Prop.
2000/01:113
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 22 mars 2001
Göran Persson
Björn von Sydow
(F örsvarsdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen är i huvudsak en uppföljning av det beslut om den
principiella utformningen av den militära ledningsorganisationen som
riksdagen fattade våren 2000 (prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2,
rskr. 1999/2000:168, samt prop. 1999/2000:97, bet. 1999/2000:FöU7,
rskr. 1999/2000:250, bet. 1999/2000:FöU8, rskr. 1999/2000:251).
Regeringen redovisar i propositionen vissa frågor om den militära
ledningsorganisationens utformning och uppgifter. I propositionen före-
slår regeringen vidare att Operativa insatsledningen skall lokaliseras till
Täby/Näsby park. Slutligen lämnar regeringen förslag till inriktning för
utformningen av Försvarsmaktens underhål Istjänst och stödverksamhet.
1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 113
Prop. 2000/01:113
1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3
2 Ärendet och dess beredning...............................................................4
3 Ledning inom militärt forsvar............................................................5
3.1 Operativa insatslcdningcn...................................................5
3.2 Militärdistrikten...................................................................8
3.3 Fortsatt arbete med ledningsfrågor......................................9
4 Lokaliseringen av Operativa insatsledningen..................................10
5 Försvarsmaktens undcrhållstjänst och stödverksamhet...................12
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 mars 2001 .........16
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner regeringens förslag att Operativa insatsledningen skall
lokaliseras till Täby/Näsby park,
2. godkänner regeringens förslag till inriktning av utformningen av den
nya organisationsenheten för Försvarsmaktens underhållstjänst och
stödverksamhet.
Prop. 2000/01:113
Prop. 2000/01:113
Regeringen lämnade i propositionen Det nya försvaret forslag till
principiell utformning av den militära ledningsorganisationen och att
Operativa insatsledningen skulle inrättas i Upplands-Bro/Bålsta (prop.
1999/2000:30).
Av Försvarsutskottets betänkande 1999/2000:FöU2 framgick bl.a. att
utskottet kunde ställa sig bakom regeringens förslag att inrätta en central
operativ insatsledning, men att ett definitivt lokaliseringsbeslut borde
anstå till hela den centrala ledningsorganisationen inom Försvarsmakten
var färdigutredd. Utskottet ansåg även att regeringen borde återkomma
till riksdagen med en samlad redovisning av den centrala militära
ledningen, bl.a. i fråga om Högkvarterets närmare organisation och
uppgifter, Operativa insatsledningens närmare organisation, uppgifter
och lokalisering samt generalinspektörernas ställning och uppgifter.
Regeringen föreslog i prop. 1999/2000:30 att militärdistriktsstaber
skulle inrättas i Göteborg, Gotland/Visby, Strängnäs och Boden.
Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet.
1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168). Beträffande militärdistrikten
ansåg Försvarsutskottet dock att regeringen för riksdagen borde redovisa
militärdistriktsgruppernas ansvar och uppgifter, bl.a. i fråga om
samverkan med civila organ. Vidare borde regeringen redovisa
militärdistriktsgruppernas dimensionering, lokalisering och benämningar.
Regeringen behandlade frågor som rör Högkvarterets närmare
organisation och uppgifter samt dess relation till Operativa insats-
ledningen i propositionen Vissa organisatoriska frågor inom
Försvarsmakten m.m. (prop. 1999/2000:97). I propositionen behandlade
regeringen även principerna för den framtida utformningen av
Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet.
Regeringen uppdrog den 30 mars 2000 åt Försvarsmakten att redovisa
behovet av investeringar m.m. för Operativa insatsledningens planerade
lokalisering till Upplands-Bro/Bålsta. Myndigheten har även på
Försvarsdepartementets anmodan utrett alternativa lokaliseringar för
Operativa insatsledningen till Uppsala respektive Muskö samt en delad
lokalisering mellan Uppsala och Upplands-Bro/Bålsta. Myndigheten
redovisade uppdraget den 30 juni 2000.
Försvarsmakten har därefter på Försvarsdepartementets anmodan utrett
ytterligare lokaliseringsaltemativ för Operativa insatslcdningcn inom
Stockholmsområdet. Uppdraget redovisades den 28 februari 2001.
Regeringen uppdrog den 20 juni 2000 åt Försvarsmakten att redovisa
den närmare utformningen av Försvarsmaktens underhållstjänst och
stödverksamhet. Försvarsmakten redovisade uppdraget den 1 mars 2001.
Försvarsmakten har i en skrivelse den 13 oktober 2000 till regeringen
anmält att myndigheten genomför en översyn av vissa frågor angående
Försvarsmaktens centrala ledning.
Prop. 2000/01:113
I det följande lämnar regeringen en redovisning av den närmare
utformningen av ledningsorganisationen inom vissa delar av det militära
försvaret i enlighet med vad Försvarsutskottet begärde i bet.
1999/2000:FöU2 och i bet. 1999/2000:FöU7.
3.1 Operativa insatsledningen
Inledning
I en redovisning av Operativa insatsledningens uppgifter och indelning
går det inte att undvika att använda ett antal militära fackuttryck. Det bör
observeras att det är fråga om fackuttryck som i högre eller mindre grad
kan förändras över tiden. Det är alltså inte fråga om begrepp där själva
innebörden författningsmässigt eller på annat sätt regleras av regeringen.
I denna proposition används dessa begrepp med följande innebörd.
Ledning inom Försvarsmakten består dels av insatsledning, dels av
verksamhetsledning. Insatsledning innebär att leda förband ur insats-
organisationen när denna löser någon av Försvarsmaktens uppgifter.
Insatsledning sker samtidigt på olika nivåer beroende på insatsens
komplexitet och storlek. Inom ramen för utvecklingen av
Försvarsmaktens ledningsprinciper används tre nivåer för att ange olika
typer av insatsledning: militärstrategisk, operativ och taktisk.
Militärstrategisk, operativ och taktisk ledning har generellt sett olika
karaktär avseende syfte, användning av resurser samt utsträckning i tid
och rum.
Militärstrategisk ledning är av övergripande karaktär och avser
insatsledning som, i enlighet med vad regeringen och riksdagen beslutat,
fördelar militära resurser till militära operationer samt ger tillhörande
riktlinjer och ramar.
Operativ ledning avser insatsledning, normalt av större omfattning,
som kännetecknas av en omfattande samordning av och integration
mellan olika slag av stridskrafter: operationer. Operativ ledning utgör
härvid länken mellan militärstrategisk ledning och taktisk ledning.
Taktisk ledning innebär insatsledning av mindre omfattning och
enskilda strider, vilka således är mer avgränsade till tid och rum än
operationer.
Verksamhetsledning innebär all ledning som inte är insatsledning och
består av utveckling, vidmakthållande och avveckling av förband,
personal, materiel, mark, anläggningar och lokaler.
Generellt om Operativa insatsledningen
Inrättandet av Operativa insatsledningen och sammanförandet av den
operativa och taktiska ledningsorganisationen utgör en omfattande
förändring och modernisering av det militära försvarets insatsledning
såväl organisatoriskt, innehållsmässigt som personellt. Därigenom skapas
även goda förutsättningar för fortsatt arbete med utvecklingen av det
militära försvarets ledningsprinciper och ledningsstödets tekniska Prop. 2000/01:113
utformning.
Operativa insatsledningcns huvuduppgifter är att genomföra
insatsledning med underställda förband, upprätthålla beredskap och leda
övningsverksamhet. Insatsledning kan ske nationellt och internationellt.
Beträffande det senare bör det noteras att om Sverige deltar i en
multinationell insats som leds av t.ex. Nato, FN eller EU, så avgränsas
normalt Sveriges och därmed Operativa insatsledningcns lednings-
uppgifter till att främst avse ledning av svenska förbands transport till
insatsområdet, underhållstjänst samt uppgifter i övrigt av logistikkaraktär
m.m. under den tid insatsen pågår.
Operativa insatsledningcn skall kunna ställa resurser till förfogande för
stöd till samhället samt inrikta det territoriella och logistiska stödet till
Försvarsmaktens insatsorganisation. Rörlig insatsledning skall kunna
avdelas på såväl operativ som taktisk ledningsnivå, t.ex. ur
divisionsstaben i det armétaktiska kommandot eller i form av en rörlig
marin insatsledning. Operativa insatsledningen har även uppgifter som
innebär att lämna underlag till Högkvarteret i frågor som rör
funktionsutveckling, verksamhetsledning och personalförsörjning.
Sammantaget övertar Operativa insatsledningen därmed sådana operativa
och taktiska ledningsuppgifter som tidigare utförts av Högkvarteret,
militärområdesstaber, fordelningsstaber, marinkommandon och flyg-
kommandon. Vidare övertas delar av den utvecklings- och studieverk-
samhet m.m. som utförts av Armécentrum, Marincentrum och
Flygvapencentrum.
Operativa insatslcdningen är underställd Högkvarteret. Inom
Högkvarteret bereder strategiledningen och grundorganisationslcdningen
frågor som rör inriktning av och uppdrag till Operativa insatsledningcn.
Då Operativa insatsledningen vid en insats tilldelas ett operationsområde
underställs berörda militärdistrikt Operativa insatsledningcn.
När Sverige deltar i internationella insatser skall Operativa insats-
ledningen på såväl operativ som taktiskt nivå kunna avdela personal och
materiel.
Operationsledningen och de taktiska kommandona
Operativa insatsledningen består av fyra delar: en operationsledning samt
ett armé-, ett marin- och ett flygtaktiskt kommando. Operationsledningen
är Operativa insatsledningens resurs for operativ ledning. Operations-
ledningen med underavdelningar är organiserad enligt internationell
standard för stabsutformning. Operationsledningen ansvarar för
utveckling och värdering av Försvarsmaktens operativa insatsförmåga
m.m. Operationsledningen har utvecklats bl.a. ur Högkvarterets
förutvarande operationsledning, militärområdesstabema samt vissa delar
ur Försvarets internationella kommando.
För taktisk ledning och for att samordna utbildnings- och utvecklings-
arbete m.m. inom de olika stridskrafterna finns ett armé-, marin-
respektive flygtaktiskt kommando. Armé-, marin-, och flygvapenförband
är underställda respektive taktiskt kommando. De taktiska kommandona
skall vid en insats kunna leda styrkor av olika stridskrafter. De taktiska
kommandona skall även samordna förberedelser för anpassning.
De taktiska kommandona har utvecklats ur fördelningsstabema, marin- Prop. 2000/01:113
kommandostabema och flygkommandostabema samt ur Armécentrum,
Marincentrum och Flygvapencentrum. Varje taktiskt kommando har en
likartad organisationsstruktur bestående av en taktikavdelning och en
utvecklingsavdelning. Taktikavdelningama, i det armétaktiska kom-
mandot benämnt divisionsstab, organiseras i enlighet med internationell
standard för stabsutformning.
Som framgår ovan övertar de taktiska kommandona de uppgifter som
tidigare utförts av Armécentrum, Marincentrum och Flygvapencentrum.
De taktiska kommandona ansvarar därmed för att utbildnings- och
utvecklingsverksamheten inom stridskrafterna inriktas och genomförs på
ett effektivt sätt. Detta gäller bl.a. inspektionsverksamhet, taktik- och
stridsteknikutveckling, framtagande av reglementen m.m. samt studie-
och försöksverksamhet vid beslutade och organiserade förband.
I och med att uppgifterna för de tidigare centrumen överförts till de
taktiska kommandona övertar cheferna för de taktiska kommandona även
rollen som generalinspektörer. I övrigt ändras inte generalinspektörernas
roll. Liksom tidigare kommer generalinspektörerna vara främste
företrädare för armén, marinen respektive flygvapnet och dess personal.
Generalinspektören representerar stridskraften internt och externt, vid
exportfrämjande verksamhet samt ansvarar för vissa personal- och
traditionsfrågor. I rollen som främste företrädare och generalinspektör
lyder cheferna för de taktiska kommandona direkt under
Försvarsmaktens myndighetsledning och inte under chefen för Operativa
insatsledningen.
Regeringen har i prop. 1999/2000:97 behandlat verksamhetsledningen
inom Försvarsmakten. Enligt regeringens mening skall Högkvarteret
även fortsättningsvis ansvara för verksamhetsledningen. Denna genom-
förs direkt från Högkvarteret till den verkställande nivån och organisa-
tionsenheterna i grundorganisationen. Operativa insatsledningen har
genom de taktiska kommandona en viktig samordningsroll och deltar i
uppdragsdialogen mellan Högkvarteret och förbanden så att de operativa
och taktiska kraven inom respektive stridskrafter beaktas i verksam-
hetsledningen. De taktiska kommandona skall även på uppdrag av
Högkvarteret samordna och leda större förbandsövningar. Därmed
uppnås en viktig återkoppling mellan Operativa insatsledningen, såsom
användare av insatsorganisationens förband, och verksamhetsledningen
av Försvarsmaktens grundorganisation.
Personalförsörjning av Försvarsmaktens centrala ledning
Försvarsmakten har i en skrivelse den 13 oktober 2000 till regeringen
anmält att myndigheten genomför en översyn av vissa frågor angående
Försvarsmaktens centrala ledning. Personalförsörjning, bl.a. inom
Mälardalsregionen, kommer att ägnas särskild uppmärksamhet.
Översynen kommer att vara genomförd senast den 1 juli 2001.
Genom att ett antal regionala och taktiska staber lagts ned i och med
övergången till Försvarsmaktens nya ledningsorganisation, återfinns
sedan den 1 juli 2000 huvuddelen av befattningarna för Försvarsmaktens
högre yrkesofficerare inom Mälardalsregionen. Försvarsmakten har i
budgetunderlaget för 2002 anmält att en utlokalisering av delar av den
centrala ledningen på ett bättre sätt säkerställer en långsiktig försörjning
av militär personal.
Regeringen bedömer att det är av stor vikt att det skapas förut-
sättningar för en god personalförsörjning av Försvarsmaktens centrala
ledning. Likaså är det betydelsefullt att det även i framtiden, och inom
ramen för den nya insats- och grundorganisationen, finns möjlighet för
officerare att göra en s.k. regional karriär vid staber, skolor och centra.
Försvarsmakten har den 1 mars 2001 redovisat arbetsläget i
översynen. Försvarsmakten bedömer att den planerade samlokaliscringen
av Operativa insatsledningen, effektivisering av förbands- och funktions-
utveckling samt vissa rationaliseringar inom Högkvarteret innebär en
reducering med 140 militära befattningar inom den centrala ledningen.
Myndigheten bedömer att detta i sin tur skapar förutsättningar för en
lägre personalomsättning och ökad stabilitet.
Av redovisningen framgår vidare att Försvarsmakten utreder vilka
verksamheter och tjänster som kan utlokaliseras från Mälardalsregionen.
I ett första steg har myndigheten övervägt de kriterier som bör påverka
bedömningen av om en verksamhet kan utlokaliseras, t.ex. kompetens-
mässiga kopplingar till lokala organisationsenheter samt grad av
beroende till andra enheter i Stockholmsområdet. Försvarsmakten avser i
nästa steg att överväga vilka verksamheter som passar in på dessa
kriterier och därmed kan komma i fråga för utlokalisering.
Regeringskansliet följer fortlöpande arbetet.
3.2 Militärdistrikten
I fråga om militärdistriktsgruppernas ansvar och uppgifter m.m. vill
regeringen anföra följande.
Militärdistriktsstabcma och militärdistriktsgruppema, tillsammans
benämnda militärdistrikt, utgör Försvarsmaktens organisation för
regional territoriell ledning och är underställda Högkvarteret som utövar
övergripande territoriell ledning. Med regional territoriell ledning avses
bl.a. samverkan i totalförsvarsfrågor med länsstyrelser, landsting och
kommuner, ledning av nationella skyddsstyrkor samt stöd åt och
utbildning av hemvärn och frivilliga försvarsorganisationer. Under höjd
beredskap och då Operativa insatsledningen tilldelas ett operations-
område skall militärdistrikten även kunna understödja operativa
insatsförband inom respektive militärdistrikt.
Militärdistriktsgruppema utgör således delar av militärdistrikten vid
lösandet av militärdistriktens uppgifter. De fyra militärdistrikten är i
vissa avseenden olika till sin karaktär, bl.a. vad gäller antalet län och
kommuner, geografisk yta och befolkningsmängd samt förekomsten av
enheter ur Försvarsmaktens grundorganisation. Inom ramen för
militärdistriktens uppgifter skall militärdistriktsgruppema dels samverka
med främst kommuner och funktionsansvariga myndigheter inom civilt
försvar, dels stödja och utbilda hemvärn och frivilligorganisationer.
Arbetsfördelningen inom militärdistrikten kan dock komma att innebära
att militärdistriktsgruppema även samverkar direkt med länsstyrelserna.
Samverkan i övergripande frågor på regional nivå kommer normalt att
utföras direkt mellan militärdislriktsstabema, länsstyrelserna och
Prop. 2000/01:113
landstingen. Vid höjd beredskap skall militärdistriktens personal kunna Prop. 2000/01:113
utnyttjas for ledning av hemvämsförband.
Ovanstående omständigheter medför att bemanningen av militär-
distriktsgruppema kan komma att variera något utifrån regionala och
lokala förutsättningar och tillhörande behov av samverkan med
kommuner och myndigheter med uppgifter inom civilt försvar m.m. I
genomsnitt kommer dock militärdistriktsgruppema i fredstid att bestå av
cirka 15 personer.
Vid krigsorganisering behöver militärdistriktsorganisationen, i liket
med Operativa insatsledningen, utökas personellt där reservofficerare
utgör en viktig kategori. Härutöver finns möjligheter att utnyttja
reservofficerare och hemvämsbefal, dels vid utbildning av hemvärn och
frivilligorganisationer, dels för att i fredstid lösa samverkansuppgifter
t.ex. gentemot kommuner. Att på detta sätt tillvarata reservofficeramas
och hemvämsbefälens kompetens utgör ett viktigt bidrag för att lösa
militärdistriktens uppgifter i fred och under höjd beredskap och kan även
bidra till folkförankringen av det militära försvaret.
Regeringen har i prop. 1999/2000:97 redovisat lokalisering och
benämningar för militärdistriktsgruppema. Försvarsmakten har i budget-
underlaget för 2002 föreslagit att Upplandsgruppen lokaliseras till
Enköping i stället för Uppsala. Motivet för detta är främst att Enköping
erbjuder bättre utbildningsmöjligheter för hemvämspersonal vilket även
medför lägre investeringskostnader och mindre miljöpåverkan jämfört
med en lokalisering till Uppsala. Regeringen gör ingen annan bedömning
än Försvarsmakten i frågan.
3.3 Fortsatt arbete med ledningsfrågor
Inför det kommande försvarsbeslutet pågår ett arbete inom
Försvarsberedningen och Regeringskansliet som syftar till att regeringen
i försvarsbeslutspropositionen hösten 2001 skall kunna lämna en samlad
redovisning om frågor som rör ledning och samordning av totalförsvaret.
Regeringen avser härutöver att återkomma till riksdagen våren 2002 med
anledning av de förslag som lämnas av Sårbarhets- och säkerhets-
utredningen (Fö 1999:04) samt de s.k. departementala sektorsgenom-
gångama om behovet av åtgärder och författningsreglering m.m. vid
svåra påfrestningar på samhället i fred.
Prop. 2000/01:113
Regeringens forslag: Operativa insatsledningen skall lokaliseras till
Täby/Näsby park.
Skälen för regeringens förslag
Försvarsmakten redovisade den 30 juni 2000 olika lokaliseringsaltemativ
för Operativa insatsledningen, däribland Upplands-Bro/Bålsta, Muskö
och Uppsala. Försvarsmakten förordade en lokalisering till Upplands-
Bro/Bålsta. Alternativet medförde utgifter för investeringar om cirka 350
miljoner kronor. Försvarsmakten bedömde även att Uppsala utgjorde ett
lämpligt lokaliseringsaltemativ. Uppsala medförde dock högre utgifter
för investeringar, cirka 400 miljoner kronor.
Försvarsmakten har därefter på Försvarsdepartementets anmodan utrett
alternativa lokaliseringar av Operativa insatsledningen inom Stockholms-
området. Försvarsmakten redovisade den 28 februari 2001 resultatet av
utredningen och förordar en lokalisering till Täby/Näsby park framför en
lokalisering till Upplands-Bro/Bålsta. Täby/Näsby park bedöms innebära
utgifter om cirka 260 miljoner kronor hänförliga till investeringar i
sambandsutrustning och annat tekniskt ledningsstöd, byggande av
ledningscentraler samt iordningsställande av lokaler. De totala
kostnaderna för Täby/Näsby park är därmed lägre än för Upplands-
Bro/Bålsta. Fördelarna med Täby/Näsby park är vidare att befintliga
lokaler storlcksmässigt medger en lokalisering av Operativa insats-
ledningen utan omfattande nybyggnationer och att lokalerna medger cn
flexibilitet för framtida förändringar av verksamheten.
Lokaliseringen av Operativa insatsledningcn till Täby/Näsby park
innebär att lokalbehovet för Totalförsvarets pliktverks kontor behöver
omprövas, vilket kan leda till flyttning eller nyproduktion. Kostnaderna
för detta kan idag inte uppskattas men tillkommer till kalkylen för
Operativa insatslcdningens lokalisering till Täby/Näsby park.
Totalförsvarets pliktverk har förklarat sig villigt att, tillsammans med
Försvarsmakten, genomföra en utredning av lokalbehovet under våren
2001.
Vid sidan av Täby/Näsby park bedömer Försvarsmakten även en
lokalisering i anslutning till Försvarets materielverks nuvarande lokaler,
Tre Vapen i Stockholm, som lämpligt. En lokalisering till Tre Vapen
bedöms medföra ungefär samma utgifter för investeringar som
I aby/Näsby park. Emellertid medför en lokalisering till Tre Vapen bl.a.
en komplicerad byggprocess för ledningscentraler och cn liten flexibilitet
för framtida förändringar av verksamheten.
Regeringen anförde i prop. 1999/2000:30 att det är angeläget att
Operativa insatsledningen lokaliseras i närheten av rikets högsta ledning
och Försvarsmaktens högkvarter. Samtidigt är det viktigt att
investeringar i teknisk infrastruktur och nybyggnationer kan begränsas så
långt möjligt. En ytterligare viktig urvalsfaktor är att lokaliseringen
10
medger bra förutsättningar för personalförsörjning, en god arbetsmiljö Prop. 2000/01:113
och tillgång till bra allmänna kommunikationer. Vid en sammantagen
bedömning anser regeringen att en lokalisering av Operativa insats-
ledningen till Täby/Näsby park är det alternativ som bäst uppfyller dessa
kriterier till lägsta kostnad. En lokalisering till Täby/Näsby park förut-
sätter dock att Operativa insatsledningen har tillgång till en skyddad
ledningsplats vid höjd beredskap. Detta innebär i dagsläget inga
investeringar.
Om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag bedöms
lokaliseringen av Operativa insatsledningen till Täby/Näsby park kunna
inledas den 1 april 2002. Operativa insatsledningen i sin helhet bedöms
vara lokaliserad där före utgången av 2004.
11
Prop. 2000/01:113
Regeringens förslag: Utformningen av den nya organisationsenheten
Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet skall ha följande
inriktning:
- en ledning och tre divisioner för områdena försörjning, teknik och
service,
- regionala kontor för ekonomiredovisning och löneadministration,
- lokala stödenheter på gamisonsortema för försörjning, teknik och
service vilka svarar för stödet till Försvarsmaktens förband, skolor och
centrum.
Försvarsmaktens förslag: överensstämmer i stort med regeringens
förslag.
Bakgrund
Enligt regeringens mening skall Försvarsmaktens underhållstjänst och
stödverksamhet successivt anpassas till Försvarsmaktens nya grund- och
insatsorganisation. Den operativa underhållslcdningen skall härvid
inordnas i Operativa insatsledningcn. I enlighet med detta lämnade
regeringen i prop. 1999/2000:97 förslag om en ny principiell utformning
av Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet. Förslaget
innebar att de nuvarande underhållsregementena läggs ned och att en ny
organisationsenhet för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverk-
samhet inrättas. Enligt propositionen bör det vara en uppgift för
regeringen att besluta om organisationsenhetens närmare utformning.
Med anledning av regeringens förslag beslutade riksdagen att de
nuvarande underhållsregementena skall läggas ned och att en ny
organisation för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet
skall utvecklas med de uppgifter och de tidsförhållanden som regeringen
redovisat (bet. 1999/2000:IföU8, rskr. 1999/2000:251). Försvarsutskottet
anförde dock alt innan bindande beslut fattas av regeringen eller
Iförsvarsmakten i de avgörande strukturfrågorna, borde regeringen
återkomma till riksdagen med ett fullständigt och mer genomarbetat
förslag till ny underhållsorganisation.
Skälen för regeringens förslag
Utformningen av den nya organisationsenheten
Bildandet av Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet
innebär med få undantag att alla områden som ingår i underhållstjänstcn
och stödverksamheten samlas i en gemensam organisationsenhet. Denna
blir därmed Försvarsmaktens enskilt största organisationsenhet. Förutom
12
den verksamhet som idag bedrivs vid underhållsregementen och lokalt Prop. 2000/01:113
vid utbildningsförband m.m. omfattas även verksamheten vid Militära
servicekontoret, Försvarsmaktens flygverkstäder och Försvarsmaktens
underhållscentrum.
Organisationsenheten skall svara for underhållstjänst och stödverk-
samhet åt både Försvarsmaktens insats- och grundorganisation. Den skall
lösa dessa uppgifter i fred och i krig, nationellt och internationellt.
Utbildningsförbanden, skolor och centra inom Försvarsmakten skall
härigenom kunna koncentrera sig på sina respektive kärnverksamheter, i
korthet att producera de krigsförband och den beredskap som skall finnas
för att Försvarsmakten skall kunna lösa sina fyra uppgifter.
Verksamheten skall vara intäktsfinansierad. Utbudet av tillhanda-
hållna produkter och tjänster skall utformas i dialog med beställarna och
styras av förbandens efterfrågan och av de beredskapskrav som
regeringen bestämmer. Genom att samla underhållstjänst och stödverk-
samhet i en för Försvarsmakten gemensam organisationsstruktur under
en ledning skapas förutsättningar för att utveckla och vidmakthålla
kompetensen på respektive fackområde på en hög nivå samt med ett stort
inslag av civil kompetens.
Skapandet av den nya organisationsenheten är viktigt för att utnyttja
den rationaliseringspotential som finns inom underhållstjänsten och
stödverksamheten. Detta är i sin tur av stor betydelse för att inrymma
verksamheten inom de ekonomiska ramar som Försvarsmaktens nya
insats- och grundorganisation förutsätter. Genom att fa en central
överblick av kostnadsutvecklingen på respektive fackområde förbättras
möjligheterna att effektivisera verksamhet som tidigare bedrivits enskilt
på många olika platser inom Försvarsmakten. Förutsättningar skapas
även för att värdera och jämföra Försvarsmaktens stödproduktion med
externa leverantörer, så att rätt verksamhetsform kan väljas utifrån vad
som är mest fördelaktigt för Försvarsmaktens som helhet. I detta ingår
även att avgöra vad som skall bedrivas i Försvarsmaktens regi, t.ex. för
att säkerställa de särskilda operativa krav som kan ställas utifrån
insatsorganisationens behov, och vad som är av fredsadministrativ
karaktär och som helt eller delvis kan upphandlas av externa leverantörer
på kommersiell basis.
Kärnan i verksamheten är lokala stödenheter som är organiserade
funktionsvis i divisionerna försörjning, teknik och service. De lokala
stödenhetema levererar efterfrågade produkter och tjänster till
utbildningsförband, skolor, centra och staber i Försvarsmaktens grund-
organisation. Respektive lokal stödenhet kommer sålunda att ansvara för
ett antal produkt- och tjänsteområden, t.ex. fömödenhets-försörjning,
transporter, förrådshållning av krigsfömödenheter, materiel-underhåll
och förplägnad. De lokala stödenhetema kommer att vara lokaliserade
till gamisonsortema i Försvarsmaktens grundorganisation.
För att uppnå en hög kostnadseffektivitet organiseras i likhet med idag
vissa tjänster, främst inom ekonomiredovisning och löneadministration, i
särskilda kontor vid ett färre antal orter. Kontoren lokaliseras till Boden,
Stockholm, Gotland, Karlsborg och Karlskrona.
Ledningen för organisationsenheten skall vara lokaliserad till Karlstad
och vara underställd Högkvarteret. För varje division skall det finnas en
sammanhållande divisionsledning. Ledningen för försörjningsdivisionen
13
kommer att lokaliseras till Boden, för teknikdivisionen till Arboga och Prop. 2000/01:113
för servicedivisionen till Karlskrona.
Underhållstjänst inom insatsorganisationen
Som framgår ovan skall Försvarsmaktens underhållstjänst och
stödverksamhet understödja insatsorganisationen under lösandet av
Försvarsmaktens fyra uppgifter. Den skall även kunna understödja
utländska förband som deltar i internationella övningar där Sverige är
värdnation och ansvarar för undcrhållstjänsten.
I insatsorganisationen ingår underhållsförband både på operativ och
taktisk nivå. Ett exempel på det förra är operativ transportbataljon och ett
exempel på det senare är undcrhållsbataljonen i en armébrigad.
Inom Operativa insatsledningcn finns i operativ logistikavdelning.
Denna utgör, tillsammans med övriga delar av Operativa insatsledningen,
en av de viktigaste kravställarna på Försvarsmaktens underhållstjänst och
stödverksamhet, t.ex. vad gäller att se till att insatsorganisationens
beredskapskrav kan upprätthållas.
Gentemot insatsorganisationen skall Försvarsmaktens underhållstjänst
och stödverksamhet utgöra en s.k. bakre underhål Isorganisation. Som
sådan skall den svara för underhåll och stöd och utgöra förstärknings-
resurs för samtliga förbandstyper. Organisationsenheten skall kunna
verka rörligt och framåtinriktat och möjliggöra s.k. fokuserad logistik,
alltså att relevant underhåll och stöd kan lämnas snabbt och med hög
precision. Förbanden inom insatsorganisationen skall, förutom resurser
för s.k. främre underhåll, endast ha de underhållsresurser som krävs för
att ta emot oeh distribuera resurser från den bakre
underhållsorganisationen. Organisationsenheten ansvarar härvid för
geografiskt bundna resurser, t.ex. verkstäder, förråd och administrativa
stödresurser. Organisationsenheten utgör även länken mellan
Försvarsmaktens insatsorganisation och externa civila leverantörer.
Vid uppgifterna stöd till samhället och hävda territoriell integritet
skall organisationsenhetens verksamhet kunna bedrivas inom ramen för
ordinarie rutiner, kompletterat med en ökad servicenivå på enskilda
verksamhetsställen om så behövs. Även vid internationella insatser skall
huvuddelen av organisationsenhetens verksamhet kunna bedrivas inom
ramen för ordinarie rutiner. Visst materielunderhåll kan dock behöva
bedrivas i anslutning till insatsområdet. Under ett anpassningsskede skall
verksamheten kunna ominriktas och tillväxa för att kunna lösa mer
krävande uppgifter vid ett väpnat angrepp.
Fortsatt arbete
Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet inrättas den
1 januari 2002 (prop. 1999/2000:97, bet,1999/2000:FöU8, rskr.
1999/2000:251). Den nya organisationsenheten skall vara fullt utvecklad
senast vid utgången av 2004.
Arbetet med utvecklingen av verksamheten har hittills skett i två steg.
Det första steget omfattade framtagande av det principförslag till ny
organisation som riksdagen och regeringen beslutade våren 2000. Det
14
andra steget har omfattat utvecklingen av den närmare utformningen av Prop. 2000/01:113
organisationen som ovan redovisats.
Det tredje steget kommer att bestå i att fortsätta utvecklingen av de
styrnings- och uppföljningsrutiner som skall säkerställa att verksamheten
leder till den rationalisering och de besparingar inom underhålls- och
stödverksamheten som är nödvändiga. Parallellt med detta är det även
viktigt att beställarfunktionen vid förbanden, Operativa insatsledningcn,
Högkvarteret m.fl. utvecklas så att underhåll och stöd beställs i den
omfattning och med den kvalitet som behövs samt att varor och tjänster
levereras till konkurrenskraftiga priser. Utöver verksamheten i grund-
organisationen innebär detta även att beredskapskraven för insats-
organisationen behöver beaktas. Regeringen kommer att fortlöpande
följa detta arbete.
15
Prop. 2000/01:113
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 mars 2001
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Östros,
Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén, Ringholm,
Bodström
Föredragande: statsrådet von Sydow
Regeringen beslutar proposition 2000/01:113 Vissa ledningsfrågor inom
militärt försvar m.m.
Eländers Gotab 61199. Stockholm 2001
16