst till bouppteckningen efter den först avlidne. Denna
bouppteckning kan finnas hos skattemyndigheten i en annan region. Det
finns visserligen möjlighet att skicka papperskopior av bouppteckningen
och andra nödvändiga handlingar. Meningen är dock att verksamheten
med bouppteckningar skall bli så rationell som möjligt. Direktåtkomst till
uppgifterna i ärendehanteringssystemet är en del av rationaliseringen.
Riksskatteverket framhåller att verket och skattemyndigheterna har ett
väl utvecklat behörighetssystem. Systemet möjliggör att en anställd en-
dast ges åtkomst till de uppgifter som denne har behov av för sina arbets-
uppgifter. Även åtkomsten till uppgifterna i bouppteckningsärenden bör,
enligt verket, omfattas av behörighetssystemet. Eftersom endast de
handläggare som arbetar med bouppteckningsärenden avses få behörig-
het att handlägga ärenden i systemet kommer antalet handläggare med
direktåtkomst till uppgifterna att vara begränsat.
Det förfarande som Riksskatteverket beskrivit kan enligt regeringens
mening accepteras från integritetssynpunkt. Ingen remissinstans har hel-
ler haft något att invända mot förfarandet. På grund av detta och eftersom
det möjliggör en rationell hantering av bouppteckningsärendena föreslår
regeringen att Riksskatteverket och skattemyndigheterna skall få ha di-
rektåtkomst till de uppgifter i beskattningsdatabasen som behövs för att
ta ut arvsskatt och gåvoskatt samt till handlingarna i boupptecknings-
ärendena.
Direktåtkomst till en databas inom en myndighetsorganisation innebär
dock inte att samtliga anställda har tillgång till uppgifterna. Tvärtom
medför personuppgiftslagens allmänna bestämmelser om grundläggande
krav på och säkerhet vid behandling m.m. att olika åtgärder måste vidtas
som förhindrar missbruk. Det kan t.ex. innebära att åtkomst till olika
uppgifter inom en myndighet är begränsad med hjälp av olika behörig-
hetsnivåer så att det är ett starkt begränsat antal personer som har tillgång
till samtliga uppgifter.
Enligt bestämmelsen i 10 § skatteregisterlagen medges s.k. riksåtkomst
för vissa uppgifter. Så länge verksamheten med bouppteckningar föreslås
41
4.7
Utlämnande av handlingar
Prop. 2000/01:117
Regeringens förslag: Uppgifter från beskattningsdatabasen som har sin
grund i arvsbeskaltningcn skall få lämnas ut på medium för automatise-
rad behandling till enskilda endast om regeringen har meddelat före-
skrifter om det.
Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Inte någon av remissinstanserna har invänt mot
förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Offentlighetsprincipen ger allmän-
heten rätt att ta del av en allmän handling på stället och att få cn pappers-
kopia av handlingen. Det finns däremot ingen skyldighet för en myndig-
het alt lämna ut uppgifterna i elektronisk form till cn enskild person. I
skatteregisterlagen finns ingen bestämmelse som reglerar frågan om ut-
lämnande av handling på medium för automatiserad behandling. Enligt
2 kap. 5 § lagen om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens be-
skattningsverksamhet får uppgifter från beskattningsdatabasen lämnas ut
på medium för automatiserad behandling till en enskild endast om reger-
ingen har meddelat föreskrifter om det.
Riksskatteverket är i dag restriktivt med utlämnande på medium för
automatiserad behandling till enskilda. Verket kan för närvarande inte se
någon anledning att göra någon avvikande bedömning när det gäller
uppgifter i verksamheten med bouppteckningar och dödsboanmälan.
Regeringen, som anser att samtliga uppgifter som finns i skattedataba-
sen bör behandlas på samma sätt när det gäller utlämnande till enskilda
personer, föreslår att även uppgifter från beskattningsdatabasen som har
sin grund i arvsbeskattningen skall få lämnas ut på medium för automati-
serad behandling till enskilda endast om regeringen har meddelat före-
skrift om det.
Med hänsyn till Riksskatteverkets restriktiva inställning till utläm-
nande av uppgifter på medium för automatiserad behandling och efter-
som skatteregisterlagen avses gälla endast fram till den 1 oktober 2001
anser regeringen inte att det finns anledning att nu ta in bestämmelser om
utlämnande i den lagen. Fr.o.m. den 1 oktober 2001 avses 2 kap. 5 § la-
gen om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverk-
samhet gälla. Där stadgas att uppgifter i databasen får lämnas ut till en
enskild på medium för automatiserad behandling endast om regeringen
har meddelat föreskrifter om det. Regeringens förslag om utlämnande av
handling till enskilda föranleder därför inget förslag till lagändring.
4.8 Gallring av uppgifter för automatiserad behandling
Regeringens förslag: Bestämmelserna i 2 kap. 11 och 13 §§ lagen om
behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet
skall gälla även uppgifter och handlingar som rör verksamheten med bo-
uppteckningar och dödsboanmälan enligt ärvdabalken. Bestämmelserna
innebär att uppgifterna enligt huvudregeln skall gallras sju år efter ut-
gången av det kalenderår under vilket det beskattningsår till vilket upp-
gifterna eller handlingarna kan hänföras gick ut men att detta inte hindrar
45
att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om att uppgifter eller handlingar skall gallras vid en annan
tidpunkt än den som huvudregeln anger eller att handlingar skall bevaras.
Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna har lämnat för-
slaget utan erinran. Hovrätten för Övre Norrland delar Riksskatteverkets
uppfattning att bouppteckningar m.m. kan behöva bevaras längre tid än
sju år. Hovrätten anser att en lagändring behövs även i den delen. Ut-
gångspunkten för regleringen måste, enligt Datainspektionen, vara att
personuppgifter inte bevaras under längre tid än som är nödvändigt med
hänsyn till ändamålen med behandlingen.
Skälen för regeringens förslag: Enligt bestämmelserna i arkivlagen
(1990:782), som är tillämpliga på tingsrätter och skattemyndigheter, skall
allmänna handlingar bevaras så att de tillgodoser rätten att ta del av all-
männa handlingar, behovet av information för rättsskipningen och för-
valtningen samt forskningens behov (3 § arkivlagen). Vidare föreskrivs
att allmänna handlingar får gallras, varvid hänsyn skall tas till dessa än-
damål samt till att arkiven är en del av kulturarvet (10 §).
När det gäller bestämmelser om bevarande och gallring måste en av-
vägning göras mellan å ena sidan integritetsskyddsintressen och å andra
sidan insyns- och rättssäkerhetsaspekter, myndigheternas informations-
behov samt forskningsintresset (se prop. 1989/90:72 s. 51 ff. och prop.
1997/98:108 s. 80).
I 9 § personuppgiftslagen läggs det fast vissa grundläggande krav på
behandlingen av personuppgifter. Bland annat anges att personuppgifter
inte skall bevaras under längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn
till ändamålen med behandlingen. Personuppgifter får dock bevaras för
historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål under en längre tid än
vad som nu sagts. Av 8 § andra stycket personuppgiftslagen följer vidare
uttryckligen att lagen inte hindrar att en myndighet bevarar allmänna
handlingar eller att arkivmaterial tas om hand av en arkivmyndighet.
En bestyrkt kopia av bouppteckningen skall förvaras hos beskatt-
ningsmyndigheten (20 kap. 8 § andra stycket ÄB). Även en dödsboan-
mälan skall förvaras hos denna myndighet (20 kap. 8 a § andra stycket
ÄB). Däremot finns ingen särskild gallringsbestämmelse. Arkivlagens
bestämmelser blir därför tillämpliga.
När det gäller gallring av uppgifter och handlingar som finns på me-
dium för automatiserad behandling innehåller skatteregisterlagen be-
stämmelser om detta (19 och 20 §§ skatteregisterlagen). Huvudregeln i
19 § första stycket innebär att uppgifter i det centrala skatteregistret som
hänför sig till en viss beskattningsperiod gallras sju år efter utgången av
det kalenderår under vilket perioden gick ut. I andra stycket finns be-
stämmelser om att vissa uppgifter får bevaras även efter den tid som an-
ges i första stycket. Regeringen får dessutom, enligt sjätte stycket, med-
dela föreskrifter om förlängd bevaringstid för bl.a. uppgifter som avses i
första stycket. Enligt huvudregeln i 20 § första stycket skall upptagningar
i regionala register gallras sju år eller, i fråga om handlingar som avser
aktiebolag eller ekonomisk förening, tio år efter beskattningsårets ut-
gång. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
enligt tredje stycket samma paragraf meddela föreskrifter om undantag
Prop. 2000/01:117
46
från bestämmelserna i första stycket. I 2 kap. 11 § lagen om behandling Prop. 2000/01:117
av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet föreskrivs
enligt huvudregeln att uppgifter och handlingar i databasen skall, om
inget annat anges i 12 §, gallras senast sju år efter utgången av det kalen-
derår då den beskattningsperiod som uppgifterna eller handlingarna kan
hänföras till gick ut. I 2 kap. 13 § samma lag finns bestämmelser om att
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om att uppgifter eller handlingar skall bevaras under längre
tid.
Vissa frågor, bl.a. om hur länge skattemyndigheterna skall bevara bo-
uppteckningar på medium för automatiserad behandling och om vilka
andra uppgifter som kan komma att behöva bevaras, är ännu inte lösta.
Från och med den 1 oktober 2001 avses gallringsbestämmelsema i
2 kap. lagen om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskatt-
ningsverksamhet bli tillämpliga. Enligt 2 kap. 13 § nämnda lag har re-
geringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att
bestämma en längre bevaringstid än vad som anges i 11 § samma kapitel.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan därige-
nom meddela föreskrifter om hur länge de nu aktuella handlingarna skall
bevaras.
Fram till den 1 oktober 2001 avses skatteregisterlagen gälla även för
den verksamhet med bouppteckningar och dödsboanmälan som stöds på
automatiserad behandling. Regeringen föreslår dock att ett undantag skall
göras från lagens gallringsbestämmelser. Undantaget innebär att boupp-
teckningar på medium för automatiserad behandling skall bevaras. Re-
geringens förslag föranleder ändringar i 19 och 20 §§ skatteregisterlagen.
5.1 En utvidgning av skattekontosystemet
Regeringens förslag: Skattekontosystemet utvidgas till att omfatta även
arvs- och gåvoskatt.
Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna har lämnat för-
slaget utan erinran. Kammarkollegiet anser att förslagen beträffande arvs-
och gåvoskatten i vissa anseenden inte naturligt passar in i skattekonto-
systemet. På grund av detta anser kollegiet att förslagen inte är tillräck-
ligt genomarbetade för att genomföras. Skatteförvaltningen är sedan tidi-
gare väl bekant med de nuvarande reglerna om uppbörd av arvs- och gå-
voskatt. Det saknas därför, enligt kollegiets mening, anledning att redan
nu övergå till skattekontosystemet vad gäller arvs- och gåvoskatten. Eko-
nomistymingsverket anser att konsekvensen av att hantera administratio-
nen av dödsbon via skattekonton ger en totalt sett god ekonomi. Svenska
Bankföreningen erinrar om den utredning av skattekontoreformen som
för närvarande pågår inom Riksskatteverket. En slutrapport skall presen-
47
regleras i skatteregisterlagen, dvs. fram till den 1 oktober 2001, bör riks- Prop. 2000/01:117
åtkomst gälla även för de uppgifter som anges i den av regeringen före-
slagna nya punkten 34 i 7 §. Fr.o.m. den 1 oktober 2001 bör frågan i
stället regleras på samma sätt i lagen om behandling av uppgifter i skatte-
förvaltningens beskattningsverksamhet. Regeringen föreslår en sådan
ordning.
Regeringens förslag föranleder ändring i 10 § skatteregisterlagen. När
det gäller lagen om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens be-
skattningsverksamhet behövs ingen ändring, eftersom lagens bestämmel-
ser i 2 kap. 7 § om direktåtkomst för Riksskatteverket och skattemyndig-
heterna hänvisar till uppgifter som avses i bl.a. 4 § samma kapitel. Den
paragrafen skall enligt regeringens förslag utvidgas till att också avse
uppgifter om verksamheten med bouppteckningar och dödsboanmälan
enligt ärvdabalken.
4.6 Sökbegrepp
Regeringens förslag: I verksamheten med bouppteckningar och dödsbo-
anmälan enligt ärvdabalken samt i verksamheten med att ta ut arvsskatt
skall endast uppgifter som avses i 15 kap. 2 § sekretesslagen få användas
som sökbegrepp. Vid sökning efter elektroniska handlingar skall även
uppgift om namn och person- eller samordningsnummer få användas.
Som sökbegrepp får dock inte användas sådana känsliga uppgifter som
anges i 13 § personuppgiftslagen eller uppgifter om lagöverträdelser
m.m. som anges i 21 § samma lag.
Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med reger-
ingens förslag. Riksskatteverket har dock inte föreslagit några särskilda
sökbegränsningar när det gäller skattemyndigheternas sökningar i be-
skattningsdatabasen i verksamheten med bouppteckningar och dödsbo-
anmälan.
Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna har lämnat för-
slaget utan erinran. Hovrätten för Övre Norrland anför att Registerför-
fattningsutredningen i sitt betänkande SOU 1999:105 har föreslagit ett
väl avvägt antal sökbegrepp och hovrätten har tidigare tillstyrkt detta
förslag. Att nu, utan ytterligare utredning, utöka antalet sökbegrepp anser
hovrätten inte vara befogat. Hovrätten anser inte heller att Riksskattever-
ket på ett klart och tydligt sätt redovisat varför just bouppteckningsverk-
samheten skulle vara i större behov av fler sökbegrepp än övrig verk-
samhet inom skatteförvaltningen. Av dessa anledningar avstyrker hov-
rätten Riksskatteverkets förslag i den här delen. Om bouppteckningar
skall få tas in som elektroniska handlingar måste man, enligt Datain-
spektionen, överväga att i lagstiftningen ta in rättsliga sökbegränsningar
till skydd mot integritetskänsliga sammanställningar. Det kan även vara
nödvändigt att ha sökbegränsningar för uppgifterna i övrigt. Inspektionen
kan tillstyrka vad Riksskatteverket föreslår om sökbegränsningar. Re-
geringen bör därutöver ha möjlighet att i förordning föreskriva de ytterli-
gare sökbegränsningar som kan visa sig behövas.
Skälen för regeringens förslag: De regionala skatteregistren får i dag
enligt bestämmelserna i 11 § andra stycket skatteregisterlagen innehålla
42
elektroniska handlingar. Vid sökning efter uppgifter i skatteregistret får Prop. 2000/01:117
endast uppgift om personnummer, organisationsnummer, namn, firma,
itrendebeteckning, taxeringsår, beskattningsår, inkomstår, redovisnings-
period, handläggande enhet, datum och uppgift om var i handläggnings-
gången ärendet befinner sig användas (13 § första stycket skatlcregister-
lagen). Vid sökning i en sådan handling som kommit in eller upprättats i
ett ärende som hänför sig till regionen får endast ärendebclcckning och
beteckning på handling användas som sökbegrepp (13 § andra stycket
skatteregisterlagen).
Enligt bestämmelserna i 2 kap. 10 § lagen om behandling av uppgifter
i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet får endast uppgift om
namn, person- eller samordningsnummer, beteckning för fastighet samt
uppgifter som avses i 15 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) användas
som sökbegrepp i fråga om elektroniska handlingar. Som sökbegrepp får
dock inte användas sådana känsliga uppgifter som anges i 13 § person-
uppgiftslagen eller uppgifter om lagöverträdelser m.m. som anges i 21 §
samma lag. Syftet med begränsningen av sökbegrepp är att hindra fram-
tagande av sammanställningar av uppgifter i olika handlingar. Däremot
finns inte några begränsningar när handlingen väl är identifierad och till-
gänglig för handläggaren.
Riksskatteverket har uppgett att bouppteckningar och andra handlingar
avses att scannas in och hanteras i ett elektroniskt ärendehanteringssy-
stem. Som framgår av avsnitt 4.3 kommer en del uppgifter att behandlas i
beskattningsdatabasen även i annan form än som inscannade handlingar.
Vid sökning efter handlingar vid handläggningen av boupptecknings-
ärenden avser skatteförvaltningen inte att använda andra sökbegrepp än
nantn, personnummer, ärendenummer, ankomstdatum, typ av handling
och dödsdatum. Det kommer således inte att vara möjligt att söka fram
t.ex. alla bouppteckningar med tillgångar över ett visst belopp eller med
tillgångar av ett visst slag. Det kommer inte heller att vara möjligt att
söka fram cn speciell uppgift i cn eller flera bouppteckningar som scan-
nats in eftersom det inte är aktuellt med bildtolkning i samband med
scanningen. Bouppteckningarna lagras endast som bilder.
De sökbegränsningar som anges i 2 kap. 10 § lagen om behandling av
uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet vid sökning efter
handlingar och som är något vidare än de som föreslogs av Registerför-
fattningsutredningen, lägger inte hinder i vägen för skatteförvaltningens
planer i fråga om verksamheten med bouppteckningar och dödsboanmä-
lan. De fyller dessutom det behov som kan ställas på ett diarium över
allmänna handlingar. Den elektroniska diarieföringen kommer därige-
nom att kunna regleras av samma lag som reglerar den elektroniska ären-
dehanteringen i övrigt.
1 13 § skatteregisterlagen finns bestämmelser om sökbegränsningar vid
sökning i de regionala skatteregistren. Om verksamheten med boupp-
teckningar och dödsboanmälan skall ske inom ramen för skatteregisterla-
gen bör sökbegränsningar motsvarande de som gäller enligt 2 kap. 10 §
lagen om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattnings-
verksamhet vid sökning efter handlingar enligt Riksskatteverket föras in i
skatteregisterlagen.
Sekretess gäller enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen för alla uppgifter om
enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden när uppgifterna före-
43
kommer i en myndighets verksamhet inom skatteområdet på det sätt som Prop. 2000/01:117
specificeras i paragrafen. Både arvsskatteärenden och gåvoskatteärenden
är emellertid enligt paragrafens lydelse uttryckligen undantagna från sek-
retessen. Skattemyndighetens uppgifter i arvsskatteärenden kommer
alltså, i likhet med vad som gäller när motsvarande uppgifter finns hos
tingsrätten, att vara offentliga. Även uppgifter i verksamheten med bo-
uppteckningar och dödsboanmälan kommer att vara offentliga hos skat-
temyndigheten i samma utsträckning som hos tingsrätten. Regeringen
avser att överväga frågan om det finns anledning att sekretessbelägga
någon eller några av de nu nämnda uppgifterna.
Om allmänheten under åberopande av offentlighetsprincipen vill ta del
av handlingarna i ett bouppteckningsärende måste det ske med utgångs-
punkt från vad som sagts om skattemyndigheternas sökmöjligheter.
Riksskatteverket säger sig ha förståelse för att sökbegränsningar kan
bli aktuella även för andra uppgifter än elektroniska handlingar som före-
slås få behandlas i beskattningsdatabasen. Sådana sökbegränsningar kan
dock enligt Riksskatteverket försvåra arbetet vid ärendelottning, då det
under en kort tid vaije dag kan finnas behov av att snabbt kunna ta reda
på vilka ärenden som är komplicerade. Problem kan eventuellt upp-
komma även vid framställning av statistik. Riksskatteverket förordar där-
för inga särskilda sökbegränsningar.
Om sökbegränsningar ändå skulle anses vara nödvändiga när det gäller
skattemyndigheternas sökningar i beskattningsdatabasen i verksamheten
med debitering av arvsskatt föreslår Riksskatteverket sådana begräns-
ningar som enligt 2 kap. 10 § lagen om behandling av uppgifter i skatte-
förvaltningens beskattningsverksamhet gäller vid sökning efter hand-
lingar.
Regeringen delar Riksskatteverkets uppfattning att de bestämmelser
om sökbegrepp som finns i 2 kap. 10 § lagen om behandling av uppgifter
i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet kan gälla även vid sökning
efter handlingar i verksamheten med bouppteckningar och dödsboanmä-
lan.
Med hänsyn till vad Datainspektionen har anfört och till vad reger-
ingen tidigare sagt om integritetsskyddsaspekter anser regeringen, till
skillnad mot Riksskatteverket, att det dessutom behövs en begränsning
av sökbegrepp när det gäller de uppgifter som föreslås få behandlas i be-
skattningsdatabasen.
Regeringen föreslår därför att i verksamheten med bouppteckningar
och dödsboanmälan enligt ärvdabalken samt i verksamheten med utta-
gande av arvsskatt skall endast uppgifter som avses i 15 kap. 2 § sekre-
tesslagen få användas som sökbegrepp. Vid sökning efter elektroniska
handlingar skall dock även uppgift om namn och person- eller samord-
ningsnummer få användas. Som sökbegrepp får inte användas sådana
känsliga uppgifter som anges i 13 § personuppgiftslagen eller uppgifter
om lagöverträdelser m.m. som anges i 21 § samma lag.
Bestämmelser om sådana sökbegränsningar bör tas in i både skattere-
gisterlagen och lagen om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens
beskattningsverksamhet. Regeringen föreslår en sådan ordning.
Regeringens förslag föranleder införande av en ny paragraf, 13 a §, i
skatteregisterlagen och tillägg av två nya stycken i 2 kap. 10 § lagen om
behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet.
44
teras senast den 31 maj 2001. Föreningen anser mot denna bakgrund att Prop. 2000/01:117
något beslut om att även lägga in arvs- och gåvoskatten i skattekontosy-
stemet inte skall fattas innan slutrapporten presenterats och eventuella
brister i systemet kunnat rättas till.
Skälen för regeringens förslag: Fr.o.m. den 1 januari 1998 tillämpas
ett nytt system för redovisning och betalning av de mest frekventa skat-
terna och avgifterna, det s.k. skattekontosystemet. Det syftar till enhet-
lighet och förenkling vid bestämmande, debitering, redovisning och be-
talning av skatter och avgifter genom en samordning av i första hand de
oftast förekommande regelbundna skatterna och avgifterna. Skattekonto-
systemet omfattar bl.a. innehållen skatt, dvs. av arbetsgivare gjorda
skatteavdrag från ersättning för arbete, socialavgifter, mervärdesskatt,
inkomstskatt, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Det nya systemet
regleras i skattebetalningslagen (1997:483, SBL).
Skattekontosystemet omfattar inte samtliga skatter och avgifter. Bl.a.
punktskatterna, kupongskatten samt arvs- och gåvoskatten lämnades från
början utanför skattekontosystemet. Avsikten är emellertid att också
dessa skatter samt även andra skatter och avgifter på sikt skall omfattas
av den nya ordningen för redovisning och betalning m.m. Genom enkla
och enhetliga förfaranderegler på skatte- och avgiftsområdet kan skatte-
administrationen effektiviseras och göras mer resurssnål samtidigt som
de enskilda skatte- och avgiftsbetalama ges möjlighet att lättare skaffa
sig kunskap om och överblicka gällande regelsystem (jfr prop.
1996/97:1 (K) s. 257 f.).
Enligt Riksskatteverkets mening är det lämpligt att reglerna om debite-
ring och betalning av arvs- och gåvoskatt tas in i skattebetalningslagen
och att dessa skatter sålunda förs in i skattekontosystemet i samband med
att ansvaret för inregistrering av bouppteckningar och arvsbeskattning
förs över till skattemyndigheterna.
Kammarkollegiet anser att förslagen beträffande arvs- och gåvoskatten
i vissa avseenden inte naturligt passar in i skattekontosystemet och att
förslagen inte är tillräckligt genomarbetade för att genomföras nu. Re-
geringen kan i viss mån hålla med om det förstnämnda men anser att de
justeringar som behövs kan göras nu. Regeringen anser inte heller att det
finns skäl att invänta den rapport från Riksskatteverket som Svenska
Bankföreningen nämnt. Inget tyder på att det skulle finnas sådana brister
i systemet som behöver rättas till för att den föreslagna utvidgningen
skall kunna ske. Att arvs- och gåvoskatten infogas i skattekontosystemet
redan i samband med att arvsbeskattningen förs över till skattemyndig-
heterna är viktigt eftersom detta, som också Ekonomistymingsverket
framhållit, totalt sett är samhällsekonomiskt fördelaktigt. Regeringen
delar sålunda Riksskatteverkets uppfattning och föreslår att skattebetal-
ningslagcns bestämmelser om debitering och betalning av skatt nu utvid-
gas till att omfatta även arvs- och gåvoskatten. Däremot bör bestämmel-
serna om redovisning och bestämmande av arvs- och gåvoskatt stå kvar i
ärvdabalken (ÄB) respektive lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvo-
skatt (AGL).
Bestämmelserna om i vilken omfattning skattebctalningslagcns be-
stämmelser skall gälla i fråga om arvs- och gåvoskatt bör tas in i cn ny
paragraf i 1 kap. SBL.
48
En följd av arvs- och gåvoskattens infogning i skattekontosystemet är Prop. 2000/01:117
att skattebetalningslagens bestämmelser om bl.a. omprövning och över-
klagande i 21 respektive 22 kap. blir tillämpliga när det gäller beslut om
debitering och betalning samt anstånd med betalning av arvs- och gåvo-
skatt.
Regeringens förslag föranleder införandet av en ny paragraf, 1 kap.
1 a §, i skattebetalningslagen samt ändringar i 34 och 44 §§ AGL.
5.2 Förseningsavgift vid för sent lämnad gåvodeklaration
och anstånd med att lämna deklaration
Regeringens förslag: Bestämmelser om förseningsavgift vid för sent
lämnad gåvodeklaration och om anstånd med att lämna sådan deklaration
skall tas in i lagen om arvsskatt och gåvoskatt
Förseningsavgiften skall vara 1 000 kronor.
Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med reger-
ingens förslag.
Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna har lämnat för-
slagen utan erinran. Hovrätten för Övre Norrland ifrågasätter nödvän-
digheten av en förseningsavgift eftersom möjligheten att förelägga vid
vite kvarstår. Enligt Kammarrätten i Stockholm går Riksskatteverkets
förslag inte tillräckligt långt. Kammarrätten frågar sig varför försenings-
avgift bara skall utgå vid för sent inlämnade deklarationer. Enligt kam-
marrätten borde motsvarande gälla även vid för sent inlämnade boupp-
teckningar.
Skälen för regeringens förslag: Riksskatteverket har föreslagit infö-
rande av en förseningsavgift vid för sent inlämnad gåvodeklaration. Nå-
gon motsvarande avgift har däremot inte föreslagits om en bouppteck-
ning lämnas in för sent.
Riksskatteverket anser att det inte är nödvändigt att införa en särskild
förseningsavgift för att bouppteckningarna skall lämnas in i rätt tid.
Dessutom anser verket att en förseningsavgift skulle komma att medföra
tillämpningsproblem i fråga om exempelvis tilläggsbouppteckningar. När
det gäller gåvodeklarationer behövs emellertid enligt Riksskatteverkets
mening ett påtryckningsmedel i form av en förseningsavgift om nuva-
rande ränteregler slopas.
I avsnitt 4.1 har regeringen föreslagit att en bouppteckningsblankett
med vissa förtryckta uppgifter skall få skickas ut med automatik till
dödsboet. Skattemyndigheten skall bevaka att bouppteckningen kommer
in i rätt tid. Om den inte gör det finns det en möjlighet för skattemyndig-
heten att vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att komma in med bo-
uppteckningen (20 kap. 9 § ÄB). I avsnitt 5.6 föreslår regeringen att be-
talning av arvsskatt och gåvoskatt skall ske senast vid den förfallodag
som infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från beslutsdagen och
i avsnitt 5.9 att räntebestämmelserna i lagen om arvsskatt och gåvoskatt
skall ersättas med räntebestämmelserna i skattebetalningslagen. Detta
innebär att räntan inte längre kan ses som ett påtryckningsmedel för att
bouppteckningar eller gåvodeklarationer skall lämnas in i tid.
49
När det gäller en bouppteckning är registreringen av denna viktig för Prop. 2000/01:117
dödsbodelägarna eftersom en registrerad bouppteckning behövs t.ex. för
att dödsbodelägarna skall kunna lyfta pengar från dödsboets bankkonton.
Dödsbodelägarna har därför i regel ett eget intresse av att så snart som
möjligt lämna in cn bouppteckning för registrering. Dessutom har skat-
temyndigheten kännedom om vilka som har avlidit och vet därigenom i
vilka fall det skall komma in cn bouppteckning eller en dödsboanmälan.
Med hänsyn till vad som sagts nu anser regeringen, i likhet med Riks-
skatteverket men till skillnad mot Kammarrätten i Stockholm, att det inte
finns något behov av en förseningsavgift som påtryckningsmedel när det
gäller ingivande av bouppteckningar.
Däremot kan en förseningsavgift vara motiverad beträffande sådana
gåvodeklarationer som avses i 45 § första stycket D AGL trots att det,
som Hovrätten för Övre Norrland framhållit, finns en möjlighet till vites-
föreläggande om deklaration inte ges in. I detta fall har ju skattemyndig-
heten normalt inte någon kännedom om gåvan. Om bestämmelserna om
ränta i lagen om arvsskatt och gåvoskatt ersätts med räntercglcrna i skat-
tebetalningslagcn bör enligt regeringens mening en förseningsavgift infö-
ras vid för sent lämnad gåvodeklaration.
Regeringen föreslår att bestämmelser om förseningsavgift vid för sent
lämnad gåvodeklaration och bestämmelser om befrielse i vissa fall från
sådan avgift tas in i lagen om arvsskatt och gåvoskatt. Förseningsavgiften
bör vara 1 000 kronor i likhet med vad som gäller i fråga om för sent
lämnad skattedeklaration enligt skattebetalningslagen. Bestämmelserna
bör utformas med motsvarande bestämmelser i skattebetalningslagen
som förebild.
Enligt Riksskatteverket bör bestämmelserna om förseningsavgift kom-
bineras med bestämmelser om anstånd med att lämna en gåvodeklara-
tion. Inte någon av remissinstanserna har haft något att erinra mot detta
förslag.
Regeringen gör samma bedömning som Riksskatteverket och föreslår
att bestämmelser om anstånd med att lämna gåvodeklaration tas in i la-
gen om arvsskatt och gåvoskatt. Även dessa bestämmelser bör utformas
med motsvarande bestämmelser i skattebetalningslagen som förebild.
Regeringens förslag föranleder införandet av tre nya paragrafer, 46 a,
47 a och 47 b §§, i lagen om arvsskatt och gåvoskatt.
5.3 Beslutande myndighet
Regeringens förslag: Bestämmelserna om beslutande myndighet i skat-
tebetalningslagen skall justeras så att de kan tillämpas även i fråga om
beslut rörande arvsskatt.
Nuvarande bestämmelser om beslutsmyndighet i lagen om arvsskatt
och gåvoskatt ersätts med hänvisningar till skattebetalningslagens regler
om beslutande myndighet.
1 ärvdabalkens bestämmelser om vilken skattemyndighet en boupp-
teckning skall ges in till skall hänvisningen till beslutande myndighet
enligt lagen om arvsskatt och gåvoskatt ersättas med en hänvisning till
motsvarande bestämmelser i skattebetalningslagen.
50
Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med reger- Prop. 2000/01:117
ingens förslag.
Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna har lämnat för-
slagen utan erinran. Enligt Hovrätten för Övre Norrland blir konsekven-
serna av Riksskatteverkets förslag att det i en del fall kommer att finnas
flera möjliga registreringsmyndigheter för en bouppteckning och detta är
en inte önskvärd förändring. Hovrätten avstyrker därför Riksskattever-
kets förslag och förordar i stället att rätt beslutsmyndighet kvarstår i ärv-
dabalken och lagen om arvsskatt och gåvoskatt på det sätt som reger-
ingen föreslog i prop. 2000/01:21. I skattekontosystemet bör, enligt hov-
rätten, ändock dödsboet kunna betraktas som skattskyldig på det sätt som
Riksskatteverket avsett. Emellertid måste då en generell hänvisning till
skattebetalningslagen införas i lagen om arvsskatt och gåvoskatt när det
gäller debiteringen av sådan skatt. Enligt Kammarrätten i Stockholm
finns det en poäng i att använda skattekontot även för arvs- och gåvoskatt
men ifrågasätter om det inte behövs ytterligare överväganden i denna del.
Det normala är att arvsskatten förskotteras av dödsboet. Endast i enstaka
fall skall skatten erläggas direkt av arvingar, testamentstagare och för-
månstagare. Riksskatteverket har valt en lösning som innebär att inte
bara dödsboets förhållanden, dvs. den avlidnes hemvist, blir vägledande.
Hänsyn skall även i vissa fall tas till mottagarens hemvist. Detta torde
dock leda till en del praktiska bekymmer när det gäller att samordna
uppbördsfrågoma i de fall där arvsskatten inte bara skall förskjutas av
dödsboet. Ytterligare överväganden synes därför enligt kammarrätten
påkallade i forumfrågan. Härtill kommer att enligt 2 kap. 1 § SBL kom-
mer den skattemyndighet att vara beslutande som senast var behörig att
fatta beslut som rörde den avlidne. Bestämmelserna i lagrummet knyter
an till året före det år då beslutet skall fattas. Denna forumregel synes
kammarrätten oklar eftersom det inte finns någon tidsfrist angiven när
beslut om arvsskatt senast skall fattas. Kammarkollegiet anför att det
saknas regler i ärvdabalken och lagen om arvsskatt och gåvoskatt om när
beslut om arvsskatt skall fattas. Den av Riksskatteverket föreslagna re-
geln om beslutande myndighet blir därför omöjlig att tillämpa. Kollegiet
avstyrker de föreslagna forumbestämmelsema och förordar en lagstift-
ning som motsvarar den som gäller i dag.
Skälen för regeringens förslag: Lagen om arvsskatt och gåvoskatt
innehåller bl.a. bestämmelser om beslutande myndighet i fråga om arvs-
skatt och gåvoskatt (34 och 44 §§ AGL). I 20 kap. 8 § ÄB finns bestäm-
melser om vilken skattemyndighet en bouppteckning skall ges in till (av-
ser ärvdabalkens lydelse från och med den 1 juli 2001). I paragrafen hän-
visas till beslutande myndighet enligt lagen om arvsskatt och gåvoskatt. I
skattebetalningslagen finns bestämmelser om beslutande myndighet i
2 kap.
Riksskatteverket föreslår att bestämmelser om beslutande myndighet i
frågor som rör arvsskatt och gåvoskatt skall ges genom hänvisningar i
34 § respektive 44 § AGL till behörighetsreglerna i 2 kap. SBL.
Regeringen, som anser att den lagstiftningsteknik som Riksskattever-
ket har förordat är ändamålsenlig, föreslår en sådan ordning. De hänvis-
ningar i 34 och 44 §§ AGL som Riksskatteverket föreslagit måste dock,
som Hovrätten för Övre Norrland och Kammarrätten i Stockholm påpe-
51
kat, justeras för att undvika att flera myndigheter blir behöriga att fatta Prop. 2000/01:117
beslut i samma frågor.
Rätten att fatta beslut om skatt enligt skattebetalningslagen som rör ju-
ridiska personer regleras i 2 kap. 2 § SBL. Där sägs bl.a. att beslut som
rör en skattskyldigs dödsbo fattas av den skattemyndighet som senast var
behörig att fatta beslut som rörde den skattskyldige. Bestämmelsen bör
justeras så att den inte bara gäller beslut som rör en skattskyldigs dödsbo
utan alla beslut som rör ett dödsbo oberoende av om den avlidne var
skattskyldig eller inte. Härigenom kan bestämmelsen tillämpas också i
fråga om beslut om sådan arvsskatt som skall ”förskjutas” av ett dödsbo,
dvs. sådan arvsskatt som skall betalas in av dödsboet.
När arvsskatten inte skall förskjutas av dödsboet, skall skatten enligt
bestämmelserna i lagen om arvsskatt och gåvoskatt påföras den som för-
värvar egendomen, dvs. i regel arvtagare, testamentstagare eller legatarie.
Arvsskatten bör beslutas av en och samma skattemyndighet oberoende av
om det är dödsboet eller någon annan som är skyldig att betala arvsskat-
ten. Regeringen föreslår därför att beslut om arvsskatt alltid skall fattas
av den skattemyndighet som senast var behörig att fatta beslut som rörde
den avlidne.
Om den avlidne har bytt folkbokföringsort efter den 1 november året
före dödsfallsåret bör beslut om arvsskatt, liksom andra beslut om skatt
som rör dödsboet, fattas av skattemyndigheten i den region där den av-
lidnes senaste rätta folkbokföringsort var belägen. Bestämmelserna i
2 kap. 5 § SBL om att regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får besluta att uppgifter som enligt skattebetalningslagcn skall
fullgöras av cn viss skattemyndighet i stället skall fullgöras av cn annan
skattemyndighet bör gälla även i fråga om beslut om arvsskatt.
Regeringen föreslår med hänsyn till vad som sagts nu att regleringen
om beslutande myndighet i lagen om arvsskatt och gåvoskatt bör ske
genom en hänvisning till bestämmelserna i 2 kap. 2 och 5 § § SBL när det
gäller arvsskatt.
När det gäller gåvoskatt är förhållandena något annorlunda. I detta fall
är det gåvotagaren som är skattskyldig (2 § AGL). Med hänsyn till detta
bör, som Riksskatteverket föreslagit och som inte någon av remissinstan-
serna har haft något att erinra mot, de allmänna reglerna om beslutande
myndighet i 2 kap. SBL tillämpas. Regeringen föreslår en sådan ordning.
Även i detta fall bör regleringen om beslutande myndighet i lagen om
arvsskatt och gåvoskatt ske genom en hänvisning till bestämmelserna i
skattebetalningslagen. Den tidpunkt som skall vara avgörande för vilken
skattemyndighet som är behörig att fatta beslut om gåvoskatt bör emel-
lertid vara den då skattskyldigheten inträder i stället för den då beslutet
skall fattas. Hänvisningen bör ske till 2 kap. 1, 2 och 5 §§ SBL. Om 1
eller 2 § skall tillämpas blir givetvis beroende av om den skattskyldige är
cn fysisk eller en juridisk person. Bestämmelserna i 2 kap. 5 § SBL, som
gäller överflyttning av ärenden mellan myndigheter, bör gälla i de fall
överflyttningen rör beslut om gåvoskatt.
Hovrätten för Övre Norrland avstyrker förslaget att bestämmelserna
om rätt beslutsmyndighct skall tas in i skattebetalningslagen. Enligt hov-
rätten blir konsekvenserna av Riksskatteverkets förslag att det i en del
fall kommer att finnas flera möjliga registreringsmyndigheter för en bo-
uppteckning. Detta skulle givetvis inte vara en rationell ordning eftersom
52
en bouppteckning skall lämnas in till registreringsmyndigheten och den Prop. 2000/01:117
som ger in en bouppteckning aldrig bör behöva tveka om till vilken
myndighet detta skall ske.
Regeringen, som nu föreslagit att arvsskatt skall beslutas av den skat-
temyndighet som senast var behörig att fatta beslut som rörde den av-
lidne, föreslår att en bouppteckning eller en dödsboanmälan skall ges in
till samma skattemyndighet. Om uppgiften att fatta beslut som rör ett
dödsbo har flyttats över till en annan skattemyndighet enligt bestämmel-
serna i 2 kap. 5 § SBL bör bouppteckningar och dödsboanmälan ges in
dit. Med den nu föreslagna ordningen bör en ingivare inte behöva tveka
om till vilken myndighet han eller hon skall vända sig. I de flesta fall
kommer dessutom en förtryckt bouppteckningsblankett att ha sänts ut till
dödsboet och av den bör det kunna framgå till vilken skattemyndighet
bouppteckningen skall ges in.
I detta sammanhang bör det nämnas att regeringen i proposition
2000/01:21 har föreslagit en hänvisning i 20 kap. 8 § ÄB till 34 § AGL.
Riksdagen har godtagit detta förslag. Om riksdagen godtar även reger-
ingens nu framlagda förslag kommer den beslutsbehörighet som anges i
2 kap. 2 och 5 §§ SBL också att gälla i fråga om beslut om arvsskatt. På
grund av hänvisningen i 20 kap. 8 § ÄB till 34 § AGL skall då en bo-
uppteckning ges in till den skattemyndighet som är behörig att fatta be-
slut om arvsskatten.
Regeringen föreslår nu att den aktuella hänvisningen i ärvdabalken i
förenklande syfte skall justeras och göras direkt till 2 kap. 2 och 5 §§
SBL.
Regeringens förslag föranleder ändringar i 2 kap. 2 § SBL, 34 och
44 §§ lagen (2001:95) om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt samt i 20 kap. 8 § lagen (2001:94) om ändring i ärvdabalken.
5.4 Debitering och betalning av arvs- och gåvoskatt
Regeringens förslag: Arvs- och gåvoskatt samt förseningsavgift vid för
sent lämnad gåvodeklaration skall debiteras och betalas enligt reglerna i
skattebetalningslagen. I fråga om ränta på sådan skatt och avgift skall
skattebetalningslagens regler om bestämmande, debitering och betalning
tillämpas.
Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med reger-
ingens förslag.
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har yttrat sig särskilt i
frågan.
Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 5.1 har regeringen föreslagit
att skattekontosystemet skall utvidgas till att omfatta även arvs- och gå-
voskatt. De materiella reglerna om hur arvs- och gåvoskatt skall bestäm-
mas skall även i fortsättningen finnas i lagen om arvsskatt och gåvoskatt.
Detsamma gäller reglerna om hur underlaget för bestämmande av sådana
skatter skall redovisas. Med hänsyn härtill är det endast tillämpningsom-
rådet för skattebetalningslagens regler om debitering och betalning av
skatt som utvidgas till att också avse arvs- och gåvoskatt.
53
Skattcbelalningslagens regler om debitering och betalning bör enligt Prop. 2000/01:117
Riksskatteverkets mening också tillämpas i fråga om förseningsavgift vid
för sent avlämnad gåvodeklaration.
Regeringen anser att den mest ändamålsenliga lösningen ur administ-
rativ synvinkel vid uttagande av arvs- och gåvoskatt samt sådan förse-
ningsavgift som regeringen föreslagit i avsnitt 5.2 är att låta skattebetal-
ningslagcns regler om debitering och betalning gälla. Regeringen föreslår
därför, i likhet med Riksskatteverket, en sådan ordning.
När det däremot gäller ränta på arvs- och gåvoskatt samt på den före-
slagna förseningsavgiften bör den inte bara debiteras och betalas enligt
bestämmelserna i skattebctalningslagen utan också beräknas enligt be-
stämmelserna i den lagen. Regeringen föreslår cn sådan ordning. Det
innebär bl.a. att skattcbetalningslagens regler om kostnadsränta och in-
täktsränta blir tillämpliga även i fråga om arvs- och gåvoskatt samt för-
seningsavgift enligt lagen om arvsskatt och gåvoskatt.
Den materiella bestämmelsen om detta bör tas in i skattebetalningsla-
gen. I upplysande syfte bör det dessutom i lagen om arvsskatt och gåvo-
skatt anges att när det gäller debitering och betalning av arvs- och gåvo-
skatt finns bestämmelserna i skattebetalningslagen.
Regeringens förslag föranleder införande av en ny paragraf, 1 kap.
1 a §, i skattebctalningslagen, samt tillägg av ett nytt stycke i vardera
34 och 44 §§ AGL.
5.5 På vilket skattekonto skall arvsskatt och gåvoskatt
registreras?
Regeringens förslag: Arvsskatt som skall förskjutas av dödsboet skall
registreras på dödsboets skattekonto.
Arvsskatt som skall betalas av den som förvärvat egendom samt gåvo-
skatt skall registreras på förvärvarens respektive gåvotagarens skatte-
konto.
Inbetalda belopp skall registreras på den bctalningsskyldiges skatte-
konto.
Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med reger-
ingens förslag.
Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna har lämnat för-
slagen utan erinran. Kammarkollegiet påpekar att den föreslagna ord-
ningen inte fungerar för den arvsskatt som hänförs till legat. Legatarien
är inte ansvarig för dödsboets skulder och skall inte behöva vidkännas
avräkning för den avlidnes inkomstskatleskulder på belopp som inbeta-
lats som arvsskatt för legatet. Kollegiet avstyrker därför förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 § AGL är den skattskyldig
som förvärvar egendomen, dvs. bl.a. arvtagaren. Enligt 54 § samma lag
skall emellertid dödsboet i de flesta fall ”förskjuta” skatten. Innebörden
av detta uttryckssätt är att medan skatten visserligen beräknas med be-
aktande av de olika arvtagarna samt med hänsyn till deras släktskap med
arvlåtaren och till storleken av deras lotter, så slås den sammanlagda
skatten - i den utsträckning den skall förskjutas av dödsboet - ihop till ett
belopp. Detta belopp meddelas dödsboet (eller ingivaren av bouppteck-
54
ningen), som också tillställs ett inbetalningskort. Beloppet är dock inte Prop. 2000/01:117
förtryckt på inbetalningskortet utan får fyllas i av den som verkställer
betalningen.
När arvsskatten skall påföras ett skattekonto kan det, som Riksskatte-
verket påpekat, i och för sig ifrågasättas om den nuvarande ordningen
bör bestå eller om arvsskatten i stället skall påföras de olika arvtagarna.
Riksskatteverket har emellertid stannat för att inte föreslå någon ändring
i reglerna om att dödsboet skall förskjuta arvsskatten.
Regeringen finner, i likhet med Riksskatteverket, inte skäl att göra nå-
gon ändring i bestämmelserna om vem som i första hand skall betala
arvsskatten. Regeringen anser sålunda att arvsskatten även i fortsätt-
ningen bör förskjutas av dödsboet i samma utsträckning som nu. Med
hänsyn till detta bör sådan arvsskatt som skall förskjutas av dödsboet
registreras på den avlidnes, dvs. dödsboets skattekonto. I sådana fall bör
dödsboet av lagtekniska skäl likställas med en skattskyldig. Regeringen
föreslår en sådan ordning.
I vissa fall skall emellertid arvsskatten enligt bestämmelserna i lagen
om arvsskatt och gåvoskatt inte förskjutas av dödsboet. Det gäller bl.a.
förmånstagarförvärv. I sådana fall skall den som förvärvat egendomen
betala arvsskatten. Sådan arvsskatt, liksom gåvoskatt, bör, som Riks-
skatteverket föreslagit registreras på arvtagarens respektive gåvotagarens
skattekonto.
Det kan också inträffa att ett dödsbo skall förskjuta sådan skatt som
avser ett legat. Den som genom testamente fått ett legat räknas inte som
dödsbodelägare och är inte ansvarig för dödsboets skulder. Legatarien
skall, som Kammarkollegiet framhållit, inte behöva vidkännas avräkning
för den avlidnes skatteskulder på belopp som inbetalats som arvsskatt för
legatet. Regeringen föreslår att en bestämmelse om detta tas in i 16 kap.
SBL.
Det bör dessutom nämnas att det förekommer att den som ger en gåva
utfäster sig att betala gåvoskatten. En sådan utfästelse gäller gentemot
gåvotagaren men medför inte att dennes skattskyldighet faller bort.
Också i sådana fall bör därför skatten registreras på gåvotagarens skatte-
konto.
Enligt 3 kap. 5 § tredje stycket SBL skall skattemyndigheten registrera
bl.a. gjorda inbetalningar på den skattskyldiges skattekonto. Regeringen
föreslår ingen ändring av denna bestämmelse. Det innebär att betald arvs-
och gåvoskatt liksom andra skatter och avgifter som tas in enligt be-
stämmelserna i skattebetalningslagen skall registreras på den betalnings-
skyldiges skattekonto.
Regeringens förslag föranleder tillägg av en ny punkt, punkt 7, i 1 kap.
4 § tredje stycket, en ändring av 16 kap. 9 § SBL och införande av en ny
paragraf, 10 a §, i samma kapitel.
5.6 Betalningsfrist
Regeringens förslag: Betalning av arvs- och gåvoskatt samt försenings-
avgift enligt lagen om arvsskatt och gåvoskatt skall ske senast den för-
fallodag som infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från besluts-
dagen.
55
Riksskatteverkets förslag: överensstämmer med regeringens förslag. Prop. 2000/01:117
Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna har inte yttrat sig
särskilt i frågan.
Skälen för regeringens förslag: I dag är betalningsfristen för arvs-
och gåvoskatt enligt bestämmelserna i 52 § 1 mom. AGL sex veckor från
det att beslutet om skatten meddelades. Enligt bestämmelserna i 16 kap.
6 § SBL skall skatter och avgifter som har bestämts genom ett ompröv-
ningsbcslut betalas senast den förfallodag som infaller efter det att 30
dagar har gått från beslutsdagen. Detsamma gäller beslut om debitering
av skattetillägg och förseningsavgift samt skattemyndighetens beslut om
ansvar enligt 12 kap. samma lag. Förfallodagar är den 17 och 26 januari,
den 12, 17 och 26 augusti, den 12 och 27 december samt den 12 och 26 i
övriga månader.
Riksskatteverkets förslag innebär att dödsboet, arvtagaren eller gåvo-
mottagaren får en betalningsfrist på minst 30 dagar, och i vissa fall ända
upp till 42 dagar, beroende på när skattebeslutet fattas. Verket framhåller
att den föreslagna betalningsfristen i praktiken inte innebär någon större
försämring i fråga om arvsskatten för de skattskyldiga jämfört med vad
som gäller i dag. Flertalet dödsbon förskjuter nämligen omgående skatten
för att snabbt få tillbaka bouppteckningen.
Enligt regeringens mening finns det inte skäl att ha en längre betal-
ningsfrist för arvs- och gåvoskatt än vad som gäller för övriga skatter och
avgifter som skall betalas enligt bestämmelserna i skattebctalningslagen.
Den betalningsfrist som gäller för skatt som skall betalas enligt ett
grundläggande beslut om slutlig skatt, dvs. betalning senast den förfallo-
dag som infaller närmast efter det att 90 dagar har gått från beslutsdagen,
anser regeringen vara alltför generös när det gäller arvs- och gåvoskatt.
Däremot anser regeringen att den betalningsfrist som Riksskatteverket
förespråkat och som bl.a. gäller för skatt som bestämls genom ompröv-
ningsbeslut är väl avvägd. Regeringen föreslår därför en sådan frist. Den
föreslagna fristen bör också gälla i fråga om sådan förseningsavgift som
skall tas ut enligt bestämmelserna i lagen om arvsskatt och gåvoskatt.
Tidsfristen för betalning av arvsskatt och gåvoskatt bör anges i en sär-
skild bestämmelse.
Regeringens förslag föranleder införande av cn ny paragraf, 16 kap.
7 a §, i skattebctalningslagen.
5.7 Anstånd med betalning av arvs- och gåvoskatt
Regeringens förslag: Bestämmelserna om anstånd med betalning av
skatt i lagen om arvsskatt och gåvoskatt skall, med vissa justeringar,
flyttas över till skattebetalningslagen.
Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med reger-
ingens förslag.
Remissinstanserna: Kammarkollegiet tillstyrker dc föreslagna be-
stämmelserna om anstånd men framhåller att det inte klart framgår om
skattebctalningslagens bestämmelser om anstånd täcker den nuvarande
56
möjligheten i 55 § 3 mom. AGL till anstånd då överrätt höjt skattebelop- Prop. 2000/01:117
pet. Övriga remissinstanser har inte yttrat sig särskilt i frågan.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna i 55 § 1-6 mom.
AGL om anstånd med betalning av fastställd skatt innebär en möjlighet
att medge anstånd i högst 10 och, i vissa fall, ända upp till 20 år. Reger-
ingen har dessutom möjlighet att, när synnerliga skäl föreligger, medge
betalning av skatt genom högst 20 årliga betalningar. Bestämmelserna
innehåller också detaljer om betalningsintervall och belopp. För betal-
ningsanstånd krävs att den skattskyldige ställer säkerhet för skatten.
Bestämmelser om anstånd med betalning av skatt finns också i skatte-
betalningslagen (17 kap.).
Enligt Riksskatteverkets mening bör bestämmelserna om anstånd med
betalning av arvs- och gåvoskatt så långt som möjligt knyta an till skatte-
betalningslagens bestämmelser. Riksskatteverket föreslår därför att reg-
lerna i skattebetalningslagen om anstånd med betalning av skatt skall bli
tillämpliga också på arvs- och gåvoskatt. Detta gäller bestämmelserna
om anstånd vid nedsatt betalningsförmåga samt vid omprövning och
överklagande. Riksskatteverket föreslår dessutom att bestämmelserna om
anstånd i 55 § 1-6 mom. AGL flyttas över till skattebetalningslagen.
De nuvarande bestämmelserna om anstånd i lagen om arvsskatt och
gåvoskatt är med tanke på det utvecklade kreditväsende som finns i dag
otidsenliga. Enligt regeringens mening kan det ifrågasättas om det i da-
gens läge kan anses finnas något behov av bestämmelser om anstånd med
betalning av arvs- och gåvoskatt under så lång tid som upp till 20 år. Det
bör inte ankomma på staten att fungera som kreditgivare annat än för en
kortare tidsperiod. Regeringen är dock inte beredd att i detta samman-
hang föreslå att de aktuella anståndsreglema slopas. Frågan behöver
övervägas ytterligare. Här kan nämnas att möjligheter till anstånd med
betalning av arvs- och gåvoskatt vid generationsskiften av företag för
närvarande övervägs av 3:12-utredningen (Dir. 1999:72). Regeringen
föreslår därför att bestämmelserna om anstånd med betalning av skatt i
lagen om arvsskatt och gåvoskatt, med vissa justeringar, flyttas över till
skattebetalningslagen. Det krav på säkerhet som nu ställs vid dessa betal-
ningsanstånd bör vara kvar. Däremot bör, eftersom en sådan regel inte
finns i fråga om andra skatter som skall betalas enligt bestämmelserna i
skattebetalningslagen, kravet på en skuldförbindelse avskaffas. Reger-
ingen föreslår en sådan ordning.
I skattebetalningslagen saknas särskilda bestämmelser om senaste an-
sökningsdag, betalningsintervall och med vilka belopp som anstånd kan
medges. Det ankommer på skattemyndigheterna att bedöma frågor om
anståndstid, anståndsbeloppets storlek samt intervaller för betalning (jfr
prop. 1996/97:100 s. 615). Detta bör enligt regeringens mening gälla
också i fråga om arvs- och gåvoskatt. Därför anser regeringen, i likhet
med Riksskatteverket, att bestämmelserna i lagen om arvsskatt och gåvo-
skatt om olika betalningsintervaller och belopp kan slopas.
Regeringen vill också undanröja den tveksamhet som Kammarkolle-
giet gett uttryck för när det gäller anstånd med betalning av skattebelopp
som överrätt bestämt. Regeringens förslag att skattebetalningslagcns
regler om debitering och betalning av skatt även skall gälla i fråga om
arv- och gåvoskatt innebär att all debitering av sådan skatt görs av skat-
temyndigheten. Om en domstol efter ett överklagande har höjt t.ex. en
57
arvsskatt skall skattemyndigheten enligt 11 kap. 20 § SBL göra den and- Prop. 2000/01:117
ring i debiteringen som föranleds av domstolens beslut. Ansökningar om
anstånd med betalning av den ytterligare skatt som skall betalas skall
som en konsekvens av detta alltid prövas av skattemyndigheten som för-
sta instans. Därmed uppnås överensstämmelse med vad som gäller vid
inkomstbeskattningen (jfr prop. 2000/01:21, s. 58). Om den skattskyldige
inte är nöjd med skattemyndighetens beslut i anståndsfrågan gäller skat-
tebetalningslagens bestämmelser om omprövning oeh överklagande (se
21 och 22 kap. SBL).
Regeringens förslag föranleder införande av två nya paragrafer,
17 kap. 6 a och 6 b §§, i skattebctalningslagen samt en ändring i 17 kap.
7 § samma lag.
5.8 Återbetalning av arvs- och gåvoskatt
Regeringens förslag: Skaltcbetalningslagcns bestämmelser om återbe-
talning av skatt skall gälla även i fråga om arvs- och gåvoskatt.
De nuvarande bestämmelserna i lagen om arvsskatt och gåvoskatt om
återbetalning av skatt skall slopas.
Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med reger-
ingens förslag.
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har yttrat sig särskilt i
frågan.
Skälen för regeringens förslag: Nuvarande bestämmelser i 61 § AGL
om återbetalning av arvs- och gåvoskatt hänvisar i de delar som inte re-
gleras i lagen till den ordning för återbetalning av skatt som gäller enligt
skattebctalningslagen.
Riksskatteverket har föreslagit att endast bestämmelserna om återbe-
talning av skatt i 18 kap. SBL skall gälla när det är fråga om återbetal-
ning av arvs- och gåvoskatt som efter ikraftträdandet av de nya reglerna
debiterats skattekontot.
Regeringen, som finner den av Riksskatteverket förordade lösningen
vara den mest ändamålsenliga, föreslår att bestämmelserna om återbetal-
ning av skatt i skattebctalningslagen skall tillämpas fullt ut även i fråga
om arvs- och gåvoskatt samt att bestämmelserna om återbetalning i lagen
om arvsskatt och gåvoskatt skall slopas.
Regeringens möjlighet enligt 61 § andra stycket AGL att förordna om
ränta vid befrielse från eller nedsättning av skatt enligt bestämmelserna i
57-58 a §§ samma lag bör däremot finnas kvar. Bestämmelsen bör dock
flyttas så att den kommer direkt efter de sist nämnda paragraferna.
Regeringens förslag i avsnitt 5.1 om att utvidga skattekontosystemet
till att omfatta även arvs- och gåvoskatt innebär att bestämmelserna om
återbetalning av skatt i 18 kap. SBL blir tillämpliga utan att detta behöver
föreskrivas särskilt. Förslaget i den delen leder sålunda inte till att någon
ytterligare bestämmelse behöver föras in i skattebctalningslagen. Där-
emot leder förslaget till att 61 § AGL skall upphävas. Dessutom skall en
ny paragraf, 58 b §, införas i samma lag.
58
5.9
Kostnadsränta och intäktsränta
Prop. 2000/01:117
Regeringens förslag: Skattebetalningslagens regler om bestämmande,
debitering och betalning av ränta skall gälla också i fråga om ränta på
skatt och förseningsavgift enligt lagen om arvsskatt och gåvoskatt.
De nuvarande bestämmelserna i lagen om arvsskatt och gåvoskatt om
ränta vid sena skattebeslut skall slopas.
Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med reger-
ingens förslag.
Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna har lämnat för-
slaget utan erinran. Kammarrätten i Stockholm anför att den ändring som
föreslås beträffande kostnadsränta synes vara väl förmånlig. Enligt kam-
marrätten kan det diskuteras om inte nuvarande ordning bör behållas.
Ekonomistymingsverket anser att frågorna om vid vilken tidpunkt en viss
arvsskatt skall debiteras skattekontot och efter vilken räntesats eventuell
kostnadsränta skall beräknas bör belysas närmare och konsekvensutredas
innan förfarandet regleras.
Skälen för regeringens förslag: I 52 § 1 mom. AGL finns bestäm-
melser om att ränta utgår på arvs- respektive gåvoskatt som inte fast-
ställts inom åtta månader efter det att bouppteckningen eller deklaratio-
nen senast skulle ha varit ingiven. Detta gäller oavsett om anstånd med
ingivandet har medgetts eller inte.
Om bouppteckning eller deklaration inte ges in inom föreskriven tid
får dödsboet respektive gåvomottagaren föreläggas vid vite att fullgöra
sin skyldighet (20 kap. 9 § ÄB respektive 67 § AGL).
Riksskatteverket har förklarat att räntebestämmelserna i lagen om
arvsskatt och gåvoskatt i princip skulle kunna flyttas över till skattebetal-
ningslagen och hanteras i skattekontosystemet. Verket har emellertid
ansett att detta skulle vara mindre lämpligt. Riksskatteverket har i stället
föreslagit att kostnadsränta skall beräknas i enlighet med nuvarande be-
stämmelser i skattebetalningslagen. Detta skulle få till följd att kostnads-
ränta inte kommer att beräknas förrän tidigast fr.o.m. dagen efter förfal-
lodagen.
Regeringen anser att man, när ytterligare en skatt eller avgift fogas in i
skattekontosystemet, bör sträva efter att så få särbestämmelser som möj-
ligt införs. Förfarandet bör av administrativa skäl vara så enkelt och en-
hetligt som möjligt. Detta är till gagn för såväl skattemyndigheterna som
de skattskyldiga.
Utgångspunkten för ränteberäkningen i skattekontosystemet är en bas-
ränta som fastställs av Riksskatteverket enligt de närmare föreskrifter
som finns i skattebetalningsförordningen (1997:750). Basräntan beräknas
till den genomsnittliga säljräntan på sexmånaders statsskuldväxlar under
tiden från och med den 16 i en månad till och med den 15 i månaden ef-
ter (56 § skattebetalningsförordningen). Avrundningsreglema är utfor-
made så att basräntan alltid bestäms till helt procenttal. Den fastställda
basräntan gäller från och med närmast följande kalendermånad.
I skattekontosystemet skall kostnadsränta beräknas på negativa saldon
på skattekontot. Detta gäller i dag samtliga skatter och avgifter som ingår
i skattekontosystemet. Särskilda regler gäller dock i fråga om preliminär
och slutlig skatt.
59
Bestämmelserna om kostnadsränta i skattebetalningslagen syftar till att Prop. 2000/01:117
dels täcka statens kostnader vid för sen betalning av skatter och avgifter,
dels fungera som ett påtryckningsmedel så att skatterna och avgifterna
betalas in i rätt tid. Därför är kostnadsräntan för tiden från dagen efter
förfallodagen till dess skulden lämnas för indrivning relativt hög. I dag är
den 19 %.
På positiva saldon på skattekontot beräknas en intäktsränta.
Räntcberäkningen i skattekontot är relativt komplicerad. Den bygger
på ränlctid, räntesats och saldot på skattekontot dag för dag. Det är inte
de enskilda beloppen i beskattningsbesluten som utgör grunden för rän-
teberäkningen utan den sammanlagda skatteskulden eller skattefordran
som den skattskyldige har på skattekontot varje dag. Tillgodoförd in-
täktsränta respektive påförd kostnadsränta läggs månadsvis till saldot
vilket innebär en ränta-på-ränta-beräkning. Om ett beslut som legat till
grund för en beräkning av ränta ändras görs motsvarande ändringar i
ränteberäkningen (19 kap. 15 § SBL).
Om räntebestämmelserna i lagen om arvsskatt och gåvoskatt skulle
flyttas över till skattebetalningslagen skulle detta innebära ett undantag
från den grundläggande tanken att kostnadsränta skall beräknas på nega-
tiva saldon samtidigt som det tekniska systemet måste byggas ut och
därigenom bli ännu mer komplicerat.
Varje undantag från ränteberäkningen i skattekontot kommer att
minska överskådligheten, både för skattemyndigheterna och för allmän-
heten. Skatteförvaltningens kostnader för utbyggda IT-systcm och infor-
mation till allmänhet och skattskyldiga ökar. Den effektivisering som
åsyftades med skattekontots införande påverkas negativt. På sikt avses
ytterligare skatter och avgifter bli infogade i skattekontosystemet. Det är
därför angeläget att undvika ytterligare komplicerande inslag i det tek-
niska systemet.
Regeringen, som eftersträvar en så enkel och enhetlig ordning som
möjligt för betalning av skatter och avgifter, anser inte att det finns skäl
att ha särskilda bestämmelser om beräkning av ränta vid betalning av
arvs- och gåvoskatt. Regeringen föreslår därför, trots att detta, som
Kammarrätten i Stockholm påpekat, leder till en något mer förmånlig
ränteberäkning än för närvarande, att skattebctalningslagens räntebe-
stämmelser skall gälla även vid betalning av arvs- och gåvoskatt.
När det gäller återbetalning av arvs- eller gåvoskatt finns särskilda be-
stämmelser om ränta i 61 a § AGL. Regeringen som inte heller finner
skäl att ha särbestämmelser om ränta vid återbetalning av arvs- eller gå-
voskatt föreslår att skattebetalningslagens bestämmelser skall gälla även i
sådana fall.
Emellertid anser regeringen i likhet med Ekonomistymingsverket att
det behöver klargöras från vilken tidpunkt kostnadsränta skall beräknas.
Regeringen, som anser att ränteberäkningen inom skattekontosystemet
bör vara så enhetlig som möjligt, anser att om arvs- eller gåvoskatt inte
har betalats inom den frist som anges i de nu föreslagna bestämmelserna
i 16 kap. 7 a § SBL bör den höga kostnadsräntan enligt 19 kap. 8 § SBL
tas ut. Den nu angivna ordningen följer av bestämmelserna i 19 kap.
SBL. Om skattemyndigheten medgett anstånd med betalning av skatten
bör däremot ränta tas ut enligt bestämmelserna i 19 kap. 6 § SBL. En
bestämmelse om detta bör tas in i nämnda paragraf.
60
När det är fråga om arvsskatt eller gåvoskatt som skall betalas till följd Prop. 2000/01:117
av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol bör kostnadsränta
beräknas från och med dagen efter den förfallodag som gällde då beslut
om skatten först fattades. Räntesatsen bör då motsvara basräntan. En sär-
skild bestämmelse om detta bör föras in i 19 kap. SBL.
Regeringens förslag föranleder ändring i 19 kap. 6 § SBL samt infö-
rande av en ny paragraf, 7 b §, i samma kapitel samt att 61 a § AGL slo-
pas.
5.10 Indrivning och preskription
Regeringens förslag: Skattebetalningslagens regler om indrivning skall
gälla även i fråga om arvs- och gåvoskatt.
En fordran på arvs- och gåvoskatt skall preskriberas vid samma tid-
punkt som andra skatter som har påförts enligt skattebetalningslagen,
dvs. fem år efter utgången av det kalenderår då den lämnades för indriv-
ning^
Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har yttrat sig särskilt i
frågan.
Skälen för regeringens förslag: Alltsedan tillkomsten av lagen om
arvsskatt och gåvoskatt tas arvsskatt, som skall förskjutas av dödsboet
men som inte betalats, i första hand ut av boet och endast i andra hand av
dödsbodelägarna, dvs. arvtagarna. Riksskatteverket föreslår inte någon
ändring i detta avseende.
Inbetalda belopp som registreras på ett skattekonto avräknas inte mot
någon bestämd skatt. De räknas i stället av från den skattskyldiges sam-
manlagda skatteskuld som finns registrerad på kontot oberoende av vad
den skattskyldige har begärt. En följd av att det i skattekontosystemet
inte finns någon avräkningsordning eller liknande som motsvarar den
särredovisning av skatter och avgifter som finns för skatter och avgifter
utanför skattekontot är att det, för den fordran som lämnas över till kro-
nofogdemyndigheten för indrivning, inte anges att fordringen avser viss
skatt eller avgift. Det som lämnas över för indrivning är inte annat än en
fordran avseende skatter och avgifter (skattekontounderskott) som ingår i
skattekontosystemet samt ränta på denna.
Regeringens förslag att arvs- och gåvoskatten skall infogas i skatte-
kontosystemet innebär att denna ordning skall gälla även för arvs- och
gåvoskatten.
Huvudregeln för preskription av en fordran som har påförts enligt
skattebetalningslagens bestämmelser är att en femårig preskriptionstid
räknas från utgången av det kalenderår då skatten, dvs. skattekontounder-
skottet, lämnades till kronofogdemyndigheten för indrivning [se 3 § la-
gen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.].
Regeringen har inte funnit skäl att reglera indrivning av arvs- och gå-
voskatt på annat sätt än som gäller för övriga skatter och avgifter som
omfattas av skattekontosystemet. Regeringen föreslår därför att bestäm-
melserna om indrivning av skatt i skattebetalningslagen skall tillämpas
fullt ut även i fråga om arvs- och gåvoskatt. Detsamma gäller bestäm-
61
melserna om preskription i lagen om preskription av skattefordringar Prop. 2000/01:117
m.m.
Regeringens förslag i avsnitt 5.4 om att betalning av arvs- och gåvo-
skatt skall hanteras inom skattekontosystemet innebär att bestämmelserna
om indrivning av skatt i 20 kap. SBL och om preskription i lagen om
preskription av skattefordringar m.m. blir tillämpliga utan att detta behö-
ver föreskrivas särskilt. Någon ny bestämmelse behövs alltså inte.
5.11 Skall arvsskatten vara betald innan bouppteckningen
återsänds till ingivaren?
Regeringens förslag: Skattemyndigheten skall återsända en ingiven bo-
uppteckning till ingivaren så fort arvsskatten har bestämts.
Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm ställer sig mycket
undrande till att cn bouppteckning återlämnas innan arvsskatten har be-
talats. Nuvarande ordning fungerar utmärkt som ett påtryckningsmedel
vad gäller arvsskatten. Det är dessutom inte sällan en fördel vid dödsbo-
avvecklingen att skatten verkligen är betald. Härigenom kan vissa tviste-
frågor mellan dödsbodelägarna undvikas. Kammarkollegiet anser att man
i Riksskatteverkets promemoria förbiser det påtryckningsmedel som in-
nehållandet av bouppteckningen utgör internt bland dödsbodelägarna.
Det är ett viktigt hjälpmedel för den som sitter i boet att man inte får ut
bouppteckningen och kan skifta boet förrän arvsskatten är betald. Kolle-
giet anser att det saknas anledning att ändra de nuvarande bestämmel-
serna och avstyrker förslaget. Ekonomistymingsverket anser att den
eventuella uppbördsförlust som redovisas är acceptabel jämfört med den
administrativa förenkling den föreslagna modellen innebär.
Skälen för regeringens förslag: I dag gäller att en bouppteckning,
tilläggsbouppteckning eller handling som avses i 49 a § AGL inte får
återsändas till ingivaren förrän arvsskatten har blivit betald. Innan hand-
lingen återsänds skall den dessutom förses med en anteckning om att
beloppet blivit inbetalt (53 § femte stycket AGL).
Riksskatteverket har framhållit att en möjlighet att lämna tillbaka bo-
uppteckningen utan att arvsskatten betalats skulle innebära stora förenk-
lingar och effektiviseringar i den praktiska hanteringen. Informationen
till allmänheten skulle kunna göras tydligare vilket också får till följd att
överföringen av arbetsuppgifterna från tingsrätterna till skattemyndighe-
terna kommer att uppfattas som en förbättring. Verket har med hänsyn
till bl.a. detta föreslagit att skattemyndigheten skall återsända cn boupp-
teckning till ingivaren så fort arvsskatten har fastställts.
Regeringen anser att en hantering av ytterligare skatter inom skatte-
kontosystemet bör förenas med att de grundläggande principerna för
skattekontot i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade. Då går
man inte miste om de administrativa förenklingar som varit ett av huvud-
skälen till införandet av kontot (jfr prop. 1996/97:100 s. 308).
I skattekontosystemet betalas skatter och avgifter utan någon inbördes
avräkningsordning. För att kunna konstatera att samtliga skatter och av-
gifter, inklusive arvsskatten, är betalda i skatlckontosystemet måste en
62
månadsavstämning avvaktas. Om arvsskattens betalning även fortsätt- Prop. 2000/01:117
ningsvis skall vara en förutsättning för att bouppteckningen skall kunna
återsändas innebär det att ett dödsbo kan komma att få vänta på boupp-
teckningen väsentligt längre tid än i dag. Först måste en avstämning av
kontot avvaktas. Därefter skulle bouppteckningen kunna återsändas till
ingivaren endast om saldot på skattekontot visar noll eller överskott. I
annat fall skulle enbart ett kontoutdrag skickas ut som visar att arvsskat-
ten debiterats och att ett underskott finns på kontot. Dessutom skulle den
skattskyldige behöva informeras om att bouppteckningen inte kan åter-
sändas förrän hela underskottet är betalt.
En lösning där en eller flera inbetalningar till skattekontot som till-
sammans motsvarar den fastställda arvsskatten skulle medföra att bo-
uppteckningen återsändes, skulle innebära ett avsteg från principen att
krediteringar normalt inte öronmärks när de registreras på skattekontot.
Även andra frågeställningar skulle uppkomma. Måste inbetalningen ske
efter det att beslut om arvsskatt är fattat eller räcker det med att skatte-
kontot redan visar överskott vid tidpunkten för beslutet om arvsskatten?
Dessutom skulle en sådan lösning innebära betydande merarbete för
skattemyndigheterna i form av dagligt bevakningsarbete och extra av-
stämningar av skattekontot. De administrativa förenklingar som var ett
av huvudskälen för införandet av skattekontot skulle till stor del gå förlo-
rade.
Det förslag som Riksskatteverket lagt fram bör ställas mot risken för
ökade uppbördsförluster vid betalning av arvsskatt. I dag uppgår upp-
bördsförlusterna årligen till i genomsnitt 0,02 % (cirka 700 000 kronor).
För övriga skatteslag som exempelvis inkomstskatt, mervärdesskatt och
arbetsgivaravgifter har uppbördsförlustema de senaste åren legat på cirka
0,5 %. Även om uppbördsförlustema för arvsskatt skulle öka något med
den av Riksskatteverket föreslagna ordningen har detta endast marginell
statsfinansiell betydelse. Regeringen delar Ekonomistymingsverkets
åsikt att den uppbördsförlust som eventuellt kan uppkomma är acceptabel
jämfört med den administrativa förenkling och därmed minskade kostna-
der som den föreslagna modellen leder till.
Enligt regeringens mening talar de nu angivna omständigheterna, trots
de befarade olägenheter som Kammarrätten i Stockholm och Kammar-
kollegiet påtalat, för den lösning som Riksskatteverket har förordat. Re-
geringen föreslår därför att skattemyndigheten skall återsända en ingiven
bouppteckning till ingivaren så fort arvsskatten har bestämts.
Regeringens förslag föranleder ändring i 53 § lagen (2001:95) om änd-
ring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.
6.1 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Arvs- och gåvoskattens inordnande i skattekonto-
systemet skall gälla från och med den 1 juli 2001.
63
De föreslagna ändringarna i ärvdabalken, lagen om arvsskatt och gåvo-
skatt, skatteregisterlagen och skattebctalningslagen skall träda i kraft den
1 juli 2001.
Om en bouppteckning, arvsdeklaration eller gåvodeklaration kommit
in till en tingsrätt eller skattemyndighet före ikraftträdandet gäller äldre
bestämmelser.
Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med reger-
ingens förslag.
Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna har lämnat för-
slaget utan erinran. Göteborgs tingsrätt vill fästa uppmärksamhet vid de
föreslagna övergångsbestämmelserna avseende lagen om arvsskatt och
gåvoskatt samt skattebctalningslagen. Eftersom det i Riksskatteverkets
promemoria anges att det är lämpligt att olika förändringar sker i sam-
band med att ansvaret för inregistrering av bouppteckningar och arvsbe-
skattning förs över till skattemyndigheterna och eftersom skattskyldighet
för arvsskatt inträder vid arvlåtarens död föreslås följande lydelse av
punkten 2 i övergångsbestämmelserna för nämnda lagar: ”Beträffande
bouppteckningar inkomna till tingsrätt före den 1 juli 2001 skall äldre
bestämmelser gälla.”
Skälen för regeringens förslag: Riksskatteverket har föreslagit att
arvs- och gåvoskattens inordnande i skattekontosystemet skall gälla från
och med den 1 juli 2001. Verket har uppgett att det är ett stort antal
dödsbon som inte kommit in med bouppteckning i föreskriven tid och
som av tingsrätten förelagts att komma in med cn bouppteckning. Dessa
ärenden avses flyttas över till skattemyndigheten.
Den 1 juli 2001 tar skattemyndigheterna över ansvaret för inregistre-
ring av bouppteckningar och för arvsbeskattningen från tingsrätterna
(prop. 2000/01:21, bet. 2000/01:JuU7, rskr. 2000/01:134, SFS 2001:94
m.fl.). För att få en så enkel och smidig övergång som möjligt bör skatte-
kontosystemet användas för betalningen av arvsskatten redan från
nämnda datum. Arvsskatten och gåvoskatten bör dessutom hanteras inom
samma betalningssystem. Med hänsyn härtill föreslår regeringen, i likhet
med Riksskatteverket att arvs- och gåvoskatten skall inordnas i skatte-
kontosystemet redan från och med den 1 juli 2001.
Ändringarna i ärvdabalken, lagen (2001:94) om ändring i ärvdabalken,
lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (2001:95) om änd-
ring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, skatteregisterlagen
(1980:343) och skattebetalningslagen bör träda i kraft den 1 juli 2001.
Om en bouppteckning, arvsdeklaration eller gåvodeklaration kommit in
till en tingsrätt eller skattemyndighet före ikraftträdandet bör äldre be-
stämmelser gälla. Kommer en sådan handling i stället in till skattemyn-
digheten efter ikraftträdandet bör de nytt reglerna gälla. Regeringen före-
slår en sådan ordning.
6.2 Ekonomiska konsekvenser
Genom överföringen av bouppteckningsverksamheten till skatteförvalt-
ningen och de förslag som läggs fram här skall arbetet kunna förenklas
och effektiviseras vilket kommer att leda till statsfinansiella besparingar.
Prop. 2000/01:117
64
För att finansiera skatteförvaltningens kostnader för boupptecknings- Prop. 2000/01:117
verksamheten skall resurser föras över från domstolsväsendet till skatte-
förvaltningen. I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1 utg.omr.
3) beräknades skatteförvaltningens kostnader för att påbörja och bedriva
verksamheten under 2001 att uppgå till minst 33 miljoner kronor. I bud-
getpropositionen anfördes att regeringen under 2001 avser återkomma
med förslag till den slutliga beräkningen för 2001 och beräkningen av de
totala kostnaderna för reformen. Domstolsverket och Riksskatteverket
har den 1 mars 2001 lämnat en redogörelse för de ekonomiska konse-
kvenserna av överflyttningen såväl på kort sikt som på långt sikt (dnr
Fi2001/998). Regeringen avser att återkomma med förslag till den slut-
liga beräkningen av de totala kostnaderna. De resurser som slutligen
kommer att tillföras skatteförvaltningen skall även omfatta de förslag
som nu läggs fram i dessa delar.
7.1 Förslaget till lag om ändring i ärvdabalken
20 kap.
3a§
I paragrafen, som är ny, ges skattemyndigheten rätt att sända ut en blan-
kett för bouppteckning till dödsboet där vissa uppgifter om den döde har
förtryckts. De uppgifter som skattemyndigheten har möjlighet att för-
trycka är den dödes fullständiga namn och person- eller samordnings-
nummer enligt folkbokföringslagen (1991:481), hemvist, dödsdag, civil-
stånd, äktenskapsförord och fastighetsinnehav.
Även vissa uppgifter som rör den dödes efterlevande make, nämligen
namn och fastighetsinnehav, får förtryckas liksom uppgift om dödsboets
adress.
Med dödsboets adress avses den adress som dödsboet har i det centrala
skatteregistret.
7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:94) om
ändring i ärvdabalken
20 kap.
8§
1 paragrafen har, när det gäller frågan om till vilken skattemyndighet en
bouppteckning skall ges in, hänvisningen till beslutande myndighet enligt
34 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt (AGL), som enligt
regeringens nu framlagda förslag skall innehålla en hänvisning till 2 kap.
2 eller 5 § skattebetalningslagen (1997:483, SBL) i förenklande syfte
ersatts med en hänvisning direkt till de aktuella bestämmelserna i skatte-
betalningslagen.
65
7.3
Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om Prop. 2000/01:117
arvsskatt och gåvoskatt
46 a §
I paragrafen, som är ny, har införts bestämmelser om anstånd med att
lämna en sådan deklaration som avses i 45 §. Bestämmelserna har utfor-
mats med bestämmelserna om anstånd med att lämna skattedeklaration i
10 kap. 24 § SBL som förebild.
47 a.§
I paragrafen, som är ny, har tagits in bestämmelser om förseningsavgift i
de fall en sådan gåvodeklaration som avses i 45 § första stycket D lämnas
in för sent. Bestämmelserna har utformats med bestämmelserna i 15 kap.
6 § SBL som förebild.
47 b §
I paragrafen, som är ny, har i första stycket införts bestämmelser om be-
frielse från sådan förseningsavgift som avses i 47 a §. Bestämmelserna
har utformats med bestämmelserna i 15 kap. 7 § SBL som förebild.
I andra stycket har tagits in en bestämmelse som ger skattemyndighe-
ten en skyldighet att tillämpa reglerna om befrielse ex offtcio. Bestäm-
melsen har haft 15 kap. 8 § SBL som förebild.
54 $
Ändringarna i första meningen i första stycket föranleds av att räntebe-
stämmelserna i 52 § 1 mom. har ersatts av räntebestämmelserna i 19 kap.
SBL.
1 andra meningen anges att den skattskyldige även skall betala sådan
ränta till dödsboet som boet betalat enligt bestämmelserna i 19 kap. SBL.
I tredje meningen anges den ränta som den skattskyldige skall betala
till dödsboet och som avses täcka dödsboets ränteförlust på grund av att
dödsboet förskjutit vissa belopp. Bestämmelsen har i förenklande syfte
preciserats. Den nya bestämmelsen reglerar endast den räntesats och den
tid efter vilken räntan skall beräknas. Den avser inte att reglera vare sig
skatteplikt eller avdragsrätt för räntan. Dessa frågor regleras av huvud-
reglerna i 42 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229).
1 andra stycket har hänvisningen till betalningsfristen i 52 § 1 mom.
ersatts av en hänvisning till bestämmelserna i 16 kap. 7 a § SBL eftersom
52 § 1 mom. nu föreslås upphöra att gälla. Av samma anledning har be-
stämmelsen om ränta slopats.
55 § 2, 5 och 6 mom.
Momenten upphör att gälla och ersätts av skattcbctalningslagcns be-
stämmelser om anstånd med betalning av skatt och anståndsränta
(17 kap. respektive 19 kap. 6 § SBL).
58 b §
1 paragrafen, som är ny, har tagits in den bestämmelse som hittills har
funnits i 61 § andra stycket. Av förslaget till lag om ändring i lagen
(2001:95) om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
framgår att 61 § skall upphävas.
66
2 §§ SBL där den aktuella tidpunkten knyts an till det år då beslutet skall Prop. 2000/01:117
fattas.
När det är fråga om gåvotagare som är fysiska personer gäller alltså
behörighetsreglerna i 2 kap. 1 § SBL. Är det i stället fråga om en gåvota-
gare som är juridisk person gäller behörighetsreglerna i 2 kap. 2 § SBL.
Om det är fråga om ett sådant gåvoskatteärende som har flyttats över
till en annan skattemyndighet enligt bestämmelserna 2 kap. 5 § SBL
gäller bestämmelserna i den paragrafen.
I andra stycket har, såvitt gäller debitering och betalning av gåvoskatt,
tagits in en hänvisning till bestämmelserna i skattebetalningslagen (jfr
1 kap. 1 a § SBL). Med ”betalning” avses också, på samma sätt som i
skattebetalningslagen, återbetalning av för mycket betald skatt.
Nuvarande bestämmelser i tredje stycket utom den som avser förvaring
av handlingar ersätts av bestämmelserna i skattebetalningslagen.
52 § 1 mom.
Momentet upphör att gälla och ersätts av skattebetalningslagens bestäm-
melser om inbetalning av skatt och ränta (16 respektive 19 kap. SBL).
52 a §
Paragrafen upphör att gälla och ersätts av skattebetalningslagens be-
stämmelser om ränta (se bl.a. 19 kap. 7 b § SBL).
53 §
Första stycket har endast ändrats i redaktionellt hänseende.
Nuvarande andra-fjärde styckena upphör att gälla och ersätts av skat-
tebetalningslagen bestämmelser om inbetalning av skatt (16 kap. SBL),
ränta (19 kap. SBL) och indrivning (20 kap. SBL).
Nuvarande femte och sjätte styckena upphör också att gälla eftersom
det inte längre skall krävas att arvsskatten är betald innan bouppteckning
eller tilläggsbouppteckning återsänds till ingivaren och inte heller innan
handling som avses i 49 a § AGL återsänds.
55 § 1, 3 och 4 mom.
Momenten upphör att gälla och ersätts av skattebetalningslagens be-
stämmelser om anstånd med betalning av arvsskatt och gåvoskatt (se
17 kap. 6 a och 6 b §§ SBL).
61 §
Paragrafen upphör att gälla. Första och tredje styckena ersätts av skatte-
betalningslagens bestämmelser om återbetalning av skatt (18 kap. skatte-
betalningslagen) och ränta (19 kap. SBL). Bestämmelsen i andra stycket
har flyttats till en ny paragraf, 58 b §, i lagen om arvsskatt och gåvoskatt.
61 a §
Paragrafen upphör att gälla och ersätts av skattebetalningslagens be-
stämmelser om intäktsränta (19 kap. 12 och 14 §§ SBL).
70 §
Paragrafen upphör att gälla och ersätts av skattebetalningslagens be-
stämmelser om verkställighet (23 kap. 7 och 8 §§ SBL).
68
7.4
Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:95) om Prop. 2000/01:117
ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt
.?4$
Skattebctalningslagcns bestämmelser om debitering och betalning avses
gälla också i fråga om arvsskatt. När det gäller bl.a. bestämmande av
arvsskatt tillämpas däremot bestämmelserna i lagen om arvsskatt och
gåvoskatt. På grund härav behövs fortfarande bestämmelser om behörig
myndighet i förevarandc paragraf.
I första stycket anges beslutande myndighet såvitt gäller beslut enligt
någon bestämmelse i lagen om arvsskatt och gåvoskatt som rör arvsskatt
genom en hänvisning till bestämmelserna om beslutande myndighet i
2 kap. 2 eller 5 § SBL.
Hänvisningen sker till den skattemyndighet som enligt skattcbetal-
ningslagen är behörig att fatta beslut som rör den avlidnes, dvs. arvlåta-
rens eller testators, dödsbo. Dessa bestämmelser avses gälla även när
dödsboet inte skall förskjuta skatten, dvs. när det är någon annan än
dödsboet, exempelvis arvtagare eller testamentstagare, som skall betala
arvsskatten, eftersom behörighetsregeln inte knyter an till den skattskyl-
dige utan till den avlidne.
1 de fall arvsskatten inte skall förskjutas av dödsboet utan betalas av
den som fått egendom skall den avlidnes skattekonto inte påföras arvs-
skatten. Den skall i stället påföras den skattskyldiges konto. Om detta
skattekonto finns hos en annan skattemyndighet än den som har rätt att
fatta beslut om skatten skall den myndigheten underrättas om skattebe-
slutet och registrera beloppet på den skattskyldiges konto.
Om någon typ av arvsskatteärenden har flyttats över till cn annan
skattemyndighet enligt 2 kap. 5 § SBL gäller bestämmelserna i den para-
grafen.
I andra stycket har, såvitt gäller debitering och betalning av arvsskatt,
tagits in en hänvisning till bestämmelserna i skattebetalningslagen (jfr
1 kap. 1 a § SBL). Med ”betalning” avses också, på samma sätt som i
skattebctalningslagen, återbetalning av för mycket betald skatt.
Nuvarande bestämmelser i tredje stycket utom den som avser förvaring
av handlingar ersätts av bestämmelserna i skattebetalningslagen.
44 §
Skatlcbctalningslagens bestämmelser om debitering och betalning avses
gälla också i fråga om gåvoskatt. När det gäller bl.a. bestämmande av
gåvoskatt tillämpas däremot bestämmelserna i lagen om arvsskatt och
gåvoskatt. På grund härav behövs fortfarande bestämmelser om behörig
myndighet i förevarande paragraf.
I första stycket anges beslutande myndighet såvitt gäller beslut enligt
någon bestämmelse i lagen om arvsskatt och gåvoskatt som rör gåvoskatt
genom en hänvisning till bestämmelserna om beslutande myndighet i
2 kap. 1,2 och 5 §§ SBL.
Den tidpunkt som är avgörande för vilken skattemyndighet som är be-
hörig att fatta beslut om gåvoskatt är den då skattskyldigheten inträder.
När skattskyldigheten inträder anges i 36 § AGL. Bestämmelsen tar i sin
egenskap av specialreglering över de allmänna reglerna i 2 kap. 1 och
67
7.5
Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen Prop. 2000/01:117
(1980:343)
1§
Ändringen i andra stycket 4 föranleds av att det även sedan arvs- och
gåvoskatten infogats i skattekontosystemet är bestämmelserna i lagen om
arvsskatt och gåvoskatt som skall gälla vid redovisning och bestäm-
mande av sådan skatt.
Paragrafen har dessutom tillförts en ny punkt, punkt 4, i tredje stycket
vari det anges att skatteregistren får användas även för verksamheten
med bouppteckningar och dödsboanmälan enligt ärvdabalken (ÄB). Den
verksamhet som avses är den registrering av bouppteckningar och döds-
boanmälningar som styrs av reglerna i 20 kap. ÄB.
7$
Ändringen i punkt 3 föranleds av att det även sedan arvs- och gåvoskat-
ten infogats i skattekontosystemet är bestämmelserna i lagen om arvs-
skatt och gåvoskatt som skall gälla vid bestämmande av sådan skatt.
Paragrafen har dessutom tillförts en ny punkt, punkt 34, vari det anges
att också uppgifter om bouppteckning eller dödsboanmälan, dödsbodelä-
gare, tillgångar och skulder samt övriga uppgifter som behövs i verksam-
heten med bouppteckningar och dödsboanmälan enligt ärvdabalken får
registreras i det centrala skatteregistret.
10 §
I andra stycket görs en följdändring till ändringen i 7 § så att skattemyn-
digheten i regionen får ha terminalåtkomst även till de uppgifter som
anges i 7 § 34 och som rör verksamheten med bouppteckningar och
dödsboanmälningar enligt ärvdabalken.
13 a §
I paragrafen, som är ny, anges i första stycket första meningen vilka sök-
begrepp som får användas vid sökning i skatteregistren när det gäller
sökning i verksamheten med bouppteckningar och dödsboanmälan enligt
ärvdabalken eller arvsskatteärenden.
I första stycket andra meningen anges vilka ytterligare sökbegrepp
som får användas vid sökning efter en elektronisk handling när det gäller
sökning i samma verksamheter. Bestämmelsen avses gälla t.ex. vid sök-
ning efter en bouppteckning som scannats in.
Begränsningsregeln i andra stycket i fråga om känsliga personuppgif-
ter avses gälla vid sökning såväl efter en uppgift som registrerats i skat-
tedatabasen som vid sökning efter en elektronisk handling.
79 §
Andra stycket ändras så att de uppgifter om bouppteckningar och döds-
boanmälan som anges i 7 § andra stycket 34 får bevaras även efter ut-
gången av den tid som anges i paragrafens första stycke.
I femte stycket, som är nytt, har tagits in en bestämmelse om att bo-
uppteckningar som finns registrerade på medium för automatiserad
behandling i det centrala skatteregistret skall bevaras (jfr kommentaren
till 20 § första stycket).
69
20 § Prop. 2000/01:117
1 första stycket har tagits in ett undantag från gallringsbestämmelsema
som innebär att bouppteckningar som finns registrerade på medium för
automatiserad behandling i de regionala skatteregistren skall bevaras (jfr
kommentaren till 19 § sjätte stycket).
7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:000) om
behandling av uppgifter i skatteförvaltningens
beskattningsverksamhet
1 kap.
Verksamheten med registrering av bouppteckningar samt dödsboanmälan
kan inte anses falla in under punkt 1 i den nu aktuella paragrafen som
gäller ”fastställande av underlag för samt redovisning, bestämmande,
betalning och återbetalning av skatter eller avgifter” och inte heller under
någon annan av paragrafens nuvarande åtta punkter. Paragrafen har där-
för tillförts en ny punkt som anger att uppgifter får behandlas för tillhan-
dahållande av information som behövs inom skatteförvaltningen även för
verksamheten med bouppteckningar och dödsboanmälan enligt ärvdabal-
kcn. Vad som avses med den verksamheten är den registrering av bo-
uppteckningar samt förvaring av dödsboanmälningar som styrs av reg-
lerna i 20 kap. ÄB.
Den nya punkten har av systematiska skäl tagits in närmast före nuva-
rande punkt 8 och således fått denna beteckning vilket i sin tur lett till att
nuvarande punkt 8 betecknas punkt 9.
2 kap.
2,§
Paragrafens tillämpningsområde har utvidagtas till att avse även verk-
samheten med bouppteckningar och dödsboanmälan enligt ärvdabalken
(jfr 1 kap. 4 § 8).
Paragrafens första stycke har tillförts en ny punkt, punkt 11, som anger
att för de ändamål som anges i 1 kap. 4 § får även de uppgifter som be-
hövs i verksamheten med bouppteckningar och dödsboanmälan enligt
ärvdabalken behandlas i databasen. Vad som avses ”med övriga uppgif-
ter som behövs i verksamheten” är sådana uppgifter som en bouppteck-
ning eller dödsboanmälan skall innehålla enligt de materiella bestämmel-
serna i ärvdabalken och lagen om arvsskatt och gåvoskatt.
Att punkten 11 har gjorts mindre detaljerad än motsvarande tillägg i
7 § 34 skatteregisterlagen (1980:343) hänger samman med att den lag-
stiftningsteknik som används i lagen om behandling av uppgifter i skatte-
förvaltningens beskattningsverksamhet inte innebär någon detaljregler-
ing. En sådan avses i stället ske i förordningsform eller genom före-
skrifter.
70
10 §
I första stycket anges vilka sökbegrepp som får användas vid sökning
efter en elektronisk handling. Ändringen i stycket innebär att begräns-
ningsregeln i sista meningen har flyttats till ett nytt tredje stycke och att
regelns tillämpningsområde har utvidgats till att avse även sådan sökning
som avses i det nya andra stycket.
I andra stycket, som är nytt, har tagits in bestämmelser om en begräns-
ning av sökbegrepp vid sökning i skattedatabasen i verksamheten med
bouppteckningar och dödsboanmälan enligt ärvdabalken samt i verksam-
heten med uttag av arvsskatt. I dessa verksamheter får endast uppgifter
som avses i 15 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) användas som sökbe-
grepp. Vid sökning efter handlingar som avses i 4 §, dvs. elektroniska
handlingar, får emellertid dessutom uppgift om namn och person- eller
samordningsnummer användas som sökbegrepp.
I tredje stycket, som också är nytt, har tagits in en begränsning i fråga
om känsliga uppgifter som avses gälla vid sådan sökning som avses i
såväl första som andra stycket. Samma regel fanns tidigare i första
stycket sista meningen.
7.7 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483)
1 kap.
7 a §
I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser som innebär att skattebetal-
ningslagen blir tillämplig även vid debitering och betalning av arvsskatt
och gåvoskatt samt förseningsavgift som fastställts med stöd av 47 a §
AGL. Dessutom blir skattebetalningslagen gällande vid bestämmande,
debitering och betalning av ränta på sådan skatt och avgift.
3§
Ändringen är en direkt följd av införandet av den nya 1 a §. Termer och
uttryck som används i skattebetalningslagen i samband med arvsskatt och
gåvoskatt har således samma betydelse som i lagen om arvsskatt och gå-
voskatt.
4§
I en ny punkt, punkt 7, i tredje stycket har tagits in en bestämmelse om att
ett dödsbo som har att förskjuta arvsskatt enligt 54 § AGL skall likställas
med skattskyldig. Bestämmelsen har ansetts nödvändig eftersom den som
slutligen har att svara för arvsskatten, dvs. den skattskyldige, är den som
fått egendom genom arv eller testamente.
Den nya bestämmelsen leder till att arvsskatt som skall förskjutas av
ett dödsbo skall registreras på samma skattekonto som arvlåtarens eller
testatoms skatte- och avgiftsskulder, dvs. på den avlidnes skattekonto (se
avsnitt 5.5).
Prop. 2000/01:117
71
2 kap. Prop. 2000/01:117
2§
I tredje stycket har orden ”den skattskyldige” ersatts med ”den avlidne”.
Ändringen föranleds av att skattebetalningslagens behörighetsregler av-
ses gälla även i fråga om debitering och betalning av arvsskatt och när
det gäller arvsskatt är det ju inte den avlidne som är skattskyldig.
När bestämmelserna i den nu aktuella paragrafen knyter an till ”året
före det år då beslutet skall fattas” knyter dc inte an till ett beskattningsår
utan till ett kalenderår (jfr 1 kap. 6 § SBL). När det gäller gåvoskatt in-
nebär bestämmelserna att förhållandena den 1 november året före det
kalenderår då skattskyldigheten inträder avgör vilken skattemyndighet
som är rätt bcslutsmyndighet (jfr kommentaren till 44 § AGL).
II kap.
I en ny punkt, punkt 4, i andra stycket har tagits in en bestämmelse som
likställer beslut om betalningsskyldighet för arvs- och gåvoskatt enligt
bestämmelserna i lagen om arvsskatt och gåvoskatt med beskattningsbe-
slut i skattebetalningslagens mening. Bestämmelsen leder bl.a. till att
även skatt som har bestämts enligt bestämmelserna i lagen om arvsskatt
och gåvoskatt skall registreras på ett skattekonto (jfr 3 kap. 5 § tredje
stycket SBL).
12 kap.
6§
[ första stycket har en ändring gjorts som innebär att bestämmelserna om
företrädaransvar inte blir tillämpliga i de fall ett dödsbo har debiterats
sådan arvsskatt som det varit skyldigt att förskjuta enligt bestämmelserna
i 54 § AGL. Om sådan skatt inte betalas avses i stället bestämmelserna i
12 kap. 9 § SBL bli tillämpliga.
I första stycket har bestämmelsen om vad som skall gälla om ett dödsbo
har skiftats tagits bort och flyttats till tredje stycket. En redaktionell änd-
ring har också gjorts.
I andra stycket, som är nytt, anges i förtydligande syfte att dödsbo an-
svarar för sådan arvsskatt som skall förskjutas av dödsboet.
Vad som skall gälla i fråga om sådan skatt som dödsboet ansvarar för
om dödsboet har skiftats anges i tredje stycket, som också är nytt. Be-
stämmelsen gäller också i fråga om sådan arvsskatt som skall förskjutas
av dödsboet.
Att även beslut om ansvar enligt förevarandc paragraf fattas av skatte-
myndigheten framgår av bestämmelserna i 2 kap.
16 kap.
7a§
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om betalningsfrist och
förfallodagar för arvsskatt och gåvoskatt samt förseningsavgift enligt
lagen om arvsskatt och gåvoskatt.
72
9§ Prop. 2000/01:117
Ändringen i paragrafen är en direkt följd av att det i en ny paragraf,
10 a §, har tagits in ytterligare ett undantag från huvudregeln i föreva-
rande paragraf.
10a§
I denna paragraf finns ett undantag från huvudregeln i 9 §. Om ett
dödsbo är skyldigt att förskjuta den arvsskatt som belöper på ett legat,
skall dödsboet ha möjlighet att betala den skatten före boets övriga skat-
teskulder. I paragrafen ges därför dödsboet möjlighet att vid inbetalning
av skatt enligt denna lag bestämma att inbetalningen skall avse den skat-
teskuld som hänför sig till ett legat. Samma sak skall gälla om legatarien
väljer att själv betala in den arvsskatt som hänför sig till legatet till döds-
boets skattekonto och begär att inbetalningen skall räknas av mot skatten
på legatet. Om dödsboet självt är skattskyldigt för legatet, t.ex. genom ett
förordnande i testamentet, skall däremot huvudregeln i 9 § gälla.
17 kap.
6a §
Bestämmelserna i paragrafen, som är ny, ersätter de bestämmelser om
anstånd med betalning av arvsskatt och gåvoskatt som hittills har funnits
i 55 § 1 mom. första och andra styckena samt 2 mom. AGL.
6b§
Bestämmelserna i paragrafen, som är ny, ersätter de bestämmelser om
bankgaranti eller borgen som hittills har funnits i 55 § 3 mom. AGL.
7§
Ändringen är en direkt följd av införandet av 6 a §.
Anståndsbestämmelsen i den nu aktuella paragrafen avses ersätta den
anståndsbestämmelse som nu finns i 55 § 1 mom. tredje stycket AGL.
19 kap.
6§
I paragrafen har i andra stycket ett tillägg gjorts som innebär att kost-
nadsränta skall beräknas även på belopp som omfattas av betalningsan-
stånd enligt bestämmelserna i den nu föreslagna nya paragrafen, 17 kap.
6 a § SBL.
7b§
I paragrafen, som är ny, har tagits in bestämmelser om beräkning av
kostnadsränta i de fall det genom ett omprövningsbeslut eller beslut av
domstol har bestämts att ytterligare skatt skall betalas för förvärv av viss
egendom. Bestämmelsen gäller då förvärvet har skett genom såväl arv
som gåva. Bestämmelsen ersätter 52 a § AGL.
23 kap.
7§
Ändringen i paragrafen föranleds av att bestämmelserna i skattebetal-
ningslagen om debitering och betalning skall gälla även i fråga om arvs-
skatt och gåvoskatt. Reglerna om verkställighet skall vara enhetliga. Om
73
någon begär att ett beslut om bestämmande av skatt enligt lagen om arvs- Prop. 2000/01:117
skatt och gåvoskatt skall omprövas eller om ett sådant beslut överklagas
skall detta därför inte inverka på skyldigheten att betala den skatt som
omprövningen eller överklagandet rör och som har debiterats enligt
skattebetalningslagens bestämmelser.
7.8 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229)
8 kap.
7§
Räntebestämmelsen i 61 § andra stycket AGL har flyttats till en ny para-
graf, 58 b §, i samma lag. Sådan ränta skall även i fortsättningen vara
skattefri. Detta anges i första strecksatsen i den nu aktuella paragrafen.
Bestämmelserna i 61 § första och tredje styckena AGL skall upphöra
att gälla och ersättas av skattebetalningslagens regler om ränta. En be-
stämmelse om att sådan ränta är skattefri finns redan i paragrafens sista
strecksats.
9 kap.
Ändringen i första strecksatsen i första stycket föranleds av att räntebe-
stämmelserna i 52, 52 a och 55 §§ AGL skall upphöra att gälla och er-
sättas av skattebetalningslagens regler om anståndsränta.
Att anståndsränta enligt skattebctalningslagen inte får dras av framgår
av sista strecksatsen i paragrafens första stycke.
74
Prop. 2000/01:117
Bilaga 1
1 Författningsförslag
1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1941:416)’ om arvsskatt och
gåvoskatt
dels att 52 § 1 och 2 mom., 52 a, 55, 61och 61 a §§ skall upphöra att
gälla,
dels att 34, 44 och 53 §§ skall ha
dels att det i lagen skall införas
och x §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Beskattningsmyndighet är den
tingsrätt vid vilken arvlåtaren
(testator) eller, då fråga är om
egendom till vilken en föregående
innehavare på livstid haft i 8 §
första eller andra stycket avsedd
rätt, denne hade att svara i mål
som rörde hans person.
Om det inte finns någon tings-
rätt som är behörig enligt första
stycket, tas skatteärendet upp av
Stockholms tingsrätt.
Regeringen får bestämma att
även sådana anställda i en tings-
rätt som inte är lagfarna domare
skall få handlägga enkla ärenden
om arvsskatt.
Beskattningsmyndighet är skat-
temyndigheten i den region, där
1 Senaste lydelse av
52 § 1 mom. 1992:625
52 § 2 mom. 1984:659
52 a § 1990:337
55 § 1 mom. 1983:384
55 § 2 mom. 1990:337
55 § 3 mom. 1983:384
55 § 4 mom. 1990:337
55 § 6 mom. 1990:337.
2 Senaste lydelse 1996:253.
3 Senaste lydelse 1998:247.
följande lydelse,
fyra nya paragrafer, 46 a, 46 b, 46 c
Föreslagen lydelse
34 §2
Beslut om arvsskatt fattas av
den skattemyndighet som är behö-
rig att fatta beslut som rör arvlå-
taren enligt 2 kap. 1, 2 eller 5 §§
skattebetalning slagen (1997:483).
§3
Beslut om gåvoskatt fattas av
den skattemyndighet som är behö-
75
den skattskyldige var folkbokförd,
när skattskyldigheten inträdde,
eller, om han då ej var folkbokförd
inom riket, där han var bosatt el-
ler stadigvarande vistades.
I fråga om juridisk person är
beskattningsmyndighet skattemyn-
digheten i den region, där styrel-
sen eller förvaltningen hade sitt
säte, när skattskyldigheten in-
trädde.
Finnes ej behörig beskattnings-
myndighet efter vad nu sagts upp-
tages skatteärendet av Skattemyn-
digheten i Stockholm.
rig att fatta beslut enligt 2 kap. 1, Prop. 2000/01:117
2 eller 5 §§ skattebetalningslagen Bilaga 1
(1997:483).
46 a §
Förseningsavgift skall tas ut
med 1 000 kronor om den som
enligt 45 § är skyldig att lämna en
deklaration inte gjort detta inom
föreskriven tid.
Förseningsavgift tas inte ut om
den skattskyldige har avlidit.
46 b §
Den skattskyldige skall befrias
helt från förseningsavgift om
1. underlåtenheten kan antas ha
sådant samband med den skatt-
skyldiges ålder, sjukdom, bris-
tande erfarenhet eller liknande
förhållande att den framstår som
ursäktlig,
2. underlåtenheten framstår som
ursäktlig med hänsyn till uppgif-
tens art eller någon annan särskild
omständighet, eller
3. det framstår som uppenbart
oskäligt att ta ut avgiften.
46 c §
Förseningsavgift tas inte ut om
den skattskyldige har avlidit.
Om det finns särskilda skäl, får
skattemyndigheten bevilja en
skattskyldig anstånd med att
lämna deklaration. En ansökan om
anstånd skall ha kommit in till
skattemyndigheten senast den dag
då deklarationen skulle ha kommit
76
in. Prop. 2000/01:117
Andras förutsättningarna för Bilaga 1
anståndet innan anståndstiden gått
ut, skall anståndet omprövas.
I fall där underrätt fastställt
skatt, skall rätten till den skatte-
myndighet, som enligt 52 § 1
mom. tredje stycket är uppbörds-
myndighet, snarast översända en
till rätten ingiven bouppteckning
eller någon annan handling, som
sägs i 51 § andra stycket, eller en
bouppteckning, som tillhandahål-
lits rätten enligt tredje stycket sist-
nämnda paragraf. Dessutom är
rätten skyldig att, enligt vad re-
geringen närmare bestämmer,
lämna skattemyndigheten de upp-
gifter, som behövs för uppbörd av
skatten. Vad som nu sagts gäller
också i tillämpliga delar, när
överrätt fastställt skatt till ett
högre belopp än som förut beräk-
nats eller när en skattskyldig vits-
ordat en anmärkning som fram-
ställts av den enligt 64 § 1 mom.
förordnade granskningsmyndig-
heten.
Inbetalning enligt 52 § 1 mom.
tredje stycket skall ske till särskilt
konto hos skattemyndigheten.
Skatten skall anses vara betald
den dag, då inbetalningskort eller
gireringshandlingar kommit in till
Posten Aktiebolag eller, om staten
har ingått avtal om förmedling av
skatteinbetalningen med en bank,
till banken.
Om skatt inte betalas inom före-
skriven tid, skall dröjsmålsavgift
tas ut enligt lagen (1997:484) om
dröjsmålsavgift om inte annat föl-
jer av 6 § sista stycket. Den obe-
talda skatten och dröjsmålssav-
giften skall lämnas för indrivning.
Regeringen får föreskriva att in-
drivning inte behöver begäras för
I fall där domstol fastställt skatt,
skall rätten till skattemyndigheten,
snarast översända en till rätten
ingiven bouppteckning eller någon
annan handling, som sägs i 51 §
andra stycket, eller en bouppteck-
ning, som tillhandahållits rätten
enligt tredje stycket sistnämnda
paragraf. Dessutom är rätten skyl-
dig att, enligt vad regeringen när-
mare bestämmer, lämna skatte-
myndigheten de uppgifter, som
behövs för debitering av skatten.
4 Senaste lydelse 1997:508.
77
ett ringa belopp. Skattemyndighe-
ten får medge befrielse helt eller
delvis från skyldigheten att betala
dröjsmålsavgift, om det finns sär-
skilda skäl.
Bestämmelser om indrivning
finns i lagen (1993:891) om in-
drivning av statliga fordringar
m.m. Vid indrivning får verkstäl-
lighet enligt utsökningsbalken ske.
Handling, som enligt första
stycket tillställts skattemyndighe-
ten och som ingivaren äger återfå
må skattemyndigheten icke ut-
lämna till denne förrän skatt, med
vars erläggande anstånd ej medgi-
vits, blivit erlagd. Innan hand-
lingen utlämnas, skall den förses
med anteckning om beloppet av
inbetald skatt.
Handling som avses i 49 a §
överlämnas till den skattskyldige
sedan skatt, med vars erläggande
anstånd ej medgivits, blivit erlagd.
Innan handlingen utlämnas, skall
den förses med anteckning om
beloppet av inbetald skatt.
Prop. 2000/01:117
Bilaga 1
Skattemyndigheten får för per-
soner som avlidit till dödsboet
översända en förtryckt bouppteck-
ningshlankett.
Följande uppgifter får för-
tryckas:
1. den avlidnes namn och per-
sonnummer samt dagen för döds-
fallet,
2. adressen till dödsboet,
3. civilstånd och äktenskapsför-
ord,
4. fastighetsinnehav.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
2. Om skattskyldigheten har inträtt före den 1 juli 2001 gäller äldre be-
stämmelser.
78
1.2
Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)
Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)5 att 1,
7 och 19 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av auto-
matisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och
ett regionalt skatteregister för varje region.
Registren skall användas vid beskattning för
1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fy-
siska och juridiska personer,
2. revisions- och annan kontrollverksamhet,
3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av
pensionsgrundande inkomst,
4. redovisning, bestämmande och betalning av skatt enligt skattebetal-
ningslagen (1997:483), mervärdesskattelagen (1994:200), lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter.
Registren skall dessutom användas för
1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning
av skatter och avgifter,
2. bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1993:672) om skatte-
reduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, lagen
(1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, lagen
(1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bo-
stadshus och lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i
vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar,
3. gäldenärsutredning enligt la- 3. gäldenärsutredning enligt la-
gen (1993:891) om indrivning av gen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m. statliga fordringar m.m.,
4. verksamheten med boupp-
teckningar och dödsboanmälan
enligt ärvdabalken.
Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar
i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet än som avses i tredje
stycket och för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974:174) om
identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.
7 §6
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som
enligt 57 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229)skall behandlas som
fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap.
5 Senaste lydelse 1996:1248.
6 Senaste lydelse 1999:1248.
Prop. 2000/01:117
Bilaga 1
79
16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, uppgift Prop. 2000/01:117
om företagsledare i dessa företag samt uppgift om delägare i enkelt bolag Bilaga 1
och partrcdcri.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller
14 kap. 6 § skattebctalningslagen (1997:483).För varje sådan åtgärd får
anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om be-
loppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning
av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om
innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om åter-
kallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet, uppgifter
som behövs för att bestämma skatt enligt skattebctalningslagen, lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen
(1990:912) om nedsättning av socialavgifter och mervärdcsskaltclagen
(1994:200) samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning
av sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift
om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt,
dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga
förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskatt-
ningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter
som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kon-
trolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och
uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebctalningslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde-
myndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att cn person
ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för
en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvida-
tion eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsän-
delse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdekla-
ration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från
sådan särskild uppgift som avses i 2 kap. 19 § lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxe-
ringsvärde, omräknat dclvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tid-
punkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens
storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs
för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för vär-
dering av bostad på fastighet.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid
80
för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxe- Prop. 2000/01:117
ringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen. Bilaga 1
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är när-
ingsidkare samt, om fullmakt 1 ärrmats för bank- eller postgiro att ta emot
skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots
nummer och typ.
16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöin-
komst som avses i 64 kap. 3 och 4 §§ inkomstskattelagen.
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräk-
ning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp
som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd
enligt yrkestrafiklagen (1998:490) och lagen( 1998:492) om biluthyrning.
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,
uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skat-
tereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter en-
ligt 7 § lagen (199 5:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvester-
ingar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för be-
stämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om be-
slut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skattere-
duktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i
vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan
skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-
land.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncem i fall som avses i
2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,
totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-
ning för koncemmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 47 kap.
5 § inkomstskattelagen, uppskovsavdragets storlek, belopp som enligt
47 kap. 11 § nämnda lag skall minska anskaffningsutgiften samt, om
ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 47 kap. 5 § andra
stycket nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnummer och
namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och
andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen.
25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, verkstäl-
lande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är fulltalig
eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företagsrekonstruktion
och fusion samtuppgifter från handels- och föreningsregistret om firma-
tecknare, revisor och företagsrekonstruktion.
26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt alkoholla-
gen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport.
27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder samt utbetalat belopp och datum för utbetalningen.
28. Uppgifter från Tullverket om debiterad mervärdesskatt vid import,
exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de tidsperioder som
81
uppgifterna avser samt uppgifter från verket som behövs för tillämp- Prop. 2000/01:117
ningen av 3 kap. 30 § andra stycket mervärdesskattelagen. Bilaga 1
29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring motkostnader
för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller personnum-
mer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och datum
för förändring av lönesumma, om sjukpenninggrundande inkomst av an-
nat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och datum
för inkomstanmälan samt om utsänd person såvitt avser uppgifter från
intyg om tillämplig lagstiftning och intyg om utsändning.
30. Uppgift om att en näringsidkare ingår i en sådan mervärdesskatte-
grupp som avses i 6 a kap. 1 mervärdesskattelagen.
31. Uppgift om uppskovsbelopp vid andelsbyte enligt 49 kap. inkomst-
skattelagen, namn och organisationsnummer på det överlåtna företaget,
antal andelar som lämnats som ersättning vid andelsbytct samt namn och
organisationsnummer på det köpande företaget samt de övriga uppgifter
som behövs för beskattning av uppskovsbelopp.
32. Uppgift om uppskovsbelopp vid koncemintema andelsavyttringar
enligt 25 kap. 6-27 §§ inkomstskattelagcn, namn och organisations-
nummer på det överlåtna företaget, antalet överlåtna andelar samt de öv-
riga uppgifter som behövs för beskattning av vinsten.
33. Uppgift om avgiftsskyldighet till annat registrerat trossamfund än
Svenska kyrkan och uppgift om tillhörighet till icketerritoriell församling
inom Svenska kyrkan.
34. Uppgifter om bouppteckning
eller dödsboanmälan, dödsbode-
lägare, tillgångar och skulder
samt övriga uppgifter som behövs
i verksamheten med bouppteck-
ningar och dödsboanmälan enligt
ärvdabalken.
10 §7
Terminalåtkomst till uppgifter i det centrala skatteregistret får finnas
endast för de ändamål som anges i 1
anges i andra-femte styckena.
Skattemyndigheten i regionen
får ha terminalåtkomst till uppgif-
ter som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-
6, 7, dock endast ifråga om upp-
gifter som skall lämnas enligt
2 kap. 19 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrollupp-
gifter, 8, 9, 13-15, 17, 22 och 25
samt de uppgifter därutöver som
behövs för utfärdande av skattse-
del och dubblettskattsedel. Skat-
temyndigheten får ha terminalåt-
komst också till övriga uppgifter
som avses i 7 § om de, för pågå-
§ och i den utsträckning i övrigt som
Skattemyndigheten i regionen
får ha terminalåtkomst till uppgif-
ter som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-
6, 7, dock endast ifråga om upp-
gifter som skall lämnas enligt
2 kap. 19 § lagen om (1990:325)
om självdeklaration och kontroll-
uppgifter, 8, 9, 13-15, 17, 22, 25
och 34 samt de uppgifter därutöver
som behövs för utfärdande av
skattsedel och dubblettskattsedel.
Skattemyndigheten får ha termi-
nalåtkomst också till övriga upp-
gifter som avses i 7 § om de, för
7 Senaste lydelse 1999:100.
82
pågående eller annat beskatt- Prop. 2000/01:117
ningsår, hänför sig till regionen Bilaga 1
eller avser skattskyldig som be-
skattas i regionen. Vidare får
skattemyndig-heten ha terminalåt-
komst till uppgifter som behövs
inför och vid revision i den ut-
sträckning regeringen föreskriver.
ende eller annat beskattningsår,
hänför sig till regionen eller avser
skattskyldig som beskattas i regio-
nen. Vidare får skattemyndigheten
ha terminalåtkomst till uppgifter
som behövs inför och vid revision
i den utsträckning regeringen före-
skriver.
Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5-
7 §§.
Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter enligt 5
och 6 §§ samt 7 § 1, 3 och 4. Kronofogdemyndighet i den region där ett
mål är registrerat för exekutiva åtgärder får vidare ha sådan terminalåt-
komst i fråga om uppgifter enligt 7 § 7, 8, 12, 13 och 24. Terminalåt-
komsten får avse den som är registrerad som gäldenär hos kronofogde-
myndighet eller make till gäldenären eller annan som sambeskattas med
gäldenären. Ifråga om uppgifter enligt 7 § 1 får terminalåtkomsten avse
också den som är delägare i fåmansföretag där någon som avses i tredje
meningen är delägare.
Av rådets förordning (EEG) nr 218/92 framgår att behörigmyndighet i
ett annat EU-land får ha terminalåtkomst till uppgifter rörande mervär-
desskatt.
Om inte annat sägs i andra-fjärde styckena skall sådana uppgifter i det
centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras
sju år efter utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut.
Uppgifter som avses i 5 §, med
undantag av de i första stycket 5, i
6 §, i 7 § 3, med undantag av upp-
gifter om beslut om återkallelse av
F-skattsedel, i 7 § 23, med undan-
tag av uppgift om uppskovsavdrag
enligt 47 kap. inkomstskattelagen
(1999:1229), samt i 7 § 31 och 32
får bevaras även efter utgången av
den tid som anges i första stycket.
Uppgifter som avses i 5 §, med
undantag av de i första stycket 5, i
6 §, i 7 § 3, med undantag av upp-
gifter om beslut om återkallelse av
F-skattsedel, i 7 § 23, med undan-
tag av uppgift om uppskovsavdrag
enligt 47 kap. inkomstskattelagen
(1999:1229), samt i 7 § 31, 32 och
34 får bevaras även efter utgången
av den tid som anges i första
stycket.
Detsamma gäller uppgifter om
1. personnummer för make och person som likställs med make vid be-
skattningen,
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart
på kontrolluppgift om inkomst av kapital,
4. antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst som av-
ses i 64 kap. 3 och 4 §§ inkomstskattelagen,
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsav-
drag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.
Senaste lydelse 1999:1248.
83
Uppgift om tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1998:490) och lagen Prop. 2000/01:117
(1998:492) om biluthyrning samt uppgifter som avses i 7 § 20-29, med Bilaga 1
undantag av uppgifter som behövs för tillämpningen av 3 kap. 30 § andra
stycket mervärdesskattelagen (1994:200),skall gallras två år efter ut-
gången av det år då uppgifterna registrerades.
Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av
det år under vilket revisionen avslutades.
Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för upp-
gifter som avses i första eller fjärde stycket.
1.3 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483)
Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)
dels att 1 kap. 4 §, 2 kap. 2 §, 12 kap. 6 och 9 §§ och 19 kap. 6 § skall
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 1 a §,
11 kap. 15 a §, 16 kap. 7 a § och 17 kap. 6 a §, samt närmast före 11 kap.
15 a §, 16 kap. 7 a § och 17 kap. 6 a § nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
7 a §
Lagen gäller dessutom vid de-
bitering och betalning av skatt oclt
förseningsavgift enligt lagen
(1941:416) om arvsskatt och gå-
voskatt samt vid bestämmande,
debitering och betalning av ränta
på sådan skatt och avgift.
Vad som sägs i denna lag om
skatt och skattskyldig gäller även
1. avgift och avgiftsskyldig,
2. belopp som skall dras från er-
sättning för arbete, ränta eller ut-
delning för betalning av preliminär
skatt (avdragen skatt) och den som
är skyldig att göra sådant avdrag,
samt
3. skattetillägg, förseningsavgift,
kontrollavgift och ränta och den
som är skyldig att betala
skattetillägg, avgift eller ränta.
4§9
Vad som sägs i denna lag om
skatt och skattskyldig gäller även
1. avgift och avgiftsskyldig,
2. belopp som skall dras från er-
sättning för arbete, ränta eller ut-
delning för betalning av preliminär
skatt (avdragen skatt) och den som
är skyldig att göra sådant avdrag,
3. skattetillägg, förseningsavgift,
kontrollavgift och ränta och den
som är skyldig att betala
skattetillägg, avgift eller ränta,
samt
9 Senaste lydelse 1 kap. 4 § 1999:641.
84
4. belopp som enligt 54 § lagen Prop. 2000/01:117
(1941:416) om arvsskatt och gå- Bilaga 1
voskatt skall förskjutas av dödsbo
och dödsbo som skall förskjuta
arvsskatt.
Med skatt likställs
1. belopp som någon annan än den skattskyldige är betalningsskyldig
för enligt denna lag eller, såvitt gäller belopp som har debiterats enligt
denna lag, 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla
bolag, och
2. belopp som betalats tillbaka till den skattskyldige men som på grund
av ett senare beskattningsbeslut skall betalas in igen till skattemyndighe-
ten.
Med skattskyldig likställs
1. handelsbolag även om det inte är skyldigt att betala någon av de
skatter som anges i 1 §,
2. den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt
10 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),
3. den som utan att vara skattskyldig här i landet har fått en F-skattse-
del enligt 4 kap. 7 eller 8 §,
4. den som skattemyndigheten enligt 23 kap. 3 § har beslutat skall
svara för redovisning och betalning av skatt som hänför sig till verksam-
het som bedrivs genom enkelt bolag eller partrederi,
5. den som är grupphuvudman enligt 6 §, och
6. delägare i handelsbolag som enligt 2 kap. 20 § lagen om handelsbo-
lag och enkla bolag har ålagts betalningsskyldighet för skatt.
2 kap.
2§i°
Beslut som rör ett handelsbolag fattas av skattemyndigheten i den re-
gion där bolaget enligt uppgift i handelsregistret har sitt huvudkontor den
1 november året före det år då beslutet skall fattas.
Beslut som rör en europeisk ekonomisk intressegruppering fattas av
skattemyndigheten i den region där intressegrupperingen har sitt säte den
1 november året före det år då beslutet fattas.
Beslut som rör någon annan ju-
ridisk person än som avses i första
eller andra stycket fattas av skat-
temyndigheten i den region inom
vilket styrelsen eller förvaltningen
har sitt säte den 1 november året
före det år då beslutet skall fattas.
Beslut som rör en skattskyldigs
dödsbo fattas dock av den skatte-
myndighet som senast var behörig
att fatta beslut som rörde den
Beslut som rör någon annan ju-
ridisk person än som avses i första
eller andra stycket fattas av skat-
temyndigheten i den region inom
vilket styrelsen eller förvaltningen
har sitt säte den 1 november året
före det år då beslutet skall fattas.
Beslut som rör ett dödsbo fattas
dock av den skattemyndighet som
senast var behörig att fatta beslut
som rörde den avlidne.
skattskyldige.
Om en juridisk person har bildats efter den 1 november året före det år
då beslutet skall fattas skall beslutet fattas av skattemyndigheten i den
10 Senaste lydelse 1999:1300.
85
region där huvudkontoret eller sätet var beläget då den juridiska personen Prop. 2000/01:117
bildades. Om beslutet rör ett dödsbo och den avlidne hade bytt folkbok- Bilaga 1
föringsort efter den 1 november året före dödsfallsåret skall beslutet efter
utgången av dödsfallsåret fattas av skattemyndigheten i den region där
den avlidnes senaste rätta folkbokföringsadress var belägen.
Första-fjärde styckena gäller inte om annat följer av 4-5 §§. Om en ju-
ridisk person har upplösts fattas beslut av den senast behöriga myndig-
heten. Om behörig myndighet inte finna fattas beslutet av Skattemyndig-
heten i Stockholm.
11 kap.
Beslut om arvsskatt och gåvoskatt
15 a §
Med beskattningsbeslut i denna
lag likställs beslut ont arvsskatt
och gåvoskatt enligt lagen
(1941:416) om arvsskatt och gå-
voskatt.
12 kap.
6§
Om någon i egenskap av före-
trädare för cn juridisk person inte i
rätt tid har gjort föreskrivet skatte-
avdrag, är företrädaren tillsam-
mans med den juridiska personen
skyldig att betala belopp som har
bestämts enligt 11 kap. 19 § jämte
ränta. Om en företrädare för cn
Om någon i egenskap av före-
trädare för cn juridisk person inte i
rätt tid har gjort föreskrivet skatte-
avdrag, är företrädaren tillsam-
mans med den juridiska personen
skyldig att betala belopp som har
bestämts enligt 11 kap. 19 § jämte
ränta. Om en företrädare för en
juridisk person i övrigt har under-
låtit att betala skatt enligt denna
lag, är företrädaren tillsammans
med den juridiska personen skyl-
dig att betala skatten och räntan på
den.
juridisk person i övrigt har under-
låtit att betala skatt enligt denna
lag, eller om ett dödsbo har un-
derlåtit att betala annan skatt än
arvsskatt, är företrädaren tillsam-
mans med den juridiska personen
skyldig att betala skatten och rän-
tan på den.
Första stycket gäller inte, om det innan skatten skulle ha betalats har
vidtagits sådana åtgärder som krävs för att få till stånd en samlad av-
veckling av den juridiska personens skulder med hänsyn till samtliga
borgenärers intressen.
Om företrädaren har lämnat oriktiga uppgifter som har lett till att den
juridiska personen tillgodoräknats överskjutande ingående mervärdes-
skatt med ett för stort belopp, är företrädaren tillsammans med den juri-
diska personen skyldig att betala beloppet och räntan på detta.
Om det finns särskilda skäl, får företrädaren helt eller delvis befrias
från betalningsskyldighet enligt denna paragraf.
86
Om skatt enligt denna lag skulle
ha betalats av
Om skatt enligt denna lag skulle Bilaga 1
ha betalats av
Prop. 2000/01:117
1. någon som har avlidit eller
2. den avlidnes dödsbo, såvitt
avser den redovisningsperiod eller,
när det gäller slutlig skatt, det be-
skattningsår då dödsfallet inträf-
fade, ansvarar dödsboet och, om
dödsboet har skiftats, dödsbodelä-
garna for skatten i den omfattning
som föreskrivs i 21 kap. ärvdabal-
ken.
1. någon som har avlidit eller
2. den avlidnes dödsbo, såvitt
avser den redovisningsperiod eller,
när det gäller slutlig skatt, det be-
skattningsår då dödsfallet inträf-
fade, ansvarar dödsboet. Det-
samma gäller arvsskatt som enligt
54 § lagen (1941:416) om arvs-
skatt och gåvoskatt skall förskjutas
av dödsboet.
Om dödsboet har skiftats, an-
svarar dödsbodelägarna för skat-
ten i den omfattning som före-
skrivs i 21 kap. ärvdabalken.
Skattemyndigheten fattar beslut
om ansvar för skatt enligt andra
stycket.
16 kap.
Arvsskatt och gåvoskatt
7a§
Skatt som skall betalas enligt ett
beslut om arvsskatt eller gåvoskatt
skall ha betalats senast den för-
fallodag som infaller närmast efter
det att 30 dagar har gått från be-
slutsdagen.
Med förfallodag enligt första
stycket avses den 17 och 26 janu-
ari, den 12, 17 och 26 augusti, den
12 och 27 december samt den 12
och 26 i övriga månader.
17 kap.
Anstånd med arvsskatt och
gåvoskatt
6a§
Om beloppet av tillgångarna i
ett dödsbo sammanlagt inte upp-
går till dubbla beloppet av arvs-
skatt, som enligt 54 § lagen
(1941:416) om arvsskatt och gå-
voskatt, skall förskjutas av döds-
boet, eller om det i andra fall för
87
någon som är skattskyldig enligt Prop. 2000/01:117
samma lag föreligger avsevärd Bilaga 1
svårighet att genast betala hela
den skatt, som belöper på egen-
dom som har tillfallit den skatt-
skyldige, får skattemyndigheten
medge, att skatten betalas genom
högst tio årliga inbetalningar.
I fråga om skatt som belöper på
egendom som skall värderas enligt
bestämmelserna i 22 § 3 mom. och
23 § F tredje stycket lagen om
arvsskatt och gåvoskatt får skat-
temyndigheten medge att skatten
betalas genom högst tjugo ärliga
betalningar.
Om det finns synnerliga skäl får
regeringen i annat fall än som
avses i föregående stycke medge
viss skattskyldig att den skatt, som
belöper på egendom som har till-
fallit den skattskyldige, betalas
genom högst tjugo årliga inbetal-
ningar.
Anstånd får endast beviljas,
utom i de fall anståndet avser skatt
som skall utgå för nyttjanderätt
eller rätt till ränta, avkomst eller
annan förmån eller rätt, som avses
i 8 § andra stycket lagen om arvs-
skatt och gåvoskatt, om den skatt-
skyldige ställer säkerhet for be-
loppet genom en av bank utfärdad
garantiförbindelse eller någon
annan form av borgen.
19 kap.
6§
När det är fråga om skatt som omfattas av anstånd och som skall beta-
las när anståndstiden gått ut beräknas kostnadsränta från och med dagen
efter skattens ursprungliga förfallodag till och med den dag betalning
senast skall ske med anledning av beslutet om anstånd.
Vid anstånd enligt 17 kap. 5 el-
ler 7 § skall dock räntan beräknas
från och med dagen efter den då
anståndet beviljades.
Ränta enligt denna paragraf beräknas efter en räntesats som motsvarar
basräntan.
Vid anstånd enligt 17 kap. 5,6 a
eller 7 § skall dock räntan beräk-
nas från och med dagen efter den
då anståndet beviljades.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
88
2. Om skattskyldigheten har inträtt före den 1 juli 2001 gäller äldre be- Prop. 2000/01:117
stämmelser. Bilaga 1
1.4 Förslag till ändringar i Registerförfattningsutredningens
förslag till lag (0000:00) om behandling av uppgifter i
skatteförvaltningens beskattningsverksamhet
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 och 5 § § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse enligt Föreslagen lydelse
Registerförfattningsutred-
ningens förslag
2 kap.
2§
Uppgifter får behandlas i databasen för tillhandahållande av informa-
tion som behövs inom skatteförvaltningen för
1. fastställande av underlag för samt redovisning, bestämmande, be-
talning och återbetalning av skatter eller avgifter,
2. bestämmande av pensionsgrundande inkomst,
3. kontroll, revision, prövning, granskning, tillsyn och analys,
4. fastighetstaxering,
5. fullgörande av åligganden som följer av internationella överens-
kommelser som Sverige efter riksdagens godkännande har tillträtt,
6. tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten,
7. framställning av statistik. 7. framställning av statistik,
8. verksamheten med boupp-
teckningar och dödsboanmälan
enligt ärvdabalken.
5§
För de ändamål som anges i 2 § får i databasen behandlas uppgifter om
1. en fysisk persons identitet, bosättning, familjeförhållanden och
andra liknande basuppgifter,
2. en juridisk persons identitet, säte och andra liknande basuppgifter,
3. registrering för skatter eller avgifter,
4. underlag för skatter eller avgifter,
5. bestämmande av skatter eller avgifter,
6. kontroll av skatter eller avgifter,
7. fastställande av fastighetstaxering,
8. yrkande och grunder i ett ärende,
9. beslut med angivande av
skälen för beslutet, betalning, re-
dovisning och övriga åtgärder i ett
ärende.
9. beslut med angivande av
skälen för beslutet, betalning, re-
dovisning och övriga åtgärder i ett
ärende,
10. verksamheten med boupp-
teckningar och dödsboanmälan
enligt ärvdabalken.
89
1 databasen får även behandlas de uppgifter som behövs för fullgö- Prop. 2000/01:117
rande av ett åliggande som följer av en internationell överenskommelse Bilaga 1
som Sverige efter riksdagens godkännande har tillträtt.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer skall meddela
närmare föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas i databasen
enligt första stycket.
90
Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Justitieombuds-
mannen, Hovrätten för Övre Norrland, Kammarrätten i Stockholm, Gö-
teborgs tingsrätt, Länsrätten i Skåne län, Domstolsverket, Riksåklagaren,
Datainspektionen, Kammarkollegiet, Statskontoret, Statistiska Centralby-
rån, Socialstyrelsen, Riksgäldskontoret, Ekonomistymingsverket ESV,
Riksrevisionsverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet,
Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Industriförbund, Föreningen Aukto-
riserade Revisorer FAR, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges För-
säkringsförbund, Tjänstemännens Centralorganisation TCO, Sveriges
Akademikers Centralorganisation SACO, Landsorganisationen i Sverige
LO, Svenska Bankföreningen, Sveriges Begravningsbyråers förbund,
FONUS och Sammanslutningen för Sveriges Juridiska Byråer.
Prop. 2000/01:117
Bilaga 2
91
Bilaga 3
2.1 Förslag till lag om ändring i ärvdabalken
Härigenom föreskrivs att det i ärvdabalken skall införas en ny paragraf,
20 kap. 3 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
20 kap.
3a§
Skattemyndigheten får till döds-
boet översända en förtryckt bo-
uppteckningsblankett med följande
uppgifter om den döde:
1. fullständigt namn och person-
eller samordningsnummer enligt
folkbokföringslagen (1991:481),
2. hemvist,
3. dödsdag,
4. civilstånd,
5. äktenskapsförord och
6. fastighetsinnehav.
Även uppgift om efterlevande
makes namn och fastighetsinnehav
samt dödsboets adress får för-
tryckas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
92
2.2
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:000) om
ändring i ärvdabalken
Prop. 2000/01:117
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs att 20 kap. 8 § ärvdabalken i stället för dess ly-
delse enligt lagen (2001:000) om ändring i nämnda balk skall ha följande
lydelse.
Lydelse enligt prop. 2000/01:21 Föreslagen lydelse
20 kap.
Bouppteckningen skall inom en
månad efter det att den upprättats
jämte en bestyrkt kopia ges in för
registrering till den skattemyndig-
het som enligt 34 § första eller
andra stycket lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt skall
pröva frågan om arvsskatt. Finns
det flera bouppteckningar, skall de
ges in samtidigt och inom en må-
nad från det den sista bouppteck-
ningen upprättades.
8§
Bouppteckningen skall inom en
månad efter det att den upprättats
jämte en bestyrkt kopia ges in för
registrering till den skattemyndig-
het som enligt 2 kap. 2 eller 5 §
skattebetalningslagen (1997:483)
skall fatta beslut som rör ett
dödsbo. Finns det flera boupp-
teckningar, skall de ges in samti-
digt och inom en månad från det
den sista bouppteckningen upp-
rättades.
En bestyrkt kopia av bouppteckningen skall förvaras hos skattemyn-
digheten.
Har omyndig del i boet eller är någon för vilken förvaltare enligt för-
äldrabalken har förordnats delägare eller finns delägare, för vilken god
man skall förordnas, skall ytterligare en bestyrkt kopia ges in för varje
överförmyndare som skall ha tillsyn över ifrågavarande förmynderskap,
förvaltarskap eller godmanskap. Är bouppteckningen av vidlyftig beskaf-
fenhet, behöver denna kopia omfatta endast erforderliga delar.
Är inte erforderliga kopior ingivna, skall sådana tas på boets bekost-
nad.
93
2.3
Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt
Prop. 2000/01:117
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt1
dels att 55 § 2 och 4-6 mom. skall upphöra att gälla,
dels att 54 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 46 a, 47 a, 47 b
och 58 b §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
46 a §
Om det finns särskilda skäl, får
skattemyndigheten bevilja en
skattskyldig anstånd med att
lämna deklaration enligt 45 §.
En ansökan om anstånd skall
ha kommit in till skattemyndighe-
ten senast den dag då deklaratio-
nen skulle ha kommit in.
Ändras förutsättningarna för
anståndet innan anståndstiden har
gått ut, får beslutet om anstånd
omprövas.
47 a §
Förseningsavgift skall tas ut
med 1 000 kronor om den som
enligt 45 § första stycket D är
skyldig att lämna en deklaration
inte gjort detta inom föreskriven
tid.
Förseningsavgift tas inte ut om
den skattskyldige har avlidit.
47 b §
Den skattskyldige skall befrias
helt från förseningsavgift om
1. underlåtenheten kan antas ha
sådant samband med den skatt-
skyldiges ålder, sjukdom, bris-
tande erfarenhet eller liknande
förhållande att den framstår som
ursäktlig,
2. underlåtenheten framstår som
1 Senaste lydelse av
55 § 2 mom. 1990:337
55 § 4 mom. 1990:337
55 § 6 mom. 1990:337.
94
ursäktlig med hänsyn till uppgif- Prop. 2000/01:117
tens art eller någon annan särskild Bilaga 3
omständighet, eller
3. det framstår som uppenbart
oskäligt att ta ut avgiften.
Bestämmelserna i första stycket
skall beaktas även om ett yrkande
om befrielse inte har framställts,
om det föranleds av vad som före-
kommit i ärendet eller målet om
förseningsavgift.
Arvsskatt för egendom, för vil-
ken skattskyldighet inträtt vid
arvlåtarens (testators) eller i fall,
som avses i 8 § första stycket, fö-
regående innehavarens död, även-
som i 52 § 1 mom. omnämnd ränta
förskjutas av dödsboet, dock icke
där fråga är om lott, som beskattas
efter vad i 6 § andra stycket d)
sägs, eller förvärv, som avses i 1 §
andra stycket eller 12 §. Skattskyl-
dig skall vid tillträde av honom
tillkommande lott, för vilken
skatten förskjutits av dödsboet, till
boet gälda på lotten belöpande
skatt jämte andel i räntan; och
skall tillika å belopp, som sålunda
skall erläggas, gäldas den ränta,
som kunnat av dödsboet påräknas
vid insättning å bankräkning.
Har skatt och påförd ränta inte
betalats inom den tid som anges i
52 § 1 mom. och har delning eller
arvskifte skett, tillämpas reglerna i
21 kap. 4 § ärvdabalken om åter-
gång av bodelning och skifte. Be-
träffande egendom som genom
delning tillagts efterlevande make
eller sambo gäller dock vad som
nu sagts endast i den mån den ef-
54 §2
Arvsskatt för egendom, för vil-
ken skattskyldighet inträtt vid
arvlåtarens (testators) eller i fall,
som avses i 8 § första stycket, fö-
regående innehavarens död, skall
förskjutas av dödsboet, dock inte
där fråga är om lott, som beskattas
efter vad i 6 § andra stycket d
sägs, eller förvärv, som avses i 1 §
andra stycket eller 12 §. Den skatt-
skyldige skall vid tillträde av ho-
nom tillkommande lott, för vilken
skatten förskjutits av dödsboet, till
boet betala på lotten belöpande
skatt jämte andel i sådan ränta
som betalats enligt bestämmel-
serna i 19 kap. skattebetalningsla-
gen (1997:483). Den skattskyldige
skall dessutom på det belopp som
skall betalas till dödsboet betala
ränta från den dag dödsboet för-
sköt skatten och räntan enligt
skattebctalningslagen till dess full
betalning skett enligt den räntesats
som anges i 19 kap. 3 § skattebe-
talningslagen.
Om skatt inte har betalats inom
den tid som anges i 16 kap. 7 a §
skattebetalningslagen och om del-
ning eller arvskifte har skett,
tillämpas reglerna i 21 kap. 4 §
ärvdabalken om återgång av bo-
delning och skifte. Beträffande
egendom som genom delning
tillagts efterlevande make eller
sambo gäller dock vad som nu
2 Senaste lydelse 1987:1206.
95
terlevande erhållit mer än som sagts endast i den mån den efterle-
cnligt lag tillkommer honom. vande fått mer än som enligt lag
tillkommer honom.
Prop. 2000/01:117
Bilaga 3
58 b §
1 fall som avses i 57-58 a §§,
skall regeringen besluta i vad mån
ränta skall betalas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Om en bouppteckning, arvs-
deklaration eller gåvodeklaration kommit in till en tingsrätt eller skatte-
myndighet före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
96
2.4
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:000) om
ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt
Prop. 2000/01:117
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt1
dels att 52 § 1 mom., 52 a §, 55 § 1 och 3 mom., 61, 61 a och 70 §§ i
stället för deras lydelse enligt lagen (2001:000) om ändring i nämnda lag
skall upphöra att gälla,
dels att 34, 44 och 53 §§ i stället för deras lydelse enligt lagen
(2001:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2000/01:21 Föreslagen lydelse
Beskattningsmyndighet är skat-
temyndigheten i den region där
arvlåtaren (testator) var folkbok-
förd den 1 november året före
dödsfallet eller, om han då inte
var folkbokförd inom riket, där
han var bosatt eller stadigvarande
vistades vid dödsfallet. Detsamma
gäller i fråga om en föregående
innehavare som på livstid haft så-
dan rätt till egendomen som avses
i 8 § första eller andra stycket.
Om det inte finns någon skatte-
myndighet som är behörig enligt
första stycket, tas skatteärendet
upp av Skattemyndigheten i Stock-
holm.
Den skattemyndighet som är be-
hörig enligt första eller andra
stycket får uppdra åt en annan
skattemyndighet att fatta beslut i
dess ställe i ett visst ärende eller
en viss grupp av ärenden. Ett så-
dant uppdrag får ges endast om
den andra myndigheten medger
det och om det inte medför avse-
värd olägenhet för den som be-
slutet rör. Vad som i denna lag
§
Beslut i fråga om arvsskatt fat-
tas av den skattemyndighet som
enligt 2 kap. 2 eller 5 § skattebe-
talningslagen (1997:483) är behö-
rig att fatta beslut som rör arvlå-
tarens eller testatoms dödsbo.
Bestämmelser om debitering och
betalning av arvsskatt finns i
skattebetalningslagen.
Förvaring av handlingar skall
ske hos den myndighet som är
behörig enligt första stycket.
1 Senaste lydelse av
52 § 1 mom. 1998:247
52 a § 1990:337
55 § 1 mom. 1983:384
55 § 3 mom. 1983:384
61 § 1997:508
61 a § 1992:625
70 § 1997:1039.
97
sägs om skattemyndigheten skall i
tillämpliga delar gälla den skatte-
myndighet till vilken ett sådant
uppdrag har lämnats. Skatt skall
dock betalas in till den myndighet
som är behörig enligt första eller
andra stycket. Den myndigheten
skall även pröva frågor om dröjs-
målsavgift. Vidare skall förvaring
av handlingar ske hos den myn-
dighet som är behörig enligt första
eller andra stycket.
Prop. 2000/01:117
Bilaga 3
Beskattningsmyndighet är skat-
temyndigheten i den region, där
den skattskyldige var folkbokförd
den 1 november året före skatt-
skyldighetens inträde eller, om
han då inte var folkbokförd inom
riket, där han var bosatt eller sta-
digvarande vistades.
Beskattningsmyndighet i fråga
om juridisk person är skattemyn-
digheten i den region, där styrel-
sen eller förvaltningen hade sitt
säte, den 1 november året före
skattskyldighetens inträde.
Om det inte finns någon skatte-
myndighet som är behörig enligt
första eller andra stycket, tas
skatteärendet upp av Skattemyn-
digheten i Stockholm.
Den skattemyndighet som är be-
hörig enligt Jorsta-tredje styckena
får uppdra åt en annan skattemyn-
dighet att fatta beslut i dess ställe i
ett visst ärende eller en viss grupp
av ärenden. Ett sådant uppdrag
får ges endast om den andra myn-
digheten medger det och om det
inte medför avsevärd olägenhet för
den som beslutet rör. Vad som i
denna lag sägs om skattemyndig-
heten skall i tillämpliga delar
gälla den skattemyndighet till vil-
ken ett sådant uppdrag har läm-
nats. Skatt skall dock betalas in till
den myndighet som är behörig
enligt första, andra eller tredje
stycket. Den myndigheten skall
Beslut i fråga om gåvoskatt fat-
tas av den skattemyndighet som
enligt 2 kap. 1, 2 eller 5 § skatte-
betalningslagen (1997:483) är
behörig att fatta beslut som rör
den skattskyldige då skattskyldig-
heten inträder.
Bestämmelser om debitering och
betalning av gåvoskatt finns i
skattebctalningslagen.
Förvaring av handlingar skall
ske hos den myndighet som är
behörig enligt första stycket.
98
även pröva frågor om dröjsmals-
avgift. Vidare skall förvaring av
handlingar ske hos den myndighet
som är behörig enligt första, andra
eller tredje stycket.
Prop. 2000/01:117
Bilaga 3
I fall där domstol fastställt skatt
till ett högre belopp än som förut
beräknats, skall rätten till skatte-
myndigheten snarast översända
handling, som tillhandahållits rät-
ten enligt 51 § fjärde stycket.
Dessutom är rätten skyldig att,
enligt vad regeringen närmare be-
stämmer, lämna skattemyndighe-
ten de uppgifter, som denna behö-
ver för att kräva in skatten.
Inbetalning enligt 52 § 1 mom.
tredje stycket skall ske till särskilt
konto hos skattemyndigheten.
Skatten skall anses vara betald
den dag, då inbetalningskort eller
gireringshandlingar kommit in till
Posten Aktiebolag eller, om staten
har ingått avtal om förmedling av
skatteinbetalningen med en bank,
till banken.
Om skatt inte betalas inom före-
skriven tid, skall dröjsmålsavgift
tas ut enligt lagen (1997:484) om
dröjsmålsavgift om inte annat föl-
jer av 6 § sista stycket. Den obe-
talda skatten och dröjsmålsavgif-
ten skall lämnas för indrivning.
Regeringen får föreskriva att in-
drivning inte behöver begäras för
ett ringa belopp. Skattemyndighe-
ten får medge befrielse helt eller
delvis från skyldigheten att betala
dröjsmålsavgift, om det finns sär-
skilda skäl.
Bestämmelser om indrivning
finns i lagen (1993:891) om in-
drivning av statliga fordringar
m.m. Vid indrivning får verkstäl-
lighet enligt utsökningsbalken ske.
Bouppteckning eller tilläggs-
bouppteckning, som ingivaren har
rätt att få tillbaka får skattemyn-
digheten inte lämna ut till denne
I fall där domstol fastställt skatt
till ett högre belopp än som förut
beräknats, skall rätten till skatte-
myndigheten snarast översända
handling, som tillhandahållits rät-
ten enligt 51 § fjärde stycket.
Dessutom är rätten skyldig att,
enligt vad regeringen närmare be-
stämmer, lämna skattemyndighe-
ten de uppgifter, som denna behö-
ver för att debitera skatten.
99
förrän skatt, ined vars betalning
anstånd inte medgivits, blivit be-
tald. Innan handlingen utlämnas,
skall den förses med anteckning
om beloppet av inbetald skatt.
Handling som avses i 49 a §
överlämnas till den skattskyldige
sedan skatt, med vars betalning
anstånd inte medgivits, blivit be-
tald. Innan handlingen utlämnas,
skall den förses med anteckning
om beloppet av inbetald skatt.
Prop. 2000/01:117
Bilaga 3
10(
2.5
Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)
Prop. 2000/01:117
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)
dels att 1,7, 10, 19 och 20 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 13 a §, av följande ly-
delse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §'
För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av auto-
matisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och
ett regionalt skatteregister för vatje region.
Registren skall användas vid beskattning för
1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fy-
siska och juridiska personer,
2. revisions- och annan kontrollverksamhet,
3. taxering enligt taxeringslagen
pensionsgrundande inkomst,
4. redovisning, bestämmande
och betalning av skatt enligt skat-
tebetalningslagen (1997:483), mer-
värdesskattelagen (1994:200), la-
gen (1991:586) om särskild in-
komstskatt för utomlands bosatta
och lagen (1990:912) om nedsätt-
ning av socialavgifter.
(1990:324) samt bestämmande av
4. redovisning, bestämmande
och betalning av skatt enligt skat-
tebetalningslagen (1997:483), mer-
värdesskattelagen (1994:200), la-
gen (1991:586) om särskild in-
komstskatt för utomlands bosatta,
lagen (1990:912) om nedsättning
av socialavgifter och lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvo-
skatt.
Registren skall dessutom användas för
1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning
av skatter och avgifter,
2. bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, lagen
(1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, lagen
(1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bo-
stadshus och lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i
vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar,
3. gäldenärsutredning enligt la- 3. gäldenärsutredning enligt la-
gen (1993:891) om indrivning av gen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m. statliga fordringar m.m.,
4. verksamheten med boupp-
teckningar och dödsboanmälan
enligt ärvdabalken.
Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar
i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet än som avses i tredje
stycket och för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974:174) om
identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.
Senaste lydelse 1999:1248.
101
7 §2 Prop. 2000/01:117
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 Bilaga 3
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
3. Uppgift om registrering av
skyldighet att betala skatt, uppgift
om innehav av skattsedel på preli-
minär skatt, uppgifter om beslut
om återkallelse av F-skattsedel
med angivande av skälen för be-
slutet, uppgifter som behövs för att
bestämma skatt enligt skattcbctal-
ningslagen, lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta, lagen (1990:912) om ned-
sättning av socialavgifter och mer-
värdesskattelagen (1994:200) samt
uppgifter om redovisning, inbetal-
ning och återbetalning av sådana
skatter eller avgifter.
3. Uppgift om registrering av
skyldighet att betala skatt, uppgift
om innehav av skattsedel på preli-
minär skatt, uppgifter om beslut
om återkallelse av F-skattsedel
med angivande av skälen för be-
slutet, uppgifter som behövs för att
bestämma skatt enligt skattcbetal-
ningslagen, lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta, lagen (1990:912) om ned-
sättning av socialavgifter, mervär-
desskattelagen (1994:200) och la-
gen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt samt uppgifter om redo-
visning, inbetalning och återbetal-
ning av sådana skatter eller avgif-
ter.
34. Uppgifter om bouppteckning
eller dödsboanmälan, dödsbode-
lägare, tillgångar och skulder
samt övriga uppgifter som behövs
i verksamheten med bouppteck-
ningar och dödsboanmälan enligt
ärvdabalken.
10 §3
Terminalåtkomst till uppgifter i det centrala skatteregistret får finnas
endast för de ändamål som anges i 1
anges i andra-femte styckena.
Skattemyndigheten i regionen
får ha terminalåtkomst till uppgif-
ter som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-
6, 7, dock endast i fråga om upp-
gifter som skall lämnas enligt
2 kap. 19 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrollupp-
gifter, 8, 9, 13-15, 17, 22 och 25
samt de uppgifter därutöver som
behövs för utfärdande av skattse-
del och dubblettskattsedel. Skat-
temyndigheten får ha terminalåt-
komst också till övriga uppgifter
och i den utsträckning i övrigt som
Skattemyndigheten i regionen
får ha terminalåtkomst till uppgif-
ter som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-
6, 7, dock endast i fråga om upp-
gifter som skall lämnas enligt
2 kap. 19 § lagen om (1990:325)
om självdeklaration och kontroll-
uppgifter, 8, 9, 13-15, 17, 22, 25
och 34 samt de uppgifter därutöver
som behövs för utfärdande av
skattsedel och dubblettskattsedel.
Skattemyndigheten får ha termi-
nalåtkomst också till övriga upp-
2 Senaste lydelse 1999:1248.
’ Senaste lydelse 1999:100.
102
gifter som avses i 7 § om de, för
pågående eller annat beskatt-
ningsår, hänför sig till regionen
eller avser skattskyldig som be-
skattas i regionen. Vidare får
skattemyndigheten ha terminalåt-
komst till uppgifter som behövs
inför och vid revision i den ut-
sträckning regeringen föreskriver.
Prop. 2000/01:117
Bilaga 3
som avses i 7 § om de, för pågå-
ende eller annat beskattningsår,
hänför sig till regionen eller avser
skattskyldig som beskattas i regio-
nen. Vidare får skattemyndigheten
ha terminalåtkomst till uppgifter
som behövs inför och vid revision
i den utsträckning regeringen före-
skriver.
Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5-
7§§.
Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter enligt 5
och 6 §§ samt 7 § 1, 3 och 4. Kronofogdemyndighet i den region där ett
mål är registrerat för exekutiva åtgärder får vidare ha sådan terminalåt-
komst i fråga om uppgifter enligt 7 § 7, 8, 12, 13 och 24. Terminalåt-
komsten får avse den som är registrerad som gäldenär hos kronofogde-
myndighet eller make till gäldenären eller annan som sambeskattas med
gäldenären. I fråga om uppgifter enligt 7 § 1 får terminalåtkomsten avse
också den som är delägare i fåmansföretag där någon som avses i tredje
meningen är delägare.
Av rådets förordning (EEG) nr 218/92 framgår att behörig myndighet i
ett annat EU-land får ha terminalåtkomst till uppgifter rörande mervär-
desskatt.
13 a §
I verksamheten med bouppteck-
ningar och dödsboanmälan enligt
ärvdabalken samt arvsskatteären-
den far, i fråga om uppgifter som
avses i 11 § första stycket, som
sökbegrepp endast användas upp-
gifter som avses i 15 kap. 2 § sek-
retesslagen (1980:100). Vid sök-
ning efter handlingar som avses i
11 § andra stycket får dessutom
uppgift om namn och person- eller
samordningsnummer användas
som sökbegrepp.
Som sökbegrepp enligt denna
paragraf får inte användas sådana
känsliga personuppgifter som an-
ges i 13 § personuppgiftslagen
(1998:204) eller uppgifter om lag-
överträdelser m.m. som anges i
21 § samma lag.
103
19 §4
Om inte annat sägs i andra-fjärde styckena skall sådana uppgifter i det
centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras
sju år efter utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut.
Uppgifter som avses i 5 §, med
undantag av de i första stycket 5, i
6 §, i 7 § 3, med undantag av upp-
gifter om beslut om återkallelse av
F-skattscdel, i 7 § 23, med undan-
tag av uppgift om uppskovsavdrag
enligt 47 kap. inkomstskattclagen
(1999:1229), samt i 7 § 31 och 32,
får bevaras även efter utgången av
den tid som anges i första stycket.
Uppgifter som avses i 5 §, med
undantag av de i första stycket 5, i
6 §, i 7 § 3, med undantag av upp-
gifter om beslut om återkallelse av
F-skattscdel, i 7 § 23, med undan-
tag av uppgift om uppskovsavdrag
enligt 47 kap. inkomstskattelagen
(1999:1229), samt i 7 § 31, 32 och
34, får bevaras även efter utgången
av den tid som anges i första
stycket.
Detsamma gäller uppgifter om
1. personnummer för make och person som likställs med make vid be-
skattningen,
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart
på kontrolluppgift om inkomst av kapital,
4. antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst som av-
ses i 64 kap. 3 och 4 §§ inkomstskattelagcn,
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsav-
drag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.
Uppgift om tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1998:490) och lagen
(1998:492) om biluthyrning samt uppgifter som avses i 7 § 26-29, med
undantag av uppgifter som behövs för tillämpningen av 3 kap. 30 § andra
stycket mervärdesskattelagen (1994:200), skall gallras två år efter ut-
gången av det år då uppgifterna registrerades.
Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av
det år under vilket revisionen avslutades.
Bouppteckningar skall bevaras.
Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för upp-
gifter som avses i första eller fjärde stycket.
20 §5
Upptagningar i regionala regis-
ter skall i fråga om deklarationer
och andra handlingar som lämnats
till ledning för beskattning eller
upprättats eller för granskning
omhändertagits av en myndighet
för skattekontroll, gallras sju år
eller, i fråga om handlingar som
avser aktiebolag eller ekonomisk
förening, tio år efter beskattnings-
årets utgång. Bouppteckningar
Upptagningar i regionala regis-
ter skall i fråga om deklarationer
och andra handlingar som lämnats
till ledning för beskattning eller
upprättats eller för granskning
omhändertagits av en myndighet
för skattekontroll, gallras sju år
eller, i fråga om handlingar som
avser aktiebolag eller ekonomisk
förening, tio år efter beskattnings-
årets utgång.
4 Senaste lydelse 1999:1248.
5 Senaste lydelse 1994:1905.
Prop. 2000/01:117
Bilaga 3
104
skall dock bevaras. Prop. 2000/01:117
Andra upptagningar i regionala register än sådana som avses i första Bilaga 3
stycket skall gallras tolv år efter beskattningsårets utgång.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-
dela föreskrifter om undantag från bestämmelserna i första eller andra
stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
105
2.6
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:000) om
behandling av uppgifter i skatteförvaltningens
beskattningsverksamhet
Prop. 2000/01:117
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § samt 2 kap. 2, 3 och 10 §§ lagen
(2001:000) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskatt-
ningsverksamhet skal! ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2000/01:33 Föreslagen lydelse
1 kap.
4§
Uppgifter får behandlas för tillhandahållande av information som be-
hövs inom skatteförvaltningen för
1. fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betal-
ning och återbetalning av skatter och avgifter,
2. bestämmande av pensionsgrundande inkomst,
3. fastighetstaxering,
4. revision och annan analys- eller kontrollverksamhet,
5. tillsyn samt lämplighets- och tillståndsprövning och annan liknande
prövning,
6. handläggning av mål och ärenden om ansvar för någon annans
skatter och avgifter,
7. fullgörande av ett åliggande
som följer av ett för Sverige bin-
dande internationellt åtagande, och
8. tillsyn, kontroll, uppföljning
och planering av verksamheten.
7. fullgörande av ett åliggande
som följer av ett för Sverige bin-
dande internationellt åtagande,
8. verksamheten med boupp-
teckningar och dödsboanmälan
enligt ärvdabalken, och
9. tillsyn, kontroll, uppföljning
och planering av verksamheten.
1 databasen får uppgifter be-
handlas om personer som omfattas
av verksamhet enligt 1 kap. 4 § 1—
7. Uppgifter om andra personer får
behandlas om det behövs för
handläggningen av ett ärende.
2 kap.
2§
I databasen får uppgifter be-
handlas om personer som omfattas
av verksamhet enligt 1 kap. 4 § 1—
8. Uppgifter om andra personer får
behandlas om det behövs för
handläggningen av ett ärende.
3§
För de ändamål som anges i 1 kap. 4 § får följande uppgifter behandlas
i databasen:
1. en fysisk persons identitet, medborgarskap, bosättning och familje-
förhållanden,
2. en juridisk persons identitet, säte, ägarförhållanden samt firmateck-
narc och andra företrädare,
3. registrering för skatter och avgifter,
4. underlag för fastställande av skatter och avgifter,
5. bestämmande av skatter och avgifter,
106
6. underlag för fastighetstaxering,
7. revision och annan kontroll av skatter och avgifter,
8. avgiftsskyldighet till ett registrerat trossamfund och medlemskap i
fackförening.
Prop. 2000/01:117
Bilaga 3
9. yrkande och grunder i ett
ärende, och
10. beslut, betalning, redovis-
ning och övriga åtgärder i ett
ärende.
9. yrkande och grunder i ett
ärende,
10. beslut, betalning, redovis-
ning och övriga åtgärder i ett
ärende, och
11. uppgifter som behövs i verk-
samheten med bouppteckningar
och dödsboanmälan enligt ärvda-
balken.
I databasen får även andra uppgifter behandlas som behövs för fullgö-
rande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande internatio-
nellt åtagande.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar när-
mare föreskrifter om vilka uppgifter som får behandlas i databasen enligt
första stycket.
10
Vid sökning efter handlingar
som avses i 4 § får endast uppgift
om namn, person- eller samord-
ningsnummer, beteckning för fas-
tighet samt uppgifter som avses i
15 kap. 2 § sekretesslagen
(1980:100) användas som sökbe-
grepp. Som sökbegrepp får dock
inte uppgift som avses i 1 kap. 7 §
användas.
Vid sökning efter handlingar
som avses i 4 § får endast uppgift
om namn, person- eller samord-
ningsnummer, beteckning för fas-
tighet samt uppgifter som avses i
15 kap. 2 § sekretesslagen
(1980:100) användas som sökbe-
grepp.
I verksamheten med bouppteck-
ningar och dödsboanmälan enligt
ärvdabalken samt arvs skatte ären-
den får vid sökning i skattedataba-
sen endast uppgifter som avses i
15 kap. 2 § sekretesslagen använ-
das som sökbegrepp. Vid sökning
efter handlingar som avses i 4 § får
dessutom uppgift om namn och
person- eller samordningsnummer
användas som sökbegrepp.
Som sökbegrepp får dock inte
uppgift som avses i 1 kap. 7 § an-
vändas.
107
2.1 Förslag till lag om ändring i skattebctalningslagen
(1997:483)
Prop. 2000/01:117
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs i fråga om skattebctalningslagen (1997:483)
dels att 1 kap. 3 och 4 §§, 2 kap. 2 §, 11 kap. 1 §, 12 kap. 6 och 9 §§,
16 kap. 9 §, 17 kap. 7 §, 19 kap. 6 § samt 23 kap. 7 § skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 1 a §, 16 kap.
7 a och 10 a §§, 17 kap. 6 a och 6 b §§ samt 19 kap. 7 b §, samt närmast
före 16 kap. 7 a § och 17 kap. 6 a § nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
1 a§
Lagen gäller dessutom vid de-
bitering och betalning av skatt och
förseningsavgift enligt lagen
(1941:416) om arvsskatt och gå-
voskatt samt vid bestämmande,
debitering och betalning av ränta
på sådan skatt och avgift.
Termer och uttryck som används
i denna lag har samma betydelse
och tillämpningsområden som i de
lagar som anges i 1 och 2 §§ samt i
1 kap. 1 § taxeringslagen
(1990:324), om inte annat anges i
delta kapitel eller framgår av sam-
manhanget. Med arbetsgivaravgift
avses dock även sådan särskild
löneskatt och allmän löneavgift
som cn arbetsgivare är skyldig alt
betala enligt 1 § lagen (1990:659)
om särskild löneskatt på vissa för-
värvsinkomster och 1 § lagen
(1994:1920) om allmän löneavgift.
Vidare avses med juridisk person
också dödsbon och handelsbolag.
3 §'
Termer och uttryck som an-
vänds i denna lag har samma be-
tydelse och tillämpningsområden
som i de lagar som anges i 1-2 §§
samt i 1 kap. 1 § taxeringslagen
(1990:324), om inte annat anges i
detta kapitel eller framgår av
sammanhanget. Med arbetsgivar-
avgift avses dock även sådan sär-
skild löneskatt och allmän löneav-
gift som en arbetsgivare är skyldig
att betala enligt 1 § lagen
(1990:659) om särskild löneskatt
på vissa förvärvsinkomster och
1 § lagen (1994:1920) om allmän
löneavgift. Vidare avses med juri-
disk person också dödsbon och
handelsbolag.
4§2
Vad som sägs i denna lag om skatt och skatlskyldig gäller även
1. avgift och avgiftsskyldig,
1 Senaste lydelse 1999:1300.
2 Senaste lydelse 1999:641.
108
2. belopp som skall dras från ersättning för arbete, ränta eller utdelning
för betalning av preliminär skatt (avdragen skatt) och den som är skyldig
att göra sådant avdrag, samt
3. skattetillägg, förseningsavgift, kontrollavgift och ränta och den som
är skyldig att betala skattetillägg, avgift eller ränta.
Med skatt likställs
1. belopp som någon annan än den skattskyldige är betalningsskyldig
för enligt denna lag eller, såvitt gäller belopp som har debiterats enligt
denna lag, 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla
bolag, och
2. belopp som betalats tillbaka till den skattskyldige men som på grund
av ett senare beskattningsbeslut skall betalas in igen till skattemyndighe-
ten.
Prop. 2000/01:117
Bilaga 3
Med skattskyldig likställs
1. handelsbolag även om det inte är skyldigt att betala någon av de
skatter som anges i 1 §,
2. den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt
10 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),
3. den som utan att vara skattskyldig här i landet har fått en F-skattse-
del enligt 4 kap. 7 eller 8 §,
4. den som skattemyndigheten enligt 23 kap. 3 § har beslutat skall
svara för redovisning och betalning av skatt som hänför sig till verksam-
het som bedrivs genom enkelt bolag
5. den som är grupphuvudman
enligt 6 §, och
6. delägare i handelsbolag som
enligt 2 kap. 20 § lagen om han-
delsbolag och enkla bolag har
ålagts betalningsskyldighet för
skatt.
eller partrederi,
5. den som är grupphuvudman
enligt 6 §,
6. delägare i handelsbolag som
enligt 2 kap. 20 § lagen om han-
delsbolag och enkla bolag har
ålagts betalningsskyldighet för
skatt, och
7. dödsbo som enligt 54 § lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvo-
skatt skall förskjuta arvsskatt.
2 kap.
2 §*
Beslut som rör ett handelsbolag fattas av skattemyndigheten i den re-
gion där bolaget enligt uppgift i handelsregistret hade sitt huvudkontor
den 1 november året före det år då beslutet skall fattas.
Beslut som rör en europeisk ekonomisk intressegruppering fattas av
skattemyndigheten i den region där intressegrupperingen hade sitt säte
den 1 november året före det år då beslutet skall fattas.
Beslut som rör någon annan ju-
ridisk person än som avses i första
eller andra stycket fattas av skat-
temyndigheten i den region inom
vilken styrelsen eller förvaltningen
hade sitt säte den 1 november året
före det år då beslutet skall fattas.
Beslut som rör någon annan ju-
ridisk person än som avses i första
eller andra stycket fattas av skat-
temyndigheten i den region inom
vilken styrelsen eller förvaltningen
hade sitt säte den 1 november året
före det år då beslutet skall fattas.
3 Senaste lydelse 1999:1300.
109
Beslut som rör en skattskyldigs
dödsbo fattas dock av den
myndighet som senast var behörig
att fatta beslut som rörde den
Beslut som rör ett dödsbo fattas Prop. 2000/01:117
dock av den myndighet som senast Bilaga 3
var behörig att fatta beslut som
rörde den avlidne.
skattskyldige.
Om en juridisk person har bildats efter den 1 november året före det år
då beslutet skall fattas skall beslutet fattas av skattemyndigheten i den
region där huvudkontoret eller sätet var beläget då den juridiska personen
bildades. Om beslutet rör ett dödsbo och den avlidne hade bytt folkbok-
föringsort efter den 1 november året före dödsfallsåret skall beslut efter
utgången av dödsfallsåret fattas av skattemyndigheten i den region där
den avlidnes senaste rätta folkbokföringsort var belägen.
Första-fjärde styckena gäller inte om annat följer av 4—5 §§. Om en ju-
ridisk person har upplösts fattas beslut av den senast behöriga myndig-
heten. Om behörig myndighet inte finns fattas beslut av Skattemyndig-
heten i Stockholm.
11 kap.
1 §4
Genom beskattningsbeslut bestäms om den som är skattskyldig skall
betala skatt eller få tillbaka skatt och skattens storlek.
Som beskattningsbeslut anses också
1. beslut om betalningsskyldighet enligt 12 kap.,
2. omprövningsbeslut enligt
21 kap., och
3. beslut i fråga om återbetal-
ning av ingående skatt enligt
10 kap. 9-13 §§ mervärdesskatte-
lagen (1994:200).
2. omprövningsbeslut enligt
21 kap.,
3. beslut i fråga om återbetal-
ning av ingående skatt enligt
10 kap. 9-13 §§ mervärdesskatte-
lagen (1994:200), och
4. heslut om betalningsskyldig-
het för arvsskatt och gåvoskatt
som bestämts enligt lagen
(1941:416) om arvsskatt och gå-
voskatt.
12 kap.
Om någon i egenskap av före-
trädare för en juridisk person inte i
rätt tid har gjort föreskrivet skatte-
avdrag, är företrädaren tillsam-
mans med den juridiska personen
skyldig att betala belopp som har
bestämts enligt 11 kap. 19 § jämte
ränta. Om en företrädare för en
juridisk person i övrigt har under-
låtit att betala skatt enligt denna
lag, är företrädaren tillsammans
med den juridiska personen skyl-
6§
Om någon i egenskap av före-
trädare för en juridisk person inte i
rätt tid har gjort föreskrivet skatte-
avdrag, är företrädaren tillsam-
mans med den juridiska personen
skyldig att betala belopp som har
bestämts enligt 11 kap. 19 § jämte
ränta. Om en företrädare för en
annan juridisk person än ett
dödsbo i övrigt har underlåtit att
betala skatt enligt denna lag eller
om ett dödsbo har underlåtit att
4 Senaste lydelse 2000:501.
110
dig att betala skatten och räntan på betala annan skatt än sådan arvs- Prop. 2000/01:117
den. skatt som dödsboet varit skyldigt Bilaga 3
att förskjuta enligt 54 § lagen
(1941:416) om arvsskatt och gå-
voskatt, är företrädaren tillsam-
mans med den juridiska personen
skyldig att betala skatten och rän-
tan på den.
Första stycket gäller inte, om det innan skatten skulle ha betalats har
vidtagits sådana åtgärder som krävs för att få till stånd en samlad av-
veckling av den juridiska personens skulder med hänsyn till samtliga
borgenärers intressen.
Om företrädaren har lämnat oriktiga uppgifter som har lett till att den
juridiska personen tillgodoräknats överskjutande ingående mervärdes-
skatt med ett för stort belopp, är företrädaren tillsammans med den juri-
diska personen skyldig att betala beloppet och räntan på detta.
Om det finns särskilda skäl, får företrädaren helt eller delvis befrias
från betalningsskyldighet enligt denna paragraf.
Om skatt enligt denna lag skulle
ha betalats av
1. någon som har avlidit eller
2. den avlidnes dödsbo, såvitt
avser den redovisningsperiod eller,
när det gäller slutlig skatt, det be-
skattningsår då dödsfallet inträf-
fade,
ansvarar dödsboet och, om
dödsboet har skiftats, dödsbo del-
ägarna för skatten i den omfatt-
ning som föreskrivs i 21 kap. ärv-
dabalken.
9§
Dödsboet ansvarar for sådan
skatt enligt denna lag som skulle
ha betalats av
1. någon som har avlidit eller
2. den avlidnes dödsbo, såvitt
avser den redovisningsperiod eller,
när det gäller slutlig skatt, det be-
skattningsår då dödsfallet inträf-
fade.
Dödsboet ansvarar också för
sådan arvsskatt som enligt 54 §
lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt skall förskjutas av döds-
boet.
Om dödsboet har skiftats, an-
svarar dödsbodelägarna för skat-
ten i den omfattning som före-
skrivs i 21 kap. ärvdabalken.
16 kap.
Arvsskatt och gåvoskatt
7a§
Arvsskatt och gåvoskatt samt
förseningsavgift enligt 47 a § la-
111
gen (1941:416) om arvsskatt och Prop. 2000/01:117
gåvoskatt skall ha betalats senast Bilaga 3
den förfallodag som infaller när-
mast efter det att 30 dagar har
gått från beslutsdagen.
Med förfallodag enligt första
stycket avses den 17 och 26 ja-
nuari, den 12, 17 och 26 augusti,
den 12 och 27 december samt den
12 och 26 i övriga månader.
Ett inbetalt belopp skall, om inte
annat följer av andra stycket eller
10 §, räknas av från den skattskyl-
diges sammanlagda skatteskuld
enligt denna lag oberoende av vad
den skattskyldige har begärt.
9§
Ett inbetalt belopp skall, om inte
annat följer av andra stycket, 10
eller 10 a §, räknas av från den
skattskyldiges sammanlagda skat-
teskuld enligt denna lag oberoende
av vad den skattskyldige har be-
gärt.
I 9 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200) finns en särskild be-
stämmelse om avräkning i samband med fastighetsupplåtelse.
10 a §
Om ett dödsbo, som skall för-
skjuta arvsskatt enligt 54 § lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvo-
skatt utan att självt vara skattskyl-
digt enligt samma lag, har gjort en
inbetalning, skall den räknas av
från den skatteskuld som hänför sig
till ett legat om dödsboet begär det.
Detsamma gäller om den som fått
legatet själv gör inbetalningen och
begär att det inbetalda beloppet
skall räknas av från den skatte-
skuld som hänför sig till legatet.
17 kap.
Anstånd med betalning av
arvsskatt och gåvoskatt
6 a §
Om beloppet av kontanta medel
och liknande fordringar samt vär-
det av obligationer och andra lätt
realiserbara värdepapper i ett
dödsbo sammanlagt inte uppgår
till dubbla beloppet av den arvs-
skatt som enligt 54 § lagen
(1941:416) om arvsskatt och gå-
112
voskatt skall förskjutas av döds- Prop. 2000/01:117
boet, eller om det i andra fall Bilaga 3
skulle medföra avsevärd svårighet
för den skattskyldige att genast
betala hela skatten på egendom
som har tillfallit den skattskyldige,
får skattemyndigheten besluta att
skatten betalas genom högst tio
årliga inbetalningar.
1 fråga om skatt på egendom
som skall värderas enligt bestäm-
melserna i 22 § 3 mom. och 23 § F
tredje stycket lagen om arvsskatt
och gåvoskatt får skattemyndig-
heten besluta att skatten betalas
genom högst tjugo årliga inbetal-
ningar.
Om skattemyndigheten har be-
viljat anstånd enligt första eller
andra stycket skall myndigheten
bestämma när varje inbetalning
skall ske.
Om det finns synnerliga skäl, får
skattemyndigheten bevilja anstånd
med inbetalning av skatt även i
andra fall eller på annat sätt än som
avses i 1-6 §§.
6b§
Anstånd enligt 6 a § får endast
beviljas om den skattskyldige
ställer säkerhet för beloppet ge-
nom en av bank utfärdad garanti-
förbindelse eller någon annan
form av borgen. Då tillämpas be-
stämmelserna i 3 § första stycket
tredje-femte meningarna.
Första stycket gäller inte i de
fall anståndet avser skatt som skall
betalas för nyttjanderätt eller rätt
till ränta, avkastning eller annan
förmån eller rätt som avses i 8 §
andra stycket lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt.
§
Om det finns synnerliga skäl, får
skattemyndigheten bevilja anstånd
med inbetalning av skatt även i
andra fall eller på annat sätt än som
avses i 1-6 a §§.
19 kap.
6§
När det är fråga om skatt som omfattas av anstånd och som skall beta-
las när anståndstiden gått ut beräknas kostnadsränta från och med dagen
113
efter skattens ursprungliga förfallodag till och med den dag betalning se-
nast skall ske med anledning av beslutet om anstånd.
Prop. 2000/01:117
Bilaga 3
Vid anstand enligt 17 kap. 5 el-
ler 7 § skall dock räntan beräknas
från och med dagen efter den då
anståndet beviljades.
Ränta enligt denna paragraf berä
basräntan.
Vid anstand enligt 17 kap. 5, 6 a
eller 7 § skall dock räntan beräk-
nas från och med dagen efter den
då anståndet beviljades.
as efter en räntesats som motsvarar
7b§
När det är fråga om arvsskatt
eller gåvoskatt som skall betalas
till följd av ett omprövningsbeslut
eller ett beslut av domstol, beräk-
nas kostnadsränta från och med
dagen efter den förfallodag som
enligt 16 kap. 7 a gällde då be-
slut om skatten först fattades.
Iläntan beräknas efter en räntesats
som motsvarar basräntan.
23 kap.
En begäran om omprövning eller
ett överklagande av ett beslut enligt
denna lag eller taxeringslagen
(1990:324) inverkar inte på skyl-
digheten att betala den skatt som
omprövningen eller överklagandet
rör.
§
En begäran om omprövning eller
ett överklagande av ett beslut enligt
denna lag, taxeringslagen
(1990:324) eller lagen (1941:416)
om arvsskatt och gåvoskatt inver-
kar inte på skyldigheten att betala
den skatt som omprövningen eller
överklagandet rör.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Om en bouppteckning, arvs-
deklaration eller gåvodeklaration kommit in till cn tingsrätt eller skatte-
myndighet före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
114
2.8
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229)
Prop. 2000/01:117
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 7 § och 9 kap. 8 § inkomstskattelagen
(1999:1229) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 kap.
7 §*
Räntor på återbetald skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser
är skattefria:
-61 § lagen (1941:416) om -58 b § lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt, arvsskatt och gåvoskatt,
-5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsav-
gifter,
-40 och 42 §§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivnings-
myndigheter,
- 5 kap. 21 § tullagen (2000:1281), och
- 19 kap. 2 och 12-14 §§ skattebetalningslagen (1997:483).
9 kap.
8 §’
Räntor på skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser får inte
dras av:
-52, 52 a och 55 §§ lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvo-
skatt,
-5 kap. 12 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsav-
gifter,
- 60 § fordonsskattelagen (1988:327),
- 5 kap. 14-18 §§ tullagen (2000:1281), och
- 19 kap. 2 och 4—9 §§ skattebetalningslagen (1997:483).
Dröjsmålsavgifter beräknade enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsav-
gift får inte dras av.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första gången vid
2002 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om ränta
som bestämts enligt bestämmelserna i 52, 52 a, 55 eller 61 §§ lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.
1 Senaste lydelse 2000:1305.
2 Senaste lydelse 2000:1305.
115
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-03-19
Prop. 2000/01:117
Bilaga 4
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justilierådet
Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.
Enligt cn lagrådsremiss den 8 mars 2001 (Finansdepartementet) har re-
geringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i ärvdabalken,
2. lag om ändring i lagen (2001:0()0) om ändring i ärvdabalken,
3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
4. lag om ändring i lagen (2001:000) om ändring i lagen (1941:416)
om arvsskatt och gåvoskatt,
5. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
6. lag om ändring i lagen (2001:000) om behandling av uppgifter
i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet,
7. lag om ändring i skattebetalningslagcn (1997:483), och
8. lag om ändring i inkomstskattelagcn (1999:1229).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Kjell Olsson.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
116
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 mars 2001
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky,
Östros, Messing, Engqvist, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén,
Ringholm, Bodström
Föredragande: Bosse Ringholm
Regeringen beslutar proposition 2000/01:117 Arvs- och gåvoskattens
infogning i skattekontosystement, m.m.
117